Sök i Ratio Lex

Angående arvodesförhöjning för stationsskrivaren vid statens järnvägar Hjalmar Samuel Holm

1914-05-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:119, Angående arvodesförhöjning för stationsskrivaren vid statens järnvägar Hjalmar Samuel Holm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

1

Nr 119.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

arvodesförhöjning för stationsskrivaren vid statens järnvägar

Hjalmar Samuel Holm; given Stockholms slott

den 29 maj 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att till stationsskrivaren vid sjunde trafiksektionen av statens järnvägar

Hjalmar Samuel Holm må från och med år 1913 utbetalas arvode

såsom om han blivit konstituerad till stationsskrivare den 1 april 1906.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd oeh ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Oscar von Sydow.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 83 käft. (Nr 119.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 119.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 29 maj 1914.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

W ESTMAN,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Stationsskrivaren vid sjunde trafiksektionen av statens järnvägar

Hjalmar Samuel Holm, som är född år 1881, antogs såsom extra befattningshavare

vid statens järnvägar under år 1898, tilldelades ordinarie

anställning såsom kontorsbiträde den 1 maj 1901 samt erhöll på egen

begäran, för idkande av studier i och för mogenhetsexamen, avsked ur

statens järnvägars tjänst från och med den 1 februari 1903.

Efter det Holm i maj 1905 avlagt mogenhetsexamen, antogs han

den 17 juli 1905 ånyo såsom extra befattningshavare vid statens järnvägar,

varefter han den 1 februari 1906 förordnades till extra ordinarie

stationsskrivare och den 1 juni 1907 konstituerades till ordinarie

station sskri vare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

Enligt nådiga avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar

den 15 november 1907, vilket reglemente trädde i kraft från och

med 1908 års början, utgör begynnelsearvodet för stationsskrivare 1,500

kronor. Sådan tjänsteman erhåller arvodesförhöjning med 300 kronor

efter att hava innehaft ett och samma arvode i tre år; och äger sådan

förhöjning rum, intill dess det för befattningen stadgade högsta arvodet,

2,700 kronor, uppnåtts. Det högre arvodet tillträdes vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd.

I särskilda av Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 31 december

1907 utfärdade bestämmelser med avseende på övergången till 1908 års

stat för personalen vid statens järnvägar stadgades, att de nya, genom

nyssnämnda avlöningsreglemente meddelade avlöningsbestämmelserna

skulle omedelbart efter deras trädande i kraft bliva i sin helhet gällande

för samtliga ordinarie tjänstemän så, som om bestämmelserna varit tilllämpade

under vars och ens hela ordinarie tjänstetid. Vidare föreskrevs

i samma nådiga brev, att för de tjänstemän, som befordrats till ordinarie

befattning med arvode efter klass — dit höra stationsskrivarbefattningarna

senast den 1 april, finge befordringsåret för beräknande av arvodesförhöjning

enligt det nya avlöningsreglementet betraktas såsom fullt

tjänstår.

I enlighet med dessa bestämmelser uppbar Holm från och med juni

1907 ett årligt arvode av 1,500 kronor, vilket från 1911 års ingång

höjdes till 1,800 kronor och från början av innevarande år utgått med

2,100 kronor. .

Uti en till järnvägsstyrelsen den 22 juli 1913 inkommen skritt anförde

Holm följande.

I december 1902, då Holm var anställd vid åttonde trafiksektionen såsom

kontorsbiträde, både lian lios dåvarande trafikinspektören vid nämnda sektion

gjort muntlig framställning om tjänstledighet för att, till vinnande av befordran

i'' tjänsten, idka studier med mogenhetsexamen såsom mål. Trafikinspektören

hade emellertid ställt sig bestämt avvisande mot denna framställning och ansett

sig med visshet kunna meddela, att en eventuell skriftlig ansökan i sådan riktning

utan allt tvivel skulle avslås av järnvägsstyrelsen, i all synnerhet som trafikinspektören

ämnade till en dylik ansökan foga sitt livliga avstyrkande. Da Holm

av dessa bestämda uttalanden av trafikinspektören blivit fullkomligt övertygad,

att ingen ledighet skulle kunna vinnas för det avsedda ändamålet, hade han

ansett sig till fullföljande av sin avsikt icke hava annat val än att begära avsked,

vilket också beviljats honom från den 1 februari 1903.

