Sök i Ratio Lex

Angående driftkostnader under år 1914 för statens domäner

1913-01-14 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:64, Angående driftkostnader under år 1914 för statens domäner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

1

Nr 64.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående driftkostnader

under år 1914 för statens domäner; given

Stockholms slott den 14 januari 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbrnksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels från och med år 1914 i den för domänstyrelsen gällande

avlöningsstat, med uteslutande av en kvinnlig biträdesbefattning i den

lägre lönegraden, uppföra ytterligare två dylika befattningar i den högre

lönegraden samt tillika höja ej mindre anslagsposten till avlöning åt

fast anställda kvinnliga biträden med 2,000 kronor eller från 11,200

kronor till 13,200 kronor än även den i berörda stat »till arvoden åt

amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar

åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning

samt tryckningskostnader» uppförda anslagspost med 1,200 kronor

eller från 42,500 kronor till 43,700 kronor;

dels i fråga om innehavarna av de nya biträdesbefattningarna

föreskriva, att för åtnjutande av de därmed förenade avlöningsförmåner

skola gälla de för övriga hos domänstyrelsen anställda kvinnliga

biträden fastställda allmänna grunder, ävensom medgiva, att därest

ifrågavarande biträden eller någotdera av dem är vid ingången av år

1914 anställt hos domänstyrelsen, sådant biträde skall äga att för åtnjutande

av ålderstillägg räkna sig till godo den tid, varunder biträdet

därförinnan haft stadig anställning hos styrelsen;

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 34 käft. (Nr 64.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

dels notarien hos domänstyrelsen Ludvig Jens Henrik Arnold

Mailing må berättigas att för åtnjutande av ålderstillägg å den honom

i hans nuvarande tjänst tillkommande lön räkna sig tillgodo den tid,

varunder han, på sätt i statsrådsprotokollet angivits, haft förordnande

att uppehålla tjänst å extra stat inom domänstyrelsen;

dels godkänna följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen

den 17 juni 1908 fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de från och med år 1909 gällande nya avlöningsförmånerna för statens

skogsskolor, nämligen att skogsrättare vid statens skogsskola må i fråga

om rätt till löneförhöjning efter viss tids fortsatt innehavande av

samma tjänst räkna sig tillgodo den tid, varunder han varit kronojägare,

vare sig befattningen innehafts på grund av ordinarie anställning

eller i följd av frågan om reglering av löneförhållandena m. m.

vid skogsstaten, allenast på förordnande;

dels ock, med godkännande av i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,

såsom driftkostnader under år 1914 för statens domäner förslagsvis

uppföra ett belopp av 6,457,000 kronor att utgå från domänfondens

avkastning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 64.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stoekliolms slott den 14

januari 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhrensväRD,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre ADELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.

Med godkännande av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har sistlidna års Riksdag såsom driftkostnader under år 1913 för

statens domäner förslagsvis uppfört ett belopp av 5,938,000 kronor att

utgå från domänfondens avkastning.

Till grund för detta beslut hava lagts följande beräkningar rörande

driftkostnaderna under sistberörda år, nämligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

I. Kostnader för dotnänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen ... kronor

anställande av extra amanuens

hos styrelsen och för renskrivning

m. in. ................. »

domänstyrelsens expenser...... »

rese- och traktamentsersättning

åt styrelsens personal »

159,000:

6,000: —

18,000: —

6,000: — kronor 189,000:

II. Kostnader för statens skogsdomäner;

skogsstatens ordinarie personal

....................................... kronor 1,199,000: —

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000

kronor till avdikningar å

kronans skogar i de norrländska

länen och i Kopparbergs

län .............................. » 4,300,000: — » 5,499,000: —

III. Kostnader för ålderstillägg;

ålderstillägg för domänstyrelsens och skogsstatens

personal......................................................................... » 110,000: —

IV. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter... kronor 35,500: —

resekostnader vid domänförvaltningen

....................................... » 45,000: —

övriga med förvaltningen av

jordbruksdomänerna förenade

kostnader ................................. » 59,500: — » 140,000: —

Summa kronor 5,938,000: —

I underdånig skrivelse den 30 september 1912 har nu domänstyrelsen

framställt förslag rörande driftkostnaderna för statens domäner

under år 1914.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

5

I. Kostnader för domänstyrelsen.

Bland dessa kostnader, vilka för år 1913 upptagits till 189,000 DomänstyrsSkronor,

ingår domänstyrelsens avlöningsstat med 159,000 kronor. I mningsstat

denna stat finnes en post å 11,200 kronor till avlöning åt nio fast Inrättande av

anställda kvinnliga biträden. Av dessa biträden hava åtta 700 kronor nya biträdesi

lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg, 6 ^tn^gar

tillhopa 1,200 kronor, jämte två ålderstillägg till lönen, vartdera å 200

kronor, efter fem och tio år samt det nionde biträdet 900 kronor i lön,

550 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg, tillhopa

1,600 kronor, jämte likaledes två ålderstillägg till lönen, vartdera

å 200 kronor, efter fem och tio år.

I sin förenämnda skrivelse har domänstyrelsen ifrågasatt vissa s^^ggn.

mindre förändringar i berörda avlöningsstat, avseende de kvinnliga

biträdena inom styrelsen.

Till en början har styrelsen sålunda föreslagit inrättandet av en

ny kvinnlig biträdesbefattuing i den högre lönegraden och till stöd

härför anfört följande. En biträdesbefattning för handläggande av självständiga

och ganska krävande göromål å registratorskontoret, vilken

befattning förut och en tid fram på år 1911 uppehållits av en manlig

amanuens, hade därefter på ett förtjänstfullt sätt skötts av ett kvinnligt

biträde, ett förhållande som syntes kunna komma att bestå även för

framtiden. Styrelsen hade varit omedveten om möjligheten att så skulle

kunna ske, ännu när styrelsen den 23 september 1910 avlämnade sitt

underdåniga förslag till fasta kvinnliga biträdesbefattningars inrättande

hos styrelsen, varför också detta styrelsens förslag om nio dylika tjänster

tillkommit utan förutsättning att indraga förenämnda amanuenstjänst.

