Angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar m. m
1914-05-13 · 101 sidor, varav 92 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 92 av 101 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1914 B:109, Angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar m. m
Dokumentets text
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 109.
1
Nr 109.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid
statens järnvägar m. m.; given Stockholms slott den 13
maj 1914.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att
dels besluta de ändringar i avlöningsreglementet den 15 november
1907 för tjänstemän vid statens järnvägar, som framgå av det vid
statsrådsprotokollet fogade förslag till nådig kungörelse i ärendet;
dels medgiva, att övergångsbestämmelser rörande tillämpningen av
de nya avlöningsbestämmelserna må, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
närmare omförmäles, av Kungl. Maj:t utfärdas;
dels ock antaga i statsrådsprotokollet närmare omförmäld ändringav
1 och 2 §§ i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för
tjänstemän vid statens järnvägar.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
Oscar von Sydon-.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 74 käft. (Nr 109).
1
2
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Omorganisation
av
järnvägsstyrelsen.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Kungi. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms
slott den 13 maj 1914.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Becic-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet von Sj^dow anförde:
I skrivelse den 5 februari 1914 har järnvägsstyrelsen avgivit förslag
till vissa jämkningar i styrelsens organisation.
Enligt detta förslag skulle i styrelsens stat upptagas dels ytterligare
en överdirektör och souschef, dels tio byråchefer i stället för såsom
nu femton föredragande byrådirektörer, här ej medräknad den på styrelsens
stat icke uppförda chefen för militärbyrån. Därjämte innebär
förslaget en del med omorganisationen sammanhängande förändringar
beträffande vissa befattningar inom styrelsen, särskilt uppflyttande till
sekreterare av de notarier, vilka vid förfall för byråcheferna i egenskap
av deras närmaste män skola inträda såsom föredragande och ledamöter
i styrelsen. Slutligen innebär förslaget, oberoende av omorganisationsfrågan,
inrättandet av två nya notariebefattningar.
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Innan jag går närmare in på förslaget, tillåter jag mig erinra, att
frågan om ändringar i järnvägsstyrelsens organisation var föremål för
behandling vid 1913 års riksdag. I den till riksdagen avlåtna propositionen
i ämnet, nr 5, återfinnes å sid. 3—32 en kortfattad historisk
översikt av styrelsens utveckling, vartill jag i detta sammanhang torde
få hänvisa.
Nyssnämnda proposition föranleddes närmast av ett utav järnvägsstyrelsen
i underdånig skrivelse den 23 augusti 1912 framställt förslag. Detta
avsåg, att i styrelsens stat skulle upptagas sex sektionschefer och tolv
byrådirektörer i stället för såsom nu femton föredragande byrådirektörer,
däri ej medräknad den på styrelsens stat icke uppförda byrådirektören
vid militärbyrån, och att därutöver i staten skulle upptagas en byrådirektörsbefattning
i stället för den nuvarande ombudsmansbefattningen.
Därjämte föreslog styrelsen vissa ändringar beträffande de notarier, vilka
vid förfall för byrådirektörerna i egenskap av deras närmaste män inträda
såsom föredragande och ledamöter i styrelsen.
Den förändrade indelningen enligt styrelsens då framlagda förslag,
jämförd med den nuvarande, framgår av följande sammanställning:
Nuvarande förhållanden. Föreslagna föredragande.
Administrativa sektionen.
2 byrådirektörer. 1 sektionschef.
1 ombudsman. 2 byrådirektörer.
Bansektionen.
4 byrådirektörer. 1 sektionschef.
4 byrådirektörer.
Maskinsektionen.
1 sektionschef.
3 byrådirektörer.
Driftsektionen.
3 byrådirektörer, därav den å sty- 1 sektionschef.
relsens stat ej upptagne byrå- 3 byrådirektörer, därav den å stydirektören
å militärbyrån. relsens stat ej upptagne byrå
direktören
å militärbyrån.
3 byrådirektörer.
Historik.
Järnvägsstyrelsens
förslag 1912.
4
Kung!. Ma j ds Nåd. Proposition Nr 109.
3 byrådirektörer.
1 byrådirektör.
Summa 17 personer.
Taxesektionen.
1 sektionschef.
2 byrådirektörer.
Förrädssektionen.
1 sektionschef.
Summa 20 personer.
Den nuvarande överdirektörsbefattningen skulle bibehållas oförändrad.
Åliggandena för sektionscheferna, vilka skulle förestå de föreslagna
större enheterna inom styrelsen, administrativa, ban-, maskin-,
drift-, taxe- och förrådssektionerna, skulle enligt styrelsens förslag vara
följande.
Sektionscheferna skulle föredraga ärenden av mera viktig eller mera
principiell natur samt för lättande av chefens och souschefens arbete i
största möjliga utsträckning utöva den chefen och souschefen tillkommande
beslutanderätten i fråga om de till sektionen hörande ärenden.
De skulle vidare medverka och närvara, då byrådirektör inför chefen
eller souschefen föredrog de till byrådirektörs handläggning anförtrodda
ärendena. Denna medverkan kunde lämpligen anordnas så, att sektionschef
före dylik föredragning i allmänhet bereddes tillfälle att taga del
av den av byrådirektör verkställda utredningen i förekommande ärenden
eller åtminstone av det i ärendet uppsatta förslag till beslut, där ej i
särskilt fall eu enkel redogörelse av byrådirektör för ärendets beskaffenhet
kunde anses tillfyllest.
Behovet av samverkan inom varje av berörda huvudområden eller
sektioner skulle härigenom fyllas på ett fullt tillfredsställande sätt.
Samverkan mellan de olika sektionerna skulle åstadkommas i första
hand genom chefen och souschefen samt för övrigt genom samråd mellan
enstaka sektionschefer och genom olika slag av gemensamma sammanträden
inför chefen och souschefen.
Sektionscheferna skulle vidare utöva inspektionsverksamhet enligt
stadgandet i § 23 i nuvarande instruktion, var och en rörande sitt
verksamhetsområde.
De övriga föredragandena skulle under den bibehållna benämningen
byrådirektör dels hava föredragniugsskyldighet i övrigt antingen inför
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 109.
5
chefen, respektive souschefen eller inför sektionschefen, dels utan föredragning
avgöra vissa mindre ärenden, för vilkas behandling bestämda
normer utarbetats. De skulle således mestadels handlägga ärenden av
mera löpande natur eller ärenden, vid vilkas behandling deras särskilda
detaljkunskap vore till gagn.
Av de skäl, järnvägsstyrelsen anförde till stöd för sin berörda
framställning, torde, då sektionssystemet nu icke är föremål för behandling,
här allenast behöva erinras om motiveringen beträffande byrådirektörerna.
Skälen i denna del voro i korthet följande. I fråga om
de fördelar, som den nuvarande organisationsformen medfört, framhölls
i främsta rummet, att genom införande av systemet med ett jämförelsevis
stort antal föredragande hade i avseende å snabbhet i ärendenas
handläggning åstadkommits en väsentlig förbättring i de förutvarande
förhållandena. Med det fåtal föredragande, som förefanns under föregående
organisationsform, stegrades nämligen alltjämt svårigheterna att
med den ständigt fortgående ökningen av antalet ärenden inom skälig
tid behandla och slutföra de föreliggande förvaltningsuppgifterna såväl
av löpande natur som sådana, vilka ankommo på styrelsens eget
initiativ.
Fördelen av större snabbhet i ärendenas handläggning måste emellertid
tillskrivas jämväl den ökning av det antal kvalificerade arbetskrafter,
som från och med år 1908 ställdes till styrelsens förfogande.
Med det nuvarande systemet hade vidare vunnits fördelen av viss
besparing i arbetskraft genom förskjutning av föredragningsskyldigheten
till byrådirektören, vilken förut allenast haft att genom utredningar bereda
ärendena till föredragning och avgörande. Denna förskjutning av föredragningsskyldigheten
hade visserligen i någon mån medfört förskjutning
till byrådirektörens närmaste man av skyldigheten att bereda ärendena
till avgörande, men åtminstone inom vissa områden hade genom reformen
åstadkommits beredning och omedelbar föredragning av samma person,
nämligen den efter reformen nu direkt inför chefen, respektive souschefen
föredragande byrådirektören.
I en del fall kunde därjämte den förändrade anordningen hava
medfört någon fördel i avseende å det sakliga avgörandet av en föreliggande
fråga, om än härvid de mera allmänna och betydande ärendena
borde undantagas. För de få föredragande, som förut funnos och av
vilka en var hade en mängd skiftande förvaltningsfrågor att behandla,
var det ej möjligt att ägna varje fråga, som av dem skulle företagas
till avgörande, den detaljerade granskning, som vederborde.
De nuvarande föredragande byrådirektörerna med sina betydligt inskränktare
verksamhetsområden hade däremot mera tillfälle att ingående
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
granska de faktorer, som kunde inverka vid avgörandet av varje fråga
inom detta område, vilket förhållande kunde hava bidragit till en mera
noggrann och på detaljkännedom grundad prövning av de föreliggande
frågorna.
De med den nuvarande organisationen förenade olägenheterna angåvos
vara, dels att chefen och souschefen voro så mycket upptagna av
behandling av detaljfrågor, att därigenom de större och allmänna frågorna
i viss mån undanskymdes, dels svårigheten att åvägabringa fullt
tillfredsställande enhetlighet i ärendens behandling och samverkan inom
styrelsen, dels den stora svårigheten att anordna erforderlig inspektion
av linjeförvaltningen, dels slutligen den med den nuvarande organisationsformen
och den ställning, byrådirektör enligt denna intager, ej minst
i avlöningshanseende, förenade svårigheten att tillförsäkra styrelsen erfarna
arbetskrafter, varmed sammanhängde svårigheten att genomföra
tjänstebyte mellan ledamöter i styrelsen och distriktsförvaltning, när
sådant i tjänstens intresse krävdes.
I fråga om dessa förhållanden kom styrelsen, på de närmare angivna
skäl, som återfinnas å sid. 48—51 i nämnda nådiga proposition,
till den slutledning, att genom antagande av sektionssystem skulle den
av alla erkända fördelen med det omedelbara föredragningssättet vinnas,
på samma gång som man i allo undanröjde de påvisade olägenheterna
med nuvarande styrelseform. Styrelsen utvecklade närmare, hurusom
bättre samverkan mellan byråer inom samma huvudområde krävdes,
vilket allenast ett sektionssystem kunde avhjälpa, att detta system
träffade den rätta medelvägen att låta sakkunskapen komma till sin rätt,
att förslaget icke kunde inverka på distriktsförvaltningarnas befogenhetsområden
med deras nu vunna styrka och fasthet, att med förslagets antagande
funnes större möjlighet att avlyfta ärenden från chefen för att lätta
hans arbetsbörda, att något ofruktbart arbete icke läge därutinnan, att i
det jämförelsevis mindre antal ärendesgrupper, i vilka beslutanderätten
skulle bibehållas hos chefen, frågan behandlades från flera och andra
synpunkter, än som i regel kunde väntas av den, som ägde sin huvudsakliga
sakkunskap inom visst begränsat område, samt att genom detta
förslag inspektion över linjeförvaltningarnas respektive huvudområden
bäst tillgodosåges.
Vad därefter angår lönerna föreslogs för sektionscheferna ett arvode
av 8,000 kronor jämte 2,000 kronor såsom ersättning för bostad och
bränsle. I stället för denna ersättning skulle sektionschef kunna erhålla
bostad in natura om 7 rum och kök.
I avseende å byrådirektörernas löneförhållanden framhöll styrelsen,
hurusom det vid besättande av ledig byrådirektörsbefattning kunde be
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109. 7
faras, att med byrådirektörs nuvarande ställning och avlöningsvillkor
platsen icke bleve besatt med en sådan arbetskraft, som tjänsten krävde.
Redan vid organisationsfrågans behandling inom riksdagen (år 1907)
hade också av åtskilliga talare betonats, att det bleve omöjligt att med
den föreslagna avlöningen åt byrådirektörer vinna välbehövligt utbyte
mellan personer i styrelsen och på linjen och sålunda ernå den växelverkan
dem emellan, som för verkets förvaltning innebure en så stor
fördel. I regel utgjorde väl avlöningen, anförde styrelsen, eu måttstock
på en befattningshavares ställning. Enligt den nuvarande organisationsformen
innehade byrådirektör emellertid avlöningsvillkor, som vore vida
underlägsna dem, hans ämbetsställning motiverade.
Styrelsen påpekade tillika, att detta missförhållande kunde komma
att medföra betänkliga verkningar i avseende å rekryteringen av byrådirektörskåren.
En god befordringsordning borde syfta därhän att i styrelsen
i olika grader samla de bästa krafter som funnes. Byrådirektörsbefattningarna
borde från denna synpunkt sett erbjuda så goda löneförmåner,
att jämväl avdelningsföreståndare å linjen kunde utan ekonomisk
uppoffring motse en förflyttning till styrelsen såsom byrådirektör.
Sådan ställningen nu vore, kunde man ej ens med visshet förvänta, att
ban- eller maskiningenjör, respektive trafikinspektör, ville mottaga eu
tilltänkt förflyttning till byrådirektör. Såsom byrådirektör hade nämligen
en sådan linjetjänsteman under nuvarande förhållanden mycket
små utsikter att vinna befordran inom styrelsen.
Styrelsen anförde slutligen i detta avseende, att, därest ändring i
de bestående förhållandena icke vidtoges, de flesta byråer förr eller senare
komme att förestås av de yngre och mindre erfarna bland dem, som
över huvud taget kunde ifrågakomma till en byrådirektörsbefattning.
Den bästa fackkunskapen, de bästa förmågorna ginge ut på linjen och
vände icke åter till styrelsen, vilket allt innebure, att generaldirektören
och souschefen komme att, om icke snar förbättring vunnes, vid ledningen
av förvaltningen hava såsom sina närmaste män därtill mindre
kvalificerade personer, än som skulle kunnat stå till buds, därest byrådirektörernas
avlöningsförhållanden stode i riktigare proportion till linjetjänstemännens.
Byrådirektörsarvodet skulle enligt styrelsens förslag utgöra lägst
6,000 och högst 6,900 kronor jämte 1,800 kronor såsom ersättning för
bostad och bränsle. Jämväl byrådirektör skxille i stället för nämnda ersättning
kunna erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.
I fråga om ombudsmannen erinrade styrelsen, att denne tjänsteman
enligt det förslag, som framlades av den för utredning av frågan om
opaginerad Kontrollera mot PDF
B
Kung1. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 109.
styrelsens omorganisation år 1906 av Kungl. Maj:t tillsatta kommittén,
skulle i rättegångs- och andra mål efter erhållet uppdrag utföra styrelsens
talan samt, då sådant påkallades, i mål angående tjänstefel, vilka
av styrelsen handlades, verkställa utredning och avgiva utlåtande.
I den instruktion för styrelsen, som i anledning av omorganisationen
år 1907 utfärdades, erhöll emellertid ombudsmannen den vidgade
befogenheten och det ökade ansvaret att icke allenast utreda bestraffningsmålen
utan även såsom ledamot i styrelsen föredraga dessa mål,
vilka skulle avgöras i annan ordning än andra inom styrelsen förekommande
ärenden, nämligen genom omröstning mellan de i beslutet deltagande
med utslagsrätt för ordföranden vid lika antal röster.
Med hänsyn till denna utvidgning av ombudsmannens verksamhetsområde
och till hans enligt instruktionen givna ställning såsom föredragande
och deltagande i besluten i dessa frågor, vilka äro av synnerligen
grannlaga natur, fann styrelsen skäl föreslå hans uppflyttning i
högre tjänsteställning.
Men även i fråga om avlöningen ansåg styrelsen rättvisa och billighet
kräva en förbättring. En stor del av de rättegångar, för vilkas
rätta utförande han är närmast ansvarig, äro av mycket vidlvftig och
invecklad art, och rättstvisterna äro ofta av stor ekonomisk innebörd.
På grund av det anförda och då det torde vara synnerligen svårt
att binda eu praktiskt erfaren jurist vid denna befattning, om löneförmåner
och tjänsteställning äro ofördelaktiga, fann styrelsen, att ombudsmannen,
som hade att handlägga och föredraga bestraflhingsärenden och
rättegångsärendeu, borde erhålla byrådirektörs tjänsteställning och avlöningsförmåner.
1 fråga om notarierna anförde styrelsen, att, vad anginge de nuvarande
icke tekniska byråerna, frånsett militärbyrån, rörande vars notarie
ingen ändring ifrågasattes, förefunnes följande antal innehavare av notariebefattningar,
nämligen å administrativa och kamerala byrån gemensamt
eu notarie, å trafikbyrån en notarie, å tid tabellsbyrån två notarier samt
å en var av de tre taxebyråerna en notarie, inalles 7 notarier.
En var notarie å ifrågavarande icke tekniska byråer (å tidtabellsbyrån
den ene av där anställda notarier) vore byrådirektörens närmaste
man, och ålåge det honom i denna egenskap i främsta rummet att tillhandagå
byrådirektören vid beredning av byrån tillhörande ärenden, att
vid förfall för byrådirektören förrätta dennes tjänst och att vara arbetsledare
å byrån (eller inom tidtabellsbyrån respektive avdelning därav).
1 likhet med vad som är fallet med de nuvarande byrådirektörerna och
byråingenjörerna ålåge dem således maktpåliggande och ansvarsfullt ar
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
bete. Åven. inom det nya sektionssystemet skulle dessa notarier bibehålla
sin ställning såsom den föredragande byrådirektörens högra hand
och medhjälpare. De skulle fortfarande hava att utföra kvalificerat arbete
och vid förfall för den föredragande byrådirektören inträda i hans
ställe och därvid tilläggas föredragningsskyldighet.
Likasom i fråga om byrådirektörsgruppen förelåge även här ett
behov att åt styrelsen tillförsäkra erfarna arbetskrafter. Då notaries
avlöning för närvarande vore avsevärt lägre än trafikinspektörernas å
linjen, kunde ofta vara att befara vissa olägenheter vid rekryteringen av
dessa såsom byrådirektörernas närmaste män fungerande befattningshavare.
För att häva dessa olägenheter och bereda ifrågavarande befattningshavare
en mot deras arbete och ansvar mera svarande ställning
fann styrelsen, med här nedan angivna undantag, förändring av ifrågavarande
notariers ställning och avlöningsvillkor vara av behovet påkallad.
Inom tidtabellsbyrån ville styrelsen icke ifrågasätta någon ändring
i den ena av ifrågavarande notariebefattniugar.
Med det förslag, som styrelsen framställt rörande taxesektionen,
skulle vidare å denna sektion ej finnas mer än två byrådirektörer, och
borde följaktligen där ej ifrågakomma mer än två befattningshavare
med ställning såsom byrådirektörens närmaste man.
Styrelsen föreslog alltså, att i stället för fem av de nuvarande
notariebefattningarna skulle inrättas fem nya befattningar, nämligen en
å administrativa sektionen, två å driftsektionen och två å taxesektionea,
med avlöning i likhet med närmaste högre grupp i löneskalan, inom
styrelsen kamreraren med flera, och å linjen bau- och maskiningenjör
samt trafikinspektör av II klass, och således, ersättning för bostad och
bränsle Oberäknad, lägst, 5,700 kronor och högst 6,600 kronor. För
att bättre karaktärisera ställningen såsom respektive föredragande byrådirektörers
närmaste män, ansågos innehavarna av dessa befattningar
böra benämnas sekreterare.
Likställighet syntes ock böra beredas de blivande sekreterarna med
byråingenjörer av I och II klass i avseende å tiden för rätt och skyldighet
att avgå ur tjänsten.
Styrelsens nu återgivna förslag skulle i sin helhet medföra en ökad
årlig kostnad av 58,500 kronor.
Sex reservanter inom styrelsen framlade ett annat förslag, enligt vilket
skulle anställas en ytterligare överdirektör och souschef samt viss löneförbättring
beredas byrådirektörerna och vissa andra tjänstemän. Detta
förslag skulle medföra en ökad årlig kostnad av 40,800 kronor.
Bihang Ull senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 käft. (Nr 109.) 2
Reservanternas
förslag
1912.
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Reservanterna föreslogo en anordning, som enligt deras mening vore
ägnad att giva en riktigare bild av omfattningen av styrelsens förvaltande
verksamhet, än vad som med den nuvarande ordningen vore fallet.
Vissa byråers arbetsområden syntes nämligen reservanterna vara av den
art, att de icke kunde anses tillhöra styrelsens allmänna förvaltande
verksamhet i samma mening som övriga byråer. Detta gällde bankonstruktionsbyrån,
bangårdsbyrån, byrån för elektrisk drift och militärbyrån.
Dessa byråer vore specialbyråer, vilkas arbete rörde sig inom
strängt begränsade områden. Detsamma var i viss män fallet även med
maskininspektionsbyrån, beträffande vars verksamhet för övrigt gällde,
att någon föredragning av ärenden i styrelsen från vederbörande byrådirektörs
sida endast i ringa mån förekomma. Vad anginge militärbyrån
vore densamma ju en del av generalstabens kommunikationsavdelning,
vilken av vissa skäl lagts under järnvägsstyrelsen, och dess
särställning utmärktes därigenom att byråns föreståndare vore en generalstabsofficer,
som icke åtnjöt avlöning å järnvägsstyrelsens stat.
Såsom gemensamt för samtliga dessa fem byråer framhöllo reservanterna,
att byråerna icke hade någon nämnvärd beröring med personalen å
linjen och den dagliga driften.
hör utmärkande av den särställning, som intoges av omförmälda
byråer i förhållande till de förvaltande byråerna i egentlig mening, vilkas
föreståndare borde erhålla byråchefs titel och ställning, föreslogo reservanterna,
att föreståndarna för ifrågavarande byråer skulle bibehållas
vid benämningen byrådirektör men upphöra att vara ständiga ledamöter
i styrelsen.
Reservanterna framhöllo vidare i fråga om den nye överdirektören,
att det redan vid den nya organisationens trädande i kraft befunnits
nödvändigt för generaldirektören att bestämma, att souschefen skulle i
stället för generaldirektören avgöra alla till de åtta rent tekniska byråerna
— öanbyrån, bankonstruktionsbyrån, bangårdsbyrån, telegrafbyrån,
maskinbyrån, förrådsbyrån, maskininspektionsbyrån och byrån
för elektrisk drift — hörande ärenden, med undantag allenast beträffande
de ärenden, i vilka expedition skulle avlåtas till Kungl. Magt. Under
de gångna åren har arbetet inom styrelsen således varit ordnat så, att
byrådirektörerna för nämnda åtta byråer haft föredragning inför souschefen
utom i särskilt viktiga ärenden, som ansetts erfordra inhämtande
av generaldirektörens mening och beslut i frågan. Generaldirektören
har således själv direkt handlagt ärenden tillhörande övriga byråer,
d. v. s. administrativa byrån, kameralbyrån, trafikbyrån, tidtabellsbyrån,
militärbyrån, persontaxebyrån samt inrikes och utrikes godstaxebyråerna.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
11
Enligt reservanternas förslag skulle den nuvarande överdirektören
fortfarande utöva samma verksamhet som hittills i fråga om de tekniska
byråerna, medan den nya överdirektören skulle utöva samma funktion
i fråga om de icke tekniska byråerna.
Såsom skäl för sitt förslag anförde reservanterna i huvudsak följande.
Den överklagade bristeji på sammanhållning inom styrelsen ansåge
reservanterna mera göra sig gällande i fråga om förhållandet mellan
byråer tillhörande olika huvudområden, »sektioner», än mellan byråer
tillhörande samma sektion. Berörda brist skulle därför bättre avhjälpas
genom en ny överdirektör än genom sektionschefer. Var och en av
överdirektörerna kunde på tillfredsställande sätt sörja för sammanhållning
mellan de större områden, som skulle stå under hans överinseende,
och bådas nära samverkan med generaldirektören borde göra det lätt för
denne att åstadkomma sammanhållning mellan de två överdirektörerna.
Enligt reservanternas uppfattning skulle styrelsens förslag att lägga
tyngdpunkten av sammanhållningen i händerna på sektionschefer rent
av kunna medföra en fara för, att den gamla motsättningen mellan de
olika avdelningarna, som ju till följd av styrelsens uppdelning i byråer
rätt väsentligt utplånats, skulle ånyo växa fram och vinna styrka. En
sådan motsättning vore icke att befara, om sammanhållningen lades i
händerna på, förutom generaldirektören, två överdirektörer.
Vad beträffade sektionschefernas uppgift att föredraga ärenden av
viktigare art och av principiell natur, anförde reservanterna, att enligt
deras uppfattning dylika tjänstemän icke på tillfredsställande sätt skulle
kunna besörja föredragningen av frågor av nyssnämnda art, enär de
icke kunde representera den tillräckliga sakkunskapen å respektive sektioners
hela arbetsfält.
Från beslutanderättens synpunkt vore det enligt reservanternas åsikt
mera till verkets fromma, att nämnda rätt utövades av, förutom generaldirektören,
två överdirektörer, än att densamma delades på — förutom
generaldirektören och överdirektören — sex sektionschefer. Beslutanderätten
i viktigare ärenden borde nämligen delas på så få händer som
möjligt, vartill komme, att med sektionschefer den faran förelåge, att
beslutanderätten komme att utövas så, att respektive sektionschefer medvetet
eller omedvetet komme att söka främja sina respektive fackområden.
Mot styrelsens förslag kunde också göras den invändningen, att
detsamma icke komme att avhjälpa de med det s. k. överdirektörssystemet
förbundna olägenheterna av dubbelföredragning med ty åtföljande
dubbelarbete och tidsförlust. Därest nämligen sektionschefens närvaro
vid byrådirektörernas föredragning skulle vara av någon verklig bety
-
12
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
delse i fackligt hänseende, måste naturligtvis sektionschefen, likaväl som
den föredragande byrådirektören, studera ärendet och bilda sig en uppfattning
om detsamma, innan det föredroges. Och helt säkert komme
detta studium att tillgå så, att den byrådirektör, som handlagt ärendet,
bleve anmodad att inför sektionschefen referera detsamma och redogöra
för de skäl, varpå byrådirektören grundat sin åsikt i frågan, d. v. s. ett
slags föredragning komme att äga rum även inför sektionschefen. Och
även om sektionschefen skulle på egen hand studera frågan, innan den
av byrådirektören föredroges för generaldirektören, kvai*stode ju i alla fall
dubbelarbetet. Detta arbetssätt komme givetvis att förorsaka tidsutdräkt.
Vad behovet av ökad inspektion beträffade, skulle reservanternas
förslag lämna generaldirektören mera tid till inspektion, varjämte de
båda överdirektörerna på grand av sin ställning vore väl skickade att
utöva inspektion.
Grundtanken i reservanternas förslag vore att icke skapa några
mellanled mellan den verkliga sakkunskapen och den beslutande myndigheten,
utan att låta sakkunskapen direkt framträda inför chefen, varigenom
dubbelarbete kunde undvikas och största möjliga snabbhet i
ärendenas handläggning vinnas, samt att, då det visat sig, att verkets
chef omöjligen kunde sammanhålla den stora mängden av ärenden, uppdela
den beslutande myndigheten under generaldirektörens överinseende
på flera personer, dock så få som möjligt.
Såsom skäl för högre avlöning till byrådirektörerna anförde reservanterna
dels vad styrelsen anfört, dels ock att byrådirektörerna i fråga
om såväl befogenhet som arbetsområden och vikten av förekommande
ärenden vore fullt jämförliga med byråchefer i centrala verk, varför de
i avlöningshänseende borde likställas med dylika tjänstemän.
Vad beträffar ombudsmannen, hemställde reservanterna, att han
måtte i avlöningshänseende likställas med arkitekten, matematikern och
föreståndaren för kontrollkontoret.
I fråga om sekreterarna hemställde reservanterna att, då enligt deras
förslag samtliga de tre taxebyråerna skulle bibehållas såsom självständiga
byråer och då byrådirektörernas närmaste man å alla dessa byråer
borde erhålla seki''eterares ställning, sex sekreterare änster borde inrättas
i stället för de av styrelsen föreslagna fem.
Departements- Vid föredragning i statsrådet av järnvägsstyrelsens ovan återgivna
yttrande framställning framhöll föredragande departementschefen, bland annat, att
1913. han i likhet med styrelsen ansåg förhållandena f. n. icke påkalla någon
ändring i den år 1907 fastslagna gränsskillnaden mellan styrelsens och
distriktsförvaltningarnas olika behörighetsområden, ävensom att styrelsens
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
13
organisation kunde ändras och omläggas, utan att detta behövde inverka
på linjeförvaltningens anordnande. Om det också vore möjligt,
att en del omläggningar och förenklingar i linjeförvaltningen vore önskvärda,
hade den nuvarande organisationen varit i verksamhet under så
kort tid, att stadgad erfarenhet om densamma näppeligen ännu kunde
anses vunnen. Och framför allt, de lämpligaste riktlinjerna för eventuella
ändringar syntes ännu icke kunna fullt överskådas. Departementschefen
erinrade också om, att stor enighet rådde vid 1907 års riksdag om lokalförvaltningarnas
organisation. Visserligen hade inom riksdagen vid ett
par tillfällen, åren 1911 och 1912, förslag om utredning angående förändrad
organisation av järn vägsförvaltningen i dess helhet framkommit,
men å andra sidan hade andra kammarens tillfälliga utskott nr 3 vid
1912 års riksdag uttalat, att någon allmän omläggning av 1907 års
organisation icke syntes vara av behovet påkallad.
Under framhållande att de mest framträdande olägenheterna i styrelsens
nuvarande organisation vore, dels att styrelsens chef icke vore
tillräckligt befriad från detaljfrågors handläggning, dels ock att avlöningen
till byrådirektörerna vore alltför låg, uttalade departementschefen,
att det syntes honom icke oundgängligt och knappast heller fullt lämpligt
att, såsom styrelsen föreslagit, för åstadkommande av mera tillfälliga
förbättringar av nuvarande förhållanden övergiva vissa huvudgrunder
för 1907 års organisation, som haft till syfte att icke skapa något mellanled
mellan den verkliga sakkunskapen och den beslutande myndigheten,
utan låta sakkunskapen direkt framträda inför chefen och såmedelst undvika
dubbelarbete och befordra största möjliga snabbhet i ärendenas handläggning,
för att i stället antaga en organisation, som i viss mån innebure
en återgång till det system, som gällde före år 1908. Departementschefen
vore visserligen böjd antaga, att man 1907 gått väl så
långt i avseende å ärendesuppdelning, och vore ingalunda blind för att
därigenom vissa brister vidlådde 1907 års organisation i avseende å enhetlighet
och sammanhållning av ärendena i styrelsen. Men att vid de mera
tillfälliga förbättringar av nuvarande förhållanden, som han ansåge böra
ifrågasättas, uppgiva grunden i viktiga avseenden för det nuvarande
byrådirektörssvstemet, syntes honom icke oundgängligt och knappast
heller fullt lämpligt. Det kunde vara en kanske nära framtid förbehållet
att ytterligare granska och överväga dessa grunder, när järnvägsorganisationen
i sin helhet bleve underkastad en ingående överarbetning, något
vartill den i alla avseenden rätta tidpunkten då icke ännu syntes vara inne.
