Sök i Ratio Lex

Angående resebidrag till vissa patienter vid kustsanatorierna

1913-01-31 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:81, Angående resebidrag till vissa patienter vid kustsanatorierna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 81.

1

N:r 81.

Kungl. Maj;ts nådiga proposition till Riksdagen angående

resebidrag till vissa patienter vid kustsanatorierna; given

Stockholms slott den 31 januari 1913.

Under åberopande av bilagd a utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag å 10,000

kronor för beredande av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade

personer från de norra länen för resor till och från de vid västkusten

belägna statsunderstödda kustsanatorierna att utgå under de villkor,

Kungl. Maj:t bestämmer.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 50 käft. (Nr 81.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 81.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

januari 1913.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staafe,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Vid 1912 års Riksdag väcktes av enskild motionär i Första kammaren

förslag om skrivelse till Kungl. Magt, att Kungl. Maj:t måtte taga under

övervägande, huruvida och i vad mån en nedsättning av gällande biljettpris

vid resor å statens järnvägar kunde beredas patienter, som i kurhänseende

besöka något av de statsunderstödda kustsanatorierna vid

västkusten. I sin motivering framhöll motionären, att, under det lungsotssjukhusen

och lungsotssanatorierna ligga spridda kring hela landet

samt resorna till och från sanatorierna i följd härav ej bliva vidare betungande

för patienterna, förhållandet ställer sig annorlunda med sådana

patienter, som behöva vistas vid kustsanatorierna, vilka så gott som

samtliga äro belägna vid västkusten. Här blir resekostnaden en faktor

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 81.

att räkna med, särskilt då det gäller patienter från norra och mellersta

Sverige. Den blir till och med understundom så hög, att den kan ställa

sig hindrande i vägen för genomgående av eu kur vid någon av dessa

anstalter. För att råda bot härutinnan hade nu motionären tänkt sig,

att staten skulle kunna träda hjälpande emellan genom att bereda dessa

patienter, så gott som uteslutande barn från medellösa och mindre

bemedlade hem, en lindring i resekostnaden på sätt i vissa andra fall

skett.

Första kammarens andra tillfälliga utskott, till vars behandling

motionen hänvisats, hemställde, att Första kammaren måtte på så sätt

bifalla motionen, att kammaren för sin del måtte besluta, det Riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes verkställa

utredning, huruvida och i vad mån statsunderstöd bör lämnas till

bestridande av kostnaderna för patienters resor till och från kustsanatorierna,

samt därefter vidtaga de åtgärder, vartill denna utredning

kunde föranleda. Första kammaren beslöt i enlighet med utskottets

hemställan, och detta beslut blev sedan av Andra kammaren biträtt.

I skrivelse den 13 april 1912 har därefter Riksdagen anfört, hurusom

för Riksdagen tillgängliga uppgifter utvisade, att det huvudsakligen vore

barn från södra delarna av landet, som åtnjöte vård å kustsanatorierna.

Då sådant ej gärna kunde bero på annat än att resorna från norra delarna

av landet ställde sig förhållandevis dyra, syntes åtgärder böra vidtagas till

beredande av understöd till resekostnaderna samt sådant understöd böra

lämnas av staten. Riksdagen erinrade vidare, att i vissa med förevarande

jämförliga fall avgiftsfria resor eller nedsättning i biljettprisen å statens

järnvägar medgivits, delvis mot gottgörelse till statens järnvägar från särskilt

anvisat anslag. Av medicinalstyrelsen hade dessutom i ett utlåtande

av den 15 december 1911 över en framställning om understöd till föreningarna

för bistånd åt lyfta och vanföra ifrågasatts eu annan form för

resekostnadsersättning, i det att rätt till ersättning föreslagits äga rum

endast där kommun, varest medellös vanför har sin hemort, är särskilt

betungad med sjukvård av sådant slag som det ifrågavarande eller

där den vanföre är mindre bemedlad och icke själv kan bekosta resorna

eller slutligen där på grund av större avstand till vardanstalt eller av

annan orsak resekostnaden blir särskilt betungande. Riksdagen, som

för sin del ansåge tveksamt, huruvida de i senast berörda förslag förordade

begränsningarna av rätten till understöd vore lämpliga, ansåge

sig icke böra bestämt förorda någon viss utväg till frågans lösning,

utan anhöll, att Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning, huruvida och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Medicinal
styrelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 81.

i vad mån statsunderstöd borde lämnas till bestridande av kostnaderna

för patienters resor till och från kustsanatorierna, samt därefter vidtaga

de åtgärder, vartill denna utredning kunde föranleda.