Men då det syntes styrelsen synnerligen lämpligt, att denna

amanuenstjänst ersattes med en kvalificerad kvinnlig biträdesbefattning,

således förenad med löneförmåner, som, oavsett ålderstillägg, uppginge

till sammanlagt 1,600 kronor, ausåge sig styrelsen böra föreslå inrättandet

av en ny sådan tjänst från och med år 1914. Då inrättandet av

denna biträdesbefattning endast innebure ett utbyte mot en förutvarande

amanuenstjänst samt avlöningen för den förra skulle bliva ungefär lika

som begynnelsearvodet för den senare, krävdes för ifrågavarande anordning

ingen höjning i anslaget till styrelsen, utan endast eu omföring

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

av 1,600 kronor från anslaget till amanuenser, skrivbiträden m. in. till

den fasta lönestaten.

Domänstjrelsen bär vidare föreslagit, att ett av omförmälda åtta

kvinnliga biträden i lägre lönegrad skulle uppflyttas i den högre lönegraden

samt att till följd därav den post, som avsåge avlöningåt

fasta kvinnliga biträden, skulle höjas med 400 kronor. Till stöd

härför har styrelsen anfört följande. Då styrelsen i sitt ovan omförmälda

förslag till anställande av fasta kvinnliga biträden framhållit, behovet

av allenast ett kvalificerat kvinnligt biträde med anställning såsom

kartograf, saknade styrelsen erfarenhet därom, att räkenskapsgöromålen

och övriga därmed sammanhängande arbeten å kameralbyrån skulle, på

grund av styrelsens inordnande från och med år 1912 bland statens

affärsdrivande verk, komma att få den omfattning, att särskilt biträde

skulle erfordras för styrelsens checkrörelse jämte tillhörande rapportsystem

in. m. Till eu sådan befattning vore ett kvalificerat kvinnligt

biträde synnerligen lämpligt, enär styrelsen kunde påräkna att få behålla

en därtill ägnad person på samma befattning under längre tid, så att

kontinuitet i arbetet vunnes. Med minsta utgift skulle detta mål vinnas

på det sätt, att arvodet åt ett av styrelsens kvinnliga biträden i den

lägre lönegraden ökades, sa att därmed kunde avlönas ett kvalificerat

kvinnligt biträde. Detta kunde emellertid ej ske på bekostnad av medel

från det i styrelsens stat uppförda anslaget »till arvoden åt amanuenser

och biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar åt extra

tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader»,

. vilket anslag, utgörande 42,500 kronor, torde komma att

fullt tagas i anspråk för sitt ändamål.

Slutligen har styrelsen ifrågasatt ytterligare höjning i anslaget till

kostnader för styrelsen och såsom skäl därtill anfört följande. Allt sedan

ämbetsverket bildades, hade hos styrelsen varit anställd en kvinnlig kartograf,

vilkens arvode till och med år 1911 utgått av reservationsanslaget

till kronoskogarnas förvaltning samt under år 1912 bestritts av anslaget

till oförutsedda och diverse utgifter för skogsdomänernas förvaltning,

emedan arbetena avsett huvudsaklig-en kopiering av kartor till hushållningsplaner

för statens skogsdomäner, vilka arbeten, om de utförts

av tjänstemän efter förordnande, skulle ersatts med dylika medel. Det

hade emellertid blivit betydligt billigare att utföra dessa arbeten hos

styrelsen. Efter hand hade de ökats, så att det blivit nödigt anställa

även ett kvinnligt kartografbiträde, vars arvode utgått på samma sätt.

h rån och med år 1913 måste emellertid avlöningen till dem båda utgå av

anslaget till domänstyrelsen med tillsammans 2,800 kronor, eller åt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

kartografen såsom kvalificerat kvinnligt biträde 1,600 kronor och åt

kartografbiträdet 1,200 kronor. Då sålunda anslaget till styrelsen komme

att användas för ändamål, varför det förut varit främmande, bleve det

för sitt ändamål otillräckligt och behövde ökas med det belopp, som

komme att därifrån utgå till kartograf och kartografbiträde.

Den ökning i avlöningsstaten för domänstyrelsen, varom styrelsen

gjort framställning, utgör sålunda

för uppflyttning från den lägre till den högre lönegraden

av ett kvinnligt biträde ................................... kronor 400: —

till ersättning för arvode åt en kvinnlig kartograf...... » 1,600: —

» ersättning för arvode åt ett kvinnligt kartografbiträde

.......................................................................... » 1,200: —

Summa kronor 3,200: —

Såsom domänstyrelsen anfört har en befattning såsom biträde å

styrelsens registratorskontor, vilken befattning förut innehafts av en

manlig amanuens, under en del av år 1911 och under år 1912 uppehållits

av ett kvinnligt biträde med ett arvode av 1,200 kronor för år.

Detta arvode utgick från anslaget till amanuenser och biträden m. m.

Från och med 1913 års ingång har detta biträde blivit fast anställt

och är nu ett av de i domänstyrelsens lönestat upptagna åtta kvinnliga

biträdena i lägre lönegrad. Domänstyrelsen anmärker emellertid, att

styrelsen ej förutsett möjligheten av att befattningen såsom registratorsbiträde

skulle komma att uppehållas av ett kvinnligt biträde. Då detta

nu visat sig med fördel låta sig göra och då med avseende å göromålens

mera krävande beskaffenhet den kvinnliga befattningshavaren ansetts

böra åtnjuta avlöning i högre lönegraden, har styrelsen föreslagit inrättandet

av en ny sådan befattning i högre lönegrad från och med

år 1914.

Emot detta förslag har jag icke något att erinra och bör ett

bifall till detta förslag, såsom ock domänstyi''elsen framhållit, endast

medföra en omföring av 1,600 kronor från anslaget till amanuenser och

biträden m. m. till den fasta lönestaten.

Domänstyrelsens förslag att uppflytta det kvinnliga räkenskapsbiträdet

från den lägre till den högre lönegraden finner jag väl motiverat.

