Sök i Ratio Lex

Angående beviljande av ytterligare låneunderstöd för järnvägsanläggning från Varberg över Ullar ed till Air ans station

17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:77, Angående beviljande av ytterligare låneunderstöd för järnvägsanläggning från Varberg över Ullar ed till Air ans station

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 77.

1

Nr 77.

Kungl Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående beviljande

av ytterligare låneunderstöd för järnvägsanläggning

från Varberg över Ullar ed till Air ans station;

given Stockholms slott den 22 november 1912.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgiva,

att åt Varberg—Åtrans järnvägsaktiebolag må för fullbordande av

järnvägsanläggning från Varberg över Ullared till Åtrans station kunna

å det av Riksdagen enligt skrivelse den 24 maj 1910 till låneunderstöd

åt enskilda järnvägar beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda

extra anslag av 7,500,000 kronor anvisas ett låneunderstöd av 65,000

kronor utan iakttagande av vissa i Riksdagens berörda skrivelse stadgade,

i statsrådsprotokollet närmare omförmälda villkor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 46 käft. (Nr 77.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

Ifrågasatt

koncession å

smalspårig

bana Yarberg

—Ullared.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

november 1912,

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte, anförde därefter:

Varberg—Åtrans järnvägsaktiebolag har hos Kungl. Maj:t gjort

framställning om beredande åt bolaget av ytterligare statslån, utöver

bolaget redan beviljat låneunderstöd, för fullbordande av bolagets järnväg

från Varberg över Ullared till Åtrans station.

Innan jag närmare redogör för bolagets berörda ansökning, tilllåter

jag mig erinra om tillkomsten av ifrågavarande järnväg samt

vad därmed äger sammanhang.

År 1902 anhöllo landshöfdingen A. Asker m. fl. om beviljande av

koncession å järnvägsanläggning av 0,890 meters spårvidd från Varberg

till Ullareds station å Falkenbergs järnväg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

KungV. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

3

Såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som järnvägsstyrelsen,

vilka hördes över berörda ansökning, ansågo emellertid en smalspårig

järnväg å denna sträckning icke böra komma til! stånd, varemot en

normalspårig bana, därest densamma fortsattes längre inåt landet,

syntes myndigheterna kunna bliva av större betydelse.

Vid underdånig föredragning den 18 november 1904 av berörda

framställning fann Kungl. Maj;t icke skäl att lämna bifall till densamma.

Därefter inkom i början av år 1905 ansökning av borgmästaren

Emil Svensson m. fl. om koncession å järnvägsanläggning från Varberg

över Ullared till Åtrans station å Kinnared—Åtrans järnväg.

Jämväl enligt detta förslag skulle järnvägen byggas smalspårig.

Uti avgivet utlåtande över sistberörda framställning yttrade Kungl.

Maj:ts befallningshavande i Hallands län, bland annat, att, då den ifrågasatta

järnvägen från Varberg till Åtran skulle vid sina båda ändpunkter

komma att träffa normalspåriga järnvägar, det uppenbarligen

läge i det allmännas intresse, att även den föreslagna järnvägslinjen

Varberg—Åtran byggdes normalspårig. Den ökade kostnad, som anläggandet

av en normalspårig järnväg å denna sträcka skulle medföra,

förmenade Kungl. Maj:ts befallningshavande icke kunna anses överstiga

de kommuners och enskildas ekonomiska bärkraft, vilka komme att för

framtiden hava nytta av järnvägen.

Vid antydda förhållanden ansåg sig Kungl. Maj:ts befallningshavande

sakna anledning att tillstyrka bifall till den då föreliggande

framställningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen yttrade uti sitt i ärendet avgivna

utlåtande, bland annat, att den ifrågasatta bandelen Varberg—Åtran, i

fall den utfördes bredspårig, syntes komma att, bortsett från dess rent

lokala nytta, få en avsevärd betydelse såsom del av en förbindelse

mellan landets sydostkust till dess västkust samt att denna förbindelse

i sin helhet vore av sådant värde, att den vore förtjänt av att icke

allenast erhålla koncession utan ock, om så skulle erfordras, understödjas

med statslån. Styrelsen tillstyrkte koncession å järnvägsanläggning

Varberg—Åtran under villkor, att den bleve bredspårig.

Järnvägsstyrelsen uttalade såsom sin mening, att man icke borde

eftergiva kravet på banans byggande såsom bredspårig. Styrelsen

ansåg sig icke kunna tillstyrka beviljande av koncession å en smalspårig

bana.

Åven chefen för generalstaben, som ansåg den ifrågasatta järnvägen

böra byggas såsom normalspårig, avstyrkte den då föreliggande ansökningen.

Koncessionsansökning

å

järnväg

Yarberg—Ullared—Åtran.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

Koncession

beviljad å

normalspårig

järnväg.

Statslån

beviljat.

Ansökning

om ytterligare

statslån.

Samtliga koncessionssökandena ingåvo slutligen till Kungl. Maj:t

en skrift, däruti de, för den händelse Kungl. Makt av strategiska eller

andra skäl icke skulle anse sig kunna bevilja den sökta koncessionen

å järnväg av 0,890 meters spårvidd, anhöllo om tillstånd att få anlägga

ifrågavarande järnväg med normal spårvidd.

Vid denna sistnämnda, ansökning var fogat ett kostnadsförslag för

den normalspåriga järnvägen, däri kostnaden var beräknad till 1,755,000

kronor. Vid granskning av berörda kostnadsförslag ansåg emellertid

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beloppet böra höjas till 2,140,000

kronor.

Koncession å normalspårig järnväg från Varberg över Ullared till

Åtrans station blev därefter av Kungl. Maj:t beviljad den 23 november

1906.