Sedan medicinalstyrelsens utlåtande i ärendet infordrats, har styrelsen

i en till Kungl. Maj:t inkommen skrivelse anfört följande.

Styrelsens ovannämnda utlåtande av den 15 december 1911 gällde

statsåtgärder till förminskande av följderna av de sista årens utbredda

barnförlamningsepidemier. Då denna sjukdom i följd av sin utbredning

såsom epidemi drabbat olika kommuner synnerligen ojämt, föreslog

medicinalstyrelsen, bland annat, att endast kommuner, vilka vore särskilt

betungade av sådan sjukvård, skulle åtnjuta statsunderstöd för

sina sjuka medlemmars resor. Eu sådan inskränkning i rätten till statsbidrag

för resorna anser medicinalstyrelsen naturligtvis icke böra ifrågasättas

för skrofulösa barns resebidrag. De båda andra av medicinalstyrelsen

beträffande vanföras resor föreslagna inskränkningarna, att

understöd endast borde tillkomma mindre bemedlade, som icke kunde

själva bekosta resorna, samt att understöd borde utgå särskilt i sådana

fall, där avståndet till vårdanstalten vore stort, syntes däremot hava

lika tillämpning på de skrofulösas resor. Åven motionären hade antytt

samma uppfattning.

En annan skillnad mellan de vanföra och de skrofulösa med avseende

på behovet av statsunderstöd anser medicinalstyrelsen ligga däri,

att de vanföra måste flera gånger, ofta under flera års tid, besöka anstalterna,

de skrofulösa däremot hava i allmänhet endast att betala en

resa fram och tillbaka. Oaktat sålunda -de skrofulösa, respektive deras

hemortskommuner, hava mindre behov av statsunderstöd än de vanföra,

synes dock den av utskottet verkställda utredningen med därvid fogade

uppgifter över patienternas hemorter visa, att resans längd inverkar på

frekvensen av besök vid kustsjukhusen, i det vissa läns avlägsna läge

tyckes hava betingat, att så få patienter från dessa län vårdats å kustsjukhusen.

Att skrofulosen skulle förekomma mindre talrikt inom de

norrländska länen torde nämligen icke kunna antagas. Med hänsyn härtill

synes reseunderstöd vara behövligt just för dessa längre resor.

Medicinalstyrelsen anser sålunda, att reseunderstöd för de skrofulösa bör

medgivas endast för så vitt resekostnaden är relativt hög. Den form

för åtnjutande av nedsatta resekostuader å järnvägarna, som jämlikt

nådigt brev den 15 december 1911 bestämts för skolbarns studieresor

med mera, synes i detta fall mindre lämplig. Denna form förutsätter

nämligen, att större sällskap skulle resa på en gång, varvid sättet med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 81.

5

biljetternas rekvisition direkt från järnvägsstyrelsen torde kunna anses

befogat. Helt olika ställer sig förhållandena vid de skrofulösas resor,

då de sjuka i regel torde företaga resan ensamma eller endast med

sällskap av vårdare. Den i nådiga brevet den 15 december 1911 omförmälda

nedsättningen i biljettpris medgives vidare för vilket avstånd

som helst, vilket enligt styrelsens uppfattning icke i föreliggande fall

vore behövligt.

