Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 37

1914-01-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 A:37, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 37

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 37.

1

Nr 37.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Biksdagen angående efterskänkande

av kronans rätt till danaarv efter hemmansägaren

Andreas Moberg från Plombo östergård i Stengårdshults

socken; given Stockholms slott den 24 januari

1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgiva, att kronans rätt till danaarv efter hemmansägaren Andreas

Moberg från Plombo östergård i Stengårdshults socken må i vad det

avser Via mantal Plombo Ostergård nr 2 efterskänkas till förmån för

hemmansägaren Frans Leonard Andersson i Backagärde.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Theodor Adélswärd.

Bihang till Biksdagens protokoll 1914. 1 saml. 20 käft. (Nr 37—38.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 37.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

januari 1914.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet friherre Adelswärd anförde:

Den 19 juli 1841 avled hemmansägaren Andreas Moberg från

Plombo östergård i Stengårdshults socken. I instrumentet över den efter

honom upprättade bouppteckningen antecknades, att han såsom stärbhusdelägare

efterlämnat sin hustru, Christina Johannesdotter, men icke

några bröstarvingar; däremot lämnades ingen uppgift, huruvida andra

arvingar till Moberg funnes eller att sådana vore okända. Behållningen

i boet uppgick till 157 riksdaler 32 skillingar 6 rundstycken och bland

tillgångarna hade upptagits Vs mantal Plombo Östergård nr 2 med ett

värde av 200 riksdaler banko, å vilken fastighet Moberg och hans hustru

den 23 januari 1828 erhållit fasta.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 37.

Genom ett den 11 januari 1826 upprättat inbördes testamente

hade makarna Moberg förordnat, att den av dem, som överlevde den

andra, skulle »till sin död orubbad behålla och utan ansvar begagna

och använda allt» vad i makarnas bo funnes, vare sig fast eller lös

egendom; och blev ifrågavarande testamente bevakat av Mobergs änka,

Christina Johannesdotter.

Enligt vid tiden för mannens död gällande lag var Christina

Johannesdotter vid dödstillfället ägare till V3 av berörda fastighet

och kom genom testamentet i besittning av hela densamma, ehuruväl

på grund av testamentets avfattning må antagas, att äganderätt till

mannens a/3 av fastigheten icke blivit till henne upplåten. Efter att

hava ingått nytt äktenskap med hemmansägaren Anders Nilsson avled

Christina Johannesdotter den 21 augusti 1872 och efterlämnade, enligt

vad den efter henne upprättade bouppteckningen utvisar, såsom stärbhusdelägare,

förutom mannen, en avliden systers fyra barn. Hela fastigheten

upptogs i bouppteckningsinstrumentet såsom tillgång i boet med

ett värde av 3,000 riksdaler rmt. Änklingen bevakade ett av makarna

Nilsson den 20 februari 1858 upprättat testamente, enligt vilket den av

makarna, som överlevde den andra, ägde att till sin död »begagna och

använda» all deras egendom. Med anledning av att Anders Nilsson

ämnade träda i nytt äktenskap, förrättades sedermera den 12 oktober

1878 arvskifte efter Christina Johannesdotter. Fastigheten skiftades

därvid så, att V12 mantal tilldelades »Andreas Mobergs arvingar» och

V,, mantal vart och ett av den avlidnas om förmälda fyra systerbarn.

Anders Nilsson synes emellertid hava suttit kvar å fastigheten och, sedan

han ingått äktenskap med Josefa Larsdotter, inköpte makarna de 79G

mantal av fastigheten, som tillfallit Christina Johannesdotters systerbarn.

Å denna del av fastigheten erhöllo makarna Nilsson lagfart den 14 mars

1879. De Mobergska arvingarna synas emellertid hava fallit i glömska.

Sannolikt har hela fastigheten upptagits såsom tillgång vid uppteckning

den 9 maj 1885 av boet efter Anders Nilsson, ty i den bouppteckning,

som den 21 januari 1889 upprättades efter Josefa Larsdotter, är Va

mantal Plombo Östergård antecknat såsom tillgång med ett värde av

3,000 kronor, därvid anmärkts, att, om arvskifte verkställts efter mannen

Nilsson, fastigheten skulle tillfallit makarna Nilssons omyndiga son 1 rans

Leonard Andersson ensam och under sådana förhållanden icke behövt

upptagas i bouppteckningen efter Josefa Larsdotter. Då denna icke

efterlämnade annan bröstarvinge, kom hela fastigheten sålunda i Frans

Leonard Anderssons besittning.

Genom köpebrev den 12 mars 1898 försålde Andersson fastig
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 37.

heten till hemmansägaren Peter Eriksson och dennes hustru för 1,800

kronor. Av köparna gjord ansökning om lagfart å fånget blev emellertid

av vederbörande häradsrätt den 16 mars 1898 förklarad vilande, på

den grund att säljarens åtkomst till fastigheten icke blivit lagligen

styrkt. Samtidigt utfärdades på sökandenas begäran kungörelse jämlikt

10 § i förordningen om lagfart å fång till fast egendom den 16 juni

1875, men vid fullföljd av lagfartsärendet den 2 oktober 1905 beviljades

ej heller då den sökta lagfarten, utan förklarades ansökningen fortfarande

vilande.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu Frans Leonard Andersson,

som numera är hemmansägare i Backagärde i Marbäcks socken av

Älvsborgs län, under åberopande av »den på testamentariska förordnanden

grundade långa åborätten» till fastigheten ifråga, anhållit, att, som övriga

hinder för lagfartens beviljande blivit undanröjda, men kronans ombudsman

ansett sig icke kunna tillstyrka lagfarten, för den händelse kronan

skulle vara berättigad till danaarf efter Andreas Moberg, efter vilken

någon arvinge ej givit sig tillkänna, ^»äganderätten till åberopade hemman

Va mantal kronoskatte Plombo Ostergården» måtte Andersson tillerkännas.

