Sök i Ratio Lex

Angående driftkostnader under år 1915 för statens domäner

1914-01-14 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 A:45, Angående driftkostnader under år 1915 för statens domäner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

1

Nr 45.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående driftkostnader

under år 1915 för statens domäner; given

Stockholms slott den 14 januari 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare fem

jägmästarbefattningar med de i statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner

och i sammanhang därmed nedsätta de i samma stat uppförda

respenningar till en var av jägmästarna i norra och västra Hälsinglands

revir samt nuvarande österdalarnas, framdeles Älvdalens västra

revir, nu 800 kronor, med 100 kronor eller till 700 kronor;

dels höja ej mindre de i nämnda stat uppförda respenningarna

till överjägmästaren i södra distriktet, nu 800 kronor, med 200 kronor

till 1,000 kronor än även tjänstgöringspenningarna till jägmästaren i

Kopparbergs revir med 200 kronor eller från 2,000 kronor till 2,200

kronor;

dels besluta, att de pensioner, som med tillämpning av gällande

lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension efter 1912 års

början beviljats eller komma att beviljas, skola från och med år 1915,

på sätt i statsrådsprotokollet finnes närmare angivet, utgå från statens

domäners fond;

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 26 höft. (Nr 45.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

dels ock, med godkännande av i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,

såsom driftkostnader under år 1915 för statens domäner

förslagsvis uppföra ett belopp av 8,000,100 kronor, att utgå av domänfondens

avkastning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kung!, nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

Kungl. Maj:ts befallningshavande, som ansett, att icke blott de

föreslagna avsöndringarna utan även huvudgården borde försäljas, har

icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen har, då egendomen efter försäljning av lotterna

litt. A, B, C och D skulle komma att omfatta ett område av allenast

13 hektar 51 ar med ett åsatt arrendevärde av blott 440 kronor, i likhet

med Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett skäl icke föreligga att

bibehålla återstående delen av egendomen i kronans ägo.

Av en genom vederbörande föredragande i domänstyrelsen införskaffad

uppgift från domänintendenten i länet inhämtas, att de saluvärden,

som vid uppskattningsförrättningen åsatts de särskilda försäljningslotterna,

beräknats under förutsättning att köparna skulle ansvara

för amorteringen av omförmälda odlingslån.

På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå Riksdagen medgiva,

att sedan egendomen blivit genom ägostyckning enligt lagen den

27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring

uppdelad i fem lotter med ovan angivna områden,

dels lotterna litt. A, B, C och D må var för sig upplåtas enligt kungörelsen

den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande av

de i nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare

bestämmelser i fråga om tillämpningen av berörda grunder;

dels ock egendomen i övrigt må å offentlig auktion försäljas till

den högstbjudande under de i nådiga brevet den 29 maj 1874 omförmälda

villkor;

med förbehåll för köparna av de särskilda områdena att ansvara

för återbetalning av ovanberörda odlingslån i enlighet med den av förste

lantmätaren föreslagna planen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Bohtlieb.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTBYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1914.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

Av de inkomna handlingarna inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 0.8 mil från Skänninge stad och järnvägsstation,

innehåller en sammanlagd areal av 44 hektar 50.6 ar, därav

35 hektar 37.3 ar åker och tomt, 8 hektar 23.5 ar avrösningsjord och

89.8 ar impediment.

Laga skifte har övergått egendomen.

För beredande av egna hem hava uppskattningsmännen föreslagit,

att följande områden måtte avskiljas och försäljas från egendomen,

nämligen

Litt. 8,

kartan

Ägofigurer å kartan

Areal i

hektar

Saluvärde

Arrende- värde kr.

Summa kr.

därav för

skog kr.

A

av 10, av 11 ........................

2,964

1,185

—

60: —

B

9, av 10, av 11 .....................

4,986

1,920

—

95: —

C

15, 20, av 17 .......................

7,896

3,445

786: —

155: —

D

12—14, 16, 18, 19, av 17 ......

14,626

5,995

1,098: —

280: —

För den händelse att det skulle befinnas lämpligt, att även huvudgården,

som å kartan omfattar ägofigurerna nr 1—8 med en areal av

13 hektar 51 ar, därav 13 hektar 47.8 ar åker och tomt och 3.2 ar

impediment, försåldes, hava uppskattningsmännen åsatt densamma ett

saluvärde av 12,790 kronor, därav 4,000 kronor för åbyggnaderna och

1,600 kronor för oredovisad nybyggnadsskyldighet under nu löpande

arrendeperiod. Arrendet för huvudgården har beräknats till 440 kronor.

Egendomen i dess helhet är taxeringsvärderad till 20,100 kronor.

Den 13 juni 1903 har Kungl. Maj:t beviljat lån till ett vattenavledningsföretag,

berörande förutom andra fastigheter ifrågavarande kronoegendom.

Den på egendomen belöpande andelen i lånet utgör 2,408

kronor 99 öre att amorteras med 144 kronor 54 öre för vart och ett

av åren 1911—1935 och med 132 kronor 3 öre för år 1936. Förste

lantmätaren i länet har med hänsyn till egendomens föreslagna uppdelning

uppgjort följande plan för ifrågakomna odlingslåns årliga amortering:

huvudgården erlägger åren 1911—1935: kr. 33.31, år 1936: kr. 30.43

lotten litt. Ad » » » » 19.44, » » » 17.7 6

» » B » » » » » 26.4 4, » » » 24.15

» »C » » » » )) 18.16, » » » 16.5 9

» y> D » » » » » 47.19, » » » 43.10.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1914

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

. friherre Adels wärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.

Med godkännande av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har sistlidna års Riksdag såsom driftkostnader under år 1914 för statens

domäner förslagsvis uppfört ett belopp av 6,457,000 kronor att utgå

från domänfondens avkastning.

Till grund för detta beslut hava lagts följande beräkningar

rörande driftkostnaderna under sistberörda år, nämligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

I. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen, kronor 162,200: —

ålderstillägg åt styrelsens personal

................................. »

anställande av extra amanuens

kos styrelsen ock för renskrivning

m. m.................. »

domänstyrelsens expenser »

rese- ock traktamentsersättning

åt styrelsens personal »

tryckning av styrelsens årsberättelse

.............. »

11,000: —

6,000: —

18,000: -

6,000: —

2,500: — kronor 205,700: —

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal

.................................. kronor 1,199,000: —

ålderstillägg åt skogsstatens

personal................................ » 114,000: —

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000

kronor till avdikningar å

kronans skogar i de norrländska

länen ock i Kopparbergs

län .................... > 4,797,500:— kronor 6,110,500: —

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter kronor 35,500: —

resekostnader vid domänförvaltningen

............................ » 45,000: —

övriga med förvaltningen av

jordbruksdomänerna förenade

kostnader .................. > 60,300: — kronor 140,800: —

Summa kronor 6,457,000: —

I skrivelse den 30 september 1913 har nu domänstyrelsen framställt

förslag rörande driftkostnaderna för statens domäner under år 1915.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

5

I. Kostnader lör domänstyrelsen.

Bland dessa kostnader, vilka för år 1914 upptagits till 205,700

kronor, ingår domänstyrelsens avlöningsstat med 162,200 kronor. Då

någon ändring för år 1915 icke ifrågasatts i nämnda avlöningsstat,

torde densamma för år 1915 beräknas till samma belopp som för innevarande

år.

I kostnader för ålderstillägg för domänstyrelsens personal ifrågasättes

ingen ändring och torde berörda kostnader följaktligen böra för

år 1915 beräknas till samma belopp som för år 1914 eller således till

11,000 kronor.

I utlåtande den 28 december 1912 över domänstyrelsens förslag

den 14 oktober samma år angående inrättandet av en statens domäners

fond och dess förvaltande av styrelsen såsom affärsdrivande verk fäste

statskontoret Kungl. Maj:ts uppmärksamhet därå, att liksom statens

kostnader för pensionering av tjänstinnehavare vid statens järnvägar

ävensom vid postverket och telegrafverket utginge av vederbörande

affärsfonder såsom tillhörande deras driftkostnader, anstalter syntes

böra träffas för att domänförvaltningens pensionskostnader måtte utgå

från statens domäners fond.

Då Kungl. Maj:t den 31 januari 1913 meddelade bestämmelser

angående nämnda fond, anbefallde Kungl. Maj:t tillika domänstyrelsen

att inkomma med utredning och utlåtande i den av statskontoret sålunda

väckta frågan. I anledning härav yttrade domänstyrelsen i

skrivelse den 31 juli 1913, att styrelsen icke hade något att erinra mot

en sådan anordning, att det bidrag, statsverket lämnade till kostnaderna

för domänförvaltningens pensionering, utginge från domänfonden, vilket

tvärtom torde hava göda skäl för sig. Styrelsen ansåge emellertid

styrelsens egen och skogsstatens personal icke vara så mångtalig, att

densammas pensionsintressen skulle bättre tillgodoses genom en egen

pensionsinrättning och en för en sådan inrättning tillsatt styrelse, och

styrelsen ifrågasatte därför, att nämnda personals pensionsangelägenheter

måtte ombesörjas på sätt dittills skett.

I häröver infordrat utlåtande den 21 november 1913 bär statskontoret

tillstyrkt framställning till Riksdagen om medgivande, att

Domänstyrelsens

avlöningsstat.

Ålderstillägg

till domänstyrelsens

personal.

Pensionering

av domänstyrelsens

personal.

Stats
kontoret.

Domän
styrelsen.

Stats
kontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Domän
styrelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

pensionerna till domänförvaltningens personal måtte utgå av driftkostnaderna

för statens domäner och utbetalas av domänstyrelsen, som

därefter skulle äga att, i enlighet med vad i 4 § i kungörelsen den 11

oktober 1907 med föreskrifter om verkställighet av lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension stadgats om de från postm.

fl. medel utbetalade pensioner, från statskontoret återbekomma ett

belopp motsvarande den pensionsfonden för civila tjänstinnehavare

åliggande andel i pensionsutgifterna. I detta syfte borde sedermera

5 § i nyssnämnda kungörelse ändras så, att domänstyrelsen uppräknades

bland de ämbetsverk, som skulle till statskontoret avlämna specifika

pensionsuppgifter.