Medicinalstyrelsen har för den skull tänkt sig en annan form för

ersättningens beräknande. Av uppgifterna angående kustsjukhuspatienternas

hemorter anser styrelsen framgå, att relativt få patienter från

norr om Stockholm—Örebro belägna hemorter under år 1911 besökt

dessa anstalter. Biljettkostnaden i tredje klass är från Stockholm—

Örebro till anstalterna för fullvuxna personer omkring 10 kronor för

enkel resa. Det synes därför, som om behov av bidrag till resekostnaden

gjorde sig kännbart först från det biljettkostnaden för enkel resa

överstiger detta belopp, vilket i våglängd motsvarar enligt persontaxan

för statens järnvägar 480 kilometer.

Tager man i betraktande, att avgiften för dag vid anstalterna

utgör 2 kronor, varav staten ersätter en fjärdedel, skulle vårdkostnaden

således för fyra månaders vistelse vid anstalten utgöra 180 kronor. I

förhållande till denna kostnad synes icke en resekostnad av högst 20

kronor vara alltför betungande. Medicinalstyrelsen har därför förordat,

att resebidrag av statsmedel må medgivas endast då järnvägsresans

längd utgör mer än 480 kilometer, samt bestämmas att utgå med det belopp,

varmed biljettpriset i tredje klass å järnväg överstiger 10 kronor

för enkel resa. I resekostnaden torde för dessa patienter, som i allmänhet

äro barn, ofta få inberäknas biljett även för en äldre följeslagare,

och torde detta bliva regel mer och mer ju längre resan är. Åven

biljett för sådan person synes därför böra få inberäknas i resekostnaden.

Någon begränsning, på sätt i Riksdagens skrivelse ifrågasatts, av statsbidraget

till att gälla endast resor å statens järnvägar synes därvid

icke böra ifrågakomma. Beträffande resor å ångbåt, vilka mera sällan

torde ifrågakomma och då endast på korta avstånd, torde de kunna

lämnas ur räkningen.

Aven vid förevarande slag av statsunderstöd torde böra tillses, att

det endast utgår i sådana fall, där den sjuke antingen är medellös eller

ock mindre bemedlad i den grad, att såväl han som försörjningspliktiga

anhöriga sakna tillgång att fullt bekosta hans och eventuellt vårdarens

resor. Angående sättet för statsbidragets erhållande torde särskilt

böra av Kungl. Maj it förordnas. Därvid ansåg styrelsen prövnin
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Järnvägs
styrelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 81.

gen av ansökningarna och utbetalningen av statsbidragen lämpligen böra

anförtros åt vederbörande Kungl. Maj:ts befallningshavande. Huruvida

den sökande är medellös eller mindre bemedlad synes kunna styrkas

på samma sätt, som föreslagits vid frågan om statsbidrag för vanföras

resor. Behovet av sjukvård å kustsanatorium ävensom av vårdare under

resan torde även böra styrkas genom intyg av läkare.

Till vilket sammanlagt belopp ersättningen för resorna enligt ovanstående

grunder kunna komma att uppgå torde, säger medicinalstyrelsen,

vara omöjligt att med säkerhet i förväg avgöra. Ett för detta

ändamål beviljat anslag torde därför böra anvisas såsom förslagsanslag.

Till någon ledning för det belopp, som bör bestämmas, kan möjligen

följande beräkning tjäna. Kostnaden för varje särskild resa torde huvudsakligen

utgöras av den medföljande personens biljett fram och åter, då

de sjuka, i regel barn, oftast torde resa på halv biljett. För varje patient,

som åtnjuter bidrag, blir kostnaden sålunda, för vårdare minst 2 högst

4, i medeltal 2 Va biljetter, och för patienten själv 1 å 2, i medeltal 1 1 ±

biljett. Antages kostnaden för enkel biljett till i medeltal 18 kronor

(ungefär motsvarande Sollefteå såsom hemort), blir biljettkostnaden

för resan fram och åter i medeltal 72 kronor, varav 52 kronor då skulle

ersättas av staten. Under år 1911 vårdades å anstalterna 131 personer

från sådana delar av landet, att resebidrag enligt förenämnda grunder för

dem skulle hava utgått, eller V? av hela antalet vårdade. Antages det

vidare, att de bidragsberättigades antal kommer att stiga till 1/b av hela

antalet vårdade eller till (7& av 950) 190, skulle hela det erforderliga

beloppet bliva 9,880 kronor eller i runt tal 10,000 kronor..

Medicinalstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till

Riksdagen avlåta proposition om beviljande på extra stat för år 1914

av ett förslagsanslag å 10,000 kronor för beredande av bidrag till medellösa

och mindre bemedlade personer från de norra länen för resor till

och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsjukhusen för

skrofulösa att utgå, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer.

Järnvägsstyrelsen har i infordrat utlåtande till en början anfört, att

styrelsen i skrivelse den 12 december 1905 angående vissa nedsättningar i

de från och med den 1 januari 1906 gällande avgifter för personbefordran

å statens järnvägar uttalat, att vid avgörande av frågan, under

vilka förhållanden en nedsättning av berörda avgifter borde äga rum,

huvudsynpunkten borde vara den, att statens järnvägars inkomster av

personbefordringen icke borde minskas genom att nedsättning beviljades

för sådana fall, då vederbörande institutioner åtnjuta anslag av staten,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 81.

landsting’ eller kommuner, ock således den nedsättning i avgifterna på

järnväg, som ifrågasättes, är jämförlig med ökning av dylika anslag.

I sådana fall borde enligt järnvägsstyrelsens åsikt det ytterligare understöd,

varav dylika institutioner för fullgörande av sina åtaganden kunde

vara i behov, bestridas genom höjning av sagda anslag, och icke på det

sätt att statens järnvägars och således statens inkomster minskades.

Däremot syntes det styrelsen, att rena välgörenhetsverk, vilka utan billigare

biljettpris säkerligen icke skulle kunna äga fortbestånd, borde

vara förtjänta av understöd, såvida man kunde anse det säkert, att missbruk

icke kunde inträffa. Till nedsättningar av denna kategori hörde

enligt styrelsens åsikt, bland annat, de medgivanden, vilka lämnats för

folkskolebarn från städerna, som genom förmedling av vederbörande styrelse

utsändas till landet under ferierna. Den nedsättning i biljettpris

för åtskilliga grupper av behövande, som Kungl. Maj:t i anledning härav

genom nådigt brev den 2 februari 1906 gav, har vad beträffar folkskolebarn

genom nådigt brev den 15 december 1911 än ytterligare utvidgats,

i sammanhang varmed emellertid förordnats, att den för järnvägarna

i följd därav uppkommande inkomstminskning skulle täckas

genom ett av Riksdagen för ändamålet till disposition ställt förslagsanslag.

Styrelsen erinrar vidare, att styrelsen i utlåtande den 6 februari

1909, i anledning av en av föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg

gjord underdånig framställning om fria resor för obemedlade vanföra,

kom till det slut, att, ehuru styrelsen till fullo behjärtade önskvärdheten

av att ett lättat tillfälle bereddes vanföra att begagna sig av

de förmåner, föreningen ifråga lovat att bereda dessa vanlottade människor,

styrelsen dock ansåg sig ej kunna tillstyrka bifall till den underdåniga

ansökningen under andra förhållanden, än att Kungl. Maj:t skulle

finna sig böra medgiva förmånen av avgiftsfria resor å statens järnvägar

jämväl åt övriga kategorier av abnorma, därvid då torde böra

tagas i övervägande, om ej statens järnvägar borde av allmänna medel

beredas ersättning för den minskning i inkomst av persontrafik, som

ett mera allmänt medgivande för vanföra av frihet från erläggande av

befordringsavgifter vid resa till och från kliniker, skolor och hem skulle

medföra. Nämnda framställning hade ej heller av Kungl. Maj:t bifallits.

Ehuruväl sistberörda framställning avsåg förmån av avgiftsfria resor,

medan Riksdagens nu föreliggande skrivelse kan anses åsyfta endast

nedsättning i befordringsavgifterna, torde likvisst, säger styrelsen, de

skål, som voro bestämmande i nyssnämnda fall, lika väl hava tillämpning

i nu föreliggande fall. Åven här är det ju fråga om allmän sjuk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 81.

vård, en sak, som väl får anses åligga vederbörande kommuner att sörja

för och varmed järnvägarna — statens som enskildas — icke böra betungas.

