Sök i Ratio Lex

Angående, ändring i grunderna för upplåtelse av tomträtt samt utlämnande av byggnadslån inom tjänstemannasamhället vid Mörby m. m

1914-05-13 · 32 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:139, Angående, ändring i grunderna för upplåtelse av tomträtt samt utlämnande av byggnadslån inom tjänstemannasamhället vid Mörby m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kitngl. Majds nåd. proposition nr 139.

1

Nr 139.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående, ändring

i grunderna för upplåtelse av tomträtt samt utlämnande

av byggnadslån inom tjänstemannasamhället vid Mörby

m. m.; given Stockholms slott den 13 maj 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

för denna dag vill Kungl. Magt härigenom föreslå riksdagen medgiva,

l:o) att tomträtt eller nyttjanderätt till tomt inom tjänstemannasamhället

vid Mörby må under de i statsrådsprotokollet angivna villkor upplåtas

även till svensk medborgare, som icke har fast anställning i statens

tjänst eller efter att hava innehaft sådan anställning åtnjuter pension från

staten;

2:o) att från den av riksdagen anvisade lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby må, under iakttagande av de bestämmelser

Kungl. Maj:t för varje särskilt fall meddelar, till tjänstemannasamhällets

egnahemsförening för uppförande genom dess försorg av några egnahemsbyggnader

för uthyrning utlämnas byggnadslån uppgående till högs 90- procent av den i vederbörlig ordning fastställda byggnadskostnaden;

3:o) att föreningen befrias från erläggande av tomträttsavgift för

andra tomter, än som av föreningen till annan överlåtits eller utarrtende

rats eller å vilka föreningen påbörjat uppförande av byggnad; samt

4:o) att Kungl. Maj:t må, om så erfordras, bevilja föreningen anstånd

med erläggande av högst så stor andel av annuiteten å det föreningen

beviljade lånet för anläggning av vägar in. m., som belöper på

icke upplåtna tomter, mot det att föreningen på icke erlagd del av annuiteten

betalar ränta efter fem procent från förfallodagen, till dess likvid sker.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörandet utskott; och Kungl. Magt förbliver riksdagen med all kitngl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Oscar von Sydow.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 96 höft. {Nr 139.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. fr oposition nr 139.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 13 maj 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Beslut angående

anordnande

av ett

tjänstemannasamhälle

vid

Mörby.

Departementschefen statsrådet von Sydow anförde:

Enligt skrivelse den 27 maj 1911 har riksdagen, bland annat, med

bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

l:o) medgivit, dels att, sedan stadsplan och tomtindelning fastställts

för det område om 31,77 hektar av kronoegendomen 1 Vs mantal Mörby

nr 1 i Danderyds socken av Stockholms län, som å den vid statsrådsprotokollet

den 24 februari 1911 fogade kartan funnes utmärkt med heldragna

röda linjer, till en av statstjänstemän bildad, behörigen registrerad

förening för ekonomisk verksamhet finge i huvudsaklig överensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet angivna grunder, med tomträtt

under en tid icke överstigande 60 år upplåtas de inom området befintliga

tomterna mot en tomträttsavgift, som skulle uppgå till ett belopp mot
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

o

svarande minst 4 procent ränta å tomternas sammanlagda markvärde, beräknat

efter 15 öre kvadratmetern, dels ock att till föreningen finge tills

vidare utan avgift med nyttjanderätt upplåtas de till vägar och öppna

platser avsedda delar av området, mot att föreningen förbunde sig att

iordningställa och väl underhålla desamma;

2:o) beslutat, att en lånefond, benämnd lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby, skulle bildas, samt för avsättning till denna fond

under utgifter för kapitalökning oeh underrubriken statens utlåningsfonder

för år 1912 anvisat ett anslag av 930,000 kronor, att utgå av

lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1911 av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 330,000 kronor;

3:o) medgivit, att ur nämnda lånefond av statskontoret finge beviljas

nämnda förening dels ett lånebelopp av högst 330,000 kronor för att,

enligt de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t utfärdade, användas till

anläggning av vägar och öppna platser samt vatten- och avloppsledningar

inom förenämnda område av kronoegendomen Mörbj^, med skyldighet för

låntagaren att å lånet erlägga ränta efter 4V2 procent om året och enligt

av Kungl. Maj:t fastställd plan amortera detsamma under eu tid icke överstigande

fyrtio år, men med rätt för Kungl. Maj:t att under högst två år

medgiva uppskov med erläggande av ränta och amortering å lånet, dels

och, i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet den 24

februari 1911 angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser, som

Kungl. Maj:t meddelade, lån för bebyggande av tomter, som upplåtits med

tomträtt inom ifrågavarande område av kronoegendomen Mörby, å vilka

lån skulle erläggas ränta efter 4V‘2 procent om året.

Uti det statsrådsprotokoll för den 24 februari 1911, som fanns bifogat

den till riksdagen avlåtna propositionen i ämnet, anförde dåvarande

chefen för civildepartementet beträffande det värde, som borde Åsättas den

till tomträttsupplåtelse föreslagna delen av kronoegendomen Mörby, att

enligt vad departementschefen genom domänintendenten inhämtat, den till

egendomen i fråga hörande åkerjorden syntes kunna, betraktad endast ur

jordbrukssynpunkt, uppskattas till i medeltal 600 kronor per hektar och

avrösningsjorden med därå befintlig skog till i medeltal 300 kronor per

hektar. Värdet av hela östra delen av egendomen skulle alltså efter denna

uppskattning belöpa sig till omkring 28,600 kronor eller 12,600 kronor

högre än det — efter 5 procent — kapitaliserade värdet å den till 800

kronor beräknade årliga arrendeavgiften för nyssnämnda del av egendomen.

Emellertid torde, yttrade departementschefen, såsom domänstyrelsen

framhållit, egendomen med hänsyn till sin belägenhet betinga ett avsevärt

högre försäljningsvärde än det nyss nämnda. Detta skulle, på av sty
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

relsen anförda skäl, enligt styrelsens åsikt kunna sättas till minst 1,000,000

kronor, varav å egendomens östra del skulle belöpa minst 400,000 kronor

eller något över 62 öre för kvadratmeter för till byggnadstomt tjänlig

mark. Enligt vad departementschefen inhämtat, torde detta dock för mark,

som med hänsyn till belägenhet och begärlighet för motsvarande ändamål

kunde vara jämförlig med den ifrågavarande, anses såsom ett högt värde.

Vid den expropriation, efter vilken Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

år 1905 förvärvade sitt omförmälda område av egendomen, torde detta

»efter vad jord eller lägenhet av lika beskaffenhet och godhet i orten

högst gäller» hava uppskattats till 72 öre kvadratmetern. De av Stockholms

stad förvärvade markområdena vid Alviken och Enskede samt Äppelviken

hade i inköpspris betingat mellan 7 öre och en krona 69 öre, samt

i medeltal 28 öre per kvadratmeter. Enligt vad departementschefen inhämtat,

hade vissa samhällen i huvudstadens närhet måst söka sig och

även erhållit för styckning till tomter tjänlig mark för samma pris. I en

av överintendentsämbetet verkställd utredning hade också framhållits, att

erfarenheten från villasamhällen i allmänhet ådagalagt, att markens värde

från början ej finge vara stort högre än jordbruksvärde, ifall villaområdets

exploatering skulle med fördel löna sig och tomterna skulle kunna avyttras

till sådant pris, att en hastig utbyggnad därigenom skulle möjliggöras.

Enär det torde vara av vikt, att även i förhållande till andra samhällen i

huvudstadens närhet, där marken innehades med äganderätt, det nu ifrågavarande

samhället fyllde behöriga anspråk på billighet, syntes den sålunda

framhållna synpunkten förtjäna att beaktas.

Enligt domänintendentens förcnämnda uppskattning och om man i

värde likställde impedimenter med avrösningsjord, skulle de 31,77 hektar

av egendomen, som departementschefen ansåg böra upplåtas till bebyggande,

hava ett jordbruksvärde av 12,577 kronor 80 öre. Om man för

området i dess helhet, inberäknat den mark, som åtginge till vägar och

allmänna platser, bestämde ett värde av 10 öre kvadratmetern eller tillhopa

31,770 kronor, skulle detta alltså utgöra åtskilligt mer än dubbla

jordbruksvärdet. Enär det inskridande från statens sida, som nu ifrågasattes,

borde ske mot skälig valuta från deras sida, vilkas intresse här närmast

vore i fråga, men staten å andra sidan ej heller borde tillgodoräkna

sig någon egentlig affärsvinst av den förevarande upplåtelsen, syntes departementschefen

ett markvärde av 10 öre kvadratmetern vara lämpligt.