Sedan koncessionshavarna hos Kungl. Maj:t gjort framställning om

beviljande av låneunderstöd för anläggningens utförande, verkställdes

genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg kontrollering av

arbetsplanen, och befanns kostnaden enligt uppgjord kostnadsberäkning

böra höjas till 2,370,000 kronor.

Genom beslut den 13 december 1907 beviljade Kungl. Maj:t —

med fastställande av omförmälda kostnadsberäkning å 2,370,000 kronor

— Varberg—Åtrans järnvägsaktiebolag, å vilket bolag koncessionen blivit

med Kungl. Maj:ts samtycke överlåten, för utförande av järnvägsanläggningen

i fråga ett lån å 1,185,000 kronor att utgå av de medel, som av

1906 års Riksdag ställts till Kungl. Majrts förfogande till låneunderstöd

åt enskilda järnvägar.

Vid utförandet av anläggningen har det emellertid visat sig, att

den verkliga kostnaden för densamma kommer att högst väsentligt

överstiga den beräknade.

I sin nu föreliggande framställning har därför Varberg—Åtrans

järnvägsaktiebolag anhållit, att Kungl. Maj:t måtte i och för fullbordan

av järnvägen Varberg—Åtran bevilja bolaget ett lån å 140,000 kronor

att utgå ur handels- och sjöfartsfonden.

Till stöd för ansökningen har järnvägsaktiebolaget anfört, bland

annat, följande.

Vid järnvägsanläggningens utförande hade bolaget, så vitt varit

möjligt, sökt hålla utgifterna inom kostnadsförslagets ram, och hade

detta jämväl lyckats beträffande själva banbyggnadsarbetet, där verkliga

kostnaden till och med understege kostnadsförslaget.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

Beträffande åter jordlösen samt kostnaderna för anslutningarna i

Åtran, Ullared och Varberg hade kostnadsförslaget blivit så avsevärt

överskridet, att dessa utgiftsposter icke blott slukat behållningen å andra

konton, utan även krävde nya medel till ett då beräknat belopp av

omkring 140,000 kronor.

För fullbordandet av järnvägen vore det således nödvändigt, att,

utöver förut tillgängliga medel, anskaffades ytterligare 140,000 kronor,

och då bolaget, med hänsyn till de synnerligen stora uppoffringar, intresserade,

såväl kommuner som enskilda, redan gjort, icke kunde

hoppas från dessa erhålla ytterligare bidrag i form av aktieteckning

eller lån, hade bolaget sett sig nödsakat att hos Kungl. Maj:t anhålla

om ytterligare understöd i form av lån ur handels- och sjöfartsfonden.

Det allmänna vore ju, yttrar bolaget, redan genom det beviljade

statslånet intressent i järnvägen, och syntes järnvägen, som sammanbunde

förut befintliga järnvägar med en av VästkustensJjbästa hamnar,

böra vara förtjänt av det ytterligare bidrag det sökta lånet skulle

innebära.

Vid ansökningen var fogad en så lydande

Översikt av ställningen den 14/X2 1911.

Återstående

fordringar och tillgångar.

Återstående

utgifter och skulder, såvitt nu kan bedömas.

Aktiekapital............ kr. 1,196,550: 36

därav inbetalt...... » 1,144,550:36

återstår aktier för jordlösen ..........

Statslån ............... kr. 1,185,000: -

därav lyftat......... » 790.000: -

Innestående å deposition...............

D:o å löpande

räkning.. kr. 32,100: —

avgår obetalda räkningar » 4,100:

Summa

Brist ....

Kronor.

52,000

—

395,000

_

100,000

—

28,000

—

575,000

41,906

69

Kronor.

Entreprenörerna J.

Saabye och O.

Lerche enligt Bentz

uppgift 17/ia........

kr. 1,154,197:40

därav utbetalt......

» 1,085,026:50

69,170

90

Slöinge snickerifabriks fordran .........

5,603

27

J. Nilsson, Varberg,

clio .........

1,437

50

Lån i banker.........

400,000

—

Jordlösen enligt eipro-

priationslängdema.

. kr. 135,675:02

Inställelser in. in.....

. » 6,900: —

Förut utbetalt .......

. »> 52,013:80

S:ma kr. 194,588: 82

därav lyftat .......

. ». 53,893:80

140,695

02

Summa

616,906 [69

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

utlåtande.

Statskontorets

yttrande.

Kronor.

Överslag.

Ovanstående brist.........................

Tillkommer:

41,906

69

Inköp av räls för grusspår..............

4,959

23

Diverse räkningar...........................

6,000

—

Varbcrgs station ...........................

J. Saabye och O. Lerche extraräkningar

70,000

—

högst ....................................

15,774

13

Räntor att betalas:

d. pa 1912.................. kr. 3,000: —

» i3/i » .................. ». 3,000: —

» 6/e » n 3,000: —

|> **/o » .................. .i 1,500: —

138,640

05

Bristen har uppstått av nedannämnda orsaker:

Jordlösen och skadeersättningar uppgår

till ................................. kr. 194,588: 82

Kostnadsförslaget upptager ......... » 126,850: —

Brist kr. 67,738:82

Anslutning till Yarberg torde komma

att uppgå till ........................ kr. 82,000: —

(inberäknat Varberg Norra)

Kostnadsförslaget upptager

........ ))

20,000: —

Brist kr.

62,000: -

Tillsammans brist......... .

........ kr.

129,738: 82

Dessutom ha kostnader för föreningsstationerna

Ullared och Ätran uppgått till o:a 100,000 kronor

högre än kostnadsförslaget.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i avgivet utlåtande den 19

mars 1912 tillstyrkt det begärda lånets beviljande.

Statskontoret, som den 19 april 1912 yttrat sig i ärendet, har anfört

följande.