Då därigenom en befattning i lägre lönegraden skulle försvinna,

erfordras endast en höjning av 400 kronor i anslagsposten till avlöning

åt fast anställda kvinnliga biträden.

Det i domänstyrelsens stat för år 1912 uppförda anslaget till

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Extra amanuens

hos c!emänstyreisen,

renskrivning

ro. m.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 64.

amanuenser och biträden m. m., 53,700 kronor, har i 1913 års stat

minskats med 11,200 kronor eller det belopp, varmed i sistnämnda års

stat anslagsposten till fast anställda kvinnliga biti’äden uppförts. Av

dessa fast anställda biträden är ett kartograf med avlöning av 1,600

kronor och ett kartografbiträde med avlöning av 1,200 kronor. Då

emellertid medel till avlöning av dessa två biträden förut icke utgått

från amanuensanslaget, utan, såsom domänstyrelsen anmärkt, till och

med 1911 av reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning samt

under 1912 av anslaget till oförutsedda och diverse utgifter för skogsdomänernas

förvaltning, finner jag fullt fog föreligga för styrelsens

förslag att anvisa motsvarande belopp, tillhopa 2,800 kronor, till fyllnad

i amanuensanslaget. Då jag i det föregående ifrågasatt en minskning

av samma anslag med 1,600 kronor, skulle i själva verket höjningen

inskränka sig till ett belopp av 1,200 kronor.

Yad jag sålunda föreslagit innebär alltså, dels att antalet fast

anställda kvinnliga biträden hos domänstyrelsen i den högre lönegraden

ökas från 1 till 3 och i den lägre lönegraden minskas från 8 till 7,

dels att i anledning därav anslagsposten till avlöning åt dessa biträden

höjes med 2,000 kronor eller från 11,200 kronor till 13,200 kronor,

dels ock att anslaget till amanuenser och biträden m. in. ökas med

1,200 kronor eller från 42,500 kronor till 43,700 kronor. Detta innebär

en höjning i anslaget till kostnader för domänstyrelsen av 3,200 kronor.

De föreslagna nya kvinnliga befattningshavarna böra givetvis vara

underkastade de villkor och bestämmelser, som fastställts för åtnjutande

av de fast anställda kvinnliga biträdena hos domänstyrelsen tillkommande

avlöningsförmåner, och torde dem jämväl böra tillerkännas rätt att för

ålderstillägg räkna sig till godo den tid, de före den 1 januari 1914

innehaft stadig anställning hos styrelsen.

Jag finner mig alltså böra biträda domänstyrelsens hemställan, att

dess avlöningsstat måtte höjas med 3,200 kronor eller från 159,000 kronor

till 162,200 kronor.

Beträffande det för vart och ett av åren 1911, 1912 och 1913

anvisade beloppet 6,000 kronor till anställande av eu extra amanuens

hos domänstyrelsen och för renskrivning m. m. har styrelsen i sin ovannämnda

skrivelse den 30 september 1912 anfört, att enligt vad erfarenheten

givit vid handen berörda belopp varit synnerligen välbehövligt

och således fortfarande borde utgå samt att en tydlig tendens till göromålens

stadiga ökning hos styrelsen gjorde anslagets bibehållande dess

mera berättigat.

i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 64.

Då ingen anledning synes mig föreligga att beträffande nu ifrågavarande

post för år 1914 göra ändring i vad som beräknats för närmast

föregående år, tillstyrker jag, att för anställande av en extra

amanuens hos styrelsen och för renskrivning m. m. måtte bland driftkostnaderna

för år 1914 upptagas enahanda belopp som för innevarande

år.

Någon ändring för år 1914 har icke ifrågasatts i de under rubriken

kostnader för domänstyrelsen upptagna beloppen 18,000 kronor till

domänstyrelsens expenser och 6,000 kronor till rese- och traktamentsersättning

åt styrelsens personal. Dessa kostnader torde därför böra för

år 1914 beräknas till samma belopp som för innevarande år.

I det för år 1913 beräknade beloppet till kostnader för ålderstillägg åt

domänstyrelsens och skogsstatens personal har styrelsen föreslagit en höjning

för år 1914 med 15,000 kronor eller från 110,000 kronor till 125,000

kronor samt till stöd därför anfört följande. Styrelsens huvudbok för år

1911 utvisade, att ålderstillägg under sistnämnda år utgått med tillsammans

117,681 kronor 21 öre. Det kunde förutses, att redan under år

1913 till de hos styrelsen anställda kvinnliga biträdena jämlikt bestämmelser

vid de fasta biträdenas uppförande på ordinarie stat komme att

utgå ålderstillägg å lönen med sammanlagt omkring 2,600 kronor, vilket

torde få anses bliva fallet även för år 1914. Såvitt styrelsen nu vore

i tillfälle bedöma, kunde avgången av pensionerad personal knappast

förväntas komma att neutralisera andra tjänstinnehavares uppflyttning

i högre lönegrad. Den föreslagna höjningen av ifrågavarande utgiftspost

vore därför enligt styrelsens mening av behovet påkallad.

I detta sammanhang får jag anmäla en av domänstyrelsen i underdånig

skrivelse den 13 november 1912 gjord framställning om beredande

av ålderstillägg åt notarien hos styrelsen Ludvig Jens Henrik Arnold

Mailing.

Uti nådig proposition till 1905 års Riksdag föreslog Kungl. Maj:t

Riksdagen medgiva, att i den för domänstyrelsen då gällande stat finge

under skogsavdelningen uppföras avlöningar till ytterligare tre tjänstemän

i första graden (notarier) med 3,000 kronor för dem var.

I anledning härav anförde Riksdagen uti skrivelse den 19 maj

1905, att då omreglering av löneförhållandena in. m. vid domänstyrelsen

innefattades i det uppdrag, som lämnats åt den för avgivande av

förslag rörande reglering av statens ämbetsverk och myndigheters löneBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 34 höft. (Nr 64.) 2

D jmänstyrelsens

expenser

samt reseoch

traktamentsersättning

åt

styrelsens

personal.