Om den av statskontoret och domänstyrelsen föreslagna bestämmelsen,

att statens domäners fond skulle övertaga all pensionering av

till domänförvaltningen hörande personal komme till stånd, syntes enligt

statskontorets mening åt densamma dock icke böra givas retroaktiv

verkan på sådant sätt, att fonden även skulle belastas med utbetalningen

av alla redan beviljade pensioner åt dylik personal. Statskontoret ville

dock ifrågasätta, om icke bestämmelsens giltighet borde utsträckas

till alla pensioner av detta slag, vilka beviljats efter det statens domäners

fond inrättats, således efter den 1 januari 1912. Om den nya

ordningen komme till tillämpning från och med år 1915, borde alltså,

sedan utredning vunnits om »c^o-utgiften å anslaget till pensionering

av civila tjänstinnehavare för de till domänförvaltningens personal efter

år 1912 beviljade, under åren 1912—1914 utbetalda pensioner, detta

anslag erhålla gottgörelse för nämnda utgiftsbelopp från anslaget till

domänfondens driftkostnader. De dittills å anslaget till pensionering av

civila tjänstinnehavare beviljade pensioner, som i enlighet härmed skulle

till domänfondens driftkostnader överflyttas, uppginge till följande

årliga belopp, nämligen:

enligt Kungl. Maj:ts beslut år 1912 ............ kronor 17,750: —

» » » » under januari—

september 1913.............................................. » 12,795: —

Summa kronor 30,545: —

I domänstyrelsens ovan omförmälda skrivelse den 30 september

1913 angående domänfondens driftkostnader för år 1915 har styrelsen,

under antagande att förevarande fråga bleve ordnad på sätt statskontoret

och styrelsen satt i fråga, framhållit, att ett förslagsanslag

behövde ställas till styrelsens disposition för att bestrida de kostnader

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

från domänfonden, som förorsakades av dess deltagande i kostnaderna

för pensionering av domänstyrelsens egen personal, och ett annat dylikt

förslagsanslag för samma ändamål beträffande skogsstatens personal.

För det förra ändamålet upptoge nu styrelsen under rubriken kostnader

för domänstyrelsen förslagsvis 2,000 kronor.

Statskontoret har häröver avgivit särskilt utlåtande den 21 november

1913 och under åberopande av sitt förut omförmälda utlåtande

samma dag tillstyrkt vad domänstyrelsen i sistberörda skrivelse föreslagit

beträffande anslag för pensionering av styrelsens personal.

Jag delar till fullo ämbetsverkens uppfattning, att den statsverket

åliggande kostnad för pensionering av domänstyrelsens och skogsstatens

personal bör liksom andra utgifter för förvaltningen av statens

domäner utgå från domänfonden. Då domänstyrelsen med underlydande

personal numera inordnats bland statens affärsdrivande verk, bör den

statens affärsverksamhet, som har till föremål dess domäner, bära även

den del av driftkostnaderna, som utgöres av personalens pensioneringsomkostnader,

och i detta hänseende likställas med de affärsrörelser,

som bedrivas genom statens järnvägar, post- och telegrafverken samt

statens vattenfallsverk. Detta skulle i sin mån bidraga till att giva

en i möjligaste mån riktig bild av rörelsens ekonomiska resultat.

Lika med ämbetsverken anser jag det olämpligt, att en särskild

pensionsinrättning upprättas för nu ifrågavarande tjänstemannakår, utan

torde pensionerna böra utgå direkt från domänfonden, som, på sätt

statskontoret föreslagit, bör av den under statskontorets förvaltning

stående pensionsfonden för civila tjänstinnehavare återbekomma ett

belopp, motsvarande den andel i pensionsutgifterna, som åligger denna

genom tjänstemännens egna avgifter bildade fond. Jag vill erinra, att

sådan anordning redan finnes tillämpad beträffande, bland andra, postverket

enligt den av statskontoret åberopade kungörelsen den 11 oktober

1907 med föreskrifter om verkställighet av lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension ävensom kungörelsen samma dag

med föreskrifter angående de medel, av vilka pensioner, som beviljas

jämlikt nämnda lag, skola utgå m. in., samt beträffande statens vattenfallsverk

enligt kungörelsen den 15 augusti 1913 om ändrad lydelse

av vissa paragrafer i förstnämnda kungörelse av den 11 oktober 1907

ävensom kungörelsen samma den 15 augusti om visst tillägg till

sistnämnda kungörelse av den 11 oktober 1907.

Lika med statskontoret anser jag även, att domänfonden icke

Stats
kontoret.

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

bör belastas med utbetalande av de pensioner, som beviljats före domänfondens

inrättande den 1 januari 1912, men att efter sistnämnda

dag beviljade pensioner böra utgå från domänfonden. I fråga om tidpunkten,

när denna betalningsskyldighet skall inträda, är jag dock

''icke fullt ense med statskontoret. Statskontoret, som antagit, att den

nya ordningen komme att träda i tillämpning från och med år 1915,

har nämligen ifrågasatt, att domänfonden skulle icke blott vidkännas

alla pensionsutbetalningar av nyss nämnt slag efter 1915 års början —

mot vilket förslag jag icke har någon erinran — utan även till statskontoret

utgiva gottgörelse för den nettoutgift, som åsamkats det

allmänna anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare för efter

ingången av år 1912 beviljade, under åren 1912 —1914 utbetalade pensioner

till domänförvaltningens personal. Domänfonden skulle alltså

för sistnämnda tre år retroaktivt utgiva gottgörelse till statskontoret för

att tillföras omförmälda anslag. Detta synes mig icke lämpligt. De

under åren 1912 och 1913 utbetalade pensionerna hava redan påförts

sistnämnda anslag. De hava ock tagits i beräkning vid bestämmande

av detta anslags storlek. 1912 års räkenskaper för detta anslag äro

redan avslutade och 1913 års motsvarande räkenskaper torde inom

kort även bliva avslutade. Med domänfondens räkenskaper för dessa

bägge år är förhållandet liknande. Även under år 1914 skulle, enligt

statskontorets mening, nu ifrågavarande pensionsutgifter påföras

det allmänna pensioneringsanslaget och domänfonden gå fri, för att

först under år 1915 på en gång återbetala tre års pensionsutgifter

och därjämte vidkännas de löpande pensionsutgifterna för året. För

domänfondens vidkommande skulle alltså år 1915 komma att enligt

detta förslag utvisa en extraordinärt stor pensionsutgift. Väl är det

sant, att i varje fall pensionsutgiften från domänfonden under de första

åren blir lägre än den normala, men detta förhållande torde icke

utgöra skäl för att domänfonden skall återgälda tre förflutna års

utgifter, som redan utbetalats av andra medel, vilka varit därtill avsedda

i riksstaten.

Jag håller alltså före, att domänfonden bör från och med ingången

av år 1915 övertaga utbetalningen av de pensioner till domänstyrelsens

och skogsstatens personal, som beviljats efter ingången av år 1912.

Då statskontoret från sin utgångspunkt icke haft något att erinra

mot domänstyrelsens förslag att såsom pensioneringskostnad för

styrelsens egen personal för år 1915 förslagsvis upptaga ett belopp av

2,000 kronor, synes mig detta belopp vara, med den inskränktare

tillämpning av domänfondens pensioneringsskyldighet, jag ovan för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Mcij:ts A''åd. Proposition Nr 45.

ordat, för ändamalet tillräckligt. Att åter sänka beloppet synes mig

icke vara lämpligt. Naturligt är, att det framdeles torde behöva ökas,

i mån som pensioner komma att beviljas.

Beträffande det bland kostnader för domänstyrelsen uppförda Extra amabelopp

å 6,000 kronor till en extra amanuens hos styrelsen och för ren- biträden hos

skrivning m. m. har styrelsen i sin berörda skrivelse den 30 september domänstyrel1913

anfört följande. sen, renskriv
Sedan

det visat sig, att det i styrelsens avlöningsstat upptagna Domananslaget^

till amanuenser och skrivbiträden m. m. befunnits otillräckligt, styrelsen,

hade från och med år 1911 på extra stat varit anvisat ett belopp av

6,000 kronor till en extra amanuens hos styrelsen och för renskrivning

m. m. Detta extra anslag hade först under år 1913 till fullo tagits i

anspråk och det hade visat sig icke förslå till de betydligt ökade

utgifter, vilka från och med samma år blivit nödiga särskilt på grund

av den vidgade omfattning, den centrala bokföringen hos styrelsen fått

i och med domänfondens inrättande och styrelsens inordnande bland

statens affärsdrivande verk. Domänstyrelsen hade därför i skrivelse

den 22 september 1913 nödgats hos Kungl. Maj:t göra framställning

om rätt att för samma år av domänfondens avkastning få använda

ytterligare intill 8,000 kronor till bland annat ökade kostnader för

den centrala domänbokföringen. Att summan måst upptagas till nämnda

ganska avsevärda belopp, hade till stor del berott därpå, att sjukligheten

hos styrelsens personal, framför allt den kvinnliga, under år 1913

varit särskilt stor och förorsakat betydande utgifter för den vikarierande

personalens avlöning. Ehuru skäl syntes finnas för det antagandet, att

hälsotillståndet hos personalen för framtiden skulle bliva bättre, sedan

sjuklighetens förnämsta orsak — arsenikförekomst i ämbetsverkets

lokaler nu blivit avlägsnad, kvarstode likväl fortfarande behovet av

ökad arbetskraft inom styrelsen för bokföring och vikariatstjänst. Styrelsen

hade funnit sig icke kunna sätta det belopp, som krävdes för

dessa ändamål, lägre än till 6,000 kronor, med vilket belopp styrelsen

alltså föresloge, att det ifrågavarande extra anslaget till styrelsen

måtte ökas.

Med anledning av domånstyrelsens omförmälda framställning den Departements22

september 1913 har Kungl. Maj:t medgivit, att styrelsen finge cl,efenunder

nämnda år av domänfondens medel använda 8,000 kronor

till anställande av extra amanuenser m. in. under samma år. Att

domänstyrelsens utgifter för vikariatsersättning, extra arbetskrafter

Bihang till Riksdagens protokoll It) 14. I sand. 26 höft. (Nr 45.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-ts Nåd. Proposition Nr 45.

ni. m. under år 1913 ökats i sådan grad, att icke blott det anvisade

extra anslaget fullständigt åtgått utan även ytterligare medel måst

beredas, torde, såsom styrelsen också framhållit, stå i närmaste samband

med den vidgade omfattning, den centrala bokföringen hos ämbetsverket

erhållit i och med domänfondens inrättande och styrelsens inordnande

bland statens affärsdrivande verk. En särskild, tillfällig orsak

till styrelsens ökade utgifter för ifrågavarande ändamål under sagda

år har, såsom ovan nämnts, varit, att sjukligheten hos styrelsens

personal av ovan omförmälda anledning under samma år varit särskilt

stor.

