Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar m. m

1914-05-13 · 101 sidor, varav 92 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 92 av 101 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:109, Angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 109.

1

Nr 109.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid

statens järnvägar m. m.; given Stockholms slott den 13

maj 1914.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels besluta de ändringar i avlöningsreglementet den 15 november

1907 för tjänstemän vid statens järnvägar, som framgå av det vid

statsrådsprotokollet fogade förslag till nådig kungörelse i ärendet;

dels medgiva, att övergångsbestämmelser rörande tillämpningen av

de nya avlöningsbestämmelserna må, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

närmare omförmäles, av Kungl. Maj:t utfärdas;

dels ock antaga i statsrådsprotokollet närmare omförmäld ändringav

1 och 2 §§ i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för

tjänstemän vid statens järnvägar.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Oscar von Sydon-.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 74 käft. (Nr 109).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Omorganisation

av

järnvägsstyrelsen.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Kungi. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms

slott den 13 maj 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Becic-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sj^dow anförde:

I skrivelse den 5 februari 1914 har järnvägsstyrelsen avgivit förslag

till vissa jämkningar i styrelsens organisation.

Enligt detta förslag skulle i styrelsens stat upptagas dels ytterligare

en överdirektör och souschef, dels tio byråchefer i stället för såsom

nu femton föredragande byrådirektörer, här ej medräknad den på styrelsens

stat icke uppförda chefen för militärbyrån. Därjämte innebär

förslaget en del med omorganisationen sammanhängande förändringar

beträffande vissa befattningar inom styrelsen, särskilt uppflyttande till

sekreterare av de notarier, vilka vid förfall för byråcheferna i egenskap

av deras närmaste män skola inträda såsom föredragande och ledamöter

i styrelsen. Slutligen innebär förslaget, oberoende av omorganisationsfrågan,

inrättandet av två nya notariebefattningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Innan jag går närmare in på förslaget, tillåter jag mig erinra, att

frågan om ändringar i järnvägsstyrelsens organisation var föremål för

behandling vid 1913 års riksdag. I den till riksdagen avlåtna propositionen

i ämnet, nr 5, återfinnes å sid. 3—32 en kortfattad historisk

översikt av styrelsens utveckling, vartill jag i detta sammanhang torde

få hänvisa.

Nyssnämnda proposition föranleddes närmast av ett utav järnvägsstyrelsen

i underdånig skrivelse den 23 augusti 1912 framställt förslag. Detta

avsåg, att i styrelsens stat skulle upptagas sex sektionschefer och tolv

byrådirektörer i stället för såsom nu femton föredragande byrådirektörer,

däri ej medräknad den på styrelsens stat icke uppförda byrådirektören

vid militärbyrån, och att därutöver i staten skulle upptagas en byrådirektörsbefattning

i stället för den nuvarande ombudsmansbefattningen.

Därjämte föreslog styrelsen vissa ändringar beträffande de notarier, vilka

vid förfall för byrådirektörerna i egenskap av deras närmaste män inträda

såsom föredragande och ledamöter i styrelsen.

Den förändrade indelningen enligt styrelsens då framlagda förslag,

jämförd med den nuvarande, framgår av följande sammanställning:

Nuvarande förhållanden. Föreslagna föredragande.

Administrativa sektionen.

2 byrådirektörer. 1 sektionschef.

1 ombudsman. 2 byrådirektörer.

Bansektionen.

4 byrådirektörer. 1 sektionschef.

4 byrådirektörer.

Maskinsektionen.

1 sektionschef.

3 byrådirektörer.

Driftsektionen.

3 byrådirektörer, därav den å sty- 1 sektionschef.

relsens stat ej upptagne byrå- 3 byrådirektörer, därav den å stydirektören

å militärbyrån. relsens stat ej upptagne byrå
direktören

å militärbyrån.

3 byrådirektörer.

Historik.

Järnvägsstyrelsens

förslag 1912.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Ma j ds Nåd. Proposition Nr 109.

3 byrådirektörer.

1 byrådirektör.

Summa 17 personer.

Taxesektionen.

1 sektionschef.

2 byrådirektörer.

Förrädssektionen.

1 sektionschef.

Summa 20 personer.

Den nuvarande överdirektörsbefattningen skulle bibehållas oförändrad.

Åliggandena för sektionscheferna, vilka skulle förestå de föreslagna

större enheterna inom styrelsen, administrativa, ban-, maskin-,

drift-, taxe- och förrådssektionerna, skulle enligt styrelsens förslag vara

följande.

Sektionscheferna skulle föredraga ärenden av mera viktig eller mera

principiell natur samt för lättande av chefens och souschefens arbete i

största möjliga utsträckning utöva den chefen och souschefen tillkommande

beslutanderätten i fråga om de till sektionen hörande ärenden.

De skulle vidare medverka och närvara, då byrådirektör inför chefen

eller souschefen föredrog de till byrådirektörs handläggning anförtrodda

ärendena. Denna medverkan kunde lämpligen anordnas så, att sektionschef

före dylik föredragning i allmänhet bereddes tillfälle att taga del

av den av byrådirektör verkställda utredningen i förekommande ärenden

eller åtminstone av det i ärendet uppsatta förslag till beslut, där ej i

särskilt fall eu enkel redogörelse av byrådirektör för ärendets beskaffenhet

kunde anses tillfyllest.

Behovet av samverkan inom varje av berörda huvudområden eller

sektioner skulle härigenom fyllas på ett fullt tillfredsställande sätt.

Samverkan mellan de olika sektionerna skulle åstadkommas i första

hand genom chefen och souschefen samt för övrigt genom samråd mellan

enstaka sektionschefer och genom olika slag av gemensamma sammanträden

inför chefen och souschefen.

Sektionscheferna skulle vidare utöva inspektionsverksamhet enligt

stadgandet i § 23 i nuvarande instruktion, var och en rörande sitt

verksamhetsområde.

De övriga föredragandena skulle under den bibehållna benämningen

byrådirektör dels hava föredragniugsskyldighet i övrigt antingen inför

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 109.

5

chefen, respektive souschefen eller inför sektionschefen, dels utan föredragning

avgöra vissa mindre ärenden, för vilkas behandling bestämda

normer utarbetats. De skulle således mestadels handlägga ärenden av

mera löpande natur eller ärenden, vid vilkas behandling deras särskilda

detaljkunskap vore till gagn.

Av de skäl, järnvägsstyrelsen anförde till stöd för sin berörda

framställning, torde, då sektionssystemet nu icke är föremål för behandling,

här allenast behöva erinras om motiveringen beträffande byrådirektörerna.

Skälen i denna del voro i korthet följande. I fråga om

de fördelar, som den nuvarande organisationsformen medfört, framhölls

i främsta rummet, att genom införande av systemet med ett jämförelsevis

stort antal föredragande hade i avseende å snabbhet i ärendenas

handläggning åstadkommits en väsentlig förbättring i de förutvarande

förhållandena. Med det fåtal föredragande, som förefanns under föregående

organisationsform, stegrades nämligen alltjämt svårigheterna att

med den ständigt fortgående ökningen av antalet ärenden inom skälig

tid behandla och slutföra de föreliggande förvaltningsuppgifterna såväl

av löpande natur som sådana, vilka ankommo på styrelsens eget

initiativ.

Fördelen av större snabbhet i ärendenas handläggning måste emellertid

tillskrivas jämväl den ökning av det antal kvalificerade arbetskrafter,

som från och med år 1908 ställdes till styrelsens förfogande.

Med det nuvarande systemet hade vidare vunnits fördelen av viss

besparing i arbetskraft genom förskjutning av föredragningsskyldigheten

till byrådirektören, vilken förut allenast haft att genom utredningar bereda

ärendena till föredragning och avgörande. Denna förskjutning av föredragningsskyldigheten

hade visserligen i någon mån medfört förskjutning

till byrådirektörens närmaste man av skyldigheten att bereda ärendena

till avgörande, men åtminstone inom vissa områden hade genom reformen

åstadkommits beredning och omedelbar föredragning av samma person,

nämligen den efter reformen nu direkt inför chefen, respektive souschefen

föredragande byrådirektören.

I en del fall kunde därjämte den förändrade anordningen hava

medfört någon fördel i avseende å det sakliga avgörandet av en föreliggande

fråga, om än härvid de mera allmänna och betydande ärendena

borde undantagas. För de få föredragande, som förut funnos och av

vilka en var hade en mängd skiftande förvaltningsfrågor att behandla,

var det ej möjligt att ägna varje fråga, som av dem skulle företagas

till avgörande, den detaljerade granskning, som vederborde.

De nuvarande föredragande byrådirektörerna med sina betydligt inskränktare

verksamhetsområden hade däremot mera tillfälle att ingående

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

granska de faktorer, som kunde inverka vid avgörandet av varje fråga

inom detta område, vilket förhållande kunde hava bidragit till en mera

noggrann och på detaljkännedom grundad prövning av de föreliggande

frågorna.

De med den nuvarande organisationen förenade olägenheterna angåvos

vara, dels att chefen och souschefen voro så mycket upptagna av

behandling av detaljfrågor, att därigenom de större och allmänna frågorna

i viss mån undanskymdes, dels svårigheten att åvägabringa fullt

tillfredsställande enhetlighet i ärendens behandling och samverkan inom

styrelsen, dels den stora svårigheten att anordna erforderlig inspektion

av linjeförvaltningen, dels slutligen den med den nuvarande organisationsformen

och den ställning, byrådirektör enligt denna intager, ej minst

i avlöningshanseende, förenade svårigheten att tillförsäkra styrelsen erfarna

arbetskrafter, varmed sammanhängde svårigheten att genomföra

tjänstebyte mellan ledamöter i styrelsen och distriktsförvaltning, när

sådant i tjänstens intresse krävdes.

I fråga om dessa förhållanden kom styrelsen, på de närmare angivna

skäl, som återfinnas å sid. 48—51 i nämnda nådiga proposition,

till den slutledning, att genom antagande av sektionssystem skulle den

av alla erkända fördelen med det omedelbara föredragningssättet vinnas,

på samma gång som man i allo undanröjde de påvisade olägenheterna

med nuvarande styrelseform. Styrelsen utvecklade närmare, hurusom

bättre samverkan mellan byråer inom samma huvudområde krävdes,

vilket allenast ett sektionssystem kunde avhjälpa, att detta system

träffade den rätta medelvägen att låta sakkunskapen komma till sin rätt,

att förslaget icke kunde inverka på distriktsförvaltningarnas befogenhetsområden

med deras nu vunna styrka och fasthet, att med förslagets antagande

funnes större möjlighet att avlyfta ärenden från chefen för att lätta

hans arbetsbörda, att något ofruktbart arbete icke läge därutinnan, att i

det jämförelsevis mindre antal ärendesgrupper, i vilka beslutanderätten

skulle bibehållas hos chefen, frågan behandlades från flera och andra

synpunkter, än som i regel kunde väntas av den, som ägde sin huvudsakliga

sakkunskap inom visst begränsat område, samt att genom detta

förslag inspektion över linjeförvaltningarnas respektive huvudområden

bäst tillgodosåges.

Vad därefter angår lönerna föreslogs för sektionscheferna ett arvode

av 8,000 kronor jämte 2,000 kronor såsom ersättning för bostad och

bränsle. I stället för denna ersättning skulle sektionschef kunna erhålla

bostad in natura om 7 rum och kök.

I avseende å byrådirektörernas löneförhållanden framhöll styrelsen,

hurusom det vid besättande av ledig byrådirektörsbefattning kunde be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109. 7

faras, att med byrådirektörs nuvarande ställning och avlöningsvillkor

platsen icke bleve besatt med en sådan arbetskraft, som tjänsten krävde.

Redan vid organisationsfrågans behandling inom riksdagen (år 1907)

hade också av åtskilliga talare betonats, att det bleve omöjligt att med

den föreslagna avlöningen åt byrådirektörer vinna välbehövligt utbyte

mellan personer i styrelsen och på linjen och sålunda ernå den växelverkan

dem emellan, som för verkets förvaltning innebure en så stor

fördel. I regel utgjorde väl avlöningen, anförde styrelsen, eu måttstock

på en befattningshavares ställning. Enligt den nuvarande organisationsformen

innehade byrådirektör emellertid avlöningsvillkor, som vore vida

underlägsna dem, hans ämbetsställning motiverade.

Styrelsen påpekade tillika, att detta missförhållande kunde komma

att medföra betänkliga verkningar i avseende å rekryteringen av byrådirektörskåren.

En god befordringsordning borde syfta därhän att i styrelsen

i olika grader samla de bästa krafter som funnes. Byrådirektörsbefattningarna

borde från denna synpunkt sett erbjuda så goda löneförmåner,

att jämväl avdelningsföreståndare å linjen kunde utan ekonomisk

uppoffring motse en förflyttning till styrelsen såsom byrådirektör.

Sådan ställningen nu vore, kunde man ej ens med visshet förvänta, att

ban- eller maskiningenjör, respektive trafikinspektör, ville mottaga eu

tilltänkt förflyttning till byrådirektör. Såsom byrådirektör hade nämligen

en sådan linjetjänsteman under nuvarande förhållanden mycket

små utsikter att vinna befordran inom styrelsen.

Styrelsen anförde slutligen i detta avseende, att, därest ändring i

de bestående förhållandena icke vidtoges, de flesta byråer förr eller senare

komme att förestås av de yngre och mindre erfarna bland dem, som

över huvud taget kunde ifrågakomma till en byrådirektörsbefattning.

Den bästa fackkunskapen, de bästa förmågorna ginge ut på linjen och

vände icke åter till styrelsen, vilket allt innebure, att generaldirektören

och souschefen komme att, om icke snar förbättring vunnes, vid ledningen

av förvaltningen hava såsom sina närmaste män därtill mindre

kvalificerade personer, än som skulle kunnat stå till buds, därest byrådirektörernas

avlöningsförhållanden stode i riktigare proportion till linjetjänstemännens.

Byrådirektörsarvodet skulle enligt styrelsens förslag utgöra lägst

6,000 och högst 6,900 kronor jämte 1,800 kronor såsom ersättning för

bostad och bränsle. Jämväl byrådirektör skxille i stället för nämnda ersättning

kunna erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.

I fråga om ombudsmannen erinrade styrelsen, att denne tjänsteman

enligt det förslag, som framlades av den för utredning av frågan om

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Kung1. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 109.

styrelsens omorganisation år 1906 av Kungl. Maj:t tillsatta kommittén,

skulle i rättegångs- och andra mål efter erhållet uppdrag utföra styrelsens

talan samt, då sådant påkallades, i mål angående tjänstefel, vilka

av styrelsen handlades, verkställa utredning och avgiva utlåtande.

I den instruktion för styrelsen, som i anledning av omorganisationen

år 1907 utfärdades, erhöll emellertid ombudsmannen den vidgade

befogenheten och det ökade ansvaret att icke allenast utreda bestraffningsmålen

utan även såsom ledamot i styrelsen föredraga dessa mål,

vilka skulle avgöras i annan ordning än andra inom styrelsen förekommande

ärenden, nämligen genom omröstning mellan de i beslutet deltagande

med utslagsrätt för ordföranden vid lika antal röster.

Med hänsyn till denna utvidgning av ombudsmannens verksamhetsområde

och till hans enligt instruktionen givna ställning såsom föredragande

och deltagande i besluten i dessa frågor, vilka äro av synnerligen

grannlaga natur, fann styrelsen skäl föreslå hans uppflyttning i

högre tjänsteställning.

Men även i fråga om avlöningen ansåg styrelsen rättvisa och billighet

kräva en förbättring. En stor del av de rättegångar, för vilkas

rätta utförande han är närmast ansvarig, äro av mycket vidlvftig och

invecklad art, och rättstvisterna äro ofta av stor ekonomisk innebörd.

På grund av det anförda och då det torde vara synnerligen svårt

att binda eu praktiskt erfaren jurist vid denna befattning, om löneförmåner

och tjänsteställning äro ofördelaktiga, fann styrelsen, att ombudsmannen,

som hade att handlägga och föredraga bestraflhingsärenden och

rättegångsärendeu, borde erhålla byrådirektörs tjänsteställning och avlöningsförmåner.

1 fråga om notarierna anförde styrelsen, att, vad anginge de nuvarande

icke tekniska byråerna, frånsett militärbyrån, rörande vars notarie

ingen ändring ifrågasattes, förefunnes följande antal innehavare av notariebefattningar,

nämligen å administrativa och kamerala byrån gemensamt

eu notarie, å trafikbyrån en notarie, å tid tabellsbyrån två notarier samt

å en var av de tre taxebyråerna en notarie, inalles 7 notarier.

En var notarie å ifrågavarande icke tekniska byråer (å tidtabellsbyrån

den ene av där anställda notarier) vore byrådirektörens närmaste

man, och ålåge det honom i denna egenskap i främsta rummet att tillhandagå

byrådirektören vid beredning av byrån tillhörande ärenden, att

vid förfall för byrådirektören förrätta dennes tjänst och att vara arbetsledare

å byrån (eller inom tidtabellsbyrån respektive avdelning därav).

1 likhet med vad som är fallet med de nuvarande byrådirektörerna och

byråingenjörerna ålåge dem således maktpåliggande och ansvarsfullt ar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

bete. Åven. inom det nya sektionssystemet skulle dessa notarier bibehålla

sin ställning såsom den föredragande byrådirektörens högra hand

och medhjälpare. De skulle fortfarande hava att utföra kvalificerat arbete

och vid förfall för den föredragande byrådirektören inträda i hans

ställe och därvid tilläggas föredragningsskyldighet.

Likasom i fråga om byrådirektörsgruppen förelåge även här ett

behov att åt styrelsen tillförsäkra erfarna arbetskrafter. Då notaries

avlöning för närvarande vore avsevärt lägre än trafikinspektörernas å

linjen, kunde ofta vara att befara vissa olägenheter vid rekryteringen av

dessa såsom byrådirektörernas närmaste män fungerande befattningshavare.

För att häva dessa olägenheter och bereda ifrågavarande befattningshavare

en mot deras arbete och ansvar mera svarande ställning

fann styrelsen, med här nedan angivna undantag, förändring av ifrågavarande

notariers ställning och avlöningsvillkor vara av behovet påkallad.

Inom tidtabellsbyrån ville styrelsen icke ifrågasätta någon ändring

i den ena av ifrågavarande notariebefattniugar.

Med det förslag, som styrelsen framställt rörande taxesektionen,

skulle vidare å denna sektion ej finnas mer än två byrådirektörer, och

borde följaktligen där ej ifrågakomma mer än två befattningshavare

med ställning såsom byrådirektörens närmaste man.

Styrelsen föreslog alltså, att i stället för fem av de nuvarande

notariebefattningarna skulle inrättas fem nya befattningar, nämligen en

å administrativa sektionen, två å driftsektionen och två å taxesektionea,

med avlöning i likhet med närmaste högre grupp i löneskalan, inom

styrelsen kamreraren med flera, och å linjen bau- och maskiningenjör

samt trafikinspektör av II klass, och således, ersättning för bostad och

bränsle Oberäknad, lägst, 5,700 kronor och högst 6,600 kronor. För

att bättre karaktärisera ställningen såsom respektive föredragande byrådirektörers

närmaste män, ansågos innehavarna av dessa befattningar

böra benämnas sekreterare.

Likställighet syntes ock böra beredas de blivande sekreterarna med

byråingenjörer av I och II klass i avseende å tiden för rätt och skyldighet

att avgå ur tjänsten.

Styrelsens nu återgivna förslag skulle i sin helhet medföra en ökad

årlig kostnad av 58,500 kronor.

Sex reservanter inom styrelsen framlade ett annat förslag, enligt vilket

skulle anställas en ytterligare överdirektör och souschef samt viss löneförbättring

beredas byrådirektörerna och vissa andra tjänstemän. Detta

förslag skulle medföra en ökad årlig kostnad av 40,800 kronor.

Bihang Ull senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 käft. (Nr 109.) 2

Reservanternas

förslag

1912.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Reservanterna föreslogo en anordning, som enligt deras mening vore

ägnad att giva en riktigare bild av omfattningen av styrelsens förvaltande

verksamhet, än vad som med den nuvarande ordningen vore fallet.

Vissa byråers arbetsområden syntes nämligen reservanterna vara av den

art, att de icke kunde anses tillhöra styrelsens allmänna förvaltande

verksamhet i samma mening som övriga byråer. Detta gällde bankonstruktionsbyrån,

bangårdsbyrån, byrån för elektrisk drift och militärbyrån.

Dessa byråer vore specialbyråer, vilkas arbete rörde sig inom

strängt begränsade områden. Detsamma var i viss män fallet även med

maskininspektionsbyrån, beträffande vars verksamhet för övrigt gällde,

att någon föredragning av ärenden i styrelsen från vederbörande byrådirektörs

sida endast i ringa mån förekomma. Vad anginge militärbyrån

vore densamma ju en del av generalstabens kommunikationsavdelning,

vilken av vissa skäl lagts under järnvägsstyrelsen, och dess

särställning utmärktes därigenom att byråns föreståndare vore en generalstabsofficer,

som icke åtnjöt avlöning å järnvägsstyrelsens stat.

Såsom gemensamt för samtliga dessa fem byråer framhöllo reservanterna,

att byråerna icke hade någon nämnvärd beröring med personalen å

linjen och den dagliga driften.

hör utmärkande av den särställning, som intoges av omförmälda

byråer i förhållande till de förvaltande byråerna i egentlig mening, vilkas

föreståndare borde erhålla byråchefs titel och ställning, föreslogo reservanterna,

att föreståndarna för ifrågavarande byråer skulle bibehållas

vid benämningen byrådirektör men upphöra att vara ständiga ledamöter

i styrelsen.

Reservanterna framhöllo vidare i fråga om den nye överdirektören,

att det redan vid den nya organisationens trädande i kraft befunnits

nödvändigt för generaldirektören att bestämma, att souschefen skulle i

stället för generaldirektören avgöra alla till de åtta rent tekniska byråerna

— öanbyrån, bankonstruktionsbyrån, bangårdsbyrån, telegrafbyrån,

maskinbyrån, förrådsbyrån, maskininspektionsbyrån och byrån

för elektrisk drift — hörande ärenden, med undantag allenast beträffande

de ärenden, i vilka expedition skulle avlåtas till Kungl. Magt. Under

de gångna åren har arbetet inom styrelsen således varit ordnat så, att

byrådirektörerna för nämnda åtta byråer haft föredragning inför souschefen

utom i särskilt viktiga ärenden, som ansetts erfordra inhämtande

av generaldirektörens mening och beslut i frågan. Generaldirektören

har således själv direkt handlagt ärenden tillhörande övriga byråer,

d. v. s. administrativa byrån, kameralbyrån, trafikbyrån, tidtabellsbyrån,

militärbyrån, persontaxebyrån samt inrikes och utrikes godstaxebyråerna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

11

Enligt reservanternas förslag skulle den nuvarande överdirektören

fortfarande utöva samma verksamhet som hittills i fråga om de tekniska

byråerna, medan den nya överdirektören skulle utöva samma funktion

i fråga om de icke tekniska byråerna.

Såsom skäl för sitt förslag anförde reservanterna i huvudsak följande.

Den överklagade bristeji på sammanhållning inom styrelsen ansåge

reservanterna mera göra sig gällande i fråga om förhållandet mellan

byråer tillhörande olika huvudområden, »sektioner», än mellan byråer

tillhörande samma sektion. Berörda brist skulle därför bättre avhjälpas

genom en ny överdirektör än genom sektionschefer. Var och en av

överdirektörerna kunde på tillfredsställande sätt sörja för sammanhållning

mellan de större områden, som skulle stå under hans överinseende,

och bådas nära samverkan med generaldirektören borde göra det lätt för

denne att åstadkomma sammanhållning mellan de två överdirektörerna.

Enligt reservanternas uppfattning skulle styrelsens förslag att lägga

tyngdpunkten av sammanhållningen i händerna på sektionschefer rent

av kunna medföra en fara för, att den gamla motsättningen mellan de

olika avdelningarna, som ju till följd av styrelsens uppdelning i byråer

rätt väsentligt utplånats, skulle ånyo växa fram och vinna styrka. En

sådan motsättning vore icke att befara, om sammanhållningen lades i

händerna på, förutom generaldirektören, två överdirektörer.

Vad beträffade sektionschefernas uppgift att föredraga ärenden av

viktigare art och av principiell natur, anförde reservanterna, att enligt

deras uppfattning dylika tjänstemän icke på tillfredsställande sätt skulle

kunna besörja föredragningen av frågor av nyssnämnda art, enär de

icke kunde representera den tillräckliga sakkunskapen å respektive sektioners

hela arbetsfält.

Från beslutanderättens synpunkt vore det enligt reservanternas åsikt

mera till verkets fromma, att nämnda rätt utövades av, förutom generaldirektören,

två överdirektörer, än att densamma delades på — förutom

generaldirektören och överdirektören — sex sektionschefer. Beslutanderätten

i viktigare ärenden borde nämligen delas på så få händer som

möjligt, vartill komme, att med sektionschefer den faran förelåge, att

beslutanderätten komme att utövas så, att respektive sektionschefer medvetet

eller omedvetet komme att söka främja sina respektive fackområden.

Mot styrelsens förslag kunde också göras den invändningen, att

detsamma icke komme att avhjälpa de med det s. k. överdirektörssystemet

förbundna olägenheterna av dubbelföredragning med ty åtföljande

dubbelarbete och tidsförlust. Därest nämligen sektionschefens närvaro

vid byrådirektörernas föredragning skulle vara av någon verklig bety
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

delse i fackligt hänseende, måste naturligtvis sektionschefen, likaväl som

den föredragande byrådirektören, studera ärendet och bilda sig en uppfattning

om detsamma, innan det föredroges. Och helt säkert komme

detta studium att tillgå så, att den byrådirektör, som handlagt ärendet,

bleve anmodad att inför sektionschefen referera detsamma och redogöra

för de skäl, varpå byrådirektören grundat sin åsikt i frågan, d. v. s. ett

slags föredragning komme att äga rum även inför sektionschefen. Och

även om sektionschefen skulle på egen hand studera frågan, innan den

av byrådirektören föredroges för generaldirektören, kvai*stode ju i alla fall

dubbelarbetet. Detta arbetssätt komme givetvis att förorsaka tidsutdräkt.

Vad behovet av ökad inspektion beträffade, skulle reservanternas

förslag lämna generaldirektören mera tid till inspektion, varjämte de

båda överdirektörerna på grand av sin ställning vore väl skickade att

utöva inspektion.

Grundtanken i reservanternas förslag vore att icke skapa några

mellanled mellan den verkliga sakkunskapen och den beslutande myndigheten,

utan att låta sakkunskapen direkt framträda inför chefen, varigenom

dubbelarbete kunde undvikas och största möjliga snabbhet i

ärendenas handläggning vinnas, samt att, då det visat sig, att verkets

chef omöjligen kunde sammanhålla den stora mängden av ärenden, uppdela

den beslutande myndigheten under generaldirektörens överinseende

på flera personer, dock så få som möjligt.

Såsom skäl för högre avlöning till byrådirektörerna anförde reservanterna

dels vad styrelsen anfört, dels ock att byrådirektörerna i fråga

om såväl befogenhet som arbetsområden och vikten av förekommande

ärenden vore fullt jämförliga med byråchefer i centrala verk, varför de

i avlöningshänseende borde likställas med dylika tjänstemän.

Vad beträffar ombudsmannen, hemställde reservanterna, att han

måtte i avlöningshänseende likställas med arkitekten, matematikern och

föreståndaren för kontrollkontoret.

I fråga om sekreterarna hemställde reservanterna att, då enligt deras

förslag samtliga de tre taxebyråerna skulle bibehållas såsom självständiga

byråer och då byrådirektörernas närmaste man å alla dessa byråer

borde erhålla seki''eterares ställning, sex sekreterare änster borde inrättas

i stället för de av styrelsen föreslagna fem.

Departements- Vid föredragning i statsrådet av järnvägsstyrelsens ovan återgivna

yttrande framställning framhöll föredragande departementschefen, bland annat, att

1913. han i likhet med styrelsen ansåg förhållandena f. n. icke påkalla någon

ändring i den år 1907 fastslagna gränsskillnaden mellan styrelsens och

distriktsförvaltningarnas olika behörighetsområden, ävensom att styrelsens

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

13

organisation kunde ändras och omläggas, utan att detta behövde inverka

på linjeförvaltningens anordnande. Om det också vore möjligt,

att en del omläggningar och förenklingar i linjeförvaltningen vore önskvärda,

hade den nuvarande organisationen varit i verksamhet under så

kort tid, att stadgad erfarenhet om densamma näppeligen ännu kunde

anses vunnen. Och framför allt, de lämpligaste riktlinjerna för eventuella

ändringar syntes ännu icke kunna fullt överskådas. Departementschefen

erinrade också om, att stor enighet rådde vid 1907 års riksdag om lokalförvaltningarnas

organisation. Visserligen hade inom riksdagen vid ett

par tillfällen, åren 1911 och 1912, förslag om utredning angående förändrad

organisation av järn vägsförvaltningen i dess helhet framkommit,

men å andra sidan hade andra kammarens tillfälliga utskott nr 3 vid

1912 års riksdag uttalat, att någon allmän omläggning av 1907 års

organisation icke syntes vara av behovet påkallad.

Under framhållande att de mest framträdande olägenheterna i styrelsens

nuvarande organisation vore, dels att styrelsens chef icke vore

tillräckligt befriad från detaljfrågors handläggning, dels ock att avlöningen

till byrådirektörerna vore alltför låg, uttalade departementschefen,

att det syntes honom icke oundgängligt och knappast heller fullt lämpligt

att, såsom styrelsen föreslagit, för åstadkommande av mera tillfälliga

förbättringar av nuvarande förhållanden övergiva vissa huvudgrunder

för 1907 års organisation, som haft till syfte att icke skapa något mellanled

mellan den verkliga sakkunskapen och den beslutande myndigheten,

utan låta sakkunskapen direkt framträda inför chefen och såmedelst undvika

dubbelarbete och befordra största möjliga snabbhet i ärendenas handläggning,

för att i stället antaga en organisation, som i viss mån innebure

en återgång till det system, som gällde före år 1908. Departementschefen

vore visserligen böjd antaga, att man 1907 gått väl så

långt i avseende å ärendesuppdelning, och vore ingalunda blind för att

därigenom vissa brister vidlådde 1907 års organisation i avseende å enhetlighet

och sammanhållning av ärendena i styrelsen. Men att vid de mera

tillfälliga förbättringar av nuvarande förhållanden, som han ansåge böra

ifrågasättas, uppgiva grunden i viktiga avseenden för det nuvarande

byrådirektörssvstemet, syntes honom icke oundgängligt och knappast

heller fullt lämpligt. Det kunde vara en kanske nära framtid förbehållet

att ytterligare granska och överväga dessa grunder, när järnvägsorganisationen

i sin helhet bleve underkastad en ingående överarbetning, något

vartill den i alla avseenden rätta tidpunkten då icke ännu syntes vara inne.

På sålunda angivna skäl syntes det departementschefen lämpligast

att i huvudsak ansluta sig till reservanternas förslag, vilket byggde på

den nuvarande organisationen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Kung). Maj:ts

prop. till 1913

år» riksdag.

Kungl. Maj:t framlade därefter för 1913 års riksdag ett förslag,

vars olikhet med nuvarande förhållanden samt järnvägsstyrelsens och

reservanternas respektive förslag framgår av följande tabell:

Arvode

Ersättning för

bostad och bränsle

Summa

avlöning

Årlig

kostnads-

•v - .

lägst,

kr.

högst,

kr.

lägst,

kr.

högst,

kr.

lägst,

kr.

högst,

kr.

ökning.

«

Den nuvarande organisationen.

1 överdirektör ä.....................

12,000

—

—

12,000

—

15 byrådirektörer »....................

4,800

5,700

1,800

1,800

6,600

7,500

—

1 ombudsman » ..................

4,200

5,100

1,500

1,500

5,700

6,600

—

11 notarier ».....................

3,300

4,200

1,320

1,500

4,620

5,700

—

Järnvägsstyrelsens förslag år 1912.

1 överdirektör »....................

12,000

12,000

6 sektionschefer o1)..................

8,000

2,000

10,000

13 byrådirektörer »s)..................

6,000

6,900

1,800

1,800

7,800

8,700

5 sekreterare ».....................

4,200

5,100

1,500

1,500

5,700

6,600

6 notarier ».....................

3.800

4,200

1,320

1,500

4,620

5,700

58,600

Reservanternas förslag år 1912.

2 överdirektörer »...................

12,000

—

—

12,000

11 byråchefer ».....................

6,300

7,200

1,800

1,800

8,100

9,000

4 byrådirektörer ».....................

6,300

7,200

1,800

1,800

8,100

9,000

.1 ombudsman »....................

4,800

5,700

1,800

1,800

6,600

7,500

6. sekreterare ».....................

4,200

5,100

1,500

1,500

5,700

6,600

5 notarier ».....................

3,300

4,200

1.320

1,500

4,620

5,700

40,800

Knngl. Maj:ts proposition år 1913.

2 överdirektörer ».....................

12,000

—

—

12,000

15 byråchefer ».....................

6,000

6,900

1,800

1,800

7,800

3) 8,700

1 ombudsman ».....................

4,800

5,700

1,800

1,800

6,600

7.500

G sekreterare ».....................

4,200

5,100

1,500

1,500

5,700

6,600

5 notarier ».....................

3,300

4,200

1,320

1,500

4,620

5,700

36,300

*) Sektionschef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 7 rum

och kök.

2) Inberäknat den till byrådirektör uppflyttade ombudsmannen. Chefen för militärbyrån är, såsom ej

uppförd å järnvägsstyrelsens stat, ej medräknad i dessa tabeller. Byrådirektör kan i stället för ersättning för

bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.

8) Byråchef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum

och kök.

opaginerad Kontrollera mot PDF

J5

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr loff.

I anledning av nämnda proposition väckte vid 1913 års riksdag

herrar E. Hage och C. Winberg i andra kammaren en motion i ämnet

(nr 278).

Beträffande den föreslagna nya överdirektörsbefattningen anförde

motionärerna, att järnvägsstyrelsen icke ansett behov därav föreligga.

Motionärerna ansågo, att man ovillkorligen måste ställa sig ytterst betänksam

mot förslaget om att tillskapa en ny överdirektörsbefattning under

nuvarande förhållanden, då frågan om en genomgripande omorganisation

av statsbaneförvaltningen med all säkerhet måste på allvar upptagas

under den närmaste tiden.

Med avseende å förslaget att öka byrådirektörernas löner och förändra

befattningarna i fråga till byråchefsbefattningar anförde motionärerna,

att man mycket väl kunde medgiva, att en viss oegentlighet uppstått

därigenom, att dessa föredragande byrådirektörer tilldelats lägre

avlöning än avdelningscheferna på linjen, men detta missförhållande varken

borde eller kunde rättas genom att öka samtliga dessa byrådirektörers

löner, utan borde enligt motionärernas uppfattning kunna lämpligare ordnas

på det sätt som överrevisorerna, andra kammaren och, i princip,

även järnvägsstyrelsen uttalat sig för, nämligen att ett visst antal byråer,

sammansloges under ledning av en byråchef, vilken sedan tilldelades

tillräcklig arbetskraft för arbetets utförande. Endast på det sättet

vore det enligt motionärernas mening möjligt dels att få mera koncentration

och enhetlighet i arbetet, dels ock att motarbeta en allt för långt

driven ärendesuppdelning inom styrelsen. Genom en sådan anordning

kunde man också säkerligen åstadkomma, att för sådana chefsbefattningar

kunde påräknas fullt kvalificerade personer, då deras lön kunde sättas

något högre än den, som utginge till avdelningscheferna på linjen.

Åvenså kunde man möjligen tänka sig, att vid en sådan omorganisation

ett visst behov komme att föreligga för att i stället för byrådirektörerna,

som då givetvis borde bortfalla, framskapa de nu ifrågasatta sekreterarbefattningarna,

som emellertid vid det föreliggande förslaget däremot

ej borde bifallas.

Vad som därjämte talade mot att utan vidare höja samtliga byrådirektörers

löner var enligt motionärernas åsikt den omständigheten," att

järnvägarnas överrevisorer i sin berättelse över 1909 års förvaltning

framhållit såsom sin mening, att åtminstone två av byråerna hade att

uppvisa ett arbete av så ringa omfattning, att de utan olägenhet borde

kunna indragas och göromålen överföras till andra byråer med närliggande

verksamhetsområde.

I övrigt anmärkte motionärerna, att frågan icke blivit före dess

överlämnande till riksdagen prövad av särskilda sakkunniga, på sätt

Motion i

andra

kammaren

vid 1913 års

riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

riksdagens andra kammare år 1912 vid behandlingen av en förevarande

ämne berörande motion uttalat såsom önskvärt.

På sålunda och i övrigt anförda skäl kommo motionärerna till den

uppfattningen, att de av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna med avseende

å järnvägsstyrelsens organisation och sammansättning icke alls vore

ägnade att avhjälpa de brister, som mera allmänt blivit framhållna, men

i stället vore ägnade att på ett betänkligt sätt framskapa ännu större

svårigheter vid en eventuell genomgripande omläggning av statsbaneförvaltningen,

som enligt motionärernas åsikt borde och måste komma

till stånd snarast möjligt. På grund därav hemställde motionärerna, att

Kungl. Maj:ts proposition icke måtte vinna riksdagens bifall.

StaUutskotteta

yttrande vid

1913 års

riksdag.

Statsutskottet erinrade, att generaldirektörens arbetsbörda sedan 1907

års omorganisation i synnerligen avsevärd grad vuxit med det alltjämt

växande trafikarbetet, och erkände angelägenheten av att lätta den generaldirektören

påvilande arbetsbördan samt befria honom från handläggning

i detalj av åtskilliga smärre ärenden.

Jämväl beträffande byrådirektörernas avlöningsförmåner fann utskottet

förhållandena vara av beskaffenhet att påkalla ändring. Utskottet

fann också fog föreligga för de anmärkningar, som framställts i avseende

å svårigheterna att få tillräckligt kvalificerade tjänstemän till vissa

av de viktigare notariebefattningarna ävensom i avseende å svårigheten

att i allo uppnå enhetlighet i ärendenas behandling.

I sistnämnda avseende liksom givetvis i främsta rummet ur synpunkten

att lätta generaldirektörens arbetsbörda ansåg statsutskottet,

att Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avsåge tillsättande på förordnande

av ytterligare eu souschef, vore synnerligen välbetänkt. Genom fördelande

mellan denne och den förutvarande souschefen av avgörandet i

ärenden av relativt mindre omfattning och betydelse sålunda, att den

ene skulle handlägga ärenden av i huvudsak mera teknisk art, under

det att den andre skulle behandla frågor inom de adminstrativa och

driftsområdena, syntes det bliva möjlighet dels för generaldirektören att

själv mera odelat ägna sig åt de inom järnvägsförvaltnmgen förekommande

större ärendena, dels ock för souscheferna att vardera inom sitt

område sörja för gott samarbete mellan de olika byråerna ävensom genom

samråd sinsemellan bidraga till upprätthållande av större enhetlighet vid

ärendenas handläggning såväl i styrelsen som med avseende å distriktsförvaltningens

arbete med driftens skötsel ute å linjerna.

Gent emot järnvägsstyrelsens förslag anmärkte utskottet, att, då

man hade att inom en snar framtid vänta förslag till departementalreform,

i samband varmed helt visst åtskilliga frågor rörande styrelsens

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

verksamhetsområde samt formerna för denna verksamhet borde upptagas

till utredning, syntes ej tidpunkten nu vara inne att till behandling upptaga

frågan om en mera genomgående omorganisation av järnvägsförvaltningen,

utan borde, enligt utskottets mening, de rubbningar beträffande

formerna för styrelsens verksamhet, som kunde erfordras för

att avhjälpa de därmed förknippade olägenheter, begränsas till att bliva

de minsta möjliga, på det att därigenom en eventuell, mera genomgripande

reform ej måtte föregripas. I sådant avseende syntes Kungl.

Maj:ts förslag ej giva anledning till någon erinran. Då den nye souschefen

liksom den nuvarande allenast kunde komma att tillsättas på

förordnande under vissa år, syntes anställandet av en sådan icke vara

ägnat att förhindra en framtida förändring av styrelsens organisation,

även om souschefssystemet skulle befinnas böra övergivas.

I anledning därav, att i den förenämnda motionen i fråga om den

föreslagna nya överdirektörsbefattningen gjorts gällande, att järnvägsstyrelsen

ansett behov därav ej föreligga, anförde utskottet, att det ej

kunde biträda denna uppfattning, då det syntes utskottet uppenbart, att

styrelsen i detta avseende gått väsentligt längre än Kungl. Maj:t, i det

styrelsens förslag i den nye överdirektörens ställe upptoge sex sektionschefer

utan att därför stryka mer än tre byrådirektörsbefattningar. Utskottet

anförde vidare, att motionärernas tanke, att antalet byråer vore

för stort och att vissa byråer borde sammanslås under ledning av en

person ej varit utskottet främmande, ehuru utskottet icke tilltrodde sig

att i fråga om någon eller några av styrelsens byråer för det dåvarande

framställa ett sådant förslag. Emellertid uttalade utskottet den uppfattningen,

att genom tillsättande på föreslaget sätt av ytterligare en souschef

skulle beredas möjlighet till att framdeles någon eller några nu

självständiga byråer kunde inrangeras som avdelningar i andra dem närstående

byråer, så att en minskning så småningom skulle kunna ernås

i byråernas antal.

Beträffande slutligen vad av motionärerna anförts därom, att förevarande

fråga icke blivit före dess överlämnande till riksdagen prövad

av utom järnvägsstyrelsen stående sakkunniga, betonade utskottet, att

det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget ej kunde sägas innebära en

omorganisation utan allenast en löneförbättring för vissa av st}T:elsens

personal jämte ett tillsättande endast på förordnande av en ytterligare

tjänsteman hos styrelsen.

Då utskottet sålunda fann förhållandena inom järnvägsstyrelsen påkalla

åtgärder för avhjälpande av de överklagade olägenheterna och

vidare ansåg Kungl. Maj:ts förslag väl ägnat att avhjälpa dessa olägen
Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 74 höft. (Nr 109.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 109.

Riksdagens

benlut ftr 1913.

Motiv för

återupptagande

av

frågan.

Omorganisation

nödvändig

för

styrelsearbetets

ändamålsenliga

bedrivande.

heter samt dessutom ej vara av beskaffenhet att kunna verka föregripande

på eventuellt kommande reformer inom järnvägs förvaltningen,

förordade utskottet alltså detta förslag.

Sex ledamöter av utskottet avgåvo emellertid reservation mot utskottets

förslag. De uttalade den uppfattningen, att de med järnvägsförvaltningens

organisation förenade olägenheterna ej skulle bliva på ett

tillfredsställande sätt avhjälpta genom Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

och att de av Kung!. Maj:t föreslagna förändringarna vore av beskaffenhet

att i större eller mindre grad verka föregripande på den

genomgående reform av statsbaneförvaltningen i dess helhet, som vore

erforderlig. De anmärkte slutligen, att frågan ej blivit vederbörligen

prövad även av utom järnvägsstyrelsen stående sakkunniga.

Första kammaren biföll utan votering Kungl. Maj:ts förslag, men

andra kammaren avslog detsamma med 109 röster mot 42. I gemensam''votering

föll förslaget med 164 röster mot 149.

Järnvägsstyrelsens framställning den 5 februari 1914.

Järnvägsstyrelsen anför i sin nu föreliggande skrivelse till en början,

att frågan om järnvägsstyrelsens organisation enligt dess mening är

av den art, att den icke kan avföras från dagordningen, förrän densamma

lösts, om än detaljerna kunna ordnas på det ena eller andra sättet.

Alla de skäl, som anförts för förändring av de nuvarande förhållandena,

stå kvar såsom giltiga, och inga motskäl kunna bortskymma det faktum,

att en ändring är nödvändig.

Det är nödvändigt, säger styrelsen, att genom särskild anordning

lätta generaldirektörens arbetsbörda; nödvändig är ock en anordning

för undanröjande av den förut berörda faran för flykten från styrelsen

till linjen vidkommande de av frågan berörda tjänstemännen. Genom

den förstnämnda anordningen tages ett steg i rätt riktning för vinnande

av erforderlig snabbhet i avgörandet av frågorna samtidigt som generaldirektören

beredes tillfälle att ägna sin tid mera åt de viktigare

och initiativkrävande ärendena. Beträffande den senare anordningen

framhåller styrelsen vikten av, att den grundval, varpå avgörandet skall

läggas, eller ärendenas beredning genom de föredragande är sådan, att

de uppkommande förvaltningsfrågorna vinna sin rätta lösning. Brister

det i detta avseende, nås ej det mål, man vill vinna, huru väl man än

må sörja för tillfyllestgörande anordningar i förstnämnda hänseende. Do

högsta tjänstemännen inom styrelsen, å vilka lägges det huvudsakliga

arbetet för ärendenas bringande till avgörande, böra beredas sådana av
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

löningsförmåner, som motsvara tjänstens ansvar och arbetsbördans storlek,

varigenom också vinnes, att de vid inträffande ledigheter inom motsvarande

grader å linjen kunna utan ekonomiska uppoffringar avstå från

en förflyttning till linjen, som eljest skulle stå dem till buds. Endast

härigenom torde flykten från styrelsen enligt dess mening kunna hejdas.

Åven beträffande ombudsmannen och vissa notarier anser styrelsen behövligt,

att de utan dröjsmål erhålla sådana avlöningsförmåner, att styrelsen

kan beräkna att å dessa tjänster få behålla eller från linjen förvärva

verkligt dugande krafter. Enahanda uppfattning gör styrelsen,

på sätt här nedan närmare angives, gällande i fråga om byråingenjörer

av I klass.

Med anledning av den av reservanterna i statsutskottet vid 1913

års riksdag uttalade åsikten, att en ändring av styrelsens organisation

borde uppskjutas till dess tiden vore mogen för en omorganisation av

hela verket, berör järnvägsstyrelsen därefter frågan, huruvida en omorganisation

av styrelsen bör ställas i beroende av en liknande åtgärd

beträffande linjeförvaltningen. Styrelsen framhåller därvid till en början,

att den föreslagna ändringen i olikhet mot sektionssystemet icke utgör

en omorganisation i egentlig mening eller en omvälvning av nuvarande

förhållanden. Vidare påpekar styrelsen, att det ovillkorligen måste anses

råda stor skillnad mellan behovet av att avhjälpa de rådande olägenheterna

inom styrelsen och det påstådda behovet av en omorganisation

av hela verket, och framhåller därvid särskilt, att överrevisorerna, som

tidigt upptäckt bristerna i styrelsens organisation, icke vid sin sakkunniga

och noggranna prövning av statens järnvägars förvaltning framställt

någon anmärkning mot linj eförv ältning ens organisation.

Förhållandena tyda enligt styrelsens uppfattning således bestämt

därpå, att behovet av omorganisation av linjeförvaltningen ännu icke är

på långt när så trängande som behovet av ett avhjälpande av de anmärkta

bristerna inom styrelsen. Den förstnämnda frågan behöver däremot

tydligen mogna ännu några år.

Styrelsen kommer alltså till den uppfattningen, att, då behovet av

att avhjälpa ovan berörda brister, i vad rör styrelsen, är trängande, det

icke kan vara lämpligt att sammankoppla dessa båda frågor så, att antingen

den icke mogna frågan om linj eförvalt aingens omorganisation

skall förhindra avhjälpandet av en uppenbar brist i anordningarna inom

styrelsen eller ock att undanröjandet av denna senare skall framtvinga

en ännu icke nödvändig omorganisation av linjeförvaltningen, vilken

fråga dessutom enligt styrelsens mening ännu icke kan på ett tillfredsställande

sätt överblickas och därför f. n. måste anses vara för tidigt väckt.

Omorganisatiou

av styrelsen

oberoende

av omorganisation

av linjeförvaltningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr JO!).

Grundlin- Med hänsyn till de linjer, efter vilka styrelsens nu framlagda förslag

jerna för gr upprättat, anför styrelsen, att de, som tidigare inom styrelsen för
stijvalsavis

utt x / «/ * '' ''—'' %j

föreliggande fäktat införandet av ett verkligt sektionssystem, fortfarande ansåge rätta

förslag, lösningen ligga i antagandet av ett sådant system. Då emellertid det

av Kungl. Maj:t för 1913 års riksdag framlagda förslaget jämväl

enligt dessa ledamöters åsikt skulle medföra en väsentlig förbättring av

styrelsens organisation och då i frågans nuvarande läge ringa utsikt

syntes finnas att nu vinna framgång för sektionssystemet, hade även

anhängarna inom styrelsen av detta system ansett sig böra biträda

det av styrelsen nu förebragta förslaget, vilket i huvudsak upprättats

på grundvalen av Kungl. Majds ovannämnda förslag av år 1913 men

med hänsyn tagen jämväl till den av statsutskottet ifrågasatta åtgärden

att sammanslå vissa byråer.

Detaljerat Styrelsen övergår därefter till förslagets detaljer och erinrar då

förslag'', först, beträffande frågan om en ny souschef sbefattning, om vad reser
Kg

souschef, van tern a inom järnvägsstyrelsen mot 1912 års förslag framhållit, nämligen

att generaldirektören redan vid den nya organisationens trädande

i kraft måst överlämna till souschefens handläggning vissa av de löpande

ärendena'' och att då valdes eu sådan arbetsuppdelning, att till

den sistnämnde lades ärenden inom den tekniska sidan av verket. I

anslutning härtill yttrar styrelsen följande:

»Trots denna överflyttning av chefens beslutanderätt har det redan

under den förutvarande generaldirektörens tid börjat visa sig förenat

med allt större och större svårigheter för generaldirektören att kunna

medhinna behandlingen av alla de löpande ärenden, som kvarstodo att

föredragas inför honom, och att det oaktat få tid att ägna sig åt de

stora frågorna. Den tablå över antalet inom järnvägsstyrelsen under

åren 1895, 1900 och 1906—1911 behandlade ärenden, vilken såsom bil. E

medföljde järnvägsstyrelsens underdåniga skrivelse den 23 augusti 1912

angående styrelsens omorganisation (Kungl. Maj:ts proposition nr 5 den

21 februari 1913 sid. 149), utvisar för perioden 1908—1911, att antalet

ärenden, tillhörande de icke tekniska byråerna, vuxit från 8,122 (1908)

till 10,827 (1911). Denna ökning har fortgått jämväl under år 1912.

Visserligen utvisar den tablå, som finnes intagen (sid. 17) i överrevisorernas

underdåniga berättelse för år 1912, ett något mindre tal 10,500,

men denna minskning är endast skenbar och beror, såsom ock framgår

av vid uppgiften fogade noter, därpå, att en stor del ärenden numera

icke diarieföras, varförutom vissa slag av ärenden, av vilka vart och ett

förut diarieförts under skilda nummer, numera för bättre överskådlighets

skull diarieföras under ett och samma, många ärenden omfattande num
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 109.

21

mer. Nu skulle visserligen kunna sägas, att ökningen egentligen liänför

sig till de s. k. mindre ärendena. Men en stor dol av dessa avgöras

av generaldirektören, och en ökning av dessa ärenden ökar således

också hans arbete.

Man bör ock ihågkomma, att, medan souschefen vid den gjorda

arbetsfördelningen endast haft att handlägga de mera löpande ärendena

å de tekniska byråerna och att sörja för samverkan mellan dessa byråer

— vilket i allt fall måste betraktas som en betydande arbetsbörda

— chefen haft att handlägga, förutom de löpande ärendena å de icke tekniska

byråerna, jämväl de viktigare ärendena å samtliga byråer, varförutom

han haft att sörja för samverkan mellan icke blott de icke tekniska

byråerna inbördes utan jämväl mellan dessa och de tekniska.

Om denna arbetsbörda kommit redan den förutvarande chefen att

starkt känna behovet av förändring i de bestående förhållandena, så

måste samma arbetsbörda vara överhövan stor för den nye chefen, som

icke, i likhet med den avgångne, varit i tillfälle att följa med och växa

in i den nya organisationen och som ännu icke hunnit förvärva den

mångsidiga utbildning inom järnvägsväsendets olika grenar, som den

avgångne chefen redan besatt vid sitt .övertagande av chefsskapet för

statens järnvägar, ökad hjälp vid handläggningen av de löpande ärendena

har också av den nye chefen framhållits såsom ett trängande behov

och har även av Kungl. Maj:t ansetts så nödvändigt, att Kungl. Magt

funnit sig böra provisoriskt gå i författning därom genom att förordna

en därför lämplig tjänsteman att tills vidare jämte souschefen biträda

chefen vid utövningen av hans ämbete. För att emellertid icke föregripa

riksdagens prövning av frågan om lämpligaste sättet att ordna

denna viktiga fråga och för att icke utan riksdagens medgivande ådraga

statsverket några ökade utgifter har Kungl. Maj:t, i förhoppning att

frågan inom kort skall vinna sin lösning, låtit detta förordnande omfatta

endast tiden intill den 1 april 19141), varjämte vederbörande ålagts

att fortfarande utöva sin ordinarie befattning. Han har icke heller av

Kungl. Maj:t tillerkänts någon ersättning för sitt i följd av förordnandet

ökade arbete. Emellertid låter sig behovet av ökat bistånd åt chefen

vid ledningen av det stora verket icke avhjälpa genom ett dylikt förordnande

på en kortare tid. Åven om man utginge från det orimliga

antagandet, att verkets vidare utveckling skulle stanna av, är det av

nöden att befria chefen från handläggningen av det stora antalet löpande

ärenden, för att han skall få tillfälle att ägna ett noggrann! studium

åt de för verket i dess helhet viktigare frågorna. Så mycket

b Sedermera har förordnandet förnyats för tiden intill den 1 augusti 1914 (se

vidare sid. 54).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

nödvändigare är det då att inför den oundvikliga ökningen av såväl

löpande ärenden som stora .frågor tillse, att chefens ai’betsbörda lättas.

De löpande ärendena ökas naturligen fullkomligt automatiskt med det

allt jämt växande järnvägsnätet — såväl statens som det enskilda —

ävensom med trafikens oupphörliga tillväxt. Och av de större frågor,

som i en närmare framtid vänta sin lösning, torde endast behöva påminnas

om de viktiga och kostsamma arbeten, som pågå och förestå

för de viktigare linjernas anpassande i bantekniskt och trafiktekniskt

avseende efter den allt intensivare trafik, som växer fram å dessa linjer,

däri inbegripna de stora bangårdsfrågor, som vänta på sin lösning.

Andra dylika stora frågor äro byggandet av nya statsbanelinjer,

frågorna om statens järnvägars elektrifiering, om utvecklingen av våra

förbindelser med utlandet, om införandet av ny taxa såväl för statens

järnvägars egen trafik som för samtrafiken, om omläggningen av reglerna

för denna samtrafik, om de såväl för personalen som för statens

järnvägars ekonomi så viktiga lönefrågorna, frågorna om förhandlingsordning

O. S. V.

Allt antyder ock, att dylika stora frågor icke äro något särskilt

utmärkande för nuvarande tidsperiod, utan att med statens järnvägars

fortsatta utveckling alltjämt komma att föreligga synnerligen viktiga och

vittomfattande frågor, som kräva chefens personliga insats i arbetet för

deras lösning.

Motståndarna till Kungl. Maj:ts förslag vid 1913 års riksdag hava

gent emot det då framlagda förslaget, i vad det avsåg inrättandet av

en ny • souschefsbefattniug, anfört, att de ej kunnat övertygas om, att

en ny souschef skulle kunna i avsedd grad bidraga till skapandet av

erforderlig enhetlighet inom styrelsen.

Härvid torde böra erinras, att det förnämsta skälet för inrättandet

av en ny souschefsbefattning icke är enhetlighetens befordrande utan

nödvändigheten av att befria chefen från det betydande arbete, som

ligger däri, att han har att jämte alla större frågor behandla de löpande

ärendena inom ett antal byråer, enär ej lämpligen alla löpande ärenden

på alla byråer kunna läggas till en souschef.

I jämförelse härmed är det i och för sig nog så krävande arbetet

för åstadkommande av enhetlighet inom styrelsen mindre betungande.

För åstadkommande av samverkan mellan t. ex. den tekniska och den

icke tekniska delen av verket, för den händelse en sådan uppdelning

kan befinnas lämplig, bör chefens tid förslå, sedan han befriats från

handläggningen av löpande ärenden.

Inrättandet av en ny souschefsbefattning kommer att lämna generaldirektören

mera tid övrig för inspektion, än som för närvarande är

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

fallet. Anställandet av en ny sonschef bereder också möjlighet för ett

ändamålsenligare ordnat inspektionsväsen. Den gångna tiden har visat

lämpligheten av, att generaldirektören vid sina inspektioner åtföljdes av

sin närmaste man, varigenom tillfälle bereddes till överläggningar på

inspektionsplatsen, men denna anordning har haft till följd, att det under

dylika inspektionsresor icke i styrelsen funnits såsom ställföreträdare för

generaldirektören någon befattningshavare, som kunde sägas vara fullt

förtrogen med hans planer och uppfattning och som i hans ställe kunde

avgöra även relativt betydelsefulla frågor. Denna olägenhet skulle bliva

avhjälpt i och med inrättandet av en ny souschefsbefattning, då en person

i souschefs ställning även under chefens och den ena souschefens

frånvaro skulle finnas kvar i styrelsen såsom chefens ställföreträdare.

Man skulle då så ordna, att den av souscheferna medföljde chefen, vilken

vore mest berörd av de angelägenheter, som under resan särskilt avsåges

att undersöka eller inspektera.

Icke heller lär väl den farhågan vara befogad, att tillskapandet av

en ny souschefsbefattning skulle kunna undanskjuta en fullständig undersökning

rörande behövligheten av en omorganisation av statsbaneförvaltningen

i dess helhet. Skulle en dylik undersökning befinnas vara

behövlig, så kan en ny souschefsbefattning icke anses lägga något

hinder i vägen därför. Styrelsens organisation kan lika väl efter som

före inrättandet av en ny souschefsbefattning anpassas efter en ändrad

linjeförvaltnings krav.

En ny souschef skulle givetvis lika väl som den nuvarande tillsättas

på förordnande, tilläventyrs på kortare tid än denne, och kunde,

såsom statsutskottet vid 1913 års riksdag föreslog, vid sitt tillsättande

förpliktas att vid en eventuell omorganisation tjänstgöra i annan lämplig

befattning.

Här må slutligen framhållas, att det nu föreliggande förslaget lika

litet som det för förra årets riksdag framlagda inverkar på eller äger

samband med den av departementalkommittén väckta frågan om de centrala

verkens inorganiserande i statsdepartementen.»

Styrelsen övergår härefter till frågan, om och i vad man det vore indragning av

möjligt att indraga några byråer för åvägabringande av större enhet- tydlighet

såväl i arbetet inom styrelsen som i förhållandet utåt linjen och

till allmänheten. Därvid framhåller styrelsen emellertid, att antalet högre

tjänstemän inom järnvägsstyrelsen icke kan minskas, vadan eu indragning

av byråer icke kan medföra annan verkan, än att antalet byråer

och föredragande minskas och att vissa befattningar, med vilka nu är

förenat ledamotskap i styrelsen, icke vidare skulle hänföras till denna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Telegraf
byrån.

Maskininspek
tionsbyrån.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

kategori, varmed också skulle följa, att deras innehavare icke skulle

komma i åtnjutande av samma löneförbättring, som bör tillkomma ledamöterna

i styrelsen.

Den undersökning, styrelsen föranstaltat för utredande av berörda

spörsmål, bar först och främst riktat sig på de två byråer, nämligen

telegrafbyrån och maskininspektionsbyrån, angående vilka överrevisorerna

uti sin årsberättelse för år 1909 ifrågasatt, huruvida de icke skulle

kunna indragas. Såsom järnvägsstyrelsen också framhållit i en promemoria,

som utarbetats med anledning av en inom andra kammaren år 1911 väckt

motion, nr 276, däri motionärerna, bland annat, föreslogo indragning av

nu ifrågavarande byråer, intaga dessa byråer en viss undantagsställning

i förhållande till de andra byråerna, i det för dem — särskilt maskininspektionsbyrån

— ifrågakommer ett omfattande inspektionsarbete.

Denna byråernas arbetsriktning innebär också, att, ehuru den totala

arbetsbördan är nog så ansenlig, deras egentliga styrelsearbete likväl är

mindre omfattande än de andra byråernas. Står man således inför ett

krav på minskning av byråernas antal, anser styrelsen det ej kunna förnekas,

att det mindre omfånget av dessa byråers styrelsearbete gör svårigheterna

att inordna sistnämnda arbete å någon annan byrå mindre

än i fråga om andra byråer.

Beträffande sättet för dessa omändringars genomförande yttrar styrelsen

sålunda:

»En indragning av telegrafbyrån skulle kunna ske på det sättet, att

den såsom en avdelning fördes tillsammans med byrån för elektrisk drift,

vilken sålunda bildade nya byrå därefter lämpligen torde böra benämnas

elektrotekniska byrån. Då emellertid telegrafbyråns arbetsområde är av

mycket självständig art, särskilt vad beträffar inspektionsarbetet å linjen,

kan en särskild ''ledare av detta arbete icke undvaras, varför föreståndaren

för den nuvarande telegrafbyrån bör på elektrotekniska byrån

bibehållas vid sin nuvarande ställning med tjänstegrad såsom byrådirektör

och benämnas »telegrafdirektör» samt hava viss föredragningsskyldighet.

Beträffande möjligheten av att kunna inordna maskininspektionsbyrån

under någon annan byrå skulle detta lämpligast kunna ske genom att

sammanföra densamma med maskinbyrån, inom vilken den sålunda skulle

bilda en avdelning. Dessa båda byråers arbetsområden sammanfalla i

många avseenden med varandra. Den största delen av maskininspektionsbyråns

arbete består nämligen i att vid enskilda leverantörers verk
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

städer kontrollera tillverkningen för statens järnvägars räkning av rullande

materiel ock andra effekter, för vilka konstruktionsarbetena utförts

å maskinbyrån och för vilka tillverkningsbestämmelser uppgjorts av

maskinbyrån i samarbete med maskininspektionsbyrån. Särskilt ledare

för kontrollarbetet är emellertid nödvändig. Dels med hänsyn till att

detta arbete är av från det övriga å maskinbyrån förekommande skiljaktig

art samt dessutom av krävande och grannlaga natur och dels med

hänsyn därtill, att den kontroll av de enskilda järnvägarna och deras

rullande materiel, som författningsenligt tillkommer järnvägsstyrelsen,

utövas av föreståndaren för den nuvarande maskininspektionsbyrån, är

det nödvändigt, att även denne bibehålies vid sin tjänstegrad såsom

byrådirektör, varvid han lämpligen bör benämnas »maskininspektör» med

viss föredragningsskyldighet.

Söker man efter möjligheter att indraga än flera byråer, faller tanken Taxebyråema.

på de tre taxebyråerna. Dessa byråer äro verkliga förvaltningsbyråer

och var för sig så stora, att de lämpligast böra förestås av var sin chef,

och särskilt är att märka, att det under de kommande åren dessa byråer

åliggande arbetet för genomförandet av de under omarbetning varande

nya person- och godstaxorna i inrikes trafik ävensom för tariffernas med

utlandet omarbetning i anslutning till de nya inrikes tarifferna kommer

att tungt belasta samma byråer.

Emellertid synes åtminstone ett försök kunna göras att sammandraga

dessa tre byråer till två. Det vore måhända därvidlag principiellt

riktigast att till den ena byrån lägga all persontrafik och till den andra

all godstrafik. Då emellertid de båda nuvarande godstaxebyråernas nuvarande

och i synnerhet kommande arbete är mera omfattande än persontaxebyråns

— åtminstone vad beträffar de större ärendena — skulle

arbetsbördan för en godsbyrå, omfattande både inrikes och utrikes godstrafik,

säkerligen bliva allt för stor, för att förekommande frågor skulle

kunna lösas med den på samma gång noggrannhet och snabbhet, som

är erforderlig. Den bästa lösningen synes därför vara att till den ena

byrån föra all inrikes trafik — både person- och godstrafik — och till

den andra all trafik med utlandet — både person- och godstrafik. Härigenom

skulle arbetet bliva mera jämnt fördelat mellan de båda byråerna.

Naturligen kräves det, att båda dessa byråer samarbeta, för att de i

den inländska trafiken gällande principerna i möjligaste mån skola bliva

tillgodosedda jämväl i den utländska trafiken, men skillnaden i detta

avseende mellan de nuvarande och de blivande förhållandena skulle

endast bliva, att det samarbete, som redan nu är erforderligt och som

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 höft. (Nr 109.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

De bantekniska

byråerna.

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

också på tillfredsställande sätt försiggår i fråga om inrikes- och utrikes

godstrafik, utsträcktes till att gälla jämväl inrikes- och utrikes persontrafik.

För att göra det möjligt för cheferna för de två nya taxebyråerna

att på tillfredsställande sätt behärska de ökade arbetsområdena, är det

emellertid nödvändigt, att eu var av dem vid sin sida erhåller två tjänstemän

med de kvalifikationer, som erfordras för de tjänstemän, som i

förut ingivna förslag benämnts »sekreterare». Av dessa skulle den ena

förbereda person- och den andra godstrafikärendena. Förändringarna i

avseende å personalen å de tre nuvarande taxebyråerna kunna således

icke gå ut på annat, än att en byrådirektörsbefattning slopas och förvandlas

till en sekreterarbefattning.

A en var av de båda taxebyråerna skulle således finnas anställda

en byråchef och två sekreterare.

Vid prövning av möjligheten av sammanförande av byråer inom

det bantekniska området, måste man ihågkomma, att jämte de tre ordinarie

byråerna å detta område, vilka hava att behandla bantekniska

ärenden för de trafikerade banorna, nämligen banbyrån, bankonstruktionsbyrån

och bangård sbyrån, finnes en till styrelsen knuten extra byrå,

den s. k. byggnadsbyrån, vilken handlägger de till statens järnvägsbyggnader

hörande ärenden.

I fråga om dessa byggnader tillkommer det styrelsen att i enlighet

med den för styrelsen gällande instruktionen och i övrigt meddelade

föreskrifter låta utföra de nya järnvägsbyggnader, som för statens räkning

kunna förekomma, samt att därvid utöva ledningen av och tillsynen

över järnvägsbyggnaderna.

Handläggning och föredragning av järnvägsbyggnadsärenden ombesörjes

enligt 1907 års instruktion av en överingenjör, när sådan finnes

förordnad, och har dylikt förordnande av Kungl. Maj:t meddelats för en

tid av fem år i sänder, senast genom nådigt brev den 10 oktober 1913.

Den personal, som i övrigt inom styrelsen särskilt erfordras för

behandling av frågor rörande nya statsbanor, förordnas av styrelsen,

respektive överingenjören och bildar med överingenjören som närmaste

chef byggnadsbyrån. Denna byrå ingår för närvarande icke i järnvägsorganisationen

såsom en ordinarie byrå, och beträffande byråns personal

— med undantag av överingenjören — äger styrelsen att bestämma löneförmåner

och övriga anställningsvillkor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung!. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 109.

I detta sammanhang torde böra i korthet erinras om bygga adsbyråns

uppkomst och i samband därmed järnvägsbyggnadsärendenas

behandling inom styrelsen före år 1908.

Jämlikt nådiga instruktionen för styrelsen med underlydande distriktsförvaltningar

den 15 oktober 1897 tillkom det styrelsens banavdelning

att handlägga ärenden angående nya järnvägsanläggningar för statens

räkning, och ålåg det överdirektören för denna avdelning att bereda samt

inför generaldirektören föredraga, respektive själv avgöra dessa ärenden.

Redan samma år fann emellertid Kungl. Maj:t i anledning av riksdagens

beslut om anläggning av statsbanorna Krylbo—Örebro och Boden—

Yttermorjärv jämlikt nådigt brev den 22 december 1897 skäligt bestämma,

att hos styreisen finge tills vidare anställas en byrådirektör med åliggande

att tillhandagå överdirektören för banavdelningen vid beredningen av

alla järnvägsbyggnaderna rörande ärenden. Därmed var grunden lagd

till den blivande järnvägsbyggnadsbyrån, som sedermera genom nådigt

brev den 4 november 1898 på förslag av styrelsen med hänsyn till

ökningen av arbetet med järnvägsbyggnadsärenden utvidgades med anställande

av en byråingenjör, en notarie och en revisor. Dessa tjänstemän

förordnades till en början i regel endast för två år i sänder.

Sedan 1898 års riksdag beslutat anläggning av och anvisat medel

till byggande jämväl av statsbanorna Göteborg—Skee samt Gällivare—

Riksgränsen, hade statens järnvägsbyggnadsverksamhet erhållit en sådan

omfattning, att det ansågs bliva förenat med mycket stora svårigheter

för en och samma person att samtidigt handhava ledningen av banavdelningens

och järnvägsbyggnadsavdelningens angelägenheter. På därom

gjord underdånig framställning förordnade därför Kungl. Maj:t den 2

september 1898, att en särskild tjänsteman, benämnd överingenjör,

skulle anställas med åliggande att inom styrelsen bereda samt dels i

vederbörande överdirektörs ställe hos styrelsen föredraga och i övrigt

handlägga, dels ock själv avgöra ärenden, som anginge nya järnvägsbyggnader,

ävensom närmast under styrelsen leda och övervaka statens

järnvägsbyggnaders arbeten. Denna överingenjör, som förordnades för

två år i sänder, fick sin verksamhet närmare fastställd genom nådigt

brev den 25 november 1898.

Jämlikt nådigt brev den 19 maj 1899 uppdrogs åt överingenjören

vid statens järnvägsbyggnader att även handlägga frågor rörande omgestaltningen

av bangårdsförhållanden i och invid Göteborg och Stockholm,

och den 17 juni 1903 lämnade Kungl. Maj:t samma uppdrag beträffande

nya bangårdsanordningar i Hälsingborg, Lund och Malmö;

Byggnads
hjelp.

Historik.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Byggnads
byråns
verksamhet.

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

och hava dessa ärenden handlagts av överingenjören, intill dess de genom

1907 års instruktion överflyttades till den då inrättade bangårdsbyrån.

Genom beslut den 31 maj 1906 förordnade Kungl. Maj:t, att från

överingenjörens verksamhetsområde skulle undantagas handläggning av

ärenden, som anginge undersökningar och utredningar beträffande den

ifrågasatta s. k. inlandsbanan, samt att en särskild tjänsteman finge

anställas vid järnvägsbyggnaderna med åliggande att med den befogenhet,

som förut tillkommit överingenjören, handlägga nyssnämnda ärenden.

Denna tudelning av överingenjörens åligganden ägde bestånd till den

31 oktober 1908, då den upphörde samtidigt med det förordnande gavs

för överingenjören enligt 1907 års instruktion.

Slutligen må anmärkas, att styrelsen den 30 november 1908, på

grund av den omfattning göromålen å byggnadsbyrån tagit, beslutat

uppdela dessa göromål på två byrådirektörer, en för administrativa och

en för tekniska ärenden, vilken uppdelning fortfarande äger rum.

Personaluppsättningen å byggnadsbyrån under tiden 1899—1913, i

vad den avser befattningar av sådan grad, att motsvarande befattningar

inom järnvägsstyrelsen bestämmas av Kungl. Maj:t och riksdagen, framgår

av bifogade tablå (Bil. A).

Rörande avlöningsförmånerna till i tablån upptagen personal hänvisas

till bifogade sammanställning (Bil. B), av vilken framgår den årliga

kostnaden, under sådan förutsättning, att byråns tjänstemän varit anställda

i ordinarie tjänst vid statens järnvägar samt var för sig uppnått

högsta lönegrad.

Enligt bestämmelserna i gällande arbetsordning för järnvägsstyrelsen

har byggnadsbyrån till huvudsaklig arbetsuppgift att handlägga

ärenden om undersökningar och andra förarbeten rörande nya statsbaneanläggningar,

om anläggning av sådana banor ävensom om bestridande

av kostnader för undersökningsarbetena samt om anvisande av medel

för nya anläggningars utförande. Frågor om jordförvärv och jordbyten

samt försäljning av fast egendom beträffande nya statsbanebyggnader

skola jämväl beredas av byrån.

Till belysande av byggnadsbyråns verksamhet under åren 1899—

1913 har järnvägsstyrelsen låtit uppgöra en tablå över de nettokostnader,

för vilka nya statsbanebyggnader eller undersökningar härför utförts,

(Bil. C). Denna tablå utvisar, att sammanlagda beloppet av dessa kostnader

uppgår till 103,224,218 kronor 50 öre °) eller i medeltal för år till

ej fullt 7,000,000 kronor. Häruti ingå kostnaderna för de i sin helhet

*) Kostnaden för 1913 approximativt beräknad.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

färdigbyggda statsbanorna Krylbo—Örebro, Boden—Morjärv, Göteborg—

Skee, Gällivare—Riksgränsen, Morjärv—Lappträsk, Östersund—Ulriksfors,

Bastuträsk—Skellefteå—Kallhoimen, Lappträsk—Veittijärvi ävensom

de ännu helt eller delvis under byggnad varande statsbanorna Järna—

Norrköping, Älfsby—Piteå, Ulriksfors—Volgsjön, Veittijärvi—Karungi—

Matarengi, Sveg—Brunflo, varjämte hit räknats järnvägen Gällivare—

Porjus, bangårdsanordningarna i och invid Stockholm samt undersökningarna

för den s. k. inlandsbanan.

Enligt den av järnvägsstyrelsen i januari 1911 utarbetade och till

Kungl. Maj:t överlämnade planen för bedrivande av statens järnvägsbyggnader

för tiden 1912—1918 skulle under denna tid för nya statsbanebyggnader

erfordras i runt tal 8,000,000 kronor för varje år. Efter

sistnämnda år skulle enligt denna plan arbetena bedrivas å inlandsbanan

och en tvärbana mellan denna och norra stambanan med ett anslag för

de närmast följande tre åren av i medeltal ungefär 7,000,000 kronor för

år. Under tiden torde dock krav på andra i planen i fråga icke förutsedda

nya statsbanor komma att uppstå, vadan det torde finnas skäl

för antagandet, att även efter sistnämnda år statens järnvägsbyggnader

under åtskilliga år framåt komma att kräva omkring 8,000,000 kronor

årligen.

Emellertid har under de senaste åren fråga uppstått, huruvida det

icke vore ur flera synpunkter fördelaktigt, att till järnvägsbyggnad savdelningen

överflyttades jämväl planläggning och utförande av nya bangårdar

eller större ombyggnader av sådana samt dubbelspår och andra

större nybyggnader vid de trafikerade statsbanorna. I detta avseende

torde böra omnämnas, att överrevisorerna i sin senast avgivna berättelse

vidrört denna fråga och förklarat, att den torde förtjäna att utan dröjsmål

göras till föremål för närmare utredning.

Enligt den utredning, som järnvägsstyrelsen med underdånig skrivelse

den 27 november 1913 till Kungl. Maj:t avlämnat beträffande

anslagsbehov för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

banor under tioårsperioden 1914—1923, beräknas kostnaderna för nybyggnader

av större omfattning komma att utgöra för

broar....................................................

d ubbelspå rsbyggnad er...................

ombyggnad av större bangårdar

nya ångfärjelägen ..........................

kronor 1,000,000

» 25,560,000

» 58,328,800

» 1,800,000

Summa kronor 86,688,800

eller i medeltal omkring 8,700,000 kronor om året.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankonstruk
tiombyrån.

Kungl. Maj:tv Nåd. Proposition Nr 109.

Förutsätter man, att byggnadsbyråns befattning med anläggningar

av nya statsbanor blir av ovan angivna beskaffenhet och därjämte antager,

att byggnadsbyråns verksamhet utvidgas så, att byrån även kommer

att utföra större arbeten för nya byggnader och anläggningar vid de

redan trafikerade statsbanorna, torde kostnaden för de arbeten, som

skulle komma att handhavas av byggnadsbyrån, komma att årligen

uppgå till ungefär 16,000,000 kronor; och även om dessa belopp väsentligen

reduceras, blir i allt fall byggnadsbyrån, i synnerhet med den omläggning

av dess verksamhet, som här föreslås, av så stor omfattning,

att dess sättande på ordinarie stat måste anses väl motiverat.

Genom att införa byggnadsbyrån som en ordinarie byrå inom styrelsen

skulle beaktansvärda fördelar kunna vinnas. Det blir i sådant fall

möjligt att dels indraga två nu självständiga byråer, bankonstruktionsoch

bangårdsbyrån, och dels uppdela alla bantekniska ärenden i tvänne

grupper, den ena omfattande banans bevakning och underhåll samt normala

utveckling, den andra omfattande de större nybyggnadsfrågorna.

Denna gruppering är ock ur rent organisatorisk synpunkt den lämpligaste.

Frånskiljer man från banbyråns verksamhetsområde de större nybyggnadsärendena,

skulle till nämnda byrå kunna överflyttas de ärenden,

som enligt gällande instruktion handläggas av bankonstruktionsbyrån,

och sistnämnda byrå skulle sålunda helt uppgå i banbyrån.

Flera skäl synas tala för vidtagande av en sådan anordning. Vad

sålunda beträffar den gren av bankonstruktionsbyråns verksamhet, som

avser åstadkommande av standardkonstruktioner, är det mycket lämpligt,

att dessa läggas till den byrå — banbyrån — där erfarenheterna från

driften av bananläggningarna löpa in och kunna tillgodogöras. Vad

beträffar dess verksamhet för åstadkommande av specialkonstruktioner i

och för banbyråns, bangårdsbyråns och byggnadsbyråns byggnadsbehov,

är det likaledes tydligt, att arbetena lättare kunna inriktas till att anpassa

sig efter arbetsplanerna och till att tjäna de mer eller mindre

brådskande behoven, om de ledas av den ena av de tvänne byråföreståndare,

som hava intresse av arbetsprodukterna, än som nu av en

särskild person, vilken för ett rätt expedierande har att väl samarbeta

med ej mindre än tre andra och förstå deras synpunkter vid sina dispositioner.

Sammanslås på detta sätt ban- och bankonstruktionsbyråerna, skulle

den sistnämnda byråns särskilda föreståndare försvinna och dess tvänne

avdelningar för broar in. m. samt för signal- och säkerhetsanläggningar

med var sin byråingenjör av I klass samt övriga personal ingå som

s. 31 Kontrollera mot PDF

KlingI. Maj: is Nåd. Proposition Nr 109.

31

underavdelningar av banbyrån, vilken byrå därefter med den där förut

befintliga byråingenjören av I klass för banärenden skulle erhålla tre

särskilda underavdelningar under en sammanhållande byråchef.

Vad angår bangårdsbyrån, synas de ärenden, som där handläggas,

lämpligen böra ånyo överflyttas till byggnadsbyrån.

Frånsett några mindre bangårdsärenden, beträffande vilka den avdelning,

byrån kommer att bilfla i byggnadsbyrån, naturligtvis efter

samråd mellan byråchefen för banbyrån och överingenjören vid byggnadsbyrån,

måste tillhandagå banbyrån med uppgörande av ritningar

o. d., är bangårdsbyråns verksamhet övervägande av nydanande art,

fallande helt och hållet inom byggnadsbyråns arbetsområde, varest såväl

för projekterande av som särskilt för beräknandet av kostnaden för anläggningarna

måste finnas särskilt kvalificerade arbetskrafter med samlad

erfarenhet om moderna arbetsmetoder, arbetspriser m. m.

Efter bangårdsbyråns inflyttande i byggnadsbyrån skulle sistnämnda

byrå uppdelas på en avdelning för projekterande och utförande av nya

bangårdar och för större ombyggnader av äldre dylika och en för projekterande

och utfilande av nya statsbanor, dubbelspår samt andra

större nybyggnader vid de trafikerade banorna. Dessa avdelningar skulle

under överingenjören såsom chef för byrån och med nuvarande tjänsteställning

förestås av var sin överingenjörsassistent med nuvarande byrådirektörs

tjänstegrad. Denna ställning bör tillkomma dem, dels på

grund av vikten av det arbete dem underställda avdelningar komma att utföra,

dels därför att de måste äga förmans ställning gent emot de arbetsledande

ingenjörerna å arbetslinjerna. De måste också hava motsvarande

löneförmåner för att staten i den skarpa konkurrensen med den privata

ingenjörsverksamheten må kunna förvärva och behålla det bästa möjliga

av den kvalificerade fackkunskapen.

Den nu å byggnadsbyrån anställda byrådirektören för administrativa

ärenden torde, vid bifall till förevarande omorganisationsförslag, icke

vidare behöva bibehållas i denna egenskap. En del av de göromål, som

det nu tillhör honom att bereda och föredraga inför överingenjören,

torde nämligen, i händelse byggnadsbyrån sättes på ordinarie stat, komma

att, enligt gällande instruktion och arbetsordning för järnvägsstyrelsen,

överflyttas till annan byrå. Sålunda torde det bliva kameralbyrån, som

under nu angivna förutsättning skulle komma att handlägga frågor om

pension till arbetare och övrig personal vid statens järnvägsbyggnader

ävensom de vid granskning av statens järnvägsbyggnaders räkenskaper

Bangårds
byrån
-

Den nya

byggnadsbyrån.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 109.

framställda revisionsanmärkningarna; och likaledes lärer det enligt instruktionen

tillkomma styrelsens ombudsman att utföra och bevaka styrelsens

talan i de rättegångsärenden, som beröra statens järnvägsbyggnader.

Det torde dock icke låta sig göra att alldeles slopa ifrågavarande

befattning. Utom de rent tekniska ärenden, som det skulle tillhöra de

båda överingenjörsassistenterna å byggnadsbyrån att en var inom sitt

område handhava, förekommer å byrån på grund av den direkt i byggnadsarbetet

ingripande verksamheten en del ärenden av mera kameral

och juridisk natur, som röra byråns verksamhet i dess helhet och därför

icke lämpligen böra eller kunna behandlas av vederbörande överingenjörsassistent,

enbart i vad hans avdelning vidkommer. Dit höra

exempelvis en del personalfrågor, bokförings- och registreringsärenden

samt frågor om byggnadscentralförrådet, arbetarmatrikeln m. m. Vidare

kan erinras om sådana ärenden rörande jordförvärv och jordbyten samt

försäljning av fast egendom, varmed byggnadsbyrån har att taga befattning

och vilka i många fall äro av mycket omfattande beskaffenhet.

Den principen måste nämligen även här följas, liksom vad beträffar den

tekniska delen av byråns verksamhet, att byggnadsbyrån först efter

färdigt resultat överlämnar nyanläggningarna till drift och handhavande

av järnvägsförvaltningens därför avsedda organ, och markförvärvsfrågorna

böra därför vara av byggnadsbyrån fullt klarställda, innan de

förvärvade områdena överlämnas till disposition av samma organ. Det

torde vidare kunna antagas, att dessa senare ärenden efter tidpunkten

för bangårdsbyråns sammanslagning med byggnadsbyrån snarare komma

att till- än avtaga i antal och betydenhet. Vid sådant förhållande torde

det anses nödvändigt, att erforderligt biträde beredes överingenjören vid

handläggning av dessa och andra liknande frågor. Det synes därför

lämpligt att i stället för den nuvarande administrativa byrådirektören å

byggnadsbyrån anställa en tjänsteman med åliggande att biträda överingenjören

vid handläggning av ärenden av ovan angivna art ävensom

att leda och övervaka de kamerala göromålen å byggnadsbyrån.

Denna tjänsteman, som, för att rätt fylla sin uppgift, måste äga

både teoretisk och praktisk juridisk utbildning, synes, med hänsyn såväl

till arten av de åligganden, som skulle tillhöra honom, som ock till

hans förmansställning i förhållande till byggnadsbyråns ej tekniska befattningshavare,

böra i tjänste- och avlöningshänseende jämställas med

den kategori av tjänstemän, till vilken föreslagits, att ombudsmannen

skulle uppflyttas. Då denna tjänsteman skulle i huvudsak övertaga nuvarande

notariens åligganden, skulle en tjänsteman i notarieställning ej

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

33

vidare erfordras å byggnad sbyrån. Tjänstemannen ifråga torde böra

benämnas sekreterare och ombudsman.

Bilagda schema (bil. D) angiver, vad angår byråingenjörsbefattningarna

av I klass och därmed jämställda eller högre befattningar, sammansättningen

av de bantekniska byråerna inom styrelsen dels enligt

nu gällande bestämmelser, dels enligt här föreliggande förslag.

Med den ifrågasatta omgestaltningen av de bantekniska byråerna

och byggnadsbyråns uppförande såsom ordinarie byrå skulle avsevärda

fördelar vinnas icke blott, såsom ovan framhållits, med hänsyn till åstadkommande

av bättre och enklare organisation av styrelsens verksamhet

på det bantekniska området utan även beträffande linjearbetet.

I sistnämnda avseende må särskilt anmärkas, att distriktsförvaltningarnas

arbete med projekterande och utredningar samt utförande av

större nybyggnader och anläggningar skulle komma att väsentligen

underlättas. När hälst behov av dylika större nya byggnader och anläggningar

uppstode å ett distrikt, skulle vederbörande förvaltning kunna

inskränka sig till att därom göra anmälan hos styrelsen, vilken det

sedan skulle tillkomma att genom sin byggnadsbyrå verkställa alla

undersökningar och utredningar samt att därefter i samråd med distriktsförvaltningen

uppgöra nödiga förslag och sedan gå i författning om

arbetenas utförande.

Om de å distrikten förekommande nybyggnadsarbetena av större

omfattning överflyttas till bvggnadsbyrån och utföras genom dess byggnadsbefäl,

kommer detta givetvis att fördelaktigt återverka på det arbete

i övrigt, som ombesörjes av banbefälet vid ett distrikt. Detta arbete

skulle efter en dylik överflyttning huvudsakligen komma att omfatta

personalens rätta användning, inspektion av banan, dess bevakning och

underhåll med därtill hörande mera regelbundet återkommande byggnadsarbeten

av mindre omfattning. Särskilt skulle därigenom tid vinnas för

utövande av den banbefälet åliggande inspektionsskyldigheten, vilken,

enligt vad erfarenheten visat, banbefälet under nu förhanden varande

förhållanden icke kan i önskvärd omfattning fullgöra på grund därav,

att dess tid för mycket upptages av utrednings- och expeditionsarbete.

Arbetet å respektive bansektioner kommer att bliva mera jämnt fördelat,

och sektionernas längd kan bättre avpassas, om de onormala tillskotten

i arbetsbördan undanröjas, därigenom att alla erforderliga större nybyggnader

och anläggningar å distrikten komma att utföras under överinseende

och ledning av byggnadsbyrån och dess byggnadsbefäl i stället

för av vederbörande banbefäl.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 höft. (Nr 109.) 5

Fördelarna för

linjearbetet

med de föreslagna

ändringarna

inom

det bantekniska

området.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Möjligheten

av indragning

i övrigt.

Det torde för övrigt praktiskt taget ej vara möjligt att genomgående

upprätthålla den speciella kompetens hos banbefälet, som erfordras

för planläggning, organisation och utförande av större nybyggnadsarbeten,

synnerligast som på detta område tekniken är stadd i hastig

utveckling och arbetskonjunkturerna för övrigt äro växlande. Det synes

därför även ur denna synpunkt vara bättre att anställa särskild, under

byggnadsbyrån hörande personal för utredning och planläggning av

ifrågavarande byggnadsarbeten samt att, där byggnadsarbetenas omfång

så kan anses föranleda, upprätta tillfälliga byggnadssektioner för dessa

arbetens utförande. Särskilt framhålles den möjlighet till utbyte av

tjänstemän mellan bantjänsten och järnvägsbyggnaderna, som härvidlag

skulle erbjuda sig; och skulle man därigenom å ena sidan för ifrågavarande

byggnadsarbeten kunna erhålla de lämpligaste befälskrafterna

och å andra sidan bereda järnvägsbyggnadernas befälspersonal tillfälle

att under tjänstgöring vid statens trafikerade järnvägar få nödiga insikter

i banans underhåll och att sålunda även ur denna synpunkt och

med hänsyn till driftens krav kunna bedöma ändamålsenligheten av sättet

för banbyggnadsanläggningarnas utförande.

Genom byggnad sbyråns inordnande i styrelsens organisation såsom

en ordinarie byrå skulle vidare ernås en fullt enhetlig och fullständig

disposition av byggnadscentralförrådet.

Slutligen skulle därigenom även möjlighet vinnas att i någon mån

skaffa statens järnvägsbyggnaders tjänstemän en tryggare ställning genom

den jämnare arbetstillgång, som skulle uppstå, då jämväl byggnadsarbeten

för statens trafikerade banor komme att uppdragas åt byggnadsbyrån.

Genom att förbättra den vid statens järnvägsbyggnader anställda

personalens ställning torde också yppa sig möjlighet till lättare rekrytering

av samma personal ävensom att för den förvärva och där kvarhålla

väl kvalificerade ingenjörer och övrig befälspersonal.

Ytterligare indragning av byråer inom styrelsen kan ej lämpligen

ifrågakomma.

Det kan ej tänkas, att förrådsbyrån med sin särställning inom styrelsens

arbetsområde skall kunna indragas inom annan byrå. Överrevisorerna

hava gång efter annan framhävt denna förrådsbyråns särställning,

och styrelsen själv har i sina organisationsförslag 1912 betonat

vikten av självständig föredragande av förrådsärenden.

Då de frågor, som handläggas inom administrativa och kamerala

byråerna, ofta beröra förvaltningen i sin helhet, skulle ju den tanken

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

ligga nära till hands, att dessa två byråer lämpligen borde sammanslås.

Vid närmare prövning visar sig dock detta icke möjligt. Styrelsen har

redan haft tillfälle att angiva sin ståndpunkt härutinnan, i det styrelsen

vid avgivandet av underdånigt utlåtande den 26 november 1913 över

departementalkommitténs betänkande betonade, att även med den av

kommittén förordade utflyttning av ärenden från kameralbyrån till andra

centrala verk det icke vore möjligt sammanslå dessa två byråer. Styrelsen

hade låtit verkställa granskning av registraturen och utfärdade föreskrifter

för femårsperioden 1908— 1912 och därefter i utlåtandet sammanfört

de särskilt framträdande ärenden, som påkallat byrådirektörs direkta

handläggning och ansenligt tagit hans tid i anspråk, därvid för de särdeles

stora ärendena angivits vederbörande sidantal. Och uttalade styrelsen,

att enligt styrelsens bestämda uppfattning man skulle genom den

ifrågasatta sammanslagningen vidkommande ifrågavarande verksamhetsområde

återkomma till den betänkliga situation, som förelåg före omorganisationen

1907, då i saknad av tillräckligt antal kvaliflcerade arbetskrafter

de stora frågorna ej kunde företagas till utredning och avgörande,

utan arbetet i stort sett inskränkte sig till löpande ärenden. Återgång

till detta borde ej få äga rum. Vad styrelsen sålunda uttalat vidhåller

styrelsen i alla delar.

Vad angår de trafiktekniska byråerna, trafikbyrån och tidtabellsbyrån,

har den förstnämnda byrån redan nu ett så betydande arbetsfält,

att det under inga förhållanden kan ifrågakomma att ytterligare betunga

denna byrås arbetsbörda. Enligt den utredning, styrelsen lämnade vid

avgivande 1912 av sitt organisationsförslag, har även tidtabellsbyrån,

vilken byrås benämning är vilseledande och på grund av arten av verksamheten

därstädes synes böra utbytas mot »tidtabells- och vagnbyrån»,

ett avsevärt antal ärenden av större vikt under sin handläggning, och

vad slutligen militärbyrån angår, kan denna byrå med dess allvarliga

uppgift att handlägga ärenden för statens järnvägars användande för

militära ändamål såväl i fred som i krig givetvis icke ifrågasättas till

indragning. Indragning av någon av nu berörda byråer kan således ej

äga rum.»

Järnvägsstyrelsen yttrar sig härefter om avlöningsförmånerna för de

här ifrågavarande befattningshavarna och anför därvid följande.

»Vad angår löneförmånerna för här ovan omhandlade befattningar,

torde för den nya souschefen böra bestämmas samma arvode som för

den nuvarande. Arvodet till denna utgår med 12,000 kronor för år,

varifrån skaLl, för beredande av en årlig pension åt honom av 6,000

Avlönings
förmåner.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 109.

kronor, avdragas ett årligt belopp av 360 kronor. Vad anställningstiden

beträffar, torde det böra bero på Kungl. Maj:ts prövning för vilken

tid den nya souschefen skall förordnas. Enligt nu gällande bestämmelser

förordnas souschefen första gången för en tid av sex år och för tre år,

om förordnandet förnyas.

Vidkommande överingenjören torde förordnande för honom böra

som hittills utfärdas för tidsperioder av fem år. Med hänsyn till vikten

av denna befattning och angelägenheten av att för densamma kunna

erhålla eu man med full kännedom om den moderna såväl tekniska som

ekonomiska utvecklingen på nybyggnadsområdet samt till hans i jämförelse

med föreståndare för byrå givna särställning såsom direkt dirigerande

arbetet å linjen bör arvodet vara detsamma som nu utgår, eller

12,000 kronor för år. Frågorna om den pension, som bör utgå till överingenjören

samt om de avgifter, som av honom böra härför erläggas,

torde lämpligen böra ordnas på samma sätt som för souschef.

Vad vidare angår byrådirektörernas, ombudsmannens och vissa notariers

löneförhållanden, torde de av styrelsen i dess förslag år 1912

anförda och av Kungl. Maj:t och statsutskottets majoritet godkända skälen

för en ökning av dessa befattningshavares avlöningsförmåner vara

av den beskaffenhet, att det måste anses vara både med klokhet och

rättvisa förenat att icke uppskjuta en förbättring av samma förmåner.

Vid ärendets behandling i statsrådet underströk också föredragande departementchefen

de av järnvägsstyrelsen i fråga om byrådirektörerna anförda

skälen, i det han bl. a. anförde följande:

''Den svaga avlöningen för byrådirektöreraa, ännu mera kännbar genom

att dessa ha sin stationsort i Stockholm med dess höga levnadskostnader

och genom att för ett flertal av byrådirektörsbefattningarna

erfordras teknisk utbildning, vadan konkurrens också råder med den enskilda

industrien, där liknande eller högre löner ofta betalas på även

mindre ansvarsfulla befattningar, har också medfört, att byrådirektörerna,

när tillfälle givits, sökt sig ut till distrikten. Överrevisorerna,

som vid flera tillfällen uppmärksammat detta förhållande, yttra också i

sin berättelse för år 1910 följande:

''Under tiden sedan överrevisorerna avgåvo sin berättelse för år 1909

hava tvänne byrådirektörer lämnat järnvägsstyrelsen för att övertaga

tjänstebefattningar på linjen. Ehuru järnvägsstyrelsen härigenom gått

miste om dugliga krafter, vore härom måhända ingenting att säga,

därest de ifrågavarande fallen vore att ause som undantagsfall. Men

så är nog icke händelsen, utan torde dessa fall böra tillmätas symptomatisk

betydelse. Vore organisationen väl avvägd, borde statens järnvä
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

37

gars mest dugande tjänstemän eftersträva plats inom järnvägsstyrelsen.

De relaterade fallen antyda en strävan i motsatt riktning från styrelsen

till linjen, vilken strävan till men för statsbanorna kan befaras leda till

järnvägsstyrelsens försvagande.’

Styrelsen yttrar vidare:

»I sin underdåniga framställning av den 23 augusti 1912 framhöll

styrelsen, att nödvändigheten att tillförsäkra styrelsen erfarna arbetskrafter

å olika områden krävde, att ett utbyte av personal ägde rum mellan

linjen och styrelsen.

Nedanstående tablå över nu gällande arvoden för tjänstemän, beträffande

vilka tjänsteutbyte kan tänkas ske, visar de svårigheter, som

under nuvarande avlöningsförhållanden förefinnas att för arbetet inom

styrelsen erhålla lämplig personal från linjen. För att i förevarande avseende

vinna full jämförelse mellan styrelsens och linjens tjänstemän har

i tablån icke medtagits ersättning för bostad och bränsle respektive däremot

svarande uppskattning av förmånen av bostad in natura, emedan

denna ersättning eller värdering varierar efter olika platsers dvrhetsgrad.

1 fråga om denna jämförelse är att märka, att ifrågavarande linjetjänster

åtminstone i vissa fall torde ställa sig mera begärliga än motsvarande

befattningar i styrelsen till följd av den större självständighet

och omväxling, som tjänstgöringen i dessa grader å linjen erbjuder, mot

vad förhållandet är i styrelsen.

Arvoden

lägst

högst

Notarie i styrelsen.............................

.... 3,300

4,200

Trafikinspektör av 2 klass..............

.... 4,200

5,100

Trafikinspektör av 1 klass..............

. .. 4,800

5,700

Byrådirektör.......................................

.... 4,800

5,700

Trafikdirektör ......................................

.... 6,000

6,900

Byråingenjör av 2 klass .................

.... 3,300

4,200

3> 3> 1 3> .................

..... 4,200

5,100

Ingenjör av 2 klass å linjen .......

..... 4,200

5,100

3> »1 3) 3) 3) ........

..... 4,800

5,700

Byrådirektör .........................................

..... 4,800

5,700

Direktör å linjen ..............................

... 6,000

6,900

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 109.

Vad först angår de icke tekniska tjänsterna, framgår av tablån i

fråga, att det väl är fördelaktigt för en notarie respektive byrådirektör

att bliva trafikinspektör respektive avdelningsföreståndare å linjen, men

däremot är det ej sannolikt, att en trafikinspektör av 1 klass med den

självständiga ställning, tjänsten innebär, önskar mottaga en byrådirektörsbefattning

och att än mindre en avdelningsföreståndare kan tänkas vilja

mottaga en byrådirektörsbefattning.

På enahanda sätt förhåller det sig inom det tekniska området, i det

att det alltid är förmånligt för en byråingenjör av 2 klass respektive

byrådirektör att bliva förflyttad till motsvarande tjänst å linjen, men föga

möjlighet torde finnas att få ban- och maskiningenjörer respektive banoch

maskindirektörer att övertaga mot deras befattning svarande poster

i styrelsen.

Ovan angivna svårigheter att förvärva duglig linjepersonal för styrelsearbetet

torde bliva i viss mån avhjälpta, om, såsom nedanstående

tablå utvisar, vissa notarietjänster förändras till sekreterartjänster och

arvodet för dem sålunda blir lägst 4,200 kronor och högst 5,100 kronor,

om arvodet för byråingenjör av 1 klass sättes lägst 4,800 kronor

och högst 5,700 kronor samt om de i vissa byrådirektörers ställe föreslagna

byråchefer uppföras med ett arvode av lägst 6,000 kronor och

högst 6,900 kronor.

Arvoden

lägst

högst

Notarie ..............................................

...... 3,300

4,200

Trafikinspektör av 2 klass...........

....... 4,200

5,100

)> » 1 » ...........

....... 4,800

5,700

Sekreterare........................................

....... 4,200

5,100

Direktör å linjen ............................

...... 6,000

6,900

Byråchef ............................................

....... 6,000

6,900

Byråingenjör av 2 klass ................

...... 3,300

4,200

Ingenjör av 2 klass å linjen..........

...... 4,200

5,100

» » 1 » » » ..........

..... 4,800

5,700

Byråingenjör av 1 klass ................

...... 4,800

5,700

Direktör å linjen ...............................

..... 6,000

6,900

Byråchef ..............................................

..... 6,000

6,900

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

39

Efter fastställande av en sådan löneskala, som i förestående tablå

angives, skulle det icke möta någon svårighet att, om så befunnes vara

ur tjänstens synpunkt önskvärt, förflytta en trafikinspektör av 2 klass

till styrelsen såsom sekreterare, d. v. s. byråchefs närmaste man. Likaledes

skulle därigenom möjlighet beredas att såsom byråingenjör av 1

klass placera, förutom ban- och maskiningenjörer av 2 klass med erfarenhet

från linjetjänsten, även de med byråingenjören lika avlönade banoch

maskiningenjörerna av 1 klass, vilka — till skillnad från trafikinspektörer

av 1 klass, som hava samma slags tjänstgöring som trafikinspektörer

av 2 klass — genom sin placering på distriktsexpeditionerna

ernå en för styrelsens behov värdefull utbildning; och slutligen skulle av

den föreslagna förändringen följa, att en trafik-, ban-, respektive maskindirektör

kunde utan ekonomisk uppoffring mottaga förflyttning till befattning

såsom byråchef i styrelsen. För sistnämnda befattningshavare

har i enlighet med det förut avgivna förslaget härom, där så anses

lämpligt, ansetts böra ifrågakomma förmånen av fri bostad.

För de två överingenjörsassistenterna på byggnadsbvrån har införts

en ny arvodesklass, nämligen 5,400—6,300, liggande mellan byrå ingenjörs

av 1 klass och byråchefs. Att för dessa tjänstemän erfordras en

relativt hög avlöning, beror på deras ställning i befälföringshänseende

samt på vikten av deras arbete och angelägenheten att kunna erhålla

de bästa krafter på området. Den särställning i tjänstehänseende, som

innehaves av maskininspektören och telegrafdirektören eller de förutvarande

byrådirektörerna för maskininspektionsbyrån och telegrafbyrån,

talar för, att enahanda avlöning bör tillerkännas dessa tjänstemän.

Avlöningens belopp har styrelsen så nära som möjligt sökt anpassa

efter den avlöning, som kommerskollegiikommittén föreslagit för byrådirektörerna

i kommerskollegium. En jämförelse mellan de tjänster,

som skulle innehavas av byrådirektörerna i kommerskollegium och dem,

som skulle förvaltas av ovannämnda, av järnvägsstyrelsen till en slutlön

av 8,100 kronor föreslagna tjänstemän, visar ock en nära överensstämmelse

i fråga om arten och vikten av ifrågavarande befattningar.

Liksom byrådirektör i kommerskollegium skola järnvägsstyrelsens berörda

tjänstemän hava att i regel självständigt öva viss inspektionsmvndighet

liksom de ock böra erhålla i uppdrag att inom vissa gränser själva avgöra

samt i övrigt till avgörande inför vederbörande beslutande föredraga

de till ifrågavarande tjänstemäns verksamhetsområden hörande

ärenden.

För sekreteraren och ombudsmannen på byggnadsbyrån har avsetts

samma lönevillkor som för ombudsmannen, vilket motiveras med hans

likartade verksamhet och utbildning samt hans ställning som förestån
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Förändring av

byråingenjörsbefattning

å

maskinbyrån.

Förslagets

ekonomiska

innebörd.

dåre direkt under överingenjören för byggnad sbyråns kamerala och administrativa

arbeten.

1 samband med den här föreslagna löneregleringen har styrelsen ansett

sig böra hemställa om inrättandet av ytterligare en byråingenjörsbefattning

av 1 klass å maskinbyrån, varvid samtidigt skulle indragas

en byråingenjörsbefattning av 2 klass. Denna hemställan har föranletts

av behovet att åt den tjänsteman, som har den omedelbara ledningen

av maskinbyråns arbeten med lokomotivkonstruktioner om hand, bereda

en mot arbetets krävande natur svarande ställning och avlöning. Hithörande

arbeten bestå dels uti uppgörandet av förslag till nya lokomotivtyper,

dels i utarbetandet i detalj av alla erforderliga arbetsritningar.

Vidare är att märka, att befattningen såsom lokomotivkonstruktör vid

inträffande ledighet är svår att fylla, emedan tillgången till kompetenta

aspiranter är ringa. Det är därför behövligt, att platsen erhåller en sådan

avlöning och tjänstegrad, att verkligt kompetenta personer, jämväl utom

verket, kunna finna med sin fördel förenligt att vid inträffande ledighet

eftersträva platsen samt där kvarstanna.

Det är sålunda enligt styrelsens åsikt fullt motiverat, att lokomotivkonstruktören

å maskinbyrån erhåller byråingenjörs av 1 klass tjänsteställning.

Styrelsen har fördenskull i sitt förslag utbytt en byråingenjörsbefattning

av 2 klass å maskinbyrån mot en dylik av 1 klass.

Förslagets ekonomiska innebörd belyses närmare av bilagda tablå

(Bil. E), angivande för jämförelse dels kostnaden i lägsta och högsta

löneklasserna för nuvarande antal byråpersonal jämlikt § 3 i nådiga instruktionen

av den 31 december 1907 ävensom därmed jämförlig personal

vid nuvarande byggnadsbyrån dels kostnaden — i lägsta och högsta

klass — för motsvarande personal enligt de nya lönesatserna i det

föreliggande ändringsförslaget.

Av tablån framgår, att förslaget, då hänsyn tages till högsta löneklasserna,

ställer sig 30,300 kronor dyrare än motsvarande i gällande

avlöningsstat och att sålunda uppstår en mindre kostnadsökning, än det

för förra årets riksdag framlagda förslaget innebar eller 36,300 kronor.

I jämförelse med de fördelar, som genom förslaget skulle vinnas för en

affär av statsbanedriftens stora och alltjämt växande omfattning, torde

berörda ökning böra anses relativt obetydlig.

Trots tillkomsten av en ny souschef har antalet ifrågavarande tjänstemän

minskats från 53 till 52, under det att antalet byråer med föredragande

föreståndare nedbringats från 17 till 12. Den omständigheten,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109. 41

att nya kvalificerade arbetskrafter med bär nedan angivna särskilda undantag

sålunda ej föreslagits, framhäver med all tydlighet, att här — i

motsats mot vad sektionssystemet innebär — icke gäller någon egentlig

omorganisation utan en av förhållandena påkallad ändring av nu gällande

avlöningsbestämmelser.

Byråerna och därunder lydande, här berörda tjänstemäns gruppering

dels enligt nuvarande organisation, dels enligt föreliggande förslag framgår

av bilagorna F och G.

Berörda minskning av byråernas inom det bantekniska området antal

kan företagas endast under förutsättning, att den nuvarande jämvägsbyggnadsbyrån

införes bland de ordinarie byråerna. Skulle så ej kunna

ske, måste under alla förhållanden bangårdsbyrån bibehållas, och ifrågasättas

kan blott, att bankonstruktionsbyrån skulle kunna klyvas samt

bro- och bankonstruktionerna föras till banbyrån och växel- och signalsäkerhetskonstruktionerna

till bangårdsbyrån. Både bankonstruktionsoch

bangårdsbyrån kunna under inga förhållanden införas i den redan

under nuvarande förhållanden ansträngda banbyrån. Järnvägsbyggnadsbyrån

kommer emellertid då att ändock få bibehållas, visserligen icke

som ordinarie, men dock som den trettonde byrån. Dess nuvarande och

blivande arbete kan nämligen ej heller på några villkor läggas varken

till banbyrån eller bangårdsbyrån. Tvärtom måste man såsom en förutsättning

för att kunna klyva bankonstruktionsbyrån på ovan antytt sätt

i stället tänka sig, att järnvägsbyggnadsbyrån även som extra avsevärt

utökas, emedan arbetsområdet för densamma — ehuru icke ordinarie

byrå — måste för att lätta banbyråns och i synnerhet distriktsförvaltningarnas

arbetsbörda tillökas med de större nybyggnadsarbetena vid

de trafikerade järnvägarna, i likhet med vad som skedde t. ex. med 1902

års beslutade bangårdsanordningar i och invid Stockholm. I

I anslutning till vad vid senaste löneregleringen för statsbanepersonalen

ägde rum, synes rättvisa och billighet fordra, att de nya avlöningsbestämmelserna

för de av förslaget berörda befattningar inom nuvarande

byråer å ordinarie stat må omedelbart efter bestämmelsernas trädande i

kraft varda i sin helhet gällande för dessa befattningshavare, såsom om

bestämmelserna varit tillämpade under vars och ens tjänstetid såsom

ordinarie i nu innehavande byrådirektörs, byråingenjörs av I klass, ombudsmans

eller notariebefattning, dock ej för längre tid tillbaka än till

tiden för senaste löneregleringens trädande i kraft eller den 1 januari

1908, i vilket avseende övergångsbestämmelser böra efter riksdagens

medgivande av Kungl. Maj:t utfärdas.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sarnl. 74 käft. (Nr 109.) 6

övergångs
bestämmelser.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:fs Nåd. Proposition Nr 109.

Behovet av

två nya notarier

utan

samband med

föreliggande

ändringsförslag.

Då, såsom förut anförts, behovet av den nja souschefsbefattningen

är trängande, synes böra stadgas, att densamma må tillsättas redan

under år 1914 vid den tidpunkt, Kungl. Maj:t kan Unna lämplig.»

Styrelsen förmäler sig därefter vidhålla sitt förut avgivna förslag,

att föreståndaren för kontrollkontoret benämnes överkontrollör.

Utöver vad styrelsen sålunda anfört om inrättandet av en ny souschefsbefattning,

om omplacering och fördelning av de inom styrelsen

befintliga kvalificerade arbetskrafterna samt om vissa erforderliga löneförbättringar

framhåller styrelsen, att utan samband med nu återgivna

ändringsförslag i fråga om styrelsens organisation föreligger omedelbart

behov av ökad arbetskraft såväl å trafikbyrån som ock, såsom en

följd av den föreslagna trafikstadgans antagande, å den nya inrikes

taxebyrån.

I sin underdåniga skrivelse den 23 augusti 1912 anförde styrelsen

v id sin redogörelse för sektionschefssystemet beträffande trafikbyrån, bland

annat, följande:

»Å denna byrå handläggas, bland annat, ärenden, som röra säkerhets- och

signalanordningarna samt tjänstgöringsreglementen för enskilda järnvägar, utförandet

av tjänsten å stationer och tåg, anordningar för besörjandet av godsbefordringen

och trafiken vid de stora helgerna och andra tillfällen av större trafikstegring,

de ofta svårlösta frågorna rörande begagnande av föreningsstationer och

ett stort antal personalärenden, häribland frågor om utbildning av den till trafikavdelningen

hörande personalen. Med järnvägsnätets — såväl statens som de

enskilda järnvägarnas — utsträckning har omfattningen av byråns verksamhet i

avsevärd grad tilltagit. Att märka är vidare, att byrådirektören å trafikbyrån

kanhända mer än annan ledamot av styrelsen är upptagen av samråd med linjebefälet.

»

Med avseende å fördelningen och föredragningen av de ärenden,

som sålunda angivits huvudsakligen påvila trafikbyrån, föreslog styrelsen

i nyssnämnda skrivelse följande:

»Sektionschefen ••

Föredrager ärenden rörande befordran, avsked och entledigande av personal,

personalinstruktioner, organisationsärenden rörande stations- och tågtjänsten,

ärenden rörande allmänna grunder för begagnande av gemensamma stationer,

trafikerande av ångfärjeleder, avlönings- och kostnadsstaten för trafikavdelningen,

denna sektion berörande ärenden rörande trafiksäkerheten å statens järnvägar,

ärenden rörande tjänstgöringsreglementen å enskilda järnvägar, öppnande för trafik

av nya bandelar, besörjandet av trafiken vid de störa helgerna och andra tillfällen

av stor trafikökning, saklig granskning av trafikavdelningens utgifter.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 109.

43

En byrådirektör;

Föredrager personalärenden i övrigt, ärenden rörande anordningar för besörjande

av person- och godstrafik i allmänhet, fribefordran för järn vägspersonal,

allmänna villkor och bestämmelser om trafikering av håll- och lastplatser samt

sidospår, benämning å stationer, håll- och lastplatser, begagnande av gemensamma

stationer i övrigt, förhållandet till postverket i vad rör trafiktjänsten, ordningsföreskrifter,

åtgärder för hämmande av smittosamma sjukdomar, allmänna bestämmelser

rörande undersökningar vid oregelmässigheter under transporter,,

affärsrörelse inom järnvägens område».

Härjämte föreslog styrelsen, att å trafikbyrån skulle såsom byrådirektörens

närmaste man finnas en sekreterare.

I nu föreliggande skrivelse framhåller styrelsen vidare i ämnet:

»Detta förslag till ärendenas fördelning med hänsyn till föredragningen

vilar visserligen på sektionschefssystemet, men då icke ett enda

av de uppräknade ärendena faller utom den nuvarande trafikbyråns verksamhetsområde,

är denna fördelning av föredragningsskyldigheten i

och för sig icke beroende på den ena eller andra principen. Tydligt

torde emellertid i varje fall vara, att den arbetsbörda, som sålunda påvilar

trafikbyrån, är stor. Erfarenheten ger också stöd åt det nu anförda,

i det att styrelsen redan under de gångna åren sett sig nödsakad att

genom inkallande för längre eller kortare tider av kvalificerade tjänstemän

från linjen anskaffa erforderliga dylika arbetskrafter, varjämte styrelsen

funnit nödvändigt att tidvis uppdraga åt byråns ordinarie notarie

att föredraga vissa ärenden.

Med åberopande av detta förhållande och med hänvisning till bilagan

G, varav disproportionen mellan trafikbyråns och övriga byråers

föreslagna tillgång på kvalificerade arbetskrafter tydligt framträder, får

styrelsen hemställa, att vid genomförande av styrelsens ovan framlagda

förslag eu ny befattning av notariegrad tilldelas trafikbyrån.

Vidkommande erforderlig ny arbetskraft å inrikes taxebyrån i samband

med trafikstadgans antagande må erinras, att, såsom framhållits i

styrelsens underdåniga betänkande av den 26 april 1912 angående ny

trafikstadga, överflyttningen av ersättningsmålen från trafikdirektörerna

till styrelsen nödvändiggör anställandet av en ny notarie å den nuvarande

inrikes godstaxebyrån. Denna notarie skulle givetvis enligt den

nya ordningen placeras å inrikes taxebyrån.»

På grund av det anförda har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte i nådig propositon till innevarande års riksdag föreslå riksdagen

att dels besluta erforderliga ändringar i avlöningsreglementet för

tjänstemän vid statens järnvägar samt i lagen den 4 juli 1910 angående

Styrelsens

hemställan.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 109.

Beseryation

till jfirnyägrsstyrelsensrörslag’.

rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar, i vilka avseenden

järnvägsstyrelsen jämväl avgivit förslag, dels medgiva, att övergångsbestämmelser

må enligt vad ovan omförmälts av Knngl. Maj:t utfärdas.

Från den av järnvägsstyrelsen sålunda uttalade meningen var en

ledamot, byrådirektören Billing, skiljaktig.

Billing var en av reservanterna mot järnvägsstyrelsens år 1912

framlagda förslag till omorganisation och vidhåller nu sin då uttalade

mening, att den nu gällande organisationen, som grundar sig på det

s. k. byrådirektörssystemet, gått i rätt riktning och att de nuvarande

olägenheterna kunna avhjälpas genom en sådan utveckling av detta

system, att en ny överdirektörsbefattning inrättas, samt genom höjning

av byrådirektörernas löneförmåner.

Sedan nämnda tidpunkt har intet inträffat, säger reservanten, som

rubbat hans åsikt, att sakkunskapen skall direkt framträda inför den beslutande

myndigheten (chefen eller souschefen), om onyttigt dubbelarbete

skall kunna undvikas och största möjliga snabbhet i ärendenas

handläggning vinnas. Då det nu visat sig nödvändigt att lätta chefens

arbetsbörda, bör enligt reservantens mening beslutanderätten ytterligare

uppdelas genom tillsättande av en ny souschef och överlämnande till

byråföreståndarna av vidsträcktare befogenhet att avgöra en del ärenden,

men däremot böra icke skapas några mellanled mellan den verkliga

sakkunskapen och den beslutande myndigheten.

Reservanten utvecklar sin mening sålunda.

»Det av majoriteten nu biträdda förslaget är visserligen avvikande

från det av styrelsen den 23 augusti 1912 framlagda, men till en del

är likväl bibehållet sistnämnda förslag, det s. k. sektionschefssystemet.

Om man nämligen närmare ser till, på vilka områden indragning av

byråer föreslagits, framträder tydligt, att denna indragning blivit

ojämnt fördelad. Under det att på trafik- och taxeområdet endast en

byrå är föreslagen till indragning, skulle på det tekniska området indragas

icke mindre än fyra byråer, därav tre på banavdelningen. Frånsett

byggnadsbyrån, som förut funnits som extra byrå, skulle på detta

område komma att bibehållas endast en byrå (banbyrån) i stället för nuvarande

fyra byråer (banbyrån, bankonstruktionsbyrån, bangårdsbyrån

och telegrafbyrån). I detta avseende skiljer sig förslaget således icke

mycket från sektionschefssystemet av år 1912.

Visserligen är därvid förutsatt, att telegrafbyrån skulle som en underavdelning

flyttas in under byrån för elektrisk drift, som skulle ombildas

till eu elektroteknisk byrå, men detta oaktat, och fastän en del

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109. 45

av banbyråns nuvarande arbetsbörda skulle läggas till byggnadsbyrån,

skulle, vid genomförande av förslaget att på banbyrån sammanhopa en

sådan massa olikartade frågor, kravet på sakkunskapens framträdande

direkt inför den beslutande komma att bliva åsidosatt och ett onyttigt

dubbelarbete med åtföljande olägenheter bliva följden.

Samma olägenheter skulle även bliva följden av den löreslagna

sammanslagningen av telegrafbyrån och byrån för elektrisk drift.

Visserligen handlägger telegrafbyrån för närvarande vissa ärenden,

som beröra byråns för elektrisk drift arbetsområde, såsom t. ex. en del

belysningsfrågor, men å andra sidan förekomma vid telegrafbyrån än

flera frågor, som hava nära samband med bankonstruktionsbyråns avdelning

för signal- och säkerhetsväsende. Till telegrafbyråns verksamhetsområde

hör vidare handläggning av alla ärenden rörande telegrafoch

telefonväsendet vid statens järnvägar, och dessa frågor fordra en

speciell sakkunskap av sådan omfattning, att densamma icke rimligtvis

kan vara till finnandes hos den för handläggning av ärenden rörande

elektrisk järnvägsdrift speciellt anställde föredraganden. Dessutom synes

det uppenbart, att bankonstruktionsbyråns avdelning för signal- och

säkerhetsväsende i jämförelse med dess behov av samarbete med banbyrån

har ett minst lika stort behov av intimt samarbete med trafikbyrån,

som handlägger övriga ärenden rörande säkerhetstjänsten. Aven

i fråga om telegrafbyrån förefinnes behovet av intimt samarbete med

trafikbyrån i åtskilliga ärenden beträffande linjetjänsten.))

Reservanten uttalar sålunda sina betänkligheter att på sätt styrelsen

föreslagit organisera banbyrån och elektrotekniska byrån. \ id en

reduktion av antalet byråer skulle det enligt reservantens mening varit

riktigare, att i fråga om det bantekniska området företaga indragningen

på ungefär följande sätt.

Frånsett bangårdsbyrån, som föreslagits att åter sammanföras med

byggnadsbyrån, skulle av de återstående tre bantekniska byråerna, banbyrån,

bankonstruktionsbyrån och telegrafbyrån, kunna bildas endast

tvänne byråer: den ena genom att till banbyrån, vars arbetsbörda skulle

i väsentlig grad lättas genom vissa större byggnadsärendens överflyttning

till byggnadsbyrån, överföra bankonstruktionsbyråns avdelning för

broar och bankonstruktionsärenden, och den andra genom att sammanslå

bankonstruktionsbyråns avdelning för signal- och säkerhetsväsende

med större delen av telegrafbyrån och därav bilda en byrå lör telegraloch

signalväsende. Därvid borde till sistnämnda byrå även höra alla å

telegrafbyrån nu handlagda ärenden angående belysning på bangårdar

och stationer. En förutsättning för här berörda byråsammanslagning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den föreslagna

omorganisationens

allmänna

innebörd.

4o Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

skulle naturligtvis vara, att fullt kvalificerad person finnes att sätta som

chef för den nya byrån för telegraf- och signalväsende med nödig sakkännedom

i alla dithörande frågor. Reservanten anser det vara större

utsikt att finna en sålunda kvalificerad person än att kunna påräkna en

arbetskraft med erforderlig sakkunskap såväl på området för elektrisk

järnvägsdrift som i fråga om telegraf- och telefonväsende.

Skulle förslaget om byggnadsbyråns införande bland ordinarie byråerna

icke komma att förverkligas och på grund därav bangårdsbyrån

bibehållas, anser reservanten hinder därigenom icke möta att genomföra

nyssnämnda ombildning av banbyrån, bankonstruktionsbyrån och telegrafbyrån

till två byråer, enär i så fall en del bantekniska ärenden torde

utan olägenhet kunna från banbyrån och bankonstruktionsbyrån överflyttas

till bangårdsbyrån.

Beträffande antalet ledamöter och föredragande i järnvägsstyrelsen

framhåller reservanten, att i ett verk med så stor omfattning som statens

järnvägar antalet föredragande måste bliva betydligt större än i andra

centrala verk inom landet och att man i detta avseende rätteligen bör

anställa en jämförelse med utländska statsbaneförvaltningar. Reservanten

gör här också en jämförelse med det för innevarande års riksdagframlagda

förslaget om omorganisation av patent- och registreringsverket.

På sålunda anförda skäl uttalar reservanten såsom sin mening, att

järnvägsstyrelsen icke bort föreslå så stor minskning av antalet byråer

som skett, utan att minskningen bort ske med endast fyra byråer genom

indragning av maskininspektionsbyrån, sammanslagning av taxebyråerna

till två i stället för tre, bangårdsbyråns sammanslagning med

byggnadsbyrån samt bankonstruktions- och telegrafbyråernas omgestaltning

till en b}^rå för telegraf- och signalväsendet på sätt ovan antytts.

Departementschefens yttrande.