Att handels- och sjöfartsfondens medel anlitas för beredande av

tillgång till lån för enskilda järnvägsanläggningar kan icke i och för

sig anses främmande för fondens ändamål, och dylika lån hava också

vid flera tillfällen, då av ena eller andra orsaken de av Riksdagen för

sådant ändamål anslagna medel icke kunnat anlitas, blivit genom nådiga

beslut beviljade att utgå från nämnda fond, senast enligt nådigt brev

den 29 oktober 1909 till Tidaholms järnvägsaktiebolag. Under erinran

att statskontoret i sitt den 7 maj 1908 avgivna underdåniga utlåtande

i fråga om sist berörda lån framhållit betänkligheter mot en dylik placering

av fondens tillgångar, genom vilken de bindas för en .lång tid

framåt, har statskontoret ansett sig böra ytterligare tillägga, att betänkligheterna

givetvis vinna i styrka, därest, såsom i förevarande fall

synes skola bliva händelsen, säkerheten för lånet bleve så svag, att

fonden blott komrae att äga ringa garanti för det behöriga fullgörandet

av ränte- och kapitalbetalningarna å lånet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

Statskontoret framhåller vidare vikten därav, att handels- och sjöfartsfondens

till Kungi. Maj:ts disposition ställda tillgångar icke minskas

eller bindas, så att Kungl. Maj:t berövas möjligheten att i lika mån

som hittills tillgodose de många viktiga, tid efter annan uppkommande

behov, som äro av beskaffenhet att kunna med fondens medel bestridas.

Skulle emellertid det ifrågavarande järnvägsföretaget, vilket redan av

statsmedel erhållit låneunderstöd, befinnas vara av den vikt och betydelse

för det allmänna, att utan hänsyn till nyss anförda betänkligheter ytterligare

låneunderstöd anses böra av allmänna medel beredas detsamma,

kunde, enligt vad statskontoret upplyser, tillgång till det begärda lånet,

140.000 kronor, utan!större svårighet beredas å handels- och sjöfartsfonden.

Då den ansökning, som föranledde beviljande av koncession å nu

ifrågavarande järnväg först framkom, avsåg densamma, såsom nämnt,

endast en smalspårig järnväg. Sedan vissa över ansökningen hörda

myndigheter avstyrkt beviljandet av koncession å eu dylik bana, framtvingades,

så att säga, begäran om koncession å en bredspårig järnväg.

Koncessionen blev ock meddelad å en bredspårig bana.

Enligt den kostnadsberäkning, som verkställdes, då fråga förelåg

om statslån för järnvägen, skulle ett belopp av 2,370,000 kronor erfordras

för anläggningens utförande. Statslånet beviljades med 1,185,000

kronor, motsvarande halva den sålunda beräknade anläggningskostnaden.

På grund av ogynnsamma förhållanden har emellertid befunnits,

att banan icke kan fullbordas för den i nämnda kostnadberäkning upptagna

summan.

Jordlösen och skadeersättningar hava sålunda kostat omkring

67.000 kronor mer än som beräknats. Föreningsstationerna i Ullared och

Åtran hava dragit en kostnad, som med omkring 100,000 kronor överstiger

det belopp, som för detta ändamål upptagits i kostnadsberäkningen.

Kostnaden för inledningen på Varbergs station, vilken i kostnadsberäkningen

satts till 20,000 kronor, torde i själva verket komma

att betinga den betydande kostnaden av 82,000 kronor.

Å andra sidan hava kostnaderna för själva banbygget blivit något

lägre än de beräknade.

För att bliva i tillfälle att närmare bedöma bolagets ställning har

jag från bolaget infordrat en överslagsberäkning, avseende förhållandena

vid ungefär nuvarande tidpunkt, och är densamma så lydande:

Departe
mentschefens
yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

»Debet. Balans Konto. Kredit.

Tillgångar:

Skulder:

Administrations konto....................

113,786

42

Aktiekapitalet .......................

1,195,519

36

Jordlösen och skadeersättnings konto..

192,975

68

Gåvors konto.................................

2,100

—

Slipers konto...............................

114,499

06

Riksgäldskontoret kapital ...............

1,185,000

—

Eäls » ................................

375,713

31

anståndsränta ......

106,650

—

Ullareds stations konto ..................

102,842

67

ränta den Vi 1912

15,802

63

Ätrans » » .................

85,775

42

Lånekonto ....................................

50,000

—

Yarbergs » » ..................

8,358

54

Löpande räkning ...........................

48,400

—

Järnvägsbyggnadens konto..............

1,128,098

62

Slöinge snickerifabrik .....................

3,882

27

Anståndsräntans å statslånet konto ...

106,650

—

J. Nilsson, Varberg........................

665

—

Husbyggnads konto........................

109,174

43

Förrådets konto, obetalda räkningar...

3,304

67

Rullande materielens konto...............

261,860

—

Trafikntgifters konto »

1.599

85

Depositions konto..........................

50,000

—

Kapitalkonto (överskott, uppkommet

Förrådets konto..............................

32,196

49

genom räntor under byggnadstiden

m. m. samt överskott å driften)

73,637

43

Trafikinkomsters (fordringar) konto ...

4,926

34

Kontant i kassan............................

204

23

Kronor

2,686,561

21

Kronor

2,686,561

21

Obs. Utgiften 70,000 kronor för Varbergs station är icke här intagen varken i debet eller kredit.»

Den verkliga bristen, sådan den torde komma att te sig i början

av år 1913, framgår av följande tablå, vilken jämväl erhållits från bolaget.

Återstående

Återstående

fordringar, tillgånger och brist.

utgifter och skulder.

Innestående i statskontoret som säker- het för järnvägens fullbordande ...

Brist .........................................

10,000

130,447

27

Skuld till

Slöinge snickerifabrik .....................

J. Nilsson, Varberg........................

3,882

665

27

Utgift för Varbergs station ............

70,000

—

» » inventarier.....................

900

—

Lån i banken mot Varbergs stads ga- ranti .......................................

50,000

_

Skuld å löpande räkning emot styrel- sens borgen ..............................

