Sök i Ratio Lex

Angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1915

82 sidor, varav 80 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 80 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 A:2, Angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1915

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]As Nåd. Proposition Nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

fastställande av postverkets stat för driftkostnader år

1915; given Stockholms slott den 14 januari 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av protokollet över civilärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen

dels medgiva, att maskinisten Frans Albert Frithjof Malmberg må

från och med månaden näst efter den, under vilken han efter uppnådda

62 levnadsår och sedan styrkt blivit, att han är oförmögen att på ett

tillfredsställande sätt sköta maskinisttjänsten, erhåller entledigande från

nämnda befattning, äga att under sin återstående livstid å postverkets

pensionsstat uppbära ett årligt understöd av 1,500 kronor;

dels ock att godkänna bifogade förslag till postverkets stat för

driftkostnader för år 1915 samt bestämma postverkets anslag till driftkostnader

för år 1915, förslagsvis, till 24,690,000 kronor, att utgå direkt

av postmedlen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederböiande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll tf) 1.4. L smal. / hafl. (Kr 2.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Haris

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1914-

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensyärd,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adeeswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Den av Kungl. Maj:t och Riksdagen fastställda staten för postverkets

driftkostnader under år 1914 upptager följande slutsummor:

Avlöningsstaten

Övergångsstaten ........................

Pensioner.................................

Postbefordran.......................

Omkostnader ......................

Oförutsedda utgifter

Avkortningar och restitutioner

Avsättning till förnyelsefond

13,799,000

29,350

421,745

7,142,500

2,638,000

25,000

12,405

240,000

eller tillhopa kronor 24,308,000

kronor

i)

»

»

»

»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

3

I skrivelse den 25 september 1918 har nu generalpoststyrelsen avgivit

förslag- till stat för driftkostnader för år 1915.

Jag har därvid att först behandla

A. Avlöningar.

Beträffande anslagen till

1. Uencralpoststyrelsen

så äro i 1914 års stat upptagna följande anslagsbelopp:

Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar............... kronor 420,650: —

Ortstillägg ............................................................................. » 23,750: —

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. in. » 55,000: —

Summa kronor 499,400: —

Rörande de särskilda anslagstitlarna under ifrågavarande stat för

år 1915 anför nu generalpoststyrelsen följande:

Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar.

På grund av bestämmelserna i det från år 1914 gällande nya avlöniugsreglemente

för tjänstemän vid postverket samt till följd av invänta

ålderstillägg kommer visserligen en del löneförhöjningar från år

1915 att utgå till några hos styrelsen anställda tjänstemän. Men då,

å andra sidan, genom inträdande förändringar i anledning av avgång

bland den nuvarande personalen samt därav föranledda befordringar

eller omplaceringar utgifterna för löner och tjänstgöringspenningar åt

styrelsens tjänstemän kunna antagas komma att från sagda tid i motsvarande

mån minskas, torde, försåvitt styrelsen kan bedöma, det i 1914

års stat upptagna anslaget till löner och tjänstgöringspenningar för det

nuvarande antalet ordinarie personal i styrelsen bliva tillräckligt även

för år 1915.

Emellertid har generalpoststyrelsen av skäl, som av styrelsen närmare

utvecklas, ansett sig böra hemställa, att å avlöning sstaten för

styrelsen måtte för är 1915 uppföras ytterligare dels en manlig förste postexpeditörstjänst

och en manlig postexpeditörstjänst, dels ock fem kvinnliga

biträdesbefattningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 2.

Manlig förste

postexpeditör.

Såsom biträden åt de å styrelsens andra byrå tjänstgörande två

medelsrevisorerna finnas för närvarande anställda två tjänstemän, eu ordinarie

och en biträdande postexpeditör.

På grund av postverkets oavbrutna utveckling ökas givetvis medelsrevisionsarbetet

allt mer och mer. Genom den ökning i postpersonalens

antal, som undan för undan äger rum, genom nyinrättande av såväl

järnvägs- som landsvägs- och sjöpostföringslinjer, genom öppnande av

nya fasta och ambulanta postanstalter m. m. utökas naturligen räkenskaperna,

vilket i sin mån har återverkan på medelsrevisionens arbetsbörda.

En omständighet, som härvidlag måste tillmätas synnerlig vikt och

betydelse, är det stegrade ansvar, som efter den nya organisationen

påvilar den personal, som är anställd å styrelsens medelsrevisionskontor.

På grund av den i samband med den nya organisationen i betydlig mån

utvidgade befogenhet för särskilt distriktsförvaltningarna i avseende å

utbetalningar och beslut i övrigt uti ekonomiska frågor måste nämligen,

anser styrelsen, centralförvaltningen ställa större fordringar å medelsrevisionens

personal i avseende å såväl sakkunskap som kvalifikationer

i allmänhet, än förut varit fallet.

De två medelsrevisorerna kunna icke, såsom ligger i sakens natur,

i detalj övervaka de delar av granskningsarbetet, som måste anförtros

åt den biträdande personalen. Jämväl denna bör därför intaga en fullt

självständig ställning i förhållande till de tjänstemän, vilkas beslut

denna personal i viss mån har att självständigt och på eget ansvar

granska. Av den biträdande personalen kräves fördenskull icke blott

siffervana och posta! erfarenhet utan, framför allt, även förmåga att

självständigt kunna med stöd av gällande författningar bedöma vid

medelsrevisionen uppstående frågor. Det är alltså ur kontrollsynpunkt

angeläget, att jämväl biträdena besitta en på längre tjänstetid och därunder

förvärvad större postal erfarenhet grundad tillfyllestgörande sakkännedom.

Styrelsen betonar också uttryckligen, att det särskilt efter den nya

organisationen är angeläget för att revisionsarbetet skall bliva fullt

effektivt, att arbetet å medelsrevisionskontoret utföres ej blott uteslutande

av tjänstemän på ordinarie stat hos styrelsen utan även av tjänstemän,

å vilka kunna ställas större fordriugar, än man i allmänhet kräver

beträffande postexpeditörer.

På grund av vad sålunda anförts, uttalar generalpoststyrelsen såsom

sin åsikt, att det icke längre kan utan våda uppskjutas, att såsom biträde

åt vardera medelsrevisorn an ställes en manlig förste postexpeditör.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 2.

Genom lämpliga omplaceringar av tjänstemän inom styrelsen torde

emellertid, enligt vad styrelsen upplyser, den ifrågasatta förändringen

kunna inskränkas till att föranleda allenast uppförande av ytterligare en

manlig förste postexpeditörstjänst hos generalpoststyrelsen.

Beträffande behovet av ytterligare en manlig postexpeditör anför

vidare styrelsen, att i samband med den omorganisation av styrelsen,

som verkställdes vid ingången av år 1910, anställdes å styrelsens första

byrås trafikavdelning från nämnda tidpunkt en sekreterare, en notarie,

en förste postexpeditör och eu kvinnlig postexpeditör, varjämte två

amanuenser, med tjänstgöringsskyldighet 3 V a timmar dagligen samt

med avlöning å övergångsstat, anvisades tjänstgöring å avdelningen

i fråga.

Av dessa amanuenser avgick den ene, efter att hava åtnjutit tjänstledighet

under år 1910, i början av år 1911 ur postverkets tjänst, och

den andre har för annan tjänstgöring under årens lopp varit tjänstledig

i stor utsträckning.

Med anledning härav och för att medhinna de avdelningen åliggande

göromål hava där använts dels under hela tiden från och med år

1910 en extra postexpeditör med full tjänstgöring och dels, såsom

vikarie för den andra amanuensen, ytterligare en extra postexpeditör,

ävenledes med full tjänstgöring.

Detta oaktat har det emellertid, för att icke över hövan anstränga

personalen å avdelningen, visat sig vara nödvändigt för ärendenas behöriga

gång att därjämte anlita tillfällig biträdeshjälp med 7 timmars

arbetstid per dag i stor utsträckning, nämligen:

år 1910 under 180 dagar,

» 1911 » 353

» 1912 » 270 )> samt

» 1913 » 404 » .

Till handläggning å avdelningen förekomma, bland annat, ärenden

rörande inrättande av nya postkontor, poststationer, postkupéer, postföringar

å landsväg och sjöledes, lantbrevbäringar och s. k. förstadseller

lådbrevbäring, ordnandet i övrigt av de med den inrikes posttraliken

sammanhängande frågor rörande poststationer, postbefordring å

järnväg, å landsväg eller sjöledes, kartslutsutväxling med främmande

postanstalter, postföring sjöledes mellan Sverige och utrikes orter samt

ärenden rörande reglering av poststationsföreståndarnas löneförhållanden.

Såsom ligger i sakens natur är ett stort antal av de å trafikavdel
-

Manlig

postexpeditör.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 2.

ningen behandlade ärendena av synnerligen viktig beskaffenhet samt

kräva omfattande förarbeten och utredningar.

Genom trafikavdelningens försorg utgives eu gång om året förteckning

å de fasta postanstalterna i riket samt två gånger varje år tidtabeller

för järnvägsposterna, vilka båda arbeten äro särdeles tidsödande

samt fordra stor noggrannhet.

Vidare utarbetas å avdelningen månatliga cirkulärmeddelanden angående

förändringar med avseende å postföringen å järnväg, å landsväg

och sjöledes samt lantbrevbäringarna, varjämte med mellanrum av vissa

år postkartor utgivas genom avdelningens försorg.

Ett annat synnerligen viktigt och maktpåliggande arbete, som åligger

trafikavdelningens personal, är verkställandet av alla de fortlöpande

annotationer och förandet av de liggare rörande olika grenar av den

egentliga posttrafiken, som äro av oavvisligt behov påkallade för den

centrala ledningen och dess uppsikt över disponerandet av de i omkostnadsstaten

uppförda posttrafikanslagen, uppgående till mellan 9 å 10

miljoner kronor.

För ett rationellt ordnande av arbetet å trafikavdelningen, vilket är

av den art, att detsamma icke lämpligen bör anförtros åt tillfällig och

i följd därav mindre övad personal, är det, enligt generalpoststyrelsens

åsikt, angeläget, att snarast möjligt å styrelsens första byrå anställes

ytterligare en ordinarie manlig postexpeditör.

m kvinnliga Generalpoststyrelsen erinrar vidare, hurusom styrelsen i avgivet

biträden, ^låtande deri SO september 1910, omförmält i proposition nr 3 till 1912

års Riksdag, hemställt, att vissa hos styrelsen anställda kvinnliga s. k.

kontorsbiträden måtte varda uppförda i postverkets avlöningsstat för år

1913 och därigenom komma i åtnjutande av en tryggare ställning.

Styrelsen ansåg sig då icke böra ifrågasätta uppförandet å stat av mer

än 25 dylika biträden under förmenande, att genom ändrade anordningar

de återstående biträdena, huvudsakligen de å postanvisningsrevisionen

tjänstgörande s. k. sortererskorna, vilkas arbete vore mindre

kvalificerat, i en framtid möjligen kunde bliva obehövliga. Jämlikt det av

1912 års Riksdag på Kungl. Maj:ts framställning fattade beslut uppfördes

sedermera genom nådigt brev till generalpoststyrelsen den 29 juni

1912 i postverkets stater för år 1913 25 kvinnliga biträdesbefattningar.

Poströrelsens snabba utveckling och det i samband därmed stående

ökade arbetet särskilt på vissa områden inom generalpoststyrelsen hava

emellertid givit vid handen, säger styrelsen, att en ökning av det i stat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj.is Nåd. Proposition Nr 2.

i

uppförda antal kvinnliga biträden erfordras. Såsom stöd för denna sin

åsikt anför styrelsen följande.

Av de nuvarande 25 kvinnliga biträden hava 4 hittills varit placerade

till tjänstgöring å styrelsens 11 byrå såsom kontrollanter vid tillverkning

av frimärken, frankokuvert, brevkort och kortbrev samt sparmärken

och kvittenskuponger.

De göromål, som dessa kontrollanter hava att fullgöra, äro både

ansvars- och betydelsefulla. Frimärksintendenten, under vilkens inseende

kontrollen äger rum, är givetvis icke i tillfälle att dagligen mer än en

eller annan gång i detalj övervaka kontrollanterna i deras arbete. Detta

måste också därför betraktas såsom ett i ej ringa mån självständigt

sådant.

Kontrollanterna åligga, bland annat, att tillse:

att de vanliga frimärkena samt sparmärkena och kvittenskupongerna

blivit tryckta på vederbörligt papper;

att kvittenskupongerna blivit försedda med riktiga valörsiffror;

att frimärken och kortbrev samt sparmärken och kvittenskuponger

blivit med tillräcklig gummibestrykning försedda;

att stycketalet frimärken, sparmärken och kvittenskuponger å varje

blad, såväl fullgott som makulerat, är fulltaligt;

att tryckets renhet och färgerna å frimärken, frankokuvert, brevkort

och kortbrev samt å sparmärken och kvittenskuponger äro i överensstämmelse

med vederbörande normalprov;

att det till frankokuvert, brevkort och kortbrev använda papper är

i full överensstämmelse med vederbörande normalprov såväl i avseende

å färg som tjocklek; samt

att frankokuverten, brevkorten och kortbreven hava den i vederbörande

kontrakt bestämda storlek.

Det'' är uppenbart, säger styrelsen, att det måste taga ej ringa tid

för kontrollanterna att sätta sig in i kontrollarbetets olika detaljer, så

att de kunna prestera ett ur alla synpunkter fullt tillfredsställande arbete.

Därför ligger det vikt uppå, att de personer, som tjänstgöra såsom

kontrollanter, kvarstå i sådan egenskap, så att ombyte av kontrollanter

må i största möjliga utsträckning kunna undvikas. Ty eljest torde den

enhetlighet i kontrollen, som givetvis är nödvändig för arbetets behöriga

gång, kunna komma att äventyras samt ojämnheter och olägenheter

uppstå, vilka det måste vara synnerligen angeläget för postverket att

undvika. Den lina gravyren å de nya frimärkena har ock gjort kontrollanternas

arbete vida mera ansträngande och maktpåliggande än

förut.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 2.

Ävenledes bör, enligt styrelsens förmenande, då det ju här rör sig

om årliga värden, vilka allenast beträffande frankotecken uppgå till så

höga belopp som exempelvis år 1912 till 22,502,796 kronor, kontrollanternas

arbete anses så ansvarsfullt, att för detsammas utförande lämpligen

bör i största möjliga utsträckning anlitas ordinäre arbetskraft.

Enligt en av styrelsen meddelad tabell har frankoteckenstillverkningen

för nedannämnda år uppgått till

Å r.

Frimärken

Brevkort

Kortbrev

Frankokuvert

st.

st.

st.

st.

1910 ...................................

235,000.000

11,620,000

3,720,000

800,000

1911 ....................................

228,500,000

11.420,000

3,240,000

1.000,000

1912 .................................

274,000,000

11,240,000

4,080,000

1,000,000

1913 ..................................

(beräknat)

344,500,000

12,880,000

3.960.000

1.300.000

Såsom av ovanstående tabell framgår, har sålunda tillverkningen

av frankotecken, särskilt frimärken, i avsevärd grad ökats år från år.

Vad beträffar år 1913 har erfarenheten visat, att, med så rationellt

ordnande av arbetet, som varit möjligt, och med allt skäligt utnyttjande

av personalens arbetskraft under så gott som hela året, måst för frimärkskontrollen

anlitas, förutom ovannämnda f}Ta ordinarie kvinnliga

biträden, ytterligare fyra extra kvinnliga biträden.

Då den successiva ökningen av frankotecknen, enligt vad styrelsen

meddelar, torde för åren 1914 och 1915 kunna beräknas till minst 4 %,

anser styrelsen, huru frimärkstillverkningen och kontrollen av densamma

än ordnas, för densammas behöriga fullgörande för framtiden icke kunna

beräknas mindre utan snarare större antal kontrollanter än det förutnämnda,

8 stycken.

Vid sådant förhållande skulle det visserligen, enligt generalpoststyrelsens

uppfattning, vara riktigast att redan nu hemställa om inrättandet,

i och för kontrollen av frimärkstillverkningen, utav fyra nya ordinarie

kontrollantbefattningar, men har styrelsen ansett sig för denna

gång böra inskränka sig till att endast ifrågasätta två dylika befattningar.

Såsom biträde åt förrådsforvaltaren vid postverkets persedelförråd

är enligt för styrelsen fastställd arbetsordning för närvarande anställd

eu manlig postexpeditör. Dessutom har under en följd av år anlitats

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.

9

ett kvinnligt biträde, vilket emellertid hittills icke varit nppfört å stat.

Å persedelförrådet tjänstgöra även tre vaktmästare.

Beträffande persedelförrådets verksamhet upplyser styrelsen, att genom

detsamma tillhandahållas postanstalterna i all huvudsak alla de för posttjänsten

erforderliga inventarier, persedlar, effekter och förbrukningsartiklar,

exempelvis satin, kommiss, boj, hamptyg, kassaskåp, kassakistor,

brevlådor, blankettskåp, sorteringsfack, möbler, linoleummattor, vågar,

vikter, brevväskor, kärrpostväskor, signalhorn, revolvrar, bindgarn, lack,

brevstämplar, sigill och plomberingsmateriel.

Utgifterna för upphandlingar och reparationer genom persedelförrådets

försorg belöpte sig enligt styrelsens uppgift till

år 1910 ........................... 371,855 kr.

» 1911 ........................... 324,616 »

» 1912 ........................... 357,300 »

Antalet från persedelförrådet avsända försändelser — varje försändelse

vanligen innehållande flera olika slag av effekter — utgjorde

år 1910 .............................. 9,904 st.

» 1911 ......... 10,663 »

» 1912 .............................. 11,344 »

I mån av poströrelsens utveckling ökas naturligtvis också göromålen

å persedelförrådet.

Styrelsen upplyser, att för arbetets behöriga ordnande å persedelförrådet

befunnits nödvändigt att åt det kvinnliga biträdet överlåta,

bland annat, följande göromål: bokföring av ingående rekvisitioner och

förbrukningsartiklar, upprättande av reversal beträffande avgående expeditioner

av dylika artiklar, bokföring av ingående reversal å till förrådet

gjorda inlevereringar från postanstalterna, expedierandet av samtliga

värdeförsändelser och utgående reversal samt övriga expeditioner ävensom

ombestyrandet av det å förrådet förekommande reuskrivningsarbete.

Då, på grund av vad ovan sagts, enligt styrelsens förmenande stadigvarande

behov föreligger av en kvinnlig arbetskraft å persedelförrådet,

anser styrelsen, att för förrådets räkning bör å ordinarie stat uppföras

en ordinarie kvinnlig biträdesbefattning.

Jämväl å generalpoststyrelsens avdelning för revision av inrikes

postanvisningar har, enligt vad styrelsen meddelar, uppstått behov av

ökning i den nuvarande ordinarie arbetskraften. Därom anför styrelsen

följande.

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 1 käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Vid inrikes postanvisningsrevisionen, som det sedan november 1909

åligger att, förutom granskningen av inrikes postanvisningsräkenskaperna,

även handlägga reklamationsmål rörande inrikes postanvisningar samt i

förekommande fall utfärda duplettanvisningar, anställdes från och med

år 1910 i sammanhang med poststyrelsens omorganisation en arbetspersonal,

bestående av 1 revisor och 8 postexpeditörer på ordinarie stat

samt 9 kvinnliga kontorsbiträden och IG sorteringsbiträden på extra

stat. Av de 9 kontorsbiträdena ålåg en att föra diarium över inkomna

reklamationer samt handlägga dem, de övriga att med tillhjälp av adderingsmaskiner

verkställa granskning av postkontorens räkenskaper över

utbetalade postanvisningsbelopp.

På grund av det ständigt växande antalet postanvisningar måste

redan följande år, som visade en ökning av 13 %, den extra personalen

förstärkas med 2 kontorsbiträden och 2 sorteringsbiträden. Det ena

kontorsbiträdet var avsett att deltaga i behandlingen av reklamationsmålen,

vilkas antal under år 1911 uppgick tdl 6,323 mot 4,226 under

år 1910. Denna personalförstärkning erhölls i juni 1911.

Med denna arbetsstyrka sökte revisionen uppehålla arbetet även

under år 1912, ehuru detta år uppvisade eu ökning i antalet postanvisningar

av 11 Va % mot nästföregående år.

Under november 1912 måste dock revisionspersonalen åter erhålla

förstärkning, men detta på grund av nya göromål, som då tillkommo.

De å gemensamma avier utkvitterade postanvisningar hade nämligen

hittills i likhet med övriga utbetalade postanvisningar av postkontoren

sorterats i grupper efter avsändningskontor och förtecknats före insändande

till revisionen. Därigenom blev ej revisionen i tillfälle att övertyga

sig om att nämnda postanvisningar av respektive adressater utkvitterats,

varför beträffande dessa anvisningar så ändrades, att de av

postkontoren insändes i den ordning de å avierna upptogos. Det tillkom

då för revisionen, sedan dessa postanvisningar jämförts med avierna

och dessa kontrollsummerats, att gruppsortera och förteckna dem.

För dessa nya göromåls utförande förordnades då ytterligare två kontorsbiträden.

Styrelsen meddelar vidare, att, sedan på grund av Kung]. Maj:ts och

Riksdagens ovannämnda beslut nio av kontorsbiträdesbefattningarna vid

inrikes postanvisningsrevisionen från och med år 1913 överflyttats på

ordinarie stat, den nuvarande arbetsstyrkan vid nämnda revision utgöres

av 1 revisor, 8 postexpeditörer och 9 kvinnliga biträden på ordinarie

stat samt 4 kontorsbiträden och 18 sorteringsbiträden på extra stat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

De inrikes postanvisningarnas antal har utgjort

år 1910 ......................... 7,304,614 st.

» 1911 ......................... 8,204,379 »

» 1912...................... 9,138,610 »

samt uppgick under år 1913 för tiden januari—augusti till 6,265,326

mot 5,769,894 för samma tid år 1912, således en ökning av 87-'' %.

Antalet reklamationer för tiden 1 januari—8 september år 1913

utgjorde 4,803 mot 4,054 för motsvarande tid år 1912. ökningen uppgår

här ända till 19 %.

Styrelsen finner därför, att för revisionen av inrikes postanvisningar

böra ytterligare anställas åtminstone två ordinarie kvinnliga biträden.

Emot vad generalpoststyrelsen anfört i fråga om upptagande å avlöningsstaten

för styrelsen år 1915 av ovan berörda nya tjänster har

jag intet att erinra, då styrelsen synes hava anfört fullgiltiga skäl för sitt

förslag och detta synes vara en direkt följd av postverkets utveckling.

Ett bifall till generalpoststyrelsens förevarande hemställan kan beräknas

föranleda en ökning i det förut för år 1914 beräknade erforderliga

anslaget till ordinarie löner och tjänstgöringspenningar åt styrelsens

personal ................................................................................ kr. 420,650: —

med avlöningar till:

1 manlig förste postexpeditör...................... kr. 3,200: —

1 manlig postexpeditör .................................... J> 2,000; —

och 5 kvinnliga biträden, 1,250 kr. till en

var,............................................................ » 6,250: — kr. 11,450: —

Summa kr. 432,100: —

Den verkliga kostnaden för förenämnda förste postexpeditör och

postexpeditör, tillhopa 5,200 kronor, beräknas emellertid av styrelsen

komma att uppgå till allenast 2,200 kronor, enär å anslaget till vikariatsersättning

m. m. beträffande distrikts- och lokalförvaltningarna komma

att inbesparas 3,000 kronor, utgörande arvoden till 2 manliga extra

postexpeditörer.