Ålderstillägg.

Domän
styrelsen.

Ålderstillägg

åt notarien

hos domänstyrelsen
L.

J. H. A.

Mailing.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

förhållanden tillsatta kommitté, samt uppförande å ordinarie stat av

tre nya tjänster inom nämnda styrelse möjligen skulle kunna försvåra

genomförandet av den anordning av befattningarna inom ämbetsverket,

som kunde komma att med anledning av kommitténs förslag beslutas,

hade Riksdagen icke ansett sig kunna bifalla, vad Kungl. Maj:t i berörda

hänseende föreslagit. Då Riksdagen emellertid funnit den i ärendet

förebragta utredningen giva vid handen, att en förstärkning av

arbetskrafterna å domänstyrelsens skogsavdelning vore av behovet påkallad,

anvisade Riksdagen till arvoden åt tre tjänstemän i första graden

å nämnda avdelning på extra stat för år 1906 3,000 kronor för

dem var eller sålunda tillhopa 9,000 kronor. För ifrågavarande ändamål

har anslag till enahanda belopp beviljats jämväl för åren 1907 och 1908.

Genom Kungl. Maj:ts den 16 oktober 1908 givna instruktion för

domänstyrelsen har detta ämbetsverks nuvarande organisation blivit

bestämd.

Uti Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse sistnämnda dag angående

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med 1909 års

början fastställda nya avlöningsförmåner för doinänstyrelsen stadgas,

bland annat, att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, löntagare

bör för åtnjutande av sådan förhöjning tillgodoräknas den tid,

som före den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans

tillträde till befattningen, vare sig på grund av fullmakt eller konstitutorial

eller på grund av förordnande i följd av frågan om domänstyrelsens

omorganisation.

I sin förberörda skrivelse den 13 november 1912 har domänstyrelsen

meddelat, att Mailing den 22 februari 1907 av styrelsen förordnats

att vara tjänsteman i första graden hos styrelsen (notarie) på extra

stat, vilken befattning han sedermera oavbrutet innehaft till den 1

januari 1909, att Mailing den 5 februari 1909 utnämnts till sin nuvarande

befattning såsom första gradens tjänsteman med anställning

såsom notarie å tredje skogsbyrån, efter att under tiden den 1 januari—

4 februari 1909 hava på förordnande uppehållit tjänsten, att Mailing således

den 1 april 1912 under fem år haft tjänst såsom första gradens tjänsteman

hos styrelsen, därav 1 år 10 månader och 7 dagar på extra stat,

samt att han under mer än fyra femtedelar av denna tjänstetid av 5

år med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan statens tjänst.

Den befattning å extra stat hos domänstyrelsen, som Mailing sålunda

innehaft under viss del av år 1907 och under hela år 1908, val*

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!,. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 64.

en av de tjänster i första graden, till vilkas uppehållande Riksdagen,

på sätt ovan anförts, å extra stat beviljat anslag för vart och ett av

åren 1906, 1907 och 1908. Enligt domänstyrelsens mening skulle

Mailing vara berättigad att erhålla ett första ålderstillägg å lönen av

500 kronor från och med ingången av år 1913.

En fråga, i alla delar liknande den föreliggande, har redan förut varit Departement*- föremål för Kungl. Maj:ts och Riksdagens behandling. I nådig propo- chefensition

till 1911 års Riksdag (nr 192) hemställde nämligen Kungl. Maj:t,

att en var av revisorn hos domänstyrelsen Erik Gustaf Fahlcrantz och

dåvarande jägmästaren i Arjeplogs revir Gunnar Viktor Schotte, vilka

båda under särskilda tider före den 1 januari 1909 bestritt enahanda på

extra stat uppförda befattningar hos domänstyrelsen som Mailing, måtte

berättigas att för åtnjutande av ålderstillägg å den honom i hans då

innehavda tjänst tillkommande lön räkna sig tillgodo den tid, varunder

han, på sätt nyss nämnts, haft förordnande att uppehålla tjänst å extra

stat inom domänstyrelsen. Denna hemställan bifölls av Riksdagen.

Enahanda skäl, som åberopats för att Fahlcrantz och Schotte borde

tillerkännas rätt till ålderstillägg, förefinnas jämväl i fråga om Mailing.

Jag anser mig således böra tillstyrka domänstyrelsens förslag i denna del.

Ej heller har jag något att erinra mot den av domänstyrelsen

föreslagna höjningen av det nuvarande till ålderstillägg avsedda beloppet.

I detsamma ingå ålderstillägg för såväl domänstyrelsens som skogsstatens

personal, beräknade för år 1914, enligt vad jag under hand inhämtat, för

domänstyrelsens personal till 11,000 kronor och för skogsstatens personal

till 114,000 kronor. Emellertid synes det mig lämpligare att uppdela

denna anslagspost så, att ålderstillägg för domänstyrelsens personal upptagas

bland »kostnader för domänstyrelsen» och ålderstillägg för skogsstatens

personal bland »kostnader för statens skogsdomäner». En post

å 11,000 kronor till ålderstillägg för domänstyrelsens personal bör således

uppföras under kostnader för domänstyrelsen. För år 1913 har

till ålderstillägg för styrelsens personal beräknats allenast ett belopp av

5,800 kronor, vadan för detta ändamål skulle erfordras en höjning med

5,200 kronor.

Tillika vill jag föreslå, att under rubriken »kostnader för domänstyrelsen»

uppföres jämväl en till 2,500 kronor förslagsvis beräknad °sens /rs_

post till bestridande av kostnad för tryckning av domänstyrelsens års- berättelse.

berättelse. Denna kostnad har förut utgått av det under kostnader för

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skogsstatens

ordinarie

personal.

Åiders
tillägg.

Angående rätt

Tor skogsråtta^

att för

löneförhöjning

räknasig

till godo den

tid han varit

kronojägare.

Domän
styrelsen.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

statens skogsdomäner beräknade anslaget till oförutsedda och diverse

ändamål, men har givetvis sin rätta plats bland kostnader för domänstyrelsen.