15,000

—

Därtill kommer endast skulden till Riks- gäldskontoret; och några andra skul- der av någon betydenhet äro ej kända

för styrelsen eller undertecknad ...

Kronor

140,447

27

Kronor

140,447

27

C. O. Collin.

Verkst. direktör.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

Bristen skulle alltså i början av år 1913 hava nedgått till något

över 130,000 kronor, beroende huvudsakligen på att under byggnadstiden

influtit vissa räntor.

De i företaget intresserade kommunerna och enskilda hava redan för

detsamma gjort så betydande uppoffringar, att ingen som hälst möjlighet

längre lärer föreligga att genom deras mellankomst uppbringa hela

det belopp, som erfordras för järnvägens fullbordande.

Bolaget står därför nu i den situation att, om ej nödiga medel till

bristens täckande kunna anskaffas, bolaget torde få träda i likvidation.

Även om staten vid en eventuell likvidation kan antagas hava tillräcklig

säkerhet för det redan beviljade statslånet, synas mig dock i

detta särskilda fall sådana omständigheter föreligga, att ytterligare

understöd från statens sida kan ifrågasättas.

Av järnvägsaktiebolaget har hemställts, att bolaget för järnvägens

fullbordande skulle erhålla ett lån från handels- och sjöfartsfonden.

För min del måste jag emellertid hysa stora betänkligheter mot en

dylik placering av nämnda fonds tillgångar, varigenom de skulle bindas

för en lång tid framåt, betänkligheter, som, enligt vad jag inhämtat,

delas av statsrådet och chefen för finansdepartementet. Däremot

synes mig den utvägen kunna väljas, att järnvägsbolaget erhåller

ett ytterligare lån från det av Riksdagen år 1910 till låneunderstöd åt

enskilda järnvägar beviljade anslaget å 7,500,000 kronor, för vilken

åtgärd emellertid fordras Riksdagens medgivande.

Vad beträffar beloppet av det låneunderstöd, som vid bifall till mitt

nu antydda förslag skulle tilldelas bolaget, tillåter jag mig erinra, att

enligt de av Riksdagen uppställda villkor dylikt understöd icke må beviljas

till högre belopp än halva anläggningskostnaden. I analogi med

detta stadgande synes mig det nya låneunderstödet böra beviljas till ett

belopp av 65,000 kronor, motsvarande hälften av den numera till 130,000

kronor beräknade bristen. Bolagets kapitalskuld till statsverket skulle

sålunda härigenom stiga till 1,250,000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat har staden Varberg iklätt, sig borgen för

ett belopp av 50,000 kronor, och torde på enskild väg kunna anskaffas

ett lån å ytterligare 15,000 kronor. Under förutsättning att ett statslån

å 65,000 kronor nu beviljades bolaget, skulle alltså medel finnas till

anläggningens fullbordande.

Vad angår den säkerhet, som staten skulle fordra för det nya

statslånet, torde, därest inteckning för detsamma erhålles närmast efter

den till säkerhet för det förra statslånet beviljade inteckning, säkerheten

kunna anses tillfyllest. Enligt en av kontrollerande ingenjören vid

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 46 höft. (Nr 77.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

järnvägsbyggnaden lämnad uppgift uppgår anläggningskostnaden och

nuvarande värdet å järnvägen, enligt de över anläggningen förda räkenskaper,

till omkring 2,514,000 kronor. Lägges härtill kostnaden för

anslutning till Varbergs station, skulle järnvägens värde i fullbordat

skick uppgå till omkring 2,584,000 kronor. Inteckning för det nu

ifrågasatta statslånet närmast efter det förut beviljade skulle således

falla inom hälften av anläggningskostnaden. Den inträdda ökningen i

anläggningssumman kan icke anses hava uppkommit genom någon

bristande omtanke vid företagets utförande från bolaget självt, utan

har tydligen sin orsak i de ökade kostnader, som anslutningen till förutvarande

järnvägar visat sig kräva, icke minst i de anspråk, som uppställts

för anslutningen till Varbergs station. Om jag således i detta

fall anser mig kunna förorda ett låneanslag efter ungefär de verkliga

kostnaderna för järnvägsföretaget, vill jag uttryckligen betona, att detta

icke får innebära några konsekvenser för andra liknande fall. Alldeles

särskilda förhållanden synas mig, på sätt förut framhållits, böra kunna

motivera ett dylikt tilläggslån: de allmänna kommunikationsintressena

hava med avseende ,å föreliggande järnvägsanläggning uppenbarligen

fått göra sig starkare gällande än ortens, varigenom väsentligt högre

kostnader för järnvägens fullbordande uppstått än vad eljest skulle

hava erfordrats. Särskilda av bolaget ej framkallade svårigheter hava

också mött för anslutningen till Varbergs station.

Vidkommande frågan om järnvägens förmåga att kunna förränta

ett ökat statslån, har byrådirektören i järnvägsstyrelsen Adolf d’Ailly

verkställt en utredning, vilken torde få bifogas detta protokoll. Anmärkas

må dock, att d’Ailly utgått från att bolaget skulle beviljas ett ytterligare

statslån å 70,000 kronor, vilket belopp till en början ifrågasattes.

Enligt nämnda utredning skulle inkomsten per dag och bankilometer

för år 1912 kunna beräknas till i medeltal minst 7,25 kronor.

Lägges härtill den till 3 kronor per dag och bankilometer uppskattade

förlusten i inkomst på grund av frånvaron av dels anslutning till Varbergs

station och dels tillfredsställande tillfartsvägar till stationer,

skulle alltså inkomsten per dag och bankilometer uppgå till 10,25 kronor,

motsvarande en bruttoinkomst för helt år av 183,321 kronor.