Här efteråt intagna tabell utvisar, huru lönestaten för generalpoststyrelsen

åren 1914 och 1915 ställer sig vid bifall till min hemställan.

Departementschefen.

Sammanfatt
ning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Antal be- fattnings- innehavare.

Befattningsinnehavare.

1914.

1915.

Ökning

år 1915 i

förhållande

till år

1914.

Kr.

Minskning

år 1915 i

förhållande

till år

1914.

Kr.

År

1914.

År

1915.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

i

1

Generalpostdirektören

13,000

__

_

_

13,000

_

_

_

_

_

_

_

4

4

Byråchefer..............

34,500

—

47,500

_

35,000

—

48,000

_

500

—

—

—

1

1

Kamrerare ..............

—

—

7,000

—

—

—

7,000

—

—

—

—

—

5

5

Sekreterare...............

—

—

33,000

—

—

—

33,500

—

500

—

—

—

1

1

Ombudsman ............

—

—

5,500

—

—

—

5,500

—

—

—

—

—

3

3

Förste aktuarier ......

—

—

19,000

—

—

—

19,000

—

—

—

—

—

2

2

Intendenter............

—

—

13,000

—

—

—

13,000

—

—

—

—

—

1

1

Aktuarie..................

—

—

5,000

—

—

—

5,000

—

—

—

—

1

1

Förrådsförvaltare ......

—

—

5,500

-

—

—

5,500

—

—

—

—

—

7

7

Notarier..................

—

—

34,700

—

—

—

34,500

—

—

200

—

1

1

Registrator...............

—

—

4,600

—

—

—

5,000

—

400

—

—

—

5

5

Revisorer ...............

—

—

27,500

—

—

—

26,200

—

—

—

1,300

—

2

2

» och bok-

hållare..................

—

10,500

—

—

—

10,500

—

—

—

—

—

17

18

Förste postexpeditörer,

manliga ...............

—

—

65,000

—

—

—

68,200

—

3,200

—

—

—

12

13

Postexpeditörer, man-

liga.....................

—

—

38,400

—

—

—

40,400

—

2,000

—

—

—

20

20

Postexpeditörer, kvinn-

liga....................

—

—

36,000

—

—

—

36,100

—

100

—

—

—

25

30

Kvinnliga biträden ...

—

—

41,250

—

—

—

47,500

—

6,250

—

—

—

19

19

Vaktmästare ............

—

—

27,000

—

—

—

27,000

—

—

—

—

—

Förste vaktmästaren,

arvode..................

—

—

200

—

—

200

—

—

—

—

—

Summa

—

—

420,650

—

—

432,100

—

12,950

-

1,500

Ökning 11,450 kronor.

Ortstillägg och hyresbidrag.

Beträffande därefter hittillsvarande anslagstitel »ortstillägg» anför generalpoststyrelsen,

att, då av ifrågavarande anslag utgå ej blott de vissa

tjänstemän hos styrelsen tillkommande ortstillägg utan även, på grund av

§ 13 i avlöningsreglementet, i förekommande fall hyresbidrag till de

tjänstemän, som förordnas bestrida befattning å annan ort än stationsorten,

styrelsen anser lämpligt, att anslaget, som hittills endast upp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

13

tagits såsom »ortstillägg», i staterna hädanefter upptages under titel

»ortstillägg och hyresbidrag».

Någon ändring i anslagets belopp har generalpoststyrelsen emellertid

ansett sig icke behöva ifrågasätta, utan torde anslaget för år 1915 kunna

upptagas med samma belopp som i den för år 1914 fastställda staten,

eller 23,750 kronor.

I fråga om

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m.

anför styrelsen följande.

Ifrågavarande anslag är i 1913 års stat upptaget till förslagsvis

46,400 kronor. Utgifterna å detsamma beräknades emellertid, såvitt vid

tiden för statförslagets avgivande kunde bedömas, uppgå till 67,400 kronor.

Denna ökning, som emellertid i verkligheten endast är skenbar, härleder

sig huvudsakligen därav, att, i samband med poströrelsens alltjämt skeende

utveckling, behov av ökad tillfällig arbetskraft å olika områden

inom styrelsen uppstått. Särskilt har, såsom ovan anförts, den ständigt

fortgående stegringen av postanvisningsrörelsen nödvändiggjort anlitande

av ökat antal extra biträden vid postanvisningsrevisionen. Styrelsen

framhåller emellertid också, att styrelsen, i brist på extra tjänstemän

hos styrelsen, numera är hänvisad till att såsom vikarier i anledning av

semester m. in. anlita extra tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna,

samt att till dessa tjänstemän ersättning utbetalas av förevarande

anslag genom styrelsens kassa, vilket ju endast innebär en

motsvarande minskning å vederbörande anslag för distrikts- och lokalförvaltningarna.

Styrelsen har, på sätt nyss relaterats, i föreliggande statförslag hemställt

om uppförande å stat av ett mindre antal ordinarie kvinnliga befattningar

hos styrelsen. Vid bifall härtill skulle visserligen utgifterna

under nu ifrågavarande anslag i viss mån kunna nedbringas. Men för

tillgodoseende av de krav, som den ökade poströrelsen medför samt

med särskilt avseende fästat därå, att år 1913 utgifterna å anslaget

komma att med över 20,000 kronor överstiga det fastställda beloppet,

har styrelsen ansett sig böra hemställa, att anslaget i fråga, som för år

1914 är upptaget till 55,000 kronor, för år 1915 höjes med 5,000 kronor

och sålunda fastställes till 60,000 kronor.

Emot vad styrelsen föreslagit i fråga om ändring av anslagstiteln

»ortstillägg» samt angående höjning av anslaget till »arvoden åt extra

tjänstemän, vikariatsersättning m. m.» har jag intet att erinra.

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Posttjänstemännens

förenings

framställningar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Jag ber allenast att i detta sammanhang få meddela, att den av

mig i sistlidet års proposition rörande nytt avlöningsreglemente för

postverket m. in. omförmälta utredning av dyrortsfrågan synes kräva så

lång tid, att ändring i gällande bestämmelser ej av denna anledning

torde kunna komma till tillämpning under år 1915.

Vid bifall till ovanstående förslag skulle slutbeloppen å avlöningsstaten

för generalpoststyrelsen för år 1915 bliva följande:

ordinarie löner och tjänstgöringspenningar ....................... kr. 432,100: —

ortstillägg och hyresbidrag..................................................... » 23,750: —

arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. m. . » 60,000: -

Summa kr. 515,850: —,

vilket i förhållande till samma anslag för år 1914, sammanlagt 499,400

kronor, innebär en förhöjning i anslagen av tillhopa kr. 16,450: —.

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

Ordinarie löner och tjänstgöring spenning ar.

Anslaget till ordinarie löner och tjänstgöringspenningar — däri

även inbegripen ersättning jämlikt § 8 avlöningsreglementet i form av

tillägg till tjänstgöringspenningarna åt vissa postvaktmästare och postiljoner

för bestridande av viktigare göromål — åt de vid distrikts- och

lokalförvaltningarna anställda tjänstemännen är i staten för år 1914 upptaget

till sammanlagt kronor 9,004,600.

Styrelsen meddelar nu att, så vitt för närvarande kan bedömas, detta

belopp blir tillräckligt även för år 1915.

På grund av avlöningsförhöjningar och i följd av jämkningar i anledning

av vissa tjänsters besättande med nya innehavare skulle med

enahanda antal tjänstemän som för år 1914 utgifterna för distrikts- och

lokalförvaltningarnas tjänstemän för år 1915 enligt verkställda beräkningar

komma att uppgå till kronor 9,035,400.

Generalpoststyrelsen meddelar emellertid i detta sammanhang, att

styrelsen för posttjänstemännens förening till generalpoststyrelsen inkommit

med framställning om följande avlöningsändringar, nämligen:

dels att avlöningen till postmästare av klass 1 A och 1 B måtte

förhöjas, i vartdera fallet med 500 kronor, till en slutavlöning av 7,500

respektive 7,000 kronor,

dels att begynnelselönen för manlig postexpeditör, nu bestämd till

1,800 kronor, måtte bestämmas till 2,200 kronor, samt att ändring måtte

vidtagas beträffande tiden för avlöningsförhöjnings intjänande,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

dels om sådan ändring beträffande avlöningen till de kvinnliga

tjänstemännen, att avlöningsförhöjning, som utgör 200 kronor, måtte få

åtnjutas efter 2, i stället för, såsom nu, efter 3 år,

dels ock att kvinnliga förste postexpeditörer, vilkas slutavlöning nu

utgör 2,500 kronor, och kvinnliga postexpeditörer, som i slutavlöning

uppbära 2,100 kronor, måtte tillerkännas en ytterligare avlöningsförhöj - ning av 300 kronor att utgå 3 år efter det vederbörande intjänt 2,500

respektive 2,100 kronors avlöning, och att samtidigt det nu i vissa fall

till kvinnliga postexpeditörer utgående särskilda avlöningstillägget å 100

kronor måtte indragas.

Styrelsen för föreningen har därvid tillika hemställt,

att manlig postexpeditör, som antagits till e. o. postexpeditör före

utgången av år 1909, måtte lå utgå från en begynnelseavlöning av

2,400 kronor,

att lönen för kvinnliga posttjänstemän bestämmes i samma förhållande

till hela avlöningen som det, vilket gäller i fråga om lön och

avlöning för manlig posttjänsteman,

att ortstillägg för kvinnliga posttjänstemän måtte utgå efter enahanda

grunder, som gälla för manliga tjänstemän av högre grad, samt

att samtliga förändringar må för tiden från och med den dag, för

tillämpning från och med vilken de antagas, verka som om de varit

gällande från och med ingången av år 1910.

För egen del påpekar generalpoststyrelsen, att alla dessa krav äro

ett rent återupprepande av vad föreningen hemställde föregående år

samt att, såsom framgår av generalpoststyrelsens förslag till postverkets

stat för driftkostnader för år 1914, de, jämlikt nådigt brev den 23

augusti 1912, särskilt tillkallade sakkunniga förklarat sig vid behandling

hos generalpoststyrelsen år 1912 av då föreliggande framställningar

från nämnda förenings sida vara av den meningen, att,

då avlöningsstaten för tjänstemän av högre grad blivit fastställd så sent

som från 1910 års början i samband med den då genomförda fullständiga

omorganisationen av postverket, några ändringar i själva lönestaten

ej nu borde ifrågakomma. Vid sådant förhållande fann generalpoststyrelsen,

som i huvudsak delade denna de sakkunnigas åsikt, icke heller

skäl att för sin del ifrågasätta någon ändring i de egentliga avlöningsskalorna.

Därjämte erinrar styrelsen, att på dess i samråd med de sakkunniga

gjorda hemställan i det avlöningsreglemente, som fastställts att tillämpas

från 1914 års början, vidtagits vissa ändringar, som medfört avsevärda

förbättringar i posttjänstemännens av högre grad avlöningsförmåner.

Generalpost
etyrelsen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Genom de sålunda inträdda ändringarna hava också vissa av de utav

posttjänstemännens förening nu ånyo framlagda önskemålen förverkligats

1 den mån, vartill förhållandena ansetts böra föranleda. Styrelsen avstyrker

därför den nu gjorda framställningen.

Departements• Då Kungl. Maj:t och Riksdagen år 1913 behandlat samtliga de

chefen. nu framställda spörsmålen och därefter inga nya omständigheter tillkommit,

som kunna vara av beskaffenhet att böra verka ändring i den ståndpunkt,

statsmakterna intagit till desamma, anser jag mig icke kunna

förorda föreningens framställning.

Därefter övergår styrelsen till frågan om postkontorens klassificering.

Omkiassifice- Styrelsen erinrar därvid, att i sammanhang med postverkets om
ring

av post- organisation från 1910 års början genomfördes ny klassindelning av

kontoren. p08tk.ontoren jnom riket. \ enlighet med postkommissionens förslagbestämdes

antalet postkontorsklasser till 6 med benämning 1 A, 1 B,

2 A, 2 B, 3 och 4.

I postverkets stat för år 1913 äro upptagna

9

postmästare

av

klass

1A,

21

»

»

IB,

18

»

2>

2 A,

26

»

»

2 B,

76

»

»

»

3,

100

»

»

4.

Jämlikt nådigt brev den 27 augusti 1909 har Kungl. Maj:t bestämt

postkontorens fördelning'' inom de olika klasserna från och med år 1910

ävensom anbefallt generalpoststyrelsen att vart femte år upprätta och

underställa Kungl. Maj:ts prövning förslag till allmän omreglering av

den sålunda fastställda klassindelningen.

Då en dylik omreglering, såsom ligger i sakens natur, torde komma

att påkalla förändring i avseende å antalet postkontor inom de olika

klasserna, vilket antal bestämmes av Kungl. Maj:t och Riksdagen gemensamt,

har generalpoststyrelsen ansett sig böra redan nu i samband^ med

förevarande statförslag verkställa erforderlig utredning för en omklassificering

av postkontoren från 1915 års början.

Framställning Postmästarföreningen har till generalpoststyrelsen ingivit en frammBst.

fr°Br- Gällning i ämnet, utmynnande däruti

eningen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung1. Mctj.is Nåd. Proposition Nr 2. 17

dels att eu ytterligare ny postkontorsklass med benämning postkontor

av klass 1 samt med fast årsavlöning till vederbörande postmästare,

som med 500 kronor överstiger avlöningen till postmästare av

klass 1 A, måtte inrättas, ,

dels ock att i staten för år 1915 måtte upptagas följande antal postmästare
-

9

av

klass

1

36

av

klass

2 B

16

»

1 A

86

»

»

3

15

»

»

1 B

67

»

T>

4,

21

»

2 A

Detta förslag innebär alltså uppflyttning av icke mindre än 97 postkontor,

d. v. s. 39 % av hela antalet.

Generalpoststyrelsen erinrar, att vid den klassificering av postkontoren,

som genomfördes från och med år 1910, följande faktorer lades

till grund, nämligen:

1) antalet avgångna oassurerade portopliktiga försändelser samt

nummerexemplar av abonnerade tidningar vid postkontoret;

2) antalet avgångna oassurerade postsaksförsändelser ävensom postförskottsförsändelser

och postanvisningar vid postkontoret och underlydande

poststationer;

3) antalet avgångna rekommenderade försändelser och oassurerade

paket vid postkontoret;

4) antalet avgångna assurerade försändelser vid postkontoret;

5) avgångna assurerade försändelsers angivna värde vid postkontoret;
6)

antalet ankomna värdeförsändelser vid postkontoret;

7) antalet utbetalade postanvisningar vid postkontoret och underlydande

poststationer;

8) inbetalade postanvisnings- och prenumerationsmedel vid postkontoret

och underlydande poststationer;

9) utbetalade postanvisnings- och tidningsmedel vid postkontoret

och underlydande poststationer;

10) övriga utgivna medel vid postkontoret (utom medelsleveranser);

11) postkontorets egen uppbörd för frankotecken och utgivarekorsband,

underlydande poststationers med flera frankoteckensuppbörd ävensom

influtna befordrings- med flera avgifter för tidningar och lösenuppbörd;

12) antalet underlydande personal vid postkontoret; samt

13) antalet underlydande poststations- och ångbåtspostexpeditionsföreståndare

samt lantbrevbärare och postförare.

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 1 käft. 3

Generalpost
styrelsen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Postmästarföreningen har i sin förberörda skrivelse dels föreslagit

vissa smärre jämkningar beträffande ovan angivna faktorer och dels påyrkat,

att vid den nya klassificering, som skall äga rum, hänsyn jämväl

bör tagas till följande ytterligare faktorer:

1) avgifter för registrering och fackavläggning m. m.;

2) tullavgifter och pensionsavgifter;

3) antalet avgångna och ankomna poster;

4) antalet mottagna tidningsrekvisitioner och ingångna tidningsreversal;
5)

antalet ankomna nummerexemplar av abopnerade tidningar; och

6) antalet ankomna inkasseringsuppdrag och postförskott.

För egen del anför generalpoststyrelsen, att styrelsen anser skäl för

närvarande icke föreligga för inrättande av en ny, högre postkontorsklass.

Beträffande grunderna för klassificeringen är generalpoststyrelsen

av den åsikt, att de av postkommissionen föreslagna, från 1910 års

början antagna grunderna äro tillfredsställande.

Den utredning för klassificeringen på grundval av 1912 års statistik,

som hos styrelsen nu verkställts, har också givit vid handen, att,

även om vid klassificeringen hänsyn tages till de av postmästarföreningen

föreslagna nya faktorerna, detta icke skulle komma att verka

till förändring i avseende å slutresultatet i fråga om de olika postkontorens

klassificering.

Vid sådant förhållande har generalpoststyrelsen ansett anledning

icke förefinnas att vid nu förevarande klassificering frångå de förut tilllämpade

principerna.

Posttrafiken har givetvis under den senast tilländagångna regleringsperioden

ökats i väsentlig mån. Den noggranna utredning, som genom

styrelsens föranstaltande verkställts rörande ökningen av varje å regleringen

verkande faktor, har utvisat, att den totala trafikökningen för

samtliga postkontor i genomsnitt motsvarar 39 %. Denna genomsnittliga

ökning, som torde få anses utmärka poströrelsens naturliga ökning

under perioden, synes generalpoststyrelsen emellertid icke skäligen böra

få hava inverkan vid omklassificeringen av postkontoren. Ty om sa

skedde, komme detta att hava till följd, att inom samtliga postkontorsklasser

utom den första en genomgående uppflyttning, motsvarande 39

% av postkontorens antal eller alltså inemot 100 postkontor, skulle äga

rum. Klassificeringen komme under sådana omständigheter i verkligheten

att leda till en omfattande lönereglering för postmästarekåren.

Därest en sådan lönereglering anses påkallad, torde densamma emellertid

lämpligen böra äga rum i annan ordning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

19

Generalpoststyrelsen anser det därför riktigt, att vid nu förevarande

omreglering av postkontorens fördelning inom de olika klasserna fordringarna

på ett postkontor för att kunna hänföras till viss klass skärpas

med ett tal motsvarande medeltrafikökningen under perioden eller

39 %. Genom ett dylikt tillvägagångssätt kommer omregleringen att

bliva vad den rätteligen bör vara, nämligen allenast en rättvis reglering

av de förskjutningar mellan postkontoren inbördes, som under perioden

ägt rum genom att poströrelsen vid vissa kontor ökats högst avsevärt,

under det att rörelsen vid andra postkontor ökats endast obetydligt.

Vidare anser generalpoststyrelsen det rättvist, att uppflyttning eller

nedflyttning av postkontor sker endast i det fall, att postkontorets rörelse

i någon nämnvärd mån överstiger eller understiger det maximieller

minimital, som blivit satt som gräns mot näst högre eller lägre

postkontorsklass. Slutligen bar generalpoststyrelsen ansett sig böra

framhålla, att regleringen naturligen icke kan leda till löneminskning

för nuvarande postmästare vid postkontor, som tilläventyrs komma att

genom regleringen nedflyttas till lägre klass.

Eesultatet av den utav styrelsen enligt ovan anförda principer nu

verkställda utredning för omreglering av postkontoren, för vilken styrelsen

närmare redogjort i en till Kungl. Maj:t avlåten särskild skrivelse

i ämnet, blir, att sammanlagt 24 postkontor uppflyttas till högre

klass, nämligen:

2 postkontor av klass 1 B uppflyttas till 1 A

4 » » » 2 A » » 1 B

1 » » )) 2 B och 1 av klass

3 uppflyttas till 2 A

2 » » » 3 och 1 av klass

4 uppflyttas till 2 B samt

13 » » » 4 » » klass 3,

ävensom 3 postkontor nedflyttas, nämligen 1 från klass 2 A till 2 B,

1 från klass 2 B till 3 och'' 1 från klass 3 till 4.

Generalpoststyrelsen har därför hemställt, att i postverkets stat för

år 1915 uppföres följande antal postkontor inom de olika klasserna, nämligen

:

11

av

klass

1 A

23

»

1 B

15

»

2 A

28

»

»

2 B

86

»

»

3

87

)>

)>

4.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Skrift från

poetmastarföreningens

styrelse.

Ett genomförande av postkontorens omklassificering i överensstämmelse

med generalpoststyrelsens förslag skulle enligt styrelsens beräkning

å vederbörande anslag för år 1915 medföra en ökning i utgifterna

för avlöning åt postmästare med sammanlagt 10,600 kronor, utgörande,

enligt vad nu kan beräknas, de avlönings förhöjningar, som skulle tillgodokomma

de nuvarande innehavarna av de till uppflyttning avsedda

postkontor genom vederbörande kontors placering i högre klass, sedan

från det sålunda erhållna beloppet avdragits skillnaden mellan de faktiska

avlöningarna till de nuvarande postmästarna å de 3 postkontor,

som vid omklassificeringen skulle nedflyttas i klass, och vilkas avlöningar

överflyttas å övergångsstaten, samt de avlöningar, av vilka nytillträdande

postmästare å de nedflyttade postkontoren böra beräknas komma

i åtnjutande.

Slutligen framhåller styrelsen, att behovet av ytterligare fullständiga

fasta postanstalter utöver det i staten fastställda på senare tiden alltmer

och mer framträtt, vadan tillgodoseendet därav icke torde kunna

uppskjutas för någon längre tid framåt. Generalpoststyrelsen har emellertid

ansett sig icke nu böra avgiva något förslag härutinnan, då generalpoststyrelsen,

på grund av nådigt uppdrag den 9 december 1910 för

närvarande har under utredning frågan om möjligheten att genom förenklingar

i organisationsformen för postkontor kunna bliva i tillfälle att

i större utsträckning än hittills varit fallet till allmänhetens bekvämlighet

inrätta fullständiga postanstalter, utan att statsverket behövde vidkännas

alltför stora uppoffringar för ändamålet.

I detta sammanhang tillåter jag mig meddela, att postmästarföreningens

styrelse i en till mig ingiven skrift ytterligare utvecklat de

skäl, som synas föreningen tala till förmån för de av föreningen hävdade

synpunkter i fråga om principerna för postkontorens klassificering.

Föreningsstyrelsen anför däri, bland annat, följande:

»Ändamålet med postkontorens omklassificering borde tvivelsutan vara att

postmästarne, som gent emot styrelsen ansvara för postkontorens skötsel, erhålla

avlöning, som står i direkt relation till det därmed förenade ansvar, och för detta

ansvar hava vederbörande sökt finna en exponent genom att värdesätta de olika

grenarne av postkontorens rörelse. Stiger denna rörelse eller sjunker den, bör

således detta under alla omständigheter inverka på postkontorets klassifikation,

därvid naturligtvis de respektive klassernas gränser icke böra tilltagas alltför snäva.