Ett medgivande av nedsatta biljettpris eller fri befordring vid

resor till och från de s. k. kustsanatorierna för skrofulösa barn skulle

ock säkerligen framkalla krav på motsvarande förmån i fråga om resor

till och från de s. k. lungsotssanatorierna, krav, som, därest den nu

ifrågasatta nedsättningen i biljettpris medgives, svårligen skulle kunna

tillbakavisas.

På grund av det anförda bär järnvägsstyrelsen avstyrkt, att det

ifrågasatta statsunderstödet lämnas i form av fria resor eller så framt

ej järnvägen erhåller full ersättning därför från statsanslag — biljettprisnedsättning

å statens järnvägar.

Ändamålet med kustsanatorierna är att genom anstaltsvård skydda

barn, som lida av börjande tuberkulos eller hava tydliga anlag för

sådan sjukdom. Av derå auktoriteter har uttalats, att denna metod klav

stor ''betydelse för sjukdomens hämmande. Bifogade uppgifter för år

1911 och år 1912 (se bilaga) över de vid dessa anstalter intagna barnens

fördelning efter hemorten synas emellertid visa, att åtminstone de norrländska

länen hittills i ringa mån tagit ifrågavarande anstalter i anspråk.

Detta förhållande, vilket, såsom medicinalstyrelsen anmärker, icke torde

kunna bero därpå, att skrofulosen i dessa delar av landet ej skulle vara

utbredd, lärer väl i ej ringa mån hava sin grund i obekantskap med anstalterna

och däri, att befolkningen dragit sig för att sända de små patienterna,

varom här är fråga, så långt bort från hemmet, men tvivelsutan

har också en väsentligt medverkande orsak varit själva resekostnaden.

Utgående från sistnämnda förhållande har nu medicinalstyrelsen sökt

draga upp en gräns efter avstånd och kostnad sålunda, att bidrag endast

skulle medgivas, då järnvägsresans längd överstiger 480 kilometer, och

bestämmas att utgå med det belopp, varmed biljettpriset i tredje klass å

järnväg för patient jämte vårdare överstiger 10 kronor för enkel resa.

En dylik anordning torde ganska nära ansluta sig till den tanke,

som ligger till grund för motionen och Riksdagens skrivelse i ämnet,

i det statsbidraget inskränkes till sådana fall, då själva resekostnaden

kan antagas vara tämligen kännbar. Därmed synes man också ha bemött

den invändningen, att det nu ifrågasatta anslaget framdeles skulle

draga med sig bidrag till resor till de vanliga tuberkulossanatorierna.

För dem, som där behöva vård, torde väl resekostnaden i de allra flesta

fall inskränka sig till obetydliga belopp, så livligt som byggandet av

lungsotssanatorier har fortgått i olika delar av landet. I allt fall vill

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 81.

9

jag för min del uttryckligen framhålla, att jag ej för närvarande anser

lämpligt att inlåta sig på resebidrag till dessa sistnämnda sanatorier.

Beträffande åter den form, under vilken statsbidrag bör utgå, bär

jag, då fråga förelåg om resebidrag till vanföra, uttalat, att beviljandet

av fria resor och nedsättning av biljettprisen å statens järnvägar vore

mindre lämpligt, och samma uppfattning har nu gjorts gällande av järnvägsstyrelsen.

Bidraget synes mig sålunda böra utgå i form av ett för

ändamålet särskilt beviljat anslag.

Bidraget torde böra avse resor för såväl patienter som behövliga

vårdare till och från anstalt samt utgå endast i sådana fall, då patient

är medellös eller mindre bemedlad och saknar anhöriga, som äro pliktiga

och i tillfälle att betala hans och vårdarens resa. Utbetalningen av bidraget

torde kunna anordnas i överensstämmelse med vad som föreskrivits

i nådiga kungörelsen den 6 december 1912 angående statsbidragtill

resor, som av vanföra jämte vårdare företagas till eller från vanföreanstalt.