Driftkostnaden utgör för närvarande 5,90 kronor per dag och bankilometer

eller 81,io procent av bruttoinkomsten. Därest fullständig

anslutning vid Varbergs station hade funnits under år 1912, skulle en

direkt minskning av driftkostnaderna med 7,260 kronor hava vunnits,

varigenom driftkostnaden med nuvarande trafik skulle hava nedgått till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77. 11

62,74 procent av bruttoinkomsten, motsvarande ett årsnetto av 58,305

kronor.

Under nyssnämnda förutsättning skulle alltså nettoinkomsten med

nuvarande trafikförhållanden hava varit i det närmaste tillräcklig- att

förränta ett statslån å tillhopa 1,250,000 kronor — årsräntan efter 5

procent å nämnda summa uppgår till 62,500 kronor.

Antages emellertid bruttoinkomsten av förut anförda grunder till

10,25 kronor per dag och bankilometer och driftkostnaden till 61,56 procent

av bruttoinkomsten, skulle nettoinkomsten för år uppgå till 70,467

kronor. Denna senare vore alltså tillräcklig att efter 5 procent förränta

ett kapital av 1,409,340 kronor.

Med hänsyn emellertid till järnvägens förmåga att uppamma trafik

anser d’Ailly det med säkerhet kunna antagas, att ifrågavarande bana

med tiden skall komma att förete växande trafikinkomster, avsevärt

överstigande de sålunda beräknade.

Men även om banan icke finge någon som helst ökad inkomst utöver

den, som hittills uppnåtts, anser d’Ailly i allt fall beviljande av ett

ytterligare lån vara från ren affärssynpunkt väl motiverat. Därest nämligen

bolaget bleve i stånd att förskaffa sig fullständig anslutning vid

Varbergs station, skulle såsom nämnt en årlig besparing i driftkostnad

av 7,260 kronor kunna göras, till följd varav skulle frigöras ett belopp,

som vore tillräckligt att efter 5 procent förränta ej blott det av mig

nu ifrågasatta statslånet, utan jämväl en icke obetydlig del av det förut

erhållna statslånet.

Den av d’Ailly sålunda verkställda utredningen synes mig alltså giva

vid handen, att relativt goda utsikter förefinnas, att banan skall bliva

i stånd att förränta ett förhöjt statslån samt att företagets bärighet

torde förbättras genom det av mig nu föreslagna tillskottet i statslån.

Såsom jag redan nämnt, torde Riksdagens medgivande erfordras

för beviljande av ett nytt låneunderstöd från järnvägslånefonden. Enligt

skrivelse den 24 maj 1910 har nämligen Riksdagen såsom villkor för

beviljande av lån från nämnda fond, vilken dessutom är avsedd endast

för nya, ännu ej påbörjade järnvägsanläggningar, föreskrivit dels i punkt

2:o, att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande, på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla, och

varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp

eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägs
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

anläggningens utförande, dels ock i punkt 3:o, bland annat, att låneunderstöd

må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden efter det fastställda

kostnadsförslaget och att vid lyftningen av understödet skall

iakttagas, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar.

Det är från dessa villkor, som undantag för nu ifrågavarande lån

måste vinnas. Uppenbarligen bör emellertid det nya lånebeloppet, för

vilket säkerhet bör lämnas i inteckning i järnvägen med förmånsrätt

närmast efter det redan beviljade statslånet, icke utgå, förrän järnvägsbolaget

hos Kungl. Maj:t styrkt, att det förfogar över de medel, som,

utöver statslånet, erfordras för fullbordande av järnvägen i sin helhet.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgiva,

att åt Varberg—A träns järnvägsaktiebolag må

för fullbordande av järnvägsanläggning från Varberg

över Ullared till Åtrans station kunna å det av Riksdagen

enligt skrivelse den 24 maj 1910 till låneunderstöd

åt enskilda järnvägar beviljade och till Kungl.

Maj:ts förfogande ställda extra anslag av 7,500,000

kronor anvisas ett låneunderstöd av 65,000 kronor

utan iakttagande av nyss omförmälda, i Riksdagens

berörda skrivelse stadgade villkor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas

till Riksdagen.

Ur protokollet:

E. Lomm.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

13

Bilaga.

Beräkning rörande utsikterna för att Yarberg—Ätrans järnväg skall kunna

med 5 0 o förränta ett statslån å tillsammans 1,355,000 kronor.

Av Yarberg—Ätrans järn vägsaktiebolag anmodad verkställa en utredning, huruvida

sannolikhet förefunnes, att Varberg—Ätrans järnväg, sedan anslutning till Varbergs

station erhållits, skulle kunna lämna en nettobehållning av trafiken tillräckligt

stor att med 5 % förränta och amortera ett statslån av tillsammans 1,255,000 kronor,

får jag äran anföra följande.

Då 62,750 kronor utgör 5 % å 1,255,000 kronor, blir utredningens uppgift att

undersöka, huruvida en så stor nettobehållning av trafiken kan beräknas uppkomma.

Enligt hittills tillgängliga trafikuppgifter har Varberg—Ätrans järnväg att för

tiden januari—oktober 1912 uppvisa en inkomst pr dag och bankilometer av 7,16

kronor. Enär banan i sin helhet vid oktober månads slut endast trafikerats under

något mera än 15 månader, i det att linjen Varberg—Ullared öppnades för trafik den

1 april 1911 och linjen Ullared—Ätran den 22 juli samma år, måste den hittills uppnådda

trafikinkomsten anses ganska tillfredsställande. Denna inkomst kan emellertid

icke läggas till grund för ett bedömande av banans ekonomiska bärighet, utan är

tvärtom i hög grad missvisande.

De förhållanden, under vilka banan hittills haft att arbeta, äro nämligen ingalunda

normala och hava varit i hög grad egnade att sänka den banan normalt tillkommande

inkomsten. På grund av att enighet icke kunnat uppnås om sättet för

Varbergs stations utvidgning, har nämligen Varberg—Ätrans järnväg icke kunnat

erhålla direkt anslutning till denna station, utan måst få sin ändpunkt vid en provisorisk

station, Varbergs norra, belägen en kilometer utanför staden.