Vid bifall till vad jag hittills föreslagit skulle kostnaderna för

domänstyrelsen ökas med tillhopa 16,700 kronor eller från 189,000 kronor

till 205,700 kronor. Av det föregående framgår emellertid, att

denna ökning till största delen är skenbar. Den verkliga ökningen

^PPSar till allenast 5,600 kronor eller 400 kronor för uppflyttning av

ett kvinnligt biträde i högre lönegrad och 5,200 kronor till ålderstillägg

för domänstyrelsens personal.

II. Kostnader för statens skogsdomäner.

I fråga om skogsstatens ordinarie personal har domänstyrelsen i

sin berörda skrivelse den 30 september 1912 uttalat, att, ehuru styrelsen

ansåge det nuvarande antalet ordinarie jägmästar- och kronojägartjänster

fortfarande vara för ringa, styrelsen likväl icke ville för år 1914 ifrågasätta

någon ändring i skogspersonalens stat.

Ej heller jag anser någon ändring uti ifrågavarande utgiftspost

böra för närvarande ifrågakomma och får därför tillstyrka, att kostnaderna

för skogsstatens ordinarie personal för år 1914 upptagas till

samma belopp som för innevarande år eller till 1,199,000 kronor.

Under hänvisning till vad jag förut anfört beträffande ålderstillägg,

får jag föreslå, att kostnaderna för ålderstillägg åt skogsstatens personal

upptagas under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner» och utföras

med ett belopp av 114,000 kronor. Motsvarande utgifter för

år 1913 beräknades till 104,200 kronor.

I detta sammanhang anser jag mig böra underställa Kungl. Maj:ts

prövning en av domänstyrelsen i skrivelse den 25 september 1912 gjord

framställning angående rätt för skogsrättare att för löneförhöjning räkna

sig tillgodo den tid han varit kronojägare.

Genom nådig kungörelse den 17 juni 1908 angående villkor och

bestämmelser för åtnjutande av de från och med år 1909 fastställda

nya Iavlöningsförmåner»a för skogsstaten har i överensstämmelse med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6 i.

13

Riksdagens därom fattade beslut stadgats, bland annat, att i fråga om

rätt till förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av

tjänst i samma tjänstegrad krono]ägare må räkna sig tillgodo den tid,

varunder han varit skogsrättare vid statens skogsskola, vare sig befattningen

innehafts på grund av fullmakt eller konstitutorial eller på grund

av förordnande i följd av frågan om förnyad organisation av den allmänna

skogsundervisningen m. in.

Domänstyrelsen har nu framhållit, att en motsvarande rätt icke

vore tillförsäkrad skogsrättare, som, förrän han erhållit sin befattning

vid statens skogsskola, innehaft anställning såsom kronojägare; och har

styrelsen därom vidare anfört följande. Dylika fall hade endast undantagsvis

förekommit före år 1909, enär skogsrättares avlöning varit synnerligen

svag trots hans bundna ställning och ganska krävande arbete.

Sedan genom 1908 års lönereglering för lärarpersonalen vid statens

skogsskolor skogsrättares avlöningsförmåner blivit väsentligt förbättrade,

hade emellertid ordinarie kronoj ägare oftare än förr skett anmält sig

såsom sökande till ledigförklarade skogsrättarbefattningar. Men det

hade visat sig, att eu till skogsrättare antagen kronoj ägare även under

nuvarande förhållanden kunde finna det förmånligt att återgå till anställning

såsom kronojägare. Sålunda hade exempelvis eu person vid

namn Oskar Fredrik Carlsson den 1 januari 1901 av styrelsen antagits

till kronojägare och sedermera förordnats att från och med den

1 oktober 1905 vara skogsrättare vid Hällnäs skogsskola. Sedan eu

underdånig ansökning från Carlsson att tillerkännas rätt att i sin då

innehavda tjänst i lönetursavseende få tillgodoräkna sig de år, han

innehaft ordinarie befattning såsom kronojägare, av Kungl. Maj:t den

30 december 1910 avslagits, hade Carlsson efter därom gjord ansökan

antagits till kronojägare i Krämaremarkens bevakningstrakt i Askersunds

revir.

Domänstyrelsen, som ansåge frågan om skogsrättares rätt till

ålderstillägg på grund av tjänstgöring såsom kronojägare vara av avsevärd

praktisk betydelse, enär den stode i intimt samband med möjligheten

att till skogsrättare erhålla därtill fullt kompetenta och lämpliga

personer, har nu ifrågasatt, huruvida ej bestämmelse uti förevarande

hänseende skulle kunna intagas uti nådiga kungörelsen den 17 juni

1908 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från

och med år 1909 fastställda nya avlöningsförmånerna för statens

skogsskolor, samt att därvid stadgades, att i fråga om rätt till löneförhöjning

skogsrättare vid statens skogsskola skulle äga räkna sig tillgodo

den tid, varunder han varit kronojägare i statens tjänst, antingen

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements - chefen.

Egentliga

förvaltnings
kostnader.

Domän
styrelsen.

14 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 64.

befattningen innehafts såsom ordinarie eller på grund av förordnande

i följd av frågan om reglering av löneförhållandena m. in. vid skogsstaten.

Då det synes både rättvist och lämpligt, att de vid statens skogsskolor

anställda skogsrättarna i fråga om rätt till löneförhöjning likställas

med kronojägarna, får jag ansluta mig till detta domänstyrelsens

förslag. Någon höjning av utgiftsposten till ålderstillägg för skogsstatens

personal torde vid bifall härtill icke vara erforderlig.

