Sök i Ratio Lex

Angående ändring i gällande bestämmelser i fråga om fördelning av odlingslån

1914-06-12 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:124, Angående ändring i gällande bestämmelser i fråga om fördelning av odlingslån

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

I

Nr 124.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ändring

i gällande bestämmelser i fråga om fördelning av odlingslån;

given Stockholms slott den 12 juni 1914.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels besluta, att vad i kungörelserna den 13 juni 1845 och den

3 november 1848 angående sättet för återbetalningen av lån utav allmänna

medel för beredande av odlingsföretag stadgas om odlingslåns

fördelning å hemman skall utsträckas att gälla varje medelst det av

lånet understödda företaget förbättrad fastighet — vare sig hemman,

hemmansdel, i jordeboken upptagen självständig lägenhet eller för alltid

avsöndrad lägenhet —, för vilken grunden för delaktigheten i företaget

och därmed förenade kostnader blivit i vederbörlig ordning bestämd,

med iakttagande, därest fråga är om avsöndrad lägenhet, att denna antingen

blivit fastställd i enlighet med lagen den 27 juni 1896 om

hemmanskljvning, ägostyckning och jordavsöndring eller ock, där avsöndringen

skett enligt äldre författningar om jordavsöndring, fått avgäld

sig åsatt eller varit föremål för lagfart;

att avsöndrad lägenhet, å vilken enligt vad ovan sägs lägges

betalningsskyldighet för odlingslån, skall, där sådant tillförne ej ägt

rum, antecknas i kronans jordebok; samt

att den för varje betalningsskyldig fastighet bestämda annuiteten

skall såsom ett fastigheten åliggande allmänt onus i jordeboken antecknas,

då fråga är om jordeboksenhet eller andel därav, vid enheten

och i fråga om avsöndrad lägenhet vid denna;

dels ock antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse

av förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt vid återbetalning

av lån, som blivit i jordebok antecknade.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 88 höft. (Nr 124—125.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Johan Beck-Friis.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

3

Förslag

till

lag

om ändrad lydelse av förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt

vid återbetalning av lån, som blivit i jordebok antecknade.

Härigenom förordnas, att förordningen den 20 juli 1855 angående

kronans rätt till återbetalning av lån, som blivit i jordebok antecknade,

enligt dess lydelse genom lagen den 8 november 1912, skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Då lån utav allmänna medel för beredande av odlingsföretag

medelst utdikningar eller vattenavtappningar, likmätigt kungörelserna

den 13 juni 1845 och den 3 november 1848, blivit i jordebok antecknat,

äger kronan för de årliga avbetalnings- och räntebeloppen lika rätt i

den fastighet, vilken lånet blivit påfört, som för annan avgäld eller

ränta av fast egendom, efter ty i 17 kap. 6 § handelsbalken sägs.

Det åligger Konungens befallningshavande att, såvitt angår fastighet,

som är i inteckningsboken upptagen, sedan anteckning, som nyss

sagts, skett, därom så ock angående de årliga avbetalnings- och räntebeloppen

ofördröjligen göra anmälan hos domaren i orten; och varde

sådan anmälan införd i inteckningsprotokollet å nästa rättegångsdag

under lagtima ting, så ock i inteckningsboken. När lånet blivit till fullo

betalt, skall ock anmälan härom göras och i inteckningsprotokollet och

inteckningsboken införas efter vad nu sagts.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:t» Nåd. Proposition Nr 124.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 23 maj 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke ,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Gällande betfämmelter

angående

fördelning

av odling slån.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis, anförde vidare.

Genom kungörelse den 13 juni 1845 angående sättet för återbetalningen

av lån utav allmänna medel till korporationer och menigheter

för beredande av odlingsföretag medelst utdikningar och vattenavtappningar

är i överensstämmelse med rikets ständers beslut förordnat att,

sedan den låneandel, för vars återgäldande varje betalningsskyldigt hemman

skall ansvara, samt den summa, som i följd därav skall till skuldens

jämte den utfästa räntans fulla likviderande för varje hemman årligen

erläggas, blivit bestämd, det sammanlagda avbetalnings- och räntebeloppet

bör från och med det år, då betalningsskyldigheten vidtager, under särskild

rubrik med utsättande av det sista året, då betalningen skall utgå,

såsom ett hemmanet under sålunda bestämt antal år åliggande allmänt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

onus antecknas i jordeboken och å debetsedeln för varje år upptagas

samt av kronobetjaningen uppbäras, i lantränteriet insättas och såsom

andra till riksgäldskontor ingående medel särskilt redovisas.