Äv6n om man tordo kunna förutsätta, att ökade kostnadei

av nu ifrågavarande slag icke behöva av sistnämnda anledning tagas

i beräkning för framtiden, synas förhållandena ådagalägga, att för

domänstyrelsen av övriga här ovan anförda anledningar uppstått behov

av ökade medel för anställande av extra arbetskrafter, renskrivning

m. in. Frågan om domänbokföringen har visserligen ännu icke hunnit

ordnas. Kungl, Maj:t har i enlighet med Riksdagens därom uttalade

önskan åt särskilt tillkallade sakkunniga uppdragit att verkställa utredning

och uppgöra förslag beträffande en förändrad bokföring rörande statens

domäner och den övriga med domänstyrelsens verksamhet förenade förvaltningen.

Sådant förslag har ännu icke hunnit avgivas, men det torde

ingalunda kunna beräknas, att genom det nya bokföringssätt, som kan

komma att fastställas, domänstyrelsens behov av arbetskrafter skall

förminskas. Domänstyrelsen synes mig därför nu böra beredas möjlighet

att möta den ökning i styrelsens utgifter av ifrågavarande slag

under år 1915, som i varje fall torde komma att föreligga i jämförelse

med de år, då ett extra anslag å 6,000 kronor varit tillräckligt.

Emot storleken av den av domänstyrelsen föreslagna^ ökningen

i nämnda anslag anser jag mig icke kunna göra någon

erinran.

Jag finner mig alltså böra biträda domänstyrelsens hemställan,

att det bland »kostnader för domänstyrelsen» uppförda extra anslaget

å 6,000 kronor till anställande av extra amanuens hos styrelsen och

för renskrivning in. in. ökas med 6,000 kronor eller till 12,000 kronoi.

I samband härmed torde beloppet ifråga lämpligen böra uppföras under

benämning »anställande av extra amanuenser och biträden hos styrelsen

samt renskrivning in. in.».

Domänstyrei- Någon ändring för år 1915 har icke ifrågasatts i de under rubriken

sam* restToch »kostnader för domänstyrelsen» upptagna beloppen 18,000 kronor till

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kumjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

domänstyrelsens expenser och 6,000 kronor till rese- och traktamentsersättning

åt styrelsens personal. Dessa kostnader torde därför böra

för år 1915 beräknas till samma belopp som för innevarande år.

Vid fastställande av domänstyrelsens generalförslag för år 1913

förordnade Kungl. Maj:t, att av de utav domänstyrelsen såsom utgift

till tryckningskostnader i förslaget upptagna medel, 9,000 kronor, skulle

under rubrik »kostnader för domänstyrelsen» uppföras ett belopp av

2,500 kronor till tryckning av styrelsens årsberättelse, varemot återstoden

eller 6,500 kronor, som vore avsedd till tryckning av blanketter

och formulär för den lokala skogsförvaltningens behov, skulle utgå av

den under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner» beräknade

post till oförutsedda och diverse utgifter.

I den av Kungl. Maj:t och Riksdagen godkända beräkningen över

domänfondens driftkostnader för år 1914 upptages också, såsom ovan

nämnts, ett belopp av 2,500 kronor bland kostnader för domänstyrelsen

för tryckning av styrelsens årsberättelse.

Nu har domänstyrelsen i sin ovanberörda skrivelse den 30 september

1913 meddelat, att berörda uppdelning av beloppet till tryckningskostnader

icke motsvarade de '' olika behoven, vilka likväl syntes kunna

täckas av det för år 1913 härtill anvisade beloppet, 9,000 kronor.

Med ledning av den erfarenhet, som vunnits inom ämbetsverket, syntes

det styrelsen nödigt att föreslå en sådan uppdelning av beloppet ifråga,

att 5,000 kronor beräknades för tryckningskostnader åt domänstyrelsen

och 4,000 kronor för sådana kostnader åt den lokala skogsförvaltningen.

Domänstyrelsens ifrågavarande förslag, mot vilket jag icke har

något att erinra, innebär icke någon ökning i totalbeloppet av de till

tryckningskostnader avsedda medel utan kommer ett bifall härtill endast

att medföra en överflyttning av 2,500 kronor från ovannämnda

under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner» ingående post

till oförutsedda och diverse utgifter till den under rubriken »kostnader

för domänstyrelsen» upptagna post till tryckning av styrelsens

årsberättelse.

Vid bifall till vad jag hittills föreslagit skulle kostnaderna för

domänstyrelsen ökas med tillhopa 10,500 kronor. Av vad ovan sagts

framgår emellertid, att denna ökning delvis är skenbar, enär pensionsutgifterna

förut bestritts av andra statsmedel och ökningen i anslaget

traktamentsersättning

åt

styrelsens

personal.

Tryckning av

domänstyrelsens

årsberättelse

m. m.

Domän
styrelsen.

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skogsstatens

ordinarie

personal.

Domän ■

styrelsen.

12 Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

till tryckningskostnader blott är en överflyttning. Den verkliga

ökningen uppgår till allenast 6,000 kronor eller höjningen i anslaget

till extra amanuenser m. m.

II. Kostnader för statens skogsdomäner.

Såsom kostnader för skogsstatens ordinarie personal har för innevarande

år upptagits ett belopp av 1,199,000 kronor.

I sin ovanberörda skrivelse den 30 september 1913 har nu domänstyrelsen

föreslagit en ökning i detta belopp för år 1915 med 12,600

kronor för inrättande av fem nya jägmästartjänster. Härom har styrelsen

i nämnda skrivelse anfört följande.

Oaktat ännu intet på den norrländska skogsvårdskommitténs förslag

grundat resultat i fråga om omreglering eller nyinrättande av revir förelåge,

ej heller de för södra Sverge tillkallade skogssakkunniga avgivit något förslag

i motsvarande riktning, ansåge domänstyrelsen, att, där förhållandena

i varje fall nödvändigt krävde nyinrättandet av självständiga förvaltningsområden

av permanent art, redan från och med år 1915 fem nya

revir borde inrättas, därav ett i Gävleborgs län, ett i Kopparbergs län,

ett omfattande delar av Kopparbergs och Västmanlands län, ett i

Värmlands län och ett omfattande delar av Göteborgs och Bohus samt

Hallands län. Denna revirreglering komme jämväl att i någon mån

inverka på omfattningen av västra och södra distrikten, i ty att det

nya revir, som föreslagits att omfatta vissa delar av Göteborgs och

Bohus samt Hallands län, vore avsett att tillhöra det södra distriktet,

varigenom detta komme att ökas med den del av Göteborgs och Bohus

län, som skulle tillhöra det nya reviret, och västra distriktet att minskas

med motsvarande del.

I särskild skrivelse den 22 oktober 1913 har domänstyrelsen ytterligare

utvecklat och motiverat sitt nu ifrågavarande förslag. Styrelsen har

därvid anfört, att de revir, som enligt styrelsens mening i första hand,

och utan avvaktan på beslut angående vad den norrländska skogsvårdskommittén

föreslagit rörande skogsadministrationen, borde regleras,

vore norra och västra Hälsinglands revir i Gävleborgs län, österdalarnas

revir i Kopparbergs län, Klotens revir, beläget i Kopparbergs,

Västmanlands och Örebro län, Karlstads revir i Värmlands län, Bohus

revir i Göteborgs och Bohus län samt Hallands revir i Hallands län.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Västra Hälsinglands

manna skogar:

kronoparker .......................

ecklesiastika skogar.............

revir omfattade nedanstående arealer all
.

........................................ 51,262.0 7 hektar,

.................................. ...... 2,151.61 >_

tillsammans 53,413.6 8 hektar.

Norra Hälsinglands revir omfattade:

kronoparker ....................................................

domänskogar .................................................

ecklesiastika skogar.......................................

26,270.56 hektar,

253.46 »

9,191.12 »

tillsammans 35,715.14 hektar.

I följd av stegrade virkespriser särskilt å smärre skogsprodukter

hade sådana kunnat från dessa revir avyttras i en under senare åren

alltjämt ökad mängd, varjämte kolning kunnat bedrivas i ganska stor

skala. Till en höjd avverkning hade jämväl det förhållande bidragit,

att virkesförrådet å dessa revirs allmänna skogar vore mycket betydande.

Skogsprodukterna hade, i den omfattning revirpersonalen medhunnit det,

avverkats och apterats genom kronans försorg. Revirgöromålen hade

härigenom, då jämväl kulturerna, som måste hålla jämna steg med

avverkningen, avsevärt ökats, vuxit till en arbetsbörda, som överstege

den nuvarande revirpersonalens krafter, och en fortsatt ökning vore

alltjämt att förvänta med en intensivare skogshushållning. Ovannämnda

två revir borde därför regleras på det sätt, att av dem bildades tre

revir under benämning Hamra revir, västra Hälsinglands och norra

Hälsinglands revir.

Till Hamra revir skulle hänföras uteslutande kronoparker med

en sammanlagd areal av 40,211.60 hektar.

Till västra Hälsinglands revir skulle hänföras:

kronoparker.......................................................................... 17,057.6? hektar,

ecklesiastika skogar............................................................... 5,596.4 4 »

tillsammans 22,654.11 hektar.

Norra Hälsinglands revir skulle omfatta:

kronoparker....................................................................... 20,263.3 6 hektar,

domänskogar ...................................................................... 253.46 y

ecklesiastika skogar............................................................ 5,746.2 9 t

tillsammans 26,263.ii hektar.

Vart och ett av dessa revir komme sålunda att bliva ganska omfattande.

Het största, Hamra revir, bleve avsevärt mera koncentrerat

än de båda övriga, enär detsamma skulle utgöras uteslutande av två

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

ej långt från varandra belägna kronoparker. Revirets namn skulle

bestämmas efter den större av dessa, Hamra kronopark. De övriga

båda reviren skulle bibehålla sina förutvarande namn.