Detta synnerligen ogynnsamma förhållande har dels berövat banan en betydande

trafik, som eljest varit att påräkna, och dels i hög grad ökat driftkostnaden för den

trafik, som förefunnits.

Enligt f. n. gällande bestämmelser framföres till Varbergs huvudstation endast

vagnslastgods och sådant ilgods, som skall gå vidare över Varbergs station i samtrafik,

under det att allt ilgods till och från Varberg, och detta är naturligen det

allra mesta, allt paketgods, alla resande och allt resgods och fraktstyckegods måste

mottagas resp. avlämnas vid Varbergs norra station. Då denna station därjämte är

belägen vid en provisoriskt anlagd och synnerligen otillfredsställande biväg till landsvägen

till Varberg, och denna själv är backig och dålig, inses lätt, vilket deprimerande

inflytande dessa tämligen ovanliga trafikförhållanden skola utöva på banans

ekonomi.

En följd av dessa förhållanden är också, att banan egentligen endast från stationerna

Kolfstorps, Obbhult och Åkulla har kunnat erhålla person-, paket- och ilsamt

fraktstyckegodstrafik i någon mån motsvarande vad annars normalt kunnat påräknas,

under det att vad stationerna Träslöf, Hunnestad och Grimeton, belägna inom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

ett avstånd av 10 km. från Varberg, beträffar, resande från dessas omgivning hellre

åka direkt till staden, än först använda järnvägen och sedan nödgas gå till fots eller

anlita skjuts mot en avgift av 0,7 5 å 1,0 0 krona pr person. Av liknande anledning

kan transporter av ovan nämnda godskategorier från och till dessa stationer endast

i mycket ringa mån påräknas. Vad åter beträffar motsvarande person- och godstrafik

vid stationer, belägna bortom Åkulla station, avledes den av samma anledning i

många fall med större fördel över Ullared eller Ätran till och från Falkenberg resp.

Halmstad.

Den trafik, som sålunda förloras, anses uppgå till omkring l/3 av den, som med

normala trafikförhållanden vore att påräkna, och vad särskilt personsamtrafiken angår,

har det visat sig, att minst 2/3 av den för Varberg—Ätrans järnväg naturliga i st. f.

att gå över Varberg avledes över andra vägar på grund av de med den annars fördelaktigaste

vägen förenade besvärligheterna.

Den förlust i inkomster, som banan lider på grund av saknad anslutning till

Varbergs station, uppskattas av trafikbefälet till minst 1,5 0 kronor pr dag och bankilometer.

En annan omständighet, som även inverkat i hög grad menligt på trafiken, är

frånvaron av tillfartsvägar till en del stationer samt en del befintliga sådana vägars

dåliga tillstånd. Vägfrågorna äro dock sedan ganska länge under arbete.

Sålunda kommer en landsväg från Stegared i Sibbarps socken söder om banan

att anläggas över Åkulla station till landsvägen i Nösslinge socken norr om banan.

Allmänna medel äro härtill beviljade och arbetet kommer i december 1912 att utlysas

på entreprenad för att påbörjas vintern 1912—1913.

Över stationen Skinnarlyngen kommer en väg att anläggas från Okome socken

söder om banan till landsvägen vid Svartensjön norr om densamma. Undersökning

rörande denna väg är hos Konungens befallningshavande begärd.

Likaledes skall en landsväg anläggas genom Askome, Krogsereds och Gällareds

socknar till Gällareds station och vidare från denna genom Gällareds och Gunnarps

socknar till landsvägen vid Kärnesjön. Denna väg kommer att gå genom Kila kronopark,

där avverkning påbörjats.

Stationerna Spetsebo och Silvergärde hava inga tillfartsvägar, som förtjäna namnet,

men åtgärder äro vidtagna till desammas iståndsättande och förbättrande. Likaledes

komma tillfartsvägarna vid stationerna Hunnestad, Grimeton och Rolfstorp att

förkortas och i övrigt förbättras.

Sedan vägförhållandena blivit i enlighet med vad ovan anförts förbättrade, anses

banans inkomster komma att ökas med omkring 1,5 0 kronor pr dag och bankilometer

Om man vidare betänker, dels att vattenfallen vid Skog och Bällforsen i närheten

av Gällareds station och vid Skåpanäs i närheten av Ätrans_ station, vilka uppgivas

representera flera tusen hästkrafter, ännu ej tagits i bruk och dels att inom

banans trafikområde i Rolfstorp, Svartrå och Gällared socknar finnes riklig tillgång

på goda ännu ej utnyttjade torvmossar samt slutligen att fältspatfyndigheter i närheten

av stationerna Skinnarlyngen och Ullared med för export på Ryssland och

Frankrike synnerligen lämplig, förstklassig fältspat utan tvivel torde komma att

exploateras, är det tydligt, att banan har att motse en betydande trafikökning.

Såsom förut angivits hava trafikinkomsterna för tiden januari—oktober 1912

uppgått till 7,15 kronor pr dag och bankilometer. Enär emellertid november månad

hittills utvisat en ej obetydlig ökning i förhållande till oktober, och det med säkerhet

kan antagas, att december med sin i allmänhet, särskilt vad angår resande, livligare

trafik skall utvisa en betydligt större inkomst, är det antagligt, att man för år 1912

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.. 15

kan räkna med eu inkomst av i medeltal minst 7,2 5 kronor pr dag och hankilometer.

(Under augusti var motsvarande inkomst 8,31 kronor cell under september 7,2 5 kronor.)