Vid avlåtande av proposition i ämnet till 1913 års riksdag upptogs

av föredragande departementschefen först till besvarande frågan,

huruvida eu allmän revision av 1907 års järnvägsorganisation vore påkallad

och i så fall lika trängande i fråga om linjeförvaltningen som

beträffande järnvägsstyrelsen. På anförda grunder fann departementschefen

organisationsfrågan för det dåvarande ej böra i hela dess vidd

upptagas till omprövning och inskränkte sig därför till att, i enlighet

med vad styrelsen hemställt, föreslå endast de mest behövliga ändrin
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

47

garna i själva styrelsens organisation och avlöningsförhållandena inom

densamma. Inom riksdagen gjordes emellertid från en del håll gällande,

att frågan om statsbaneförvaltningens organisation borde i sin helhet

med det snaraste komma under omprövning och att partiell ändring i

de avseenden, propositionen innehöll, dessförinnan ej borde genomföras.

Spörsmålet härom föreligger till besvarande i första hand jämväl nu.

Därvid är till en början att märka, att, såsom framgår av ärendets behandling

vid 1913 års riksdag, endast en mening torde råda därom, att

styrelsens nuvarande organisation icke fungerar tillfredsställande, och en

ganska stadgad uppfattning har framkommit angående brister, som närmast

böra avhjälpas. Beträffande linjeförvaltningen däremot äro meningarna

betydligt mera delade. I varje fall torde det kunna sägas, att

några klara riktlinjer för dess ombildande ej föreligga. Åven de, som

vid 1913 års riksdag bestämt framhöllo behovet av ändring i linjeförvaltningens

organisation, inskränkte sig till yrkandet på denna frågas

utredning genom en kommitté. Frågan är då, huruvida det ovedersägligen

trängande behovet av vissa jämkningar i styrelsens sammansättning

och förbättring av löneförmånerna för en del av dess

tjänstemän skall av statsmakterna lämnas utan beaktande, ända tills

den ingående undersökning och utredning hinner bliva verkställd, som

med nödvändighet måste föregå framläggandet av ett förslag till allmän

revision av statsbaneförvaltningen. Detta synes mig icke skäligen kunna

eller böra ifrågasättas, därest den behövliga partiella reformen kan genomföras

fristående för sig. Och att så kan ske, finner jag uppenbart.

De förslag, jag har för avsikt att framlägga, äro nämligen icke av

den betydelse vare sig i organisatoriskt eller ekonomiskt hänseende, att

de skulle kunna anses föregripa en blivande utredning av organisationsproblemet

i dess helhet eller innebära hinder för genomförande av en

tilläventyrs sedermera såsom behövlig ansedd allmän förändring av både

styrelsen och linjeförvaltningen eller endera.

De önskemål, åt vilka järnvägsstyrelsens framställning i ämnet av

år 1912 gåvo uttryck, gingo i korthet ut på lättande av generaldirektörens

arbetsbörda genom hans befriande från handläggning av detaljfrågor

samt i sammanhang därmed möjliggörande för generaldirektören

att i önskvärd omfattning verkställa inspektion, åstadkommande av erforderlig

enhetlighet och samverkan vid ärendenas behandling i styrelsen samt

vidtagande av åtgärder i ändamål att bereda styrelsen större möjlighet att

förvärva och bibehålla fullt kvalificerade arbetskrafter, i främsta rummet å

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 109.

ledamotsposterna inom styrelsen. I sin nu föreliggande framställning har järnvägsstyrelsen

ytterligare understrukit behovet därav, att utan vidare dröjsmål

något åtgöres för avhjälpande av berörda brister och olägenheter i organisationen.

Alla skäl, som anförts för en förändring av de nuvarande förhållandena,

äga enligt styrelsens mening fortfarande sin fulla giltighet,

och inga motskäl kunna bortskymma det faktum, att eu ändring i de av

styrelsen angivna hänseenden är nödvändig. Jag erinrar i detta sammanhang,

att överrevisorerna vid statens järnvägar i sin i september 1913

avgivna berättelse för år 1912 uttalat en förhoppning, att dröjsmålet

med järnvägsstyrelsens omorganisation måtte bliva av möjligast korta

varaktighet. Med påpekande därav att det förut hänt, att byrådirektörer

lämnat styrelsen för att övertaga tjänstebefattningar å linjen,

vilket icke ansetts såsom undantagsfall utan såsom utslag av en strävan

hos styrelsens tjänstemän att söka sig från styrelsen till tjänstgöring

på linjen, samt att denna omständighet, som befarats leda till styrelsens

försvagande, syntes antyda, att den förefintliga organisationsformen vore

otillfredsställande och tarvade förbättring, hava överrevisorerna tillika

omförmält, att under år 1912 ännu en byrådirektör, nämligen byrådirektören

på förrådsbyrån avgått från styrelsen till befattning på linjen.

Då hos chefen för förrådsbyrån, vilken har statens järnvägars upphandling

till många miljoners värde årligen sig anförtrodd, fordras omfattande

kommersiella insikter, som endast undantagsvis torde vara hos

järnvägsmän till finnandes i den för upphandlingsväsendets behöriga

skötsel erforderliga utsträckning, borde enligt överrevisorernas mening

ombyte av innehavare av ifrågavarande befattning förekomma endast

när tvingande skäl förelåge. Överrevisorerna hava därför framhållit vikten

därav, att vid en blivande omorganisation byrådirektören för förrådsbyrån

tillmättes sådan avlöning, att kompetent person funne med sin

fördel förenligt att kvarstå vid denna maktpåliggande befattning.

Anledningen därtill, att det för 1913 års riksdag framlagda förslaget

ej vann bifall, lärer, såsom framgår av ärendets behandling inom

riksdagen, ej heller hava varit den, att en motsatt uppfattning rått om

behovet av förändring av styrelsens organisation och löneförhållandena

inom densamma. Skälen därtill torde vara att söka i andra omständigheter.

Den förnämsta anledningen till förslagets fall synes nämligen

hava legat däri, att i förslaget ej beaktats det från åtskilliga håll framhållna

önskemålet, att en centralisering av arbetet inom styrelsen borde

vidtagas genom indragning eller sammanslående av vissa utav styrelsens

många byråer. Detta önskemål har, såsom framgår av järnvägsstyrelsens

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

förevarande framställning, nu vunnit beaktande. Därmed torde också

det otvivelaktigt viktigaste skälet emot genomförandet av den begärda

förbättringen av styrelsens organisation hava helt och hållet

bortfallit.

Den sålunda uttalade uppfattningen om önskvärdheten av större

koncentration och enhetlighet vid ärendenas behandling inom styrelsen

har för visso goda grunder för sig. Den erfarenhet, som numera vunnits

angående verkningarna av 1907 års organisation, torde nämligen

hava givit vid handen, att denna organisation innebär en uppdelning av

ärendena på olika byråer, som går längre än en fullt sakkunnig behandling

av dem med nödvändighet kräver. Denna uppdelning lärer också

visat sig hava i viss mån försvårat den för uppnående av ett gott arbetsresultat

erforderliga samverkan vid ärendenas handläggning. Styrelsens

förslag av år 1912 innebar visserligen i någon mån tillgodoseende av

önskemålet beträffande arbetets centralisering inom styrelsen. Förslaget,

som var byggt på det s. k. sektionsehefssystemet, kan emellertid i viss mån

sägas hava innefattat ett övergivande av grundtanken i 1907 års organisation

och ett närmande till det dessförinnan använda systemet med särskilda

överdirektörer såsom chefer för var sin av de olika avdelningar, vari järnvägsförvaltningen

då var uppdelad (det s. k. överdirektörssystemet). 1907

års organisation (det s. k. byrådirektörssvstemet) går ut därpå, att genom

anställandet av ett större antal särskilda föredragande inom styrelsen

mellanled mellan den verkliga sakkunskapen och den beslutande myndigheten

skall undvikas och i stället sakkunskapen framträda direkt inför

chefen; med en sådan anordning har man avsett att i största möjliga mån

undvika dubbelarbete och åstadkomma större snabbhet i ärendenas handläggning.

Den omständigheten, att styrelsens nyssnämnda förslag innebar

ett avvikande från de sedan år 1907 bestående huvudgrunderna för organisationen,

föranledde vid avlåtandet av 1913 års proposition i ämnet dåvarande

departementschefen att icke förorda styrelsens förslag utan i stället

den då framlagda reservationen, som byggde på den nuvarande organisationsformen.

Då det nu närmast endast gäller att avhjälpa de brister, som

vidlåda denna, synes det icke heller mig kunna för närvarande ifrågasättas

att frångå huvudgrunderna för den bestående organisationen. Vad

som i ämnet förekom vid 1913 års riksdag giver ej heller anledning

därtill. Den partiella omorganisationsfråga, som nu föreligger, bör alltså

efter min mening lösas med bibehållande av det nu rådande byrådirektörssystemet.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 höft. (Nr 109.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Järnvägsstyrelsens

förslag ur

organisationssynpunkt.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 109.

Järnvägsstyrelsens förslag innebär, såsom av den föregående redogörelsen

framgår, i organisatoriskt hänseende i främsta rummet dels anställande

av ytterligare en överdirektör, dels ock en minskning av

byråernas antal från 17 (med inräknande av den allenast på extra stat

uppförda byggnadsbyrån) till 12, därvid är att märka, att chefen för

en av dessa, militärbyrån, icke är uppförd å styrelsens stat utan å

generalstabens. Sålunda föreslår järnvägsstyrelsen sammanslagning av telegrafbyrån

och byrån för elektrisk drift till en elektroteknisk byrå, å vilken

förutvarande byrådirektören å telegrafbyrån skulle placeras såsom avdelningschef

med titel telegrafdirektör. Vidare föreslås, att maskininspektionsbyrån

sammanföres med maskinbyrån och att nuvarande byrådirektören

å maskininspektionsbyrån placeras såsom avdelningschef och maskininspektör

på den nya maskinbyrån. I samband därmed skulle å maskinbyrån

inrättas en byråingenjörsbefattning av första klass utöver den nu

befintliga, men skulle i stället en av de nuvarande byråingenjörsbefattningarna

av andra klass indragas. De tre taxebyråerna, persontaxebyrån,

inrikes godstaxebyrån och utrikes godstaxebyrån, skulle sammanslås

till två byråer, en inrikes taxebyrå och en utrikes taxebyrå. Av de

tre hittillsvarande byrådirektörsbefattningarna å dessa byråer skulle en

förändras till sekreterarbefattning å endera av de bägge nya byråerna. Banbyrån,

bankonstruktionsbyrån, bangårdsbyrån och byggnadsbyrån skulle

sammanslås till två byråer, banbyrån och byggnadsbyrån. Av den

sistnämnda skulle enligt järnvägsstyrelsens förslag handläggas, förutom

de ärenden, som nu höra dit, dels bangårdsbyråns ärenden, dels ock

vissa byggnadsärenden, som för närvarande handläggas å banbyrån eller

av distriktsförvaltningama. Till banbyrån skulle, med bibehållande av

dess nuvarande ärenden i övrigt, tillika hänföras de å bankonstruktionsbyrån

nu handlagda ärendena. I personalhänseende skulle den ifrågasatta

anordningen beträffande dessa fyra sistnämnda byråer medföra, att

två befattningar bortfölle, nämligen byrådirektörsbefattningen å bankonstruktionsbyrån

och notarietjänsten å byggnadsbyrån, att i stället för

byrådirektören å bangårdsbyrån samt byrådirektören för tekniska ärenden

å byggnadsbyrån anställdes två överingenjörsassistenter å den nya byggnadsbyrån

samt att byrådirektören för juridiska ärenden å byggnadsbyrån

ersattes med en sekreterare och ombudsman. Beträffande benämningen

å cheferna för byråerna föreslår styrelsen, att den skulle bliva byråchef

i stället för byrådirektör; vidkommande chefen för byggnadsbyrån

skulle ändring dock icke göras, utan skulle denne fortfarande benämnas

överingenjör.

Vidare innebär järnvägsstyrelsens förslag, såsom av redogörelsen

därför framgår, uppflyttning till sekreterare av sex notarier, som hava

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

att i egenskap av byråchefs närmaste man vid förfall för honom inträda

såsom föredragande i styrelsen. Slutligen innefattar förslaget, såsom

jämväl omnämnts, oberoende av omorganisationen, inrättande av två nya

notariebefattningar, en å trafikbyrån och en å inrikes taxebyrån.

Följande tabell torde, med bortseende från sistnämnda två notariebefattningar,

åskådliggöra verkningarna i personalhänseende av den utav

styrelsen föreslagna byråindelningen:

Nuvarande organisation:

Telegrafbyrån:

byrådirektör ................................. 1

byråingenjör I kl......................... 1

Byrån för elektrisk drift:

byrådirektör .................................. 1

byråingenjör I kl.......................... 1

Summa 4

Maskinbyrån:

byrådirektör .................................... 1

byråingenjör I kl............................ 1

notarie................................................ 1

byråingenjörer II kl...................... 2

Maskininspektionsbyrån:

byrådirektör ................................... 1

byråingenjör II kl......................... 1

Summa 7

Persontaxebyrån:

byrådirektör .................................... 1

notarie................................................ 1

Föreslagen organisation:

Elektrotekniska byrån:

byråchef............................................. 1

telegrafdirektör .............................. 1

byråingenjörer I kl......................... 2

Summa 4

Maskinbyrån:

byråchef............................

.................. 1

maskininspektör............

.................. 1

byråingenjörer I kl. ...

.................. 2

notarie...............................

.................. 1

byråingenjörer II kl....

o

Summa 7

Inrikes taxebyrån:

byråchef....................................

......... 1

matematiker ...........................

........ 1

sekreterare..............................

o

......... w

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Anställande

av ytterligare

en överdirektör

och sonschef.

32

Nuvarande organisation:

Inrikes godstaxebyrån:

byrådirektör ................................... 1

matematiker .................................. 1

notarie............................................... I

Utrikes godstaxebyrån:

byrådirektör .................................... 1

notarie............................................... 1

Summa 7

Banbyrån:

byrådirektör ................................... 1

arkitekt ............................................. 1

byråingenjör I kl............................ 1

notarie ...*........................................ 1

Bankonstruktionsbyrån:

byrådirektör .................................... 1

byråingenjörer I kl...................... 2

» II » .................... 2

Bangårdsbyrån:

byrådirektör ..........

byråingenjör I kl..

Byggnadsbyrån:

överingenjör..........

byrådirektörer ......

byråingenjör I kl.,

notarie......................

1

1

1

2

1

1

Summa 16

Föreslagen organisation:

Utrikes taxebyrån:

byråchef............................................ 1

sekreterare ...................................... 2

Summa 7

Banbyrån:

byråchef............................................. 1

arkitekt............................................ 1

byråingenjörer I kl..................... 3

notarie................................................ I

byråingenjörer II kl.

Byggnadsbyrån:

överingenjör .................................. 1

överingenjörsassistenter............... 2

sekreterare och ombudsman ...... 1

byråingenjörer I kl...................... 2

Summa 14

Vidkommande först frågan om anställande av ytterligare en överdirektör

och souschef må erinras, att enligt nu gällande bestämmelser

överdirektören och souschefen avgör alla till de åtta å ordinarie stat

uppförda rent tekniska byråerna (banbyrån, bankonstruktionsbyrån, bangårdsbyrån,

telegrafbyrån, maskin byrån, förrådsbyrån, maskininspektions
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kling1. May.ts Nåd. Proposition Nr 109. 53

byrån och byrån för elektrisk drift) hörande ärenden med undantag

allenast för ärenden, i vilka expedition skall avlåtas till Kungl. Maj:t,

och de särskilt viktiga ärenden, som anses erfordra inhämtande av generaldirektörens

mening och beslut i frågan. Generaldirektören handlägger

således nu själv ärenden tillhörande övriga byråer (administrativa bvrån,

kamerala byrån, trafikbyrån, tidtabellsbyrån, militärbyrån, de tre taxebyråerna

samt den å extra stat uppförda byggnadsbyrån). Den verksamhet

i fråga om sammanhållning och enhetlighet, som den nuvarande överdirektören

utövar, är sålunda i främsta rummet inriktad på de tekniska

byråerna. Om en ny överdirektörsbeställning inrättas, skulle denne nye

överdirektör erhålla en uppgift i fråga om flertalet av de icke tekniska

byråerna motsvarande den, som den hittillsvarande överdirektören utövar

vidkommande de tekniska byråerna. Inrättandet av ytterligare en överdirektörsbeställning

skulle sålunda medföra en av behovet synnerligen

påkallad, högst väsentlig lättnad i generaldirektörens arbetsbörda, i det

handläggningen av de löpande ärendena å de icke tekniska byråerna

skulle avlyftas från honom och erforderlig tid beredas generaldirektören

för behandling av de stora, initiativkrävande frågorna inom jämvägsförvaltningen.

Detta är det huvudsakliga syftet med inrättandet av en

ny överdirektörsbeställning. Härutöver äro emellertid åtskilliga påtagliga

fördelar förenade med detta förslags genomförande. Sålunda måste

enhetlighet och samverkan vid behandling av ärendena å de icke tekniska

byråerna d. v. s. ärenden, som beröra trafik- och taxeväsendet, i avsevärd

mån befordras genom denna anordning. En annan icke oväsentlig fördel

ligger däri, såsom i 1913 års proposition framhölls av dåvarande departementschefen,

att de icke tekniska ärendena få en representant i den

högsta ledningen inom styrelsen. Slutligen må framhållas, att inrättandet

av ytterligare en överdirektörsbeställning icke blott för generaldirektören

möjliggör en mer omfattande inspektionsverksamhet utan även, att han

å sina inspektioner kan åtföljas av vederbörande överdirektör, utan att

styrelsen behöver sakna ställföreträdare för generaldirektören. Jag anser

mig av dessa skäl böra varmt förorda förslaget.

Vad avlöningen beträffar, vilken av järnvägsstyrelsen föreslagits till

samma belopp, som gäller för den nuvarande souschefen eller 12,000

kronor, synes mig däremot ej vara något att erinra. Då den nye överdirektören

liksom den hittillsvarande kommer att tillsättas allenast på vissa

år, bör hans anställande icke förhindra en framtida, mera genomgripande

omreglering av järnvägsförvaltningen. Med hänsyn till en dylik

omorganisation torde emellertid förordnandet för den nye överdirektören

böra avse kortare tid, än som gäller för den nuvarande överdirektören

eller sex år. Därjämte torde, på sätt 1913 års statsutskott ifrågasatt, i

s. 54 Kontrollera mot PDF

Byråindel
ningen.

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

förordnandet böra inryckas bestämmelse om skyldighet för den nyo överdirektören

att vid en eventuell omorganisation tjänstgöra i annan lämplig

befattning.

I detta sammanhang ber jag få erinra därom, att, såsom av styrelsens

framställning framgår, Kungl. Maj:t funnit nödigt att till lättande av

generaldirektörens arbetsbörda tillsvidare förordna en därför lämplig

tjänsteman att jämte souschefen biträda chefen vid utövningen av hans

ämbete. Den sålunda förordnade tjänstemannen, en av byrådirektörerna

inom styrelsen, handlägger enligt provisoriskt träffade bestämmelser i

generaldirektörens ställe ärenden hörande till sex byråer, nämligen trafikbyrån,

tidtabellsbyrån, militärbyrån och de tre taxebyråerna, varjämte

han fortfarande utövar sin ordinarie befattning. Generaldirektören handlägger

således själv, såsom nu provisoriskt är ordnat, ärenden hörande

till administrativa byrån, kameralbyrån och byggnadsbyrån. Det för nyssnämnda

byrådirektör uti ifrågavarande hänseende sist meddelade förordnandet

omfattar tiden intill utgången av nästkommande juli månad, men

är det min avsikt att föreslå fortsatt förordnande för samme person till

årets slut; den 1 januari 1915 skulle nämligen, på sätt här nedan av

mig hemställes, de i denna proposition föreslagna ändringarna i styrelsens

organisation träda i kraft. Av skäl, som framgå av styrelsens ovan

återgivna framställning, har Kungl. Maj:t hittills icke tillerkänt den sålunda

förordnade byrådirektören någon ersättning för hans i följd av förordnandet

ökade arbete. Den ersättning, som härför bör tillkomma honom,

torde emellertid skäligen böra bestämmas till enahanda belopp, för år

beräknat, som här ovan föreslagits såsom avlöning för den nye överdirektören,

och ämnar jag upptaga frågan härom till slutlig behandling, sedan

riksdagen prövat föreliggande omorganisationsförslag.

Vad därefter angår den av järnvägsstyrelsen föreslagna byråindelningen,

för vilken jag här ovan redogjort, synes mig densamma i stort

sett vara ägnad att på ett lyckligt sätt tillgodose det inom riksdagen

uttalade önskemålet att, med bibehållande av den ledande principen i

styrelsens nuvarande organisation, till befrämjande av enhetligheten i

ärendenas behandling minska antalet byråer. Detta är enligt förslaget

minskat med icke mindre än 5 eller från 17 till 12.

Byrådirektören Billing har i sin reservation uttalat den uppfattningen,

att järnvägsstyrelsens förslag innebär en avvikelse från nämnda

princip, vilken, såsom ovan framhållits, går ut därpå att sakkunskapen

skall utan mellanled framträda direkt inför den beslutande myndigheten.

Enligt reservantens mening skulle nämligen genomförandet av styrelsens

förslag komma att medföra en alltför stor sammanhopning av ärenden

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100. 55

på den nya banbyrån, varaf onyttigt dubbelarbete skulle bliva en nödvändig

följd. Reservanten anser därjämte, att telegrafbyråns sammanslagning

med byrån för elektrisk drift ej heller är förenlig med förenämnda

princip. Reservanten förordar för sin del, att banbyrån, bankonstruktionsbyrån

och telegrafbyrån sammanföras till två byråer, en

banbyrå och en byrå för telegraf- och signalväsendet; till den förra

skulle enligt reservanten överföras bankonstruktionsbyråns avdelning för

broar och bankonstruktionsärenden, och den andra skulle bildas genom

sammanslutning av bankonstruktionsbyråns avdelning för signal- och

säkerhetsväsendet med telegrafbyrån. Till sistnämnda byrå skulle enligt

reservanten höra jämväl alla å telegrafbyrån nu handlagda ärenden angående

belysning på bangårdar och stationer.

Vad först angår reservantens huvudanmärkning, att med det föreliggande

förslaget sakkunskapen ej omedelbart skulle få göra sig gällande,

vill jag erinra, att inom de flesta av styrelsens byråer förekomma

ärenden av sinsemellan så olika beskaffenhet, att för deras sakkunniga

behandling fordras alldeles olika specialutbildning hos de tjänstemän,

som närmast syssla med deras beredning. Vederbörande byråchef kan

däremot ej behöva i detalj besitta samma sakkunskap som nämnda

tjänstemän för att kunna föredraga ärendena. Kravet på sakkunskap

får ej drivas till ytterlighet. Styrelsen skulle då få ett ännu större antal

föredragande byråföreståndare, än som nu finnas och som styrelsen

själv med hänsyn till därmed förknippade olägenheter nu strävar att

minska. Enligt min mening har styrelsen i sitt förslag följt principen att

sammanföra endast med varandra likartade eller sammanhängande ärenden

till grupper, som, så långt det praktiskt sett är erforderligt, kunna

av en person behärskas.

Vad beträffar reservantens förslag om placeringen av telegrafbyråns

ärenden, synes detsamma icke alldeles stämma överens med hans förut

uttalade åsikter om sakkunskapens framträdande vid föredragningen, i

det han vill sammanföra ärenden angående växel- och signalsäkerhetsanläggningar,

som huvudsakligen fordra insikter i väg- och vattenbyggnadskonst

samt mekanik, med telegraf- och telefonärenden i stället för

att låta dessa senare, såsom styrelsen föreslagit, tillhöra den elektrotekniska

byrån, med vars huvuduppgift telegraf- och telefonärendena torde

mera höra samman. Jag vill i detta avseende allenast tillägga, att,

enligt vad jag inhämtat, bankonstruktionsbyrån i fråga om säkerhetsanläggningar

mera sällan behöft samråda med telegrafbyrån men

däremot ofta nog med banbyrån och bangårdsbyrån, detta på den

grund att säkerhetsanläggningarnas planerande nära sammanhänger med

spåranordningarna och fordrar ingående kännedom om spårsystemens

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kung}.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

användning och trafikens skötsel, frågor som ligga fjärran från telegrafbyråns

nuvarande verksamhetsområde men mycket nära beröra banbyråns

och bangårdsbyråns. Vidare har det påvisats, att planläggningen av

säkerhetsanläggningarna icke erfordrar någon i telegraf- eller telefonväsendet

speciellt utbildad personal. Vid åtskilliga utländska järnvägar

är visserligen förhållandet, att telegraf- och telefonväsendet samt signalsäkerhetsväsendet

äro sammanförda å en byrå inom järn vägsförvaltningen,

men anledningen därtill torde vara, dels att en elektroteknisk

byrå där ursprungligen ej funnits eller ännu ej finnes, dels ock att föredraganden

för växel- och signalsäkerhetsärenden, som där ofta äro av

större omfattning än telegraf- och telefonärenden, mycket väl medhinner

att handlägga jämväl sistnämnda ärenden. Enligt vad jag inhämtat hos

järnvägsstyrelsen, har den inom styrelsen rådande anordningen, enligt

vilken ifrågavarande olika slag av ärenden handläggas å skilda byråer,

hittills icke medfört några påvisbara olägenheter. Slutligen förtjänar

framhållas, att i och med införande av elektrisk drift å olika bandelar

ärendena å telegrafbyrån torde erhålla ett ytterligare samband med ärendena

å byrån för elektrisk drift. De för elektrisk drift använda starkströmsledningama

torde nämligen kunna komma att föranleda rubbningar i svagströmsledningarna

för telegraf och telefon, om ej vissa säkerhetsåtgärder

vidtagas. Ansvaret för dessa och för allt övrigt, som sammanhänger

med den elektriska driften, torde därför böra läggas på en och samma

byrå. För övrigt torde man, i olikhet med reservanten, med fullt fog

kunna antaga, att chefen för den föreslagna nya elektrotekniska byrån,

vilken chef bör vara en erfaren starkströmstekniker, tillika alltid skall

äga erforderlig sakkunskap att handlägga telegraf- och telefonärenden.

Av det anförda torde framgå, att praktiska skäl tala för den av styrelsen

föreslagna grupperingen av ifrågavarande ärenden. Till elektrotekniska

byrån böra då jämväl höra de nu å telegrafbyrån handlagda

ärendena rörande elektrisk belysning.

Ehuru jag sålunda för min del funnit järnvägsstyrelsens organisationsförslag,

i dess helhet betraktat, förtjänt att förordas till antagande,

har jag dock på en punkt stannat i tvekan om lämpligheten att följa

detsamma. Jag syftar därvid på förslaget att uppföra byggnadsbyrån

på ordinarie stat. Visserligen kan icke förnekas, att goda skäl finnas, som

tala för bifall till styrelsens framställning även i detta avseende. Det har

av styrelsen framhållits, att byggnadsbyråns uppförande å ordinarie stat

skulle möjliggöra frånskiljande av de större nybyggnadsarbetena vid färdiga,

banor från de organ, som nu hava att handlägga ärenden angående det

ordinarie banunderhållet, samt dessa byggnadsarbetens sammanförande med

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

arbetena för nya banlinjer under en ledning å byggnadsbyrån. Man

skulle således i stället för två byggnadsorgan erhålla ett, varigenom

givetvis vunnes större enhetlighet i ledningen. Arbetsuppgiften för

byggnadsbyrån skulle genom denna omändring bliva jämnare, vilket å

sin sida skulle medföra ett bättre utnyttjande av arbetskrafterna. Slutligen

skulle med byggnadsbyråns uppförande å ordinarie stat vinnas,

att kompetent arbetskraft lättare skulle stå att erhålla, då eu fastare

anställningsform erbjödes. Arbetskraften skulle då sannolikt också ställa

sig något billigare, än när den anlitas såsom extra.

Alla dessa synpunkter behjärtar jag visserligen till fullo, men det

torde kunna ifrågasättas, huruvida frågan om lämpligaste sättet att anordna

ledningen av statens järnvägsbyggnader, om man ser saken

i hela dess vidd, kan anses hava varit föremål för den ingående utredning

och det allsidiga övervägande, att tiden nu kan sägas vara

inne för ett definitivt avgörande av densamma. Mig synes detta näppeligen

vara fallet. Jag vill i detta sammanhang erinra om de sinsemellan

mycket avvikande meningar angående det lämpligaste sättet

för järnvägsbyggnadsärendenas handläggning, som tid efter annan och

nu senast i en inom andra kammaren vid innevarande års första riksdag

väckt motion (nr 67) kommit till synes. Därtill kommer, att de

påtalade brister, som vidlåda den nuvarande organisationsformen för

järn vägsförvaltningen, synas mig kunna avhjälpas utan att i sammanhang

därmed frågan om byggnadsärendenas definitiva placering behöver upptagas

till prövning.

För egen del håller jag alltså före, att frågan om byggnadsbyråns

försättande på ordinarie stat ej för närvarande bör upptagas till avgörande.

Detta torde emellertid icke behöva utgöra hinder för att i

enlighet med styrelsens förslag sammanföra ny byggnadsarbetena vid

färdiga banor med arbetena å nya banlinjer. Åven om byggnadsbyrån

bibehålies å extra stat, kan, efter vad jag vid överläggning med chefen

för styrelsen övertygat mig om, till nämnda byrå förläggas såväl nuvarande

bangårdsbyråns ärenden som ock de större nybyggnadsarbeten

vid de trafikerade banorna, vilka för närvarande handläggas dels av banbyrån

dels av distriktsförvaltningarna. Därigenom skulle arbetsuppgiften för distriktsförvaltningarna

och bansektionsbefälet lättas och utjämnas, i det att de

förra mera odelat skulle få ägna sig åt sin uppgift beträffande trafikens skötsel

samt baningenjörerna och dem underlydande personal skulle beredas

nödig tid att utföra de för trafiksäkerheten så viktiga inspektionerna,

vilka nu ofta måste eftersättas för arbetet med de stora nybyggnadernas

beredande och utförande. I denna riktning har för övrigt uttalande gjorts

av såväl den s. k. Malmslättskommissionen som statens järnvägars överrevisorer.

Arbetsuppgiften för byggnadsbyrån skulle ock genom den före
Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 74 höft. (Nr 109.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

Andrad tjänsteställning

och avlöning

för vissa

befattningshavare.

58 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

slagna omplaceringen av ärendena, på sätt ovan antytts, göras mera

jämn i och med det, att till byrån överflyttades jämväl de mera regelbundet

återkommande utvidgningsarbetena vid färdiga banor, varigenom

byggnadsledningen bleve mera oberoende av de under olika år mycket

ojämnt beviljade anslagen till nya banor. Med sålunda vunnen jämnare

arbetstillgång skulle följa större möjlighet att rekrytera och bibehålla en

erfaren befäls- och arbetarkår för samtliga nybyggnad sarbetens beredande

och utförande. Genom enhetligheten i byggnadsledningen skulle vidare

vinnas ett fullständigare tillvaratagande av erfarenheterna från tidigare

utförda arbeten och därav följande större säkerhet i uppgörandet av kostnadsberäkningar

för nyanläggningar och genom personalens användning

växelvis vid byggandet av nya banor och vid de nybyggnadsarbeten,

som nu hänföras till banunderhållet, skulle kunna åstadkommas bättre utbildning

av personalen och hos denna samlas större och mera mångsidig

erfarenhet i hithörande frågor. Genom sålunda vunnen ökad erfarenhet

.skulle vid byggandet av nya banlinjer frågor rörande dessas framtida

drift och underhåll redan från byggnadsarbetets början kunna på ett

bättre och mera ändamålsenligt sätt tillgodoses.

\ id genomförande av vad sålunda föreslagits, bör bangårdsbyrån

inordnas under byggnadsbyrån såsom eu självständig bangårdsavdelning.

Den nu å bangårdsbyrån tjänstgörande byrådirektören bör fortfarande

uppföras å ordinarie stat samt genom bestämmelse i instruktionen placeras

såsom chef för bangårdsavdelningen och sålunda komma att ersätta

den ene av de utav järnvägsstyrelsen föreslagna två överingenjörsassistenterna

å byggnadsbyrån. Den nu å bangårdsbyrån befintlige

byråingenjören av I kl. bör likaledes fortfarande vara uppförd å ordinarie

stat med placering å den nya byggnadsbyråns bangårdsavdelning.

Till övriga byggnadsbyrån vidkommande frågor torde jag få återkomma

härnedan i samband med förslagets granskning ur löneteknisk synpunkt.

Beträffande de förändringar, järnvägsstyrelsen föreslagit i fråga om

vissa tjänstemäns tjänsteställning och avlöningsförmåner, märkes först

frågan om byraföreståndarnas ställning och avlöning. Enligt styrelsens

förslag av år 1912, till vilket den kungliga propositionen i detta avseende

anslöt sig, skulle avlöningen, inberäknad ersättning för bostad och

bränsle, till dessa tjänstemän utgöra lägst 7,800 och högst 8,700 kronor

eller samma belopp, vartill ban-, maskin- och trafikdirektörernas avlöning

uppgår med inräknande av ersättning för bostad och bränsle å dyraste

levnadsort. En höjning av lönerna för byrå föreståndarna inom styrelsen

synes mig vara av förhållandena ovillkorligen påkallad, därest icke de

bäst kvalificerade förmågorna skola föredraga linjetjänstgöringen eller

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

enskild tjänst, och styrelsen sålunda få åtnöjas med mindre kvalificerade

personer. Efter allt vad under ärendets föregående behandling och

nu av styrelsen därutinnan anförts torde skälen härför icke ånyo behöva

närmare utvecklas. Jag vill emellertid tillägga, att under år 1913 återigen

två byrådirektörer sökt sig ut till mera givande befattningar å

linjen, och innevarande år har en byrådirektör mottagit anställning i

enskild järnvägs tjänst.

V ad det föreslagna lönebeloppet angår, framkom vid nästlidet års riksdag

icke någon direkt invändning däremot. Då distriktscheferna åtnjuta en avlöning

av 10,000 kronor samt avdelningscheferna å linjen en avlöning av

högst 8,700 kronor, skulle med den för byråföreståndarna i styrelsen nu

föreslagna avlöningen vinnas, att allenast distriktschefsbefattningarna men

ej barn-, maskin- och trafikdirektörsbefattningarna bleve från avlöningssynpunkt

mera begärliga för byråföreståndarna, ett önskemål, som måste

uppställas såsom en minimifordran, därest de ständigt framhållna olägenheterna

med avseende å byrådirektörernas flykt från styrelsen till

linjen och därav följande försvagande av styrelsen skola kunna något

så när avhjälpas. Dessa olägenheter torde därmed visserligen icke vara

fullt avhjälpta. Med hänsyn till de höga levnadskostnaderna i Stockholm

kan det nämligen synas lockande för byråföreståndarna att söka

sig ut även till sådana befattningar å linjen, vilkas innehavare hava samma

löneförmåner som de själva. Men givetvis skulle en dylik förhöjning medföra

större möjligheter för järnvägsstyrelsen att behålla dugande krafter. Jämför

man avlöningen för ledamöter i statens andra affärsdrivande verk, exempelvis

generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen, utgår denna med en begynnelseavlöning

av 8,000 kronor och en slutavlöning av 9,000 kronor och

således med högre belopp än nu föreslagits för byrådirektörerna i järnvägsstyrelsen.

I och för sig torde det vara föga förenligt med billighet

och rättvisa, att ledamöterna av järnvägsstyrelsen, vilkas arbetsbörda, på

sätt styrelsen påvisat, är synnerligen stor och stadd i oavbruten tillväxt,

skola avlönas med lägre belopp än ledamöterna i närmast motsvarande

verk. Därtill kommer konkurrensen med den enskilda industrien, som

ofta bjuder högre avlöning. Ur flera synpunkter vore det följaktligen önskvärt

att, på sätt reservanterna inom järnvägsstyrelsen vid framläggandet

av 1912 års förslag hemställde, bestämma byrådirektörernas löner till högre

belopp än de nu föreslagna 7,800—8,700 kronor, men å andra sidan

synes det mig icke kunna ifrågakomma att gå utöver vad i propositionen

till 1913 års riksdag och nu av järnvägsstyrelsen föreslagits. I andra

centrala verk än de ovan nämnda utgör avlöningen för ledamot 8,100

—8,700 kronor, således samma slutbelopp som i förevarande avseende

löreslagits. Med tillerkännande av den nu föreslagna förhöjda avlö
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

ningen synes det mig lämpligt att i enlighet med den i 1913 års proposition

gjorda hemställan utbyta benämningen byrådirektör mot byråchef.

I likhet med dåvarande departementschefen anser jag, såsom redan antytts,

att i någon mån ökad garanti för kvarhållande av dugliga krafter inom stjurelsen

skall vinnas genom att sålunda göra de föredragande ledamöterna jämväl

till namnet likställda med byråchefer i statens andra centrala verk. Vid

löneregleringens genomförande bör vidare tillses, att byråcheferna jämväl

i avseende å bostadsförmån fullt likställas med avdelningschefer å linjen,

något som i sin mån — oavsett bostadsförmånens olika värde på olika orter

— kan bidraga till genomförandet av det önskvärda tjänsteutbvtet mellan

dessa funktionärer.

Beträffande avlöningen för byråingenjörerna av l:a klass, vilken avlöning

för närvarande utgår med lägst 5,700 kronor och högst 6,600

kronor, har järnvägsstyrelsen föreslagit en höjning till 6,600 respektive

7,500 kronor, likaledes i ändamål att underlätta förvärvandet av duglig

personal för dessa viktiga tekniska befattningar. Ehuru jag till fullo

inser de svårigheter, som kunna uppstå för järnvägsstyrelsen liksom för

övriga tekniska verk, då det gäller att i konkurrensen med de enskilda

företagen söka förvärva fullgoda arbetskrafter, finner jag mig likväl icke

kunna understödja styrelsens förslag i denna del. Det kan nämligen

icke frånkommas, att sådan höjning av lönerna för innehavarna av de

tekniska tjänsterna närmast under byråcheferna kommer att medföra en

viss olikformighet i löneskalan, som icke utan skäl kan befaras verka

mindre lyckligt gent emot andra kategorier tjänstemän och därför måhända

i fråga om samarbetet inom verket skulle kunna medföra olägenheter.

Det är jämväl att märka, att styrelsen i sin framställning av år

1912 icke hemställde om någon dylik löneförhöjning. Jag finner mig

på nu anförda skäl ej kunna tillstyrka styrelsens nu föreliggande framställning

i denna del.

Om den hittillsvarande avlöningen för byråingenjörerna av l:a klass

bibehålies, synes mig icke skäl föreligga att såsom nya befattningshavare

anställa en telegrafdirektör och en maskininspektör, vilka enligt styrelsens

förslag jämte de å den tillämnade byggnadsbyrån upptagna två överingenjörsassistenterna

skulle utgöra en löneklass för sig med en avlöning av

lägst 7,200 kronor och högst 8,100 kronor. Inrättandet av dessa befattningar

torde av styrelsen ansetts följa såsom en konsekvens av den föreslagna

löneförhöjningen för byråingenjörerna av l:a klassen, och har

följaktligen skälet för befattningarnas tillskapande bortfallit i och med

nämnda byråingenjörers bibehållande vid nu gällande avlöning. Då den

här ifrågasatta löneförhöjningen ej kan anses direkt motiverad av den

föreslagna omorganisationen, synes anledning saknas att ej bibehålla

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

byrådirektörs benämning och hittillsvarande avlöning för de föredragande,

vilka, på sätt av det ovan anförda framgår, å vederbörande nya byrå

skola handlägga de ärenden, som förut tillhört telegrafbyrån respektive

masldninspektionsbyrån.

Vad därefter angår befattningshavarna å den nya byggnadsbju-ån,

har järnvägsstyrelsen, såsom ‘förut nämnts, föreslagit, att dessa skulle

utgöras av, förutom överingenjören och chefen för byrån, två överingenjörsassistenter,

en sekreterare och ombudsman samt två byråingenjörer av

första klass. I sammanhang med själva organisationsfrågans behandling

har jag redan föreslagit, att den nu å bangårdsbyrån tjänstgörande byrådirektören

skulle placeras såsom chef för bangårdsavdelningen inom byggnadsbyrån

och sålunda ersätta en av de utav styrelsen föreslagna överingenjörsassistenterna.

Någon anledning att ändra vare sig benämningen

eller avlöningen för denna tjänsteman torde vid sådant förhållande ej

föreligga. Övriga tjänstemän å byrån skulle enligt mitt förslag såsom

hittills avlönas å extra stat. Jag anser mig dock böra nämna, att såväl

med hänsyn till likställigheten mellan chefen för bangårdsavdelningen

och överingenjörens närmaste man för handläggning av ärenden angående

nya bananläggningar och dubbelspår som ock av ovan anförda avlöningstekniska

skål, torde nuvarande byrådirektörsbefattningen för tekniska ärenden

å byggnadsbyrån böra bibehållas med byrådirektörs avlöning och sålunda

ersätta den andre av de två föreslagna överingenjörsassistenterna.

Likaledes torde förslaget att omändra byrådirektörsbefattningen för juridiska

ärenden å byggnadsbyrån till en sekreterar- och ombudsmanstjänst

med byrådirektörs avlöning eller 6,600—7,500 kronor innebära olägenheter

av samma art, som ovan angivits beträffande den föreslagna telegrafdirektörsbefattningenm.

fi.

tjänsteman benämnes enbart sekreterare, allra hälst en stor del av de

nu å byggnadsbyrån förekommande rent juridiska ärendena, enligt vad

styrelsen föreslagit, skulle överflyttas till administrativa byrån. Av anförda

skäl torde hans arvode böra sättas lika med övriga sekreterares.

Befattningshavarna å byggnadsbjnrån hava, med undantag för överingenjören,

hittills förordnats av järnvägsstyrelsen. Lämpligt synes

emellertid vara att, till beredande av en bättre ställning och större likställighet

med de å ordinarie stat uppförda tjänstemännen å motsvarande

befattningar, de i nämnda stat ej upptagna byrådirektören och sekreteraren

å byggnadsbjrrån erhålla förordnande av Kungl. Maj:t.

Järnvägsstyrelsens i samband med omorganisationen gjorda framställning

om inrättande av en byråingenjörsbefattning av första klass å

maskinbyrån i stället för en av byråingenjörsbefattningarna av andra

klass biträder jag på de av järnvägsstyrelsen anförda skäl.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Vissa notariebefattningars

uppflyttande

till sekreterarbefattningar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Styrelsen har vidare föreslagit förändrad tjänsteställning för vissa

av de hos styrelsen anställda notarier.

Redan i underdånig skrivelse den 28 maj 1902 angående lönereglering

vid statens järnvägar meddelade styrelsen, att inom densamma

ifrågasatts, huruvida icke ändring i staten över fasta arvoden borde ske

beträffande bl. a. vissa notariebefattningar, men ansåg styrelsen för det

dåvarande tiden icke vara inne att i detta ämne framlägga difinitivt

förslag. Vid framläggandet av 1912 års omorganisationsförslag fann

styrelsen emellertid förhållandena påkalla, att det sålunda redan år 1902

väckta förslaget ånyo upptoges till behandling, och har styrelsen nu

åter framlagt förslag i samma riktning.

Frånsett militärbyrån, rörande vars notarie ingen ändring är ifrågasatt,

finnes å övriga icke tekniska byråer följande antal innehavare av

notariebefattningar, nämligen å administrativa och kamerala byrån gemensamt

en notarie, å trafikbyrån en notarie, å tidtabellsbyrån två notarier

samt å en var av de tre taxebyråerna en notarie, inalles 7

notarier. Anledningen till att å tidtabellsbyrån finnas två befattningshavare

av denna grupp beror därpå, att inom denna byrå göromålen

äro fördelade i två olika grupper, nämligen tidtabells- och vagnfördelningsärenden,

och beträffande varje av dessa båda grupper har så förfarits,

att vederbörande notarie närmast under byrådirektören bereder

tidtabells- respektive vagnfördelningsärenden.

Med beaktande av nu angivna förhållande i fråga om de båda

notarierna å tidtabellsbyrån är varje notarie å ifrågavarande icke tekniska

byråer byrådirektörens närmaste man, och åligger det honom i denna

egenskap, såsom framgår av den för styrelsen utfärdade arbetsordning,

i främsta rummet att tillhandagå byrådirektören vid beredning av byrån

tillhörande ärenden, att vid förfall för byrådirektören förrätta dennes

tjänst och således i dylika fall fullgöra å honom vilande föredragningsskyldighet

samt att vara arbetsledare å byrån eller inom tidtabellsbyrån

respektive avdelning därav. Likasom de nuvarande byrådirektörerna

och byråingenjörerna åligger notarierna således maktpåliggande och ansvarsfullt

arbete, och föreligger även i fråga om dem ett behov att åt

styrelsen tillförsäkra erfarna arbetskrafter. Såsom förhållandet nu är,

eller att notaries avlöning är avsevärt lägre än trafikinspektörernas å

linjen, kan det ofta vara att befara vissa olägenheter vid rekryteringen

av dessa såsom byrådirektörernas närmaste män fungerande befattningshavare.

För att häva berörda olägenheter och bereda ifrågavarande befattningshavare

en mot deras arbete och ansvar mera svarande ställning

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

finner jag i likhet med styrelsen förändring av ifrågavarande notariers

ställning och avlöningsvillkor vara av behovet påkallad.

Inom tidtabellsbyrån finnas, såsom nämnt, två notarier, som båda

tjänstgöra såsom byrådirektörens närmaste man och som sålunda båda

vid förfall för denne inträda såsom ledamöter och föredragande var för

sitt område. I detta sammanhang ber jag få anmäla, att notarien å

tidtabellsbyrån A. Allander i en till civildepartementet ingiven skrift av

den 10 mars 1914 hemställt, att vid avlåtande av nådig proposition

angående omorganisation av styrelsen måtte tagas i övervägande, huruvida

icke två sekreterarbefattningar borde inrättas å nämnda byrå, i

styrelsens förslag benämnd tidtabells- och vagnbyrån. Dennas två avdelningar

äro, anför Allander, sinsemellan av väsentligt olika beskaffenhet.

Enligt styrelsens nu föreliggande förslag skulle å den blivande tidtabells-

och vagnbyrån allenast en notariebefattning uppflyttas till sekreterarbefattning,

och skulle den andra notariebefattningen å byrån fortfarande

finnas kvar såsom en sådan befattning.

Den nye sekreteraren skulle därvid komma att bereda ärendena för

den ena avdelningen och notarien att erhålla motsvarande åligganden

för den andra. Sålunda komme sekreteraren att förestå antingen tidtabells-

eller vagnavdelningen.

Allander uttalar i sin skrift den uppfattningen, att anordningen,

vilketdera av dessa alternativ än väljes, torde komma att medföra påtagliga

olägenheter. Att den ene av i verkligheten sidoordnade arbetsledare

skulle komma att intaga en lägre tjänsteställning, anser Allander

redan i och för sig vara en inkonsekvens. Om notarien ej skulle komma

att gå miste om viktiga befordringsmeriter, måste han förordnas som

sekreterare vid förfall för denne. Emellertid skulle den i tjänsten främste

bokhållaren på sekreterarens avdelning därigenom gå miste om alla

förordnanden i högre befattning, såvida han icke i stället förordnades

att upprätthålla notariebefattningen. Om dessa korsförordnanden följdriktigt

genomfördes, måste tjänstemännen i fråga tillfälligtvis flytta över

från den ena avdelningen till den andra, en åtgärd, som, då göromålen

å de bägge avdelningarna äro mycket olikartade, tydligen vore

olämplig.

Både på grund av den nu berörda svårigheten för innehavaren av

den ifrågavarande notariebefattningen att förvärva befordringsmeriter

och på grund av den relativa sänkning notariebefattningarna i allmänhet

komma att undergå enligt styrelsens förslag, bleve det enligt Allanders

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

mening antagligen svårt att, om styrelsens förslag vunne gillande, till den

här ifrågavarande notariebefattningen erhålla tjänsteman med erforderlig

kompetens. Befattningen komme nämligen att bliva mindre lockande än

en byråassistentbefattning, medan förhållandet vore motsatt med de nuvarande

notariebefattningarna å tidtabellsbyrån.

Genom inrättande av två sekreterarbefattningar å tidtabells- och

vagnbyrån skulle de nämnda olägenheterna bliva undanröjda och den

nuvarande arbetsfördelningen förbliva orubbad. Inrättades icke två sådana

befattningar, anser Allander det med hänsyn till betydelsen och

omfattningen av arbetet på vagnavdelningen böra stadgas, att sekreteraren

skall vara placerad på denna avdelning.

Allanders framställning vilar tydligen på den förutsättningen, att

tjänstemännens rätt till förordnanden och samlande av meriter skall gå

före den praktiska arbetsfördelningen. Det synes mig emellertid icke

lämpligt, att vid tillfällen, då sekreteraren tjänstgör som byråföreståndare,

notarien, som är placerad å den andra avdelningen, med nödvändighet

skall förordnas såsom sekreterare och samtidigt förestå den avdelning

inom byrån, som ordinarie sekreteraren eljest sköter. Sakkunskapen

måste i första hand tillgodoses, och intet hinder torde finnas, att bokhållaren

på sistnämnda avdelning förestår densamma, utan att han därför

behöver räkna meriter annat än som notarie. Finnes sekreterarförordnande

böra meddelas, finnes intet hinder, att ordinarie notarien erhåller

detta, men det oaktat sitter kvar å sin vanliga avdelning. Vissa notariers

uppflyttning till sekreterare sker huvudsakligen i syfte att i konkurrensen

med de bättre avlönade tjänstemännen å linjen kunna behålla de goda

krafterna i styrelsen. Från saklig synpunkt torde det vara likgiltigt, på

vilkendera av ifrågavarande byrås två avdelningar den såsom byråchefens

närmaste man fungerande sekreteraren tjänstgör. Jag finner emellertid

Allanders framställning icke föranleda ändring i vad styrelsen i den delen

föreslagit.

I stället för sex av de nuvarande notariebefattningarna skulle följaktligen

inrättas sex nya befattningar, nämligen en gemensam å administrativa

och kamerala byråerna, en å trafikbyrån, en å tidtabells- och

vagnbyrån samt tre å taxebyråerna. Vad angår avlöningen åt dessa

befattningshavare, böra de, på sätt styrelsen föreslagit, skäligen likställas

med närmaste högre grupp i löneskalan inom styrelsen, nämligen kamreraren,

byråingenjörer av I klass in. fl., och å linjen ban- och maskiningenjör

samt trafikinspektör av II klass, och således, inberäknat ersättning

för bostad och bränsle, avlönas med lägst 5,700 kronor och högst

6,600 kronor. För att bättre karaktärisera ställningen såsom den före
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

65

dragande byrådirektörens närmaste man, torde innehavarna av dessa

befattningar, såsom ock av styrelsen föreslagits, böra benämnas sekreterare.

Likställighet synes böra beredas de blivande sekreterarna med byråingenjörer

i avseende å tiden för rätt och skyldighet att avgå ur tjänsten

med pension.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att, såsom av det ovan

anförda framgår, en sjunde sekreterarbefattning skulle tillkomma på

det sättet, att en av de hittillsvarande byrådirektörerna å taxebyråerna

skulle förflyttas till en sekreterarbefattning å en av de nya taxebyråerna.

Styrelsens föreliggande förslag inrymmer vidare förändring i avseende

å ombudsmannens ställning och avlöningsvillkor. Då 1906 års

löneregleringskommitté föreslog avlöningen för ombudsmannen, motiverades

detta med hänsyn till beskaffenheten och omfattningen av den

verksamhet, han då utövade. Därvid framhölls särskilt, att det tillkomme

ombudsmannen, sedan han erhållit styrelsens fullmakt, att föra

talan i ett mål, att på eget ansvar författa alla inlagor i rättegången,

anskaffa utredning m. m., och att innehavaren av sagda befattning borde

äga ett ej obetydligt mått av praktisk-juridisk utbildning för att på ett

tillfredsställande sätt kunna ombesörja de med en ombudsmansbefattning

hos ett verk av den ekonomiska omfattning som statens järnvägar förenade

göromål. Vid avgivande av sitt förslag rörande ombudsmannen,

vilket förslag godkändes vid omregleringen, hade kommittén utgått därifrån,

att ombudsmannen såsom dittills skulle, såsom instruktionen stadgade,

i rättegångs- och andra mål efter erhållet uppdrag utföra styrelsens

talan samt, då sådant påkallades, i mål angående tjänstefel, vilka

av styrelsen handlades, verkställa utredning och avgiva utlåtande.

I den nådiga instruktion, som i anledning av omorganisationen år

1907 utfärdades, erhöll emellertid ombudsmannen den vidgade befogenheten

och det ökade ansvaret att icke allenast utreda bestraffningsmålen

utan även såsom ledamot i styrelsen föredraga dessa mål, vilka skulle

avgöras i annan ordning än andra inom styrelsen förekommande ärenden,

nämligen genom omröstning mellan de i beslutet deltagande med utslagsrätt

för ordföranden vid lika antal röster.

Med hänsyn till denna utvidgning av ombudsmannens verksamhetsområde

och hans enligt instruktionen givna ställning såsom föredragande

och deltagande i besluten i dessa frågor, vilka äro av synnerligen

grannlaga natur, finner jag i likhet med styrelsen skäl föreslå hans

uppflyttning i högre tjänsteställning.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 74 höft. (Nr 109.) 9

Ombudsmannen

å administrativa

byrån.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

övergångsbestämmelser

m. m.

Men även i fråga om avlöningen har jag funnit rättvisa och billighet

kräva en förbättring. En stor del av de rättegångar, för vilkas

rätta utförande han är närmast ansvarig, äro av mycket vidlyftig och

invecklad art, och rättstvisterna äro ofta av stor ekonomisk innebörd.

I detta hänseende må exempelvis nämnas, att av de under de senare

åren förekommande rättstvisterna av större ekonomisk betydelse närmare

ett 20-tal avsett ersättningsanspråk till belopp av omkring 10,000 kronor

och därutöver. I ett fall, nämligen i en rättegång med Hälsingborgs

stad angående bättre rätt till markområde, har staden själv uppskattat

tvisteföremålet till ett värde av en miljon kronor. I mål mot Växjö—

Alvesta järnvägsaktiebolag kan tvisteföremålets kapitalvärde beräknas till

inemot 800,000 kronor och i tre andra fall avser tvisten utfående av belopp

växlande mellan 100,000—150,000 kronor.

Dylika exempel äro ej att anse såsom säregna för en viss period,

utan ligger i sakens natur, att inom ett verk av så stor omfattning

rättstvister av betydande ekonomisk innebörd alltjämt måste uppstå,

vilka endast genom rättegång eller kompromiss kunna avgöras.

På grund av det anförda och då det torde vara synnerligen svårt

att binda en praktiskt erfaren jurist vid denna befattning, om löneförmåner

och tjänsteställning äro ofördelaktiga, anser jag mig böra tillstyrka,

att ombudsmannen, som skulle hava att handlägga och föredraga

bestraffningsärenden och rättegångsärenden, erhåller byrådirektörs tjänsteställning

och avlöningsförmåner.

På sätt styrelsen uttalat, torde det vara rättvist och billigt, att, i

anslutning till vad vid senaste löneregleringen för statsbanepersonalen ägde

rum, de nya avlöningsbestämmelserna för de av förslaget berörda befattningshavarna

omedelbart efter bestämmelsernas trädande i kraft varda i

sin helhet gällande för dessa befattningshavare, såsom om bestämmelserna

varit tillämpade under vars och ens tjänstetid i nu innehavande

befattning, dock ej för längre tid tillbaka än tiden för senaste löneregleringens

trädande i kraft eller den 1 januari 1908; i vilket avseende

övergångsbestämmelser böra, efter riksdagens medgivande, av Kungl.

Maj:t utfärdas.

För beredande av en översikt över de särskilda organisationsförslagens

verkningar i personalhänseende ber jag att få hänvisa till en

tablå, vilken torde få biläggas protokollet såsom bilaga H.

Den ekonomiska innebörden av nu framlagt förslag till ändringar

inom järnvägsstyrelsen framgår av den härvid fogade bilagan I.

Följande tablå utvisar olikheten i ekonomiskt hänseende mellan

järnvägsstyrelsens och Kungl. Maj:ts förslag.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Järnvägsstyrelsens förslag upptager, såvitt i detta avseende är i fråga:

högsta avlöning åt 2 överingenjörsassistenter, 1

maskininspektör och 1 telegrafdirektör å 8,100 kronor 32,400:

högsta avlöning åt en ombudsman och sekreterare » 7,500: —

» » »12 byråingenjörer av l:a klass

å 7,500.............................................................................. » 90,000: —

Summa kronor 129,900: —

Här förordade förslag upptager i stället, inberäknat den delvis å

extra stat uppförda byggnadsbyrån, för vars tjänstemän här beräknats

avlöning efter enahanda grunder, som enligt förslaget gälla för motsvarande

ordinarie befattningshavare:

högsta avlöning åt 4 byrådirektörer å 7,500 kronor 30,000: —

)> » » en sekreterare........................ » 6,600: —

» » »12 byråingenjörer av l:a

klass å 6,600.......................................................................... ” 79,200: —

Summa kronor 115,800: —

Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså, jämfört med järnvägsstyrelsens

förslag, en kostnadsminskning av 14,100 kronor.

Medtagas allenast de å ordinarie stat uppförda befattningshavarne,

får Kungl. Maj:ts förslag i denna del följande utseende:

högsta avlöning åt 3 byrådirektörer å 7,500 kronor

» » »11 byråingenjörer av l:a

klass å 6,600 ......................................................................... »

Summa kronor

Järnvägsstyrelsens förslag i motsvarande del upptager i

högsta avlöning åt 1 överingenjörsassistent, 1 maskininspektör

och 1 telegrafdirektör å 8,100 kronor

högsta avlöning åt 11 byrå ingenjörer av l:a

klass å 7,500: — ................................................................ *

22,500: —

72,600: —

95,100: —

stället:

24,300: —

82,500: —

Summa kronor 106,800:

Skillnaden i denna del utgör följaktligen 11,700 kronor.

Tager man endast hänsyn till de å ordinarie stat uppförda befattningshavarne

utgör skillnaden mellan järnvägsstyrelsens och Kungl. Maj:ts

förslag emellertid 34,800 kronor.

Nu gällande lönestat i dess helhet slutar å 347,700 kronor, järnvägsstyrelsens

förslag å 378,000 kronor samt Kungl. Maj:ts förslag å

363,900 kronor.

Med hänsyn tagen enbart till högsta ifrågakommande avlöning innebär

här framlagt förslag i dess helhet en kostnadsökning av allenast

16,200 kronor utöver nu gällande lönestat, under det järnvägsstyrelsens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Två nya

notariebefattningar.

^8 Kungl. Maj:t Nåd. Proposition Nr 109.

förslag medför en ökning i angivna hänseende av 30,300 kronor eller

således inemot dubbla beloppet.

Härtill kommer i bägge fallen den till 11,400 kronor uppgående

högsta kostnaden för de två utan sammanhang med omorganisationsförslaget

ifrågasatta notarierna, beträffande vilka jag nu går att yttra mig.

Oberoende av omorganisationsförslaget har järnvägsstyrelsen, såsom

nyss nämnts, föreslagit inrättandet av två nya notariebefattningar, en

å trafikbyrån och en å inrikes taxebyrån.

Vad först angår behovet av ökade arbetskrafter å trafikbyrån har

jag till kompletterande av vad järnvägsstyrelsen i sin underdåniga framställning

anfört från styrelsen införskaffat en del uppgifter angående

byråns arbetsbörda in. m., och torde därav följande böra här omnämnas.

De ärenden, som det tillkommer byrådirektören å trafikbyrån att

bereda till föredragning eller, efter beredning å annan byrå, taga ställning

till, kunna indelas i följande huvudgrupper:

FöiTaltningsbestämmels er.

Organisation, beredes av administrativa byrån,

Indelning i trafiksektioner,

Stationsklassifikation,

Tillhandahållandet av trycksaker, skriv- och ritmaterialier,

Personalinstruktioner,

Ordningsföreskrifter,

Åtgärder till hämmande av smittosamma sjukdomar,

Omfattningen av trafiken vid olika platser,

Förhållandet till postverket i avseende å trafiktjänsten,

Kostnadsstat,

Bokföring å trafikavdelningen,

Statistik, speciell för trafikbyrån,

Föreningssta ti on er,

Affärsrörelse inom järnvägarnas område.

Personalärenden.

Personalbestämmelser, beredes delvis av administrativa byrån,

Avlöningsstat,

Aylöningsbestämmelser, beredes av kameralbyrån,

Fribilj ettsbestämmelser.

Driften.

Signal- och säkerhets ordning ärna,

Instruktioner rörande tåg- och växlingstjänst,

Byggnader och anläggningar avseende driften, beredas av banbyrån

m. fi.

Tågens sammansättning, utrustning och expediering,

Åtgärder vid olyckshändelser,

Telegramtrafik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G9

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 109.

Persontransportärenden.

Åtgärder för resande- och resgodstrafiken vid de stora helgerna,

Byggnader och anläggningar, som avse personbefordringen, beredas

av banbyrån m. fl.

Konstruktion av person- och resgodsvagnar, beredas av maskinbyrån^
Åtgärder

för personbefordringens utförande såsom biljettvisering, sjukvagnstransporter,

resandes orientering å stationerna, sovvagnstrafik, förvaring av

reseffekter, tillvaratagna effekter.

Tilläggsbestämmelser till trafikstadgan i avseende å personbefordringen, beredas

av persontaxebyrån.

Godstransportärenden.

Godsbefordring,

Godst ågstidtabe 11,

Byggnader och anläggningar, som avse godstrafiken, beredas av banbyrån

m. fl.

Konstruktion av godsvagnar, beredas av maskinbyrån,

Bokföring av i trafik använda godsvagnar,

Tilläggsbestämmelser till trafikstadgan i avseende å godstransporter, beredas

av inrikes godstaxebyrån.

Förhållandet till tullverket, i vad angår trafiktjänsten.

Av de här angivna ärendegrupperna hava de med kursiverad stil

utmärkta tillförts byrån från och med år 1908 och de med spärrad stil

angivna visserligen redan före 1908 tillhört byråns handläggning men ej

förrän efter ingången av nämnda år varit föremål för mera permanent

bearbetning.

Med ingången av år 1908 har trafikbyrån däremot upphört att taga

befattning med ärenden rörande restitution av biljettlösen (utom i visst fall)

och biljettprisnedsättningar, vilka ärenden visserligen till antalet voro högst

betydande men i avseende å innebörden av så enkel natur, att de mera

kvalificerade tjänstemännen ej behövde taga befattning därmed. Vidare

har från och med samma år till distriktsförvaltningarnas handläggning

överlämnats ett antal ärenden, som avse den löpande trafikförvaltningen.

Antalet diarieförda ärenden utgjorde:

år 1902 ....... 3,230

» 1904......... 4,304

d 1906......... 3,843

» 1908......... 2,037

» 1910......... 2,536

d 1912......... 2,088

(Minskningen beroende på zontariffens genomförande,

i följd varav antal biljettrestitutionsärenden

nedgick.

(Utbrytning av tidtabellsbyrån och ändrad ären
-

j defördelning.

JEn stor del fribiljettärenden diarieföras nu|

mera ej.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Ehuru ärendena sålunda till antalet minskats under ovan angivna

10-årsperiod, har dock de mera kvalificerade tjänstemännens arbetsbörda

under tiden vuxit betydligt. Medan nämligen de till distriktsförvaltningarna

och taxebyråerna överlämnade ärendena kräft jämförelsevis

ringa arbete, hava en stor del av de 1908 från administrativa byrån

övertagna och likaledes en stor del av de byrån redan tillhörande, men

först efter 1908 mera permanent bearbetade ärendena visat sig kräva

både kvalificerad bearbetning och mycken tid.

Under denna byråns utveckling i kvalitativt hänseende har dess

uppsättning av tjänstemän med högre ställning än bokhållare hela tiden

utgjorts av allenast en byrådirektör och en notarie.

Av ifrågavarande två tjänstemän har enligt från 1908 gällande

instruktion och arbetsordning byrådirektören varit föredragande, medan

notarien haft att i egenskap av byrådirektörens närmaste man vara

arbetsledare å byrån och därvid såväl sakligt som formellt granska alla

av byråns övriga tjänstemän uppsatta förslag till beslut samt att, där

ej byrådirektören lämnat anvisningar rörande ärendenas behandling,

meddela sådana åt de underordnade tjänstemän av bokhållares eller

kontorsskrivares grad, som haft att i första hand bearbeta var sitt

arbetsområde.

Det har visat sig, att denna personaluppsättning i stort sett icke

medgiver behandling av mer än de löpande göromålen. Antalet balanserade

ärenden har nämligen år från år stegrats. Sålunda balanserades

från år 1909..................... 196 ärenden,

» » 1910..................... 204 » därav 40 större

y> » 1911.................... 215 » » 50 »

» » 1912................. 250 » » 56 »

» » 1913..................... 270 » » 54 »

För att motverka denna balans har såväl byrådirektören som

notarien plägat utföra hemarbete.

I syfte avhjälpa personalbristen å trafikbyrån har järnvägsstyrelsen

till tjänstgöring å byrån under kortare eller längre tider inkallat linjetjänstemän.

Vidare har under viss tid, nämligen 5—21 november 1910

byrådirektören för beredning av ärenden rörande trafikdirektörsmötet

och kostnadsstaten beviljats befrielse från övriga tjänstegöromål, vilka

under tiden bestritts av notarien. Slutligen har under annan tid, nämligen

den 1 mars—23 juni 1913, notarien, med. befrielse från skötandet

av de till notarietjänsten hörande löpande göromålen, vilka under tiden

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 109.

71

ombesörjts av en byråassistent, haft i uppdrag att handlägga vissa

större arbeten rörande godstransporterna m. fl. ärenden, och ålåg det

honom därvid jämväl att föredraga vissa ärenden. En liknande anordning

har jämväl vidtagits från den 1 februari år 1914 att gälla tillsvidare

till årets utgång.

Av vad sålunda blivit upplyst torde framgå, att tillgången å arbetskrafter

å trafikbyrån ej svarar mot byråns arbetsbörda, att behovet av

ökade arbetskrafter är permanent och att någon åtgärd måste vidtagas

till åstadkommande av ändring i förhållandena. Som dessa nu äro å

byrån, är det uppenbarligen förenat med svårighet för dess personal att

medhinna göromålen. Desto mindre blir för avdelningsföreståndaren å

denna byrå någon tid övrig till inspektion och personligt samarbete med

linjebefälet, en sida av hans verksamhet, som ej får förbises. Den stora

arbetsbördan kan dessutom lätt föranleda därtill, att ärendena icke alltid

bliva så omsorgsfullt genomarbetade som vederbör. Då således efter

min uppfattning synnerligen goda skäl tala för inrättandet av en notariebefattning

å trafikbyrån, tillstyrker jag järnvägsstyrelsens förslag härutinnan.

Beträffande behovet av ökad arbetskraft å inrikes taxebyrån har

järnvägsstyrelsen såsom skäl härför åberopat, att i och med den nya

trafikstadgan handläggningen av ersättningsmålen överflyttats från trafikdirektörerna

till styrelsen.

Den nya trafikstadga, som den 24 januari 1914 blivit av Kungl.

Magt fastställd, innehåller i § 93 mom. 5 andra stycket, bland annat,

följande:

»Ansökning om ersättning för förlust eller minskning av eller skada

å gods eller för överskridande av leveransfrist kan efter sökandens

eget val ingivas å antingen avsändnings- eller bestämmelsestationen och

skall vara ställd till samt avgöras av, om vederbörande station tillhör

statens järnvägar, styrelsen för dessa järnvägar----».

I det underdåniga betänkande av den 26 april 1912, varmed järnvägsstyrelsen

överlämnade förslag till ny trafikstadga, anförde styrelsen

i denna del följande:

»Vad beträffar de i andra stycket av mom. 5 omförmälda frågorna

om ersättning för förlust av eller skada å gods, har styrelsen i fråga

om statens järnvägar föreslagit den ändring i det nuvarande förfaringssättet,

att, medan dessa frågor nu i första instans avgöras av trafikdirektörerna,

desamma enligt förslaget skola avgöras i första hand av styrelsen

själv. Härför tala enligt styrelsens förmenande flera skäl. Till

en början torde böra nämnas önskvärdheten att genom dessa måls förläggande

till styrelsen få större enhet i målens behandling än förut. För

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

närvarande händer esomoftast, att mål av samma beskaffenhet avgöras

på olika sätt å olika distrikt, och då dessa mål icke i någon instans

komma under styrelsens prövning, har styrelsen icke något tillfälle att

i detta avseende ingripa reglerande. Visserligen skulle man ju kunna

tänka sig, att styrelsen i nyssnämnda syfte skulle från distrikten infordra

redogörelse för olika måls behandling, men häremot talar att utarbetandet

av dylika redogörelser skulle förorsaka distriktsförvaltningarna ett

icke obetydligt arbete, varjämte en rent teoretisk prövning inom styrelsen

av mål, i vilkas handläggning styrelsen saknar praktisk erfarenhet,

icke torde föra med sig så stor nytta, att den skulle kunna motivera det

arbete, som anordningen i fråga skulle förorsaka. Vikten av en enhetlig

behandling av nu ifrågavarande mål torde dessutom i och med ett

eventuellt införande av de föreslagna nya ersättningsreglerna bliva väsentligt

större än hittills. Såsom förut framhållits, är nämligen enligt de

nya reglerna avgörandet mera grundat på vad som kan anses rimligt

och billigt i varje särskilt fall. De nya bestämmelserna lämna således

mera än de nu gällande spelrum för den subjektiva uppfattningen hos

den dömande, och detta förhållande talar enligt styrelsens åsikt för, att

avgörandet inom järnvägsförvaltningen av dessa mål bör ligga i en

hand.

För en sådan enhetlig behandling i första instans talar också den

omständigheten, att någon enhetlighet icke heller kan förväntas uppkomma

genom behandlingen i högre instans, så länge denna, såsom hittills varit

fallet och även för framtiden föreslås, skall utgöras av skiljenämnder.

Aven deras domslut gå nämligen ofta nog i olika riktningar, och någon

prövning av dessa domslut är ju icke tillåten. Om styrelsen däremot

själv handlägger dessa ärenden i första instans, torde den enhetlighet i

tillämpningen av gällande föreskrifter, som därigenom ernås, kunna öva

inflytande även på skiljenämndernas behandling av ersättningsmålen.

Ett annat viktigt skäl för dessa ärendens samlande hos styrelsen

är, att styrelsen, utan praktisk erfarenhet i tillämpningen av trafikstadgans

föreskrifter angående ersättningsfrågor, saknar tillfälle att bedöma,

i vad mån de givna föreskrifterna äro lämpliga samt om och i vilken

riktning de behöva undergå ändring. Visserligen erhåller styrelsen i ett

och annat fall kännedom om trafikanternas önskningar i dessa avseenden,

och från distrikten inkomma jämväl emellanåt framställningar om

behovet av ändring av ett eller annat stadgande, men dessa mera tillfälliga

erfarenheter om det sätt, varpå de givna föreskrifterna verka,

kunna givetvis icke bilda ett tillräckligt fast underlag för ett allsidigt

och säkert bedömande av, huruvida ifrågavarande föreskrifter fortfarande

stå i överensstämmelse med rättvisa och billighet.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Den överflyttning av dylika ärenden till styrelsens handläggning,

som styrelsen på nu angivna skäl ansett sig böra föreslå, medför emellertid,

att arbetskrafterna å styrelsens inrikes godstaxebyrå måste förstärkas.

Under år 1909 utgjorde antalet av trafikdirektörerna avgjorda ersättningsmål

712, och av dessa rör det stora flertalet gods i egentlig

mening och faller således inom nyssnämnda byrås verksamhetsområde.

Arbetet med utredning av så många mål, vilka icke sällan äro ganska

invecklade, kan icke läggas på byråns nuvarande personal. 1 fråga om

såväl antalet ärenden över huvud taget som antalet större ärenden är

denna byrå redan nu att räkna till de mest omfattande byråerna inom

styrelsen, och härvid torde likväl böra ihågkommas, att under den nu

pågående taxerevisionen de största och mest arbetskrävande taxefrågorna

icke kunnat prövas av styrelsen, utan måst överlämnas till behandling

av taxelcommittén. Byråns redan nu stora och säkerligen allt mera

växande arbetsbörda gör det således nödvändigt att för handläggningen

av ersättningsmål anställa åtminstone en ny tjänsteman ävensom att

denne är så kvalificerad och så förtrogen med dylika ärenden, att byrådirektören

icke själv behöver genomgå alla detaljer i ärendet utan kan

inskränka sin prövning av målen till att granska själva rättsfrågan. En

så kvalificerad, erfaren och pålitlig tjänsteman torde icke kunna påräknas

vilja inträda i byråns tjänst, om icke åt honom kan erbjudas eu

notaries ställning, lön och övriga förmåner. Frågan om ytterligare ökning

av byråns personal torde kunna anstå, till dess styrelsen fått någon

erfarenhet om antalet och beskaffenheten av de inkommande ersättningsmålen.

Den kostnadsökning, som blir eu följd av den ifrågasatta nya notariebefattningen,

torde likväl inom kort komma att uppvägas, därigenom

att ersättningsmålens överflyttande från trafikdirektörerna till styrelsen

medför besparing av arbetskraft inom linjeförvaltningen. Dessa ärenden

handläggas nu av tjänstemän å trafikdirektörsexpeditionerna; vid de

svårare målens beredning inhämtas distriktssekreterarens eller biträdande

jurists mening. Styrelsen tilltror sig icke kunna utlova, att någon nu befintlig

tjänst till följd av ifrågavarande måls överflyttande till styrelsen

skall kunna indragas. Men givet är, att den arbetsminskning å trafikdirektörsexpeditionerna,

som denna överflyttning medför, skall verka så,

att med ökning av dessa expeditioners personal skall kunna anstå längre,

än som annars bleve fallet, och detta torde medföra en besparing, som

mer än väl uppväger den nu ifrågasatta kostnadsökningen.»

Den sålunda anförda motiveringen torde vara tillräcklig att påvisa

behovet av den föreslagna nya notariebefättningen å inrikes t axel) vrån,

vadan jag kan inskränka mig till att förorda styrelsens förslag i denna del.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 käft. (Nr 109.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Slutligen ber jag få erinra därom, att enligt 1907 års omorganisation

av järnvägsstyrelsen de då befintliga telegrafinspektorsbefattningarna

skulle efter hand indragas samt de med dessa befattningar förenade göromålen

överflyttas å telegrafingenjörer, allt efter som sistnämnda slags

tjänster bleve tillsatta. Då det numera icke finnes kvar någon telegrafinspektör

i tjänst, torde dessa befattningar icke vidare böra upptagas i

avlöningsreglementet.

Departe- På grand av vad sålunda förekommit och anförts, får jag — under

chefens anmälan att jag ej funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens

hemställan, förslag, att föreståndaren för kontrollkontoret benämnes överkontrollör,

samt med erinran, att de särskilda bestämmelser, vilka äro erforderliga

med avseende å övergång till den nya staten, som torde böra träda i

tillämpning den 1 januari 1915, torde vara av beskaffenhet att kunna

av Kungl. Maj:t fastställas, på sätt som skett vid 1897 och 1907 års

löneregleringar — hemställa, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition

föreslå riksdagen att

dels besluta de ändringar i avlöningsreglementet den

15 november 1907 för tjänstemän vid statens järnvägar,

som framgå av bifogade förslag till nådig kungörelse

i ärendet;

dels medgiva, att övergångsbestämmelser rörande

tillämpningen av de nya avlöningsbestämmel serna må,

i enlighet med vad ovan sagts, av Kungl. Maj:t utfärdas;
dels

ock antaga följande ändring av 1 och 2 §§

i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för

tjänstemän vid statens järnvägar:

§ i.

Rätt till pension enligt denna lag tillkommer med

nedan stadgade undantag dels var och en, vilken vid

lagens trädande i kraft är delägare i statens järnvägstrafiks

pensionsinrättning, dels ock var och en, som

efter lagens trädande i kraft varder anställd i ordinarie

tjänst vid statens järnvägar.

Från denna lags tillämpning undantages:

a) sådan personal vid statens järnvägar, som antingen

vunnit delägarrätt i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning

på grund av nådiga reglementet för

pensionsinrättningen den 6 september 1872 och icke

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 109.

behörigen anmält sig vilja genom erläggande av de i

förnyade nådiga reglementet den 3 november 1882

för samma pensionsinrättning bestämda högre avgifter

bereda sig förbättrad pensionering eller ock uppbär

avlöning enligt äldre lönestat än den från 1908 års

ingång gällande;

b) den, som har delägarrätt i statens järnvägstrafiks

pensionsinrättning på grund av nådiga reglementet

för pensionsinrättningen den 3 november 1882

och, därest han jämlikt bestämmelsen i § 6 c) i samma

reglemente skulle före den 1 januari 1916 bliva pensionsberättigad,

inom tre månader från lagens trädande

i kraft eller, om han vid sistnämnda tidpunkt kvarstår på

äldre stat än den från 1908 års ingång gällande och

sedermera vinner befordran, inom tre månader från det

befordran vunnits hos järnvägsstyrelsen anmäler, att

bestämmelsen i § 6 c) i pensionsreglementet må å

honom vinna tillämpning;

c) generaldirektören och chefen för statens järnvägar

samt överdirektör och souschef.

§ 2-

Pensionsrätt tillkommer

a) den, som till följd av olycksfall i statens järnvägars

tjänst eller eljest till följd av sjukdom, vilken

han genom utövning av sådan tjänst ådragit sig, icke

vidare kan behörigen sköta sin befattning och ej heller

av järnvägsstyrelsen anses kunna lämpligen förflyttas

till annan befattning samt fördenskull erhåller avsked

eller entledigas;

b) den, som, efter minst 10 års tjänstgöring i

ordinarie anställning vid statens järnvägar, antingen

till följd av kroppskada eller sjukdom i andra fall än

under a) sägs eller ock till följd av väsentligen minskad

arbetsförmåga icke vidare kan behörigen sköta

sin befattning och ej heller av järnvägsstyrelsen anses

kunna lämpligen förflyttas till annan befattning samt

fördenskull erhåller avsked eller entledigas;

skolande för rätt till pension enligt a) eller b)

oförmågan att vidare behörigen sköta befattningen vara

styrkt med i behörig ordning avfattat läkarbetyg, utfärdat,

vad den till fri läkarvård berättigade personalen

angår, av vederbörande järnvägsläkare; och

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 109.

c) den som vid avgång från tjänsten uppnått här

nedan för samma tjänst stadgade levnadsålder, under

förutsättning tillika att vederbörande under minst tio

år innehaft anställning i ordinarie statstjänst, därav

åtminstone de fem sista åren i statens järnvägars tjänst.

Nämnda levnadsålder utgör för:

lokomotivförare och kvinnlig tjänstinnehavare sextio

år, banmästare av l:a och 2:dra klass, bangårdsmästare,

tågmästare, konduktör, stationsförman, lokomotiveldare,

vagnskötare, banvakt och stationskarl sextiotre

år;

övriga tjänstemän vid distrikten samt byråchef,

byrådirektör, överkontrollör, sekreterare och byråingenjör

av l:a och 2:a klass sextiofem år samt

manliga befattningshavare i järnvägsstyrelsen, med

undantag av de här ovannämnda, sextiosju år.

Vid beräkning av tjänstår skall avdrag göras för

den tid, under vilken ledighet från tjänsten ägt rum

av annan anledning än semester, enskilda angelägenheter

eller svag hälsas vårdande under sådana omständigheter,

att jämlikt § 5 i det för tjänstemän vid statens

järnvägar gällande avlöningsreglemente fullt arvode

i dylika fall åtnjutes, sjukdom, offentligt uppdrag

eller resa, som med vederbörligt tillstånd företagits till

egen utbildning.

Tjänsteman, som vid uppnående av den här ovan

stadgade levnadsålder icke kan räkna tio tjänstår och

alltså icke då är berättigad till erhållande av pension,

må icke heller sedermera komma i åtnjutande av sådan,

även om han på grund av stadgandet i § 3 här nedan

tillätes att kvarstå i tjänsten efter nämnda levnadsålders

inträde.

Till denna departementschefens, av statsrådets

övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och

skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kung!, May.ts Nåd. Proposition Nr 109.

77

Förslag

till

nådig kungörelse angående vissa ändringar i avlöningsreglementet

för tjänstemän vid statens järnvägar

den 15 november 1907.

§ I
Mom.

1. Till generaldirektören och chefen för statens järnvägar

utgår i årligt arvode 20,000 kronor.

Till en var av de två överdirektörerna och souscheferna utgå arvoden

med 12,000 kronor.

Mom. 2. Generaldirektör är berättigad att från och med månaden

näst efter den, under vilken han uppnått 65 levnadsår, under sin återstående

livstid av trafikmedel uppbära eu årlig pension av 6,000 kronor.

Generaldirektör, som, innan han uppnatt 65 levnadsår, antingen på

grund av sjukdom eller därigenom, att han efter utgången av den tid,

för vilken han förordnats, icke erhåller förnyat förordnande, eller ock

eljest utan egen begäran nödgas avgå från sin befattning utan att på

grund av tjänstefel hava förverkat densamma, är berättigad att i pension

uppbära ett årligt belopp av 6,000 kronor för tiden, intill dess han

uppnått 65 års ålder. Skulle generaldirektör före utgången a\ den tid,

erhållet förordnande avser, befinnas vara av sjukdom oförmögen till

vidare nöjaktig tjänstgöring, skall han vara underkastad skyldighet att

avgå mot åtnjutande av pension enligt nu angivna bestämmelser. Såsom

pensionsavgift skall å det för generaldirektör bestämda arvodet eller den

honom under tiden, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande pension

avdragas ett årligt belopp av 360 kronor, som skall inbetalas till den i

19 § av lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

järnvägar omförmälda fond; skolande ovannämnda pensionsbelopp gäldas

efter de i 20 § av samma lag angivna grunder.

\ ad sålunda är stadgat om generaldirektör, gäller jämväl om överdirektör.

Mom. 3. Övriga vid statens järnvägar anställda tjänstemän tillkommer

arvode enligt bestämmelserna i § 2 av detta avlöningsreglemente.

Mom. 4. Till en var av två järnvägsfullmäktige må utgå arvode

efter 5,000 kronor för år.

Mom. 5. Till en var av tre överrevisorer må utgå ett årligt arvode

av 2,500 kronor.

Mom. 6. Arvode, med undantag av det till generaldirektören, till

överdirektör, till järnvägsfullmäktig och till överrevisor utgående, som

överstiger 3,900 kronor, fördelas till två tredjedelar i lön och en tredjedel

i tjänstgöringspenningar. Av arvode till belopp av 3,900 kronor

och därunder intill 2,100 kronor utgöra tre fjärdedelar lön och en fjärdedel

tjänstgöringspenningar samt av arvode å 2,100 kronor och därunder

fyra femtedelar lön och en femtedel tjänstgöringspenningar.

§ 2.

l:o) Till annan tjänsteman i styrelsen än generaldirektör och överdirektör

utgår avlöning dels såsom arvode och dels, där bostad in natura

icke åtnjutes, i form av ersättning för bostad och bränsle, allt enligt

följande stat med däri i förekommande fall angivna högsta och lägsta

belopp för år räknat. Där ersättning för bostad och bränsle icke är i

staten med visst oföränderligt belopp angiven, utgår samma ersättning

med 40 procent av arvodet med den i staten bestämda begränsning.

Nämnda ersättning anses tillhöra lönen.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

79

Arvode.

Ersättning

för bostad

och bränsle.

Summa

avlöning.

Lägst

Högst

Lägst

Högst

Lägst

Högst

Tjänstemän av högre grad.

kr.

| kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

[Byråchef kan i stål-

Byråchef ....................................

G,000

6,900

1,800

7,800

8,700

llet för ersättning för

/bostad och bränsle

Byrådirektör .............................

| erhålla bostad in

Overkontrollör ...........................

(natura om 6 rum

(och kök.

Arkitekt...........

4.800

5,700

1,800

6,600

7,500

Matematiker ..............................

Ombudsman ..............................

Sekreterare................................''

Kamrerare och föreståndare för

kammarkontoret .....................

Förste aktuarie och föreståndare

för statistiska kontoret

Milkontrollör och föreståndare för

4,200

5,100

1.500

5,700

6,600

milkontoret ...........................

Revisor och föreståndare för revi- sionskontoret..........................

Förste kontrollör...........

Byråingenjör av l:a klass............

Kassör......

Registrator........... .....................

Notarie ....................................

Byråingenjör av 2:a klass............

Förrådsförvaltare...............

1,320

1,500

3,300

4,200

4,620

5,700

Kontrollör ............................

Förste bokhållare........................1

Underingenjör ...........................j

2,400

3,600

960

1,100

3,360

4,700

Manlig bokhållare........................

Ritare .......................................1

2,100

1,500

3,300

2,700

840

1,100

2,940

4,400

600

850

2,100

3,550*

Manlig kontorsskrivare ...............|

Kvinnlig bokhållare .....................

1,500

2,100

600

650

2,100

2,750

» kontorsskrivare ...........

1,080

1,800

400

1,480

2,200

Vaktmästare er-

Tjänstemän av lägre grad.

håller bostad in

Vaktmästare ..............................

840

1,200

—

—

840

1,200

natura. Förste vakt- mästare erhåller ett

tilläggsarvode av

200 kr. om året.

Manligt kontorsbiträde................

Kontorsbiträde,som

tjänstgör som för-

840

1,200

336

480

1,176

1,680

man å biljettrycke- riet, kan erhålla ett

tilläggsarvode av

högst 18 0kr. omåret.

„ Till“gfarToda ansca siaom inkomst ock må förty icke ens till någon del uppbäras

av tjänsteman, da han ej tjänstgör.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

2:6) Då Kungl. Maj:t finner sådant lämpligt, må kontorsskrivare

avlönas efter beting på det sätt, att han erhåller betalning, i den mån

han verkställer arbete, vara styrelsen utsatt visst pris. Så avlönad kontorsskrivare

skall för utförandet av sådana arbeten, vilka icke lämpligen

kunna på nämnda sätt gottgöras, erhålla betalning för timme enligt

pris, som styrelsen fastställer.

3:o) Tjänsteman vid distrikten och centralverkstaden åtnjuter arvode

enligt följande stat med däri angivna lägsta och högsta belopp för år

räknat.

Arvode.

Lägst

Högst

kr.

kr.

Tjänstemän av högre grad.

Distriktschef.....!....................................

8,000

Bandirektör ..........................................

j

Maskindirektör.......................................

| 6,000

6,900

*

Trafikdirektör .......................................

Baningenjör av l:a klass ........................

Maskiningenjör av l:a klass ..................

Trafikinspektör av l:a klass.....................

| 4,800

5,700

Överinspektör ......................................

4,500

5,400

Distriktssekreterare.................................

Baningenjör av 2:a klass ........................

Telegrafingenjör ....................................

Maskiningenjör av 2:a klass.....................

Trafikinspektör av 2:a klass.....................

Distriktskamrerare .................................

4,200

5,100

Förrådsförvaltare.......... .........................

| 3,900

4,800

Stationsinspektor å l:a klassens station ...

Stationsinspektor å 2:a klassens station ...

Distriktskassör .......................................

3,600

4,500

Maskininspektor ....................................

| 3,300

4,200

Byr&assistent..........................................

Telegrafinspektor....................................

Stationsinspektor å 3:e klassens station ...

Underinspektör.......................................

Exp e diti 0113 föreståndare...........................

{ 3,000

3,900

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

81

!

j

Arvode

Lägst

Högst

i

kr.

kr.

j Underingenjör .......................................

Förste bokhållare...............................

[ 2,400

3.600

''

j Förste telegrafist...................................

Stationsinspektor å 4:e klassens station A

2,400

3,300

I

Bokhållare .............................................

Förste stationsskrivare ...........................

to

t-*

O

o

3,300

I

1

1.800

3,000

Stationsinspektor å 4:e klassens station B

Bitare ...................................................

2,100

|

2,700

i

1

Manlig kontorsskrivare .........................

Stationsskrivare ....................................

. 1,500

2,700

Kvinnlig kontorsskrivare ........................

1,080

1.800

Tjänstemän av lägre grad.

Lokomotivmästare .................................

1,800

3,000

|

| Vagnmästare ..........................................

i Overbanmästare ....................................

1,500

1

2,700

1

1 1,200

f

2,100

Maskinist...............................................

j Banmästare av l:a klass •........................

Trädgårdsmästare....................................

!

Stationsmästare å 5:e klassens station......

Bangårdsmästare ....................................

Tågmästare........ .................................

Banmästare av 2:a klass ........................

. 1,200

1,800

i

■

Vagnförman ..........................................

Stallförman.............................................

Stationsmästare å G:e klassens station......

Konduktör ...........................................

. 1,020

1,500

(Nattbanmlistare erhåller ett högsta

\ arvode av 1,260 kronor.

;

Manligt kontorsbiträde ...........................

Stationsförman.......................................

900

1,500

(Portvakt vid verkstad erhåller ett»

\ högsta arvode av 1,260 kronor.''

Portvakt å l:a klassens station eller vid

verkstad .............................................

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 käft. Nr (109). 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

Arvode.

i

Lokomotiveldare ....................................j

Vagnskötare ..........................................j

Lägst

kr.

Högst

kr.

Förrådsförman .......................................]

Maskin- ock pannskötare ........................

Stationsmästare & 7:e klassens station......

Kvinnligt kontorsbiträde ........................

Vaktmästare .........................................

900

1,380

(Banvakt, vilken tjänstgör såsom

vakt vid rörlig bro, kan under

Vagn- och stallkarlar..............................

Förrådsvakt ..........................................

Stationskarl ..........................................

840

1,140

-

| seglationstiden erhålla etttilläggs- arvode efter högst 120 kronor

V för år.

Anm. 1. Stationsinspektor, som tillika är tågdirigent, Ican erhålla ett tilläggsarvode efter högst

300 kronor om uret.

Anm. 2. Tilläggsarvode anses såsom extra inkomst och må förty icke ens till någon del upp*

häras av tjänsteman, då han ej tjänstgör.

§ 3.

Antalet av nedanstående befattningar utgör

i styrelsen;

............................10 milkontrollör

............................ 3

byråchefer ................................

byrådirektörer.................................

överkontrollör................................

arkitekt ............................................

matematiker ....................................

ombudsman.....................................

sekreterare ....................................

kamrerare och föreståndare för

kammarkontoret ........................

förste aktuarie och föreståndare

för statistiska kontoret............

distriktschefer.....

bandirektörer .....

maskindirektörer

och föreståndare

för milkontoret........................... 1

1 revisor och föreståndare för re
1

visionskontoret.......................... 1

1 förste kontrollörer ........................ 3

1 byråingenjörer av l:a klass ...... 11

7 kassör.............................................. 1

registrator ..................................... 1

1 notarier............................................. 7

byråingenjörer av 2:a klass ...... 5

1 förrådsförvaltare............................. 1

kontrollörer....................................... 5

vid distrikten och central verkstaden:

........................ 5 traiikdirektörer................................. 5

........................ 5 baningenjörer av l:a klass......... 5

....................... 6 maskiningenjörer av l:a klass... 5-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 109. 83

trafikinspektörer av l:a klass ...

8

stationsinspektorer å 2:a

tas-

överinspektörer ..............................

3

sens stationer....................

33

distriktssekreterare .......................

5

distriktskassörer...................

5

baningenjörer av 2:a klass.........

27

maskininspektorer.................

18

telegrafingenjörer..........................

5

byråassistenter...................

15

maskiningenjörer av 2:a klass ...

14

stationsinspektorer å 3:dje

klås-

trafikinspektörer av 2:a klass ...

7

sens stationer .................

37

distriktskam rerare...........................

5

underinspektörer .................

5

förrådsförvaltare

5

expeditionsföreståndare .....

17

stationsinspektorer å l:a klassens

stationer......................................

2

Antalet övriga i § 2 omförmälda befattningar bestämmes för varje

år av Kungl. Maj:t.

§ 7.

För åtnjutande av de med befattning förenade avlöningsförmåner

gälla följande allmänna bestämmelser:

l:o) Tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande

instruktion givna bestämmelser utan ock den utvidgade eller förändrade

tjänstgöring eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller annan

befattning vid statens järnvägar, som kan varda honom i behörig ordning

ålagd, dock utan minskning i det honom vid förflyttningen enligt

stat tillkommande arvode; ägande den, som i följd av befattnings indragning

eller förändring förflyttas till annan befattning med ringare

avlöningsförmåner, erhålla, förutom vid förflyttningen innehavande arvode,

jämväl från den tid, han i sin förra befattning skulle hava kommit i

åtnjutande av förhöjning i arvode, dylik arvodesförhöjning.

Likaledes skall tjänsteman vara skyldig underkasta sig dels, efter

vederbörande överordnade myndighets bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja befattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed, dels ock de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

2:o) Med befattning vid statens järnvägar må icke förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

Ej heller må med befattning vid statens järnvägar förenas vare sig

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag

registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 109.

angår verkets chef, överdirektör, distriksehef, byråchef, byrådirektör eller

överkontrollör Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,

järnvägsstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses hinderlig

för fullgörande av tjänstgöringen vid statens järnvägar, finner

uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas.

Över alla av styrelsen i ovannämnda hänseenden meddelade beslut

skall förteckning föras hos styrelsen.

3:o) Avlöning må ej utgå till tjänsteman för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall.

Därest tjänsteman varder avstängd från tjänstgöring eller tagen i

häkte, skall den del av hans avlöning, som icke av styrelsen prövas

böra användas till befattningens uppehållande, under tiden innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära något därav.

§ 9.

l:o) Förmånen av fri bostad uti järnvägens egna eller förhyrda

lägenheter må, där styrelsen finner sådant vara för järnvägstrafiken

behövligt, tillkomma dels byråchef, förste vaktmästare och vaktmästare

i styrelsen, dels följande tjänstemän av högre grad vid distrikten, nämligen:

distriktschef, ban-, maskin- och trafikdirektör, ban-, maskin- och

telegrafingenjör, trafikinspektör, överinspektör, maskininspektor, byråassistent,

stationsinspektor, underinspektör, expeditionsföreståndare för

biljettexpedition, förste stationsskrivare å station av 2:dra eller 3:dje

klass ävensom dylik tjänsteman å station av högre klass, som tjänstgör

antingen å stationsinspektors expedition och regelbundet användes i

yttre tjänstgöring eller å biljettexpedition, dels samtliga tjänstemän av

lägre grad vid distrikten med undantag av lokomotivförare, tågmästare,

ogift manligt kontorsbiträde samt gift manligt kontorsbiträde, som icke

regelbundet användes i yttre tjänstgöring, konduktör, eldare, vagnskötare

och kvinnligt kontorsbiträde.

Där lokala förhållanden göra sådant nödigt eller lämpligt, må fri

bostad i järnvägens egna eller förhyrda hus tillkomma jämväl nu ej

nämnda tjänstemän vid distrikten ävensom de tjänstemän, i fråga om

vilka, på sätt ovan angivits, undantag stadgats beträffande förmånen att

erhålla inkvartering in natura.

2:o) Med fri bostad är förenad förmånen av fritt bränsle enligt

stat, som av styrelsen fastställes.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

85

3:o) Tjänstemän vid distrikten, vilka ej åtnjuta fri bostad, äga

uppbära ersättning för bostad och bränsle med 20, 25, 30, 35 eller 40

procent av arvodet allt efter den ort, där vederbörande är placerad, i

enlighet med de grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas; dock med

iakttagande därav, att beloppet av nämnda ersättning ej må överstiga:

a) å station, där ersättningen utgår med 40 procent:

för tjänsteman, som kan erhålla 7 rum och kök, kronor 2,000

» 3) » » »

33 3) 3) 33 33

3) 3) 3> » 3)

» 33 33 3) 33

3) 33 33 33 3)

6 33 3) 33 3) 1,800

5 33 3) 3) 33 1,500

4 33 3) 33 3) 1,100

3 33 33 3) 33 850

2 33 !3 3) 33 650,

skelande dock för kvinnlig kontorsskrivare, eldare, portvakt vid verkstad,

maskin- och pannskötare, vagnskötare samt tjänsteman av lägre

grad än dessa med undantag av vaktmästare högsta ersättningen utgöra

400 kronor.

b) ä övriga stationer:

för tjänsteman, som kan erhålla 7 rum och kök, kronor 1,700

3) 3) 3)3) »63)3)3) 33

3) 33 3> 33 3) 5 3) 33 33 33

1,500

1,200

33 33

33 33

3) 33

33 3>

33 33

33 33

» 4 33 » » 33

33 3 » 33 3) 33

33 2 33 » 33 3)

900

700

550,

skolande dock för kvinnlig kontorskrivare, eldare, portvakt vid verkstad,

maskin- och pannskötare, vagnskötare samt tjänsteman av lägre grad

än dessa med undantag av vaktmästare högsta ersättningen utgöra 350

kronor.

4:o) Ersättning för bostad och bränsle anses tillhöra lönen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

86

Bil. A.

Uppgift

å viss personal, som använts a kungl. järnvägsstyrelsens

byggnadsbyrå under åren 1899—1913.

1899

19C0

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

1911

1912

1913

Överingenjör ................

1

1

1

1

1

1

1

*)1

1

1

1

1

1

1

1

Ledare av undersöknings- arbeten för inlands- banan **)..................

1

1

1

Byrådirektör..................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

D:o .................

1

1

1

1

1

Byråingenjör.................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Notarie........................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1 Revisor ***)..................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

—

—

—

—

—

*) Tjänsten bestridd av ordinarie tjänsteman vid de trafikerade statsjärn vägarn a t. o. m. den *°/e 06,

sedan t. f. t. o. m. don 31/io 08, därefter ånyo av sådan ordinarie tjänsteman.

Fr. o. m. 1/i 06 t. o. m. sl/io 08.

***) Sedan 1909 handhavas revisionsgöromålen av revisorn inom järnvägsstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgift

Bil. B,

å kostnaden under åren 1899—1913 för nedannämnda tjänstemän vid kungl. järnvägsstyrelsens byggnadsbyrå

samt å sådan kostnad per år enligt nuvarande bestämmelser för samma tjänstemän, under

förutsättning att de varit ordinarie vid statens järnvägar och i högsta löneklass,

och vad överingenjören angår, av nu innehavande arvode.

Tjänstemän.

A v 1 c

n i n

br i

k r

o n o i

P

e r

å r.

j Avlöning

under

ovan-

1899

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

1911

1912

1913

nämnda

förutsätt-

ning.

Överingenjör .........

*)9,000

*)9,000

*)9,000

*)9,000

*)9,000

*)9,000

**)9,000

*)9,000

9,000

9,500

12,000

12,000

12,000

12,000

12,000

12,000

Ledare av undersök- ningar för inlands- banan .............

V7-31/l2

4,500

6,300

9,000

7,500

>/l-Sl/l0

7,500

7,500

Byrådirektör .........

4,500

5,500

■t; g,ooo

1,6,000

1)6,000

1)6,000

6,300

7,500

7,500

7,500

7,500

7,500

7,500

D:0 .........

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

6,600

6,600

6,600

6,600

6,750

7,500

p o.

Byramgenjor........

3,600

3,600

1:4,400

1)4,400

*+

It».

O

o

•1)4,000

4,000

4,000

5,400

5,400

5,400

5,700

6,000

6,000

6,210

6,600 |

Notarie ..............

I/b-31/i2

1,600

3,000

t)3,300 f)3,300

•1)3,300

1)2,640

1)2,640

1)2,640

3,300

2,400

2,400

4,453.50

4,600

4,900

5,107

5,700 !

Revisor.................

8,000

3,000

1)3,3001)3,300

1)3,300

1)3,300

1)2,933

1,000

1,000

1,000

—

-

_

—

—

-

*) Jämto inkvartoringsoreättniiig in natura.

**) » » » » för tiden l/i—s%.

f) Inboräknat dyrtidstillägg.

y.

—i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

88

Bil. C.

i

Nettokostnader

vid statens järnvägsbyggnader under åren 1899—1911.

1899 ...................................

........ kronor

11,906,520:

79

1900 ....................................

....... »

11,745,239:

66

1901 ...................................

......... »

14,677,587:

69

1902 ...................................

......... »

8,878,288:

43

1903 ....................................

......... »

3,076,748:

21

1904 ..................................

........ »

2,623,540:

59

1905 ....................................

......... »

4,111,119:

73

1906 ....................................

......... ))

2,801,695:

21

1907 ..................................

........ »

2,728,231:

66

1908 .................................

......... »

3,654,196:

22

1909 ...................................

........ »

4,949,632:

53

1910 ..................................

......... »

8,297,076:

33

1911 .................................

......... )>

7,007,728:

97

1912 ...................................

......... »

7,248,643:

45

1913 approximativt.........

......... »

9,517,969:

03

Kronor

103,224,218:

50

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kuygl. 3faj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

89

Bil. D.

De bantekniska byråernas organisation.

Enligt nu gällande bestämmelser.

Banbyrdn.

Byrådirektör.

Byråingenjör

I. klass för banprenden.

Generaldirektören.

Bankonstruktiansbyrdn. Bangdrdsbyrdn.

Byrådirektör. Byrådirektör.

By råingenjör Byråingenjör Byråingenjör

I. klass för I. klass för I. klass,

bro- pell båll- växel- och sigkonstruktions-

nalsäkerhet.s
ärenden.

anläggningar.

Byggnadsbyrdn.

Överingenjör.

Byrådirektör

för tekniska

ärenden.

Byrådirektör

för juridiska

ärenden.

Byråingenjör.

Pråligt järnvägsstyrelsens förslag.

Generaldirektören.

Banbyräp. Byggnadsbyrdn.

Byråchef. Överingenjör.

Byråingenjör Pyråingenjör Byråingenjör

I. klass för ban- I. klass för bro- I. klass för växel

ärenden. och bankonstruk- och signalsäker

tioner. betsanlägg
ningar.

Byråingenjör Byråingenjör

I. klass. I. klass.

Överipgenjörsassistent

för

nya linjer och

dubbelspår.

Överingenjörsassistent

för

bangårdsärenden.

Sekreterare och

ombudsman.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 käft. (Nr 109). 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 109.

Bil. E.

Nu gällande lönestat.

An-

tal.

Arvode.

Lägst,

kr.

E. b. b.1)

Lägst,

kr.

Summa,

kr.

Arvode.

Högst,

kr.

E. b. b.»)

Högst,

kr.

Summa,

kr.

i

2

3

4

5

6

7

1. Administrativa byrån:

Byrådirektör ..............................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Ombudsman ..............................

i

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Registrator.................................

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

Notarie ....................................

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

2. Kameralbyrån:

Byrådirektör ..............................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Kassör......................................

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

3. Banbyrån:

Byrådirektör ..............................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Arkitekt ....................................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Byråingenjör, I. kl......................

i

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Notarie .....................................

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

4. Banlconstrulctionsbyrån:

Byrådirektör ..............................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

i

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Byråingenjörer, I. kl...................

» II. kl..................

2I

H

4,200

3,300

1,500

1,320

5,700

4,620

5,100

4,200

1,500

1,500

6,600

5,700

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

5. Bangårdsbyrdn:

Byrådirektör...............................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Byråingenjör, I. kl......................

i

4,200

1,500

6,700

5,100

1,500

6,600

Transport

17

—

—

95,820

—

—

112,200

l) Ersättning för bostad och bränsle.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

91

An-

tal.

Arvode.

Lägst,

kr.

E. b. b. M

Lägst,

kr.

Summa,

kr.

Arvode.

Högst,

kr.

E. b. b.»;

Högst,

kr.

Summa,

kr.

i

2

3

4

5

6

7

Transport

17

—

-

95,820

—

—

112,200

6. Telegrafbyrån:

Byrådirektör ..............................

1

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Byråingenjör, I. kl......................

1

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600 ;

7. Maslänbyrån:

Byrådirektör ..............................

1

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Byråingenjör, I. kl. .....................

1

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Notarie .....................................

1

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

Byråingenjörer, II. kl...................

2!

3,300

3,300

1,320

1,320

4,620

4,620

4,200

4,200

1,500

1,500

5,700

5,700 j

8. Förrddsbyrån:

|

Byrådirektör ..............................

i

f

4,800

4,200

1,800

1,500

6,600

5,700

5,100

1,800

1,500

7,500

5,700

6,600

Byråingenjörer, I. kl...................

3I

4,200

4,200

1,500

1,500

5,700

5,700

5,100

5,100

1,500

1,500

6,600

i

6,600

Notarie ....................................

1

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

Byråingenjör, II. kl......................

1

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700 |

9. Maskininspelctionsbyrdn:

Byrådirektör ..............................

1

4,800

3,300

1,800

1,320

6,600

4,620

5,700

4,200

1.800

7,500

Byråingenjör, II. kl.......

1

1,500

5,700

10. Byrån för elektrisk drift:

Byrådirektör ... ..................

1

4,800

4,200

1,800

1,500

6,600

5,700

5,700

5,100

1,800

1,500

7,500

Byråingenjör, I. kl......................

1

6,600

11. Trafikbyrån:

Byrådirektör ..........................

1

4,800

3,300

1,800

1,320

6,600

5,700

4,200

1,800

7,500

Notarie .....................................

1

4,620

1,500

5,700

Transport

36

—

I -

201,960

—

| -

1 236,700

*) Ersättning för bostad och bränsle.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ö2 Kirngi. Mäj:t$ Nåd. Proposition Nr 109.

t

Arvode.

Lägst,

kr.

E. b. b. >)

Lägst;

kr.

Samma,

kr.

Arvode.

Högst,

kr.

E. b. b.»)

Högst,

kr.

Summa,

kr.

.....?_____

_å. .

4

5

6

7

Transport

36

—

—

201,960

—

—

236,700

1Ö. Tidtabellsbyrån:

Byrådirektör ..............................

1

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Nötarier ....................................

al

3,300

1,320

4,620

4,200

i,500

5,700

l

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

13. Militärby rån:

Byrådirektör ..............................

i

—

—

—

—

—

—

Notarie ...................................

i

3,300

I,å20

4,620

4,200

1,500

5,700

l4. Pirsontaxebyrdn:

Byrådirektör ..............................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Notarie .....................................

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

15. Inrikes godstaxebyrdn:

Byrådirektör ..............................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,900

Matematiker ..............................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Notarie ...................................

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

9,700

16. Utrikes godstaxebyrdn:

Byrådirektör ..............................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Notarie .....................................

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

17. Järnvägsbyggnadsbyrdn:

Överingefajör ..............................

i

—

—

12,000

—

—

12;000

[

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7;500

Byrådirektörers) .........................

2i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Byråingenjöra) ...........................

i

4,200

1,500

5,700

5,100

1,900

6,600

Notarie *)....................................

. i

3,800

1,020

4,620

4,200

1,500

5;70t)

Suinma

53

—

—

298,200

—

—

347,700

1) Ersättning för bostad och bränsle.

s) Avlöningen för befattningshavare ä denna å extra stat upptagna byrå är upptagen till samma belopp

som för motsvarande befattningar vid statens trafikerade järnvägar. Enligt de av styrelsen tillämpade grunder

sfetllie i de fall, då befattningarna uppehållas av personer, feom icke äga ordinarie anställning vid Statens järnvägar,

avlöningen utgå med följande belopp, inberäknat ortstillägg) nämligen:

lägst högst

byrådirektör ...................... 7,140 8,§20

byråingenjör ............................... 6,030 7,710

notarie ..................................... 4,740 6,420

s. 93 Kontrollera mot PDF

ÉuHgl. Nåd. Preposition Nr 109.

93

Lönestät enligt järnvägsstyrelsens förslag.

An-

tal.

Arvode.

Lägst,

kr.

É. b. b.1)

Lägst,

kf.

Summa,

kr.

Arvode.

Högst,

kr.

E. b. b.1}

Högst,

kr.

Summa,

kr.

,.i

2

3

4

5

C

7

i

—

-

12,000

—

—

12,000

i

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

J) 8,700

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

i

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

i

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

*) 8,700

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

i

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

*) 8,700

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

(

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

3l

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

l

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

21

3,800

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

i

—

_

12,000

_

_

12,000

2!

5,400

1,800

7,200

6,300

1,800

8,100

5,400

1,800

7,200

6,300

1,800

8,100

8I

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

21

—

-

143,400

-

-

161,400

SotiSchef (ny).

1. Administrativa byrdn:

Byråchef..............................

Ombudsihäh .........................

Sekreterare............:.............

Registrator...........

2. Kameralbyrdn:

Byråchef.

kassör

3. Banbyrdn:

Byråchef.

Arkitekt .

Byråingénjörer, I. kl. ..

Notarie ....................

Byråingenjörer, II. kl..

4. Byggnadsbyrdn:

Gréringehjdr .....................

Överingehjörsassistenter

Byråingenjöfer, I. kl...................

Sekreterare och oifihudsman ..........

Transport

Ersättning för bostad och bränsle.

2 Byråchef kan i stället för ersättning för bostad oeh bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

An-

tal.

Arvode.

Lägst,

kr.

E. b. b.1)

Lägst,

kr.

Summa,

kr.

Arvode.

Högst,

kr.

E. h. b.1)

Högst,

kr.

1

Summa,

kr.

i

2

3

4

5

6

7

Transport

21

—

_

143,400

—

—

161,400

5. Maskinbyrån:

Byråchef...................................

1

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

2) 8,700

Maskininspektör...........................

1

5,400

1,800

7,200

6,300

1,800

8,100

Byråingenjörer, I. kl. ...............

ol

2l

4,800

4,800

1,800

1,800

6,600

6,600

5,700

5,700

1,800

1,800

7,500

7,500

Notarie .....................................

1

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

Byråingenjörer, II kl...................

4

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

6. Förrådsbyrdn:

Byråchef..................................

i

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

») 8,700

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Byråingenjörer, I. kl...................

3!

4,800

1,800

6.600

5,700

1,800

7,500

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Notarie ....................................

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

Byråingenjör, II. kl.....................

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

7. Elektrotekniska byrån:

Byråchef....................................

i

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

a) 8,700

Telegrafdirektör...........................

i

5,400

1,800

7,200

6,300

1,800

8,100

Byråingenjörer, I. kl. ..................

2{

4,800

4,800

1,800

1,800

6,600

6,600

5,700

5,700

1,800

1,800

7,500

7,500

8. Trafikbyrån:

Byråchef....................................

i

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

a) 8,700

Sekreterare .................................

3)

9. Tidtabellsbyrdn:

i

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Byråchef....................................

i

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

a) 8,700

Sekreterare ..................................

i

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Notarie .....................................

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

Transport

43

1 -

-

282,120

-

-

| 321,000

*) Ersättning för bostad och bränsle.

2) Byråchef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.

8) Oberoende av omorganisationen föreslås här en ny notarietjänst.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Fr oposition Nr 109.

95

An-

tal.

Arvode.

Lägst,

kr.

E. b. b.1)

Lägst,

kr.

Summa,

kr.

Arvode.

Högst,

kr.

E. b. b.1)

Högst,

kr.

Summa,

kr.

i

2

3

4

5

6

7

43

—

—

282,120

—

—

321,000

1

1

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

1

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

s) 8,700

1

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

J

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

21

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

1

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

J) 8,700

J

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

1

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

52

—

—

331,740

—

-

378,000

Transport

10. Militärbyrån:

Chef .........................................

Notarie ...................................,.

11. Inrikes taxebyrdn:

Byråchef....................................

Matematiker .............................

Sekreterare ................................

3)

12. Utrikes taxebyrån:

Byråchef....................................

Sekreterare................................

Summa

1) Ersättning för bostad och bränsle.

2) Byråchef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.

s) Oberoende av omorganisationen föreslås här en ny notarietjänst.

Skillnad mellan minimilönernas summa enligt nu gällande lönestat och enligt järnvägsstyrelsens förslag 33,540 kronor.

» » maximilönernas » » » » » » » » » 30,300 »

s. 96 Kontrollera mot PDF

General
direktör
-

17

96

Kung!. J\Iaj:ts Nåd. Preposition Nr 109.

]STuvarai}cte organisation.

Byrådirektör.3)

" Administrativa

byrån’

''Ombudsman '' \

41-"''“T

Kameralbyrån

Banbyrån

,"^rkiteS^—

Byrånig. I’ kl.

J. . .111.1 i i IUI.I JJ

Bankonstruktlons
byrån
-

■P

ByrUhk I1 ii.1 ~ j

Byråing. I‘ kl.

Bangårdsbyrån

I IJ ■Mi||||"—"| 11III.IJ

Telegrafbyrån

Byråing I kl. I

—»hbit i i.Uu.p1

Byråing. I^t. |

Sous-18

chef

Maskinlnspektions
byrån
-

10

Byrån för elektrisk

drift

Byråing. 1 kl. |

MH. F.

Registrator

Notarie1

Kassör

1—

Notarie j

ByittTfifcVII kl.

1—

Byråing. Il kl.

Maskinbyrån

’-

Notarie

Byråing. ii kl.

’ Bfiåing. II kl.

Bylåihg. r ki: "

.....NbYärlé

yörrådsbyrån

4''yråjng. I Ifl.

"^yråi^TTTi-

byråing. I )fl.

■J^^lyråing^I IJkl^j

Notarie

Notarie

Notarie

Notarie

Notarie

Över
ingenjör
-

Trafikbyrån

Notarie

Notarie

Bygg- teKnnåda
byrån

Byrådirektör

filur, ärenden

Utrikes godstaxebyrån
-

Inrikes godstaxebyrån
-

Persontaxebyrån

TldtabellBbyrån

Militärbyrån

*) 17 byråer — 53 personer, frånsett generaldirektören och överdirektören.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

97

Enligt järnvägsstyrelsens föreliggande förslag.

Byråchef.1)

Bil. G.

Sous-

chef

General-

direktör

Sous-

chef

Banbyrån

b

Arkitekt

Byråiiig. I kl.

banärenden

Byråing. I kl.

växlar o, signaler

Byråing. I kl.

iro o.bankonstrukt.

Registrator

Sekreterare

Kassör

Administrativa

byrån.

Kameralbyrån

Notarie

Byråing. II kl.

Byråing. II kl.

Överlng. assistent

bangårdsärenden

Overlng. assistent

nya linjer

Sekreterare och

Ombudsman

Maskininspektör

Byråing. I kl.

Byråing. I kl.

Byråing. I kl.

Byråing. I kl.

Byråing. I kl.

Telegrafdirektör

Byråing. I kl.

Byråing. I kl.

Sekreterare

Notarie

Notarie

Notarie

Notarie

Utrikes taxebyrån

Byråing. II kl.

Notarie

Sekreterare

Sekreterare

Byråing. I kl.

Byråing. I kl.

Inrikes taxebyrån

Elektroteknlska

Byrån.

Sekreterare

Militärbyrån

Chef:

Generalstabsofficer

Byggnadsbyrån

Chef:

Överingenjör

Byråing. II kl.

Byråing. II kl.

Notarie

Matematiker

Sekreterare

Sekreterare

Tidtabells- och

vagnbyrån

'') 12 byråer — 52 personer, inberäknat den nya souschefen, men frånsett såväl generaldirektören

och den nuvarande överdirektören som de inom de streckade linjerna utmärkta två nya

notarierna, vilkas anställande ej beror på den omplacering och fördelning av arbetskrafter, förslaget

i övrigt innebär.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 käft. (Nr 109.) 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 109.

Bil. H.

Översikt

över eu del av järnvägsstyrelsens personal enligt nuvarande organisation,

enligt järnvägsstyrelsens organisationsförslag och enligt Kungl. Maj:ts

förslag i anslutning till bil. F och G till järnvägsstyrelsens framställning;

omfattande jämväl byggnadsbyrån.

Nuvarande organisation.

Järnvägsstyrelsens

förslag.

Kungl. Maj-.ts förslag.

1

1

1

Överdirektör ..................

1

Överdirektörer ...............

2

Överdirektörer ...............

2

Överingenjör ..................

1

Överingenjör ..................

1

Överingenjör .................

1

*)18

*)11

Byråchefer .....................

*)U

Telegrafdirektör..............

1

Byrådirektörer.................

4

Maskininspektör..............

1

Överingenjörssassistenter..

2

1

1

1

1

1

Matematiker ..................

1

Ombudsman ..................

1

Ombudsman ..................

1

Ombudsman ...................

1

Ombudsman och sekrete-

rare ...........................

1

7

8

Byråingenjörer av l:a klass

11

Byråingenjörer av l:a klass

12

Byråingenjörer av l:a klass

12

Kassör ...........................

1

Kassör ...........................

1

Kassör...........................

1

1

1

Registrator .....................

1

12

°)5

Notarier..........................

»)5

Byråingenjörer av 2:a klass

6

Byråingenjörer av 2:a klass

5

Byråingenjörer av 2:a klass

5

Summa

*)55

Summa

4)54

Summa

6)54

*) Chefen för militärbyr&n Ur medräknad.

a) Av dessa äro överingenjören, 2 byrådirektörer, 1 byråingenjör av l:a klass och 1 notarie å

byggnadsbyrån å extra stat; summa å ordinarie stat 50.

3) Härtill komma oberoende av omorganisationen två nya notarietjänster.

4) Dessa äro samtliga, även befattningshavarna å byggnadsbyrån, å ordinarie stat.

B) Av dessa äro överingenjören, 1 byrådirektör, 1 byråingenjör av l*.a klass och 1 sekreterare å

byggnadsbyrån å extra stat; summa å ordinarie stat 50.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.

99

Bil. 1.

Organisation och avlöningar enligt Kung!. Maj:ts förslag.

An-

Arvode.

E. b. b.1)

Summa,

Arvode.

E. b. b.1)

Summa,

Lägst,

Lägst,

kr.

Högst,

Högst,

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

i

2

3

4

5

6

7

Souschef (ny)..............................

i

—

—

12,000

—

—

12,000 |

1. Administrativa by rån:

Byråchef....................................

i

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

*) 8,700

Ombudsman ..............................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Sekreterare .................................

i

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Registrator.................................

i

3.300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

2. Kameralbyrdn:

Byråchef....................................

i

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

*) 8,700

Kassör....................................

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700 !

3. Banbyrdn:

Byråchef....................................

i

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

8) 8,700

Arkitekt ....................................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

f

4,200

1.500

5,700

5,100

1,500

6.600

Byråingenjörer, I kl......................

3

4,200

1,500

5,700

5.100

1,500

6,600

l

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Notarie .....................................

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

i

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

Byråingenjörer, II kl...................

2!

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

4. Byggnaisbyrån:3)

Överingenjör .............................

i

—

—

12,000

—

—

12,000

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Byrådirektörer ............................

i

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

i

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Byråingenjörer, I kl......................

2!

4,200

1,500

■ 5,700

5,100

1,500

6,600

Sekreterare .................................

i

4.200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Transport

21

-

—

136,800

-

154,800

J) Ersättning för bostad och bränsle.

2) Byråchef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.

8) Denna byrå är enligt detta förslag fortfarande upptagen å extra stat med undantag av den därunder

såsom särskild underavdelning upptagna bangårdsavdelningcn, vilken bibehålies å ordinarie stat och till vilken

höra en av de 2 byrådirektörerna och en av de 2 byråingenjörerna av I kl.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 109,

An-

Arvode.

E. b. b.1)

Summa,

Arvode.

E. b. b.1)

Lägst.

Lägst,

kr.

Högst,

Högst,

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

i

2

3

4

5

6

7

Transport

21

—

—

136,800

—

—

154,800

5. Maskinbyrån:

Byråchef....................................

1

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

*) 8,700

Byrådirektör ...........................

1

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

|

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Byråingenjorer, I kl.....................

l

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Notarie .....................................

1

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

Byråingenjörer, II kl...................

2I

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

l

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

6. Förrådsbyrån:

Byråchef....................................

1

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

*) 8,700

[

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Byråingenjörer, I kl....................

3

4,200

1.500

5,700

5,100

1,500

6,600

l

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Notarie .....................................

1

3,300

1,320

4-620

4,200

1,500

5,700

Byråingenjör, II kl......................

1

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

7. Elektrotekniska byrån:

Byråchef....................................

1

6,000

1,80 >

7,800

6,900

1,800

s) 8,700

Byrådirektör ..............................

1

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

1

4.200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Byråingenjörer, I kl......................

2<

l

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

8. Trafikbyrån:

Byråchef....................................

1

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

») 8,700

Sekreterare ................................

1

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

9. Tidtabellsbyrdn:

Byråchef........................

1

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

*) 8,700

Sekreterare......:.........

1

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Notarie ...................................

1

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

Transport

43

—

268,020

-

306,900

*) Ersättning för bostad och bränsle.

a) Byråchef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109,

101

An-

Arvode.

-Q

sfi

w

Summa,

Arvode.

E. b. b.1)

Summa,

tal.

Lägst,

Lägst,

kr.

Högst,

Högst,

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

2

3

4

5

6

7

Transport

43

—

268,020

—

—

306,900

10. Militärbyrån:

Chef..........................................

1

—

—

—

—

—

—

Notarie .....................................

1

3,300

1,320

4,620

4,200

1,500

5,700

11. Inrikes taxebyrån:

Byråchef....................................

1

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

s) 8,700

Matematiker .........................

1

4,800

1,800

6,600

5,700

1,800

7,500

Sekreterare ...............

4

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

i

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

12. Utrikes taxebyrån:

Byråchef....................................

i

6,000

1,800

7,800

6,900

1,800

!) 8,700

Sekreterare .........................

4

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

i

4,200

1,500

5,700

5,100

1,500

6,600

Summa

52

—

—

317,640

—

—

363,900

*) Ersättning för bostad och bränsle.

s) Byråchef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.

Skillnad mellan minimilönernas summa enligt nu gällande lönestat och enligt detta förslag 19,440 kronor.

» > maximi > »>>» > »» » > 16,200 »

I denna översikt äro, för vinnande av likhet med bil. F och G, ej medräknade generaldirektören och

den nuvarande överdirektören, ej heller de två nya notarierna å trafikbyrån och inrikes taxebyrån (se not

under bil. G).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:199 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar ro. ro. s. 1 i texten