Österdalarnas revir i Kopparbergs län omfattade följande arealer

allmänna skogar:

kronoparker........................................................................ 93,947.92 hektar,

civilt boställes skog........................................................... 46.ss »

ecklesiastika skogar............................................................ 9,870.3 2 »

allmän inrättnings skog ................................................... 39.97 »

Att detta mycket stora revir för att närmelsevis kunna tillfredsställa

den nutida skogshushållningens krav måste delas, borde ej tarva

närmare motivering. Emellertid hade avsättningsförhållandena för

kronans skogsprodukter i övre Dalarna varit så begränsade, att styrelsen

icke före tillsättandet av den norrländska skogsvårdskommittén

ansett sig kunna föreslå delning av reviret. Rörande sättet för delningen

hade vederbörande överjägmästare föreslagit, att Älvdalens kronopark

och vissa ecklesiastika skogar skulle utgöra ett revir samt övriga

allmänna skogar i Österdalarnas revir det andra. Reviren skulle dock på

sådant sätt bliva mycket olika störa, och det större måste säkerligen

inom kort ånyo regleras. Styrelsen funne fördenskull nödigt, att delningen

genomfördes på det sätt, att Älvdalens kronopark, som omfattade

ej mindre än 91,371 hektar, redan nu delades, varvid Österdalälven

lämpligen borde utgöra gräns mellan delarna, vilka var för sig

komme att utgöra grundstommen för dotterreviren. Dessa kunde därför

lämpligen benämnas Älvdalens östra och Älvdalens västra revir.

Till Älvdalens östra revir skulle hänföras:

kronoparker.................................................................... 42,927.98 hektar,

civilt boställes skog......................................................... 46.8 8 »

ecklesiastika skogar........................................................ 8,266.9 5 »

allmän inrättnings skog ................................................ 39.97 >

tillsammans 103,905.09 hektar.

tillsammans 51,281.78 hektar.

Till Älvdalens västra revir skulle hänföras:

kronoparker..............................................................

ecklesiastika skogar......................................................

51,019.94 hektar,

1,603.37

tillsammans 52,623.31 hektar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Det senare bleve på sådant sätt något större, men avsevärt mera

koncentrerat än det förra.

Klotens revir, som utgjordes av Klotens kronopark, vartill körde

sammanhängande skogstrakter, belägna inom Kopparbergs, Västmanlands

och Örebro län, vore redan nu delat i två förvaltningsområden, sedan

Kungl. Maj:t den 27 maj 1910 medgivit anställande därstädes av en

biträdande jägmästare. Dennes förvaltningsområde utgjordes av de delar

av kronoparken, som tillhörde Kopparbergs och Västmanlands län.

Sedan erfarenheten nu visat, att en dylik delning vore lämplig, hemställde

styrelsen, att den biträdande jägmästarens förvaltningsområde

måtte få utgöra ett särskilt revir och benämnas Malingsbo revir, samt

Klotens revir begränsas till de delar av kronoparken, som tillhörde

Örebro län. Det förra reviret skulle på sådant sätt komma att omfatta

24,809.2 2 hektar och det senare 15,032.s5 hektar. Jägmästaren

i Klotens revir vore tillika lärare vid Klotens skogsskola, varjämte

under hans förvaltning hörde bland annat en ångsåg samt Kloten—

Bånghammars järnväg. Därest Klotens skogsskola komme att upphöra,

ville styrelsen till Kungl. Maj:t inkomma med utredning och eventuellt

förslag angående någon ökning av Klotens revir.

Beträffande Karlstads revir i Värmlands län hade Kungl. Maj:t

genom beslut den 29 mars 1900 medgivit, att inom detta revir finge

anställas en skogstjänsteman med självständig förvaltning av viss del

av revirets skogar. Domänstyrelsen hade därefter, då det visat sig

nödigt, att jägmästaren i Karlstads revir erhölle ökad hjälp med

skötseln av sitt omfattande revir, uppdragit åt den biträdande jägmästaren

att förvalta ett ökat antal av revirets skogar, så att han

därmed varit fullt upptagen. Styrelsen hemställde nu, att från Karlstads

revir måtte avskiljas härför lämpligt belägna skogar och därav

bildas ett nytt revir under benämning Kristinehamns revir. Efter en

sådan delning skulle

Karlstads revir omfatta följande arealer allmänna skogar:

kronoparker ................................

domänskogar .........................

civilt boställes skog ...........

ecklesiastika skogar .................

allmänna inrättningars skogar

....................... 5,479.9;] hektar,

1,489.7 3 »

.......... 31.64 »

.................... 6,102.94 »

...................... 2,716.52 »

tillsammans 15,820.7 6 hektar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Kristinehamns revir skulle omfatta:

kronoparker..................................

domänskogar ...............................

civila boställens skogar.............

ecklesiastika skogar...................

allmänna inrättningars skogar

stadsskogar.....................................

....................... 13,489.51 hektar,

....................... 515.39 »

....................... 325.53 »

....................... 2,121.84 »

....................... 43.30 »

....................... 736.6 2 yr

tillsammans 17,232.19 hektar.

Arealen av det senare reviret bleve något större, men dess skogar

mera koncentrerade än det förras. Inom båda reviren vore avsättningsförhållandena

synnerligen goda och större delen av revirens skogsprodukter

avverkades och tillreddes genom skogsförvaltningens försorg

före försäljningen. Anmärkas kunde dessutom, att av Karlstads revir

för närvarande 1,950.48 hektar förvaltades av biträdande jägmästaren

i Arvika revir.

Göteborgs och Bohus samt Hallands län omfattade nu vartdera

ett revir, Bohus och Hallands, det förra tillhörande västra, det senare

södra skogsdistriktet.

Bohus revir omfattade följande arealer allmänna skogar:

kronoparker..................................

domänskogar ...............................

civila boställens skogar.............

ecklesiastika skogar...................

allmänna inrättningars skogar

städers skogar ..........................

Hallands revir omfattade:

kronoparker...........................................

kronoflygsandsfält ...............................

domänskogar ........................................

civila boställens skogar......................

ecklesiastika skogar..........................

krono- och allmänna inrättningars

städers skogar........................................

....................... 12,158.16 hektar,

....................... 6,801.6 1 >

....................... 615.93 >

....................... 5,522.2 1 »

...................... 7,200.94 »

....................... 690.— »

tillsammans 32,988.8 5 hektar.

12,515.48 hektar,

1,198.29 »

432.31 »

31.59 i>

5,717.66 »

skogar .............. 721.6 8 »

............................... 453.02 >

tillsammans 21,070.0 3 hektar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Jägmästarnas göromål inom dessa båda revir hade genom ökad

intensitet i skogshushållningen och omfattande skogskultnrer å revirens

av ålder kala, till stor del genom inköp under senare tiden åt kronan

förvärvade marker efter hand blivit allt för mycket krävande, för att

reviren skulle kunna bibehållas vid sin nu betydande omfattning. Det

vore ock nödigt, att skogshushållningen bereddes möjlighet att än

vidare utvecklas, vilket förutsatte, att reviren minskades. Detta kunde

lämpligen ske på det sätt, att södra delarna av Bohus revir och norra

delarna av Hallands revir avskildes från jägmästarnas nuvarande tjänstgöringsområden

och sammanfördes till ett nytt revir, vilket torde böra

benämnas Göteborgs revir, då det skulle omfatta allmänna skogar norr

och söder om denna stad. För de båda övriga reviren bleve de förutvarande

namnen ej längre lämpliga, utan torde böra ändras till Uddevalla

och Halmstads revir. Efter en sådan reglering skulle

Uddevalla revir omfatta följande arealer allmänna skogar:

kronoparker........................................................................... 9,120.86 hektar,

domänskogar .................................................................... 4,626.8 9 »

civila boställens skogar................................................... 409.5 9 »

ecklesiastika skogar............................................................ 2,987.03 >

allmänna inrättningars skogar ......................................... 5,052.34 »

städers skogar ..................................................................... 40.— »

tillsammans 22,236.7 i hektar.

Göteborgs revir skulle omfatta:

kronoparker ....................................................................

domänskogar ..................................................................

civila boställens skogar....................................................

ecklesiastika skogar .......................................................

kronohemman och allmänna inrättningars skogar

städers skogar ..............................................................

5.701.78 hektar,

2,283.t2 »

237.93 >

6,208.60 »

2.809.79 »

702.27 »

tillsammans 17,943.4 9 hektar.

Halmstads revir skulle omfatta:

kronoparker........................................................................

kronoflygsandsfält ...........................................................

domänskogar ...................................................................

ecklesiastika skogar .........................................................

kronohemmans och allmänna inrättningars skogar

städers skogar ...............................................................

9,851.— hektar,

1,198.29 »

323.9 1 »

2,044.24 »

60.4 9 »

400.7 5 »

tillsammans 13,878.68 hektar.

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 26 käft. (Nr 45.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Omfattningen av dessa revir bleve alltså fortfarande anmärkningsvärt

stor med hänsyn till de landsdelar, varom här vore fråga. De

allmänna skogarnas relativt ringa virkesförråd och den i följd därav

låga avverkningen utgjorde dock motiv för att reviren tills vidare

kunde hava ganska stor omfattning. Angående den olikhet i areal,

som komme att på sådant sätt förefinnas mellan de tre reviren, ville

styrelsen framhålla, att Uddevalla revir, som bleve störst, komme att

omfatta bland annat mera än 5,000 hektar allmänna inrättningars

skogar, vilka förorsakade skogsstaten mindre arbete än övriga allmänna

skogar, medan Halmstads revir, som finge minsta arealsumman, erhölle

inemot 10,000 hektar kronoparker, vilka i och för sig krävde mycket

arbete samt ytterligare ökades, då, såsom fallet vore i Halmstads revir,

skogarna omfattade även bokbestånd.

Domänstyrelsens i det föregående framställda förslag skulle sålunda

avse följande tolv revir, av vilka fem skulle bliva nya:

Revir

Antalet

allmänna

skogar

Areal i hektar

Under skogs- statens för- valtning

Under skogs- statens kon- troll

Summa

Hamra (nytt) ..........................................

2

40,211.6 0

_

•

40,211.60

Norra Hälsinglands .................................

23

24,430.2 2

1,832.89

26,263.11

j Västra » .................................

30

20,379.6 4

2,274.47

22,654.11

[ Älvdalens östra (nytt) ..............................

32

44,402.3 7

6,879.41

51,281.7 8

» västra.......................................