Genom kungörelse den 3 november 1848 blev detta förfaringssätt

angående återbetalningen av dylika lån utsträckt till de lån, som meddelades

åt enskilda personer.

Enligt förordningen den 20 juli 1855 äger, då lån utav allmänna

medel för beredande av odlings företag medelst utdikningar och

vattenavtappningar blivit likmätigt nyss omförmälda bägge kungörelser

antecknat i jordebok, kronan för de årliga avbetalnings- och räntebeloppen

lika rätt i det hemman, vilket lånet blivit påfört, som för annan

avgäld eller ränta av fast egendom efter ty i 17 kap. 6 § handelsbalken

sägs.

I nu gällande, den 14 juni 1901 utfärdade villkor för lån från

odlingslånefonden stadgas, i mom. 7, att i kungörelse om odlingslåns

beviljande de hemman eller hemmansdelar, å vilkas ägor odlingsföretaget

kommer att utföras, skola uppgivas; i mom. 9, att skuldförbindelse

skall avlämnas till statskontoret, innefattande vederbörandes åtagande att

ansvara för lånets betalning, intill dess lånet enligt ovan omförmälda

kungörelser den 13 juni 1845 och den 3 november 1848 blivit fördelat

på de hemman, vilka skola ansvara för återbetalningen, och fördelningen

vunnit laga kraft samt på föreskrivet sätt antecknats i jordeboken; i

mom. 11, att utbetalning av lånet kan inställas och det redan utbetalade

återfordras, därest, innan lånet genom laga kraft ägande beslut blivit

fördelat på de hemman, vilka skola ansvara för återbetalningen, statskontoret

skulle finna ställd säkerhet icke vidare nöjaktig; samt i mom.

13, att, sedan odlingslån blivit på vederbörande hemman fördelat och

antecknat i jordebok, jordägare må äga att, oberoende av stadgat återbetalningssätt,

när som helst under lånetiden efter uppsägning inbetala

hela det på hans hemman belöpande skuldbelopp. För övrigt innehåller

denna kungörelse inga särskilda föreskrifter i fråga om lånets fördelning å

jorden, utan det stadgas allenast, i mom. 14, att i avseende å sättet och

ansvarigheten för de i samma kungörelse omförmälda inbetalningarnas

verkställande böra förenämnda kungörelser den 13 juni 1845 och den 3

november 1848 lända till efterrättelse.

Den omständigheten, att i nu nämnda författningar användes ordet

»hemman», har emellertid föranlett olika förfaringssätt hos de särskilda

Kungl. Maj:ts befallningshavande vid meddelande av de utslag, varigenom

odlingslån fördelas å jorden samt föreskrift lämnas om anteckning i

Riksdaqen

1913.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

jordeboken. I anledning härav hemställdes uti en vid 1913 års riksdag

väckt motion, att sådan ändring måtte vidtagas i nu gällande bestämmelser

rörande fördelning av odlingslån, att betalningsansvaret måtte

läggas å de hemman eller lägenheter, vilka med tillhjälp av statslånemedel

blivit förbättrade. Till stöd för denna framställning anfördes, att

det under de senare åren i en mängd fall inträffat, att odlingslån blivit

beviljade till utdikning av vattenskadad mark, tillhörande icke blott

hemman eller hemmansdelar, utan även avsöndrade lägenheter. Efter

torrläggningsarbetets fullbordande hade lånemedlen blivit fördelade i

enlighet med de vid en föregående laga syneförrättning bestämda grunder,

men vederbörande myndighet hade på grund av ovan nämnda stadganden

icke ansett sig kunna fastställa ett fördelningsförslag, enligt

vilket betalningsskyldigheten till större eller mindre del lagts å ägare av

lägenhet, utan sagda skyldighet hade förklarats åligga ägaren till den

hemmansdel, varifrån lägenheten blivit avsöndrad. Följden härav hade

blivit, att ett lägenhetsägaren rätteligen åliggande betalningsansvar vid

uträknandet av annuiteterna för statslånets gäldande blivit pålagd ägaren

av ett hemman, vars ägor icke i någon mån blivit förbättrade genom

dikningsarbetet. Skulle lägenhetsägaren försumma att vid tiden för

annuiteternas erhållande tillhandahålla »stamhemmanets» ägare det förfallna

beloppet, så skulle det missförhållandet kunna inträffa, att den

senare, som i själva verket icke hade någon del i saken, vid bristande

kontant tillgång till avgäldens betalande Unge se sina inventarier eller

kreatur utmätta.

