Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av kronolägenheten Nykvarn nr 1, en vattenmjölkvarn, i Uppsala län

1914-05-01 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:11, Angående försäljning av kronolägenheten Nykvarn nr 1, en vattenmjölkvarn, i Uppsala län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

/

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 11.

1

Nr 11.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning

av kronolägenheten Nykvarn nr 1, en vattenmjölkvarn,

i Uppsala län; given Stockholms slott den 1 maj 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att kronolägenheten Nykvarn nr 1, en vattenmjölkvarn, i Tillinge

socken av Uppsala län må å offentlig auktion till den högstbjudande

försäljas under de i kungl. brevet den 29 maj 1874 omförmälda villkor,

med förbehåll om rätt för handlanden J. A. Anderssons änka att under

sin livstid bebo och bruka eu av henne därå innehavd lägenhet med

tillhörande jordområde om 3.0 9 ar mot årlig avgäld till kvarnlägenhetens

innehavare av 100 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 7 höft. (Nr 11— 14.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 11.

Utdrag av protokollet över jordbruks^ enden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 1 maj 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis, anförde vidare.

Kronolägenheten Nykvarn nr 1, en vattenmjölkvarn, i Tillinge

socken av Uppsala län var för statsverkets räkning utarrenderad till

den 14 mars 1912 mot årligt arrende av 2,750 kronor.

År 1903 uttog egendomens arrendator Vilhelm Ålund till Uppsala

läns södra domsagas häradsrätt stämning å kronan med yrkande, bland

annat, att enär en år 1899 verkställd utrivning av kronan tillhöriga

dammar inom Sala hyttas vattensystem och i samband därmed åvägabragt

avledning av sjön Hallarens vatten från Sagåns vattensystem till

Dalälven föranlett, att vattenförhållandena i Sagån, varifrån vattenkraft

erhölles för drivande av ifrågavarande kvarn, blivit i hög grad försämrade,

samt kronan, genom vars tillskyndan ifrågavarande utrivning

och vattenavledning åstadkommits, måste anses hava enligt det med

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 11.

Ålund ingångna arrendeavtalet åtagit sig att under arrendetiden tillhandahålla

Ålund kvarnen med samma driftmöjligheter och vattenkraft,

sorri vid tiden för utarrenderandet varit förhanden, kronan måtte förpliktas

ersätta Ålund för den skada och förlust, Ålund genom de försämrade

vattenförhållandena lidit under tiden från och med den 1

januari 1900 till stämningsdagen den 15 december 1903, med vissa

angivna belopp. Denna rättegång avgjordes slutligen genom Kungl.

Maj:ts dom den 22 maj 1908, uti vilken dom på anförda skäl fastslogs,

att kronan vore pliktig hålla Alund skadeslös för den förlust, som tillskyndats

honom genom ifrågavarande vattenavledning, och förpliktades

kronan på grund härav att såsom gottgörelse för den minskade inkomsten

av kvarnrörelsen för tiden från och med den 1 januari 1900

till och med den 15 december 1903 till Ålund utgiva ett belopp av

7,120 kronor, motsvarande för helt år 1,800 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift anhöll sedermera Ålund, under

anförande att vattenförhållandena vid kvarnen alltjämt varit och allt

fortfarande vore av samma beskaffenhet som under den tid, för vilken

ersättning utdömts, att Kungl. Maj:t måtte utan ny rättegång bevilja

Ålund för minskad inkomst av kvarnrörelsen enahanda ersättning eller

1,800 kronor om året jämväl för tiden från den 15 december 1903 till

1908 års slut samt därefter för varje år intill arrendetidens utgång.

Under det att denna framställning var föremål för utredning genom infordrade

utlåtanden, uttog Ålund, utan att avvakta Kungl. Majrts beslut,

ny stämning å kronan till häradsrätten med yrkande, att kronan måtte

förpliktas att för tiden från förenämnda den 15 december 1903 till

stämningsdagen den 27 juli 1909 utgiva full ersättning för all skada

och förlust, som genom den ifrågavarande vattenavledningen tillskyndats

honom, och fordrade Ålund i nämnda avseende gottgörelse efter 3,000

kronor för år räknat. Genom utslag den 23 december 1910, vilket tog

åt sig laga kraft, yttrade häradsrätten, att enär i saken vore utrett, att

förhållandena med avseende på vattentillgången och mäldtillförseln vid

kvarnen under den tid, Ålunds nu gjorda yrkanden avsåge, icke för

honom ställt sig gynnsammare än under den tid, för vilken ersättning

genom Kungl. Maj:ts ovannämnda dom tillerkänts honom, förpliktades

kronan att för tiden från och med den 15 december 1903 till den 27

juli 1909 till Ålund betala bland annat för minskad inkomst av kvarnrörelsen

10,109 kronor 10 öre jämte fem procent årlig ränta därå från

stämningsdagen. Häradsrätten uppskattade sålunda i denna rättegång,

i likhet med förut högsta domstolen, den Ålund tillskyndade minskning

i inkomst från kvarnrörelsen till 1,800 kronor om året.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 11.

I proposition den 10 mars 1911 föreslog- därefter Kungl. Maj:t

riksdagen att medgiva, att den förlust genom minskade inkomster från

Nykvarns vattenmjölkvarn, som Alund visade hava av ovan angiven

anledning tillskyndats honom under tiden från och med den 27 juli

1909 till den 14 mars 1912 måtte honom gottgöras med belopp, som

efter Kungl. Maj:ts beprövande skulle bestämmas till högst 1,800 kronor

för helt år, varjämte förslag framställdes angående sättet för beredande

av . dylik gottgörelse. Denna proposition bifölls av riksdagen enligt

skrivelse den 20 maj 1911.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt domänstyrelsen att inkomma med

utredning angående storleken av den förlust genom minskade inkomster

från kvarnrörelsen, som av ovanberörda anledning tillskyndats Ålund

under tiden från och med den 27 juli 1909 till den 14 mars 1912, samt

domänstyrelsen inkommit med sådan utredning, bemyndigade Kungl.

Maj:t den 19 april 1912 statskontoret att till Ålund utbetala ersättning,

motsvarande ett belopp av 1,800 kronor för helt år, för tiden från och

med den 27 juli 1909 till och med den 13 mars 1911, varjämte Kungl.

Maj:t förklarade, att Ålund finge såsom ersättning för arrendeåret 1911

—1912 åtnjuta avdrag å arrendet med 1,800 kronor.

Under år 1909 hölls å lägenheten förrättning för uppgörande av

förslag för dess förnyade utarrendering efter löpande arrendetids slut,

och väckte därvid uppskattningsmännen förslag om försäljning av hela

lägenheten.

I skrivelse den 25 november 1910 har domänstyrelsen underställt

det väckta förslaget Kungl. Maj:ts prövning och därvid överlämnat

instrumentet över berörda förrättning ävensom övriga ärendet tillhörande

handlingar.

Av dessa handlingar inhämtas bland annat följande.

Lägenheten l-3 mil från Enköping och 0.8 mil från Orresta

järnvägsstation samt genomlöpes av väg, som, förut indelad till allmänt

underhåll, upphört att vara allmän väg, efter det ny väg anlagts vid

Ostanbro med ny bro över ån 0.1 mil söder om lägenheten.

Enligt uppgift i instrumentet över en år 1889 å lägenheten förrättad

arrendevärdering utgör lägenhetens areal 29 ar 31 kvm.

I instrumentet över 1909 års uppskattningsförrättning anföres,

att kvarnhuset å ifrågavarande kronolägenhet vore uppfört år 1846

av timmer på hög stenfot samt innehölle i stenfoten kvarnverk samt

två hjulhus, vartdera med tre vattenhjul, så kallade bröstfallshjul, och

därovan tre bottnar. I kvarnen funnes 6 par kronan tillhöriga kvarnstenar

samt åtskilliga anordningar, tillhöriga arrendatorn. År 1904 hade

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 11.

väckts fråga om kvarnens ersättande med ny byggnad, men som arbetet

skulle bliva för kronan alltför kostsamt, både frågan fått förfalla. År

1908 hade vederbörande yrkesinspektör gjort anmärkning mot byggnaden,

i anledning varav domänstyrelsen både ålagt arrendator!! att utföra vissa

reparationsarbeten å byggnaden mot ersättning sålunda, att ban skulle

anses hava genom deras verkställande redovisat ett belopp av 1,600

kronor å den till nybyggnad under arrendeperioden i gällande arrendekontrakt

anslagna summa 5,200 kronor, vilken summa skulle av arrendatorn

redovisas genom nybyggnad efter domänstyrelsens bestämmande

eller kontant vid arrendetidens slut. Byggnaden ifråga vore otidsenlig

och så bristfällig, att den oaktat nyssnämnda reparation icke kunde

användas under eu kommande arrendeperiod.

Förutom nämnda byggnad med tillhörande vattenrännor funnes å

lägenheten följande kronan tillhöriga byggnader och anläggningar, nämligen

två kvarndammar jämte islavar och en vägbro. Övriga för lägenhetens

brukande använda byggnader tillhörde arrendator!! och dessa läge

på mark, gränsande intill lägenheten, med undantag av stallet, som möjligen

delvis läge på lägenheten.

Å kvarnområdet funnes därjämte ett handlanden J. A. Anderssons

stärbhus tillhörigt större boningshus med däri inrymd handelsiokal,

som enligt arrendekontraktet innehades med besittningsrätt av Anderssons

änka tillika med 3.0 9 ar jord under hennes livstid mot erläggande av

100 kronor årligen till arrendatorn. Under år 1904 hade bemälde

Andersson anhållit att få å eu handlande Per Johan Nilsson överlåta

besittningsrätten till denna lägenhet. Ansökningen hade avslagits av

domänstyrelsen, enär dels kvaruarrendatorn motsatt sig densamma dels

dåvarande domänintendenten i länet framhållit det olämpliga däri, att

sagda lägenhet, som alltför mycket inkräktade på kvarnområdet, uppiätes

åt annan än kvarnarrendatorn. Uppskattningsmännen föresloge nu, att vid

disponerandet av kvarnlägenheten efter den 14 mars 1912 förbehåll

måtte göras om rätt för Anderssons änka att under sin livstid besitta

nyssnämnda lägenhet mot årlig avgäld av 100 kronor.

Enligt en undersökning av vattentillgången vid Nykvarn, som vid

laga syn åren 1905—1908 hade gjorts av statens lantbruksingenjör i

Västmanlands län A. V. Nordin i sammanhang med undersökning rörande

ovanberörda reglering av Sagåns vatten, skulle vattenmängden vid Nykvarn

genom företaget minskas från ett medelvärde av 2.6 sekundkubikmeter

till i medeltal 1.4 kubikmeter i sekunden under lågvattensperioder,

flodtider höst och vår alltså oberäknade. Statens lantbruksingenjör i

Uppsala län J. C. Wellenius hade i ett på uppskattningsmännens begäran

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 11.

i juni 1910 avgivet utlåtande meddelat, att med detta vattentillflöde fallet,

som flade en normal fallhöjd av 3.8 9 meter, skulle representera 72.6

naturhästkrafter, men att med de anordningar för kraftens utnyttjande,

som nu funnes vid Nykvarn, mera än 60 procent av denna kraft icke

kunde beräknas, varför det effektiva hästkraftantalet skulle utgöra omkring

43.6. Vad värdet av kraften anginge, ausåge Wellenius naturahästkrafterna

kunna beräknas till 300 kronor per hästkraft, utgörande

för hela kraften 21,780 kronor, och den nuvarande effektiva kraften till

500 kronor per hästkraft eller för hela den disponibla kraften 21,800

kronor. Genom kvarnens ombyggande och vattenhjulens ersättande med

moderna turbiner skulle dock avsevärt högre procent av vattenkraften

kunna utnyttjas.

Beträffande lägenhetens disposition efter den 14 mars 1912 anförde

uppskattningsmännen, att kvarnbyggnaden icke kunde vidare användas

för sitt ändamål och att kostnaden för uppförande av ny kvarn och

övriga för vattenkraftens utnyttjande erforderliga byggnader med säkerhet

^ skulle uppgå till 50,000 kronor. Så omfattande byggnadsarbeten

ansåge sig uppskattningsmännen ej kunna förorda med hänsyn till den

jämförelsevis låga avkastning av högst 1,500 å 2,000 kronor, som även

efter en ombyggnad kunde förväntas av lägenheten. I följd därav åsatte

uppskattningsmännen icke kvarnen något arrendevärde utan hemställde,

att kvarnlägenheten måtte försäljas till ett pris, som med fästat avseende

såväl vid 1 anföra ksingenj örens utredning angående värdet av vattenkraften

som vid byggnadernas och verkets nuvarande skick ansåges böra

bestämmas till i ett för allt 24,000 kronor.

Med tillkännagivande att, Kungl. Majrts befallningshavande veterlig!,

ingå särskilda omständigheter påkallade ifrågavarande lägenhets bibehållande

åt kronan har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Uppsala

län hemställt, att densamma matte i behörig ordning1 försäljas.

Domänstyrelsen har, då den beräknade kostnaden för ett ändamålsenligt

bebyggande av lägenheten icke syntes stå i skäligt förhållande

till den avkastning, som numera syntes kunna vinnas av lägenheten,

biträtt uppskattningsmännens förslag.

Till följd av remiss har vattenfallsstyrelsen den 16 juni 1911 avgivit

utlåtande och därvid först framhållit, att då Wellenius uppskattat

fallets totalvärde till omkring 21,800 kronor samt uppskattningsmännen

med hänsyn bland annat härtill ansett lägenhetens försäljningspris böra

bestämmas till 24,000 kronor, man syntes vara berättigad att av detta

uppskattningsmännens uttalande draga den slutsatsen, att de ansett vattenkraften

böra upptagas till det av Wellenius beräknade värdet och följ
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 11.

aktligen åsatt kvarnutmålet jämte därå befintliga, kronan tillhöriga byggnader

ett värde av allenast 2,200 kronor. Med anledning av Wellenius’

uppskattning av krafttill gången i fallet ville emellertid vattenfallsstyrelsen

erinra därom, att vattenfallskommitten i utlåtande den 22 april 1902

över då ifrågasatt försäljning av ifrågavarande kvarnlägenhet uppgivit

den normala fallhöjden hos kvarnfallet till 4.8 meter eller omkring 0.9

meter mera än av Wellenius beräknade 3.8 9 meter, vilket syntes tyda

på att en fallhöjd av omkring 0.9 meter funnes outnyttjad nedanför

botten av hjulhusrännan. Den totala medeleffekten hos fallet skulle

enligt vattenfallskommittén utgöra 67 effektiva hästkrafter, motsvarande

omkring 89 naturhästkrafter. Ett saluvärde av 21,780 eller 21,800

kronor skulle sålunda med vattenfallskommitténs beräkningar giva ett

enhetspris av omkring 245 kronor per naturhästkraft, respektive 325

kronor per effektiv hästkraft. Då emellertid en försäljning av kvarnfallet

jämväl efter senast angivna enhetspris enligt vattenfallsstyrelsens

uppfattning kunde anses för kronan tillfredsställande, har styrelsen, som

icke funnit anledning att låta verkställa undersökning å platsen, för sin

del förordat bifall till domänstyrelsens framställning.

Slutligen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till följd av remiss

avgivit utlåtande den i3 december 1913 och därvid anfört, bland annat,

följande.

Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 23 maj 1912 anmodat

chefen i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet att efter undersökning

på platsen inkomma med yttrande rörande den till omförmälda

lägenhet hörande vattenkraftens storlek och värde, hade distriktschefen

den 15 mars 1913 avgivit sådant yttrande jämte tillhörande kart- och

ritbilagor. I detta yttrande hade distriktschefen bland annat anfört

följande.

Sagåns nederbördsområde ovanför Nykvarn vore enligt uppmätning

å generalstabens karta 817 kvadratkilometer, varvid hänsyn tagits till

den omständighet, att sjön Hallaren och dess omgivningar numera

avbördade sitt vatten norrut till Dalälven. Med stöd av dels hydrografiska

byråns åren 1910, 1911 och 1912 utförda vattenståndsmätningar

i Sagån vid Forsbo, som läge 2 mil högre upp efter ån, och

dels en av distriktschefen vid Forsbo föranstaltad vattenmängdsmätning

hade kunnat uppritas såväl en avbördningskurva, utvisande den ungefärliga

vattenmängd, som framrunne i ån vid f orsbo vid olika vattenstånd

därstädes, som ock så kallade varaktighetskurvor för avrinningen

under åren 1910, 1911 och 1912, utvisande varaktigheten i månader av

olika stor avrinning från varje kvadratkilometer av flodområdet. Under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 11.

antagande att ungefärligen samma värden gällde även för det större

flodområdet, vid Nykvarn, hade distriktschefen ansett sannolikt, att den

största avrinnande flod vattenmängden under åren 1910, 1911 och 1912

llPPgått o 46 kubikmeter i sekunden; att medelavrinningen under

samma år vant respektive 10.8 och 8.6 kubikmeter i sekunden; att med

undantag för några få dagar om året en vattenmängd av 0.8 kubikmeter

1 sekunden kunde påräknas, samt att under nio månader av året kunde

påräknas ungefär 1 kubikmeter i sekunden under ett torrår och omkring

2 kubikmeter i sekunden under normala förhållanden. Ett vattenverk

för tillgodogörande . av vattenkraften vid Nykvarn hade distriktschefen

därför ansett lämpligen böra inrättas för utnyttjande av 2 kubikmeter

vatten i sekunden.

k allhöjden vid Nykvarn hade av AV ellenius vid liten vattentillgång

uppmätts till 3.8 9 meter, vilket mått avsåge böj dskillnaden mellan överkant

av skibordet i den befintliga dammen ovanför kvarnen och botten

i nuvarande avloppsrännan från hjulhuset. Enligt av distriktschefen verkställd

undersökning vore den totala fallhöjden mellan övre och nedre

lugnvattenytorna 4.5 meter vid lågvatten. Vid vattenföringar av 1 å 2

kubikmeter i sekunden vore fallhöjden likaledes 4.5 meter, och kunde

densamma, enligt distriktschefens åsikt, ej lämpligen ökas, vare sig genom

uppdämning av den övre vattenytan eller genom rensningar i ån nedom

kvarnen. Genom insättning av nya turbiner uti Nykvarns vattenverk

skulle dessa, under antagande av 75 procents normal verkningsgrad hos

turbinerna, kunna utveckla vid lägsta vatten, nämligen 1 kubikmeter i

sekunden, 45 hästkrafter och vid rikligare vattentillgång under omkring

9 månader av året, med användande av 2 kubikmeter vatten i sekunden

90 hästkrafter. ’

Beträffande värdet av vattenkraften hade distriktschefen anfört, att

belägenheten av vattenfallet, ej särdeles långt från staden Enköping och

Orresta järnvägsstation samt uti en välodlad jordbruksbygd, vore jämförelsevis

fördelaktig för kvarn- eller annan mindre industri, men att hela

anläggningen med undantag av dammen, som kunde bibehållas, med det

snaraste tarvade en fullständig ombyggnad, varvid erfordrades nya turbiner

i nya turbin kamrar, ny och djupare avloppskanal samt nytt turbinhus och

kvarnhus eller eventuellt annan byggnad för annan industri. Den befintliga

vattenkraftens värde, som således sammansattes av naturkraftens

och dammens värde, hade distriktschefen ansett kunna uppskattas till

“00 kronor för varje effektiv turbin hästkraft, som vore tillgänglig 9

månader om året, och, då detta hästkraftantal, som förut anförts, under

normala förhållanden vore 90, skulle vattenkraftens värde vara 18,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 11.

kronor. Med framhållande av omöjligheten att förutsäga, huruvida det

sålunda beräknade värdet å vattenkraften kunde erhållas vid en eventuell

försäljning, enär priset vid en försäljning ytterst berodde på, om derå

spekulanter till egendomen då funnes eller ej, hade emellertid distriktschefen

ansett den i handlingarna omnämnda saluvärderingen av hela

lägenheten, slutande å en summa av 24,000 kronor, vara ganska riktig.

För egen del har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, då en ombyggnad

för statsverkets räkning för utnyttjande av ifrågavarande vattenfall

otvivelaktigt skulle ställa sig ekonomiskt ofördelaktig, förordat bifall

till domänstyrelsens framställning om kronolägenhetens försäljning, varvid

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit värdet av själva vattenkraften,

på grund av vad distriktschefen anfört, ej böra beräknas till

högre belopp än det av distriktschefen angivna, nämligen 18,000 kronor.

Av vad i ärendet förekommit finner jag framgå, att det lämpligaste Departement*.

sättet att disponera ifrågavarande kronolägenhet torde vara att försälja

densamma till den högstbjudande. Lägenheten har efter den 14 mars

1912 utarrenderats genom domänstyrelsens försorg på ett år i sänder.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå

riksdagen medgiva

att ifrågavarande kronolägenhet må å offentlig auktion till den

högstbjudande försäljas under de i nådiga brevet den 29 maj 1874

omförmälda villkor med förbehåll om rätt för handlanden J. A. Anderssons

änka att under sin livstid bebo och bruka en henne därå innehavd

lägenhet med tillhörande jordområde om 3.0 9 ar mot årlig avgäld till

kvarnlägenhetens innehavare av 100 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall, och skulle till riksdagen avlåtas

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga . . . till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Lekander.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 7 käft. (Nr 11—14) 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1914 B:31 Skrivelse till Konungen i anledning av Kung i Maj ds proposition angående försäljning av kronolägenheten Nykvarn nr 1, en vattenmjölkvarn, i Uppsala län. s. 1 i texten
  2. JoU 1914 B:8 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av kronolägenheten Nykvarn nr 1, en vattenmjölkvarn, i Uppsala län. s. 1 i texten