Beträffande de egentliga förvaltningskostnaderna har domänstyrelsen

i sin skrivelse den 30 september 1912 anfört, bland annat,

följande. Dessa kostnader befunne sig i en oavbruten stegring. Detta

vore en given följd dels av skogshushållningens utveckling med ökade

möjligheter för tillvaratagande av rensnings virke och mindre värdefulla

virkessortiment och därmed följande behov av ytterligare skogsodlingsoch

andra markvårdsarbeten, dels av de allt mera omfattande åtgärderna

för skogseffekternas förande ut i marknaden, i vilket avseende kunde

exempelvis erinras därom, att år 1912 försålts 55,000 kubikmeter trämassevirke

att årligen under fem år genom skogsförvaltningens försorg

utdrivas och nedflottas till kusten inom Norrbottens och Västerbottens

län, dels ock av den ökning i skogsdomänernas omfattning, som vore

en följd av de fortgående förvärven av nya marker för skogsväsendets

räkning, med vilka givetvis följde ökade förvaltningsutgifter för skogsdomänerna

i deras helhet. Särskilt ifråga om dessa nyinköpta egendomar

bleve utgifterna i början ofta ganska avsevärda för iståndsättande

av förfallna byggnader och dylikt. Ehuru kostnaderna för behövliga

reparationer och nybyggnader frånräknats värdet av egendomarna vid

deras värdesättande, drabbade de dock i första hand driftkostnaderna.

Dessa synpunkter vore också såväl av Kungl. Maj: t som av Riksdagen

beaktade, vilket framginge bland annat av statsmakternas år 1912 fattade

beslut att höja anslaget till de direkta förvaltningsutgifterna från 3,800,000

kronor till 4,300,000 kronor.

Att redan nu exakt beräkna utgifterna för den egentliga förvaltningen

av statens skogsdomäner tmder år 1914 mötte stora vanskligheter.

Konjunkturerna å världsmarknaden för sågat virke och trämassa

kunde icke med någon större grad av visshet förutses så långt i förväg,

och på dessa berodde ytterst det större eller mindre behovet av

medel, exempelvis för avverknings- och transportändamål. Det vore

emellertid av vikt att stå rustad för alla eventualiteter, och vore det

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 64.

med hänsyn jämväl härtill som domänstyrelsen sökt pröva förefintligt

behov av förvaltningsmedel. Åtskilliga utgiftstitlar vore mindre eller

alls icke påverkade av konjunkturerna, medan andra alltid visade benägenhet

att stiga, såsom fallet vore med utgifterna för förvaltning

och bevakning, för skatter och onera m. fl., vilka i sin helhet ökades

med de nya markförvärven.

Med stöd av de primäruppgifter, som inkommit till styrelsen från

överjägmästarna beträffande de av jägmästarna föreslagna förvaltningsbelopp,

vilka enligt dessas förmenande borde ställas till deras disposition

under år 1913, hade styrelsen funnit, att för detta år skulle därtill erfordras

tillhopa 4,125,856 kronor. Motsvarande summa för år 1912 utgjorde

3,268,703 kronor.

Lades till denna beräknade utgiftssumma...... kronor 4,125,856: —

för år 1912 anvisade särskilda utgiftsbelopp,

vilka för år 1913 icke kunde antagas bliva lägre,

utan väl snarare högre, nämligen

dels för skogsindelning, dagarvoden, resekostnader,

vissa byggnadsarbeten m. m................... )) 453,885: —

dels för avlöningar åt extra tjänstemän m. m. » 248,500: —

dels ock till överjägmästarnas expenser m. m. » 47,210: —

så skulle det för år 1913 erforderliga beloppet

utgöra tillhopa minst ................................................... kronor 4,875,451: —

Då styrelsen emellertid vid tiden för skrivelsens avlåtande * ännu

icke varit i tillfälle att granska jägmästarnas omförmälda specialförslag

å förvaltningsutgifter för år 1913, vilka förslag då ännu icke inkommit

till styrelsen, samt det kunde antagas, att en del ifrågasatta anslagsbelopp

vid en närmare granskning kunde och borde reduceras, vore

det sannolikt, att denna uppställning och dess slutliga resultat komme

att vid avgivande av styrelsens generalförslag för år 1913 undergå

modifikationer. De senaste fem åren visade emellertid följande stegring

i kostnaderna för skogsprodukters avverkning och transport, vilken

uppställning vore särdeles belysande för det ökade behovet av rörelsekapital

:

år 1907 .......................................... kronor 420,951: —

3> 1908 .......................................... » 598,291: —

» 1909 .......................................... » 785,542: —

» 1910 .......................................... )) 880,810: —

» 1911 ......................................... » 1,054,902: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

I betraktande av skogshushållningens utveckling och särskilt behovet

av ökade medel till skogsprodukternas avverkning och framforsling

till goda avsättningsorter före deras försäljning samt med hänsyn

till skogsdomänernas fortsatta och jämväl framdeles påräknade utvidgning

genom markförvärv, ansåge domänstyrelsen, att till egentliga förvaltningskostnader

för statens skogsdomäner under år 1914 borde anvisas

förslagsvis 4,800,000 kronor, därav fortfarande minst 150,000 kronor

skulle användas till avdikningar å kronans skogar i de norrländska länen

och i Kopparbergs län. Detta innebure en anslagsökning från år 1913

av 500,000 kronor eller samma ökning som från år 1912 till år 1913.

Inom övriga affärsdrivande verk tillhandahölle staten de underlydande

tjänstemännen, på ett eller annat sätt, för tjänsten erforderliga

skrivmaterialier, papper och kuvert. Inom skogsstaten hade dock hittills

endast överjägmästarna åtnjutit anslag till expenser, och jägmästarna

hade — utom de tryckta formulär och blanketter, som styrelsen tillhandahållit

dem — för förvaltningsmedel endast ägt att anskaffa de

ytterligare blanketter, som på grund av ortsförhållandena kunnat anses

behövliga. Papper, kuvert och skrivmaterialier i övrigt hade de däremot

måst inköpa av egna medel, vilket även varit förhållandet för kronojägarna.