På sålunda angivna skäl syntes det departementschefen lämpligast
att i huvudsak ansluta sig till reservanternas förslag, vilket byggde på
den nuvarande organisationen.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Kung). Maj:ts
prop. till 1913
år» riksdag.
Kungl. Maj:t framlade därefter för 1913 års riksdag ett förslag,
vars olikhet med nuvarande förhållanden samt järnvägsstyrelsens och
reservanternas respektive förslag framgår av följande tabell:
Arvode
Ersättning för
bostad och bränsle
Summa
avlöning
Årlig
kostnads-
•v - .
lägst,
kr.
högst,
kr.
lägst,
kr.
högst,
kr.
lägst,
kr.
högst,
kr.
ökning.
«
Den nuvarande organisationen.
1 överdirektör ä.....................
12,000
—
—
12,000
—
15 byrådirektörer »....................
4,800
5,700
1,800
1,800
6,600
7,500
—
1 ombudsman » ..................
4,200
5,100
1,500
1,500
5,700
6,600
—
11 notarier ».....................
3,300
4,200
1,320
1,500
4,620
5,700
—
Järnvägsstyrelsens förslag år 1912.
1 överdirektör »....................
12,000
12,000
6 sektionschefer o1)..................
8,000
2,000
10,000
13 byrådirektörer »s)..................
6,000
6,900
1,800
1,800
7,800
8,700
5 sekreterare ».....................
4,200
5,100
1,500
1,500
5,700
6,600
6 notarier ».....................
3.800
4,200
1,320
1,500
4,620
5,700
58,600
Reservanternas förslag år 1912.
2 överdirektörer »...................
12,000
—
—
12,000
11 byråchefer ».....................
6,300
7,200
1,800
1,800
8,100
9,000
4 byrådirektörer ».....................
6,300
7,200
1,800
1,800
8,100
9,000
.1 ombudsman »....................
4,800
5,700
1,800
1,800
6,600
7,500
6. sekreterare ».....................
4,200
5,100
1,500
1,500
5,700
6,600
5 notarier ».....................
3,300
4,200
1.320
1,500
4,620
5,700
40,800
Knngl. Maj:ts proposition år 1913.
2 överdirektörer ».....................
12,000
—
—
12,000
15 byråchefer ».....................
6,000
6,900
1,800
1,800
7,800
3) 8,700
1 ombudsman ».....................
4,800
5,700
1,800
1,800
6,600
7.500
G sekreterare ».....................
4,200
5,100
1,500
1,500
5,700
6,600
5 notarier ».....................
3,300
4,200
1,320
1,500
4,620
5,700
36,300
*) Sektionschef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 7 rum
och kök.
2) Inberäknat den till byrådirektör uppflyttade ombudsmannen. Chefen för militärbyrån är, såsom ej
uppförd å järnvägsstyrelsens stat, ej medräknad i dessa tabeller. Byrådirektör kan i stället för ersättning för
bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.
8) Byråchef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum
och kök.
opaginerad Kontrollera mot PDF
J5
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr loff.
I anledning av nämnda proposition väckte vid 1913 års riksdag
herrar E. Hage och C. Winberg i andra kammaren en motion i ämnet
(nr 278).
Beträffande den föreslagna nya överdirektörsbefattningen anförde
motionärerna, att järnvägsstyrelsen icke ansett behov därav föreligga.
Motionärerna ansågo, att man ovillkorligen måste ställa sig ytterst betänksam
mot förslaget om att tillskapa en ny överdirektörsbefattning under
nuvarande förhållanden, då frågan om en genomgripande omorganisation
av statsbaneförvaltningen med all säkerhet måste på allvar upptagas
under den närmaste tiden.
Med avseende å förslaget att öka byrådirektörernas löner och förändra
befattningarna i fråga till byråchefsbefattningar anförde motionärerna,
att man mycket väl kunde medgiva, att en viss oegentlighet uppstått
därigenom, att dessa föredragande byrådirektörer tilldelats lägre
avlöning än avdelningscheferna på linjen, men detta missförhållande varken
borde eller kunde rättas genom att öka samtliga dessa byrådirektörers
löner, utan borde enligt motionärernas uppfattning kunna lämpligare ordnas
på det sätt som överrevisorerna, andra kammaren och, i princip,
även järnvägsstyrelsen uttalat sig för, nämligen att ett visst antal byråer,
sammansloges under ledning av en byråchef, vilken sedan tilldelades
tillräcklig arbetskraft för arbetets utförande. Endast på det sättet
vore det enligt motionärernas mening möjligt dels att få mera koncentration
och enhetlighet i arbetet, dels ock att motarbeta en allt för långt
driven ärendesuppdelning inom styrelsen. Genom en sådan anordning
kunde man också säkerligen åstadkomma, att för sådana chefsbefattningar
kunde påräknas fullt kvalificerade personer, då deras lön kunde sättas
något högre än den, som utginge till avdelningscheferna på linjen.
Åvenså kunde man möjligen tänka sig, att vid en sådan omorganisation
ett visst behov komme att föreligga för att i stället för byrådirektörerna,
som då givetvis borde bortfalla, framskapa de nu ifrågasatta sekreterarbefattningarna,
som emellertid vid det föreliggande förslaget däremot
ej borde bifallas.
Vad som därjämte talade mot att utan vidare höja samtliga byrådirektörers
löner var enligt motionärernas åsikt den omständigheten," att
järnvägarnas överrevisorer i sin berättelse över 1909 års förvaltning
framhållit såsom sin mening, att åtminstone två av byråerna hade att
uppvisa ett arbete av så ringa omfattning, att de utan olägenhet borde
kunna indragas och göromålen överföras till andra byråer med närliggande
verksamhetsområde.
I övrigt anmärkte motionärerna, att frågan icke blivit före dess
överlämnande till riksdagen prövad av särskilda sakkunniga, på sätt
Motion i
andra
kammaren
vid 1913 års
riksdag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
IG
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
riksdagens andra kammare år 1912 vid behandlingen av en förevarande
ämne berörande motion uttalat såsom önskvärt.
På sålunda och i övrigt anförda skäl kommo motionärerna till den
uppfattningen, att de av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna med avseende
å järnvägsstyrelsens organisation och sammansättning icke alls vore
ägnade att avhjälpa de brister, som mera allmänt blivit framhållna, men
i stället vore ägnade att på ett betänkligt sätt framskapa ännu större
svårigheter vid en eventuell genomgripande omläggning av statsbaneförvaltningen,
som enligt motionärernas åsikt borde och måste komma
till stånd snarast möjligt. På grund därav hemställde motionärerna, att
Kungl. Maj:ts proposition icke måtte vinna riksdagens bifall.
StaUutskotteta
yttrande vid
1913 års
riksdag.
Statsutskottet erinrade, att generaldirektörens arbetsbörda sedan 1907
års omorganisation i synnerligen avsevärd grad vuxit med det alltjämt
växande trafikarbetet, och erkände angelägenheten av att lätta den generaldirektören
påvilande arbetsbördan samt befria honom från handläggning
i detalj av åtskilliga smärre ärenden.
Jämväl beträffande byrådirektörernas avlöningsförmåner fann utskottet
förhållandena vara av beskaffenhet att påkalla ändring. Utskottet
fann också fog föreligga för de anmärkningar, som framställts i avseende
å svårigheterna att få tillräckligt kvalificerade tjänstemän till vissa
av de viktigare notariebefattningarna ävensom i avseende å svårigheten
att i allo uppnå enhetlighet i ärendenas behandling.
I sistnämnda avseende liksom givetvis i främsta rummet ur synpunkten
att lätta generaldirektörens arbetsbörda ansåg statsutskottet,
att Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avsåge tillsättande på förordnande
av ytterligare eu souschef, vore synnerligen välbetänkt. Genom fördelande
mellan denne och den förutvarande souschefen av avgörandet i
ärenden av relativt mindre omfattning och betydelse sålunda, att den
ene skulle handlägga ärenden av i huvudsak mera teknisk art, under
det att den andre skulle behandla frågor inom de adminstrativa och
driftsområdena, syntes det bliva möjlighet dels för generaldirektören att
själv mera odelat ägna sig åt de inom järnvägsförvaltnmgen förekommande
större ärendena, dels ock för souscheferna att vardera inom sitt
område sörja för gott samarbete mellan de olika byråerna ävensom genom
samråd sinsemellan bidraga till upprätthållande av större enhetlighet vid
ärendenas handläggning såväl i styrelsen som med avseende å distriktsförvaltningens
arbete med driftens skötsel ute å linjerna.
Gent emot järnvägsstyrelsens förslag anmärkte utskottet, att, då
man hade att inom en snar framtid vänta förslag till departementalreform,
i samband varmed helt visst åtskilliga frågor rörande styrelsens
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
verksamhetsområde samt formerna för denna verksamhet borde upptagas
till utredning, syntes ej tidpunkten nu vara inne att till behandling upptaga
frågan om en mera genomgående omorganisation av järnvägsförvaltningen,
utan borde, enligt utskottets mening, de rubbningar beträffande
formerna för styrelsens verksamhet, som kunde erfordras för
att avhjälpa de därmed förknippade olägenheter, begränsas till att bliva
de minsta möjliga, på det att därigenom en eventuell, mera genomgripande
reform ej måtte föregripas. I sådant avseende syntes Kungl.
Maj:ts förslag ej giva anledning till någon erinran. Då den nye souschefen
liksom den nuvarande allenast kunde komma att tillsättas på
förordnande under vissa år, syntes anställandet av en sådan icke vara
ägnat att förhindra en framtida förändring av styrelsens organisation,
även om souschefssystemet skulle befinnas böra övergivas.
I anledning därav, att i den förenämnda motionen i fråga om den
föreslagna nya överdirektörsbefattningen gjorts gällande, att järnvägsstyrelsen
ansett behov därav ej föreligga, anförde utskottet, att det ej
kunde biträda denna uppfattning, då det syntes utskottet uppenbart, att
styrelsen i detta avseende gått väsentligt längre än Kungl. Maj:t, i det
styrelsens förslag i den nye överdirektörens ställe upptoge sex sektionschefer
utan att därför stryka mer än tre byrådirektörsbefattningar. Utskottet
anförde vidare, att motionärernas tanke, att antalet byråer vore
för stort och att vissa byråer borde sammanslås under ledning av en
person ej varit utskottet främmande, ehuru utskottet icke tilltrodde sig
att i fråga om någon eller några av styrelsens byråer för det dåvarande
framställa ett sådant förslag. Emellertid uttalade utskottet den uppfattningen,
att genom tillsättande på föreslaget sätt av ytterligare en souschef
skulle beredas möjlighet till att framdeles någon eller några nu
självständiga byråer kunde inrangeras som avdelningar i andra dem närstående
byråer, så att en minskning så småningom skulle kunna ernås
i byråernas antal.
Beträffande slutligen vad av motionärerna anförts därom, att förevarande
fråga icke blivit före dess överlämnande till riksdagen prövad
av utom järnvägsstyrelsen stående sakkunniga, betonade utskottet, att
det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget ej kunde sägas innebära en
omorganisation utan allenast en löneförbättring för vissa av st}T:elsens
personal jämte ett tillsättande endast på förordnande av en ytterligare
tjänsteman hos styrelsen.
Då utskottet sålunda fann förhållandena inom järnvägsstyrelsen påkalla
åtgärder för avhjälpande av de överklagade olägenheterna och
vidare ansåg Kungl. Maj:ts förslag väl ägnat att avhjälpa dessa olägen
Bihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 74 höft. (Nr 109.) 3
18
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 109.
Riksdagens
benlut ftr 1913.
Motiv för
återupptagande
av
frågan.
Omorganisation
nödvändig
för
styrelsearbetets
ändamålsenliga
bedrivande.
heter samt dessutom ej vara av beskaffenhet att kunna verka föregripande
på eventuellt kommande reformer inom järnvägs förvaltningen,
förordade utskottet alltså detta förslag.
Sex ledamöter av utskottet avgåvo emellertid reservation mot utskottets
förslag. De uttalade den uppfattningen, att de med järnvägsförvaltningens
organisation förenade olägenheterna ej skulle bliva på ett
tillfredsställande sätt avhjälpta genom Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
och att de av Kung!. Maj:t föreslagna förändringarna vore av beskaffenhet
att i större eller mindre grad verka föregripande på den
genomgående reform av statsbaneförvaltningen i dess helhet, som vore
erforderlig. De anmärkte slutligen, att frågan ej blivit vederbörligen
prövad även av utom järnvägsstyrelsen stående sakkunniga.
Första kammaren biföll utan votering Kungl. Maj:ts förslag, men
andra kammaren avslog detsamma med 109 röster mot 42. I gemensam''votering
föll förslaget med 164 röster mot 149.
Järnvägsstyrelsens framställning den 5 februari 1914.
Järnvägsstyrelsen anför i sin nu föreliggande skrivelse till en början,
att frågan om järnvägsstyrelsens organisation enligt dess mening är
av den art, att den icke kan avföras från dagordningen, förrän densamma
lösts, om än detaljerna kunna ordnas på det ena eller andra sättet.
Alla de skäl, som anförts för förändring av de nuvarande förhållandena,
stå kvar såsom giltiga, och inga motskäl kunna bortskymma det faktum,
att en ändring är nödvändig.
Det är nödvändigt, säger styrelsen, att genom särskild anordning
lätta generaldirektörens arbetsbörda; nödvändig är ock en anordning
för undanröjande av den förut berörda faran för flykten från styrelsen
till linjen vidkommande de av frågan berörda tjänstemännen. Genom
den förstnämnda anordningen tages ett steg i rätt riktning för vinnande
av erforderlig snabbhet i avgörandet av frågorna samtidigt som generaldirektören
beredes tillfälle att ägna sin tid mera åt de viktigare
och initiativkrävande ärendena. Beträffande den senare anordningen
framhåller styrelsen vikten av, att den grundval, varpå avgörandet skall
läggas, eller ärendenas beredning genom de föredragande är sådan, att
de uppkommande förvaltningsfrågorna vinna sin rätta lösning. Brister
det i detta avseende, nås ej det mål, man vill vinna, huru väl man än
må sörja för tillfyllestgörande anordningar i förstnämnda hänseende. Do
högsta tjänstemännen inom styrelsen, å vilka lägges det huvudsakliga
arbetet för ärendenas bringande till avgörande, böra beredas sådana av
-
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
löningsförmåner, som motsvara tjänstens ansvar och arbetsbördans storlek,
varigenom också vinnes, att de vid inträffande ledigheter inom motsvarande
grader å linjen kunna utan ekonomiska uppoffringar avstå från
en förflyttning till linjen, som eljest skulle stå dem till buds. Endast
härigenom torde flykten från styrelsen enligt dess mening kunna hejdas.
Åven beträffande ombudsmannen och vissa notarier anser styrelsen behövligt,
att de utan dröjsmål erhålla sådana avlöningsförmåner, att styrelsen
kan beräkna att å dessa tjänster få behålla eller från linjen förvärva
verkligt dugande krafter. Enahanda uppfattning gör styrelsen,
på sätt här nedan närmare angives, gällande i fråga om byråingenjörer
av I klass.
Med anledning av den av reservanterna i statsutskottet vid 1913
års riksdag uttalade åsikten, att en ändring av styrelsens organisation
borde uppskjutas till dess tiden vore mogen för en omorganisation av
hela verket, berör järnvägsstyrelsen därefter frågan, huruvida en omorganisation
av styrelsen bör ställas i beroende av en liknande åtgärd
beträffande linjeförvaltningen. Styrelsen framhåller därvid till en början,
att den föreslagna ändringen i olikhet mot sektionssystemet icke utgör
en omorganisation i egentlig mening eller en omvälvning av nuvarande
förhållanden. Vidare påpekar styrelsen, att det ovillkorligen måste anses
råda stor skillnad mellan behovet av att avhjälpa de rådande olägenheterna
inom styrelsen och det påstådda behovet av en omorganisation
av hela verket, och framhåller därvid särskilt, att överrevisorerna, som
tidigt upptäckt bristerna i styrelsens organisation, icke vid sin sakkunniga
och noggranna prövning av statens järnvägars förvaltning framställt
någon anmärkning mot linj eförv ältning ens organisation.
Förhållandena tyda enligt styrelsens uppfattning således bestämt
därpå, att behovet av omorganisation av linjeförvaltningen ännu icke är
på långt när så trängande som behovet av ett avhjälpande av de anmärkta
bristerna inom styrelsen. Den förstnämnda frågan behöver däremot
tydligen mogna ännu några år.
Styrelsen kommer alltså till den uppfattningen, att, då behovet av
att avhjälpa ovan berörda brister, i vad rör styrelsen, är trängande, det
icke kan vara lämpligt att sammankoppla dessa båda frågor så, att antingen
den icke mogna frågan om linj eförvalt aingens omorganisation
skall förhindra avhjälpandet av en uppenbar brist i anordningarna inom
styrelsen eller ock att undanröjandet av denna senare skall framtvinga
en ännu icke nödvändig omorganisation av linjeförvaltningen, vilken
fråga dessutom enligt styrelsens mening ännu icke kan på ett tillfredsställande
sätt överblickas och därför f. n. måste anses vara för tidigt väckt.
Omorganisatiou
av styrelsen
oberoende
av omorganisation
av linjeförvaltningen.
20
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr JO!).
Grundlin- Med hänsyn till de linjer, efter vilka styrelsens nu framlagda förslag
jerna för gr upprättat, anför styrelsen, att de, som tidigare inom styrelsen för
stijvalsavis
utt x / «/ * '' ''—'' %j
föreliggande fäktat införandet av ett verkligt sektionssystem, fortfarande ansåge rätta
förslag, lösningen ligga i antagandet av ett sådant system. Då emellertid det
av Kungl. Maj:t för 1913 års riksdag framlagda förslaget jämväl
enligt dessa ledamöters åsikt skulle medföra en väsentlig förbättring av
styrelsens organisation och då i frågans nuvarande läge ringa utsikt
syntes finnas att nu vinna framgång för sektionssystemet, hade även
anhängarna inom styrelsen av detta system ansett sig böra biträda
det av styrelsen nu förebragta förslaget, vilket i huvudsak upprättats
på grundvalen av Kungl. Majds ovannämnda förslag av år 1913 men
med hänsyn tagen jämväl till den av statsutskottet ifrågasatta åtgärden
att sammanslå vissa byråer.
Detaljerat Styrelsen övergår därefter till förslagets detaljer och erinrar då
förslag'', först, beträffande frågan om en ny souschef sbefattning, om vad reser
Kg
souschef, van tern a inom järnvägsstyrelsen mot 1912 års förslag framhållit, nämligen
att generaldirektören redan vid den nya organisationens trädande
i kraft måst överlämna till souschefens handläggning vissa av de löpande
ärendena'' och att då valdes eu sådan arbetsuppdelning, att till
den sistnämnde lades ärenden inom den tekniska sidan av verket. I
anslutning härtill yttrar styrelsen följande:
»Trots denna överflyttning av chefens beslutanderätt har det redan
under den förutvarande generaldirektörens tid börjat visa sig förenat
med allt större och större svårigheter för generaldirektören att kunna
medhinna behandlingen av alla de löpande ärenden, som kvarstodo att
föredragas inför honom, och att det oaktat få tid att ägna sig åt de
stora frågorna. Den tablå över antalet inom järnvägsstyrelsen under
åren 1895, 1900 och 1906—1911 behandlade ärenden, vilken såsom bil. E
medföljde järnvägsstyrelsens underdåniga skrivelse den 23 augusti 1912
angående styrelsens omorganisation (Kungl. Maj:ts proposition nr 5 den
21 februari 1913 sid. 149), utvisar för perioden 1908—1911, att antalet
ärenden, tillhörande de icke tekniska byråerna, vuxit från 8,122 (1908)
till 10,827 (1911). Denna ökning har fortgått jämväl under år 1912.
Visserligen utvisar den tablå, som finnes intagen (sid. 17) i överrevisorernas
underdåniga berättelse för år 1912, ett något mindre tal 10,500,
men denna minskning är endast skenbar och beror, såsom ock framgår
av vid uppgiften fogade noter, därpå, att en stor del ärenden numera
icke diarieföras, varförutom vissa slag av ärenden, av vilka vart och ett
förut diarieförts under skilda nummer, numera för bättre överskådlighets
skull diarieföras under ett och samma, många ärenden omfattande num
-
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 109.
21
mer. Nu skulle visserligen kunna sägas, att ökningen egentligen liänför
sig till de s. k. mindre ärendena. Men en stor dol av dessa avgöras
av generaldirektören, och en ökning av dessa ärenden ökar således
också hans arbete.
Man bör ock ihågkomma, att, medan souschefen vid den gjorda
arbetsfördelningen endast haft att handlägga de mera löpande ärendena
å de tekniska byråerna och att sörja för samverkan mellan dessa byråer
— vilket i allt fall måste betraktas som en betydande arbetsbörda
— chefen haft att handlägga, förutom de löpande ärendena å de icke tekniska
byråerna, jämväl de viktigare ärendena å samtliga byråer, varförutom
han haft att sörja för samverkan mellan icke blott de icke tekniska
byråerna inbördes utan jämväl mellan dessa och de tekniska.
Om denna arbetsbörda kommit redan den förutvarande chefen att
starkt känna behovet av förändring i de bestående förhållandena, så
måste samma arbetsbörda vara överhövan stor för den nye chefen, som
icke, i likhet med den avgångne, varit i tillfälle att följa med och växa
in i den nya organisationen och som ännu icke hunnit förvärva den
mångsidiga utbildning inom järnvägsväsendets olika grenar, som den
avgångne chefen redan besatt vid sitt .övertagande av chefsskapet för
statens järnvägar, ökad hjälp vid handläggningen av de löpande ärendena
har också av den nye chefen framhållits såsom ett trängande behov
och har även av Kungl. Maj:t ansetts så nödvändigt, att Kungl. Magt
funnit sig böra provisoriskt gå i författning därom genom att förordna
en därför lämplig tjänsteman att tills vidare jämte souschefen biträda
chefen vid utövningen av hans ämbete. För att emellertid icke föregripa
riksdagens prövning av frågan om lämpligaste sättet att ordna
denna viktiga fråga och för att icke utan riksdagens medgivande ådraga
statsverket några ökade utgifter har Kungl. Maj:t, i förhoppning att
frågan inom kort skall vinna sin lösning, låtit detta förordnande omfatta
endast tiden intill den 1 april 19141), varjämte vederbörande ålagts
att fortfarande utöva sin ordinarie befattning. Han har icke heller av
Kungl. Maj:t tillerkänts någon ersättning för sitt i följd av förordnandet
ökade arbete. Emellertid låter sig behovet av ökat bistånd åt chefen
vid ledningen av det stora verket icke avhjälpa genom ett dylikt förordnande
på en kortare tid. Åven om man utginge från det orimliga
antagandet, att verkets vidare utveckling skulle stanna av, är det av
nöden att befria chefen från handläggningen av det stora antalet löpande
ärenden, för att han skall få tillfälle att ägna ett noggrann! studium
åt de för verket i dess helhet viktigare frågorna. Så mycket
b Sedermera har förordnandet förnyats för tiden intill den 1 augusti 1914 (se
vidare sid. 54).
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
nödvändigare är det då att inför den oundvikliga ökningen av såväl
löpande ärenden som stora .frågor tillse, att chefens ai’betsbörda lättas.
De löpande ärendena ökas naturligen fullkomligt automatiskt med det
allt jämt växande järnvägsnätet — såväl statens som det enskilda —
ävensom med trafikens oupphörliga tillväxt. Och av de större frågor,
som i en närmare framtid vänta sin lösning, torde endast behöva påminnas
om de viktiga och kostsamma arbeten, som pågå och förestå
för de viktigare linjernas anpassande i bantekniskt och trafiktekniskt
avseende efter den allt intensivare trafik, som växer fram å dessa linjer,
däri inbegripna de stora bangårdsfrågor, som vänta på sin lösning.
Andra dylika stora frågor äro byggandet av nya statsbanelinjer,
frågorna om statens järnvägars elektrifiering, om utvecklingen av våra
förbindelser med utlandet, om införandet av ny taxa såväl för statens
järnvägars egen trafik som för samtrafiken, om omläggningen av reglerna
för denna samtrafik, om de såväl för personalen som för statens
järnvägars ekonomi så viktiga lönefrågorna, frågorna om förhandlingsordning
O. S. V.
Allt antyder ock, att dylika stora frågor icke äro något särskilt
utmärkande för nuvarande tidsperiod, utan att med statens järnvägars
fortsatta utveckling alltjämt komma att föreligga synnerligen viktiga och
vittomfattande frågor, som kräva chefens personliga insats i arbetet för
deras lösning.
Motståndarna till Kungl. Maj:ts förslag vid 1913 års riksdag hava
gent emot det då framlagda förslaget, i vad det avsåg inrättandet av
en ny • souschefsbefattniug, anfört, att de ej kunnat övertygas om, att
en ny souschef skulle kunna i avsedd grad bidraga till skapandet av
erforderlig enhetlighet inom styrelsen.
Härvid torde böra erinras, att det förnämsta skälet för inrättandet
av en ny souschefsbefattning icke är enhetlighetens befordrande utan
nödvändigheten av att befria chefen från det betydande arbete, som
ligger däri, att han har att jämte alla större frågor behandla de löpande
ärendena inom ett antal byråer, enär ej lämpligen alla löpande ärenden
på alla byråer kunna läggas till en souschef.
I jämförelse härmed är det i och för sig nog så krävande arbetet
för åstadkommande av enhetlighet inom styrelsen mindre betungande.
För åstadkommande av samverkan mellan t. ex. den tekniska och den
icke tekniska delen av verket, för den händelse en sådan uppdelning
kan befinnas lämplig, bör chefens tid förslå, sedan han befriats från
handläggningen av löpande ärenden.
Inrättandet av en ny souschefsbefattning kommer att lämna generaldirektören
mera tid övrig för inspektion, än som för närvarande är
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
fallet. Anställandet av en ny sonschef bereder också möjlighet för ett
ändamålsenligare ordnat inspektionsväsen. Den gångna tiden har visat
lämpligheten av, att generaldirektören vid sina inspektioner åtföljdes av
sin närmaste man, varigenom tillfälle bereddes till överläggningar på
inspektionsplatsen, men denna anordning har haft till följd, att det under
dylika inspektionsresor icke i styrelsen funnits såsom ställföreträdare för
generaldirektören någon befattningshavare, som kunde sägas vara fullt
förtrogen med hans planer och uppfattning och som i hans ställe kunde
avgöra även relativt betydelsefulla frågor. Denna olägenhet skulle bliva
avhjälpt i och med inrättandet av en ny souschefsbefattning, då en person
i souschefs ställning även under chefens och den ena souschefens
frånvaro skulle finnas kvar i styrelsen såsom chefens ställföreträdare.
Man skulle då så ordna, att den av souscheferna medföljde chefen, vilken
vore mest berörd av de angelägenheter, som under resan särskilt avsåges
att undersöka eller inspektera.
Icke heller lär väl den farhågan vara befogad, att tillskapandet av
en ny souschefsbefattning skulle kunna undanskjuta en fullständig undersökning
rörande behövligheten av en omorganisation av statsbaneförvaltningen
i dess helhet. Skulle en dylik undersökning befinnas vara
behövlig, så kan en ny souschefsbefattning icke anses lägga något
hinder i vägen därför. Styrelsens organisation kan lika väl efter som
före inrättandet av en ny souschefsbefattning anpassas efter en ändrad
linjeförvaltnings krav.
En ny souschef skulle givetvis lika väl som den nuvarande tillsättas
på förordnande, tilläventyrs på kortare tid än denne, och kunde,
såsom statsutskottet vid 1913 års riksdag föreslog, vid sitt tillsättande
förpliktas att vid en eventuell omorganisation tjänstgöra i annan lämplig
befattning.
Här må slutligen framhållas, att det nu föreliggande förslaget lika
litet som det för förra årets riksdag framlagda inverkar på eller äger
samband med den av departementalkommittén väckta frågan om de centrala
verkens inorganiserande i statsdepartementen.»
Styrelsen övergår härefter till frågan, om och i vad man det vore indragning av
möjligt att indraga några byråer för åvägabringande av större enhet- tydlighet
såväl i arbetet inom styrelsen som i förhållandet utåt linjen och
till allmänheten. Därvid framhåller styrelsen emellertid, att antalet högre
tjänstemän inom järnvägsstyrelsen icke kan minskas, vadan eu indragning
av byråer icke kan medföra annan verkan, än att antalet byråer
och föredragande minskas och att vissa befattningar, med vilka nu är
förenat ledamotskap i styrelsen, icke vidare skulle hänföras till denna
24
Telegraf
byrån.
Maskininspek
tionsbyrån.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
kategori, varmed också skulle följa, att deras innehavare icke skulle
komma i åtnjutande av samma löneförbättring, som bör tillkomma ledamöterna
i styrelsen.
Den undersökning, styrelsen föranstaltat för utredande av berörda
spörsmål, bar först och främst riktat sig på de två byråer, nämligen
telegrafbyrån och maskininspektionsbyrån, angående vilka överrevisorerna
uti sin årsberättelse för år 1909 ifrågasatt, huruvida de icke skulle
kunna indragas. Såsom järnvägsstyrelsen också framhållit i en promemoria,
som utarbetats med anledning av en inom andra kammaren år 1911 väckt
motion, nr 276, däri motionärerna, bland annat, föreslogo indragning av
nu ifrågavarande byråer, intaga dessa byråer en viss undantagsställning
i förhållande till de andra byråerna, i det för dem — särskilt maskininspektionsbyrån
— ifrågakommer ett omfattande inspektionsarbete.
Denna byråernas arbetsriktning innebär också, att, ehuru den totala
arbetsbördan är nog så ansenlig, deras egentliga styrelsearbete likväl är
mindre omfattande än de andra byråernas. Står man således inför ett
krav på minskning av byråernas antal, anser styrelsen det ej kunna förnekas,
att det mindre omfånget av dessa byråers styrelsearbete gör svårigheterna
att inordna sistnämnda arbete å någon annan byrå mindre
än i fråga om andra byråer.