Med anledning av denna motion har riksdagen i skrivelse den SO

maj 1913, nr 276, anfört följande.

Såsom motionären framhållit, förutsattes såväl i kungörelserna den

13 juni 1845 och den 3 november 1848 angående sättet för återbetalningen

av lån av allmänna medel för beredande av odlingsföretag som

ock i kungörelsen den 14 juni 1901 angående villkoren för lån från

odlingslånefonden i avseende å ansvaret för lånemedlen icke annat, än

att desamma skulle å vederbörande hemman fördelas. I trots av de

ordalag, i vilka berörda stadganden vore avfattade, syntes, enligt vad

riksdagen inhämtat, Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen, på vilka

det ankomme att meddela fastställelse å förslag angående fördelning av

odlingslån, i allmänhet hava ansett sig oförhindrade att i sådana fall,

då jämväl annan än i mantal satt jord ingått i företag, för vars utförande

odlingslån beviljats, fastställa fördelningsförslag, enligt vilka betalningsansvaret

direkt lagts å de genom företaget förbättrade lägenheterna.

Emellertid skulle det ock, såsom motionären uppgivit, stundom

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

hava inträffat, att Kungl. Maj:ts befallningshavande i anledning av författningarnas

ordalydelse ansett sig nödsakad att vägra fastställelse å

fördelningsförslag, vid vilkas uppgörande en dylik princip för fördelningen

av ansvaret för lånemedlen tillämpats. Följden härav hade, enligt

vad riksdagen erfarit, i åtskilliga fall blivit den, att, ehuru i ett odlingsföretag

ingått lägenheter, betalningsansvaret för odlingslånet vid uträknandet

av annuiteterna lagts å de hemman, därifrån lägenheterna —

kanske för mycket lång tid sedan — avsöndrats. Oriktigheten av ett

dylikt förfaringssätt läge visserligen enligt riksdagens förmenande i

öppen dag, särskilt med hänsyn därtill, att enligt förordningen den 20

juli 1855 angående kronans rätt vid återbetalning av lån, som blivit i

jordebok antecknade, jämväl med den lydelse, sagda förordning erhållit

genom lagen den 8 november 1912, den fastighet, vilken lånet påförts,

komme att häfta för detsamma såsom för annan avgäld eller ränta av

fast egendom, efter ty i 17 kap. 6 § handelsbalken sägs. Men då det

i allt fall visat sig, att den nuvarande lydelsen av de i motionen omnämnda

bestämmelserna givit anledning till tvekan, huru desamma

rätteligen borde tolkas, och det icke syntes kunna förnekas, att avfattningen

av bestämmelserna i fråga — därest, såsom ovan förutsatts, betalningsansvaret

för odlingslån i de fall, då jämväl annan än i mantal

satt jord ingått i odlings företaget, borde läggas direkt å denna jord —

måste anses mindre tillfredsställande, hade riksdagen funnit den av

motionären gjorda framställningen om ändring i lydelsen av ifrågavarande

bestämmelser väl grundad.

Med åberopande av vad sålunda anförts och under erinran, att en

dylik ändring borde föranleda ändrad avfattning jämväl av här ovan

omförmälda förordning av den 20 juli 1855, har riksdagen, som ansåge

omformuleringen av stadgandena i fråga lämpligast böra överlämnas åt

Kungl. Maj:t, i omförmälda skrivelse anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t

låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag dels till sådan ändring

i avfattningen av gällande bestämmelser angående fördelningen av

odlingslån, att betalningsansvaret för dylika lån skulle utslås direkt å

samtliga de fastigheter — hemman, hemmansdelar och lägenheter —

vilka med tillhjälp av lånemedlen förbättrats, dels ock till de ändringar

i andra författningar, som härav kunde påkallas.