Med förvaltningarnas utveckling och arbetenas allt större omfång

hade emellertid denna utgift blivit allt mera kännbar, och då det

syntes vara med rättvisa och billighet förenat, att jägmästare och kronojägare,

likaväl som tjänstemännen i statens övriga affärsdrivande verk,

erhölle för tjänsten behövliga papper, kuvert och skrivmaterialier, hade

styrelsen ansett sig böra väcka förslag därom. Efter övervägande av de

olika sätt, på vilka denna angelägenhet kunde ordnas, hade styrelsen

såsom lämpligast föreslagit, att varje jägmästare, föreståndare för så

kallat skolrevir och biträdande jägmästare måtte berättigas att mot

behörig redovisning inköpa papper, kuvert och skrivmaterialier för

tjänsten till ett belopp av högst 50 kronor årligen och varje kronojägare

och extra kronojägare med egen bevakningstrakt för högst 5

kronor årligen. Åven dessa senare inköp skulle redovisas i jägmästarnas

kassaredogörelser. För hela riket skulle dessa kostnader uppgå till högst

7,700 kronor, därav ungefär 5,500 kronor för jägmästarna och med dem

jämnställda samt 2,200 kronor för kronojägarna. Nämnda kostnader

inginge i ovan uppförda belopp till egentliga förvaltningskostnader.

Till belysande av statsskogarnas brutto- och nettoavkastning under

den sist förflutna femårsperioden vill jag här till en början framlägga

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

några siffror. Bruttoavkastningen för år 1912 liar dock naturligtvis

endast kunnat beräknas approximativt, och netto avkastningen för sistnämnda

år kan ej nu ens tillnärmelsevis angivas.

„ Bruttoavkastning Nettoavkastning

^r kronor kronor

1908 ........................ 9,594,482:7 9 6,008,391:02

1909 ........................ 8,899,769:28 4,447,129:86

1910 ........................ 10,965,150:73 6,365,024:06

1911 ........................ 12,744,871:— 7,513,423:01

1912 ...................... 12,853,567: 95

Sedan numera generalförslag angående driftkostnader under år

1913 för statens domäner blivit fastställt, har jag med ledning av detta

förslag ävensom generalförslaget för år 1912 låtit för jämförelse uppgöra

följande tabell, upptagande de beräknade egentliga förvaltningskostnaderna

för skogsdomänerna under berörda två år.

Utgiftsändamål

År 1912

År 1913

Ökning

Minskning

Till skogsindelning .................................

34,910

32,745

2,165

» extra skogsbevakning ........................

237,772

259,534

21,762

—

» avverkning och virkestransport............

1,254,804

1,759,964

505,160

—

» skogsodling och beståndsvård ............

283,218

320,245

37,027

- 1

» vägar .............................................

118,356

154,698

36,342

—

» hägnad m. m.................................

42,734

36,447

—

6,287

» dikning.............................................

224,169

220,819

—

3,350

» byggnader .......................................

368,591

352,058

—

16,533

> inventarier .....................................

24,488

29,751

5,263

—

» skatter .............................................

506,777

526,512

19,735

—

» diverse utgifter .................................

167,286

180,340

13,054

—

Summa kronor

3,263,105

3,873,113

638,343

28,335

Av denna tablå framgår, att den ojämförligt största utgiftsökningen

faller på kostnaderna för avverkning och virkestransport. Detta är ock

en given följd av den allt mer intensiva och rationella drift av statens

skogar, som nu tillämpas. Särskilt är att märka, att med varje år allt

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 34 käft. (Nr 64.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

mera virke — och icke minst sådant av smärre dimensioner, som erhålles

såsom utbyte vid de i skogsvårdens intresse företagna avverkningarna

genom hjälpgallring, ljushuggningar och rensningshuggningar efter föregången

huvudavverkning — genom skogspersonalens försorg avverkas

och utdrives till kommunikationslederna, där virket avyttras huvudsakligen

till ägare av virkeskonsumerande industriella anläggningar. Att dessa

statens egna avverkningar, i den mån de avse smärre och således mindervärdigt

virke, äro ägnade att befordra skogens till- och återväxt torde

vara uppenbart. Berörda avverkningar äro dock naturligtvis förenade

med mycket arbete och stora kostnader, och nettobehållningen blir

betydligt mindre än vid avverkningar av grövre och värdefullare virke.

Men åtgärden är nödvändig med hänsyn till beståndsvården och skogens

återväxt. Det ökade arbetet med och den vidgade tillsynen vid denna

avverkningsdrift kräver givetvis ökad extra skogsbevakning. Den härav

betingade kostnaden, som för år 1912 upptagits till 237,772 kronor,

har för år 1913 beräknats till 259,534 kronor, en ökning således av

21,762 kronor. Stegringen i kostnaderna för skogsodling och beståndsvård,

vilken stegring, på sätt av tablån framgår, för år 1913 beräknats

till omkring 37,000 kronor, har föranletts av statens alltjämt växande

omsorg i fråga om vården av dess värdefulla skogar. Den motsedda

ökningen i kostnaderna för vägar beror till en del därpå, att Kungl.

Maj:t beslutat att för en kostnad av 20,500 kronor anlägga en spårväg

på Gullbergs kronopark i Östergötlands län för framforsling av skogsprodukter.

Dessutom planeras ett flertal väganläggningar å statens vidsträckta,

på kommunikationer av detta slag illa lottade skogar i Norrland.

Såsom jag redan nämnt har domänstyrelsen föreslagit en höjning

i beloppet av de egentliga förvaltningskostnaderna för statens skogsdomäner

under år 1914 med 500,000 kronor. Jag har redan i det föregående

framhållit vissa synpunkter, varför en ökning av dessa kostnader

är av behovet påkallad. Det torde för övrigt vara ställt utom allt tvivel,

att för genomförande av en rationell skogsskötsel det är ett ofrånkomligt

villkor att hava tillgång till nödigt rörelsekapital. De medel, som i

sådant syfte hittills stått kronan till buds, hava varit jämförelsevis knappt

tillmätta, och det torde vara en allmänt erkänd sak, att de behöva ökas.

Med säkerhet har man att efter hand emotse en stegring i skogarnas

avkastning, mer än motsvarande de ökade förvaltningskostnaderna, vilket

för övrigt redan visat sig, såsom framgår av den här ovan lämnade

uppgiften om statsskogarnas nettoavkastning under de senare åren. Jag

anser alltså all anledning föreligga att tillstyrka domänstyrelsens förslag

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

i nu förevarande hänseende. Ej heller har jag någon anmärkning att

framställa emot domänstyrelsens förslag rörande anskaffande av skrivmaterialier

m. m. åt skogsstatens personal.