Om nu härtill lagges den till 3,00 kronor pr dag och bankilometer uppskattade

förlusten i inkomst på grund av frånvaron av tvenne för utnyttjande av banans

traflkmöjliglieter obetingat nödvändig;; förutsättningar, nämligen anslutning till Vårbergs

station och tillfredsställande tillfartsvägar till stationer, som nu sakna sådana,

erhålles en inkomst pr dag och bankilometer av 10,2 5 kronor, motsvarande en bruttoinkomst

av 183,321 kronor för helt år.

Det måste nu undersökas, huruvida det är antagligt, att, sedan driftkostnaden

avgått, en nettobehållning kan erhållas, tillräckligt stor att efter 5 % förränta och

amortera v:vid det förut erhallna slatslanet, 1,185,000 kronor, som det nu ytterligare

begärda, 70,000 kronor, eller tillsammans 1,255,000 kronor, vartill erfordras ett belonn

av 62,750 kronor.

För att erhålla ett sådant netto, som utgör 34,2 3 % av den beräknade bruttoinkomsten,

183,321 kronor, skulle driftkostnaden uppgå, till 65,7 7 ■'' av bruttot.

Lika litet som man, såsom ovan visats, kan bedöma banans inkomster under

den kommande tiden efter den hittills erhållna bruttoinkomsten, lika litet kan ett

riktigt begrepp om banans normala driftkostnad erhållas på grund av den hittills

framkomna utan undersökning av de på densammas storlek inverkande förhållandena.

Enligt det för tiden januari—oktober 1912 framkomna trafikresultatet uppgick

driftkostnaden till 5,9 0 kronor pr dag och bankilometer eller till 82,5 2 °/0 av bruttoinkomsten

för samma tid, 7,15 kronor pr dag och bankilometer.

Enär emellertid en stor del av utgifterna är fast och dels icke alls, dels endast

i. ringa mån beroende af trafikens storlek, såsom exempelvis kostnader för administration

och för underhåll av bana och husbyggnader m. in., är det naturligt, att under

den första tiden av eu banas tillvaro, innan trafiken ännu hunnit utveckla sig, trafikutgifterna

skola utgöra en mycket hög procent av trafikinkomsterna, och att de senare

kunna betydligt ökas, utan att utgifterna därför behöva • nämnvärt ökas. I alla händelser

ökas utgifterna med stigande trafik ingalunda i samma förhållande, som inkomsterna

för denna, detta naturligen under förutsättning av en med klok sparsamhet

ledd drift. .

En fullsatt personvagn kostar i framdragande sålunda icke mera än eu endast

till ringa del upptagen, och en mindre omfattande transport av paket-, il- och fraktstyckegods

kan högst betydligt ökas utan att medföra någon som helst ökning av

vagnantal och transportkostnad, och slutligen är den nuvarande personalen tillräcklig

för skötandet av en minst dubbelt så stor trafik.

Den i och med vunnen anslutning till Varbergs station beräknade ökningen af

den för år 1912 approximerade inkomsten pr dag och bankilometer, 7,2 5 kronor, med

1,5 0 kronor till 8,7 5 kronor härrörde emellertid av banan med rätta tillkommande

men hittills pa grund av de onormala trafikförhållandena, vid banans ändpunkt vid

Varbe rg ^ utebi i ven trafik av just resande och n3^ss omnämnda godskategorier, och kan

det därför med säkerhet antagas, att denna inkomstökning ej skall medföra någon

som helst ökning av den hittills uppkomna trafikutgiften, 5,9 0 kronor pr dag och

bankilometer.

Men icke nog härmed, utan i här föreliggande fall kommer samma anledning,

som skulle medföra ökade inkomster, att medföra en minskning av utgifterna. Förhållandet

är nämligen följande.

För transporten av vagnar och gods, där sådan överhuvud är medgiven, mellan

Varberg—-Atrans järnvägs nuvarande ändpunkt, Varbergs norra station, och huvud
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

stationen i Varberg har järnvägsbolaget att erlägga vissa överföringsavgifter, nämligen

för varje lastad vagn 2 kronor och för ilgods i samtrafik 10 öre pr kolly.

Dessa avgifter hava hittills uppgått till omkring 800 kronor pr månad.

Härtill kommer avlöning till stationspersonalen vid Yarbergs norra (1 stationsmästare

å 135 kronor pr månad, 1 kontors biträde å 70 kronor, 2 stationskarlar å

70 kronor, 1 extra kontorsbiträde å 30 kronor och 1 notisbärare å 30 kronor), utgörande

tillsammans 405 kronor pr månad.

Sedan numera stationsfrågan i Varberg blivit löst genom kompromiss mellan

resp. ägare, och Varberg—Ätrans järnväg får ingå på stationen mot erläggande av

ett belopp av 70,000 kronor, blir stationen vid den nuvarande ändpunkten obehövlig,

och kommer enligt kontrakt, som gäller från den dag Varberg—Ätrans järnväg ingår

till huvudstationen, hela kostnaden för skötseln av denna järnvägs trafik vid ändpunkten

att uppgå till 600 kronor pr månad.

I förut havda kostnader för motsvarande trafikskötsel eller (800 -f 405) 1,205

kronor göres sålunda en direkt besparing av 605 kronor pr månad eller 7,260 kronor

pr år. Fördelat pr dag och bankilometer gör detta 0,41 kronor, vadan resultatet av

trafiken för år 1912, om anslutningen till Varberg redan under detta år varit medgiven

och på samma villkor, varom nu träffats överenskommelse, bort uppvisa, i stället

för en bruttoinkomst av 7,2 5 kronor pr dag och bankilometer och en driftkostnad av

5,9 0 kronor eller 81,10 % av bruttot, ett brutto av 8,7 5 kronor och en driftkostnad

av 5,49 kronor, motsvarande 62,74 % av bruttot. Nettoinkomsten skulle alltså hava

utgjort, i stället för 1,35 kronor pr dag och bankilometer, 3,26 kronor, motsvarande

ett årsnetto av 58,305 kronor.