Då omkring Vs av området skulle upptagas av vägar och allmänna platser,

borde värdet å tomterna kunna fastställas till 15 öre kvadratmetern.

Vidare yttrade departementschefen, att cn av de viktigaste fördelarna

med tomträtten vore, att blivande jordvärdestegring kunde komma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 13!).

staten eller kommunen till godo. Tomter kunde i början upplåtas mot

jemförelsevis låg avgift, och denna höjdes sedan, i den mån markvärdet

ökades. Då såsom i Trollhättan och Stockholm staten eller kommunen

direkt till den enskilde upplät tomträtt, kunde vid förnyelse av varje

särskild tomträttsupplåtelse tagas hänsyn till det ökade jordvärdet. Om

åter staten till en förening upplåtit marken, torde vara lämpligt, att tomträttsavgiften

kunde efter utgången av vissa kortare tidsperioder i fall av

behov småningom höjas. Härigenom undveke man, att eu person, som av

föreningen bekommit tomträttsupplåtelse mot slutet av den tid, då föreningens

upplåtelse tilländaginge, riskerade att plötsligt få sin tointsrättsavgift

väsentligt höjd.

Efter att hava redogjort för de bestämmelser, som Stockholms stad

tillämpar uti ifrågavarande avseende, framhöll departementschefen, att man

där utgår från, att jordvärdestegringen under normala förhållanden icke

kunde antagas överstiga en halv procent om året, och att, om markägaren

höjde avgiften mer än som motsvarade en sådan stegring, han bleve skyldig

att lösa å tomten befintliga byggnader in. in.

I fall staten tillämpade en liknande norm, skulle man vid en tomträttsupplåtelse

till föreningen å exempelvis 60 år kunna i avtalet föreskriva,

att staten ägde vart tjugonde år höja den i tomträttsavtalet bestämda

tomträttsavgiften med högst tio procent. Kungl. Maj:t skulle då

före utgången av varje tjuguårsperiod, efter hörande av vederbörande

myndigheter, bestämma om och i vad mån höjning av föreningens tointrättsavgift

skulle äga rum inom den angivna gränsen.

Beträffande frågan om vilka befattningshavare böra få förvärva

tomträtt anförde departementschefen, att i tomträttsavtalet borde bestämmas,

att föreningen endast finge upplåta tomträtt till civila och militära

tjänstemän i statens tjänst, högre eller lägre, ordinarie eller extra

ordinarie med fast anställning. Till militära tjänstemän borde även

räknas reservbefäl. Hade tomträtt förvärvats under tjänstetiden, borde

den naturligen få behållas även under pensionstiden. Doge tomträtt shavaren,

borde hans änka och omyndiga barn få njuta tomträtten ostört

till godo. På särskild prövning för varje fall syntes böra bero, om efter

tomträttshavarens död även hans myndiga barn samt andra hans efterlämnade

anhöriga borde få kvarsitta å tomten. Då för övrigt, såsom

förut anmärkts, vid fråga om åtgärder, som här avsåges, särskild vikt torde

böra fästas därvid, att ändamålet med de ifrågavarande förmånerna för

framtiden uppehölles, syntes böra föreskrivas, att den, som utan att vara

berättigad till pension upphörde med sin statstjänst, likasom även den,

som transporterades till stadigvarande befattning å annan ort, skulle gä

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 131).

förlustig tomträtten, dock att det borde vara honom obetaget att överlåta

tomträtten till annan, som vore tjänsteman i statens tjänst. Överhuvudtaget

borde den, som av staten fått mottaga tomträttsupplåtelse, icke få

överlåta tomträtten till annan än den, som ägt rätt till upplåtelse. Avtal

eller annan rättshandling, avseende sådan överlåtelse, borde vara ogiltig

och icke kunna verka inskränkning i tomträttshavarens förpliktelser såsom

sådan. Ej heller syntes det utan vidare kunna tillåtas, att lägenhet, som

innehades med tomträtt, upplätes till nyttjande mot ersättning åt annan

än tjänsteman.

En sådan inskränkning i tomträttsinnehavarens förfoganderätt över

tomten, som nn förutsatts, torde icke kunna åläggas honom utan vissa av

föreningen honom tillförsäkrade garantier. Dessa syntes böra gå ut därpå,

att, i händelse tomträttshavaren avginge från sin tjänst annorledes- än

med pension eller mot eller med sin vilja transporterades till annan ort,

föreningen iklädde sig skyldighet att på därom inom viss tid framställt

yrkande inlösa å tomten uppförda byggnader in. in. Sådan skyldighet

torde rättvisligen även böra åligga föreningen, i händelse tomträttshavaren

avled och lösen inom viss tid påyrkades av stärbhusdelägarna eller om

efterlämnad änka, barn eller annan anhörig, som begagnat sig av tillförsäkrad

rätt att kvarsitta i tomrätten, avlede och stärbhusdelägarna påyrkade

lösen. Vid bestämmande av den tid, inom vilken i nu avsedda fall

anspråk på lösen borde framställas, borde naturligen skälig hänsyn tagas

till tomträttshavarens intressen.

Med avseende å beloppet av den lösen, som i ovanberörda fall borde

ifrågakomma, ville departementschefen erinra, att, om föreningen i allmänhet

i de avsedda fallen skulle utgiva eu lösesumma, som svarade mot

fulla värdet av byggnader in. in., någon sporre för den enskilde tomträttshavaren

att själv förhandla angående föryttringen i många fall skulle

alldeles saknas. Med hänsyn till kostnaden och omgången för föreningen

av en dylik inlösen, som endast skulle bliva en förmedling till ny föryttring,

torde detta ej heller rättvisligen kunna begäras. Departementschefen

ansåg fördenskull, att föreningens löseskyldighet borde kunna inskränkas

till att utgiva omkring 90 procent av värdet av byggnaderna

in. in. Detta värde sjmtes kunna bestämmas på samma sätt, som departementschefen

förut ifrågasatt för löseskyldighet, som staten skulle åtaga sig.

Frihet borde emellertid lämnas föreningen att på annat sätt ordna saken,

om föreningen så ansåge lämpligt.

Då föreningen sålunda nödgades inlösa en byggnad, kunde det måhända

inträffa, att föreningen icke genast lyckades uppgöra avtal med

någon tjänsteman om- att övertaga tomträtten. För att den löseskyldighet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

fCungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139. 7

gom måste åligga föreningen, icke måtte bliva för densamma mer betungande

än nödigt, torde därför böra medgivas föreningen att i undantagsfall,

om så bleve erforderligt, på ett eller flera år uthyra inlösta byggnader

även till annan än eu statens tjänsteman.

Sedan departementschefen lämnat uppgift å de belopp, som staten

behövde lämna egnahemsföreningen såsom lån för anläggning av vägar samt

vatten- och avloppsledningar, yttrade departementschefen vidare, att den

handräckning staten för ändamålet ifråga skulle lämna ensamt genom upplåtande

av mark för bebyggande och lån för områdets iordningställande,

helt visst skulle bliva av mindre betydelse utan ett mera verksamt ekonomiskt

understöd från statens sida. De tjänstemän, som komme att bosätta

sig å Mörby, torde i allmänhet sakna medel att mer än till någon

mindre del bekosta boningshusens uppförande, och då bankerna, så vitt

vore bekant, icke beviljade lån mot tomträttsinteckningar, torde staten vara

nödsakad träda emellan även genom lämnande av lån för de upplåtna

tomternas bebyggande. Sådana lån beviljades av staten till tomtråttshavare

i Trollhättan bland annat från en av riksdagen anvisad fond. För

att möjliggöra uppförande av byggnader å med tomträtt upplåtna markområden

å Stockholms stads egendomar hade genom stadens försorg bildats

aktiebolaget Stockholms tomträttskassa, som meddelade lån mot tomträttsinteckningar.

De medel, som erfordrades för byggnadslån, uppginge visserligen

till vida större belopp än för områdets iordningställande för bebyggande.

Då emellertid icke heller här borde bliva fråga om annat, än att de för

ändamålet erforderliga medlen skulle till fullo förräntas, syntes departementschefen

ur statsfinansiell synpunkt någon mer vägande betänklighet mot

förslaget icke möta.