2

51,019.94

1,603.3 7

52,623.31

Klotens ...................................................

i

16,032.85

—

15,032.85

| Malingsbo (nytt) .............. ........................

i

24,809.22

—

24,809.22

j Karlstads ................................................

50

10,139.0 5

5,681.71

15,820.76

| Kristinehamns (nytt) .................................

24

14,444.3 7

2,787.8 2

17,232.19

Uddevalla ................................................

181

9,403.88

12,832.83

22,236.71

'' Göteborgs (nytt) .....................................

246

5,966.08

11,977.41

17,943.49

Halmstads................................................

99

11,212.80

2,665.88

13,878.6S

Därest de av styrelsen föreslagna benämningarna för de revir, som

skulle bildas av nuvarande Österdalarnas revir, nämligen Älvdalens

östra och Älvdalens västra revir, komme att av Kungl. Maj:t godkännas,

hemställde styrelsen, att det revir i Värmlands län, som nu benämndes

Älvdals, måtte framdeles få benämnas Filipstads revir.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Muj:fs Nåd. Proposition Nr 45.

Rikets indelning i skogsdistrikt skulle komma att beröras av den

nu ifrågasatta revirregleringen allenast på det sätt, att det föreslagna

nya Göteborgs revir skulle komma att omfatta skogar, som nu tillhörde

dels västra, dels södra distriktet. Därest bildandet av Göteborgs revir

medgåves, ville styrelsen hemställa, att detta revir måtte hänföras till

södra distriktet, vartill nu hörde sex revir, under det att västra

distriktet omfattade nio.

I förberörda skrivelse den 30 september 1913 har domänstyrelsen,

på sätt nedan närmare omförmäles, gjort framställning jämväl om höjning

av tjänstgöringspenningarna för jägmästaren i Kopparbergs revir

samt av respenningarna för överjägmästaren i södra distriktet.

Beträffande de delar av staten för den ordinarie skogspersonalen,

vilka berördes av styrelsens nu omförmälda förslag i fråga om denna

personal, har styrelsen i sin sistnämnda skrivelse framlagt följande

tablå.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Distrikt eller revir

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Res-

penningar

Summa

Nu gällande lönestat.

Norra Hälsinglands revir ........................

2,300

—

2,200

—

800

—

5,300

—

Västra Hälsinglands revir........................

2,300

—

2,200

—

800

—

5,300

—

Österdalarnas revir.................................

2,300

—

2,400

—

800

—

5,500

—

Kopparbergs revir .................................

2,300

—

2,000

—

700

—

5,000

—

Klotens revir..........................................

2,300

—

2,200

—

500

—

5,000

—

Karlstads revir.......................................

2,300

—

2,000

—

600

—

4,900

—

Bohus revir ..........................................

2,300

—

2,000

—

700

—

5,000

—

Södra distriktet ....................................

4,000

—

2,800

—

800

—

7,600

—

Hallands revir ......................................

2,300

—

2,000

—

600

—

4,900

—

Kronor

22,400

—

19,830

—

6,300

—

48,500

—

Föreslagen ny lönestat.

Norra Hälsinglands revir ........................

2,300

—

2,200

—

700

—

5,200

—

Västra Hälsinglands revir........................

2,300

—

2,200

—

700

—

5,200

—

Hamra revir (nytt) ................................

2,300

—

2,200

—

600

—

5,100

—

Älvdalens östra revir (nytt) .....................

2,300

—

2,400

—

700

—

5,400

—

Älvdalens västra revir ...........................

2,300

—

2,400

—

700

—

5,400

—

Kopparbergs revir .................................

2,300

—

2,200

—

700

—

5,200

—

Klotens revir..........................................

2,300

—

2,200

—

500

—

5,000

—

Malingsbo revir (nytt) ..........................

2,300

—

2,200

—

500

—

5,000

—

Karlstads revir......................................

2,300

—

2,000

—

600

—

4,900

—

Kristinehamns revir (nytt)........................

2,300

—

2,000

—

600

—

4,900

—

Uddevalla revir.......................................

2,300

—

2,000

—

700

—

5,000

—

Södra distriktet ....................................

4,000

—

2,800

—

1,000

—

7,800

—

Göteborgs revir (nytt)..............................

2,300

—

2,000

—

600

—

4,900

—

Halmstads revir ....................................

2,300

—

2,000

—

600

—

4,900

—

Kronor

33,900

—

30,800

—

9,200

—

73,900

—

Detta innebure, enligt vad domänstyrelsen vidare anfört, en ökning

i skogspersonalens fasta lönestat av 25,400 kronor. Dock vore att

härvid beakta, att i och med inrättandet av de föreslagna nya skogsstatstjänsterna

två biträdande jägmästarbefattningar inom nuvarande

Klotens och Karlstads revir och två avlönade assistenttjänster inom

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

nuvarande Bohus och Hallands revir komme att ej längre erfordras.

För dessa fyra tjänster utginge för närvarande tillhopa 12,800 kronor

i arvoden och respenningar, vadan den verkliga ökningen i kostnaden

för revirförvaltningen stannade vid 12,600 kronor.

Då domänstyrelsen därefter inginge på frågan om respenningarnas

fixerande för de omreglerade eller nyinrättade reviren, önskade styrelsen

förutskicka, att styrelsens ovan avgivna förslag i detta hänseende icke

avsåge att vara slutgiltiga. Meningen med dem vore blott att få förhållandena

jämställda inom de reglerade eller nydanade reviren med

dem inom övriga revir i riket. Då frågan om skogspersonalens

respenningar behandlats av norrländska skogsvårdskommittén och väl

även skulle komma att upptagas av de för södra delarna av landet

tillkallade skogssakkunniga, skulle väl densamma framdeles komma att

ordnas för hela landet på ett mera tillfredsställande sätt än nu vore

fallet. Styrelsen ville nämligen såsom sin åsikt betona, att skogspersonalens

respenningar i förhållande till kraven på större intensitet i

skogshushållningen över huvud vore alltför knappt tillmätta. Genom

inrättande av ett nytt revir i Gävleborgs län komme två av de där nu

befintliga reviren att till sitt omfång begränsas. Men med hänsyn till

de långa vägar, som jägmästarna hade att färdas, och den brist på

snabbare förbindelser mellan olika orter, som där rådde, hade respenningarna

där ändock icke ansetts böra nedsättas med mer än 100

kronor för vart och ett av dessa revir. För det nya reviret, vilket

bleve mera koncentrerat, ansåge styrelsen ett respenninganslag av

600 kronor bliva proportionsvis lämpligt. På liknande sätt hade genom

det nuvarande Österdalarnas revirs uppdelning i två revir respenningarna

för det minskade reviret reducerats med 100 kronor, eller från

800 till 700 kronor, till vilket sistnämnda belopp respenningarna ock

föreslagits för det nya reviret. För Malingsbo revir, som skulle bliva

nytt, hade respenninganslaget beräknats lika som för det nuvarande

Klotens revir till 500 kronor. Jägmästarna inom dessa båda revir

syntes bägge bliva nödsakade att för sina tjänsteresor hålla häst. Det

föreslagna nya Kristinehamns revir hade styrelsen ansett böra, för jägmästarens

vidkommande, tilldelas samma respenninganslag som det

omreglerade Karlstads revir, där respenningbeloppet bestämts med

hänsyn till revirets storlek, sådan den skulle bliva från och med år

1915, eller 600 kronor. För det något minskade Bohus (-= Uddevalla)

revir hade någon nedsättning i respenningarna icke föreslagits, ej heller

för det likaledes till minskning ifrågasatta Hallands (= Halmstads) revir,

ty båda dessa revir skulle ändock bliva av ansenlig utsträckning, och

s. 22 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

22 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 45.

de järnvägsförbindelser, som bär funnes, berörde endast mera undantagsvis

de allmänna skogar, som jägmästarna både att förvalta eller

övervaka. För det nya Göteborgs revir både ifrågasatts samma respenninganslag

som för det blivande Halmstads revir, då förhållandena

beträffande skogarnas läge oc-b rådande järnvägsförbindelser för dem

vore ungefär lika.

I sitt den 29 september 1910 avgivna statförslag för år 1912

både domänstyrelsen i sammanhang med föreslagen och sedermera

genomförd reglering av södra, Smålands och västra distrikten, enligt

vilken Ölands och Kalmar revir skulle med vissa undantag tilläggas

södra distriktet, föreslagit respenningarnas höjande för överjägmastaren

i södra distriktet från 800 till 1,000 kronor, enär resorna för överjägmästaren

i sistnämnda distrikt efter regleringens genomförande komme

att i ej ringa mån ökas; Kungl. Maj:t hade emellertid då ej funnit

skäl hos Riksdagen hemställa om bifall till detta styrelsens förslag.

Enligt vad en skrivelse till styrelsen från överjägmästaren i södra

distriktet av den 19 september 1913 gåve vid handen, hade emellertid

nämnde överjägmästare efter av honom vunnen erfarenhet och under

förutsättning, att det ifrågasatta nya västkustreviret komme att tilläggas

detta distrikt, hemställt, att hans respenninganslag måtte höjas från

800 till 1,100 kronor. Under erinran om det förhållandet, att envar

av överjägmästarna i östra, västra och Smålands distrikt åtnjöte årligen

1,000 kronor i respenningar, ville styrelsen nu på sina i skrivelsen den

29 september 1910 anförda skäl, vilkas hållbarhet de gångna årens erfarenhet

ådagalagt, och med hänsyn jämväl till södra distriktets tilltänkta

utvidgning, förnya sin framställning om respenninganslagets

höjande för överjägmästaren i detta distrikt till 1,000 kronor.

Slutligen ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke nu, när Kopparbergs

revir genom beslutat förvärv av Garpenbergs bruksegendom

komme att vinna avsevärd ökning i kronoskogarnas omfattning, tjänstgöringspenningarna

för jägmästaren i detta revir måtte, på sätt i förestående

tablå angivits, höjas från 2,000 till 2,200 kronor, varigenom

de skulle bliva iika stora som för i omfattning och krävande arbete

ungefär likställda revir.