Sedan år 1912 skulle alltså under gjord förutsättning nettoinkomsten bort i

det närmaste vara tillräcklig att förränta ett statslån å tillsammans 1,255,000 kronor,

i det att densamma skulle motsvarat 4,6 5 % å detta belopp, vars fulla förräntande

efter 5 % erfordrar en nettoinkomst av 62,750 kronor eller 3,51 kronor pr dag och

bankilometer och således endast 4,445 kronor pr år eller 0,2 5 kronor pr dag och

bankilometer mera, än vad som normalt bort hava uppnåtts.

Tages emellertid därjämte hänsyn till den ökning i bruttoinkomst, som måste

vara att förvänta, sedan förut omnämnda väganläggningar blivit fullbordade, och vilken

väntas uppgå till minst 1,5 0 kronor pr dag och bankilometer, bleve bruttoinkomsten

10,2 5 kronor pr dag och bankilometer. Det ekonomiska resultatet kan då

antagas bliva följande.

I förhållande till förut beräknad bruttoinkomst, 8,7 5 kronor pr dag och bankilometer,

utvisar en sådan av 10,2 5 kronor en ökning av 17,14 %. Såsom förut

framhållits, kunna utgifterna för den nya trafiken icke väntas tillväxa i samma proportion,

som inkomsterna för densamma. Om man antager att utgifterna ökas med

lo %, vilket i förhållande till inkomstökningen dock måste anses för högt tilltaget,

bleve driftkostnaden 6,31 kronor pr dag och bankilometer eller 61,56 % av bruttoinkomsten,

och nettoinkomsten 3,9 4 kronor pr dag och bankilometer eller 70,467

kronor pr år. Denna senare vore alltså tillräcklig att efter 5 % förränta ett kapital

av 1,409,340 kronor eller 154,340 kronor mera, än det med 70,000 kronor ökade,

redan erhållna statslånet. För att nettoinkomsten skulle motsvara 5 % å det ökade

statslånet eller 62,750 kronor, skulle driftkostnaden alltså kunna få uppgå till 65,77 %

av bruttoinkomsten. Till jämförelse må meddelas, att under åren 1907*) och 1911**)

*) År 1907 = året närmast före depressionsperioden.

**) År 1911 = det sista, för vilket uppgifter föreligga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

uppgick driftkostnaden vid Borås järnväg till resp. 67,8 % och 64,9 % samt vid Var

berg—Borås järnväg till resp. 66,0 % och 66,2 % av bruttoinkomsten.

Då en nettoinkomst av 62,750 kronor motsvarar en avkomst å anläggningskostnaden,

2,510,000 kronor, av endast 2,5 %, torde det väl ingalunda kunna anses

överdrivet att påräkna ett netto av detta belopp, utan måste man väl tvärtom med

kännedom om järnvägars förmåga att uppamma trafik med säkerhet kunna antaga,

att här ifrågavarande bana, som förbinder trafikdugliga trakter med utmärkt hamn

vid ständigt öppet hav, och vilken, såsom redan visat sig, förutom sin lokala trafik

har att påräkna en avsevärd transitofabrik av exportgods (hittills exempelvis trämassa

och papper) och som slutligen i betraktande av den korta tid, varunder trafiken pågått,

och de synnerligen ogynnsamma förhållanden, under vilka den hittills haft att

arbeta, dock redan kunnat uppvisa en oväntat tillfredsställande bruttoinkomst, med

tiden skall komma att förete växande trafikinkomster, avsevärt överstigande de här

ovan beräknade.

Till styrkande av ett sådant antagande må några siffror rörande inkomststegringen

för några banor i västra Sverige, vilka kunna anses i viss mån jämförliga, här

anföras.

I förhållande till inkomsten för det första året, under vilket banan i dess helhet

varit för trafik öppnad, utvisade det tionde året en ökning i inkomster av:

för Varberg—Borås järnväg ......................................... 56,6 3 %

» Markaryd—Veinge järnväg....................................... 78,3 7 »

» Halmstad—Bolmens järnväg*)................................ 92,3 9 »

» Borås järnväg .......................................... över**) 100,0 0 »

» Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg ......... 115,56 »

Av ovanstående utredning torde väl framgå, att någon farhåga, att banan ej

skulle mäkta förränta och amortera ett till 1,255,000 kronor ökat statslån, ej borde

behöva hysas.

Men även om banan icke finge någon som helst ökad inkomst utöver den, som

hittills uppnåtts, synes ett beviljande av de ifrågasatta 70,000 kronor från ren affärssynpunkt

vara väl motiverat. I och med erhållande av detta belopp sättes nämligen

banan i stånd att erlägga den för anslutningen till Varbergs station fordrade summan,

70,000 kronor. Genom anslutningen åter blir banan i tillfälle att göra en årlig

besparing i driftkostnad av 7,260 kronor, vadan härigenom frigöres ett belopp, tillräckligt

att med 5 % förränta ej blott det nu ifrågasatta statslånet, 70,000 kronor,

utan jämväl 75,200 kronor av det förut erhållna. Enbart denna omständighet synes

böra kunna tilldömas avgörande betydelse vid bedömandet av lämpligheten att bevilja

Varberg—Ätrans järnvägsbolag det nu sökta statslånet.

Stockholm i november 1912.

Adolf d''Ailly.

*) Den omständigheten att Halmstad—Bolmens järnväg är smalspårig, här vid förevarande

jämförelse ingen betydelse, då ju här räknas med procentisk ökning.

**) Första trafikårets inkomstsiffra i tillgängliga källor ej exakt angiven.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 46 käft. (Kr 77.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:130 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av ytterligare låneunderstöd för järnvägsanläggning från Var berg över Ull a1 i texten
  2. SU 1913:21 Statsutskottets utlåtande Nr 21 s. 1 i texten