Såsom jag redan förut hemställt, bör från den under »kostnader

för statens skogsdomäner» beräknade utgiftsposten till oförutsedda och

diverse ändamål överflyttas ett belopp av 2,500 kronor under rubriken

»kostnader för domänstyrelsen». Med iakttagande härav böra alltså

de egentliga förvaltningskostnaderna för statens skogsdomäner för år

1914 beräknas till 4,797,500 kronor och sammanlagda kostnaderna för

samma domäner för år 1914 beräknas till 6,110,500 kronor.

IH. Kostnader för statens jordbruksdomäner.

Beträffande de för domänintendenternas avlönande hittills beräknade

medel har domänstyrelsen icke föreslagit någon ändring. Det belopp,

som för detta ändamål erfordras, lärer därför böra för år 1914 utföras

med enahanda belopp som för år 1913 eller med 35,500 kronor.

Ej heller i fråga om de till resekostnader åt domänintendenterna

beräknade medel har domänstyrelsen ifrågasatt någon ändring. Med

anledning härav torde jämväl berörda kostnader böra för år 1914 beräknas

till samma belopp som för år 1913 eller till 45,000 kronor.

Rörande övriga med förvaltningen av statens jordbruksdomäner

förenade kostnader har domänstyrelsen anfört, att styrelsen ännu saknade

nödig kännedom om, huruvida det belopp, 59,500 kronor, som för år

1913 anvisats för ändamålet, vore tillräckligt eller icke, samt att styrelsen

av denna anledning icke funnit skäl att framställa förslag om beloppets

höjande. Styrelsen har därför hemställt, att det för dessa kostnader

erforderliga belopp måtte för år 1914 bibehållas vid samma summa som

för år 1913 eller förslagsvis 59,500 kronor.

Mot detta förslag har jag ej något att erinra, men torde för utjämnande

av slutsumman för samtliga för statsdomänerna avsedda driftkostnader

ifrågavarande post böra utföras med 60,300 kronor.

Avlöning åt

domänintendenter.

Resekostnader

vid domänförvaltningen.

Övriga förvaltningskostnader.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Samman
fattning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

Vid bifall till mina bär ovan gjorda framställningar skulle följaktligen

driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner under år

1914 komma att beräknas på följande sätt:

I. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen ... kronor

ålderstillägg åt styrelsens personal

.................................. »

anställande av extra amanuens

bos styrelsen och för renskrivning

m. m................... )>

domänstyrelsens expenser...... »

rese- och traktamentsersättning

åt styrelsens personal »

tryckning av styrelsens årsberättelse

............................. »

162,200:—

11,000: —

6,000: —

18,000: —

6,000: —

2,500: — kronor 205,700: —.

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal

...................................... kronor 1,199,000: —

ålderstillägg åt skogsstatens

personal ................................ » 114,000: —

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000

kronor till avdikningar å

kronans skogar i de norrländska

länen och i Kopparbergs

län, *...................... » 4,797,500: — » 6,110,500: —

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner;

avlöning åt domänintendenter kronor 35,500: —

resekostnader vid domänför
valtningen.

............................. » 45,000: —

övriga med förvaltningen av

jordbruksdomänerna förenade

kostnader .................. » 60,300: — » 140,800:

Summa kronor 6,457,000 —.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag alltså, att

Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att

dels från och med år 1914 i den för domänstyrelsen gällande

avlöningsstat, med uteslutande av en kvinnlig biträdesbefattning i den

lägre lönegraden, uppföra ytterligare två dylika befattningar i den högre

lönegraden samt tillika höja ej mindre anslagsposten till avlöning åt

fast anställda kvinnliga biträden med 2,000 kronor eller från 11,200

kronor till 13,200 kronor än även den i berörda stat »till arvoden åt

amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar

åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning

samt tryckningskostnader» uppförda anslagspost med 1,200 kronor

eller från 42,500 kronor till 43,700 kronor;

dels i fråga om innehavarna av de nya biträdesbefattningarna föreskriva,

att för åtnjutande av de därmed förenade avlöningsförmåner skola

gälla de för övriga hos domänstyrelsen anställda kvinnliga biträden fastställda

allmänna grunder, ävensom medgiva, att, därest ifrågavarande

biträden eller någotdera av dem är vid ingången av år 1914 anställt

hos domänstyrelsen, sådant biträde skall äga att för åtnjutande av

ålderstillägg räkna sig tillgodo den tid, varunder biträdet därförinnan

innehaft stadig anställning hos styrelsen;

dels notarien hos domänstyrelsen Mailing må berättigas att för

åtnjutande av ålderstillägg å den honom i hans nuvarande tjänst tillkommande

lön räkna sig tillgodo den tid, varunder han, på sätt ovan

nämnts, haft förordnande att uppehålla tjänst å extra stat inom domänstyrelsen;
dels

godkänna följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen

den 17 juni 1908 fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de från och med år 1909 gällande nya avlöningsförmånerna för

statens skogsskolor, nämligen att skogsråtta^ vid statens skogsskola må

i fråga om rätt till löneförhöjning efter viss tids fortsatt innehavande

av samma tjänst tillgodoräkna sig den tid, varunder han varit kronoj

ägare, vare sig befattningen innehafts på grund av ordinarie anställning

eller i följd av frågan om reglering av löneförhållandena m. m.

vid skogsstaten allenast på förordnande;

dels och, med godkännande av de utav mig i det föregående gjorda

beräkningar, såsom driftkostnader under år 1914 för statens domäner

förslagsvis uppföra ett belopp av 6,457,000 kronor att utgå från domänfondens

avkastning.

Departe
mentschefens
hemställan.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 34 käft. (Nr 64.)

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 64.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet skulle med den lydelse, bilaga

. . . till detta protokoll utvisar, till Riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Hj. Almgren,

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1913:45 Utlåtande, angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder i vad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten