Sök i Ratio Lex

Angående stat för veterinärhögskolan m. m

1914-01-14 · 162 sidor, varav 159 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 159 av 162 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 A:46, Angående stat för veterinärhögskolan m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 46.

1

Nr 46.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående stat

för veterinärhögskolan m. mgiven Stockholms slott den

14 januari 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till

stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från och med år 1915, ävensom

de villkor och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande av

de i avlöningsstaten för ordinarie befattningshavare vid högskolan upptagna

avlöningsförmåner;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1915 tillträder

ordinarie befattning vid veterinärhögskolan, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid veterinärinstitutet,

vilka icke före den 1 november 1914 anmäla, att de vilja

övergå till avlöningsstaten för veterinärhögskolan samt underkasta sig

de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola vara bibehållna vid

dem enligt hittills gällande ordinarie stat för veterinärinstitutet tillkommande

avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes

av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension, vid den rätt till pension, som hittills tillkommit dem;

dels medgiva, ej mindre att besparingar, som under ett år uppkomma

å anslagsbelopp under den i staten för högskolan upptagna

omkostnadsstaten, må användas till bestridande av utgifter under ett

kommande år, än även att det belopp, varmed högskolans inkomster

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 27 höft. (Nr 46.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

utöver statsanslag överskjuta den summa av 12,000 kronor, som vid

statsanslagets bestämmande avsetts för bestridande av högskolans utgifter

enligt fastställd stat, må efter Kungl. Maj:ts beprövande användas

för högskolans behov, dock icke för beredande av ökad ersättning åt

befattningshavare, för vilken avlöning finnes uppförd å högskolans stat;

dels ock uppföra det under anslagstiteln »veterinärundervisningen>

å ordinarie stat under nionde huvudtiteln upptagna anslaget till veterinärinstitutet

under förändrad benämning: veterinärhögskolan, med ett

från 81,800 kronor till 174,600 kronor eller sålunda med 92,800 kronor

höjt belopp;

kommande vid bifall härtill anslagstiteln »veterinärundervisningen»

att i sin helhet höjas med motsvarande belopp eller från 86,200 kronor

till 179,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EHRENSVÄRD,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson, anförde:

Sedan direktionen för veterinärinstitutet i skrivelse den 3 juni

1910 framlagt förslag till ny stat för institutet, över vilket förslag

medicinalstyrelsen avgivit utlåtande den 9 november 1910, samt vissa

ytterligare framställningar och utlåtanden inkommit, avgav löneregleringskommittén

den 26 februari 1913 betänkande angående reglering

av löneförhållanden m. m. vid veterinärinstitutet. Över detta betänkande

avgåvos utlåtanden den 28 mars 1913 av statskontoret ävensom den 11

april 1913 av medicinalstyrelsen efter hörande av institutets lärarkollegium

och direktion.

Därefter beslöt Kungl. Maj:t, på min hemställan, den 18 april 1913

att till Riksdagen avlåta proposition angående stat för veterinärhögskolan

m. m. (propositionen nr 268).

Inledning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

I sin skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel anförde Riksdagen uti punkten 85

med anledning av berörda proposition följande:

»Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition innehåller förslag

till en genomgripande förändring av det nuvarande veterinärinstitutets

organisation ävensom fullständig reglering av löneförhållandena vid

institutet. Dessa frågor äro synnerligen omfattande och kräva givetvis

en grundlig prövning. Då emellertid propositionen inkommit till Riksdagen

först den 22 nästlidne april samt Riksdagen under den sedan

dess gångna tiden varit upptagen med behandling av åtskilliga andra,

delvis ganska omfattande och viktiga frågor och först den 16 innevarande

maj blivit i tillfälle att pabörja behandlingen av ifrågavarande

ärende, har Riksdagen med hänsyn till den långt framskridna tiden

ansett det icke vara möjligt att innevarande år ingå på närmare

granskning av de omfattande förändringar beträffande organisation

och lönestat för veterinärinstitutet, som i propositionen föreslagits.»

»Då vid nu anförda förhållanden den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

omorganisationen och löneregleringen för veterinärinstitutet icke

skulle komma att genomföras med 1914 års ingång, har Riksdagen

haft att tillse, till vilket belopp anslag till veterinärinstitutets uppehållande

under nämnda år borde anvisas. Enligt vad Riksdagens

vederbörande utskott under hand inhämtat från jordbruksdepartementet

borde under nyss _ angivna förutsättning det ordinarie anslaget bibehållas

oförändrat vid 81,800 kronor och hela anslagstiteln till veterinärundervisningen

vid 86,200 kronor. Dessutom skulle på extra stat för

år 1914 behöva anvisas dels för ersättande av utav statskontoret under

år 1912 förskottsvis bestridd utgift för uppehållande av veterinärinstitutets

verksamhet under år 1912 ett anslag av 15,103 kronor samt

för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet under år 1913,

utöver förut beviljade anslag, ett anslag av 17,200 kronor, dels ock

för uppehållande av institutets verksamhet under år 1914 samma årsbelopp,

som förut beviljats, eller 51,000 kronor samt därutöver till

täckande av beräknad brist under år 1914 ett belopp av 16,130 kronor.

Inalles skulle alltså de anslag, som erfordras å extra stat för år 1914

uppgå till 99,433 kronor.»

»Riksdagen, som icke haft något att erinra mot de sålunda gjorda

beräkningarna, har därför icke i vidare mån bifallit Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition än att Riksdagen i anledning av densamma å

extra stat för år 1914 till Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag av

99,433 kronor att användas till uppehållande av veterinärinstitutets verk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 46.

samhet, med rätt för Kung]. Maj:t att utav sagda anslag under år 1913 av

tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna 17,200 kronor.»

Då sålunda frågan om veterinärinstitutets omorganisation icke

vann sin lösning vid 1913 års riksdag, anhåller jag nu att få ånyo

anmäla ärendet i syfte att proposition i ämnet måtte avlåtas till

Riksdagen innevarande år.

Jag har därvid att anmäla, att under tiden från senaste riksdag

i ämnet inkommit dels en skrivelse den 6 oktober 1913 från medicinalstyrelsen

med överlämnande av en skrift från föreståndaren för statens

veterinärbakteriologiska anstalt, professorn A. M. Bergman, i anledning

varav yttranden avgivits av veterinärinstitutets lärarkollegium och

direktion, dels en skrivelse den 10 september 1913 från arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, över vilken sistnämnda skrivelse medicinalstyrelsen

avgivit utlåtande den 24 oktober samma år och därvid bifogat

inhämtade yttranden av veterinärinstitutets lärarkollegium och direktion.

Jag tillåter mig i den följande framställningen i allt väsentligt

återgiva den redogörelse jag lämnade till statsrådsprotokollet den 18

april 1913 samt mina då havda uttalanden, allenast med uteslutande

av vad som rörde behovet av medel till täckande av brist för år 1912

samt till uppehållande av institutets verksamhet under åren 1913 och

1914, vilket icke längre har betydelse, sedan Riksdagen anvisat nödigt

anslag för dessa ändamål. Jag får under framställningens gång tillfälle

att närmare omförmäla innehållet i berörda nytillkomna handlingar

och yttra mig däröver ävensom redogöra för den behandling, som

sedan senaste riksdag ägnats frågan om apotek eller annat läkemedelsförråd

vid veterinärinstitutet, och inverkan därav på nu förevarande fråga.

Jag vill då till en början erinra, att å ordinarie stat under nionde

huvudtiteln finnes till veterinärundervisningen uppfört ett anslag å

86,200 kronor. Härav äro 4,400 kronor avsedda till veterinärinrättningen

i Skara. I detta belopp ifrågasättes nu ingen ändring. Återstoden av

anslaget, 81,800 kronor, utgår till veterinärinstitutet. Därjämte hava till

uppehållande av detta instituts verksamhet anvisats anslag å extra stat.

I avseende å veterinärinstitutets uppkomst och utveckling intill

nuvarande tid tillåter jag mig hänvisa till den utförliga historik, som

finnes meddelad i löneregleringskommitténs betänkande. Jag vill nu

endast erinra om följande.

Genom beslut vid 1906 års riksdag bestämdes, att veterinärinstitutets

dåvarande område, beläget i närheten av Karlaplan i Stockholm,

Nuvarande

stat, anslag

och stadgar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

finge föryttras samt att av inflytande försäljningsmedel finge användas

dels tillhopa 2,000,000 kronor till återförvärvande av besittningsrätten

till lägenheten Kräftriket å Djurgården, inlösen av därvarande byggnader

och uppförande därstädes av nya byggnader för institutet och dels

250,000 kronor till inredning av de nya byggnaderna ävensom till

inventarier i desamma. De nya byggnaderna blevo färdiga att tagas i

bruk i början av hösten år 1911.

Nu gällande stat för veterinärinstitutet antogs av Riksdagen år

1907 och har följande utseende.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Arvode

Summa

1,000

1,000

4,000

2,000

—

6,000

16,000

8,000

—

24,000

2,600

1,400

—

4,000

2,600

1,400

—

4,000

2,000

1,000

—

3,000

—

—

3,000

3,000

—

—

3,000

3,000

—

—

2,500

2,500

—

—

1,500

1,500

—

—

1,500

1,500

—

—

500

500

—

—

500

500

—

—

—

1,200

900

600

200

1,700

900

600

—

1,500

900

600

—

1,500

700

500

1,200

—

—

5,000

—

—

—

4,000

—

—

—

3,000

—

—

10,000

—

83,600

1 rektor ..............................................................

1 professor..............................................................

4 professorer..........................................................

1 lektor .................................................................

1 » ..................................................................

1 adjunkt ..............................................................

1 assistent vid den stationära kliniken och polikliniken

1 assistent vid den anatomisk-fysiologiska avdelningen ......

1 assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska

avdelningen ........................................................

1 lärare i kött- och mjölkkontroll ..........................

1 kamrerare ...........................................................

För uppehållande av sekreterargöromål hos direktionen

För uppehållande av bibliotekariegöromål ..................

För undervisning i ridning och körning ....................

1 vaktmästare och konservator .................................

1 » på kemiska avdelningen .....................

1 fodermarsk............................................................

1 port- och telefonvakt ............................................

Betjäning i övrigt ...............................................

Stipendier åt elever................................................

Byggnaders och stängsels underhåll .........................

Till diverse utgifter ...............................................

Summa kronor

Anm. 1. f ör professor kan lönen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare 5 år

likaledes med 500 kronor.

» 2. För lektor och adjunkt kan avlöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytter
ligare

5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500 kronor

och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Av varje sådant ålderstillägg skola

350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar.

» 3. För port- och telefonvakt kan lönen efter 5 år höjas med 100 kronor.

» 4. Därest ordinarie lärare åtnjuter fri bostad, skola & lönen avdragas 500 kronor årligen.

» 5. Därest assistent åtnjuter fri bostad, skola å arvodet avdragas 300 kronor årligen.

» 6. Därest vaktmästare, fodermarsk eller port- och telefonvakt åtnjuter fri bostad jämte

bränsle, skola å lönen avdragas 250 kronor årligen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Enär bostadsavdragen beräknades till inalles 1,800 kronor, bestämdes

anslagsbeloppet allenast till förut angivna 81,800 kronor.

För åtnjutande av de i staten för rektor, övriga professorer,

lektorer, adjunkt, vaktmästare, fodermarsk samt port- och telefonvakt

upptagna avlöningsförmåner godkände Riksdagen vissa villkor och bestämmelser,

vilka äro offentliggjorda genom kungörelse den 5 juli 1907.

Jag vill nu endast erinra, att dessa villkor innehålla bestämmelser dels

därom, att innehavare av lärarbefattningar vid institutet icke äga att

utan direktionens medgivande utöva enskild praktik, och dels därom

att den, som tillträtt den nya avlöningsstaten, är skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande eller minskning i

extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed.

Gällande stadgar för veterinärinstitutet äro utfärdade den 31

januari 1908.

I dessa stadgar (§ 1) angives institutets ändamål vara att såsom

fullständig läroanstalt bilda skickliga veterinärer och hovslagare.

För behörighet till professors-, lektors- eller adjunktstjänst vid

institutet, vilka tjänster tillsättas av Kungl. Maj:t (§ 15) efter förslag

av institutets direktion, erfordras (§ 16): 1) att hava avlagt veterinärexamen,

vilken likväl med avseende å lektorstjänst i kemi kan ersättas

av medicine kandidat- eller apotekarexamen; 2) att äga för den sökta

lärarbefattningen erforderliga kunskaper och skicklighet; 3) att avlägga

två offentliga föreläsningsprov och ett praktiskt prov, vilket likasom

det ena föreläsningsprovet bestämmes av kollegiet.

Undervisningen vid institutet skall enligt 20 § i stadgarna, sådan

denna paragraf lyder enligt kungörelsen den 11 december 1908, bestridas av:

en professor i anatomi och fysiologi med undervisningsskyldighet

därjämte i zoologi;

en professor i husdjursskötsel jämte husdjursavel, raslära, stuterikunskap,

ytterlära och veterinärrättsvetenskap;

en professor i kirurgi, som tillika förestår den kirurgiska kliniken

vid institutet;

en professor i patologi och terapi jämte epizootilära, farmakodynamik,

toxikologi och recepturkonst, med åliggande tillika att vara föreståndare

för institutets medicinska klinik;

en professor i histologi och patologisk anatomi, med skyldighet

tillika att övervaka och leda obduktionerna vid institutet;

en lektor i botanik, fysik, kemi, farmakologi och farmaci, med

åliggande tillika att utöva tillsynen över institutets medikamentförråd;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

en lektor i obstetrik med den undervisningsskyldighet därjämte,

som kan bliva honom av direktionen ålagd, samt med åliggande tilllika

att, enligt närmare av direktionen på lärarkollegiets förslag utfärdad

instruktion, leda institutets ambulatoriska klinik;

en adjunkt för undervisning i hovens sjukdomar samt hovbeslagsläran

och dess utövning;

en assistent vid den stationära kliniken och polikliniken;

eu assistent vid den anatomisk-fysiologiska avdelningen;

en assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska

avdelningen;

en lärare i kött- och mjölkkontroll; samt

en lärare i bakteriologi.

Lärarkollegiet är medgivet att, efter omständigheterna och om

sådant finnes lända till nytta för undervisningen, med direktionens tillstånd

fördela läroämnena på annat sätt, dock alltid så, att varje professor

bibehålies vid sina huvudsakliga läroämnen.

Därjämte bör, i den mån sig göra låter, undervisning i ridning

och körning beredas eleverna.

Såsom lärare i bakteriologi tjänstgör laboratorn vid den veterinärbakteriologiska

anstalten (§ 14, enligt kungörelsen den 11 deceim

ber 1908).

Professor är skyldig att meddela eleverna undervisning eller praktisk

handledning minst aderton timmar varje vecka ävensom att med

biträde av vederbörande assistent vårda till hans lärostol hörande

samlingar och undervisningsmateriel (§ 22).

Adjunkten åligger att undervisa och öva elever såväl som civila

hovslagarlärlingar i det praktiska av hovbeslagskonsten, att hava närmaste

tillsyn över institutets smedja, att tillse, att erforderliga verktyg

hållas i ordentligt skick, att leda och övervaka skoningen i smedjan,

ävensom att under ansvar och ersättningsskyldighet vårda smedjans

förråd och inventarier samt redovisa dess inkomster och utgifter (§ 23).

Till biträde vid undervisningen, huvudsakligen vid repetitioner

samt vid handledning i de praktiska övningarna, äger lärarkollegium,

på förslag av vederbörande professor, antaga några bland de äldsta

och skickligaste eleverna (§ 24).

Läsåret räknas från den 15 augusti och indelas i två lästerminer,

nämligen höstterminen från och med nämnda dag till den 15 december

och vårterminen från och med den 15 januari till den 15 juni. Sjukvården

och de praktiska övningarna fortgå dock vid institutet utan

avbrott hela året, varför den ledighetstid, som bör tillkomma varje

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 46.

lärare, skall så ordnas, att de kliniska och praktiska övningarna kunna

ostörda alla tider fortsättas (§26).

Lärokurserna böra så inrättas, att fullständig veterinärbildning

kan meddelas på fyra år; men de elever, som på denna tid ej förvärvat

fullgoda kunskaper och skicklighet, kunna därutöver erhålla högst två

års förlängning av lärotiden (§27).

Enligt stadgarna (§ 29) skola vid institutet finnas för undervisningen

erforderliga, under vederbörande lärares vård ställda hjälpmedel,

nämligen:

a) bibliotek, som under rektors inseende ställes under närmaste

vård och tillsyn av en av lärarkollegiet därtill utsedd lärare och hålles

för begagnande och utlåning tillgängligt på tider och villkor, som bestämmas

av lärarkollegiet;

b) anatomisal jämte anatomiskt museum;

c) kemiskt laboratorium jämte samlingar av kemiska och farmakologiska

preparater;

d) botanisk trädgård, om lägenhet därtill finnes;

e) samling av kirurgiska instrument och bandager samt av hovbeslag

m. m.;

f) ett för veterinärbehov fullständigt medikamentförråd, varifrån

jämväl läkemedel må utlämnas för de djur, som erhålla behandling

vid institutet;

g) instruktionssmedja med nödiga verktyg och materiel.

Den sjukvård, som för institutets ändamål är förenad med detsamma,

omfattar (§30):

a) å institutets sjukvårdsanstalter intagna djur (stationär klinik);

b) de djur, som uppvisas vid institutet och för vilkas behandling

upplysningar och råd begäras (poliklinik); samt

c) djur, som genom institutets försorg vårdas utom detsamma

(ambulatorisk klinik).

För att antagas såsom elev fordras att hava avlagt sådan examen,

som berättigar till inskrivning såsom studerande vid universitet (§ 32).

Samtliga elever äga rättighet att utan avgift erhålla undervisning.

De bland dem, som äro utsedda till biträde vid undervisningen och den

praktiska handledningen, skola därjämte åtnjuta fri bostad med ljus

och ved; och skall det bero på utrymme och tillgångar, åt huru många

för övrigt av de två högsta klassernas elever denna förmån må kunna

beredas (§ 33).

> Även hovslagarlärlingarna erhålla kostnadsfri undervisning (§ 48).

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 27 käft. (Nr 46.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Med erinran att veterinärläroanstaltens nybyggnader närmade sig

sin fullbordan och kunde förväntas komma att tagas i användande under

loppet av år 1911, framlade lärarkollegiet i skrivelse den 28 april

1910 förslag till ändrade stadgar för läroanstalten, i förslaget benämnd

kungl. veterinärhögskolan, ävensom förslag till examensstadga för högskolan,

till stadgar för en särskild under högskolan lydande hovslagarskola

samt till ny stat.

Med skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 juni 1910 överlämnade

direktionen de från lärarkollegiet mottagna handlingarna in. m. och då

direktionen ansett sig böra i lärarkollegiets förslag göra vissa ändringar

och tillägg, överlämnade direktionen tillika för egen del särskilda förslag

till stadgar för »kungl. veterinärhögskolan», till undervisnings- och

examensstadga för högskolan, till stadgar för en under högskolan lydande

hovslagarskola samt till stat för högskolan.

På grund av remiss avgav medicinalstyrelsen den 9 november

1910 utlåtande över de avgivna stadge- och statförslagen, varefter Kungl.

Maj:t den 14 december 1910 anbefallde direktionen att inkomma med

förslag rörande de allmänna anslag och belopp i övrigt, som kunde vara

oundgängligen erforderliga för uppehållande av institutets verksamhet

efter samma plan som dittills i de för institutet uppförda nya lokalerna.

I anledning därav och sedan lärarkollegiet den 21 december 1910

ånyo yttrat sig i ärendet, avgav direktionen påföljande dag utlåtande.

Med anledning av sålunda förebragt utredning avlät Kungl. Maj:t

till 1911 års Riksdag proposition (nr 142), däri föreslogs, att Riksdagen

måtte å extra stat för år 1912

dels till Kungl. Majrts förfogande ställa ett anslag å 51,000 kronor

att användas till uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet efter

inflyttandet i de för institutets räkning uppförda nybyggnaderna vid

lägenheten Kräftriket, med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda anslag

under år 1911 av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna

erforderligt belopp,

dels ock anvisa ett belopp av 5,000 kronor till inköp av en för

institutets försöksladugård erforderlig nötkreatursbesättning.

Riksdagen, som biföll förslaget om anvisande av 51,000 kronor för

uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet samt för inköp av nötkreatur

beviljade ett anslag av 3,000 kronor, anförde i den skrivelse

av den 30 maj 1911 (nr 9, punkten 27), vari dessa beslut anmäldes hos

Kungl. Maj:t, följande.

»Enligt vad i statsrådsprotokollet upplyses, befinna sig veterinär
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

institutets nybyggnader nu så nära sin fullbordan, att institutet antages

kunna inflytta i desamma under loppet av innevarande år. På grund

av de nya lokalernas omfattning och av vissa andra anledningar har,

enligt vad av samma protokoll vidare inhämtas, fråga uppstått om vidtagandet

i sammanhang med institutets överflyttning till de nya byggnaderna

av väsentliga ändringar i institutets gällande stat, vilken fråga

för närvarande är under utredning. Då det emellertid, i avbidan å

frågans slutliga avgörande, vore erforderligt att bereda institutet tillgång

till bestridande av en del ökade utgifter, som komme att bliva förenade

med verksamhetens förläggande till de nya lokalerna, har Eders Kungl.

Maj:t för ett provisoriskt ordnande under en tid av ett år av vissa förhållanden

vid det nya institutet nu äskat ett för ändamålet avsett extra

anslag å i runt tal 51,000 kronor. Detta anslag skulle, ‘jämte de till

11,700 kronor för år beräknade nettoinkomsterna av institutets stall

och smedja, användas för nedannämnda särskilda ändamål med följande

fördelning:

en lärare å den anatomisk-fysiologiska avdelningen............

en lärare vid den medicinska kliniken ................................

vaktmästare och annan betjäning, nämligen:

en vaktmästare på den patologisk-anatomiska avdelningen,

en vaktmästare på den ekonomiska avdelningen,

en fodermarsk på den medicinska avdelningen,

en sjukvårdare på den kirurgiska avdelningen,

en ladugårdsförman, en maskinist samt en

verkmästare i hovbeslagssmedjan...........................

4,000: —

3;500: —

9,000: —

anslag till de särskilda avdelning ärna, nämlige

n:

till bibliotek samt till inköp av hästar och nötkreatur

för dissektioner och operations-

övningar.............................................

kr.

4,500: —

» anatomiska avdelningen

»

2,000: —

» fysiologisk-kemiska avdelningen

2,000: —

» bakteriologiska avdelningen

» patologisk-anatomiska och histolo-

»

1,000: —

giska avdelningen ..............................

»

2,000: —

» kirurgiska avdelningen

» medicinska avdelningen och klini-

1,000: —

ken för smärre husdjur .................

7>

1,000: —

Transport kr.

13,500: — kr. 16,500: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Transport

till avdelningen för husdjursskötsel

» exkursioner.......................................

» avdelningen för bujatrik, obstetrik

och ambulatorisk klinik.............

> avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar

...................................

» avdelningen för kött- och mjölkkontroll

..........................................

» anspannslära ......................................

kr. 13,500: — kr. 16,500: —

» 1,000: —

» 500: —

» 1,500: —

» 1,000: —

500: —

150: — kr. 18,150: —

allmänna anslag:

gas................................................................

vatten ........................................................

elektrisk belysning och drift ...............

bränsle .......................................................

inventariers anskaffande och underhåll

renhållning...............................................

diverse utgifter.......................................

efter avdrag av den i gällande stat

uppförda posten för »diverse utgifter»

.....................................................

kr. 2,000: —

» 1,000: —

> 10,000: —

» 14,000: —

» 2,000: —

» 4.000: —

» 5''000: —

kr. 38,000: —

» 10,000: —

kr. 28,000: —.»

»Vidare har äskats ett extra anslag å 5,000 kronor för inköp av

en kreatursbesättning, avsedd att inrymmas i den nybyggda försöksladugården

vid institutet, vilken komrne att rymma ett antal av 18

nötkreatur.»

»Såsom förut nämnts, är det begärda anslaget å 51,000 kronor

avsett för provisoriskt ordnande av förhållandena vid det nya veterinärinstitutet

i avvaktan på att ny stat för institutet må bliva fastställd.

Enligt vad de i statsrådsprotokollet omförmälda förberedande utredningarna

i ämnet giva vid handen, skulle den nya staten komma att

kräva högst avsevärda belopp, mer än dubbla slutsumman av gällande

stat. I betraktande härav och då sistnämnda stat av Riksdagen antogs

kort efter det anslag för nybyggnaderna beviljats och med hänsyn till det av

de utvidgade lokalerna förorsakade ökade medelsbehovet, har Riksdagen

ej kunnat undgå att finna det högst anmärkningsvärt, att vid byggnadsanslagets

beviljande ej utredning förebragts om kostnaderna för uppe
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 46.

hållandet av verksamheten vid institutet i de nya lokalerna. Då emellertid

institutets gamla byggnader äro för trånga för institutets nuvarande

behov samt de nya byggnaderna stå så gott som färdiga och verksamhetens

förläggande dit kräver, enligt vad utredningen till fullo ådagalägger,

betydligt ökade kostnader, torde annat icke vara att göra än

att bevilja medel för ändamålet, därvid ett tillmötesgående av de nu

föreliggande anslagskraven dock ingalunda är att betrakta såsom ett

godtagande på förhand av den ifrågasatta nya staten för institutet.»

»Beträffande de särskilda ändamål, som med ifrågavarande anslag

avses, har Riksdagen icke funnit anledning till annat uttalande, än att

Riksdagen velat uttala sin förväntan, att största möjliga sparsamhet

iakttages vid handhavandet av institutets ekonomi, särskilt vad bränsle

och elektrisk ström beträffar. Ty anordningarna för uppvärmning och

belysning, ehuru säkerligen från facklig synpunkt tillfredsställande, har

Riksdagens vederbörande utskott vid besök å stället funnit vara av den

beskaffenhet, att kostnaderna för anstaltens drift kan till avsevärd grad

bliva beroende på sättet, huru nämnda anordningar nyttjas. Sålunda

syntes byggnaderna vara synnerligen rikligt försedda med värmeelement

även å ställen, där det kan ifrågasättas, huruvida uppvärmning är av

behovet; och elektriska lampor tycktes flerstädes inom anstalten vara

så tätt monterade, att särskild aktsamhet syntes fordras för att undvika

slöseri med ljus.»

»Vidkommande slutligen den till anskaffande föreslagna kreatursbesättningen,

så har denna till ändamål att lämna eleverna tillfälle att

vid institutet praktiskt studera nötkreatursskötseln och den normala

dräktigheten med dess symtom samt den normala förlossningen. Antalet

djur i besättningen skulle vara aderton. Så stort antal synes emellertid

Riksdagen icke erforderligt för att vinna det åsyftade ändamålet, utan

torde, för att hålla institutets i alla händelser dryga utgifter för betjäning

inom rimliga gränser, institutet väl kunna åtnöjas med ett så stort

antal, som kan av en enda man behörigen skötas och mjölkas, d. v. s.

omkring tolv djur. Till inköp av en sålunda reducerad besättning torde

3,000 kronor förslå.»

På Kungl. Maj:ts förslag ställde därefter 1912 års Riksdag på extra

stat för år 1913 till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag å 68,000 kronor

att användas till uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet, med

rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda anslag under år 1912 av tillgängliga

medel förskottsvis för ändamålet utanordna 17,000 kronor.

De beslut, som fattades i ämnet av 1913 års Riksdag, äro ovan

återgivna. ___

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Till löneregleringskommittén

överlämnade

framställningar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Samma dag, då ovan omförmälda proposition till 1911 års Riksdag

avläts av Kungl. Maj:t, eller den 24 mars 1911, beslöt Kungl. Maj:t

tillika att till löneregleringskommittén överlämna lärarkollegiets och

direktionens förut omnämnda, år 1910 avgivna förslag till nya stadgar

och ny stat för veterinärinstitutet in. fl. till ärendet hörande handlingar,

därvid kommittén erhöll befallning att angående i dessa handlingar

berörda organisations- och löneregleringsfrågor avgiva utlåtande och

förslag.

Det torde i detta sammanhang böra erinras, hurusom dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet till det vid sistnämnda proposition

fogade statsrådsprotokollet för den 24 mars 1911 anförde följande.

»De förslag, vilka sålunda nu äro beroende på Eders Kungl. Maj:ts

prövning, innebära en i flera avseenden genomgripande omdaning av

det veterinära undervisningsväsendet i vårt land. Den ledande tanken

i förslagen har varit, att det nya veterinärinstitutet skulle bliva icke

blott en utbildningsanstalt för praktiserande veterinärer utan även, i

större utsträckning än hittills varit möjligt, ett säte för bedrivande av

vetenskaplig forskning. I överensstämmelse med denna tanke hava

såväl lärarkollegiet som direktionen vid utarbetande av sina stadgeförslag

till grund för desamma i vidsträckt mån lagt de för våra

universitet och högskolor gällande stadgar och hava likaledes i de nya

förslagen till stat för lärarna upptagit avlöningsförmåner huvudsakligen

motsvarande universitetslärarnas.»

»Den omorganisation, som således blivit ifrågasatt, synes mig

emellertid vara av den omfattning, att något definitivt beslut i ärendet

icke lärer kunna fattas, innan detsamma underkastas en mer allsidig

utredning än hittills kunnat medhinnas. Ehuru det sålunda icke lärer

vara möjligt att för närvarande fatta någon bestämd ståndpunkt i

frågan, synes det mig likväl lämpligt att, under hänvisning till|vad

föredragande departementschefen vid framläggande år 1907 av förslaget

till nu gällande stat anfört, redan nu framhålla, att med fastställandet

av nämnda stat och de i överensstämmelse därmed avfattade stadgarna

otvivelaktigt avsetts att giva frågan om organisationen av institutets

lärarpersonal och undervisning en i väsentligare hänseenden slutgiltig

lösning. Med stöd härav synes mig en mera genomgripande omorganisation

av institutet knappast kunna inom den närmaste tiden komma i

fråga, därest icke synnerligen tungt vägande skäl finnas föreligga för

de föreslagna ändringarna.»

»A andra sidan har redan vid behandlingen av frågorna om institutets

nybyggnad och om den nu gällande staten ställts i utsikt, att vissa

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

förändringar i organisationen skulle framdeles bliva erforderliga. Sålunda

framhölls, att i framtiden dels ämnena anatomi och fysiologi

borde skiljas åt dels ock särskild ledare behövde anställas för en klinik

för mindre husdjur. Vidare torde det vara påtagligt, att jämväl härutöver

i viss mån ökade lärarkrafter skola finnas av nöden för undervisningens

behöriga uppehållande vid det nya institutet med dess betydligt

utvidgade lokaler och större antal elever ävensom att behovet

av vaktmästare och annan betjäning vid det nya institutet kommer att

bliva större än vad för närvarande är fallet. Inflyttningen i det nya

institutet torde även med nödvändighet föranleda höjning av institutets

driftkostnader, såsom för belysning, vatten, uppvärmning m. m., ävensom

av utgifterna för institutets särskilda avdelningar.»

»Jämväl beträlfande lärarnas och den övriga personalens avlöningsförhållanden

torde vissa jämkningar kunna finnas av behovet påkallade

till undvikande av att institutets personal skulle i fråga om löneförmåner

komma i sämre ställning än personalen vid andra jämförliga

undervisningsanstalter, för vilka avlöningen blivit senare reglerad.»

Vidare överlämnade Kungl. Maj:t den 10 januari 1913 till kommittén

en av veterinärinstitutets direktion gjord framställning om extra

lönetillägg från och med år 1912 åt nuvarande adjunkten vid institutet

Axel Pålman m. m. jämte i ärendet avgivna utlåtanden.

Den 27 januari 1913 anbefallde slutligen Kungl. Maj:t kommittén

att avgiva utlåtande över dels en av tre biträdande lärare vid institutet

gjord framställning i fråga om avlöningarna för prosektor och laboratorer

därstädes, dels ock en framställning från innehavaren av befattningen

såsom vaktmästare och konservator vid institutet angående avlöningen

för denna befattning m. m., över vilka båda framställningar

lärarkollegiet och direktionen avgivit yttranden.

Då jag nu går att i anslutning till kommitténs betänkande redogöra

för innehållet i de till kommittén överlämnade handlingarna samt

för kommitténs förslag och däröver avgivna yttranden, ävensom att för

egen del yttra mig i ämnet, har jag i likhet med kommittén funnit

lämpligt att, för vinnande av större överskådlighet, uppdela ämnet på

särskilda huvudavdelningar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 46.

Lärarkollegiet

28/i 1910.

I. Yeterinärhögskolans uppgifter in. m.

I sin förut omnämnda skrivelse av den 28 april 1910 har lärarkollegiet

anfört, att de allmänna grunder, som varit bestämmande för

kollegiet vid utarbetandet av dess förslag till nya stadgar och ny stat,

varit att i- möjligaste mån söka avhjälpa de klagomål, som gång efter

annan framställts dels med anledning av den hämmande inverkan på det

vetenskapliga arbetet, som de begränsade utrymmesförhållandena, de

knappa anslagen och bristen på hjälplärare nödvändigtvis måst föra

med sig, dels ock med anledning av den något föråldrade undervisningsplanen,

som ej vare sig i fråga om den teoretiska eller den praktiska

undervisningen lämnat de studerande den valuta och den utbildning,

som obestridligen skulle kunna vinnas med en mera ändamålsenlig

anordning av undervisningen.

Det hade framhållits, och det kunde tyvärr icke förnekas, att den

vetenskapliga livaktigheten vid institutet, förnämligast av skäl, som

redan vore nämnda, ej varit så stor, som önskvärt skulle varit. Det

hade alltjämt varit kollegiets strävan att åstadkomma ändring härutinnan.

Den första nödvändiga förutsättningen härför vore ju ett nytt institut

med alla de ökade möjligheter till forskning och vetenskaplig livaktighet,

det kunde erbjuda. Det måste nämligen allvarligt betonas, att en sådan

institutions huvuduppgift, vid sidan av utbildningen av veterinärer,

måste vara att föra de veterinära vetenskaperna framåt. Ett sådant

vetenskapligt arbete måste enligt kollegiets mening anses nödigt, emedan

forskning i veterinära ämnen ej förekomme vid annan högskola eller

universitet i Sverge; och sådan forskning vore nödvändig ej blott för

utrönande av viktiga spörsmål rörande husdjursskötseln utan även för

utbildande av lärare vid institutet; i längden ginge det ej an att uteslutande

leva på de rön, som gjorts i utlandet.

Överallt utomlands, där veterinärvetenskapen stode högt, yttrar

vidare kollegiet, fungerade veterinärskolorna både till namnet och till

gagnet som högskolor, intoge vid en del skolor i Tyskland och Schweiz

ställning såsom fakulteter vid universiteten eller hade, såsom i Österrike

och Ungern, självständig promotionsrätt. Det vore högt på tiden, att

också vårt svenska veterinärläroverk toge steget ut och ryckte upp i

nivå med skolorna utomlands, och denna tanke hade även vid förslagets

utarbetande varit bestämmande för kollegiet. Därför hade kollegiet också,

så långt det varit lämpligt och möjligt, låtit de för våra universitet och

högskolor gällande stadgar ligga till grund för sina förslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

I enlighet med dessa uttalanden har lärarkollegiet i sitt förslag

till stadgar för högskolan angivit såsom dess ändamål »att såsom

anstalt för undervisning i de till veterinärvetenskapen hörande ämnena

utbilda veterinärer ävensom att främja utvecklingen av de vetenskaper,

som tillhöra högskolans verksamhetsområde».

I nu gällande stadgar vore såsom läroanstaltens ändamål upptaget

jämväl att utbilda hovslagare. En sådan uppgift ansåg kollegiet icke

böra tillkomma själva högskolan. Då det emellertid synts lämpligt att

vid sidan av högskolan och under dess hägn anordna en särskild undervisningsanstalt

för bildande av hovslagare, hade kollegiet upprättat ett

särskilt förslag till stadgar för en under högskolan lydande hovslagarskola.

Kollegiet har vidare hemställt om ökade kompetensfordringar för

sökande till professors- eller lektorstjänst och framhållit, att detta stode

i närmaste överensstämmelse med de strävanden att höja den vetenskapliga

nivån vid högskolan, som kollegiet alltjämt vid utarbetandet

av det nya stadgeförslaget sökt låta sig angeläget vara att fullfölja,

samt måste anses såsom en nödvändig förutsättning för att dessa strävanden

skulle kunna förverkligas.

Lärokurserna skulle så anordnas, att veterinärexamen kunde

liksom nu medhinnas på fyra år.

För inskrivning såsom elev vid veterinärhögskolan skulle fordras

avlagd studentexamen och att den inskrivningssökande vid denna examen

eller fyllnadsprövning till densamma erhållit vitsord om minst godkända

insikter i biologi samt i matematik å latin- eller realgymnasium ävensom

enahanda vitsord i fysik och kemi å realgymnasium.

I sitt stadgeförslag har lärarkollegiet inryckt bestämmelse därom,

att rättighet att utgiva och offentligen försvara disputationsavhandling

skulle tillkomma vid högskolan utexaminerad veterinär, som ville vinna

veterinär doktorsgrad, samt därom att veterinär doktorsgrad skulle få

av högskolan genom lärarkollegiet utdelas åt utexaminerad veterinär,

vilken vid högskolan fullgjort vederbörligt disputationsprov.

De skäl, som givit anledning till dessa förslag, har lärarkollegiet

ansett ligga i öppen dag. Veterinärvetenskapen vore såsom vetenskap

betraktad ännu ung, och den hade för sin vidare utveckling behov av

all det understöd så i ett som i annat avseende, som kunde beredas

den. Den hade för vårt lands vidkommande hittills saknat den mäktiga

sporre till forskning, som möjligheten att erhålla doktorsvärdighet givetvis

måste anses utgöra.

Det syntes ligga nära till hands, att rätten att promovera borde

tillkomma den högskola, där de vetenskapliga uppgifter, på vilka en

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 sand,. 27 höft. (Nr 46.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Direktionen

3/e 1910.

18 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46.

promotion grundade sig, bearbetades och löstes. På den nionde internationella

veterinärkongressen i Haag hösten 1909, där frågan om förvärvande

av veterinär doktorsgrad bland annat stått på programmet,

hade kongressen också enhälligt och på det bestämdaste uttalat sig för

behovet av eu självständig promotionsrätt för veterinärhögskolorna.

När den nya veterinärläroanstalten planlagts, hade detta skett

även med tanken fästad på att där bereda möjligheten för ett genomfört

vetenskapligt forskningsarbete. Detta hade framhållits i motiveringen

för de anslag, som krävdes, och denna tanke hade också blivit vid

anslagets beviljande av Kungl. Maj:t och Riksdagen behjärtad. Det

kunde icke annat än ligga i vårt lands husdjursskötsels stora intresse,

att en möjligast livlig vetenskaplig verksamhet komme till stånd inom

de viktiga grenar av densamma, en veterinärhögskola hade till uppgift

att föra fram, så mycket mer, som det ej här rörde sig om några utgifter

för statsverket; och det måste anses såsom ett livsvillkor för den

veterinärvetenskapliga forskningen i vårt land, att också den bereddes

detta mäktiga stöd, som i så hög grad varit ägnat att föra fram de

vid universiteten representerade vetenskaperna.

Därför hade också kollegiet ansett sig böra uppställa denna promoveringsrätt

som ett oundgängligt krav vid den omläggning av institutets

stadgar, som vore föreslagen, ehuruväl kollegiet nogsamt måste

räkna med den högst betydande ökade arbetsbörda, som kunde bliva

en följd härav för institutets lärare. Ty det vore tydligt, att dessa

vetenskapliga arbeten skulle i regel komma att försiggå på veterinärhögskolan

och i mer eller mindre grad intressera och stödjas av de särskilda

avdelningscheferna vid högskolan, vilka väl också väsentligast

komme att fungera som opponenter.

Då vidare man mer och mer strävade efter att förbättra de praktiskt

verksamma veterinärernas ekonomiska ställning och åtskilliga av

dem sutte med lika goda villkor som lärarna vid högskolan eller med

ännu bättre, måste man också tänka på att sörja för en rekrytering av

dessa lärostolar med dugande män; och då det, enligt kollegiets åsikt,

vore tydligt, att doktorsgraden komme att bli ett plus i meritförteckningen,

som särskilt de sökande till alla de ekonomiskt fördelaktigaste

veterinära befattningarna skulle sträva efter att förvärva sig, skulle på

så sätt en mera vetenskapligt skolad stab stå till hands även för återbesättandet

av högskolans lärarbefattningar.

Direktionen, vars stadgeförslag ej företer någon avsevärd avvikelse

från lärarkollegiets förslag, i vad det här ovan återgivits, har i sin

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

skrivelse till Kungl. Maj:t den B juni 1910 yttrat, att direktionen, försåvitt

den icke gjorde någon anmärkning mot lärarkollegiets uttalanden

och förslag, i huvudsakliga delar instämde i kollegiets motivering; och

har direktionen vidare angående veterinärinstitutets blivande uppgifter

anfört följande.

»Den ledande tanken i stadgeförslagen är, att, sedan institutet

inflyttat i sina nya, tidsenliga lokaler, läroanstalten bör, i enlighet med

vad som uttalades redan under förberedelserna för byggnadsföretaget,

bliva icke blott ett institut för utbildning av veterinärer utan ock en

härd för vetenskaplig forskning inom det veterinära kunskapsområdet.

Erfarenheten inom och utom landet visar otvetydigt, att det numera

icke är möjligt att meddela undervisning vid läroanstalten utan att tillräckligt

tillfälle lämnas lärare och mera försigkomna lärjungar att i

rikare mån än hittills varit möjligt bedriva verkligt vetenskapliga studier

och forskningar. Detta innebär dock endast en utveckling i rätt riktning

av vad som redan nu måste anses vara institutets ändamål och

tager sig ett naturligt uttryck i den föreslagna benämningen: veterinärhögskolan.

»

Medicinalstyrelsen har i sitt utlåtande den 9 november 1910 förklarat

sig finna den utveckling, som föreliggande förslag innebure, vara

att anse som en given följd av statsmakternas beslut att uppföra ett

nytt tidsenligt veterinärinstitut, vars särskilda avdelningar naturligen

borde begagnas i undervisningens och veterinärvetenskapernas intresse

och icke kunde få stå obegagnade. Medicinalstyrelsen sade sig till fullo

instämma i den princip, som i stadgeförslagen kommit till uttryck,

nämligen att, sedan institutet inflyttat i sina nya, tidsenliga lokaler, läroanstalten

borde bliva icke blott ett institut för utbildning av veterinärer

utan ock en anstalt för vetenskaplig forskning inom det veterinära

kunskapsområdet.

I det förnyade yttrande, som den 21 december 1910 avgavs av

lärarkollegiet, har till en början erinrats, hurusom det nya institutet

blivit inrett för ett antal av 120 elever, och upptagits till närmare

utredning, huruvida landet verkligen hade behov av ett så stort antal

veterinärer, som ett elevantal av 120 årligen skulle tillföra detsamma.

Kollegiet har härvid erinrat, att redan i skrivelse av den 7 februari

1906 till chefen för jordbruksdepartementet de av nämnda departementschef

tillkallade sakkunniga för yttrande över förslag till nytt institut, med

Medicinalstyrelsen

9/n 1910.

Lärarkollegiet

21/i2 1910.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

stöd av en statistik för 10 år beräknat, att man på 120 elever icke

kunde utexaminera mer än omkring 18 om året.

Lärarkollegiet ansåg detta antal helt visst vara det minsta, som

borde beräknas för att dels fylla den stora veterinärbrist, som vore

rådande, dels rekrytera de genom innehavares frånfälle eller inträdande i

pensionsåldern ledigblivna befattningarna, dels besätta de nya platser,

som alltjämt skapades och som i en nära framtid med de uppväxande

slakthusen och den uppblomstrande hygienen än mera komme att ökas

i antal. Nyssnämnda sakkunniga hade framhållit, hurusom vissa landsdelar,

särskilt i Norrland, vore ytterst illa tillgodosedda, då på sina ställen

ett avstånd av tjugutals mil kunde förekomma mellan veterinärerna.

Vid 1910 års början hade, enligt vad kollegiet meddelade, omkring 25

distrikt stått lediga, utan att någon veterinär kunnat erhållas, och det

klagades allmänt över denna brist. Kollegiet ansåg det med ett ord

vara satt utom allt tvivel, att institutet måste taga emot så många elever,

det i sina nya byggnader kunde rymma.

Ett ökat antal elever krävde emellertid med nödvändighet ökade

anslag och ökade lärarkrafter, om undervisningen skulle bliva fullt tillfredsställande,

och det kunde helt naturligt icke gärna ifrågasättas, att

institutet skulle utexaminera undermåliga veterinärer. Fastmer syntes

alla skäl och icke minst det ömtåliga förhållandet till främmande makter

i fråga om export av våra husdjur med oundgänglig nödvändighet fordra,

att våra veterinärers utbildning vore fullgod och jämförlig med den,

som vid veterinärhögskolorna i andra kulturländer komme de studerande

till del, och att det bereddes institutet möjligheter att bibringa dem en

sådan utbildning. Det vore också med tanke härpå, det nya institutet

planerats, och hela systemet (paviljongsystem), föreläsningssalar och

övningssalar m. m. vore inrättat därefter.

En stor olägenhet med det ringa lärarantalet på det gamla institutet

hade varit, att kurserna i vissa ämnen måst fördelas på två år,

så att två avdelningar samtidigt nödgats övervara föreläsningarna eller

arbeta på laboratorierna. På grund av den menliga inverkan, som denna

anordning medfört för undervisningen, hade en ändring härutinnan

föreslagits i den nya läroplanen; föreläsningssalar och laboratorier vore

ock på det nya institutet inredda för endast en årskurs. För att så

skulle kunna ske, måste emellertid lärarnas antal ökas, försåvitt deras

undervisningsskyldighet ej skulle fördubblas, vilket ju vore fullkomligt

orimligt. Då därför i den nådiga remissen den 14 december 1910 till

direktionen förutsattes, att verksamheten skulle i det nya institutet

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

drivas efter samma plan som dittills, så vore detta av nämnda skäl

och ännu andra, till vilka kollegiet längre fram återkomme, icke möjligt.

Yeterinärinstitutets direktion har i skrivelsen den 22 december 1910

för egen del anfört följande.

I varje läroämne vid veterinärinstitutet hade det till följd av bristande

lärarkrafter ålegat en lärare att föreläsa lärokursen i dess helhet.

Enär detta i de större och viktigare ämnena icke kunna medhinnas

under ett läsår, hade föreläsningarna det ena året omfattat den förra

hälften av ämnet och det andra året senare hälften. Då läroplanen

varit så anordnad, att veterinärexamen skolat kunna avläggas efter fyra

års studier, hade vid början av varje läsår en årsklass elever måst påbörja

åhörandet av föreläsningarna i ett ämne av ifrågavarande beskaffenhet,

vadan alltså föreläsningarna åhörts av två olika årsklasser samtidigt.

Härav hade naturligtvis blivit en följd, att vartannat år en årsklass

fått börja åhöra föreläsningarna mitt uti ämnet, utan att förut hava

bevistat föreläsningarna om den tidigare, grundläggande delen av ämnet.

För att råda bot för detta missförhållande hade läroplanen för det nya

institutet anordnats så, att hela lärokursen i varje ämne skulle kunna

föreläsas under ett läsår, vilket skulle ske på det sätt, att professorn i

ämnet genomginge endast en del av lärokursen och vederbörande hjälplärare

under samma tid genomginge återstoden. Därigenom komme

varje föreläsning att bevistas av endast en årsklass elever; och med

hänsyn därtill vore föreläsningssalar och laboratorier vid det nya institutet

tillmätta.

Det förutvarande institutet hade varit avsett för 80 elever, och

med hänsyn därtill hade varje år intagits ett tjugutal. Emellertid hade

elevantalet under de gångna åren icke stannat vid 80 utan varit avsevärt

större, detta tillföljd därav, att årligen åtskilliga elever i de tre

första årsklasserna icke kunnat flyttas till nästa årsklass, och att långt

ifrån alla eleverna i fjärde årsklassen under läsåret kunnat avlägga

examen. Så hade under höstterminen 1910 elevantalet utgjort inalles

95. I genomsnitt hade halva antalet eller 48 elever haft att samtidigt

bevista åtskilliga föreläsningar och demonstrationer m. m.

I det nya institutet vore lokalerna avsedda att rymma omkring

40 elever. För att efter hand kunna fylla landets behov av veterinärer,

beräknades ett trettital elever behöva intagas årligen. På så sätt skulle

elevantalet komma att utgöra 120, men i själva verket komme antalet

att bliva högre och beräknades komma att gå upp till omkring 150.

Då lokalerna i nya institutet rymde 40 elever, vore det alltså uppenbart,

Direktionen

*2/i2 1910.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Lönc
reglerings
kommittén
-

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

att undervisningen där icke kunde drivas efter samma plan som dittills.

även om elevantalet icke ökades, och så mycket mindre efter avsedd

ökning av elevantalet, då plats skulle erfordras för 75 elever.

En annan olägenhet i det rådande undervisningssystemet hade

bestått i svårigheten för läraren att, särskilt i laboratorierna, samtidigt

undervisa ett så stort antal elever. Denna svårighet skulle — oavsett

bristande utrymme i lokalerna — framträda så mycket skarpare efter

institutets förflyttning till dess nya byggnader med ty åtföljande avsevärt

ökat antal elever.

Dåvarande avdelningen för anatomi och fysiologi vore avsedd att

i nya institutet uppdelas i två från varandra skilda institutioner, för

vilka särskilda lokaler funnes inrättade, och den medicinska kliniken

skulle delas till en medicinsk klinik för större husdjur och en klinik för

smärre husdjur. Dessa förändringar, som nödvändiggjorde inrättandet

av en professur i fysiologi och en laboratorstjänst vid nyssnämnda

kliniker, medförde uppenbarligen ändringar av den dittills tillämpade

läroplanen.

Direktionen ansåg följaktligen, att institutets verksamhet i dess

nya lokaler icke skulle kunna uppehållas efter samma plan som dittills.

Löneregleringskommittén har i sitt betänkande till en början

framhållit, hurusom de framlagda förslagen innefattade ej allenast en

betydande tillökning av den nu för veterinärinstitutet gällande utgiftsstaten

och därå upptagen ordinarie personal, utan även en omläggning

av stadgarnas bestämmelse om institutets uppgifter. Under det att

enligt nu gällande stadgar veterinärinstitutet hade till ändamål att såsom

fullständig läroanstalt bilda skickliga veterinärer och hovslagare, skulle

nämligen enligt föreliggande stadgeförslag »veterinärhögskolans» ändamål

vara att såsom anstalt för undervisningen i de till veterinärvetenskapen

hörande ämnena utbilda veterinärer ävensom att främja utvecklingen

av de vetenskaper, som tillhöra högskolans verksamhetsområde.

Kommittén har vidare anfört väsentligen följande.

Utbildningen av hovslagare hade sålunda ansetts icke böra tillkomma

veterinärhögskolan, varemot hemställts, att vid sidan av högskolan

och under dess hägn skulle anordnas en särskild undervisningsanstalt

för bildande av hovslagare, för vilken anstalt föreslagits särskilda

stadgar.

Även enligt lärarkollegiets och direktionens förslag till examensstadga

skulle emellertid undervisning i hovbeslag och i läran om hovens

sjukdomar meddelas åt de blivande veterinärerna, i vilkas båda examina

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts -Nåd. Proposition Nr 46.

hovbeslagsläran skulle ingå som examensämne. Vidare vore lärare i

hovbeslagslära ävensom en assistent och en verkmästare vid hovbeslagssmedjan

upptagna å föreslagen stat för veterinärhögskolan.

Kommittén har velat uttala den mening, att det icke skulle vara

välbetänkt, om föreståndaren och övrig personal vid institutionen för

hovbeslag skulle i förhållande till institutets direktion, lärarkollegium

och rektor intaga en särskild mera fristående ställning än föreståndarna

och personalen vid de övriga institutionerna.

På dessa och i övrigt anförda skäl har kommittén hemställt, att

förslaget om hovslagarskolans utbrytning från veterinärinstitutet och

anordnande såsom en i viss mån fristående läroanstalt med särskilda

stadgar icke måtte vinna bifall.

Enligt ovan anförda förslag till ändrad bestämmelse angående den

ifrågavarande veterinära läroanstaltens ändamål skulle densamma, enligt

vad löneregleringskommittén vidare anfört, ej allenast vara en undervisningsanstalt

utan även hava till uppgift »att främja utvecklingen av

de vetenskaper, som tillhöra högskolans verksamhetsområde».

Det syntes kommittén uppenbart, att, därest undervisningen vid

veterinärinstitutet skulle kunna fylla sitt ändamål, densamma borde vara

grundad på vetenskaplig forskning. För att detta måtte kunna vara

fallet, borde undervisningen handhavas av lärare, vilka var och en inom

sitt läro område ej allenast vore väl förtrogna med den vetenskapliga

utvecklingen utan även behärskade de vetenskapliga arbetsmetoderna,

så att de ägde förmåga att själva göra vetenskapliga iakttagelser och

utföra vetenskapliga undersökningar. I sådant syfte hade ock inom det

nya institutet ställts till lärarnas förfogande laboratorier och andra

materiella hjälpmedel, och det syntes även från undervisningens synpunkt

vara önskvärt, att de möjligheter till ökad vetenskaplig verksamhet,

som sålunda öppnats, icke måtte lämnas obegagnade.

Då det gällde att i stadgarna fastslå veterinärinstitutets ändamål

borde emellertid enligt kommitténs mening ändamålet angivas på ett

sätt, som icke innefattade någon principiell avvikelse frän den nuvarande

bestämmelsen. Det vore, efter vad kommittén hölle före, undervisningens

krav, som borde vara normerande vid bestämmandet av det erforderliga

antalet lärarplatser och jämväl andra befattningar vid institutet. Endast

om denna ståndpunkt fasthölles, syntes det bliva möjligt att åtminstone

till någorlunda skäliga belopp begränsa de i allt fall oväntat dryga kostnader,

som institutets verksamhet i de nya lokalerna syntes komma

att medföra.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

En jämförelse med motsvarande bestämmelser för universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska institutet syntes i detta sammanhang

vara av intresse, helst som dessa bestämmelser för ej lång tid sedan

varit föremål för ändringar. Bestämmelsen i universitetsstatuterna. av

den 27 november 1908 § 99 om universitetets uppgift likasom även

en föreskrift av motsvarande innehåll i stadgarna för karolinska institutet

av den 27 november 1908 § 79 omformulerades genom särskilda

kungörelser av den 13 augusti 1909 på sådant sätt, att i nyssberörda

paragrafer allenast uttalas, att universitetet, respektive karolinska institutet,

har att, var inom sitt område, meddela en på vetenskaplig forskninggrundad

undervisning ävensom att i samband därmed sörja för den

examination, varom i särskilda examensstadgar är förordnat.

Då någon särskild och uttrycklig bestämmelse om skyldighet för

universiteten eller för karolinska institutet att inom områdena för deras

verksamhet främja den vetenskapliga utvecklingen ej ansetts erforderlig,

borde sådan föreskrift kunna undvaras även i veterinärinstitutets stadgar.

Det borde slutligen i detta sammanhang icke lämnas oanmärkt,

att en vetenskaplig arbetsuppgift inom det veterinärmedicinska området

vore ålagd den veterinärbakteriologiska anstalten, vilken enligt sin

instruktion av den 2 oktober 1908 hade till uppgift dels att tillhandagå

veterinärförvaltningen med nödiga vetenskapliga undersökningar och

andra arbeten inom särskilt angivna områden, dels att, i den mån omständigheterna

sådant medgåve, utöva självständig vetenskaplig forskninginom

anstaltens verksamhetsområde, dels ock att genom den vid anstalten

anställde laboratorn upprätthålla undervisningsskyldigheten i bakteriologi

vid veterinärinstitutet.

Frågan om veterinärinstitutets blivande benämning hade av lärarkollegiet

och direktionen blivit satt i sammanhang med de nu behandlade

frågorna.

Enligt kommitténs mening vore namnfrågan i och för sig av mera

underordnad betydelse, om den ock ej vore alldeles utan sina tilläventyrs

kommande konsekvenser i anslagsväg. Kommittén ansåge sig dock

icke höra i detta avseende göra någon bestämd hemställan.

A ena sidan syntes yrkandet på genomförandet av högskolebenämningen

vinna stöd av 1912 års Riksdags beslut om förändring av benämningen

»skogsinstitutet» till »skogshögskolan». Å andra sidan syntes

de vid nyligen skedda löneregleringar bibehållna namnen karolinska

mediko- kirurgiska institutet, tandläkarinstitutet och farmaceutiska institutet

ävensom saknaden, enligt kommitténs mening, av verkligt betydelse
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46.

fulla skäl för ändring av den hävdvunna benämningen »veterinärinstitutet»

tala för dess bibehållande. Kommittén hade ock för sin del

såväl i sitt förslag till ny stat som i övrigt i betänkandet använt sistberörda

benämning.

Bestämmelserna i den föreslagna examensstadgan hade ansetts

icke böra göras till föremål för någon mera ingående granskning av

kommittén.

Det hade emellertid ådragit sig kommitténs uppmärksamhet, att

enligt de i lärarkollegiets och direktionens skrivelser omförmälda beräkningarna

antalet årligen utexaminerade elever upptagits anmärkningsvärt

lågt i förhållande till såväl antalet årligen intagna elever som ock

antalet av institutets samtliga elever. Under det att antalet årligen

intagna elever i det nya institutet beräknats till ett trettital, hade av

direktionen antagits, att elevantalet i det hela skulle komma att uppgå

till omkring 150. Beträffande antalet årligen utexaminerade elever

skulle, enligt eu av lärarkollegiet åberopad beräkning av förut omförmälda

sakkunniga, på ett elevantal av 120 icke kunna utexamineras

mer än omkring 18 årligen. Enligt samma beräkningsgrund skulle

följaktligen den av direktionen senast angivna totalsiffran av omkring

150 elever motsvaras av omkring 22 å 23 utexaminerade veterinärer

om året.

Därest under en följd av år såväl antalet nyintagna elever som

sammanlagda elevantalet varit konstant, syntes emellertid antalet årligen

utexaminerade elever böra understiga de nyintagnas antal allenast med

en siffra motsvarande antalet av de elever, som årligen avbröte sina

studier utan att hava avlagt veterinärexamen. Då det förefallit kommittén

mindre sannolikt, att de i förtid avgångna elevernas antal skulle

i allmänhet vara så betydande, som de nyss anförda siffrorna gåve vid

handen, hade kommittén tagit kännedom om den statistik, varpå nämnda

sakkunniga grundat sin beräkning. Efter granskning av denna beräkning

har kommittén uttalat, att antalet av de utexaminerade syntes

böra på ett lärjungeantal av 120 bliva inemot 24 årligen och på ett

lärjungeantal av 150 närma sig 30 årligen.

Med avseende härå och då ett antal av 18 utexaminerade elever

om året ansetts kunna åtminstone någorlunda motsvara landets behov

av veterinärer, hade kommittén funnit anledning taga under övervägande,

huruvida icke under nuvarande förhållanden, då institutet syntes äga

möjlighet att i sina nya byggnader mottaga ett ej oväsentligt större

antal elever än vid byggnadernas uppförande beräknats, intagningen

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 27 halt. (Nr 46.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

av elever och därmed också årskontingenten av utexaminerade veterinärer

borde begränsas på annat sätt än genom det utrymme, som kunde

beredas inom institutets byggnader.

Därest veterinärinstitutets direktion ålades att exempelvis vart

femte år till Kungl. Maj:t inkomma med ej mindre utredning angående

landets tillgång på och behov av veterinärer än även förslag till det

antal elever, som under vart och ett av de närmast följande fem åren

finge mottagas vid institutet, skulle härigenom vinnas möjlighet till

icke blott en viss begränsning av kostnaderna för undervisningens uppehållande

vid institutet m. m. utan även och framför allt en för veterinäryrkets

utövare likasom för landet i det hela önskvärd garanti mot uppkomsten

av en alltför stor tillgång till arbetskraft inom det veterinära

området. En dylik prövning av den omfattning, vari elever finge mottagas,

hade, enligt vad kommittén inhämtat, sedan ett antal år tillbaka

ägt rum vid tekniska högskolan och vid skogsinstitutet och syntes

även kunna förväntas komma att företagas vid den blivande skogshögskolan.

Det relativt stora antalet av dem, som påbörjat men icke fullföljt

studier vid veterinärinstitutet, och av dem, som för sin lärokurs därstädes

behövt använda längre tid än fyra år, syntes kommittén utgöra

en kraftig maning att tillse, huruvida icke i förhållande till studietidens

beräknade längd alltför stora fordringar ställdes på de studerandes

arbetsförmåga.

Någon förbättring härutinnan borde väl kunna väntas genom den

föreslagna bestämmelsen, att inträde såsom elev vid veterinärinstitutet

icke vidare skulle stå öppet för en var, som avlagt studentexamen, utan

allenast för dem, som erhållit betyg, utvisande sådana kunskaper i biologi,

matematik, fysik och kemi, som ansetts erforderliga för ett fruktbärande

studium vid veterinärinstitutet, vilken bestämmelse av kommittén förordades

och som stode i överensstämmelse med vad som från och med år

1908 gällde för inträde vid medicinsk fakultet eller karolinska institutet.

Vidare hade i förslagen till examensstadga inryckts bestämmelser,

åsyftande kontroll över de särskilda ämneslärarnas examensfordringar

och reducering av för högt tilltagna fordringar till lämplig omfattning.

För att en tillfredsställande veterinärkurs måtte kunna utan överansträngning

i allmänhet medhinnas på den beräknade tiden av fyra

år, hade emellertid kommittén funnit erforderligt även hemställa om en

förlängning av den tid, varunder föreläsningarna vid institutet årligen

skola pågå. — Till denna fråga återkommer jag senare.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. M<xj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

De föreslagna ändrade bestämmelserna angående kompetens för

befordran till lärarbefattning vid veterinärinstitutet hava icke givit anledning

till någon erinran från kommitténs sida.

Yad angår förslaget om rätt för veterinärinstitutet (eller »veterinärhögskolan»)

att utdela veterinär doktorsgrad, ansåge kommittén något

yttrande från dess sida icke förväntas därom, huruvida vid institutet

nu förefunnes och framdeles kunde vara att påräkna den livaktiga och

ständigt fortgående vetenskapliga verksamhet, som syntes böra utgöra

en förutsättning för promotionsrättens beviljande.

Då emellertid lärarkollegiet i sin framställning i ämnet framhållit,

att promotionsrätten skulle för institutets lärare kunna komma att medföra

en högst betydande ökad arbetsbörda, syntes anledning förefinnas

att antaga, att, därest den ifrågavarande rättigheten bleve institutet

beviljad, densamma kunde komma att giva anledning till ökade krav

på lärarkrafter från institutets sida. Det syntes vidare sannolikt, att

ett medgivande av promotionsrätt åt veterinärinstitutet skulle vara ägnat

att framkalla anspråk på motsvarande rättighet för vissa andra bildningsanstalter

inom landet och sålunda utgöra första steget till en

väsentlig utsträckning av denna, av ålder universiteten förbehållna rättighet,

vilken först på senaste tiden medgivits åt karolinska institutet

samt Stockholms och Göteborgs högskolor.

Kommittén hade slutligen velat uttala sina tvivel, huruvida det

såsom veterinärinstitutets lärarkollegium syntes anse skulle vara önskvärt,

att de personer, vilka ämnade uppträda såsom sökande till de

ekonomiskt fördelaktigaste veterinära befattningarna i riket, i allmänhet

komme att eftersträva veterinär doktorsgrad. Enligt kommitténs åsikt

borde nämligen ådagalagd duglighet i veterinäryrkets praktiska utövning

i första hand vara avgörande vid tillsättande av sådana befattningar,

vilkas innehavare skulle hava till uppgift att utöva veterinärpraktik.

I det yttrande, som veterinärinstitutets lärarkollegium den 19 mars Lärarkollegiet

1913 avgivit med anledning av löneregleringskommitténs betänkande, 19/8 1913- har kollegiet i nu förevarande delar anfört, bland annat, följande.

Det hade ingalunda varit kollegiets avsikt, att institutionen för

hovbeslag, som vore lika nödvändig för den veterinära utbildningen

som någon av de övriga institutionerna, skulle skiljas från institutet,

utan endast själva hovslagarskolan, som hade en helt annan uppgift,

och för vilken särskilda stadgar alltid måste utfärdas.

Då kommitténs förslag om borttagande av den av kollegiet före
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

slagna bestämmelsen, att högskolans uppgift, bland annat, vore att

främja utvecklingen av de vetenskaper, som tillhörde dess verksamhetsområde,

endast syntes grunda sig därpå, att en sådan bestämmelse vore

överflödig, hade kollegiet intet att erinra mot att bestämmelsen om

institutets ändamål omformulerades till. överensstämmelse med vad som

gällde för universiteten och karolinska institutet.

Det hade aldrig varit kollegiets mening, att den föreslagna promotionsrätten

skulle fordra ökade lärarkrafter, utan hade kollegiet

endast velat framhålla, att den nämnda rättigheten skulle i väsentlig

mån kunna bidraga till att hos respektive lärare höja intresset för ett

mera vetenskapligt arbete.

Direktionen

*/* 1913.

Direktionen har i yttrande den 3 april 1913 anfört, att den i de

delar, beträffande vilka den anslöte sig till kollegiets uppfattning, inskränkte

sig till att i huvudsakliga delar åberopa vad kollegiet anfört.

Frågan om lämpligaste sättet att angiva hovslagarskolans ställning

till högskolan vore av huvudsakligen formell art och direktionen

vidhölle sitt förslag härutinnan.

Kommitténs uttalade farhåga, att ett medgivande av promotionsrätt

åt institutet skulle framkalla anspråk på ökade lärarkrafter, syntes

ej böra tillmätas betydelse. De disputationsprov, som kunde förväntas,

om promotionsrätten beviljades, kunde icke berättiga till dylikt antagande.

Däremot kunde medgivandet av promotionsrätten antagas komma

att verka som en särskild drivkraft till intensivare arbete för lärarna

därigenom att de, för att kunna lämna de blivande doktorsaspiranterna

erforderlig ledning i deras studier, skulle nödgas på helt annat sätt

följa med utvecklingen inom sitt ämne, än som under nuvarande förhållanden

erfordrades. Det vore också uppenbarligen härpå lärarkollegiet

syftat med det uttalande, som närmast syntes hava föranlett

kommitténs farhågor i förevarande hänseende. Likaså syntes den omständigheten,

att ett bifall till framställningen om promotionsrätt åt

institutet skulle kunna föranleda liknande framställningar från andra

undervisningsanstalter, enligt direktionens förmenande icke böra avskräcka.

Det borde ej kunna bestridas — något som för övrigt erfarenheten

från andra områden redan visat — att möjligheten att vinna

doktorsgrad inom den veterinära disciplinen skulle verksamt bidraga

till att framkalla litterär verksamhet på det veterinära kunskapsområdet

i form av avhandlingar i olika veterinära ämnen. Därest dessa avhandlingar,

såsom vore avsett vid disputation för doktorsgradens vinnande,

komme att befordras till trycket, skulle också de rön och forsknings
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 46.

resultat, som genom avhandlingarna framlades, lättare komma en större

allmänhet till godo än nu ofta bleve fallet. Vad man ytterst ville nå

med doktorsgraden vore sålunda att söka skapa intresse för vetenskapliga

undersökningar beträffande veterinära frågor i större utstickning

än vad hittills varit möjligt. Huru viktigt åter det vore, att en inhemsk

veterinärlitteratur skapades, framginge därav, att det ej gärna

kunde ifrågasättas, att de för tjänstgöring i landets olika delar anställda

veterinärerna i större utsträckning skulle hava tid och tillfälle

att genom studier av den utländska litteraturens alster följa utvecklingen

inom den vetenskap, som läge till grund för deras arbete. Och

vad anginge de rön och erfarenheter, som gjordes vid själva institutet,

vore ju det närmast till hands liggande medlet att göra dem allmännare

kända att tillskapa en inhemsk litteratur med utgångspunkt från

institutet. Däremot vore det ingalunda direktionens mening att innehavare

av doktorsgrad skulle vid konkurrens om de veterinära befattningarna

endast på grund av denna merit tillerkännes företräde framför

en icke promoverad. Det antagliga och mest sannolika vore, att

den veterinära doktorsgraden ej komme att i det praktiska livet spela

större roll än den medicinska visat sig göra. Slutligen ville direktionen

i anledning av kommitténs uttalande, att ådagalagd praktisk duglighet

i första hand borde vara avgörande vid tillsättande av befattningar,

med vilka följde veterinärpraktik, giva tillkänna, att direktionen

så tillvida delade kommitténs uppfattning, att direktionen ansåge största

hänsyn böra tagas till den praktiska dugligheten, men att direktionen

å andra sidan ej heller kunde bortse från den störa betydelse,

den vetenskapliga utbildningen både jämväl för det praktiska livet. All

vetenskap — förutsatt att det vore verklig sådan — förde till rena

praktiska resultat i sista hand och mera ju djupare och grundligaie

den vore.

Medicinalstyrelsen har i sitt utlåtande den 11 april 1913 icke

yttrat sig i nu förevarande ämnen. Styrelsen har emellertid framhållit,

att med hänsyn till den korta tid, som stått styrelsen till buds för

utlåtandets avgivande, styrelsen icke kunnat avgiva ett i alla delar så

fullständigt och ingående yttrande, som styrelsen eljest ansett ömkligt,

utan finge i det mesta inskränka sig till att i korthet yttra sig beträffande

de punkter, där styrelsen ansett sådant oundgängligen erforderligt.

I ett par avseenden, därav icke något berör förhållanden i nu

ifrågavarande del av redogörelsen, har styrelsen funnit sig böra intaga

eu från veterinärinstitutets direktion avvikande ställning, men i övrigt

Medicinalstyrelsen

11/t 1913.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

30 Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 46-

icke funnit anledning till särskild erinran mot vad direktionen hemställt

utan förklarat sig instämma i direktionens förslag, i de flesta fall även

med gillande av direktionens motiveringar.

De frågor, som berörts i nu förevarande del av ämnet, äro väsentligen

stadgefrågor, vilka visserligen hava stor betydelse för att klarlägga

ifrågavarande läroanstalts uppgifter och verksamhetssätt och därigenom

bilda en utgångspunkt vid bedömande av frågorna om de lärarkrafter,

som behöva anställas, samt de anslag, som erfordras. Men de torde icke

vara av natur att tarva något beslut av Riksdagen, utom i fråga om

läroanstaltens benämning, vilken ju måste fastslås i samband med statens

fastställande.

Samma skäl, som år 1912 föranledde mig att hemställa, att skogsinstitutet

måtte efter sin omorganisation benämnas skogshögskolan,

göra, att jag nu finner mig böra föreslå, att namnet veterinärinstitutet

utbytes mot veterinärhögskolan. Läroanstaltens uppgift, sådan denna

angivits av såväl löneregleringskommittén som de hörda myndigheterna,

samt arten och omfattningen av det arbete, som där bör bedrivas både

från lärares och elevers sida, i synnerhet sedan genom nya lokaler

och genom höjda anslag de materiella förutsättningarna därför ökats,

synas mig utgöra giltigt skäl att i fråga om benämningen likställa

veterinärinstitutet med andra högskolor i riket.

Huruvida likställigheten med universiteten och de högskolor, som

meddela universitetsbildning, bör sträckas därhän, att jämväl promotionsrätt

medgives, torde icke behöva nu avgöras, utan lärer denna fråga

kunna undanskjutas, till dess nya stadgar för högskolan skola utfärdas.

Att på det av löneregleringskommittén föreslagna sättet söka

rätta högskolans elevantal efter det vid varje tid påräkneliga behovet

av veterinärer synes mig särdeles lämpligt. Även förslaget om skärpning

av inträdesfordringarna för elev synes mig förtjänt av bifall.

Vad i övrigt i nu omförmälda hänseenden från olika håll anförts

föranleder i detta sammanhang icke något annat yttrande från min

sida än ett uttalande, att jag anser det vara av största vikt, att högskolan

organiseras på sådant sätt, att den kan med utnyttjande av de

hjälpmedel för vetenskaplig verksamhet, som stå till buds, på ett fullt

tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål att meddela en på vetenskaplig

forskning grundad undervisning och sålunda bliva till största möjliga

praktiska nytta för landet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

31

II. Direktionens förslag till stat för yeterinärhögskolan.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för de särskilda förändringar

i veterinärinstitutets nuvarande stat, som blivit ifrågasatta,

anser jag lämpligt att, för vinnande av större överskådlighet, bär i ett

sammanhang införa det av direktionen den 3 juni 1910 avgivna statförslaget.

■ 1" "■

Tjänst-

Lön ;

görings-

Arvode

Summa

pen-

ningar

Avlöningsstat.

—

—

1,000

1,000

1 professor i anatomi och histologi .................................

5,000

2,500

—

7,500

1 „ i fysiologi och kemi.......................................

5,000

2,500

—

7,500

1 „ i patologisk anatomi.......................................

5,000

2,500

—

7,500

1 ,, i medicin, tillika föreståndare för den medicinska

kliniken och kliniken för smärre husdjur......

5,000

2,500

—

7,500

1 ,. i kirurgi, tillika föreståndare för den kirurgiska

kliniken för större husdjur ........................

5,000

2,500

—

7,500

1 „ ''i husdjurslära................................................

5,000

2,500

—

7,500

1 „ i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) och

obstetrik, tillika föreståndare för den ambula-

toriska kliniken'') ....................................

5,000

2,500

—

7,500

1 lärare i hovbeslag, tillika föreståndare för hovbeslagssmedjan

och hovslagarskolan 2) ................................................

2,600

1,400

—

4,000

1 prosektor vid den anatomiska avdelningen, med under-

| visningsskyldighet tillika i histologi..............................

—

—

4,000

4,000

*) Lektorn å övergångsstat i obstetrik förordnas att uppehålla undervisningen i läran om

nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) mot ett tilläggsarvode till sin avlöning såsom lektor av 1,000

kronor att utgå av professorslönen. Professuren tillsättes först sedan lektoratet i obstetrik genom

nuvarande lektorns avgång indragits.

J) Läraren i hovbeslag åtnjuter en avlöning av 2,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjänstgöringspenningar

eller tillhopa 3,000 kronor, så länge de militära hovslagarkuiserna äro förlagda

till högskolan.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

1 Arvode

i

Summa

1 laborator i fysiologi och kemi....................................

1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet vid den medi-

—

—

4,000

4,000

cinska kliniken och kliniken för smärre husdjm

j 1 » laborator med tjänstgöringsskyldighet vid den kirur-

4,000

4,000

giska kliniken...........................................

—

-

4,000

4,000

1 1 assistent vid den patologisk-anatomiska avdelningen ......

—

—

2,500

2,500

1 » vid den kirurgiska kliniken..............................

—

-

2,500

2,500

1 » vid den medicinska kliniken ...........................

—

—

2,500

2,500

1 » vid den ambulatoriska kliniken.......................

—

—

2,500

2,500

1 » i hovbeslagssmedjan ....................................

] För uppehållande av den del av rektors undervisningsskyldig- liet, från vilken han med hänsyn till rektorsgöromålen

2,500

2,500

befrias ......................................................

—

—

1,000

1,000

1 lärare i kött- och mjölkkontroll ....................................

—

—

1,500

1,500

1 bibliotekarie ...............................................................

-

—

700

700

j 1 sekreterare..............................................................

—

—

1,000

1,000

1 kamrerare .............................................................

—

—

2,000

2,000

1 vaktmästare och konservator .......................................

1,200

600

—

1,800

1 » på den kemiska avdelningen .....................

900

600

—

1,500

1 » på den patologisk-anatomiska avdelningen ...

900

600

—

1,500

1 » på den ekonomiska avdelningen..................

900

600

—

1,500

1 fodermarsk på den kirurgiska avdelningen ....................

1 » på den medicinska avdelningen, tillika hund-

900

600

—

1,500

skötare...................................................

900

600

—

1,500

1 sjukvårdare på den kirurgiska avdelningen.....................

900

600

—

1,500

1 1 förman i försöksladugården ..........................................

900

600

—

1,500

1 port- och telefonvakt ..................................................

900

600

—

1,500

j 1 maskinist .................................................................

900

600

—

1,500

| 1 verkmästare i hovbeslagssmedjan .................................

1,200

600

—

1,800

{ Drängar och extra betjäning ..........................................

—

—

—

5,000 !

Stipendier åt de studerande ..........................................

Övergångsstat.

1 lektor i obstelrik, tillika föreståndare för den ambulatoriska

4,000 !

kliniken ................................................................

2,600

1,400

—

4,000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46. 33

"

Lön

Tjänst-

görings-

Arvode

Summa

pen-

ningar

Anslag för de särskilda avdelningarna.

Biblioteket.....................................................................

—

—

—

3,500

Anatomiska och histologiska avdelningen .....................

—

—

—

2,300

Till inköp av hästar och nötkreatur för dissektioner och

operationsövningar ...................................................

—

—

—

2,500

Fysiologisk-kemiska avdelningen....................................

—

—

—

2,000

Undervisningen i bakteriologi..........................................

—

—

—

1,000

Patologisk-anatomiska avdelningen....................................

—

—

—

1,700

Kirurgiska avdelningen ...................................................

—

—

—

1,000

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur ...

—

—

—

1,000

Avdelningen för husdjursskötsel.......................................

—

—

—

1,000

Exkursioner ..................................................................

—

—

—

500

Avdelningen för nölkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik och

1,500

ambulatorisk klinik ...................................................

—

—

—

Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar ..................

—

—

—

1,000

Avdelningen för kött- och mjölkkontroll ...........................

—

—

—

500.

Anspannslära ...............................................................

—

—

—

150

Undervisning i ridkonst och körning.................................

1,200

Allmänna anslag.

Byggnaders och stängsels underhåll .................................

—

—

—

5,000

Gas.............................................................................

—

—

—

2,000

Vatten..........................................................................

—

—

—

1,000

Elektrisk belysning och drift .........................................

—

—

—

11,400

Bränsle .......................................................................

—

—

—

17,000

Inventariers anskaffande och underhåll.............................

—

—

—

3,000

Renhållning .................................................................

—

—

—

4,000

Diverse utgifter ..........................................................

Summa kronor

—

—

—

5,000

—

—

191,650

Lärarrådet vid högskolan vare medgivet att, efter omständigheterna och om sådant finnes

lända till nytta för undervisningen, med styrelsens tillstånd fördela läroämnena mellan lärarna,

dock alltid så att varje lärare bibehålies vid sina huvudsakliga läroämnen.

För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.

För lektorn å övergångsstat och läraren i hovbeslag kan avlöningen höjas efter 5 år med

500 kronor ocli efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 27 käft. (Nr 46.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 46.

500 kronor och etter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Av varje sådant ålderstillägg skola

350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar.

För 1 vaktmästare och konservator, 1 fodermarsk på den kirurgiska avdelningen, 1 fodermarsk

på den medicinska avdelningen, tillika hundskötare, 1 förman i försöksladugården och 1

verkmästare i hovbeslagssmedjan kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare

5 år likaledes med 100 kronor.

För 1 vaktmästare på den kemiska avdelningen, 1 vaktmästare på den patologisk-anatomiska

avdelningen, 1 vaktmästare på den ekonomiska avdelningen, 1 sjukvårdare på den kirurgiska avdelningen,

1 port- och telefonvakt och 1 maskinist kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.

Prosektor, laboratorer, assistenter, vaktmästare, fodermarskar, sjukvårdare, förman i försöksladugården,

port- och telefonvakt, maskinist och verkmästare åtnjuta, förutom den kontanta

avlöningen, jämväl fri bostad och värme.

Därest professor, lektor å övergångsstat eller lärare i hovbeslag åtnjuter fri bostad, skola

å lönen avdragas 500 kronor årligen.

Det torde böra här anmärkas, dels att i statförslaget avlöningssummor

blivit utförda såväl för professorn i läran om nötkreaturens

sjukdomar m. m. som för lektorn å övergångsstat, ehuru dessa befattningar

enligt anmärkning vid samma statförslag skulle utesluta

varandra, och dels att direktionen genom senare framställningar i viss

män ändrat sina förslag angående professuren i patologisk anatomi,

angående ovanbemälde lektor, angående avlöningen för läraren i hovbeslag,

prosektorn och laboratorerna, angående anslag till anatomiska

och histologiska avdelningen samt angående de allmänna anslagen.

III. Professorernas avlöningsförmåner, lärarnas tjänstgöringsskyldighet

m. in.

Professorer- I sin skrivelse av den 28 april 1910 har lärarkollegiet erinrat, att

löntngsför- 1907 års omreglering av veterinärinstitutets stat professorernas

måner. avlöningsförmåner blivit höjda till likhet med universitetsprofessorernas

Lärarkollegiet och intendenternas vid naturhistoriska riksmuseum samt att jag då

A i9io. framhållit, att enligt min mening däruti icke läge någon oegentlighet,

enär de elever, som undervisades vid veterinärinstitutet, måste, liksom

eleverna vid högskolorna, hava avlagt mogenhetsexamen samt vidare

kursen vid institutet vore ganska lång, nämligen fyraårig, och slutligen

veterinärvetenskapens utveckling under senaste tid gjorde, att den vetenskapliga

utbildning, som dåmera krävdes av en professor vid veterinärinstitutet,

syntes kunna ungefär jämställas med övriga professorers,

svnnerligast om de i det vilande stadgeförslaget ifrågasatta skärpta

kompetensvillkor för professur— avhandling, disputationsprov m. m. —-

opaginerad Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

vunne Kungl. Maj:ts gillande. Jag hade även ansett en viss betj’delse

böra tillmätas den omständigheten, att ifrågavarande professorer vore

nödsakade att bo i huvudstaden, varest levnadskostnaderna vore jämförelsevis

dyra.

Denna motivering hade, yttrar vidare lärarkollegiet, också vunnit

Riksdagens gillande. Emellertid hade vid 1908 års riksdag en ny lönereglering

blivit genomförd för universitetsprofessorerna m. fl., och då

de motiv, som vid 1907 års riksdag legat till grund för professorernas

vid veterinärinstitutet lönereglering i överensstämmelse med övriga professorers,

alltjämt förelåge med om möjligt än större tyngd på grund

av de ökade krav särskilt på vetenskaplig verksamhet, som vid den nya

högskolan med dess större möjligheter för sådan verksamhet helt naturligt

komme att ställas på innehavare av professurer därstädes, hade

kollegiet ansett sig äga fullt skäl för att hos Kungl. Maj:t göra hemställan

om professorslönernas reglering i överensstämmelse med den

redan en gång av Kungl. Maj:t och Riksdagen fastslagna principen.

Direktionen och medicinalstyrelsen hava icke haft något att erinra

mot lärarkollegiets förslag i fråga om avlöningen för professorerna.

Löneregleringskommittén har anfört, att enligt kommitténs mening

professorerna vid veterinärinstitutet borde kunna i avlöningshänseende

hänföras till samma kategori som professorerna vid farmaceutiska institutet,

för vilka Riksdagen år 1911 på Kungl. Maj:ts förslag fastställt en

begynnelseavlöning av 6,400 kronor, därav 4,400 kronor lön och 2,000

kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma ett ålderstillägg

till lönen å 600 kronor efter fem år. Utan att i princip frånträda

denna sin mening, ansåge sig likväl kommittén, med avseende å

Kungl. Maj:ts och Riksdagens sammanstämmande beslut år 1912 ifråga

om professorer vid den blivande skogshögskolan samt avdelningsföreståndarna

vid statens skogsförsöksanstalt, böra för de nu ifrågavarande professorerna

— likasom för avdelningsföreståndarna vid centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet — föreslå en begynnelseavlöning av

7,500 kronor, därav 5,000 lön och 2,500 tjänstgöringspenningar, vartill

skulle kunna komma ett åldertillägg till lönen å 600 kronor efter fem år.

Frågorna om bostadsförmån för vissa professorer vid veterinärinstitutet

och om det avdrag å lönen, som bör svara mot denna förmån,

komma att här nedan behandlas i sammanhang med motsvarande frågor

rörande andra befattningshavare vid institutet.

Löner egleringskommittén.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

tjänstgörings- ^ detta sammanhang torde böra i korthet redogöras för de bestäm
skyldighet

melser i lärarkollegiets förslag till stadgar för veterinärhögskolan, vilka

m- m- skulle bliva normerande med avseende å lärarnas tjänstgöringsskyldighet.

Luejiei Läsåret räknades — anför kollegiet — enligt gällande bestämmelser

28/i 1910. från den 15 augusti och indelades i två lästerminer, nämligen höstterminen

från och med nämnda dag till den 15 december = 122 dagar och vårterminen

från och med den 15 januari till den 15 juni = 151 dagar. Alltså

utgjorde hela läsåret sammanlagt 273 dagar. Ferietiden utgjorde sålunda

för närvarande 92 dagar, varjämte ferier vid påsk brukat förekomma.

Vidare hade vid början och slutet av såväl höst- som vårterminen en

viss tid använts till tentamina, något växlande för de olika lärarna och

årskurserna allt efter de tenterandes antal. Den hade i medeltal utgjort

fyra veckor vid vårterminens slut och fjorton dagar vid höstterminens

början samt en till två veckor vid höstterminens slut och lika lång tid

vid vårterminens början. Det egentliga, föreläsningar innefattande läsåret

hade sålunda hittills brukat pågå i icke fullt sju månader.

Läsåret skulle enligt kollegiets förslag taga sin början den 1 september

och omfatta två lästerminer, den ena eller höstterminen från och

med nämnda dag till den 22 december och den andra eller vårterminen

från och med den 12 januari till den 1 juni. Den övriga tiden av året

jämte tre dagar före och tre dagar efter påskdagen skulle vara ferier.

Fritagna från föreläsningar skulle dessutom vara de två sista veckorna

av vårterminen och den första veckan av höstterminen, vilka tider

skulle få uteslutande användas till tentamina och examina. Tjänstgöringarna

vid de kliniska och patologisk-anatomiska avdelningarna

skulle fortgå under hela året med den fördelning av tjänstgöringen

mellan vederbörande lärare, som högskolans styrelse på lärarkollegiets

förslag skulle äga att fastställa.

Lärarkollegiet har påpekat, att enligt förslaget höstterminens längd

skulle vara 112 dagar och vårterminens 140 dagar samt hela läsåret

alltså komma att utgöra 252 dagar eller samma tid, som vore stadgad

för tekniska högskolan, ävensom att ferierna skulle utsträckas till 113

dagar förutom en vecka vid påsk. Föreläsningarna skulle komma att

pågå under en tid av 224 dagar eller nära 7 l/_> månader, således omkring

en halv månad längre än dittills varit fallet.

Varje professor skulle enligt stadgeförslaget under lästerminerna

med undantag av de från föreläsningar fritagna tiderna vid vårterminens

slut och höstterminens början hålla föreläsning minst fyra timmar i

veckan samt leda de studerandes praktiska övningar, allt i enlighet med

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

fastställd undervisningsplan. Övriga lärares undervisningsskyldighet

skulle bestämmas av styrelsen på förslag av lärarkollegiet.

Löneregleringskommittén har i nu förevarande hänseenden anfört

väsentligen följande.

De bestämmelser i såväl de nu gällande som de föreslagna stadgarna,

genom vilka professorernas skyldigheter med avseende å undervisningen

och i övrigt reglerades, avsåge dels det arbetskvantum, som,

för vecka räknat, skulle av varje professor fullgöras, dels ock läsårets

längd. . ,

Mot de föreslagna stadgandena i det förra avseendet har kommittén

framställt en erinran, dock utan något yrkande. Jag torde i detta

sammanhang ej behöva uppehålla mig därvid.

I det senare hänseendet har kommittén framhållit, att då det nu

gällde att i sammanhang med förbättring av professorernas avlöningar

fastslå den undervisningsskyldighet, som borde åligga dem, borde man

taga till utgångspunkt det i stadgarna fastställda läsåret och icke allenast

den del av läsåret, som återstode efter avdrag av de tider, varunder

föreläsningarna plägat utan något i stadgarna lämnat medgivande

inställas. Och då det visat sig, att ett betydande antal av de studerande

antingen alldeles icke eller också endast på väsentligt längre tid än som

beräknats kunnat avsluta sina studier vid veterinärinstitutet samt någon

utsträckning av studiekursens normala längd utöver fyra år icke syntes

böra ifrågakomma, hade kommittén funnit det angeläget, att den nu

faktiskt använda årliga föreläsningstiden utsträcktes så, att alltför stark

forcering av undervisningen måtte kunna förebyggas och densamma

vederbörligen tillgodogöras av de studerande i allmänhet.

Med hänsyn till möjligheten att de s. k. tentamensperioderna,

vilka enligt den gjorda framställningen skulle inskränkas från omkring

nio veckor till omkring tre veckor, framdeles kunde komma att anses

behöva förlängas, hade kommittén, som ansåge en sådan förlängning

icke böra inkräkta på undervisningstiden, funnit ändamålsenligt, att då

terminernas längd fastsloges i stadgarna, tentamensperioderna icke i dem

inbegrepes utan förlädes utanför terminerna.

Höstterminen syntes kommittén kunna taga sin början den 1

september och fortgå till och med den 21 december eller under 112

dagar och vårterminen fortgå från och med den 12 januari till och med

den 31 maj eller under 140 dagar. Läsårets sammanlagda längd skulle

alltså bliva 252 dagar eller, om påskveckan frånräknades, 245 dagar.

De tider, som kunde erfordras uteslutande för examina och tenta
-

Löne
reglerings
kommittén.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

mina vid slutet av vårterminen och början av höstterminen, skulle enligt

kommitténs förslag förläggas till sommarmånaderna i omedelbar anslutning

till terminerna, vadan alltså professorernas tjänstgöring, frånsett

tjänstgöringen vid de kliniska och patologisk-anatomiska avdelningarna,

skulle på hösten taga sin början den 25 augusti och på våren avslutas

med den 14 juni.

Kommittén har ansett sig böra framhålla, att enligt kommitténs

förslag terminerna med tillägg av tentamensperioderna skulle komma

att upptaga lika lång tid av året som de nuvarande terminerna eller

273 dagar samt att därvid förlängningen av föreläsningstiden vunnits

uteslutande genom minskning av tentamensperiodernas längd.

Kommittén hade vid sina senast omförmälda förslag utgått ifrån,

att de studerande skulle vara berättigade att, förutom å de för tentamina

särskilt avsedda tiderna, även under pågående termin erhålla

tentamen.

\id behandlingen av frågan om lärarnas undervisningsskyldighet

har kommittén även yttrat sig om det av direktionen föreslagna tilllägget

till staten, att det skulle vara lärarrådet medgivet att, efter

omständigheterna och om sådant funnes lända till nytta för undervisningen,

med styrelsens tillstånd fördela läroämnena mellan lärarna,

dock alltid så, att varje lärare bibehölles vid sina huvudsakliga läroämnen.

Av närmare angivna skäl har kommittén förklarat sig anse

det föreslagna tillägget icke böra intagas i staten utan bestämmelse i

samma syfte i stället meddelas på annat sätt.

Enligt direktionens stadgeförslag skulle en var vid högskolan

anställd lärare hava till åliggande att »i sina ämnen» uppehålla undervisningen

i enlighet med de instruktioner och den undervisningsplan,

som styrelsen fastställt. På det att svårigheter icke måtte vara att

befara för uppehållande av undervisningen i de ämnen, vilka enligt

undervisnings- och examensstadgan skulle vara föremål för examination

vid veterinärinstitutet, men som icke i staten hänfördes till viss lärarbefattning,

ansåge kommittén sistnämnda paragraf i stadgarna böra så

avfattas, att institutets lärare förpliktades att uppehålla undervisning

icke blott i de »huvudsakliga läroämnen», som i staten funnes angivna såsom

tillhörande deras befattningar, utan även därutöver i enlighet med fastställda

instruktioner och undervisningsplaner; och borde stadgande av

motsvarande innehåll införas även i de för ordinarie lärare vid veterinärinstitutet

gällande avlöningsvillkoren.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46. 39

Lärarkollegiet har i sitt yttrande över kommitténs förslag i nu

förevarande hänseenden allenast uttalat betänkligheter mot förslagen

rörande läsårets indelning och föreläsningstidens utsträckning. Kollegiet

hade vid sitt förslag till undervisningens organisation och till examensstadga

sökt så mycket som möjligt underlätta studierna och möjliggöra

deras avslutande inom den föreslagna tiden. Förutom en omgruppering

av ämnena hade därför en viss koncentrering och avkortning av kurserna

i de flesta ämnen blivit nödvändig. Skulle nu föreläsningstiden

förlängas, kunde detta medföra en utsträckning av kurserna i de särskilda

läroämnena och sålunda motverka det därmed avsedda ändamålet.

Direktionen har beträffande frågan om lästerminernas längd m. m.

anslutit sig till kommitténs förslag. Direktionen hade ej funnit sig

övertygad av de skäl, kollegiet anfört för avstyrkande av detta förslag.

En förlängning av föreläsningstiden på sätt kommittén ifrågasatt medförde

ju icke någon ökning av läsårets längd och syntes ingalunda behöva

föra med sig såsom ovillkorlig följd en utsträckning av lärokurserna

i de olika ämnena, på sätt kollegiet tycktes vilja göra gällande.

Direktionen föreställde sig, att den utsträckta tiden kunde fullt utnyttjas

till elevernas fromma genom anordnande av repetitionskurser ävensom

föreläsningar på specialområden inom vederbörande lärares ämnen och

därigenom eleverna göras delaktiga av de rön och forskningsresultat,

lärarna borde i den nya undervisningsanstalten bliva i tillfälle göra i

vida större utsträckning än hittills varit möjligt, så mycket mer som

institutets ändamål ju vore att meddela en på vetenskaplig forskning

grundad undervisning.

I fråga om professorernas avlöning biträder jag det av samtliga

i ärendet hörda myndigheter understödda förslaget, att den bestämmes

till likhet med universitetsprofessorernas.

Jämväl i övriga nu omförmälda delar ansluter jag mig till löneregleringskommitténs

förslag.

IV. Lärarbefattningarna i anatomi, fysiologi, kemi, patologisk anatomi,

histologi och bakteriologi.

Enligt veterinärinstitutets nu gällande stadgar skall av de fem i

staten för institutet uppförda professorerna en företräda ämnena anatomi

och fysiologi samt en ämnena histologi och patologisk anatomi. Den

Lärarkollegiet

19/s

1913.

Direktionen

s/i 1913.

Departements
chefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46.

förre har tillika undervisningsskyldighet i zoologi; den senare skall

övervaka och leda obduktionerna vid institutet.

En av de två lektorerna skall enligt stadgarna representera ämnena

botanik, fysik, kemi, farmakologi och farmaci, med åliggande tillika att

utöva tillsynen över institutets medikamentförråd.

Till nu ifrågavarande ämnesgrupp höra även två assistenter, den

ene vid den anatomisk-fysiologiska avdelningen samt den andre vid den

patologisk-anatomiska och bakteriologiska avdelningen.

Enligt stadgarna skall vid institutet finnas en lärare i bakteriologi.

Denna lärarbefattning uppehälles av laboratorn vid veterinärbakteriologiska

anstalten, vilken enligt § 8 i instruktionen för denna anstalt den

2 oktober 1908 har att bestrida undervisningen i bakteriologi vid veterinärinstitutet

i enlighet med gällande stadgar för nämnda institut och

den av institutets direktion fastställda läroplan.

Lärarkollegiet

"1*11910.

Enligt lärarkollegiets förslag skulle den nuvarande professuren i

anatomi och fysiologi uppdelas i två professurer, den ena i anatomi

samt den andra i fysiologi och kemi.

Assistentbefattningen vid anatomisk-fysiologiska avdelningen skulle

ersättas av en prosektorstjänst vid anatomiska avdelningen med arvode

av 4,000 kronor jämte fri bostad och värme.

I stället för ovannämnda lektorat skulle inrättas en laboratorsbefattning

i kemi, vars innehavare tillika skulle vara föreståndare för ett

vid veterinärhögskolan inrättat självständigt apotek. Laboratorn skulle

äga åtnjuta, förutom fri bostad och värme, dels ett arvode från statsverket

å 2,500 kronor, dels ock i egenskap av apoteksföreståndare ett

ytterligare arvode å 1,500 kronor att utgå av inkomsterna från apoteket.

Professorn i histologi och patologisk anatomi skulle bibehållas vid

sina läroämnen och biträdas av en assistent vid den patologisk-anatomiska

och histologiska avdelningen med arvode av 2,500 kronor jämte

fri bostad och värme.

Till motivering av dessa förslag har lärarkollegiet i sin ofta nämnda

skrivelse av den 28 april 1910, under åberopande av sina allmänna uttalanden

angående lärarkrafternas otillräcklighet och lärarnas betungande

med alltför många eller alltför omfångsrika ämnen, anfört följande.

För närvarande hade undervisningen i anatomi och fysiologi att

kämpa med ganska stora svårigheter, beroende på att dessa ämnen vore

sammanslagna under samma professur. Av professorns fem föreläsningstimmar

i veckan användes under hela läsåret två till anatomi och de

övriga tre till fysiologi och embryologi. Men med två timmar i veckan

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition AV 46.

åtginge två läsår för att genomgå hela föreläsningskursen i anatomi.

Därav följde, att vartannat år de nykomna eleverna genast måste åhöra

föreläsningar, börjande i kursens mitt och i regel omfattande kärl- och

nervsystemet, föreläsningar, av vilka de ej kunde draga den ringaste

nytta, då läran om muskler och inälvor, som föregående år förelästs,

vore för dem fullkomligt obekant. Jämväl under det påföljande läsåret

medförde denna anordning olägenheter.

Även i fysiologi och fysiologisk kemi, de helt säkert viktigaste

av de förberedande ämnena i en läkares eller veterinärs utbildningskurs,

ansåg lärarkollegiet fullgod undervisning ej kunna lämnas med då befintliga

lärarkrafter. I det nya institutet komme antalet studerande

att med 50 procent överstiga det dåvarande, och enligt den av kollegiet

föreslagna nya läroplanen skulle de ifrågavarande ämnena, i vilka undervisning

då meddelades i tredje klassen, redan avslutas under det andra

studieåret. Det bleve därför tydligtvis omöjligt för en professor att lämna

tillfredsställande undervisning i såväl anatomi som fysiologi. Kollegiet

hade därför icke tvekat att hemställa om inrättande av en ny professur

i fysiologi, även omfattande undervisning i elementär kemi till den omfattning

utöver kursen i kemi för studentexamen, som erfordrades för

studiet av medicinsk och farmaceutisk kemi, och kollegiet hade gjort

denna hemställan med så mycket större skäl, som vid det nya institutet

lokaler funnes för en från anatomien skild självständig fysiologisk

institution.

Då det vidare länge varit ett önskemål, att vid institutet, i likhet

med vad som vore fallet vid utländska veterinärhögskolor, måtte till

fördel för såväl undervisningen som institutets ekonomi finnas ett självständigt

apotek, hade kollegiet föreslagit, att laboratorn vid den fysiologiska

institutionen, vilken borde hava avlagt apotekarexamen, skulle

förestå detta apotek. Redan enligt gällande stadgar skulle ett för veterinärbehov

fullständigt medikamentförråd finnas vid läroanstalten.

För assistenten å den anatomiska avdelningen hade kollegiet föreslagit

namnet prosektor och för att få någon aspirant till denna särdeles

svårtillsättliga plats sett sig nödsakad höja hans arvode till 4,000 kronor.

Enligt kollegiets åsikt komme det att falla sig svårt nog ändå att vid

»den nuvarande prosektor^» avgång finna lämplig aspirant till platsen,

ty ingen veterinär utom högskolan hade tillfälle förvärva sig den såväl

teoretiska som tekniska utbildning, som krävdes av en lärare på denna

post. En tjänstgöring på densamma kunde svårligen heller i nämnvärd

mån meritera till någon annan befattning än till professuren i hithörande

ämnen. Därför måste det också genom ett högre arvode än vad som

Bihang till Riksdagens protokoll 4914. 1 samt. 27 käft. (Nr 46.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

vore föreslaget åt assistenterna sörjas för, att det bleve större kontinuitet

i befattningen än vad som avsåges med assistentbefattningarna. Kollegiet

hade på denna grund ansett arvodet här böra utgå med 4,000

kronor.

Beträffande professorn i patologisk anatomi och histologi framhåller

lärarkollegiet, att han visserligen skulle befrias från bakteriologien,

vilket ämne lagts på en annan lärare — nämligen laboratorn

vid veterinärbakteriologiska anstalten — men att han i stället skulle

få på sin lott en del av embryologien m. m., varför han ock allt fortfarande

vore i behov av eu assistent.

Direktionen

3/e 1910.

Direktionens förslag till stat skiljer sig i nu förevarande delar

från lärarkollegiets till en början därutinnan, att till professuren i anatomi

skulle hänföras även ämnet histologi (mikroskopisk anatomi), att

följaktligen professorn i patologisk anatomi skulle befrias från ämnet

histologi, samt att prosektorn vid anatomiska avdelningen tillika skulle

hava undervisningsskyldighet i histologi.

Enligt direktionens mening hörde histologien till sin natur närmast

tillsammans med anatomien, och direktionen hade funnit sammanförandet

av dessa båda ämnen under samma professur icke böra bliva obehörigt

besvärande för dåvarande anatomie professorn, enär han skulle befrias

från ämnet fysiologi, och dessutom direktionens förslag ginge ut på

att ålägga prosektorn undervisningsskyldighet i histologi. Därest genom

den sålunda föreslagna anordningen professorns i patologisk anatomi

undervisningsskyldighet ej skulle bliva tillräckligt utnyttjad, har direktionen

ansett något av professorns i medicin ämnen, t. ex. epizootiläran,

möjligen kunna överflyttas till professorn i patologisk anatomi.

Laboratorn skulle enligt direktionens förslag till stat företräda ej

allenast kemien utan även fysiologien. Hans arvode upptogs av direktionen

till 4,000 kronor av statsmedel jämte fri bostad och värme,

och han skulle icke vara apoteksföreståndare. Direktionen hade nämligen

i sitt stadgeförslag upptagit bestämmelse av innehåll, att vid högskolan

skulle finnas ett för veterinärbehov fullständigt medikamentförråd, varifrån

läkemedel kunde utlämnas för de djur, för vilka vid högskolan söktes

vård. Direktionen förklarade sig anse gällande bestämmelse i detta ämne

böra tills vidare kvarstå, och att det borde få bero på omständigheterna,

huruvida framdeles ett självständigt apotek kunde bliva erforderligt, varom

särskild framställning då finge göras. Laboratorn i fysiologi och

kemi borde till följd därav icke vara examinerad apotekare utan veterinär.

Föreståndare för medikamentförrådet borde den apoteksinne
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

havare anskaffa, som tillhandahölle apoteksvarorna i medikamentförrådet.

En nödvändig följd härav bleve, att laboratorns avlöning måste

i sin helhet föras på stat.

Den av direktionen föreslagna förflyttningen av ämnet histologi

till annan professur medförde såsom sin konsekvens, att den assistent,

som skulle biträda professorn i patologisk anatomi, enligt direktionens

förslag skulle vara bunden endast vid den patologisk-anatomiska avdelningen

och icke, såsom lärarkollegiet föreslagit, vid en gemensam patologisk-anatomisk

och histologisk avdelning.

Med avseende å avlöningen för nyssbemälda assistent såväl som

för övriga fvra i lärarkollegiets och direktionens statförslag upptagna Medicmaiassistenter

har medicinalstyrelsen i sitt utlåtande den 9 november styrelsen °/n

1910 anmärkt, att, då veterinärinstitutet för framtiden borde bliva jämnställt

med rikets högskolor och arbetet vid institutet sålunda anordnas

i likhet med arbetet vid dessa, styrelsen ansett dylik assistentbefattning

kunna likställas med amanuensbefattning vid de medicinska klinikerna

och de vetenskapliga institutionerna, vilka sistnämnda tjänster vore

avsedda till, bland annat, att bereda studerande, omedelbart efter examens

avläggande eller även tidigare, tillfälle till fortsatta studier och vetenskapligt

arbete. Den med dessa tjänster förenade avlöningen borde

sålunda icke betraktas såsom ett arvode, fullt tillräckligt att giva platsernas

innehavare deras levebröd, utan delvis såsom ett understöd vid

studiernas fortsättande och fördjupande. Med hänsyn härtill förklarade

sig medicinalstyrelsen anse, att arvodet för en var av ifrågavarande

fem assistenter borde kunna nedsättas till 1,500 kronor för år. Mot

medicinalstyrelsens hemställan i denna del anfördes reservation av föredraganden

i ärendet medicinalrådet G. Kjerrulf, som ansåg lägre arvode

än 2,500 kronor för år icke böra erbjudas assistenterna.

I en till chefen för jordbruksdepartementet ingiven promemoria Tn*ets

från veterinärinstitutets rektor professor J. G. H. Yennerholm har framhållits,

att den av medicinalstyrelsen föreslagna sänkningen av assistentarvodena

till 1,500 kronor ganska säkert skulle omöjliggöra anskaffandet

av assistenter. Även med dåvarande arvoden hade det erbjudit stora

svårigheter att förmå veterinärer söka sig till institutet. På klinikerna

exempelvis, där arvodet utginge med 3,000 kronor (resp. 2,700 kronor

och fri bostad), vore det hart när omöjligt att få någon assistent. Det

hade i regel icke varit möjligt att få en assistent att stanna ett år i

sänder, och för det dåvarande hade ingen särskild assistent kunnat

s. 44 Kontrollera mot PDF

Direktionen

2-/i2 1910.

Framställ) ling

om förbättrade

avlöningsförmåner

för

prosektor och

laboratorer.

44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

erhållas, utan en bataljonsveterinär vid positionsartilleriet tjänstgjorde

samtidigt som assistent på veterinärinstitutets kliniker.

En mängd distriktsveterinärbefattningar stode lediga, nya förmånligare

befattningar öppnades vid slakthusen och assistentbefattningarna

hade ingen lockelse för de unga veterinärerna; och så komme

det, enligt professor Vennerholms mening, efter allt att döma ännu

länge att förbliva. Det kunde — yttrade professorn — endast vara

obekantskap med de faktiska förhållandena, som kommit medicinalstyrelsen

att likställa assistenterna vid veterinärinstitutet med amanuenserna

vid de medicinska klinikerna m. fl. institutioner. Kårerna kunde

för övrigt med avseende på sitt antal icke jämföras och den unge

veterinären hade för att vinna ordinarie befattning ej behov av någon

sådan särskild komplettering, som en assistentbefattning skulle lämna

honom tillfälle till. Följden skulle med ett ord bliva den, att veterinärhögskolan

komme att stå utan assistenter.

I sitt utlåtande den 22 december 1910 har direktionen förklarat

sig icke kunna dela medicinalstyrelsens åsikt, att assistentarvodena

borde bestämmas till allenast 1,500 kronor. Assistenterna måste nämligen

vara utexaminerade veterinärer; och med den brist på veterinärer,

som vore rådande, samt med den därav följande lättheten för de nyutexaminerade

veterinärerna att omedelbart finna jämväl gott avlönade

anställningar, komme det icke att bliva lätt att ens mot det av direktionen

föreslagna arvodet erhålla lämpliga assistenter.

I detta sammanhang torde även böra i korthet redogöras för vad

som förekommit i den av tre biträdande lärare vid veterinärinstitutet

väckta frågan om förbättring i de föreslagna avlöningsförmånerna för

prosektor och laboratorer vid institutet, ehuru av laboratorsbefattningarna

endast en tillhör den ämnesgrupp, om vars lärarkrafter nu

närmast är fråga.

I en till veterinärinstitutets direktion avlåten skrift hava de tre

ifrågavarande lärarna till en början erinrat, att Riksdagen vartdera av

åren 1911 och 1912 på extra stat beviljat anslag för uppehållande av

veterinärinstitutets verksamhet samt att enligt den fastställda fördelningen

av dessa anslag skulle vid institutet finnas anställda en lärare

vid den anatomisk-fysiologiska avdelningen och en lärare vid den medicinska

kliniken med årsarvoden av 4,000 kronor för den förre och

3,500 kronor för den senare jämte fri bostad för vardera av dem.

I den ingivna skriften framhålles vidare, hurusom Kungl. Maj:t,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 46.

på framställningar av direktionen för institutet, genom särskilda beslut

medgivit, att av tillgängliga medel vid institutet finge, räknat från och

med den 1 september 1911, användas 1,000 kronor för år till upprätthållande

av en del av rektorns undervisningsskyldighet. Detta belopp

hade använts till att utöka assistentens vid klinikerna (kirurgiska kliniken)

arvode, så att hans årsinkomst från institutet utgjort 4,000

kronor, men med skyldighet för honom i stället att tjänstgöra som

laborator vid kirurgiska avdelningen.

Nämnda två lärarbefattningar å extra stat ävensom den sålunda

inrättade laboratorsbefattningen vid kirurgiska klinikan uppehölles för

det dåvarande av de tre lärare, apotekaren N. O. Engfeldt samt veterinärerna

G. Palmgren och G. Forssell, vilka undertecknat nu ifrågavarande

skrift.

I det förslag till ny stat för veterinärinstitutet, som direktionen

den 3 juni 1910 överlämnat till Kungl. Maj:t, hade upptagits, bland

annat, en prosektor vid den anatomiska avdelningen med undervisningsskyldighet

tillika i histologi, en klinisk laborator vid den medicinska

kliniken och kliniken för smärre husdjur, en laborator i fysiologi och

kemi samt en klinisk laborator vid den kirurgiska kliniken. Enligt

förslaget skulle dessa befattningar tillsättas allenast på förordnande för

en tid av tre år i sänder och avlöningsförmånerna vore föreslagna att

utgå med 4,000 kronor till eu var såsom årligt arvode. Av dessa befattningar

vore de tre sistnämnda avsedda att ei''sätta de tjänster, som

för det dåvarande innehades av Palmgren, Engfeldt och Forssell.

Ett synnerligen ansvarsfullt arbete vore redan överlämnat åt dem,

och enligt det nya statförslaget komme ovannämnda fyra befattningars

innehavare att erhålla än mer maktpåliggande och krävande arbete.

Därtill komme, att utsikterna till befordran vid institutet för dessa

befattningshavare kunde förväntas bliva ytterst ringa och för vissa av

dem hart när uteslutna.

Sökandena ansågo, att det såväl för institutet i egenskap av läroanstalt

som för blivande innehavare av förberörda fyra befattningar

skulle vara uteslutande till fördel, om befattningarna bleve ombildade till

ordinarie tjänster och sålunda komme att bestridas under mera betryggande

former än, såsom i förslaget ifrågasatts, genom för kort tid utfärdade

förordnanden. Samtliga dessa befattningshavares tid och krafter komme

enligt det framlagda förslaget att tagas i anspråk i minst lika hög

grad, som i allmänhet ägde rum beträffande ordinarie lärare vid andra

statens läroanstalter. Det vore under sådana förhållanden endast med

billighet och rättvisa överensstämmande, om dem förunnades den förmån

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Lärarkollegiet

18/i* 1912.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

av en mera oberoende och tryggad ställning, som en ordinarie tjänst

innebure, icke minst med hänsyn till därmed förenad rätt till pension.

Avlöningen för dessa fyra befattningshavare syntes böra sättas

till enahanda belopp, som i direktionens förslag till stat för institutet

ifrågasatts, eller 4,000 kronor, men, i stället för att i staten upptagas

som arvode, fördelas i lön och tjänstgöringspenningar samt medföra

rätt till två ålderstillägg å 500 kronor i likhet med vad som gällde

för laboratorerna vid farmaceutiska institutet.

Över detta förslag har lärarkollegiet den 18 december 1912 avgivit

yttrande, däri kollegiet anfört, hurusom av motiveringen till

kollegiets förslag till stat med avseende å prosektors- och laboratorstjänsterna

tydligt framginge, att dessa lärare visserligen skulle tilldelas

en viss undervisningsskyldighet men att de dock vore avsedda att utgöra

ett slags biträdande lärare, var och en underordnad en professor såsom

chef, med rätt för professorn att reglerande ingripa i den av laboratorn

lämnade undervisningen. Denna mening vore inom kollegiet fortfarande

den förhärskande.

Det hade därför synts kollegiet lämpligast, att dessa lärarbefattningar

tillsattes endast på viss tid, så att en professor icke under hela

sin tid skulle behöva vara beroende av eu underlärare, som han ansåge

för ämnet mindre lämplig. En viss kontinuitet hade dock ansetts

önskvärd, och kollegiet hade därför föreslagit dels ett så högt arvode

som 4,000 kronor, dels att laboratorerna till skillnad från assistenterna

skulle förordnas för en tid av 3 år. Hade innehavaren av tjänsten

vid nämnda tids utgång visat sig förtjänt av ett förnyat förordnande,

kunde väl ett sådant i allmänhet antagas bliva utfärdat och tillsättandet

på viss tid medförde ju i så fall för innehavaren föga olägenhet.

Skulle han däremot hava visat sig för tjänsten mindre lämplig, vore

det ju ovillkorligen till fördel för institutet, att ett ombyte kunde ske.

Kollegiet ansåg på den grund för närvarande skäl icke föreligga

att tillstyrka bifall till den i skriften gjorda framställningen, i synnerhet

som erfarenheten åtminstone icke ännu visat, att de av kollegiet föreslagna

åtgärderna för kontinuitetens upprätthållande skulle vara otillräckliga.

Laboratorernas ställning såsom lärare vid institutet vore även i

väsentlig grad beroende av lärarbefattningarnas slutliga anordning och

i synnerhet därpå, huruvida de av lärarkollegiet förordade assistentbefattningarna

komme att beviljas eller ej. Skulle t. ex. laboratorsbefattningarna

nu ombildas till fullt självständiga lärartjänster och de

begärda assistentbefattningarna kanske icke komma till stånd, så komme

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

vederbörande professorer för framtiden att stå lika blottställda på fackmässigt

utbildade biträden vid undervisningen och det vetenskapliga

arbetet som fordom, och det vore bristen på nödiga hjälplärare, som

kollegiet vid upprepade tillfällen framhållit såsom ett av de väsentligaste

hindren för ett framgångsrikt arbete vid institutet. En förändring av

laboratorsbefattningarna i den riktning, som uti ifrågavarande skrift

framhölles, skulle därför under närvarande förhållanden lätt kunna bliva

till mera skada än gagn.

Kollegiet hemställde därför, att den gjorda framställningen om

laborators- och prosektorsbefattningarnas överförande på ordinarie stat

icke måtte bifallas.

Kollegiets nu återgivna yttrande åtföljdes av en reservation, undertecknad

av professor Yennerholm, t. f. lektorn i kemi med flera ämnen

A. Y. Sahlstedt samt läraren i bakteriologi laboratorn H. G. Magnusson,

vilka tillstyrkte sökandenas anhållan, under förutsättning att utnämning

till prosektors- och laboratorstjänst skedde på kollegiets förslag först

sedan sökanden genom två års förordnande och eventuellt genom avlagda

särskilda lärdomsprov fullt styrkt sin kompetens därtill.

Yeterinärinstitutets direktion har i skrivelse den 17 januari 1913

anslutit sig till den av lärarkollegiets majoritet uttalade åsikten i fråga

om befattningarnas karaktär och härför åberopat de skäl, lärarkollegiet

anfört till stöd för sin uppfattning. Därjämte har direktionen framhållit,

att ett bifall till framställningen, i vad den avsåge tjänsternas

omändring till ordinarie, skulle föra med sig jämväl den olägenheten,

att vid institutet kunde komma att bindas relativt unga och oprövade

personer, vilka sedermera måhända visade sig icke äga de för vinnande

av vidare befordran vid institutet erforderliga förutsättningarna, och vilka,

så fort detta förhållande bleve uppenbart, i sakens intresse borde fortast

möjligt söka sig annan verksamhet. Hade emellertid en sådan person

blivit bunden vid institutet genom ordinarie anställning, kunde det bliva

hart när omöjligt för institutet att, huru önskligt det än vore, bliva

befriad från honom. Minoriteten i lärarkollegiet hade visserligen sökt

råda bot på denna olägenhet genom att föreslå en viss kortare prövningstid

före den fasta anställningen. För att eu sådan prövningstid

skulle medgiva ett fullgiltigt omdöme om vad man hade att i vetenskapligt

och praktiskt hänseende vänta av vederbörande, måste den

emellertid enligt direktionens förmenande göras så lång, att det mål,

vartill framställningen syftade, näppeligen komme att vinnas. Sex eller

Reservation.

Direktionen

17/i 1913.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

nio år vore väl den kortaste prövotid, som borde ifrågakomma, om

verklig kompetens till en huvudlärarbefattning därunder skulle kunna

ådagaläggas.

Direktionen ansåg det dock ej böra förbises, att förhållanden

kunde inträffa, som gjorde det särskilt önskvärt att under längre tid

vid institutet kvarhålla en eller annan dylik lärare av mera framstående

förmåga och förtjänst, om vilken det med visshet kunde förutses, att

han en gång såsom ordinarie lärare skulle komma att tillföra institutet

en verklig kraft. För att kunna påräkna detta syntes det icke kunna

undgås, att möjlighet måste beredas att tillägga en sådan person i

någon mån bättre villkor, än som i allmänhet ansetts böra vara förenade

med ifrågavarande tjänster. Direktionen hade i sådant hänseende tänkt

sig, att den lämpligaste anordningen skulle vara, om, då efter viss tids

tjänstgöring förnyande av förordnandet ifrågakomme, därmed kunde

förenas en viss förhöjning av arvodet. Den rätta tidpunkten för

arvodesförhöjningen hade synts direktionen inträffa efter sex års tjänstgöring,

då erforderlig kännedom om vederbörandes förmåga borde hava

vunnits. Förnyat förordnande efter sex års tjänstgöring skulle dock

icke ovillkorligen medföra rätt till löneförhöjning, utan denna förmån

skulle uteslutande tillerkännas lärare, vilken det skulle vara av alldeles

särskilt intresse för institutet att fortfarande hava bunden vid läroanstalten.

Förhöjningen syntes ej höra sättas till ett alltför ringa belopp,

om det syftemål, som därmed vore avsett att vinnas, verkligen skulle

ernås. Det syntes direktionen, som om en höjning i arvodet med 1,000

kronor vore av förhållandena påkallad.

Löneregle
ringskommit
tén.

Då löneregleringskommittén gått att yttra sig över nu ifrågavarande

delar av ämnet, har kommittén angående de förändringar, som sålunda

föreslagits med avseende å lärarbefattningarna inom ämnesgruppen

anatomi, fysiologi, kemi, patologisk anatomi, histologi och bakteriologi,

först meddelat följande sammanställning av dels den nu gällande, år

1907 av Riksdagen fastställda staten, dels ock den av direktionen föreslagna

staten, i vilken sammanställning de nuvarande professors- och

lektorsbefattningarna inom ifrågavarande ämnesgrupp upptagas med de

undervisningsämnen, som enligt gällande stadgar äro förenade med

samma befattningar.

Såsom redan är nämnt, åligger det numera laboratorn vid den

veterinärbakteriologiska anstalten att upprätthålla undervisningsskyldigheten

i bakteriologi vid veterinärinstitutet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 46.

49

Gällande stat

Summa

av-

löning

Anmärk-

ningar

1 professor i anatomi

och fysiologi .........

6,000

[2 ålderstillägg

\ å 500 kr. efter

| 5 och 10 år.—

Ombostadåt- njutes, avdra- gas å lönen

500 kr.

1 assistent vid anato- misk-fysiologiska av- delningen ...............

3,000

i''Om bostad åt- 1 njutes, avdra- j gas å arvodet

l 300 kr.

1 lektor i botanik, fysik,

kemi, farmakologi

och farmaci............

4,000

4 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5, 10, 15 och

) 20 år. — Om

1 hostad åtnju- | tes, avdragas

j å lönen 500

i kr.

1 professor i histologi och

patologisk anatomi

6,000

2 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5 och 10 år. —

Om bostad åt- njutes, avdra- gas å lönen

500 kr.

1 assistent vid patologisk- anatomiska och bak- teriologiska avdelnin- gen .....................

2,500

fOm bostad åt- ! njutes, avdra- ! gas å arvodet

i 300 kr.

Summa kr.

21,500

År direktionen föreslagen stat

Summa

av
löning
-

Anmärk
ningar
-

1 professor i anatomi och

histologi ...............

1 prosektor vid anato-j

miska avdelningen]

med undervisnings-]

skyldighet tillika

histologi ............

1 professor i fysiologi

och kemi...............

1 laborator i fysiologi

och kemi............

1 professor i patologisk

anatomi ............

1 assistent vid patologisk

anatomiska avdelningen

Summa kr

7,500

4,000

7,500

4,000

7,500

2,500

1 ålderstillägg

å 600 kr. efterj

5 år. — Om

bostad åtnju-|

tes, avdragas!

å lönen 500]

kr.

| (Fri bostad och!

\ värme.

1 ålderstillägg]

å 600 kr. efter

5 år. — Om

bostad åtnjutes,

avdragas!

å lönen 500]

kr.

/Fri bostad och]

/ värme.

1 ålderstillägg]

å 600 kr. efter]

5 år. — Om

bostad åtnju!

tes, avdragas]

j å lönen 500

l *■

(Fri bostad och

\ värme.

33,000

Kommittén har därefter anfört följande.

Att en delning av den nuvarande professuren i anatomi och fysiologi

skulle efter veterinärinstitutets inflyttning i sina nya byggnader bliva

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 27 höft. (Nr 46.) 7

Ang. lärarbefattningar

i anatomi

och histologi.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

behövlig, hade framhållits redan vid de förberedande arbetena för institutets

nybyggnad och för de ändringar i institutets stat, som år 1907

blevo genomförda. Det berättigade i detta krav syntes även hava

erkänts i chefens för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet för

den 24 mars 1911 avgivna yttrande och Riksdagen hade för tiden från

och med den 1 september 1911 till utgången av år 1913 på extra stat

beviljat anslag, vari ingått arvode med 4,000 kronor för år räknat åt

en lärare å den anatomisk-fysiologiska avdelningen.

Av lärarkollegiets redogörelse för det sätt, varpå undervisningen i

anatomi och fysiologi bedrivits i det gamla institutet, framginge, att

bristen pa tillräckliga lokaler därstädes nödgat till ett för undervisningen

tvivelsutan synnerligen menligt sammanförande av lärjungar på

väsentligt olika stadier av lärokursen. Endast genom en sådan anordning,

vilken enligt kommitténs mening icke vidare borde ifrågakomma,

både möjliggjorts sådan inskränkning av antalet undervisningstimmar

i anatomi och fysiologi, att dessa båda vart för sig omfattande och

viktiga ämnen kunnat handhavas av en enda huvudlärare.

Kommittén funne sig fullt övertygad därom, att de ifrågavarande

ämnena nu borde särskiljas och förläggas till olika huvudlärare. Ett ytterligare

skäl härtill syntes ligga däruti, att det svårligen kunde förutsättas,

att vid uppkommande vakanser skulle stå till buds sökande med erforderlig

kompetens inom såväl det ena som det andra av ifrågavarande,

sinsemellan ej så närliggande ämnen.

Förslaget, att representanterna för anatomien och för fysiologien

båda skulle vara professorer, hade icke heller givit kommittén anledning

till någon erinran.

Emellertid hade föreslagits, att med vardera av professurerna i

anatomi och i fysiologi skulle förenas ytterligare ett läroämne.

lill professuren i anatomi skulle sålunda enligt direktionens förslag

överflyttas det nu med professuren i patologisk anatomi förenade

ämnet histologi, vilket ämne åter enligt lärarkollegiets förslag skulle

bibehållas vid sistnämnda professur.

Histologien hade till och med år 1893 inbegripits i ämnet anatomi

samt företrätts av professorn i anatomi och fysiologi, men genom kungörelse

den 8 december 1893 skilts från den makroskopiska anatomien

och lagts till den då nyinrättade professuren i histologi, patologisk

anatomi och bakteriologi. Detta torde hava varit beroende därpå, att

professorn i anatomi och fysiologi ansetts vara i behov av lättnad i sin

arbetsbörda och att något lämpligare sätt för genomförande av en sådan

lättnad icke kunnat utfinnas. Det syntes nämligen ej ens kunna ifråga
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

sättas, att det från undervisningens synpunkt eller eljest skulle medföra

någon fördel att, på sätt då skedde, sammanföra histologien med den

patologiska anatomien i stället för med den normala makroskopiska

anatomien. Kommittén hade också lika med veterinärinstitutets direktion

funnit, att histologien borde vid den nu förestående omorganisationen

och utvidgningen av institutets lärarkrafter åter förenas med

den makroskopiska anatomien.

Det vore ock ett särskilt gynnsamt tillfälle till genomförande av

en sådan åtgärd, som nu erbjöde sig, då professorn i anatomi skulle

befrias från det stora och med anatomien mindre nära sammanhörande

ämnet fysiologi. Ett utbyte av fysiologien mot histologien skulle enligt

kommitténs förmenande i och för sig innebära eu minskning i arbetsmängden

för professorn i anatomi, vilken dessutom enligt förslaget

skulle i stället för den hittillsvarande assistenten i anatomi och fysiologi

erhålla till sitt biträde en prosektor.

Kommittén, som ansett sig böra tillstyrka prosektorstjänstens inrättande,

hade visserligen icke funnit lämpligt, att prosektorn genom

uttrycklig föreskrift i staten tillförbundes att upprätthålla undervisningen

i histologi, men kommittén förutsatte, att han i vederbörlig ordning förpliktades

att med professorn deltaga i undervisningen i de till professuren

hörande ämnen, därvid det likväl syntes böra överlåtas åt

direktionen att efter sig företeende omständigheter bestämma det sätt,

varpå undervisningsskyldigheten borde fördelas mellan de båda lärarna.

Därest i enlighet med kommitténs förslag .prosektorstjänsten bleve

uppförd på veterinärinstitutets stat, syntes en blivande professor i anatomi

och histologi icke behöva bliva för hårt betungad med arbete.

Mot kommitténs förslag skulle emellertid kunna anmärkas, att

någon begäran om lindring för den nuvarande professorn i histologi

och patologisk anatomi icke blivit framställd. Den patologiska anatomien,

som i sig innefattade både det makroskopiska och det mikroskopiska

studiet av de sjukliga förändringarna i djurkroppen, syntes

dock få anses både från den vetenskapliga forskningens och från undervisningens

synpunkt vara till omfattning och betydelse förtjänt att

fullt jämnställas med den normala makroskopiska och mikroskopiska

anatomien.

En olägenhet av histologiens överflyttande till professuren i anatomi

skulle måhända kunna anses ligga däruti, att den anatomiska

institutionen icke vore försedd med sådan utrustning, som krävdes för

anatomiens mikroskopiska studium. Det skulle därför kunna ifrågasättas,

huruvida det i längden kunde vara lämpligt, att detta studium

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Ang. prosektor

och

laboratorers

avlöning.

Klintjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

under professorns i anatomi eller en honom underordnad lärares ledning

bedreves inom patologisk-anatomiska institutionen, eller om icke den

föreslagna överflyttningen av histologien borde medföra såsom sin

konsekvens, att för den anatomiska institutionen måste anskaffas mikroskopisk

utrustning och möjligen även bekostas någon förändring av

lokalernas anordning och inredning. Då emellertid enligt upplysning,

som blivit kommittén meddelad, den praktiska undervisningen i histologi,

ehuru förlagd till den patologisk-anatomiska institutionen, under vissa

tider plägat stå under närmaste ledning av lärare vid anatomiska institutionen,

samt antalet undervisningstimmar i histologi dessutom vore

relativt obetydligt, syntes särskilda kostnader för mikroskopisk utrustning

å anatomiska institutionen kunna undvikas. I allt fall torde från

denna synpunkt hinder icke böra möta för genomförande av en ändamålsenlig

fördelning av läroämnena mellan professorerna vid veterinärinstitutet.

Prosektorns avlöning vore — likasom också laboratorernas — i

direktionens statförslag upptagen till 4,000 kronor, arvode, jämte rätt

till fri bostad och värme. Direktionen hade emellertid sedermera hemställt,

att i staten måtte meddelas sådana bestämmelser, att, därest

innehavare av prosektors- eller laboratorsbefattning efter förordnande

under två treårsperioder befunnes vara av så framstående skicklighet,

att det för institutet skulle vara synnerligen önskvärt att fortfarande

behålla denne lärare, det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att, på

framställning av direktionen, medgiva förhöjning i arvodet med 1,000

kronor.

De skäl, som föranlett lärarkollegiets majoritet och direktionen att

avstyrka de tre biträdande lärarnas förslag om prosektors- och laboratorsbefattningarnas

uppförande å veterinärinstitutets stat såsom ordinarie,

med lön och tjänstgöringspenningar avlönade tjänster, syntes kommittén

vara välgrundade; och ansåge därför kommittén att ifrågavarande

befattningar — i den mån anslag till deras avlönande funnes böra

beviljas — borde vara förenade med arvoden och tillsättas, såsom av

vederbörande myndigheter föreslagits, medelst förordnande för tre år

åt gången.

Det arvode av 4,000 kronor, vartill prosektorn och laboratorerna

skulle bliva berättigade, överensstämde med de arvodesbelopp, som i

gällande stat för karolinska institutet funnes upptagna för en klinisk

laborator vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium, för en laborator

vid patologisk-anatomiska instutionen samt för en prosektor. Kommittén,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 46.

som i det följande komme att yttra sig angående direktionens förslag

om rätt för ifrågavarande befattningshavare att jämte nämnda kontanta

arvode åtnjuta fri bostad och värme, hade icke funnit någon anledning

till erinran mot nämnda arvodesbelopp.

Direktionens senast gjorda förslag, att Kungl. Maj:t skulle kunna,

under vissa angivna förutsättningar, bevilja laborator eller prosektor,

efter sex års förordnande, förhöjning i arvodet med 1,000 kronor årligen,

avsåge en anordning, vartill någon motsvarighet icke syntes kunna

inom statsförvaltningen påvisas.

Därest å veterinärinstitutets stat, varest för närvarande icke funnes

upptagna några andra biträdande lärare än assistenter, nu skulle bliva

uppförda prosektor och laboratorer, syntes detta komma att för institutet

medföra så avsevärd fördel, att det icke billigtvis borde kunna påfordras,

att avlöningen för dessa lärare skulle sättas högre än för nyssnämnda

befattningshavare vid karolinska institutet. Anledning härtill syntes så

mycket mindre förefinnas, som tillsättning av nämnda befattningar vid

karolinska institutet enligt nådigt brev den 10 juni 1909 skulle föregås

av en ingående prövning av sökandenas skicklighet såsom vetenskapsidkare

och lärare, under det att enligt direktionens stadgeförslag särskilda

garantier för motsvarande befattningshavares vid veterinärinstitutet

vetenskapliga skicklighet icke skulle förefinnas.

Kommittén har därför förordat lärarkollegiets och direktionens

förslag år 1910 angående arvoden åt prosektor och laboratorer.

Enligt lärarkollegiets och direktionens i detta avseende sammanstämmande

förslag skulle professorn i fysiologi tillika övertaga ämnet

kemi, däri en av institutets båda lektorer för närvarande vore huvudlärare.

Lektoratet skulle indragas, men professorn skulle vid sin sida

hava en laborator, om vilkens tjänsteställning och åliggande emellertid

olika meningar yppats mellan lärarkollegiet och direktionen.

Enligt lärarkollegiets förslag skulle nämligen laboratorn vara examinerad

apotekare, förestå ett vid institutet inrättat självständigt apotek

och allenast representera det ena av professorns läroämnen, nämligen

kemien. Enligt direktionens förslag skulle däremot läkemedel vid institutet

tillhandahållas från ett medikamentförråd, vars föreståndare skulle

anställas av vederbörande apoteksinnehavare och icke hava någon befattning

med undervisningen vid institutet, under det att laboratorn skulle

vara examinerad veterinär samt företräda både fysiologien och kemien.

Kommittén hade icke hyst någon tvekan därom, att de båda undervisningsämnena

fysiologi och kemi så nära berörde och delvis inginge

Ang. lärarbefattningar

i fysiologi

och kemi.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 46.

i varandra, att den nya professuren i fysiologi lämpligen borde i sig

upptaga även ämnet kemi.

Förslaget, att laboratorn skulle vara apotekare och företräda endast

kemien, vilade på den ännu icke existerande förutsättningen, attinstitutet

skulle hava till sitt förfogande ett eget apotek. Visserligen

hade, enligt vad kommittén inhämtat, veterinärinstitutets nuvarande

direktion ingått till Kungl. Maj:t med framställning om rättighet

att försälja läkemedel för alla djur, som vore föremål för behandling

vid institutets stationära kliniker, polikliniker och ambulatoriska klinik,

samt om rätt att till riket införa apoteksvaror; men då denna framställning

blivit avstyrkt av apotekarsocietetens direktion, syntes den angivna

förutsättningen om eget apotek vid institutet få anses i hög grad

oviss. Redan av denna anledning vore kommittén förhindrad att biträda

lärarkollegiets förslag om laboratorstjänstens anordnande, vilket för

övrigt syntes vara motiverat huvudsakligen genom institutets behov att

skaffa sig inkomster och mindre med hänsyn till undervisningens krav.

Ej heller direktionens ovanberörda förslag i nu förevarande

avseende syntes emellertid vara av beskaffenhet att kunna av kommittén

understödjas. Förslaget hade avgivits innan ännu veterinärinstitutet

avflyttat från sina gamla byggnader. Någon för institutet i dess helhet

gemensam anordning för läkemedels anskaffande och tillhandahållande

hade där ej blivit genomförd, och direktionen torde hava ansett sig

sakna anledning att vid uppgörande av sitt statförslag förutsätta, att

någon av institutets lärarkrafter kunde behöva disponeras för apoteksgöromål.

Efter inflyttningen i det nya institutet hade emellertid i därför

avsett rum inom en till medicinska kliniken hörande byggnad anordnats

ett för de stationära klinikernas behov avsett läkemedelsförråd, för vilket

erforderliga råmaterial, såvitt de vore att hänföra till apoteksvaror,

inköptes från vederbörligen privilegierat apotek. Vid detta förråd tillreddes

av dess föreståndare, vilken vore examinerad apotekare, läkemedel

efter ordination av vederbörande lärare vid de stationära klinikerna, varjämte

klinikerna från förrådet erhölle sådana medicinalier, som ansåges

böra för sjukvården ständigt finnas till hands. Föreståndaren för förrådet

avlönades, enligt vad som meddelats kommittén, med 4,000 kronor om

året från det av Riksdagen på extra stat för tiden från och med september

1911 beviljade anslag, 51,000 kronor för år räknat. Nämnda

avlöningsbelopp hade ansetts motsvara ett i berörda extra anslag ingående

belopp av 4,000 kronor för »en lärare å den anatomisk-fysiologiska

avdelningen». De åligganden, som tillhörde sistnämnda lärarbefattning,

motsvarande den begärda nya professuren i fysiologi och

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

kemi, uppehölles emellertid i själva verket av t. f. lektorn i kemi m. in.,

vilken vore examinerad veterinär, under det att föreståndaren för

medikamentförrådet hade till åliggande att uppehålla den tjänstgöring,

som enligt stadgarna ålåge nämnde lektor i kemi.

Därest direktionens i de remitterade handlingarna innefattade förslag

nu skulle genomföras, skulle de vid institutet numera vidtagna

apoteksanordningarna icke vidare kunna upprätthållas, då nämligen någon

föreståndare för läkemedelsförrådet icke komme att finnas tillgänglig.

Med hänsyn till det ovissa resultatet av direktionens numera gjorda

ansökan om utvidgade rättigheter i fråga om inköp och tillhandahållande

av medicin, hade kommittén ansett sig böra undvika att avgiva ett förslag,

varigenom en sådan påföljd skulle kunna framkallas; och då först

efter det slutliga avgörandet av berörda ansökan en fast grund för

bedömandet av behovet av biträdande lärare på nu ifrågavarande område

komme att förefinnas, hade kommittén ansett sig icke under nuvarande

förhållanden kunna tillstyrka uppförande å ordinarie stat av någon

biträdande lärare i fysiologi eller kemi.

Däremot syntes tills vidare böra å extra stat beviljas erforderligt

anslag för avlönande av en lärare med laborators ställning, åt vilken

skulle anförtros dels föreståndarskapet för det nu vid institutet inrättade

läkemedelsförrådet, dels ock den undervisning i kemi, som lämpligen

syntes kunna överlämnas åt honom.

Kommittén har därför med avseende å lärarbefattningarna i fysiologi

och kemi hemställt, att å staten för veterinärinstitutet måtte uppföras

en professor i fysiologi och kemi med avlöning lika med professorn

i anatomi och histologi, samt att å extra stat måtte för veterinärinstitutet

uppföras ett belopp av 4,000 kronor såsom arvode åt en

extra laborator i kemi, tillika föreståndare för institutets medikamentförråd.

Vid behandlingen av frågan om professuren i anatomi och histologi

hade, såsom förut nämnts, kommittén på angivna skäl uttalat den

meningen, att den nuvarande professuren i histologi och patologisk

anatomi borde för framtiden omfatta endast sistnämnda ämne.

Med avseende å den lättnad, som härigenom skulle beredas professurens

innehavare, syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke den nuvarande

assistentbefattningen vid patologisk-anatomiska och bakteriologiska

avdelningarna skulle kunna helt och hållet undvaras. Det syntes emellertid

kommittén önskvärt, att de studerande under hela den tid, deras

övningar å patologisk-anatomiska institutionen påginge, därstädes måtte

Ang. lärarbefattningar

patologisk

anatomi.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Ang,

assistenters

avlöning.

Föreståndaren

för veterinärbakteriologiska

anstalten

angående

undervisningen

i bakteriologi

vid institutet.

56 Kung!. Maj-is Nåd. Proposition Nr 46.

hava tillgång till erforderlig ledning och anvisning vid sina arbeten,

och det syntes icke skäligen kunna åläggas professorn att, jämte det

han uppehölle honom åliggande föreläsningsverksamhet, ensam ansvara

för ledningen av övningarna.

Med hänsyn vidare till den patologiska anatomiens stora vikt och

då laboratorn vid veterinärbakteriologiska anstalten icke syntes böra

berövas det biträde vid undervisningen, som han hittills haft att påräkna

av assistenten vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska avdelningen,

hade kommittén ansett assistentbefattningen böra bibehållas och

fortfarande vara fästad vid såväl den patologisk-anatomiska som den

bakteriologiska avdelningen.

I anledning härav hade kommittén haft att taga i övervägande,

vilken avlöning skäligen borde tillkomma assistenter vid veterinärinstitutet.

Med hänsyn till den tillgång på arbetsförtjänst, som i regel

syntes stå de nyexaminerade veterinärerna öppen, hade kommittén ansett,

att, därest arvodet skulle bestämmas till lägre belopp än 2,500 kronor,

utsikter knappast skulle förefinnas att erhålla kompetenta sökande till

dessa assistentbefattningar; och hade därför kommittén, som i det följande

komme att behandla frågan om bostäder för assistenter, icke

ansett sig böra påyrka någon nedsättning i det från veterinärinstitutets

sida föreslagna arvodesbeloppet.

Sedan löneregleringskommitténs betänkande blivit för utlåtandes

avgivande remitterat till medicinalstyrelsen, har föreståndaren för statens

veterinärbakteriologiska anstalt, professorn A. Bergman i en till nämnda

styrelse ställd skrift framlagt ett förslag till ändrad anordning i fråga

om undervisningen i bakteriologi vid institutet. Professor Bergman

erinrar, att kommittén meddelat, att någon begäran om lindring för den

nuvarande professorn i anatomi och histologi ej blivit framställd, men

att kommittén, som föreslagit överflyttandet av histologien till annan

lärare, funnit skäl till en dylik lindring i den uppfattningen att »den

patologiska anatomien — —--dock lärer fä anses både från den

vetenskapliga forskningens och från undervisningens synpunkt vara till

omfattning och betydelse förtjänt att fullt jämnställas med den normala

makroskopiska och mikroskopiska anatomien». Att den patologiska anatomien

ur båda dessa synpunkter hade minst samma betydelse som de

sistnämnda ämnena vore utan tvivel sant, men den patologiska anatomiens

omfattning ur undervisningssynpunkt, vilken det väl här mest gällde, kunde

ej med fog sägas vara så stor som omfattningen av anatomi och liisto
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 46.

logi. Man måste komma ihåg, att studiet av kroppens normala byggnad

(anatomi och histologi) vore grundläggande och förutsatte inlärandet av

en viss teknik, av vilken man sedan hade nytta, när man studerade

avvikelserna från den normala byggnaden. Att avsevärt utvidga den

nuvarande undervisningen i patologisk anatomi vore säkerligen icke

rådligt, då det kunde bidraga till förlängning av studietiden vid veterinärinstitutet,

och det syntes ej heller vara behövligt, för att den studerande

skulle förvärva det mått av kunskap i ämnet, som behövdes för fortsatta

veterinära studier och praktisk veterinärverksamhet. Professorns

i patologisk anatomi undervisningsskyldighet skulle sålunda, om löneregleringskommitténs

förslag oförändrat vunne Riksdagens bifall, bliva

väl litet omfattande, men detta kunde hjälpas genom att denne professor

i stället för undervisningen i histologi, med 1 timmes föreläsning i

veckan på höstterminen och 2 timmar på vårterminen samt 39 timmar

övningar, finge övertaga undervisningen i bakteriologi, vilken nu omfattade

2 timmar föreläsningar i veckan under höstterminen, inga på

vårterminen och endast 16 timmar övningar. Som syntes, kunde i så

fall undervisningen i patologisk anatomi och bakteriologi ändå utvidgas

utan att professorns tid bleve mera än nu upptagen av undervisning.

Som bekant tillkomme det för närvarande statens veterinärbakteriologiska

anstalt att genom den vid anstalten anställde laboratorn upprätthålla

undervisningsskyldigheten i bakteriologi vid veterinärinstitutet.

Lärarkollegiet vid veterinärinstitutet hade ursprungligen föreslagit, att

den veterinärbakteriologiska anstaltens föreståndare skulle ombesörja den

teoretiska undervisningen i bakteriologi vid institutet, under det att en

assistent borde leda de praktiska övningarna. Kollegiets ordförande

professor Vennerholm hade visserligen ansett det av kollegiets flertal

gillade förslaget såsom för veterinärinstitutet förmånligast, men likväl

med hänsyn till att medicinalstyrelsens representant inom direktionen

där bestämt hävdat som sin uppfattning, att föreståndaren för veterinärbakteriologiska

anstalten icke borde ha någon undervisningsskyldighet

vid institutet, föreslagit en modifikation så till vida, att undervisningen

i bakteriologi skulle kunna uppdragas åt anstaltens laborator. Direktionen

för veterinärinstitutet hade förklarat, att den veterinärbakteriologiska

anstalten, om den skulle anordnas vid veterinärinstitutet, måste

inrättas som en självständig institution, och dess tjänstemän vara

helt och hållet befriade från undervisningsskyldighet vid institutet i

annan mån, än att föreståndaren skulle låta de äldre veterinäreleverna

få en överblick över gången och arten av de på anstalten försiggående

arbetena. Medicinalstyrelsen hade framhållit som sin bestämda uppBihang

till Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 27 höft. (Nr 46.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

fattning, att anstaltens tjänstemän borde vara befriade från undervisning

vid institutet i annan mån än av direktionen sålunda föreslagits. I

propositionen den 9 april 1908 angående inrättande av en veterinärbakteriologisk

anstalt hade av departementschefen framlagts professor Vennerholms

förslag, men det hade icke skett utan tvekan, vilken tagit sig uttryck

i följande ord: »Oaktat goda skäl synas mig föreligga för direktionens

åsikt, anser jag dock, att det ej bör vara förenat med någon större

risk att gå den medelväg, som institutets rektor professor Yennerholm

i sin reservation till lärarkollegiets betänkande förordat, nämligen att

uppdraga undervisningen i bakteriologi vid institutet åt en under anstaltens

chef tjänstgörande laborator.» Detta hade också blivit Riksdagens

beslut. Denna bestämmelse hade alltså framförts med tvekan som ett

kompromissförslag.

Professor Bergmans uppfattning vore, att bestämmelsen, att anstaltens

laborator skulle upprätthålla undervisningen i bakteriologi vid

veterinärinstitutet, icke medfört någon fördel för anstalten. Meddelandet

av denna elementära undervisning vore ganska främmande för

anstaltens verksamhet i övrigt. Tiden för föreläsningar och övningar

vore visserligen icke lång, men om man därtill lade vad som fordrades

för förberedelse, tentamina och deltagande i kollegier, så vore den arbetstid,

som sålunda ginge förlorad för anstalten, ändå icke alldeles betydelselös,

och det vore så med laboratoriearbeten, att nödtvungen frånvaro

från desamma kunde, om den komme olägligt, även när det blott gällde

kortare stunder, medföra stor tidsspillan. Principen att laboratorn såsom

anstaltens tjänsteman utövade självständig verksamhet vid sidan av föreståndaren,

ansåge Bergman icke riktig. Det vore ur anstaltens synpunkt

mycket önskligt, om laboratorn kunde befrias från nämnda undervisningsskyldighet.

Nu skulle man kunna invända, att, om laboratorn befriades från

undervisningsskyldighet, så vore hans avlöning onödigt hög. Det vore

dock icke fallet, ty undervisningen hade varit en jämförelsevis liten del

av hans verksamhet och kunde icke betraktas som högre kvalificerad

än den övriga delen. Hans arbete skulle icke heller minskas utan

endast bliva i viss mån av annan art, uteslutande ägnat åt anstalten.

Om man därtill toge i betraktande, att han vid åtskilliga tillfällen hade

att vara föreståndarens ställföreträdare, så syntes det icke rimligt att

sätta hans lön lägre än den nu vore.

Det skulle vidare kunna ifrågasättas, om icke den år 1913 av Riksdagen

beslutade assistenten vid veterinärbakteriologiska anstalten kunde

vara obehövlig, ifall laboratorn befriades från nämnda undervisnings
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

skyldighet. Men dennas omfattning vore icke så stor, att ökningen i

anstaltens arbetskrafter därigenom kunde bli mera än en bråkdel av den

ökning, som erhölles genom att en assistent anställdes. Vad Bergman

dock bland annat hoppades kunna vinnas genom undervisningsskyldighetens

borttagande vore, att mera tid skulle bli övrig för författarverksamhet.

Då Bergman utarbetat sitt förslag till stat för anstalten för år 1913,

hade det icke varit bekant, att möjlighet till en tillfredsställande lösning

av frågan om den bakteriologiska undervisningens ordnande skulle yppa

sig så snart. I annat fall skulle han icke underlåtit att fästa uppmärksamheten

på densamma. Men även om så varit, skulle han icke tvekat att

framhålla behovet av att assistent anställdes, då detta behov i alla fall vore

mycket stort. Sedan dess hade anstaltens verksamhet fortfarande utvecklats.

Det vore orimligt, att två tjänstemän skulle kunna räcka till för arbetet,

och åtskilligt måste stå tillbaka för löpande göromål. Anställandet av

en assistent hade därför varit nödvändigt, även om laboratorn befriades

från sin undervisningsskyldighet vid veterinärinstitutet.

En befrielse härifrån förhindrade naturligtvis icke, att tillfälle fortfarande

kunde beredas veterinärinstitutets äldre elever att taga del av

gången och arten av anstaltens arbeten. Ej heller utgjorde det något

hinder för att allt insänt material, som ej behövdes för anstaltens

arbeten, fortfarande som hittills kunde ställas till förfogande för undervisningen

vid veterinärinstitutet.

Ämnena bakteriologi och patologisk anatomi stode utan tvivel

varandra mycket nära, i det att de flesta patologisk-anatomiska förändringar

i mer eller mindre grad vore beroende eller påverkade av

mikroorganismer. Det vore därför nödvändigt att vid undervisning i ett

av dessa ämnen taga hänsyn till det andra. Det skulle således vara ur

undervisningssynpunkt fördelaktigt, om professorn i patologisk anatomi

finge övertaga ämnet bakteriologi i stället för histologi, och Bergman

trodde sig veta, att den mångårige läraren i dessa ämnen vid veterinärinstitutet

vore av samma mening.

I löneregleringskommitténs förslag till anställande av en gemensam

assistent vid patologisk-anatomiska och bakteriologiska avdelningarna

svntes man också kunna se ett medgivande av den nära samhörigheten

mellan de båda ämnena. Det kunde emellertid ifrågasättas,

om det vore lämpligt, att en person på sa sätt ålades att assistera pa

två avdelningar, men denna olägenhet skulle försvinna, om dessa ämnen

bleve förenade i en professur.

Nu funnes ett årsanslag å 1,000 kronor för undervisningen i

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

bakteriologi, och i stället för de få rummen på gamla veterinärinstitutet

funnes nu en stor institution för undervisningen i patologisk anatomi,

bakteriologi och histologi. Statens veterinärbakteriologiska anstalt hade

däremot inga undervisningslokaler. Undervisningen i bakteriologi skedde

därför på den s. k. patologisk-anatomiska institutionen, föreläsningarna

i dess föreläsningssal, övningarna i dess mikroskoperingssal och förberedande

arbeten i ett därill reserverat rum. Den patologisk-anatomiska

institutionen vore också utrustad med för bakteriologiska arbeten

erforderliga rum till smärre försöksdjur och försöksstall. Överflyttandet

av bakteriologien till denna institution föranledde alltså ingen svårighet

ur lokal synpunkt.

Med stöd av det sålunda anförda har Bergman hemställt, att, i

anslutning till förslaget att professorn i histologi och patologisk anatomi

vid veterinärinstitutet skulle befrias från sin undervisningsskyldighet i

förstnämnda ämne, skyldigheten att undervisa i bakteriologi vid veterinärinstitutet

måtte överflyttas från laboratorn vid veterinärbakteriologiska

anstalten till professorn i patologisk anatomi vid institutet.

Lärarkollegiet Lärarkollegiet, som vid sitt yttrande över löneregleringskommitténs

/« 1913. förgjag jämväl haft att taga under övervägande professor Bergmans

nyssberörda framställning, har vad först beträffar kommitténs förslag

att överflytta ämnet histologi från professuren i patologisk anatomi till

professuren i anatomi anfört, att därigenom en väsentligt ojämn fördelning

av arbetsbördan emellan dessa lärostolar skulle bliva följden.

Den i förslaget anförda minskningen i professorns i anatomi undervisningsskyldighet

genom att han befriats från fysiologien vore nämligen

mera skenbar än verklig, då de timmar, som förut använts för fysiologien,

numera upptoges av föreläsningar i anatomi, och 5 timmars föreläsningar

i veckan vore dock knappt tillräckligt för att medhinna kurserna i husdjurens

anatomi, komparativ anatomi och embryologi. Skulle även

ämnet histologi hänföras till nämnda professur, komme den anatomiska

undervisningen därigenom att bliva i hög grad lidande. Att ämnet

patologisk anatomi vore tillräckligt vidlyftigt och betydelsefullt för att

utfylla en persons hela tid och tillfullo taga hans arbetskrafter i anspråk,

ville kollegiet ingalunda bestrida, men skulle professorn i nämnda ämne

endast meddela undervisning däri och åläggas samma föreläsningsskyldighet

som övriga professorer, måste föreläsningskursen i ämnet i

väsentlig grad utsträckas, nämligen från nuvarande 107 timmar till

155 timmar. Om också den erforderliga examenskursen därigenom icke

behövde ökas, så komme dock de studerandes tid att upptagas av flera

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

föreläsningar, då den nu för histologien använda tiden i stället måste

utfyllas med föreläsningar i patologisk anatomi.

Skulle histologien likväl hänföras till den anatomiska avdelningen,

så ville kollegiet fästa uppmärksamheten på, att det i löneregleringskommitténs

förslag för nämnda avdelning upptagna anslaget av 2,300

kronor ej kunde anses tillräckligt. För närvarande vore för den anatomiska

avdelningen använt ett belopp av 2,000 kronor, som vore för

ändamålet väl behövligt, och sålunda skulle för den histologiska undervisningen

återstå endast 300 kronor, vilket tydligen vore otillräckligt.

En förhöjning bleve därför nödvändig, och det för den anatomiska och

histologiska avdelningen gemensamma årsanslaget syntes icke böra sättas

lägre än till 2,800 kronor. Dessutom borde till den första uppsättningen

av instrument, glas m. m. anvisas en summa av omkring 2,500 kronor.

Ifråga om löneregleringskommitténs förslag, »att å extra stat må för

veterinärinstitutet uppföras ett belopp av 4,000 kronor såsom arvode åt

en extra laborator i kemi, tillika föreståndare för institutets medikamentförråd»,

har kollegiet anfört, att professorn i fysiologi och kemi enligt

kollegiets förslag skulle av ämnet kemi endast övertaga undervisningen

i den fysiologiska kemien, varemot den propedeutiska kursen ävensom

den farmaceutiska kemien skulle överlämnas åt laboratorn. För att

erhålla en person med nödig kompetens i båda dessa grenar av ämnet

hade kollegiet ansett lämpligt, att laboratorn vore examinerad apotekare.

Därigenom vunnes även den fördelen, att han kunde förestå institutets

lake medelsförråd, så länge ett sådant funnes. Laboratorns huvuduppgift

bleve dock alltid att vara biträdande lärare i kemi, och då befattningen

ifråga sålunda, vare sig ett eget apotek komme att ställas till institutets

förfogande eller ej, vore oundgängligen nödvändig för ett tillfredsställande

ordnande av undervisningen i kemi, vore det i högsta grad

önskvärt, att anslaget för avlönande även av nämnda laboratorsbefattning

upptoges å institutets ordinarie stat.

Vidkommande frågan om ordnande av undervisningen i bakteriologi

har kollegiet anfört, att ett av de väsentligaste skälen för den veterinärbakteriologiska

anstaltens förläggande till institutet varit, att för den

veterinära undervisningen på bästa möjliga sätt tillgodogöra det rikliga

material, som från alla håll insändes till anstalten. Den hittills vunna

erfarenheten hade utvisat, att det från institutets sida avsedda ändamålet

tillfullo uppnåtts. Skulle undervisningen i bakteriologi nu åter överflyttas

till professorn i patologisk anatomi och den organiska föreningen

med den veterinärbakteriologiska anstalten sålunda brytas, skulle det

enligt kollegiets mening otvivelaktigt vara till skada för undervisningen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Reservation.

62 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Det måste nämligen alltid betraktas som en fördel, att antalet av de

undervisningsämnen, som tillkomme varje lärare, så mycket som möjligt

minskades, då respektive lärare därigenom alltid lättare kunde behärska

sitt ämne. Då institutet genom den nuvarande anordningen för undervisningen

i bakfceriologi hade tillgång till en person, som uteslutande

hade att ägna sig åt denna disciplin, läge däruti en så väsentlig fördel,

att den vore väl värd att tillvarataga. En förening av två så viktiga

ämnen som bakteriologi och patologisk anatomi, som vart och ett för

sig fullständigt krävde sin man, på samma person kunde därför ingalunda

vara någon fördel varken för undervisningen eller de vetenskapliga

arbetena inom dessa ämnen vid institutet.

Av det rikliga material, som insändes till anstalteh, kunde naturligtvis

det för undervisningen i bakteriologi behövliga bäst tillvaratagas

och sovras av en person, som på samma gång han vore anställd vid

anstalten och sålunda hade fullt reda på tillgängligt material även hade

att bestrida undervisningen vid institutet och på grund därav väl kände,

vad som därför vore för tillfället bäst behövligt. Detsamma gällde även

ifråga om det gagn, de studerande vid institutet kunde hava av den

medgivna rätten att vid den veterinärbakteriologiska anstalten taga del

av gången och arten av där förekommande arbeten. Tydligt vore, att

behållningen för de studerande borde kunna bliva väsentligt större, om

deras arbeten även där leddes av samme lärare, som förut haft deras

undervisning sig anförtrodd och sålunda kände deras kunskaper och

kunde undvika tidsspillan genom onödig upprepning av vad de förut

kände.

Enligt nuvarande laboratorns uppgift vore den tid, som uteslutande

toges i anspråk för undervisningen, jämförelsevis så ringa, att därigenom

endast högst obetydligt av hans arbete för anstalten ginge förlorat.

Fördelarna för anstalten av att laboratorn befriades från undervisningsskyldigheten

i bakteriologi syntes sålunda vara jämförelsevis obetydliga

i förhållande till de olägenheter, som brytandet av det hittills rådande

sambandet mellan nämnda anstalt och institutet skulle kunna medföra

för undervisningen därstädes.

Vid detta kollegiets yttrande var fogad reservation av besiktningsveterinären

S. D. Wall, vilken under dåvarande ordinarie professorns i histologi

och patologisk anatomi J. Svenssons sjukdom tjänstgjorde såsom

hans ställföreträdare. Reservanten, vilken förmälde sig hava i ämnet

samrått med professor Svensson och uttala även dennes mening,

kunde icke dela kollegiets åsikt, att histologien fortfarande borde vara

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

förenad med den patologiska anatomien, utan anslöt sig av närmare

angivna skäl till direktionens och löneregleringskommitténs förslag om

detta ämnes överförande till den anatomiska professuren.

Direktionen har i sitt yttrande den 3 april 1913 meddelat, att vad

kollegiet nu anfört till förmån för histologiens fortsatta förblivande vid

den patologisk-anatomiska professuren icke förmått rubba direktionen i

dess övertygelse, att den av institutets förra direktion och kommittén

intagna ståndpunkten i denna fråga vore den riktiga. Direktionen ville

emellertid erinra, att, därest detta förslag komme att vinna statsmakternas

godkännande, det för anatomiska och histologiska avdelningen i

omkostnadsstaten upptagna beloppet av 2,300 kronor borde höjas till

2,800 kronor, liksom också för nyanskaffning av erforderliga instrument

och glas m. in. för samma avdelning syntes behöva för en gång anvisas

ett anslag å extra stat av omkring 2,500 kronor.

Med anledning av kommitténs förslag att tills vidare skulle å extra

stat uppföras ett arvode av 4,000 kronor till en extra laborator i kemi,

tillika föreståndare för institutets medikamentförråd, har direktionen

anfört, att den omständigheten, att apotekarsocietetens direktion avstyrkt

direktionens framställning i apoteksfrågan, icke kunde föranleda direktionen

att frångå sin framställning om uppförande av laboratorsbefattningen

å den ordinarie staten. Vilken än utgången av framställningen

i apoteksfrågan kunde bliva, kvarstode dock i varje fall behovet av en

laborator inom ifrågavarande ämnesgrupp, och avlöningen kunde ej sättas

lägre än till nn ifrågasatta 4,000 kronor. Om i enlighet med kommitténs

hemställan det erforderliga beloppet komme att anvisas på extra

stat och sålunda beviljas för varje år, kunde förordnande å tjänsten ej

meddelas för längre tid än ett år i sänder, vilket åter i sin mån skulle

bidraga att än ytterligare försvåra rekryteringen till platsen.

Beträffande frågan, huruvida veterinärbakteriologiska anstaltens

tjänstemän skulle i någon mån betungas med undervisningsskyldighet vid

veterinärinstitutet eller ej, hade, enligt vad direktionen erinrat, å ena sidan

framhållits, att dessa tjänstemän borde odelat få ägna sig åt de många

viktiga uppgifter, som ålåge anstalten, försåvitt densamma skulle på ett

tillfredsställande sätt motsvara det med anstaltens inrättande avsedda

ändamålet, medan man å andra sidan ansett, att undervisningen i bakteriologi

vid institutet skulle kunna anförtros åt veterinärbakteriologiska

anstalten. Redan när frågan om anstaltens inrättande förelåg, hade dessa

båda divergerande åsikter varit representerade hos de myndigheter, som

haft att yttra sig rörande anstaltens organisation m. m. Lärarkollegiet

Direktionen

3/4 1913.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

vid institutet hade då liksom nu hyllat den senare åsikten, under det

att såväl dåvarande direktionen som medicinalstyrelsen med skärpa

förfäktat den förra meningen.

Erfarenheten under de nu gångna åren hade, enligt direktionens

mening, till fullo bekräftat riktigheten av den uppfattningen, att den

dubbelställning, som laboratorn vid anstalten år 1908 erhöll, skulle

vålla avsevärda olägenheter för anstalten och dess för landets husdjursskötsel

viktiga arbete; och tilläte sig direktionen i detta avseende hänvisa

till den utförliga motivering, dåvarande direktionen i sitt yttrande

rörande anstaltens organisation framlade till stöd för sitt då framställda

yrkande. Direktionen intoge i denna fråga allt fortfarande samma

ståndpunkt och då, genom att professorn i histologi och patologisk

anatomi, som före ifrågavarande anstalts inrättande uppehållit undervisningen

förutom i dessa ämnen jämväl i bakteriologi, nu skulle befrias

från undervisningsskyldighet i förstnämnda ämne, tillfälle förelåge att

uti förevarande hänseende få en ändring genomförd i, enligt direktionens

åsikt, den enda rätta riktningen, syntes det direktionen synnerligen

önskvärt, att sådan ändring nu bleve vidtagen. Att nämnde professor

nu återtoge sitt förutvarande ämne bakteriologi torde icke i någon

mån behöva bliva betungande för honom, enär undervisningen vid

institutet i ämnet vore långt mindre omfattande än i det samme professor

nu tillhörande ämnet histologi. Någon svårighet för honom att i fullt

nöjaktig utsträckning kunna för sin undervisning draga fördel av det

undervisningsmateriel, som kunde erhållas från veterinärbakteriologiska

anstalten, behövde enligt direktionens övertygelse icke befaras. Genom

ett bifall till detta förslag skulle anstalten bliva i tillfälle att odelat

få ägna sina krafter åt fyllandet av den viktiga uppgift, för vilken

anstalten uteslutande blivit upprättad. Detta syntes direktionen vara

så mycket mera av behovet påkallat, som anstaltens arbetsbörda, såsom

man från början kunnat förutse, visat sig vara stadd i så stark tillväxt,

att anstalten, så länge de tillgängliga arbetskrafterna skulle vara splittrade

på två så skilda verksamhetsfält, som nu vore fallet, svårligen

kunde motsvara de fordringar, som ställdes på densamma. På sätt

professor Bergman i sin skrivelse framhållit, syntes den föreslagna överflyttningen

av undervisningsskyldigheten i bakteriologi icke behöva vålla

nämnvärda svårigheter beträffande lokala förhållanden.

Alla omständigheter syntes sålunda direktionen tala för att ett

bifall till professor Bergmans framställning skulle, utan att i något

hänseende behöva verka störande på undervisningen i bakteriologi,

lända den veterinärbakteriologiska anstalten till avsevärd båtnad.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 46.

Mot direktionens uttalande i fråga om undervisningen i bakteriologi Rcservahon■

tiar reservation avgivits av direktionens ordförande, justitieradet P. von

Seth ocli ledamoten godsägaren J. A. Scharp, vilka anfört, att de icke kunde

biträda flertalets mening, huvudsakligast av det skälet, att de funne det

mindre lämpligt, att så kort tid efter det Kungl. Maj:t och Riksdagen fattat

sitt beslut rörande anstaltens organisation, föreslå en så avsevärt genomgripande

förändring, varigenom anstalten komme att sa gott som lösslitas

från institutet såsom veterinärutbildningsanstalt, och detta så mycket mer

som de ej heller vore övertygade om, att den ifrågasatta förändringen

icke skulle behöva föra med sig vissa svårigheter i lokalt hänseende.

Medicinalstyrelsen har i fråga om laboratorsbefattningen i kemi,

som enligt löneregleringskommitténs förslag skulle uppföras å extra l913

stat, men som direktionen velat uppföra å ordinarie stat, förklarat sig

icke kunna dela direktionens åsikt. Frågan sammanhängde nämligen

med väckt förslag, att laboratorn tillika skulle vara föreståndare för ett

för institutet ifrågasatt självständigt apotek, resp. ett medikamentförråd,

från vilket medicin kunde utlämnas även till djurägare, vilkas

djur, utan att hava varit förda till institutet, dock blivit genom dess

ambulatoriska klinik behandlade för sjukdom. Då denna apoteksfråga

ännu icke vunnit sin lösning, ansåge sig styrelsen icke kunna för närvarande

tillstyrka, att laboratorsbefattningen sattes å ordinarie stat.

Beträffande frågan om ordnandet av undervisningen i bakteriologi,

som berörde även veterinärbakteriologiska anstalten och som vore av

anmärkningsvärd betydelse, ansåge styrelsen sig böra yttra sig utförligare.

Professuren i patologisk anatomi vid institutet hade från början av

dess inrättande omfattat ämnena patologisk anatomi, bakteriologi och

histologi. Vid tillkomsten av statens v.eterinärbakteriologiska anstalt

hade från professuren i fråga avskilts undervisningsskyldigheten i bakteriologi,

och nu skulle, enligt såväl löneregleringskommitténs som

direktionens förslag, vilket medicinalstyrelsen biträdde, ytterligare frånskiljas

undervisningsskyldigheten i histologi, enär denna sistnämnda

skyldighet skulle överflyttas på professuren i anatomi vid institutet.

Sålunda skulle av de tre ursprungliga ämnena återstå endast patologisk

anatomi, en ganska väsentlig inskränkning således. Denna inskränkning

framträdde så mycket starkare, om man toge i betraktande jämväl

den omständigheten, att på den tid professuren omfatta,de de tre angivna

ämnena och ända till tiden för veterinärbakteriologiska anstaltens

tillkomst det ålegat professurens innehavare att även bereda tuberkulin

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 27 käft. (Nr 46.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

samt förrätta bakteriologiska och patologiskt-anatomiska undersökningar

på alla sådana djurdelar, som för veterinäradministrationens räkning

insändes till institutet. I betraktande av denna som sagt ganska väsentliga

inskränkning i de ursprungligen med professuren i fråga förenade

åliggandena syntes det styrelsen synnerligen välbetänkt att till denna

professur återbörda skyldigheten till undervisning i bakteriologi, varigenom

en så väl av direktionen som även styrelsen länge hyst önskan

omsider skulle vinna uppfyllelse.

Direktionen hade till stöd för sin ståndpunkt i denna del av

ärendet bland annat åberopat och hänvisat till ett den 5 december

1907 av dåvarande direktionen för institutet avgivet yttrande rörande

denna fråga. Även medicinalstyrelsen funne de i detta yttrande gjorda

uttalandena härom synnerligen beaktansvärda och biträdde jämväl vad

professor Bergman i förut anförda skrivelse anfört i frågan.

Emellertid hade nu så väl veterinärinstitutets lärarkollegium i sitt

ovan anförda yttrande som ock två reservanter inom direktionen hyst

en härifrån avvikande mening. Styrelsen ansåge sig emellertid böra

göra en sammanfattning av de motskäl, som talade för direktionens och

styrelsens sammanstämmande mening i denna del av ärendet.

Mot lärarkollegiets ståndpunkt härutinnan kunde bland annat anföras

följande:

l:o) Kollegiet framhölle som en väsentlig fördel, att veterinärinstitutet

genom den nuvarande anordningen för undervisningen i bakteriologi

hade tillgång till en person, som uteslutande hade att ägna sig

åt denna disciplin. Detta vore emellertid icke fallet, ty han måste även

lika ofta utföra arbete, hörande till den patologiska anatomiens område

och i sin dagliga verksamhet se båda dessa ämnen ur en helt annan

synpunkt än undervisningens. Härtill komme, att han framdeles mer

och mer måste tänkas bli upptagen av tjänsteresor, varigenom undervisningen

skulle bliva lidande. För den veterinära utbildningen ansåge

styrelsen det därför ej kunna vara särskilt fördelaktigt, om laboratorn

meddelade undervisning i bakteriologi vid veterinärinstitutet. För

denna utbildning kunde statens veterinärbakteriologiska anstalt däremot

verka genom undervisning vid specialkurser, såsom för länsveterinäraspiranter

och äldre veterinärer.

2:o) Kollegiet yttrade vidare, att ett av de väsentligaste skälen för

förläggandet av statens veterinärbakteriologiska anstalt till veterinärinstitutet

varit, att för den veterinära undervisningen på bästa sätt tillgodogöra

det material, som dit insändes. Det egentliga skälet härtill

torde dock hava varit förhoppningen, att man skulle kunna spara ut
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

gifter för anstaltens anordnande, i all synnerhet till dess man vunnit

erfarenhet om, huru stort behovet av en fristående sådan anstalt vore

här i landet. Varken direktionens majoritet eller medicinalstyrelsen hade

hyst eller hyste några som helst farhågor för att icke — även om laboratorn

ställdes utanför undervisningen vid institutet — det till anstalten

insända undersökningsmaterial, som ej behövdes för dess egna arbeten,

skulle ställas till förfogande för undervisning vid institutet. Föreskrift

härom funnes också lämnad i instruktionen för denna anstalt, och

styrelsen hade sig jämväl bekant, att denna föreskrift blivit efterlevd,

men att institutet i mycket ringa grad använt sig av denna fördel.

3:o) Beträffande äldre veterinärelevers arbeten på anstalten hade

medicinalstyrelsen inhämtat, att dessa brukade vara så anordnade, att

var och en finge sig en mindre uppgift förelagd att lösa under ledning

av anstaltens tjänstemän. Vid sådant förhållande kunde det ej hava

någon nämnvärd betydelse, om denna handledning gåves av laboratorn

såsom lärare eller föreståndaren för anstalten, då styrelsen vore övertygad

om, att undervisningen i varje fall skulle bliva så god, som tid

och omständigheter medgåve.

4:o) Undervisningen i patologisk anatomi omfattade nu, enligt

kollegiets uppgift, 107 timmars föreläsningar. Ytterligare utvidgning

av detta ämne vore icke tillrådlig, om man ville undvika förlängning

av studietiden, och vore ej heller behövlig för att de studerande skulle

förvärva det mått av kunskap i ämnet, som erfordrades för fortsatta

veterinärstudier och praktisk veterinärverksamhet.

5:o) 155 föreläsningar om året, vilket skulle bliva summan av föreläsningarna

i patologisk anatomi och bakteriologi, kunde, även om

man toge hänsyn till att obduktioner tillkomme. icke anses vara för

mycket, i synnerhet ej då det rörde sig om föreläsning av begränsade

kurser. När det nu föresloges ökning av lärarnas löner, syntes en så

stor, samtidig minskning av undervisningsskyldigheten, som den ifrågasatta,

vara svår att motivera.

Mot reservanternas inom direktionen ståndpunkt kunde bland annat

anföras följande:

Angående verkan av bestämmelsen om skyldighet för laboratorn

att undervisa i bakteriologi vid veterinärinstitutet hade redan nu så stor

erfarenhet vunnits, att den kunde sägas bestämt bekräfta riktigheten av

den utav både direktionen och styrelsen uttalade farhågan, att anordningen

skulle befinnas olämplig. Olägenheterna med densamma kunde

ej tänkas avtaga, utan måste ökas, i mån som anstaltens arbetsfält utvidgades.

Av detta skäl och enär ett så gynnsamt tillfälle till en till
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

Reservation.

Föreståndaren

för veterinär

bakteriologiska

anstalten

26/o

1913.

68 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46-

fredsställande lösning av frågan om den bakteriologiska undervisningens

ordnande sannolikt icke snart komme att åter erbjuda sig, ansåge styrelsen,

att detta tillfälle ovillkorligen borde begagnas.

En resumé av de skäl, som talade till förmån för direktionens

och styrelsens förevarande hemställan om undervisningens i bakteriologi

överflyttande till professuren i patologisk anatomi, tedde sig på

följande sätt:

Ur anstaltens synpunkt: Olägenheter: inga. Fördelar: 1) direkt

tidsbesparing; 2) laboratorns intresse kunde odelat ägnas åt anstalten.

Ur ordinarie professorns i patologisk anatomi (och histologi) synpunkt:

Fördelaktigt både för undervisningen och för honom själv, om undervisningsskyldigheten

i histologi utbyttes mot sådan i bakteriologi.

Ur veterinärinstitutets synpunkt: Påstådda olägenheter vore bemötta

redan här ovan. Fördelar: 1) bakteriologien stode patologisk anatomi

mycket närmare än histologien gjorde det; 2) läraren i patologisk

anatomi och bakteriologi kunde odelat ägna sig åt undervisningen, och

avbrott däri genom dennes tjänsteresor riskerades icke; B) den föreslagne

assistenten i patologisk anatomi och bakteriologi komme att tjänstgöra

under en enda chef, varigenom hans arbetskraft kunde bättre utnyttjas.

Ur ekonomisk synpunkt: Överflyttningen skulle icke föranleda någon

utgift för statsverket, enär tillräckligt årsanslag för undervisningen i

bakteriologi, 1,000 kronor, funnes uppfört å veterinärinstitutets stat

och undervisningen skulle komma att meddelas i samma lokaler som

nu, nämligen på patologisk-anatomiska avdelningen, vilken med sina

27 rum och försöksstall vore fullt tillräcklig för undervisningen i såväl

patologisk anatomi som bakteriologi.

Vid medicinalstyrelsens utlåtande var fogad reservation av föredraganden,

medicinalrådet Kjerrulf, som tillstyrkte direktionens förslag

att redan nu uppföra laboratorsbefattningen i kemi å ordinarie stat.

Föreståndaren för veterinärbakteriologiska anstalten, förbemälde

Bergman, har i eu till medicinalstyrelsen ställd, av denna styrelse med

skrivelse den 6 oktober 1913 överlämnad skrift av den 26 september

1913 hemställt att, då propositionen till 1913 års Riksdag icke blivit

avgjord, medicinalstyrelsen måtte förnya sin framställning av den 11

april samma år om överflyttande av undervisningsskyldigheten i bakteriologi

till professorn i patologisk anatomi. Bergman har särskilt

åberopat de stora svårigheter, som visat sig på grund av laboratorns

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 46.

undervisningsskyldighet kunna uppkomma i de fall, när tjänstledighet

behövdes för anstaltens föreståndare. Tillika har Bergman anfört, att

sedan numera professuren i histologi och patologisk anatomi blivit ledig

genom förre innehavarens, professor Svenssons frånfälle samt enligt

Kungl. Majtts beslut skulle tillsvidare uppehållas endast på förordnande

i avvaktan på omorganisationen, tillfället syntes vara synnerligen lägligt

för vidtagandet av ändring i nämnda professurs omfattning. Han vidhölle

för övrigt sin åsikt att ur undervisningssynpunkt ämnena patologisk

anatomi och bakteriologi ej vore större, än att de bekvämt

kunde sammanfattas i en professur, och att det skulle vara till stor

fördel för undervisningen, om ämnet bakteriologi inginge i denna professur

i stället för histologi.

Medicinalstyrelsen har i sin sist omförmälda skrivelse åberopat

sitt utlåtande av den 11 april 1913 och framhållit, att de där angivna

olägenheterna av laboratorns undervisningsskyldighet under senaste tid

trätt allt mera i dagen.

Veterinärinstitutets direktion, som anbefallts yttra sig över sistomförmälda

framställning, har inhämtat yttrande av lärarkollegiet,

vilket i skrivelse den 15 oktober 1913 förklarat, att sedan kollegiet

den 19 mars 1913 avgivit yttrande i frågan, ingenting inträffat, som

varit i någon mån ägnat att påverka kollegiets ställning till förslaget.

Den erfarenhet, som vunnits av den nuvarande innehavaren av befattningen

såsom laborator vid anstalten och lärare i bakteriologi vid institutet,

överensstämde, enligt vad som meddelats kollegiet, ingalunda

med den av professor Bergman uttalade.

Direktionen har med skrivelse den 15 oktober 1913 överlämnat

lärarkollegiets yttrande samt för egen del åberopat vad direktionen

och dess särskilda ledamöter förut anfört i frågan.

Med skrivelse den 10 september 1913 till chefen för lantförsvarsdepartementet

har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse överlämnat en

P. M., vari framhållits vissa önskemål angående veterinärundervisningen

m. m. Denna skrivelse har blivit överlämnad till jordbruksdepartementet,

varefter yttrande infordrats från medicinalstyrelsen efter direktionens

för institutet hörande.

Sjukvårdsstyrelsens önskemål gälla anordningen av undervisningen

i husdjurslära och i hovbeslagslära m. m. samt de biträdande

Medicinalstyrelsen

6/io

1913.

Lärarkollegiet

16/io 1913.

Direktionen

16/io 1913.

Arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse

10/9 1913.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

lärarnas ställning. I de bägge förstnämnda hänseendena skall jag senare

återkomma till desamma.

Angående de biträdande lärarna — nämligen enligt statförslaget

till 1913 års Riksdag en prosektor, två laboratorer och två assistenter

— framhåller sjukvårdsstyrelsen, att dessa tjänster torde vara inrättade

för att bereda vederbörande huvudlärare sakkunnigt biträde, vilket

visserligen vore behövligt, men de borde ej mindre vara avsedda för

att unga män, som avlagt veterinärexamen, skulle få tillfälle att själva

utbilda och förkovra sina kunskaper på områden, där de tjänstgjorde.

Därföre borde det också vara av synnerlig vikt, att dessa biträdande

lärare icke finge kvarstå i sådan befattning mer än viss tid; på det

att de icke skulle stänga vägen för andra, som önskade komma i åtnjutande

av förmånen att erhålla sådan anställning. Genom lämplig

omsättning av innehavare på dessa platser skulle sålunda småningom

komma att utbildas en liten stab av på olika områden mera kvalificerade

veterinärer ej blott till fromma för veterinärvården i allmänhet

utan ock till höjande av veterinärutbildningen och forskningen. Härigenom

skulle vidare vinnas den ej minst viktiga fördelen att erhålla

lämpliga aspiranter till veterinärbefattningar, som fordrade särskilda

kvalifikationer, vilket även komme armén tillgodo, och framför allt

syntes hänsyn till detta krav böra tagas för nöjaktig rekrytering av

lärarkåren vid högskolan. Fattades den biträdande lärarens uppgift på

detta sätt, måste också bestämmelser fastslås, som omintetgjoikle, att

en sådan person finge innehava sin anställning mer än viss tid, varvid

tre år borde vara maximum.

Något giltigt skäl att i avseende på löneförmåner och tjänsteställning

särskilja dessa biträdande lärare i olika klasser ansåge sjukvårdsstyrelsen

icke kunna andragas. Kompetensen hos desamma borde

anses vara lika, även om de hade förberett sig för olika läroämnen,

och den ena posten finge anses vara lika krävande och ansvarsfull som

den andra. Det syntes därföre vara både med rättvisa och billighet

överensstämmande, att endast en kategori biträdande lärare funnes, och

att dessa även i avseende på avlöning likställdes, de måtte sedan bära

titel laborator (prosektor) eller assistent. Det syntes också, som om

en avlöning av 3,000 kronor borde få anses nöjaktig. Man syntes icke

behöva riskera, att med denna löneförmån jämte fri bostad platserna

skulle komma att stå obesatta. De tillfällen till fortsatt utbildning,

som lämnades på en sådan plats, samt de ökade meriter, som borde

åtfölja en anställning såsom biträdande lärare, borde vara lockelser nog.

Berörda önskemål skulle vinnas genom att i staten infördes en

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 46.

bestämmelse därom, att biträdande lärare förordnades av styrelsen på

förslag av lärarkollegium för en tid av ett år. Den som ansåges

lämplig att fortfarande innehava förordnande såsom biträdande lärare,

borde kunna få detsamma förlängt för ett år i sänder under ytterligare

högst två år.

Lärarkollegiet har i yttrande till direktionen den 11 oktober Lärarkollegiet

O v 111 n 1 Q1 Q

1913 i förevarande hänseende anfört huvudsakligen följande. 110

I vad sjukvårdsstyrelsen anfört i fråga om assistentbefattningar

kunde kollegiet i huvudsak instämma och hade detta iakttagits i kollegiets

förslag till stat och stadgar för institutet. Däremot ville kollegiet

bestrida, att icke giltiga skäl anförts för att i avseende på löneförmåner

och tjänsteställning särskilja dessa biträdande lärare i olika

klasser, och hänvisade till vad som härom anförts i motiveringen till förslaget

om inrättande av prosektors- och laboratorsbefattningar. I de stora

ämnen, som många av lärarna vid institutet ensamma företrädde, vore

det enligt kollegiets mening fullkomligt omöjligt att meddela en fullt

nöjaktig undervisning, för såvitt icke en del därav kunde få anförtros åt

biträdande lärare. Den väsentliga skillnaden bleve sålunda den, att åt

vissa biträdande lärare måste överlämnas en i viss mån självständig

undervisning med tentamensskyldighet. Så hade t. ex. prosektorn att

undervisa i en del av anatomien, för att nämnda ämne skulle kunna

medhinnas på den begränsade tid, som enligt den nya undervisningsplanen

vore anslagen därtill, laboratorn vid den medicinska kliniken

hade att ombesörja föreläsningar och tentamina i det viktiga ämnet

farmakologi, och laboratorn vid den kirurgiska kliniken hade sig anförtrodd

den allmänna kirurgien och operationsläran, förutom det att

han måste vara tillräckligt skicklig operatör för att på egen hand utföra

även svårare operationer. En viss kontinuitet inom dessa befattningar

vore därför oundgängligen nödvändig, för såvitt undervisningen

icke skulle bliva i betänklig grad lidande, och hade kollegiet sökt

vinna detta genom att för laboratorerna föreslå en något högre avlöning

och tillsättande på tre år i sänder. Sjukvårdsstyrelsens uppfattning,

att kompetensen för alla biträdande lärare borde vara lika, kunde

sålunda endast vara beroende på bristande kännedom om laboratorernas

uppgifter. Då det visat sig ytterst svårt att till nämnda laboratorsbefattningar

erhålla tillräckligt kompetenta sökande, vadan de flera

gånger nödgats besättas med nyss utexaminerade veterinärer, ansåge

kollegiet ingalunda den föreslagna avlöningen för högt tilltagen, och

en sänkning skulle utan tvivel omöjliggöra besättandet av dessa tjän
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

ster med lämpliga personer, som även vore villiga att under en följd

av år tvärstanna på sin post. Ingen fråga rörande omorganisationen

vid institutet hade för övrigt varit föremål för en så grundlig utredning

som just den om laboratorer och assistenter, och kollegiet vågade

bestämt hävda den åsikten, att den av kollegiet föreslagna anordningen,

som nu även sedan två år tillbaka prövats, vore den för undervisningen

och den veterinära utbildningen i framtiden lämpligaste.

I fråga om sjukvårdsstyrelsens P. M. i allmänhet har lärarkollegiet

anfört, att kollegiet visserligen ej ville bestrida, att personer och

myndigheter, som hade att närmare taga befattning med veterinärerna

vid utövande av deras praktiska verksamhet, kunde vara i viss mån

kompetenta att bedöma, i vilka avseenden den veterinära utbildningen

bruste, men för att avgöra huru undervisningen lämpligast borde

ordnas fordrades först och främst en ingående kännedom om den

vetenskapliga utvecklingen inom alla veterinärvetenskapens grenar och

dessutom även en tillräcklig erfarenhet rörande de olika ämnenas förhållande

till varandra för att rätt kunna bedöma den återverkan, som

ändringar i undervisningen i ett avseende kunde utöva även på andra

områden. Det förslag, som kollegiet avgivit till omorganisation av

undervisningen vid veterinärhögskolan, grundade sig på årslånga arbeten,

varunder förslaget i alla detaljer skärskådats från olika synpunkter.

Ett ingripande från .utomstående myndigheter, som icke

kunde äga tillräckligt omfattande kännedom om förhållandena vid institutet

och de krav, som borde ställas på den veterinära utbildningen i

alla riktningar, skulle lätt kunna förrycka förslaget i vissa avseenden

och förringa verkan av den föreslagna omorganisationen, vilket även,

enligt kollegiets mening, tydligt visades av här föreliggande P. M.

från sjukvårdsstyrelsen, då alla däri föreslagna förändringar utan undantag

skulle medföra väsentliga försämringar i förslaget.

Direktionen

16/io 1913.

Veterinärinstitutets direktion har i utlåtande den 15 oktober

1913 i fråga om sjukvårdsstyrelsens förslag, att samtliga biträdande

lärare vid högskolan skulle erhålla lika tjänsteställning och avlöning,

endast framhållit, att de skäl, sjukvårdsstyrelsen anfört till stöd för

detta förslag, icke i någon mån förmått rubba direktionen från dess i

denna fråga förut intagna ståndpunkt.

Beträffande förslaget, att de biträdande lärarna skulle förordnas

endast för ett år och att de i varje fall ej skulle få innehava förordnandet

längre tid än högst tre år, ansåge sig direktionen utöver vad

lärarkollegiet anfört böra framhålla, att det huvudsakligen vore ur de

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46.

biträdande lärarnas krets, som uppkomna vakanser bland de ordinarie

lärarna komme att skola fyllas. Kompetens till ordinarie lärarbefattning

skulle emellertid omöjligen kunna vinnas under så kort anställningstid,

som den sjukvårdsstyrelsen föreslagit. Ett genomförande av

detta förslag skulle säkerligen innebära en allvarlig fara för rekryteringen

av de ordinarie lärarkrafterna vid institutet. Direktionen hade

ju också just från denna synpunkt på sin tid gjort framställning om

vidtagande av åtgärder i syfte att möjliggöra kvarhållandet vid institutet

under längre tid av särskilt framstående yngre lärarkrafter.

Enligt sjukvårdsstyrelsens åsikt skulle genom den cirkulation,

som uppkomme genom den av styrelsen ifrågasatta anordningen, erhållas

lämpliga aspiranter till veterinärbefattningar, som fordrade särskilda

kvalifikationer, något som skulle underlätta rekryteringen av

jämväl den militära veterinärläkarkåren. Direktionen vore ingalunda

övertygad om att den ifrågasatta anordningen vore ägnad att tillföra

arméns veterinärläkarkår särskilt kvalificerade krafter, enär dessa nog

allt framgent under i övrigt oförändrade förhållanden skulle komma

att gå till de vida bättre avlönade civila befattningarna, särskilt de vid

slakthusen. För att nå det mål, som sjukvårdsstyrelsen torde avsett

att vinna med sina i förberörda P. M. väckta förslag, nämligen att

avhjälpa möjligen förefintliga brister i den militära veterinärutbildningen

och skaffa mer kvalificerat folk in på den militära veterinärläkarbanan,

måste enligt direktionens mening för visso andra utvägar

tillgripas, som förde mera direkt till detta mål. Direktionen syftade

härvid på särskilda fortsättningskurser och sådana avlöningsförmåner,

som kunde locka de mera kvalificerade krafterna över på denna bana.

Direktionen har på det bestämdaste avrått från varje förändring

i de av sjukvårdsstyrelsen antydda riktningarna av den i propositionen

till 1913 års Riksdag föreslagna organisationen av veterinärinstitutet.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 24 oktober 1913 hemställt, Medicmaiatt

sjukvårdsstyrelsens skrivelse icke måtte föranleda några ändringar

i det framlagda förslaget.

Uti ovan omförmälda ärende rörande inrättandet av ett apotek vid Kungl. Maj.ts

veterinärinstitutet har Kungl. Maj:t meddelat beslut den 14 november

1913 och därvid bemyndigat medicinalstyrelsen att uppdraga åt någon fråga.

lämplig apoteksinnehavare att, under iakttagande av gällande föreskrifter

angående medikamentshandel och under den särskilda kontroll, medicinalstyrelsen

kunde finna skäligt ytterligare föreskriva, till försäljning

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 27 häft. (Nr 46.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Departements
chefen.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 46.

genom en av styrelsen, efter direktionens för veterinärinstitutet hörande,

godkänd föreståndare tillsvidare tillhandahålla ett medikamentförråd för

veterinärbehov vid ifrågavarande institut, under förutsättning att institutet

mot ''hyra tillhandahåller erforderliga lokaler för medikamentförrådet. Tilllika

har Kungl. Maj:t förordnat, att den, som erhåller uppdrag att tillhandahålla

ifrågavarande medikamentförråd, skall vara skyldig att, därest

institutets direktion sådant påfordrar, enligt vissa föreskrifter inlösa institutets

lager av apoteksvaror och dess apoteksinventarier, under förutsättning

att de äro fullgoda. Vidare har medgivits, att ifrågavarande medikamentförråd

må hållas stängt under den del av dygnet, som medicinalstyrelsen,

efter direktionens för institutet hörande, bestämmer. Slutligen

har Kungl. Maj:t föreskrivit, att därest en laboratorsbefattning i kemi

varder inrättad vid institutet, innehavaren av nämnda befattning skall,

såvida han är legitimerad apotekare och eljest hinder icke möter, förordnas

till föreståndare för medikamentförrådet.

I anledning av detta Kungl. Maj:ts beslut har institutets rektor

uti skrivelse den 28 november 1913 till chefen för jordbruksdepartementet

framhållit, att anledningen till att, såsom i propositionen till 1913 års

Riksdag föreslogs, sätta ifrågavarande laborator tillsvidare på extra stat

numera bortfallit, och har rektorn hemställt, att denne befattningshavare

nu måtte upptagas å högskolans ordinarie stat.

Vad löneregleringskommitte''n uti nu ifrågavarande hänseenden

föreslagit finner jag mig böra biträda i alla avseenden, utom beträffande

frågan om laboratorsbefattningen i kemi, vilken kommit i nytt

läge genom Kungl. Maj:ts ovan omförmälda beslut i institutets apoteksfråga.

Jag tillstyrker alltså, bland annat, överflyttande av histologien

från professuren i patologisk anatomi till professuren i anatomi, förändrande

av eu assistenttjänst till prosektorsbefattning vid anatomiska

och histologiska avdelningen samt inrättande av en ny professur i

fysiologi och kemi. Till de genom histologiens överflyttning erforderliga

anslag till den anatomiska avdelningen återkommer jag senare.

Vad beträffar nyssnämnda laboratorsbefattning i kemi följer av

Kungl. Maj:ts beslut i institutets apoteksfråga, att visserligen möjlighet

bör beredas att vid platsens besättande erhålla en person, som är

kompetent att även förestå medikamentförrådet. Hans huvuduppgift förblir

emellertid att verka såsom laborator i kemi vid undervisningen i detta

ämne vid högskolan och för den händelse icke sådan person skulle erhållas

till befattningen, att han kan tillika förordnas till föreståndare för medika
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

mentförrådet, eller eljest hinder skulle möta för en sådan anordning, bör

i varje fall full avlöning för honom finnas upptagen å högskolans stat.

Men även om han förordnas till sådan föreståndare, synes mig tillräcklig

anledning icke föreligga att av sådan orsak minska hans arvode såsom

laborator. Enligt vad institutets rektor upplyst, kommer han nämligen

att av laboratorsbefattningen bliva fullt lika mycket upptagen som

övriga laboratorer av de dem åliggande laboratorssysslor. Medikamentförrådet

skulle hållas öppet endast en kortare del av dygnet och

arbetena där finge laboratorn, om han förordnades till dess föreståndare,

för övrigt sköta på tid, som han hade ledig från sin undervisning vid

institutet. Rörelsen å medikamentförrådet vore icke och kunde ej

heller antagas bliva av någon större omfattning. Med hänsyn till dessa

förhållanden syntes det icke påkallat att beräkna, att laboratorn skulle

av sin verksamhet i medikamentförrådet erhålla någon extra inkomst

av den betydenhet, att densamma skäligen borde medföra minskning i

det arvode, han borde åtnjuta å institutets stat i likhet med övriga laboratorer.

På grund av dessa skäl anser jag att en laboratorsbefattning

i kemi bör utan några särskilda inskränkningar uppföras å högskolans

stat med samma arvode, 4,000 kronor, som övriga dylika befattningar.

Yad angår den från veterinärbakteriologiska anstaltens sida väckta

frågan om upphörande av anstaltens laborators undervisningsskyldighet i

bakteriologi vid högskolan och denna undervisnings övertagande av

professorn i patologisk anatomi, vill jag icke bestrida, att en sådan

anordning i och för sig förefaller rätt tilltalande och att den skulle

för anstalten medföra fördelar. Jag anser mig dock icke, åtminstone

för närvarande, kunna tillstyrka en sådan förändring, förnämligast av

det skäl, att jag anser det synnerligen viktigt, att ett intimt samband

råder emellan de båda institutionerna, en synpunkt som vid veterinärbakteriologiska

anstaltens inrättande gjorde sig starkt gällande. Att

detta samband vidmakthålles och stärkes, om undervisningsskyldighet

i bakteriologi fortfarande åligger laboratorn, synes mig uppenbart.

Härtill kommer, att frågan om ökande av veterinärbakteriologiska anstaltens

arbetskrafter varit föremål för prövning av Riksdagen så

nyligen som år 1913.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 46.

V. Lärarbefattningarna i medicin (patologi och terapi), kirurgi, husdjurslära,

läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) och obstetrik.

Veterinärinstitutets nu gällande stat, jämförd med stadgarna för

institutet, upptager inom nu ifrågavarande ämnesgrupp följande lärare:

en professor i husdjursskötsel jämte husdjursavel, raslära, stuterikunskap,

ytterlära och veterinärrättsvetenskap;

en professor i kirurgi, som bör förestå den kirurgiska kliniken

vid institutet;

en professor i patologi och terapi jämte epizootilära (läran om

smittosamma djursjukdomar), farmakodynamik, toxikologi och receptkonst,

med åliggande tillika att vara föreståndare för institutets medicinska

klinik;

en lektor i obstetrik med den undervisningsskyldighet därjämte,

som kan bliva honom av direktionen ålagd, samt med åliggande tillika

att, enligt närmare av direktionen på lärarkollegiets förslag utfärdad

instruktion, leda institutets ambulatoriska klinik; samt

en assistent vid den stationära kliniken och polikliniken.

LäZ>ukm9oiet Enligt lärarkollegiets förslag till stat för veterinärhögskolan skulle

omförmälda tjänstemän motsvaras av följande:

en professor i medicin, tillika föreståndare för den medicinska

kliniken och kliniken för smärre husdjur;

en professor i kirurgi, tillika föreståndare för den kirurgiska kliniken

för större husdjur;

en professor i husdjurslära;

en lektor i bujatrik (läran om nötkreaturens sjukdomar) och obstetrik,

tillika föreståndare för den ambulatoriska kliniken;

en klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet vid den medicinska

kliniken;

en klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet vid den kirurgiska

kliniken;

en assistent vid den kirurgiska kliniken;

en assistent vid den medicinska kliniken; samt

en assistent vid den ambulatoriska kliniken.

I lektorns avlöning föreslogs icke någon förändring, men med

hänsyn till den föreslagna utvidgningen av hans ämnesområde har av

lärarkollegiet i staten upptagits ett särskilt anslag å 2,000 kronor »för

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

undervisningen i bujatrik», vilket anslag var avsett att såsom särskilt

arvode uppbäras av bemälde lektor.

Angående nu ifrågavarande delar av statförslaget har lärarkollegiet

i sin motivering yttrat följande.

Kollegiet hade redan i den utredning, som föregått behandlingen

i Riksdagen av den nya högskolans byggnadsfråga, lämnat en översikt

över, huru det utomlands ställde sig med fördelningen av de ämnen,

som representerades av den nuvarande professorn i patologi och terapi

m. m. Av översikten, i vilken uppräknats alla mera kända skolor,

framginge, att de ifrågavarande ämnena omhänderhades av minst tre,

vanligen fyra till fem, ja sex till åtta lärare. Dessa siffror syntes tillräckligt

tydligt visa den oundgängliga nödvändigheten av ökade lärarkrafter

för ifrågavarande ämnen.

Den nämnde professorn hade vidare dittills bestxutt chefskapet

för både medicinska kliniken för större husdjur (polikliniken och stationära

kliniken) och hela hundkliniken (polikliniken och stationära

kliniken). Detta system hade många gånger varit rent olidligt. Det

hade varit omöjligt för klinikchefen att själv kunna leda båda klinikerna

och utnyttja materialet som undervisningsmaterial och framför allt hade

det missförhållandet uppstått, att under tiden mellan kliniktiderna de

sjuka djurens vård på denna avdelning måst anförtros åt de studerande.

Därtill komme, att avdelningen för smärre husdjur fått sin särskilda

paviljong vid den nya högskolan, under det medicinska kliniken för

större husdjur hade sin. Då emellertid i den förra på grund av bristande

anslag ej kunnat inredas någon laboratorieavdelning och då vidare

kollegiet sökt att i möjligaste mån begränsa anslagskraven, hade kollegiet

ej nu velat föreslå en uppdelning av professuren i patologi i två,

utan nöjt sig med att föreslå en laboratorstjänst i stället för en ny

professur. Laboratorn skulle alltså subordinera under professorn i patologi

eller, som han av kollegiet vore föreslagen att kallas, i medicin; laboratorn

skulle emellertid självständigt leda den medicinska stationära kliniken

och polikliniken för större husdjur, under det att professorn själv skulle

leda den mera frekventerade och vad undervisningsmaterialet beträffade

långt mera instruktiva kliniken för smärre husdjur. Laboratorn skulle

därjämte övertaga undervisningen i farmakologi, omfattande farmakognosi,

farmakodynamik, toxikologi och receptskrivningslära, under det

att professorn i medicin skulle fortfarande undervisa i medicin, omfattande

klinisk propedeutik samt husdjurens, med undantag av nötkreaturens,

speciella patologi och terapi jämte hela epizootiläran.

Undervisningen i nötkreaturssjukdomarna (bujatriken) hade näm
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

ligen kollegiet ansett nödvändigtvis böra förläggas till den lärare, som

hade tillfälle till att praktiskt undervisa i detta ämne. Här vore ett fält

för den praktiserande veterinären, som för varje år allt mer toge hans

intresse i anspråk och satte hans praktiska duglighet på prov. De raska

framsteg, vår nötkreatursavel gjort, och de ökade värdena på djuren

hade också ökat kraven på våra veterinärer i dessa stycken och kollegiet

hade vid utarbetandet av de nya stadgarna ej kunnat undgå att taga

nödig hänsyn till de ofta nog från lantbrukskretsar framkomna fordringarna

på en möjligast tillfredsställande utbildning av de studerande i

fråga om nötkreaturssjukdomarnas rationella behandling. Det hade därför

särskilt legat kollegiet om hjärtat att söka få undervisningen rörande

nötkreaturssjukdomarna samlad på en hand och hos den lärare, som

hade ambulatoriska kliniken sig anförtrodd. Endast han hade nämligen

tillfälle till att meddela praktisk undervisning i detta ämne, ty endast

på denna klinik förekomma någon nötkreaturspraktik. Dittills hade

alltså undervisningen i nötkx-eaturssjukdomarna (frånsett könsorganens

sjukdomar) måst bedrivas utan att vederbörande lärare haft tillfälle att

på ett enda djur demonstrera de sjukdomar, över vilka han föreläst,

och att på detta sätt åstadkomma ett levande och fruktbringande vetande

läte sig ej gärna göra.

Men det ämne, det här gällde, vore ganska vidlyftigt och dess

omfattning och vikt hade också vid främmande skolor ansetts nödvändiggöra

en professur däri. Bujatrik, obstetrik och ambulatorisk klinik vore

förenade till en lärostol. Detta skulle även kollegiet ansett fullt berättigat

vid den nya svenska veterinärhögskolan, därest kollegiet ej av

formella skäl måst bortse från en sådan lösning. Ambulatoriska kliniken

omhänderhades nämligen av en av Kungl. Maj:t utnämnd lektor, som

helt naturligt ej kunde på de alltid osäkra utsikterna att komma i fråga

vid besättandet av en eventuellt ledigförklarad professur i bujatrik

m. m. avsäga sig sitt lektorat. Att åter föreslå honom till professor

utan att han, på sätt i kollegiets förslag till stadgar vore föreskrivet,

meriterat sig därför, hade kollegiet heller icke ansett lämpligt. Då

han emellertid lika fullt borde omhänderhava undervisningen i bujatrik

och en så betydligt ökad undervisningsskyldighet, som detta ämne

innebure, ej syntes utan vederlag kunna åläggas honom, hade kollegiet

för det dåvarande ej kunnat på bättre sätt lösa frågan än genom att

föreslå ett årligt arvode åt honom av 2,000 kronor.

Med avseende å den kirurgiska kliniken har lärarkollegiet föreslagit,

att assistentbefattningen vid den stationära kliniken och polikliniken

måtte ombildas till en laboratorsbefattning, och har kollegiet

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kunt/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

för detta förslag åberopat följande grunder. Den kirurgiska kliniken

för större husdjur hade städse varit mycket betydande. Ett stort antal

operationer (600 å 700) förekomme där årligen. En hel del av dessa

vore ytterst ansträngande och av den natur, att de ej gärna kunde

utföras annat än av en skolad kirurg. Då emellertid den ringa avlöningen

åt assistenter på klinikerna gjort, att ingen velat stanna vid sådan

befattning över omkring ett års tid, och alltså oupphörliga ombyten

ifrågakommit, hade följden blivit den, att vederbörande professor själv

måst förrätta alla dessa stora och ansträngande operationer; och då

kliniken även i övrigt vore stor och betungande, hade han därigenom

nödgats prestera en tjänstgöring, som skulle vara ganska påkostande

även för en yngre kraft och som måste bliva det över hövan för den

mera till åren komne klinikchefen. Dessa större operationer på djur

vore nämligen i hög grad fysiskt ansträngande, icke minst emedan de

måste företagas i en för operatören ofta synnerligen tröttande ställning.

Det vore naturligt, att häri måste ligga en fara för, att sådana operationer

till slut måste avvisas, då klinikchefen helt enkelt icke längre

förmådde utföra dem och ingen funnes, som kunde fylla hans plats.

Därför vore det nödvändigt, att den förutvarande kliniska assistentbefattningen

ombildades till en laboratorsbefattning. För att nödig

kontinuitet i laboratorsbefattningen skulle vinnas, borde ej arvodet sättas

lägre än 4,000 kronor jämte bostad.

Kollegiet ansåg sig också böra framhålla lämpligheten av, att

undervisningen i veterinär statsmedicin hade kunnat övertagas av någon

inom den veterinära administrationen anställd person, som hade tillfälle

att sätta sig in i detta ämnes praktiska tillämpning, men då kollegiet

ej hade sig bekant, huru vederbörande myndighet skulle ställa sig till

en sådan lösning, hade kollegiet funnit sig ej böra i detta sammanhang

komma med något definitivt förslag härutinnan. Kollegiet har dock

betonat, att den nuvarande anordningen med förläggande av ämnet

statsmedicin till professuren i husdjursskötsel ej kunde anses vara fullt

tillfredsställande, då dessa ämnen icke stode i något direkt samband

med varandra och å andra sidan de till undervisning i statsmedicin

använda timmarna vore väl behövliga för en fullständigare undervisning

i husdjurslära.

Vad angår assistenterna, har lärarkollegiet till en början framhållit,

att varje huvudlärare, som skulle arbeta vetenskapligt — i all

synnerhet om han sysslade med laboratoriearbete — vore oundgängligen

i behov av biträde och att följaktligen assistent eller motsvarande hjälplärare

måste finnas på varje avdelning.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Reservation.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

På klinikerna hade eleverna dittills i tur och ordning tjänstgjort

som assistenter eller jourhavande, såsom det kallats. Detta system hade

haft avsevärda olägenheter. På mellantiderna mellan klinikerna hade,

särskilt nattetid, allmänheten varit för behandling av en del sjukdomsfall

hos särskilt hästar och hundar hänvisad till eleverna, och dessa hade

för sina jourtjänstgöringar, som räckt en vecka för varje gång, tagits

ifrån föreläsningar och övningar på andra håll, till förfång för dem

själva. Denna jourtjänstgöring måste, enligt kollegiets mening, övertagas

av utexaminerade veterinärer. Såväl högskolans anseende som

djurägarnas intressen fordrade detta, och därför hade föreslagits en

assistent på den kirurgiska samt en på den medicinska kliniken och

kliniken för smärre husdjur.

Men även på ambulatoriska kliniken krävdes en assistent. På

denna klinik förekomme dagligen resor, snart sagt från morgon till

kväll, och det skulle för vederbörande klinikchef bliva omöjligt att, då

nu hans undervisningsskyldighet blivit föreslagen att ökas med ett så

betydande ämne som bujatriken, medhinna att bereda sig på sina föreläsningar

och följa med sin vetenskap eller idka självständig vetenskaplig

forskning, för den händelse han dag efter dag, såsom för

närvarande vore fallet, måste ligga ute på resor. Även om klinikchefens

föreläsningsskyldighet ej ökades, gjorde behovet av en assistent sig här

gällande med den omfattning, som ambulatoriska kliniken dåmera tagit.

Genom en ökning av lärarkrafterna komme ock kliniken helt säkert

att ökas ännu mera och då lämna ett rikligt och synnerligen värdefullt

material för undervisningen, framför allt i nötkreaturssjukdomar. Nötkreaturen

utgjorde nämligen bland de djur, som behandlades på denna

klinik, det övervägande flertalet. En ökning av denna klinik kunde

också påfordras på grund av det ökade antal studerande, för vilka den

nya högskolan vore avsedd. Assistenten kunde taga hand om de mindre

maktpåliggande fallen; för att ambulatoriska kliniken skulle kunna vidmakthållas,

måste den nämligen omhändertaga även fall av mindre intresse,

men där dock sakkunnig hjälp behövdes. De djurägare, som

anlitade densamma, hade anspråk därpå och detta med rätta. De vände

sig naturligtvis i motsatt fall åt annat håll.

Mot lärarkollegiets förslag om uppförande i staten av en lektor i

bujatrik och obstetrik har professorn i medicin K. A. Hj. Dahlström,

med instämmande av professorn i husdjursskötsel m. m. E. Th. Nyström,

anfört reservation och därvid yttrat, att han i likhet med lärarkollegiet

och på de skäl, som kollegiet anfört, ansåge, att upprättandet av en

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

särskild professur i bujatrik jämte obstetrik och ambulatorisk klinik vore

den lämpligaste, ja den enda riktiga lösningen av frågan om ordnande

av undervisningen i nötkreaturssjukdomarna. Boskapsskötseln vore nämligen

en av vårt lands viktigaste huvudnäringar, och läran om nötkreaturssjukdomarna

måste alltså för utbildning av flertalet veterinärer,

nämligen dem, som en gång komrne att på landsbygden ägna sig åt

praktisk veterinärverksamhet, vara av den allra största betydelse. Professor

Dahlström ansåg ämnet vara fullt lika viktigt som läroämnet

fysiologi, vari av lärarkollegiet föreslagits inrättande av en ny professur.

Det vore fullkomligt motbjudande att endast och allenast av formella skäl

avstå från en lösning, som kollegiet framhållit såsom den bästa möjliga.

Skulle det icke anses lämpligt att i och med den ifrågasatta

utvidgade undervisningsskyldigheten för lektorn utan vidare uppflytta

honom till professor, så kunde ju lektoratet tills vidare ställas på övergångsstat

samt lektorn förordnas att, mot åtnjutande av någon del av

anslaget till den föreslagna professuren, upprätthålla undervisningen i

till densamma hörande läroämnen.

Direktionens förslag till stat avviker i nu förevarande delar från

lärarkollegiets därutinnan: ......

att i stället för den av kollegiet föreslagne lektorn av direktionen

föreslås en professor i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) oc

obstetrik, tillika föreståndare för den ambulatoriska kliniken; samt

att den kliniske laboratorn i medicin upptages såsom tjänstgönngsskyldig

vid såväl den medicinska kliniken som kliniken för smärre husdjur.

Enligt en direktionens statförlag bifogad not skulle professuren i

bujatrik och obstetrik tillsättas först sedan lektoratet i obstetrik genom

nuvarande lektorns avgång indragits; och skulle nämnde lektor, vilken

av direktionen ansetts böra uppföras å övergångsstat, forordnas att

uppehålla undervisningen i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik)

mot ett tilläggsarvode till sin avlöning såsom lektor av 1,000 kronor

att utgå av professorslönen. Det av lärarkollegiet ifrågasatta särskilda

anslaget å 2,000 kronor för undervisningen i bujatrik upptages sålunda

icke i direktionens statförslag. I sin skrivelse i ämnet förklarar sig

direktionen anse den omständigheten, att eu lektor redan funnes, icke

behöva utgöra hinder för inrättande på föreslaget sätt av en professur.

Direktionen har vidare funnit det icke vara ändamålsenligt att,

såsom lärarkollegiet föreslagit, på förhand stadga viss fördelning av

arbetet mellan professorn i medicin, vilken av lärarkollegiet ansetts hora

leda kliniken för mindre husdjur, och hans laborator, som skulle självBihang

till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 27 käft. (Nr 46.) 11

Direktionen

8/e 1910.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

ständigt förestå den medicinska kliniken för större husdjur. Direktionen

anser, att professorn i medicin bör i egenskap av föreståndare

även för den medicinska kliniken för större husdjur deltaga i ledningen

av densamma samt att fördelning av tjänstgöringen mellan professorn

och laboratorn bör verkställas efter omständigheterna av styrelsen.

Medicinalstyrelsen, vars uttalanden angående assistentarvodenas

9/n 1910. belopp återgivits i det föregående, har, utom beträffande dessa arvoden,

förordat direktionens förslag till stat i de delar, om vilka nu är fråga.

Lärarkollegiet Beträffande dessa delar har lärarkollegiet vidare i sitt yttrande

/u 1910. (jen 2i december 1910 anfört följande.

De åt lektorn i obstetrik och ambulatorisk klinik för undervisningen

i bujatrik av lärarkollegiet föreslagna 2,000 kronor måste anses

a\ behovet nödvändigtvis pakallade, och kollegiet ansåge sig icke längre

kunna sta till svars med att, som dittills skett, den för de studerandes

praktiska utbildning så synnerligen viktiga undervisningen i nötkreaturssjukdomarna

allt fortfarande skulle bestridas av chefen för den medicinska

kliniken, enär på denna klinik knappast någonsin tillfälle gåves

att behandla sjuka nötkreatur eller meddela någon klinisk undervisning

i detta ämne. Ifrågavarande lärare hade till följd därav även själv

förklarat sig ur stånd att på ett tillfredsställande sätt meddela denna

undervisning.

Såväl från medlemmar av regeringen som inom riksdagskretsar

hade upprepade gånger framhållits behovet av en bättre utbildning av

eleverna just i detta för vår husdjursskötsel så viktiga ämne. Det måste

också anses vara hög tid på att den lärare, åt vilken den praktiska

undervisningen i nötkreaturssjukdomarna vid institutet vore anförtrodd,

jämväl finge hand om den teoretiska. Den betydligt ökade undervisningsskyldighet,

som därav skulle följa för lektorn i obstetrik och ambulatorisk

klinik, syntes ej rimligen kunna åläggas honom utan särskilt

vederlag.

För att möjliggöra en sådan förbättring av undervisningen i detta

betydelsefulla ämne, vore emellertid därjämte nödvändigt att genom en

assistent bereda honom lättnad i hans kliniska verksamhet.

Yad beträffade de bägge andra föreslagna kliniska assistentbefattningarna,

så kunde man visserligen icke säga, att de vore oundgängligen

nödvändiga för verksamhetens drivande i de nya lokalerna; men de vore

det, förså vitt en del beklagliga missförhållanden skulle kunna avhjälpas.

Tjänstgöringen vid institutets kliniker påginge dag och natt; sjuka

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

hästar fördes mycket ofta till klinikerna kvällar och nätter och oftast

då behäftade med sådan sjukdom (kolik), att de måste övervakas natten

lång. På dagarna komme, som naturligt vore, en mängd olycksfall

m. m. utom kliniktiderna. För att en examinerad veterinär skulle kunna

dag och natt stå till buds på institutet, behövdes nödvändigtvis dessa

assistenter. I annat fall måste en av eleverna vid institutet övertaga

dessa vakter, såsom hittills skett, men institutet stode näppeligen

till svars med att åt dessa, icke därtill kompetenta personer överlåta

vården av det djurmaterial, som utom kliniktiderna tillfördes dess kliniker.

Allvarliga klagomål från allmänhetens sida hade ock av denna

anledning gång efter annan ingått.

Kollegiet ansåge sig också böra framhålla, att såväl laborators- som

assistentbefattningarna vore av synnerligen stor betydelse, ja oundgängligen

nödiga för en tillfredsställande rekrytering av institutets lärarkår.

I sitt utlåtande den 22 december 1910 har direktionen uttalat, att Direktionen

direktionen — efter ytterligare omsorgsfull granskning av varje särskild ^ 19UK

post i direktionens förslag till ny stat för institutet — kommit till den

övertygelsen, att av de däri upptagna anslagen samtliga poster måste

anses oundgängligen erforderliga för uppehållande av institutets verksamhet

i de för institutet uppförda nya lokalerna, utom för den närmaste

tiden anslagen till professuren i bujatrik och obstetrik samt till

assistenterna vid den kirurgiska och den medicinska kliniken.

Vad professuren i bujatrik och obstetrik anginge, erfordrades icke

dess uppförande på stat, så länge nuvarande lektorn i obstetrik vore i

tjänst och för undervisningen i bujatrik erhölle föreslaget arvode. Efter

hans avgång kunde emellertid enligt direktionens åsikt en professur i

bujatrik och obstetrik icke undvaras.

Assistenterna vid de nämnda klinikerna bleve icke oundgängligen

erforderliga för undervisningens uppehållande i institutets nya lokaler,

men direktionen ansåge uppenbart, att de bleve det för tillgodoseende av

allmänhetens berättigade krav på tillvaratagande av det dyrbara kreatursmaterial,

som lämnades i institutets vård.

Löneregleringskommittén har vid behandlingen av förslagen rörande

nu ifrågavarande ämnesgrupp ytterligare uppdelat desamma. kommittén.

Yad först beträffar läroämnet medicin, i nuvarande stadgar be- Ang ]ftrnr_

nämnt patologi och terapi, har kommittén erinrat, att direktionens för- befattningar

slag innefattade de ändringar i staten, som utvisades av följande sam- 1 mecliun''

manställning av den nu gällande och den föreslagna staten:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

1

Gällande stat

Av direktionen föreslagen stat

Summa

av-

löning

Anmärk-

ningar

Summa

av-

löning

Anmärk-

ningar

1 professor i patologi och

terapi jämte epizooti- lära, farmakodynamik,

toxikologi och recep- turkonst, med ålig- gande tillika att vara

föreståndare för insti- tutets medicinska kli- nik .......................

6,000

2 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5 och 10 år. —

Om bostad åt- njutes, avdra- gas å lönen

500 kr.

1 professor i medicin, till- lika föreståndare för

den medicinska klini- ken och kliniken för

smärre husdjur.........

7,500 !

i

1 ålderstillägg

å 600 kr. efter;

5 år. — Om

bostad åtnju- tes, avdragas

å lönen 500kr.

1 klinisk laborator med

i

het vicf den medicinera

kliniken och kliniken

för smärre husdjur ...

1 assistent vid den medi- cinska kliniken ......

4,000 |

2,500 i

[ Fri bostad och

f värme.

Summa kr.

6,000

Summa kr.

14,000

1

I nu gällande stat funnes även upptagen en assistent vid »den

stationära kliniken och polikliniken». Då emellertid denne assistent under

en följd av år tagits i anspråk uteslutande för den kirurgiska avdelningen,

hade kommittén ansett sig böra hänföra honom till de för

ämnet kirurgi avsedda lärarkrafterna.

Vid den nu gjorda sammanställningen borde även anmärkas, att i

det extra anslag, som för tiden från och med den 1 september 1911

beviljats veterinärinstitutet för uppehållande av dess verksamhet, inginge

med 3,500 kronor för år räknat arvode åt en lärare vid den medicinska

kliniken.

Behovet av en särskild lärare vid kliniken för smärre husdjur

syntes, enligt vad kommittén anfört, hava vunnit erkännande av chefen

för jordbruksdepartementet i hans förut omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet

den 24 mars 1911. Kommittén hade också funnit utredningen

i ärendet visa, att föreståndarskapet och undervisningsskyldigheten

vid såväl den medicinska kliniken för större husdjur som kliniken

för smärre husdjur, vid vilken senare även kirurgisk behandling förekomme,

icke skäligen borde åläggas professorn i medicin ensam, utan

borde han till sin medhjälpare erhålla en lärare i laborators stallning,

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

I överensstämmelse med vad kommittén yttrat rörande fördelningen

av tjänstgöringen mellan professorn i anatomi och histologi samt

prosektorn ansåge kommittén lämpligt, att såväl professorn som laboratorn

i medicin upptoges i staten såsom tjänstgöringsskyldiga vid både

den medicinska kliniken för större husdjur och kliniken för mindre husdjur.

Genom en sådan anordning skulle det lämnas öppet för direktionen

att ordna laboratorns tjänstgöring på sätt för undervisningen befunnes

mest ändamålsenligt, allenast med den inskränkning, att professorn

i sin egenskap av föreståndare städse skulle bibehålla överinseendet även

vid den klinik, dit laboratorns huvudsakliga verksamhet komme att förläggas.

Kommittén hade däremot ansett sig icke kunna tillstyrka förslaget,

att till professorns i medicin och den under honom sorterande laboratorns

biträde skulle anställas en assistent. Professorn i medicin skulle enligt

kommitténs förslag befrias från undervisningsskyldighet i bujatrik, vilket

ämne jämte obstetriken skulle hänföras till en nyinrättad professur. Då

härtill komme, att undervisningen i medicin, som före inflyttningen till

det nya institutet ålegat professorn ensam, enligt kommitténs förslag

skulle komma att uppdelas mellan honom och en laborator, syntes anledning

saknas att inrätta ytterligare en lärarbefattning i detta ämne.

I veterinärinstitutets nu gällande stat och i den av institutets

direktion föreslagna staten upptagas följande för tillgodoseende av

läroämnet kirurgi avsedda lärarbefattningar:

Gällande stat

Åt direktionen föreslagen stat

1 professor i kirurgi, före''

ståndare för den kirurgiska

kliniken ......

1 assistent vid den stationera

kliniken och

polikliniken ............

Summa kr.

Summa

6,000

3,000

Anmärk
-

löning ! nm^ar

0,000

2 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5 och 10 år. —

Om hostad åt

njutes, avdragas

å lönen

500 kr.

[Om bostad åt|

njutes, avdra''

i gas å arvodet

300 kr.

Summa

av
löning
-

1 professor i kirurgi, till

lika föreståndare för

den kirurgiska kliniken

för större husdjur

1 klinisk laborator med

tjänstgöringsskyldig

het vid den kirurgiska

kliniken.................

i assistent vid den kirurgiskn

kliniken .....

Summa kr. 14,000

7,500

4,000

2,500

Anmärk
ningar
-

1 ålderstillägg

å 600 kr. efter

5 år. — Om

hostad åtnjutes,

avdragas

å lönen 500 kr.

I Fri bostad och

| värme.

Ang. lärarbefattningar

i kirurgi.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Ang. lärarbefattningar

i husdjurslära,

biijatrik

ochobstetrik.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Vad anginge den föreslagna nya laboratorstjänsten, ansåge kommittén

med hänsyn till den omfattning, rörelsen vid kirurgiska kliniken

vunnit, och den ansträngande beskaffenheten av tjänstgöringen därstädes

klinikens föreståndare numera vara i behov av en väl skolad lärarkraft,

som kunde med honom dela arbetet och ansvaret för såväl undervisningen

som sjukvården vid kliniken.

Däremot hade kommittén icke funnit sig övertygad därom, att

ytterligare en lärarkraft skulle vara behövlig för den kirurgiska kliniken.

Då kirurgisk behandling av smärre husdjur icke ägde rum vid den nu

ifrågavarande, endast för större husdjur avsedda, så kallade kirurgiska

kliniken utan vid den för smärre husdjur avsedda kliniken, vilken

sålunda i själva verket vore en blandad medicinsk och kirurgisk klinik,

syntes för den kirurgiska kliniken icke erfordras större lärarpersonal

än för den medicinska kliniken för större husdjur och kliniken för

smärre husdjur tillsammantagna.

Följande tabell utvisar de förändringar i veterinärinstitutets stat,

som av institutets direktion påyrkats med avseende å lärarbefattningar i

husdjurslära, läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) och obstetrik:

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

87

Gällande stat

Av direktionen föreslagen stat

Summa

professor i husdjurs''

skötsel jämte husdjurs''

avel, raslära, stuterikunskap,

ytterlära och

veterinärrättsvetenskap

.....................

lektor i obstetrik med

den undervisningsskyldighet,

därjämte,

som kan bliva honom

av direktionen ålagd,

samt med åliggande

tillika att, enligt närmare

av direktionen på

lärarkollegiets förslag

utfärdad instruktion,

leda institutets ambulatoriska

klinik ...

6,000

Summa kr. 10,000 |

4,000

Anmärk
ningar
-

Summa

av
löning
-

1 professor i husdjurslära

2 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5 och 10 år. —

Om bostad åtnjutes,

avdragas

å lönen

500 kr.

4 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5, 10, 15 och

20 år. — Om

bostad åtnju

tes, avdragas

å lönen 500kr.

7,500

professor i läran om

nötkreaturens sjukdomar

(bujatrik) och obstetrik,

tillika föreståndare

för den ambulatoriska

kliniken1) ..

1 assistent vid den ambulatoriska

kliniken.

Summa kr.

Övergångsstat.

1 lektor i obstetrik, tillika

föreståndare för den

ambulatoriska kliniken

7,500

2,500

17,500

4,000

Anmärk
ningar
-

1 ålderstillägg

å 600 kr. eller

5 år. — Om

bostad åtnjutes,

avdragas

å lönen 500kr.

/Fri bostad och

\ värme.

4 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5, 10, 15 och

20 år. — Om

bostad åtnju*

tes, avdragas

å lönen 500kr.

*) Lektorn å övergångsstat i obstetrik förordnas

att uppehålla undervisningen i läran om nötkreaturens

sjukdomar (bujatrik) mot ett tilläggsarvode

till sin avlöning såsom lektor av 1,000

kronor att utgå av professorslönen. Professuren

tillsättes först sedan lektoratet i obstetrik genom

nuvarande lektorns avgång indragits.

Kommittén har anfört, att beträffande professuren i husdjursskötsel

m. m. direktionens förslag innefattade — utom höjning av professorsavlöningen

till vad i allmänhet föreslagits för professorerna — ingen

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

annan förändring än med avseende å de ämnen, som företrädas av ifrågavarande

professur. Ämnet »husdjurslära» syntes emellertid enligt kommitténs

mening få anses i sig innefatta samtliga de ämnen, som inginge

i den nuvarande professurens benämning, med undantag för veterinärrättsvetenskap.

Med hänsyn till vad kommittén föreslagit beträffande

professorernas undervisningsskyldighet utgjorde emellertid den omständigheten,

att veterinärrättsvetenskapen icke skulle upptagas i den ifrågavarande

professurens benämning, intet hinder för att undervisningen i

veterinärrättsvetenskap fortfarande komme att åläggas professurens

innehavare.

Frågan om den blivande tjänsteställningen för den nuvarande lektorn

i obstetrik och föreståndaren för den ambulatoriska kliniken samt

om det sätt, varpå behovet av undervisning i bujatrik skulle tillgodoses,

hade vid ärendets förberedande behandling varit föremål för olika meningar.

Meningsskiljaktigheterna inskränkte sig dock dels till frågan,

huruvida med beslut om den ifrågasatta professurens inrättande borde

få anstå, till dess den nuvarande lektorn avgått, dels ock till frågan

om beloppet av den särskilda ersättningen för undervisningen i

bujatrik under den tid, nuvarande lektorn kunde komma att kvarstå

vid lektoratet.

Det lede enligt kommitténs mening icke något tvivel, att kännedom

om nötkreaturens sjukdomar och erfarenhet i deras behandling vore

för flertalet praktiserande veterinärer av så väsentlig vikt, att undervisningen

i ämnet borde vid veterinärinstitutet tillgodoses genom upptagande

å staten av en lärarbefattning med samma avlöning och kompetensfordringar,

som föreslagits för huvudlärarna i de övriga viktigare

läroämnena. Innehavaren av denna befattning borde tillika vara föreståndare

för den ambulatoriska kliniken och dessutom från det nuvarande

lektoratet i obstetrik övertaga detta ämne. Någon anledning att vid

den nu förestående omarbetningen och utvidgningen av veterinärinstitutets

stat undantaga frågan om organiserandet av lärarpersonalen på

det ifrågavarande området och uppskjuta dess avgörande syntes kommittén

icke föreligga.

Yad anginge frågan, vilken ställning den nuvarande lektorn i

obstetrik borde intaga efter tillkomsten av den nya professuren, borde

beaktas, att det icke från något håll blivit ifrågasatt annat, än att beinälde

lektor skulle övertaga och under sin återstående tjänstetid fullgöra

de skyldigheter, som med avseende å undervisning och examination

framdeles skulle åligga innehavarna av professuren. Då så vore fallet,

syntes emellertid lektorn icke heller billigtvis böra utestängas från de

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

rättigheter med avseende å avlöning, pension och tjänstetitel, som skulle

tillkomma innehavare av ifrågavarande professur, utan syntes han böra

utan ansökan eller prov från och med tiden för den nya statens trädande

i kraft befordras till innehavare av samma professur. Någon

rättighet att för åtnjutande av ålderstillägg å professorslönen räkna sig

till godo tjänstgöring såsom lektor borde dock icke medgivas honom.

Förslaget att vid ambulatoriska kliniken skulle anställas, jämte

professorn, även en assistent hade kommittén ansett sig böra förorda.

Föreståndaren för nämnda klinik, vilken, enligt vad kommittén inhämtat,

ensam av institutets ordinarie lärare vore av direktionen förbjuden att

utöva enskild praktik, syntes redan under nuvarande förhållanden hava

en tämligen betungande tjänstgöring. Och om han, jämte sina nuvarande

åligganden vid ambulatoriska kliniken samt undervisningen i

obstetrik, finge sig ålagt det viktiga ämnet bujatrik samt erhölle professors

föreläsningsskyldighet, skulle måhända en inskränkning av den

ambulatoriska klinikens verksamhet icke kunna undvikas, därest icke

ytterligare en lärarkraft inom professurens ämnesområde bleve beviljad.

Det syntes emellertid kommittén angeläget, att den ambulatoriska

kliniken med avseende å det synnerligen värdefulla studiematerial, som

vid densamma stode till buds, tillgodosåges på sådant sätt, att någon

minskning i omfattningen av dess verksamhet icke behövde befaras.

Vid fördelningen av tjänstgöringen mellan professorn och assistenten

borde enligt kommitténs mening tillses, att professorn i största

möjliga utsträckning komme att deltaga i undervisningen vid ambulatoriska

kliniken och därvid särskilt ägna sig åt sådana fall, som tillhörde

bujatrikens område, samt åt första behandlingen av andra vid

kliniken förekommande sjukdomsfall.

Kommittén har därför hemställt, att å veterinärinstitutets stat måtte

uppföras dels en professor i husdjurslära, dels en professor i bujatrik

och obstetrik, dels ock en assistent vid ambulatoriska kliniken.

Statskontoret har i utlåtande den 28 mars 1913, då det syntes

tvivelaktigt om, såsom kommittén i strid med fackmyndigheternas förslag

antagit, Kungl. Magt skulle finna gott att utan ansökan eller prov

från och med tiden för den nya statens trädande i kraft befordra lektorn

i obstetrik m. in. till professor i bujatrik in. in., hemställt, i ungefärlig

överensstämmelse med direktionen, att i staten måtte inom linjen uppföras

en övergångsstat, upptagande förenämnde lektor med nuvarande

avlöning jämte ett arvode å 1,000 kronor, så länge han på förordnande

uppehölle undervisningen i bujatrik, börande samtliga dessa avlöningsBihang

till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 27 höft. (Nr 46.) 12

Statskontoret

1913.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Lärarkollegiet

1918.

Direktionen

fl/4 1918.

90 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

förmåner utgå av den i staten upptagna avlöningen för professorn i

bujatrik, vilken avlöning i övrigt skulle under tiden besparas.

Lärarkollegiet bar i sitt yttrande den 19 mars 1913 i nu förevarande

hänseenden dels framhållit önskvärdheten av att de av kommittén

avstyrkta assistentbefattningarna vid klinikerna beviljades, dels ock beträffande

undervisningen i bujatrik uttalat sin tillfredsställelse över, att

kommittén icke ansett de av kollegiet anförda formella skälen vara av

sådan betydelse, att därigenom upprättande av en sådan professur redan

nu vore utesluten. Beträffande tillsättandet av professuren så, då den

nuvarande innehavaren av lektoratet i obstetrik, enligt kollegiets mening

icke ännu styrkt sig vara i besittning av den kompetens, som erfordrades

enligt kollegiets av löneregleringskommittén även godkända förslag

till bestämmelser för tillsättande av professorstjänster, syntes det kollegiet

mindre lämpligt, att han utan vidare uppflyttades till professor, utan

borde han dessförinnan sättas i tillfälle att visa, det han verkligen besutte

för befattningen i fråga nödiga kvalifikationer. Kollegiet ville därför

föreslå, att bemälde lektor måtte tillsvidare förordnas att förestå professuren

i bujatrik och obstetrik, och att han såsom ersättning för den

betydligt ökade undervisningsskyldighet, som därigenom komme att

åläggas honom, måtte beviljas ett extra arvode av 2,500 kronor att

utgå från de till avlöning av professuren i bujatrik föreslagna medlen,

dock med den begränsning att summan av lektorslönen och arvodet icke

finge överstiga de nu föreslagna professorslönerna.

Direktionen har i sitt yttrande den 3 april 1913 beträffande nu

ifrågavarande delar av ämnet endast yttrat sig i fråga om professuren

i bujatrik och vad därmed sammanhänger. Direktionen kunde ej ansluta

sig till kommitténs förslag att utan vidare uppflytta den nuvarande innehavaren

av lektorsbefattningen i obstetrik till innehavare av den ifrågasatta

nya professuren. Om kommitténs förslag härutinnan godkändes,

skulle detta hava till följd, att samtidigt med att man i de nya stadgarna

för institutet fastsloge vissa bestämmelser till garanti för att vid

professorsbefattningars tillsättande endast fullt kompetenta personer skulle

erhållas, man i viss mån måste dispensera från just dessa föreskrifter.

Direktionen ansåge det under alla förhållanden olämpligt, om en person,

som ej styrkt sin kompetens till en lärarbefattning av så synnerligt stor

betydelse för veterinärutbildningen, utan vidare utnämndes till densamma.

I förevarande fall hade den lärare, vars uppflyttning till professor ifrågasatts,

förut undervisat endast i det ena av de båda ämnen, som skulle

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 46.

tillhöra professurens ämnesgrupp, nämligen obstetrik, i vilket ämne han

visserligen visat praktisk duglighet men åtminstone för närvarande ej

styrkt sin vetenskapliga kompetens. I det andra till professuren hörande

ämnet, läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik), vilket vore ett av

de viktigaste ämnena inom den veterinära disciplinen och otvivelaktigt

utgjorde ifrågavarande lärostols huvudämne, hade han, såvitt direktionen

kände, ej haft tillfälle att på något sätt visa sig äga för professur

vetenskaplig kompetens. Man borde i förevarande fall icke helt

och hållet bortse från att, då det gällde en så framskjuten plats, som

den en professor i ett ämne intoge, man ej finge underskatta den teoretiska

utbildningen.

Ej heller kunde direktionen biträda lärarkollegiets förslag, enär

detsamma, på sätt kommittén enligt direktionens mening fullt riktigt

påvisat, skulle leda till inkonsekvens. Det enda riktiga syntes. alltså

vara, att professuren på vanligt sätt kungjordes till ansökan ledig och

tillsattes på sätt stadgarna härom föreskreve.

Visserligen förutsatte direktionen härvidlag, att det ej borde medföra

någon svårighet för nuvarande innehavaren av lektoratet i obstetrik,

H. Stålfors, att till fullo ådagalägga sin kompetens till den nya professuren,

men å andra sidan kunde direktionen ej undgå att inse möjligheten

därav, att en annan på området mera meriterad person kunde

komma att anmäla sig som sökande och därvid bliva utnämnd till befattningen.

Enär det under sådana förhållanden enligt direktionens

mening redan av billighetshänsyn icke syntes kunna ifrågasättas att

ålägga lektor Stålfors, som under flera år innehaft lektoratet och under

lång tid uppehållit en icke oväsentlig del av den undervisning, som

komme att åligga den blivande innehavaren av den ifrågasatta professuren,

att tjänstgöra under den nya befattningshavaren och därvid måhända

fullgöra en assistents tjänsteåligganden, samt en sådan anordning

jämväl kunde befaras komma att leda till slitningar och motsättningar,

som kunde inverka menligt på undervisningen inom ifrågavarande ämnesgrupp,

funne sig direktionen under förhandenvarande förhallanden böra

föreslå, att lektor Stålfors måtte överföras på indragningsstat.

Direktionen hemställde därför, att ifrågavarande professur, som till

förtydligande av innebörden av ordet bujatrik syntes böra upptagas i

staten under samma rubrik, som direktionen i sitt förslag till avlöningsstat

angivit, måtte på i stadgeförslaget föreskrivet sätt omedelbart efter

den nya statens ikraftträdande anslås ledig och därefter i enlighet med

därom gällande bestämmelser i vanlig ordning tillsättas, samt att nu
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

Reservationer.

92 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

varande innehavaren av lektorsbefattningen i obstetrik måtte överflyttas

ä indragningsstat.

Mot direktionens uttalande i fråga om professuren i nötkreaturens

sjukdomar (bujatrik) in. m. samt lektoratet i obstetrik hava särskilda

reservationer avgivits av direktionens ledamöter professorn E. G. Muller

och godsägaren Scharp.

Den förre har förklarat sig i överensstämmelse med direktionens

övriga ledamöter anse det vara synnerligen nyttigt och nödvändigt, att

en professur i nötkreaturens sjukdomar och obstetrik inrättas vid veterinärinstitutet

och att denna professur snarast möjligt tillsättes enligt de

nya befordringsgrunder, som skola gälla enligt den nya organisationsplanen.

Med avseende på frågan om lektoratet i obstetrik hyste han

emellertid en annan uppfattning än direktionen i övrigt. Skulle det

inträffa, att den nuvarande lektorn i obstetrik icke erhölle den ovannämnda

professuren, så borde lektoratet ställas på övergångsstat och

dess innehavare deltaga i undervisningen i det stora och viktiga ämnet,

på sätt som av direktionen efter lärarkollegiets förslag bestämdes.

Tillsättandet av en assistenttjänst borde under dessa förhållanden uppskjutas.

Att den sålunda föreslagna förändringen läte sig genomföra,

framginge därav, att den nuvarande lektorn vore skyldig att underkasta

sig de förändringar i åligganden, som en omorganisation kunde medföra.

Reservanten delade icke direktionens mening, att en sådan anordning

kunde befaras komma att leda till slitningar och motsättningar, som

kunde komma att inverka menligt på undervisningen inom ifrågavarande

ämnesgrupp. Det finge anses vara rektors, lärarkollegiets och direktionens

skyldighet att träffa sådana anordningar, att dylika slitningar

och motsättningar icke uppstode. Det måste vara en stor fördel för

läroverket att i ett så viktigt läroämne erhålla två lärare, av vilka

den ene genom sin ådagalagda vetenskapliga kompetens vore i stånd

att meddela en mera djupgående och grundlig undervisning, under det

att den andre med sin under årens lopp vunna praktiska erfarenhet

ävenledes vore väl skickad att vara verksam inom läroområdet. Från

ekonomisk synpunkt syntes den föreslagna anordningen vara den billigaste

av alla de här föreslagna. Enligt direktionens förslag skulle

lönen alltjämt utgå till den på indragningsstat förflyttade lektorn,

men därjämte skulle krävas anslag för en assistent. Enligt reservantens

förslag vore det senare obehövligt. Jämfört med löneregleringskommitténs

och lärarkollegiets förslag syntes den av reservanten föreslagna

anordningen vara något dyrare. Men detta vore endast skenbart. Ty

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

med hänsyn därtill, att läran om nötkreaturens sjukdomar vore ett synnerligen

viktigt läroämne och att en veterinärutbildning i detta ämne

lände det allmänna till bästa, vore det tydligt, att ekonomien vida bättre

tillgodosåges, i fall två lärare av ovannämnda beskaffenhet meddelade

undervisning än i de fall, där undervisningen handhades av icke kompetent

person.

Den andre reservanten, godsägaren Scharp, förordade för sin del

lärarkollegiets senast avgivna förslag med den ändringen likväl, att

lektorns sammanlagda avlöning icke under något förhållande borde få

överstiga professorns begynnelseavlöning.

Medicinalstyrelsen har icke kunnat biträda direktionens hemställan,

att lektorn i obstetrik, för den händelse han icke bleve utnämnd till

professor i läran om nötkreaturens sjukdomar och obstetrik, skulle sättas

på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Styrelsen ställde sig

i detta avseende på samma ståndpunkt som reservanten professor Muller,

vilken föreslagit, att den nya professuren skulle omedelbart efter den

nya lönestatens ikraftträdande i vanlig ordning anslås ledig till ansökan

och hittillsvarande innehavaren av lektoratet i obstetrik sättas på övergångsstat

med den tjänstgöringsskyldighet å avdelningen, som kunde

komma att uppdragas åt honom.

Medicinalstyrelsen

11 /4

1913.

Reservation mot styrelsens utlåtande i denna del har avgivits av Reservation.

medicinalrådet Kjerrulf, som anslutit sig till direktionens mening i fråga

om nuvarande lektorns förflyttande till indragningsstat.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har i ovan omförmälda P. ArméförvaltM.

även yttrat sig i fråga om undervisningen i husdjurslära och därvid

anfört bland annat följande. ''7» lois.

Undervisningen i detta ämne, omfattande så viktiga delar av den

veterinära utbildningen som läran om hygien, utfodring, avel och ytterlära

m. in., syntes böra vara så anordnad, att den i såväl teoretiskt

som praktiskt avseende tillfredsställde alla rimliga fordringar. Om en

veterinär icke vore tillräckligt förtrogen med särskilt den praktiska

tillämpningen av dessa ämnen, skulle han icke kunna lämna de råd

och upplysningar, som i sådana hänseenden önskades av honom, till

skada icke blott för hans egen verksamhet utan också för vederbörande

djurägare. Det vore också ett känt förhållande, att mången djurägare

vore i behov av råd och upplysningar i beröi’da avseenden, och erfarenheten

hade även givit vid handen, att veterinären på hithörande område

kunde hava ett tacksamt fält att bearbeta. Det torde vidare

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 46.

bemärkas, att veterinär utbildning måste förutsättas för vissa lärarbefattningar

vid lantbruksinstituten med undervisning i ämnen, hörande

till här berörda ämnesgrupp, och dessutom anlitades ett icke obetydligt

antal veterinärer för undervisning i lantbruks- och lantmannaskolor.

Sålunda måste det ligga stor vikt uppå, att denna gren av den veterinära

utbildningen i allmänhet bleve väl tillgodosedd, och icke minst

viktigt vore detta för den militära veterinärvården.

Emellertid syntes det icke kunna bestridas, att särskilt på djurbedömningens

område, d. v. s. vid den praktiska tillämpningen av

ytterläran, det icke vore så väl beställt, som önskvärt kunde vara,

vilket inom invigda kretsar icke heller vore något okänt förhållande,

även om det icke kommit till offentligt uttryck. Vid en hel del tillfällen

hade man också som konsekvens härav fått bevittna, att den

veterinära sakkunskapen icke så sällan ställts utom räkningen, där man

kunde tycka, att den i stället självskrivet bort vara representerad.

Orsaken härtill syntes endast kunna sökas däruti, att veterinärutbildningen

på detta område ej varit tillfyllest.

Av den sist utgivna årsberättelsen från veterinärinstitutet syntes

man också hava skäl att draga den slutsats, att en ändring härutinnan

vore av behovet påkallad. Å sidan 54 hette det nämligen: »för erhållande

av praktisk undervisning i ytterlära hava de studerande av 3:e årsklassen,

två och två i tur och ordning, deltagit i de vid institutet

förekommande besiktningar för köp, och hava under året för nämnda

ändamål granskats 148 hästar av olika raser och typer. Sedan de

studerande åhört föreläsningarna i ytterlära och deltagit i besiktning

av minst 10 hästar, har av var och en avlagts praktiska prov i exteriörbedömning.

»

Det borde för en var, som visste med vilka svårigheter det vore

förbundet att inhämta kunskaper i ytterlära och färdighet att tillämpa

desamma, vara tydligt och klart, att ifrågavarande undervisningsmateriel

för 20—30 elever vore alldeles otillräckligt. Visserligen kunde emot

detta påstående den invändningen göras, att det icke vore mängden

hästar, som härvid vore bestämmande, utan resultatet berodde fastmer

av det sätt, varpå besiktningarna komme till utförande och undervisningen

vid desamma meddelades. Vid besiktningar för köp syntes

det emellertid icke alltid vara så lämpligt eller ens möjligt att kritiskt

ingå i detaljer, vilket för undervisningen eljest kunde vara önskvärt.

Man kunde väl också utan överdrift påstå, att den studerande, som

varit med om endast 10 dylika besiktningar, ej erhållit den grund att

bygga på, som erfordrades för att han på egen hand skulle kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

9,5

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

utföra besiktningar samt bedöma och avgiva utlåtande över djur. Men

veterinären måste under studietiden erhålla den övning eller »blick»,

som erfordrades för bedömande av djur i det friska tillståndet. Huru

skulle han eljest kunna reda sig, då han komme ut i det praktiska

livet, och då det även gällde att bedöma abnorma tillstånd?

Materiel för sådana övningar syntes emellertid icke behöva saknas.

Sådana på klinikerna inställda djur, vilka utan olägenhet kunde framföras

för besiktning, borde kunna tagas i anspråk för denna undervisning,

liksom också en hel del av de hästar, som fördes till smedjan

för skoning, varest det för övrigt funnes en utmärkt lokal för mönstring

av hästar. Vidare borde det icke vara uteslutet, att under vissa tider

av året tillstånd kunde utverkas, att hästar ställdes till förfogande från

i huvudstaden förlagda truppförband.

Att döma av ingivna förslag syntes emellertid fara föreligga, att

arbetet på husdjurslärans område av brist på lärarkrafter skulle bliva

eftersatt, även sedan nu ett nytt och eljest tidsenligt läroverk tagits i

anspråk. Enär meningen väl torde vara, att, utom undervisning i husdj

urslära, vetenskaplig verksamhet skulle utövas även på detta område

till gagn för veterinärutbildningen och landets husdjursskötsel, syntes

det väl icke rimligtvis kunna fordras, att professorn i ämnet skulle

kunna omhänderhava detta arbete utan någon skolad medhjälpare.

Ett oavvisligt krav syntes åtminstone vara, att biträdande lärare (assistent)

anställdes i husdj urslära att biträda vederbörande lärare vid

besiktningar och praktiska demonstrationer samt repetitionsövningar

med de studerande samt att i övrigt gå till hända med all den hjälp,

som erfordrades även för vetenskapligt arbete, om undervisningen i

detta ämne skulle kunna drivas på ett fullt tillfredsställande sätt.

Det bör redan här anmärkas, att sjukvårdsstyrelsen på tal om

undervisningen i hovbeslagslära in. m. förklarat sig anse det böra tagas

under omprövning, huruvida professorn i husdjurslära skulle kunna omhändertaga,

hela det uppdrag, som föreslagits skola åligga läraren i

hovbeslag, samt ifrågasatt anställandet av en assistent till biträde åt

professorn vid denna undervisning.

Veterinärinstitutets lärarkollegium har i sitt yttrande den 11

oktober 1918 härom till en början anfört, att man i allmänhet icke

kunde fordra, att undervisningen vid en högskola skulle vara så anordnad,

att de studerande därigenom förvärvade sig en fullkomlig utbildning

även i praktiskt avseende, och allra minst borde man kunna begära, att

LUrarlcolUrjiet

"/io 1918.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

den nyutexaminerade veterinären, redan då han lämnade veterinärhögskolan,

skulle besitta tillräcklig praktisk erfarenhet för att uppträda

såsom auktoritet inom husdjurslärans alla områden. Skulle de av sjukvårdsstyrelsen

i nämnda avseende uppställda fordringarna på de studerandes

utbildning i praktiskt avseende kunna tillfredsställas, måste

studietiden i väsentlig grad förlängas, då under nuvarande förhållanden

icke mera tid kunde upplåtas för den praktiska utbildningen, utan att

för mycket inkräkta på den teoretiska undervisningen såväl i liusdjurslära

som andra viktiga ämnen.

Särskilt hade framhållits, att vid den praktiska tillämpningen av

ytterläran det icke vore så väl beställt, som önskligt kunde vara, då

var och eu av de studerande endast fått deltaga i besiktningen av 10 hästar.

Att de icke kunnat närvara vid flera än 10 besiktningar vid institutet

vore emellertid varken beroende på bristande material eller bristande

lärarkrafter utan endast därpå, att elevernas tid icke räckte till. Då

det icke läte sig göra att vid de praktiska tjänstgöringarna uppdela

de studerande på flera avdelningar, än som för närvarande skedde,

emedan antalet inom varje grupp därigenom skulle bli så litet, att

verksamheten vid klinikerna icke skulle kunna upprätthållas, och de

studerande icke kunde tagas i anspråk för dessa besiktningar under

annan tid på dagen än kliniktiden, då deras tid för övrigt vore till

det yttersta anlitad för föreläsningar, praktiska övningar och självstudier,

hade ingen bättre anordning kunnat träffas, än att bland de

tjänstgörande vid klinikerna två och två i tur och ordning uttagits för

att deltaga i övningarna för exteriörbedömning. Yarje elev finge sålunda

deltaga endast i en tiondel av alla de för undervisningen i exteriör förekommande

demonstrationerna. Den av sjukvårdsstyrelsen uttalade åsikten, att

det vid besiktningar för köp syntes icke alltid vara så lämpligt eller ens möjligt

att kritiskt ingå i detaljer, syntes minst sagt egendomlig, då det enligt

kollegiets mening just vore vid dylika besiktningar, som veterinären oförbehållsamt

borde uttala sina åsikter, då man väl icke finge förutsätta, att veterinären

skulle stå i något slags beroende av hästhandlaren, något som kolle - giet hoppades i allmänhet icke må vara fallet, och som allra minst borde

kunna insinueras i fråga om lärarna vid institutet. Den uppfattningen att

de vid institutet anordnade besiktningarna för köp skulle vara den enda

praktiska undervisning, som meddelades de studerande i exteriörbedömning,

vore likaledes fullkomligt felaktig. Dessa övningar avsåge först och

främst huvudsakligen den normala ytterläran, d. v. s. bedömande av hästen i

friskt tillstånd för att för de studerande påpeka de viktigaste olikheterna i

kroppsbyggnaden och undervisa dem om de grunder, efter vilka en hästs

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

värde borde bedömas. För detta ändamål hade även årligen företagits

en exkursion till Strömsholm, där samtliga såväl vid därvarande hingstdepå

som ridskola uppställda hästar framvisats (sammanlagt uppgående

till omkring 150), varförutom vid samma tillfälle även

remontdepån vid Utnäslöt besökts och där befintliga remonter granskats.

De studerande hade sålunda haft tillfälle att under lärarens ledning

bese icke blott de omnämnda 10 hästarna utan i stället omkring 300

å 400 hästar. Kollegiet ville dock ingalunda påstå, att ens detta material

vore tillräckligt att utbilda de studerande till fullt kompetenta

domare ifråga om hästbedömning, men de borde dock härigenom, i

förening med de kunskaper de för övrigt förvärvat sig genom sina

veterinära studier, hava erhållit en god grund att bygga på, för att

med tiden, om intresse för saken och nödiga förutsättningar för övrigt

förefunnes, utbildas till skickliga djurbedömare, och mera finge man,

enligt kollegiets mening, icke begära av undervisningen i denna gren

av veterinärvetenskapen. Den som verkligen kände, med vilka svårigheter

ett riktigt bedömande av djur vore förenat, den stora och mångsidiga

erfarenhet, som därtill erfordrades, och huru ytterst få, som dock

kunde utbilda sig till verkligt skickliga djurbedömare, kunde aldrig

uppställa den fordran, att veterinären redan under studietiden skulle

hava förvärvat sig de härför nödiga förutsättningarna. Det av sjukvårdsstyrelsen

i detta sammanhang använda uttrycket, att veterinären

under studietiden måste erhålla den »blick», som erfordrades för bedömande

av djur, strede också mot vanligt språkbruk, då med »blick»

för djur i allmänhet menades en viss naturlig begåvning, som ingalunda

kunde förvärvas, lika litet som vem som helst genom övning

kunde förvärva sig en artists anlag, och den i nämnda avseende uppställda

fordran på veterinärens utbildning vore sålunda fullkomligt

orimlig. Den i berörda P. M. vidare framställda frågan: hur veterinären

eljest (nämligen om han ej förvärvat sig den »blick», som erfordrades

för bedömande av djur i det friska tillståndet) skulle kunna reda sig,

då det gällde att bedöma abnorma tillstånd, syntes ange, att sjukvårdsstyrelsen

ansåge det lättare att rätt värdesätta ett djur i friskt tillstånd

än att påvisa och bedöma möjligen förekommande fel och sjukligheter,

vilket dock ingalunda vore fallet. Det vore just bedömandet

av djur i friskt tillstånd, som fordrade en uppövad skicklighet och

särskild begåvning, som icke av vem som helst kunde förvärvas, men

påvisandet av fel och sjukligheter kunde mycket väl inläras, och kännedomen

därom borde också av veterinären redan under studietiden inhämtas.

Veterinärexamen innebure därför, enligt kollegiets mening,

Bihang till Riksdagens protokoll, It) 14. 1 sand. 27 höft. (Nr 46.) 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 46.

visserligen ingen kompetens till prisdomare eller auktoritet vid bedömande

av djur i allmänhet, men däremot ovillkorligen då det gällde

bedömande av abnorma tillstånd. Den praktiska undervisning, som

erfordrades för inhämtande av härtill nödiga kunskaper och färdighet,

meddelades icke så mycket vid de förut omnämnda övningarna i exteriörbedömning

utan dels vid den kirurgiska kliniken, dels vid de praktiska

övningarna i hovbeslag och för undervisningen i hovens sjukdomar,

och det material, som för dessa ändamål funnes tillgängligt, utnyttjades

sålunda redan nu tillfullo och kollegiet vågade påstå, att ett

på så ingående sätt för nämnda undervisning utnyttjat material knappast

torde finnas att tillgå vid någon veterinärhögskola i världen. Den

i P. M. framkastade anmärkningen, att materialet för sådana övningar

borde tagas i anspråk för undervisningen, kunde sålunda endast vara

beroende på bristande kännedom om förhållandet vid institutet. Då

det för undervisningens effektivitet givetvis vore en fördel, att den

meddelades av speciellt utbildade lärare, syntes det kollegiet otvivelaktigt

vara förmånligare, att den praktiska undervisningen i bedömande

av fel och sjukligheter anförtroddes åt speciallärarna i ämnet, professorn

i kirurgi och läraren i hovbeslag och hovens sjukdomar, hellre än

att överlämnas åt professorn i husdjurslära, som endast hade att sysselsätta

sig med husdjuren i friskt tillstånd.

En ökning av undervisningen i ytterlära ansåge kollegiet därför

ingalunda böra ifrågakomma, då de studerande redan nu erhölle

en fullt tillräcklig och på ett synnerligen rikligt material stödd undervisning

i de delar av ytterläran, som för den veterinära, och speciellt

militärveterinära, utbildningen vore viktigast, och då en utsträckt praktisk

undervisning i den normala ytterläran icke kunde ske, utan att

därigenom inkräktades på tiden för andra för den veterinära utbildningen

viktigare ämnen. Då ytterläran ej heller tillhörde de ämnen, vars

betydelse på senare tider stegrats, utan dess värde snarare i väsentlig

mån förringats, sedan man vid djurbedömningen allt mer och mer

gått ifrån de fordom allmänt tillämpade formalistiska principerna och

kommit till insikt om, att ett djurs värde även betingades av helt

andra faktorer än den yttre formen, syntes ännu mindre skäl föreligga

för en utsträckt undervisning i nämnda ämne. Att undervisningen i

ytterlära skulle i någon mån kunna befrämjas genom det av sjukvårdsstyrelsen

föreslagna medlet, att besiktningar och praktiska demonstrationer

skulle anförtros åt en assistent, ville kollegiet även på det bestämdaste

bestrida, i synnerhet då nämnda anordning sammanställdes med den

av styrelsen uttalade uppfattningen, att assistenter endast borde till
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

sättas för ett år i sänder. Hur det i så fall skulle kunna bliva tal

om någon »skolad medhjälpare», hade kollegiet svårt att förstå, då

assistenter, efter den erfarenhet, kollegiet hade, alltid måst sökas bland

de nyss utexaminerade veterinärerna.

Att anställandet av en assistent i husdjurslära skulle kunna vara

till gagn för att befrämja det vetenskapliga arbetet inom ämnet, ville

kollegiet gärna medgiva, men vid uppgörande av förslag till nya stadgar

och stat hade kollegiet i allmänhet följt den principen, att de

rent veterinära ämnena, som icke vore företrädda vid någon annan

vetenskaplig institution, i första hand borde tillgodoses, för att inom

dem möjliggöra ett vetenskapligt forskningsarbete. Att ett vetenskapligt

arbete vid institutet vore önskvärt även inom husdjurslärans område

ville kollegiet gärna medgiva, men huscljursläran hade dock sin

förnämsta hemortsrätt vid lantbruksinstituten och en blivande lantbrukshögskola,

och det vetenskapliga arbetet vid veterinärhögskolan

finge väl antagas i allmänhet mera komma att beröra de grenar av

ämnet, som direkt gränsade intill de rent veterinära ämnena, och för

en vetenskaplig forskning i dessa delar saknades ingalunda möjligheter

vid institutet, utan att någon som helst ändring i de föreslagna anordningarna

behövde vidtagas.

Något skäl för påståendet att ett oavvisligt krav syntes vara,

att en biträdande lärare (assistent) anställdes i husdjurslära, hade sålunda

icke förbragts.

Direktionen har i utlåtande den 15 oktober 1913 instämt med

lärarkollegiet. Förslaget att professorn i husdjurslära även skulle övertaga

hela det uppdrag, som eljest skulle åligga läraren i hovbeslag m. m.,

vore enligt direktionens mening redan därför olämpligt, att det säkerligen

skulle helt förrycka undervisningen i husdjursskötsel i ensidig

riktning. Syftet med den ifrågasatta sammanslagningen av förenämnda

båda lärarbefattningar syntes, av sjukvårdsstyrelsens P. M. att döma,

vara att bereda ytterläran och särskilt den speciella gren därav, som

avsåge hästen, ökat utrymme inom undervisningen och på så sätt söka

utbilda skickliga djurbedömare. Om det särskilt för arméns veterinärer

visat sig önskligt, att de besutte större insikt och erfarenhet på hithörande

område, än som med den nuvarande undervisningen i denna

gren av veterinärvetenskapen kunnat bibringas veterinäraspiranterna,

nödgades man emellertid enligt direktionens förmenande söka nå detta

mål på annat sätt och på andra vägar, än som av sjukvårdsstyrelsen

ifrågasatts. Man kunde nämligen ej vid organisationen av en lär o
-

Direktionen

15/io 1913.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Medicinalstyrelsen

24/io

1913.

Departements
chefen.

100 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

anstalt sådan som veterinärhögskolan se endast till det militära specialintresset,

utan man måste gå ut ifrån, att veterinärhögskolan icke

blott hade till ändamål att utbilda skickliga vårdare av arméns hästuppsättning

utan även i minst lika stor utsträckning vore avsedd att

tjäna den stora jordbrukande allmänheten genom att sörja för att

denna erhölle allsidigt och väl utbildade veterinärer för sina behov,

och att högskolans organisation därför måste bliva sådan, att högskolan

kunde på ett fullt nöjaktigt sätt fylla jämväl denna sin viktiga uppgift.

Vad sjukvårdsstyrelsen anfört syntes emellertid föranleda framkastandet

av den frågan, om ej inrättandet av särskilda fortsättningskurser

för militära veterinärer vore av behovet påkallat. Genom dylika

kurser skulle ju de militära kraven kunna fullt tillgodoses.

Medicinalstyrelsen har i likhet med lärarkollegiet och direktionen

avstyrkt ändring i förslaget i det av sjukvårdsstyrelsen framhållna hänseendet.

Medicinalstyrelsen har därvid uttalat, att den av direktionen

framkastade tanken på inrättande av särskilda fortsättningskurser för

militära veterinärer syntes värd allt beaktande.

Beträffande lärarbefattningarna i medicin, kirurgi och husdjurslära

ansluter jag mig i alla delar till löneregleringskonmiitténs förslag. Jag

finner alltså icke anledning att på grund av vad arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse anfört i fråga om anordnandet av undervisningen i

husdjurslära frångå den ståndpunkt, jag i detta hänseende intog vid

ärendets föredragning den 18 april 1913.

Vidkommande ordnandet av undervisningen i läran om nötkreaturens

sjukdomar och obstetrik äro numera såväl löneregleringskommittén

som alla, vilka därefter yttrat sig i frågan, ense därom, att en

professur i dessa ämnen bör upprättas, ävensom att denne professor

bör till sitt biträde vid den ambulatoriska kliniken hava en tjänsteman

med assistents åligganden. I denna uppfattning instämmer jag till fullo.

Vad som vållar svårigheter och framkallat olika meningar är förhållandet

mellan denna professur och lektoratet i obstetrik eller snarare huru

det skall ordnas med avseende å den nuvarande innehavaren av detta

lektorat.

Lärarkollegiet, som i sitt första yttrande icke ifrågasatte inrättandet

av en professur, tog då för givet, att den nuvarande lektorn skulle

omhänderhava undervisningen i nötkreaturssjukdomarna. Även direktionen

yttrade i sitt utlåtande den 22 december 1910, att professurens

uppförande å stat icke erfordrades, så länge nuvarande lektorn i obste
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

trik vore i tjänst och för undervisningen i bujatrik erhölle föreslaget

arvode. Direktionen ansåg alltså självfallet, att denna undervisning nu

skulle anförtros å nuvarande lektorn. Löneregleringskommittén drog

ut konsekvensen av dessa uttalanden och ansåg, att då sålunda togs för

givet, att lektorn skulle under hela sill återstående tjänstetid uppehålla

undervisningen i de till professuren hörande ämnen, han även borde

bliva ordinarie innehavare av professuren. Detta förslag har emellertid

icke vunnit understöd i något av de därefter avgivna yttrandena och

ej heller i någon reservation. Men om fackmyndigheterna alltså äro

ense i denna punkt, äro de dock icke överens inbördes i fråga om den

utväg, som eljest bör tillgripas. Å ena sidan står lärarkollegiet, som

föreslår, att nuvarande lektorn måtte förordnas att tills vidare förestå

professuren mot visst arvode utöver sin lektorslön, vilket arvode synes

vara avpassat så, att hans avlöning skulle bliva ungefär densamma som

professors. Kollegiet vill emellertid icke, att han skall, innan han i den

ordning, som kan bliva stadgad, styrkt sin kompetens till professuren,

utnämnas till professor. Kollegiet gör alltså en bestämd skillnad mellan

den kompetens, kollegiet anser böra fordras av eu ordinarie professor

och av en person, som endast på förordnande förestår professuren. En

reservant i direktionen ansluter sig, med viss modifikation beträffande

arvodesbeloppet, till kollegiets mening. Å andra sidan stå direktionens

övriga ledamöter och medicinalstyrelsen, vilka samstämmigt anse, att

professuren bör förklaras ledig till ansökan, varvid såväl lektorn som

tilläventyrs andra sökande få efter ådagalagd kompetens tävla om platsen.

Men full enighet rörande lektorns ställning, för den händelse han icke

skulle vid sådan tävlan erhålla professuren, råder icke ens mellan dem,

som omfatta sistnämnda mening. Direktionens majoritet samt en reservant

inom medicinalstyrelsen vilja sätta lektorn på indragningsstat och frikalla

honom från vidare tjänstgöringsskyldighet vid högskolan, under

det att en reservant inom direktionen ävensom medicinalstyrelsen förorda,

att han skall ställas på övergångsstat och honom åläggas den

tjänstgöringsskyldighet, som högskolans styrelse bestämmer, varvid reservanten

inom direktionen ansett, att i sådant fall den föreslagne assistenten

vid den ambulatoriska kliniken bör kunna undvaras.

Vid övervägande av de olika möjligheter, som kunna erbjuda sig

för lösningen av denna fråga, har jag funnit löneregleringskommitténs

förslag att låta den nuvarande lektorn utan vidare uppflyttas till professor

icke kunna tillrådas gent emot det enhälliga avstyrkande, detta förslag

sedermera mött, och de invändningar på grund av hans ännu icke visade

vetenskapliga kompetens, som från alla håll med styrka framförts.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Vad beträffar de övriga förslaget), kan jag ej undgå att finna den

av direktionens majoritet tillstyrkta utvägen vara såväl konsekvent

som ägnad att tillföra läroanstalten den bästa kraft, som för denna

lärarbefattning för närvarande står att erhålla. Emellertid skulle ett

sådant förfarande, därest den nuvarande innehavaren av lektoratet vid

professorsbefattningens tillsättande icke befunnes kompetent för densamma,

kunna ur ekonomisk synpunkt bliva ofördelaktigt såväl för statsverket

som för lektorn, vilken därigenom bleve avstängd från möjligheten

att erhålla hittills ej intjänta ålderstillägg. Att åter, såsom professor

Muller i sin reservation ävensom medicinalstyrelsen förordat,

ålägga honom att, därest han icke, när professuren förklarats ledig,

utnämnes till dess innehavare, tjänstgöra under professorn i en befattning,

som eljest ansetts tillräckligt tillgodosedd medelst en assistent, är en

anordning, som icke heller synes mig fullt tilltalande och som skulle

kunna leda till för undervisningen och samarbetet mindre fördelaktiga

förhållanden. I varje fall skulle säkerligen den nuvarande lektorn finna

en sådan anordning med hänsyn till hans förutvarande ställning otillfredsställande.

Däremot synes det mig ej uteslutet att närmast i anslutning till

det av lärarkollegiet förordade tillvägagångssättet öppna möjlighet för

ett mera tillfredsställande ordnande av denna fråga. Jag tänker mig

denna anordning sålunda, att lektorn nu sättes på övergångsstat med

rätt ej mindre till åtnjutande av lektors nuvarande avlöningsförmåner

jämte ett tilläggsarvode för undervisningen i läran om nötkreaturens sjukdomar

å 2,500 kronor, dock med den begränsning att lektorns sammanlagda

avlöningsförmåner ej må överstiga 7,000 kronor, än även till att,

därest han inom viss, av Kungl. Maj:t bestämd tid vederbörligen styrker

sin kompetens till den ifrågavarande professuren — vilken professur

under samma tid ej bör ledigförklaras — varda utan tävlan utnämnd till

dess innehavare. Därest han icke inom den bestämda tiden styrker dylik

kompetens, bör professuren anslås till ansökan ledig och lektorn antingen

kvarstå å övergångsstat med den tjänstgöringsskyldighet, som

kan i så fall varda honom i behörig ordning ålagd, eller ock, efter

framställning till Riksdagen, förflyttas till indragningsstat. Genom en

sådan anordning, som jag nu förordat, vinner man, att det i hög grad

bör ligga i lektorns intresse att snarast möjligt styrka sin professorskompetens.

Därest han likväl icke inom föreskriven tid fullgjort sådant

villkor, lärer därmed få anses vara tillfyllest ådagalagt, att undervisningens

intresse kräver, att professuren anslås ledig till ansökan.

Vid den sålunda förordade lösningen av frågan böra såväl pro
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 46.

fessuren som den föreslagna assistentbefattningen nu uppföras å ordinarie

stat men den senare befattningen ej tillsättas, så länge lektoratet

kvarstår å övergångsstat, därom anteckning torde böra göras i staten.

Vid sådant förhållande torde vid beräkningen av det erforderliga anslagsbeloppet

till högskolan assistentarvodet ej för närvarande böra

medräknas. Under den tid, då lektorn uppehåller de till professuren

hörande göromålen, bör dock till hans biträde anställas en person att

bestrida de för assistenten avsedda göromålen. Till gottgörelse åt

denne person samt tilläggsarvode åt lektorn lämnar det för professuren

i staten upptagna avlöningsbeloppet full tillgång.

VI. Lärarbefattniiigarna i liovbeslagslära, kött- och mjölkkontroll ni. m.

Beträffande nu ifrågavarande läroämnen upptager veterinärinstitutets

nu gällande stat, jämförd med stadgarna för institutet, följande lärare:

en adjunkt för undervisning i hovens sjukdomar samt hovbeslagsläran

och dess utövning, samt

en lärare i kött- och mjölkkontroll.

I detta sammanhang bör vidare erinras om ett i staten uppfört

anslag å 1,200 kronor för undervisning i ridning och körning.

Enligt lärarkollegiets förslag till stat för veterinärhögskolan skulle

adjunkten motsvaras av en lärare i hovbeslagslära, tillika föreståndare

för hovbeslagssmedjan och hovslagarskolan, med samma avlöningsförmåner

som nuvarande adjunkten. Därjämte skulle en befattning såsom

assistent vid hovbeslagssmedjan inrättas. Läraren i kött- och mjölkkontroll

skulle bibehållas med oförändrat arvodesbelopp och likaså upptager

kollegiets förslag fortfarande 1,200 kronor till undervisning i ridkonst

och körning.

Kollegiet har anfört, att den föreslagne assistenten vore nödvändig

på grund av den under senare år i högst väsentlig mån Ökade verksamheten

i smedjan.

Direktionen yttrade i sin skrivelse den 3 juni 1910, att anledningen

till att kollegiet för läraren i hovbeslag föreslagit en begynnelseavlöning

av endast 3,000 kronor varit, att bemälde lärare haft och

hade en icke oväsentlig inkomst genom de militära hovslagarkurserna.

Då det emellertid vore ovisst, hur länge dessa kurser komme att vara

förlagda till institutet, och inkomsten därav alltså vore för läraren

mycket osäker, föreslog direktionen för honom såsom begynnelseavlöning

Lärarkollegiet

28/4 1910.

Direktionen

3/q 1910,

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts Nad. Proposition Nr 46.

3,000 kronor att utgå så länge de militära hovslagarkurserna komme

att fortfara och därefter 4,000 kronor.

bärarkoiUgM j sitt yttrande den 21 december 1910 har lärarkollegiet anfört, att

12 ’ assistentbefattningen vid hovbeslagssmedjan icke kunde undvaras, för

såvitt undervisningen därstädes och driften i sin helhet skulle kunna

skötas på ett tillfredsställande sätt. Hästar komme och ginge i institutets

smedja från tidigt på morgonen till kvällen och adjunkten kunde ej

rimligtvis åläggas en sådan daglig 12—14 timmars tjänstgöring. Det

vore nämligen att märka, att det undervisades på denna avdelning

under hela dagen och att när som helst ett fall kunde komma, som

krävde särskild behandling av sjukbeslag av olika art.

Kollegiet ville vidare framhålla, att den nämnde adjunktens undervisningsskyldighet

på senare åren i hög grad utvidgats och framför allt

att ett ökat elevantal särskilt vid de praktiska övningarna i hovbeslag

— där läraren måste sysselsätta sig med varje elev särskilt — komme

att i väsentlig grad öka hans arbete, varför undervisningen ovillkorligen

måste bliva lidande, om icke nödigt biträde kunde anskaffas.

Likaledes borde påpekas, att den på senare tiden betydligt utvidgade

och för erhållande av tillräckligt undervisningsmaterial absolut nödiga

driften inom smedjan medfört ett väsentligt ökat arbete för adjunkten

med räkenskapernas förande.

Framställ- Såsom förut blivit omnämnt, bär veterinärinstitutets direktion i

lärlren Thor- en senare framställning hemställt om extra lönetillägg från och med år

besiay m. m. 1912 åt nuvarande adjunkten vid institutet Axel Pålman m. m.

Framställningen föranleddes av Kungl. Maj:ts befallning i generalorder

den 12 januari 1912, att förut anbefallda militära hovslagarkurser

vid veterinärinstitutet under år 1912 skulle inställas.

I anledning härav anförde direktionen i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 26 januari 1912, bland annat, att sedan omkring 40 år tillbaka

militära hovslagarkurser årligen varit anordnade vid veterinärinstitutet,

att Pålman, vilken år 1899 tillträtt sin befattning och sedan dess årligen

lett ifrågavarande kurser, därav haft en inkomst, som under åren 1906—

1911 överstigit 3,000 kronor årligen, samt att med hänsyn härtill

adjunktens begynnelseavlöning vid den från och med år 1908 tillämpade

löneregleringen blivit bestämd till allenast 3,000 kronor. Då till följd

av nyssnämnda generalorder adjunktens inkomster komme att väsentligen

minskas, hemställde direktionen om åtgärder för beredande åt Pålman

av ett årligt extra lönetillägg å 1,000 kronor från och med år 1912,

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

till dess han från sin tjänst avgått eller genom till äventyrs ånyo vid

veterinärinstitutet anordnade militära hovslagarkurser erhållit motsvarande

inkomst eller ny lönestat för institutet blivit fastställd.

Efter det berörda skrivelse av direktionen avlåtits, väcktes fråga,

att vissa hovslagarelever — till antalet fyra — från Svea ingenjörkår

och fälttelegrafkåren skulle erhålla utbildning vid veterinärinstitutet i

eu kurs, vilken var avsedd att ledas av Pålman och skulle bereda honom

en extra inkomst under år 1912 av 400 kronor, och underrättade direktionen

i Skrivelse den 4 mars 1912 härom chefen för jordbruksdepartementet

under uttalande att direktionen därav icke funnit anledning att

frångå eller ändra sin förut gjorda framställning om extra lönetillägg

åt Pålman.

Över direktionens förenämnda framställning till Kungl. Maj:t avgåvos

utlåtanden av medicinalstyrelsen och statskontoret.

Sedan därefter direktionen erhållit befallning att i anledning av

vissa av statskontoret gjorda uttalanden avgiva utlåtande i ärendet,

ingick Pålman den 18 december 1912 till direktionen med en skrift,

däri han anförde följande.

Då lönestaten för veterinärinstitutet år 1907 blivit av Riksdagen

fastställd, hade avlöningen för läraren i hovbeslag och hovsjukdomar,

i anledning därav att till honom utgått ett arvode av 3,200 å 3,400

kronor för de till institutet förlagda militära hovslagarkurserna, blivit

satt så lågt som till 3,000 kronor med fyra ålderstillägg å 500 kronor,

sålunda motsvarande adjunktsavlöningen vid läroverken. Vid uppgörande

av de statförslag, som dåmera vilade hos löneregleringskommittén, hade

lärarkollegiet icke haft anledning antaga, att ifrågavarande kurser skulle

borttagas från veterinärinstitutet, varför någon förhöjning av lönen ej

heller blivit ifrågasatt. Direktionen hade emellertid föreslagit en löneförhöjning

med 1,000 kronor för den händelse kurserna skulle upphöra.

I enlighet härmed hade också direktionen gjort framställning om retroaktivt

utbetalande av detta belopp från och med kursernas upphörande,

som inträffat den 14 april 1912.

Då Pålman befarade, att det sålunda i direktionens förslag till

4,000 kronor höjda avlöningsbeloppet kunde komma att fastslås i den

blivande ordinarie staten, ville han fästa direktionens uppmärksamhet

därpå, att detta lönebelox>p icke kunde anses tillfredsställande vare sig

med avseende å platsens vikt och omfattning eller i jämförelse med övriga

lärares avlöning. Under årens lopp hade nämligen till den ursprungliga

instruktionssmedsbefattningen lagts de veterinärstuderandes undervisning

i både hovbeslagslära, hovsjukdomar och anspannslära. Undervisningen

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 97 höft. (Nr 46.) 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

i sin helhet omfattade tre föreläsningstimmar i veckan under hela läsåret,

varigenom befattningen blivit en fullt självständig lärostol, som

krävde ett vetenskapligt arbete på samma sätt som de övriga. Vidare

hörde till tjänsten undervisningen vid de civila hovslagarkurserna, vilken

nu, då två kurser höllos årligen, upptog fyra timmar i veckan under

sju månader. Dessutom hade adjunkten sig ålagd ledningen av verksamheten

vid hovbeslagssmedjan med anskaffning av material för undervisningen

samt för försök och studier för befrämjande av ämnets utveckling.

Att den storartade framgång, smedjan haft under de sista åren

på det gamla institutet, blivit utnyttjad både i praktiskt och vetenskapligt

avseende, därom syntes museets innehåll bära fullgiltigt vittnesbörd.

Genom ekonomisk uppoffring hade Palman lyckats att — oaktat

genom automobilernas stora utbredning hästarna i Stockholm minskats

och oaktat det nya institutets ogynnsamma belägenhet — även efter inflyttningen

i det nya institutet hålla klientelet uppe i en för undervisningen

nödvändig höjd, eller i det närmaste tre gånger högre än

vid tiden för Pålmans anställning.

För den ingalunda obetydliga räkenskapsföringen hade Pålman,

sedan direktionen på sin tid avslagit en av honom framställd begäran om

arvode åt ett räkenskapsbiträde, även fått vidkännas utgifter.

Av vad Pålman anfört ansåge han framgå, att ifrågavarande lärarbefattning

hade lika stor omfattning och vikt som andra självständiga

ämneslärarbefattningar, för vilka i de flesta fall professurer vore inrättade.

Om nu tre timmars föreläsningar i veckan för veterinärstuderande

skulle anses för litet, ville Pålman fästa uppmärksamheten på, att för

de kliniska professurerna en minskning i föreläsningstimmarnas antal

från fem till fyra vore föreslagen med hänsyn till klinikerna, vilka upptoge

ungefär två timmar dagligen. Den hela dagen räckande tillsynen

av skoningen syntes då också kunna fullt uppväga den för Pålmans del

två timmar kortare föreläsningstiden, även om härvid icke skulle tagas

hänsyn till undervisningen av hovslagarlärlingarna och till räkenskapsföringen.

Utomlands hade denna verksamhet överallt ansetts kräva professur.

Det kunde väl då icke vara rättvist och billigt eller uppmuntra till

arbete, att ifrågavarande tjänst i Stockholm icke ansåges värd högre

avlöning än t. ex. de till inrättande föreslagna underlärarplatserna (laboratorsbefattningarna),

som dock i de flesta fall vore övergångsplatser,

vilkas innehavare hade alla utsikter att i sinom tid befordras till professorer,

under det att läraren i hovbeslag genom sin specialisering snart

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46. 107

nog bleve olämplig att ägna sig åt någon annan gren av veterinärvetenskapen.

Då det efter så många års intensivt arbete för höjande av honom

anförtrodd plats måste kännas synnerligen hårt att finna densamma så

tillbakasätta i jämförelse med samtliga likartade tjänster, anhöll Pålman,

att direktionen ville hos vederbörande föreslå, att lärarens i hovbeslag

m. m. avlöning från och med tiden för de militära hovslagarkursernas

upphörande måtte höjas med 2,000 kronor i stället för med det av

direktionen föreslagna beloppet 1,000 kronor.

Med utlåtende den 19 december 1912 överlämnade direktionen till

Kungl. Maj:t Pålmans omförmälda skrift samt anförde för egen del,

bland annat, följande.

Att den minskning i inkomst, som genom de militära hovslagarkursernas

förflyttning från veterinärinstitutet för Pålman uppkommit

under år 1912, allt framgent komme att för honom föreligga, syntes nu

få anses avgjort, då Kungl. Maj:t den 18 oktober 1912 förordnat, bland

annat, att från och med den 1 januari 1913 arméns hovslagarbeställningsmän

skulle utbildas uti vid vederbörande kavalleri- och artilleritruppförband

anordnade hovslagarskolor.

Visserligen hade, erinrade direktionen, jämväl bestämts, att kurser

för fortsatt hovslagarutbildning hädanefter skulle anordnas vid veterinärinstitutet

och att avgiften för varje elev, som deltoge i sådan kurs,

skulle utgöra 100 kronor. Då emellertid antalet av dessa elever, som

för år 1912 utgjort fyra och för år 1913 likaså torde komma att bestämmas

till fyra, vore så ringa, bleve den extra inkomst, som härigenom

kunde vara att påräkna för Pålman såsom ledare av dessa kurser,

ytterst obetydlig i jämförelse med vad han förut haft genom de militära

hovslagarkurserna. Det ställdes till och med i utsikt, att även dessa

kurser för fortsatt utbildning vid veterinärinstitutet komme att upphöra,

varigenom jämväl denna extra inkomst skulle berövas Pålman.

Den av Pålman gjorda framställningen om höjning av lärarens i

hovbeslag avlöning med 2,000 kronor fann sig direktionen böra på det

varmaste tillstyrka, såvitt anginge Pålman personligen. Visserligen hade

direktionen i sin förut omförmälda framställning om extra lönetillägg

åt Pålman ifrågasatt ett belopp av endast 1,000 kronor, liksom ock

direktionen i sitt förslag till ny stat av den 3 juni 1910 föreslagit för

denne lärare en begynnelseavlöning av blott 4,000 kronor efter de militära

hovslagarkursernas upphörande vid institutet. Detta förklarades

Direktionen

ls/u 1912.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

emellertid därav, att vid tiden för dessa förslags framläggande det ännu

ej varit fullt bestämt rörande de militära hovslagarkursernas ordnande

för framtiden. Det både därför vid den tiden icke låtit sig med full

visshet beräkna, huru stor den definitiva inkomstminskningen för Pålman

skulle komma att bliva. Numera vore förhållandet ett annat. Såsom

framginge av vad direktionen anfört, komme Pålman att förlora hela

eller i varje fall så gott som hela ifrågavarande inkomst.

Direktionen har i detta sammanhang jämväl upptagit frågan om

beloppet av den avlöning, som för framtiden borde tillkomma innehavaren

av den lärarbefattning, vilken nu bestredes av Pålman, samt anfört, att

det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke även med det av direktionen

i förslaget till stat upptagna tillägg å 1,000 kronor avlöningen komme

att bliva alltför ringa. Visserligen förlorade i detta hänseende de rent

personliga skäl, som framförallt varit för direktionen bestämmande i

fråga om framställningen beträffande Pålman, sin huvudsakligaste betydelse.

En blivande innehavare av befattningen kunde ju på helt annat

sätt än Pålman beräkna sina utsikter och inrätta sig därefter. Men å

andra sidan finge icke förbises, att till följd av tillkomsten av det ena

offentliga slakthuset efter det andra och den nyss genomförda regleringen

av distriktsveterinärernas ställning utsikterna för våra veterinärer

till jämförelsevis goda inkomster i praktisk verksamhet numera vore

helt andra än då direktionen avgav sitt förenämnda förslag. Om institutet

skulle vid besättandet av ifrågavarande befattning kunna med

framgång konkurrera om de bättre förmågorna inom veterinärkåren,

borde följaktligen avlöningen ej sättas alltför låg. Av synnerlig vikt

för bibehållandet vid institutets smedja av ett något så när tillfredsställande

klientel vore även, att alltför täta ombyten av föreståndare

för densamma undvekes. Det hade med hänsyn till dessa förhållanden

synts direktionen vara värt att tagas i allvarligt övervägande, om ej

vid en ny lönereglering avlöningen för ifrågavarande befattning borde

bestämmas till vad direktionen enligt det förut anförda ansåge böra i

varje fall tillerkännas Pålman personligen, eller 5,000 kronor med fyra

ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor.

Det torde här böra anmärkas, att genom det numera upphävda

nådiga brevet den 21 juni 1904 angående utbildningen av hovbeslagsmanskap

vid kavalleriet, ingenjörtrupperna och trängen förordnades,

att för utbildning av hovslagare vid nämnda truppslag skulle

årligen anordnas i kommandoväg bestämt antal undervisningskurser,

dock högst sex, varav högst tre vid veterinärinstitutet i Stockholm;

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 46.

att antalet av de från varje truppförband i kurserna deltagande

elever skulle i kommandoväg bestämmas, under iakttagande att antalet

elever i varje kurs finge i Stockholm uppgå till högst tolv;

att såsom ersättning för den teoretiska undervisningen vid liovbeslagskurserna

i Stockholm skulle utgå, om endast en kurs där årligen

anordnades, 1.000 kronor, om två kurser anordnades, 1,500 kronor

samt, om tre kurser anordnades, 2,500 kronor; samt

att såsom ersättning för praktisk undervisning i hovbeslag vid

utbildningskurserna i Stockholm skulle utgå 25 kronor för varje elev.

Löneregleringskommittén har, med förmälan att kommittén komme

att avgiva särskilt utlåtande över förslaget om extra lönetillägg för

Pålman personligen, anfört beträffande den avlöning, som i blivande

stat för institutet borde upptagas för lär arbefattningen i hovbeslag

m. m., att starka skäl syntes tala för en höjning i det nuvarande avlöningsbeloppet.

Till en början hade nämligen upplysning vunnits därom, att den

inkomst, som till och med år 1911 under en lång följd av år varit

förenad med ledning av de till veterinärinstitutet förlagda kurserna

för utbildande av hovslagare för arméns behov och som på senare tiden

plägat för år räknat överstiga 3,000 kronor, för vartdera avåren 1912

och 1913 reducerats till ett förhållandevis obetydligt belopp och för

framtiden möjligen komme att alldeles upphöra. Vid den lönereglering,

som år 1907 genomfördes, syntes ock hänsyn hava tagits till den extra

inkomst, som sålunda varit förenad med den dåvarande instruktionssmedsbefattningen.

Även om dylika eller andra likartade kurser skulle komma att

framdeles anordnas vid veterinärinstitutet, ansåge emellertid kommittén,

att lärarens i hovbeslag avlöning icke borde påverkas av dem. Enligt

kommitténs förslag borde det fortfarande ingå i veterinärinstitutets uppgift

att utbilda hovslagare, och läraren i hovbeslag, vilken hittills icke

ansetts pliktig att utan särskild gottgörelse lämna undervisning åt militära

hovslagarlärlingar, borde också hava skyldighet att undervisa ej

allenast civila hovslagarlärlingar utan även sådana, som kunde komma

att från arméns truppförband i kommandoväg beordras till veterinärinstitutets

hovslagarskola. Därest sålunda någon avgift skulle komma

att i sammanhang med dylika kommenderingar tillföras veterinärinstitutet,

syntes densamma icke böra till någon del få uppbäras av läraren

i hovbeslag utan i sin helhet redovisas bland institutets inkomster.

Kommittén ansåge icke heller den i nu gällande stadgar för vete
-

Löneregle
rings
kommittén.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

rinärinstitutet förekommande och även i direktionens stadgeförslag upptagna

bestämmelsen, enligt vilken föreståndaren för hovbeslagssmedjan

berättigades att i provision uppbära tio procent av smedjans nettoinkomster,

böra bibehållas. Nämnde föreståndare borde ej mindre än

föreståndarna för klinikerna vid institutet kunna förväntas även utan

särskild provision ägna sitt intresse åt att till gagn för den honom

åliggande undervisningen handhava verksamheten vid sin institution på

sådant sätt, att densamma vunne allmänhetens förtroende och rörelsen

därstädes hölles vederbörligen uppe. Enligt vad kommittén inhämtat,

hade den nuvarande adjunktens inkomster av provision å rörelsen vid

smedjan under senare år uppgått till omkring 200 å 300 kronor om

året eller något däröver och ett år stigit till närmare 700 kronor. Upphörandet

av den ifrågavarande lärarens rätt till uppbördsprovision borde

enligt kommitténs mening icke för honom medföra befrielse från hans

nuvarande skyldigheter i avseende å räkenskapsföringen vid hovbeslagssmedjan.

Med avseende å vad kommittén nu yttrat och då avlöningen för

en lärarbefattning, med vilken vore förenad föreståndarskap för en så

pass stor institution som hovbeslagssmedjan vid det nya veterinärinstitutet

och vars innehavare vore huvudlärare därstädes icke blott i hovbeslag

utan även i läran om hovens sjukdomar, icke syntes böra sättas

alltför lågt, hade kommittén ansett sig böra hemställa, att avlöningen

för ifrågavarande befattning måtte sättas till samma belopp som för de

å karolinska institutets stat uppförda laboratorerna i fysiologi och i

bakteriologi eller till 5,600 kronor, därav 3,600 lön och 2,000 tjänstgöringspenningar,

jämte två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter

resp. 5 och 10 år. Samma avlöning funnes även å stat uppförd för

en prosektor och två laboratorer inom medicinska fakulteten vid universitetet

i Uppsala.

Därest denna avlöning, vilken vad anginge begynnelseavlöningen

med 600 kronor överstege det högsta belopp, som av direktionen i

sådant hänseende blivit ifrågasatt, skulle bliva fastställd för ifrågavarande

lärarbefattning, syntes det icke böra medgivas den nuvarande

adjunkten att vid övergång till den nya staten räkna föregående tjänstgöring

sig till godo för erhållande av ålderstillägg.

Det begärda anslaget till avlöning åt en assistent i hovbeslagssmedjan

hade kommittén icke ansett sig kunna tillstyrka. Sedan den

tid, då lärarkollegiets och direktionens förslag i detta avseende framställdes,

hade, enligt vad upplyst blivit, frekvensen vid smedjan i följd

av det inom huvudstaden alltjämt fortgående ersättandet av hästar med

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

automobiler i hög grad minskats. Då härtill komme; att kurserna för

utbildande av hovslagarbeställningsmän vid armén numera förflyttats

från veterinärinstitutet, och att ej heller de kurser, som avsåge utbildning

av instruktörer vid arméns hovslagarskolor, kunde med någon

större grad av sannolikhet väntas komma att framdeles äga rum vid

institutet, syntes någon ökning av lärarpersonalen vid hovslagarskolan

icke vara tillrådlig. Det biträde vid ledningen av de praktiska arbetena

vid institutionen och vid den ekonomiska förvaltningen därstädes, varav

vederbörande lärare kunde anses vara i behov, syntes bliva honom på nöjaktigt

sätt tillförsäkrat, därest en verkmästarbefattning vid hovbeslagssmedjan

komme att uppföras å veterinärinstitutets stat.

Beträffande anslagen för en lärare i kött- och mjölkkontroll samt

för undervisning i ridkonst och körning hade icke föreslagits någon

ändring, och kommittén hade därvid icke något att erinra.

Mot kommitténs förslag, att den till läraren i hovbeslag nu ut- Reservation.

gående provision av 10 procent å nettoinkomsten av smedjan skulle

upphöra i sammanhang med regleringen av hans avlöning, har reservation

avgivits av kommitténs ledamot herr A. Pers, vilken förklarat, att

han icke funnit sig övertygad om lämpligheten av en dylik åtgärd.

Det syntes nämligen vara synnerligen angeläget, att det klientel,

som nu funnes vid hovbeslagssmedjan, så vitt möjligt uppehölles vid

sitt nuvarande omfång. Skedde icke detta, skulle den stort tilltagna

smedjan ej komma att utnyttjas mer än till en del. Undervisningen i

det ifrågavarande viktiga läroämnet skulle ock komma att bliva lidande

vid en svag rörelse i smedjan, såväl vad beträffade eleverna vid institutet

som framför allt i fråga om de hovslagarlärlingar, som väl allt

framgent komme att här söka sin utbildning.

Det syntes visserligen kunna sägas, att det å tjänstens vägnar

ålåge den lärare, som blivit satt på denna post, att ombesörja även denna

sida av sin uppgift. Biktigketen härav ville reservanten icke bestrida.

Även hade framhållits, att provision icke borde utgå vid hovbeslagssmedjan,

enär dylik provision icke ansetts erforderlig vid övriga

kliniker vid institutet. Förhållandena vid dessa kliniker, å ena, och

hovbeslagssmedjan, å andra sidan, syntes emellertid icke vara fullt jämförliga.

Institutet ägde nämligen vid sjukklinikerna en utrustning särskilt

i fråga om anordningar för hanterande av sjuka djur, som ställde

dem utom konkurrens med praktiserande veterinärer. Så vore däremot

icke fallet beträffande hovbeslag, som, vad friska hästar beträffade,

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Löneregleringskommittén

16/s 1913.

Statskontoret

J8/s 1913.

Lärarkollegiet

19/d 1913.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46.

måste bedrivas i tävlan med enskilda yrkesidkare. Då härtill komme,

att användandet av automobiler i Stockholm och dess närhet allt mera

minskade antalet hästar, syntes denna del av institutets verksamhet

fordra en alldeles särskild omsikt för att hållas uppe i allmänhetens

bevågenhet.

Av uppgifterna å de inkomster, som berörda provision givit nuvarande

innehavaren av ifrågavarande befattning, framginge, att det

hela ej rörde sig om några mer betydande belopp. Reservantens mening

vore ej heller, att ett bibehållande av provisionen skulle föranleda nedsättning

av den utav kommittén föreslagna fasta avlöningen.

Uti det särskilda utlåtande, som löneregleringskommittén den 15

mars 1913 avgivit i fråga om extra lönetillägg åt Pålman personligen,

har kommittén, under erinran om sitt förslag rörande avlöning åt läraren

i hovbeslag in. in. å den nya staten för institutet, anfört, att kommittén

alltså nu hade att utreda frågan, huruvida under tiden från det de vid

veterinärinstitutet anordnade kurserna för utbildande av hovslagarbeställningsmän

vid armén upphört och till dess ny stat för institutet

komme att träda i tillämpning Pålman borde erhålla extra avlöningstillägg

i anledning av minskningen i inkomst genom kursernas förflyttning

från institutet. Av närmare angivna skäl har kommittén hemställt,

att framställningen om dylikt tillägg icke måtte föranleda någon åtgärd.

Statskontoret har förklarat sig dela den av reservanten inom löneregleringskommittén

uttalade åsikt, att bibehållandet av den nu till

föreståndaren för hovbeslagssmedjan utgående provisionen av 10 procent

å nettoinkomsten av smedjan borde bibehållas, enär denna anordning

vore till fördel för institutet.

Lärarkollegiet har funnit den av kommittén föreslagna väsentliga

förhöjningen i avlöningen för läraren i hovbeslag glädjande och väl

motiverad. Kollegiet hade vid uppgörande av sitt förslag till stat

ännu icke vunnit kännedom om den minskning i inkomster, bemälde

lärare skulle få vidkännas genom upphörandet av de militära hovslagarkurserna.

Med hänsyn till denna oväntade och betydliga minskning

samt i betraktande av Pålmans allvarliga och framgångsrika arbete

under en lång tjänstetid för uppehållande och utvecklande av driften

inom hovbeslagssmedjan ansåge kollegiet emellertid det vara i hög grad

önskvärt, att Pålman erhölle rätt att vid övergången till ny stat räkna

sin föregående tjänstgöring sig till godo för ålderstillägg. Mot bort
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

tagandet av provisionen hade kollegiet intet att erinra, helst som inkomsterna

därav i framtiden torde komma att bliva mindre betydande.

Direktionen har, med tillkännagivande att adjunkten Pålman för

närvarande intjänat två ålderstillägg, anmält, att Pålman uti en till

Kungl. Maj:t ställd, till direktionen ingiven skrift anhållit att, om ej

direktionens förslag rörande personligt lönetillägg för honom bifölles,

honom måtte tillerkännas rätt att tillgodoräkna sig föregående tjänstetid

och att en blivande förhöjning å hans lön måtte få utgå från den

14 april 1912, då de militära hovslagar kurserna upphörde.

Direktionen har för egen del ansett lärarkollegiets förslag att

bevilja honom rätt att tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring innebära

en rättvis och lämplig utväg att bereda honom sådan avlöning,

som direktionen ansåge böra tillkomma honom, och har därför tillstyrkt

kollegiets förslag.

vs

*p

I arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses ovan omförmälda P. M.

har i fråga om undervisningen i hovbeslagslära anförts, bland annat,

att man av det förhållandet, att för läraren i hovbeslag och läran om

hovens sjukdomar föreslagits en begynnelseavlöning, som med 1,900

kronor understege professors, syntes kunna draga den slutsatsen, att

lärarbefattningen i dessa ämnen ansetts böra tillmätas en underordnad

betydelse, vilket så mycket hellre kunde antagas, som det föreslagits,

att innehavaren av densamma icke ens skulle erhålla någon titel. En

sådan anordning syntes väl icke vara förenlig med de principer, som

borde göra sig gällande vid organisation av en högskola.

Emellertid syntes det icke kunna bestridas, att undervisningen i

hovsjukdomar och hovbeslag vore av den största vikt för utbildningav

praktiskt dugliga veterinärer. Hältor, orsakade av sjukdomar i

hoven, skador i fotens ledgångar, felaktiga benställningar m. in., hörde

till de vanligare anledningar, varför veterinär! ingripande erfordrades,

och utom annan behandling fordrade de ofta vård genom särskilt beslag,

i vilket fall tillämpning av kunskap i hovbeslagslära måste förutsättas.

Något skäl varför dessa ämnen skulle sättas tillbaka syntes väl

därför icke kunna andragas, utan syntes i stället alla skäl tala för

att desamma lades i lika kompetent hand, som övriga tillämpningsämnen.

Härigenom skulle också vinnas konsekvens beträffande anordningen

av undervisningen i dess helhet.

För övrigt syntes man icke behöva riskera att misstaga sig, om

man vågade påstå, att vid framtida vakans någon dugande kraft icke

Bihang till, Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. ''/7 höft. (Nr 46.) 15

Direktionen

1913.

Armé förvaltningens

sjukvårdsstyrelse

10/9 1913.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

skulle befinnas hågad att ställa sig till förfogande, då det gällde eu

beställning av här ifrågavarande beskaffenhet.

Emellertid kunde möjligen inrättande av en särskild professur

för dessa ämnen icke befinnas lämpligt, även om undervisning i andra

ämnen skulle kunna förläggas dit. Vid sådant förhållande syntes det

böra tagas under omprövning, huruvida hovsjukdomar, som förut tillhört

kirurgien, borde förläggas till detta ämne, eller om professorn i

husdjurslära skulle kunna omhändertaga hela det uppdrag, som föreslagits

skola åligga »läraren» i hovbeslag m. m. Ämnet kunde nämligen

anses äga ett visst samband med ytterläran, enär dit hörde bland

annat bedömning av benställningar, hovformer m. in. Vidare vunnes

med en sådan anordning, att vederbörande professor finge syssla med

ren veterinärvård, speciellt hovsjukdomar, vilket han eljest ställdes

alldeles utom. Här finge han också ett gynnsamt tillfälle att bereda

de studerande välbehövliga övningar i bedömande av benställningar,

hovformer, rörelser m. in. Och förlädes sådana övningar till tider, då

vederbörande studerande hade genomgått hovbeslagsläran och ytterläran,

eller med andra ord då de vore mera förberedda och mogna att

inhämta ifrågavarande kunskaper, skulle dessa också kunna göras mera

fruktbärande, en anordning som tvivelsutan skulle vara till stort gagn

för utbildningen.

Då vidare föresloges anställande av en verkmästare i skosmedjan,

vilken verkmästare borde äga de för ledning av det praktiska arbetet

i skosmedjan erforderliga kvalifikationer, skulle blott ett övervakande

av detta arbete vara erforderligt, och då dessutom här likaväl som på

övriga områden borde anställas biträdande lärare (assistent), syntes,

om lättnad eventuellt kunde beredas vederbörande professor i annat

avseende, den nu ifrågasatta undervisningen icke behöva bliva särskilt

betungande. Assistenten borde kunna biträda icke blott med den

undervisning, som erfordrades för hovbeslagsskolan, d. v. s. för den

skola, som hade till uppgift att utbilda hovslagare, utan ock med den

praktiska undervisningen i hovbeslaget för de studerande. Då vidare

anatomi och fysiologi enligt förslaget skulle uppdelas på var sin lärostol,

och man under sådana förhållanden borde kunna fordra, att under

visningen i hovens anatomi och fysiologi av vederbörande lärare bleve

nöjaktigt tillgodosedd, så att dessa delar icke behövde föreläsas om

igen i hovbeslagsläran, borde ämnets omfattning kunna inskränkas ej

oväsentligt.

Här syntes enligt sjukvårdsstyrelsens mening en sakkunnig utredning

vara av behovet påkallad, på det att undervisningen i berörda

s. 115 Kontrollera mot PDF

Rungl: Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46. 115

ämnen måtte bliva i lika grad tillgodosedd som i övriga tillämpningsämnen.

Med det sålunda anförda både icke avsetts att på något sätt

lägga hinder i vägen för att åt den nuvarande innehavaren av adjunktstjänsten

i hovbeslagslära m. m. bereda en ur ekonomisk synpunkt värdig

ställning, vilken med hänsyn till hans tjänstetid och förtjänstfulla

verksamhet måste anses vara fullt berättigad.

Med anledning av dessa sjukvårdsstyrelsens erinringar har institutets

lärarkollegium i sitt yttrande den 11 oktober 1913 framhållit,

att sjukvårdsstyrelsen, sedan den uttalat att det icke syntes vara förenligt

med de principer, som borde göra sig gällande vid organisation

av en högskola, att undervisningen i hovbeslag in. m. anförtroddes åt

en person med endast titeln »lärare» och med en begynnelselön, som

med 1,900 kronor understege en professors löneförmåner, likväl omedelbart

därefter föresloge, att dessa ämnen skulle förläggas till professorn

i husdjurslära för att skötas av honom med biträde av en

assistent och sålunda anförtros åt en person, som för nämnda undervisning

icke komme att åtnjuta någon som helst ersättning. Hela

undervisningen i dessa, även enligt sjukvårdsstyrelsens åsikt, så viktiga

ämnen skulle sålunda komma att ersättas endast med en assistentlön.

Att en dylik anordning skulle kunna underlätta platsens besättande

eller befrämja undervisningen, vågade kollegiet på det bestämdaste

bestrida. Utan tvivel måste undervisningen i hovbeslagslära och hovens

sjukdomar bättre tillgodoses genom att överlämnas åt en speciallärare

än att anförtros åt professorn i husdjurslära, som redan förut hade så

många, stora ämnen att ägna sig åt, vilka icke, med undantag av den

jämförelsevis obetydliga del, som anginge hästens ytterlära, hade någon

beröring med de till hovbeslagsläran hörande ämnena. Såsom en fördel av

en dylik anordning hade även anförts, att professorn i husdjurslära därigenom

finge syssla med ren veterinärvård, något som kollegiet däremot

vågade påstå skulle vara en väsentlig olägenhet. Professorn i husdjurslära

hade endast att företräda den normala husdjursskötseln, och redan

för flera år sedan, då det gällde att ordna förhållandena vid den ambulatoriska

kliniken, hade kollegiet tydligen bevisat, att det under

nuvarande förhållanden vore omöjligt för en person att nöjaktigt följa

med den vetenskapliga utvecklingen inom alla för den normala husdjursskötseln

viktiga ämnen och på samma gång underhålla sitt vetande

i de rent veterinära vetenskaperna, så att han med framgång

även kunde ägna sig åt »ren veterinärverksamhet». Något sådant hade

Liirarkollegiet

u/io 1913.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

möjligen kunnat låta sig göra för 50 å 60 år tillbaka och vore överensstämmande

med forna tiders åsikter, att varje lärare vid veterinärinstitutet

skulle kunna omfatta alla för den veterinära utbildningen

nödiga discipliner.

Det syntes kollegiet även, att sjukvårdsstyrelsen gjorde sig skyldig

till en betydande inkonsekvens, då enligt förut lämnad redogörelse

styrelsen först av omsorg för undervisningen i kusdjurslära framhölle,

att de tillgängliga lärarkrafterna vore otillräckliga, och sedan kort

därpå föresloge, att till nämnda professur även borde förläggas

ett helt nytt ämne, som hittills visat sig tillfullo taga i anspråk en

för undervisningen däri speciellt utbildad persons hela arbetskraft. En

dylik sammanslagning skulle enligt sjukvårdsstyrelsens mening möjliggöras

därigenom, att det praktiska hovbeslaget överlämnades åt en

verkmästare och endast övervakades av professorn, som dessutom vid

de praktiska övningarna i exteriörbedömning skulle biträdas av eu

assistent, och därigenom befrias från en så väsentlig del av det arbete,

som nu tillkomme honom, att han gott skulle kunna hinna med både

att ägna sig åt vetenskaplig forskning (naturligtvis både inom hovbeslagsläran,

hovsjukdomar och husdjurslärans alla grenar) och undervisningen

i hovbeslagslära, vars omfattning »skulle kunna inskränkas

ej oväsentligt», om hovens anatomi och fysiologi icke behövde föreläsas

om igen i hovbeslagsläran.

Härtill ville kollegiet anföra att, om professorn också endast

skulle övervaka det praktiska hovbeslaget, så fordrades dock därtill

fullgod kompetens, vilken den nuvarande innehavaren av professuren

knappast kunde antagas vara villig att på äldre dagar förskaffa sig.

Om det vid en blivande vakans skulle bliva svårt att under nuvarande

förhållanden finna en för lärarbefattningen i hovbeslagslära fullt lämplig

person, så skulle det säkerligen bliva väsentligt svårare, för att

icke säga absolut omöjligt, att erhålla någon med tillräcklig kompetens

både i hovbeslagslära och husdjurslära. Förslaget folie därför på

sin egen orimlighet. Uppfattningen att befrielsen från den praktiska

undervisningen i exteriörbedömning skulle medföra någon väsentlig

lättnad syntes grunda sig på att sjukvårdsstyrelsen ansåge, att hästens

ytterlära utgjorde en högst väsentlig del av undervisningen i husdjurslära,

vilket ingalunda vore fallet. Att undervisningen i hovbeslagslära

skulle kunna inskränkas ej oväsentligt genom uteslutande av hovens

anatomi och fysiologi vore likaledes en fullkomligt felaktig uppfattning,

som endast kunde bero på bristande kännedom om undervisningens

nuvarande anordning. Det hade endast varit så länge under
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46.

visningen i hovbeslagslära och anatomi började samtidigt, som det

varit nödvändigt att som inledning till hovbeslagsläran mera fullständigt

genomgå fotens anatomi, varom de studerande då ännu ej hade

någon kännedom, något som däremot med den nuvarande anordningen

icke vore nödvändigt och ej heller förekomme.

Direktionen och medicinalstyrelsen hava avstyrkt varje ändring

på grund av sjukvårdsstyrelsens framställning. Särskilt har därvid

framhållits, att hithörande frågor undergått långvarig och noggrann

granskning och att någon ytterligare utredning, vilken skulle föranleda

uppskov, icke syntes av behovet påkallad.

Mot löneregleringskommitténs förslag i fråga om uppförande i

staten av en särskild befattning såsom lärare i hovbeslag och läran

om hovens sjukdomar, tillika föreståndare för hovbeslagssmedjan och

hovslagarskolan, har jag icke någon erinran att göra. Ej heller har

jag något att invända mot kommitténs förslag beträffande avlöningen

åt denne lärare och jag biträder jämväl kommitténs åsikt, att personligt

lönetillägg icke bör på föreslaget sätt åtgå till Pålman. Jämväl

anser jag omförmälda provision böra indragas.

Jag anser däremot goda skäl tala för, att rätt medgives Pålman

att vid övergång å den nya staten tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring

för åtnjutande av ålderstillägg. Hans avlöning skulle därigenom,

med inräknande av de bägge ålderstilläggen, uppgå till 6,600 kronor.

Jag vill erinra att, därest de militära hovslagarkurserna bibehållits vid

institutet och övriga nuvarande bestämmelser ävenledes förblivit gällande,

Pålmans tjänsteinkomster kunna beräknas skola hava för närvarande

utgjort: avlöning 8,000 kronor, två ålderstillägg 1,000 kronor, inkomst

av de militära hovslagarkurserna omkring 3,000 kronor samt provision

inemot 300 kronor eller tillhopa omkring 7,300 kronor, varifrån för fri

bostad skulle avgå 500 kronor, så att den behållna inkomsten bleve 6,800

kronor. Enligt kommitténs förslag till bostadsavdrag, för vilket jag senare

skall redogöra och som jag biträder, skulle för den av Pålman nu bebodda

lägenheten å avlöningen avdragas 900 kronor, så att, om han bibehölle

denna bostadslägenhet och ålderstilläggen intjänats, hans behållna tjänsteinkomst

skulle efter löneregleringen bliva allenast 5,700 kronor. Visserligen

är Pålman enligt avlöningsvillkoren skyldig att efter Kung].

Maj:ts bestämmande underkasta sig minskning i extra inkomster till

följd av tjänsten, men att nu, då lönen skall regleras, för honom bestämma

avlöningsregler, som ännu mer än nyssnämnda jämförelse ut
-

Direktionen

16/io 1913

och Medicinalstyrelsen

-4/io 1913.

Departements
chefen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

visar skalle minska hans inkomster, synes mig icke kunna anses lämpligt

eller billigt.

Jag tillstyrker därför, att han må förklaras berättigad att vid

övergång å den nya staten för ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöring såsom adjunkt.

Angående läraren i kött- och mjölkkontroll samt undervisningen

i ridkonst och körning föreslås icke någon ändring i nuvarande förhållanden.

VII. Betjäning.

t

För betjäning vid veterinärinstitutet äro i nu gällande stat upptagna

dels avlöningar för en vaktmästare och konservator, en vaktmästare

på kemiska avdelningen och en fodermarsk ävensom för en portoch

telefonvakt, dels ock för betjäning i övrigt ett anslag å 5,000 kronor.

Lärarkollegiet

28/4 1910.

Lärarkollegiets förslag till stat upptager avlöning till följande

betjänte, nämligen:

en vaktmästare och konservator,

tre andra vaktmästare, därav en på den kemiska, en på den patologisk-anatomiska

och en på den ekonomiska avdelningen,

två fodermarskar, därav en på den kirurgiska och en på den

medicinska avdelningen, den senare tillika hundskötare,

en sjukvårdare på den kirurgiska avdelningen,

en ladugårdsförman,

en port- och telefonvakt,

en maskinist samt

en verkmästare i hovbeslagssmedjan;

varjämte föreslås ett ytterligare anslag å 5,000 kronor till drängar

och extra betjäning.

Lärarkollegiet har i sin skrivelse av den 28 april 1910, med uttalande

att vaktmästare måste finnas på varje avdelning vid veterinärinstitutet,

angående de särskilda föreslagna befattningarna yttrat följande.

I anslutning till vad som yttrats angående behovet av en assistent

i hovbeslagssmedjan förklarar lärarkollegiet, att i en smedja, där så

många elever (24 och vissa tider ända till 50) dagligen skulle undervisas

i praktiskt smide och beslag å levande material, måste jämte assistenten

finnas en verkmästare, vilken kunde såsom närmaste chef för arbetarna

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

övervaka dem och praktiskt instruera lärlingarna. Hans avlöningsförmåner

hade, likasom även konservatorns vid anatomiska avdelningen, blivit

satta till 1,800 kronor jämte två ålderstillägg samt fri bostad och värme.

Av dessa bägge personer måste nämligen krävas en specialutbildning, som

icke i samma mån behövde förutsättas hos någon av den övriga vid avdelningarna

anställda personalen. Framför allt vore vid ledighet å konservatorsbefattningen

denna plats mycket svår att få besatt, och av

verkmästaren i hovbeslagssmedjan fordrades icke blott yrkesskicklighet

utan en del personliga egenskaper därjämte, som gjorde honom lämplig

att undervisa och leda. Enär den dåvarande konservatorn endast med

svårighet kunnat förmås att stanna kvar och säkerligen, i händelse

höjning i avlöningen icke beviljades, komme att avgå, hade kollegiet

ansett nödigt föreslå den ifrågasatta förhöjningen av hans löneförmåner.

Bland betjäningen på stat hade kollegiet upptagit en sjukvårdare

på kirurgiska kliniken. En sådan funnes redan, sedan det för något

år sedan visat sig nödvändigt anställa ett biträde i stallarna, som hade

mera vana och inblick i sjukbehandlingen, än vad stallbetjäningen

eljest besutte. Han användes också för uppbörden av alla avgifter för

förbandsmaterial och en del medicin, som förbrukades för de kommande

och gående patienternas räkning. Därigenom besparades institutet icke

så obetydliga utgifter. Det vore i hög grad önskvärt, att en sådan

person anställdes på stat. Det läge eljest nära till hands för honom

att, så snart han fått vana vid sjukbehandling, söka sig till mera förmånliga

platser i större stallar, där personer med sådan utbildning vore

eftersökta; och om nya personer gång efter annan måste instrueras,

reducerades därigenom betydligt den nytta, man eljest kunde draga av

en sådan person.

Med avseende å sitt förslag om uppförande på stat av en fodermarsk

på den medicinska kliniken, tillika hundskötare, anförde lärarkollegiet,

att om denne fodermarsk gällde vad som vore sagt om sjukvårdaren

på kirurgiska avdelningen. Den förutvarande fodermarsken

kunde icke tjänstgöra på den medicinska avdelningen; någon beröring

finge nämligen icke äga rum mellan den medicinska och den kirurgiska

kliniken, alldenstund å den förra funnes av smittosamma sjukdomar

(särskilt lungröta) angripna djur, vilkas sjukdomar skulle kunna överföras

från stall till stall. Förmannen på den medicinska kliniken syntes

dock samtidigt kunna fungera som hundskötare.

Att en maskinist borde finnas, som omhänderhade skötseln av

högskolans maskinerier och värmeapparater in. m., och likaså en ladu
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

Direktionen

8/e 1910.

Medicinalstyrelsen

8/ii 1910.

120 Kung!. Maj:t.s Nåd. Proposition Nr 46.

gårdsskötare, och att dessa personer ej borde vara tillfälligtvis utan på

stat anställda, ansåg lärarkollegiet icke behöva motiveras.

För sjukvårdaren, fodermarskarna, maskinisten och ladugårdsförmannen

såväl som för vaktmästarna utom den, som tillika vore konservator,

hade lärarkollegiet föreslagit (oberäknat ålderstillägg) avlöningsförmåner

av 1,500 kronor jämte fri bostad och värme. För mindre

avlöning stode icke gärna pålitligt folk att få. Det vore att märka, att

vaktmästarna måste omhänderhava städningen på avdelningarna. De

måste därför i regel hava familj, där hustrun kunde ansvara för städningen.

Ladugårdsskötaren måste också hava kvinnligt biträde för att

kunna ombesörja mjölkningen av korna.

Ekonomivaktmästaren hade — fortsatte lärarkollegiet — dittills

tjänstgjort även på den kemiska avdelningen, något som bleve ogörligt

vid den nya högskolan och redan medfört många olägenheter. Särskilt

på grund av hovbeslagssmcdjans, men även på grund av klinikernas

betydande ekonomiska apparat vore ekonomivaktmästaren mycket

upptagen; enbart indrivningen av smedjans alla räkningar toge en betydlig

tid i anspråk för honom. Han vore också styrelsens och rektorns

vaktmästare.

Port- och telefonvaktens avlöningsförmåner hade dittills (oberäknat

ålderstillägg) utgjort blott 950 kronor om året jämte fri bostad och

värme. Det hade visat sig omöjligt att få en sådan befattningshavare

för detta belopp, och därför hade dåvarande port- och telefonvakten

också måst tillerkännas extra ersättning för biträde vid telefonvakthållningen.

Han måste nämligen hålla biträde, då det vore absolut

omöjligt för eu ensam person att dag och natt sköta port och telefon,

vilka vore i ständigt bruk. Talrika sjukbesök förekomme nämligen

även nattetid. På grund av vad sålunda anförts kunde man rimligtvis

icke sätta port- och telefonvaktens avlöningsförmåner lägre än för nyssnämnda

vaktmästare.

Vid förslaget om ålderstillägg åt betjänte hade kollegiet utgått

från den grundsatsen, att de, vilkas tjänstgöring betingade större skicklighet

och vana, borde berättigas till två ålderstillägg, vartdera å 100

kronor, de övriga till ett sådant ålderstillägg.

Direktionens förslag till stat överensstämmer i nu förevarande

delar med lärarkollegiets förslag.

Medicinalstyrelsen har icke haft något att erinra mot lärarkollegiets

och direktionens förslag till stat i nu ifrågavarande delar.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Nuvarande vaktmästaren och konservatorn vid veterinärinstitutet

Chr. A. Roth har hos direktionen gjort framställning därom, att vid

blivande lönereglering för institutet måtte för sökandens tjänst, vilken

lämpligen borde benämnas antingen preparators- eller konservatorstjänst,

fastställas en kontant avlöning av 2.400 kronor samt att med tjänsten

dessutom måtte förenas rätt till fri bostad om tre ruin och kök ävensom

rätt till semester under en månad om året.

Över denna framställning hava yttranden till direktionen avgivits

av professorn J. P. Lundgren i hans egenskap av föreståndare för anatomiska

institutionen samt av lärarkollegiet.

Professor Lundgren har i sitt yttrande meddelat, att då Roth

under sin tjänstetid städse ådagalagt ordentlighet och plikttrohet i sitt

arbete, funnes för Lundgren ingen anledning att ej tillstyrka Roths

framställning om förbättrade avlönings- och bostadsförhållanden. Däremot

kunde Lundgren ej finna, att Roths arbete vid institutionen vore

av så ansträngande beskaffenhet eller att för övrigt befattningen vore

av sådan natur, att åt honom borde beviljas längre semester än de

fjorton dagar, han årligen plägat vara ledig. Slutligen har professor

Lundgren hemställt, att intet avseende måtte fästas vid Roths begäran

att bliva fri från vaktmästartiteln.

Lärarkollegiet har med åberopande av de av professor Lundgren

anförda skälen hemställt, att något avseende icke måtte fästas vid den

av Roth gjorda framställningen om förlängd semester och om borttagande

av titeln vaktmästare. I fråga om avlöningen har kollegiet påpekat,

att Roth just genom sin speciella yrkesskicklighet vore i tillfälle

att bereda sig icke obetydliga extra inkomster genom att utföra arbeten

även för andra avdelningar vid institutet, för vilka arbeten alltid särskild

betalning erlades. En tillstyrkan av den begärda löneförhöjningen

syntes kollegiet därför lätt kunna hava till följd, att även övriga vaktmästare

eller med dem jämförliga betjänte vid institutet komme med

samma anspråk, vilket även syntes kunna bliva följden av bifall till

den begärda utvidgningen av bostaden. Kollegiet hemställde därför,

att icke heller den gjorda framställningen om löneförhöjning eller utvidgning

av bostaden måtte till någon åtgärd föranleda.

Direktionen har funnit sig sakna anledning tillstyrka bifall till

någon del av framställningen.

Med avseende å den å ordinarie stat uppförda betjäningspersonalen

åsyftar direktionens förslag till stat eu väsentlig tillökning såväl i vad

angår antalet av denna personal som i fråga om dess avlöning. Detta

framgår av följande sammanställning av anslagen till sådan personal

ävensom till extra betjäning dels i nu gällande och dels i den av direktionen

föreslagna staten.

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt, 27 käft. (Nr 46.)

Framställning

om löneförbättring

m. m. för

vaktmästaren

och konservatorn.

Loncrcgleringskommittén.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Gällande stat

Summa

av-

löning

1 vaktmästare och kon- servator

1,700

1 »på kemiska

avdelningen

1,500

1 fodermarsk

1 port- och telefonvakt

Betjäning i övrigt ......

Summa kr.

1,500

1,200

5,000 i

Anmärk
-

j 1 ålderstillägg

! å 100 kr. efter

! 5 år.

101)00

Av direktionen föreslagen stat

Summa

av
löning
-

Anmärk
ningar
-

1 vaktmästare och konservator
1

»på den ke
miska

avdelningen
1

»på den pa
tologiskunatomiska

avdelningen

...

1 »på den eko
nomiska

avdelnin
-

gen .........

1 fodermarsk på den kirurgiska

avdelningen

......

1 »på den medicinska

avdelningen,

tillika

hundskötare

......

1 sjukvårdare på den kirurgiska

avdelningen

1 förman i försöksladu

gården .................

1 port- och telefonvakt.

1 maskinist .............

1 verkmästare i hov

beslagssmedjan........

Drängar och extra be

tj aning .................

Summa kr

12 ålderstillägg

1,800 < å 100 kr. efter

It 5 och 10 år.

1,500

1,500

1,500

1,500

1,500

1,500

1,500

1,500

1,500

1,800

5,000

22,100

1 ålderstillägg

å 100 kr. efter

5 år.

2 ålderstillägg!

å 100 kr. efter

5 och 10 år.

11 ålderstillägg

; å 100 kr. efter

{ 5 år.

2 ålderstillägg

å 100 kr. efter

5 och 10 år.

] 1 ålderstillägg

j å 100 kr. efter

J 5 år.

(2 ålderstillägg

! å 100 kr. efter

t 5 och 10 år.

Anm. Därest vaktmästare, fodermarsk eller portoch

telefonvakt åtnjuter fri bostad jämte

bränsle, skola å lönen avdragas 250 kronor

årligen.

Anm. Vaktmästare, fodermarskar, sjukvårdare,

förman i försöksladugården, port- och telefonvakt

maskinist och verkmästare åtnjuta

förutom den kontanta avlöningen jämväl

fri bostad och värme.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Det är emellertid att märka, hurusom Riksdagen alltsedan år

1911 för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet efter inflyttandet

i de nya byggnaderna beviljat anslag på extra stat, varuti

inberäknats anslag å 9,000 kronor för avlönande av en vaktmästare

på den patologisk-anatomiska avdelningen, en vaktmästare på den

ekonomiska avdelningen, en fodermarsk på den medicinska avdelningen,

en sjukvårdare på den kirurgiska avdelningen, en ladugårdsförman,

en maskinist samt en verkmästare i hovbeslagssmedjan.

Samtliga de till b etjäningsp er sonalen hörande nya befattningar,

för vilka direktionen äskat anslag å ordinarie stat, äro sålunda på grund

av Riksdagens omförmälda beslut till finnandes alltifrån september månad

1911. Det omförmälda, i extra anslaget ingående beloppet av 9,000

kronor har fördelats med 1,500 kronor till verkmästaren i hovbeslagssmedjan

och 1,250 kronor till en var av sex extra betjänte, vilka alla

— likasom även verkmästaren — tillika åtnjuta fri bostad och värme.

Löneregleringskommittén har efter inhämtade upplysningar angående

ifrågavarande betjäntes åligganden funnit sig böra tillstyrka, att

samtliga de föreslagna nya befattningarna må upptagas å ordinarie stat.

Kommittén har anmärkt, att, enligt vad till dess kännedom kommit,

städningen å de särskilda institutionerna icke, såsom tillämnat varit,

utan särskild ersättning besörjes av vederbörande vaktmästare. Institutets

rektor, professor Vennerholm, hade härom upplyst, att det icke låtit

sig göra att ålägga vaktmästarna att ansvara för städningen på sina

institutioner utan särskild ersättning härför. Ett försök att ordna saken

på detta sätt hade nämligen lett till uppsägningar av de bästa bland

vaktmästarpersonalen. Professor Vennerholm hade i detta sammanhang

erinrat, att exempelvis den patologisk-anatomiska institutionen omfattade

36 rum, vartill komme korridorer och trappor, samt att den

anatomiska och den fysiologisk-kemiska institutionen var för sig vore

väl så stora. Det hade därför blivit nödvändigt att ordna städningen

och rengöringen på annat sätt, dock så, att vissa delar därav bestriddes

av vederbörande vaktmästare eller stallpersonal. För städning m. m.

utginge därför numera särskild ersättning av 400 kronor årligen, men

det vore att märka, dels att häruti inginge också all den betydliga

tvätten på avdelningarna av blusar samt handdukar, dels ock att på

grund av beskaffenheten av verksamheten vid veterinärinstitutet städningen

därstädes, särskilt vad vissa lokaler beträffade, ställde sig annorlunda

och besvärligare än i vanliga ämbetslokaler.

Professor Vennerholm hade tillagt, att betjäningen vid veterinärinstitutet

i allmänhet hade en ganska lång dagstjänstgöring, vilken för

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

fodermarskar ock sjukvårdare i stallarna m. fl. varade från klockan 6

f. m. till klockan 9 e. in. samt i ladugården från klockan 5 f. m. till

klockan 9 e. m. Vaktmästarna vid avdelningarna vore i regel hela

dagarna bundna av sina befattningar och kunde ej som en del vaktmästare

i ämbetsverken skaffa sig biinkomster i staden. Maskinisten

vore strängt upptagen från tidigt på morgonen till sent på kvällen,

och ibland förekomme för honom också nattjänstgöring.

Kommittén har vidare erinrat, att av de elva betjänte, som funnes

specifikt upptagna i direktionens statförslag, hade två, nämligen den

vaktmästare, som tillika vore konservator, och verkmästaren i hovbeslagssmedjan,

ansetts böra i avlöning ställas väsentligt högre än de övriga.

Kommittén, som funnit lämpligt, att de båda nu ifrågavarande

befattningshavarna sinsemellan måtte likställas i avlöning, hade ansett

sig böra för dem föreslå samma kontanta avlöning, som i karolinska

institutets stat funnes upptagen för en preparator, eller 1,650 kronor,

därav 900 lön, 600 tjänstgöringspenningar och 150 ortstillägg, jämte två

ålderstillägg till lönen, vartdera å 100 kronor, det ena efter fem och det

andra efter tio år. Härvid hade kommittén velat erinra, att samma

avlöningsbelopp, med undantag allenast för ortstillägget, funnes upptagna

dels i staten för universitetet i Uppsala för en preparator vid

anatomiska institutionen och för en vaktmästare, tillika preparator, vid

mineralogisk-geologiska institutionen, dels ock i staten för universitetet

i Lund för en preparator vid anatomisk-histologiska institutionen.

Uad anginge tjänstetiteln för den nuvarande vaktmästaren och

konservatorn vid veterinärinstitutet, hade kommittén ansett, att, jämte

det vaktmästarbenämningen bibehölles, titeln »konservator» borde i staten

utbytas mot »preparator», vilken tjänstebenämning tillkomme nyssnämnda

befattningshavare vid universitetens och karolinska institutets

anatomiska institutioner.

Beträffande de avlöningstyper, vilka för övriga nio i direktionens

statförslag upptagna betjänte borde upptagas å den nya staten för

veterinärinstitutet, hade kommittén ansett begynnelseavlöningarna böra

fastställas dels till det belopp, 1,500 kronor, som enligt institutets nuvarande

stat utgjorde avlöningen för en vaktmästare vid kemiska avdelningen

och för en fodermarsk, och dels till 1,200 kronor, som enligt

sistnämnda stat utgjorde begynnelseavlöning för en port- och telefonvakt.

Härtill borde emellertid enligt kommitténs mening komma ålderstillägg

å 100 kronor till samma antal, som numera plägade beviljas för

vaktmästare vid ämbetsverk i Stockholm, eller ett för dem, som hade

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

en begynnelseavlöning av 1,500 kronor, och två för dem, vilkas begynnelseavlöning

utgjorde 1,200 kronor.

I den högre av dessa avlöningsgrupper syntes böra placeras

vaktmästaren på den ekonomiska avdelningen, vilken hade sig

anförtrodd en ej obetydlig uppbörd av avgifter för behandling av djur

å klinikerna och vid smedjan,

fodermarsken vid kirurgiska avdelningen, som hade ansvaret för

klinikens foderförråd och hade under sitt förmanskap ett par från anslaget

till »betjäning i övrigt» avlönade drängar,

fodermarsken vid medicinska avdelningen, som jämte ansvaret för

foderförrådet och förrådet av förbandsmaterial, vadd m. m. å denna

klinik hade sig anförtrodd uppbörd och redovisning för vissa förbrukade

förbandsartiklar m. m.,

sjukvårdaren vid kirurgiska avdelningen, som därstädes handhade

enahanda uppbörd och redovisning samt verkställde rengöring och mindre

reparationer å till kastningsapparater in. in. hörande remtyg o. d.,

ladugårdsförmannen, som ansvarade för skötseln av kreatursbesättningen,

verkställde mjölkningen och skötte försäljningen av mjölken, samt

maskinisten, vilken ansvarade för skötseln av såväl värmeapparaterna

som de i maskinhuset, tvättstugan och reningsverket inrymda

maskinerna, förestode den i maskinhuset inrymda reparationsverkstaden,

verkställde lagningar å maskiner och ledningar in. m. samt hade till

sitt biträde eldare.

I den lägre avlöningsgruppen med 1,200 kronors begynnelseavlöning

och två ålderstillägg, vartdera å 100 kronor efter respektive

fem och tio år, borde åter enligt kommitténs mening komma

vaktmästarna vid kemiska och patologisk-anatomiska avdelningarna,

vilka syntes böra i sin avlöning likställas med motsvarande befattningshavare

vid karolinska institutet, samt

port- och telefonvakten, vilkens göromål icke vore av beskaffenhet

att förutsätta någon särskild utbildning utöver vad i allmänhet fordrades

för vaktmästarbefattningar.

Beträffande port- och telefonvakten hade meddelats, att, då han

icke kunnat ensam uppehålla port- och telefonvaktsgöromålen, särskild

ersättning måst honom beviljas för biträde vid telefonvakthållningen.

Kommittén, som ansåge samtliga erforderliga kostnader för ifrågavarande

göromål böra uppföras å avlöningsstat, har hemställt om beviljande av

ett särskilt anslag å 200 kronor till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Lärarkollegiet

18/« 1913.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Då kommitténs förslag innebnre någon nedsättning i avlöningen

för vaktmästaren vid kemiska avdelningen, har kommittén anmärkt, att

nuvarande ordinarie innehavaren av ifrågavarande vaktmästarbefattning

alltifrån institutets inflyttning i sina nya byggnader tjänstgjort såsom

vaktmästare vid ekonomiska avdelningen och att han — under förutsättning

att vaktmästarbefattningen vid sistnämnda avdelning bleve

upptagen å ordinarie stat med den av kommittén föreslagna avlöningen

och att han bleve innehavare av denna befattning — följaktligen icke

komme att beröras av nämnda avlöningsminskning.

Även för den vaktmästare, som tillika vore konservator, skulle

enligt kommitténs förslag begynnelseavlöningen minskas, men då den

nuvarande vaktmästaren och konservatorn innehaft sin tjänst under så

lång tid, att han kunde från den nya statens trädande i kraft erhålla

båda de för hans tjänst av kommittén föreslagna ålderstilläggen, skulle

för honom personligen den nya lönestaten medföra förbättring i avlöningen.

Angående dispositionen av anslaget å 5,000 kronor till »betjäning

i övrigt» hade kommittén från veterinärinstitutet inhämtat, att från

nämnda anslag utginge avlöningar till en nattvakt, till en hundskötare

samt till två drängar vid kirurgiska avdelningens stallar med 1,000

kronor till dem var, till en gårdsdräng, vilken under fem månader av

året skötte planteringarna och den yttre renhållningen vid institutet,

med 500 kronor samt till en av smederna för biträde vid renhållningen

av anatomisalen och obduktionssalen med likaledes 500 kronor.

Då ersättning till eldare icke borde, såsom för närvarande vore

fallet, utgå från det till omkostnadsstat hörande anslaget till bränsle,

hade kommittén ansett sig böra hemställa om ökning av det nu ifrågavarande

anslaget till betjäning med ett belopp, som enligt inhämtade

upplysningar syntes kunna bestämmas till 1,800 kronor. Anslaget

skulle alltså med förändrad benämning »drängar och extra betjäning»

uppföras å veterinärinstitutets nya stat med förhöjt belopp av 6,800

kronor.

Lärarkollegiet har förklarat sig anse det synnerligen ofördelaktigt,

om icke åtminstone vaktmästaren vid den kemisk-fysiologiska avdelningen

erhölle högre avlöning än kommittén föreslagit, enär dennes

sysslor krävde en viss färdighet, som först efter lång övning kunde

fullt inläras.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Direktionen kar med anledning av en framställning av adjunkten

Pålman hemställt, att den provision av nettovinsten av rörelsen i

smedjan, som hittills tillkommit adjunkten, måtte tillerkännas verkmästaren.

En sådan anordning skulle vara ett gott medel att underhålla

intresset för bibehållande av smedjans klientel i samma omfattning som

hittills.

För egen del biträder jag till alla delar löneregleringskommitténs

förslag rörande betjäningen. Det föreslagna antalet befattningshavare

synes mig vara erforderligt och avlöningarna avvägda efter vad som

utgår till jämförliga befattningshavare vid andra verk och myndigheter.

Direktionens förslag om provision till verkmästaren kan jag icke understödja.

Vill. Bostäder för lärare och betjänte.

Löneregleringskommittén har i ett sammanhang yttrat sig angående

de i statförslagen upptagna bestämmelser för lärare och betjänte i fråga

om dels rätt till bostad dels ock skyldighet att för åtnjuten bostadsförmån

vidkännas avdrag å avlöningen och därvid till en början redogjort

för den tillgång till bostadslägenheter, som förefinnes vid det nya

veterinärinstitutet.

I sådant avseende hade kommittén från institutet erhållit upplysning,

att såsom bostäder åt tjänstemän och betjänte funnes tillgängliga

följande lägenheter:

en lägenhet om 7 rum, kök, serveringsrum och badrum, till vilken

lägenhet, för närvarande disponerad av institutets rektor, även hörde ett

par hallar och ett gästrum;

en lägenhet om 6 rum, kök, serveringsrum och badrum, nu bebodd

av lektorn i obstetrik m. m.;

en lägenhet om 5 rum, kök, serveringsrum och badrum, nu bebodd

av adjunkten i hovbeslagslära m. m.;

en lägenhet om 4 rum, kök, serveringrum och badrum, nu bebodd

av assistenten vid stationära kliniken och polikliniken;

elva lägenheter om 2 rum och kök, alla bebodda av personer,

tillhörande betjäningspersonalen vid institutet;

Direktionen

3A 1913.

Departements
chefen.

Löneregle
ringskom
mittén.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

lyra lägenheter om 1 rum och kök, likaledes bebodda av betjäningspersonal;
fem

dubbletter, av vilka två beboddes av assistenterna vid den anatomisk-fysiologiska

avdelningen samt vid den patologisk-anatomiska och

bakteriologiska avdelningen, en av en såsom amanuens vid den kirurgiska

kliniken tjänstgörande elev och två av jourhavande elever vid medicinska

och kirurgiska klinikerna;

femton enkelrum, därav två, belägna inom samma tambur, beboddes

av den med extra anslag avlönade läraren vid medicinska kliniken, två

av drängarna vid kirurgiska kliniken samt elva av elever, vilka tjänstgjorde

såsom amanuenser eller jourhavande.

Därest det av direktionen uppgjorda statförslaget skulle godkännas

samt omförmälda bostadslägenheter konmie att innehavas av befattningshavare,

motsvarande dem, som för närvarande innehade lägenheterna,

skulle alltså institutets rektor ävensom de lärare, som i den nya staten

komme att ersätta den nuvarande lektorn i obstetrik in. m. och den

nuvarande adjunkten, var för sig få sina i staten angivna kontanta

avlöningsförmåner minskade med samma belopp 500 kronor, ehuru deras

bostäder uppenbarligen ägde sinsemellan väsentligt olika hyresvärden.

Och då avdragsbeloppet i dessa samtliga tre fall uppenbarligen understege

bostadslägenheternas verkliga hyresvärden, skulle innehavandet av

bostadslägenhet för en var av ifrågavarande tre befattningshavare innebära

en påtaglig ekonomisk förmån, vilken, vad särskilt anginge rektor,

skulle — oavsett det arvode å 1,000 kronor, som han skulle äga uppbära

såsom gottgörelse för rektorsgöromålen — ställa honom i avlöningsavseende

väsentligen framför övriga professorer.

Uppenbart vore ock, att, därest den lärare, som å den nya staten

komme att ersätta den nu för kirurgiska kliniken disponerade assistenten,

skulle få disponera den familjebostad, som nu innehades av nämnde

assistent, samt — i enlighet med direktionens statförslag — avdrag

härför icke skulle göras å denne lärares avlöning, likställigheten i avlöningshänseende

mellan honom och övriga befattningshavare i samma

tjänstegrad skulle komma att i avsevärd mån rubbas.

Då statsverket åtagit sig de ej obetydliga kostnaderna för anordnande

av bostäder för vissa lärare, likasom för fast anställda betjänte

vid veterinärinstitutet, hade detta emellertid uppenbarligen icke skett i

syfte att bereda bostädernas innehavare ökade ekonomiska fördelar utan

därför, att det ansetts vara för institutets verksamhet gagneligt, att åtminstone

en del av dess befattningshavare hade sina bostäder inom

institutets område.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Enär familjebostäder funnes att tillgå endast för fyra ''lärare vid

institutet, både det därför synts kommittén böra klargöras för vilka av

lärartjänsterna vid institutet det kunde anses vara av särskild vikt, att

deras innehavare vore boende vid institutet, och enligt kommitténs mening

borde innehavarna av dessa lärartjänster hava ej endast rättighet utan

även skyldighet att begagna sig av någon av institutets bostadslägenheter.

Att detta i första rummet borde vara fallet med den av professorerna,

som vore rektor vid institutet, syntes ligga i öppen dag.

Jämte institutets rektor eller »föreståndare» hade sedan lång tid

tillbaka även läraren i hovbeslag varit skyldig att bo vid institutet, och

kommittén ansåge detta även framdeles böra vara fallet.

Även beträffande föreståndaren för ambulatoriska kliniken, som för

närvarande förfogade över en av bostadslägenheterna, syntes hans lärarverksamhet

hava avsevärd fördel av att han hade bostad vid institutet,

särskilt av den anledningen, att han där lättare än eljest vore fallet

kunde vid tillfällen, då resor skulle företagas, komma i förbindelse med

de elever, som skulle medfölja på resorna.

Den fjärde av de för lärare vid veterinärinstitutet avsedda familjebostäderna

innehades för närvarande av assistenten vid den stationära

kliniken och polikliniken, vilkens befattning i direktionens statförslag

närmast motsvarades av laboratorstjänsten vid kirnrgiska kliniken.

Efter inhämtande av upplysningar till ledning för sitt omdöme i

nu förevarande hänseende hade kommittén kommit till den uppfattningen,

att en av de ifrågavarande bostadslägenheterna borde disponeras antingen

av en av professorerna i medicin eller i kirurgi eller av en av laboratorerna

i dessa ämnen samt att direktionen borde äga bestämma, vilken

av dessa befattningshavare skulle hava sin bostad vid institutet.

Den av bostadslägenheterna, som nu innehades av institutets rektor,

borde enligt kommitténs mening alltjämt vara förbehållen åt honom.

Vad anginge de tre övriga av ifrågavarande lägenheter, syntes det

icke böra i staten fastslås, att den ene eller andre läraren skulle vara

ovillkorligen berättigad till någon viss av dessa lägenheter utan syntes

det höra överlåtas åt direktionen att, efter omständigheterna i varje fall,

fördela dessa tre bostadslägenheter emellan läraren i hovbeslag, föreståndaren

för ambulatoriska kliniken och en av professorerna eller laboratorerna

i medicin eller kirurgi, därvid på vederbörande lärares avlöning

borde avdragas det hy res värde, som i staten funnes angivet för

den lägenhet, han innehade.

Beträffande de grunder, efter vilka uppskattningen av bostadsBihang

till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 27 höft. (Nr 46.) 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

lägenheters hyresvärden borde äga rum, har kommittén erinrat om uttalanden

i betänkandet angående reglering av löneförhållanden m. m.

beträffande personal vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

in. m.

I de hyresavdrag, som i nu gällande stat blivit fastställda för

lärare vid veterinärinstitutet, hade värdet av bostadslägenheternas uppvärmning

icke inbegripits. Vid det nya institutet ombesörjdes emellertid

uppvärmningen i samtliga lägenheter från de värmecentraler, som avsetts

för uppvärmning av respektive byggnader i deras helhet. Av

denna anledning hade, enligt vad som meddelats kommittén, vid inflyttningen

till det nya institutet för varje bostad, som avsetts för lärare,

företagits en uppskattning av den ungefärliga kostnaden för dess uppvärmning,

enligt vilken uppskattning institutet sedermera av vederbörande

lärare bekommit ersättning för så stor del av det förbrukade bränslet

m. m., som ansetts belöpa på hans bostadslägenhet. Under de förhållanden,

som vore rådande vid det nya institutet, borde uppenbarligen

enligt kommitténs mening vid uppskattningen av bostadsförmåns värde

medräknas värdet av det för bostadens uppvärmning förbrukade bränslet

och av den förmån, bostadens innehavare åtnjöte därigenom, att bestyren

med uppeldningen sköttes genom institutets försorg.

Med avseende härå ansåge kommittén hyresvärdena å de för lärare

avsedda familjebostäderna böra bestämmas till följande belopp: den för

rektor avsedda lägenheten till 1,500 kronor; den av lektorn i obstetrik

m. m. nu bebodda lägenheten till 1,200 kronor; den av adjunkten nu

bebodda lägenheten till 900 kronor; samt den av assistenten vid stationära

kliniken och polikliniken bebodda lägenheten till 600 kronor.

I betjäningens hyresavdrag inbegrepes, enligt hvad kommittén vidare

anfört, redan enligt nu gällande stat även bränsle. Vid det nya veterinärinstitutet

uppvärmdes även de för betjäningspersonalen avsedda bostäderna

medelst värmeledning, varjämte den ved, som erfordrades för

matlagningsändamål, tillhandahölles dem på institutets bekostnad. Kommittén,

som härvid allenast funnit sig böra erinra, att vedens sågning

och huggning icke borde bekostas av institutet, hade ansett anledning

icke förefinnas att avvika från det i regel tillämpade tillvägagångssättet,

enligt vilket i Stockholm bostadsförmån jämte bränsle för dylik befattningshavare

uppskattades till 250 kronor, som avdroges å avlöningen. Då

anledning icke syntes föreligga att tillmötesgå de av nuvarande vaktmästaren

och konservatorn framställda anspråken på förbättrad bostad,

borde enligt kommitténs mening även å hans avlöning avdragas samma

belopp.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Beträffande de befattningshavare, för vilka familjebostäder icke

funnes att tillgå vid veterinärinstitutet, borde icke i staten inflyta någon

bestämmelse om skyldighet att bo å institutet. I den mån det för behörigt

uppehållande av assistentbefattning eller undantagsvis av prosektor-

eller laboratorstjänst kunde befinnas önskvärt, att vederbörande

befattningshavare vore boende vid institutet, samt bostad, avsedd för

ogift person, där kunde beredas honom, syntes likväl hinder härför icke

böra möta. För åtnjuten bostadsförmån av denna beskaffenhet ansåge

emellertid kommittén något avdrag å avlöningen icke böra ifrågakomma.

Givetvis borde med avseende å de nämnda befattningshavarna vid veterinärinstitutet

gälla, att de under sådana förhållanden, varom nu vore

fråga, borde själva bebo de åt dem upplåtna lägenheterna och icke

vara berättigade att upplåta dem åt andra personer.

Statskontoret har endast påyrkat ett förtydligande beträffande

bostadslägenheternas betecknande.

Statskontoret

28/3 1913.

Kollegiet har förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget

i denna del, vilket även av direktionen lämnats utan anmärkning. direktionen.

Jag finner mig böra biträda löneregleringskommitténs förslag i Departements.

nu förevarande avseende med det av statskontoret förordade förtydli- ekefen.

gandet.

IX. Styrelse, lärarkollegium, rektor, tjänstemän m. m.

Enligt nu gällande stadgar för veterinärinstitutet utgöres institutets

styrelse av en direktion, bestående av ordförande, som utnämnes av

Kungl. Maj:t, samt fyra ledamöter, nämligen den ledamot av medicinalstyrelsen,

som därstädes föredrager veterinärärenden, och tre i huvudstaden

bosatta, för veterinärväsendet nitälskande män, vilka på direktionens

förslag därtill förordnas av Kungl. Maj:t. Institutets rektor

föredrager ärendena inför direktionen utan att deltaga i besluten. Vid

direktionens sammanträden föres protokollet av en därtill av direktionen

utsedd lämplig person.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Lärarkollegiet

''Ve 1910.

132 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46.

Lärarkollegium utgöres av institutets professorer, lektorer och

adjunkt eller vikarie för dessa. Rektor föredrager ärendena och leder

överläggningarna i lärarkollegium. Vid kollegiets sammanträden föres

protokoll av en bland lärarna, vilken tillika besörjer utgående expeditioner

mot det ai''vode, som direktionen bestämmer.

Kungl. Maj:t förordnar på direktionens förslag en av professorerna

att vara institutets rektor för tre år i sänder, utan hinder för direktionen

att ånyo föreslå den avgående till befattningen.

Direktionen antager, mot fastställt arvode, en kamrerare, vilken

vid tillträdandet av sin befattning skall ställa godkänd borgen för

1,500 kronor.

Lärarkollegiet har i sitt stadgeförslag ifrågasatt åtskilliga ändringar

i nu angivna hänseenden. Jag torde emellertid härav nu endast behöva

omförmäla, att kollegiet föreslagit, att rektor skulle, om han så önskade,

erhålla minskning i sin undervisningsskyldighet samt att kamreraren

skulle vara skyldig att vid tillträdandet av sin befattning ställa godkänd

borgen för ett belopp av 5,000 kronor.

Kollegiet har vidare i sin skrivelse den 28 april 1910 anfört

följande. Att rektor skulle äga att, om han så önskade, erhålla minskning

i sin undervisningsskyldighet, vore endast ett stadfästande av vad

som redan sedan några år praktiserats och vore i överensstämmelse med

bestämmelserna vid universiteten och karolinska institutet m. fl. läroanstalter.

En sådan bestämmelse syntes för framtiden efter inflyttningen

i den nya högskolan bliva än mera av behovet påkallad på grund av

de ökade krav, som tvivelsutan där komme att ställas på högskolans

rektor.

Den ganska tidsödande och krävande befattningen som bibliotekarie

hade dittills enligt kollegiets mening varit över hövan lågt avlönad.

Hans arvode hade utgått med 500 kronor, under det att t. ex. karolinska

institutets bibliotekarie åtnjöte 1,500 kronor. Det hade synts kollegiet

förenat med rättvisa och billighet, att dels bibliotekariearvodet höjdes

något (till 700 kronor) dels ock ett anslag av intill 300 kronor bereddes

för ett biträde åt bibliotekarien, vilket anslag dock vore avsett att utgå

av biblioteksanslaget.

Vidkommande sekreterarbefattningen, så hade dittills till en sekreterare

i direktionen utgått 500 kronor och till lärarkollegiets sekreterare

350 kronor. Av flera skäl ansåg lärarkollegiet det emellertid vara

lämpligt att sammanslå dessa båda befattningar. Ärenden, som ginge

genom högskolans styrelse, förbereddes i regel i kollegiet, och det kunde

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

endast vara till fördel, att den, som skulle i styrelsen uppsätta skrivelser

över en del där behandlade frågor, varit med redan när de debatterats

i kollegiet. Han hade på så vis betydligt lättare att sätta sig in i

dem och att på lämpligt sätt avväga motiv o. s. v. Hans arvode för

den dubbla befattningen hade ansetts böra utgå med 1,000 kronor. Han

komme nämligen att ganska mycket tagas i anspråk.

Vidare hade genom en del nya anordningar med avseende å räkenskapsföringen

m. m. vid institutet dess kamrerares tjänsteåligganden

kommit att rätt betydligt ökas och än mer bleve detta fallet vid den

nya högskolan. Han hade 1—2 timmars daglig tjänstgöring vid institutet

utom en del hemarbete, omhänderhade kontrollen över inköpt

foder m. m. Kollegiet hade därför sett sig nödsakat föreslå en höjning

av hans arvode till 2,000 kronor.

Direktionens förslag till stadgar skiljer sig beträffande nu ifrågavarande

delar i vissa avseenden från lärarkollegiets förslag. I fråga om

anslagen och deras belopp har emellertid direktionen upptagit kollegiets

yrkanden.

Löneregleringskommittén har anfört, att å veterinärinstitutets nu

gällande stat samt å direktionens förslag till stat funnes de i följande

sammanställning upptagna anslag:

Gällande stat:

1 rektor, arvode.............................. kr. 1,000

För uppehållande av bibliotekariegöro
mål.

............................................ » 500

För uppehållande av sekreterargöromål

hos direktionen ........................... » 500

1 kamrerare.................................... » 1,500

Stipendier åt elever ........................ » 4,000

Summa kronor 7,500

Av direktionen föreslagen stat:

1 rektor, arvode ........................... kr. 1,000

För uppehållande av den del av rektors

undervisningsskyldighet, från vilken

han med hänsyn till rektorsgöro
-

målen befrias .............................. » 1,000

1 bibliotekarie .............................. » 700

1 sekreterare .............................. » 1,000

1 kamrerare ................................. » 2,000

Stipendier åt de studerande............ » 4,000

Summa kronor 9,700

Direktionen

3/« 1910.

Lönereg
leringskom
mittén.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Kommittén, som icke hade någon erinran mot att rektorsarvodet

bibehölles vid sitt nuvarande belopp av 1,000 kronor, hade funnit sig

övertygad därom, att vid det nya veterinärinstitutet rektorsgöromålen

hade sådan omfattning, att den professor, som erhölle uppdraget att

vara rektor, skäligen borde kunna göra anspråk på någon lindring i

den honom såsom professor åliggande undervisningsskyldigheten. I

lärarkollegiets och direktionens stadgeförslag hade ock intagits en bestämmelse

om sådan rätt för rektor, utan att likväl därvid angivits,

från huru stor del av sin undervisningsskyldighet rektor av ifrågavarande

anledning skulle kunna vinna befrielse. Kommittén hade icke

något att erinra mot det anslag å 1,000 kronor för nu ifrågavarande

ändamål, som föreslagits till uppförande å veterinärinstitutets stat, men

ansåge önskvärt, att den föreslagna bestämmelsen i stadgarna fullständigades

i nyss angivet hänseende.

Tillräckliga skäl syntes kommittén icke vara anförda vare sig för

höjning av det nuvarande anslaget till bibliotekariegöromål, vilket under

en följd av år uppburits av en av institutets ordinarie professorer,

eller för det av lärarkollegiet ifrågasatta medgivandet, att till biträde åt

bibliotekarien skulle få användas intill 300 kronor av det biblioteksanslag,

som upptagits under rubriken »anslag för de särskilda avdelningarna».

Det syntes kommittén ändamålsenligt, att, såsom föreslaget blivit,

protokollsföringen vid lärarkollegiets sammanträden och därtill hörande

expeditionsgöromål anförtroddes åt samma person, som hade uppdrag

att tjänstgöra såsom sekreterare hos styrelsen. Ersättningen utginge

för närvarande med 350 kronor från anslaget till diverse utgifter åt

den av lärarna, som biträdde kollegiet med ifrågavarande göromål, och

med 500 kronor å institutets stat åt direktionens sekreterare. Förslaget

att bestämma anslaget för uppehållande av samtliga sekreterargöromålen

till 1,000 kronor hade icke givit kommittén anledning till någon

erinran.

Då det möjligen kunde befinnas ändamålsenligt att åt någon ordinarie

statstjänsteman anförtro sekreterargöromålen, hade kommittén, på

det att befogenheten av en sådan anordning icke måtte kunna ifrågasättas,

ansett anslaget böra, i överensstämmelse med vad redan nu vore

fallet beträffande sekreterarbefattningen hos direktionen, i staten uppföras

under rubrik »för uppehållande av sekreterargöromål».

Förslaget om höjning i arvodet för veterinärinstitutets kamrerare

från 1,500 till 2,000 kronor syntes vara tillfyllest motiverat genom den

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 46.

betydande omfattning, institutets verksamhet numera vunnit, och kommittén

hade icke funnit anledning till annan erinran mot detta förslag,

än att anslaget av skäl, likartade med dem, som nyss åberopats med

avseende å anslaget för uppehållande av sekreterargöromål, syntes böra

uppföras i staten under förändrad rubrik »för uppehållande av kamrerargöromål».

Något åläggande för kamreraren att till säkerhet för honom anförtrodd

uppbörd ställa borgen för visst belopp ansåge kommittén icke

böra inflyta i stadgarna. På grund av vunnen erfarenhet om olämpligheten

av dylika ålägganden för uppbördsman hade desamma även inom

förvaltningsgrenar, där de sedan lång tid tillbaka varit brukliga, icke

ansetts böra bibehållas vid under senare tider företagna löneregleringar.

Beträffande anslaget å 4,000 kronor till stipendier åt elever hade

kommittén icke funnit anledning till erinran mot bibehållande av detsamma,

vilket jämväl syntes böra hänföras till avlöningsanslagen.

Lärarkollegiet har vänt sig mot kommitténs avstyrkande av såväl

den begärda förhöjningen i bibliotekariens arvode som rätten att använda

300 kronor av biblioteksanslaget till biträde åt honom. Kollegiet

ansåge dessa framställningar fullt befogade. Sedan det nuvarande arvodet

för bibliotekarien fastställdes år 1906, hade anslaget till biblioteket

och därmed nyanskaffningen av böcker och tidskrifter i väsentlig

grad ökats och då varje boktitel för katalogisering m. m. måste införas

på minst tre, för somliga t. o. m. på fem olika ställen, måste bibliotekariens

arbete naturligtvis i samma mån stegras. Om den av kollegiet

föreslagna och i betraktande av den på de senare åren inom

många av veterinärvetenskapens olika grenar väsentligt stegrade utvecklingen

även väl behövliga förhöjningen av biblioteksanslaget fastställdes,

syntes redan däruti tillräckligt skäl föreligga för eu höjning

även av bibliotekariens arvode. Även utlåningen av böcker och sålunda

därav följande expeditionsgöromål hade på senaste åren icke oväsentligt

ökats, och då det vore önskvärt, att bibliotekarien kunde få tillfälle

att ägna någon tid även åt sådana arbeten som utgivning av ny

katalog, komplettering av defekter från äldre tid, bibliografiska studier

m. m., ansåge kollegiet ett biträde för utförande av vissa biblioteksgöromäl

väl behövligt. Såsom stöd för vad kollegiet sålunda anfört

bifogades en tablå över biblioteksverksamhetens utveckling under åren

från och med 1896 till närvarande tid, utvisande att såväl antalet nyförvärvade

arbeten som utlämnade boklån mångdubblats.

Lärarkollegiet

19/s 1913.

s. 136 Kontrollera mot PDF

Direktionen

*/4 1913.

Departe
mentschefen.

136 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Direktionen har beträffande bibliotekarien och biträdet åt honom

instämt i lärarkollegiets uttalanden och framhållit, att genom den

ifrågasatta ökningen av bibliotekariens arvode detta skulle komma att

stå i rimlig proportion till bibliotekets storlek och vad bibliotekarier

vid liknande bibliotek uppbure.

Vad under ifrågavarande avdelning anförts giver mig icke anledning

till särskilt yttrande i annat avseende än beträffande bibliotekariens

avlöning. Jag vill visserligen på intet sätt bestrida, att med den ställning

såsom högskola, som jag anser ifrågavarande läroanstalt böra

intaga, och den vetenskapliga livaktighet, som där bör utvecklas, följer

behovet av ett välförsett och välordnat bibliotek, vilket i sin tur föranleder

ett avsevärt arbete för bibliotekarien. Men för närvarande anser

jag någon höjning i arvodet icke oundgängligen erforderlig. Jag vill

erinra, att i det förslag till stat för skogshögskolan, jag år 1912 framlade

i samband med förslaget till ordnande av den högre skogsundervisningen,

bibliotekariens arvode upptogs med samma belopp, 500

kronor, som den nuvarande staten för veterinärinstitutet innehåller.

Jämväl i övriga nu förevarande avseenden biträder jag löneregleringskommitténs

förslag.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46.

137

X. Löneregleringskommitténs förslag till avlöningsstat för

veterinärinstitutet m. m.

Löneregleringskommitténs förslag till avlöningsstat för veterinärinstitutet

är i sin helhet av följande lydelse.

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

pennin-

gar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 rektor ........................................................

_

_

_

1,000

1,000

1 professor i anatomi och histologi.....................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 ,, i fysiologi och kemi ........................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 „ i patologisk anatomi........................

5,000

2,500

—

—

7,500

i „ i medicin, tillika föreståndare för medi-

cinska kliniken och kliniken för

smärre husdjur...........................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 „ i kirurgi, tillika föreståndare för kirur-

giska kliniken .........................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 „ i husdjurslära .................................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 „ i bujatrik och obstetrik, tillika före-

ståndare för ambulatoriska kliniken

5,000

2,500

—

—

7,500

1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjuk- domar, tillika föreståndare för hovbeslags-

smedjan och hovslagarskolan .....................

3,600

2,000

—

—

5,600

1 prosektor vid anatomiska och histologiska av-

delningen ...............................................

—

—

—

4,000

4,000

1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet vid

medicinska kliniken och kliniken

för smärre husdjur.....................

—

—

—

4,000

4,000

1 „ „ vid kirurgiska kliniken..............

—

—

—

4,000

4,000

1 assistent vid patologisk-anatomiska och bakterio-

logiska avdelningarna.................

—

—

—

2,500

2,500

1 „ „ ambulatoriska kliniken ...............

—

—

—

2,500

2,500

1 lärare i kött- och mjölkkontroll .....................

—

—

—

1,600

1,500

För undervisning i ridkonst och körning ...........

—

—

—

—

1,200

För uppehållande av den del av rektors under- visningsskyldighet, från vilken han med hänsyn

till rektorsgöromålen befrias.......................

—

—

—

—

1,000

För uppehållande av bibliotekariegöromål...........

—

—

—

—

500

„ „ „ sekreterargöromål..............

—

—

—

—

1,000

„ ,< „ kamrerargöromål ..............

—

—

—

-

2,000

Bihang till Riksdagens protokoll 1914.

1 samt.

27 höft. (Nr 46.)

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

pennin-

gar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 vaktmästare och preparator ...........................

900

600

150

1,650

1 verkmästare vid hovbeslagssmedjan ...............

900

600

150

—

1,650

1 vaktmästare vid ekonomiska avdelningen.........

900

450

150

—

1,500

1 fodermarsk vid kirurgiska avdelningen ............

900

450

150

—

1,500

1 „ „ medicinska avdelningen, tillika

hundskötare .............................................

900

450

150

1,500

1 sjukvårdare vid kirurgiska avdelningen............

900

450

150

—

1,500

1 ladugårdsförman .........................................

900

450

150

—

1,500

1 maskinist......................................................

900

450

150

—

1,500

1 vaktmästare vid kemiska avdelningen ......... ..

700

350

150

—

1,200

1 „ „ patologisk-anatomiska avdelningen

700

350

150

—

1,200

1 port- och telefonvakt ....................................

700

350

150

1,200

Till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen...

—

—

200

Drängar och extra betjäning..............................

—

—

—

—

6,800

Stipendier åt studerande.................................

—

—

—

—

4,000

Tillhopa

—

_

_

—

110,200

Anmärkningar.

1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.

2. För läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar kan lönen höjas efter 5 år

med 500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.

3. För vaktmästaren och preparatorn samt verkmästaren vid hovbeslagssmedjan kan lönen

höjas efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

4. För vaktmästaren vid ekonomiska avdelningen, fodermarskarna, sjukvårdaren vid kirurgiska

avdelningen, ladugårdsförmannen samt maskinisten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.

5. För vaktmästaren vid kemiska avdelningen, vaktmästaren vid patologisk-anatomiska

avdelningen samt port- och telefonvakten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter

ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

6. Den av professorerna, som tillika är rektor vid institutet, skall vara skyldig att bebo

den för rektor avsedda bostadslägenheten därstädes och skall för densamma ävensom för dess uppvärmning

vidkännas avdrag å professorslönen med 1,500 kronor årligen.

7. Professorn i bujatrik och obstetrik, läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar

samt den av professorerna eller laboratorerna i medicin eller i kirurgi, beträffande vilken sådant

varder av institutets styrelse bestämt, skola var för sig vara skyldiga att bebo den av de för

lärare vid institutet avsedda familjebostäderna, som av styrelsen anvisas. För bostaden ävensom

för dess uppvärmning skall avdrag göras, för professor och läraren i hovbeslag m. m. å lönen samt

för laborator å arvodet, med belopp, motsvarande det beräknade årliga hyresvärdet, utgörande för

de särskilda bostäderna resp. 1,200, 900 och 600 kronor.

8. Vaktmästare, verkmästare, fodermarsk, sjukvårdare, ladugårdsförman, maskinist samt

port- och telefonvakt skola var for sig efter styrelsens bestämmande vara skyldiga att begagna

bostad vid institutet; skolande, därest dylik befattningshavare sålunda får sig anvisad bostad jämte

bränsle, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46.

Enligt kommitténs förslag skulle, jämte ordinarie anslag för

veterinärinstitutet, å extra stat beviljas ett belopp av 4,000 kronor

såsom arvode åt en extra laborator i kemi, tillika föreståndare för

institutets medikamentförråd.

Kommittén bar i sitt statförslag även upptagit en omkostnadsstat,

slutande å 68,050 kronor, så att staten i sin helhet utvisar en

slutsumma av 178,250 kronor. Kommittén har emellertid tillkännagivit,

att den med hänsyn till sitt uppdrag icke ansett sig böra till

närmare behandling upptaga de frågor, som beröra omkostnaderna,

utan i staten infört desamma enligt direktionens härovan införda statförslag

den 3 juni 1910, vilken åtgärd sålunda icke vore att uppfatta

såsom ett tillstyrkande från kommitténs sida av de då begärda, synnerligen

betydande anslagsförhöjningarna. Kommittén har särskilt erinrat,

att den förut avstyrkt användandet av 300 kronor av biblioteksanslaget

till anställande av ett biträde vid biblioteket samt att den i avlöningsstaten

med 1,800 kronor upptagit avlöningar åt eldare, vilka avlöningar

förut utgått från bränsleanslaget.

Jag tillåter mig redan nu nämna, att direktionen i senare framställningar

ändrat sina yrkanden beträffande ifrågavarande omkostnadsstat.

Kommittén har vidare framlagt förslag till avlöningsvillkor för

ordinarie befattningshavare å veterinärinstitutets stat samt till bestämmelser

rörande den nya statens trädande i tillämpning.

XI. Anslag till omkostnader.

Utom de anslag, som i det föregående blivit omnämnda, upptager

den nu gällande staten för veterinärinstitutet ytterligare anslag å 3,000

kronor till byggnaders och stängsels underhåll samt å 10,000 kronor

till diverse utgifter.

Alltifrån veterinärinstitutets inflyttning i sina nya byggnader har,

såsom förut nämnts, institutet därjämte fått till sitt förfogande ett särskilt,

av Riksdagen på extra stat beviljat anslag, som för varje år till

och med år 1913 utgått med 51,000 kronor, vartill komma av 1913 års

Riksdag beviljade medel för täckande av uppkommen brist för år 1912

samt för beredande av ökade medel för år 1913. För år 1914 har motsvarande

anslag beviljats till belopp av 67,130 kronor. Av det extra

anslaget skulle emellertid, på sätt framgår av uppställningen å sid. 11

härovan, bestridas även arvoden till två lärare och vissa betjänte till

sammanlagt belopp av 16,500 kronor, så att av anslaget å 51,000 kronor

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

återstått till omkostnaderna 34,500 kronor. Med tillägg av de ordinarie

anslagen till byggnaders och stängsels underhåll, 3,000 kronor, och till

diverse utgifter, 10,000 kronor, samt beräknad nettoinkomst från stall

och smedja å 11,700 kronor, uppgingo alltså före 1913 års Riksdags

beslut de till omkostnaders bestridande avsedda beloppen inalles till

59,200 kronor. Angående den beräknade fördelningen av detta belopp,

dock med undantag av anslaget till byggnaders och stängsels underhåll,

tillåter jag mig hänvisa till nyssnämnda uppställning å sid. 11 och 12.

Lärarkollegiet

28/. 1910.

kronor

Lärarkollegiets förslag till stat upptager följande anslag för de

särskilda avdelningarna:

Biblioteket.....................................................................................

Anatomiska avdelningen .......................................................

Till inköp av hästar och nötkreatur för dissektioner och

operationsövningar............................................................

Fysiologisk-kemiska avdelningen ............................................

Bakteriologiska avdelningen .............................................

Patologisk-anatomiska och histologiska avdelningen.........

Kirurgiska avdelningen ..................................................

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur

Avdelningen för husdj ursskötsel ..........................................

Exkursioner...........................................................................

Avdelningen för bujatrik, obstetrik och ambulatorisk

klinik..........................................................................

Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar ..................

Avdelningen för kött- och mjölkkontroll ...........................

Anspannslära .........................................................................

3.500

2,000

2.500

2,000

500

2,000

1,000

1,000

1,000

500

1,500

1,000

500

150

Summa kronor 19,150

Härtill skulle komma med oförändrat belopp anslaget till byggnaders

och stängsels underhåll, vilket anslag av lärarkollegiet sammanförts

med avlöningsanslagen.

I sin skrivelse den 28 april 1910 har lärarkollegiet framhållit,

att kollegiet icke avgivit något förslag beträffande anslag till diverse

utgifter, enär utredning därutinnan ännu icke kunnat verkställas.

Institutets rektor har därefter den 26 maj 1910 till direktionen

överlämnat utredningar över kostnaderna för gas och vatten, elektrisk

belysning samt bränsleåtgång vid det nya institutet samt avgivit förslag

till ett allmänt materialanslag för institutet, slutande å ett belopp av

43,400 kronor enligt viss, närmare angiven beräkning.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 46.

I direktionens förslag till stat äro nu ifrågavarande anslag uppdelade

i två grupper, den ena med rubriken »anslag för de särskilda

avdelningarna» och den andra benämnd »allmänna anslag».

Anslagen för de särskilda avdelningarna skilja sig från de av

lärarkollegiet föreslagna motsvarande anslagen allenast därutinnan, att

anslaget till bakteriologiska avdelningen, under förändrad rubrik »undervisningen

i bakteriologi», av direktionen upptagits till 1,000 kronor i

stället för av lärarkollegiet föreslagna 500 kronor samt att med

avseende å det av direktionen förordade sammanförandet av ämnet

histologi med ämnet anatomi 300 kronor flyttats från patologiskt-anatomiska

till anatomiska och histologiska avdelningens anslag.

Sammanlagda beloppet av anslagen för de särskilda avdelningarna

skulle alltså enligt direktionens förslag uppgå till 19,650 kronor.

De s. k. allmänna anslagen, bland vilka direktionen med förhöjt

belopp av 5,000 kronor upptagit anslaget till byggnaders och stängsels

underhåll, skulle i övrigt enligt direktionens förslag till stat komma

att motsvara det av rektor föreslagna allmänna materialanslaget. Slutsumman

av de allmänna anslagen skulle sålunda enligt direktionens

förslag bliva 48,400 kronor.

Direktionen

*/e 1910.

Medicinalstyrelsen har i sitt utlåtande den 9 november 1910 framhållit,

att det belopp, vartill anslagen till de olika avdelningarna vid

institutet blivit av direktionen upptagna, syntes vara väl högt beräknat

samt att, ehuru styrelsen icke vore i stånd att säga, var en minskning

lämpligast skulle kunna ske, styrelsen likväl trott, att de särskilda

avdelningarnas sammanlagda behov med sparsamhet skulle kunna bliva

tillgodosedda med ett belopp 5,000 kronor mindre än det föreslagna.

Likaså ansåg medicinalstyrelsen de allmänna anslagen, som av direktionen

upptagits till sammanlagt 48,400 kronor, kunna minskas med

5,000 kronor, till dess erfarenhet om behovet vunnits.

Medicinalstyrelsen

8/ii

1910.

I sitt förnyade yttrande den 22 december 1910 har direktionen

beträffande de begärda anslagen för de särskilda avdelningarna och de

allmänna anslagen uttalat, att direktionen vid noggrant genomgående

av varje särskilt anslag kommit till den övertygelsen, att samtliga dessa

anslag vore oundgängligen erforderliga för uppehållande av institutets

verksamhet i de för institutet uppförda nya lokalerna.

Direktionen

”/it 1910.

I skrivelse den 3 maj 1912 anförde direktionen, att vid upp- Framställgörandet

av bokslut för första kvartalet år 1912 det visat sig, att ”''^klZnads
medel

för år

1912.

s. 142 Kontrollera mot PDF

Framställning

om

ökade omkostnadsmedel

för år 1913.

142 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

samtliga poster bland de s. k. allmänna anslagen med undantag för

anslaget till elektrisk belysning och drift tidigare blivit för lågt beräknade.

Direktionen beräknade, att för uppehållande under år 1912

av institutets verksamhet i de nya byggnaderna erfordrades, utöver

därför redan beviljade anslag, ytterligare ett belopp av 21,300 kronor

jämte 1,000 kronor till utfodring av försöksladugårdens kreatursbesättning,

för vilket ändamål anslag ej förut beräknats. Direktionen hemställde

därför om anvisande till dess förfogande för uppehållande av

institutets verksamhet under år 1912 av 22,300 kronor utöver för

ändamålet redan anvisade anslag.

Sedan medicinalstyrelsen och statskontoret avgivit infordrade

utlåtanden i ärendet, ingav veterinärinstitutets rektor en medelsredogörelse

för institutet för tiden 1 september 1911—1 september 1912,

av vilken handling bland annat inhämtas,

att under nämnda tid utgifterna för gas, vatten, bränsle, inventarier,

renhållning och diverse utgifter överskridit de för samma ändamål

anvisade medlen med tillhopa 22,673 kronor 44 öre varjämte ladugårdens

drift orsakat en förlust av 863 kronor 52 öre, så att de

ökade utgifterna inalles uppginge till 23,536 kronor 96 öre;

att under samma tid å anslaget till elektrisk belysning och drift

besparats 4,204 kronor 72 öre, varjämte inkomsterna av stallet och

smedjan överstigit härför beräknat belopp med 3,833 kronor 90 öre

och å medikamentförrådet uppstått en vinst av 395 kronor 70 öre,

vilka belopp tillhopa uppginge till 8,434 kronor 32 öre;

samt att sålunda under verksamhetsåret uppstått en brist i de för

institutets allmänna behov anslagna medel å 15,102 kronor 64 öre.

Med anledning av direktionens omförmälda framställning anvisade

Kungl. Maj:t den 25 oktober 1912 till direktionens förfogande, mot

redovisningsskyldighet, för täckande av berörda brist ett belopp av

15,102 kronor 64 öre. Detta belopp har sedermera ersatts av medel,

som anvisats av 1913 års Riksdag.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 september 1912 gjorde

direktionen framställning bland annat om tilläggsanslag för år 1913

å 22,300 kronor. Med frånseende av det i institutets stat särskilt

upptagna anslaget till byggnaders och stängsels underhåll beräknades

därvid de allmänna anslagen till ett sammanlagt belopp av 61,850

kronor, varav 1,000 kronor avsågo kostnader för försöksladugården.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Härtill komme anslag till vissa lärare och betjäning samt till de

särskilda avdelningarna med samma summor, som legat till grund för

beräknande av det extra anslaget för år 1913, nämligen enligt den å

sid. 11 och 12 härovan intagna fördelning tillhopa 34,650 kronor.

Dessa omkostnader upptoges alltså till sammanlagt 96,500 kronor. Ifall

härifrån droges dels anslaget å ordinarie stat å 10,000 kronor till diverse

utgifter, dels beräknade inkomster av stall och smedja, liksom

förut 11,700 kronor, samt dels beräknade inkomster för försäljning av

hudar och från medikamentförrådet samt avgifter från institutets personal

för gas, vatten, lyse m. m. 1,500 kronor, eller tillhopa 23,200

kronor, återstode 73,300 kronor. Skillnaden mellan detta belopp och

det för år 1913 redan anvisade extra statsanslaget å 51,000 kronor,

eller sålunda 22,300 kronor, utvisade behovet av tilläggsanslag för

år 1913.

Jag tillåter mig erinra, att erforderligt tilläggsbelopp numera

blivit av 1913 års Riksdag anvisat för institutets verksamhet under

samma år.

Statskontoret har med hänsyn till de växlande utgifter, som vore

att motse å de särskilda allmänna anslagen, och med erinran att till

karolinska institutet utginge ett s. k. allmänt materielanslag, ifrågasatt,

om icke alla de allmänna anslagen borde anses tillsammans utgöra ett

enda »allmänt anslag för bränsle, belysning, renhållning in. in.».

Lärarkollegiet har erinrat, att om ämnet histologi hänfördes till

den anatomiska professuren, anslaget till denna avdelning borde, såsom

kollegiet förut anfört, höjas till 2,800 kronor, samt anfört, att i rubriken

»till inköp av hästar och nötkreatur för dissektioner och operationsövningar»

borde i stället för orden »hästar och nötkreatur» sättas

»djur», enär numera även andra djur, såsom får, användes för sagda

ändamål. Beträffande det begärda anslaget å 1,000 kronor till foder

åt försöksladugården har kollegiet framhållit, att detta vore tillräckligt

endast under förutsättning, att även inkomsterna av ladugården finge

användas till ladugårdsdriftens uppehållande.

Beträffande de allmänna anslagen har institutets rektor avlämnat

en på bokslutet för år 1912 grundad promemoria, varav inhämtas, att

under sistnämnda kalenderår utgifterna under berörda anslagsposter

belöpt sig till

Statskontoret

28/3 1913.

Lärarkollegiet

19/s 1913.

Institutets

rektor.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

renhållning .......

diverse utgifter...

gas

vatten

bränsle..................................................

inventariers anskaffande och underhåll .

elektrisk belysning och drift

1,837: 94

2,078: 25

3,549: 23

29,150: 17

1,206: —

5,668: 92

7,343: 78

Summa 50,834: 29

Härtill komme kostnaderna för försöksladugården.

Utgifterna för år 1912 skulle alltså, enligt vad rektor anfört, med

omkring 10,000 kronor hava understigit den av direktionen beräknade

totalsumman av dessa utgiftsposter för år 1913. Denna minskning förklarades

emellertid delvis av att på åtskilliga poster sista kvartalets

räkningar för år 1912 ej kunnat inbetalas förr än år 1913. Sålunda

hade 4:e kvartalets gasräkning för år 1912 gått till 491 kronor 40

öre, vadan gasen förnämnda år alltså belöpt sig till 2,329 kronor 34

öre; 4:de kvartalets elektriska belysning och drift hade gått till 1,600

kronor 25 öre; hela denna post sålunda till 5,149 kronor 48 öre o. s. v.

Utgifterna å inventarieanslaget hade ställt sig lägre än beräknat

varit. Detta berodde dels på att en del inventarier vore inköpta för

resterande medel av nybyggnadsanslaget, dels på att all anskaffning på

grund av bristande tillgångar måst i möjligaste mån undanskjutas.

Denna nödtvungna sparsamhet hade också måst göra sig gällande på

andra poster. Så hade renhållningen likaledes rätt avsevärt understigit

den beräknade summan. En gårdsdräng, som för renhållningen av ett

så stort område som institutets vore en nödvändighet, hade ej kunnat

anställas, utan denna syssla hade så gott sig göra låtit fått skötas av

stallbetjäningen, vilket kunnat försiggå under den så gott som snöfria

vinter som då gått, men ej ginge för sig i längden.

För bränsleanslaget hade redan i 1910 års förslag med ledning

av beräkningen av storleken av det nya veterinärinstitutets lokaler något

så när tillförlitliga siffror kunnat angivas och den härför anlitade sakkunnige,

ingenjören W. Dahlgren, hade anslagit själva bränsleåtgången

till 17,000 kronor. Med stöd av denna beräkning, som alltså blott

omfattat själva kolförbrukningen, hade också direktionen föreslagit

bränsleanslaget till 17,000 kronor (koksen kostade den tiden 0.9 9 kronor

per hektoliter). Den under kalenderåret 1912 vunna erfarenheten stämde

ganska nära med denna beräkning, i det att koksförbrukningen under

året varit 17,300 hektoliter, men vad direktionen helt naturligt ej år

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Majis Nåd. Proposition Nr 46.

1910 kunnat räkna med, var att en kolstrejk i England skulle komma

att driva upp kolpriserna med 50 procent, som faktiskt blivit fallet,

och koksförbrukningen under år 1912 hade alltså gått löst på 25,107

kronor 10 öre. Härtill komme ved för 983 kronor, stenkol för 224

kronor, diverse såsom slaggkörning, oljor, en del verktyg, trassel, smärre

reparationer, som ej kunnat utföras av maskinisten m. m., 1,132 kronor

samt slutligen avlöning åt eldare, vilken post i 1912 års medelsredogörelse

vore upptagen till 1,704 kronor, men som för framtiden skulle

bortgå från bränsleanslaget, om löneregleringskommitténs förslag till

avlöning åt betjäning vunne gillande.

Sammanlagt hade bränslekostnaderna för år 1912 belöpt sig till

29,150 kronor 17 öre eller, om eldarnas avlöningar fråndroges, 27,446

kronor 17 öre. Det borde dock också tagas med i beräkningen, att

vintern och särskilt eftervintern år 1912 varit ovanligt blid, nästan

utan egentlig köld. Denna post vore ju den övervägande största å de

allmänna anslagen och kunde aldrig bliva fast utan måste växla med

de växlande kolpriserna. Den syntes i alla händelser, enär kolpriserna

ej visade någon tendens att falla, böra anslås till minst 28.000 kronor.

Påfallande vore den betydande minskningen i utgifterna för elektrisk

belysning och drift mot vad från början hade varit beräknat.

Denna skillnad berodde dels på den ytterliga svårigheten i att från

början här göra några exakta beräkningar, dels därpå att, i överensstämmelse

med de från regering och Riksdag gjorda särskilda anmaningarna

till sparsamhet i avseende på denna post, en del inskränkningar

i belysningen gjorts, som ej i längden kunde vidmakthållas.

Rektor vågade av anförda skäl icke föreslå en sådan sänkning av denna

post, som 1912 års erfarenhet skulle visa på, men något borde den

kunna sänkas, exempelvis till 8,000 kronor, däri inberäknat en del

reparationskostnader, som hittills delvis bestritts av vederbörande leverantör,

men som för framtiden, när ansvarstiden nu vore slut, måste

bestridas av institutet. Det syntes dock klokast att ej sänka posten

för elektrisk belysning och drift under 10,000 kronor, då man ju i

detta anslag möjligen kunde hava en välbehövlig regulator för de

växlande kolpriserna.

För byggnaders och stängsels underhåll hade åtgått 6,138 kronor

75 öre och tydligt vore, att denna utgiftspost snart nog måste beräknas

stiga än ytterligare. I alla händelser borde den ej sättas lägre än av

direktionen föreslagits eller 5,000 kronor.

Vad slutligen försöksladugården beträffade, belöpte sig driftsutgifterna

för densamma år 1912 efter avdrag av inkomsterna till 1,148

Bihang till Riksdagens ''protokoll 1914. 1 sand. 27 höft. (Nr 46.) 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

Direktionen

a/* 1913.

Departements
chefen.

146 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 46.

kronor 22 öre, vilken summa ju bra nog närmade sig den av direktionen

förutsatta, 1,000 kronor. Åtminstone kunde anslaget till ladugården

under inga förhållanden sättas lägre än vad sålunda vore föreslaget.

Rektor ansåge alltså, att för nedannämnda anslagsposter borde

föreslås följande belopp, nämligen för

byggnaders och stängsels underhåll .............

kronor

5,000

gas .................................................................

2,500

vatten ...................................................................

2,200

elektrisk belysning och drift.............................

»

8,000

bränsle.................................................................

28,000

inventariers anskaffande och underhåll

»

3,000

renhållning .......................................................

»

6,000

försöksladugården...............................................

»

1,000

diverse utgifter ...............................................

»

7,500

Summa

kronor

63,200.

Direktionen har beträffande anslagsbeloppen inskränkt sig till att

hänvisa till den av rektor sålunda avgivna promemorian samt i övrigt

förklarat sig finna det mindre lämpligt att i staten detaljerat upptaga

posterna under de allmänna anslagen. Dessa vore nämligen till övervägande

del av den natur, att växlingar i prismarknaden samt andra

anledningar lätt kunde föranleda behov av jämkningar i de särskilda

beloppen. I anslutning härtill ville därför direktionen hemställa, att ett

belopp av 68,200 kronor måtte i staten uppföras under rubrik »allmänt

anslag för bränsle, belysning, renhållning m. in.».

Tillika har direktionen hemställt om medgivande att använda

besparingar, som under ett år kunde uppkomma å anslagen till de

särskilda avdelningarna och å det allmänna anslaget, till bestridande

av utgifter under ett kommande år i likhet med vad som vore medgivet

beträffande lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp.

För åskådliggörande av förhållandena beträffande omkostnadsstaten

tillåter jag mig meddela följande sammanställning rörande fördelningen

av de därtill hörande anslagsposterna dels enligt de bestämmelser, som

meddelats av Kungl. Maj:t i enlighet med uträkning i statsrådsprotokollet

år 1911 vid äskandet av det extra anslaget samt Riksdagens

skrivelse samma år, dels ock enligt direktionens nu ifrågavarande förslag,

sådant detta slutligen fixerats.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

147

Dlrek-

Nuvarande

tionens

fördelning.

förslag.

Anslag Ull de särskilda avdelningarna.

Bibliotek samt inköp av hästar och nötkreatur för dissektioner och

operationsövningar ...............................................................

4,500

—

Biblioteket *1..............................................................................

_

3,500

Inköp av djur för dissektioner och operationsövningar*)..................

—

2,500

Anatomiska avdelningen (anatomiska och histologiska *) ...............

2,000

2,800

Fysiologisk-kemiska avdelningen...................................................

2,000

2,000

Undervisning i bakteriologi .........................................................

1,000

1,000

Patologisk-anatomiska och histologiska avdelningen (patologisk ana-

tomiska *).............................................................................

2,000

1,700

Kirurgiska avdelningen............................................................

1,000

1,000

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur ..............

1,000

1,000

Avdelningen för husdjursskötsel...................................................

1,000

1,000

Exkursioner ..........................................................................

500

500

Avdelningen för nötkreaturssjukdomar, obstetrik och ambulatorisk

klinik.................................................. .................................

1,500

1,500

Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar .............................

1,000

1,000

Avdelningen för kött- och mjölkkontroll .....................................

500

500 |

Anspannslära ..........................................................................

150

150

Summa kr.

18,150

20,150

Allmänna anslag.

Byggnaders och stängsels underhåll .............................................

3,000

5,000

Gas ......................................................................................

2,000

2,500

Vatten.......................................................................................

1,000

2,200

Elektrisk belysning och drift ......................................................

10,000

8,000

Bränsle ....................................................................................

14,000

28,000

Inventariers anskaffande och underhåll..........................................

2,000

3,000

Renhållning ..............................................................................

4,000

6,000

Försöksladugården .....................................................................

—

1,000

Diverse utgifter ........................................................................

5,050

7,500

Summa kr.

41,050

63,200

Tillhopa kr.

59,200

83,360 1

j Direktionens förslag.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 46.

Yad beträffar först anslagen till de särskilda avdelningarna består

den ökning med sammanlagt 2,000 kronor, som direktionen föreslår, i

jämförelse med nuvarande fördelning dels i en höjning med 1,500

kronor av de anslagsposter, som avse biblioteket och inköp av djur

till dissektioner och operationsövningar, dels i en av histologiens överflyttning

föranledd ökning med 800 kronor i anslaget till den anatomiska

avdelningen, vilken ökning dock delvis motsvaras av en minskning

å 300 kronor i anslaget till den patologisk-anatomiska avdelningen.

Dessa höjningar och ändringar synas mig befogade, dock att då från

biblioteksanslaget icke synes böra avlönas något biträde åt bibliotekarien,

vartill beräknats 300 kronor, sagda anslag bör minskas med detta belopp.

Jag tillstyrker därför, att anslagen till de särskilda avdelningarna upptagas

i staten på det sätt och med de belopp, direktionens förslag innebär,

biblioteksanslaget dock endast med 3,200 kronor, varigenom summan av

anslagen till de särskilda avdelningarna sänkes till 19,850 kronor.

I fråga om de allmänna anslagen biträder jag statskontorets och

direktionens mening, att desamma lämpligen böra sammanföras till en

gemensam anslagspost. Det av rektorn och direktionen med ledning av

1912 års utgifter beräknade beloppet, 63,200 kronor, synes mig emellertid

kunna tåla någon nedsättning. Det är nämligen först och främst att

märka, att, då anslagsposterna sammanslås, en möjligen uppkommande

brist å en utgiftspost kan täckas av överskott å en annan. Därjämte lärer

det icke vara lämpligt att vid bestämmande av anslag å ordinarie stat

beräkna bränsleanslaget på grundvalen av de ovanliga prisförhållanden,

som rått under år 1912. Höga pris på inköpt foder under samma år

synas även hava bidragit att göra driften i försöksladugården mer förlustbringande

än under mer normala förhållanden bör bliva fallet. Härtill

kommer, att jämväl den beräknade kostnaden för elektrisk belysning

synes kunna tåla någon ytterligare nedprutning. Slutligen är att märka,

att i rektors tablå upptagas utgifterna för gas, vatten och elektricitet med

sina bruttobelopp, ehuru institutet under år 1912 haft inkomster å tillhopa

1,369 kronor 38 öre genom gottgörelser för användning av dessa

tillhandahållna nyttigheter. Med hänsyn till alla dessa omständigheter,

och då det är oundgängligt, att största sparsamhet från institutets sida

iakttages i fråga om de utgifter, som skola bestridas av dessa anslagsmedel,

torde en nedsättning av det av direktionen föreslagna totalbeloppet för

det allmänna anslaget till 58,000 kronor icke få anses innebära någon

avsevärd risk i fråga om institutets förmåga att bestrida de nödvändiga

utgifterna av ifrågavarande natur.

Direktionens framställning om rätt att under senare år använda

uppkomna besparingar å avdelningsanslagen och det allmänna anslaget

torde böra bifallas och lärer Riksdagens medgivande därtill böra inhämtas.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 46.

149

XII. Förslag till stat m. m. för veterinärhögskolan.

I anslutning till vad jag ovan å särskilda ställen anfört tillåter Departementsjag

mig framlägga följande förslag till stat för veterinärhögskolan.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Avlöningsstat.

| 1 rektor .......................................................

_

1,000

1,000

j 1 professor i anatomi och histologi.....................

5,000

2,500

—

—

7,500

| 1 „ i fysiologi och kemi ........................

5,000

2,500

—

—

7,500

i „ i patologisk anatomi...... ...............

5,000

2,500

—

—

7,500

1 „ i medicin, tillika föreståndare för medi-

duska kliniken och kliniken för

smärre husdjur....... .........

5,000

2,500

—

—

7,500

1 „ i kirurgi, tillika föreståndare för kirur- giska kliniken ........................

5,000

2,500

7,500

1 „ i husdj urslära .................................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 „ i läran om nötkreaturens sjukdomar

(bujatrik) och obstetrik, tillika

föreståndare för ambulatoriska

kliniken .................................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjuk-

domar, tillika föreståndare för hovbeslagssmed- jan och hovslagarskolan ..............................

3,600

2,000

_

_

5,600

1 prosektor vid anatomiska och histologiska av-

delningen ...................................................

—

—

—

4,OCK)

4,000 |

1 laborator i kemi ..........................................

—

—

—

4,000

4,000

i klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet

vid medicinska kliniken och kli-

niken för smärre husdjur .........

—

—

—

4,000

4,000

1 „ „ vid kirurgiska kliniken ............

—

—

—

4,000

4,000

i assistent vid patologisk-anatomiska och bakterio-

logiska avdelningarna...............

—

—

—

2,500

2,500

1 „ ,, ambulatoriska kliniken ............

—

—

—

2,500

2,500

1 lärare i kött- och mjölkkontroll .....................

—

-

1,500

1,500

För undervisning i ridkonst och körning ............

—

—

—

1,200 1

För uppehållande av den del av rektors under-

visningsskyldighet, från vilken han med hänsyn

till rektorsgöromålen befrias .......................

—

—

—

1,000

För uppehållande av bibliotekariegöromål............

—

—

—

500

„ „ ,, sekreterargöromål...............

—

1 —

—

—

1,000

„ „ „ kumrerargöromål ............

—

!

| —

—

2,000

s. 150 Kontrollera mot PDF

150 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 vaktmästare och preparator ...........................

900

600

150

_

1,650

1 verkmästare vid hovbeslagssmedjan..................

900

600

150

—

1,650

1 vaktmästare vid ekonomiska avdelningen.........

900

450

150

—

1,500

1 fodermarsk vid kirurgiska avdelningen ............

900

450

150

—

1,500

1 „ „ medicinska avdelningen, tillika

hundskötare.............................................

900

450

150

—

1,500

1 sjukvårdare vid kirurgiska avdelningen......

900

450

150

—

1,500

1 ladugårdsförman ........................................

900

460

150

—

1,500

1 maskinist.....................................................

900

450

150

—

1,500

1 vaktmästare vid kemiska avdelningen ............

700

350

150

—

1,200

1 „ vid patologisk-anatomiska avdelningen

700

350

150

—

1,200

1 port- och telefonvakt ....................................

700

350

150

—

1,200

Till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen...

—

—

—

—

200

Drängar och extra betjäning.............................

—

—

—

—

6,800

Stipendier åt studerande....................................

—

—

—

—

4.000

Tillhopa

—

—

—

—

114,200

Övergångsstat.

1 lektor i obstetrik, tillika föreståndare för den ambulatoriska kliniken: lön 2,600

kronor, tjänstgöringspenningar 1,400 kronor, tillhopa .........................................

Omkostnadsstat.

Anslag för de särskilda avdelningarna.

Biblioteket .......................................................................................... kr. 3,200

Anatomiska och histologiska avdelningen................................................. „ 2,800

Till inköp av djur för dissektioner och operationsövningar ........................ „ 2,500

Fysiologisk-kemiska avdelningen ......................................................... „ 2,000

j Undervisningen i bakteriologi................................................................. „ 1,000

Patologisk-anatomiska avdelningen ......................................................... „ 1,700

Kirurgiska avdelningen.......................................................................... „ 1,000

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur ........................... „ 1,000

Avdelningen för husdjursskötsel ........................................................... „ 1,000

1 Exkursioner.......................................................................................... „ 500

Avdelningen för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik och ambulatorisk

klinik ............................................................................................ „ 1,500

Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar .......................................... ,, 1,000

Avdelningen för kött- och mjölkkontroll................................................... „ 500

Anspannslära ....................................................................................... „ ISO

Allmänt anslag för bränsle, belysning, renhållning m. m.....................................

Summa kronor

4,000

19,850

58,000

196,050

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

151

Anmärkningar.

1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.

2. För läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar kan lönen höjas efter 5 år med

500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.

3. För vaktmästaren och preparatorn samt verkmästaren vid hovbeslagssmedjan kan lönen

höjas efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

4. För vaktmästaren vid ekonomiska avdelningen, fodermarskarna, sjukvårdaren vid kirurgiska

avdelningen, ladugårdsförmannen samt maskinisten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.

5. För vaktmästaren vid kemiska avdelningen, vaktmästaren vid patologisk-anatomiska

avdelningen samt port- och telefonvakten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter

ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

6. Lektorn i obstetrik å övergångsstat har, utom sin ovan upptagna avlöning, rätt till 4

ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5, 10, 15 och 20 år, skolande av varje sådant ålderstillägg

350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar, samt, så länge han på

förordnande uppehåller undervisningen i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik), ett tilläggsarvode

av 2,500 kronor, dock att lektorns samtliga avlöningsförmåner, tilläggsarvodet inbegripet,

icke må överstiga 7,000 kronor. Nämnda tilläggsarvode utgår av den i staten uppförda avlöningen

för en professor i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m m.

7. Befattningen såsom assistent vid den ambulatoriska kliniken tillsättes först, sedan

lektoratet i obstetrik å övergångsstat vid nuvarande innehavarens avgång indragits.

8. Den av professorerna, som tillika är rektor vid institutet, skall vara skyldig att bebo

den för rektor avsedda bostadslägenheten därstädes och skall för^ densamma ävensom för dess

uppvärmning vidkännas avdrag å professorslönen med 1,500 kronor årligen.

9. Professorn i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m. m., lektorn i obstetrik å

övergångsstat, läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar samt den av professorerna

eller laboratorerna i medicin eller i kirurgi, beträffande vilken sådant varder av institutets styrelse

bestämt, skola var för sig vara skyldiga att bebo den av de för lärare vid institutet avsedda

familjebostäderna, som av styrelsen anvisas. För bostaden ävensom för dess uppvärmning skall

avdrag göras, för professor, lektorn och läraren i bovbeslag m. m. å lönen samt för laborator å

arvodet, med belopp, motsvarande det beräknade årliga hyresvärdet och utgörande för sexrumslägenhet

1,200 kronor, för femrumslägenhet 900 kronor och lör fyrarumslägenhet 600 kronor.

10. Vaktmästare, verkmästare, fodermarsk, sjukvårdare, ladugårdsförman. maskinist samt

port- och telefon vak t skola var för sig efter styrelsens bestämmande vara skyldiga att begagna

bostad vid institutet; skolande, därest dylik befattningshavare sålunda får sig anvisad bostad jämte

bränsle, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Jag tillåter mig särskilt framhålla, att, så länge nuvarande innehavaren

av lektoratet å övergångsstat på förordnande uppehåller undervisningen

i läran om nötkreaturens sjukdomar, komma besparingar att

uppstå å den i staten uppförda avlöningen för en professor i samma

ämne m. m.

För åtnjutande av de i förestående avlöningsstat för ordinarie

befattningshavare upptagna avlöningsförmåner torde, i överensstämmelse

med vad löneregleringskommittén föreslagit och med tillägg av rätt för

läraren i hovbeslag m. m. att för ålderstillägg få tillgodoräkna sig

föregående tjänstgöring såsom adjunkt, böra fastställas följande villkor

och bestämmelser, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid veterinärhögskolan skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring i högskolans

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46.

organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,

samt i sådant hänseende vara pliktig att. med bibehållande av den tjänsteställning

och den avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

att lärare vid veterinärhögskolan skola vara skyldiga att uppehålla

undervisning icke blott i de huvudsakliga ämnen, som i staten finnas

angivna såsom tillhörande deras befattningar, utan även därutöver i

enlighet med vederbörligen fastställda instruktioner och undervisningsplaner;
att

med ordinarie befattning vid veterinärhögskolan icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid veterinärhögskolan ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit

såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,

såframt ej, vad angår professor, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare

av annan befattning, högskolans styrelse uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej

må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid högskolan, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att innehavare av lärarbefattningar vid högskolan icke äga att

utan styrelsens medgivande utöva enskild praktik;

att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras endast för den

tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester

eller därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit

befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit befattningen,

där ej, vad arvode beträffar, annorlunda varder av Kungl. Maj:t bestämt;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, därest sådant förekommer, men

att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller

andra särskilda uppdrag eller, i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan

förpliktas att under ledigheten, utöver tjänstgöringspenningar och i förekommande

fall arvode, avstå så mycket av lönen eller ortstillägget, som

för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46.

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att, därest förhöjning av lön efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet,

och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem

år, på samma villkor, under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas

förrän vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade

tjänståldern blivit uppnådd;

att tjänstinnehavare må äga att för rätt till löneförhöjning tillgodoräkna

sig ordinarie tjänstgöring i samma eller jämförlig befattning

vid veterinärinstitutet före avlöningsstatens för veterinärhögskolan

trädande i kraft;

att dessutom befattningshavare, som vid statens för veterinärhögskolan

ikraftträdande är anställd såsom extra vaktmästare eller annan

likställd befattningshavare vid veterinärinstitutet och antages till ordinarie

dylik befattning å den nya staten, äger att för åtnjutande av

löneförhöjning räkna sig till godo den tid, han därförinnan innehaft

stadig anställning i förenämnda egenskap;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att en var vaktmästare eller likställd befattningshavare vid veterinärhögskolan

må årligen, i den mån sådant kan ske utan kostnad för

det allmänna och utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester under femton dagar;

att emellertid, där det erfordras för beredande av sådan ledighet,

befattningshavare av nyssberörda slag skall vara skyldig att, utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen,

jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av

nämnda slag vid veterinärhögskolan;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entBihang

till Riksdagens protokoll 1914. I samt. 27 käft. (Nr 46.) 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

154 Kung!. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 46.

ledigande eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder avlöningsstaten för veterinärhögskolan,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja

tjänstbefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

XIII. Kostnadsberäkning.

Den ovan av mig tillstyrkta staten slutar på en summa av 196,050

kronor. Hela detta belopp behöver emellertid icke anvisas såsom anslag.

I sådant avseende är till en början att märka, att arvodet till

assistenten vid den ambulatoriska kliniken, upptaget till 2,500 kronor,

icke behöver för närvarande tagas i beräkning.

Vidare bör iakttagas, att till följd av bostadsavdrag för rektor,

tre andra lärare och elva betjänte med de i anmärkningarna till staten

angivna belopp statens slutsumma minskas med tillhopa 6,950 kronor.

Dessutom bör vid statsanslagets fastställande hänsyn tagas till de

inkomster, som utöver statsanslaget kunna vara att påräkna för högskolan.

Löneregleringskommittén har i detta hänseende lämnat nedanstående

uppgifter för åren 1908—1911, vilka jag enligt erhållna uppgifter

kompletterat med motsvarande siffror för år 1912.

1908.

1909.

1910.

1911.

1912.

j Stallet, netto.................................

12,753

87

12,873

67

15,861

53

11,424

30

7,137

41

i Hovbeslagssmedjan, netto...............

3,205

42

3,149

66

2,284

35

6,973

68

1,741

28

| Ambulatoriska kliniken, netto .........

349

52

814

01

694

58

538

71

858

05

| Rabatt å medicin...........................

776

26

756

51

653

90

377

14

895

34

i Försäljning av hudar .....................

372

—

606

—

666

—

—

—

437

—

„ „ kasserade effekter ...

—

—

15

—

49

80

—

—

489

27

Vissa andra inkomster ..................

—

—

12

22

34

93

1,031

60

884

95

Summa kronor

17,457

07

18,227

07

20,245

09

20,345

43

12,443

30

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Kommittén har erinrat, att densamma hemställt om upphörande av

uppbördsprovision å inkomsterna av smedjan. Vidare har kommittén

anfört, att föreliggande stadgeändringsförslag innehölle, att betalning

skulle enligt av styrelsen fastställd taxa framdeles erläggas för sjukbehandling

och operationer å de stationära klinikerna, vilka förut varit

avgiftsfria, samt i viss mån ändrade bestämmelser gälla för ersättningför

sjukvård vid den ambulatoriska kliniken. Härigenom skulle beredas

vissa inkomstmöjligheter. Kommittén ville icke göra annan erinran

häremot; än att det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke taxorna

borde fastställas av Kungl. Maj:t. Kommittén har i allt fall ansett det

inkomstbelopp, som för bestridande av utgifter enligt stat kunde för

framtiden vara att påräkna av institutets verksamhet, böra beräknas

så, att det kunde antagas, att lägre inkomstbelopp icke under något år

skulle komma att inflyta, och detta även under förutsättning, att någon

ersättning för läkaråtgärder vid stationära och ambulatoriska klinikerna

icke uttoges av allmänheten.

Även om till följd av den minskade frekvensen vid smedjan

någon mera avsevärd inkomst från densamma icke skulle framdeles

komma att tillföras institutet, ansåg kommittén det kunna antagas, att

rörelsen vid stallarna åtminstone icke skulle komma att avtaga och att

denna rörelse också skulle lämna en ej obetydlig inkomst. Inkomsterna

av medikamentförrådet vore med avseende å den då ännu oavgjorda

frågan om institutets rättigheter i detta avseende tämligen ovissa, och

inkomsterna genom försäljning av hudar, kasserade effekter m. m. i

regel till beloppet synnerligen obetydliga.

Emellertid har kommittén, som haft att tillgå vissa förberedande

uträkningar rörande inkomsterna under år 1912, ansett, att de ifrågavarande

inkomsterna kunna antagas sammanlagt årligen uppgå till

åtminstone 12,000 kronor. Även jag anser dem böra här beräknas till

sistnämnda belopp och vill härvid erinra att genom Kungl. Maj:ts beslut

i institutets apoteksfråga någon inkomst för rabatt å medicin icke

torde framdeles tillkomma institutet, varemot detta i stället erhåller

viss inkomst genom den hyra för apotekslokalen, som vederbörande

apoteksinnehavare skall erlägga.

I direktionens stadgeförslag hemställes, att genom högskolans verksamhet

uppkomna inkomster skulle få av styrelsen användas för tillfälliga

behov, som avse byggnaders och inventariers vidmakthållande eller

undervisningens eller studiernas förkovran, men att vad därefter återstode

av inkomsterna skulle inlevereras till statskontoret. Löneregleringskommittén

har för sin del icke funnit anledning till erinran mot, att

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

de av direktionen sålunda föreslagna bestämmelserna må tillämpas på

den del av inkomsterna, som överskjuter det belopp av 12,000 kronor,

för år räknat, vilket enligt kommitténs förslag skulle avses för bestridande

av högskolans utgifter enligt fastställd stat; dock bör enligt kommitténs

mening frågan om disposition av sådana överskottsmedel underställas

Kungl. Maj:ts prövning samt dylika medel under inga förhållanden få

användas till beredande av ökad ersättning åt befattningshavare, för

vilken avlöning finnes uppförd å institutets stat.

Direktionen har ansett en dylik bestämmelse ofördelaktig genom

nödtvånget att upprätta eljest onödiga och tidsödande bokslut.

Yad kommittén sålunda anfört synes mig välgrundat. Direktionens

invändning lärer icke i verkligheten komma att visa sig vara av särdeles

stor betydelse, då ju bokslut alltid skall upprättas och frågan om

överskottsmedlens disposition väl kan anstå, tills detta skett i början av

det påföljande året. Jag anser sålunda den av kommittén uttalade grundsatsen

böra tillämpas på det inkomstbelopp, som överskjuter 12,000

kronor, och torde Riksdagens medgivande härtill böra inhämtas.

Om från statens slutsumma, 196,050 kronor, dragés dels förberörda

assistentarvode, 2,500 kronor, dels värdet av bostadsavdragen, 6,950

kronor, och dels ovanberörda inkomstbelopp, 12,000 kronor, eller tillhopa

21,450 kronor, återstår såsom behövligt statsanslag ett belopp av

174,600 kronor, vilket motsvarar en höjning av det nuvarande anslaget,

81,800 kronor, med 92,800 kronor.

Jag tillåter mig erinra, att för denna läroanstalts uppehållande

under senare år beviljats anslag å extra stat, uppgående för innevarande

år till 67,130 kronor.

I fråga om de anslag till veterinärhögskolan m. in., som ifrågasatts

att ytterligare äskas å extra stat, tillåter jag mig erinra, att,

sedan Kungl. Maj:t numera fattat beslut i frågan om veterinärinstitutets

läkemedelsförråd och jag med anledning härav tillstyrkt uppförande

i staten av en befattning såsom laborator i kemi, löneregleringskommitténs

förslag om ett anslag å extra stat å 4,000 kronor såsom

arvode åt en laborator i kemi, tillika föreståndare för högskolans

medikamentförråd, icke lärer böra föranleda någon åtgärd.

Tillika erinrar jag, att lärarkollegiet och direktionen, under förutsättning

att histologien överflyttas till anatomiska professuren, hemställt

om ett anslag å 2,500 kronor för komplettering av utrustningen

å den anatomiska institutionen. Löneregleringskommittén, som haft

denna fråga under övervägande, har emellertid av angivna skäl ansett

särskilda kostnader för mikroskopisk utrustning å anatomiska institutionen

kunna undvikas. Jag ansluter mig till sistnämnda mening.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 46.

157

XIV. Departementschefens hemställan.

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte i proposition föreslå Riksdagen, att

dels godkänna det av mig framlagda förslaget till stat för veterinärhögskolan,

att tillämpas från och med år 1915, ävensom de villkor och

bestämmelser, som av mig föreslagits för åtnjutande av de i avlöningsstaten

för ordinarie befattningshavare vid högskolan upptagna avlöningsförmåner;
dels

förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1915 tillträder

ordinarie befattning vid veterinärhögskolan, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid veterinärinstitutet,

vilka icke före den 1 november 1914 anmäla, att de vilja

övergå till avlöningsstaten för veterinärhögskolan samt underkasta sig

de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem enligt hittills gällande ordinarie stat för veterinärinstitutet tillkommande

avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes

av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension, vid den rätt till pension, som hittills tillkommit dem;

dels medgiva, ej mindre att besparingar, som under ett år uppkomma

å anslagsbelopp under den i staten för högskolan upptagna

omkostnadsstaten, må användas till bestridande av utgifter under ett

kommande år, än även att det belopp, varmed högskolans inkomster

utöver statsanslag överskjuta den summa av 12,000 kronor, som vid

statsanslagets bestämmande avsetts för bestridande av högskolans utgifter

enligt fastställd stat, må efter Kungl. Maj:ts beprövande användas

för högskolans behov, dock icke för beredande av ökad ersättning åt

befattningshavare, för vilken avlöning finnes uppförd å högskolans stat;

dels ock uppföra det under anslagstiteln »veterinärundervisningen»

å ordinarie stat under nionde huvudtiteln upptagna anslaget till veterinärinstitutet

under förändrad benämning: veterinärhögskolan, med ett från

81,800 kronor till 174,600 kronor eller sålunda med 92,800 kronor

höjt belopp;

kommande vid bifall härtill anslagstiteln »veterinärundervisningen»

att i sin helhet höjas med motsvarande belopp eller från 86,200 kronor

till 179,000 kronor.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen gilla och bifalla samt förordnade,

att proposition i ämnet skulle avlåtas till Riksdagen

med den lydelse, bil. —---vid detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

Curt Bohtlieb.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

159

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledning ........................................................................................................................ 3

Nuvarande stat, anslag och stadgar............................................................................ 5

Till löneregleringskommittén överlämnade framställningar .................................... 14

I. Veterinärhögskolans uppgifter m. m. ................................................................ 16

Lärarkollegiet 28/4 1910.................................................................................... 16

Direktionen 3/c 1910 ....................................................................................... 18

Medicinalstyrelsen 9/n 1910 ............................................................................ 19

Lärarkollegiet, 21/12 1910 ............................................................................... 19

Direktionen 22/12 1910........................................................................................ 21

Löneregleringskommittén................................................................................... 22

Lärarkollegiet 1#/3 1913 .................................................................................... 27

Direktionen */* 1913 ........................................................................................ 28

Medicinalstyrelsen 11 fi 1913 ............................................................................ 29

Departementschefen............................................................................................ 30

II. Direktionens förslag till stat för veterinärhögskolan ........................................ 31

IH. Professorernas avlöningsförmåner, lärarnas tjänstgöringsskyldighet m. m..... 34

Professorernas avlöningsförmåner.................................................................... 34

Lärarkollegiet 1910 ................................................................................ 34

Löneregleringskommittén............................................................................... 35

Lärarnas tjänstgöringsskyldighet m. m......................................................... 36

Lärarkollegiet 28/4 1910 ................................................................................ 36

Löneregleringskommittén.............................................................................. 37

Lärarkollegiet ,9/s 1913................................................................................ 39

Direktionen */* 1913 .................................................................................... 39

Departementschefen..................................................... 39

IV. Lärarbefattningarna i anatomi, fysiologi, kemi, patologisk anatomi, histologi

och bakteriologi............................................................................................... 39

Lärarkollegiet **/4 1910 .................................................................................... 40

s. 160 Kontrollera mot PDF

160 Kungl. Maj:ts Nåd.. Proposition Nr 46.

Sid.

Direktionen 3/e 1010 ........................................................................................ 42

Assistenternas avlöning .................................................................................... 43

Medicinalstyrelsen 9/u 1910 ......... 43

Institutets rektor........................................................................................... 43

Direktionen s*/u 1910.................................................................................... 44

Framställning om förbättrade avlöningsförmåner för prosektor och

laboratorer........................................................................................................ 44

Lärarkollegiet 18/12 1912.............................................................................. 46

Reservation .................................................................................................... 47

Direktionen 17/''i 1913.................................................................................... 47

Löneregleringskommittén.................................................................................... 48

ang. lärarbefattningar i anatomi och histologi ........................ 49

» prosektors och laboratorers avlöning............................................. 52

» lärarbefattningar i fysiologi och kemi ............................................ 53

» » i patologisk anatomi ............................................ 55

» assistenters avlöning............................................................................ 56

Ang, undervisningen i bakteriologi ...................-........................................... 56

Veterinärbakteriologiska anstaltens föreståndare...................................... 56

Lärarkollegiet 19/# 1913 ................................................................................ 60

Reservation .................................................................................................... 62

Direktionen 3/4 1913 ................................................................................... 63

Reservation ................................................................................................... 65

Medicinalstyrelsen u/i 1913 ........................................................................ 65

Reservation .................................................................................................... 68

Veterinärbakteriologiska anstaltens föreståndare 26/9 1913 .................... 68

Medicinalstyrelsen 6/io 1916 ........................................................................ 69

Lärarkollegiet 15/10 1913............................................................................... 69

Direktionen 15/10 1913.................................................................................... 69

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 10/9 1913 ............................................ 69

Lärarkollegiet n/10 1913................................................................................ 71

Direktionen 16/10 1913.................................................................................... 72

Medicinalstyrelsen 3Vi 0 1916........................................................................ 73

Kungl. Maj:t u/11 1913 ................................................................................ 73

Departementschefen............................................................................................ 74

V. Lärarbefattningarna i medicin, kirurgi, husdjur stura, läran om nötkreaturens

sjukdomar och obstetrik ................................................................................ 76

Lärarkollegiet *®/4 1910 .................................................................................... 76

Reservation ....................................................................................................... 60

Direktionen 31910 ....................................................................................... 61

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46. 161

Sid.

Medicinalstyrelsen 9/u 1910 ............................................................................ 82

Lärarkollegiet 31/12 1910................................................................................ 82

Direktionen 33/l2 1910.................................................................................... 83

Löneregleringskommittén............................................................................... 83

ang. lärarbefattningar i medicin ............................................................ 83

* » i kirurgi................................................................ 85

* » i husdj urslära, bujatrik, obstetrik.................... 86

Statskontoret 38/3 1913 ................................................................................ 89

Lärarkollegiet 19/3 1913 ................................................................................ 90

Direktionen 3/4 1913 .................................................................................... 90

Reservationer ................................................................................................ 92

Medicinalstyrelsen n/4 1913 ........................................................................ 93

Reservation ..................................................................................v................ 93

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 10/9 1913........................................ 93

Lärarkollegiet 11/10 1913........................................................................... 95

Direktionen 15/]0 1913............................................................................... 99

Medicinalstyrelsen 34/10 1913.................................................................... 100

Departementschefen................................................................................... 100

VI. Lärarbefattningarna i hovbeslagslära, kött- och mjölkkontroll m. m......... 103

Lärarkollegiet 28/4 1910 .............................................................................. 103

Direktionen */6 1910 .................................................................................... 103

Lärarkollegiet 31/12 1910.................................. 104

Framställning ang. läraren i hovbeslag m. m......................................... 104

Direktionen 19/]2 1912.................................................................................... 107

Löneregleringskommittén............................................................................... 109

Reservation .................................................................................................... 111

Löneregleringskommittén 15/3 1913 ........................................................... 112

Statskontoret 2s/;i 1913 ................................................................................ 112

Lärarkollegiet 19/s 1913 ............................................................................... 112

Direktionen 3/i 1913 .................................................................................... 113

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 10/9 1913............. 113

Lärarkollegiet u/,0 1913............................................................................ 115

Direktionen 15/I0 1913............................................................................... 117

Medicinalstyrelsen 34/10 1913................................................................... 117

Departementschefen.................................................................................... 117

VII. Betjäning ............................................................................................................ 118

Lärarkollegiet 38/, 1910................................................................................ 118

Direktionen s/6 1910 ................................................................................... 120

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 27 käft. (Nr 46) 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 46.

Sid.

Medicinalstyrelsen °/it 1910 ....................................................................... 120

Framställning ang. vaktmästaren och konservatorn ................................ 121

Löneregleringskommittén................................................................................ 121

Lärarkollegiet 19/3 1913............................................................................... 126

Direktionen 3/4 1913 .................................................................................... 127

Departementschefen....................................................................................... 127

Vin. Bostäder för lärare och betjänte ................................................................... 127

Löneregleringskommittén................................................................................ 127

Statskontoret 28/3 1913 ................................................................................ 131

Lärarkollegiet och direktionen .................................................................... 131

Departementschefen........................................................................................ 131

IX. Styrelse, lärarkollegium, rektor, tjänstemän m. m......................................... 131

Lärarkollegiet 28/4 1910 ................................................................................ 132

Direktionen 3/6 1910 .................................................................................... 133

Löneregleringskommittén................................................................................ 133

Lärarkollegiet 19/3 1913 ................................................................................ 135

Direktionen s/4 1913 ................................................................................... 136

Departementschefen........................................................................................ 136

X. Lönereglering skommitténs förslag till avlöningsstat för veterinärinstitutet

m. .............................................................................................................. 137

XI. Anslag till omkostnader .................................................................................... 139

Lärarkollegiet 28/4 1910 ................................................................................ 140

Direktionen s/6 1910 .................................................................................... 141

Medicinalstyrelsen 9/u 1910 ........................................................................ 141

Direktionen 22/l2 1910.................................................................................... 141

Framställning om ökade omkostnadsmedel för år 1912 ........................ 141

» » » » » > 1913 ........................ 142

Statskontoret 28/s 1913 ................................................................................ 143

Lärarkollegiet ,9/3 1913 .............................................................................. 143

Institutets rektor............................................................................................ 143

Direktionen 3/4 1913 .................................................................................... 146

Departementschefen........................................................................................ 146

XII. Förslag till stat m. m. för veterinärhögskolan................................................ 149

Departementschefen........................................................................................ 149

XIII. Kostnadsberäkning ............................................................................................ 134

Departementschefen....................................................................................... 134

XIV. Departementschefens hemställan........................................................................ 157

STOCKHOLM, ISAAC MARG US'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1914 A:32 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stat för veterinärhögskolan m. m. jämte tre i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten