Sök i Ratio Lex

Med. förslag till lag angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken

1913-02-21 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:87, Med. förslag till lag angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 87.

1

Nr 87.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med. förslag till

lag angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap.

5 § rättegångsbalken; given Stockholms slott den 21

februari 1913.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå Riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse

av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken.

Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Gast. Sandström.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt 56 Käft. (Nr 87.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 87.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken

skola erhålla följande ändrade lydelse:

16 KAP.

10 §.

Har underrätt genom beslut under rättegången dömt någon till utgivande

av vite eller till ansvar för uteblivande eller annan förseelse i

målet; eller ogillat yrkande om ansvar för förseelse, som nu är sagd, eller

om ådömande av förelagt vite för uteblivande; eller utlåtit sig angående

ersättning åt vittne eller annan, som kallats att meddela upplysning i målet,

eller åt någon, som av rätten eller Konungens befallningshavande förordnats

att i rättegången biträda häktad eller som av rätten förordnats att i

visst mål eller ärende biträda såsom tolk; eller skilt fullmäktig från fullmäktigskapet:

mot det beslut skall, i händelse av missnöje, särskild talan

föras; och skall underrättelse härom i sammanhang med beslutet av rätten

meddelas. Lag samma vare, där genom beslut, som av underrätt meddelats

under rättegången, kvarstad eller skingringsförbud eller därmed

jämförlig åtgärd beviljats eller yrkande om hävande av sådan åtgärd

ogillats.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 87.

3

25 KAP.

5 §•

Vill part klaga över beslut, varigenom underrätt dömt till värjemålsed,

skall i fråga om sättet för talans fullföljd lända till efterrättelse vad

i sådant hänseende gäller om rättens slutliga utslag i målet. Har underrätt

eljest under rättegång meddelat beslut, som enligt lag må särskilt

överklagas, skall talan mot beslutet föras genom besvär. Lag samma vare,

där i fråga, som rörer fullmäktig eller vittne eller annan, som kallats att

meddela upplysning i målet, eller rättegångsbiträde åt häktad eller tolk,

underrätt i slutligt utslag meddelat beslut av beskaffenhet att, där det

under rättegången givits, särskild klagan varit tillåten. Innefattar eljest

underrätts slutliga utslag beslut, som, där det under rättegången givits,

kunnat särskilt överklagas, skall talan mot det beslut föras i sammanhang

med fullföljd av talan i huvudsaken; vill ej den, som är med beslutet

missnöjd, fullfölja talan i huvudsaken, vare lag, som hade beslutet blivit

under rättegången meddelat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1913 men skall ej äga tilllämpning

i fråga om beslut, som före den dag meddelats.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung1. Maj:ts nåd. proposition Nr 87.

Utdrag av ''protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

fredagen den 7 februari 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,

Statsråden: Petersson,

SOHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Sandström anförde:

»I sin till 1912 års Riksdag avgivna ämbetsberättelse gjorde justitieombudsmannen

en framställning av följande lydelse:

I 4 § av lagen angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad den

14 september 1906 är stadgat, att rättegångsbiträde, varom i denna lag sägs, skall

njuta skälig ersättning av allmänna medel, efter ty rätten bestämmer. Beslut

om sådan ersättning skall gå i verkställighet, ändå att det ej vunnit laga kraft;

och skall skriftligt besked om beslutet utan avgift genast tillhandahållas biträdet.

I slutliga utslaget åligger det sedermera rätten att pröva, huruvida ersättningen

skall till statsverket återgäldas, vare sig av allmän åklagare eller av

enskild part.

I enlighet med dessa bestämmelser har åtskilliga gånger inträffat, att

person, som förordnats till rättegångsbiträde åt häktad, redan före slutliga utslaget

berättigats till ersättning av allmänna medel. Understundom lärer även

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 87.

hava hänt, att rättegångsbiträde, som sålunda förskottsvis tillerkänts ersättning,

ansett, att rätten bestämt ett lägre ersättningsbelopp, än som med hänsyn till

de föreliggande omständigheterna kunde anses skäligt. I dylika fall har, enligt

vad jag under mina inspektionsresor försport, tvekan uppstått angående sättet för

fullföljd av talan mot beslutet angående ersättningen. Särskild bestämmelse

härom är nämligen icke meddelad.

I 16 kap. 10 § rättegångsbalken är föreskrivet, att, om underrätt genom *

beslut under rättegången utlåtit sig angående ersättning åt vittne eller annan,

som kallats att meddela upplysning i målet, så skall mot det beslut, i händelse

av missnöje, särskild talan föras.

Detta stadgande, som tillkom genom lagen den 14 juni 1901 och alltså före

lagen angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad, har — i min tanke

på goda skäl —• ansetts böra analogisk! tillämpas jämväl å det fall, varom nu

är fråga.

Å andra sidan har man emellertid, under medgivande att grunden till

nyssberörda stadgande i rättegångsbalken även här kunde åberopas, förmenat, att

då lagen noga uppräknar de fall, när särskild talan må föras mot underrätts

beslut under rättegången, sådan talan icke finge föras mot beslut af nu ifrågavarande

art.

I)å man till avhjälpande av den bristfällighet, som uti ifrågavarande avseende

vidlåder gällande lagstiftning, påkallat mitt biträde, får jag, med tillmötesgående

härav, hemställa, att Riksdagen måtte för sin del antaga följande

förslag till

Lag angående ändrad lydelse av 18 kap. 10 § rättegångsbalken.

Har underrätt genom beslut under rättegången dömt någon till utgivande

av vite eller till ansvar för uteblivande eller annan förseelse i målet; eller ogillat

yrkande om ansvar för förseelse, som nu är sagd, eller om ådömande av förelagt

vite för uteblivande; eller utlåtit sig angående ersättning åt vittne eller annan,

som kallats att meddela upplysning i målet, eller åt rättegångsbiträde, varom

förmäles i lagen angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad; eller skilt

fullmäktig från fulimäktigskapet: mot det beslut skall, i händelse av missnöje,

särskild talan föras; och skall underrättelse härom i sammanhang med beslutet

av rätten meddelas. Lag samma vare, där genom beslut, som av underrätt meddelats

under rättegången, kvarstad eller skingringsförbud eller dämed jämförlig

åtgärd beviljats eller yrkande om hävande av sådan åtgärd ogillats.

I underdånig skrivelse den 24 februari 1912 anmälde Riksdagen, att

Riksdagen för sin del antagit berörda förslag, samt anförde härvid:

I 4 § i lagen den 14 september 1906 angående förordnande av rättegångsbiträde

åt häktad förutsättes, att beslut rörande ersättning åt sådant biträde må

kunna av domstolen under rättegången meddelas. Då det tydligen icke bör möta

olägenhet för högre rätt att företaga prövning av fråga om dylik ersättning utan

sammanhang med själva målet och biträdet i händelse av missnöje med underrättens

beslut äger berättigat intresse att så skyndsamt som möjligt få frågan

slutligen avgjord, finner Riksdagen det vara lämpligt, att beslut av förevarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ta nåd. proposition Nr 87.

art med avseende å sättet för fullföljd av talan likställes med de av underrätt

under rättegången meddelade beslut, som omförmälas i 16 kap. 10 § rättegångsbalken.

Med hänsyn till den tvekan, som, enligt vad justitieombudsmannen

vitsordat, i rättspraxis uppstått, huruvida sistnämnda lagrum med dess nuvarande

avfattning kan anses äga tillämpning även å nu ifrågavarande fall,

synes därför den av justitieombudsmannen föreslagna lagändringen vara av behovet

påkallad.

Det över ifrågavarande lagförslag från lagrådet infordrade yttrandet,

som avgavs den 24 oktober 1912, innehåller:

Enligt lagrådets uppfattning må för närvarande särskild talan icke föras

mot ett av underrätt under rättegången meddelat beslut, varigenom domstolen

utlåtit sig angående ersättning åt rättegångsbiträde, som nu avses. Då emellertid

den föreslagna lagen icke försetts med någon övergångsbestämmelse i avseende å

beslut, som meddelats före tiden för lagens ikraftträdande, skulle densamma i enlighet

med den i fråga om processlagars verkan vedertagna grundsats komma

att lända till efterrättelse jämväl beträffande ett dylikt tidigare beslut, och följaktligen

föranleda, att tiden för talan mot sådant beslut skall räknas från dagen

för beslutets meddelande. Härigenoiii skulle uppenbarligen kunna inträffa, att

oförvållad rättsförlust tillskyndades vederbörande. Med lagen hade därför bort

förbindas en bestämmelse av innehåll att lagen icke skulle äga tillämpning å

beslut, som meddelats innan den trätt i kraft, måhända dock med den modifikation

härutinnan, att, för den händelse vid tiden för lagens ikraftträdande underrätten

ännu icke meddelat slutligt utslag i själva målet, lagen visserligen skulle

äga tillämpning, men att besvärstiden skulle räknas från dagen för ikraftträdandet.

Med hänsyn till vad nu anförts torde det i Riksdagens skrivelse innefattade

förslaget icke böra upphöjas till lag.

För övrigt må erinras, att i sammanhang med lagändring av ifrågavarande

beskaffenhet jämväl 25 kap. 5 § rättegångsbalken torde böra underkastas

omarbetning.

Vidare kan anmärkas, att samma grund som föranlett den ifrågasatta lagändringen

synes påkalla motsvarande ändringar i rättegångsbalken såvitt angår

beslut, varigenom underrätt under rättegången utlåtit sig angående ersättning

åt den, som jämlikt bestämmelse i lagen aen 13 juni 1902 om tolks anlitande

vid domstol blivit av underrätten förordnad att i visst mål eller ärende biträda

såsom tolk.

Vid anmälan den 15 november 1912 av detta lagrådets yttrande

beslöt Eders Kungl. Maj:t att med hänsyn till vad lagrådet yttrat ej bifalla

lagförslaget.

Då Riksdagen funnit ifrågavarande lagändring nyttig och behövlig

samt lagrådet icke grundat sitt avstyrkande på en motsatt mening i denna

del utan allenast därpå att förslaget icke försetts med övergångsbestämmelser,

anser jag mig böra tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att förelägga

Riksdagen nytt förslag i ämnet med de tillägg, som av lagrådets anmärkningar

föranledas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 87. 7

I enlighet härmed har jag låtit inom justitiedepartementet upprätta

förslag till lag angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 §

rättegångsbalken.»

Föredraganden uppläste härefter det nu omförmälda förslaget till

lag angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken,

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, samt hemställde,

att lagrådets utlåtande över förslaget måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen

omförmäler, genom utdrag av protokollet inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 87.

Bil.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken

skola erhålla följande ändrade lydelse:

16 KAP.

10 §.

Har underrätt genom beslut under rättegången dömt någon till

utgivande av vite eller till ansvar för uteblivande eller annan förseelse i

målet; eller ogillat yrkande om ansvar för förseelse, som nu är sagd, eller

om ådömande av förelagt vite för uteblivande; eller utlåtit sig angående

ersättning åt vittne eller arman, som kallats att meddela upplysning i målet,

eller åt rättegångsbiträde, varom förmäles i lagen angående förordnande

av rättegångsbiträde åt häktad, eller åt den, som jämlikt bestämmelse i

lagen om tolks anlitande vid domstol blivit av rätten förordnad att i visst

mål eller ärende biträda såsom tolk; eller skilt fullmäktig från fullmäktigskapet:

mot det beslut skall, i händelse av missnöje, särskild talan föras;

och skall underrättelse härom i sammanhang med beslutet av rätten meddelas.

Lag samma vare, där genom beslut, som av underrätt meddelats under

rättegången, kvarstad eller skingringsförbud eller därmed jämförlig åtgärd

beviljats eller yrkande om hävande av sådan åtgärd ogillats.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr. 87.

9

25 KAP.

5 §•

Vill part klaga över beslut, varigenom underrätt dömt till värjemålsed,

skall i fråga om sättet för talans fullföljd lända till efterrättelse

hvad i sådant hänseende gäller om rättens slutliga utslag i målet. Har

underrätt eljest under rättegång meddelat beslut, som enligt lag må särskilt

överklagas, skall talan mot beslutet föras genom besvär. Lag samma

vare, där i fråga, som rörer fullmäktig eller vittne eller annan, som kallats att

meddela upplysning i målet, eller rättegångsbiträde åt häktad eller tolk,

underrätt i slutligt utslag meddelat beslut av beskaffenhet att, där det

under rättegången givits, särskild klagan varit tillåten. Innefattar eljest

underrätts slutliga utslag beslut, som, där det under rättegången givits,

kunnat särskilt överklagas, skall talan mot det beslut föras i sammanhang

med fullföljd av talan i huvudsaken; vill ej den, som är med beslutet

missnöjd, fullfölja talan i huvudsaken, vare lag, som hade beslutet blivit

under rättegången meddelat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1913 men skall ej äga tilllämpning

i fråga om beslut, som före den dag meddelats.

Bihang till Riksdagens -protokoll 1911

1 sand. 56 käft. (Nr 87.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung}. Maj:ts nåd. proposition Nr 87.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd onsdagen den

19 februari 1913.

Närvarande:

J u stitieråden Thomasson,

Gustaf Carlson,

SvEDELIUS,

Regeringsrådet Thulin.

Enligt lagrådet tilihandakominet utdrag av protokollet över justitiedeparteinentsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

7 februari 1918, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas över

upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och

25 kap. 5 § rättegångsbalken.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av byråchefen för lagärenden Gustaf Appelberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 87.

11

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 21 februari 1913.

N Svarande:

Hans Excellens herr statsministern Staaff,

Hans Excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvähd,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Sandström anmälde lagrådets

genom utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden den

7 innevarande månad inhämtade utlåtande över upprättat förslag till lag

angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken

samt hemställde att förslaget, som av lagrådet lämnats utan anmärkning,

måtte, sedan eu mindre jämkning i redaktionellt hänseende i

förslaget vidtagits, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas

Riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till Riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:61 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken. s. 15 i texten
  2. LU 1913:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken. s. 1 i texten