Holms framställning

till

järnvägs*

styrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Distriktsför
valtningens
yttrande.

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

Sedan Holm efter avlagd studentexamen i juni 1905 ånyo antagits i statens

järnvägars tjänst, hade han till en början tjänstgjort såsom extra och extra ordinarie

tjänsteman men den 1 juni 1907 ånyo befordrats till ordinarie tjänsteman,

då såsom stationsskrivare.

Emellertid hade ungefär ett halvår tidigare än Holm en annan tjänsteman

vid statens järnvägar, vilken då tjänstgjort i samma tjänstegrad och vid samma

distrikt^ som Holm, nämligen dåvarande kontorsbiträdet vid nionde trafiksektionen

E. E. Sehlstedt gjort framställning om tjänstledighet för studier i enahanda

syfte. Sehlstedts ansökan hade emellertid rönt en annan behandling, enär Sehlstedt

erhållit all den ledighet, varav han varit i behov för avläggande av mogenhetsexamen,

eller sammanlagt under 2 år och 9 månader.

Då Sehlstedt, efter att ungefär samtidigt med Holm hava avlagt mogenhetsexamen,

återinträdde i tjänst den 1 juli 1905, var han således fortfarande

ordinarie befattningshavare och behövde icke på nytt genomgå någon tjänstgöring

såsom extra tjänsteman. Detta förhållande hade medfört, att Sehlstedt redan

den 1 september 1905 befordrades till ordinarie stationsskrivare. Sehlstedt kunde

således räkna ordinarie tjänstår såsom tjänsteman av högre grad från sistnämnda

datum och sina löneuppfiyttningar från och med år 1906.

Om man jämförde de förmåner i löneavseende, som kommit Sehlstedt till

del efter återinträdet i tjänstgöring, med vad Holm i sådant avseende bekommit,

framstode Holms ställning synnerligen ogynnsam. Därest likställighet vunnits

med Sehlstedt i fråga om tjänstledighet för studier, skulle Holm, enligt vad han

vid verkställd beräkning funnit, med säkerhet hava under den gångna tiden i

avlöning bekommit minst 1,500 kronor mera än vad nu blivit fallet. Holm hade

således i ekonomiskt avseende lidit förlust av den anledningen, att två likartade

framställningar inom samma distrikt av vederbörande överordnade behandlats

på olika sätt.

Holm ansåg därför, att det vore med rättvisa och billighet överensstämmande,

att åtgärder vidtoges för att i möjligaste mån bereda honom likställighet

i avlöningshänseende. Därvid borde man, enligt Holms mening, med hänsyn

till föreliggande omständigheter rättvisligen utgå därifrån, att Holm, därest hans

studier fått bedrivas under tjänstledighet, skulle vunnit befordran från ordinarie

kontorsbiträde till ordinarie stationsskrivare senast den 1 februari 1906.

På grund av vad sålunda anförts hemställde Holm, att järnvägsstyrelsen

måtte dels medgiva Holm att räkna lönetur såsom ordinarie

stationsskrivare från och med år 1906, dels, räknat från och med den

1 januari 1913, tillerkänna Holm arvode i den löneklass, 2,100 kronor

för år, han i enlighet med nämnda lönetur vore berättigad innehava,

dels ock, därest därför stadgade betingelser i övrigt uppfylldes, förklara

Holm berättigad att den 1 januari 1915 uppflyttas i löneklassen 2,400

kronor för år.

I avgivet yttrande anförde distriktsförvaltningen vid statens järnvägars

tredje distrikt, att distriktsförvaltningen, som fann det synner
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

5

ligen anmärkningsvärt, att samma slag av framställningar från två likställda

tjänstemän vid ett och samma distrikt blivit ungefär samtidigt

behandlade på så väsentligt olika sätt, icke hade något att erinra mot

bifall till Holms ansökning, men framhöll distriktsförvaltningen, att ansökningen

enligt dess förmenande saknade stöd i gällande bestämmelser.

Genom beslut den 19 september 1913 fann järnvägsstyrelsen Holms

framställning icke böra föranleda till någon styrelsens vidare åtgärd.

över detta beslut anförde Holm underdåniga besvär, däri han fullföljde

sin framställning. I besvären anförde Holm, bland annat, följande.

Järnvägsstyrelsens avslag torde närmast hava berott därpå, att styrelsen

funnit nu gällande avlöningsreglemente vid statens järnvägar icke lämna stöd för

ett bifall till den gjorda framställningen. Endast formella skäl torde sålunda

hava förhindrat styrelsen att vidtaga en sådan rättelse i fråga om Holms arvode,

som rättvisa och billighet syntes fordra. Då Holm hänvände sig till trafikinspektören

vid 8 trafiksektionen, trafikdirektör A. Taube, med anhållan om tjänstledighet

och av honom erhöll så bestämt och tydligt svar, att varje förhoppning

om bättre utsikter för bifall till framställningen hos högre myndighet syntes

Holm berövad, ansåg Holm sig ej kunna hos överordnade söka bestyrkande av

de erhållna uppgifterna utan måste taga för avgjort, att han erhållit ett slutligt

besked, som gillades av järnvägsstyrelsen. Det syntes Holm självfallet, att styrelsen

gent emot underordnade tjänstemän har ansvarighet för uppgifter, som

till dem lämnas av befälspersoner.

Att Holm lidit förlust genom att handla efter de uppgifter, trafikdirektör

Taube lämnat honom, torde framgå redan av lians återgivna skrivelse till styrelsen.

Hade han erhållit anvisning att vända sig med sin framställning till

styrelsen, vore det med hänsyn till behandlingen av Sehlstedts likartade ansökning

intet tvivel underkastat, att Holms ansökan om tjänstledighet skulle bifallits.

Holms ekonomiska ställning skulle ställt sig betydligt gynnsammare såväl nu

som under de gångna åren, i händelse han fått under studietiden kvarstå i statens

järnvägars tjänst och således efter mogenhetsexamens avläggande icke behöft på

nytt söka inträde. En tidigare befordran till stationsskrivare, exempelvis i september

1905 eller tiden närmast därefter, skulle nämligen förskaffat honom betydligt

förbättrade löneförmåner mot dem, han efter sagda tid åtnjutit. Dels

skulle Holm då för viss tid uppburit den högre ordinarie avlöningen i stället

för den lägre extra, dels skulle han vid två uppflyttningar i högre löneklass

varje gång erhållit det högre arvodet två år tidigare, än vad som nu blivit fallet.

Holm ansåge det vara obestridligt, att hans befordran till stationsskrivare skulle

hava inträffat i september 1905, i allt fall till och med under ogynnsammaste

omständigheter icke senare än den 1 april 1906, i vilket sistnämnda fall Holm

enligt då gällande bestämmelser ägt räkna hela år 1906 i lönetursavseende.

Järnvägsstyrelsen anförde uti infordrad förklaring av den 16 december

1913 följande.

Järnvägs
styrelsens
beslut.

Underdåniga

besvär.

Järnvägs
styrelsens
yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

Motivet för styrelsens beslut både varit det, att styrelsen, enär Holms arvode

under år 1913 erhållits i den ordning, som de i avlöningsreglementet angivna

grunder föreskreve, ansett sig sakna befogenhet att utan nådigt bemyndigande

tilldela Holm ett högre arvode för nämnda år eller göra ändring i den

löneturberäkning för Holm, som med hänsyn till de faktiska befordringsdata

måst följas.

Emellertid ansåge styrelsen, att Holm, som på grund av det honom av

vederbörande sektionsbefäl lämnade beskedet icke haft någon annan utväg för

vinnande av sitt mål än att taga avsked från sin ordinarie anställning i statens

järnvägars tjänst och som efter sitt återinträde vid statens järnvägar först efter

ett par års extra och extra ordinarie tjänst ånyo erhållit ordinarie anställning,

härigenom blivit sämre ställd i avlöningshänseende, än han skulle hava blivit,

därest icke nyssnämnda avslående besked av sektionsbefälet blivit honom meddelat.

Om Holm nämligen blivit i tillfälle att enligt sin önskan få ingiva framställning

om tjänstledighet under den för studierna erforderliga tiden, vore

det högst sannolikt, att vederbörande distriktsförvaltning, vilken enligt avgivet

utlåtande funnit det synnerligen anmärkningsvärt, att samma slag av framställningar

från tvänne likställda tjänstemän vid ett och samma distrikt blivit ungefär

samtidigt behandlade på så väsentligt olika sätt, icke skulle haft anledning avstyrka

densamma, då samma distriktsförvaltning kort förut tillstyrkt en alldeles

likartad framställning från en annan med Holm likställd tjänsteman, dåvarande

kontorsbiträdet Sehlstedt; och hade Holms ansökning under sådant förhållande

ock säkerligen blivit av styrelsen beviljad i likhet med det beslut, styrelsen fattat

beträffande Sehlstedt.

Yad vidare beträffade frågan, i vilken ordning Holm skulle hava blivit befordrad

till stationsskrivare, därest honom i likhet med Sehlstedt medgivits att

under studietiden kvarstå i ordinarie tjänst, ansåge styrelsen, att Holm med

hänsyn till tjänstålder och teoretisk kompetens vid jämförelse med. de tjänstemän,

som samtidigt med Sehlstedt och tiden därefter blivit konstituerade till

stationsskrivare vid samma distrikt, bort hava erhållit nämnda befordran den 1

mars eller senast den 1 april 1906.

Med nyss angivna beräknade antagningsdatum såsom stationsskrivare och

det för nämnda befattning enligt avlöningsreglementet bestämda begynnelsearvodet

av 1,500 kronor samt i enlighet med de i nämnda reglemente angivna grunder

för arvodesförliöjning, jämförda med föreskriften i ovan anförda nådiga brev den

31 december 1907, skulle Holm den 1 januari 1912 varit berättigad till ett arvode

av 2,100 kronor; och skulle han sålunda, under förutsättning att de i avlöningsreglementet

föreskrivna allmänna villkor för arvodesförliöjning bleve uppfyllda,

den 1 januari 1915 bliva berättigad till erhållande av arvode av 2,400 kronor

för år.

På grund av vad sålunda anförts och under framhållande av, att

Holms tjänstgöring vore mycket väl vitsordad, hemställde järnvägsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte dels medgiva, att Holm finge anses

antagen såsom stationsskrivare den 1 april 1906 med löneturberäkning

från och med nämnda år, och dels bemyndiga styrelsen att redan för år

1913 till Holm utbetala avlöning efter det honom enligt nämnda löneturberäkning

för samma år tillkommande arvode av 2,100 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 119.

7

Målet föredrogs den 24 mars 1914 i regeringsrätten, varvid regeringsrätten

fann besvären ej kunna bifallas.

Hos Kungl. Maj:t har Holm nu i underdåning skrivelse den 18

maj 1914 med åberopande av förut anförd motivering anhållit, att Kungl.

Maj: t måtte av nåd medgiva eller genom vidtagande av åtgärder därför

föranleda, att hans hos järnvägsstyrelsen gjorda framställning bifalles.

Av handlingarna i ärendet framgår, att det varit på rent formella

grunder, som järnvägsstyrelsen och Kungl. Maj:t i regeringsrätten funnit

sig förhindrade att bifalla Holms ifrågavarande framställning. Bedömd

ur saklig synpunkt finner jag framställningen i hög grad behj ärtans värd.

Utredningen giver vid handen, att Holm på grund av det honom vid

framställd förfrågan av vederbörande trafikinspektör lämnade beskedet

föranletts att begära avsked för att bliva i tillfälle att avlägga mogenhetsexamen,

men att detta icke varit för ändamålet behövligt. Järnvägsstyrelsen

har nämligen vitsordat, att, enär eu i samma distrikt anställd,

likställd tjänstemans ungefär samtidigt gjorda framställning om tjänstledighet

i enahanda syfte blivit av styrelsen bifallen, en ansökan av

Holm om ledighet för angivna ändamål utan tvivel ock skulle hava beviljats.

Hade detta skett, skulle Holm givetvis hava kommit i ekonomiskt

gynnsammare ställning, än nu blivit fallet. Att dåvarande trafikinspektören

Taube lämnat Holm besked av det innehåll, som av denne

angivits, har Taube själv vitsordat i ett intyg, som finnes bilagt

handlingarna. Rättvisa och billighet torde fordra, att ersättning nu i

någon mån beredes Holm för den honom sålunda oförskyllt tillskyndade

minskningen i avlöningsförmåner. Vid frågans bedömande torde

särskilt avseende böra fästas vid de vitsord, Holm erhållit rörande sin

tjänstgöring. I sådant avseende har trafikdirektör Taube tidigare intygat,

att Holm »väl och utan anmärkning fullgjort sina åligganden samt iakttagit

ett hedrande uppförande». Vidare har av vederbörande distriktsförvaltning

och järnvägsstyrelsen nu meddelats, att Holms tjänstgöringär

mycket väl vitsordad.

Järnvägsstyrelsen har förklarat, att Holm, därest han erhållit tjänstledighet

för studierna till mogenhetsexamen, senast den 1 april 1906

bort hava erhållit befordran till ordinarie stationsskrivare. I så fall

skulle Holm jämlikt ovan åberopade övergångsbestämmelser från och

med år 1912 hava varit berättigad till eu årlig avlöning av 2,100 kronor

och den 1 januari 1915, därest eljest föreskrivna villkor för arvodesförhöjning

då äro uppfyllda, bliva berättigad till uppflyttning i högre löneklass

Regeringsrättens

beslut.

Förnyad

framställning

hos Kungl.

Maj:t.

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

med arvode av 2,400 kronor. Efter sitt avsked och sitt återinträde i

statens järnvägars tjänst har Holm emellertid erhållit befordran till ordinarie

tjänsteman först den 1 juni 1907 och först med ingången av

innevarande år erhållit avlöning av 2,100 kronor för år. Holm anhåller

nu att tillerkännas avlöning till sistnämnda belopp allenast för år 1913,

under vilket år framställningen först gjordes hos järnvägsstyrelsen, däremot

icke retroaktivt för år 1912. Bifalles denna anhållan, innebär

det, att Holm under ovan angivna betingelse från och med år 1915

bör erhålla arvode efter 2,400 kronor för år.

På nu anförda grunder finner jag mig utan tvekan böra förorda

bifall till Holms framställning. Då emellertid gällande avlöningsreglemente

icke inrymmer befogenhet för Kungl. Maj:t att med avvikande

från reglementets bestämmelser därutinnan uppflytta tjänsteman i högre

löneklass än den, han enligt samma bestämmelser tillhör, torde medgivande

av riksdagen i ärendet böra inhämtas.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att till stationsskrivaren vid sjunde trafiksektionen

av statens järnvägar Hjalmar Samuel Holm må från

och med år 1913 utbetalas arvode såsom om han blivit

konstituerad till stationsskrivare den 1 april 1906.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

E. Lomm.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:201 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående arvodesförhöjning för stationsskrivaren vid statens järnvägar Hjalmar Samuel Holm. s. 1 i texten