Med anledning av denna riksdagens skrivelse hava infordrade utlåtanden

avgivits av Kungl. Maj:ts samtliga befallningshavande, av statskontoret

samt av kammarkollegiet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts

befallning shavande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Då länsstyrelsernas utlåtanden infordrades, begärdes även uppgift

å det förfaringssätt i förevarande avseende, som hittills tillämpats inom

respektive län. Härom innehålla utlåtandena, att nästan alla Kungl. Maj:ts

befallningshavande i huvudsak redan nu i förekommande fall tillämpa

det i riksdagens skrivelse åsyftade förfaringssättet. Egentligt undantag

bildar endast Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kronobergs län, som

anför, att på grund av gällande bestämmelser Kungl. Majtts befallningshavande

ej ansett sig kunna godkänna från vederbörande förrättningsman

inkommet förslag rörande odlingslåns fördelning, därest däri upptagits

lägenhetsinnehavare såsom ensam betalningsskyldig för viss på hans

lägenhet belöpande del av lånet, utan hade fördelningsförslaget i sådant

fall måst ändras, så att vederbörande ägare till det hemman eller den

hemmansdel, varifrån lägenheten blivit avsöndrad, antecknats såsom betalningsansvarig,

utom för eventuell på hemmanet eller hemmansdelen

belöpande del av lånet, jämväl för vad som beräknats böra påföras

lägenheten, med anteckning tillika i förslaget om den på lägenhetsinnehavaren

belöpande betalningsskyldigheten.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län har meddelat, att

inom länet icke syntes hava förekommit något fall, då det varit fråga

om fördelning av odlingslån på avsöndrad lägenhet. I jordebok upptagen

självständig lägenhet hade vid fördelning av odlingslån likställts

med hemman. Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län

har meddelat, att de fördelningsförslag angående odlingslån, å vilka

Kungl. Maj:ts befallningshavande hittills meddelat fastställelse, icke upptagit

andra slag av fastigheter än hemman och liemmansdelar, vilka

därför också kommit att ansvara för lånen i fråga. Kungl. Majrts befallningshavande

i Jämtlands län upplyser, att för närvarande förekomme

i detta län endast ett i jordebok antecknat odlingslån, och vid detta hade

genom fördelningsutslag år 1885 ansvaret lagts uteslutande på den i mantal

satta jorden. Kungl. Maj:ts befallningshavande ansåge emellertid, att

då odlingslån komme jämväl lägenheter till godo, dessa borde i samma

ordning som den i mantal satta jorden ansvara för lånets återbetalning.

Därjämte är att märka, att Kungl. Maj:ts befallningshavande i

Stockholms län meddelat, att inom detta län odlingslån tillförne fördelats

endast på hemman eller självständig jordebokslägenhet, men att

länsstyrelsen i senare meddelade utslag övergått till det av riksdagen

förordade, givetvis lämpligare fördelningssättet med betalningsansvarets

läggande direkt å avsöndrad lägenhet, där sådan inginge i företaget.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Östergötlands län har ansett bestämmelserna

icke utgöra hinder för odlingslåns fördelning även på lägen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

heter, som finnas upptagna i jordeboken, och sådana avsöndrade lägenheter,

å vilkas avsöndring Kungl. Maj:ts befallningshavande meddelat

fastställelse eller rörande vilka anteckning av annan anledning skett i

jordeboken. Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kalmar län bar ansett

sig oförhindrad att fastställa fördelningsförslag, enligt vilket avsöndrad

lägenhet upptagits såsom direkt betalningsskyldig för sin del av lånet,

så framt vid den syn enligt dikningslagen, som föregått företagets utförande,

lägenheten upptagits såsom särskild brukningsdel och tillika

den grund bestämts, enligt vilken lägenheten hade att deltaga i företaget.

Hade lägenheten icke antecknats såsom självständig fastighet vid

synen eller hade den avsöndrats från stamhemmanet först efter förslagets

planläggande, hade Kungl. Maj:ts befallningshavande däremot

funnit sig böra vägra att fördela betalningsskyldigheten mellan stamhemmanet

och lägenheter), enär någon rättslig grund för en dylik fördelning

icke förefunnes. Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kristianstads

län har tillämpat det tillvägagångssätt, att därest ägare av avsöndrad

lägenhet erhållit lån ur odlingslånefonden samt kontrakt med honom i

vederbörlig ordning avslutats, låneandelen påförts avsöndringen och icke

stamhemmanet, vars ägare kanske icke ens uppträtt som lånesökande.

