Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse av § 8 mom. 4. i gällande förordning med tulltaxa för inkommande varor

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:53, Med förslag till ändrad lydelse av § 8 mom. 4. i gällande förordning med tulltaxa för inkommande varor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 58.

1

Nr 53.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ändrad lydelse av § 8 mom. 4. i gällande förordning

med tulltaxa för inkommande varor; given Stockholms

slott den 8 november 1912.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

fmansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

dels besluta, att § 8 mom. 4 i tulltaxeförordningen skall erhålla

följande ändrade lydelse:

4. Varor — — —---------gränsen.

Frihet från tullumgälder åtnjutes, under enahanda förutsättning,

jämväl för dragare och fordon, som av gränsbefolkningen föras från

Norge eller Finland till närbelägen ort i Sverige för att under viss

kortare tid här användas till timmerforsling eller annat dylikt ändamål,

likasom även för kreatur, vilka från sagda främmande länder införas

för att under viss tid å sådan ort gå i bet. Därest tiden för sådan

disposition inom Sverige, som nu blivit sagd, överstiger tre månader,

skall medgivande av tullfrihet ankomma på prövning av generaltullstyrelsen

i enahanda ordning och under villkor, som här ovan i mom. 1

föreskrivas,

dels ock förklara, att förestående bestämmelser skola tillämpas

från den dag, Kungl. Maj:t bestämmer.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 26 höft. (Nr 53.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 53.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelswärd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 53.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 november 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhFiENSVÄrd,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde

härefter.

Under den s. 1c. mellanrilcslagens tid kunde svenska och norska

hästar och fordon utan synnerligt hinder av tullförfattningarna föras

över gränsen från det ena riket till det andra för att under längre

eller kortare tider användas för timmerdrivning och därefter återföras

till sina respektive hemland.

Sedan emellertid mellanrikslagen år 1897 upphört att gälla, inträdde

nya förhållanden i detta avseende. Efter nämnda tidpunkt bestämdes

nämligen i en årligen utfärdad förordning angående vissa bestämmelser

rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge

de fall, då varor finge tullfritt införas från Norge till Sverige. Denna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 53.

förordning'' ersattes år 1906 med en likaledes årligen utfärdad förordning

rörande enbart gränstrafiken mellan de båda Länderna. Dessa årliga förordningar,

av vilka den sista var av den 6 maj 1910, medgåvo tullfrihet

för hästar, som från Norge fördes över gränsen, endast i två fall, nämligen

dels då de erfordrades för skötsel av svensk egendom med samma

ägare eller brukare som närbelägen egendom i Norge, dels ock då de

såsom dragare användes endast för transport av gods eller personer från

Norge till Sverige. För till timmerdrivning i Sverige använda norska

hästar medgåvo således berörda förordningar ej tullfrihet och ej heller

hade några allmänna bestämmelser vant meddeiade i fråga om rätten att

tullfritt disponera från Norge införda hästar. Emellertid hade den praxis

utvecklat sig, att från Norge för ifrågavarande ändamål införda hästar

det oaktat varit befriade från tullavgift, dock att för åtnjutande av

dylik befrielse vederbörande måst underkasta sig vissa kontrollåtgärder.

Sålunda hade erfordrats, att, därest hästarna skolat någon längre tid kvarbliva

i Sverige, framställning om tullfrihet för desamma gjorts hos generaltidlstyrelsen.

I andra tall åter hade hästarna fått disponeras, om dessa

och de personer, som haft med hästarna att skaffa, varit för gränsbevakningen

kända, efter blott och bart en anmälan vid närmaste gränsstation,

men, om hästarna och ifrågavarande personer icke varit av

gränsbevakningen kända, mot tulldeposition.

Efter ikraftträdandet av nu gällande förordning med tulltaxa för

inkommande varor den 9 juni 1911 hava förhållandena i nu ifrågavarande

avseende ånyo undergått en förändring. Bestämmelser motsvarande

de i gränstrafikförordningarna meddelade återfinnas i berörda

tulltaxeförordning under § 4 r, §§ 5, 6 och 7 samt § 8 mom. 4

och . § 9 mom. 2 och äro, i vad de angå hästar (§ 4 r samt §§ 6 och

7), i huvudsak oförändrade, dock med någon skärpning beträffande

återutförseln av till transport av gods eller personer från Norge till

Sverige använda dragare. Gränstrafikförordningarna kunde visserligen

i och för sig strängt taget icke föranleda befrielse från tullavgift för

hästar, som införts från Norge för att användas vid timmerdrivning här

i riket, men den dåvarande tullagstiftningen gav friare händer åt praxis,

och på sådant sätt blev det möjligt att bereda tullfrihet för hästar, som

infördes för nu ifrågavarande ändamål. Med den nu gällande tulltaxeförordningens

avfattning är detta uteslutet, närmast därför att i sagda

förordning under § 8 mom. 1 intagits bestämda föreskrifter rörande de

fall, i vilka generaltullstyrelsen äger medgiva tullfrihet för vara under

viss kortare tid, och bland dessa fall icke förekommer det nu omhandlade.