Att, såsom generalpoststyrelsen gjort, eliminera bort den allmänna medeltrafikökningen

— av Kungl. styrelsen beräknad till icke mindre än 39 % — och låta

endast de fall, där exceptionell trafikökning ägt rum, bliva föremål för omklassificering,

torde, enligt föreningsstyrelsens förmenande, icke kunna bringas i samstämmighet

med de av statsmakterna tidigare godkända principer för postkontorens

klassificering.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 21

Om denna av styrelsen nu föreslagna princip — den allmänna trafikökningens

eliminering — skulle godkännas, synes bliva för all framtid fastslaget,

att vid framdeles skeende klassificering av postkontoren ingen som helst hänsyn

skulle tagas till den av det allmänna uppsvinget i landet föranledda utvecklingen

av poströrelsen. En dylik åskådning lärer dock måhända icke kunna synas förenlig

med rättvisa och billighet.

Vid en följdriktig tillämpning av den av postmästarföreningen förfäktade

princip måste givetvis i allmänhet inträffa, att under årens lopp en småningom

skeende uppflyttning i högre klass äger rum och likaledes att i den hittills varande

högsta klassen hopas postkontor av högst olika storlek. Intill en viss gräns

kan ett dylikt förhållande möjligen fortgå, men rättvisan synes dock kräva, att

innehavarne av de synnerligen ansvarsfulla posterna såsom chefer för rikets

största postkontor erhålla en avlöning, som står i någorlunda rimligt förhållande

till ansvaret. I vår tid med dess stora koncentration av handel och industri till

de stora städerna med därav följande oerhörda ökning i poströrelsen är det

därför av allra största vikt icke blott för postverket utan även för den

korresponderande allmänheten, att dessa chefsposter förses med rättvist avvägda

avlöningar. Den omständigheten, att i 1909 års klassifikation man funnit nödvändigt

att skapa början till en högre klass, än de^nuvarande 1 A, genom att

tillerkänna postmästarne vid postkontoren Stockholm 1, Göteborg 1 och Malmö

1 särskilda tilläggsarvoden, tyder på, att man redan då icke var främmande

för tanken på en blivande ny högre klass. Hade, som fallet är i åtskilliga främmande

länder, här i landet funnits en för samtliga statstjänstemän gemensam

avlöningsskala, hade — därom är föreningen övertygad — Kungi. generalpoststyrelsen

icke kunnat tveka att nu föreslå uppflyttandet, på grund av rörelsens

påvisade ojämförliga ökning, till en befintlig högre avlöningsklass av rikets största

postkontor.

Säkerligen bör härvid jämväl den betydande arbetsökning, som otvivelaktigt

kan väntas uppkomma genom de nya uppgifter, vilka under den närmaste tiden

komma att varda postmästarne ålagda, framför allt de redan från och med nästa

år tillkommande bestyren med och kontrollen över postkontorens och underlydande

poststationers medelsutbetalningar på grund av den allmänna pensionslagens tilllämpning,

icke lämnas ur räkningen vid postkontorens nu förestående, för 5 år i

sänder gällande klassindelning.»

Därefter har styrelsen i en till mig ingiven promemoria ytterligare

utvecklat sin ståndpunkt och anfört, bland annat, följande:

»I sin skrivelse till herr statsrådet har nu postmästarföreningen — efter att

hava omnämnt, hurusom grunderna för postkontorens klassificering vid den sist

verkställda klassificeringen på förslag av postkommissionen fullständigats till att

omfatta jämväl vid postkontor ankomna försändelser, vilka förut icke tagits i betraktande

— anfört, att föreningen »med aktgivande härå i sin framställning till

generalpoststyrelsen ansett sig böra i och för postkontorens klassificering intaga

de ytterligare faktorer, som, bland andra, med hänsyn till efter senaste klassifikation

tillkomna nya uppgifter för postverket, synts föreningen böra inverka på

klassificeringen.»

Generalpost*

styrelsen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Med anledning härav må först framhållas, att av de utav postmästarföreningen

föreslagna nya faktorerna allenast en är av den beskaffenhet, att densamma

kan sägas utgöra en efter senaste klassifikation tillkommen ny uppgift för

postverket, nämligen den under 6) härovan upptagna inrikes inkasseringsrörelsen,

vilken tillkommit år 1909. Då emellertid ifrågavarande faktor är av den ringa

betydenhet att densamma för samtliga postkontor i riket belöper sig till allenast

7 poäng — till jämförelse må nämnas, att för varje postkontor, även i de lägre

klasserna, erfordras minst 100-tals poäng — kan medtagandet eller uteslutandet

av densamma icke vara av någon som helst betydelse för klassificeringen.

Vad de övriga av postmästarföreningen föreslagna faktorerna beträffar, ingår

antalet ankomna postförskott redan för närvarande i klassifieeringsgrunderna, avgifter

för registrering och fackavläggning ävensom tull- och pensionsavgifter äro

högst obetydliga och representera sammanlagt, de förra endast 119 och de senare

endast 5 poäng och tidningsrörelsen finnes redan för närvarande, ehuru i annan

ordning, medtagen bland gällande grunder förpostkontorens klassificering.

Postmästarföreningen klagar därefter över att generalpoststyrelsen, med

hänsyn till den allmänna ökning i posttrafiken, som uppkommit sedan sista regleringen,

ansett skäligt att vid nu förevarande omklassificering öka fordringarna på

postkontorens rörelse inom resp. klasser med ett medeltrafikökningen motsvarande

tal, och anför föreningen, att, om den av styrelsen sålunda föreslagna principen

godkändes, »det syntes bliva för all framtid fastslaget, att vid framdeles skeende

klassificering av postkontoren ingen som helst hänsyn skulle tagas till den av det

allmänna uppsvinget i landet föranledda utvecklingen av poströrelsen.»

Postmästarföreningen förmenar alltså, att omklassificeringen av postkontoren

bör användas såsom lönereglering för postmästarkåren och postmästarnas löner

göras beroende av de allmänna konjunkturerna i landet med därav föranledda

växlingar i posttrafiken.

En dylik lönereglering sprincip torde dock icke kunna godkännas. Därest

densamma tänkes utsträckt till att omfatta, förutom postmästarna, jämväl motsvarande

befattningshavare i andra verk, skulle principen innebära, att kontorsförvaltarna

i verk med i stort sett stillastående rörelse aldrig erhölle lönereglering,

under det att motsvarande befattningshavare i verk, vilka, såsom postverket,

kraftigt utvecklas, vid varje förekommande omklassificering erhölle en

omfattande lönereglering. Och beträffande de särskilda verken skulle principen

vidare leda till att ifrågavarande tjänstemän under tider av allmänt uppsving

erhölle en avsevärd löneförhöjning, varemot de under tider av ekonomisk

depression icke skulle erhålla någon löneförhöjning alls.

Vad nu postverket beträffar, har generalpoststyrelsen i sina ovan åberopade

underdåniga skrivelser framhållit, att eu reglering enligt de av postmästarföreningen

förfäktade principerna skulle, tack vare poströrelsens allmänna tillväxt

under regleringsperioden, leda till en genomgående uppflyttning av postkontoren

inom samtliga klasser utom den högsta, motsvarande 39 % av hela antalet postkontor

eller samma %, varmed trafiken i genomsnitt under perioden ökats. Omklassificeringen

skulle alltså i verkligheten innebära en omfattande lönereglering

för postmästarkåren.

En dylik klassificeringsprincip skulle emellertid även i andra avseenden

leda till betänkliga konsekvenser. Enär postkontoren i högsta klassen icke hava

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 23

möjlighet till ytterligare uppflyttning, skulle — såsom postmästarföreningen i

sin skrivelse till herr statsrådet ock medgivit — följden av en enligt postmästarföreningens

princip utförd omklassificering bliva att inom högsta klassen inom

kort komme att hopas postkontor av högst olika storlek och så småningom en

stor del av rikets postkontor. För att icke klassificeringen av postkontoren skulle

bliva helt och hållet meningslös samt postmästarna vid de nuvarande postkontoren

i högsta klassen icke alltför mycket missgynnas, återstode alltså icke annat än

att undan för undan inrätta nya högre postkontorsklasser med högre avlöning

än de förutvarande, vilket naturligen i sin ordning skulle hava till följd att postmästarnes

löner omsider icke komme att stå i rimligt förhållande till de för övriga

tjänstemän vid postverket gällande avlöningar.

I sin skrivelse till herr statsrådet har postmästarföreningen vidare såsom

skäl för inrättandet av en ny högre postkontorsklass anfört, att den omständigheten,

att postmästarna vid huvudpostkontoren i rikets tre största städer, nämligen

Stockholm I, Göteborg I och Malmö I, från 1910 års början tillerkänts särskilda

tilläggsarvoden av resp. 500, 400 och 300 kronor per år, tyder på, att man redan

vid denna tidpunkt icke var främmande för tanken på en ny högre klass. Emellan

ifrågavarande tre postkontor och övriga postkontor av högsta klassen förefinnes

emellertid en högst betydlig skillnad med avseende å såväl rörelsens omfattning

som vederbörande postmästares ansvar. Sålunda uppgår, enligt den nu verkställda

utredningen, sammanlagda poängantalet för postkontoret Stockholm I till 3,732,

för postkontoret Göteborg I till 1,618 och för postkontoret Malmö I till 1,485, under

det att icke vid något av de övriga nuvarande postkontoren av klass I A poängantalet

uppgår till 700 utan i allmänhet belöper sig till endast 5 å 600. Även är

det givetvis förenat med avsevärt större ansvar att bekläda postmästaretjänsten

vid berörda huvudpostkontor i rikets tre största städer med dess många underavdelningar

än att vara postmästare vid något annat postkontor i riket.»

Utöver vad styrelsen sålunda anfört i sin ovan omförmälta skrivelse

och i sistberörda promemoria har jag icke mycket att tillägga.

Jag vill allenast än en gång betona, att det av postmästarföreningen

framlagda regleringsförslaget innebär, såsom föreningen själv synes

vidgå, en ny lönereglering för postmästarna, vilken emellertid knappast

ännu torde vara av ett mera framträdande behov påkallad och i varje

fall ej kan ske i nu ifrågavarande ordning. Postkontorens klassifikation

bör i stället endast avse att utgöra eu rättvis reglering av de förskjutningar

mellan postkontoren inbördes, som uppstå under regleringsperioden

genom den olika hastigheten i rörelsens tillväxt å skilda platser.

Beträffande föreningens anmärkning om blivande arbetsökning för postmästarna

till följd av folkpensioneringen, så kommer ju denna ökning

att drabba samtliga postmästare och frågan om gottgörelse därför torde

få prövas i annat sammanhang än det nu förevarande.

Förutom de principiella synpunkter, som jag- nu berört, har styrelsen

i sin skrivelse med statförslaget för år 1915 icke upptagit andra delar av

Departementschefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Ökning ay

antalet kontrollörer

och

förste postexpeditörer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

klassificeringsfrågan än. antalet postkontor inom de olika klasserna, och

synes mig styrelsen härvid hava förfarit i överensstämmelse med den

av 1907 års kommitté föreslagna, år 1909 godtagna grundsatsen, att

själva klassindelningen av respektive postkontor ej skulle prövas vid

statens fastställande. Denna fråga torde jag därför framdeles få anmäla

för Kungl. Maj it. Skulle vid det slutliga avgörandet befinnas, att någon

reduktion i styrelsens förslag till uppflyttning lämpligen borde ske, inverkar

detta ej på annat sätt å staten, än att det lör högre klass beräknade

anslaget ej till fullo användes, varemot postkontor i lägre klass då

skulle förekomma till större antal än det i staten upptagna, vilket i sin

helhet medför besparing å staten.

Av postkommittén framhölls, att nedflyttning av postkontor till

lägre klass ej borde verkställas förr än vid postförvaltares avgång. I

enlighet härmed har styrelsen uppfört avlöningarna för de nuvarande

postmästarna å de till nedflyttning föreslagna tre postkontoren på övergångsstaten,

till vilken avdelning jag i detta hänseende hänvisar.

Generalpoststyrelsen meddelar därefter, att postmästarföreningen i

anslutning till sitt förslag rörande omklassificering av postkontoren

jämväl gjort framställning, att i staten för år 1915 måtte uppföras ej

mindre än 7 nya kontrollörstjänster och 36 nya förste postexpeditörstjänster.

Generalpoststyrelsen framhåller, att postmästarföreningen härvid

synes hava strängt fasthållit vid anställande å vart och ett av de postkontor,

vilka ifrågasatts till uppflyttning i de högsta klasserna, av det

antal tjänstemän av högre grad'' i ledareställning, som vid den nya

organisationsformens genomförande från och med år 1910 i allmänhet placerats

vid postkontor av klasserna 1 och 2. Vid bifall till generalpoststyrelsens

förslag, som innebär en väsentligt mindre uppflyttning av

postkontor, än som av postmästarföreningen påyrkats, kommer givetvis

behovet av antalet kontrollörer och förste postexpeditörer att i och

för sig minskas i förhållande till postmästarföreningens förslag. Men

icke heller detta minskade antal säger sig generalpoststyrelsen kunna

utan vidare tillstyrka. Generalpoststyrelsen har nämligen ansett det

vara sin plikt att vid avgivande av förslag till nya tjänster av den kategori,

varom nu är fråga, noga undersöka och tillse, huruvida och. i

vilken utsträckning det må vara av oundgängligt behov påkallat att vid

vart och ett av de postkontor, som skulle uppflyttas till de högsta klasserna,

anställa tjänstemän av kontrollörs- och förste postexpeditörsgrad.

Efter den''ingående utredning, som styrelsen i sådant hänseende

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

verkställt, har styrelsen kommit till det resultat, att styrelsen, vad beträffar

kontrollörer, funnit sig åtminstone tills vidare icke böra föreslå

uppförandet på stat av mer än 1 ny kontrollörstjänst.

Anslaget till avlöningar åt kontrollörer skulle genom tillsättande

av ytterligare en kontrollör med en beräknad avlöning av 4,600 kronor

ökas med detta belopp.

För år 1915 beräknas avlöningarna för nuvarande antalet kontrollörer,

52 st., uppgå till 260,000 kronor. Avlöningarna för samma år

till 53 kontrollörer skulle alltså belöpa sig till 264,600 kronor.

Den verkliga kostnadsökningen för den nya kontrollörstjänsten

kommer emellertid, enligt vad generalpoststyrelsen upplyser, endast att

11PP&a till 1,400 kronor. Genom att de, som i succession vinna befordran

till förste postexpeditörer, respektive postexpeditörer, komma att åtnjuta

lägre avlöning än de befordrade, kan nämligen besparing beräknas uppstå

dels i anslaget till förste postexpeditörer med 700 kronor, dels ock

å anslaget till postexpeditörer, med 1,000 kronor, vartill kommer inbesparing

av avlöning till en extra manlig postexpeditör, 1,500 kronor.

Vad åter angår förste postexpeditörsbefattningar erinrar generalpoststyrelsen,

att styrelsen i sitt förslag till postverkets stater för

år 1914 framhållit, bland annat, att erfarenheten visat, att vid ett

eller annat postkontor av klasserna 1 och 2 A skulle kunna utan

större olägenhet undvaras en av de förste postexpeditörer, som därstädes

vore placerade, under det att i stället vid några postkontor av

klass 3 och även vid enstaka postkontor av klass 4 kunde framstå

behov av anställande av eu dylik tjänsteman, samt att det fördenskull,

lör ett rationellt ordnande av postkontorens skötsel, vore nödvändigt,

att generalpoststyrelsen ägde rätt att, utan hänsyn till postkontors

klass, placera förste postexpeditör vid vilket postkontor som helst, där

behov av sådan mellan gradstjänst förefunnes. Denna av generalpoststyrelsen

uttalade åsikt har av såväl Kungl. Maj:t som Riksdagen lämnats

utan anmärkning.

Då generalpoststyrelsen i detta sammanhang gått att verkställa en

fullständig undersökning rörande behovet av förste postexpeditörer utefter

hela linjen, med hänsyn därvid tagen till de såväl upp- som nedflyttningar

inom postkontorsklasserna 1 och 2, som skulle bliva en följd

av omklassificeringen från år 1915, har det visat sig vara ett trängande

behov att anställa förste postexpeditör å vissa platser, där dylik tjänsteman

förut ej funnits. Sålunda är det exempelvis, enligt generalpoststyrelsens

åsikt, synnerligen angeläget, särskilt efter inrättandet av

automobiltrafik för posttransporternas inom huvudstaden verkställande,

Bihang till Riksdag em protokoll 1914. I sand. 1 htift. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 2.

att såsom förman för posttransportväsendet i sin helhet i Stockholm

anställa en förste postexpeditör. För sin del har styrelsen kommit till

den uppfattning att, på grund av omflyttningar bland personalen samt

vidtagande i övrigt av andra lämpliga anordningar, det ökade behovet

av förste postexpeditörer må kunna tills vidare begränsas till 5 nya

dylika befattningar.

Generalpoststyrelsen hemställer därför, att i staten för år 1915

måtte uppföras anslag till ytterligare 5 manliga förste postexpeditörer vid

postverkets distrikts- och lokalförvaltningar.

Antalet manliga förste postexpeditörer vid distrikts- och lokalförvaltningarna

är i staten för år 1914 upptaget till 147. Hela antalet manliga

förste postexpeditörer vid ifrågavarande förvaltningar skulle i 1915

års stat alltså bliva 152.

Om kostnadsökningen för de 5 nya förste postexpeditörstjänsterna

beräknas till 18,400 kronor och från detta belopp avdrages 700 kronor

i anledning av inrättandet av en ny kontrollörstjänst, erliålles det belopp,

17,700 kronor, vartill ökningen å anslaget sålunda skulle belöpa sig.

Den verkliga ökningen för de nya tjänsterna torae emellertid, anmärker

styrelsen, då de tjänstemän, som komme att befordras, beräknas

såsom postexpeditörer uppbära avlöning med tillhopa 16,900 kronor, utgöra

800 kronor, vartill dock bör läggas skillnaden i avlöning till 5 extra

postexpeditörer, som i succession befordras till ordinarie, med 3,500 kronor.

Hela kostnaden för de nya tjänsterna skulle sålunda utgöra 4,300 kronor.

Skillnaden mellan det avlöningsbelopp, som för de föreslagna 5 nya

förste postexpeditörerna beräknas i 1915 års stat............... kronor 17,700

samt den verkliga kostnaden för tjänsterna ............ » . 4,300

eller kronor 13,400

utgöres av inbesparade arvoden till 5 extra tjänstemän kronor 7,500

minskade avlöningar till 5 postexpeditörer, i enlighet

med vad här nedan i fråga om ökning av antalet postexpeditörer

närmare beröres, ................................................. »_5,900

kronor 13,400.

Anslaget till manliga förste postexpeditörer, 147 st., är i 1914 års

stat upptaget till 609,000 kronor, men torde utgifterna med hänsyn till

inträffade förändringar i personalen nu kunna beräknas för samma år

uppgå till 595,800 kronor. För år 1915 skulle utgifterna med samma

antal tjänstemän som för år 1914 uppgå till..................... kronor o96,500.

Läggas härtill de beräknade avlöningarna för de

föreslagna 5 nya förste postexpeditörerna........................... » 17,700.

skulle alltså anslaget för år 1915 böra sättas till... kronor 614,200.

s. 27 Kontrollera mot PDF

I

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 27

I postverkets stat för år 1913 äro för distrikts- och lokalförvaltningarna

upptagna sammanlagt

830 postexpeditörer, manliga samt

260 » , kvinnliga eller

tillhopa 1,090 st.

På generalpoststyrelsens förslag uppfördes i 1914 års stat 25 nya

postexpeditörstjänster, vilka alla, med hänsyn till dem, som beräknats då

stå närmast i itur att befordras till ordinarie, skulle vara manliga. Antalet

vid nämnda förvaltningar anställda postexpeditörer kommer sålunda,

enligt staten, att från 1914 års ingång uppgå till 1,115, därav

855 manliga och

260 kvinnliga.

De nya tjänsterna i sista årens stater hava tillkommit icke blott för

att tillgodose behovet av ordinarie arbetskraft för mötandet av den alltjämt

fortgående tillväxten i posttrafiken utan även för att, i enlighet

med av Kungl. Maj:t och Riksdagen godkänd grundsats, kunna hålla

extra ordinarietiden för postexpeditörer nere vid omkring fem år.

Styrelsen säger nu, att, därest i överensstämmelse med ovan anförda

grundsats extratiden skall kunna hållas nere vid omkring nämnda tid,

erfordras, på sätt nedan närmare utvecklas, jämväl för år 1915 ökning

av antalet ordinarie postexpeditörer.

Styrelsen för posttjänstemännens förening har i särskild skrivelse

till generalpoststyrelsen i sådant hänseende hemställt om 40 nya tjänster.

Den 1 september 1913 utgjorde, enligt vad generalpoststyrelsen upplyser,

antalet extra postexpeditörer 432. Av dessa anser styrelsen emellertid,

såvitt nu kan bedömas, endast omkring 320 behöva medtagas vid

beräkning av extra postexpeditörers överflyttning på ordinarie stat.

Dessa hava anställts i verket i följande ordning:

1902 % ..................

1

st.

19102 Vs .................

................ 53

st,

1905 u5 ..................

............... 1

»

1911 30/r. ................

................ 55

»

1906 28/5 .................

............... 1

»

1912 37s .................

.............. 41

1907 -''Vs ..................

o

.............. O

T>

1913 7 c .................

................ 42

1908 1V■> ..................

.............. 29

))

1913 ‘Vt .................

................ 1

»

1909 27s .................

.............. 92

»

320

st.

1910 27i ..................

............. 1

»

Det beräknas, att av dessa extra postexpeditörer omkring 14 bliva

befordrade före 1913 års utgång i succession efter avgångna postexpe
-

Ökning av

antalet postexpeditörer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 2.

ditörer. Ytterligare 30 komma att med 1914 års ingång vinna ordinarie

anställning till följd av att i staten för sistnämnda år uppförts 5

nya förste postexpeditörs- och 25 njrn postexpeditörstjänster. Årsavgången

bland postexpeditörerna under år 1914 kan beräknas till omkring

45.

Intill utgången av samma år kunna alltså 89 extra postexpeditörer

antagas hava befordrats, d. v. s. alla till och med år 1908 antagna,

35 st., samt 54 av dem, som anställts under år 1909. Vid 1914 års

utgång skulle sålunda såsom obefordrade kvarstå dels de återstående 38

extra postexpeditörerna från år 1909, vilkas extra ordinarietid då skulle

uppgå till 5 år 7 månader, dels ock alla senare än år 1909 antagna.

Om nu dessa förstnämnda tjänstemän skulle beredas befordran endast i

mån av vanlig avgång, skulle extratiden för flertalet av dem utsträckas

till 61 2 å 7 år.

Vid sådant förhållande har generalpoststyrelsen funnit sig böra

ifrågasätta, att jämväl för år 1915 en ökning av antalet ordinarie postexpeditörer

må äga rum.

Såsom generalpoststyrelsen förut framhållit, har den alltjämt fortgående

överflyttningen av göromål från tjänstemän av högre till lägre

grad, samtidigt med att arbetstiden utsträckts och gjorts mera effektiv,

föranlett, att antalet tjänstemän av högre grad alltsedan år 1908 varit

i ständigt sjunkande. Så utgjorde år 1908 antalet tjänstemän av högre

grad, ordinarie och extra med fast placering, 1,741 st. mot endast 1,623

år 1912. Av dessa senare voro 97 extra postexpeditörer med fast

placering.