Hade avsöndringen skett efter beviljandet men före fördelningen av odlingslånet,

ansåge däremot Kungl. Maj:ts befallningshavande, att betalningsskyldigheten

måste åligga stamhemmanet. Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Skaraborgs län bär brukat tillse, att lånen blivit fördelade

direkt å alla de fastigheter, vilka lånemedlen tillgodokommit, såväl hemman

och hemmansdelar som de lägenheter, vilka finnas antecknade i

jordeboken såsom särskilda fastigheter.

De Kungl. Maj:ts befallningshavande, som redan tillämpat det i

riksdagens skrivelse förordade förfaringssätt, hava för övrigt i allmänhet

som skäl därtill endast anfört, att detta vore rättvisare och att

författningarna icke syntes lägga uttryckligt hinder i vägen därför.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kristianstads län framhåller, att anledningen,

varför de äldre författningarna angående fördelning av odlingslån

icke förutsatte annat, än att lånemedlen skulle fördelas å hemmanen,

torde hava varit endast den, att då icke funnits lägenheter av sådan

betydenhet, att dem tillhörande ägor berördes av företag, för vilka odlingslån

kunde erhållas. Kungl. Maj:ts befallningshavande i Ålvsborgs

län anför, att ett annat förfaringssätt än det, varigenom ansvaret lades

å de fastigheter, som berördes av vattenavledningsföretaget, skulle innebära,

att ägare av en fastighet skulle kunna ådraga annan persons fastighet

betalningsansvar för gäld, som icke medförde någon nytta för sistBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 88 höft. (Nr 124—125.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

nämnda fastighet och som ej heller vederbörande ägare hade någon som

helst skyldighet att betala. Jämväl Skaraborgs länsstyrelse framhåller

den uppenbara orättvisan i att en fastighet, som icke erhållit någon

del i odlingslån, ändock skulle, om ock med regressrätt mot ägaren av

annan fastighet, svara för någon del av detsamma.

Beträffande'' frågan, huruvida någon åtgärd bör vidtagas i den av

riksdagen angivna riktning, hava samtliga Kungl. Maj:ts befallningshavande

tillstyrkt detta utom Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kristianstads

län, vilken, då tillämpningen av nu gällande bestämmelser angående

odlingslåns fördelning icke borde vålla några svårigheter, ansett

sådan åtgärd obehövlig. Kungl. Maj:ts befallningshavande i de övriga

länen motivera sitt tillstyrkande huvudsakligen med att varje anledning

till tvekan borde undanröjas och att det nu flerstädes redan tillämpade förfärandet

borde erhålla tydlig laglig bekräftelse. I vissa utlåtanden föreslås

uttryckligen, att ändringen må ske sålunda, att ordet »hemman» i de uti

riksdagens skrivelse uppräknade författningar utbytes mot ordet »fastigheter».

Ett dylikt utbyte skulle enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes

i Örebro län åsikt vara lämpligt även av det skälet, att odlingslån

någon gång kunde komma att beviljas för fastighet inom stads område,

varest ju hemman i egentlig bemärkelse icke funnes. Kungl. Maj:ts

befallningshavande i Kalmar län har anfört att, då det torde få anses

önskligt, att ägare av hemmansdel eller lägenhet, som efter vattenavledningsföretags

planläggande lagligen utbrutits från gemensamheten

med fastighet, som berörts av företaget, må kunna få betalningsskyldigheten

för odlingslån fördelad mellan stam fastigheten och sin fastighet,

Kungl. Maj:ts befallningshavande ifrågasatte, huruvida icke föreskrifter

jämväl i sistnämnda hänseende borde meddelas.

statskontoret. Statskontoret bär i utlåtande den 9 oktober 1913 förklarat sig
icke

hava något att erinra mot riksdagens framställning om ändring i

nuvarande bestämmelser rörande fördelning av odlingslån samt hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta, att de i gällande författningar

förekommande bestämmelser angående dylikt låns fördelning

å vederbörande hemman skola tillämpas så, att fördelningen sker å varje

fastighet, vare sig hemman, hemmansdel eller i jordeboken antecknad

lägenhet, som med tillhjälp av lånemedlen förbättrats.

Kammar
kollegium.

Kammarkollegiet har avgivit utlåtande i ärendet den 24 april

1914 och därvid för egen del anfört följande.

Kollegiet biträdde den av riksdagen uttalade mening, att betalnings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 124.

ansvaret för odlingslån borde utslås direkt å samtliga de fastigheter,

vare sig hemman och hemmansdelar eller lägenheter, vilka med tillhjälp

av lånemedlen förbättrats.