Ingen meningsskiljaktighet lärer numera i stort sett råda därom,

att det är av synnerlig vikt, att åt kronans värdefulla skogstillgångar

ägnas så noggrann och sakkunnig vård som möjligt. Därav beror

nämligen i hög grad, huruvida landet nu och i framtiden skall av

dessa skogar få det gagn i direkt ekonomiskt och andra avseenden,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

som man har rätt att hoppas på. Med hänsyn till den betydelsefulla

uppgift, som i detta hänseende åligger jägmästarna, och till de ökade

krav, som till följd av den nödvändiga stegringen i skogshushållningens

intensitet ställas på deras verksamhet, synes det vara nödvändigt, att

deras förvaltningsområden så ordnas, att mängden av dem åliggande

göromål icke tilltager i sådan utsträckning, att antingen en del av

dessa göromål måste eftersättas eller ock noggrannheten i ärendenas

handläggning äventyras. Då särskilt uti de i domänstyrelsens nu

ifrågavarande framställning avsedda reviren det jägmästarna påvilande

arbete synes vara alltför omfattande, anser jag i likhet med domänstyrelsen,

att med en reglering av dessa revir icke utan skada för

skogsvården i dessa trakter kan länge anstå.

Yad först beträffar den av styrelsen föreslagna regleringen av

norra och västra Hälsinglands revir, som går ut på att från dessa revir

utbryta kronoparker med en areal av tillhopa 40,211. G o hektar och

därav bilda ett nytt revir, synas de av domänstyrelsen härför anförda

skäl vara övertygande.

Vidkommande den ifrågasatta regleringen av Österdalarnas revir,

vilket revir för närvarande omfattar icke mindre än 103,905.09 hektar

allmänna skogar, torde någon närmare motivering för en delning

härav icke vara av behovet påkallad. Den stora arealen synes i och

för sig nödvändiggöra, att reviret delas. Beträffande sättet för delningen

ansluter jag mig till domänstyrelsens förslag.

Klotens revir är redan för närvarande på sätt och vis delat, i

det att därstädes finnes anställd en biträdande jägmästare med självständigt

förvaltningsområde. En rationell skogshushållning kräver

emellertid oundgängligen, att inom detta stora och ur skogshushållningssynpunkt

betydelsefulla revir vederbörande revirförvaltare sättes

i tillfälle att förskaffa sig ingående kännedom om de många olikartade

förhållanden, vilka äro av betydelse för revirets affärsmässiga

förvaltning, något som kan ske allenast under förutsättning att han

längre tid i följd kvarstår såsom ordinarie revirförvaltare därstädes.

Jag anser följaktligen den nuvarande anordningen med en biträdande

jägmästare i detta revir icke längre vara tillfredsställande. I fråga om

indragande av den nuvarande skogsskolan vid Kloten ämnar jag

senare under riksdagens lopp framlägga förslag. I händelse av bifall

härtill torde, såsom domänstyrelsen anfört, det nya Klotens revir böra

i någon mån tillökas.

Jämväl till anställande inom Karlstads revir av en skogstjänsteman

med självständig förvaltning av viss del av revirets skogar har

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 45.

Kungl. Maj:t lämnat medgivande. Såsom domänstyrelsen ovan meddelat,

har den biträdande jägmästaren, då det visat sig, att ordinarie revirförvaltaren

behövde ökad hjälp, fått åt sig uppdraget vården av ett

så stort antal av revirets skogar, att han därmed är fullt sysselsatt.

Det torde således få anses ådagalagt, att för en rationell vård av

skogarna inom Karlstads revir erfordras två jägmästare. På de skäl

jag anfört för delningen av Klotens revir anser jag mig böra biträda

det av domänstyrelsen framlagda förslaget om delning även av nu ifrågavarande

revir.

Yad den föreslagna regleringen av Bohus och Hallands revir

vidkommer är att märka, att i båda dessa revir arbetet för revirförvaltaren

tagit högst betydande dimensioner genom ökad intensitet i

skogshushållningen och omfattande skogskulturer. Att bereda skogshushållningen

i reviren möjlighet till fortsatt utveckling anser jag i likhet

med nämnda styrelse endast kunna ske genom en minskning av

revirens storlek. I detta avseende synes mig domänstyrelsens förslag

att av södra delen av Bohus revir och norra delen av Hallands revir

bilda ett nytt revir vara lämpligt. Det nya reviret skulle komma att

omfatta skogar tillhörande dels västra och dels södra distriktet. Då

emellertid reviret i sin helhet måste tilläggas ettdera av dessa distrikt,

anser jag domänstyrelsens förslag att tillägga detsamma södra distriktet

vara välbetänkt.

Mot de föreslagna benämningarna å de nya reviren samt de

ändrade benämningarna å vissa av de äldre reviren, som beröras av

den nu ifrågasatta omregleringen, har jag icke någon erinran att göra.

Mot de för ifrågavarande fem nya jägmästarbefattningar av domänstyrelsen

föreslagna avlöningsförmåner, tillhopa 25,300 kronor, finner jag

mig icke böra göra någon erinran, utan synas de mig vara i förhållande

till omständigheterna lämpligt avvägda. I sammanhang härmed skulle

emellertid de för närvarande till jägmästarna i norra Hälsinglands revir,

västra Hälsinglands revir och nuvarande Österdalarnas, framdeles Älvdalens

västra revir utgående respenningarna om 800 kronor för var

och en minskas med 100 kronor för varje eller med tillhopa 300

kronor. Jag biträder detta förslag. Härjämte skulle efter omregleringen

ovannämnda biträdande jägmästareänster i Klotens och Karlstads

revir samt två avlönade assistenttjänster inom Bohus och Hallands

revir icke längre erfordras, vadan härigenom åt statsverket skulle inbesparas

ett belopp av 12,800 kronor, som hittills utgått från den

under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner» upptagna anslagspost

till egentliga förvaltningskostnader. Besparingarna skulle således

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

uppgå till ett belopp av tillhopa 13,100 kronor. Inrättandet av jägmästarbefattningarna

i fråga skulle således för statsverket medföra en

ökad årlig utgift för revirförvaltningen av 12,200 kronor.

Såsom här ovan nämnts föreslog domänstyrelsen redan i sitt statförslag

för år 1912 på då anförda skäl respenningarnas höjande för

överjägmästaren i södra distriktet från 800 kronor till 1,000 kronor.

Dåvarande departementschefen ansåg sig emellertid icke böra tillstyrka

Kungl. Maj.t att hos Riksdagen hemställa om bifall till detta förslag.

På grund av den sedan dess vunna erfarenheten och under förutsättning

att det föreslagna nya västkustreviret kommer att, såsom jag ovan tillstyrkt,

tilläggas södra distriktet anser jag emellertid, att respenningarna

för överjägmästaren i detta distrikt nu böra höjas. Storleken av den

föreslagna ökningen anser jag skälig.

Domänstyrelsens förslag att höja tjänstgöringspenningarna för jägmästaren

i Kopparbergs revir med 200 kronor eller från 2,000 kronor

till 2,200 kronor anser jag förtjänt av bifall med hänsyn till den

väsentliga ökning i kronoskogarnas omfattning inom nämnda revir och

därmed även i revirförvaltarens tjänsteåligganden, som förorsakas

av det av Kungl. Maj:t den 28 september 1913 beslutade inköpet av

Garpenbergs bruksegendom.

Ett bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle medföra en höjning

i kostnaden för den ordinarie personalen av:

lön, tjänstgöringspenningar och respenningar till jägmästarna

i de fem föreslagna nya reviren............... kronor 25,300:_

höjning av respenningarna för överjägmästaren i södra

distriktet....................................................................... > oqo-_

höjning av tjänstgöringspenningarna för jägmästaren

i Kopparbergs revir......................................................... > 200-_

o . . tillhopa kronor 25,700: —

varifrån avgår minskning i respenningarna i tre

revir med .......................................................................... , 300: —

så att verkliga ökningen blir .......................................... ”kronor 25,400:-—

På sätt jag förut meddelat, uppgår det bland domänfondens driftkostnader

för år 1914 beräknade anslaget till avlönande av skogsstatens

ordinarie personal till 1,199,000 kronor. Kostnaderna för skogsstatens

ordinarie personal böra således i enlighet med vad domänstyrelsen

föreslagit för år 1915 beräknas till 1,224,400 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 26 höft. (Nr 45.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Ålderitillägg.

Pensionering

av skogsstatens

personal.

Departementschefen

.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

I det till ålderstillägg åt skogsstatens personal upptagna beloppet,

114.000 kronor, bar icke föreslagits någon förändring, varför kostnaderna

för ’ ifrågavarande ändamål torde beräknas till enahanda belopp för

år 1915.

Av skäl, som ovan omförmälts under rubriken pensionering

av domänstyrelsens personal, har domänstyrelsen ansett statens

domäners fond böra övertaga statsverkets kostnader för pensionering

av skogsstatens personal, nämligen överjägmästare, jägmästare och

kronojägare. För detta ändamål har styrelsen bland driftkostnaderna

för år 1915 under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner» uppfört

ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

Statskontoret, vilket som ovan nämnts ansett, att domänfonden

borde övertaga utbetalningen av alla pensioner av ifrågavarande slag,

som beviljats efter ingången av år 1912, samt att detta borde gälla

icke blott de utbetalningar, som ske efter ingången av år 1915,. utan

även _ i form av återbetalning till statskontoret — de utbetalningar,

som ägt rum under åren 1912—1914, har under denna förutsättning

förklarat sig anse, att nu ifrågavarande belopp borde höjas till minst

140.000 kronor.

Att jag anser ett anslag för nu ifrågavarande ändamål böra här

upptagas följer av vad jag förut anfört beträffande domänfondens övertagande

av domänstyrelsens och skogsstatspersonalens pensionering.

Det av domänstyrelsen förslagsvis upptagna beloppet är emellertid

uppenbarligen för lågt. Då statskontorets förslagssumma av 140,000

kronor framkommit under förutsättning, att domänfonden skulle till

statskontoret återgälda pensionsutgifter för åren 1912—1914, men

jag av skäl, som jag förut utvecklat, icke kan ansluta mig till förslaget

i denna del, utan anser domänfonden böra vidkännas blott de utbetalningar,

som skola ske efter ingången av år 1915,. synes mig sistnämnda

belopp vara högre, än som under de av mig angivna förutsättningarna

behöver beräknas. Då enligt statskontorets förut omförmälda uppgift

de pensioner, som beviljats till domänförvaltningens personal från början

av år 1912 till och med september månad år 1913 och som uteslutande

avsett skogsstatens personal, motsvara ett årligt utgiftsbelopp från anslaget

till pensionering av civila tjänstinnehavare av omkring 30,000

kronor, synas de motsvarande årliga pensionsutgifter, som föranledas

av pensioner, vilka till sistnämnda personal beviljas efter september

månad år 1913 intill utgången av år 1915, kunna förslagsvis beräk
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

nas till 35,000 kronor. Inalles skulle alltså nu ifrågavarande pensionsutgifter

för år 1915 kunna uppskattas till 65,000 kronor. Detta belopp

synes mig därför böra för detta ändamål här upptagas såsom förslagsanslag.

Beträffande de egentliga förvaltningskostnaderna har domänstyrelsen

i sin skrivelse den 30 september 1913 anfört, bland annat,

följande.

Styrelsen hade att fortfarande konstatera en stadigvarande ökning

i behovet av medel för kronoskogarnas förvaltning, beroende ej mindre

därpå, att omfånget av dessa skogar ökades genom nya markförvärv

för skogsväsendets räkning, än även och i högre grad därpå, att skogsprodukterna

före deras försäljning i betydligt större utsträckning än

förr upparbetades och utdreves till avsättningsorterna eller de större

kommunikationslederna, innan de såldes. I Norrland och Dalarna

ökades efter hand avsättningen från kronoskogarna av trämasseved,

pitprops och träkol, för vilka produkters beredning och transport skogsförvaltningarna

själva i regel sörjde. I samma mån som nya järnvägsanläggningar

bleve färdiga eller nya flottleder anordnades, komme

sannolikt också denna ökning att framdeles än vidare stegras. Som

avsättningen av dessa skogsprodukter av små dimensioner vore ett

viktigt led i arbetet för skogsvården i de nordligare delarna av vårt

land, vore heller ingenting annat än gott att säga om densamma, även

om det läge i sakens natur, att nettovärdet per kubikenhet vid dylik

virkesrealisation måste bliva lägre än för grövre och värdefullare virkessortiment.

I de sydligare delarna av landet ökades undan för undan

omfånget av de skogsbestånd i medelåldern, vilka krävde behandling

med gallringar och ljushuggningar, arbeten, som måste utföras direkt

genom skogsförvaltningarna och med behov alltså av penningar för

dessa arbetens utförande. För att belysa den progressiva stegringen i

kostnaderna för virkesupphuggning och virkestransport, utförda direkt

genom revirförvaltningarna, anfördes följande siffror, avseende nu ifrågavarande

kostnader under de senaste fem åren:

år 1908

» 1909

> 1910

» 1911

» 1912

598,291 kronor

785,542 »

880,810 »

1,054,902 »

1,349,862 >

Man kunde räkna på, att, därest konjunkturerna icke underginge

dess hastigare växlingar nedåt, denna stegring komme att fortfara.

Egentliga

förvaltnings
kostnader.

Domän
styrelsen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Ma-j:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Men även andra utgiftstitlar komme med säkerhet att visa avsevärd

stegring, såsom skogskultur och markberedning, varav behovet i Norrland

och Dalarna bleve allt större, samt byggnadskostnaderna, vilka

jämsides med skogsväsendets nya markförvärv komme att beröra ett

allt större underhållsobjekt. Jämväl skogsbevakningen och skatterna

komme givetvis att föranleda stegrade utgifter i och med de nya markinköpen,

utom det att särskilt utskylderna kunde komma att betydligt

stegras även av den orsak, att vid den fastighetstaxering, som ägt

rum år 1913, de skogsväsendet tillhöriga skatteobjekten torde i många

fall åsatts ökade värden. Stora svårigheter funnes givetvis för att så

långt i förväg som mer än ett år kunna beräkna behovet av rörelsekapital

för kronoskogarnas förvaltning, enär denna fråga rönte inflytande

av vissa faktorer, som nu vore omöjliga att kunna bedöma,

exempelvis konjunkturerna å trävarumarknaden. Med stöd av de primäruppgifter,

vilka ingått till styrelsen från överjägmästarna beträffande

de av jägmästarna för år 1914 beräknade utgifter, vartill enligt dessa

tjänstemäns förmenande medel borde ställas till deras disposition för

handhavandet av kronoskogarnas förvaltning under år 1914, hade domänstyrelsen

funnit, att för detta år skulle därtill erfordras tillhopa

4,935,891 kronor. Motsvarande totalsiffra för år 1913 hade varit

4,125,856 kronor.

Lades till dessa direkta förvaltningsutgifter

dels utgifter för skogsindelning, dagarvoden,

resekostnader, vissa byggnadsarbeten in. in., med

samma belopp som de i fastställt generalförslag

för år 1913 anvisade, dock med minskning av tryckningskostnader

från 6,500 till 4,000 kronor, men med

ökning i anslaget till utgifter för skötseln av egendomar,

vilka såsom inköpta under löpande år krävde

utgifter, som ej hunnit uppföras i vederbörligt

generalförslag, från 30,000 till 50,000 kronor

dels utgifter för avlöning åt extra tjänstemän

liksom för år 1913 ...............................................................

samt dels till överjägmästarnas expenser m. m.

i likhet med för år 1913 ................................................

skulle det för år 1914 erforderliga beloppet

kronor 4,935,891

538,608

276,600

18,980

utgöra.

kronor 5,770,079

Även om detta för år 1914 avsedda belopp skulle efter förslagens

granskning hos styrelsen kunna något begränsas, borde man enligt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

styrelsens förmenande vid beräkning av det belopp, som skulle bliva

nödigt till utgifter för skogsdomänernas förvaltning under år 1915,

räkna med belopp, som avsevärt överstege det nämnda, oavsett vad

som belöpte på skogspersonalens ordinarie lönestat. Den av styrelsen

förut föreslagna ökningen för fast anställd skogspersonal syntes icke

komma att medföra någon begränsning i antalet av och utgifterna för

den extra skogspersonalen med arvode, ty behovet av sådan stode i

förväntan på en fullständigare omreglering av revirförvaltartjänsterna,

särdeles i de norra och mellersta delarna av landet, i en stadig ökning.

Skogshushållningens fortsatta utveckling och nya förväntade markförvärv

åt skogsväsendet syntes ensamt för sig kunna berättiga den

utgiftsökning, som nu sattes ifråga, då styrelsen hemställde, att för år

1915 måtte av 1914 års Riksdag äskas ett anslag till förvaltningsutgifter

för kronoskogarna av i runt tal 6,200,000 kronor, varav fortfarande

minst 150,000 kronor skulle användas till avdikning av sumpmarker

å kronans skogar i de norrländska länen och Kopparbergs län.

Till belysande av statsskogarnas brutto- och nettoavkastning under Departementsde

sist förflutna fem åren vill jag till en början framlägga några siffror. chef''enHärvid

torde emellertid bemärkas, att bruttoavkastningen för år 1913

naturligen endast kunnat beräknas approximativt. Nettoavkastningen

för sistnämnda år kan ej nu ens tillnärmelsevis angivas.

Å r

1909

1910

1911

1912

1913

Bruttoavkastning

kronor

8,899,769: 28

10,965,150: 73

12,744,871: —

13,829,192: 96

15,082,651: 74

N ettoavkastning

kronor

4,447,129: 86

6,365,024: 06

7,513,423: Öl

7,829.192: 96

Sedan generalförslag angående driftkostnader under år 1914 för

statens domäner blivit fastställt, har jag med ledning av detta förslag

ävensom generalförslaget för år 1913 låtit för jämförelse uppgöra

följande tabell, upptagande de förvaltningskostnader för skogsdomänerna

under berörda två år, som utgöras av jägmästarnas förvaltningsmedel

jämte kostnader för hantlangning vid skogsindelning och för extra

skogsbevakning, och vilka för år 1914 motsvaras av jägmästarnas av

domänstyrelsen omförmälda, preliminära summa av 4,935,891 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 45.

1913

1914

Ökning

Minskning

Skogsindelning .......................................

32,745

2,435

—

30,310

Extra skogsbevakning .............................

259,534

317,135

57,601

—

Arvoden ................................................

11,599

1,775

—

9,824

Avverkning och virkestransport ...............

1,759,964

2,221,324

461,360

—

Skogsodling och beståndsvård ..................

320,245

356,644

36,399

—

Vägar ...................................................

154,698

179,146

24,448

—

Hägnad m. m......................................

36,447

37,482

1,035

—

Dikning ................................................

220,819

293,905

73,086

—

Byggnader ............................................

352,058

409,157

57,099

—

Inventarier .............................................

29,751

30,942

1,191

-■

Skatter...................................................

526,512

594,179

67,667

—

Diverse utgifter .......................................

180,340

193,179

12,839

—

Summa kronor

3,884,712

4,637,303

792,725

40,134

Det i jägmästarnas preliminära förslag upptagna totalbeloppet

har alltså nedsatts med 298,588 kronor.

De sålunda i generalförslaget för år 1914 fastställda kostnaderna

av nu ifrågavarande slag synas förete en normal ökning å nära nog

samtliga i ovanstående tablå upptagna poster. Jag anser mig därför

icke behöva närmare beröra de jämförelsepunkter, som samma tablå

erbjuder. Det bör emellertid framhållas, att den vida övervägande

delen av ökningen utgöres av kostnader för avverkning och virkestransport,

vilket sammanhänger med den alltmera intensiva och rationella

drift av statens skogar, som nu tillämpas. För en så gagnelig

åtgärd som dikning hava även betydligt ökade belopp avsetts.

Det ligger i sakens natur, att kostnaderna för förvaltningen

av statens skogar alltjämt komma att växa i mån som skogsskötseln

utvecklas. Detta gäller kanske allra mest i fråga om den nu ifrågavarande

utgiftsposten, som omfattar de egentliga förvaltningskostnaderna

med alla de utgifter av olika slag, som inbegripas därunder. Om dessa

utgifter kan emellertid med fog sägas, att de till allra största delen

äro ett nödvändigt led i åtgärderna att göra statens skogskapital alltmera

inkomstgivande samt att de alltså komma förr eller senare att

återgäldas i form av större inkomster av skogarna. Många omständigheter

hava stått hindrande i vägen vid bemödandena att införa en

rationell skogsskötsel å statens skogar, synnerligast i de mera avlägsna

delarna av Norrland. Det är dock oundgängligen nödigt att söka

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

småningom övervinna dessa hinder, i den mån detta låter sig göra.

Att åtgöranden i denna riktning, när de bliva med omsikt planlagda

och fullföljda, betala sig väl, därom råder icke något tvivel. Statsskogarna

lämna redan nu en för varje år stigande avkastning,

och om även konjunkturerna på trävarumarknaden kunna medföra

tillfälliga växlingar, synes det icke finnas någon anledning att antaga,

att icke även för framtiden statens inkomster av sina skogar

skola i allmänhet taget utvisa stegring. Därför torde tillräckligt borga

de stora möjligheter av utveckling, som skogsskötseln å statens skogar

erbjuder. Jag vill i detta sammanhang omförmäla, att enligt till

mig lämnad uppgift från domänstyrelsen vederbörande överjägmästare

beräknat bruttobeloppet av de skogsmedel, som under år 1914 antagas

inflyta till statsverket, till icke mindre än 18,165,665 kronor. En så

betydande bruttoinkomst vinnes emellertid uppenbarligen icke utan en

ganska stor. arbetskostnad.

Domänstyrelsens för de egentliga förvaltningsutgifterna under år

1915 beräknade summa av 6,200,000 kronor kan visserligen synas hög

såväl i och för sig som med hänsyn till den starka ökning den innebär

i jämförelse med det bland driftkostnaderna för år 1914 för

motsvarande ändamål beräknade beloppet. Jag vill emellertid erinra,

att, oaktat sistnämnda belopp utgjort allenast 4,797,500 kronor, Kungl.

Maj:t vid fastställandet av generalförslaget för samma år sett sig föranlåten

att i enlighet med domänstyrelsens förslag upptaga desamma

till icke mindre än 5,780,500 kronor, alltså till 983,000 kronor mer

än vad som beräknats. Genom att också inkomsterna av skogarna kunna

för sistnämnda år antagas i verkligheten bliva större än som beräknats,

kommer visserligen nettoöverskottet därunder icke att understiga

det beräknade, men denna omständighet synes mig icke böra inverka

på en så vitt möjligt riktig uppskattning av driftkostnaderna. Även

dessa utgifter synas mig nämligen böra beräknas så nära det verkliga

beloppet som möjligt. I jämförelse med de nu fastställda utgifterna

av ifrågavarande slag för år 1914 innebär domänstyrelsens förslag för

år 1915 en höjning med allenast 419,500 kronor. Med hänsyn såväl

härtill som till vad jag härovan anfört kan jag icke finna domänstyrelsens

ifrågavarande beräkning för år 1915 för hög.

Det är visserligen sant, att genom inrättandet av ovan föreslagna

fem nya revirförvaltartjänster ett belopp av 12,800 kronor, som hittills

utgått till biträdande jägmästare och assistenter i vissa av de revir, som

skulle beröras av omregleringen, icke längre skulle för dylikt ändamål erfordras

för dessa revir. Det bör även omnämnas, att, därest det förslag

s. 32 Kontrollera mot PDF

Avlöning åt

domänintendenter.

Resekostnader

vid

domänförvaltningen.

Övriga förvaltningskostnader.

Domän
styrelsen.

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

till anställande av särskild personal för tillsyn över utsyningslagens

tillämpning i lappmarkerna m. m., som jag koppas under riksdagens

lopp kunna förelägga Kungl. Maj:t, vinner bifall, i synnerhet den extra

statsskogspersonalen i dessa trakter kommer att befrias från ett icke

obetydligt arbete. Det är emellertid min fulla övertygelse, att det vore

särdeles oklokt, att av dessa anledningar nu beräkna någon minskning

i det för egentliga förvaltningsutgifter för statens skogsdomäner under

år 1915 beräknade beloppet. Om i vissa revir någon minskning i den

extra personalen möjligen kan därigenom vidtagas, kommer i stället å

andra orter med säkerhet ökat behov att uppstå. Redan för år 1914

har antalet revirassistenter måst avsevärt ökas.

Ävenså bör erinras, att genom överflyttande till domänstyrelsens

tryckningskostnader av ett belopp av 2,500 kronor utgifterna till dylika

kostnader under denna utgiftspost minskas med sistnämnda belopp.

Såväl på grund av beloppets obetydlighet som med hänsyn till att utgiftspostens

slutsumma i allt fall ej är annat än approximativ, anser

jag det ej heller av denna anledning vara lämpligt att vidtaga någon

sänkning i det av domänstyrelsen nu beräknade beloppet.

De egentliga förvaltningskostnaderna synas mig alltså böra beräknas

till 6,200,000 kronor och samtliga utgifter under rubriken

»kostnader för statens skogsdomäner» till 7,603,400 kronor.

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner.

Beträffande de för domänintendenternas avlönande hittills beräknade

medel har domänstyrelsen icke föreslagit någon ändring. Det

belopp, som för detta ändamål erfordras, lärer därför böra för år 1915

upptagas till samma belopp som för år 1914 eller till 35,500 kronor.

Till resekostnader för domänintendenterna har domänstyrelsen för

år 1915 uppfört samma belopp, eller 45,000 kronor, som beräknats för

år 1914. Mot detta förslag har jag intet att erinra.

Beträffande övriga med förvaltningen av kronans jordbruksdomäner

förenade kostnader, nämligen utgifterna för lantmäteriförrättningar,

jordbruksdomänernas deltagande i vattenavledningsföretag, husröteersättningar

med mera, vartill för år 1914 upptagits ett belopp av

60,300 kronor, har domänstyrelsen meddelat, att utgifterna av detta

slag för år 1912 stigit till ej mindre än 148,965 kronor 22 öre. Med

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45. 33

avseende därå, att utgifterna av förenämnda slag för år 1912, det enda

år, för vilket dessa utgifter ännu bokförts hos styrelsen, uppgått till

ett belopp, som, frånräknat vad Kungl. Maj:t enligt beslut den 12

april 1912 föreskrivit skola omföras från statskontorets förskottskonto

till denna^ utgiftstitel i styrelsens räkenskaper, eller 41,658 kronor 94

ore, uppgått till mer än 100,000 kronor, och då kraven på effektivare

åtgärder till jordbrukets förbättrande genom vattenavledningar, i vilka

jordbruksdomänerna komme att deltaga, kunde antagas komma att

ökas, samt den livliga avsättningen från jordbruksdomänerna av lägenhet61''

för bildandet av egna hem medförde ökat behov av lantmäteritjänstemäns

anlitande, ansåge sig styrelsen icke kunna föreslå för ifrågavarande

utgifter under år 1915 ett lägre anslag än 100,000 kronor.

Detta desto mer som jordbruksdomänerna därjämte komme att tillföras

ett avsevärt direkt tillskott av egendomar, sedan beslut fattats, att

betydande delar av de till Flyinge och Strömsholms hingstdepåer anslagna

jordegendomar skulle från den 14 mars 1914 tillföras domänfonden.

de“ “ume“ in?“ äomänrtyrelsen verkställda bokföringen av

1912 ars utgifter for ifrågavarande ändamål ger vid handen, att de <**/!».

verkliga utgifterna av ifrågavarande slag under sistnämnda år vida

överstigit det för år 1914 beräknade beloppet, samt av vad domänstyrelsen

anfört synes framgå, att någon minskning uti dessa utgifter

icke torde vara att åtminstone under de närmaste åren påräkna, anser

jag behovet av ökade medel för detta ändamål för år 1915 vara till

fullo ådagalagt. Jag biträder därför domänstyrelsens förslag att höia

ifrågavarande anslagspost, nu 60,300 kronor, med 39,700 kronor eller

till 100,000 kronor. Samtliga driftkostnader för statens jordbruksdomäner

böra alltså enligt min mening beräknas till 180,500 kronor.

. ,. Vid k^11 til1 mina här ovan gJorda framställningar skulle följ- Sammanaktligen

driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner under fattnin8- år 1915 komma att beräknas på följande sätt:

1. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen , kronor 162,200: —

ålderstillägg åt styrelsens

Personal » 11,000: —

Transport kronor 173,200: —

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 26 höft. (Nr 45.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd.

Transport kronor

pensionering av styrelsens

personal................................ »

anställande av extra amanuenser

ock biträden kos

styrelsen samt renskrivning

m. m.................... »

domänstyrelsens expenser »

rese- ock traktamentsersättning

åt styrelsens personal >

tryckning av styrelsens årsberättelse

.............................. »

Proposition Nr 45.

178,200: —

2,000: —

12,000: —

18,000: —

6,000: —

5,000:— kronor 216,200:—.

II. Kostnader för statens skogsdomaner:

skogsstatens ordinarie personal.

................................. kronor

ålderstillägg åt skogsstatens

personal ....................... »

pensionering av skogsstatens

personal............................. »

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000

kronor till avdikningar å

kronans skogar i de norrländska

länen och i Kopparbergs

län........................ »

1,224,400: —

114,000: —

65,000: —

6,200,000: — » 7,603,400: —.

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter kronor 35,500: —

resekostnader vid domänförvaltningen

.................. » 45,000:

övriga med förvaltningen av

jordbruksdomänerna förenade

kostnader.................. » 100,000:—; »_180,500: —

Summa kronor 8,000,100: —.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 45.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag alltså, att

Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå Riksdagen att

dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare fem

jägmästarbefattningar med de härovan föreslagna avlöningsförmåner

och i sammanhang därmed nedsätta de i samma stat uppförda respenningarna

till en var av jägmästarna i norra och västra Hälsinglands

revir samt nuvarande Österdalarnas, framdeles Älvdalens västra revir,

nu 800 kronor, med 100 kronor eller till 700 kronor;

dels höja ej mindre de i nämnda stat uppförda respenningarna

till överjägmästaren i södra distriktet, nu 800 kronor, med 200 kronor

till 1,000 kronor än även tjänstgöringspenningarna till jägmästaren i

Kopparbergs revir med 200 kronor eller från 2,000 kronor till 2,200

kronor;

dels besluta, att de pensioner, som med tillämpning av gällande

lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension efter 1912 års

början beviljats eller komma att beviljas domänförvaltningens personal,

skola från och med år 1915, på sätt jag härovan närmare angivit,

utgå från statens domäners fond;

dels ock, med godkännande av de av mig här ovan gjorda beräkningar,

såsom driftkostnader under år 1915 för statens domäner förslagsvis

uppföra ett belopp av 8,000,100 kronor, att utgå av domänfondens

avkastning.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes

Hans Maj:t Konungen lämna bifall, samt förordnade,

att proposition i ärendet skulle med den lydelse,

bilaga — — till detta protokoll utvisar, avlåtas till

Riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Bohtlieb.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.