Generalpoststyrelsen anför nu, att genom det successiva överförandet

på ordinarie stat av extra postexpeditörer med fast placering, samtidigt

med att totalsumman av fast anställda tjänstemän av högre grad, ordinarie

ocli extra, sålunda minskats, den tidpunkt nu inträtt, då generalpoststyrelsen

stode inför nödvändigheten att, såvida extratiden för tjänstemän

av högre grad ej skall alltför mycket överskrida förenämnda, av

statsmakterna såsom skälig ansedda tid av 5 år, föreslå anställande av

ordinarie postexpeditörer, åt vilka, åtminstone i början av deras ordinarietid,

ej kan anvisas fast placering.

Med hänsyn till postverkets ständigt växande behov av arbetskrafter

såväl för verkets allmänna drift som för beredande av personalförstärkning

i erforderliga fall, semester och tjänstledigheter m. m., måste emellertid,

framhåller styrelsen, givetvis under alla förhållanden finnas ständig

användning för ett avsevärt antal tjänstemän av högre grad, även om

de icke äro bundna vid viss placering. Det lider icke något tvivel, att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

det icke av dessa kan utkrävas oavbruten tjänstgöring för fyllande av

ovannämnda behov av arbetskrafter, vilket behov naturligen måste betraktas

såsom varande av ordinarie natur.

Det vill därför synas generalpoststyrelsen, som om icke någon betänklighet

ur ovan berörda synpunkt borde kunna resas mot att nu å

ordinarie stat anställa ett ökat antal postexpeditörer. Tvärtom håller

generalpoststyrelsen före, att för tillgodoseende av verkets behov av

arbetskrafter så bör äga rum. Särskilt å sådana orter, där utöver den

fast anställda personalen arbetskrafter ständigt erfordras för uppehållandet

av förstärknings- och vikariatstjänstgöring, exempelvis i Stockholm,

Göteborg och Malmö, kunna lämpligen stationeras ett stort antal ordinarie

postexpeditörer utan fast arbete å viss postexpeditörstjänst.

Därest generalpoststyrelsens förslag om anställande av ytterligare

dels 1 kontrollör dels ock 5 förste postexpeditörer bifalles, skulle motsvarande

antal extra tjänstemän i succession komma att befordras till

ordinarie. Då vidare under »1. Generalpoststyrelsen» föreslagits uppförande

å stat av ytterligare en förste postexpeditör, manlig, och en

postexpeditör, manlig, vilka också i sista hand torde komma att ersättas

med extra postexpeditörer, skulle alltså i staten för år 1915 under

»2. Distrikts- och lokalförvaltningarna» behöva upptagas 30 nya postexpeditörstjänster

för att av de den 28 maj 1909 anställda 92 extra

postexpeditörer de 38, vilka komma att kvarstå obefordrade vid 1914

års utgång, måtte, för att likställas med sina kurskamrater, kunna beredas

ordinarie anställning från 1915 års början. Detta antal nya postexpeditörstjänster,

30 st., anser styrelsen jämväl stå väl överens med

verkets behov av arbetskrafter.

På grund av vad sålunda anförts har generalpoststyrelsen hemställt,

att i 1915 års stat måtte uppföras 30 nya postexpeditörstjänster, därvid

med hänsyn till de kvinnliga extra postexpeditörer, som bliva i tur till befordran,

omkring tio böra vara kvinnliga, dock med enahanda rätt, som

förut tillförsäkrats generalpoststyrelsen att — till förebyggande av orättvisa

i avseende a befordran av de manliga och kvinnliga extra postexpeditörerna

■ få verkställa erforderlig jämkning av det i staterna uppförda antalet

manliga och kvinnliga postexpeditörstjänster under villkor, att sammanlagda

antalet icke må överskridas.

Hela antalet postexpeditörer skulle alltså från 1915 års ingång utgöra

1,145, därav

875 manliga och

270 kvinnliga.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Överflyttning på ordinarie stat av ifrågavarande 30 extra tjänstemän

— 20 manliga och 10 kvinnliga — komme, då en var av de manliga,

jämlikt § 4 i särskilda bestämmelserna till avlöningsreglementet av den

20 juni 1913, skulle erhålla en begynnelseavlöning av 2,200 kronor samt

en var av de kvinnliga komme att erhålla 1,500 kronor i sådan avlöning,

att öka anslaget till manliga och kvinnliga postexpeditörer med respektive

44,000 kronor och 15,000 kronor eller med tillhopa 59,000 kronor.

]>å emellertid de extra postexpeditörer, som vinna befordran till

ordinarie i succession efter de av generalpoststyrelsen för distrikts- och

lokalförvaltningarna föreslagna nya tjänstemän (en kontrollör och fem

förste postexpeditörer) i fast avlöning komma att uppbära mindre belopp

än de befordrade, bör förenämnda ökning i anslaget till manliga postexpeditörer,

44,000 kronor, minskas dels med 1,000 kronor i anledning

av tillsättandet av en ny kontrollörstjänst, dels ock med 5,900 kronor

i anledning av uppförandet av ytterligare 5 nya förste postexpeditörstjänster.

Anslaget bör sålunda nedsättas till 37,100 kronor.

Anslaget till postexpeditörer är i staten för år 1914 upptaget till

sammanlagt 3,011,500 kronor, men torde, såvitt nu kan beräknas, på

grund av äldre postexpeditörers befordran eller avgång samt ersättande

med nybefordrade utgifterna å'' anslaget komma att belöpa sig till endast

2,940,700 kronor. För år 1915 skulle utgifterna å anslaget med samma

antal tjänstemän som för år 1914 uppgå till:

Vid bifall till generalpoststyrelsens förevarande framställning om

överförande å ordinarie stat av 30 extra postexpeditörer komme anslaget

att ökas

för de manliga ..

■» » kvinnliga

2,514,100 kronor

499,600 »

eller tillhopa 3,013,700 kronor

för de manliga med

» )> kvinnliga »

kr. 37,100 och

» 15,000.

I staten för år 1915 skulle sålunda upptagas avlöning till

875 manliga postexpeditörer med......... kr. 2,551,200

270 kvinnliga » » ......... » 514,600

vadan anslaget i dess helhet alltså skulle

O ____

komma att utgöra

kr. 3,065,800.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

31

Styrelsen framhåller emellertid, att den verkliga kostnaden för överförande

å ordinarie stat av 32 nya postexpeditörer (2 i generalpoststyrelsen

och 30 vid distrikts- och lokalförvaltningarna) med en avlöning

av 63,400 kronor (4,400 kionor för generalpoststyrelsen och 59,000

kronor för distrikts- och lokalförvaltningarna) emellertid torde, då dessa

tjänstemän såsom extra kunna antagas uppbära tillhopa 45,000 kronor

— 1,500 kronor till en var manlig och 1,200 till en var kvinnlig —

böra uppskattas allenast till 18,400 kronor.

Mot vad styrelsen föreslagit i fråga om ökning av antalet kontrollörer

och förste postexpeditörer har jag intet att anmärka.

Jag vill allenast erinra om följande. Av 1907 års postkommission

framhölls såsom angeläget, att kontrollörer skulle kunna placeras vid ett

flertal av de större postkontoren i riket eller i allmänhet vid postkontoren

av klasserna 1 A och 1 B. Vid de största av dessa skulle påfordras

anställande av flera kontrollörer. Mot detta uttalande framställdes

varken i propositionen eller i Riksdagens skrivelse någon invändning.

Beträffande de manliga förste postexpeditörerna hemställde kommissionen,

att d}dika tjänstemän måtte placeras vid postkontor av första

och andra klass ävensom vid sex ej särskilt angivna postkontor inom

tredje klassen. Föredragande departementschefen ansåg dock, att sådana

tjänstemän icke borde avses för postkontor av tredje klass. I sistlidet

års proposition angående nytt avlöningsreglemente för tjänstemän

vid postverket samt fastställande av postverkets stat för driftkostnader

framhölls emellertid, att det för ett rationellt ordnande av postkontorens

skötsel visat sig nödvändigt att utan hänsyn till klass kunna placera

förste postexpeditörer, där behov av sådan befattning framträtt, naturligtvis

med begränsning av det i staten fastställda antalet tjänstemän.

Mot detta uttalande framställdes i Riksdagen ej någon anmärkning.

Då såväl kontrollörer som förste postexpeditörer äro avsedda att

utöva förmanskap för vissa avdelningar, och kontrollörerna särskilt att

omhänderhava redovisningen samt dessa omständigheter ej direkt sammanfalla

med de ovan angivna grunderna för klassindelningen, är det

tydligt, att en viss olikhet kan framträda mellan klassindelningen och

behovet av nämnda tjänstemän.

1 motsats till postmästarföreningen, som i sitt förslag huvudsakligen

synes hava följt klassindelningen, har nu generalpoststyrelsen,

enligt vad av densamma meddelats, sökt undersöka behovet av nämnda

befattningshavare för varje särskilt postkontor, diir sådana kunna ifråga
-

Departements
chefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Ökning av an.

talet förste

postvaktmästare

och

förste postil

joner.

sättas, och därvid kommit till det resultat, att en kontrollör och fem

förste postexpeditörer skulle erfordras, alltså en mycket avsevärd reduktion

från det av föreningen föreslagna antalet 7 kontrollörs- och 36 förste

postexpeditörstjänster. Längre i nedprutning torde ej vara lämpligt

att gå.

Mot styrelsens förslag om inrättande av ytterligare 30 postexpeditörstjänster

kan möjligen den invändning riktas, att förslaget avser att

uppföra på ordinarie stat flera postexpeditörer än som med säkerhet

kunna påräkna fäst placering. Emellertid torde denna invändning icke

befinnas avgörande för frågan. Vad man bör fasthålla är, såsom framhölls

av föredragande departementschefen vid postverkets lönereglering

år 1909 och även av mig vid föregående tillfällen betonats, att icke flera

ordinarie tjänster inrättas än som motsvaras av ett stadigvarande behov

av arbetskrafter. Däremot synes det icke ur verkets synpunkt vara något

hinder, att en ordinarie tjänsteman måste sysselsättas med tjänstgöring

å olika platser under olika delar av året. För tjänstemannen

själv medför detta förhållande naturligtvis en viss olägenhet, men det

synes ej böra föranleda den ytterligare försämringen i hans ställning,

att han kvarhålles vid den extra ordinaries lägre avlöning och mera

osäkra anställning. Då härtill kommer, att, om icke den av styrelsen

föreslagna ökningen komme till stånd, åtskilliga personer skulle få gå

såsom extra ordinarie postexpeditörer ända till 2 år utöver den tid, som

ansetts lämplig och skälig, eller 5 år, har jag anslutit mig till styrelsens

förslag.

I staten för år 1910 blevo, på förslag av postverkets löneregleringskommission

och i enlighet med generalpoststyrelsens hemställan, 450 av

de tjänstemän av lägre grad, som då innehade uppdrag tills vidare att

bestrida viktigare göromål, från nämnda års ingång uppförda på ordinarie

stat såsom förste postvaktmästare och förste postiljoner. Antalet

ordinarie förste postvaktmästare och förste postiljoner upptogs i staten

för år 1911 till samma antal som för år 1910, eller 450. På generalpoststyrelsens

hemställan har emellertid sedan dess antalet av dessa å

ordinarie stat uppförda tjänstemän ytterligare ökats. Sålunda blevo

uppförda i staten

för

år

1912 ................

................. 525

»

»

1913 ................

................. 560

»

)>

1914 ..............

................. 590.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Den 1 september 1913 utgjorde, enligt vad styrelsen upplyser, antalet

postvaktmästare och postiljoner, som i egenskap av t. f. förste

postvaktmästare och förste postiljoner bestridde sådana göromål, som i

regel handhavas av förste postvaktmästare eller förste postiljoner, 252.

Förenämnda tillförordnade hava erhållit sina uppdrag.

2 st.

1 j>

5 »

35 »

31 »

år 1904 18 st.

» 1905 50 »

» 1906 37 »

» 1907 52 »

» 1908 21 j)

år 1909

» 1910

x. 1911

» 1912

» 1913

Generalpoststyrelsen meddelar nu, att av dessa bliva vid tillsättandet

från och med 1914 års ingång av de i staten för sistnämnda år upptagna

30 nya befattningar av ifrågavarande slag 30 befordrade till ordinarie,

varjämte ytterligare 12 kunna på grund av avgång genom dödsfall eller

dylikt bland de ordinarie förste postvaktmästarne och förste postiljonerna

beräknas bliva före utgången av år 1914 överflyttade på ordinarie stat.

Vid 1915 års början torde sålunda omkring 210 kvarstå såsom tillförordnade.

Tjänstetiden såsom tillförordnade skulle således för åtskilliga

av dessa komma att bliva avsevärt längre än den tid, som kan anses

erforderlig för prövandet av vederbörandes lämplighet för befordran till

ordinarie förste postvaktmästare eller förste postiljon, försåvitt sådan befordran

med hänsyn till poströrelsen kan finnas behövlig.

Generalpoststyrelsen erinrar, att styrelsen på senare tiden i allt större

utsträckning använt ifrågavarande befattningshavare till mera maktpåliggande

göromål. Det ligger emellertid i sakens natur, att det överflyttande

av göromål från tjänstemän av högre grad, som härav blir

en följd, icke kan genomföras annat än så småningom och i den män

lämplig användning kan beredas för dem av dessa tjänstemän, vilka

skulle ersättas av tjänstemän av lägre grad. Ej sällan inträffar givetvis

i ett så stort verk som postverket, att tjänstemän av högre grad till

följd av sjuklighet eller andra orsaker måste anvisas enklare göromål

än som egentligen borde tillkomma dem, och detta kan naturligen i

åtskilliga fall medföra, att en önskvärd överflyttning av göromål måste

anstå. Styrelsen har dock sin strävan inriktad på att, med nödigt aktgivande

å alla på frågan inverkande omständigheter, allt fortfarande

liksom hittills söka överflytta mera maktpåliggande göromål till förste

postvaktmästare och förste postiljoner.

Hihany till Riksdagens protokoll 1914. I sand. I käft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Det torde därför ur postverkets synpunkt få anses önskvärt, att ett

ökat antal av de tillförordnade dylika tjänstemännen efter Land överflyttas

på ordinarie stat. Såsom framhållits redan i styrelsens statförslag

för åren 1913 och 1914, är styrelsen av den uppfattning, att

ett sådant överflyttande varje år bör ske — allt givetvis under förutsättning

att verkets behov sådant kräver ävensom att en lämplig proportion

bibehålies mellan ordinarie och tillförordnade förste postvaktmästare

och postiljoner.

På grund av vad sålunda anförts hemställer generalpoststyrelsen,

att i 1915 års stat antalet förste postvaktmästare och förste postiljoner ökas

med 50 och sålunda höjes från 590 till 640.

Generalpoststyrelsen anmäler i detta sammanhang, att i en till

styrelsen inkommen skrivelse av den 25 augusti 1913 Svenska postmannaförbundet

också hemställt, att generalpoststyrelsen vid uppgörande

av förslag till postverkets stat för driftkostnader för år 1915 måtte

förorda, att 50 av de nuvarande t. f. förste postvaktmästarna och postiljonerna

bliva befordrade till ordinarie förste postvaktmästare eller förste

postiljoner.

Ett bifall till generalpoststyrelsens hemställan skulle, då årsavlöningen

till en var av de sålunda uppflyttade torde kunna beräknas

komma att utgå med 1,700 kronor, medföra en höjning av anslaget till

förste postvaktmästare och förste postiljoner med omkring 85,000 kronor.

Då emellertid genom ifrågavarande tjänstemäns befordran minskning

kan beräknas uppstå

dels i anslaget till ordinarie postvaktmästare och postiljoner med

skillnaden mellan de befordrades beräknade avlöning, 1,400 kronor, vid

befordringstillfället, sammanlagt 70,000 kronor, jämte tillägg till tjänstgöringspeuningarna

enligt § 8 i avlöningsreglementet, tillhopa 9,600

kronor, samt beräknad minimiavlöning, 1,200 kronor, för de i succession

befordrade extra postiljoner........................................................ kr. 19,600: —

dels ock i anslaget till extra tjänstemän med ........... kr. 52,500: —

eller tillhopa med ..................................................................... kr. 72,100: —

kommer den verkliga kostnaden för de 50 nya förste postvaktmästarna

och förste postiljonerna sålunda enligt generalpoststyrelsens

beräkning att utgöra allenast 12,900 kronor.

Anslaget till förste postvaktmästare och förste postiljoner, i staten

för år 1914 upptaget till 1,135,300 kronor, skulle, såvitt nu kan beräknas,

till följd av invänta ålderstillägg samt avgång och befordringar

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr S.

35

bland personalen, med samma antal tjänstemän som för år 1914 590 st.,

för år 1915 komma att uppgå till ................................ kr. 1,138,200: —

Vid bifall till generalpoststyrelsens hemställan om

uppförande å sistnämnda års stat av 50 nya förste postvaktmästare

och förste postiljon?!- skulle anslaget för

samma år höjas med........................................................ »_85,000: —

och sålunda utgöra kr. 1,223,200: —

Antalet ordinarie postvaktmästare och

postiljoner har

i postverkets Ökning av an-

stater fastställts

talet ordinarie

postvakt-

för år 1910 till .................

...... 1,400

mästare och

» >• 1911 » .................

....... 1,550

postiljoner.

» » 1912 » ................

...... 1,625

» » 1913 » ................

....... 1,740.

I staten för 1914 bibehölls samma antal

som för år 1913 eller......................................

....... 1,740.

Generalpoststyrelsen upplyser, att den 1 september 1913 förefunnos

— förutom 369 extra postiljoner — sammanlagt 250 biträdande postvaktmästare

eller biträdande postiljoner.

Av dessa 250 tjänstemän hava

1 antagits under år 1905

3 » )> » 1906

2 » » » 1907

4 » » » 1908

Under sista delen av år 1913 beräknades av förenämnda biträdande

postiljoner bliva befordrade

dels på grund av avgång bland de ordinarie ............................... 12,

dels ock i succession efter de i 1914 års stat uppförda nya 30

förste postvaktmästare och förste postiljoner............................................. 30.

På grund av avgång genom dödsfall eller befordran torde under

år 1914 kunna beräknas i succession komma att befordras ytterligare 40.

Vid 1914 års utgång skulle sålunda hava befordrats.................... 82»

och alltså såsom obefordrade kvarstå 168 biträdande postiljoner samt

hela antalet eller 369 extra postiljoner.

Förenämnda vid 1914 års utgång såsom obefordrade kvarstående

biträdande postiljoner torde i avseende å tjänstetid såsom extra tjän
-

7 antagits under år 1909

53 » » » 1910

180 » » » 1911

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

sten)än få anses hava att räkna sig till godo omkring 4 år, eller således

den tid, som enligt av Kungl. Maj:t och Riksdagen gillade principer

skulle erfordras för vinnande av ordinarie anställning. Härtill kommer,

att de, innan de blivit biträdande postvaktmästare eller postiljoner, varit

i ständig tjänstgöring hos postverket åtminstone sedan år 1909.

Emellertid hava ej mindre än 100 av de 369 extra postiljonerna

numera erhållit fast placering. Utom dessa 100 är det åtminstone ett

40-tal, som i avseende å såväl reservanställniug som faktisk tjänstgöring

äro fullt likställda med de 180 biträdande postvaktmästare eller biträdande

postiljoner, som erhöllo sina förordnande under år 1911.

Under sådana förhållanden har det svnts generalpoststyrelsen vara

med rättvisa och billighet förenligt att utöver de 168 ordinarie tjänster,

som, enligt vad ovan sagts, skulle erfordrats, jämväl nyinrättas ett

ytterligare antal ordinarie tjänster. I anledning härav och då enligt

generalpoststyrelsens åsikt en ökning av den ordinarie personalen med

200 postvaktmästare och postiljoner kräves jämväl med hänsyn till

posttrafikens ökning, anser generalpoststyrelsen, att 200 av ifrågavarande

extra tjänstemän böra från och med år 1915 överflyttas på ordinarie stat.

Att en så väsentlig ökning i antalet postvaktmästare och postiljoner

nu föreslås, beror därpå, att generalpoststyrelsen med hänsyn till den

korta extratiden för största delen av de tjänstemän, som stodo i tur till

befordran under år 1914, icke ansåg sig kunna hemställa om desammas

överförande å ordinarie stat. Den för år 1915 ifrågasatta ökningen i

antalet ordinarie postvaktmästare och postiljoner motsvarar sålunda endast

det av poströrelsens utveckling betingade behovet för åren 1914 och

1915 av ytterligare ordinarie arbetskraft.

Därest generalpoststyrelsens förslag om ökning med 50 nya förste

postvaktmästare och förste postiljoner bifalles, skulle emellertid, då därigenom

motsvarande antal biträdande postvaktmästare eller biträdande

postiljoner och extra postiljoner med fast placering i succession komme

att befordras till ordinarie, det i staten för år 1914 upptagna antalet

1,740 postvaktmästare och postiljoner för år 1915 behöva ökas med

150, om vilket antal Svenska postmannaförbundet också gjort framställning.

Generalpoststyrelsen har därför hemställt, att antalet ifrågavarande

tjänstemän i staten för år 1915 måtte fastställas till fS90.

Överflyttning på ordinarie stat av ifrågavarande 150 extra tjänstemän

komme, då en var av dem finge såsom ordinarie uppbära en avlöning

av 1,200 kronor, att enligt styrelsens beräkning öka anslaget till

avlöning åt postvaktmästare och postiljoner med 180,000 kronor. Med

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

beräkning därav att arvodena till dessa tjänstemän, därest de kvarstode

som extra, utgöra tillhopa 157,500 kronor, antager styrelsen likväl, att

ökningen på avlöningsstaten i dess helhet kommer att belöpa sig till

endast 22,500 kronor.

Anslaget till post vaktmästare och postiljoner, för år 1914 upptaget

till 2,490,600 kronor, skulle, på grund av intjänta ålderstillägg samt

avgång och befordran bland personalen, med samma antal som för år

1914, i stateu för år 19J 5 uppgå till........................ kronor 2,526,100:—.

Vid bifall till generalpoststyrelsens förenämnda

framställning om anställande av 150 nya postvaktmästare

och postiljoner skulle anslaget komma att

ökas med............................................................... » 180,000: -

och uppgå till........................................................... kronor 2,706,100: —

Genom överförande å ordinarie stat av 50 t. f.

förste postvaktmästare respektive postiljoner och

nytillsättande i dessas ställe av 50 postvaktmästareoch

postiljonsbefattningar skulle anslaget, såsom

förut nämnts, minskas med ........................................ » 19,600: —

samt sålunda för 1915 böra sättas till ............ kronor 2,686,500: —

Beträffande generalpoststyrelsens förslag till ökning av antalet förste

postvaktmästare och förste postiljoner med 50 erinrar jag, att styrelsen

i sitt statförslag för år 1914 anförde, att styrelsen alltsedan år 1910 sökt

bibehålla den proportionen mellan ordinarie och t. f. förste postvaktmästare,

respektive förste postiljoner, att omkring ä/3 av samtliga tjänstemän av

lägre grad med uppdrag att bestrida viktigare göromål varit uppförda

å ordinarie stat, under det 1 s åtnjutit tillägg till tjänstgöringspenningarna

enligt § 8 i avlöningsreglementet. Vid bifall till styrelsens nu framlagda

förslag skulle man erhålla 640 ordinarie tjänstemän med dylikt

uppdrag, under det 160 kunde beräknas bestrida sådana göromål på förordnande,

alltså en proportion av 4:1. Då förslaget således innebär en

avvikelse från hittills använda normer, kunde det ifrågasättas, om ej en

reduktion däri borde kunna ske. Då kostnadsökningen på grund av

styrelsens förslag likväl ej beräknas uppgå till mer än 12,900 kronor,

och det naturligtvis är önskvärt att låta ett stadigvarande arbete motsvaras

av ordinarie anställning, har jag ansett mig böra tillstyrka styrelsens

förslag.