Också hava, enligt vad jag inhämtat, framställningar om tull
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 53.

frihet för från Norge införda hästar, som varit ämnade att användas

vid timmerdrivning här i landet, vare sig framställningarna gjorts hos

generaltullstyrelsen eller vederbörande lokaltullmyndighet, numera städse

avslagits, vadan vid införsel av dylika hästar tull jämlikt rubriken nr 50

i gällande tulltaxa måst erläggas med 50 kronor per häst.

Vad nu angår de norska myndigheternas ställning till frågan om

tull å svenska hästar, som för timmerdrivning införts i Norge, medgavs

under gränstrafikförordningarnas tid tullfrihet för dylika hästar med

iakttagande av i huvudsak samma kontrollåtgärder, som hos oss då

tillämpades. I Norge har emellertid ej någon förändring i avseende å

tullbehandlingen av från Sverige införda hästar inträtt, utan medgives

alltjämt och på samma sätt som förut tullfri införsel av svenska hästar,

avsedda att användas vid timmerdrivning. De restriktiva åtgärderna från

svensk sida hava därför framkallat ovilja hos den norska gränsbefolkningen,

vilket är så mycket mera förklarligt som, enligt vad jag inhämtat,

antalet norska hästar, som för nu ifrågavarande ändamål införas

till Sverige, är betydligt lägre än antalet svenska hästar, som för samma

ändamål införas till Norge.

I en till chefen för finansdepartementet ställd skrivelse av den 18 juli 1912

har ministern för utrikes ärendena meddelat, bland annat, följande. Under framhållande

av de olika grundsatser, som, enligt vad jag ovan nämnt, numera i tullavseende

tillämpades i Norge och i Sverige vid införsel av hästar, som äro ämnade

att i det andra riket användas vid timmerdrivning, hade härvarande norske minister

i skrivelse till ministern för utrikes ärendena, på sin regerings befallning, tillkännagivit,

att då det kunde antagas, att det förut i nu berörda avseende tillämpade

förfaringssättet, ömsesidig tullfrihet på båda sidor om gränsen, vore överensstämmande

med de svenska gränsboarnas intressen, norska regeringen, innan vidare åtgärder

i saken företoges, ansett sig böra söka utverka, att ett med norsk praxis

överensstämmande förfarande uti ifrågavarande hänseende åter bleve infört i

Sverige; och hade norska ministern i anledning härav hemställt, att här i landet

åtgärder måtte vidtagas därhän, att norska hästar måtte framdeles få utan att underkastas

någon tullavgift föras över gränsen till Sverige.

I infordrat underdånigt utlåtande av den 19 september 1912 har generaltullstyrelsen,

bland annat, framhållit, att frågan, huruvida det skulle befinnas lämpligt

vidtaga ändring i tulltaxeförordningen, i syfte att sådan tullfrihet för norska hästar,

som nu blivit ifrågasatt, komme att medgivas, i väsentlig män vore beroende därpå,

huruvida en dylik åtgärd vore betingad för tillgodoseende av den i de svenska gränstrakterna

bosatta befolkningens intressen. För egen del har generaltullstyrelsen förklarat

sig ej hava något att erinra mot vidtagande av åtgärder i ovannämnda syfte.

Härefter anmodades genom cirkulärskrivelse den 7 oktober 1912

Kungl. Maj ris befallningshavande i Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs,

Framställning

från Norge.

Generaltullstyrelsens

utlåtande

den 19 september

1912.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts

befallnmgsham

andes

utlåtanden.

G ener altullstyrelsens

utlåtande den

31 oktober

1912.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 53.

Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län att inkomma med yttrande,

huruvida det för den svenska gränsortsbefolkningen i vederbörande län

vore av intresse, att hästar, avsedda att användas för timmerforsling eller

annat dylikt ändamål inom Sverige eller Norge och att därefter återutföras,

framgent skulle kunna från grannlandet tullfritt föras över

gränsen.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län har

förklarat, att inom detta län icke något intresse förefunnes för tullfrihet

i omförmält avseende. De övriga befallningshavandena åter hava svarat,

att det för den svenska gränsortsbefolkningens vidkommande vore av

intresse, att den ifrågasatta tullfriheten genomfördes, och har detta förhållande

särskilt av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Värmlands län

starkt betonats. Nämnda befallningshavande ävensom Kungl. Maj:ts

befallningshavande i Kopparbergs län hava överlämnat från vederbörande

länsmän och Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jämtlands län

från vederbörande kronofogdar i ärendet infordrade yttranden, av vilka

jag blott vill fästa uppmärksamheten å det av kronofogden i Jämtlands

västra fögderi avgivna, vari meddelas, att före nu gällande tulltaxeförordnings

trädande i kraft norska hästar införts i riket ej blott för att

användas vid timmerdrivning utan även för att gå i bet å arrenderade

betesmarker.

Med anledning av sålunda förebragt utredning i ärendet anbefalldes

generaltullstyrelsen genom nådig remiss den 24 oktober 1912 att avgiva

underdånigt förslag ej mindre till sådant tillägg till gällande tulltaxeförordning,

att tullfrihet för viss kortare tid skulle kunna medgivas

för utländska dragare, som fördes över gränsen för att inom riket

användas till timmerforsling eller annat dylikt ändamål samt därefter

återutföras, än även till provisoriska bestämmelser i enahanda svfte, att

tillsvidare tillämpas i avvaktan på den framställning, som kunde komma

att avlåtas till nästsammanträdande Riksdag, samt på Riksdagens härav

föranledda beslut.

Till åtlydnad härav avgav generaltullstyrelsen den 31 oktober 1912 utlåtande

och förslag i ämnet. Generaltullstyrelsen hemställde därvid, att vederbörande tullmyndigheter

vid gränsen skulle erhålla befogenhet att för en tid av högst 3 månader

medgiva tullfri disposition för nu ifrågavarande ändamål av dragare och fordon på

enahanda sätt, som enligt § 8 mom. 4 tulltaxeförordningen vore medgivet i fråga

om därstädes omförmälda varor, men att, om längre tids disposition avsåges, medgivandet

skulle ankomma på prövning av generaltullstyrelsen i enlighet med föreskrifterna

i mom. 1 av samma paragraf; och har generaltullstyrelsen framhållit, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 53.

en dylik anordning vore praktisk i tillämpningen, vartill komme, att i de fall, dä

lokaltullmyndigheten beviljade tullfriheten, varuägaren komme att besparas utgiften

för lösen av generaltullstyrelsens protokoll.

Med anledning av kronofogdens i Jämtlands västra fögderi lämnade meddelande,

att tullfrihet tillförne medgivits jämväl för hästar, vilka införts för att gå i bet

å svenska marker, har generaltullstyrelsen förklarat sig anse det kunna vara till

fördel för svenska jordägare att kunna bortarrendera betesrätten till norrmän samt

på grund därav föreslagit, att tullfriheten även borde avse kreatur, som infördes

för att gå i bet.

Vidare har generaltullstyrelsen hemställt, att Finland i nu ifrågavarande avseende

måtte likställas med Norge, samt att de erforderliga nya bestämmelserna

måtte införas i tulltaxeförordningen såsom ett tillägg till dess § 8 mom. 4.

Vad beträffar de ifrågasatta provisoriska bestämmelserna anser generaltullstyrelsen

desamma böra innehålla förklaring, att, i avbidan på definitivt beslut i

denna fråga, dragare och fordon, införda av gränsbefolkningen för timmerforsling

eller annat dylikt ändamål, må disponeras emot deposition hos vederbörande tullmyndighet

vid gränsen av belöpande tullavgift samt iakttagande av de kontrollföreskrifter,

som av tullmyndigheten meddelas i och för behörig identifiering vid återutförseln,

ävensom att, därest den ifrågasatta tullfriheten bliver genom allmän

författning medgiven, de deponerade beloppen skola till vederbörande återbetalas, i

den män varorna återutförts inom ett år efter införseln, men, i händelse sådan tullfrihet

icke varder medgiven, i vederbörliga journaler uppdebiteras.

För tryggande av fortfarande tullfrihet i Norge vid införsel från DepartementsSverige

av hästar, avsedda att användas vid timmerdrivning, torde vara chefennödvändigt,

att enahanda tullfrihet här i riket medgives för från Norge

införda hästar. Behovet av denna tullfrihet för Sveriges del är enligt

min mening av den förebragta utredningen i ärendet till fullo ådagalagt.

\ ad beträffar generaltullstyrelsens förslag om tullfrihet jämväl

för kreatur, som införas för att i Sverige gå i bet, synes det mig

lämpligt, att i detta sammanhang bestämmelser jämväl härom införas.

Generaltullstyrelsen har vidare föreslagit, att den ifrågasatta tullfriheten

skulle gälla ej blott dragare, fordon och kreatur, som införas från Norge,

utan ock sådana, som införas från Finland. Emot denna anordning,

som synes betingad av gränsförhållanden av likartad beskaffenhet med

de norska, har jag så mycket mindre något att erinra som de nu ifrågasatta

nya bestämmelserna i tulltaxeförordningen i sådant fall komme

att stå i full överensstämmelse med de i § 8 i samma förordning förekommande

föreskrifterna angående vissa lättnader i tullavseende för den

närmast gränsen mot ej mindre Norge än även Finland boende befolkningen,

vilka föreskrifter hava att tillgodose ett behov jämförligt med

det nu förevarande. Vad angår den ifrågasatta bestämmelsens avfattning

har jag låtit inom finansdepartementet vidtaga några jämk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 53.

ningar i generaltullstyrelsens förslag, vilka emellertid icke innefatta

någon förändring i sak av detsamma.

Vad beträffar de av generaltullstyrelsen föreslagna provisoriska

bestämmelserna, föranleda de icke annan erinran från min sida, än att i

syfte att förtydliga desamma en mindre omredigering sjmes erforderlig.

Sedan föredragande .departementschefen härefter uppläst förslag

till ej mindre ändrad lydelse av § 8 mom. 4 av gällande förordning

med tulltaxa för inkommande varor än även kungörelse med provisoriska

bestämmelser i fråga om deposition i vissa fall av tullavgifter för dragare

och fordon, som från Norge eller Finland föras över gränsen, hemställde

departementschefen, dels att nådig kungörelse av den lydelse,

bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar, måtte utfärdas, dels ock att,

Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen besluta,

att § 8 mom. 4 av gällande förordning med tulltaxa för inkommande

varor skulle erhålla den ändrade lydelse, det därutinnan upplästa

förslaget innehölle ävensom att de förändrade bestämmelserna

skulle tillämpas från den dag, Kungl. Maj:t bestämde.

Till dessa av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställanden behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall; och skulle proposition

till Riksdagen avlåtas av den lydelse, bil. litt. — vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Teodor Franzén.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kling!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 53.

9

Bilaga.

Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse

med provisoriska bestämmelser i fråga om deposition i vissa fall av tullavgifter

för dragare och fordon, som från Norge eller Finland

föras över gränsen;

given Stockholms slott den 8 november 1912.

Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes

Konung, göra veterligt: att, sedan Vi denna dag beslutit avlåta

nådig proposition till Riksdagen, i syfte att tullfrihet måtte medgivas

för, bland annat, dragare och fordon, som från Norge eller Finland föras

över gränsen för att här i riket användas till timmerforsling eller annat

dylikt ändamål, Vi funnit gott att, i avvaktan på Riksdagens beslut i

ämnet, förordna,

att dragare och fordon, som av gränsbefolkningen föras från Norge

eller Finland till närbelägen ort i Sverige för att under viss kortare

tid här i riket användas till timmerforsling eller annat dylikt ändamål,

må disponeras emot deposition hos vederbörande tullmyndighet vid

gränsen av belöpande tullavgift samt iakttagande av de kontrollföreskrifter,

som av tullmyndigheten meddelas i och för behörig identifiering

vid återutförseln, ävensom

att de deponerade beloppen skola, därest den ifrågasatta tullfriheten

bliver genom allmän författning medgiven, till vederbörande återbetalas

i den mån varorna återutföras inom ett år efter införseln, men, i händelse

återutförseln ej ägt rum inom sådan tid eller tullfrihet icke varder

medgiven, i vederbörliga journaler uppdebiteras.

Denna förordning träder i kraft genast efter utfärdandet.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt 26 höft. (Nr 53.)

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 53.

Det alla, som vederbör, hava sig hörsamligen att efterrätta. Till

yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med

Vårt kungl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 8 november

1912.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

(L. S.)

(Finansdepartementet.)

Theodok Adelswärd.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:36 Skrivelse till Konungen, i anledning av Knngl. Maj.ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 8 ■mom. 4 i gällande förordning med tulltaxa för inkomman s. 4 i texten
  2. BevU 1913:18 Betänkande, i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till ändrad lydelse av § 8 mom. 4 i gällande förordning med tulltaxa för inkommande varor. s. 1 i texten