Någon tvekan borde ej råda därom, att gällande bestämmelser om

odlingslåns fördelning medgåve lånens utslående, förutom å hemman, å

hemmansdelar och å i jordeboken upptagna självständiga lägenheter.

Det av riksdagen förordade förfaringssättet med odlingslåns fördelning

jämväl å avsöndrad lägenhet, som medelst det av lånet understödda

vattenavledningsföretaget förbättrats, syntes, efter vad Kungl.

Maj:ts befallningshavandes yttranden givit vid handen, kunna sägas

redan vara allmänt vedertagen praxis, enär av de tjuguen länsstyrelser,

hos vilka hittills förekommit fråga om fastställelse å sådant fördelningsförslag,

numera allenast en, nämligen Kronobergs länsstyrelse, funne

sig av författningarnas ordalydelse förhindrad att lägga betalningsskyldigheten

på avsöndrad lägenhet; men då den av nämnda länsst^Telse

tillämpade strängare uppfattning av gällande bestämmelser i ämnet

onekligen hade skäl för sig ur ren lagtolkningssynpunkt och eventuellt

kunde komma att delas av de tre länsstyrelser, vilka ännu icke haft

tillfälle pröva frågan, samt härtill komme, att lånefördelningen icke

alltid kunde utsträckas till lägenheter av nu ifrågavarande beskaffenhet,

syntes ett förtydligande av författningarna i den av riksdagen angivna

riktning lämpligen böra vidtagas.

Härvid mötte då till en början frågan, vilka avsöndrade lägenheter

borde kunna godtagas såsom betalningsansvariga för odlingslån.

Beträffande de i jordeboken antecknade avsöndringarna syntes någon

tvekan härutinnan ej hava förekommit hos de länsstyrelser, som redan

tillämpat den av riksdagen förordade lånefördelningen. Men fördelningen

borde kunna utsträckas även till andra avsöndringar. Enligt den ursprungliga

lydelsen av 26 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring, vilken lag trätt i kraft den

1 januari 1897, skulle alla för alltid avsöndrade lägenheter, å vilka

fastställelse enligt lagen meddelades, antecknas i kronans jordebok.

Genom lag den 13 juni 1908 hade häri gjorts den ändring, att sådan

lägenhet skulle, därest fastställelsen meddelades efter det jordregister

upplagts för den ort lägenheten tillhörde, införas i jordregistret och

sålunda ej antecknas i jordeboken. Dessa senare avsöndringar borde

givetvis i förevarande avseende likställas med de i jordeboken antecknade.

Beträffande avsöndringar, som skett före den 1 januari 1897, hade

allenast sådana blivit antecknade i jordeboken, för vilka avgäld fastställts

enligt äldre författningar om jordavsöndring eller vilka, utan att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 124.

sådan fastställelse ägt rum, varit föremål för avgälds bestämmande enligt

lagen den 25 maj 1905 rörande avgäid från avsöndrad lägenhet. Härförutom

hade emellertid före den 1 januari 1897 upplåtna, i jordeboken

icke antecknade avsöndringar i stor utsträckning blivit föremål för lagfart.

Då enligt grunderna för § 7 i förordningen angående jordregister

den 13 juni 1908 jämväl avsöndringar av sistberörda slag skulle införas

i jordregistret, borde även dessa i förevarande avseende likställas med

i jordeboken antecknade avsöndringar.

Ehuru sålunda den omständigheten, att en avsöndrad lägenhet

icke blivit antecknad i jordeboken, ej i och för sig borde utgöra hinder

för att andel i odlingslån påfördes lägenheten, syntes dock med avseende

å grunderna för ovan omförmälda förordning den 20 juli 1855, varigenom

kronan fått sig tillförsäkrad viss förmånsrätt för oguldet odlingslån,

vid fördelning av sådant lån böra tillses, att avsöndrad lägenhet, å

vilken lades betalningsskyldighet för andel i lånet, bleve, där sådant

tillförne ej ägt rum, antecknad i jordeboken i sammanhang med det

antecknande av lånet, som förutsattes i sagda förordning. Härför mötte

ur kameral synpunkt ej något hinder, under förutsättning dock att

lägenheten vid tiden för lånets fördelning fortfarande tillhörde landsbygden.

I händelse åter lägenheten, innan beslut om lånefördelningen

meddelats, blivit inkorporerad med stad, syntes, med hänsyn därtill att

kronans förmånsrätt för lånet trädde i kraft först i och med dettas antecknande

i kronans jordebok och denna ej upptoge stadsjord, någon

fördelning å lägenheten icke böra tillstädjas.

Slutligen vore att märka den icke minst viktiga omständigheten,

att odlingslåns utslående på avsöndrad lägenhet med nödvändighet krävde,

att densammas delaktighet i vattenavledningsföretaget och därmed förenade

kostnader blivit i vederbörlig ordning bestämd. Härav följde,

att vid odlingslåns fördelning icke kunde tagas hänsyn till sådana lägenheter,

vilka avsöndrats först efter den syn, som jämlikt lagen den 20

juni 1879 om dikning och annan avledning av vatten hållits för uppskattning

av vederbörande jordägares delaktighet i företaget.

På grund av vad sålunda anförts har kollegiet hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att vad i ovan omförmälda kungörelserna den 13 juni 1845 och

den 3 november 1848 stadgas om odlingslåns fördelning å hemman

skall utsträckas att gälla varje medelst det av lånet understödda företaget

förbättrad fastighet — vare sig hemman, hemmansdel, i jordeboken

upptagen självständig lägenhet eller för alltid avsöndrad lägenhet —,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:t,s Nåd. Proposition Nr 124.

för vilken grunden för delaktigheten i företaget och därmed förenade

kostnader blivit i vederbörlig ordning bestämd, med iakttagande, därest

fråga är om avsöndrad lägenhet, att denna antingen blivit fastställd i

enlighet med lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning

och jordavsöndring eller ock, där avsöndringen skett enligt äldre

författningar om jordavsöndring, fått avgäld sig åsatt eller varit föremål

för lagfart;

att avsöndrad lägenhet, å vilken enligt vad ovan sägs lägges

betalningsskyldighet för odlingslån, skall, där sådant tillförne ej ägt

rum, antecknas i kronans jordebok;

att den för varje betalningsskyldig fastighet bestämda annuiteten

skall såsom ett fastigheten åliggande allmänt onus i jordeboken antecknas,

då fråga är om jordeboksenhet eller andel därav, vid enheten

och i fråga om avsöndrad lägenhet vid denna;

att mom. 9 d) och mom. 13 i kungörelsen den 14 juni 1901

angående villkoren för lån från odlingslånefonden skola erhålla följande

förändrade lydelse:

mom. 9.

d) en till — — — — — — blivit fördelat på de fastigheter,

vilka — — — antecknats;

mom. 13. Å — — — ränta.

Under--— — — kapitalbeloppet.

Sedan — — — — vederbörande fastigheter fördelat — — —

hans fastighet belöpande — — — — ränta;

samt att ovan omförmälda förordning den 20 juli 1855, sådan

densamma lyder enligt lag den 8 november 1912, skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Då — — — — — lika rätt i den fastighet, vilken lånet--

— — — sägs.

Det — — — — — — sagts.

Den härovan återgivna utredningen synes mig utvisa, att det är Departement*

önskligt, att bestämmelserna i nu förevarande avseende förtydligas i ehetenden

av riksdagen angivna riktningen. Mot kammarkollegiets framställning

och förslag har jag icke annat att erinra, än att dels kungörelsen

den 14 juni 1901 synes av nu ifrågavarande anledning böra

undergå ändringar även i mom. 7 och 11 och dels det i andra stycket

av förordningen den 20 juli 1855 enligt dess lydelse genom lagen den

8 november 1912 förekommande ordet »egendom» synes böra utbytas

mot »fastighet».

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

I fråga om kungörelsen den 14 juni 1901 föreligga särskilda förslag

till ändringar i andra hänseenden än det nu förevarande. Jag

anhåller därför att inom den närmaste tiden få i ett sammanhang anmäla

frågan om ändringar i denna kungörelse. Vad det nu förevarande förslaget

i övrigt beträffar, torde förslaget till lag om ändrad lydelse av

förordningen den 20 juli 1855 vara av beskaffenhet, att lagrådet bör

höras över detsamma.

Sedan departementschefen uppläst sistnämnda förslag, som var av

den lydelse, bilaga .. . vid detta protokoll utvisar, hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t måtte förordna, att lagrådets yttrande över detta

lagförslag skulle jämlikt § 87-regeringsformen inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan blev av Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifallen.

Ur protokollet:

A. Lekänder.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

15

Bilaga.

Förslag

till

lag

om ändrad lydelse av förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt

vid återbetalning av lån, som blivit i jordebok antecknade.

Härigenom förordnas, att förordningen den 20 juli 1855 angående

kronans rätt vid återbetalning av lån, som blivit i jordebok antecknade,

enligt dess lydelse genom lagen den 8 november 1912, skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Då lån utav allmänna medel för beredande av odlingsföretag

medelst utdikningar eller vattenavtappningar, likmätigt kungörelserna

den 13 juni 1845 och den 3 november 1848, blivit i jordebok antecknat,

äger kronan för de årliga avbetalnings- och räntebeloppen lika rätt i

den fastighet, vilken lånet blivit påfört, som för annan avgäld eller

ränta av fast egendom, efter ty i 17 kap. 6 § handelsbalken sägs.

Det åligger Konungens befallningshavande att, såvitt angår fastighet,

som är i inteckningsboken upptagen, sedan anteckning, som nyss

sagts, skett, därom så ock angående de årliga avbetalnings- och räntebeloppen

ofördröjligen göra anmälan hos domaren i orten; och varde

sådan anmälan införd i inteckna gsprotokollet å nästa rättegångsdag

under lagtima ting, så ock i inteckningsboken. När lånet blivit till fullo

betalt, skall ock anmälan härom göras och i inteckningsprotokollet och

inteckningsboken införas efter vad nu sagts.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 124.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd fredagen

den 5 juni 1914.

Närvarande:

Justitieråden Thomasson,

Syedelius,

Regeringsrådet Thulin,

Justitierådet, friherre Leijonhufvud.

Enligt lagrådet tillhan dakommet utdrag av protokollet över jordbruksärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet den 23 maj 1914, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets

yttrande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas

över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av förordningen

den 20 juli 1855 angående kronans rätt vid återbetalning av lån, som

blivit i jordebok antecknade.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits av kammarrådet Alfred Wilhelm Dufwa.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

17

Utdrag av protokollet över jordbniksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 12 juni 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anmälde lagrådets

genom utdrag av protokollet över jordbruksärenden den 23 maj

1914 inhämtade utlåtande över upprättat förslag till lag om ändrad

lydelse av förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt vid

återbetalning av lån, som blivit i jordebok antecknade, vilket förslag

av lagrådet lämnats utan anmärkning.

Härefter hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i

proposition föreslå riksdagen att

dels besluta, att vad i kungörelserna den 13 juni 1845 och den 3

november 1848 angående sättet för återbetalningen av lån utav allmänna

medel för beredande av odlingsföretag stadgas om odlingslåns fördelning

å hemman skall utsträckas att gälla varje medelst det av lånet underBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 88 höft. (Nr 124—125.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

stödda företaget förbättrad fastighet — vare sig hemman, hemmansdel,

i jordeboken upptagen självständig lägenhet eller för alltid avsöndrad

lägenhet —, för vilken grunden för delaktigheten i företaget och därmed

förenade kostnader blivit i vederbörlig ordning bestämd, med iakttagande,

därest fråga är om avsöndrad lägenhet, att denna antingen

blivit fastställd i enlighet med lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring eller ock, där avsöndringen

skett enligt äldre författningar om jordavsöndring, fått avgäld sig åsatt

eller varit föremål för lagfart;

att avsöndrad lägenhet, å vilken enligt vad ovan sägs lägges

betalningsskyldighet för odlingslån, skall, där sådant tillförne ej ägt

rum, antecknas i kronans jordebok; samt

att den för varje betalningsskyldig fastighet bestämda annuiteten

skall såsom ett fastigheten åliggande allmänt onus i jordeboken antecknas,

då fråga är om jordeboksenhet eller andel därav, vid enheten och i

fråga om avsöndrad lägenhet vid denna;

dels och antaga ovanberörda förslag till lag om ändrad lydelse av

förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt vid återbetalning

av lån, som blivit i jordebok antecknade.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsenllegenten

lämna bifall och förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga . .. till detta protokoll

utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lekänder.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1914 B:236 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majits proposition angående ändring i gällande bestämmelser i fråga om fördelning av odling slån. s. 22 i texten
  2. JoU 1914 B:119 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i gällande bestämmelser i fråga om fördelning av odlingslån. s. 1 i texten