Åven beträffande ökningen av antalet ordinarie postvaktmästare och

postiljoner kunde det ifrågasättas, om ej styrelsen gått väl långt. Såsom regel

Departements''

chefen

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Samman
fattning.

Kungl. Maj-is Nåd. Proposition Nr 2.

har hittills ansetts böra gälla, att tjänstetiden såsom biträdande postvaktmästare

och postiljon i allmänhet skulle begränsas till 4 år. Enligt de uppgifter

styrelsen meddelat skulle av nuvarande tjänstemän i nämnda kategorier

— i förbigående framhålles, att extra postiljonerna äro yngre — samtliga

till och med år 1910 antagna och 12 av de under år 1911 antagna kunna

påräkna befordran under tiden till och med utgången av år 1914 utan ökning

av antalet ordinarie. Därjämte skulle ytterligare 50 vinna befordran, om mitt

nyssberörda förslag till ökning av antalet förste postvaktmästare och förste

postiljoner med samma siffra vinner bifall. Under sådana förhållanden

synes det mig tämligen visst och har vid förfrågan i styrelsen jämväl

vitsordats, att åtskilliga av dem, som komma att befordras till ordinarie,

om 150 n}ra sådana tjänster inrättas, icke innehava den tjänstetid, som

hittills ansetts såsom den normala för vinnande av ordinarie anställning.

Då emellertid den nu föreslagna ökningen i viss mån sammanhänger

med, att sistlidet år ingen framställning skedde om ökning av ifrågavarande

tjänster, samt styrelsen intygar, att jämväl posttrafikens tillväxt

påkallar höjning av nämnda befattningars antal, biträder jag styrelsens

förslag. Men jag bär ansett mig böra framhålla ovanberörda synpunkter

för att förekomma, att den åtgärd, jag sålunda för denna gång

anser kunna godkännas, för framtiden må utan vidare betraktas såsom

ett prejudicierande avsteg från den hittills antagna regeln om uppnådda

4 års tjänstetid såsom villkor för ordinarieskap, en regel, som

grundar sig på en ingående undersökning av 1907 års postkommission

och som ej utan utredning om de ekonomiska verkningarna synes

böra helt övergivas.

Enligt vad förut närmare utvecklats, skulle, därest min hemställan

om ökning i antalet kontrollörer, förste postexpeditörer, postexpeditörer,

förste postvaktmästare och förste postiljoner samt postvaktmästare och

postiljoner bifalles, detta föranleda en ökning i det förut för år 1915

beräknade, eljest erforderliga anslaget till ordinarie löner och tjänst
-

görilöspenningar ............................................................. kronor 9,035,400: —

med för 1 kontrollör....................................................... » 4,600: —

» 5 förste postexpeditörer.................................. » 17,700: —

» 30 postexpeditörer................................................ >'' 52,100: —

» 50 förste postvaktmästare och förste postiljoner

............................................................... » 85,000: —

j> 150 postvaktmästare och postiljoner ............... >_160,400: -

Summa kronor 9,355,200: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kung!.. Maj.is Nåd. Proposition N:r 2.

Till denna summa bör läggas den genom postkontorens

föreslagna omklassificering uppkomna

ökningen i avlöningsbeloppen för vissa postmästare kronor 10,600: —

Slutbeloppet av de löner och tjänstgöringspenningar,

som för år 1915 beräknas komma att

utgå till de vid distrikts- och lokalförvaltningarna

placerade tjänstemännen, skulle sålunda utgöra...... » 9,365,800: —

Detta innebär en förhöjning med 361,200 kronor i förhållande till

motsvarande belopp för år 1914, 9,004,600 kronor.

Fördelningen av denna förhöjning på de olika befattningsinnehavarna

framgår av efterföljande tabell.

Antal befatt- ningsinne- havare.

■

Befattningsinnehavare.

År 1914.

Kronor.

År 1915.

Kronor.

Ökning år

1915 i för- hållande till

år 1914.

Kronor.

Minskning

år 1915 i

förhållande

till år 1914.

Kronor.

År

1914.

1 °

År

1915.

6

6

Postdirektörer ....................

46,500

45,500

1,000

9

11

Postmästare av klass 1 A..........

63,700

-

77,200

—

13,500

—

_

! 21

23

» » » 1 B........

137,000

-

149,000

_

12,000

—

—

—

6

6

Överkontrollörer .....................

36,500

—

37,500

—

1,000

—

—

—

| 18

15

Postmästare av klass 2 A........

108,500

—

90,000

—

—

—

18,500

7

7

Förste kontrollörer ...............

40,500

—

42,000

1,500

—-

—

26

28

Postmästare av klass 2 B ........

142,600

—

154,000

—

11,400

—

—

76

86

» » » 3

380,000

—

430,000

—

50,000

_

_

—

52

53

Kontrollörer ........................

260,400

—

264,600

—

4.200

—

—

100

87

Postmästare av klass 4 ...........

448,200

—

393,600

—

—

54,600

—

147

152

Förste’postexpeditörer, manliga...

609,000

—

614,200

—

5.200

—

—

—

27

27

» » , kvinnliga

67,900

—

67,900

—

—

—

—

—

855

875

Postexpeditörer, manliga............

2,515,500

—

2,551,200

—

35,700

—

—-

—

260

270

» , kvinnliga .........

496,000

—

514,600

—

18.600

—

—

—

16

16

Biträden, kvinnliga ..................

26,400

—

24,800

-

—

—

1.600

—

590

640

Förste postvaktmästare, förste

|

postiljoner ........................... 1,135,300

—

1,223,200

—

87,900

—

—

— i

1 740

1,890

Postvaktmästare, postiljoner ......[

2,490,600

—

2,686,500

—

195,900

—

—

—

|

Summa

9,004,600

—

9,365,800

—

436,900

75.700

—

Ökning kronor i

361,200

-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Från summan, 361,200 kronor, bör dock för fastställandet av det

belopp, som utgör den verkliga kostnadsökningen, dragas de besparingar

i arvoden till extra tjänstemän, som skulle uppkomma vid bifall till

förestående förslag om inrättandet av nya tjänster, nämligen:

för

eu kontrollör.....................................................................

kronor

1,500: —

»

förste postexpeditörerna................................................

»

7,500: —

»

postexpeditörerna............................................................

»

45,000: - -

»

förste postvaktmästarna och förste postiljonerna

»

52,500: —

»

postvaktmästarna och postiljonerna..........................

»

157,500: —

kronor

264,000: -

Totalökningen utgör således i verkligheten allenast 97,200 kronor.

Ortstillägg och hyresbidrag.

Ifrågavarande anslag, som förut benämnts endast ortstillägg, torde

av skäl, som angivits vid behandlingen av motsvarande anslag för generalpoststyrelsen,

från och med år 1915 i staterna upptagas under titel

»ortstillägg och hyresbidrag».

Anslaget är i staterna upptaget

år 1912 till................................................................. kronor 624,600: —

» 1913 » ................................................................... » 750,000: —

Utgifterna å anslaget utgjorde år 1912

för den ordinarie personalen ................................... » 693,600: — och

» » extra » » 97,400: —

eller tillhopa kronor 791,000: —

samt torde, enligt vad vid tiden för statförslagets avgivande kunde

beräknas, komma att för år 1913 uppgå

för den ordinarie personalen till............................ kronor 736,000: — och

» » extra » » .............................. » 91,000: —

eller tillhopa kronor 827,000: —.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

I staten för år 1914 är anslaget upptaget till ett

belopp av......................................................................................... kr. 880,000: —

vartill, såvitt nu kan beräknas, utgifterna också komma

att uppgå.

För år 1915 skulle enligt av generalpoststyrelsen

verkställda beräkningar härtill komma följande ökade

belopp:

dels de förhöjningar i ortstillägg till ordinarie

tjänstemän, som föranledas av bestämmelserna i § 7 i

avlöningsreglen i entet....................................................................

dels ock till hyresbidrag ett belopp av i runt tal

Vid bifall till förslagen om inrättande av nya befattningar,

nämligen en kontrollörstjänst samt 5 förste

postexpeditörs- och 30 postexpeditörstjänster, 50 förste

postvaktmästare- och postiljonstjänster samt 150 postvaktmästare-

och postiljonstjänster, torde utgifterna för

ortstillägg komma att för år 1915 ytterligare ökas med

omkring .......................................................................................

Ortstillägget skulle sålunda för år 1915 böra sättas

till........................................................................................... kr. 930,000: —

vilket innebär en förhöjning av 50,000 kronor i det för år 1914

fastställda anslaget.

Förestående beräkningar äro, enligt vad generalpoststyrelsen påpekat,

verkställda med hänsyn till nu gällande bestämmelser i avseende

å beräknandet av ortstillägget beträffande såväl grunderna för ortstillläggets

utgående som även de olika orternas gruppering i dyrorts-hänseende.

15,000: —

15,000: —

20,000: —

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. m.

Under denna titel ingå följande utgifter:

a) arvoden till extra tjänstemän med fäst placering och till sådana

extra tjänstemän utan fast placering, som, ehuru de stå till verkets förfogande,

ej innehava tjänstgöringsuppdrag;

b) dispositionsanslag för tillgodoseende av vare sig mera stadigvarande

eller tillfälligare behov av personalförstärkning;

c) anslag för beredande av semesterledighet och sabbatsledighet åt tjänstemän;
Bihang

till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 1 haft.

(5

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

d) vikariatsersättning i anledning av sjukdomsfall m. m. för tjänstemän,

ordinarie eller extra; av detta anslag utgår också ersättning åt

vikarie för tjänsteman, som inkallats till undervisningskurs.

Generalpoststyrelsen erinrar, att enligt nu gällande genom nådigt

brev den 30 december 1911 fastställda grunder till avlöning för extra

personal vid postverket äger extra postiljon att vid tjänstgöring åtnjuta

arvode, begynnande med 900 kronor och stigande efter två år till 960

kronor ävensom, i förekommande fall, ortstillägg, utgående enligt förut

gällande regler med 180, 120 eller 60 kronor, allt efter placering å

olika dyrorter.

Då extra tjänsteman, ehuru han står till verkets förfogande, ej erhållit

tjänstgöringsuppdrag, utgår till honom, om han är extra postexpeditör,

en krona om dagen och, om han är extra postiljon, 50 öre om

(lagen.

Genom kungörelsen den 20 juni 1913 angående avlöningsreglemente

för tjänstemän vid postverket har avlöningen till nuvarande tjänstemän

av lägre grad från 1914 års ingång ökats.

För postvaktmästare och postiljoner har sålunda begynnelseavlöningen

förhöjts från förut 1,100 kronor till 1,200 kronor och slutavlöningen

från 1,400 till 1,650 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelade i förevarande skrivelse av den 25

september 1913, att styrelsen med anledning härav vore betänkt på att

till Kungl. Maj:t ingå med förslag till ökning av de extra postiljonernas

avlöning. Framställning i sådant syfte hade ock till styrelsen gjorts

av postmannaförbundet. Vid beräkningarna beträffande nu ifrågavarande

anslag hade styrelsen därför tagit hänsyn till en dylik eventuell

förhöjning.

På sätt förut framhållits, har antalet extra postexpeditörer med

fast placering under de senare åren stadigt nedgått. För avlöning till

dylika tjänstemän torde icke för år 1915 erfordras mer än ett belopp

av i jämt tal .............................................................................. kr. 15,000: —

vartill för s. k. expektansarvoden till extra postexpeditörer

bör för samma år beräknas ett belopp av » 2,000: —

Antalet biträdande postiljoner samt extra postiljoner

med fast placering utgjorde 350 den 1 september 1913.

Visserligen torde på grund av trafikens tillväxt och den

fortgående överflyttningen av göromål från tjänstemän

av högre till tjänstemän av lägre grad en ökning av

antalet ifrågavarande tjänstemän erfordras under åren

Transport kr. 17,000: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

43

Transport kr.

1914 och 1915. Men då vid bifall till förslaget om

inrättande av 50 nja förste postvaktmästare- och

förste postiljonsbefattningar samt 150 postvaktmästare

och postiljonstjänster 200 biträdande postiljoner och

extra postiljoner komma att överföras på ordinarie stat,

torde antalet extra postiljoner med fast placering under

år 1915 komma att uppgå till väsentligt mindre

antal än vad i statförslaget för år 1914 beräknades

för sistnämnda år eller 390. Avlöningarna till extra

postiljoner med fast placering, som för år 1914 beräknades

till 374,400 kronor, torde därför för år 1915

kunna upptagas till allenast .............................................. »

Expektansarvodena till extra postiljoner beräknas

för år 1915 uppgå till......................................................... »

Dispositionsanslaget, vilket för år 1914 beräknats

till 150,000 kronor, anser general poststyrelsen kunna

för år 1915 bibehållas vid samma belopp........................ )>

Anslaget för semesterledighet, vilket för år 1914

beräknats till 250,000 kronor, torde, med hänsyn till

tillkomsten av nya befattningar, böra efter verkställda

uträkningar förhöjas med 15,000 kronor och sålunda

sättas till....................................................... »

Anslaget till sabbatsledighet torde för år 1915 kunna

hållas nere vid det för år 1914 beräknade belopp

eller............................................................................................ »

Vikariatsersättning en, som i staten för år 1914 beräknats

till ett belopp av 215,000 kronor, synes, med

hänsyn, bland annat, till de ökade arvoden, som generalpoststyrelsen

beräknat komma att utgå för extra

postiljoner — jämväl dem utan fast placering — böra

för år 1915 upptagas till ...................................................... »

Summa kr.

Såsom generalpoststyrelsen framhållit vid behandling

av frågan om anslagen till kontrollörer, förste

postexpeditörer och postexpcditörer skulle å förevarande

anslag inbesparas:

17,000: —

220,500: —

6,000: -

150,000: —

265,000: —

125,000:

245,000: - ,028,500: —

Transport kr. 1,028,500:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Departements
chefen.

Transport kr. 1,028,500: —

dels arvoden till 6 extra postexpeditörer,

som skulle befordras till ordinarie

i succession efter föreslagna: 1

ny kontrollör och 5 nya förste expedi
törer

med......................................................... kr. 9,000: —

dels arvoden till ytterligare 32

extra postexpeditörer, som befordrats

till ordinarie — 2 i generalpoststyrelsen

och 30 vid distrikts- och lokalförvaltningarna

............................................... » 45,000: —

eller sålunda tillhopa .............................................................

Anslaget i dess helhet till »Arvoden åt extra tjänstemän,

vikariatsersättning m. m.» skulle sålunda för år

1915 belöpa sig till..................................................................

vilket belopp synes böra utjämnas till 975,000 kronor, innebärande

en minskning i förhållande till anslaget för år 1914, 1,150,000 kronor,

av 175,000 kronor.

Mot styrelsens förslag beträffande anslagen till ortstillägg och hyresbidrag

samt arvoden till extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m. har

jag intet att erinra. Beträffande ortstilläggens sannolika bibehållande

jämväl under år 1915 vid nuvarande reglering hänvisar jag till vad jag

därom yttrat under avdelningen om generalpoststyrelsen. Ifråga om

det återstående anslaget må omnämnas, att Kungl. Maj:t på framställning

av styrelsen genom beslut den 19 december 1913 fastställt följande

ändrade grunder för extra postiljonernas avlöning.

Extra postiljon äger åtnjuta arvode begynnande med ettusentjugu

kronor för år. Detta arvode må, efter förloppet av två år, räknade

från och med året näst efter det, under vilket vederbörande antagits till

extra postiljon, förhöjas till ettusenåttio kronor för år, varjämte såsom

villkor för erhållande av arvodesförhöjning gäller, att vederbörande

under mer än fyra femtedelar av perioden med gott vitsord bestritt hel

dagstjänstgöring vid postverket, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt.

Generalpoststyrelsen äger i enstaka fall, där förhållandena sådant

påkalla, tillerkänna extra postiljon högre arvode än efter de allmänna

grunderna, dock icke utöver 1,200 kronor för år, varjämte extra postil
-

54,000: —

974,500: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kling1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

jon, tjänstgörande å järnvägs-, ångbåts- eller landsvägslinje, dessutom

äger uppbära traktamente i enlighet med vad i sådant hänseende är

eller kan varda särskilt stadgat.

Extra postiljon, som tjänstgör å ort, där de allmänna levnadskostnaderna

äro särskilt höga, äger uppbära ortstillägg, utgående med 180,

120 eller 60 kronor, allt för år räknat, allteftersom orten tillhör grupp 1,

grupp 2 eller grupp 3 (A eller B) enligt av Kungl. Maj:t för beräknande

av ortstillägg till den ordinarie personalen vid postverket fastställd

gruppindelning av stationsorterna.

Extra postiljonen sålunda tillerkänd avlöning må uppbäras oavkortad

endast för den tid, vederbörande verkligen tjänstgjort.

Under de närmare villkor, styrelsen äger bestämma, äger extra

postiljon med fast placering, vilken av sjukdom hindras att bestrida sin

befattning, under högst sex månader uppbära två tredjedelar av det

honom tillerkända arvodet samt därutöver, i förekommande fall, tre

fjärdedelar av det honom vid tjänstgöring tillkommande ortstillägg;

ankommande det på Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall, om och

till huru stor del arvode må till sådan extra postiljon under sjukdom

utgå jämväl under längre tid.

Extra postiljon, som, oaktat han ställt sig till verkets förfogande,

icke är beordrad till tjänstgöring, må uppbära 67 öre för dag.

Därjämte äger extra postiljon vid tjänstgöring åtnjuta uniformspersedlar

in natura eller beklädnadsersättning till visst belopp, enligt av

styrelsen närmare fastställda bestämmelser, samt åtnjuta läkarvård och

medikamenter på postverkets bekostnad i enlighet med bestämmelser,

som gälla för övriga därtill berättigade tjänstemän.

Summan av samtliga under avlöningar till distrikts- och lokalförvaltningarna

förekommande anslag är i staten för år 1914 fastställd

till .............................................................................................. kr. 11,034,600: —

Läggas härtill ovan av styrelsen föreslagna förhöj

ningar, nämligen:

å anslaget till löner och tjänstgöringspenningar...... » 361,200: —

och å anslaget till ortstillägg och hyresbidrag............ » 50,000: —

men från summan härav................................................... kr. 11,445,800: —

dragés föreslagen nedsättning i anslaget till arvoden

åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. m............ »

Sammanfatt
ning.

175,000: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

komma samtliga under avlöningar till distriktsocli

lokalförvaltningarna förekommande anslag att för

år 1915 utgöra.................................................................... » 11,270,800: —

innebärande en förhöjning i förhållande till år 1914 av 236,200

kronor.

3. Övriga anslag.

Generalpoststyrelsen anför härutinnan rörande

Arnoden till poststationer.

Anslaget är i staten upptaget

för år 1912 till.................................................................. kr. 2,000,000: —

» » 1913 » .................................................................. » 2,050,000:

och » » 1914 » ................................................................. » 2,150,000: —

Utgifterna å anslaget hava för år 1912 uppgått till 1,770,144

kronor samt beräknas för år 1913 uppgå till i runt tal 1,830,000

kronor.

Antalet poststationer ökades under år 1912 från 3,065 till 3,105

och har intill den 1 september 1913 ökats med ytterligare 22 till 3,127.

Stegringen i utgifterna under åren 1914 och 1915, till följd av

inrättandet av nya poststationer å sådana orter, där behov av förbättrade

postförhållanden erfordras, samt arvodesförliöjningar till föreståndare

för poststationer, som ej äro belägna vid järnväg, synes kunna

beräknas till sammanlagt 200,000 kronor för båda åren.

Härtill komma emellertid för år 1915 de förhöjningar, som bliva

en följd av den reglering, som med 1915 års ingång skall äga rum

beträffande avlöningarna vid poststationer, som äro förenade med vid

järnväg belägna trafikstationer och handhavas av trafikstationernas

föreståndare.

Avlöningsreglering för järnvägspoststationerna, omfattande numera

5-årsperiod, verkställdes under år 1909 för tillämpning under 1910—1914.

Under år 1914 skall sålunda allmän reglering av arvodena till med

järnvägsstation förenad poststation ånyo äga rum, att tillämpas för tiden

1 januari 1915—31 december 1919. 1 denna reglering torde komma

att ingå allenast de poststationer, som trätt i verksamhet före 1913 års

ingång och rörande vilka alltså erforderlig statistik för bedömande av

poströrelsens omfattning föreligger.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

47

Den senaste omregleringen medförde en kostnadsökning av omkring

10 %. Med beräkning att nästa reglering skulle komma att medföra en

kostnadsökning av i runt tal 120,000 kronor, skulle alltså utgifterna å

anslaget komma att uppgå till omkring 2,150,000 kronor.

Generalpoststyrelsen bar därför ansett sig icke för år 1915 behöva

ifrågasätta någon förhöjning i anslaget för år 1914, 2,150,000 kronor.

Arvoden åt frimärksfförsäljare.

För år 1913 torde utgifterna å anslaget, som i staten för detta år

upptagits till 75,000 kronor, komma att uppgå till 68,000 kronor. Jämväl

i staten för år 1914 är anslaget fastställt till 75,000 kronor, och

torde detta belopp vara tillräckligt för bestridandet av de å anslaget

förekommande utgifter.

Visserligen skulle, såsom generalpoststyrelsen i skrivelse den 23

oktober 1912 med förslag till utgifter till kapitalökning beträffande

postverket för år 1914 närmare utvecklat, genom användande i postverket

av frimärksautomater en minskning i postverkets kostnad för

frimärksförsäljningen vinnas. Men då frågan om automaters anskaffande

vid statförslagets avlåtande änmi icke var slutligt avgjord och då den

antydda besparingen i allt fall endast är att förvänta framdeles så

småningom, har generalpoststyrelsen ansett sig icke nu kunna föreslå

någon nedsättning i det för år 1914 fastställda anslaget till arvoden åt

frimärksförsäljare, utan hemställer, att anslaget måtte sättas för år 1915

till samma belopp som för år 1914 eller till 75,000 kronor.

Gratifikationer in. rn. åt tjänstemän.

Anslaget har i staterna för vart och ett av åren 1912, 1913 och

1914 varit upptaget till 20,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har ej funnit anledning att för år 1915 ifrågasätta

någon ändring i detta anslagsbelopp.

Understöd in. m. åt personer, som äro eller varit anställda vid postverket

eller anlitats i dess ärenden.

Jämväl ifrågavarande anslag torde för år 1915 böra sättas till enahanda

belopp, som linnes upptaget i staten för år 1914, eller 20,000

kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Departements
chefen.

Samman
fattning.

Emot styrelsens förevarande förslag har jag intet att anmärka. Jag

vill allenast erinra, att, på sätt jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet

angående utgifter för kapitalökning för postverkets behov omförmält,

det av 1913 års Riksdag anvisade anslaget för inköp av frimärksautomater

numera blivit ställt till styrelsens förfogande.

Totalsumman för anslagen under »3. Övriga anslag» skulle således

för år 1915 komma att uppgå till 2,265,000 kronor eller samma belopp

som för år 1914.

Anslagen i sin helhet under »A. Avlöningar» äro i

staten för år 1914 upptagna till ............................ kr. 13,799,000: —

De av generalpoststyrelsen nu föreslagna höjningarna

i anslagen utgöra:

till generalpoststyrelsen ............... kr. 16,450: —

och till distrikts- och lokalförvaltningarna

............................................. » 236,200: — » 252,650: —

Anslagen till avlöningar för år 1915 skulle enligt

denna beräkning komma att sluta å ett belopp av kr. 14,051,650: —

B. Övergångsstat.

1. Generalpoststyrelsen.

Beträffande övergångsstaten för generalpoststyrelsen anmjiler styrelsen,

att några ändringar i de för år 1914 fastställda beloppen icke

påkallas. Slutsumman skulle således för år 1915 utgöra 10,300 kronor.

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

På grund av postkontorens omklassificering från 1915 års början

har generalpoststyrelsen ansett böra å övergångsstat upptagas 1 postmästare

av klass 2 A med en avlöning av 6,<)00 kronor, ytterligare 1

postmästare av klass 2 B med en avlöning av 5,500 kronor samt ytterligare

1 postmästare av klass 3 med en avlöning av 5,000 kronor,

varemot den å 1914 års övergångsstat upptagna postmästaren av klass

3 med avlöning av 5,000 kronor samtidigt bör avföras från övergångsstaten.

Av denna anledning höjes övergångsstaten med 11,500 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Styrelsen anmäler vidare, att före 1914 års utgång två av de å

sagda års övergångsstat upptagna postmästarna äro berättigade att avgå

med pension, nämligen en av de tre postmästarna av klass 2 B med en

avlöning av 5,500 kronor samt en av de två postmästarna av klass 4

med avlöning av 3,400 kronor. På grund härav bör övergångsstaten

minskas med 8,900 kronor.

Övergångsstaten, för år 1914 upptagen till 66,850 kronor, anser

styrelsen således böra ökas med 2,600 kronor och bestämmas till 69,450

kronor.

De i övergångsstaten beträffande distrikts- och lokalförvaltningarna

»under A. upptagna avlöningar» beräknas av styrelsen böra å ena sidan

ökas med tillhopa 15,100 kronor, utgörande avlöningar till en postmästare

av klass 2 B (avlöning 5,500 kronor), en manlig postmästare av klass 3

(avlöning 5,000 kronor) och en manlig postmästare av klass 4 (avlöning

4,600 kronor), men å andra sidan minskas med 12,700 kronor, utgörande

avlöning till en postmästare av klass 3 (avlöning 5,000 kronor) samt

en manlig och en kvinnlig postmästare av klass 4 (avlöning 4,600 respektive

3,100 kronor). De under »A. upptagna avlöningar», uppgående

för år 1914 till 58,300 kronor, skulle således för år 1915 komma att

ökas med 2,400 kronor och således för sistnämnda år utgöra 60,700

kronor.

Mot styrelsens förevarande förslag har jag ingen invändning.

Slutsumman av övergångsstaten för distrikts- och lokalförvaltningarna,

i 1914 års stat upptagen till 19,050 kronor,

skulle i följd av ovan angivna ändringar, på sätt

närmare framgår av förslaget till stat för postverkets

driftkostnader år 1915 för samma år belöpa sig till 19,250 kronor.

Ltigges härtill anslaget för generalpoststyrelsens övergångsstat

............................................................................. 10,300 »

skulle anslaget å övergångsstaten i dess helhet, för år

1914 upptaget till 29,350 kronor, för år 1915 uppgå till 29,550 kronor.

Departements
chefen.

Detta innebär en ökning av 200 kronor i senast fastställda anslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning medgav 1913 års Riksdag,

att för tillförordnade förste postvaktmästaren Ernst Vilhelm Nyberg

finge för tiden från och med den 1 januari 1914 å postverkets övergångsstat

uppföras en personlig verkmästarbefattning med avlöning av

4,200 kronor jämte ålderstillågg å 400 kronor efter 3 års tjänstgöring.

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 1 käft. 7

Angående inlösen

av två

E. V. Nyberg

meddelade patent.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 2.

med skyldighet för Nyberg, bland annat, att låta postverket, utan hinder

av patent, tillgodogöra sig alla av honom gjorda uppfinningar inom

postväsendet.

I sitt förslag till postverkets stat för driftkostnader år 1914

anförde generalpoststyrelsen i sammanhang med frågan om inrättandet

av ifrågavarande verkmästarbefattning, bland annat: »En synnerligen

viktig uppfinning har Nyberg gjort i och med konstruerandet av eu

frimärksautomat, varå han erhållit patent. Denna automat, som är avsedd

till försäljning av 5- och 10-öres frimärken till allmänheten, härvid

skedda avprovningar befunnits tillfredsställande, och om anslag

varder beviljat för inköp av frimärksautomater, varom generalpoststyrelsen

i särskild skrivelse gjort framställning, är Nybergs automat eu

bland dem, som i främsta rummet komma i fråga att förvärvas för

postverket.»

Emellertid har styrelsen sedermera hos Kungl. Maj:t hemställt om

bemyndigande att med Nyberg träffa avtal om inköp för ett beloj^p av

6,000 kronor av två Nyberg meddelade patent, det ena av den 31 oktober

1912 angående anordning vid frimärksautomater och dylikt samt det

andra av den 28 november 1912 angående myntspärranordning vid myntprovare,

vilken sistnämnda uppfinning likaledes vore avsedd att användas

vid frimärksautomater.

Då det måste anses tvivelaktigt, huruvida icke nyssnämnda anordningar

ingå bland de uppfinningar, vilka Nyberg enligt de för verkmästarbefattningen

stadgade villkor vore skyldig låta postverket tillgodogöra

sig, har jag ansett förhållandet böra för Riksdagen omförmälas,

innan beslut i ärendet meddelas.

Frånsett frågan om anordningarnas lämplighet, varpå jag för närvarande

ej torde behöva ingå, har jag funnit mig böra inhämta upplysningar

från styrelsen, huruvida särskilda skäl förelåge för att tillerkänna

Nyberg omförmälta gottgörelse, vilken tolkning än borde givas åt

avlöningsvillkoret, och har jag i anledning härav erhållit följande upplysningar.

När Nyberg påbörjade arbetena med sin automat, vilka pågått ett

flertal år, hade han anställning som maskinist vid posthuset i Malmö.

Denna befattning tog honom helt i anspråk under tjänstgöringstiden.

Allt arbete, som Nyberg offrat på uppfinningen och dess utarbetande,

har alltså måst ske under den tid, då han eljest varit fri från posttjänsten.

Det oaktat har Nyberg icke medhunnit själv uträtta allt med uppfinningen

sammanhängande mekaniskt arbete, utan har härför måst an
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

51

lita och själv avlöna biträde av yrkeskunnig arbetare. Kostnaden härför

har, enligt av Nyberg meddelad uppgift, uppgått till 1,800 kronor.

Därjämte har Nyberg måst vidkännas en sammanlagd utgift av 1,300

kronor för verkstadshyra, materialier, verktyg, målning, modeller m. m.

Nybergs kostnader för de av honom uttagna två särskilda patenten

hava av honom beräknats till 641 kronor 50 öre.

Då Nyberg icke haft till förfogande eget rörelsekapital, har han

måst hos andra personer upplåna de medel, som erfordrats för bestridande

av samtliga dessa utgifter. Nybergs räntekostnader för ifrågavarande

lån hava, enligt vad han själv upplyst, uppgått till sammanlagt

475 kr. 54 öre.

Vid de förhandlingar, som föregingo generalpoststyrelsens förslag

om inrättande av omskrivna personliga verkmästarbefattning, hava också

såväl generalpoststyrelsen som Nyberg utgått därifrån, att de förmåner,

vilka Nyberg skulle komma att uti ifrågavarande befattning åtnjuta,

icke skulle på något sätt vara vederlag för det arbete eller de kostnader,

Nyberg haft under tiden innan han vunne sagda anställning, lika litet

som Nyberg skulle vara förbunden att icke före befattningens tillträdande

göra ett fritt bruk av dittills erhållna patent.

Styrelsen antager, att Nyberg när som helst genom att på mekanisk

verkstad eller annan person överlåta nyttjanderätten till sina ovanberörda

patent skalle kunna bereda sig ersättning för hittills havda

kostnader och arbete.

Nybergs frimärksautomat har visat sig enkel och tillförlitlig samt

billig i tillverkning. Av anställda prov har generalpoststyrelsen kommit

till den uppfattning, att Nybergs automat för närvarande är den automat,

som framför andra bör komma till användning inom svenska postverket.

För postverket är det fördenskull synnerligen angeläget att förvärva sig

rätten inom landet till de Nybergska patenten. Ett sådant förvärv kan

ske på två sätt, nämligen antingen så, att till uppfinnaren betalas ett

visst belopp för värjo tillverkad automat, eller ock så, att Nyberg erhåller

eu summa för en gång vid rättigheternas överlåtande på postverket.

Av dessa två alternativ finner styrelsen det senare vara att

föredraga, i all synnerhet som det pris, uppfinnaren därvid betingar sig,

måste anses mycket moderat.

Enligt det av styrelsen med Nyberg upprättade förslagskontrakt

om överlåtelse på postverket av rätten inom landet till omskrivna patent

skulle Nyberg erhålla en ersättning i ett för allt av 6,000 kronor.

De utgifter, vilka Nyberg, som tidigare nämnts, haft för utarbetandet av

sin uppfinning, hava uppgått till sammanlagt 4,217 kronor 4 öre. Häri
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 2.

från böra dock dragas 2,000 kronor, utgörande till Nyberg utbetalad

gottgörelse för 8 st. inköpta automater. Den ersättning, som således

skulle komma att utgå till Nyberg för hans eget arbete med uppfinningen,

som av honom beräknats till omkring 2,800 timmar, skulle belöpa sig

till allenast 3,782 kronor 96 öre, vilket belopp styrelsen anser mycket

rimligt.

De omständigheter, som styrelsen sålunda åberopat, tala, enligt min

mening, för att särskild gottgörelse, oavsett den, som kan anses ligga i

inrättandet av verkmästarbefattningen, beredes Nyberg. Det synes mig

ganska visst, att, om ovanberörda förhållanden varit klarlagda vid tiden

för avlöningsvillkorens för Nyberg fastställande, man icke skulle formulerat

dem så, att de kunnat avses omfatta jämväl nu ifrågavarande uppfinningar.

Fastmera torde man nöjt sig med att draga den nytta av

Nybergs mekaniska begåvning, som kan komma till synes under hans

tjänstetid å befattningen.

Jag anser således hinder ej böra möta för bifall till styrelsens

framställning.

C. Pensioner.

Anslagen under vederbörande pensionsstater äro för år

1912 fastställda till ........................................................... kr.

266,165: —

De verkliga utgifterna under sagda anslag för samma

år hava belöpt sig till ..................................................... »

Förevarande anslag hava i staterna upptagits till

för år 1913 .......................................................................... »

)) » 1914 ......................................................................... »

303,057: —

312,755: —

421,745: —

Såsom generalpoststyrelsen vid avgivandet den 24 oktober 1912 av

1914 års statförslag framhållit, hade dittills vid beräknandet av pensionsstaten

endast tagits hänsyn till de vid statförslagets avgivande inträdda

förändringar, varigenom den i förslaget angivna utgiftssumman för postverkets

pensionärer kommit att visa ett betydligt lägre belopp än vad

dessa utgifter sedermera i verkligheten uppgått till.

Enär de beräknade utgifterna givetvis borde, så vitt möjligt, överensstämma

med de blivande verkliga utgifterna, ansåg generalpoststyrelsen

riktigt, att utgifterna å pension sstaten upptoges med det belopp,

vartill desamma kunde antagas komma att uppgå under budgetåret.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Fördenskull lät generalpoststyrelsen verkställa en beräkning å antalet

av de tjänstemän inom postverket, vilka antoges komma att avgå

med pension under återstående delen av år 1912 ävensom under åren

1913 och 1914.

Med användande av denna beräkningsgrund antogs vid tiden för

avgivande av statförslaget för år 19 L4 (oktober 1912) utgifterna till

pensioner åt postverkets tjänstemän komma att uppgå till

för år 1913 .............................................. kr. 382,725: —

» » 1914 ................................................ » 420,845: —

vilket sistnämnda belopp genom tilldelande av understöd åt biträdande

postexpeditören Emma Boström med 900 kronor ökades till 421,745

kronor.

Styrelsen anmälde emellertid i sin förevarande skrivelse, att de

verkliga utgifterna för år 1913 komme, så vitt då kunde bedömas, att,

på sätt framgår av nedanstående kalktd, uppgå till allenast kr. 365,080.

Den sammanlagda summan av de i oktober 1912 medgivna pensioner

och understöd utgjorde ............................................. kr. 324,120: —

Härtill anser styrelsen böra läggas:

dels de pensionsbelopp, som under tiden från avgivandet

av 1914 års statförslag intill 1913 års utgång utbetalats

eller komma att utbetalas ej mindre till 26 tjänstemän, vilka på

grund av särskilda nådiga brev redan tillerkänts pension

eller understöd, än även till 10 tjänstemän, vilka beräknas

avgå före 1913 års utgång, därvid för varje tjänsteman

allenast medtagits så stor del av pensionsbeloppet, som

under sagda tid verkligen kommer att utgå .................. kr. 51,955: —

dels ock de i senaste pensionsstat ej inberäknade

understöd, vilka enligt Kungl. Maj:ts nådiga brev den

20 juni 1913 blivit tillerkända följande personer, nämligen

f. d. postföraren O. J. Ferm..................... kr. 300: —

och f. d. lantbrevbäraren J. N. Litb.............. » 120: —

kr. 420: —

varav för år 1913 belöpande del utgör................................ » 350: —

Från den härigenom uppkomna summan.................. kr. 376,425: —

böra avdragas de pensionsbelopp, vilka skolat utgå

till de efter avgivandet av senaste statförslaget avlidna

postfunktionärer.......................................................................... » 11,345: —

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

De verkliga utgifterna å pensionsanslaget skulle

således för år 1913, så vitt nu kan bedömas, komma

att belöpa sig till ....................................................................... kr. 365,080: —

Vid avgivandet av 1914 års statförslag kunde,

såsom tidigare framhållits, utgifterna för posttjänstemäns

pensionering under år 1913 beräknas till........................... » 382,725 :—

Då de verkliga utgifterna härför, enligt ovanstående

beräkning, komma att, såvitt nu kan bedömas, uppgå

allenast till...................................................................................... » 365,080: —

kommer för år 1913 den besparing i utgifterna,

vilken uppstått på grund av dödsfall bland pensionärerna

eller på grund av att vederbörande erhållit särskilt tillstånd

att kvarstå i tjänsten efter uppnådd pensionsålder,

att belöpa sig till ........................................................................ » 17,645: —

eller 4,61 procent av det beräknade pensionsbeloppet.

På sätt i 1914 års statförslag angivits, har den besparing i utgifterna,

som beräknats uppkomma på grund av dödsfall bland pensionärerna

eller av annan anledning, utgjort:

år

1908 .....

..... 2,8

% av

det

i

staten

upptagna pensionsbelopp

1909 .....

..... 3,5

» »

)>

»

»

» y>

»

1910 .....

. ... 3,9

» »

»

x>

D »

y>

1911 .....

..... 5,3

» »

D

»

y>

» »

samt beräknades för år 1912 till 2,2 procent. Genomsnittsprocenten

för ifrågavarande år blir sålunda 3,54. Då pensionsbeloppen emellertid

efter genomförandet av 1910 års lönereglering för postverkets tjänstemän

blivit väsentligen höjda och möjligen skulle bliva ytterligare höjda

för tjänstemän av lägre grad, ansåg sig generalpoststyrelsen böra för

år 1914 beräkna minskningen i summan av samtliga pensioner och understöd

på grund av dödsfall till 5 procent.

På grund härav och då enligt ovanstående utredning de av samma

anledning nedgående pensionsbeloppen för år 1913 kunna beräknas

uppgå till 4,61 procent, har generalpoststyrelsen ansett lämpligt i nedanstående

beräkningar beträffande de pensionsbelopp, som komma att utgå

under åren 1914 och 1915, räkna med ett avdrag av 5 procent icke blott

för år 1914 utan även för år 1915.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 2.

För erhållande av det belopp, till vilket pensionsutgifterna för år

1914, för så vitt nu kan förutses, komma att verkligen uppgå, bör till

det för år 1913 ovan angivna beräknade beloppet ......... kr. 365,080: —

läggas dels beträffande de år 1913 avgångna tjänstemäns

pensioner skillnaden mellan de tjänstemännen

för helt år tillkommande pensionsbelopp och den

del därav, som under år 1913 utbetalats, dels ock

det pensionsbelopp, som enligt verkställd utredning

kommer att utgå till de tjänstemän, vilka antagas skola

avgå med pension under år 1914, tillhopa utgörande ... kr. 53,090: —

Från den härigenom uppkomna slutsumman ............ kr. 418,170: —

bör dragas den besparing i utgifterna, som beräknas

uppstå på grund av dödsfall bland pensionärerna, utgörande

5 % & sagda summa................................................. » 20,908: —

Återstoden............................................................................. kr. 397,262: —

utgör sålunda de av styrelsen beräknade verkliga utgifterna

för år 1914.

Styrelsen framhåller vidare, att för att vid pensionsstatens beräkning

för år 1914 erhålla ett belopp, som så nära som möjligt komme

att överensstämma med det verkliga utgiftsbeloppet, har i statförslaget

för nämnda år beträffande de postfunktionärer, vilka beräknades avgå

med pension under åren 1913 och 1914, allenast medtagits de pensionsbelopp,

som skulle komma att utbetalas till var och en av dessa tjänstemän

under större eller mindre delen av sagda år. Fn var av ifrågavarande

tjänstemän för återstoden av året tillkommande pensionsbelopp

måste sålunda tillföras nästkommande års pensionsstat. Vid beräknandet

av pensionsstaten för år 1915 bör fördenskull det för år 1914 erforderliga

anslaget ............................................................................... kr. 397,262: —

på grund bärav ökas med........................................................ » 39,265: —

Härtill böra jämväl läggas de pensionsbelopp, vilka,

enligt vad nu kan förutses, komma att under år 1915

utbetalas till de funktionärer, vilka antagas komma att

avgå med pension under sistnämnda år ............................ » 18,565: —

Summa kronor 455,092: —

Från denna summa bör dragas den på grund av

dödsfall bland pensionärerna uppkomna besparing i utgifterna,

eller 5 procent å sist angivna slutsumma med » 22,754: —

Utgifterna å pensionsstaten skulle enligt denna beräkningsgrund

komma att för år 1915 belöpa sig till ...

eller i jämt tiotal kronor .....................................................

» 432,338: —

432.340: —

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Understöd åt

maskinisten

F. A. F. Malmberg.

Emellertid tiar generalpoststyrelsen vidare anmält, att i en till styrelsen

ställd skrift maskinisten vid centralpostiiuset i Stockholm Frans

Albert Frithjof Malmberg anhållit, att styrelsen måtte hos Kungl. Maj:t

göra framställning om beredande åt honom av pension till belopp av

1,600 kronor för år.

På grund härav anför styrelsen följande:

Malmberg, som är född den 13 juli 1852 och avlade maskinistexamen

vid navigationsskolan i Stockholm den 29 mars 1876, antogs genom

kontrakt den 26 juli 1877 till maskinist inom dåvarande posthuset vid

Rödbodtorget samt har sedan dess alltjämt bestritt dylik befattning inom

postverket.

Malmberg erhöll vid sitt tillträde till befattningen en kontant avlöning

av 1,200 kronor för år. År 1880 höjdes avlöningen till 1,600 kronor,

varvid samtidigt ålades Malmberg vissa skyldigheter såsom vice värd

för posthuset vid Rödbodtorget, samt år 1888 till 1,800 kronor med

anledning av ökade göromål till följd av anläggandet av elektrisk kraftstation

inom samma posthus. För hela denna anläggning var Malmberg

ansvarig maskinist. När det nya posthuset vid Vasagatan på hösten

år 1903 togs i anspråk, förlädes Malmbergs tjänstgöring dit, och från

denna tid fick han ock åtnjuta en till 2,000 kronor förhöjd årlig avlöning,

med vilket sistnämnda belopp den fortfarande utgår. Därjämte

har Malmberg under hela den tid, han tjänstgjort i postverket, åtnjutit

fri bostad, sedan år 1903 bestående av 3 rum och kök jämte fri ved

och lyse, vilka naturaförmåner måste värderas till minst 400 kronor.

Malmbergs inkomst från postverket torde sålunda i sin helhet få beräknas

till 2,400 kronor för år.

I egenskap av maskinist vid centralposthuset F Stockholm har

Malmberg till huvudsakligaste åliggande att ansvara för och sköta den

i posthuset befintliga värmeledningen med tillhörande ångpannor, utöva

tillsyn över ventilationsanordningarna och över de för belysning, drift

av fläktar, hissar och tryckeri- med flera maskiner avsedda elektriska

anläggningar. Malmberg har vidare att utöva förmanskap över den vid

posthuset anställda eldarpersonalen, tre man, samt att i förekommande

fall verkställa mindre reparationer å de under hans uppsikt ställda anläggningarna.

Under sin långa tjänstetid har Malmberg, som ej varit berättigad

till semester, åtnjutit tjänstledighet endast omkring 5 månader, huvudsakligen

på grund av sjukdom. Den tjänstgöringstid, som av Malmberg

fordrats, har under den kallare årstiden icke understigit 10 timmar

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

dagligen, och Malmberg har städse fullgjort sina åligganden på ett

omsorgsfullt och plikttroget sätt och till styrelsens fulla belåtenhet.

Enligt vad som upplysts, äger Malmberg en till 10,000 kronor

taxerad, inom Nacka församling av Stockholms läu belägen mindre

lägenhet, å vilken dock häftar en skuld av 7,000 kronor, varför behållna

inkomsten av denna fastighet blir synnerligen liten. Härförutom

äger Malmberg, såvitt generalpoststyrelsen kunnat inhämta, ej några

tillgångar.

Emellertid har Malmbergs arbetsförmåga och kroppskrafter på senaste

åren betydligt nedsatts på grund av ålder, vartill även kommit

sjuklighet. I ett av medicine doktor Carl Flensburg den 5 september

1913 utfärdat läkarbetyg intygas, att Malmberg »lider av kärlförkalkning

och kronisk reumatism, varför Malmbergs arbetskraft på grund

av dessa sjukdomar är i beaktansvärd grad nedsatt, samt att ett fortsatt

kvarstående på hans plats skulle vara för hans hälsa menligt».

Till följd härav synes Malmberg, som nu uppnått mer än 61 års ålder

och som på grund av sjukdomen endast med svårighet kan fortskaffa

sig, bliva nödsakad att snart nog frånträda sin befattning som maskinist

i postverkets tjänst. Hans ålderdom skulle då ställa sig synnerligen

mörk, om lian icke kunde beredas någon pension, varigenom

han kunde försörja sig, sin hustru och en av honom beroende minderårig

sonson.

Generalpoststyrelsen anser, att en person, som på förut nämnt sätt

under mer än 36 år tjänat postverket, icke bör lämnas utan stöd, då

ålder och sjuklighet göra, att hans arbetsförmåga icke kan utnyttjas såsom

förut varit fallet.

Enligt lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension den

11 oktober 1907 skulle, därest Malmberg varit anställd på ordinarie stat,

pensionsunderlaget för honom beräknas till 2,''3 av förenämnda 2,400

kronor eller till 1,600 kronor.

Da Malmberg emellertid icke uppnått den för pensions åtnjutande

i allmänhet stadgade lovnadsålder av 65 år, anser generalpoststyrelsen,

att understödsbeloppet till Malmberg bör sättas något lägre och beräknas

efter 62 levnadsår och 36 tjänstår och således utgå med 08/ioo av

1,600 kronor eller 1,568 kronor, vilken summa emellertid lämpligen bör

avrundas nedåt till 1,560 kronor.

På grund härav anser generalpoststyrelseu, att maskinisten Frans

Albert Frithjof Malmberg bör från och med månaden näst efter den,

under vilken han efter uppnådda 62 levnadsår erhåller entledigande från

Bihang till Riksdagens protokoll 191i. 1 sand. 1 käft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statskontoret.

Departementschefen•
-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

sin befattning i postverkets tjänst, under sin återstående livstid av

postmedlen få uppbära ett årligt understöd av 1,560 kronor.

I infordrat utlåtande av den 13 december 1913 har statskontoret

anfört följande:

»Av vad som blivit i ärendet upplyst framgår, att sökanden, på grund av det

sätt, varpå han är anställd hos postverket, icke är berättigad till någon pension.

För den händelse Eders Kungl. Maj:t skulle finna frågan om sökandens oförmåga

av fortsatt tjänstgöring tillräckligt utredd, synas dock starka billighetsskäl föreligga

för att nu bereda pension åt sökanden, som i 36 år varit anställd hos postverket

och med goda vitsord utfört honom därstädes anförtrodda arbeten.

Yad pensionsbeloppet beträffar, synes detsamma av generalpoststyrelsen hava

blivit väl högt beräknat, ty därvidlag bör tagas hänsyn ej mindre till den omständigheten,

att sökanden vid den tidpunkt, då avsked för honom från befattningen är

avsett att äga rum, icke kommer att hava uppnått högre levnadsålder än 62 år,

under det att den för pensions erhållande erforderliga levnadsåldern för med

sökanden jämförliga befattningshavare i allmänhet utgör 67 år, än även därtill,

att sökanden för vinnande av pension icke nödgats underkasta sig erläggande av

pensionsavgifter.

Vid sådant förhållande anser statskontoret, att den pension för maskinisten

vid centralposthuset i Stockholm Frans Albert Frithjof Malmberg, vars utgående

av postmedlen Eders Kungl. Maj:t kan komma att i nådig proposition föreslå

Riksdagen medgiva, bör till beloppet icke överstiga ettusenfemhundra kronor.»

Styrelsens hemställan om beredande av pension åt Malmberg, som

i över 36 år varit anställd i postverkets tjänst, ehuru väl ej i egentlig

posttjänst, finner jag behjärtansvärd. Såsom statskontoret antytt, kan

en viss tvekan råda angående Malmbergs oförmåga till fortsatt tjänstgöring.

I anledning härav synes mig böra bestämmas, i likhet med

vad som skedde beträffande en av 1913 års Riksdag medgiven pension

till en postfunktionär, att pensionen skall utgå först sedan styrkt blivit,

att Malmberg är oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta maskinistbefattningen.

Yad beloppet av pensionen beträffar, anser jag visserligen i likhet

med generalpoststyrelsen, att Malmbergs befattning snarare är jämförlig

med dem, för vilka en pensionsålder av 65 levnadsår är bestämd, än

med de tjänster, som för pensionsrätt kräva en levnadsålder av 67 år.

Jag jämför då Malmberg såsom maskinist så väl med postvaktbetjänte

som med vissa tekniska befattningshavare vid vattenfallsverken, vilka

vid 1913 års Riksdag upptogos i pensionslagen. Med hänsyn emellertid

därtill, att Malmberg icke erlagt några pensionsavgifter, anser jag

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

59

det av statskontoret förordade beloppet, 1,500 kronor, vara lämpligen

avvägt.

Emot vad styrelsen i övrigt anfört i fråga om anslaget till pensioner

har jag intet att erinra.

Pensionsstaten har ovan beräknats till................. kronor 432,340: —

Skulle årligt understöd, såsom ovan föreslagits,

beviljas maskinisten F. A. F. Malmberg med ........... » 1,500: —

komme pensionsstaten att sluta på ett belopp av kronor 433,840: —

vilket innebär en ökning av senast fastställda pensionsstat, 421,745 kronor,

med 12,095 kronor.

Summan av de utgående pensionerna är i staten uppdelad på följande

personalgrupper:

1) Tjänstemän, som erhållit avsked;

2) Tjänstemän med flera, som i följd av skada under tjänstutövning

eller annan orsak tillerkänts årligt understöd;

3) Avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn.

För år 1914 var för gruppen 2) upptaget ett

belopp av.................................................................................. kronor 7,895: —

För år 1915 skulle till sagda belopp läggas dels

de genom förenämnda nådiga brev den 20 juni 1913

tillerkända understöd till

f. d. postföraren O. J. Ferm....... kronor 300: —

» » lantbrevbäraren J. N. Lith... » 120: — » 42O:

dels det genom Kungl. Maj:ts nådiga brev den

20 juni 1913 biträdande postexpeditören Emma Oscara

Katarina Boström medgivna årliga understöd av 900

kronor........................................................................................ » 900: —

vilket belopp i staten för år 1914 ingår i beloppet

under grupp 1), som utgöres av pensioner i egentlig

mening,

dels ock, vid bifall till generalpoststyrelsens förestående

hemställan om årligt understöd åt F. A. F.

Malmberg,.................................................................................. » 1,500: -

Summa kronor 10,715: —

Sammanfatt
ning.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Från denna summa bör avdragas understöd åt

numera avlidna f. d. biträdande postexpeditören Anna

M. Hammarstrand, född Flycht,........................................ kronor 900: —

Beloppet till tjänstemän med flera, som i följd av

skada under tjänstutövning eller av annan orsak tillerkänts

årligt understöd, skulle sålunda för år 1915

belöpa sig till ......................................................................... » 9,815: —

I understöden till avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn

bar, enligt vad styrelsen upplyser, icke någon förändring inträtt, vadan

för år 1915 härför bör upptagas enahanda belopp som för år 1914

eller 2,500 kronor.

Pensionsstaten för år 1915, ovan beräknad till 433,840 kronor,

torde sålunda fördelas på följande sätt:

1) Tjänstemän, som erhållit avsked, .................... kronor 421,525: —

2) Tjänstemän med flera, som i följd av skada

under tjänstutövning eller av annan orsak tillerkänts

årligt understöd,.................................................................. » 9,815: —

3) Avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn » 2,500: —

Summa kronor 433,840: —

D. Postbefordran.

(Förslagsanslag.)

Postbefordran å järnväg.

Från anslaget till postbefordran å järnväg bestridas utgifter till

statens och enskilda järnvägar för posttransporter samt kostnader dels

för underhåll av statsjärnvägarnas postvagnar (med undantag av axlar

och hjul) och för ändringar å desamma, som vidtagas på begäran av

generalpoststyrelsen, dels för anskaffande och underhåll av inredningar

i postkupéer å enskilda järnvägar, dels ock för postkupéers uppvärmning,

belysning och städning.

Anslaget har, enligt vad styrelsen erinrar, under vart och ett av de

senare åren höjts med 100,000, 150,000 å 200,000 kronor samt är i

staten för år 1914 upptaget till 4,400,000 kronor.

Utgifterna å detta anslag stiga givetvis år från år ganska väsentligt.

År 1912 utgjorde järnvägslinjernas längd 14,143 kilometer och

torde under år 1913 komma att uppgå till 14,193 kilometer. Antalet

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

postförda kilometer å järnväg Lava under år 1912 ökats med 424,370

kilometer eller från 28,340,079 kilometer år 1911 till 28,764,449 kilometer

år 1912. Ökningen under år 1913 torde komma att utgöra omkring

600,000 kilometer.

Enligt vad som beräknas, komma att under loppet av år 1914 öppnas

järnvägspostföringslinjer med en sammanlagd längd av inemot 500

kilometer.

Före utgången av år 1915 lärer därutöver enligt uppgifter, som

generalpoststyrelsen erhållit från järnvägsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

följande nya järnvägslinjer, å vilka postbefordran torde

komma att anordnas, att upplåtas för allmän trafik, nämligen:

Statsbanelinj er :

Nyköping—Norrköping med en längd

Brunflo—Hackås » » »

Ulriksfors—Hoting » » »

H oting—Dorotea » » »

Ålvsby — Piteå » » »

Karungi—Matarengi » b »

av

»

»

»

x>

59 kilometer

32 »

52 »

22 »

52 »

45 »

Enskilda järnvägslinjer:

Tingstäde—F årösund

Åkersnäs—Kullsberg

Vimmerby—Hällefors

Berga—Lillsj odal—F agerhult

Fornåsa -Motala

Uppsala—Gimo

Lindfors—Bosjön

Grönskåra—F agerhult

med eu längd av

» b >i »

i» b » »

» b » »

» » )i ))

» v )> »

» » » »

» i> »

30,92 »

5,25 B

26.50 »

47,09 »

14.50 B

51,75 ))

28,70 »

10, oo b

tillhopa 476,71 kilometer

Styrelsen framhåller nu, att samtliga ovannämnda järnvägslinjer, med

en sammanlagd längd av ej mindre än omkring 480 kilometer, möjligen

icke i beräknad tid bliva färdiga, men att det dock torde kunna antagas,

att flertalet av desamma komma till användning för postbefordran före

utgången av år 1915.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Ehuruväl utgifterna å detta anslag torde komma att stiga avsevärt

under såväl år 1914 som år 1915, har generalpoststyrelsen likväl, vid

det förhållande att utgifterna under de sista åren kunnat begränsas, så

att hela de anvisade anslagsbeloppen icke behövt tagas i anspråk, funnit

sig icke för år 1915 böra föreslå någon förhöjning i anslaget, utan hemställer,

att anslaget för år 1915 fastställes till samma belopp som för

år 1914 eller förslagsvis 4,400,000 kronor.

Postbefordran å landsväg jämte lokala transporter.

Ej heller i anslaget för detta ändamål, för år 1914 upptaget till

2,100,000 kronor, har generalpoststyrelsen ansett sig för år 1915 behöva

ifrågasätta någon förhöjning.

Antalet postförda kilometer å landsvägspostlinjer, vilket år 1911

utgjorde 12,806,418 kilometer, har under år 1912 ökats med 310,843

till 13,117,261 kilometer. Ökningen för år 1913 antager styrelsen

kunna beräknas till omkring 320,000 kilometer.

Postföringslegan har under år 1911 i medeltal utgjort för åkande

post 11,4 öre, för gång- och roddpost 9,7 öre samt för lantbrevbärare

10,1 öre per kilometer. Under år 1912 utgjorde medellegan respektive

11,4, 10,0 och 10,2 öre per kilometer.

Antalet lantbrevbärare uppgick år 1912 till 2,018, varav 460 av

första klass och 1,558 av andra klass. Motsvarande antal utgör för

närvarande 2,061, därav 470 av första och 1,591 av andra klass.

Ehuru generalpoststyrelsen, så vitt görligt, försöker hålla postföringslegorna

nere vid så låga belopp som möjligt, hava dessa legor å

en del linjer länder år 1913 stigit rätt betydligt.

På grund härav och med särskild hänsyn därtill att generalpoststyrelsen

har sin strävan inriktad på att söka i all skälig mån tillgodose

landsbygdens behov av förbättrade postförbindelser, säger sig styrelsen

visserligen hava att emotse en betydande stegring i utgifterna för

landsvägspostföringen i allmänhet, men då anslagen för ändamålet för

de föregående åren visat sig ej behöva tagas fullt i anspråk, hemställer

styrelsen, på sätt ovan omförmälts, att anslaget i fråga för år 1915

sättes till samma belopp som för år 1914 eller förslagsvis 2,100,000

kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kung}. Majds Nåd. Proposition Nr 2.

63

Postbefordran sjöledes.

Samtliga anslag till postbefordran sjöledes torde för år 1915 även

böra sättas till samma belopp, som fastställts för år 1914, eller sålunda

för postbefordran:

11

2)

3)

4)

5)

6)

emellan

emellan

emellan

emellan

emellan

samt

emellan

Sveriges fastland och Gottland... till

övriga inrikes orter...................... »

Sverige och Tyskland..................... »

Sverige och Danmark .................. »

Sverige och Finland (Ryssland). . »

kronor 75,000

» 140,000

» 273,500

» 15,000

» 25,000

Sverige samt Storbritannien och

Amerika ........................................................i»

Summan av samtliga anslag under postfordran

lunda för år 1915 belöpa

sig- till 542,500 kronor.

» 14,000: —

sjöledes skulle så
-

Transitersättning åt främmande postverk.

Den vederbörande länder enligt internationella postfördrag tillkommande

årliga ersättning för transiterande brevpostförsändelser grundar

sig på en vart sjätte år upprättad statistik. Som generalpoststyrelsen i

sitt förslag till postverkets stater för driftkostnader år 1914 anförde,

upprättades i november 1907 statistik avseende åren 1908 —1913,

varjämte i maj 1913 tillkommit en ny statistik, som sålunda kommer

att gälla för åren 1914—1919. Generalpoststyrelsen bär emellertid

icke ännu från internationella postbyrån i Bern erhållit uppgift å

de belopp, som svenska postverket enligt den nya statistiken årligen

under sistnämnda tidsperiod i transitersättning skall erhålla från eller

erlägga till respektive utländska postverk. Skuld såld o t för Sverige torde

dock, enligt vad generalpoststyrelsen i sitt förslag till stater för år 1914

närmare beräknat, komma att uppgå till omkring 100,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har fördenskull hemställt, att förevarande anslag

måtte för år 1915 bestämmas till enahanda belopp som det för år 1914

fastställda eller till 100,000 kronor.

Vad generalpoststyrelsen sålunda anfört ifråga om anslag under »D.

Postbefordran», föranleder icke någon erinran från min sida.

Anslagen under nämnda titel skulle sålunda för år 1915 komma att

att i sin helhet utgå med oförändrade belopp eller 7,142,500 kronor.

Departements
chefen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

E. Omkostnader.

(F örslagsanslag.)

Felräkning spenning ar.

Någon ändring i senast fastställda anslag anser generalpoststyrelsen

ej erforderlig, vadan beloppet för år 1915 föreslås till 75,000 kronor.

Ersättning för tjänsteresor i allmänhet.

Anslaget till ersättning för tjänsteresor är i postverkets stater

upptaget

för år 1913 till ............................................................. kronor 85,000: —

» » 1914 )) .............................................................. » 90,000: —

Utgifterna uppgingo år 1912 till i runt tal 83,000 kronor och torde

för år 1913 kunna beräknas belöpa sig till 88,000 kronor.

De inspektionsresor, som generalpoststyrelsens chef och ledamöter

samt postverkets distriktschefer eller deras närmaste män åligga att

företaga i syfte ej blott att öva inseende och kontroll i fråga om postarbetet

i allmänhet utan även för utredande av den korresponderande

allmänhetens postala behov ävensom för undersökning eljest av förhållanden,

som äro av vikt för postverket, anser styrelsen böra tillmätas

en mycket stor betydelse.

Allteftersom poströrelsen i olika grenar tillväxer, ökas givetvis också

behovet av inspektion och kontroll samt i följd därav jämväl kostnaderna

för inspektionsförrättningarna.

Generalpoststyrelsen anser därför, att anslaget i fråga för år 1915

bör sättas till förslagsvis 95,000 kronor, vilket innebär en ökning av

5,000 kronor i senast fastställda anslag.

Traktamente för tjänstgöring i postkupé eller å landsväg spostlinje.

Anslaget till ifrågavarande traktamenten har, med hänsyn till den

numera genomförda omläggning av bestämmelserna angående traktamentersättningen,

för år 1914 förhöjts med 60,000 kronor och fastställts

till 300,000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

I den mån nya järnvägslinjer öppnas för trafik och posternas storlek

ökas samt till följd därav erfordras anställande av större personal

inom järnvägsposten, komma givetvis utgifterna under titeln att ökas.

Med hänsyn härtill anser generalpoststyrelsen, att ifrågavarande

anslag borde för år 1915 bestämmas till förslagsvis 310,000 kronor,

innebärande en förhöjning av 10,000 kronor i förhållande till anslaget

för år 1914.

Överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i postkupé

eller ä landsväg spostlinje.

Generalpoststyrelsen anser sig för år 1915 icke behöva ifrågasätta

någon förhöjning i det för år 1914 fastställda anslaget, 60,000 kronor.

Uniformsbeklädnad.

Ej heller beträffande anslaget under denna titel, för år 1914 fastställt

till 360,000 kronor, torde erfordras någon förhöjning.

Sjukvård m. m.

Anslaget till sjukvård är i postverkets stater upptaget:

för år 1912 till .............................................................. kronor 25,000: —

» » 1913 » ............................................................. » 33,000: —

» » 1914 » x> 40,000: —

Utgifterna å detta anslag, därav bestridas kostnaderna

för sjukhus- och sanatorievård, läkarebehandling,

medikamenter in. m. åt därtill berättigad personal

vid postverket, hava uppgått år 1912 till ........ » 32,121: —

och kunna för år 1913 beräknas uppgå till omkring » 36,000: —

Generalpoststyrelsen hemställer, att anslaget för år 1915 upptages

till förslagsvis 45,000 kronor eller således en förhöjning av 5,000 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 1 Käft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Underv isning skurser.

Anslaget till dylika kurser anses av styrelsen för år 1915 kunna

fastställas till samma belopp som för år 1914 eller 33,000 kronor.

Hyror för postlokaler.

Anslaget till hyror för postlokaler har i staterna fastställts:

för år 1912 till

» » 1913 »

» » 1914 »

kronor 365,000: —

» 395,000: —

» 435,000: —

Utgifterna för år 1912 uppgingo i runt tal till »

och kunna för år 1913 beräknas komma att uppgå

till omkring......................................................................... »

301,700

365,000: —

Ehuruväl behov av större postlokaler, särskilt med anledning av

pakettrafikens alltjämt fortgående tillväxt, enligt vad generalpoststyrelsen

meddelar, gör sig alltmer och mer gällande och styrelsen därför ser sig

nödsakad att anskaffa rymligare och tidsenligare postlokaler å åtskilliga

orter, framhåller styrelsen, att styrelsen likväl fortfarande såsom hittills

skall söka att i görligaste mån begränsa statsverkets utgifter för ändamålet.

Generalpoststyrelsen anser sig fördenskull icke behöva nu hemställa

om någon ökning i anslaget utan föreslår, att detsamma för år 1915

fastställes till samma belopp som för år 1914 eller 435,000 kronor.

Postlokalers uppvärmning, belysning och städning.

Ifrågavarande anslag är i postverkets stater för vart och ett av åren

1912, 1913 och 1914 upptaget till 370,000 kronor.

Utgifterna å anslaget utgjorde för år 1912 321,195 kronor.

För år 1913 torde de emellertid kunna beräknas komma att uppgå

till omkring 382,000 kronor.

I förslag till postverkets stat för driftkostnader år 1914 redogjorde

generalpoststyrelsen för den omläggning, som vidtagits i avseende å

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

67

belysningsanordningarna inom postverket. Genom denna omläggning

hava kostnaderna för elektrisk strömförbrukning nedbringats från 130,000

kronor, vartill utgifterna uppgingo under belysningsåret 1909—1910, till

93,000 kronor för belysningsåret 1911—1912. Enligt de beräkningar,

generalpoststyrelsen nu låtit verkställa, hava utgifterna i detta hänseende

för året 1912—1913 nedgått till 87,000 kronor. Sedan numera metalltrådslampor

av lägre ljusstyrka än 25 normalljus kunna framställas,

torde genom användande, där så lämpligen kan ske, av dylika lampor

utav 16 och 10 normalljus strömkostnaderna för belysningsåret 1913—

1914 kunna ytterligare något nedbringas. Men det är givet, att kostnaderna

därefter komma att stiga i den män postkontorslokalerna utvidgas

eller elektrisk belysning anordnas vid sådana postanstalter, där tidigare

för belysning använts gas eller fotogen. Någon minskning i belysningskostnaderna

för år 1915 i förhållande till år 1914 torde sålunda

icke kunna beräknas. Snarare torde man få räkna med någon förhöjning

i dessa utgifter.

Beträffande kostnaderna för postlokalernas uppvärmning och städning

visa desamma under de senare åren en alltjämt fortgående stegring.

Så föranleda givetvis anskaffande av rymligare postlokaler ökade utgifter

i detta hänseende. Prisen å kol och ved hava stigit, varjämte ersättningen

till de personer, som ombesörja städning och renhållning inom

postlokalerna, på flera håll måst ökas på grund av höjda arbetspriser.

Med hänsyn härtill anser sig generalpoststyrelsen böra för år 1915 föreslå,

att förenämnda anslag höjes med 20,000 kronor och sålunda fastställes

till 390,000 kronor.

Tillverkning av frankotecken.

Detta anslag är i staterna fastställt:

kronor 240,000: —

» 240,000: —

)) 160,000: —

» 160,000: —

» 175,000: —

» 215,000: —

för år 1909 till

» » 1910 »

» » 191.1 »

» » 1912 »

» » 1913 »

» » 1914 »

Ehuruväl frankoteckenstillverkningen naturligen år från år stigit,

hava likväl utgifterna å anslaget kunnat i väsentlig mån begränsas.

Sålunda hava utgifterna utgjort enligt vad styrelsen upplyser:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 2.

för år 1909 ............................................................................. kronor 195,147: —

b » 1910............................................................................ » 182,720: —

» » 1911 .......................................................................... » 141,974: —

För år 1912 uppgingo utgifterna till..................... )) 223,890: —

samt hava för tiden 1 januari—15 augusti 1913 utgjort 120,500 kronor

och beräknas för hela året 1913 uppgå till 210,000 kronor.

Antalet och värdet å från postverkets frimärksförråd åren 1910—

1912 utsända frankotecken framgå av efterföljande av generalpoststyrelsen

meddelade tablå:

År.

Antal

Värde

st.

kronor.

1910..............................

223,114,050

19,974,037

1911..............................

234,805,050

21,574,633

1912..............................

243,925,150

22,502,796

Med en beräknad ökning av frankoteckensåtgången under åren

1914 och 1915 av 4 procent för vartdera året, skulle utgifterna å anslaget

komma att uppgå till omkring 219,000 kronor år 1914 och 228,000

kronor för år 1915.

Anslaget torde därför böra för år 1915 sättas till förslagsvis 230,000

kronor. Detta innebär en förhöjning av 15,000 kronor i förhållande till

anslagsbeloppet för år 1914.

Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier in. in.

Detta anslag är i postverkets stater upptaget

för år 1910 till

» » 1911 » .

» » 1912 » .

» » 1913 » .

» )) 1914 d .

kronor 380,000

» 420,000

» 475,000

» 450,000

» 400,000

Utgifterna hava utgjort under år 1910 465,047 kronor, men nedbringades

år 1911, oaktat poströrelsen för samma år torde, med ledning

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kling!. Maj:ts Nåd. "Proposition Nr 2.

69

av postverkets inkomster, kunna anses hava ökats med minst 6 procent,

genom vissa av styrelsen vidtagna åtgärder till allenast 305,018 kronor.

För år 1912 hava utgifterna belöpt sig till ...... kronor 364,352: —

samt kunna för år 1913 anses komma att uppgå till t> 390,000: —

Med hänsyn därtill att utgifterna å anslaget under de senare åren

visat sig kunna begränsas så, att utgifterna väsentligt understigit de

anslagna beloppen, ägde nedsättning rum i anslaget för år 1914 till det

belopp, vartill utgifterna å anslaget beräknades i verkligheten komma

att uppgå.

För mötande av de ökade utgifter, som givetvis i mån av poströrelsens

utveckling och därav förorsakad större förbrukning av blanketter

och dylikt årligen äro att emotse, anser styrelsen emellertid, att anslaget

för år 1915 bör förhöjas med enahanda belopp, omkring 25,000 kronor,

vartill utgiftsökningen för år 1913 i förhållande till 1912 belöpt sig;

och har styrelsen alltså föreslagit, att anslaget för år 1915 bestämmes

till 425,000 kronor.

Förbrukningsartiklar.

Under detta anslag avföras kostnaderna för anskaffandet av, bland

annat, postpåsar och säckar, lack, bindgarn, påssaxar, blyplomber till

försegling av påsar in. m.

Anslaget är i postverkets stater fastställt

för år 1912 till ..........................................

» )> 1913 » ...........................................

)> » 1914 » ...........................................

Utgifterna å anslaget utgjorde år 1912

samt beräknas för år 1913 uppgå till

kronor 170,000: —

» 180,000: —

» 190,000: —

» 152,677: —

» 160,000: —

Postverkets jämförelsevis stora behov av postpåsar och postsäckar

tillverkas i all huvudsak genom fångvårdens försorg. Jämlikt nådigt

brev den 20 juni 1913 skall postverket för ifrågavarande tillverkning

till fångvården erlägga utom, såsom förut, allenast gottgörelse för

materialier, som fångvården tillsläpper, en ersättning motsvarande viss

del av det bokförda arbetsvärdet, nämligen beloppet av de arbetspremier,

som för arbetet tillgodoförts fångarna, och därjämte en tiondel av arbetsvärdet.

Härigenom kommer givetvis postverkets utgifter å anslaget att

i någon mån ökas.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Departements
chefen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Emellertid anser generalpoststyrelsen sig icke behöva för år 1915

ifrågasätta någon ökning i det för år 1914 anvisade anslaget 190,000

kronor.

Telefonavgifter och telegramporto.

För år 1915 synes någon förböjning i det för telefonavgifter och

telegramporto i staten för år 1914 fastställda anslag, 35,000 kronor,

icke vara erforderlig.

Diverse utgifter.

Anslaget till diverse utgifter — varav bestridas fraktkostnader för

möbler och andra inventarier, kostnad för uppsättning eller nedtagning av

skyltar, brevlådor och dylikt, målning av tidbrickor, annonseringskostnader,

utgifter för kalendrar och böcker samt för prenumeration å tidningar

ävensom ett flertal andra utgifter av olika slag, vilka icke äro av beskaffenhet

att böra avföras å andra anslag — är i postverkets stater

upptaget:

för år 1912 till ....................................................................

... kronor

30,000: —

.» » 1913 » .................................................................

»

30,000: —

» » 1914 » .................................................................

»

35,000: —

Utgifterna hava uppgått:

för år 1912 till .................................................................

... kronor

31,715: —

samt beräknas för år 1913 komma att uppgå till

»

41,300: —

Generalpoststyrelsen anser fördenskull, att anslaget för år 1915 bör

fastställas till 45,000 kronor, vilket innebär en förhöjning av 10,000

kronor i senast fastställda anslag.

Mot vad generalpoststyrelsen under anslagen till omkostnadsstaten

föreslagit har jag icke funnit något att anmärka. Beträffande särskilt

frågan om den ersättning, postverket har att erlägga till fångvårdsstyrelsen

för genom dess försorg tillverkade förbrukningsaijtiklar, har jag

redan vid anmälan den 14 januari 1913 av generalpoststyrelsens förslag

till stater för postverket för år 1914 påpekat, att nämnda ersättning

torde komma att höjas, vilket, såsom ovan anmärkts, numera skett.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Här ovan har föreslagits höjning av anslaget:

till ersättning för tjänsteresor i allmänhet med............ kronor 5,000: —

» traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å

lands vägspostl inj e.................................................. » 10,000: —

» sjukvård m. m................................................................. » 5,000: —

» postlokalers uppvärmning, belysning och städning » 20,000: —

» tillverkning av frankotecken ...................................... » 15,000: —

» blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m. m. )> 25,000: —

» diverse utgifter............................................................... » 10,000: —

Summa kronor 90,000: —

Genom dessa ändringar kommer alltså omkostnadsstaten att ökas

från 2,638,000 kronor är 1914 till 2,728,000 kronor för år 1915. Anslagsökningen

för år 1914 i förhållande till år 1913 uppgick till 117,000

kronor.

F. Oförutsedda utgifter.

Under detta anslag avföras vissa mera tillfälliga utgifter, såsom

kostnader, föranledda av tjänstemäns från postverkets distrikts- och

lokalförvaltningar inkallande för deltagande hos styrelsen i reglementsmed

flera arbeten, gottgörelser av olika slag, utbetalade med stöd av

särskilda nådiga beslut, m. m.

Anslaget har i staterna för åren 1912 och 1913 upptagits till 15,000

kronor samt höjdes för år 1914 till 25,000 kronor.

För år 1915 har generalpoststyrelsen ansett sig icke behöva ifrågasätta

någon förhöjning i sistnämnda belopp.

G. Avkortningar och restitutioner.

(Förslagsvis.)

De utgifter, som belasta detta anslag, nämligen ersättningar för

bortkomna eller skadade värdeförsändelser, anmärkningsprovision samt

avkortningar och restitutioner av postavgifter i allmänhet, äro, såsom

ligger i sakens natur, särdeles växlande under olika tidsperioder. De

uppgingo under år 1912 till omkring 13,700 kronor.

Samman
fattning.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

I staten för år 1914 äro samma utgifter förslagsvis upptagna till

12,405 kronor.

För vinnande av jämn slutsumma å staten föreslår styrelsen, att

desamma för år 1915 bestämmas till förslagsvis 14,460 kronor.

H. Avsättning till förnyelsefond.

För avsättning till postverkets förnyelsefond bar av Kungl. Maj:t

och Riksdagen beräknats:

dels 11 h procent av värdet på postverkets i bruk tågna fastigheter,

dels ock 5 procent av värdet å postverkets inventarier.

Fastigheternas värde kommer, så vitt nu är känt, att vid 1913 års

utgång uppgå till.......................................................... kronor 7,240,200: —

Under år 1914 bliva inga nybyggnader för

postverket färdiga.

Däremot torde de nya posthusen i Norrköping

och Uddevalla under år 1915 komma att tagas i

bruk.

Fastigheternas värde anses vid 1915 års utgång

hava ökats dels med de för nämnda posthusbyggnader

avsedda anslag av respektive 400,000 och

240,000 kronor eller tillhopa... kronor 640,000: —

dels ock med de under åren

1914 och 1915 nedlagda kostnader

för sådana ändringar å i

bruk tagna fastigheter, som

öka desammas värde, för båda

åren beräknade tillhopa till...... » 50,000: —

eller således tillhopa med............................................... »_690,000:

Sammanlagda värdet av postverkets vid 1915

års utgång i bruk tagna fastigheter skulle sålunda

belöpa sig till ................................................................... kronor 7,930,200:

1,5 procent härå utgör kronor 118,953 eller i runt tal 120,000

kronor.

Värdet av postverkets inventarier uppgick vid 1912 års utgång

................................................................................ kronor 2,038,000: —

till

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 2.

73

Till inköp av inventarier är för år 1913 anvisat

ett belopp av............................................................

och för år 1914................................................................

kronor 266,000: —

» 240,000: —

Vid 1914 års slut skulle postverkets inventarier

således hava ett värde av..................................... kronor 2,544,000: —

Bifalles den under utgifter för kapitalökning

denna dag gjorda hemställan om anslag till inköp

av inventarier för år 1915 till ett belopp av 300,000

kronor, skulle värdet av postverkets inventarier år

1914, 2,544,000 kronor, ökas under år 1915 med » 300,000: —

Värdet av postverkets inventarier kan alltså

vid 1915 års slut beräknas komma att uppgå till kronor 2,844,000: —

5 procent å detta värde utgör 142,200 kronor eller i avrundat tal

145,000 kronor.

Sammanlägges den förut för år 1915 beräknade kostnaden för posthusens

underhåll.............................................................. kronor 120,000: —

med här ovan för samma år beräknade utgifter för

underhåll av inventarier.................................. » 145,000: —

erhålles det belopp, som bör för år 1915 avsättas

till förnyelsefond, ...................................................... » 265,000: —

innebärande en ökning av 25,000 kronor i förhållande till 1914 års

anslag.

Mot vad styrelsen föreslagit beträffande anslagen till oförutsedda Departements

utgifter, avkortningar och restitutioner samt avsättning till förnyelsefond chefen
har

jag intet annat att erinra, än att på grund av det av mig föreslagna

beloppet av Malmbergs pension anslaget till avkortningar och

restitutioner bör för statens utjämnande upptagas till förslagsvis 14,460

kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till föregående år med

2,055 kronor.

Vid bifall till det av mig sålunda framlagda förslag erhåller postverkets

stat för driftkostnader för år 1915 den lydelse bifogade förslag

till stat utvisar (Bilaga 1). De särskilda anslagssummorna komma att i

förhållande till år 1914 ställa sig på sätt närmare framgår av efterföljande

tabell:

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 1 höft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

A. Avlöningar.

1. Generalpoststyrelsen.

Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar.....

Ortstillägg och hyresbidrag........................

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning

m. m...........................................

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar ....

Ortstillägg och hyresbidrag.........................

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning

m. m............................................

3. Övriga anslag.

Arvoden till poststationer ..........................

» åt frimärksförsäljare.......................

Gratifikationer m. m. åt tjänstemän...............

Understöd åt personer, som äro eller varit anBtällda

vid postverket eller anlitats i dess

ärenden, ............................................

Summa

Ökning

B. Övergångsstat.

1. Generalpoststyrelsen..............

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna ...

Summa

C. Pensioner. ....................

D. Postbefordran.

Postbefordran å järnväg .............................

» å landsväg jämte lokala transporter

.............................

År 1914

År 1915

Ökning år

1915 i för- hållande till

åt- 1914

Minskning

år 1915 i

förhållande

till år 1914

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

420,650

432,100

11,450

23,750

23,750

—

—

55,000

60,000

5,000

—

9,004,600

9,365,800

361,200

_

880,000

930,000

50,000

—

1,150,000

975,000

—

175,000

2,150,000

2,150,000

__

75,000

75,000

—

20,000

20,000

—

—

20,000

20,000

13,799,000

14,051,650

427,650

175,000

—

—

282,650

—

10,300

10,300

—

•v—

19,050

19,250

200

—

29,350

29,550

200

—

421,745

433,840

12,095

—

4,400,000

4,400,000

—

—

2,100,000

2,100,000

—

—

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

75

År 1914

År 1915

Ökning år

1915 i för- hållande till

år 1914

Minskning

år 1915 i

förhållande

till är 1914

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Postbefordran sjöledes:

emellan Sveriges fastland och Gottland ....

75,000

75,000

—

_

» övriga inrikes orter.....................

140,000

140,000

—

_

» Sverige och Tyskland..............

273,500

273,500

—

_

» Sverige och Danmark..................

15,000

15,000

_

_

» Sverige och Finland....................

25,000

25,000

—

» Sverige samt Storbritannien och

Amerika...............................

14,000

14,000

—

_

T ransitersättning åt främmande postverk ......

100,000

100,000

—

—

Summa

7,142,500

7,142,500

—

—

E. Omkostnader.

Eelräkningspenningar .................................

75,000

75,000

—

_

Ersättning för tjänsteresor i allmänhet .........

Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller

90,000

95,000

5,000

—

å landsvägspostlinje...............................

Överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgö-

300,000

310,000

10,000

rande i postkupé eller å landsvägspostlinje

60,000

60,000

—

—

Dniformsbeklädnad.....................................

360,000

360,000

—

—

Sjukvård m. m...........................................

40,000

45,000

5,000

—

Undervisningskurser....................................

33,000

33,000

—

.—

Hyror för postlokaler..................................

Postlokalers uppvärmning, belysning och städ-

435,000

435,000

—

—

ning....................................................

370,000

390,000

20,000

—

| Tillverkning av frankotecken........................

Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier

215,000

230,000

15,000

—

m. m..................................................

400,000

425,000

■ 25,000

—

i ^

| Förbrukningsartiklar...................................

190,000

190,000

—

—

Telefonavgifter och telegramporto..................

35,000

35,000

—

—

Diverse utgifter..........................................

35,000

45,000

10,000

—

Summa

2,638,000

2,728,000

90,000

—

F. Ofönilseddn utgifter. ............

25,000

25,000

-

—

G. Avkortningar och restitutioner. ....

12,405

14,460

2,055

—

H. Avslutning till förnyelsefond. ......

240,000

265,000

25,000

—

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

År 1914

År 1915

Ökning år

1915 i för- hållande till

år 1914

Minskning

år 1915 i

förhållande

till år 1914

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor j

Sammandrag.

A.

Avlöningar ..........................................

13,799,000

14,051,650

252,650

_ i

B.

Övergångsstat.......................................

29,350

29,550

200

—

C.

Pensioner.............................................

421,745

433,840

12,095

—

D.

Postbefordran.......................................

7,142,500

7,142,500

—

—

E.

Omkostnader .......................................

2,638,000

2,728.000

90,000

F.

Oförutsedda utgifter..............................

25,000

25,000

—

G.

Avkortningar och restitntioner................

12,405

14,460

2,055

—

H.

Avsättning till förnyelsefond ..................

240,000

265,000

25,000

-

''

Summa

24,308,000

24,690,000

382,000

_

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kung].

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels medgiva, att maskinisten Frans Albert Frithjof

Malmberg må från och med månaden näst efter den,

under vilken han efter uppnådda 62 levnadsår och

sedan styrkt blivit, att han är oförmögen att på ett

tillfredsställande sätt sköta maskinisttjänsten, erhåller

entledigande från nämnda befattning, äga att un deism

återstående livstid å postverkets pensionsstat uppbära

ett årligt understöd av 1,500 kronor,

dels ock att godkänna bifogade förslag till postverkets

stat för driftkostnader för år 1915 samt bestämma

postverkets anslag till driftkostnader för år

1915, förslagsvis, till 24,690,000 kronor, att utgå direkt

av postmedlen.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skulle avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

77

Bilaga 1.

Postverkets stat för driftkostnader dr 1915.

Kronor.

A. Avlöningar.

1. Generalpoststyrelsen.

Generalpostdirektören......................

13,000

4 byråchefer ... (8,000—9,000 kr.) förslagsvis

35,000

—

1 kamrerare ... (6,000—7,000

» )

»

7,000

—

5 sekreterare... (6,000—7,000

» )

»

33,500

—

1 ombudsman... (5,000 — 6,600

» )

»

5,500

—

3 förste aktua- rior ............ (5,000—6,500

»)

»

19,000

_

2 intendenter... (5,000—6,500

» )

»

13,000

—

1 aktuarie ...... (4,200—5,500

» )

»

5,000

—

1 förrådsförval- tare ............ (4,200—5,500

»)

n

5,500

_

7 notarier....... (4,200—5,500

»)

»

34,500

—

1 registrator ... (4,200—5,500

»)

>•

5,000

—

5 revisorer...... (4,200—5,500

»)

->

26,200

—

2 revisorer och

bokhållare.... (4,200—5,500

n )

»

10,500

_

18 förste postex- peditörer, man- liga............. (3,200-4,200

»)

68,200

13 postexpeditö-

rer, manliga.. (1,800 — 3,800

» '')

»

40,400

—

20 d:o, kvinnliga (1,500—2,100

» )

»

36,100

—

30 biträden,

kvinnliga...... (1,250 -1,650

»)

»

47,500

—

19 vaktmästare.. (1,140—1,650

»)

»

27,000

—

Förste vaktmästaren, arvode.....

200

—

432,100

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Ortstillägg och hyresbidrag, förslagsvis.........

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning

m. in., förslagsvis ...........................

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna,

( för
6

postdirektörer... (7,000—8,000 kr.) ■jslags
i

vis

11 postmästare av

klass 1 A ...... (5,500—7,000 » )

23 postmästare av

klass 1 B ...... (5,000—6,500 » ) »

6 överkontrollörer (5,000—6,500 » ) »

15 postmästare av

klass 2 A ...... (4,600-6,000 » )

7 förste kontrollö
rer

............... (4,600—6,000 » )

28 postmästare av

klass 2 B ...... (4,200—5,500 » )

86 mästare (manli& (3.800-5,000 » )|

av klass ikvinn-J(2j900_3 40() „ }j »

53 kontrollörer...... (3,800— 5,000 » ) »

87 mllre (3.500-4,600 » )

mästare

av klass | kvinn
-

}(2,700-3,:

,100 » 1

4 ...... 1 lig

j 152 förste postexpe
ditörer,

manliga (3,200—4,200 .. ) >

I 27 förste postexpeditörer,

kvinnliga.

.............. (1,900—2,500 » )

875 postexpeditörer,

manliga......... (1,800-3,800 ») »

| 270 postexpeditörer, .

kvinnliga ...... (1,500—2,100 kr.) \ slags
-

vis

16 biträden, kvinnliga.

.............. (1,250—1,650 » ) »

Kronor.

45.500

») 77,200

149.000

37.500

90.000

42.000

154.000

430.000

264.600

393.600

614,200

67,900

2,551,200

514,6Q0

24,800

23,750

60,000

515,850

*) Häri innefattas även särskilda arvoden till 3 postmästare.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

79

640 förste postvaktmästare

och för- ''

ste postiljoner.. (1,500—1,950 » ) »

1,890 postvaktmästare

ock postiljoner (1,200—1,650

resp. 1,890 » ) »

Ortstillägg och hyresbidrag............... »

| Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning

m. in., förslagsvis ...........................

3. Övriga anslag.

Arvoden till poststationer, förslagsvis.........

» åt frimärksförsäljare, » .........

Gratifikationer in. m. åt tjänstemän eller andra

personer, som äro anställda vid postverket

eller anlitas i dess ärenden,............

Understöd m. m. åt personer, som äro eller

varit anställda vid postverket eller anlitats i

dess ärenden, .......................................

Transport

Kronor.

1,223,200

2,686,500

9,365,800

930.000

975.000

2,150,000

75,000

20,000

20,000

11,270,800

2,265,000

14,051,650 —

14,051,650 —

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 2.

Transport

B. Övergångsstat.

1. Generalpoststyrelsen.

Personligt avlöningstillägg åt byråchefen C. Å Hasselrot,

förslagsvis...............................................................

9 tjänstemän i l:a graden, förslagsvis ...........................

Personlig verlanästarbefattning för E. V. Nyberg, förslagsvis

.................................................................

=

51,300

—

Avgå under A. upptagna avlöningar ............

42,600

—

Återstod

8,700

—

1 kammarskrivare ...................................

1,600

—

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

1 postdirektör i Malmö (enligt 1902 års

stat) ......

4,000

—

1 postmästare av klass 2 A ( » 1910 »

’> ) ......

6,000

—

3 » » » 2 B ( » » »

» ) ......

16,500

—

1 » » » 3 ( » » »

» ) .....

5,000

—

1 » » » 4 ( » 1909 »

» ) ......

3,400

—

12 postexpeditörer i 2:a lönegraden (enligt 1909 års stat)...

33,600

—

Personliga avlöningstillägg, förslagsvis .........

950

—

=

69,450

—

Avgå följande under A. upptagna avlöningar:

till postmästaren vid postkontoret Malmö 1

kr. 7,300

—

» 1 postmästare av klass 2 B ...............

» 5,500

—

» 3 manliga postmästare av klass 3......

» 15,000

—

» 1 manlig » » » 4.....

» 4,600

—

» 1 kvinnlig » » » 4.....

» 3,100

—

» 12 postexpeditörer, kvinnliga ...............

» 25,200

—

60,700

—

Återstod

8,750

—

Transport

8,750

_

Krön or.

4,000

34,000

4,200

9,100

14,051,650

10,300

10,300

14,051,650;-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kung1, Maj:ts Kärl, PropsiUon Kr 2.

81

Transport

1

Tjänst-

Provisions-

Lön.

gorings-

ersättning.

penningar.

I

1 kontrollör ...................j 2,100

700

700

Uppbörds- och frimärksprovision, förslagsvis ...................

C. Pensioner.

(Förslagsanslag.)

Tjänstemän, som erhållit avsked, .................................

Tjänstemän med flera, som i följd av skada under tjänstutövning

eller av annan orsak tillerkänts ärligt understöd.

Avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn...............

D. Postbefordran.

(Förslagsanslag.)

Postbefordran å järnväg ............................................

» å landsväg jämte lokala transporter............

» sjöledes:

emellan Sveriges fastland och Gottland.......................

» övriga inrikes orter.......................................

» Sverige och Tyskland ....................................

» » » Danmark ...(...............................

» » » Finland......................................

» » » Storbritannien och Amerika ..........

Transitersättning åt främmande postverk ........................

E. Omkostnader.

(Förslagsanslag.)

Felräkningspenningar................................................

Ersättning för tjänsteresor i allmänhet.........................

postlinje...........................................................

»vorliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i

kupé eller å landsvägspostlinje, .............''.............

Träl

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 1 höft.

Krono

r

8,750

i

10,300

14,051,650

3,500

:

7,000

1

19,250

29,550

421,525

_

—

9,815

—

—

—

2,500

—

433,840

—

4,400,000

—

—

2,100,000

—

75,000

—

140,000

—

273,500

—

15,000

—

25,000

—

14,000

—

542,500

—

—

—

100,000

7,142,500

75,000

—

95,000

—

—

310,000

_

60,000

t —

|-

—

21,657,541

) —

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Krön

O 1

!

Transport

21.657.540

—

Uniformsbeklädnad ....................................

—

_

360,000

_

Sjukvård m. m. ..............................

—

_

45,000

_

! Undervisningskurser

_

_

33,000

Hyror för postlokaler..........................................

—

—

435,000

_

Postlokalers uppvärmning, belysning ocli städning........

_

_

390,000

_

Tillverkning av frankotecken .

—

_

230.000

_

| Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier ni. m.

_

_

425,000

1 Förbrukningsartiklar ..

_

_

190,000

Telefonavgifter och telegramporto

_

_

35,000

1

Diverse utgifter ... .

_

—

45,000

2,728.000

F. Oförutsedda utgifter....................................

—

—

—

25,000

Aykortnmgar och. restitution©!*, förslagsvis

—

—

—

14,460

—

i H. Avsättning till förnyelsefond

_

_

_

.

-1

265,000

J

Summa kronor

~ 1—

—

-|

24,690,000

_

Stockholm, K. L. Beckmans boktryckeri, 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.