Vilket belopp, som för ändamålet torde bliva erforderligt, är givetvis

omöjligt att med någon säkerhet beräkna. Det synes mig dock med

tämligen stor visshet kunna antagas, att det belopp, medicinalstyrelsen

beräknat eller 10,000 kronor, icke kommer att överskridas.

Beträffande anskaffande av medel till denna utgift må erinras, att

det belopp, som för anordnande av vård åt personer, som lida av barnförlamning

efter 1912 års barnförlamningsepidemi, vilket belopp i statsverkspropositionen

beräknades till 133,800 kronor, numera ansetts kunna

nedsättas till 120,400 kronor, varigenom inom ramen för 1914 års statsregleringsförslag

medel till nu ifrågavarande utgift skulle finnas tillgängliga.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag

å 10,000 kronor för beredande av bidrag till

medellösa eller mindre bemedlade personer från de

norra länen för resor till och från de vid västkusten

belägna statsunderstödda kustsanatorierna att utgå

under de villkor, Kungl. Magt bestämmer.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt, 51 käft. (Nr 81.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 81.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas

till Riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 81.

11

i

Bilaga.

Antal patienter, fördelade efter hemort.

år

1911.

år

1912

Kronprinssan Victorias kustsanatorium:

Stockholms län.............................................................

......................... 3

6

Uppsala län....................................................................

......................... —

1

Södermanlands län........................................................

......................... i

1

Östergötlands län...........................................................

......................... i

12

Jönköpings län..............................................................

........................ 20

32

Kronobergs län.............................................................

......................... 21

15

Kalmar län.......................................................................

2

2

Blekinge län....................................................................

.......................... 30

28

Kristianstads län ..........................................................

.......................... 108

85

Malmöhus län...............................................................

......................... 99

103

Hallands län...................................................................

......................... 36

27

Göteborgs och Bohus län ........................................

2

1

Värmlands län .............................................................

......................... 22

23

Örebro län.......................................................................

.......................... 7

7

Västmanlands län.........................................................

.......................... —

2

Kopparbergs län .........................................................

.......................... 19

20

Gävleborgs län .............................................................

l

5

Jämtlands län................................................................

.......................... —

1

Västerbottens län .......................................................

o

.......................... cj

—

Norrbottens län............................................................

.......................... 3

4

Stockholms stad ........................................................

......................... 53

46

Malmö stad ..................................................................

.......................... 29

34

Summa 465

455

Kustsanatoriet Styr so:

Uppsala län .................................................................

................... 10

1

Södermanlands län.......................................................

15

■Jönköpings län............................................................

.......................... —

1

Kalmar län ..................................................................

.......................... .

2

Transport 10 19

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 81.

Göteborgs och Bohus län.......

Al vs borgs län..........................

Skaraborgs län .........................

Värmlands län .........................

Örebro län...................................

Västmanlands län.......................

Västernorrlands län .................

Jämtlands län.............................

Norrbottens län.........................

Stockholms stad .......................

Göteborgs stad........................

Kustsanatoriet Apelviken :

Stockholms län.........................

Kronobergs län..........................

Kalmar län..................................

Kristianstads län.......................

Hallands län................................

Göteborgs och Bohus län .....

Alvsborgs län.............................

Skaraborgs län ..........................

Örebro län..................................

Västmanlands län.......................

Västernorrlands län ...............

Norrbottens län..........................

Stockholms stad .......................

år

1911.

år

1912.

Transport

10

19

24

22

20

23

5

5

3

8

12

15

27

21

1

1

1

—

2

9

1

—

180

170

Summa

286

293

............................. 4

—

.............................. 18

12

.............................. 10

15

.............................. —

1

.............................. 68

71

............................. 16

9

.............................. 39

39

.............................. 8

13

.............................. 3

4

.............................. 12

8

.............................. 10

4

.............................. 2

—

............................. —

1

Summa 190

177

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1913:114 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående resebidrag till vissa patienter vid kusts ana torierna s. 1 i texten