Till stöd för ansökningen har Andersson anfört, bland annat, följande.

När sökandens fader vid sitt giftermål med änkan Christina Johannesdotter

tillträdde fastigheten i fråga, befann sig densamma i högst förfallet skick. Sökandens

fader betalade emellertid med egna medel stärbhusets skulder, som uppgått

till 367 riksdaler 15 skillingar 6 rundstycken banko mot 525 riksdaler i tillgångar,

uppförde nytt boningshus, vartill virke till största delen inköptes, och bestred å

fastigheten belöpande kostnader för laga skifte. Vidare höjde han genom nyodlingar

och övriga förbättringar hemmanets värde, så att det enligt bouppteckningen

efter Christina Johannesdotter vid dennas död uppgick till 3,000 riksdaler rmt.

Dessa sina uppoffringar fick han delvis än en gång gälda, när han av sin avlidna

hustrus arvingar nödgades tillösa sig deras del av nu ifrågavarande fastighet efter

det värde, vari han själv försatt fastigheten.

Till styrkande av sina uppgifter har sökanden bifogat ett av tvenne

personer avgivet intyg rörande de av hans fader nedlagda kostnaderna

å egendomen i fråga.

I Anderssons ansökning har Peter Eriksson instämt och därvid

framhållit, att för honom och hans familj skulle vara mycket svårt, om

förändringar skedde beträffande ifrågavarande fastighet, som han i lång

tid bebott och å vilken han därunder vidtagit många förbättringar.

Över ansökningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jönköpings

län efter t. f. domhavandens i Tveta, Vista och Mo härads domsaga

och vederbörande kronofogdes hörande avgivit infordrat utlåtande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 37.

T. f. domhavanden har anfört följande.

Ehuru med hänsyn därtill, att åberopade testamentet den 11 januari 1826,

å vilket sökanden i första hand måste grunda sin rätt till fastigheten, icke innefattade

upplåtelse av annat än nyttjanderätten därtill, kronans danaarvsrätt finge

anses vara given, syntes dock fog finnas för bifall till ansökningen vid det förhållande,

att, enligt vad sökanden uppgåve, hans fader Anders Nilsson därå för

nybyggnad, odling och annat nedlagt kostnader, som måhända ej varit alltför obetydliga

i förhållande till fastighetens värde vid den tid, Anders Nilsson tillträtt den,

samt att sökanden i allt fall knappast torde kunna frånkännas anspråk på ersättning

för berörda kostnader.

Kronofogden har i sitt yttrande anfört:

För fullföljande av gjord ansökning om lagfart å V8 mantal Plombo Ostergård

hade Peter Eriksson, som tillhandlat sig hemmanet av sökanden, begärt kronofogdens

yttrande i saken. Av företedda handlingar hade framgått, att Erikssons

åtkomst till 1/2i mantal finge anses styrkt, varemot detta icke kunde anses vara

fallet med återstående 1/12 mantal av hemmanet. Vid sådant förhållande hade

kronofogden ansett sig förhindrad att giva begärt tillstyrkande till lagfartens meddelande.

På de av sökanden anförda skäl hemställde kronofogden emellertid, att

den rätt kronan möjligen kunde äga till ifrågavarande 1/v2 mantal Plombo Östergård

måtte efterskänkas och tillerkännas sökanden.

Med åberopande av vad t. f. domhavanden i ovanberörda domsaga

anfört har Kungl. Maj:ts befallningshavande för egen del tillstyrkt bifall

till ansökningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som jämväl avgivit infordrat yttrande

i ärendet, har hemställt, att, då sökanden uppenbarligen trott sig

berättigad till kvarlåtenskapen efter Andreas Moberg på grund av förut

omförmälta inbördes testamenten och i denna tro försålt egendomen,

samt med hänsyn tagen till de av sökandens fader å egendomen nedlagda

kostnader, Kungl. Maj:t täektes till sökandens förmån efterskänka

kronans danaarvsrätt till ifrågavarande fastighet.

Enligt en kammaradvokatfiskalsämbetets yttrande bifogad, av sökanden

den 3 januari 1912 avgiven och av två personer bestyrkt uppgift

äger sökanden tillgångar utöver skulder till ett värde av 3,080 kronor.

Slutligen har domänstyrelsen på grund av nådig befallning yttrat

sig i ärendet och därvid funnit den gjorda framställningen böra vinna

avseende.

På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgiva, att kronans rätt till danaarv

efter hemmansägaren Andreas Moberg från Plombo Östergård i Sten
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds Nåd. :Proposition Nr 37.

gårdshults socken må i vad det avser Vu mantal Plombo östergård nr 2

efterskänkas till förmån för hemmansägaren Frans Leonard Andersson i

Backagärde.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till

Riksdagen avlåtas av den lydelse, bilagan litt ... vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Albert Tondén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1914 A:51 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter hemmansägaren Andreas Moberg från P a1 i texten
  2. SU 1914 A:11 Utlåtande, i anledning av Kungl. Alaj:ts proposition angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter hemmansägaren Andreas Moberg från Plombo Östergå s. 7 i texten