Beträffande sättet för dessa omändringars genomförande yttrar styrelsen
sålunda:
»En indragning av telegrafbyrån skulle kunna ske på det sättet, att
den såsom en avdelning fördes tillsammans med byrån för elektrisk drift,
vilken sålunda bildade nya byrå därefter lämpligen torde böra benämnas
elektrotekniska byrån. Då emellertid telegrafbyråns arbetsområde är av
mycket självständig art, särskilt vad beträffar inspektionsarbetet å linjen,
kan en särskild ''ledare av detta arbete icke undvaras, varför föreståndaren
för den nuvarande telegrafbyrån bör på elektrotekniska byrån
bibehållas vid sin nuvarande ställning med tjänstegrad såsom byrådirektör
och benämnas »telegrafdirektör» samt hava viss föredragningsskyldighet.
Beträffande möjligheten av att kunna inordna maskininspektionsbyrån
under någon annan byrå skulle detta lämpligast kunna ske genom att
sammanföra densamma med maskinbyrån, inom vilken den sålunda skulle
bilda en avdelning. Dessa båda byråers arbetsområden sammanfalla i
många avseenden med varandra. Den största delen av maskininspektionsbyråns
arbete består nämligen i att vid enskilda leverantörers verk
-
25
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
städer kontrollera tillverkningen för statens järnvägars räkning av rullande
materiel ock andra effekter, för vilka konstruktionsarbetena utförts
å maskinbyrån och för vilka tillverkningsbestämmelser uppgjorts av
maskinbyrån i samarbete med maskininspektionsbyrån. Särskilt ledare
för kontrollarbetet är emellertid nödvändig. Dels med hänsyn till att
detta arbete är av från det övriga å maskinbyrån förekommande skiljaktig
art samt dessutom av krävande och grannlaga natur och dels med
hänsyn därtill, att den kontroll av de enskilda järnvägarna och deras
rullande materiel, som författningsenligt tillkommer järnvägsstyrelsen,
utövas av föreståndaren för den nuvarande maskininspektionsbyrån, är
det nödvändigt, att även denne bibehålies vid sin tjänstegrad såsom
byrådirektör, varvid han lämpligen bör benämnas »maskininspektör» med
viss föredragningsskyldighet.
Söker man efter möjligheter att indraga än flera byråer, faller tanken Taxebyråema.
på de tre taxebyråerna. Dessa byråer äro verkliga förvaltningsbyråer
och var för sig så stora, att de lämpligast böra förestås av var sin chef,
och särskilt är att märka, att det under de kommande åren dessa byråer
åliggande arbetet för genomförandet av de under omarbetning varande
nya person- och godstaxorna i inrikes trafik ävensom för tariffernas med
utlandet omarbetning i anslutning till de nya inrikes tarifferna kommer
att tungt belasta samma byråer.
Emellertid synes åtminstone ett försök kunna göras att sammandraga
dessa tre byråer till två. Det vore måhända därvidlag principiellt
riktigast att till den ena byrån lägga all persontrafik och till den andra
all godstrafik. Då emellertid de båda nuvarande godstaxebyråernas nuvarande
och i synnerhet kommande arbete är mera omfattande än persontaxebyråns
— åtminstone vad beträffar de större ärendena — skulle
arbetsbördan för en godsbyrå, omfattande både inrikes och utrikes godstrafik,
säkerligen bliva allt för stor, för att förekommande frågor skulle
kunna lösas med den på samma gång noggrannhet och snabbhet, som
är erforderlig. Den bästa lösningen synes därför vara att till den ena
byrån föra all inrikes trafik — både person- och godstrafik — och till
den andra all trafik med utlandet — både person- och godstrafik. Härigenom
skulle arbetet bliva mera jämnt fördelat mellan de båda byråerna.
Naturligen kräves det, att båda dessa byråer samarbeta, för att de i
den inländska trafiken gällande principerna i möjligaste mån skola bliva
tillgodosedda jämväl i den utländska trafiken, men skillnaden i detta
avseende mellan de nuvarande och de blivande förhållandena skulle
endast bliva, att det samarbete, som redan nu är erforderligt och som
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 höft. (Nr 109.) 4
De bantekniska
byråerna.
26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
också på tillfredsställande sätt försiggår i fråga om inrikes- och utrikes
godstrafik, utsträcktes till att gälla jämväl inrikes- och utrikes persontrafik.
För att göra det möjligt för cheferna för de två nya taxebyråerna
att på tillfredsställande sätt behärska de ökade arbetsområdena, är det
emellertid nödvändigt, att eu var av dem vid sin sida erhåller två tjänstemän
med de kvalifikationer, som erfordras för de tjänstemän, som i
förut ingivna förslag benämnts »sekreterare». Av dessa skulle den ena
förbereda person- och den andra godstrafikärendena. Förändringarna i
avseende å personalen å de tre nuvarande taxebyråerna kunna således
icke gå ut på annat, än att en byrådirektörsbefattning slopas och förvandlas
till en sekreterarbefattning.
A en var av de båda taxebyråerna skulle således finnas anställda
en byråchef och två sekreterare.
Vid prövning av möjligheten av sammanförande av byråer inom
det bantekniska området, måste man ihågkomma, att jämte de tre ordinarie
byråerna å detta område, vilka hava att behandla bantekniska
ärenden för de trafikerade banorna, nämligen banbyrån, bankonstruktionsbyrån
och bangård sbyrån, finnes en till styrelsen knuten extra byrå,
den s. k. byggnadsbyrån, vilken handlägger de till statens järnvägsbyggnader
hörande ärenden.
I fråga om dessa byggnader tillkommer det styrelsen att i enlighet
med den för styrelsen gällande instruktionen och i övrigt meddelade
föreskrifter låta utföra de nya järnvägsbyggnader, som för statens räkning
kunna förekomma, samt att därvid utöva ledningen av och tillsynen
över järnvägsbyggnaderna.
Handläggning och föredragning av järnvägsbyggnadsärenden ombesörjes
enligt 1907 års instruktion av en överingenjör, när sådan finnes
förordnad, och har dylikt förordnande av Kungl. Maj:t meddelats för en
tid av fem år i sänder, senast genom nådigt brev den 10 oktober 1913.
Den personal, som i övrigt inom styrelsen särskilt erfordras för
behandling av frågor rörande nya statsbanor, förordnas av styrelsen,
respektive överingenjören och bildar med överingenjören som närmaste
chef byggnadsbyrån. Denna byrå ingår för närvarande icke i järnvägsorganisationen
såsom en ordinarie byrå, och beträffande byråns personal
— med undantag av överingenjören — äger styrelsen att bestämma löneförmåner
och övriga anställningsvillkor.
27
Kung!. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 109.
I detta sammanhang torde böra i korthet erinras om bygga adsbyråns
uppkomst och i samband därmed järnvägsbyggnadsärendenas
behandling inom styrelsen före år 1908.
Jämlikt nådiga instruktionen för styrelsen med underlydande distriktsförvaltningar
den 15 oktober 1897 tillkom det styrelsens banavdelning
att handlägga ärenden angående nya järnvägsanläggningar för statens
räkning, och ålåg det överdirektören för denna avdelning att bereda samt
inför generaldirektören föredraga, respektive själv avgöra dessa ärenden.
Redan samma år fann emellertid Kungl. Maj:t i anledning av riksdagens
beslut om anläggning av statsbanorna Krylbo—Örebro och Boden—
Yttermorjärv jämlikt nådigt brev den 22 december 1897 skäligt bestämma,
att hos styreisen finge tills vidare anställas en byrådirektör med åliggande
att tillhandagå överdirektören för banavdelningen vid beredningen av
alla järnvägsbyggnaderna rörande ärenden. Därmed var grunden lagd
till den blivande järnvägsbyggnadsbyrån, som sedermera genom nådigt
brev den 4 november 1898 på förslag av styrelsen med hänsyn till
ökningen av arbetet med järnvägsbyggnadsärenden utvidgades med anställande
av en byråingenjör, en notarie och en revisor. Dessa tjänstemän
förordnades till en början i regel endast för två år i sänder.
Sedan 1898 års riksdag beslutat anläggning av och anvisat medel
till byggande jämväl av statsbanorna Göteborg—Skee samt Gällivare—
Riksgränsen, hade statens järnvägsbyggnadsverksamhet erhållit en sådan
omfattning, att det ansågs bliva förenat med mycket stora svårigheter
för en och samma person att samtidigt handhava ledningen av banavdelningens
och järnvägsbyggnadsavdelningens angelägenheter. På därom
gjord underdånig framställning förordnade därför Kungl. Maj:t den 2
september 1898, att en särskild tjänsteman, benämnd överingenjör,
skulle anställas med åliggande att inom styrelsen bereda samt dels i
vederbörande överdirektörs ställe hos styrelsen föredraga och i övrigt
handlägga, dels ock själv avgöra ärenden, som anginge nya järnvägsbyggnader,
ävensom närmast under styrelsen leda och övervaka statens
järnvägsbyggnaders arbeten. Denna överingenjör, som förordnades för
två år i sänder, fick sin verksamhet närmare fastställd genom nådigt
brev den 25 november 1898.
Jämlikt nådigt brev den 19 maj 1899 uppdrogs åt överingenjören
vid statens järnvägsbyggnader att även handlägga frågor rörande omgestaltningen
av bangårdsförhållanden i och invid Göteborg och Stockholm,
och den 17 juni 1903 lämnade Kungl. Maj:t samma uppdrag beträffande
nya bangårdsanordningar i Hälsingborg, Lund och Malmö;
Byggnads
hjelp.
Historik.
Byggnads
byråns
verksamhet.
28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
och hava dessa ärenden handlagts av överingenjören, intill dess de genom
1907 års instruktion överflyttades till den då inrättade bangårdsbyrån.
Genom beslut den 31 maj 1906 förordnade Kungl. Maj:t, att från
överingenjörens verksamhetsområde skulle undantagas handläggning av
ärenden, som anginge undersökningar och utredningar beträffande den
ifrågasatta s. k. inlandsbanan, samt att en särskild tjänsteman finge
anställas vid järnvägsbyggnaderna med åliggande att med den befogenhet,
som förut tillkommit överingenjören, handlägga nyssnämnda ärenden.
Denna tudelning av överingenjörens åligganden ägde bestånd till den
31 oktober 1908, då den upphörde samtidigt med det förordnande gavs
för överingenjören enligt 1907 års instruktion.
Slutligen må anmärkas, att styrelsen den 30 november 1908, på
grund av den omfattning göromålen å byggnadsbyrån tagit, beslutat
uppdela dessa göromål på två byrådirektörer, en för administrativa och
en för tekniska ärenden, vilken uppdelning fortfarande äger rum.
Personaluppsättningen å byggnadsbyrån under tiden 1899—1913, i
vad den avser befattningar av sådan grad, att motsvarande befattningar
inom järnvägsstyrelsen bestämmas av Kungl. Maj:t och riksdagen, framgår
av bifogade tablå (Bil. A).
Rörande avlöningsförmånerna till i tablån upptagen personal hänvisas
till bifogade sammanställning (Bil. B), av vilken framgår den årliga
kostnaden, under sådan förutsättning, att byråns tjänstemän varit anställda
i ordinarie tjänst vid statens järnvägar samt var för sig uppnått
högsta lönegrad.
Enligt bestämmelserna i gällande arbetsordning för järnvägsstyrelsen
har byggnadsbyrån till huvudsaklig arbetsuppgift att handlägga
ärenden om undersökningar och andra förarbeten rörande nya statsbaneanläggningar,
om anläggning av sådana banor ävensom om bestridande
av kostnader för undersökningsarbetena samt om anvisande av medel
för nya anläggningars utförande. Frågor om jordförvärv och jordbyten
samt försäljning av fast egendom beträffande nya statsbanebyggnader
skola jämväl beredas av byrån.
Till belysande av byggnadsbyråns verksamhet under åren 1899—
1913 har järnvägsstyrelsen låtit uppgöra en tablå över de nettokostnader,
för vilka nya statsbanebyggnader eller undersökningar härför utförts,
(Bil. C). Denna tablå utvisar, att sammanlagda beloppet av dessa kostnader
uppgår till 103,224,218 kronor 50 öre °) eller i medeltal för år till
ej fullt 7,000,000 kronor. Häruti ingå kostnaderna för de i sin helhet
*) Kostnaden för 1913 approximativt beräknad.
29
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
färdigbyggda statsbanorna Krylbo—Örebro, Boden—Morjärv, Göteborg—
Skee, Gällivare—Riksgränsen, Morjärv—Lappträsk, Östersund—Ulriksfors,
Bastuträsk—Skellefteå—Kallhoimen, Lappträsk—Veittijärvi ävensom
de ännu helt eller delvis under byggnad varande statsbanorna Järna—
Norrköping, Älfsby—Piteå, Ulriksfors—Volgsjön, Veittijärvi—Karungi—
Matarengi, Sveg—Brunflo, varjämte hit räknats järnvägen Gällivare—
Porjus, bangårdsanordningarna i och invid Stockholm samt undersökningarna
för den s. k. inlandsbanan.
Enligt den av järnvägsstyrelsen i januari 1911 utarbetade och till
Kungl. Maj:t överlämnade planen för bedrivande av statens järnvägsbyggnader
för tiden 1912—1918 skulle under denna tid för nya statsbanebyggnader
erfordras i runt tal 8,000,000 kronor för varje år. Efter
sistnämnda år skulle enligt denna plan arbetena bedrivas å inlandsbanan
och en tvärbana mellan denna och norra stambanan med ett anslag för
de närmast följande tre åren av i medeltal ungefär 7,000,000 kronor för
år. Under tiden torde dock krav på andra i planen i fråga icke förutsedda
nya statsbanor komma att uppstå, vadan det torde finnas skäl
för antagandet, att även efter sistnämnda år statens järnvägsbyggnader
under åtskilliga år framåt komma att kräva omkring 8,000,000 kronor
årligen.
Emellertid har under de senaste åren fråga uppstått, huruvida det
icke vore ur flera synpunkter fördelaktigt, att till järnvägsbyggnad savdelningen
överflyttades jämväl planläggning och utförande av nya bangårdar
eller större ombyggnader av sådana samt dubbelspår och andra
större nybyggnader vid de trafikerade statsbanorna. I detta avseende
torde böra omnämnas, att överrevisorerna i sin senast avgivna berättelse
vidrört denna fråga och förklarat, att den torde förtjäna att utan dröjsmål
göras till föremål för närmare utredning.
Enligt den utredning, som järnvägsstyrelsen med underdånig skrivelse
den 27 november 1913 till Kungl. Maj:t avlämnat beträffande
anslagsbehov för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
banor under tioårsperioden 1914—1923, beräknas kostnaderna för nybyggnader
av större omfattning komma att utgöra för
broar....................................................
d ubbelspå rsbyggnad er...................
ombyggnad av större bangårdar
nya ångfärjelägen ..........................
kronor 1,000,000
» 25,560,000
» 58,328,800
» 1,800,000
Summa kronor 86,688,800
eller i medeltal omkring 8,700,000 kronor om året.
30
Bankonstruk
tiombyrån.
Kungl. Maj:tv Nåd. Proposition Nr 109.
Förutsätter man, att byggnadsbyråns befattning med anläggningar
av nya statsbanor blir av ovan angivna beskaffenhet och därjämte antager,
att byggnadsbyråns verksamhet utvidgas så, att byrån även kommer
att utföra större arbeten för nya byggnader och anläggningar vid de
redan trafikerade statsbanorna, torde kostnaden för de arbeten, som
skulle komma att handhavas av byggnadsbyrån, komma att årligen
uppgå till ungefär 16,000,000 kronor; och även om dessa belopp väsentligen
reduceras, blir i allt fall byggnadsbyrån, i synnerhet med den omläggning
av dess verksamhet, som här föreslås, av så stor omfattning,
att dess sättande på ordinarie stat måste anses väl motiverat.
Genom att införa byggnadsbyrån som en ordinarie byrå inom styrelsen
skulle beaktansvärda fördelar kunna vinnas. Det blir i sådant fall
möjligt att dels indraga två nu självständiga byråer, bankonstruktionsoch
bangårdsbyrån, och dels uppdela alla bantekniska ärenden i tvänne
grupper, den ena omfattande banans bevakning och underhåll samt normala
utveckling, den andra omfattande de större nybyggnadsfrågorna.
Denna gruppering är ock ur rent organisatorisk synpunkt den lämpligaste.
Frånskiljer man från banbyråns verksamhetsområde de större nybyggnadsärendena,
skulle till nämnda byrå kunna överflyttas de ärenden,
som enligt gällande instruktion handläggas av bankonstruktionsbyrån,
och sistnämnda byrå skulle sålunda helt uppgå i banbyrån.
Flera skäl synas tala för vidtagande av en sådan anordning. Vad
sålunda beträffar den gren av bankonstruktionsbyråns verksamhet, som
avser åstadkommande av standardkonstruktioner, är det mycket lämpligt,
att dessa läggas till den byrå — banbyrån — där erfarenheterna från
driften av bananläggningarna löpa in och kunna tillgodogöras. Vad
beträffar dess verksamhet för åstadkommande av specialkonstruktioner i
och för banbyråns, bangårdsbyråns och byggnadsbyråns byggnadsbehov,
är det likaledes tydligt, att arbetena lättare kunna inriktas till att anpassa
sig efter arbetsplanerna och till att tjäna de mer eller mindre
brådskande behoven, om de ledas av den ena av de tvänne byråföreståndare,
som hava intresse av arbetsprodukterna, än som nu av en
särskild person, vilken för ett rätt expedierande har att väl samarbeta
med ej mindre än tre andra och förstå deras synpunkter vid sina dispositioner.
Sammanslås på detta sätt ban- och bankonstruktionsbyråerna, skulle
den sistnämnda byråns särskilda föreståndare försvinna och dess tvänne
avdelningar för broar in. m. samt för signal- och säkerhetsanläggningar
med var sin byråingenjör av I klass samt övriga personal ingå som
KlingI. Maj: is Nåd. Proposition Nr 109.
31
underavdelningar av banbyrån, vilken byrå därefter med den där förut
befintliga byråingenjören av I klass för banärenden skulle erhålla tre
särskilda underavdelningar under en sammanhållande byråchef.
Vad angår bangårdsbyrån, synas de ärenden, som där handläggas,
lämpligen böra ånyo överflyttas till byggnadsbyrån.
Frånsett några mindre bangårdsärenden, beträffande vilka den avdelning,
byrån kommer att bilfla i byggnadsbyrån, naturligtvis efter
samråd mellan byråchefen för banbyrån och överingenjören vid byggnadsbyrån,
måste tillhandagå banbyrån med uppgörande av ritningar
o. d., är bangårdsbyråns verksamhet övervägande av nydanande art,
fallande helt och hållet inom byggnadsbyråns arbetsområde, varest såväl
för projekterande av som särskilt för beräknandet av kostnaden för anläggningarna
måste finnas särskilt kvalificerade arbetskrafter med samlad
erfarenhet om moderna arbetsmetoder, arbetspriser m. m.
Efter bangårdsbyråns inflyttande i byggnadsbyrån skulle sistnämnda
byrå uppdelas på en avdelning för projekterande och utförande av nya
bangårdar och för större ombyggnader av äldre dylika och en för projekterande
och utfilande av nya statsbanor, dubbelspår samt andra
större nybyggnader vid de trafikerade banorna. Dessa avdelningar skulle
under överingenjören såsom chef för byrån och med nuvarande tjänsteställning
förestås av var sin överingenjörsassistent med nuvarande byrådirektörs
tjänstegrad. Denna ställning bör tillkomma dem, dels på
grund av vikten av det arbete dem underställda avdelningar komma att utföra,
dels därför att de måste äga förmans ställning gent emot de arbetsledande
ingenjörerna å arbetslinjerna. De måste också hava motsvarande
löneförmåner för att staten i den skarpa konkurrensen med den privata
ingenjörsverksamheten må kunna förvärva och behålla det bästa möjliga
av den kvalificerade fackkunskapen.
Den nu å byggnadsbyrån anställda byrådirektören för administrativa
ärenden torde, vid bifall till förevarande omorganisationsförslag, icke
vidare behöva bibehållas i denna egenskap. En del av de göromål, som
det nu tillhör honom att bereda och föredraga inför överingenjören,
torde nämligen, i händelse byggnadsbyrån sättes på ordinarie stat, komma
att, enligt gällande instruktion och arbetsordning för järnvägsstyrelsen,
överflyttas till annan byrå. Sålunda torde det bliva kameralbyrån, som
under nu angivna förutsättning skulle komma att handlägga frågor om
pension till arbetare och övrig personal vid statens järnvägsbyggnader
ävensom de vid granskning av statens järnvägsbyggnaders räkenskaper
Bangårds
byrån
-
Den nya
byggnadsbyrån.
32
Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 109.
framställda revisionsanmärkningarna; och likaledes lärer det enligt instruktionen
tillkomma styrelsens ombudsman att utföra och bevaka styrelsens
talan i de rättegångsärenden, som beröra statens järnvägsbyggnader.
Det torde dock icke låta sig göra att alldeles slopa ifrågavarande
befattning. Utom de rent tekniska ärenden, som det skulle tillhöra de
båda överingenjörsassistenterna å byggnadsbyrån att en var inom sitt
område handhava, förekommer å byrån på grund av den direkt i byggnadsarbetet
ingripande verksamheten en del ärenden av mera kameral
och juridisk natur, som röra byråns verksamhet i dess helhet och därför
icke lämpligen böra eller kunna behandlas av vederbörande överingenjörsassistent,
enbart i vad hans avdelning vidkommer. Dit höra
exempelvis en del personalfrågor, bokförings- och registreringsärenden
samt frågor om byggnadscentralförrådet, arbetarmatrikeln m. m. Vidare
kan erinras om sådana ärenden rörande jordförvärv och jordbyten samt
försäljning av fast egendom, varmed byggnadsbyrån har att taga befattning
och vilka i många fall äro av mycket omfattande beskaffenhet.
Den principen måste nämligen även här följas, liksom vad beträffar den
tekniska delen av byråns verksamhet, att byggnadsbyrån först efter
färdigt resultat överlämnar nyanläggningarna till drift och handhavande
av järnvägsförvaltningens därför avsedda organ, och markförvärvsfrågorna
böra därför vara av byggnadsbyrån fullt klarställda, innan de
förvärvade områdena överlämnas till disposition av samma organ. Det
torde vidare kunna antagas, att dessa senare ärenden efter tidpunkten
för bangårdsbyråns sammanslagning med byggnadsbyrån snarare komma
att till- än avtaga i antal och betydenhet. Vid sådant förhållande torde
det anses nödvändigt, att erforderligt biträde beredes överingenjören vid
handläggning av dessa och andra liknande frågor. Det synes därför
lämpligt att i stället för den nuvarande administrativa byrådirektören å
byggnadsbyrån anställa en tjänsteman med åliggande att biträda överingenjören
vid handläggning av ärenden av ovan angivna art ävensom
att leda och övervaka de kamerala göromålen å byggnadsbyrån.
Denna tjänsteman, som, för att rätt fylla sin uppgift, måste äga
både teoretisk och praktisk juridisk utbildning, synes, med hänsyn såväl
till arten av de åligganden, som skulle tillhöra honom, som ock till
hans förmansställning i förhållande till byggnadsbyråns ej tekniska befattningshavare,
böra i tjänste- och avlöningshänseende jämställas med
den kategori av tjänstemän, till vilken föreslagits, att ombudsmannen
skulle uppflyttas. Då denna tjänsteman skulle i huvudsak övertaga nuvarande
notariens åligganden, skulle en tjänsteman i notarieställning ej
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
33
vidare erfordras å byggnad sbyrån. Tjänstemannen ifråga torde böra
benämnas sekreterare och ombudsman.
Bilagda schema (bil. D) angiver, vad angår byråingenjörsbefattningarna
av I klass och därmed jämställda eller högre befattningar, sammansättningen
av de bantekniska byråerna inom styrelsen dels enligt
nu gällande bestämmelser, dels enligt här föreliggande förslag.
Med den ifrågasatta omgestaltningen av de bantekniska byråerna
och byggnadsbyråns uppförande såsom ordinarie byrå skulle avsevärda
fördelar vinnas icke blott, såsom ovan framhållits, med hänsyn till åstadkommande
av bättre och enklare organisation av styrelsens verksamhet
på det bantekniska området utan även beträffande linjearbetet.
I sistnämnda avseende må särskilt anmärkas, att distriktsförvaltningarnas
arbete med projekterande och utredningar samt utförande av
större nybyggnader och anläggningar skulle komma att väsentligen
underlättas. När hälst behov av dylika större nya byggnader och anläggningar
uppstode å ett distrikt, skulle vederbörande förvaltning kunna
inskränka sig till att därom göra anmälan hos styrelsen, vilken det
sedan skulle tillkomma att genom sin byggnadsbyrå verkställa alla
undersökningar och utredningar samt att därefter i samråd med distriktsförvaltningen
uppgöra nödiga förslag och sedan gå i författning om
arbetenas utförande.
Om de å distrikten förekommande nybyggnadsarbetena av större
omfattning överflyttas till bvggnadsbyrån och utföras genom dess byggnadsbefäl,
kommer detta givetvis att fördelaktigt återverka på det arbete
i övrigt, som ombesörjes av banbefälet vid ett distrikt. Detta arbete
skulle efter en dylik överflyttning huvudsakligen komma att omfatta
personalens rätta användning, inspektion av banan, dess bevakning och
underhåll med därtill hörande mera regelbundet återkommande byggnadsarbeten
av mindre omfattning. Särskilt skulle därigenom tid vinnas för
utövande av den banbefälet åliggande inspektionsskyldigheten, vilken,
enligt vad erfarenheten visat, banbefälet under nu förhanden varande
förhållanden icke kan i önskvärd omfattning fullgöra på grund därav,
att dess tid för mycket upptages av utrednings- och expeditionsarbete.
Arbetet å respektive bansektioner kommer att bliva mera jämnt fördelat,
och sektionernas längd kan bättre avpassas, om de onormala tillskotten
i arbetsbördan undanröjas, därigenom att alla erforderliga större nybyggnader
och anläggningar å distrikten komma att utföras under överinseende
och ledning av byggnadsbyrån och dess byggnadsbefäl i stället
för av vederbörande banbefäl.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 höft. (Nr 109.) 5
Fördelarna för
linjearbetet
med de föreslagna
ändringarna
inom
det bantekniska
området.
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Möjligheten
av indragning
i övrigt.
Det torde för övrigt praktiskt taget ej vara möjligt att genomgående
upprätthålla den speciella kompetens hos banbefälet, som erfordras
för planläggning, organisation och utförande av större nybyggnadsarbeten,
synnerligast som på detta område tekniken är stadd i hastig
utveckling och arbetskonjunkturerna för övrigt äro växlande. Det synes
därför även ur denna synpunkt vara bättre att anställa särskild, under
byggnadsbyrån hörande personal för utredning och planläggning av
ifrågavarande byggnadsarbeten samt att, där byggnadsarbetenas omfång
så kan anses föranleda, upprätta tillfälliga byggnadssektioner för dessa
arbetens utförande. Särskilt framhålles den möjlighet till utbyte av
tjänstemän mellan bantjänsten och järnvägsbyggnaderna, som härvidlag
skulle erbjuda sig; och skulle man därigenom å ena sidan för ifrågavarande
byggnadsarbeten kunna erhålla de lämpligaste befälskrafterna
och å andra sidan bereda järnvägsbyggnadernas befälspersonal tillfälle
att under tjänstgöring vid statens trafikerade järnvägar få nödiga insikter
i banans underhåll och att sålunda även ur denna synpunkt och
med hänsyn till driftens krav kunna bedöma ändamålsenligheten av sättet
för banbyggnadsanläggningarnas utförande.
Genom byggnad sbyråns inordnande i styrelsens organisation såsom
en ordinarie byrå skulle vidare ernås en fullt enhetlig och fullständig
disposition av byggnadscentralförrådet.
Slutligen skulle därigenom även möjlighet vinnas att i någon mån
skaffa statens järnvägsbyggnaders tjänstemän en tryggare ställning genom
den jämnare arbetstillgång, som skulle uppstå, då jämväl byggnadsarbeten
för statens trafikerade banor komme att uppdragas åt byggnadsbyrån.
Genom att förbättra den vid statens järnvägsbyggnader anställda
personalens ställning torde också yppa sig möjlighet till lättare rekrytering
av samma personal ävensom att för den förvärva och där kvarhålla
väl kvalificerade ingenjörer och övrig befälspersonal.
Ytterligare indragning av byråer inom styrelsen kan ej lämpligen
ifrågakomma.
Det kan ej tänkas, att förrådsbyrån med sin särställning inom styrelsens
arbetsområde skall kunna indragas inom annan byrå. Överrevisorerna
hava gång efter annan framhävt denna förrådsbyråns särställning,
och styrelsen själv har i sina organisationsförslag 1912 betonat
vikten av självständig föredragande av förrådsärenden.
Då de frågor, som handläggas inom administrativa och kamerala
byråerna, ofta beröra förvaltningen i sin helhet, skulle ju den tanken
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
ligga nära till hands, att dessa två byråer lämpligen borde sammanslås.
Vid närmare prövning visar sig dock detta icke möjligt. Styrelsen har
redan haft tillfälle att angiva sin ståndpunkt härutinnan, i det styrelsen
vid avgivandet av underdånigt utlåtande den 26 november 1913 över
departementalkommitténs betänkande betonade, att även med den av
kommittén förordade utflyttning av ärenden från kameralbyrån till andra
centrala verk det icke vore möjligt sammanslå dessa två byråer. Styrelsen
hade låtit verkställa granskning av registraturen och utfärdade föreskrifter
för femårsperioden 1908— 1912 och därefter i utlåtandet sammanfört
de särskilt framträdande ärenden, som påkallat byrådirektörs direkta
handläggning och ansenligt tagit hans tid i anspråk, därvid för de särdeles
stora ärendena angivits vederbörande sidantal. Och uttalade styrelsen,
att enligt styrelsens bestämda uppfattning man skulle genom den
ifrågasatta sammanslagningen vidkommande ifrågavarande verksamhetsområde
återkomma till den betänkliga situation, som förelåg före omorganisationen
1907, då i saknad av tillräckligt antal kvaliflcerade arbetskrafter
de stora frågorna ej kunde företagas till utredning och avgörande,
utan arbetet i stort sett inskränkte sig till löpande ärenden. Återgång
till detta borde ej få äga rum. Vad styrelsen sålunda uttalat vidhåller
styrelsen i alla delar.
Vad angår de trafiktekniska byråerna, trafikbyrån och tidtabellsbyrån,
har den förstnämnda byrån redan nu ett så betydande arbetsfält,
att det under inga förhållanden kan ifrågakomma att ytterligare betunga
denna byrås arbetsbörda. Enligt den utredning, styrelsen lämnade vid
avgivande 1912 av sitt organisationsförslag, har även tidtabellsbyrån,
vilken byrås benämning är vilseledande och på grund av arten av verksamheten
därstädes synes böra utbytas mot »tidtabells- och vagnbyrån»,
ett avsevärt antal ärenden av större vikt under sin handläggning, och
vad slutligen militärbyrån angår, kan denna byrå med dess allvarliga
uppgift att handlägga ärenden för statens järnvägars användande för
militära ändamål såväl i fred som i krig givetvis icke ifrågasättas till
indragning. Indragning av någon av nu berörda byråer kan således ej
äga rum.»
Järnvägsstyrelsen yttrar sig härefter om avlöningsförmånerna för de
här ifrågavarande befattningshavarna och anför därvid följande.
»Vad angår löneförmånerna för här ovan omhandlade befattningar,
torde för den nya souschefen böra bestämmas samma arvode som för
den nuvarande. Arvodet till denna utgår med 12,000 kronor för år,
varifrån skaLl, för beredande av en årlig pension åt honom av 6,000
Avlönings
förmåner.
36
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 109.
kronor, avdragas ett årligt belopp av 360 kronor. Vad anställningstiden
beträffar, torde det böra bero på Kungl. Maj:ts prövning för vilken
tid den nya souschefen skall förordnas. Enligt nu gällande bestämmelser
förordnas souschefen första gången för en tid av sex år och för tre år,
om förordnandet förnyas.
Vidkommande överingenjören torde förordnande för honom böra
som hittills utfärdas för tidsperioder av fem år. Med hänsyn till vikten
av denna befattning och angelägenheten av att för densamma kunna
erhålla eu man med full kännedom om den moderna såväl tekniska som
ekonomiska utvecklingen på nybyggnadsområdet samt till hans i jämförelse
med föreståndare för byrå givna särställning såsom direkt dirigerande
arbetet å linjen bör arvodet vara detsamma som nu utgår, eller
12,000 kronor för år. Frågorna om den pension, som bör utgå till överingenjören
samt om de avgifter, som av honom böra härför erläggas,
torde lämpligen böra ordnas på samma sätt som för souschef.
Vad vidare angår byrådirektörernas, ombudsmannens och vissa notariers
löneförhållanden, torde de av styrelsen i dess förslag år 1912
anförda och av Kungl. Maj:t och statsutskottets majoritet godkända skälen
för en ökning av dessa befattningshavares avlöningsförmåner vara
av den beskaffenhet, att det måste anses vara både med klokhet och
rättvisa förenat att icke uppskjuta en förbättring av samma förmåner.
Vid ärendets behandling i statsrådet underströk också föredragande departementchefen
de av järnvägsstyrelsen i fråga om byrådirektörerna anförda
skälen, i det han bl. a. anförde följande:
''Den svaga avlöningen för byrådirektöreraa, ännu mera kännbar genom
att dessa ha sin stationsort i Stockholm med dess höga levnadskostnader
och genom att för ett flertal av byrådirektörsbefattningarna
erfordras teknisk utbildning, vadan konkurrens också råder med den enskilda
industrien, där liknande eller högre löner ofta betalas på även
mindre ansvarsfulla befattningar, har också medfört, att byrådirektörerna,
när tillfälle givits, sökt sig ut till distrikten. Överrevisorerna,
som vid flera tillfällen uppmärksammat detta förhållande, yttra också i
sin berättelse för år 1910 följande:
''Under tiden sedan överrevisorerna avgåvo sin berättelse för år 1909
hava tvänne byrådirektörer lämnat järnvägsstyrelsen för att övertaga
tjänstebefattningar på linjen. Ehuru järnvägsstyrelsen härigenom gått
miste om dugliga krafter, vore härom måhända ingenting att säga,
därest de ifrågavarande fallen vore att ause som undantagsfall. Men
så är nog icke händelsen, utan torde dessa fall böra tillmätas symptomatisk
betydelse. Vore organisationen väl avvägd, borde statens järnvä
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
37
gars mest dugande tjänstemän eftersträva plats inom järnvägsstyrelsen.
De relaterade fallen antyda en strävan i motsatt riktning från styrelsen
till linjen, vilken strävan till men för statsbanorna kan befaras leda till
järnvägsstyrelsens försvagande.’
Styrelsen yttrar vidare:
»I sin underdåniga framställning av den 23 augusti 1912 framhöll
styrelsen, att nödvändigheten att tillförsäkra styrelsen erfarna arbetskrafter
å olika områden krävde, att ett utbyte av personal ägde rum mellan
linjen och styrelsen.
Nedanstående tablå över nu gällande arvoden för tjänstemän, beträffande
vilka tjänsteutbyte kan tänkas ske, visar de svårigheter, som
under nuvarande avlöningsförhållanden förefinnas att för arbetet inom
styrelsen erhålla lämplig personal från linjen. För att i förevarande avseende
vinna full jämförelse mellan styrelsens och linjens tjänstemän har
i tablån icke medtagits ersättning för bostad och bränsle respektive däremot
svarande uppskattning av förmånen av bostad in natura, emedan
denna ersättning eller värdering varierar efter olika platsers dvrhetsgrad.
1 fråga om denna jämförelse är att märka, att ifrågavarande linjetjänster
åtminstone i vissa fall torde ställa sig mera begärliga än motsvarande
befattningar i styrelsen till följd av den större självständighet
och omväxling, som tjänstgöringen i dessa grader å linjen erbjuder, mot
vad förhållandet är i styrelsen.
Arvoden
lägst
högst
Notarie i styrelsen.............................
.... 3,300
4,200
Trafikinspektör av 2 klass..............
.... 4,200
5,100
Trafikinspektör av 1 klass..............
. .. 4,800
5,700
Byrådirektör.......................................
.... 4,800
5,700
Trafikdirektör ......................................
.... 6,000
6,900
Byråingenjör av 2 klass .................
.... 3,300
4,200
3> 3> 1 3> .................
..... 4,200
5,100
Ingenjör av 2 klass å linjen .......
..... 4,200
5,100
3> »1 3) 3) 3) ........
..... 4,800
5,700
Byrådirektör .........................................
..... 4,800
5,700
Direktör å linjen ..............................
... 6,000
6,900
38
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 109.
Vad först angår de icke tekniska tjänsterna, framgår av tablån i
fråga, att det väl är fördelaktigt för en notarie respektive byrådirektör
att bliva trafikinspektör respektive avdelningsföreståndare å linjen, men
däremot är det ej sannolikt, att en trafikinspektör av 1 klass med den
självständiga ställning, tjänsten innebär, önskar mottaga en byrådirektörsbefattning
och att än mindre en avdelningsföreståndare kan tänkas vilja
mottaga en byrådirektörsbefattning.
På enahanda sätt förhåller det sig inom det tekniska området, i det
att det alltid är förmånligt för en byråingenjör av 2 klass respektive
byrådirektör att bliva förflyttad till motsvarande tjänst å linjen, men föga
möjlighet torde finnas att få ban- och maskiningenjörer respektive banoch
maskindirektörer att övertaga mot deras befattning svarande poster
i styrelsen.
Ovan angivna svårigheter att förvärva duglig linjepersonal för styrelsearbetet
torde bliva i viss mån avhjälpta, om, såsom nedanstående
tablå utvisar, vissa notarietjänster förändras till sekreterartjänster och
arvodet för dem sålunda blir lägst 4,200 kronor och högst 5,100 kronor,
om arvodet för byråingenjör av 1 klass sättes lägst 4,800 kronor
och högst 5,700 kronor samt om de i vissa byrådirektörers ställe föreslagna
byråchefer uppföras med ett arvode av lägst 6,000 kronor och
högst 6,900 kronor.
Arvoden
lägst
högst
Notarie ..............................................
...... 3,300
4,200
Trafikinspektör av 2 klass...........
....... 4,200
5,100
)> » 1 » ...........
....... 4,800
5,700
Sekreterare........................................
....... 4,200
5,100
Direktör å linjen ............................
...... 6,000
6,900
Byråchef ............................................
....... 6,000
6,900
Byråingenjör av 2 klass ................
...... 3,300
4,200
Ingenjör av 2 klass å linjen..........
...... 4,200
5,100
» » 1 » » » ..........
..... 4,800
5,700
Byråingenjör av 1 klass ................
...... 4,800
5,700
Direktör å linjen ...............................
..... 6,000
6,900
Byråchef ..............................................
..... 6,000
6,900
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
39
Efter fastställande av en sådan löneskala, som i förestående tablå
angives, skulle det icke möta någon svårighet att, om så befunnes vara
ur tjänstens synpunkt önskvärt, förflytta en trafikinspektör av 2 klass
till styrelsen såsom sekreterare, d. v. s. byråchefs närmaste man. Likaledes
skulle därigenom möjlighet beredas att såsom byråingenjör av 1
klass placera, förutom ban- och maskiningenjörer av 2 klass med erfarenhet
från linjetjänsten, även de med byråingenjören lika avlönade banoch
maskiningenjörerna av 1 klass, vilka — till skillnad från trafikinspektörer
av 1 klass, som hava samma slags tjänstgöring som trafikinspektörer
av 2 klass — genom sin placering på distriktsexpeditionerna
ernå en för styrelsens behov värdefull utbildning; och slutligen skulle av
den föreslagna förändringen följa, att en trafik-, ban-, respektive maskindirektör
kunde utan ekonomisk uppoffring mottaga förflyttning till befattning
såsom byråchef i styrelsen. För sistnämnda befattningshavare
har i enlighet med det förut avgivna förslaget härom, där så anses
lämpligt, ansetts böra ifrågakomma förmånen av fri bostad.
För de två överingenjörsassistenterna på byggnadsbvrån har införts
en ny arvodesklass, nämligen 5,400—6,300, liggande mellan byrå ingenjörs
av 1 klass och byråchefs. Att för dessa tjänstemän erfordras en
relativt hög avlöning, beror på deras ställning i befälföringshänseende
samt på vikten av deras arbete och angelägenheten att kunna erhålla
de bästa krafter på området. Den särställning i tjänstehänseende, som
innehaves av maskininspektören och telegrafdirektören eller de förutvarande
byrådirektörerna för maskininspektionsbyrån och telegrafbyrån,
talar för, att enahanda avlöning bör tillerkännas dessa tjänstemän.
Avlöningens belopp har styrelsen så nära som möjligt sökt anpassa
efter den avlöning, som kommerskollegiikommittén föreslagit för byrådirektörerna
i kommerskollegium. En jämförelse mellan de tjänster,
som skulle innehavas av byrådirektörerna i kommerskollegium och dem,
som skulle förvaltas av ovannämnda, av järnvägsstyrelsen till en slutlön
av 8,100 kronor föreslagna tjänstemän, visar ock en nära överensstämmelse
i fråga om arten och vikten av ifrågavarande befattningar.
Liksom byrådirektör i kommerskollegium skola järnvägsstyrelsens berörda
tjänstemän hava att i regel självständigt öva viss inspektionsmvndighet
liksom de ock böra erhålla i uppdrag att inom vissa gränser själva avgöra
samt i övrigt till avgörande inför vederbörande beslutande föredraga
de till ifrågavarande tjänstemäns verksamhetsområden hörande
ärenden.
För sekreteraren och ombudsmannen på byggnadsbyrån har avsetts
samma lönevillkor som för ombudsmannen, vilket motiveras med hans
likartade verksamhet och utbildning samt hans ställning som förestån
-
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Förändring av
byråingenjörsbefattning
å
maskinbyrån.
Förslagets
ekonomiska
innebörd.
dåre direkt under överingenjören för byggnad sbyråns kamerala och administrativa
arbeten.
1 samband med den här föreslagna löneregleringen har styrelsen ansett
sig böra hemställa om inrättandet av ytterligare en byråingenjörsbefattning
av 1 klass å maskinbyrån, varvid samtidigt skulle indragas
en byråingenjörsbefattning av 2 klass. Denna hemställan har föranletts
av behovet att åt den tjänsteman, som har den omedelbara ledningen
av maskinbyråns arbeten med lokomotivkonstruktioner om hand, bereda
en mot arbetets krävande natur svarande ställning och avlöning. Hithörande
arbeten bestå dels uti uppgörandet av förslag till nya lokomotivtyper,
dels i utarbetandet i detalj av alla erforderliga arbetsritningar.
Vidare är att märka, att befattningen såsom lokomotivkonstruktör vid
inträffande ledighet är svår att fylla, emedan tillgången till kompetenta
aspiranter är ringa. Det är därför behövligt, att platsen erhåller en sådan
avlöning och tjänstegrad, att verkligt kompetenta personer, jämväl utom
verket, kunna finna med sin fördel förenligt att vid inträffande ledighet
eftersträva platsen samt där kvarstanna.
Det är sålunda enligt styrelsens åsikt fullt motiverat, att lokomotivkonstruktören
å maskinbyrån erhåller byråingenjörs av 1 klass tjänsteställning.
Styrelsen har fördenskull i sitt förslag utbytt en byråingenjörsbefattning
av 2 klass å maskinbyrån mot en dylik av 1 klass.
Förslagets ekonomiska innebörd belyses närmare av bilagda tablå
(Bil. E), angivande för jämförelse dels kostnaden i lägsta och högsta
löneklasserna för nuvarande antal byråpersonal jämlikt § 3 i nådiga instruktionen
av den 31 december 1907 ävensom därmed jämförlig personal
vid nuvarande byggnadsbyrån dels kostnaden — i lägsta och högsta
klass — för motsvarande personal enligt de nya lönesatserna i det
föreliggande ändringsförslaget.
Av tablån framgår, att förslaget, då hänsyn tages till högsta löneklasserna,
ställer sig 30,300 kronor dyrare än motsvarande i gällande
avlöningsstat och att sålunda uppstår en mindre kostnadsökning, än det
för förra årets riksdag framlagda förslaget innebar eller 36,300 kronor.
I jämförelse med de fördelar, som genom förslaget skulle vinnas för en
affär av statsbanedriftens stora och alltjämt växande omfattning, torde
berörda ökning böra anses relativt obetydlig.
Trots tillkomsten av en ny souschef har antalet ifrågavarande tjänstemän
minskats från 53 till 52, under det att antalet byråer med föredragande
föreståndare nedbringats från 17 till 12. Den omständigheten,
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109. 41
att nya kvalificerade arbetskrafter med bär nedan angivna särskilda undantag
sålunda ej föreslagits, framhäver med all tydlighet, att här — i
motsats mot vad sektionssystemet innebär — icke gäller någon egentlig
omorganisation utan en av förhållandena påkallad ändring av nu gällande
avlöningsbestämmelser.
Byråerna och därunder lydande, här berörda tjänstemäns gruppering
dels enligt nuvarande organisation, dels enligt föreliggande förslag framgår
av bilagorna F och G.
Berörda minskning av byråernas inom det bantekniska området antal
kan företagas endast under förutsättning, att den nuvarande jämvägsbyggnadsbyrån
införes bland de ordinarie byråerna. Skulle så ej kunna
ske, måste under alla förhållanden bangårdsbyrån bibehållas, och ifrågasättas
kan blott, att bankonstruktionsbyrån skulle kunna klyvas samt
bro- och bankonstruktionerna föras till banbyrån och växel- och signalsäkerhetskonstruktionerna
till bangårdsbyrån. Både bankonstruktionsoch
bangårdsbyrån kunna under inga förhållanden införas i den redan
under nuvarande förhållanden ansträngda banbyrån. Järnvägsbyggnadsbyrån
kommer emellertid då att ändock få bibehållas, visserligen icke
som ordinarie, men dock som den trettonde byrån. Dess nuvarande och
blivande arbete kan nämligen ej heller på några villkor läggas varken
till banbyrån eller bangårdsbyrån. Tvärtom måste man såsom en förutsättning
för att kunna klyva bankonstruktionsbyrån på ovan antytt sätt
i stället tänka sig, att järnvägsbyggnadsbyrån även som extra avsevärt
utökas, emedan arbetsområdet för densamma — ehuru icke ordinarie
byrå — måste för att lätta banbyråns och i synnerhet distriktsförvaltningarnas
arbetsbörda tillökas med de större nybyggnadsarbetena vid
de trafikerade järnvägarna, i likhet med vad som skedde t. ex. med 1902
års beslutade bangårdsanordningar i och invid Stockholm. I
I anslutning till vad vid senaste löneregleringen för statsbanepersonalen
ägde rum, synes rättvisa och billighet fordra, att de nya avlöningsbestämmelserna
för de av förslaget berörda befattningar inom nuvarande
byråer å ordinarie stat må omedelbart efter bestämmelsernas trädande i
kraft varda i sin helhet gällande för dessa befattningshavare, såsom om
bestämmelserna varit tillämpade under vars och ens tjänstetid såsom
ordinarie i nu innehavande byrådirektörs, byråingenjörs av I klass, ombudsmans
eller notariebefattning, dock ej för längre tid tillbaka än till
tiden för senaste löneregleringens trädande i kraft eller den 1 januari
1908, i vilket avseende övergångsbestämmelser böra efter riksdagens
medgivande av Kungl. Maj:t utfärdas.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sarnl. 74 käft. (Nr 109.) 6
övergångs
bestämmelser.
42
Kungl. Maj:fs Nåd. Proposition Nr 109.
Behovet av
två nya notarier
utan
samband med
föreliggande
ändringsförslag.
Då, såsom förut anförts, behovet av den nja souschefsbefattningen
är trängande, synes böra stadgas, att densamma må tillsättas redan
under år 1914 vid den tidpunkt, Kungl. Maj:t kan Unna lämplig.»
Styrelsen förmäler sig därefter vidhålla sitt förut avgivna förslag,
att föreståndaren för kontrollkontoret benämnes överkontrollör.
Utöver vad styrelsen sålunda anfört om inrättandet av en ny souschefsbefattning,
om omplacering och fördelning av de inom styrelsen
befintliga kvalificerade arbetskrafterna samt om vissa erforderliga löneförbättringar
framhåller styrelsen, att utan samband med nu återgivna
ändringsförslag i fråga om styrelsens organisation föreligger omedelbart
behov av ökad arbetskraft såväl å trafikbyrån som ock, såsom en
följd av den föreslagna trafikstadgans antagande, å den nya inrikes
taxebyrån.
I sin underdåniga skrivelse den 23 augusti 1912 anförde styrelsen
v id sin redogörelse för sektionschefssystemet beträffande trafikbyrån, bland
annat, följande:
»Å denna byrå handläggas, bland annat, ärenden, som röra säkerhets- och
signalanordningarna samt tjänstgöringsreglementen för enskilda järnvägar, utförandet
av tjänsten å stationer och tåg, anordningar för besörjandet av godsbefordringen
och trafiken vid de stora helgerna och andra tillfällen av större trafikstegring,
de ofta svårlösta frågorna rörande begagnande av föreningsstationer och
ett stort antal personalärenden, häribland frågor om utbildning av den till trafikavdelningen
hörande personalen. Med järnvägsnätets — såväl statens som de
enskilda järnvägarnas — utsträckning har omfattningen av byråns verksamhet i
avsevärd grad tilltagit. Att märka är vidare, att byrådirektören å trafikbyrån
kanhända mer än annan ledamot av styrelsen är upptagen av samråd med linjebefälet.
»
Med avseende å fördelningen och föredragningen av de ärenden,
som sålunda angivits huvudsakligen påvila trafikbyrån, föreslog styrelsen
i nyssnämnda skrivelse följande:
»Sektionschefen ••
Föredrager ärenden rörande befordran, avsked och entledigande av personal,
personalinstruktioner, organisationsärenden rörande stations- och tågtjänsten,
ärenden rörande allmänna grunder för begagnande av gemensamma stationer,
trafikerande av ångfärjeleder, avlönings- och kostnadsstaten för trafikavdelningen,
denna sektion berörande ärenden rörande trafiksäkerheten å statens järnvägar,
ärenden rörande tjänstgöringsreglementen å enskilda järnvägar, öppnande för trafik
av nya bandelar, besörjandet av trafiken vid de störa helgerna och andra tillfällen
av stor trafikökning, saklig granskning av trafikavdelningens utgifter.
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 109.
43
En byrådirektör;
Föredrager personalärenden i övrigt, ärenden rörande anordningar för besörjande
av person- och godstrafik i allmänhet, fribefordran för järn vägspersonal,
allmänna villkor och bestämmelser om trafikering av håll- och lastplatser samt
sidospår, benämning å stationer, håll- och lastplatser, begagnande av gemensamma
stationer i övrigt, förhållandet till postverket i vad rör trafiktjänsten, ordningsföreskrifter,
åtgärder för hämmande av smittosamma sjukdomar, allmänna bestämmelser
rörande undersökningar vid oregelmässigheter under transporter,,
affärsrörelse inom järnvägens område».
Härjämte föreslog styrelsen, att å trafikbyrån skulle såsom byrådirektörens
närmaste man finnas en sekreterare.
I nu föreliggande skrivelse framhåller styrelsen vidare i ämnet:
»Detta förslag till ärendenas fördelning med hänsyn till föredragningen
vilar visserligen på sektionschefssystemet, men då icke ett enda
av de uppräknade ärendena faller utom den nuvarande trafikbyråns verksamhetsområde,
är denna fördelning av föredragningsskyldigheten i
och för sig icke beroende på den ena eller andra principen. Tydligt
torde emellertid i varje fall vara, att den arbetsbörda, som sålunda påvilar
trafikbyrån, är stor. Erfarenheten ger också stöd åt det nu anförda,
i det att styrelsen redan under de gångna åren sett sig nödsakad att
genom inkallande för längre eller kortare tider av kvalificerade tjänstemän
från linjen anskaffa erforderliga dylika arbetskrafter, varjämte styrelsen
funnit nödvändigt att tidvis uppdraga åt byråns ordinarie notarie
att föredraga vissa ärenden.
Med åberopande av detta förhållande och med hänvisning till bilagan
G, varav disproportionen mellan trafikbyråns och övriga byråers
föreslagna tillgång på kvalificerade arbetskrafter tydligt framträder, får
styrelsen hemställa, att vid genomförande av styrelsens ovan framlagda
förslag eu ny befattning av notariegrad tilldelas trafikbyrån.
Vidkommande erforderlig ny arbetskraft å inrikes taxebyrån i samband
med trafikstadgans antagande må erinras, att, såsom framhållits i
styrelsens underdåniga betänkande av den 26 april 1912 angående ny
trafikstadga, överflyttningen av ersättningsmålen från trafikdirektörerna
till styrelsen nödvändiggör anställandet av en ny notarie å den nuvarande
inrikes godstaxebyrån. Denna notarie skulle givetvis enligt den
nya ordningen placeras å inrikes taxebyrån.»
På grund av det anförda har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte i nådig propositon till innevarande års riksdag föreslå riksdagen
att dels besluta erforderliga ändringar i avlöningsreglementet för
tjänstemän vid statens järnvägar samt i lagen den 4 juli 1910 angående
Styrelsens
hemställan.
44
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 109.
Beseryation
till jfirnyägrsstyrelsensrörslag’.
rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar, i vilka avseenden
järnvägsstyrelsen jämväl avgivit förslag, dels medgiva, att övergångsbestämmelser
må enligt vad ovan omförmälts av Knngl. Maj:t utfärdas.
Från den av järnvägsstyrelsen sålunda uttalade meningen var en
ledamot, byrådirektören Billing, skiljaktig.
Billing var en av reservanterna mot järnvägsstyrelsens år 1912
framlagda förslag till omorganisation och vidhåller nu sin då uttalade
mening, att den nu gällande organisationen, som grundar sig på det
s. k. byrådirektörssystemet, gått i rätt riktning och att de nuvarande
olägenheterna kunna avhjälpas genom en sådan utveckling av detta
system, att en ny överdirektörsbefattning inrättas, samt genom höjning
av byrådirektörernas löneförmåner.
Sedan nämnda tidpunkt har intet inträffat, säger reservanten, som
rubbat hans åsikt, att sakkunskapen skall direkt framträda inför den beslutande
myndigheten (chefen eller souschefen), om onyttigt dubbelarbete
skall kunna undvikas och största möjliga snabbhet i ärendenas
handläggning vinnas. Då det nu visat sig nödvändigt att lätta chefens
arbetsbörda, bör enligt reservantens mening beslutanderätten ytterligare
uppdelas genom tillsättande av en ny souschef och överlämnande till
byråföreståndarna av vidsträcktare befogenhet att avgöra en del ärenden,
men däremot böra icke skapas några mellanled mellan den verkliga
sakkunskapen och den beslutande myndigheten.
Reservanten utvecklar sin mening sålunda.
»Det av majoriteten nu biträdda förslaget är visserligen avvikande
från det av styrelsen den 23 augusti 1912 framlagda, men till en del
är likväl bibehållet sistnämnda förslag, det s. k. sektionschefssystemet.
Om man nämligen närmare ser till, på vilka områden indragning av
byråer föreslagits, framträder tydligt, att denna indragning blivit
ojämnt fördelad. Under det att på trafik- och taxeområdet endast en
byrå är föreslagen till indragning, skulle på det tekniska området indragas
icke mindre än fyra byråer, därav tre på banavdelningen. Frånsett
byggnadsbyrån, som förut funnits som extra byrå, skulle på detta
område komma att bibehållas endast en byrå (banbyrån) i stället för nuvarande
fyra byråer (banbyrån, bankonstruktionsbyrån, bangårdsbyrån
och telegrafbyrån). I detta avseende skiljer sig förslaget således icke
mycket från sektionschefssystemet av år 1912.
Visserligen är därvid förutsatt, att telegrafbyrån skulle som en underavdelning
flyttas in under byrån för elektrisk drift, som skulle ombildas
till eu elektroteknisk byrå, men detta oaktat, och fastän en del
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109. 45
av banbyråns nuvarande arbetsbörda skulle läggas till byggnadsbyrån,
skulle, vid genomförande av förslaget att på banbyrån sammanhopa en
sådan massa olikartade frågor, kravet på sakkunskapens framträdande
direkt inför den beslutande komma att bliva åsidosatt och ett onyttigt
dubbelarbete med åtföljande olägenheter bliva följden.
Samma olägenheter skulle även bliva följden av den löreslagna
sammanslagningen av telegrafbyrån och byrån för elektrisk drift.
Visserligen handlägger telegrafbyrån för närvarande vissa ärenden,
som beröra byråns för elektrisk drift arbetsområde, såsom t. ex. en del
belysningsfrågor, men å andra sidan förekomma vid telegrafbyrån än
flera frågor, som hava nära samband med bankonstruktionsbyråns avdelning
för signal- och säkerhetsväsende. Till telegrafbyråns verksamhetsområde
hör vidare handläggning av alla ärenden rörande telegrafoch
telefonväsendet vid statens järnvägar, och dessa frågor fordra en
speciell sakkunskap av sådan omfattning, att densamma icke rimligtvis
kan vara till finnandes hos den för handläggning av ärenden rörande
elektrisk järnvägsdrift speciellt anställde föredraganden. Dessutom synes
det uppenbart, att bankonstruktionsbyråns avdelning för signal- och
säkerhetsväsende i jämförelse med dess behov av samarbete med banbyrån
har ett minst lika stort behov av intimt samarbete med trafikbyrån,
som handlägger övriga ärenden rörande säkerhetstjänsten. Aven
i fråga om telegrafbyrån förefinnes behovet av intimt samarbete med
trafikbyrån i åtskilliga ärenden beträffande linjetjänsten.))
Reservanten uttalar sålunda sina betänkligheter att på sätt styrelsen
föreslagit organisera banbyrån och elektrotekniska byrån. \ id en
reduktion av antalet byråer skulle det enligt reservantens mening varit
riktigare, att i fråga om det bantekniska området företaga indragningen
på ungefär följande sätt.
Frånsett bangårdsbyrån, som föreslagits att åter sammanföras med
byggnadsbyrån, skulle av de återstående tre bantekniska byråerna, banbyrån,
bankonstruktionsbyrån och telegrafbyrån, kunna bildas endast
tvänne byråer: den ena genom att till banbyrån, vars arbetsbörda skulle
i väsentlig grad lättas genom vissa större byggnadsärendens överflyttning
till byggnadsbyrån, överföra bankonstruktionsbyråns avdelning för
broar och bankonstruktionsärenden, och den andra genom att sammanslå
bankonstruktionsbyråns avdelning för signal- och säkerhetsväsende
med större delen av telegrafbyrån och därav bilda en byrå lör telegraloch
signalväsende. Därvid borde till sistnämnda byrå även höra alla å
telegrafbyrån nu handlagda ärenden angående belysning på bangårdar
och stationer. En förutsättning för här berörda byråsammanslagning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den föreslagna
omorganisationens
allmänna
innebörd.
4o Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
skulle naturligtvis vara, att fullt kvalificerad person finnes att sätta som
chef för den nya byrån för telegraf- och signalväsende med nödig sakkännedom
i alla dithörande frågor. Reservanten anser det vara större
utsikt att finna en sålunda kvalificerad person än att kunna påräkna en
arbetskraft med erforderlig sakkunskap såväl på området för elektrisk
järnvägsdrift som i fråga om telegraf- och telefonväsende.
Skulle förslaget om byggnadsbyråns införande bland ordinarie byråerna
icke komma att förverkligas och på grund därav bangårdsbyrån
bibehållas, anser reservanten hinder därigenom icke möta att genomföra
nyssnämnda ombildning av banbyrån, bankonstruktionsbyrån och telegrafbyrån
till två byråer, enär i så fall en del bantekniska ärenden torde
utan olägenhet kunna från banbyrån och bankonstruktionsbyrån överflyttas
till bangårdsbyrån.
Beträffande antalet ledamöter och föredragande i järnvägsstyrelsen
framhåller reservanten, att i ett verk med så stor omfattning som statens
järnvägar antalet föredragande måste bliva betydligt större än i andra
centrala verk inom landet och att man i detta avseende rätteligen bör
anställa en jämförelse med utländska statsbaneförvaltningar. Reservanten
gör här också en jämförelse med det för innevarande års riksdagframlagda
förslaget om omorganisation av patent- och registreringsverket.
På sålunda anförda skäl uttalar reservanten såsom sin mening, att
järnvägsstyrelsen icke bort föreslå så stor minskning av antalet byråer
som skett, utan att minskningen bort ske med endast fyra byråer genom
indragning av maskininspektionsbyrån, sammanslagning av taxebyråerna
till två i stället för tre, bangårdsbyråns sammanslagning med
byggnadsbyrån samt bankonstruktions- och telegrafbyråernas omgestaltning
till en b}^rå för telegraf- och signalväsendet på sätt ovan antytts.
Departementschefens yttrande.
Vid avlåtande av proposition i ämnet till 1913 års riksdag upptogs
av föredragande departementschefen först till besvarande frågan,
huruvida eu allmän revision av 1907 års järnvägsorganisation vore påkallad
och i så fall lika trängande i fråga om linjeförvaltningen som
beträffande järnvägsstyrelsen. På anförda grunder fann departementschefen
organisationsfrågan för det dåvarande ej böra i hela dess vidd
upptagas till omprövning och inskränkte sig därför till att, i enlighet
med vad styrelsen hemställt, föreslå endast de mest behövliga ändrin
-
KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
47
garna i själva styrelsens organisation och avlöningsförhållandena inom
densamma. Inom riksdagen gjordes emellertid från en del håll gällande,
att frågan om statsbaneförvaltningens organisation borde i sin helhet
med det snaraste komma under omprövning och att partiell ändring i
de avseenden, propositionen innehöll, dessförinnan ej borde genomföras.
Spörsmålet härom föreligger till besvarande i första hand jämväl nu.
Därvid är till en början att märka, att, såsom framgår av ärendets behandling
vid 1913 års riksdag, endast en mening torde råda därom, att
styrelsens nuvarande organisation icke fungerar tillfredsställande, och en
ganska stadgad uppfattning har framkommit angående brister, som närmast
böra avhjälpas. Beträffande linjeförvaltningen däremot äro meningarna
betydligt mera delade. I varje fall torde det kunna sägas, att
några klara riktlinjer för dess ombildande ej föreligga. Åven de, som
vid 1913 års riksdag bestämt framhöllo behovet av ändring i linjeförvaltningens
organisation, inskränkte sig till yrkandet på denna frågas
utredning genom en kommitté. Frågan är då, huruvida det ovedersägligen
trängande behovet av vissa jämkningar i styrelsens sammansättning
och förbättring av löneförmånerna för en del av dess
tjänstemän skall av statsmakterna lämnas utan beaktande, ända tills
den ingående undersökning och utredning hinner bliva verkställd, som
med nödvändighet måste föregå framläggandet av ett förslag till allmän
revision av statsbaneförvaltningen. Detta synes mig icke skäligen kunna
eller böra ifrågasättas, därest den behövliga partiella reformen kan genomföras
fristående för sig. Och att så kan ske, finner jag uppenbart.
De förslag, jag har för avsikt att framlägga, äro nämligen icke av
den betydelse vare sig i organisatoriskt eller ekonomiskt hänseende, att
de skulle kunna anses föregripa en blivande utredning av organisationsproblemet
i dess helhet eller innebära hinder för genomförande av en
tilläventyrs sedermera såsom behövlig ansedd allmän förändring av både
styrelsen och linjeförvaltningen eller endera.
De önskemål, åt vilka järnvägsstyrelsens framställning i ämnet av
år 1912 gåvo uttryck, gingo i korthet ut på lättande av generaldirektörens
arbetsbörda genom hans befriande från handläggning av detaljfrågor
samt i sammanhang därmed möjliggörande för generaldirektören
att i önskvärd omfattning verkställa inspektion, åstadkommande av erforderlig
enhetlighet och samverkan vid ärendenas behandling i styrelsen samt
vidtagande av åtgärder i ändamål att bereda styrelsen större möjlighet att
förvärva och bibehålla fullt kvalificerade arbetskrafter, i främsta rummet å
48 Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 109.
ledamotsposterna inom styrelsen. I sin nu föreliggande framställning har järnvägsstyrelsen
ytterligare understrukit behovet därav, att utan vidare dröjsmål
något åtgöres för avhjälpande av berörda brister och olägenheter i organisationen.
Alla skäl, som anförts för en förändring av de nuvarande förhållandena,
äga enligt styrelsens mening fortfarande sin fulla giltighet,
och inga motskäl kunna bortskymma det faktum, att eu ändring i de av
styrelsen angivna hänseenden är nödvändig. Jag erinrar i detta sammanhang,
att överrevisorerna vid statens järnvägar i sin i september 1913
avgivna berättelse för år 1912 uttalat en förhoppning, att dröjsmålet
med järnvägsstyrelsens omorganisation måtte bliva av möjligast korta
varaktighet. Med påpekande därav att det förut hänt, att byrådirektörer
lämnat styrelsen för att övertaga tjänstebefattningar å linjen,
vilket icke ansetts såsom undantagsfall utan såsom utslag av en strävan
hos styrelsens tjänstemän att söka sig från styrelsen till tjänstgöring
på linjen, samt att denna omständighet, som befarats leda till styrelsens
försvagande, syntes antyda, att den förefintliga organisationsformen vore
otillfredsställande och tarvade förbättring, hava överrevisorerna tillika
omförmält, att under år 1912 ännu en byrådirektör, nämligen byrådirektören
på förrådsbyrån avgått från styrelsen till befattning på linjen.
Då hos chefen för förrådsbyrån, vilken har statens järnvägars upphandling
till många miljoners värde årligen sig anförtrodd, fordras omfattande
kommersiella insikter, som endast undantagsvis torde vara hos
järnvägsmän till finnandes i den för upphandlingsväsendets behöriga
skötsel erforderliga utsträckning, borde enligt överrevisorernas mening
ombyte av innehavare av ifrågavarande befattning förekomma endast
när tvingande skäl förelåge. Överrevisorerna hava därför framhållit vikten
därav, att vid en blivande omorganisation byrådirektören för förrådsbyrån
tillmättes sådan avlöning, att kompetent person funne med sin
fördel förenligt att kvarstå vid denna maktpåliggande befattning.
Anledningen därtill, att det för 1913 års riksdag framlagda förslaget
ej vann bifall, lärer, såsom framgår av ärendets behandling inom
riksdagen, ej heller hava varit den, att en motsatt uppfattning rått om
behovet av förändring av styrelsens organisation och löneförhållandena
inom densamma. Skälen därtill torde vara att söka i andra omständigheter.
Den förnämsta anledningen till förslagets fall synes nämligen
hava legat däri, att i förslaget ej beaktats det från åtskilliga håll framhållna
önskemålet, att en centralisering av arbetet inom styrelsen borde
vidtagas genom indragning eller sammanslående av vissa utav styrelsens
många byråer. Detta önskemål har, såsom framgår av järnvägsstyrelsens
49
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
förevarande framställning, nu vunnit beaktande. Därmed torde också
det otvivelaktigt viktigaste skälet emot genomförandet av den begärda
förbättringen av styrelsens organisation hava helt och hållet
bortfallit.
Den sålunda uttalade uppfattningen om önskvärdheten av större
koncentration och enhetlighet vid ärendenas behandling inom styrelsen
har för visso goda grunder för sig. Den erfarenhet, som numera vunnits
angående verkningarna av 1907 års organisation, torde nämligen
hava givit vid handen, att denna organisation innebär en uppdelning av
ärendena på olika byråer, som går längre än en fullt sakkunnig behandling
av dem med nödvändighet kräver. Denna uppdelning lärer också
visat sig hava i viss mån försvårat den för uppnående av ett gott arbetsresultat
erforderliga samverkan vid ärendenas handläggning. Styrelsens
förslag av år 1912 innebar visserligen i någon mån tillgodoseende av
önskemålet beträffande arbetets centralisering inom styrelsen. Förslaget,
som var byggt på det s. k. sektionsehefssystemet, kan emellertid i viss mån
sägas hava innefattat ett övergivande av grundtanken i 1907 års organisation
och ett närmande till det dessförinnan använda systemet med särskilda
överdirektörer såsom chefer för var sin av de olika avdelningar, vari järnvägsförvaltningen
då var uppdelad (det s. k. överdirektörssystemet). 1907
års organisation (det s. k. byrådirektörssvstemet) går ut därpå, att genom
anställandet av ett större antal särskilda föredragande inom styrelsen
mellanled mellan den verkliga sakkunskapen och den beslutande myndigheten
skall undvikas och i stället sakkunskapen framträda direkt inför
chefen; med en sådan anordning har man avsett att i största möjliga mån
undvika dubbelarbete och åstadkomma större snabbhet i ärendenas handläggning.
Den omständigheten, att styrelsens nyssnämnda förslag innebar
ett avvikande från de sedan år 1907 bestående huvudgrunderna för organisationen,
föranledde vid avlåtandet av 1913 års proposition i ämnet dåvarande
departementschefen att icke förorda styrelsens förslag utan i stället
den då framlagda reservationen, som byggde på den nuvarande organisationsformen.
Då det nu närmast endast gäller att avhjälpa de brister, som
vidlåda denna, synes det icke heller mig kunna för närvarande ifrågasättas
att frångå huvudgrunderna för den bestående organisationen. Vad
som i ämnet förekom vid 1913 års riksdag giver ej heller anledning
därtill. Den partiella omorganisationsfråga, som nu föreligger, bör alltså
efter min mening lösas med bibehållande av det nu rådande byrådirektörssystemet.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 höft. (Nr 109.) 7
50
Järnvägsstyrelsens
förslag ur
organisationssynpunkt.
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 109.
Järnvägsstyrelsens förslag innebär, såsom av den föregående redogörelsen
framgår, i organisatoriskt hänseende i främsta rummet dels anställande
av ytterligare en överdirektör, dels ock en minskning av
byråernas antal från 17 (med inräknande av den allenast på extra stat
uppförda byggnadsbyrån) till 12, därvid är att märka, att chefen för
en av dessa, militärbyrån, icke är uppförd å styrelsens stat utan å
generalstabens. Sålunda föreslår järnvägsstyrelsen sammanslagning av telegrafbyrån
och byrån för elektrisk drift till en elektroteknisk byrå, å vilken
förutvarande byrådirektören å telegrafbyrån skulle placeras såsom avdelningschef
med titel telegrafdirektör. Vidare föreslås, att maskininspektionsbyrån
sammanföres med maskinbyrån och att nuvarande byrådirektören
å maskininspektionsbyrån placeras såsom avdelningschef och maskininspektör
på den nya maskinbyrån. I samband därmed skulle å maskinbyrån
inrättas en byråingenjörsbefattning av första klass utöver den nu
befintliga, men skulle i stället en av de nuvarande byråingenjörsbefattningarna
av andra klass indragas. De tre taxebyråerna, persontaxebyrån,
inrikes godstaxebyrån och utrikes godstaxebyrån, skulle sammanslås
till två byråer, en inrikes taxebyrå och en utrikes taxebyrå. Av de
tre hittillsvarande byrådirektörsbefattningarna å dessa byråer skulle en
förändras till sekreterarbefattning å endera av de bägge nya byråerna. Banbyrån,
bankonstruktionsbyrån, bangårdsbyrån och byggnadsbyrån skulle
sammanslås till två byråer, banbyrån och byggnadsbyrån. Av den
sistnämnda skulle enligt järnvägsstyrelsens förslag handläggas, förutom
de ärenden, som nu höra dit, dels bangårdsbyråns ärenden, dels ock
vissa byggnadsärenden, som för närvarande handläggas å banbyrån eller
av distriktsförvaltningama. Till banbyrån skulle, med bibehållande av
dess nuvarande ärenden i övrigt, tillika hänföras de å bankonstruktionsbyrån
nu handlagda ärendena. I personalhänseende skulle den ifrågasatta
anordningen beträffande dessa fyra sistnämnda byråer medföra, att
två befattningar bortfölle, nämligen byrådirektörsbefattningen å bankonstruktionsbyrån
och notarietjänsten å byggnadsbyrån, att i stället för
byrådirektören å bangårdsbyrån samt byrådirektören för tekniska ärenden
å byggnadsbyrån anställdes två överingenjörsassistenter å den nya byggnadsbyrån
samt att byrådirektören för juridiska ärenden å byggnadsbyrån
ersattes med en sekreterare och ombudsman. Beträffande benämningen
å cheferna för byråerna föreslår styrelsen, att den skulle bliva byråchef
i stället för byrådirektör; vidkommande chefen för byggnadsbyrån
skulle ändring dock icke göras, utan skulle denne fortfarande benämnas
överingenjör.
Vidare innebär järnvägsstyrelsens förslag, såsom av redogörelsen
därför framgår, uppflyttning till sekreterare av sex notarier, som hava
51
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
att i egenskap av byråchefs närmaste man vid förfall för honom inträda
såsom föredragande i styrelsen. Slutligen innefattar förslaget, såsom
jämväl omnämnts, oberoende av omorganisationen, inrättande av två nya
notariebefattningar, en å trafikbyrån och en å inrikes taxebyrån.
Följande tabell torde, med bortseende från sistnämnda två notariebefattningar,
åskådliggöra verkningarna i personalhänseende av den utav
styrelsen föreslagna byråindelningen:
Nuvarande organisation:
Telegrafbyrån:
byrådirektör ................................. 1
byråingenjör I kl......................... 1
Byrån för elektrisk drift:
byrådirektör .................................. 1
byråingenjör I kl.......................... 1
Summa 4
Maskinbyrån:
byrådirektör .................................... 1
byråingenjör I kl............................ 1
notarie................................................ 1
byråingenjörer II kl...................... 2
Maskininspektionsbyrån:
byrådirektör ................................... 1
byråingenjör II kl......................... 1
Summa 7
Persontaxebyrån:
byrådirektör .................................... 1
notarie................................................ 1
Föreslagen organisation:
Elektrotekniska byrån:
byråchef............................................. 1
telegrafdirektör .............................. 1
byråingenjörer I kl......................... 2
Summa 4
Maskinbyrån:
byråchef............................
.................. 1
maskininspektör............
.................. 1
byråingenjörer I kl. ...
.................. 2
notarie...............................
.................. 1
byråingenjörer II kl....
o
Summa 7
Inrikes taxebyrån:
byråchef....................................
......... 1
matematiker ...........................
........ 1
sekreterare..............................
o
......... w
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Anställande
av ytterligare
en överdirektör
och sonschef.
32
Nuvarande organisation:
Inrikes godstaxebyrån:
byrådirektör ................................... 1
matematiker .................................. 1
notarie............................................... I
Utrikes godstaxebyrån:
byrådirektör .................................... 1
notarie............................................... 1
Summa 7
Banbyrån:
byrådirektör ................................... 1
arkitekt ............................................. 1
byråingenjör I kl............................ 1
notarie ...*........................................ 1
Bankonstruktionsbyrån:
byrådirektör .................................... 1
byråingenjörer I kl...................... 2
» II » .................... 2
Bangårdsbyrån:
byrådirektör ..........
byråingenjör I kl..
Byggnadsbyrån:
överingenjör..........
byrådirektörer ......
byråingenjör I kl.,
notarie......................
1
1
1
2
1
1
Summa 16
Föreslagen organisation:
Utrikes taxebyrån:
byråchef............................................ 1
sekreterare ...................................... 2
Summa 7
Banbyrån:
byråchef............................................. 1
arkitekt............................................ 1
byråingenjörer I kl..................... 3
notarie................................................ I
byråingenjörer II kl.
Byggnadsbyrån:
överingenjör .................................. 1
överingenjörsassistenter............... 2
sekreterare och ombudsman ...... 1
byråingenjörer I kl...................... 2
Summa 14
Vidkommande först frågan om anställande av ytterligare en överdirektör
och souschef må erinras, att enligt nu gällande bestämmelser
överdirektören och souschefen avgör alla till de åtta å ordinarie stat
uppförda rent tekniska byråerna (banbyrån, bankonstruktionsbyrån, bangårdsbyrån,
telegrafbyrån, maskin byrån, förrådsbyrån, maskininspektions
-
Kling1. May.ts Nåd. Proposition Nr 109. 53
byrån och byrån för elektrisk drift) hörande ärenden med undantag
allenast för ärenden, i vilka expedition skall avlåtas till Kungl. Maj:t,
och de särskilt viktiga ärenden, som anses erfordra inhämtande av generaldirektörens
mening och beslut i frågan. Generaldirektören handlägger
således nu själv ärenden tillhörande övriga byråer (administrativa bvrån,
kamerala byrån, trafikbyrån, tidtabellsbyrån, militärbyrån, de tre taxebyråerna
samt den å extra stat uppförda byggnadsbyrån). Den verksamhet
i fråga om sammanhållning och enhetlighet, som den nuvarande överdirektören
utövar, är sålunda i främsta rummet inriktad på de tekniska
byråerna. Om en ny överdirektörsbeställning inrättas, skulle denne nye
överdirektör erhålla en uppgift i fråga om flertalet av de icke tekniska
byråerna motsvarande den, som den hittillsvarande överdirektören utövar
vidkommande de tekniska byråerna. Inrättandet av ytterligare en överdirektörsbeställning
skulle sålunda medföra en av behovet synnerligen
påkallad, högst väsentlig lättnad i generaldirektörens arbetsbörda, i det
handläggningen av de löpande ärendena å de icke tekniska byråerna
skulle avlyftas från honom och erforderlig tid beredas generaldirektören
för behandling av de stora, initiativkrävande frågorna inom jämvägsförvaltningen.
Detta är det huvudsakliga syftet med inrättandet av en
ny överdirektörsbeställning. Härutöver äro emellertid åtskilliga påtagliga
fördelar förenade med detta förslags genomförande. Sålunda måste
enhetlighet och samverkan vid behandling av ärendena å de icke tekniska
byråerna d. v. s. ärenden, som beröra trafik- och taxeväsendet, i avsevärd
mån befordras genom denna anordning. En annan icke oväsentlig fördel
ligger däri, såsom i 1913 års proposition framhölls av dåvarande departementschefen,
att de icke tekniska ärendena få en representant i den
högsta ledningen inom styrelsen. Slutligen må framhållas, att inrättandet
av ytterligare en överdirektörsbeställning icke blott för generaldirektören
möjliggör en mer omfattande inspektionsverksamhet utan även, att han
å sina inspektioner kan åtföljas av vederbörande överdirektör, utan att
styrelsen behöver sakna ställföreträdare för generaldirektören. Jag anser
mig av dessa skäl böra varmt förorda förslaget.
Vad avlöningen beträffar, vilken av järnvägsstyrelsen föreslagits till
samma belopp, som gäller för den nuvarande souschefen eller 12,000
kronor, synes mig däremot ej vara något att erinra. Då den nye överdirektören
liksom den hittillsvarande kommer att tillsättas allenast på vissa
år, bör hans anställande icke förhindra en framtida, mera genomgripande
omreglering av järnvägsförvaltningen. Med hänsyn till en dylik
omorganisation torde emellertid förordnandet för den nye överdirektören
böra avse kortare tid, än som gäller för den nuvarande överdirektören
eller sex år. Därjämte torde, på sätt 1913 års statsutskott ifrågasatt, i
Byråindel
ningen.
54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
förordnandet böra inryckas bestämmelse om skyldighet för den nyo överdirektören
att vid en eventuell omorganisation tjänstgöra i annan lämplig
befattning.
I detta sammanhang ber jag få erinra därom, att, såsom av styrelsens
framställning framgår, Kungl. Maj:t funnit nödigt att till lättande av
generaldirektörens arbetsbörda tillsvidare förordna en därför lämplig
tjänsteman att jämte souschefen biträda chefen vid utövningen av hans
ämbete. Den sålunda förordnade tjänstemannen, en av byrådirektörerna
inom styrelsen, handlägger enligt provisoriskt träffade bestämmelser i
generaldirektörens ställe ärenden hörande till sex byråer, nämligen trafikbyrån,
tidtabellsbyrån, militärbyrån och de tre taxebyråerna, varjämte
han fortfarande utövar sin ordinarie befattning. Generaldirektören handlägger
således själv, såsom nu provisoriskt är ordnat, ärenden hörande
till administrativa byrån, kameralbyrån och byggnadsbyrån. Det för nyssnämnda
byrådirektör uti ifrågavarande hänseende sist meddelade förordnandet
omfattar tiden intill utgången av nästkommande juli månad, men
är det min avsikt att föreslå fortsatt förordnande för samme person till
årets slut; den 1 januari 1915 skulle nämligen, på sätt här nedan av
mig hemställes, de i denna proposition föreslagna ändringarna i styrelsens
organisation träda i kraft. Av skäl, som framgå av styrelsens ovan
återgivna framställning, har Kungl. Maj:t hittills icke tillerkänt den sålunda
förordnade byrådirektören någon ersättning för hans i följd av förordnandet
ökade arbete. Den ersättning, som härför bör tillkomma honom,
torde emellertid skäligen böra bestämmas till enahanda belopp, för år
beräknat, som här ovan föreslagits såsom avlöning för den nye överdirektören,
och ämnar jag upptaga frågan härom till slutlig behandling, sedan
riksdagen prövat föreliggande omorganisationsförslag.
Vad därefter angår den av järnvägsstyrelsen föreslagna byråindelningen,
för vilken jag här ovan redogjort, synes mig densamma i stort
sett vara ägnad att på ett lyckligt sätt tillgodose det inom riksdagen
uttalade önskemålet att, med bibehållande av den ledande principen i
styrelsens nuvarande organisation, till befrämjande av enhetligheten i
ärendenas behandling minska antalet byråer. Detta är enligt förslaget
minskat med icke mindre än 5 eller från 17 till 12.
Byrådirektören Billing har i sin reservation uttalat den uppfattningen,
att järnvägsstyrelsens förslag innebär en avvikelse från nämnda
princip, vilken, såsom ovan framhållits, går ut därpå att sakkunskapen
skall utan mellanled framträda direkt inför den beslutande myndigheten.
Enligt reservantens mening skulle nämligen genomförandet av styrelsens
förslag komma att medföra en alltför stor sammanhopning av ärenden
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100. 55
på den nya banbyrån, varaf onyttigt dubbelarbete skulle bliva en nödvändig
följd. Reservanten anser därjämte, att telegrafbyråns sammanslagning
med byrån för elektrisk drift ej heller är förenlig med förenämnda
princip. Reservanten förordar för sin del, att banbyrån, bankonstruktionsbyrån
och telegrafbyrån sammanföras till två byråer, en
banbyrå och en byrå för telegraf- och signalväsendet; till den förra
skulle enligt reservanten överföras bankonstruktionsbyråns avdelning för
broar och bankonstruktionsärenden, och den andra skulle bildas genom
sammanslutning av bankonstruktionsbyråns avdelning för signal- och
säkerhetsväsendet med telegrafbyrån. Till sistnämnda byrå skulle enligt
reservanten höra jämväl alla å telegrafbyrån nu handlagda ärenden angående
belysning på bangårdar och stationer.
Vad först angår reservantens huvudanmärkning, att med det föreliggande
förslaget sakkunskapen ej omedelbart skulle få göra sig gällande,
vill jag erinra, att inom de flesta av styrelsens byråer förekomma
ärenden av sinsemellan så olika beskaffenhet, att för deras sakkunniga
behandling fordras alldeles olika specialutbildning hos de tjänstemän,
som närmast syssla med deras beredning. Vederbörande byråchef kan
däremot ej behöva i detalj besitta samma sakkunskap som nämnda
tjänstemän för att kunna föredraga ärendena. Kravet på sakkunskap
får ej drivas till ytterlighet. Styrelsen skulle då få ett ännu större antal
föredragande byråföreståndare, än som nu finnas och som styrelsen
själv med hänsyn till därmed förknippade olägenheter nu strävar att
minska. Enligt min mening har styrelsen i sitt förslag följt principen att
sammanföra endast med varandra likartade eller sammanhängande ärenden
till grupper, som, så långt det praktiskt sett är erforderligt, kunna
av en person behärskas.
Vad beträffar reservantens förslag om placeringen av telegrafbyråns
ärenden, synes detsamma icke alldeles stämma överens med hans förut
uttalade åsikter om sakkunskapens framträdande vid föredragningen, i
det han vill sammanföra ärenden angående växel- och signalsäkerhetsanläggningar,
som huvudsakligen fordra insikter i väg- och vattenbyggnadskonst
samt mekanik, med telegraf- och telefonärenden i stället för
att låta dessa senare, såsom styrelsen föreslagit, tillhöra den elektrotekniska
byrån, med vars huvuduppgift telegraf- och telefonärendena torde
mera höra samman. Jag vill i detta avseende allenast tillägga, att,
enligt vad jag inhämtat, bankonstruktionsbyrån i fråga om säkerhetsanläggningar
mera sällan behöft samråda med telegrafbyrån men
däremot ofta nog med banbyrån och bangårdsbyrån, detta på den
grund att säkerhetsanläggningarnas planerande nära sammanhänger med
spåranordningarna och fordrar ingående kännedom om spårsystemens
56
Kung}.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
användning och trafikens skötsel, frågor som ligga fjärran från telegrafbyråns
nuvarande verksamhetsområde men mycket nära beröra banbyråns
och bangårdsbyråns. Vidare har det påvisats, att planläggningen av
säkerhetsanläggningarna icke erfordrar någon i telegraf- eller telefonväsendet
speciellt utbildad personal. Vid åtskilliga utländska järnvägar
är visserligen förhållandet, att telegraf- och telefonväsendet samt signalsäkerhetsväsendet
äro sammanförda å en byrå inom järn vägsförvaltningen,
men anledningen därtill torde vara, dels att en elektroteknisk
byrå där ursprungligen ej funnits eller ännu ej finnes, dels ock att föredraganden
för växel- och signalsäkerhetsärenden, som där ofta äro av
större omfattning än telegraf- och telefonärenden, mycket väl medhinner
att handlägga jämväl sistnämnda ärenden. Enligt vad jag inhämtat hos
järnvägsstyrelsen, har den inom styrelsen rådande anordningen, enligt
vilken ifrågavarande olika slag av ärenden handläggas å skilda byråer,
hittills icke medfört några påvisbara olägenheter. Slutligen förtjänar
framhållas, att i och med införande av elektrisk drift å olika bandelar
ärendena å telegrafbyrån torde erhålla ett ytterligare samband med ärendena
å byrån för elektrisk drift. De för elektrisk drift använda starkströmsledningama
torde nämligen kunna komma att föranleda rubbningar i svagströmsledningarna
för telegraf och telefon, om ej vissa säkerhetsåtgärder
vidtagas. Ansvaret för dessa och för allt övrigt, som sammanhänger
med den elektriska driften, torde därför böra läggas på en och samma
byrå. För övrigt torde man, i olikhet med reservanten, med fullt fog
kunna antaga, att chefen för den föreslagna nya elektrotekniska byrån,
vilken chef bör vara en erfaren starkströmstekniker, tillika alltid skall
äga erforderlig sakkunskap att handlägga telegraf- och telefonärenden.
Av det anförda torde framgå, att praktiska skäl tala för den av styrelsen
föreslagna grupperingen av ifrågavarande ärenden. Till elektrotekniska
byrån böra då jämväl höra de nu å telegrafbyrån handlagda
ärendena rörande elektrisk belysning.
Ehuru jag sålunda för min del funnit järnvägsstyrelsens organisationsförslag,
i dess helhet betraktat, förtjänt att förordas till antagande,
har jag dock på en punkt stannat i tvekan om lämpligheten att följa
detsamma. Jag syftar därvid på förslaget att uppföra byggnadsbyrån
på ordinarie stat. Visserligen kan icke förnekas, att goda skäl finnas, som
tala för bifall till styrelsens framställning även i detta avseende. Det har
av styrelsen framhållits, att byggnadsbyråns uppförande å ordinarie stat
skulle möjliggöra frånskiljande av de större nybyggnadsarbetena vid färdiga,
banor från de organ, som nu hava att handlägga ärenden angående det
ordinarie banunderhållet, samt dessa byggnadsarbetens sammanförande med
57
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
arbetena för nya banlinjer under en ledning å byggnadsbyrån. Man
skulle således i stället för två byggnadsorgan erhålla ett, varigenom
givetvis vunnes större enhetlighet i ledningen. Arbetsuppgiften för
byggnadsbyrån skulle genom denna omändring bliva jämnare, vilket å
sin sida skulle medföra ett bättre utnyttjande av arbetskrafterna. Slutligen
skulle med byggnadsbyråns uppförande å ordinarie stat vinnas,
att kompetent arbetskraft lättare skulle stå att erhålla, då eu fastare
anställningsform erbjödes. Arbetskraften skulle då sannolikt också ställa
sig något billigare, än när den anlitas såsom extra.
Alla dessa synpunkter behjärtar jag visserligen till fullo, men det
torde kunna ifrågasättas, huruvida frågan om lämpligaste sättet att anordna
ledningen av statens järnvägsbyggnader, om man ser saken
i hela dess vidd, kan anses hava varit föremål för den ingående utredning
och det allsidiga övervägande, att tiden nu kan sägas vara
inne för ett definitivt avgörande av densamma. Mig synes detta näppeligen
vara fallet. Jag vill i detta sammanhang erinra om de sinsemellan
mycket avvikande meningar angående det lämpligaste sättet
för järnvägsbyggnadsärendenas handläggning, som tid efter annan och
nu senast i en inom andra kammaren vid innevarande års första riksdag
väckt motion (nr 67) kommit till synes. Därtill kommer, att de
påtalade brister, som vidlåda den nuvarande organisationsformen för
järn vägsförvaltningen, synas mig kunna avhjälpas utan att i sammanhang
därmed frågan om byggnadsärendenas definitiva placering behöver upptagas
till prövning.
För egen del håller jag alltså före, att frågan om byggnadsbyråns
försättande på ordinarie stat ej för närvarande bör upptagas till avgörande.
Detta torde emellertid icke behöva utgöra hinder för att i
enlighet med styrelsens förslag sammanföra ny byggnadsarbetena vid
färdiga banor med arbetena å nya banlinjer. Åven om byggnadsbyrån
bibehålies å extra stat, kan, efter vad jag vid överläggning med chefen
för styrelsen övertygat mig om, till nämnda byrå förläggas såväl nuvarande
bangårdsbyråns ärenden som ock de större nybyggnadsarbeten
vid de trafikerade banorna, vilka för närvarande handläggas dels av banbyrån
dels av distriktsförvaltningarna. Därigenom skulle arbetsuppgiften för distriktsförvaltningarna
och bansektionsbefälet lättas och utjämnas, i det att de
förra mera odelat skulle få ägna sig åt sin uppgift beträffande trafikens skötsel
samt baningenjörerna och dem underlydande personal skulle beredas
nödig tid att utföra de för trafiksäkerheten så viktiga inspektionerna,
vilka nu ofta måste eftersättas för arbetet med de stora nybyggnadernas
beredande och utförande. I denna riktning har för övrigt uttalande gjorts
av såväl den s. k. Malmslättskommissionen som statens järnvägars överrevisorer.
Arbetsuppgiften för byggnadsbyrån skulle ock genom den före
Bihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 74 höft. (Nr 109.) 8
Andrad tjänsteställning
och avlöning
för vissa
befattningshavare.
58 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
slagna omplaceringen av ärendena, på sätt ovan antytts, göras mera
jämn i och med det, att till byrån överflyttades jämväl de mera regelbundet
återkommande utvidgningsarbetena vid färdiga banor, varigenom
byggnadsledningen bleve mera oberoende av de under olika år mycket
ojämnt beviljade anslagen till nya banor. Med sålunda vunnen jämnare
arbetstillgång skulle följa större möjlighet att rekrytera och bibehålla en
erfaren befäls- och arbetarkår för samtliga nybyggnad sarbetens beredande
och utförande. Genom enhetligheten i byggnadsledningen skulle vidare
vinnas ett fullständigare tillvaratagande av erfarenheterna från tidigare
utförda arbeten och därav följande större säkerhet i uppgörandet av kostnadsberäkningar
för nyanläggningar och genom personalens användning
växelvis vid byggandet av nya banor och vid de nybyggnadsarbeten,
som nu hänföras till banunderhållet, skulle kunna åstadkommas bättre utbildning
av personalen och hos denna samlas större och mera mångsidig
erfarenhet i hithörande frågor. Genom sålunda vunnen ökad erfarenhet
.skulle vid byggandet av nya banlinjer frågor rörande dessas framtida
drift och underhåll redan från byggnadsarbetets början kunna på ett
bättre och mera ändamålsenligt sätt tillgodoses.
\ id genomförande av vad sålunda föreslagits, bör bangårdsbyrån
inordnas under byggnadsbyrån såsom eu självständig bangårdsavdelning.
Den nu å bangårdsbyrån tjänstgörande byrådirektören bör fortfarande
uppföras å ordinarie stat samt genom bestämmelse i instruktionen placeras
såsom chef för bangårdsavdelningen och sålunda komma att ersätta
den ene av de utav järnvägsstyrelsen föreslagna två överingenjörsassistenterna
å byggnadsbyrån. Den nu å bangårdsbyrån befintlige
byråingenjören av I kl. bör likaledes fortfarande vara uppförd å ordinarie
stat med placering å den nya byggnadsbyråns bangårdsavdelning.
Till övriga byggnadsbyrån vidkommande frågor torde jag få återkomma
härnedan i samband med förslagets granskning ur löneteknisk synpunkt.
Beträffande de förändringar, järnvägsstyrelsen föreslagit i fråga om
vissa tjänstemäns tjänsteställning och avlöningsförmåner, märkes först
frågan om byraföreståndarnas ställning och avlöning. Enligt styrelsens
förslag av år 1912, till vilket den kungliga propositionen i detta avseende
anslöt sig, skulle avlöningen, inberäknad ersättning för bostad och
bränsle, till dessa tjänstemän utgöra lägst 7,800 och högst 8,700 kronor
eller samma belopp, vartill ban-, maskin- och trafikdirektörernas avlöning
uppgår med inräknande av ersättning för bostad och bränsle å dyraste
levnadsort. En höjning av lönerna för byrå föreståndarna inom styrelsen
synes mig vara av förhållandena ovillkorligen påkallad, därest icke de
bäst kvalificerade förmågorna skola föredraga linjetjänstgöringen eller
59
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
enskild tjänst, och styrelsen sålunda få åtnöjas med mindre kvalificerade
personer. Efter allt vad under ärendets föregående behandling och
nu av styrelsen därutinnan anförts torde skälen härför icke ånyo behöva
närmare utvecklas. Jag vill emellertid tillägga, att under år 1913 återigen
två byrådirektörer sökt sig ut till mera givande befattningar å
linjen, och innevarande år har en byrådirektör mottagit anställning i
enskild järnvägs tjänst.
V ad det föreslagna lönebeloppet angår, framkom vid nästlidet års riksdag
icke någon direkt invändning däremot. Då distriktscheferna åtnjuta en avlöning
av 10,000 kronor samt avdelningscheferna å linjen en avlöning av
högst 8,700 kronor, skulle med den för byråföreståndarna i styrelsen nu
föreslagna avlöningen vinnas, att allenast distriktschefsbefattningarna men
ej barn-, maskin- och trafikdirektörsbefattningarna bleve från avlöningssynpunkt
mera begärliga för byråföreståndarna, ett önskemål, som måste
uppställas såsom en minimifordran, därest de ständigt framhållna olägenheterna
med avseende å byrådirektörernas flykt från styrelsen till
linjen och därav följande försvagande av styrelsen skola kunna något
så när avhjälpas. Dessa olägenheter torde därmed visserligen icke vara
fullt avhjälpta. Med hänsyn till de höga levnadskostnaderna i Stockholm
kan det nämligen synas lockande för byråföreståndarna att söka
sig ut även till sådana befattningar å linjen, vilkas innehavare hava samma
löneförmåner som de själva. Men givetvis skulle en dylik förhöjning medföra
större möjligheter för järnvägsstyrelsen att behålla dugande krafter. Jämför
man avlöningen för ledamöter i statens andra affärsdrivande verk, exempelvis
generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen, utgår denna med en begynnelseavlöning
av 8,000 kronor och en slutavlöning av 9,000 kronor och
således med högre belopp än nu föreslagits för byrådirektörerna i järnvägsstyrelsen.
I och för sig torde det vara föga förenligt med billighet
och rättvisa, att ledamöterna av järnvägsstyrelsen, vilkas arbetsbörda, på
sätt styrelsen påvisat, är synnerligen stor och stadd i oavbruten tillväxt,
skola avlönas med lägre belopp än ledamöterna i närmast motsvarande
verk. Därtill kommer konkurrensen med den enskilda industrien, som
ofta bjuder högre avlöning. Ur flera synpunkter vore det följaktligen önskvärt
att, på sätt reservanterna inom järnvägsstyrelsen vid framläggandet
av 1912 års förslag hemställde, bestämma byrådirektörernas löner till högre
belopp än de nu föreslagna 7,800—8,700 kronor, men å andra sidan
synes det mig icke kunna ifrågakomma att gå utöver vad i propositionen
till 1913 års riksdag och nu av järnvägsstyrelsen föreslagits. I andra
centrala verk än de ovan nämnda utgör avlöningen för ledamot 8,100
—8,700 kronor, således samma slutbelopp som i förevarande avseende
löreslagits. Med tillerkännande av den nu föreslagna förhöjda avlö
-
60
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
ningen synes det mig lämpligt att i enlighet med den i 1913 års proposition
gjorda hemställan utbyta benämningen byrådirektör mot byråchef.
I likhet med dåvarande departementschefen anser jag, såsom redan antytts,
att i någon mån ökad garanti för kvarhållande av dugliga krafter inom stjurelsen
skall vinnas genom att sålunda göra de föredragande ledamöterna jämväl
till namnet likställda med byråchefer i statens andra centrala verk. Vid
löneregleringens genomförande bör vidare tillses, att byråcheferna jämväl
i avseende å bostadsförmån fullt likställas med avdelningschefer å linjen,
något som i sin mån — oavsett bostadsförmånens olika värde på olika orter
— kan bidraga till genomförandet av det önskvärda tjänsteutbvtet mellan
dessa funktionärer.
Beträffande avlöningen för byråingenjörerna av l:a klass, vilken avlöning
för närvarande utgår med lägst 5,700 kronor och högst 6,600
kronor, har järnvägsstyrelsen föreslagit en höjning till 6,600 respektive
7,500 kronor, likaledes i ändamål att underlätta förvärvandet av duglig
personal för dessa viktiga tekniska befattningar. Ehuru jag till fullo
inser de svårigheter, som kunna uppstå för järnvägsstyrelsen liksom för
övriga tekniska verk, då det gäller att i konkurrensen med de enskilda
företagen söka förvärva fullgoda arbetskrafter, finner jag mig likväl icke
kunna understödja styrelsens förslag i denna del. Det kan nämligen
icke frånkommas, att sådan höjning av lönerna för innehavarna av de
tekniska tjänsterna närmast under byråcheferna kommer att medföra en
viss olikformighet i löneskalan, som icke utan skäl kan befaras verka
mindre lyckligt gent emot andra kategorier tjänstemän och därför måhända
i fråga om samarbetet inom verket skulle kunna medföra olägenheter.
Det är jämväl att märka, att styrelsen i sin framställning av år
1912 icke hemställde om någon dylik löneförhöjning. Jag finner mig
på nu anförda skäl ej kunna tillstyrka styrelsens nu föreliggande framställning
i denna del.
Om den hittillsvarande avlöningen för byråingenjörerna av l:a klass
bibehålies, synes mig icke skäl föreligga att såsom nya befattningshavare
anställa en telegrafdirektör och en maskininspektör, vilka enligt styrelsens
förslag jämte de å den tillämnade byggnadsbyrån upptagna två överingenjörsassistenterna
skulle utgöra en löneklass för sig med en avlöning av
lägst 7,200 kronor och högst 8,100 kronor. Inrättandet av dessa befattningar
torde av styrelsen ansetts följa såsom en konsekvens av den föreslagna
löneförhöjningen för byråingenjörerna av l:a klassen, och har
följaktligen skälet för befattningarnas tillskapande bortfallit i och med
nämnda byråingenjörers bibehållande vid nu gällande avlöning. Då den
här ifrågasatta löneförhöjningen ej kan anses direkt motiverad av den
föreslagna omorganisationen, synes anledning saknas att ej bibehålla
61
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
byrådirektörs benämning och hittillsvarande avlöning för de föredragande,
vilka, på sätt av det ovan anförda framgår, å vederbörande nya byrå
skola handlägga de ärenden, som förut tillhört telegrafbyrån respektive
masldninspektionsbyrån.
Vad därefter angår befattningshavarna å den nya byggnadsbju-ån,
har järnvägsstyrelsen, såsom ‘förut nämnts, föreslagit, att dessa skulle
utgöras av, förutom överingenjören och chefen för byrån, två överingenjörsassistenter,
en sekreterare och ombudsman samt två byråingenjörer av
första klass. I sammanhang med själva organisationsfrågans behandling
har jag redan föreslagit, att den nu å bangårdsbyrån tjänstgörande byrådirektören
skulle placeras såsom chef för bangårdsavdelningen inom byggnadsbyrån
och sålunda ersätta en av de utav styrelsen föreslagna överingenjörsassistenterna.
Någon anledning att ändra vare sig benämningen
eller avlöningen för denna tjänsteman torde vid sådant förhållande ej
föreligga. Övriga tjänstemän å byrån skulle enligt mitt förslag såsom
hittills avlönas å extra stat. Jag anser mig dock böra nämna, att såväl
med hänsyn till likställigheten mellan chefen för bangårdsavdelningen
och överingenjörens närmaste man för handläggning av ärenden angående
nya bananläggningar och dubbelspår som ock av ovan anförda avlöningstekniska
skål, torde nuvarande byrådirektörsbefattningen för tekniska ärenden
å byggnadsbyrån böra bibehållas med byrådirektörs avlöning och sålunda
ersätta den andre av de två föreslagna överingenjörsassistenterna.
Likaledes torde förslaget att omändra byrådirektörsbefattningen för juridiska
ärenden å byggnadsbyrån till en sekreterar- och ombudsmanstjänst
med byrådirektörs avlöning eller 6,600—7,500 kronor innebära olägenheter
av samma art, som ovan angivits beträffande den föreslagna telegrafdirektörsbefattningenm.
fi.
tjänsteman benämnes enbart sekreterare, allra hälst en stor del av de
nu å byggnadsbyrån förekommande rent juridiska ärendena, enligt vad
styrelsen föreslagit, skulle överflyttas till administrativa byrån. Av anförda
skäl torde hans arvode böra sättas lika med övriga sekreterares.
Befattningshavarna å byggnadsbjnrån hava, med undantag för överingenjören,
hittills förordnats av järnvägsstyrelsen. Lämpligt synes
emellertid vara att, till beredande av en bättre ställning och större likställighet
med de å ordinarie stat uppförda tjänstemännen å motsvarande
befattningar, de i nämnda stat ej upptagna byrådirektören och sekreteraren
å byggnadsbjrrån erhålla förordnande av Kungl. Maj:t.
Järnvägsstyrelsens i samband med omorganisationen gjorda framställning
om inrättande av en byråingenjörsbefattning av första klass å
maskinbyrån i stället för en av byråingenjörsbefattningarna av andra
klass biträder jag på de av järnvägsstyrelsen anförda skäl.
62
Vissa notariebefattningars
uppflyttande
till sekreterarbefattningar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Styrelsen har vidare föreslagit förändrad tjänsteställning för vissa
av de hos styrelsen anställda notarier.
Redan i underdånig skrivelse den 28 maj 1902 angående lönereglering
vid statens järnvägar meddelade styrelsen, att inom densamma
ifrågasatts, huruvida icke ändring i staten över fasta arvoden borde ske
beträffande bl. a. vissa notariebefattningar, men ansåg styrelsen för det
dåvarande tiden icke vara inne att i detta ämne framlägga difinitivt
förslag. Vid framläggandet av 1912 års omorganisationsförslag fann
styrelsen emellertid förhållandena påkalla, att det sålunda redan år 1902
väckta förslaget ånyo upptoges till behandling, och har styrelsen nu
åter framlagt förslag i samma riktning.
Frånsett militärbyrån, rörande vars notarie ingen ändring är ifrågasatt,
finnes å övriga icke tekniska byråer följande antal innehavare av
notariebefattningar, nämligen å administrativa och kamerala byrån gemensamt
en notarie, å trafikbyrån en notarie, å tidtabellsbyrån två notarier
samt å en var av de tre taxebyråerna en notarie, inalles 7
notarier. Anledningen till att å tidtabellsbyrån finnas två befattningshavare
av denna grupp beror därpå, att inom denna byrå göromålen
äro fördelade i två olika grupper, nämligen tidtabells- och vagnfördelningsärenden,
och beträffande varje av dessa båda grupper har så förfarits,
att vederbörande notarie närmast under byrådirektören bereder
tidtabells- respektive vagnfördelningsärenden.
Med beaktande av nu angivna förhållande i fråga om de båda
notarierna å tidtabellsbyrån är varje notarie å ifrågavarande icke tekniska
byråer byrådirektörens närmaste man, och åligger det honom i denna
egenskap, såsom framgår av den för styrelsen utfärdade arbetsordning,
i främsta rummet att tillhandagå byrådirektören vid beredning av byrån
tillhörande ärenden, att vid förfall för byrådirektören förrätta dennes
tjänst och således i dylika fall fullgöra å honom vilande föredragningsskyldighet
samt att vara arbetsledare å byrån eller inom tidtabellsbyrån
respektive avdelning därav. Likasom de nuvarande byrådirektörerna
och byråingenjörerna åligger notarierna således maktpåliggande och ansvarsfullt
arbete, och föreligger även i fråga om dem ett behov att åt
styrelsen tillförsäkra erfarna arbetskrafter. Såsom förhållandet nu är,
eller att notaries avlöning är avsevärt lägre än trafikinspektörernas å
linjen, kan det ofta vara att befara vissa olägenheter vid rekryteringen
av dessa såsom byrådirektörernas närmaste män fungerande befattningshavare.
För att häva berörda olägenheter och bereda ifrågavarande befattningshavare
en mot deras arbete och ansvar mera svarande ställning
63
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
finner jag i likhet med styrelsen förändring av ifrågavarande notariers
ställning och avlöningsvillkor vara av behovet påkallad.
Inom tidtabellsbyrån finnas, såsom nämnt, två notarier, som båda
tjänstgöra såsom byrådirektörens närmaste man och som sålunda båda
vid förfall för denne inträda såsom ledamöter och föredragande var för
sitt område. I detta sammanhang ber jag få anmäla, att notarien å
tidtabellsbyrån A. Allander i en till civildepartementet ingiven skrift av
den 10 mars 1914 hemställt, att vid avlåtande av nådig proposition
angående omorganisation av styrelsen måtte tagas i övervägande, huruvida
icke två sekreterarbefattningar borde inrättas å nämnda byrå, i
styrelsens förslag benämnd tidtabells- och vagnbyrån. Dennas två avdelningar
äro, anför Allander, sinsemellan av väsentligt olika beskaffenhet.
Enligt styrelsens nu föreliggande förslag skulle å den blivande tidtabells-
och vagnbyrån allenast en notariebefattning uppflyttas till sekreterarbefattning,
och skulle den andra notariebefattningen å byrån fortfarande
finnas kvar såsom en sådan befattning.
Den nye sekreteraren skulle därvid komma att bereda ärendena för
den ena avdelningen och notarien att erhålla motsvarande åligganden
för den andra. Sålunda komme sekreteraren att förestå antingen tidtabells-
eller vagnavdelningen.
Allander uttalar i sin skrift den uppfattningen, att anordningen,
vilketdera av dessa alternativ än väljes, torde komma att medföra påtagliga
olägenheter. Att den ene av i verkligheten sidoordnade arbetsledare
skulle komma att intaga en lägre tjänsteställning, anser Allander
redan i och för sig vara en inkonsekvens. Om notarien ej skulle komma
att gå miste om viktiga befordringsmeriter, måste han förordnas som
sekreterare vid förfall för denne. Emellertid skulle den i tjänsten främste
bokhållaren på sekreterarens avdelning därigenom gå miste om alla
förordnanden i högre befattning, såvida han icke i stället förordnades
att upprätthålla notariebefattningen. Om dessa korsförordnanden följdriktigt
genomfördes, måste tjänstemännen i fråga tillfälligtvis flytta över
från den ena avdelningen till den andra, en åtgärd, som, då göromålen
å de bägge avdelningarna äro mycket olikartade, tydligen vore
olämplig.
Både på grund av den nu berörda svårigheten för innehavaren av
den ifrågavarande notariebefattningen att förvärva befordringsmeriter
och på grund av den relativa sänkning notariebefattningarna i allmänhet
komma att undergå enligt styrelsens förslag, bleve det enligt Allanders
64
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
mening antagligen svårt att, om styrelsens förslag vunne gillande, till den
här ifrågavarande notariebefattningen erhålla tjänsteman med erforderlig
kompetens. Befattningen komme nämligen att bliva mindre lockande än
en byråassistentbefattning, medan förhållandet vore motsatt med de nuvarande
notariebefattningarna å tidtabellsbyrån.
Genom inrättande av två sekreterarbefattningar å tidtabells- och
vagnbyrån skulle de nämnda olägenheterna bliva undanröjda och den
nuvarande arbetsfördelningen förbliva orubbad. Inrättades icke två sådana
befattningar, anser Allander det med hänsyn till betydelsen och
omfattningen av arbetet på vagnavdelningen böra stadgas, att sekreteraren
skall vara placerad på denna avdelning.
Allanders framställning vilar tydligen på den förutsättningen, att
tjänstemännens rätt till förordnanden och samlande av meriter skall gå
före den praktiska arbetsfördelningen. Det synes mig emellertid icke
lämpligt, att vid tillfällen, då sekreteraren tjänstgör som byråföreståndare,
notarien, som är placerad å den andra avdelningen, med nödvändighet
skall förordnas såsom sekreterare och samtidigt förestå den avdelning
inom byrån, som ordinarie sekreteraren eljest sköter. Sakkunskapen
måste i första hand tillgodoses, och intet hinder torde finnas, att bokhållaren
på sistnämnda avdelning förestår densamma, utan att han därför
behöver räkna meriter annat än som notarie. Finnes sekreterarförordnande
böra meddelas, finnes intet hinder, att ordinarie notarien erhåller
detta, men det oaktat sitter kvar å sin vanliga avdelning. Vissa notariers
uppflyttning till sekreterare sker huvudsakligen i syfte att i konkurrensen
med de bättre avlönade tjänstemännen å linjen kunna behålla de goda
krafterna i styrelsen. Från saklig synpunkt torde det vara likgiltigt, på
vilkendera av ifrågavarande byrås två avdelningar den såsom byråchefens
närmaste man fungerande sekreteraren tjänstgör. Jag finner emellertid
Allanders framställning icke föranleda ändring i vad styrelsen i den delen
föreslagit.
I stället för sex av de nuvarande notariebefattningarna skulle följaktligen
inrättas sex nya befattningar, nämligen en gemensam å administrativa
och kamerala byråerna, en å trafikbyrån, en å tidtabells- och
vagnbyrån samt tre å taxebyråerna. Vad angår avlöningen åt dessa
befattningshavare, böra de, på sätt styrelsen föreslagit, skäligen likställas
med närmaste högre grupp i löneskalan inom styrelsen, nämligen kamreraren,
byråingenjörer av I klass in. fl., och å linjen ban- och maskiningenjör
samt trafikinspektör av II klass, och således, inberäknat ersättning
för bostad och bränsle, avlönas med lägst 5,700 kronor och högst
6,600 kronor. För att bättre karaktärisera ställningen såsom den före
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
65
dragande byrådirektörens närmaste man, torde innehavarna av dessa
befattningar, såsom ock av styrelsen föreslagits, böra benämnas sekreterare.
Likställighet synes böra beredas de blivande sekreterarna med byråingenjörer
i avseende å tiden för rätt och skyldighet att avgå ur tjänsten
med pension.
I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att, såsom av det ovan
anförda framgår, en sjunde sekreterarbefattning skulle tillkomma på
det sättet, att en av de hittillsvarande byrådirektörerna å taxebyråerna
skulle förflyttas till en sekreterarbefattning å en av de nya taxebyråerna.
Styrelsens föreliggande förslag inrymmer vidare förändring i avseende
å ombudsmannens ställning och avlöningsvillkor. Då 1906 års
löneregleringskommitté föreslog avlöningen för ombudsmannen, motiverades
detta med hänsyn till beskaffenheten och omfattningen av den
verksamhet, han då utövade. Därvid framhölls särskilt, att det tillkomme
ombudsmannen, sedan han erhållit styrelsens fullmakt, att föra
talan i ett mål, att på eget ansvar författa alla inlagor i rättegången,
anskaffa utredning m. m., och att innehavaren av sagda befattning borde
äga ett ej obetydligt mått av praktisk-juridisk utbildning för att på ett
tillfredsställande sätt kunna ombesörja de med en ombudsmansbefattning
hos ett verk av den ekonomiska omfattning som statens järnvägar förenade
göromål. Vid avgivande av sitt förslag rörande ombudsmannen,
vilket förslag godkändes vid omregleringen, hade kommittén utgått därifrån,
att ombudsmannen såsom dittills skulle, såsom instruktionen stadgade,
i rättegångs- och andra mål efter erhållet uppdrag utföra styrelsens
talan samt, då sådant påkallades, i mål angående tjänstefel, vilka
av styrelsen handlades, verkställa utredning och avgiva utlåtande.
I den nådiga instruktion, som i anledning av omorganisationen år
1907 utfärdades, erhöll emellertid ombudsmannen den vidgade befogenheten
och det ökade ansvaret att icke allenast utreda bestraffningsmålen
utan även såsom ledamot i styrelsen föredraga dessa mål, vilka skulle
avgöras i annan ordning än andra inom styrelsen förekommande ärenden,
nämligen genom omröstning mellan de i beslutet deltagande med utslagsrätt
för ordföranden vid lika antal röster.
Med hänsyn till denna utvidgning av ombudsmannens verksamhetsområde
och hans enligt instruktionen givna ställning såsom föredragande
och deltagande i besluten i dessa frågor, vilka äro av synnerligen
grannlaga natur, finner jag i likhet med styrelsen skäl föreslå hans
uppflyttning i högre tjänsteställning.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 74 höft. (Nr 109.) 9
Ombudsmannen
å administrativa
byrån.
66
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
övergångsbestämmelser
m. m.
Men även i fråga om avlöningen har jag funnit rättvisa och billighet
kräva en förbättring. En stor del av de rättegångar, för vilkas
rätta utförande han är närmast ansvarig, äro av mycket vidlyftig och
invecklad art, och rättstvisterna äro ofta av stor ekonomisk innebörd.
I detta hänseende må exempelvis nämnas, att av de under de senare
åren förekommande rättstvisterna av större ekonomisk betydelse närmare
ett 20-tal avsett ersättningsanspråk till belopp av omkring 10,000 kronor
och därutöver. I ett fall, nämligen i en rättegång med Hälsingborgs
stad angående bättre rätt till markområde, har staden själv uppskattat
tvisteföremålet till ett värde av en miljon kronor. I mål mot Växjö—
Alvesta järnvägsaktiebolag kan tvisteföremålets kapitalvärde beräknas till
inemot 800,000 kronor och i tre andra fall avser tvisten utfående av belopp
växlande mellan 100,000—150,000 kronor.
Dylika exempel äro ej att anse såsom säregna för en viss period,
utan ligger i sakens natur, att inom ett verk av så stor omfattning
rättstvister av betydande ekonomisk innebörd alltjämt måste uppstå,
vilka endast genom rättegång eller kompromiss kunna avgöras.
På grund av det anförda och då det torde vara synnerligen svårt
att binda en praktiskt erfaren jurist vid denna befattning, om löneförmåner
och tjänsteställning äro ofördelaktiga, anser jag mig böra tillstyrka,
att ombudsmannen, som skulle hava att handlägga och föredraga
bestraffningsärenden och rättegångsärenden, erhåller byrådirektörs tjänsteställning
och avlöningsförmåner.
På sätt styrelsen uttalat, torde det vara rättvist och billigt, att, i
anslutning till vad vid senaste löneregleringen för statsbanepersonalen ägde
rum, de nya avlöningsbestämmelserna för de av förslaget berörda befattningshavarna
omedelbart efter bestämmelsernas trädande i kraft varda i
sin helhet gällande för dessa befattningshavare, såsom om bestämmelserna
varit tillämpade under vars och ens tjänstetid i nu innehavande
befattning, dock ej för längre tid tillbaka än tiden för senaste löneregleringens
trädande i kraft eller den 1 januari 1908; i vilket avseende
övergångsbestämmelser böra, efter riksdagens medgivande, av Kungl.
Maj:t utfärdas.
För beredande av en översikt över de särskilda organisationsförslagens
verkningar i personalhänseende ber jag att få hänvisa till en
tablå, vilken torde få biläggas protokollet såsom bilaga H.
Den ekonomiska innebörden av nu framlagt förslag till ändringar
inom järnvägsstyrelsen framgår av den härvid fogade bilagan I.
Följande tablå utvisar olikheten i ekonomiskt hänseende mellan
järnvägsstyrelsens och Kungl. Maj:ts förslag.
67
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Järnvägsstyrelsens förslag upptager, såvitt i detta avseende är i fråga:
högsta avlöning åt 2 överingenjörsassistenter, 1
maskininspektör och 1 telegrafdirektör å 8,100 kronor 32,400:
högsta avlöning åt en ombudsman och sekreterare » 7,500: —
» » »12 byråingenjörer av l:a klass
å 7,500.............................................................................. » 90,000: —
Summa kronor 129,900: —
Här förordade förslag upptager i stället, inberäknat den delvis å
extra stat uppförda byggnadsbyrån, för vars tjänstemän här beräknats
avlöning efter enahanda grunder, som enligt förslaget gälla för motsvarande
ordinarie befattningshavare:
högsta avlöning åt 4 byrådirektörer å 7,500 kronor 30,000: —
)> » » en sekreterare........................ » 6,600: —
» » »12 byråingenjörer av l:a
klass å 6,600.......................................................................... ” 79,200: —
Summa kronor 115,800: —
Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså, jämfört med järnvägsstyrelsens
förslag, en kostnadsminskning av 14,100 kronor.
Medtagas allenast de å ordinarie stat uppförda befattningshavarne,
får Kungl. Maj:ts förslag i denna del följande utseende:
högsta avlöning åt 3 byrådirektörer å 7,500 kronor
» » »11 byråingenjörer av l:a
klass å 6,600 ......................................................................... »
Summa kronor
Järnvägsstyrelsens förslag i motsvarande del upptager i
högsta avlöning åt 1 överingenjörsassistent, 1 maskininspektör
och 1 telegrafdirektör å 8,100 kronor
högsta avlöning åt 11 byrå ingenjörer av l:a
klass å 7,500: — ................................................................ *
22,500: —
72,600: —
95,100: —
stället:
24,300: —
82,500: —
Summa kronor 106,800:
Skillnaden i denna del utgör följaktligen 11,700 kronor.
Tager man endast hänsyn till de å ordinarie stat uppförda befattningshavarne
utgör skillnaden mellan järnvägsstyrelsens och Kungl. Maj:ts
förslag emellertid 34,800 kronor.
Nu gällande lönestat i dess helhet slutar å 347,700 kronor, järnvägsstyrelsens
förslag å 378,000 kronor samt Kungl. Maj:ts förslag å
363,900 kronor.
Med hänsyn tagen enbart till högsta ifrågakommande avlöning innebär
här framlagt förslag i dess helhet en kostnadsökning av allenast
16,200 kronor utöver nu gällande lönestat, under det järnvägsstyrelsens
opaginerad Kontrollera mot PDF
Två nya
notariebefattningar.
^8 Kungl. Maj:t Nåd. Proposition Nr 109.
förslag medför en ökning i angivna hänseende av 30,300 kronor eller
således inemot dubbla beloppet.
Härtill kommer i bägge fallen den till 11,400 kronor uppgående
högsta kostnaden för de två utan sammanhang med omorganisationsförslaget
ifrågasatta notarierna, beträffande vilka jag nu går att yttra mig.
Oberoende av omorganisationsförslaget har järnvägsstyrelsen, såsom
nyss nämnts, föreslagit inrättandet av två nya notariebefattningar, en
å trafikbyrån och en å inrikes taxebyrån.
Vad först angår behovet av ökade arbetskrafter å trafikbyrån har
jag till kompletterande av vad järnvägsstyrelsen i sin underdåniga framställning
anfört från styrelsen införskaffat en del uppgifter angående
byråns arbetsbörda in. m., och torde därav följande böra här omnämnas.
De ärenden, som det tillkommer byrådirektören å trafikbyrån att
bereda till föredragning eller, efter beredning å annan byrå, taga ställning
till, kunna indelas i följande huvudgrupper:
FöiTaltningsbestämmels er.
Organisation, beredes av administrativa byrån,
Indelning i trafiksektioner,
Stationsklassifikation,
Tillhandahållandet av trycksaker, skriv- och ritmaterialier,
Personalinstruktioner,
Ordningsföreskrifter,
Åtgärder till hämmande av smittosamma sjukdomar,
Omfattningen av trafiken vid olika platser,
Förhållandet till postverket i avseende å trafiktjänsten,
Kostnadsstat,
Bokföring å trafikavdelningen,
Statistik, speciell för trafikbyrån,
Föreningssta ti on er,
Affärsrörelse inom järnvägarnas område.
Personalärenden.
Personalbestämmelser, beredes delvis av administrativa byrån,
Avlöningsstat,
Aylöningsbestämmelser, beredes av kameralbyrån,
Fribilj ettsbestämmelser.
Driften.
Signal- och säkerhets ordning ärna,
Instruktioner rörande tåg- och växlingstjänst,
Byggnader och anläggningar avseende driften, beredas av banbyrån
m. fi.
Tågens sammansättning, utrustning och expediering,
Åtgärder vid olyckshändelser,
Telegramtrafik.
opaginerad Kontrollera mot PDF
G9
Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 109.
Persontransportärenden.
Åtgärder för resande- och resgodstrafiken vid de stora helgerna,
Byggnader och anläggningar, som avse personbefordringen, beredas
av banbyrån m. fl.
Konstruktion av person- och resgodsvagnar, beredas av maskinbyrån^
Åtgärder
för personbefordringens utförande såsom biljettvisering, sjukvagnstransporter,
resandes orientering å stationerna, sovvagnstrafik, förvaring av
reseffekter, tillvaratagna effekter.
Tilläggsbestämmelser till trafikstadgan i avseende å personbefordringen, beredas
av persontaxebyrån.
Godstransportärenden.
Godsbefordring,
Godst ågstidtabe 11,
Byggnader och anläggningar, som avse godstrafiken, beredas av banbyrån
m. fl.
Konstruktion av godsvagnar, beredas av maskinbyrån,
Bokföring av i trafik använda godsvagnar,
Tilläggsbestämmelser till trafikstadgan i avseende å godstransporter, beredas
av inrikes godstaxebyrån.
Förhållandet till tullverket, i vad angår trafiktjänsten.
Av de här angivna ärendegrupperna hava de med kursiverad stil
utmärkta tillförts byrån från och med år 1908 och de med spärrad stil
angivna visserligen redan före 1908 tillhört byråns handläggning men ej
förrän efter ingången av nämnda år varit föremål för mera permanent
bearbetning.
Med ingången av år 1908 har trafikbyrån däremot upphört att taga
befattning med ärenden rörande restitution av biljettlösen (utom i visst fall)
och biljettprisnedsättningar, vilka ärenden visserligen till antalet voro högst
betydande men i avseende å innebörden av så enkel natur, att de mera
kvalificerade tjänstemännen ej behövde taga befattning därmed. Vidare
har från och med samma år till distriktsförvaltningarnas handläggning
överlämnats ett antal ärenden, som avse den löpande trafikförvaltningen.
Antalet diarieförda ärenden utgjorde:
år 1902 ....... 3,230
» 1904......... 4,304
d 1906......... 3,843
» 1908......... 2,037
» 1910......... 2,536
d 1912......... 2,088
(Minskningen beroende på zontariffens genomförande,
i följd varav antal biljettrestitutionsärenden
nedgick.
(Utbrytning av tidtabellsbyrån och ändrad ären
-
j defördelning.
JEn stor del fribiljettärenden diarieföras nu|
mera ej.
70
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Ehuru ärendena sålunda till antalet minskats under ovan angivna
10-årsperiod, har dock de mera kvalificerade tjänstemännens arbetsbörda
under tiden vuxit betydligt. Medan nämligen de till distriktsförvaltningarna
och taxebyråerna överlämnade ärendena kräft jämförelsevis
ringa arbete, hava en stor del av de 1908 från administrativa byrån
övertagna och likaledes en stor del av de byrån redan tillhörande, men
först efter 1908 mera permanent bearbetade ärendena visat sig kräva
både kvalificerad bearbetning och mycken tid.
Under denna byråns utveckling i kvalitativt hänseende har dess
uppsättning av tjänstemän med högre ställning än bokhållare hela tiden
utgjorts av allenast en byrådirektör och en notarie.
Av ifrågavarande två tjänstemän har enligt från 1908 gällande
instruktion och arbetsordning byrådirektören varit föredragande, medan
notarien haft att i egenskap av byrådirektörens närmaste man vara
arbetsledare å byrån och därvid såväl sakligt som formellt granska alla
av byråns övriga tjänstemän uppsatta förslag till beslut samt att, där
ej byrådirektören lämnat anvisningar rörande ärendenas behandling,
meddela sådana åt de underordnade tjänstemän av bokhållares eller
kontorsskrivares grad, som haft att i första hand bearbeta var sitt
arbetsområde.
Det har visat sig, att denna personaluppsättning i stort sett icke
medgiver behandling av mer än de löpande göromålen. Antalet balanserade
ärenden har nämligen år från år stegrats. Sålunda balanserades
från år 1909..................... 196 ärenden,
» » 1910..................... 204 » därav 40 större
y> » 1911.................... 215 » » 50 »
» » 1912................. 250 » » 56 »
» » 1913..................... 270 » » 54 »
För att motverka denna balans har såväl byrådirektören som
notarien plägat utföra hemarbete.
I syfte avhjälpa personalbristen å trafikbyrån har järnvägsstyrelsen
till tjänstgöring å byrån under kortare eller längre tider inkallat linjetjänstemän.
Vidare har under viss tid, nämligen 5—21 november 1910
byrådirektören för beredning av ärenden rörande trafikdirektörsmötet
och kostnadsstaten beviljats befrielse från övriga tjänstegöromål, vilka
under tiden bestritts av notarien. Slutligen har under annan tid, nämligen
den 1 mars—23 juni 1913, notarien, med. befrielse från skötandet
av de till notarietjänsten hörande löpande göromålen, vilka under tiden
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 109.
71
ombesörjts av en byråassistent, haft i uppdrag att handlägga vissa
större arbeten rörande godstransporterna m. fl. ärenden, och ålåg det
honom därvid jämväl att föredraga vissa ärenden. En liknande anordning
har jämväl vidtagits från den 1 februari år 1914 att gälla tillsvidare
till årets utgång.
Av vad sålunda blivit upplyst torde framgå, att tillgången å arbetskrafter
å trafikbyrån ej svarar mot byråns arbetsbörda, att behovet av
ökade arbetskrafter är permanent och att någon åtgärd måste vidtagas
till åstadkommande av ändring i förhållandena. Som dessa nu äro å
byrån, är det uppenbarligen förenat med svårighet för dess personal att
medhinna göromålen. Desto mindre blir för avdelningsföreståndaren å
denna byrå någon tid övrig till inspektion och personligt samarbete med
linjebefälet, en sida av hans verksamhet, som ej får förbises. Den stora
arbetsbördan kan dessutom lätt föranleda därtill, att ärendena icke alltid
bliva så omsorgsfullt genomarbetade som vederbör. Då således efter
min uppfattning synnerligen goda skäl tala för inrättandet av en notariebefattning
å trafikbyrån, tillstyrker jag järnvägsstyrelsens förslag härutinnan.
Beträffande behovet av ökad arbetskraft å inrikes taxebyrån har
järnvägsstyrelsen såsom skäl härför åberopat, att i och med den nya
trafikstadgan handläggningen av ersättningsmålen överflyttats från trafikdirektörerna
till styrelsen.
Den nya trafikstadga, som den 24 januari 1914 blivit av Kungl.
Magt fastställd, innehåller i § 93 mom. 5 andra stycket, bland annat,
följande:
»Ansökning om ersättning för förlust eller minskning av eller skada
å gods eller för överskridande av leveransfrist kan efter sökandens
eget val ingivas å antingen avsändnings- eller bestämmelsestationen och
skall vara ställd till samt avgöras av, om vederbörande station tillhör
statens järnvägar, styrelsen för dessa järnvägar----».
I det underdåniga betänkande av den 26 april 1912, varmed järnvägsstyrelsen
överlämnade förslag till ny trafikstadga, anförde styrelsen
i denna del följande:
»Vad beträffar de i andra stycket av mom. 5 omförmälda frågorna
om ersättning för förlust av eller skada å gods, har styrelsen i fråga
om statens järnvägar föreslagit den ändring i det nuvarande förfaringssättet,
att, medan dessa frågor nu i första instans avgöras av trafikdirektörerna,
desamma enligt förslaget skola avgöras i första hand av styrelsen
själv. Härför tala enligt styrelsens förmenande flera skäl. Till
en början torde böra nämnas önskvärdheten att genom dessa måls förläggande
till styrelsen få större enhet i målens behandling än förut. För
72
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
närvarande händer esomoftast, att mål av samma beskaffenhet avgöras
på olika sätt å olika distrikt, och då dessa mål icke i någon instans
komma under styrelsens prövning, har styrelsen icke något tillfälle att
i detta avseende ingripa reglerande. Visserligen skulle man ju kunna
tänka sig, att styrelsen i nyssnämnda syfte skulle från distrikten infordra
redogörelse för olika måls behandling, men häremot talar att utarbetandet
av dylika redogörelser skulle förorsaka distriktsförvaltningarna ett
icke obetydligt arbete, varjämte en rent teoretisk prövning inom styrelsen
av mål, i vilkas handläggning styrelsen saknar praktisk erfarenhet,
icke torde föra med sig så stor nytta, att den skulle kunna motivera det
arbete, som anordningen i fråga skulle förorsaka. Vikten av en enhetlig
behandling av nu ifrågavarande mål torde dessutom i och med ett
eventuellt införande av de föreslagna nya ersättningsreglerna bliva väsentligt
större än hittills. Såsom förut framhållits, är nämligen enligt de
nya reglerna avgörandet mera grundat på vad som kan anses rimligt
och billigt i varje särskilt fall. De nya bestämmelserna lämna således
mera än de nu gällande spelrum för den subjektiva uppfattningen hos
den dömande, och detta förhållande talar enligt styrelsens åsikt för, att
avgörandet inom järnvägsförvaltningen av dessa mål bör ligga i en
hand.
För en sådan enhetlig behandling i första instans talar också den
omständigheten, att någon enhetlighet icke heller kan förväntas uppkomma
genom behandlingen i högre instans, så länge denna, såsom hittills varit
fallet och även för framtiden föreslås, skall utgöras av skiljenämnder.
Aven deras domslut gå nämligen ofta nog i olika riktningar, och någon
prövning av dessa domslut är ju icke tillåten. Om styrelsen däremot
själv handlägger dessa ärenden i första instans, torde den enhetlighet i
tillämpningen av gällande föreskrifter, som därigenom ernås, kunna öva
inflytande även på skiljenämndernas behandling av ersättningsmålen.
Ett annat viktigt skäl för dessa ärendens samlande hos styrelsen
är, att styrelsen, utan praktisk erfarenhet i tillämpningen av trafikstadgans
föreskrifter angående ersättningsfrågor, saknar tillfälle att bedöma,
i vad mån de givna föreskrifterna äro lämpliga samt om och i vilken
riktning de behöva undergå ändring. Visserligen erhåller styrelsen i ett
och annat fall kännedom om trafikanternas önskningar i dessa avseenden,
och från distrikten inkomma jämväl emellanåt framställningar om
behovet av ändring av ett eller annat stadgande, men dessa mera tillfälliga
erfarenheter om det sätt, varpå de givna föreskrifterna verka,
kunna givetvis icke bilda ett tillräckligt fast underlag för ett allsidigt
och säkert bedömande av, huruvida ifrågavarande föreskrifter fortfarande
stå i överensstämmelse med rättvisa och billighet.
73
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Den överflyttning av dylika ärenden till styrelsens handläggning,
som styrelsen på nu angivna skäl ansett sig böra föreslå, medför emellertid,
att arbetskrafterna å styrelsens inrikes godstaxebyrå måste förstärkas.
Under år 1909 utgjorde antalet av trafikdirektörerna avgjorda ersättningsmål
712, och av dessa rör det stora flertalet gods i egentlig
mening och faller således inom nyssnämnda byrås verksamhetsområde.
Arbetet med utredning av så många mål, vilka icke sällan äro ganska
invecklade, kan icke läggas på byråns nuvarande personal. 1 fråga om
såväl antalet ärenden över huvud taget som antalet större ärenden är
denna byrå redan nu att räkna till de mest omfattande byråerna inom
styrelsen, och härvid torde likväl böra ihågkommas, att under den nu
pågående taxerevisionen de största och mest arbetskrävande taxefrågorna
icke kunnat prövas av styrelsen, utan måst överlämnas till behandling
av taxelcommittén. Byråns redan nu stora och säkerligen allt mera
växande arbetsbörda gör det således nödvändigt att för handläggningen
av ersättningsmål anställa åtminstone en ny tjänsteman ävensom att
denne är så kvalificerad och så förtrogen med dylika ärenden, att byrådirektören
icke själv behöver genomgå alla detaljer i ärendet utan kan
inskränka sin prövning av målen till att granska själva rättsfrågan. En
så kvalificerad, erfaren och pålitlig tjänsteman torde icke kunna påräknas
vilja inträda i byråns tjänst, om icke åt honom kan erbjudas eu
notaries ställning, lön och övriga förmåner. Frågan om ytterligare ökning
av byråns personal torde kunna anstå, till dess styrelsen fått någon
erfarenhet om antalet och beskaffenheten av de inkommande ersättningsmålen.
Den kostnadsökning, som blir eu följd av den ifrågasatta nya notariebefattningen,
torde likväl inom kort komma att uppvägas, därigenom
att ersättningsmålens överflyttande från trafikdirektörerna till styrelsen
medför besparing av arbetskraft inom linjeförvaltningen. Dessa ärenden
handläggas nu av tjänstemän å trafikdirektörsexpeditionerna; vid de
svårare målens beredning inhämtas distriktssekreterarens eller biträdande
jurists mening. Styrelsen tilltror sig icke kunna utlova, att någon nu befintlig
tjänst till följd av ifrågavarande måls överflyttande till styrelsen
skall kunna indragas. Men givet är, att den arbetsminskning å trafikdirektörsexpeditionerna,
som denna överflyttning medför, skall verka så,
att med ökning av dessa expeditioners personal skall kunna anstå längre,
än som annars bleve fallet, och detta torde medföra en besparing, som
mer än väl uppväger den nu ifrågasatta kostnadsökningen.»
Den sålunda anförda motiveringen torde vara tillräcklig att påvisa
behovet av den föreslagna nya notariebefättningen å inrikes t axel) vrån,
vadan jag kan inskränka mig till att förorda styrelsens förslag i denna del.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 käft. (Nr 109.) 10
74
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Slutligen ber jag få erinra därom, att enligt 1907 års omorganisation
av järnvägsstyrelsen de då befintliga telegrafinspektorsbefattningarna
skulle efter hand indragas samt de med dessa befattningar förenade göromålen
överflyttas å telegrafingenjörer, allt efter som sistnämnda slags
tjänster bleve tillsatta. Då det numera icke finnes kvar någon telegrafinspektör
i tjänst, torde dessa befattningar icke vidare böra upptagas i
avlöningsreglementet.
Departe- På grand av vad sålunda förekommit och anförts, får jag — under
chefens anmälan att jag ej funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens
hemställan, förslag, att föreståndaren för kontrollkontoret benämnes överkontrollör,
samt med erinran, att de särskilda bestämmelser, vilka äro erforderliga
med avseende å övergång till den nya staten, som torde böra träda i
tillämpning den 1 januari 1915, torde vara av beskaffenhet att kunna
av Kungl. Maj:t fastställas, på sätt som skett vid 1897 och 1907 års
löneregleringar — hemställa, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition
föreslå riksdagen att
dels besluta de ändringar i avlöningsreglementet den
15 november 1907 för tjänstemän vid statens järnvägar,
som framgå av bifogade förslag till nådig kungörelse
i ärendet;
dels medgiva, att övergångsbestämmelser rörande
tillämpningen av de nya avlöningsbestämmel serna må,
i enlighet med vad ovan sagts, av Kungl. Maj:t utfärdas;
dels
ock antaga följande ändring av 1 och 2 §§
i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för
tjänstemän vid statens järnvägar:
§ i.
Rätt till pension enligt denna lag tillkommer med
nedan stadgade undantag dels var och en, vilken vid
lagens trädande i kraft är delägare i statens järnvägstrafiks
pensionsinrättning, dels ock var och en, som
efter lagens trädande i kraft varder anställd i ordinarie
tjänst vid statens järnvägar.
Från denna lags tillämpning undantages:
a) sådan personal vid statens järnvägar, som antingen
vunnit delägarrätt i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning
på grund av nådiga reglementet för
pensionsinrättningen den 6 september 1872 och icke
75
Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 109.
behörigen anmält sig vilja genom erläggande av de i
förnyade nådiga reglementet den 3 november 1882
för samma pensionsinrättning bestämda högre avgifter
bereda sig förbättrad pensionering eller ock uppbär
avlöning enligt äldre lönestat än den från 1908 års
ingång gällande;
b) den, som har delägarrätt i statens järnvägstrafiks
pensionsinrättning på grund av nådiga reglementet
för pensionsinrättningen den 3 november 1882
och, därest han jämlikt bestämmelsen i § 6 c) i samma
reglemente skulle före den 1 januari 1916 bliva pensionsberättigad,
inom tre månader från lagens trädande
i kraft eller, om han vid sistnämnda tidpunkt kvarstår på
äldre stat än den från 1908 års ingång gällande och
sedermera vinner befordran, inom tre månader från det
befordran vunnits hos järnvägsstyrelsen anmäler, att
bestämmelsen i § 6 c) i pensionsreglementet må å
honom vinna tillämpning;
c) generaldirektören och chefen för statens järnvägar
samt överdirektör och souschef.
§ 2-
Pensionsrätt tillkommer
a) den, som till följd av olycksfall i statens järnvägars
tjänst eller eljest till följd av sjukdom, vilken
han genom utövning av sådan tjänst ådragit sig, icke
vidare kan behörigen sköta sin befattning och ej heller
av järnvägsstyrelsen anses kunna lämpligen förflyttas
till annan befattning samt fördenskull erhåller avsked
eller entledigas;
b) den, som, efter minst 10 års tjänstgöring i
ordinarie anställning vid statens järnvägar, antingen
till följd av kroppskada eller sjukdom i andra fall än
under a) sägs eller ock till följd av väsentligen minskad
arbetsförmåga icke vidare kan behörigen sköta
sin befattning och ej heller av järnvägsstyrelsen anses
kunna lämpligen förflyttas till annan befattning samt
fördenskull erhåller avsked eller entledigas;
skolande för rätt till pension enligt a) eller b)
oförmågan att vidare behörigen sköta befattningen vara
styrkt med i behörig ordning avfattat läkarbetyg, utfärdat,
vad den till fri läkarvård berättigade personalen
angår, av vederbörande järnvägsläkare; och
76
Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 109.
c) den som vid avgång från tjänsten uppnått här
nedan för samma tjänst stadgade levnadsålder, under
förutsättning tillika att vederbörande under minst tio
år innehaft anställning i ordinarie statstjänst, därav
åtminstone de fem sista åren i statens järnvägars tjänst.
Nämnda levnadsålder utgör för:
lokomotivförare och kvinnlig tjänstinnehavare sextio
år, banmästare av l:a och 2:dra klass, bangårdsmästare,
tågmästare, konduktör, stationsförman, lokomotiveldare,
vagnskötare, banvakt och stationskarl sextiotre
år;
övriga tjänstemän vid distrikten samt byråchef,
byrådirektör, överkontrollör, sekreterare och byråingenjör
av l:a och 2:a klass sextiofem år samt
manliga befattningshavare i järnvägsstyrelsen, med
undantag av de här ovannämnda, sextiosju år.
Vid beräkning av tjänstår skall avdrag göras för
den tid, under vilken ledighet från tjänsten ägt rum
av annan anledning än semester, enskilda angelägenheter
eller svag hälsas vårdande under sådana omständigheter,
att jämlikt § 5 i det för tjänstemän vid statens
järnvägar gällande avlöningsreglemente fullt arvode
i dylika fall åtnjutes, sjukdom, offentligt uppdrag
eller resa, som med vederbörligt tillstånd företagits till
egen utbildning.
Tjänsteman, som vid uppnående av den här ovan
stadgade levnadsålder icke kan räkna tio tjänstår och
alltså icke då är berättigad till erhållande av pension,
må icke heller sedermera komma i åtnjutande av sådan,
även om han på grund av stadgandet i § 3 här nedan
tillätes att kvarstå i tjänsten efter nämnda levnadsålders
inträde.
Till denna departementschefens, av statsrådets
övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och
skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Nils Ädelgren.
Kung!, May.ts Nåd. Proposition Nr 109.
77
Förslag
till
nådig kungörelse angående vissa ändringar i avlöningsreglementet
för tjänstemän vid statens järnvägar
den 15 november 1907.
§ I
Mom.
1. Till generaldirektören och chefen för statens järnvägar
utgår i årligt arvode 20,000 kronor.
Till en var av de två överdirektörerna och souscheferna utgå arvoden
med 12,000 kronor.
Mom. 2. Generaldirektör är berättigad att från och med månaden
näst efter den, under vilken han uppnått 65 levnadsår, under sin återstående
livstid av trafikmedel uppbära eu årlig pension av 6,000 kronor.
Generaldirektör, som, innan han uppnatt 65 levnadsår, antingen på
grund av sjukdom eller därigenom, att han efter utgången av den tid,
för vilken han förordnats, icke erhåller förnyat förordnande, eller ock
eljest utan egen begäran nödgas avgå från sin befattning utan att på
grund av tjänstefel hava förverkat densamma, är berättigad att i pension
uppbära ett årligt belopp av 6,000 kronor för tiden, intill dess han
uppnått 65 års ålder. Skulle generaldirektör före utgången a\ den tid,
erhållet förordnande avser, befinnas vara av sjukdom oförmögen till
vidare nöjaktig tjänstgöring, skall han vara underkastad skyldighet att
avgå mot åtnjutande av pension enligt nu angivna bestämmelser. Såsom
pensionsavgift skall å det för generaldirektör bestämda arvodet eller den
honom under tiden, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande pension
avdragas ett årligt belopp av 360 kronor, som skall inbetalas till den i
19 § av lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens
78
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
järnvägar omförmälda fond; skolande ovannämnda pensionsbelopp gäldas
efter de i 20 § av samma lag angivna grunder.
\ ad sålunda är stadgat om generaldirektör, gäller jämväl om överdirektör.
Mom. 3. Övriga vid statens järnvägar anställda tjänstemän tillkommer
arvode enligt bestämmelserna i § 2 av detta avlöningsreglemente.
Mom. 4. Till en var av två järnvägsfullmäktige må utgå arvode
efter 5,000 kronor för år.
Mom. 5. Till en var av tre överrevisorer må utgå ett årligt arvode
av 2,500 kronor.
Mom. 6. Arvode, med undantag av det till generaldirektören, till
överdirektör, till järnvägsfullmäktig och till överrevisor utgående, som
överstiger 3,900 kronor, fördelas till två tredjedelar i lön och en tredjedel
i tjänstgöringspenningar. Av arvode till belopp av 3,900 kronor
och därunder intill 2,100 kronor utgöra tre fjärdedelar lön och en fjärdedel
tjänstgöringspenningar samt av arvode å 2,100 kronor och därunder
fyra femtedelar lön och en femtedel tjänstgöringspenningar.
§ 2.
l:o) Till annan tjänsteman i styrelsen än generaldirektör och överdirektör
utgår avlöning dels såsom arvode och dels, där bostad in natura
icke åtnjutes, i form av ersättning för bostad och bränsle, allt enligt
följande stat med däri i förekommande fall angivna högsta och lägsta
belopp för år räknat. Där ersättning för bostad och bränsle icke är i
staten med visst oföränderligt belopp angiven, utgår samma ersättning
med 40 procent av arvodet med den i staten bestämda begränsning.
Nämnda ersättning anses tillhöra lönen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
79
Arvode.
Ersättning
för bostad
och bränsle.
Summa
avlöning.
Lägst
Högst
Lägst
Högst
Lägst
Högst
Tjänstemän av högre grad.
kr.
| kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
[Byråchef kan i stål-
Byråchef ....................................
G,000
6,900
1,800
7,800
8,700
llet för ersättning för
/bostad och bränsle
Byrådirektör .............................
| erhålla bostad in
Overkontrollör ...........................
(natura om 6 rum
(och kök.
Arkitekt...........
4.800
5,700
1,800
6,600
7,500
Matematiker ..............................
Ombudsman ..............................
Sekreterare................................''
Kamrerare och föreståndare för
kammarkontoret .....................
Förste aktuarie och föreståndare
för statistiska kontoret
Milkontrollör och föreståndare för
4,200
5,100
1.500
5,700
6,600
milkontoret ...........................
Revisor och föreståndare för revi- sionskontoret..........................
Förste kontrollör...........
Byråingenjör av l:a klass............
Kassör......
Registrator........... .....................
Notarie ....................................
Byråingenjör av 2:a klass............
Förrådsförvaltare...............
1,320
1,500
3,300
4,200
4,620
5,700
Kontrollör ............................
Förste bokhållare........................1
Underingenjör ...........................j
2,400
3,600
960
1,100
3,360
4,700
Manlig bokhållare........................
Ritare .......................................1
2,100
1,500
3,300
2,700
840
1,100
2,940
4,400
600
850
2,100
3,550*
Manlig kontorsskrivare ...............|
Kvinnlig bokhållare .....................
1,500
2,100
600
650
2,100
2,750
» kontorsskrivare ...........
1,080
1,800
400
1,480
2,200
Vaktmästare er-
Tjänstemän av lägre grad.
håller bostad in
Vaktmästare ..............................
840
1,200
—
—
840
1,200
natura. Förste vakt- mästare erhåller ett
tilläggsarvode av
200 kr. om året.
Manligt kontorsbiträde................
Kontorsbiträde,som
tjänstgör som för-
840
1,200
336
480
1,176
1,680
man å biljettrycke- riet, kan erhålla ett
tilläggsarvode av
högst 18 0kr. omåret.
„ Till“gfarToda ansca siaom inkomst ock må förty icke ens till någon del uppbäras
av tjänsteman, da han ej tjänstgör.
80
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
2:6) Då Kungl. Maj:t finner sådant lämpligt, må kontorsskrivare
avlönas efter beting på det sätt, att han erhåller betalning, i den mån
han verkställer arbete, vara styrelsen utsatt visst pris. Så avlönad kontorsskrivare
skall för utförandet av sådana arbeten, vilka icke lämpligen
kunna på nämnda sätt gottgöras, erhålla betalning för timme enligt
pris, som styrelsen fastställer.
3:o) Tjänsteman vid distrikten och centralverkstaden åtnjuter arvode
enligt följande stat med däri angivna lägsta och högsta belopp för år
räknat.
Arvode.
Lägst
Högst
kr.
kr.
Tjänstemän av högre grad.
Distriktschef.....!....................................
8,000
Bandirektör ..........................................
j
Maskindirektör.......................................
| 6,000
6,900
*
Trafikdirektör .......................................
Baningenjör av l:a klass ........................
Maskiningenjör av l:a klass ..................
Trafikinspektör av l:a klass.....................
| 4,800
5,700
Överinspektör ......................................
4,500
5,400
Distriktssekreterare.................................
Baningenjör av 2:a klass ........................
Telegrafingenjör ....................................
Maskiningenjör av 2:a klass.....................
Trafikinspektör av 2:a klass.....................
Distriktskamrerare .................................
4,200
5,100
Förrådsförvaltare.......... .........................
| 3,900
4,800
Stationsinspektor å l:a klassens station ...
Stationsinspektor å 2:a klassens station ...
Distriktskassör .......................................
3,600
4,500
Maskininspektor ....................................
| 3,300
4,200
Byr&assistent..........................................
Telegrafinspektor....................................
Stationsinspektor å 3:e klassens station ...
Underinspektör.......................................
Exp e diti 0113 föreståndare...........................
{ 3,000
3,900
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
81
!
j
Arvode
Lägst
Högst
i
kr.
kr.
j Underingenjör .......................................
Förste bokhållare...............................
[ 2,400
3.600
''
j Förste telegrafist...................................
Stationsinspektor å 4:e klassens station A
2,400
3,300
I
Bokhållare .............................................
Förste stationsskrivare ...........................
to
t-*
O
o
3,300
I
1
1.800
3,000
Stationsinspektor å 4:e klassens station B
Bitare ...................................................
2,100
|
2,700
i
1
Manlig kontorsskrivare .........................
Stationsskrivare ....................................
. 1,500
2,700
Kvinnlig kontorsskrivare ........................
1,080
1.800
Tjänstemän av lägre grad.
Lokomotivmästare .................................
1,800
3,000
|
| Vagnmästare ..........................................
i Overbanmästare ....................................
1,500
1
2,700
1
1 1,200
f
2,100
Maskinist...............................................
j Banmästare av l:a klass •........................
Trädgårdsmästare....................................
!
Stationsmästare å 5:e klassens station......
Bangårdsmästare ....................................
Tågmästare........ .................................
Banmästare av 2:a klass ........................
. 1,200
1,800
i
■
Vagnförman ..........................................
Stallförman.............................................
Stationsmästare å G:e klassens station......
Konduktör ...........................................
. 1,020
1,500
(Nattbanmlistare erhåller ett högsta
\ arvode av 1,260 kronor.
;
Manligt kontorsbiträde ...........................
Stationsförman.......................................
900
1,500
(Portvakt vid verkstad erhåller ett»
\ högsta arvode av 1,260 kronor.''
Portvakt å l:a klassens station eller vid
verkstad .............................................
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 käft. Nr (109). 11
82
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Arvode.
i
Lokomotiveldare ....................................j
Vagnskötare ..........................................j
Lägst
kr.
Högst
kr.
Förrådsförman .......................................]
Maskin- ock pannskötare ........................
Stationsmästare & 7:e klassens station......
Kvinnligt kontorsbiträde ........................
Vaktmästare .........................................
900
1,380
(Banvakt, vilken tjänstgör såsom
vakt vid rörlig bro, kan under
Vagn- och stallkarlar..............................
Förrådsvakt ..........................................
Stationskarl ..........................................
840
1,140
-
| seglationstiden erhålla etttilläggs- arvode efter högst 120 kronor
V för år.
Anm. 1. Stationsinspektor, som tillika är tågdirigent, Ican erhålla ett tilläggsarvode efter högst
300 kronor om uret.
Anm. 2. Tilläggsarvode anses såsom extra inkomst och må förty icke ens till någon del upp*
häras av tjänsteman, då han ej tjänstgör.
§ 3.
Antalet av nedanstående befattningar utgör
i styrelsen;
............................10 milkontrollör
............................ 3
byråchefer ................................
byrådirektörer.................................
överkontrollör................................
arkitekt ............................................
matematiker ....................................
ombudsman.....................................
sekreterare ....................................
kamrerare och föreståndare för
kammarkontoret ........................
förste aktuarie och föreståndare
för statistiska kontoret............
distriktschefer.....
bandirektörer .....
maskindirektörer
och föreståndare
för milkontoret........................... 1
1 revisor och föreståndare för re
1
visionskontoret.......................... 1
1 förste kontrollörer ........................ 3
1 byråingenjörer av l:a klass ...... 11
7 kassör.............................................. 1
registrator ..................................... 1
1 notarier............................................. 7
byråingenjörer av 2:a klass ...... 5
1 förrådsförvaltare............................. 1
kontrollörer....................................... 5
vid distrikten och central verkstaden:
........................ 5 traiikdirektörer................................. 5
........................ 5 baningenjörer av l:a klass......... 5
....................... 6 maskiningenjörer av l:a klass... 5-
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 109. 83
trafikinspektörer av l:a klass ...
8
stationsinspektorer å 2:a
tas-
överinspektörer ..............................
3
sens stationer....................
33
distriktssekreterare .......................
5
distriktskassörer...................
5
baningenjörer av 2:a klass.........
27
maskininspektorer.................
18
telegrafingenjörer..........................
5
byråassistenter...................
15
maskiningenjörer av 2:a klass ...
14
stationsinspektorer å 3:dje
klås-
trafikinspektörer av 2:a klass ...
7
sens stationer .................
37
distriktskam rerare...........................
5
underinspektörer .................
5
förrådsförvaltare
5
expeditionsföreståndare .....
17
stationsinspektorer å l:a klassens
stationer......................................
2
Antalet övriga i § 2 omförmälda befattningar bestämmes för varje
år av Kungl. Maj:t.
§ 7.
För åtnjutande av de med befattning förenade avlöningsförmåner
gälla följande allmänna bestämmelser:
l:o) Tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande
instruktion givna bestämmelser utan ock den utvidgade eller förändrade
tjänstgöring eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller annan
befattning vid statens järnvägar, som kan varda honom i behörig ordning
ålagd, dock utan minskning i det honom vid förflyttningen enligt
stat tillkommande arvode; ägande den, som i följd av befattnings indragning
eller förändring förflyttas till annan befattning med ringare
avlöningsförmåner, erhålla, förutom vid förflyttningen innehavande arvode,
jämväl från den tid, han i sin förra befattning skulle hava kommit i
åtnjutande av förhöjning i arvode, dylik arvodesförhöjning.
Likaledes skall tjänsteman vara skyldig underkasta sig dels, efter
vederbörande överordnade myndighets bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja befattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed, dels ock de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade.
2:o) Med befattning vid statens järnvägar må icke förenas annan
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.
Ej heller må med befattning vid statens järnvägar förenas vare sig
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag
registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad
84
Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 109.
angår verkets chef, överdirektör, distriksehef, byråchef, byrådirektör eller
överkontrollör Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,
järnvägsstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses hinderlig
för fullgörande av tjänstgöringen vid statens järnvägar, finner
uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas.
Över alla av styrelsen i ovannämnda hänseenden meddelade beslut
skall förteckning föras hos styrelsen.
3:o) Avlöning må ej utgå till tjänsteman för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall.
Därest tjänsteman varder avstängd från tjänstgöring eller tagen i
häkte, skall den del av hans avlöning, som icke av styrelsen prövas
böra användas till befattningens uppehållande, under tiden innehållas,
såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära något därav.
§ 9.
l:o) Förmånen av fri bostad uti järnvägens egna eller förhyrda
lägenheter må, där styrelsen finner sådant vara för järnvägstrafiken
behövligt, tillkomma dels byråchef, förste vaktmästare och vaktmästare
i styrelsen, dels följande tjänstemän av högre grad vid distrikten, nämligen:
distriktschef, ban-, maskin- och trafikdirektör, ban-, maskin- och
telegrafingenjör, trafikinspektör, överinspektör, maskininspektor, byråassistent,
stationsinspektor, underinspektör, expeditionsföreståndare för
biljettexpedition, förste stationsskrivare å station av 2:dra eller 3:dje
klass ävensom dylik tjänsteman å station av högre klass, som tjänstgör
antingen å stationsinspektors expedition och regelbundet användes i
yttre tjänstgöring eller å biljettexpedition, dels samtliga tjänstemän av
lägre grad vid distrikten med undantag av lokomotivförare, tågmästare,
ogift manligt kontorsbiträde samt gift manligt kontorsbiträde, som icke
regelbundet användes i yttre tjänstgöring, konduktör, eldare, vagnskötare
och kvinnligt kontorsbiträde.
Där lokala förhållanden göra sådant nödigt eller lämpligt, må fri
bostad i järnvägens egna eller förhyrda hus tillkomma jämväl nu ej
nämnda tjänstemän vid distrikten ävensom de tjänstemän, i fråga om
vilka, på sätt ovan angivits, undantag stadgats beträffande förmånen att
erhålla inkvartering in natura.
2:o) Med fri bostad är förenad förmånen av fritt bränsle enligt
stat, som av styrelsen fastställes.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
85
3:o) Tjänstemän vid distrikten, vilka ej åtnjuta fri bostad, äga
uppbära ersättning för bostad och bränsle med 20, 25, 30, 35 eller 40
procent av arvodet allt efter den ort, där vederbörande är placerad, i
enlighet med de grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas; dock med
iakttagande därav, att beloppet av nämnda ersättning ej må överstiga:
a) å station, där ersättningen utgår med 40 procent:
för tjänsteman, som kan erhålla 7 rum och kök, kronor 2,000
» 3) » » »
33 3) 3) 33 33
3) 3) 3> » 3)
» 33 33 3) 33
3) 33 33 33 3)
6 33 3) 33 3) 1,800
5 33 3) 3) 33 1,500
4 33 3) 33 3) 1,100
3 33 33 3) 33 850
2 33 !3 3) 33 650,
skelande dock för kvinnlig kontorsskrivare, eldare, portvakt vid verkstad,
maskin- och pannskötare, vagnskötare samt tjänsteman av lägre
grad än dessa med undantag av vaktmästare högsta ersättningen utgöra
400 kronor.
b) ä övriga stationer:
för tjänsteman, som kan erhålla 7 rum och kök, kronor 1,700
3) 3) 3)3) »63)3)3) 33
3) 33 3> 33 3) 5 3) 33 33 33
1,500
1,200
33 33
33 33
3) 33
33 3>
33 33
33 33
» 4 33 » » 33
33 3 » 33 3) 33
33 2 33 » 33 3)
900
700
550,
skolande dock för kvinnlig kontorskrivare, eldare, portvakt vid verkstad,
maskin- och pannskötare, vagnskötare samt tjänsteman av lägre grad
än dessa med undantag av vaktmästare högsta ersättningen utgöra 350
kronor.
4:o) Ersättning för bostad och bränsle anses tillhöra lönen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
86
Bil. A.
Uppgift
å viss personal, som använts a kungl. järnvägsstyrelsens
byggnadsbyrå under åren 1899—1913.
1899
19C0
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
1912
1913
Överingenjör ................
1
1
1
1
1
1
1
*)1
1
1
1
1
1
1
1
Ledare av undersöknings- arbeten för inlands- banan **)..................
1
1
1
Byrådirektör..................
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
D:o .................
1
1
1
1
1
Byråingenjör.................
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Notarie........................
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1 Revisor ***)..................
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
—
—
—
—
—
*) Tjänsten bestridd av ordinarie tjänsteman vid de trafikerade statsjärn vägarn a t. o. m. den *°/e 06,
sedan t. f. t. o. m. don 31/io 08, därefter ånyo av sådan ordinarie tjänsteman.
Fr. o. m. 1/i 06 t. o. m. sl/io 08.
***) Sedan 1909 handhavas revisionsgöromålen av revisorn inom järnvägsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppgift
Bil. B,
å kostnaden under åren 1899—1913 för nedannämnda tjänstemän vid kungl. järnvägsstyrelsens byggnadsbyrå
samt å sådan kostnad per år enligt nuvarande bestämmelser för samma tjänstemän, under
förutsättning att de varit ordinarie vid statens järnvägar och i högsta löneklass,
och vad överingenjören angår, av nu innehavande arvode.
Tjänstemän.
A v 1 c
n i n
br i
k r
o n o i
P
e r
å r.
j Avlöning
under
ovan-
1899
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
1912
1913
nämnda
förutsätt-
ning.
Överingenjör .........
*)9,000
*)9,000
*)9,000
*)9,000
*)9,000
*)9,000
**)9,000
*)9,000
9,000
9,500
12,000
12,000
12,000
12,000
12,000
12,000
Ledare av undersök- ningar för inlands- banan .............
V7-31/l2
4,500
6,300
9,000
7,500
>/l-Sl/l0
7,500
7,500
Byrådirektör .........
4,500
5,500
■t; g,ooo
1,6,000
1)6,000
1)6,000
6,300
7,500
7,500
7,500
7,500
7,500
7,500
D:0 .........
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
6,600
6,600
6,600
6,600
6,750
7,500
p o.
Byramgenjor........
3,600
3,600
1:4,400
1)4,400
*+
It».
O
o
•1)4,000
4,000
4,000
5,400
5,400
5,400
5,700
6,000
6,000
6,210
6,600 |
Notarie ..............
I/b-31/i2
1,600
3,000
t)3,300 f)3,300
•1)3,300
1)2,640
1)2,640
1)2,640
3,300
2,400
2,400
4,453.50
4,600
4,900
5,107
5,700 !
Revisor.................
8,000
3,000
1)3,3001)3,300
1)3,300
1)3,300
1)2,933
1,000
1,000
1,000
—
-
_
—
—
-
*) Jämto inkvartoringsoreättniiig in natura.
**) » » » » för tiden l/i—s%.
f) Inboräknat dyrtidstillägg.
y.
—i
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
88
Bil. C.
i
Nettokostnader
vid statens järnvägsbyggnader under åren 1899—1911.
1899 ...................................
........ kronor
11,906,520:
79
1900 ....................................
....... »
11,745,239:
66
1901 ...................................
......... »
14,677,587:
69
1902 ...................................
......... »
8,878,288:
43
1903 ....................................
......... »
3,076,748:
21
1904 ..................................
........ »
2,623,540:
59
1905 ....................................
......... »
4,111,119:
73
1906 ....................................
......... ))
2,801,695:
21
1907 ..................................
........ »
2,728,231:
66
1908 .................................
......... »
3,654,196:
22
1909 ...................................
........ »
4,949,632:
53
1910 ..................................
......... »
8,297,076:
33
1911 .................................
......... )>
7,007,728:
97
1912 ...................................
......... »
7,248,643:
45
1913 approximativt.........
......... »
9,517,969:
03
Kronor
103,224,218:
50
Kuygl. 3faj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
89
Bil. D.
De bantekniska byråernas organisation.
Enligt nu gällande bestämmelser.
Banbyrdn.
Byrådirektör.
Byråingenjör
I. klass för banprenden.
Generaldirektören.
Bankonstruktiansbyrdn. Bangdrdsbyrdn.
Byrådirektör. Byrådirektör.
By råingenjör Byråingenjör Byråingenjör
I. klass för I. klass för I. klass,
bro- pell båll- växel- och sigkonstruktions-
nalsäkerhet.s
ärenden.
anläggningar.
Byggnadsbyrdn.
Överingenjör.
Byrådirektör
för tekniska
ärenden.
Byrådirektör
för juridiska
ärenden.
Byråingenjör.
Pråligt järnvägsstyrelsens förslag.
Generaldirektören.
Banbyräp. Byggnadsbyrdn.
Byråchef. Överingenjör.
Byråingenjör Pyråingenjör Byråingenjör
I. klass för ban- I. klass för bro- I. klass för växel
ärenden. och bankonstruk- och signalsäker
tioner. betsanlägg
ningar.
Byråingenjör Byråingenjör
I. klass. I. klass.
Överipgenjörsassistent
för
nya linjer och
dubbelspår.
Överingenjörsassistent
för
bangårdsärenden.
Sekreterare och
ombudsman.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 käft. (Nr 109). 12
90
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 109.
Bil. E.
Nu gällande lönestat.
An-
tal.
Arvode.
Lägst,
kr.
E. b. b.1)
Lägst,
kr.
Summa,
kr.
Arvode.
Högst,
kr.
E. b. b.»)
Högst,
kr.
Summa,
kr.
i
2
3
4
5
6
7
1. Administrativa byrån:
Byrådirektör ..............................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Ombudsman ..............................
i
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Registrator.................................
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
Notarie ....................................
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
2. Kameralbyrån:
Byrådirektör ..............................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Kassör......................................
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
3. Banbyrån:
Byrådirektör ..............................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Arkitekt ....................................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Byråingenjör, I. kl......................
i
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Notarie .....................................
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
4. Banlconstrulctionsbyrån:
Byrådirektör ..............................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
i
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Byråingenjörer, I. kl...................
» II. kl..................
2I
H
4,200
3,300
1,500
1,320
5,700
4,620
5,100
4,200
1,500
1,500
6,600
5,700
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
5. Bangårdsbyrdn:
Byrådirektör...............................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Byråingenjör, I. kl......................
i
4,200
1,500
6,700
5,100
1,500
6,600
Transport
17
—
—
95,820
—
—
112,200
l) Ersättning för bostad och bränsle.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
91
An-
tal.
Arvode.
Lägst,
kr.
E. b. b. M
Lägst,
kr.
Summa,
kr.
Arvode.
Högst,
kr.
E. b. b.»;
Högst,
kr.
Summa,
kr.
i
2
3
4
5
6
7
Transport
17
—
-
95,820
—
—
112,200
6. Telegrafbyrån:
Byrådirektör ..............................
1
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Byråingenjör, I. kl......................
1
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600 ;
7. Maslänbyrån:
Byrådirektör ..............................
1
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Byråingenjör, I. kl. .....................
1
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Notarie .....................................
1
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
Byråingenjörer, II. kl...................
2!
3,300
3,300
1,320
1,320
4,620
4,620
4,200
4,200
1,500
1,500
5,700
5,700 j
8. Förrddsbyrån:
|
Byrådirektör ..............................
i
f
4,800
4,200
1,800
1,500
6,600
5,700
5,100
1,800
1,500
7,500
5,700
6,600
Byråingenjörer, I. kl...................
3I
4,200
4,200
1,500
1,500
5,700
5,700
5,100
5,100
1,500
1,500
6,600
i
6,600
Notarie ....................................
1
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
Byråingenjör, II. kl......................
1
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700 |
9. Maskininspelctionsbyrdn:
Byrådirektör ..............................
1
4,800
3,300
1,800
1,320
6,600
4,620
5,700
4,200
1.800
7,500
Byråingenjör, II. kl.......
1
1,500
5,700
10. Byrån för elektrisk drift:
Byrådirektör ... ..................
1
4,800
4,200
1,800
1,500
6,600
5,700
5,700
5,100
1,800
1,500
7,500
Byråingenjör, I. kl......................
1
6,600
11. Trafikbyrån:
Byrådirektör ..........................
1
4,800
3,300
1,800
1,320
6,600
5,700
4,200
1,800
7,500
Notarie .....................................
1
4,620
1,500
5,700
Transport
36
—
I -
201,960
—
| -
1 236,700
*) Ersättning för bostad och bränsle.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ö2 Kirngi. Mäj:t$ Nåd. Proposition Nr 109.
t
Arvode.
Lägst,
kr.
E. b. b. >)
Lägst;
kr.
Samma,
kr.
Arvode.
Högst,
kr.
E. b. b.»)
Högst,
kr.
Summa,
kr.
.....?_____
_å. .
4
5
6
7
Transport
36
—
—
201,960
—
—
236,700
1Ö. Tidtabellsbyrån:
Byrådirektör ..............................
1
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Nötarier ....................................
al
3,300
1,320
4,620
4,200
i,500
5,700
l
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
13. Militärby rån:
Byrådirektör ..............................
i
—
—
—
—
—
—
Notarie ...................................
i
3,300
I,å20
4,620
4,200
1,500
5,700
l4. Pirsontaxebyrdn:
Byrådirektör ..............................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Notarie .....................................
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
15. Inrikes godstaxebyrdn:
Byrådirektör ..............................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,900
Matematiker ..............................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Notarie ...................................
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
9,700
16. Utrikes godstaxebyrdn:
Byrådirektör ..............................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Notarie .....................................
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
17. Järnvägsbyggnadsbyrdn:
Överingefajör ..............................
i
—
—
12,000
—
—
12;000
[
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7;500
Byrådirektörers) .........................
2i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Byråingenjöra) ...........................
i
4,200
1,500
5,700
5,100
1,900
6,600
Notarie *)....................................
. i
3,800
1,020
4,620
4,200
1,500
5;70t)
Suinma
53
—
—
298,200
—
—
347,700
1) Ersättning för bostad och bränsle.
s) Avlöningen för befattningshavare ä denna å extra stat upptagna byrå är upptagen till samma belopp
som för motsvarande befattningar vid statens trafikerade järnvägar. Enligt de av styrelsen tillämpade grunder
sfetllie i de fall, då befattningarna uppehållas av personer, feom icke äga ordinarie anställning vid Statens järnvägar,
avlöningen utgå med följande belopp, inberäknat ortstillägg) nämligen:
lägst högst
byrådirektör ...................... 7,140 8,§20
byråingenjör ............................... 6,030 7,710
notarie ..................................... 4,740 6,420
ÉuHgl. Nåd. Preposition Nr 109.
93
Lönestät enligt järnvägsstyrelsens förslag.
An-
tal.
Arvode.
Lägst,
kr.
É. b. b.1)
Lägst,
kf.
Summa,
kr.
Arvode.
Högst,
kr.
E. b. b.1}
Högst,
kr.
Summa,
kr.
,.i
2
3
4
5
C
7
i
—
-
12,000
—
—
12,000
i
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
J) 8,700
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
i
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
i
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
*) 8,700
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
i
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
*) 8,700
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
(
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
3l
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
l
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
21
3,800
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
i
—
_
12,000
_
_
12,000
2!
5,400
1,800
7,200
6,300
1,800
8,100
5,400
1,800
7,200
6,300
1,800
8,100
8I
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
21
—
-
143,400
-
-
161,400
SotiSchef (ny).
1. Administrativa byrdn:
Byråchef..............................
Ombudsihäh .........................
Sekreterare............:.............
Registrator...........
2. Kameralbyrdn:
Byråchef.
kassör
3. Banbyrdn:
Byråchef.
Arkitekt .
Byråingénjörer, I. kl. ..
Notarie ....................
Byråingenjörer, II. kl..
4. Byggnadsbyrdn:
Gréringehjdr .....................
Överingehjörsassistenter
Byråingenjöfer, I. kl...................
Sekreterare och oifihudsman ..........
Transport
Ersättning för bostad och bränsle.
2 Byråchef kan i stället för ersättning för bostad oeh bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.
94
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
An-
tal.
Arvode.
Lägst,
kr.
E. b. b.1)
Lägst,
kr.
Summa,
kr.
Arvode.
Högst,
kr.
E. h. b.1)
Högst,
kr.
1
Summa,
kr.
i
2
3
4
5
6
7
Transport
21
—
_
143,400
—
—
161,400
5. Maskinbyrån:
Byråchef...................................
1
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
2) 8,700
Maskininspektör...........................
1
5,400
1,800
7,200
6,300
1,800
8,100
Byråingenjörer, I. kl. ...............
ol
2l
4,800
4,800
1,800
1,800
6,600
6,600
5,700
5,700
1,800
1,800
7,500
7,500
Notarie .....................................
1
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
Byråingenjörer, II kl...................
4
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
6. Förrådsbyrdn:
Byråchef..................................
i
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
») 8,700
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Byråingenjörer, I. kl...................
3!
4,800
1,800
6.600
5,700
1,800
7,500
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Notarie ....................................
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
Byråingenjör, II. kl.....................
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
7. Elektrotekniska byrån:
Byråchef....................................
i
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
a) 8,700
Telegrafdirektör...........................
i
5,400
1,800
7,200
6,300
1,800
8,100
Byråingenjörer, I. kl. ..................
2{
4,800
4,800
1,800
1,800
6,600
6,600
5,700
5,700
1,800
1,800
7,500
7,500
8. Trafikbyrån:
Byråchef....................................
i
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
a) 8,700
Sekreterare .................................
3)
9. Tidtabellsbyrdn:
i
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Byråchef....................................
i
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
a) 8,700
Sekreterare ..................................
i
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Notarie .....................................
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
Transport
43
1 -
-
282,120
-
-
| 321,000
*) Ersättning för bostad och bränsle.
2) Byråchef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.
8) Oberoende av omorganisationen föreslås här en ny notarietjänst.
Kungl. May.ts Nåd. Fr oposition Nr 109.
95
An-
tal.
Arvode.
Lägst,
kr.
E. b. b.1)
Lägst,
kr.
Summa,
kr.
Arvode.
Högst,
kr.
E. b. b.1)
Högst,
kr.
Summa,
kr.
i
2
3
4
5
6
7
43
—
—
282,120
—
—
321,000
1
1
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
1
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
s) 8,700
1
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
J
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
21
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
1
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
J) 8,700
J
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
1
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
52
—
—
331,740
—
-
378,000
Transport
10. Militärbyrån:
Chef .........................................
Notarie ...................................,.
11. Inrikes taxebyrdn:
Byråchef....................................
Matematiker .............................
Sekreterare ................................
3)
12. Utrikes taxebyrån:
Byråchef....................................
Sekreterare................................
Summa
1) Ersättning för bostad och bränsle.
2) Byråchef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.
s) Oberoende av omorganisationen föreslås här en ny notarietjänst.
Skillnad mellan minimilönernas summa enligt nu gällande lönestat och enligt järnvägsstyrelsens förslag 33,540 kronor.
» » maximilönernas » » » » » » » » » 30,300 »
General
direktör
-
17
96
Kung!. J\Iaj:ts Nåd. Preposition Nr 109.
]STuvarai}cte organisation.
Byrådirektör.3)
" Administrativa
byrån’
''Ombudsman '' \
41-"''“T
Kameralbyrån
Banbyrån
,"^rkiteS^—
Byrånig. I’ kl.
J. . .111.1 i i IUI.I JJ
Bankonstruktlons
byrån
-
■P
ByrUhk I1 ii.1 ~ j
Byråing. I‘ kl.
Bangårdsbyrån
I IJ ■Mi||||"—"| 11III.IJ
Telegrafbyrån
Byråing I kl. I
—»hbit i i.Uu.p1
Byråing. I^t. |
Sous-18
chef
Maskinlnspektions
byrån
-
10
Byrån för elektrisk
drift
Byråing. 1 kl. |
MH. F.
Registrator
Notarie1
Kassör
1—
Notarie j
ByittTfifcVII kl.
1—
Byråing. Il kl.
Maskinbyrån
’-
Notarie
Byråing. ii kl.
’ Bfiåing. II kl.
Bylåihg. r ki: "
.....NbYärlé
yörrådsbyrån
4''yråjng. I Ifl.
"^yråi^TTTi-
byråing. I )fl.
■J^^lyråing^I IJkl^j
Notarie
Notarie
Notarie
Notarie
Notarie
Över
ingenjör
-
Trafikbyrån
Notarie
Notarie
Bygg- teKnnåda
byrån
Byrådirektör
filur, ärenden
Utrikes godstaxebyrån
-
Inrikes godstaxebyrån
-
Persontaxebyrån
TldtabellBbyrån
Militärbyrån
*) 17 byråer — 53 personer, frånsett generaldirektören och överdirektören.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
97
Enligt järnvägsstyrelsens föreliggande förslag.
Byråchef.1)
Bil. G.
Sous-
chef
General-
direktör
Sous-
chef
Banbyrån
b
Arkitekt
Byråiiig. I kl.
banärenden
Byråing. I kl.
växlar o, signaler
Byråing. I kl.
iro o.bankonstrukt.
Registrator
Sekreterare
Kassör
Administrativa
byrån.
Kameralbyrån
Notarie
Byråing. II kl.
Byråing. II kl.
Överlng. assistent
bangårdsärenden
Overlng. assistent
nya linjer
Sekreterare och
Ombudsman
Maskininspektör
Byråing. I kl.
Byråing. I kl.
Byråing. I kl.
Byråing. I kl.
Byråing. I kl.
Telegrafdirektör
Byråing. I kl.
Byråing. I kl.
Sekreterare
Notarie
Notarie
Notarie
Notarie
Utrikes taxebyrån
Byråing. II kl.
Notarie
Sekreterare
Sekreterare
Byråing. I kl.
Byråing. I kl.
Inrikes taxebyrån
Elektroteknlska
Byrån.
Sekreterare
Militärbyrån
Chef:
Generalstabsofficer
Byggnadsbyrån
Chef:
Överingenjör
Byråing. II kl.
Byråing. II kl.
Notarie
Matematiker
Sekreterare
Sekreterare
Tidtabells- och
vagnbyrån
'') 12 byråer — 52 personer, inberäknat den nya souschefen, men frånsett såväl generaldirektören
och den nuvarande överdirektören som de inom de streckade linjerna utmärkta två nya
notarierna, vilkas anställande ej beror på den omplacering och fördelning av arbetskrafter, förslaget
i övrigt innebär.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 74 käft. (Nr 109.) 13
98
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 109.
Bil. H.
Översikt
över eu del av järnvägsstyrelsens personal enligt nuvarande organisation,
enligt järnvägsstyrelsens organisationsförslag och enligt Kungl. Maj:ts
förslag i anslutning till bil. F och G till järnvägsstyrelsens framställning;
omfattande jämväl byggnadsbyrån.
Nuvarande organisation.
Järnvägsstyrelsens
förslag.
Kungl. Maj-.ts förslag.
1
1
1
Överdirektör ..................
1
Överdirektörer ...............
2
Överdirektörer ...............
2
Överingenjör ..................
1
Överingenjör ..................
1
Överingenjör .................
1
*)18
*)11
Byråchefer .....................
*)U
Telegrafdirektör..............
1
Byrådirektörer.................
4
Maskininspektör..............
1
Överingenjörssassistenter..
2
1
1
1
1
1
Matematiker ..................
1
Ombudsman ..................
1
Ombudsman ..................
1
Ombudsman ...................
1
Ombudsman och sekrete-
rare ...........................
1
7
8
Byråingenjörer av l:a klass
11
Byråingenjörer av l:a klass
12
Byråingenjörer av l:a klass
12
Kassör ...........................
1
Kassör ...........................
1
Kassör...........................
1
1
1
Registrator .....................
1
12
°)5
Notarier..........................
»)5
Byråingenjörer av 2:a klass
6
Byråingenjörer av 2:a klass
5
Byråingenjörer av 2:a klass
5
Summa
*)55
Summa
4)54
Summa
6)54
*) Chefen för militärbyr&n Ur medräknad.
a) Av dessa äro överingenjören, 2 byrådirektörer, 1 byråingenjör av l:a klass och 1 notarie å
byggnadsbyrån å extra stat; summa å ordinarie stat 50.
3) Härtill komma oberoende av omorganisationen två nya notarietjänster.
4) Dessa äro samtliga, även befattningshavarna å byggnadsbyrån, å ordinarie stat.
B) Av dessa äro överingenjören, 1 byrådirektör, 1 byråingenjör av l*.a klass och 1 sekreterare å
byggnadsbyrån å extra stat; summa å ordinarie stat 50.
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109.
99
Bil. 1.
Organisation och avlöningar enligt Kung!. Maj:ts förslag.
An-
Arvode.
E. b. b.1)
Summa,
Arvode.
E. b. b.1)
Summa,
Lägst,
Lägst,
kr.
Högst,
Högst,
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
i
2
3
4
5
6
7
Souschef (ny)..............................
i
—
—
12,000
—
—
12,000 |
1. Administrativa by rån:
Byråchef....................................
i
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
*) 8,700
Ombudsman ..............................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Sekreterare .................................
i
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Registrator.................................
i
3.300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
2. Kameralbyrdn:
Byråchef....................................
i
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
*) 8,700
Kassör....................................
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700 !
3. Banbyrdn:
Byråchef....................................
i
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
8) 8,700
Arkitekt ....................................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
f
4,200
1.500
5,700
5,100
1,500
6.600
Byråingenjörer, I kl......................
3
4,200
1,500
5,700
5.100
1,500
6,600
l
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Notarie .....................................
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
i
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
Byråingenjörer, II kl...................
2!
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
4. Byggnaisbyrån:3)
Överingenjör .............................
i
—
—
12,000
—
—
12,000
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Byrådirektörer ............................
i
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
i
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Byråingenjörer, I kl......................
2!
4,200
1,500
■ 5,700
5,100
1,500
6,600
Sekreterare .................................
i
4.200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Transport
21
-
—
136,800
-
154,800
J) Ersättning för bostad och bränsle.
2) Byråchef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.
8) Denna byrå är enligt detta förslag fortfarande upptagen å extra stat med undantag av den därunder
såsom särskild underavdelning upptagna bangårdsavdelningcn, vilken bibehålies å ordinarie stat och till vilken
höra en av de 2 byrådirektörerna och en av de 2 byråingenjörerna av I kl.
100
Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 109,
An-
Arvode.
E. b. b.1)
Summa,
Arvode.
E. b. b.1)
Lägst.
Lägst,
kr.
Högst,
Högst,
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
i
2
3
4
5
6
7
Transport
21
—
—
136,800
—
—
154,800
5. Maskinbyrån:
Byråchef....................................
1
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
*) 8,700
Byrådirektör ...........................
1
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
|
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Byråingenjorer, I kl.....................
l
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Notarie .....................................
1
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
Byråingenjörer, II kl...................
2I
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
l
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
6. Förrådsbyrån:
Byråchef....................................
1
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
*) 8,700
[
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Byråingenjörer, I kl....................
3
4,200
1.500
5,700
5,100
1,500
6,600
l
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Notarie .....................................
1
3,300
1,320
4-620
4,200
1,500
5,700
Byråingenjör, II kl......................
1
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
7. Elektrotekniska byrån:
Byråchef....................................
1
6,000
1,80 >
7,800
6,900
1,800
s) 8,700
Byrådirektör ..............................
1
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
1
4.200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Byråingenjörer, I kl......................
2<
l
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
8. Trafikbyrån:
Byråchef....................................
1
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
») 8,700
Sekreterare ................................
1
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
9. Tidtabellsbyrdn:
Byråchef........................
1
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
*) 8,700
Sekreterare......:.........
1
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Notarie ...................................
1
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
Transport
43
—
268,020
-
306,900
*) Ersättning för bostad och bränsle.
a) Byråchef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 109,
101
An-
Arvode.
-Q
sfi
w
Summa,
Arvode.
E. b. b.1)
Summa,
tal.
Lägst,
Lägst,
kr.
Högst,
Högst,
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1
2
3
4
5
6
7
Transport
43
—
268,020
—
—
306,900
10. Militärbyrån:
Chef..........................................
1
—
—
—
—
—
—
Notarie .....................................
1
3,300
1,320
4,620
4,200
1,500
5,700
11. Inrikes taxebyrån:
Byråchef....................................
1
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
s) 8,700
Matematiker .........................
1
4,800
1,800
6,600
5,700
1,800
7,500
Sekreterare ...............
4
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
i
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
12. Utrikes taxebyrån:
Byråchef....................................
i
6,000
1,800
7,800
6,900
1,800
!) 8,700
Sekreterare .........................
4
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
i
4,200
1,500
5,700
5,100
1,500
6,600
Summa
52
—
—
317,640
—
—
363,900
*) Ersättning för bostad och bränsle.
s) Byråchef kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura om 6 rum och kök.
Skillnad mellan minimilönernas summa enligt nu gällande lönestat och enligt detta förslag 19,440 kronor.
» > maximi > »>>» > »» » > 16,200 »
I denna översikt äro, för vinnande av likhet med bil. F och G, ej medräknade generaldirektören och
den nuvarande överdirektören, ej heller de två nya notarierna å trafikbyrån och inrikes taxebyrån (se not
under bil. G).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1914 B:199 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar ro. ro. s. 1 i texten