Efter att hava omnämnt de beräkningar, som uppgjorts inom överintendentsämbetet

rörande kostnaden för byggnader inom egnahemsområdet,

yttrade departementschefen, att, då naturligen det inskridande från statens

sida, som här ifrågasattes, i främsta rummet borde komma de lägre

avlönade tjänstemännen till godo, det syntes angeläget, att den ifrågavarande

verksamheten från statens sida ordnades med hänsyn härtill. I sådant

syfte borde här, såsom i Tyskland, iakttagas, icke blott att tomter i regel

ej finge upplåtas annat än för bebyggande med bostadshus och att dessa

inom viss kortare tid skulle vara å de upplåtna tomterna uppförda, utan

även att byggnaderna skulle uppföras enligt av staten godkänd plan. Detta

syntes desto angelägnare som, på sätt departementschefen ifrågasatt, löseskyldighet

med avseende å dessa i vissa fall ansetts böra åläggas föreningen

och undantagsvis jämväl staten, som därför måste tillse, att ej

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

på grund avjbyggnadernas beskaffenhet hinder restes mot deras framtida utnyttjande.

A andra sidan bolde naturligen aktgivas därpå, att ej genom

småaktiga eller alltför detaljerade bestämmelser friheten och trevnaden inskränktes.

Ett medel för vinnande av ovan angivna syfte vore naturligen, att

från början för värjo lägenhet bestämdes ett visst lägre antal rum, vilket

icke finge överskridas. Eu annan utväg vore, att lån icke lämnades utöver

visst belopp eller för lågenheter utöver viss kostnad. Då det icke

heller kunde vara lämpligt, att allt för stora kapital för det ifrågavarande

ändamålet bundes, syntes åtgärder i denna riktning vara av behovet

påkallade. Departementschefen funne sig därför böra förorda en sådan

anordning, att lån lämnades med intill 75 procent av byggnadens värde,

till dess detta uppginge till 15,000 kronor, men att däremot överskjutande

värde ej toges i beräkning vid bestämmande av byggnadslånets belopp.

Skulle undantagsvis flerfamiljshus ifrågakomma med större byggnadskostnad

än den nyssnämnda eller någon av föreningen uppförd allmän byggnad,

borde därav föranledd jämkning vara tillåten i nämnda regel. I byggnadskostnaden

torde böra inräknas kostnaden för den för byggnadens uppförande

erforderliga planering samt, om tomträttshavaren det begärde, även

kostnaden för ledningar inom tomtgränsen för vatten, avlopp och belysning

samt för nödigt stängsel.

Till säkerhet för lånen, som syntes böra amorteras på minst 20,

högst 40 år, borde tjäna inteckningar i tomträtten med bästa förmånsrätt.

Vid bestämmande av amorteringstiden borde föreningen taga hänsyn till

de olika tjänstemännens önskningar samt till deras ålder, enär det syntes

vara lämpligt, att byggnadslånen voro amorterade, då pensionsåldern inträdde

och tjänstemännens inkomster minskades.

Upv- Den 28 juli 1911 fastställde Kungl. Maj:t stadgar för tjäll stom ann a
''fomträtt™samhällets

vid Mörby egnahemsförening med begränsad personlig ansvarigavtalmeil

hot, därvid bland annat föreskrevs, att till medlem i föreningen kan antaegnahems-

gas en vav> som har fast anställning i statens tjänst eller efter att hava

oienmgen. jnnepa^ gfpja,, anställning åtnjuter pension.

Vid föredragning den 29 mars 1912 av riksdagens förenämnda

skrivelse godkände Kungl. Maj:t ett i enlighet med de för riksdagen framlagda

grunder upprättat tomträttsavtal, varefter detsamma enligt nådigt

bemyndigande den 7 maj 1912 undertecknades av dåvarande departementschefen,

å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, samt av tjänstemannasamhällets

vid Mörby egnahemsförening.

Det sålunda avslutade tomträttsavtalet år av följande lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

Kungl. Maj:t och kronan, i detta avtal benämnd staten, upplåter härigenom

till tjänstemannasamhällets vid Mörby egnahemsförening med begränsad

personlig ansvarighet, här nedan kallad föreningen, på följande villkor dels för

tiden till och med den 31 december 1971 tomträtt till samtliga de tomter, som

enligt av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län den 27 mars 1912

fastställd tomtindelning finnas upptagna å den av Kungl. Maj:t den 8 i samma

månad fastställda stadsplanen för tjänstemannasamhället vid Mörby, beläget å

kronoegendomen l1/s mantal Mörby n:r 1 i Danderyds socken av Stockholms län,

dels ock rätt att tillsvidare för avsett ändamål använda de områden, som å

samma stadsplan utmärkts såsom vägar och öppna platser.

Sammanlagda arealen av det upplåtna området uppgår enligt ett den 2

april 1912 av distriktslantmätaren N. Ahlin utfärdat bevis till 33 hektar 87 ar

58 kvadratmeter, varav tomtarealen upptager 24 hektar 83 ar 7 kvadratmeter

samt vägar och öppna platser 9 hektar 4 ar 51 kvadratmeter.

§ I
Föreningen

erlägger årlig tomträttsavgift med 4 procent av de till föreningen

upplåtna tomternas värde, beräknat till 15 öre för kvadratmeter eller

för sammanlagda tomtarealen om 248,307 kvadratmeter 1,489 kronor 84 öre, dock

med rätt för staten att vart tjugonde år höja denna tomträttsavgift med högst

10 procent.

Tomträttsavgiften, som skall utgå för tiden från 1912 års början, skall

vid varje kalenderårs slut inbetalas till kronofogden i Vaxholms fögderi.

För rätten till vägar och öppna platser erlägger föreningen icke någon avgift.

§ 2.

Tomträtt eller nyttjanderätt till tomt må med nedannämnda undantag

allenast förvärvas av medlem i föreningen.

Ingen må erhålla tomträtt å mer än en tomt. Dock må undantagsvis

tomträtt kunna beviljas å två bredvid varandra liggande tomter, om deras sammanlagda

areal icke överstiger 2,000 kvadratmeter.

Dör tomträttshavare, äga hans änka och omyndiga barn njuta hans tomträtt

till godo. På föreningens styrelse ankommer, huruvida avliden tomträttshavares

myndiga barn eller andra anhöriga må övertaga hans tomträtt.

Föreningsmedlem, som utan rätt till pension upphör att vara statens

tjänsteman, förlorar tomträtten, honom dock obetaget att överlåta tomträtten till

annan föreningsmedlem.

§ 3.

Avlider tomträttshavare eller hans änka eller anhörig, som varit berättigad

att å tomten kvarbo, eller avgår tomträttshavare från tjänst utan pension

eller transporteras han till annan ort, är föreningen skyldig att, om senast sex

månader efter dödsfallet eller tjänstemannens avsked eller förflyttning yrkande

därom framställes, övertaga tomträtten samt utgiva ersättning för byggnader å

tomten ävensom för nedlagda kostnader å dess planering samt förseende med

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 96 käft. {Nr 139.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

vatten-, avlopps- och belysningsledningar samt stängsel, med belopp, som bestämmes

i avtal mellan föreningen och dess medlemmar.

§ 4.

Därest tomträtten försäljes å exekutiv auktion, äger inroparen eller hans

rättsinnehavare, att för den tid, som återstår av tomträttsupplåtelsen till föreningen

eller, om statens tomträttsupplåtelse till föreningen förnyas, under denna

tid, dock i intet fall sammanlagt längre än 20 år, övertaga tomträtten, även

om inroparen eller hans rättsinnehavare icke är berättigad att bliva medlem av

föreningen.

föreningen äger att av inropare eller hans rättsinnehavare, som icke är

berättigad att bliva medlem av föreningen, inlösa tomträtten, därest föreningen

senast inom en vecka efter köpeskillingslikviden därom gör framställning samt

erlägger inropssumman och de kostnader inroparen fått vidkännas till följd av

inropet.

För den händelse inroparen eller hans rättsinnehavare icke är berättigad

att bliva medlem av föreningen och ej inom en tid av 20 år efter den exekutiva

auktionen överlåtit tomträtten till någon, som har rätt att bliva sådan medlem,

återgår tomträtten vid utgången av denna tid till föreningen, som då har skyldighet

att inlösa å tomten befintliga byggnader, vatten-, avlopps- och belysningsledningar

samt stängsel för belopp, motsvarande den i § 8 omförmälda löseskillingen,

minskad med D/s procent för varje år, som förflutit från den tidpunkt,

då det i nämnda § omförmälda besiktningsinstrumentet blivit i föreskriven ordning

underskrivet.

§ 5.

Vid upplåtelse av tomt med tomträtt må föreningen ej betinga sig tomträttsavgift,

som med mer än 25 procent överstiger det belopp, beräknat för kvadratmeter,

som föreningen enligt § 1 i detta avtal skall erlägga till staten.

Föreningen skall vid tomträttsupplåtelse stadga följande bestämmelser:

a) Tomten får begagDas endast för bostadsändamål. Den må följaktligen

ej användas till industriell anläggning eller upplags- eller afstjälpningsplats eller

på sådant sätt, att genom buller, rök, lukt eller annorledes obehag kan föranledas

för närboende. Ej heller må där finnas ladugård eller svinhus. A tomten

får icke idkas utskänkning eller försäljning av vin, öl eller brännvin, ej heller

utan föreningens tillstånd öppnas salubod.

b) Boningshus skall senast två år efter tomträttsupplåtelsen vara uppfört

å tomten vid äventyr att tomträttshavaren eljest skall vara skyldig att,

förutom den å tomten efter dess storlek belöpande andel av annuiteten å det av

staten beviljade lån för anläggning av vägar m. m., såsom plikt till föreningen

för varje månad, varmed den bestämda tiden överskrides, utgiva ett belopp beräknat

till tio procent av nämnda andel.

Kan i följd av strejk, lockout eller i allmänhet på grund av hinder, som det

ej stått i tomträttshavarens makt att avvärja, tomten ej bliva bebyggd inom ovan

fastställda tid, må tomträttshavaren åtnjuta en mot hindrets varaktighet svarande

förlängning i den stadgade tiden. Uppförd byggnad får icke utan medgivande

av statens kontrollant rörande egnahemssamhället helt eller delvis rivas och bör,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139. 11

i händelse den till större eller mindre del nedbrinner, genast återuppbyggas till

enahanda omfattning.

Det åligger tomträttshavaren att brandförsäkra byggnaden till ett belopp,

ej understigande dess fastställda värde.

c) Byggnad bör vara ändamålsenlig och smakfull. För detta ändamål skall

ritning och situationsplan jämte arbetsbeskrivning till varje nybyggnad och avsevärdare

ombyggnad liksom förslag till utvändig målning eller revetering underställas

föreningens styrelse och statens kontrollant för godkännande, innan byggnadsarbete

får utföras. Byggnaden bör ock väl underhållas under upplåtelsetiden.

d) Byggnad får icke utan samtycke av föreningens styrelse uthyras till

annan än tjänsteman i statens tjänst.

e) För kontroll å vad ovan i denna paragraf stadgats är tomrättshavaren

pliktig att, i händelse föreningens styrelse eller statens kontrollant för något fall

sådant påfordrar, lämna erforderliga upplysningar och tillfälle till besiktning av

lägenhet.

§ 6.

A Mörby egnahemsområde få växande träd icke borttagas i annat fall, än

då sådant är nödvändigt för anläggning av väg eller trädgård eller uppförande

av byggnad eller annat dylikt ändamål, samt i varje fall endast efter medgivande

av statens kontrollant.

Borttagna träd må av föreningen användas för dess behov.

Föreningen skall vaka över att byggnader och stängsel å tomterna väl

underhållas, samt att de obebyggda områdena av tomterna städse befinnas i

snyggt och vårdat skick.

§ 7.

Staten skall senast den 31 december 1966 meddela föreningen, huruvida och

på vilka villkor ifrågavarande tomter vid upplåtelsetidens slut komma att ånyo

upplåtas.

Om någon del av området icke vid tomträttstidens slut ånyo upplåtes till

föreningen med tomträtt, skall staten till föreningen betala ersättning för byggnader

å de tomter, som icke komma att ånyo upplåtas, ävensom för nedlagda

kostnader å tomternas planering samt förseende med vatten-, avlopps- och belysningsledningar

samt stängsel, dock att ersättning icke gives för kostnad, som

nedlagts å område, efter det staten tillkännagivit sig komma att återtaga detsamma.

Enahanda ersättningsskyldighet ikläder sig staten, om staten för ny tomträttsupplåtelse

fordrar tomträttsavgift, som med mera än 30 procent överstiger

den nu bestämda, eller rätt att under den nya upplåtelsetiden höja avgiften med

mera än 10 procent vart tjugonde år eller eljest strängare villkor än de förut

gällande, och föreningen icke vill på dessa villkor mottaga ny upplåtelse.

Fordrar staten för ny upplåtelse av område inom tjänstemannasamhället

en årlig avgäld, som icke med mera än 30 procent överstiger den nu bestämda,

eller betingar sig staten ej rätt att under den nya upplåtelsetiden höja avgiften

med mera än 10 procent vart tjugonde år och äro villkoren i övrigt icke strängare

än de, som detta avtal bestämmer, men vill föreningen icke antaga dessa villkor,

skola å området befintliga byggnader, vatten-, avlopps- och belysningsledningar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

samt stängsel vid upplåtelsetidens slut utan lösen tillfalla staten. År tomträtt

till tomt inom området intecknad, må dock i detta fall innehavare av inteckning, beviljad

senast två år före upplåtelsetidens slut, övertaga den erbjudna nya upplåtelsen

å tomten med rätt till byggnad, ledningar och stängsel, som eljest skulle

tillfalla staten, därest inteckningshavaren minst sex månader före upplåtelsetidens

utgång därom gör anmälan hos Kungl. Maj:t. Finnas flera intecliningshavare,

skall den, vars inteckning har sämre rätt, äga företräde till sådant övertagande

framför den, som har bättre rätt, dock under villkor att han förnöjer inteckna gshavare

med bättre rätt.

År inteckningshavare, som sålunda övertagit ny tomträttsupplåtelse, icke

berättigad att bliva medlem av föreningen och har han icke inom en tid av 20

år efter tomträttsupplåtelsens övertagande överlåtit tomträtten till någon, som

har rätt att bliva sådan medlem, återgår tomträtten vid utgången av denna tid

till föreningen, som då har skyldighet att inlösa å tomten befintliga byggnader,

vatten-, avlopps- och belysningsledningar samt stängsel för belopp motsvarande

den i'' § 8 omförmälda löseskillingen, minskad med l1/2 procent för varje år som

förflutit från den tidpunkt, då det i nämnda § omförmälda besiktningsinstrumentet

blivit i föreskriven ordning underskrivet.

Uppstå mellan staten och föreningen olika meningar, huruvida föreningen,

därest den icke vill av staten mottaga ny upplåtelse, är berättigad att erhålla

lösen för byggnader m. m., skall tvisten avgöras av tre skiljemän i enlighet med

gällande lag om skiljemän.

§ 8.

För fastställande av den löseskilling, som enligt detta avtal skall av staten

erläggas för byggnad m. m. inom egnahemsområdet, skall föreningens styrelse, så

fort ske kan efter det byggnad blivit färdig, låta besiktiga och upprätta beskrivning

över byggnaden samt verkställa uppskattning av byggnadskostnaden.

Till ledning härför skall tomträttshavare åläggas att tillhandahålla kostnadsförslag,

entreprenadkontrakt, räkningar och övriga handlingar, av vilka upplysningar

i saken stå att vinna. I byggnadskostnaden inräknas kostnad för tomtens

planering och förseende med vatten-, avlopps- och belysningsledningar samt stängsel.

Däremot må i byggnadskostnaden ej inrättas kostnad för säregna inrättningar och

påtagliga lyxanordningar.

Sedan uppskattning av byggnadskostnaden sålunda ägt rum, skall denna

underställas prövning av statens kontrollant, som därefter fastställer löseskillingen.

Åtnöjes ej föreningen eller tomträttshavare med den fastställda löseskillingen,

äger föreningen eller tomträttshavaren inom två månader efter erhållen del

av kontrollantens beslut hänskjuta sakens avgörande till tre skiljemän i. enlighet

med gällande lag om skiljemän.

Angående verkställd besiktning och uppskattning samt löseskillings fastställande

upprättas i två exemplar besiktningsinstrument, som underskrives av

statens kontrollant, genom behörig firmateckning av föreningen samt av vederbörande

tomträttshavare. Det ena exemplaret förvaras därefter av föreningen och

det andra överlämnas till tomträttshavaren.

På enahanda sätt må på begäran av tomträttshavare förfaras, därest byggnad

under tomträttstiden så förändras, att dess värde väsentligen ökas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

Befmnes vid tomträttstidens slut tomträttshavare hava eftersatt något av

den underhållsskyldighet, som åligger honom, skall därför göras avdrag å löseskillingen.

För bestämmandet av detta avdrag äger staten låta uppskatta dels

kostnaden för uppförande vid ifrågavarande tidpunkt av en ny byggnad av lika

beskaffenhet dels kostnaden för avhjälpande av befunna brister och uträkna, huru

många procent den senare kostnaden utgör av den förra; och äger staten vid lösesummans

bestämmande avdraga lika många procent från den fastställda löseskillingen.

Staten äger jämväl vid förnyad tomträttsupplåtelse låta verkställa ny uppskattning

för bestämmande av löseskilling enligt det nya tomträttsavtalet, därest

staten finner dåvarande värdet av uppförd byggnad samt ledningar och stängsel

icke motsvara den förut fastställda kostnaden.

Vad sålunda stadgas gäller även med avseende å ledningar och stängsel.

Atnöjes ej tomträttshavaren eller föreningen med det avdrag, som sålunda

bestämmes, eller vid förnyad tomträttsupplåtelse med därvid uppskattade löseskillingen,

äger han till töreningen, inom två månader efter erhållen del av beslutet

härutinnan, hänskjuta sakens avgörande till tre skiljemän enligt gällande

lag om skiljemän.

§ 9-

Därest tomträtt på grund av bestämmelserna i §§ 3, 4 eller 7 återgår till

föreningen, må föreningen, om sådant undantagsvis erfordras, på ett eller flera

år upplåta nyttjanderätt till tomten till annan än föreningsmedlem.

§ io.

Kostnad för förrättning av skiljemän, varom omförmäles i detta avtal, skall

gäldas av kontrahenterna till hälften vardera.»

Vidare beviljade Kungl. Maj:t den 29 mars 1912 ur lånefonden för Lån för antjänstemannasamhället

vid Mörby nämnda förening ett lån å 330,000 kronor

att användas till anläggning av vägar och öppna platser samt vattenoch

avloppsledningar för berörda tjänstemannasamhälle. För lånet föreskrev

Kungl. Maj:t särskilda villkor, däribland att å detsamma skulle erläggas

ränta efter 4V2 procent om året, och att det skulle amorteras under

en tid icke överstigande fyrtio år.

Ytterligare anbefallde Kungl. Maj:t, likaledes den 29 mars 1912, Byggnadsstatskontoret

att till tjänstemannasamhällets vid Mörby egnaheinsförening

med begränsad personlig ansvarighet ur lånefonden för berörda tjänstemannasamhälle,

i den mån densamma därtill lämnade tillgång, bevilja lån

för bebyggande av tomter, som till föreningen upplåtits med tomträtt inom

sådan del av kronoegendomen lVs mantal Mörby n:r 1, för vilken plan

för bebyggande blivit av Kungl. Maj:t fastställd.

Såsom villkor för lånen föreskrev Kungl. Maj:t, bland annat, att de

skulle amorteras under en tid av högst 40 år, och att å desamma skulle

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Anvisande

av ytterligare

medel

till lånefonden.

Framställning

av

tjänstemannasamhällets

vid Mörby

eqnaliemsförening

om ändring

av tomträttsvilllcoren

m. m.

Kungl. Alaj:ts nåd. proposition nr 139.

erläggas ränta efter 472 procent om året. Lånen skulle få beviljas med

belopp, som högst uppginge till tre fjärdedelar av byggnadskostnaden,

bestämd på sätt i § 8 av tomträttsavtalet med föreningen föreskreves samt

med iakttagande att värde över 15,000 kronor icke finge tagas i beräkning

vid bestämmande av byggnadslånets belopp. I byggnadskostnaden medgav

Kungl. Maj:t inräknande av kostnad för tomts planering ävensom dess

förseende med vatten-, avlopps- och belysningsledningar samt stängsel.

Riksdagen har därefter år 1912, med bifall till vad Kungl. Maj:t,

föreslagit, för år 1913 anvisat ett anslag av 200,000 kronor för avsättning

till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.

Uti en till Kungl. Maj:t den 15 oktober 1912 ingiven skrift har

tjänstemannasamhällets vid Mörby egnahemsförening anfört, att, innan

frågan om anordnande av ett tjänstemannasamhälle å kronoegendomen

Mörby blivit slutligen ordnad, intresset för densamma bland statens tjänstemän

syntes vara ganska livligt, vilket bekräftades av den försöksteckning,

som under slutet av år 1910 anordnades av styrelsen för statstjänarnes i

Stockholm förbund och som gav till resultat, att omkring 375 civila och

militära, i statens tjänst anställda befattningshavare anmälde sig för eventuellt

erhållande av byggnadstomter å Mörby.

Sedan företaget nu kommit till stånd, hava dock, meddelar föreningen,

endast omkring 25 personer anmält sig till inträde i föreningen

och därav 20 bestämt sig för tomter.

När föreningen gjorde sin framställning voro följande tomter med

nedan angivna areal upptagna:

Tomtnummer.

Areal. Kvm.

36 2,258

38 1,670

69 2,008

79 1,750

82 1,485

85 1,093

88 ................... 860

92 2,332

93 2,136

96 2,174

97 1,600

98 2,270

99 2,170

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

15

Tomtnummer.

118 .

138 .

140 .

147 och 148

149 .

151 .

167 .

Areal. Kvm.

. . . . 1,330

. . . . 1,136

. . . . 1,180

. . . . 1,864

. . . . 904

. . . . 938

■ . ■ . 1,161

Summa 32,319

Undersöker man de orsaker, som kunnat avhålla statens befattningshavare

från att utflytta till Mörby för att där erhålla sunda och även

billiga bostäder, torde, säger föreningen, bland annat kunna framhållas

följande.

Man hade trott sig kunna antaga, att de lägre tjänstemännen, för

vilka de höga hyrorna i Stockholm vore särskilt tryckande, skulle framför

andra begagna sig av tillfället att härutinnan söka få någon lindring.

Väl har det lyckats föreningen att få eu bostad om 2 rum och kök

med goda källarutrymmen uppförd för en kostnad av 4,800 kronor, vartill

kommer omkring 400 kronor beräknad kostnad för tomtens planering

och stängsel. Den årliga kostnaden för amortering och förräntning av

härför upptagna lån jämte bidrag till vägar och allmänna ledningar tillika

med andra kostnader för fastigheten har ock skattats till ett så lågt belopp

som 575 kronor, vilket torde understiga, vad motsvarande utrymmen

i Stockholm betinga i hyra. Men, då härtill kommer den ganska höga

biljettkostnaden — endast för familjeförsörjaren 100 kronor om året —

som ju hårdast drabbar de minsta inkomsttagarna, höjes årskostnaden rätt

mycket över den, som en befattningshavare med till exempel 2,000 kronors

inkomst kan anses hava råd att avstå till hyra för bostad. Detta

synes vara huvudsakliga anledningen till att av dylika befattningshavare

endast 3 anmält sig för tomträtt vid Mörby.

Bristande kännedom om betydelsen av det nya tomträttsinstitutet

har enligt föreningens åsikt sannolikt för många spekulanter varit anledning

till tvekan att söka sig till Mörby. Äganderätt till tomtområdet

anses för dessa vara den första betingelsen för uppförande av ett eget

hem, därvid förhoppningen att framdeles genom värdestegring kunna få

någon vinst givetvis spelar en betydande roll. I samma mån som de förmånliga

tomträttsvillkoren vid Mörby bliva mera kända, antager föreningen

emellertid, att denna anledning till avhållsamhet från egnahemsföretaget

skall bortfalla.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Mcij:ts nåd. proposition nr 139.

Nära härmed sammanhänger, fortsätter föreningen, den av flera spekulanter

uttalade betänkligheten att för sin återstående livstid binda sig

vid platsen, även om ändrade tjänstgöringsförhållanden eller andra omständigheter

skulle föranleda en återinflyttning till huvudstaden, därvid

svårigheter kunde uppstå att i sådant fall utan större förlust få fastigheten

placerad på annan statstjänsteman.

Slutligen hava, säger föreningen, många befattningshavare, som uttalat

livlig önskan att kunna få ett eget hem vid Mörby, förklarat sig ej

hava disponibelt det kapital, som i varje fall erfordras för byggnadsföretag

därstädes. Även om lån av staten erhålles till 75 % av denna kostnad,

är det sannolikt endast ett fåtal tjänstemän, som utan egen förmögenhet

kunnat på sin lön göra några besparingar, så att de kunna disponera återstående

25 /. Om de på privat väg kunna erhålla lån för någon del av

denna summa, måste återbetalning härav ske inom så kort tid, att därigenom

årskostnaden för det egna hemmet blir under motsvarande tid så

stor, att löneinkomsterna ej kunna bära densamma. Förutsättning för

undanröjande av detta hinder skulle alltså vara, att stående lån på längre

tid kunde erhållas för ytterligare någon del av byggnadskostnaden, exempelvis

ända upp till 90 /. Men då detta icke lärer kunna åstadkommas

på enskild väg, är enda förhoppningen i detta avseende att staten här,

såsom i Tyskland ägt rum, skulle lämna lån intill denna procent.

Då föreningen genom tomträttsavtal och mottagande av lån för anläggning

av vägar och ledningar inom egnahemsområdet iklätt sig stora

förpliktelser gent emot staten och detta skett under förutsättning, att föreningen

skulle få den anslutning, som man av vad som föregått statsmakternas

beslut om upplåtelse av Mörbyområdet haft skäl att förvänta, men

fara nu synes föreligga, att denna anslutning uteblir, måste, framhåller

föreningen, av densamma i tid tagas i övervägande, vilka åtgärder böra

med anledning härav vidtagas.

Sedan föreningen allt från dess bildande sökt genom cirkulär, tidningsuppsatser

och broschyrer bland statens tjänstemän sprida kännedom

om villkoren för tointrättsupplåtelserna vid Mörby, men detta ej lett till

önskat resultat, torde, yttrar föreningen, för densamma ej stå annan utväg

öppen än att anmäla förhållandet för Kungl. Maj:t för att utverka ändring

av villkoren för tomträttsupplåtelser.

Därvid har föreningen såsom ett första önskemål framhållit, att staten

skulle kunna bevilja lån till högre procent av byggnadskostnaden än

nuvarande bestämmelser medgiva.

Då erfarenheten hittills givit vid handen, säger föreningen, att statens

tjänstemän ej kunnat eller velat begagna sig av de onekligen stora

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 133.

17

fördelar, staten velat bereda dein för erhållande av bättre bostadsförhållanden,

men staten för detta ändamål gjort stora ekonomiska uppoffringar,

som ej torde kunna riskeras genom att området ej blir använt för bostadsändamål,

synes nödvändigheten bjuda, att staten öppnar området även för

andra än statens tjänstemän.

Om staten ansett det vara med sitt intresse förenligt att bereda

sina tjänstemän erbjudna förmåner utan annan ersättning än som motsvarar

ett efter förhållandena i orten synnerligen lågt markvärde och nedlagda

kostnader, borde väl, fortsätter föreningen, däremot vid eventuell

upplåtelse av mark till utomstående staten kunna beräkna någon vinst,

som står i förhållande till Mörbyområdets belägenhet omedelbart inpå

huvudstaden på en plats med de bästa kommunikationer. I detta avseende

torde därför kunna ifrågasättas, att vid sådan tomträttsupplåtelse tomträttsavgifter

och andelar uti annuiteten för återbetalande av det från staten

erhållna lånet för anläggning av vägar in. m. inom Mörbyområdet

komma att motsvara 5 procent ränta på det pris, som tomter av liknande

beskaffenhet betinga uti de villastäder, som gränsa till nämnda område.

Enligt det med staten upprättade tomträttsavtalet erlägger föreningen,

erinrar densamma, en årlig tomträttsavgift med 4 procent av de till föreningen

upplåtna tomternas värde, beräknat till 15 öre per kvadratmeter

eller för sammanlagda tomtarealen om 248,307 kvadratmeter 1,489 kronor

84 öre. För anläggning av vägar samt för vatten- och avloppsledningar

har staten beviljat ett lån å 330,000 kronor, varav således belöper på

varje kvadratmeter i avrundat tal 1 krona 35 öre, varigenom alltså varje

kvadratmeter av området får ett kostnadspris av sammanlagt 1 krona 50

öre. Då inom Stocksunds köping eller Djursholms stad någon tomt nu ej

torde kunna erhållas för mindre pris än 3 kronor per kvadratmeter, bör

vid tomträttsupplåtelse inom Mörbyområdet tomtvärdet i jämförelse härmed

och med hänsyn till tomträttens något lägre värdesättning än äganderätten

kunna beräknas till åtminstone 2 kronor 50 öre kvadratmetern och således

för tomterna kunna betalas åtminstone 12,5 öre per år och kvadratmeter,

därav 3 öre skäligen kunde vara tomträttsavgift samt återstoden

gå till återbetalningen av förenämnda lån, ävensom till någon mindre del till

föreningen såsom bidrag till föreningens förvaltningskostnader. Härigenom

skulle staten kunna tillföras en icke obetydlig årlig vinst av ifrågavarande

område.

För att befordra tomträttsupplåtelser på dessa villkor synes staten,

yttrar föreningen vidare, fortfarande böra bevilja byggnadslån från lånefonden

för tjänstemannasamhället vid Mörby på samma villkor som till

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 96 käft. (Nr 139.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung}. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

statens tjänstemän, eventuellt med den skärpningen, att lånen skulle löpa

med 5 procent ränta.

Huruvida det kan vara möjligt eller lämpligt att, liksom det medgivits

att under vissa förutsättningar från staten tillhöriga fastigheter invid

Trollhättan försälja områden och tomter, lämna liknande medgivande

beträffande tomter och områden inom Mörbyområdet, är ett ämne, säger

föreningen, som den ej anser sig kunna ingå på.

Skulle emellertid omständigheterna föranleda till ändring av bestämmelserna

för upplåtelse av mark från det till föreningen överlåtna området

vid Mörby, så att dylik upplåtelse kan ske även till andra än statstjänstemän,

följer därav självfallet, enligt föreningens åsikt, att de statstjänstemän,

som redan fått eller framdeles kunna få tomträttsupplåtelser

därstädes, må kunna på de ändrade villkoren överlåta sina tomträtter

även till andra än statens tjänstemän.

Under anslutning till vad sålunda anförts, har föreningen i underdånighet

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte taga den här ovan behandlade

frågan i övervägande för att, därest de synpunkter, som nu framhållits,

skulle anses värda beaktande, hos riksdagen utverka bemyndigande att,

där så kan finnas erforderligt, medgiva föreningen rätt att överlåta tomträtter

till tomter inom Mörbyområdet även till andra svenska medborgare

än statstjänstemän på de ändrade villkor, som därför skäligen kunna bestämmas.

Erfarenheten från Mörby angränsande villasamhällen har givit vid

handen, anför föreningen vidare, att många personer, som antingen ej

haft råd att förvärva ett eget hem utom huvudstaden eller av skilda anledningar

ej kunnat stadigvarande binda sig vid en viss plats, likväl önskat

genom hyresavtal för längre eller kortare tid komma i besittning av

bostad, helst i enfamiljshus, utanför huvudstaden för att få bättre bostadsförhållanden,

än där i allmänhet erbjudas. Då tillfällen att hyra dylika

bostäder i villastäderna äro jämförelsevis få, har föreningen trott, att utflyttningen

till Mörby kunde främjas genom att föreningen läte uppföra

några lämpliga, mindre bostadshus, avsedda för uthyrning, under förmodan,

att i många fall hyresgäster, som funne trevnad i en sådan bostad,

efter någon tid skulle vilja övertaga tomträtten till tomt och hus. Föreningen

har emellertid mycket begränsade kapitaltillgångar och nödgas

alltså för genomförande av dylika byggnadsföretag i stor utsträckning anlita

lån, därvid föreningen, så som vid avgivande av proposition i Mörbyfrågan

till 1911 års riksdag förutsattes, har förmånen att vända sig till

staten såsom långivare med utsikt att få lån intill 75 procent av byggnadskostnaden.

Men då det icke ens med denna höga lånemarginal är

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

10

för föreningen möjligt att i någon avsevärd omfattning inlåta sig på en

sådan byggnadsverksamhet, som här nu omnämnts och som synes kunna

gagna statens intressen lika mycket som föreningens, har föreningen till

sist hemställt, att Kungl. Maj:t måtte utverka bemyndigande för föreningen

att för sådant ändamål erhålla lån intill 90 procent av byggnadskostnaden.

Statskontoi’et har uti avgivet utlåtande erinrat, att såväl av vissa

uttalanden i det statsrådsprotokoll, som åtföljde propositionen till 1911 års

riksdag, som av riksdagens skrivelse i ämnet med all tydlighet syntes

framgå, att de vid samma riksdag beslutade åtgärderna vidtagits i syfte

att bereda statens tjänstemän i huvudstaden med omnejd tillfälle att på i

ekonomiskt avseende särskilt fördelaktiga villkor förvärva egna hem, samt

att man därvid ansåge sig kunna utgå från det antagande, att man kunde

förvänta en betydande anslutning från tjänstemännens sida till förverkligande

av detta mål. På samma gång förutsattes dock, att dessa åtgärder icke

borde sträcka sig längre än att de medel, som staten ställde till förfogande

för detta ändamål, borde bliva fullt räntebärande och staten hållas

skadeslös för sina uppoffringar.

Erfarenheten, så vitt sådan hittills kunnat vinnas, har, fortsätter

statskontoret, ådagalagt, att den väsentliga förutsättning, under vilken berörda

åtgärder beslutats, icke förefanns i närmelsevis den omfattning som

man föreställt sig.

Av de nu föreslagna ändringarna i upplåtelse- och lånevillkoren äro,

framhåller statskontoret, vissa av principiell innebörd, i det att med deras bifallande

skulle uppgivas själva grunden för statens initiativ till bildandet

av denna egnahemsförening, vilken sedermera vore att likställa med egnahemsföreningar

i allmänhet.

Huruvida tiden redan nu är inne att övergiva den tanke, som givit

upphov till den första inom landet bildade föreningen av detta slag, har

statskontoret icke tilltrott sig att avgöra och anser sig på grund härav

icke böra göra någon vidare erinran mot förslaget i denna del, helst en

utvidgning av tillfällena till upplåtelser av ifrågavarande tomter möjligen

skulle för staten medföra utsikt att återbekomma de medel, som nedlagts

på ordnandet av detta område.

De övriga medgivanden, som ifrågasättas, synas statskontoret icke

vara av betydelse ur principiell synpunkt utan böra betraktas såsom jämkningar

i de nu uppställda lånevillkoren, vilka jämkningar staten knappast

torde hava anledning att motsätta sig, därest förhoppning förefinnes, att

efterfrågan på tomter därigenom skulle bliva större.

Utlåtande

v statskontoret.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

Framställ- Uti en sedermera den 22 februari 1913 ingiven skrift har tjänste
befrielse

mannasamhällets vid Mörby egnahemsförening erinrat, att, enligt vad

från er- föreningen förut meddelat, endast en ringa del av de tomter inom

teto^rlws^t)änstemannasamhället vid Mörby, som till föreningen med tomträtt uppavgift

för låtits, blivit upptagna.

OWtomter.a Enligt tomträttsavtal med staten skulle, fortsätter föreningen, det

åligga densamma att erlägga tomträttsavgift för samtliga tomter med 1,489

kronor 84 öre. Men då föreningen i sin tur i tomträttsavgift för närvarande

ej får in mera än omkring 12 procent av nämnda belopp, skulle

föreningen av egna tillgångar betala resten.

Föreningens tillgångar utgöras, uppgiver föreningen, endast av influtna

inträdesavgifter, något mera än 2,000 kronor, och skulle alltså detta

kapital inom kort åtgå för erläggande av tomträttsavgifterna. Föreningen

har därför ansett sig våga ifrågasätta att befrias från en dylik förlust; och

har föreningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att föreningen

erlägger tomträttsavgift endast för de tomter, som blivit upptagna och för

vilka föreningen i sin tur får någon inkomst.

Sedan statskontoret avgivit sitt utlåtande samt vederbörlig beredning

av ärendet ägt rum inom civildepartementet, hade tiden så långt

fortskridit, att proposition svårligen kunde avlåtas till 1913 års riksdag.

Skäl torde även hava förelegat att dröja något med eventuell framställning

till riksdagen för att utröna, om icke till äventyrs, sedan samhället

blivit fullt ordnat, tillslutningen till detsamma bleve livligare, så att ändring

av den ursprungliga planen kunde undvikas.

Utarrende- För att befordra upplåtelsen av tomter har Kungl. Maj:t även på

rtn9 ““tom'' framställning av föreningen vidtagit viss åtgärd.

Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 8 maj 1913 framhöll föreningen,

att, sedan byggnadsverksamheten inom tjänstemannasamhället fortgått

å olika delar av området, det visat sig, att några tomter till följd av

grundförhållanden eller sämre belägenhet ej äro begärliga såsom byggnadstomter,

men däremot väl skulle lämpa sig antingen för trädgårdsland eller till

en i vissa fall önskvärd tillökning av en förut med tomträtt upplåten tomt.

Då det vid den ringa anslutning, som föreningen hittills vunnit, är

synnerligen önskvärt att begagna varje tillfälle till erhållande av inkomst

av de till föreningen upplåtna tomterna, har det, fortsatte föreningen, ifrågasatts,

att tillstånd skulle lämnas föreningen att utarrendera tomter av

nu angivna beskaffenhet till förutvarande tomträttsinnehavare mot minst

samma avgifter, som äro bestämda för tomträttsupplåtelser.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

21

Tiden för en sådan nyttjanderätt ansåg föreningen kunna sättas till

högst den för nyttjanderätt av fast egendom i lag bestämda, men för att

bereda föreningen möjlighet att vid eventuellt ökad efterfrågan på tomträtter

inom området även före nyttjanderättstidens slut återfå tomten, syntes

det föreningen vara nödvändigt att vid utarrenderingen härom göra

förbehåll, därvid dock bestämmelser om viss ersättning för å tomten gjorda

anläggningar vore lämpliga.

Föreningen anhöll därför, att Kungl. Maj:t måtte lämna föreningen

tillstånd att utarrendera tomter inom tjänstemannasamhället vid Mörby

under de förutsättningar, som nu angivits.

Med anledning av föreningens berörda framställning medgav Kungl.

Maj:t den 16 maj 1913, att egnahemsföreningen finge till medlem i föreningen,

vilken innehade tomträtt till tomt inom egnahemssamhället, genom

arrende upplåta ytterligare en tomt inom samhället utan hinder därav, att

sammanlagda arealen av den med tomträtt och den på arrende upplåtna

tomten möjligen komme att överstiga 2,000 kvadratmeter. Avgifterna för

sålunda utarrenderade tomter finge icke understiga dem, som erlades för

med tomträtt upplåtna tomter. I arrendeavtalen skulle föreningen förbehålla

sig samt Kungl. Maj:t och kronan rätt att även före den i avtalen

bestämda arrendetidens utgång, sex månader efter uppsägning, återtaga utarrenderad

tomt mot skyldighet att i den ordning det med föreningen upprättade

tomträttsavtalet av den 7 maj 1912 bestämde, utgiva ersättning för

sådan å tomten verkställd anläggning, för vilken gottgörelse enligt tomträttsavtalet

skulle utgå. Verkställdes å utarrenderad tomt anläggning av

sådan beskaffenhet, att, enligt tomträttsavtalet eller av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser, lösen därför skulle av staten erläggas, därest området

av staten återtoges, skulle, såvida i dylikt fall skulle kunna påkallas lösningsskyldighet,

värdet av sådan anläggning fastställas på sätt i tomträttsavtalet

vore stadgat i fråga om anläggning å med tomträtt upplåten tomt.

På grund av berörda medgivande har av föreningen utarrenderats

tomter till en sammanlagd areal av omkring 7,000 kvadratmeter. Vidare

hava enligt av föreningen lämnad uppgift, sedan föreningen den 15 oktober

1912 ingav sin första framställning, följande tomter upplåtits med tomträtt

nämligen:

Tomtnummer. Areal kvm.

78

2,175

1,900

810

86, 87 .

117 .

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

Tomtnummer.

Areal kvm.

125

136

137

142

145

157

159

161

166

. . . 1,847

. . . 1,224

. . . 1,136

. . . 1,211

. . . 1,462

. . . 2,074

. . . 1,562

. . . . 808

. . . . 1,505

Summa 17,714

Sammanlagda upplåtna tomtarealen uppgår sålunda till omkring

55,000 kvadratmeter eller till något mer än Vs av hela tomtarealen.

Ansökning

om anstånd

med erläggande

av

ränta och

amortering

å lån för

anläggning

av vägar

m. m.

Slutligen har föreningen i eu den 15 januari 1914 dagtecknad skrift

gjort framställning rörande anstånd med erläggande av viss del av annuiteten

å lånet för anläggning av vägar m. in.

Föreningen har därvid till en början erinrat, att Kungl. Maj:t genom

nådigt brev den 29 mars 1912 ur lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby beviljat föreningen ett lån å 330,000 kronor att användas till

anläggning av vägar och öppna platser samt vatten- och avloppsledningar

inom samhället. Såsom villkor för lånet har Kungl. Maj:t bland annat

föreskrivit, att å lånet skall erläggas ränta efter 4V2 % om året, och

att detsamma skall enligt en av Kungl. Maj:t fastställd plan amorteras

under en tid icke överstigande 40 år. Annuiteten, som utgör 5,66 % å

lånebeloppet, skall första gången erläggas sedan tre år förflutit från lyftningsdagen.

Till följd härav åligger det föreningen att den 17 maj 1915 inbetala

18,678 kronor och därefter årligen samma belopp till och med år 1951.

Sedan denna annuitet fördelats på hela den till föreningen upplåtna

tomtarealen, 248,307 kvadratmeter, med ej fullt 8 öre per kvadratmeter,

har, meddelar föreningen, i tomträttsavtal mellan föreningen och enskilda

tomträttshavare intagits åläggande för dem att under 40 år från upplåtelsen

erlägga den på vederbörande tomt efter dess areal belöpande andel

av ifrågavarande lån.

I den mån tomterna ej bliva upptagna uppstår, påpekar föreningen,

vid sådant förhållande för föreningen vid annuitetens erläggande en brist,

som föreningen ej har egna medel att täcka. Så snart det blev uppenbart,

att till följd av den ringa anslutningen till föreningen en sådan brist

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majdi nåd. proposition nr 139.

skulle uppstå, skyndade föreningen att hos Kungl. Maj:t anmäla förhållandet

och göra framställning om ändrade bestämmelser för upplåtelse av

tomter vid Mörby för att därigenom vinna ökad anslutning till föreningen.

Avgörandet av detta ärende har emellertid, fortsätter föreningen,

blivit uppskjutet, så att fara synes vara för handen, att icke ens med ändrade

tomträttsbestämmelser så många tomter skola före den 17 maj 1915

bliva upptagna, att därpå belöpande andelar tillsammans med redan erlagda

avgifter kunna förslå till betalande av första annuiteten.

Föreningen har därför i underdånighet anhållit, att hos riksdagen

måtte utverkas bemyndigande för Kungl. Maj:t att, om så skulle erfordras,

medgiva anstånd med erläggande av högst så stor andel av annuiteten för

här ovan omförrnälda lån, som kan belöpa på icke upplåtna tomter, mot

det att föreningen på icke erlagd del av annuiteten betalar en ränta

efter 5 %.

Förutsättningen för att föreningen skall kunna förränta och amortera

det av staten för områdets iordningställande beviljade lånet är givetvis, att

tomterna inom en någorlunda kort tid kunna av föreningen upplåtas. Då

nu föreningen meddelat, att, om ändring icke vidtages i tomträttsvillkoren,

föreningen har föga utsikt att kunna under innevarande år finna

avsättning för ens så många tomter som under år 1913, torde det vara

nödvändigt att ändra de bestämmelser, som för närvarande gälla för bosättning

inom samhället.

Den tanke, som låg till grund för statsmakternas beslut år 1911 att

skapa ett egnahemssamhälle å kronoegendoinen Mörby, var otvivelaktigt

att därigenom i någon mån lätta de tryckande hyresförhållandena inom

huvudstaden för statens egna tjänstemän. Detta i och för sig synnerligen

behjärtansvärda önskemål har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,

hittills ej i någon större utsträckning kunnat fullföljas. Villigheten att

slå sig ner i tjänstemannasamhället har tydligen blivit avsevärt mycket

mindre, än de provisoriska teckningslistorna låtit förmoda, och detta oaktat

föreningen torde ha lyckats ordna byggnadsverksamheten jämförelsevis billigt.

Det synes därför vara klart, att, om man skall kunna motse någon

kraftigare utveckling inom sådan tid, att staten undviker förluster å det

redan nedlagda kapitalet, vissa ändringar i grunderna måste ske, även om

därigenom huvudsyftet med företaget i viss mån skulle skjutas i bakgrunden.

Departe
ments
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

Bristande Bland skalen till det ringa antalet tomtupplåtelser har föreningen

komntomU till en början framhållit, att bristande kännedom om betydelsen av det

rättsinsti- nya tomträttsinstitutet sannolikt för åtskilliga spekulanter vant anledning

tutet. tvekan att bosätta sig inom tjänstemannasamhället. Äganderätt till

tomtområdet skulle således av många anses vara den första betingelsen för

uppförande av ett eget hem. Någon ändring av upplåtelseformen för

tomterna anser jag mig emellertid icke böra föreslå. Förutsättningen för

det låga värde, som åsätta marken, har just varit, att genom användande av

tomträttsinstitutet den blivande jordvärdestegringen skulle komma det allmänna

till godo.

Medgivande

för icke

statstjänsteman

att förvärra

tomträtt.

Däremot anser jag det kunna ifrågasättas, om icke en ändring bör

vidtagas i de, såsom föreningen påpekat, i visst avseende stränga tomträttsvillkoren,

vilka i icke ringa mån torde föranlett den bristande anslutningen.

På det ändamålet med upplåtelsen av tjänstemannasamhället måtte

även för framtiden bibehållas, har i avtal med egnahemsföreningen

stadgats, att, med vissa undantag, när avliden tomträttshavare efterlämnar

änka eller arvingar samt då tomträtt säljes exekutivt, tomträtt

eller nyttjanderätt till tomt endast må förvärvas av medlem i egnahemsföreningen.

Enligt de av Kungl. Maj:t för föreningen fastställda stadgar

får till medlem av föreningen endast antagas den, som har fast anställning

i statens tjänst eller efter att hava innehaft sådan anställning åtnju
-

ter pension.

Tjänsteman, vilken uppfört ett eget hem på Mörby men till följd

av förändrad tjänstgöring eller av annan anledning behöver flytta tillbaka

till Stockholm, är alltså vid uppsökande av någon, som vill köpa hans hus

och övertaga tomträtten, hänvisad till en synnerligen begränsad krets av

spekulanter. Icke osannolikt är, att han på grund därav nödgas sälja sitt

hus till underpris. Av egnahemsföreningens skrift framgår också, att

tjänstemän, vilka gjort förfrågan rörande förvärvande av tomter inom

tjänstemannasamhället, i allmänhet hava den uppfattningen, att de genom

att övertaga tomträtt till en tomt inom samhället binda sig vid densamma

för sin återstående livstid och att många med anledning därav icke

vågat uppföra någon byggnad inom tjänstemannasamhället.

Något gynnsammare är den ställd, som avgår från tjänst utan pension

eller transporteras till annan ort, i det att föreningen då är pliktig

att övertaga tomträtten samt utgiva ersättning för å tomten befintliga

byggnader in. in. med belopp, som bestämmes i avtal mellan föreningen

och dess medlemmar. I enlighet med vad som angavs i de tillämnade

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majds nåd. proposition nr 139.

grunderna för tcmträttsupplåfelse, som meddelades riksdagen, förbehålle

sig dock föreningen att i sådant fall endast utgiva lösen med 90 procent

av värdet av byggnader in. in. Om en tomträttshavare icke själv lyckas

anskaffa någon, som till fulla värdet övertager hans byggnader, gör han

alltså även i detta fall förlust.

De sålunda framhållna svårigheterna att vid behov överlåta tomträtten,

skulle väsentligt minskas, om, såsom föreningen hemställt, tomträtten

finge upplåtas även till annan än statstjänsteman. Den ursprungliga planen

med tjänstemannasamhället skulle visserligen härigenom rubbas, men då anslutningen

till tjänstemannasamhället icke blivit tillräckligt stor, synes dock

möjlighet böra förefinnas att åtminstone i vissa fall upplåta tomträtt till

annan än statstjänsteman. Medgivande härtill torde därför böra begäras

hos riksdagen. Några mera betydande invändningar lära icke kunna göras

mot en sådan ändring av planen. Om statens tjänstemän ej, sedan samhället

numera fullt ordnats, i tillräcklig omfattning begagna sig av det

gynnsamma tillfälle, som erbjudits dem att skaffa sig billiga och sunda

bostäder, synas andra svenska medborgare böra få tillgodogöra sig de fördelar,

som uppförande av ett eget hem inom tjänstemannasamhället innebär.

Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra, att vid tomtupplåtelse å

statens egnahemsområden i Trollhättan någon annan skillnad icke göres

mellan personer, som äro anställda i statens tjänst eller ej, än att de förra

hava företräde till erhållande av byggnadslån. I Tyskland upplåter staten

till bostadsföreningar och dylika sammanslutningar av i statens tjänst anställda

arbetare, hantverkare eller lågt avlönade tjänstemän fastigheter med

Erbbaurecht, motsvarande vår tomträtt, för uppförande av bostadslägenheter.

Jämväl byggnadslån kunna av sådana sammanslutningar erhållas från därför

anvisade medel. I de avtal, som ingås med vederbörande förening, stadgas,

att, om inom viss bestämd tid våningarna icke kunna uthyras till personer,

för vilka de äro avsedda, föreningen har fria händer att upplåta lägenheterna

till andra.

Om alltså en sådan ändring vidtages i tomträttsvillkoren för tjänstemannasamhället

vid Mörby, att tomträtt får vare sig av enskild tomträttshavare

eller av föreningen överlåtas på annan än statstjänsteman, skulle

kunna ifrågasättas att meddela bestämmelser, varigenom rätten för icke

statstjänstemän att bosätta sig på Mörby inskränktes till sådana svenska

medborgare, för vilka ett verkligt behov finnes att skaffa sig billiga bostäder.

Man skulle exempelvis från förmånen att erhålla tomträtt å Mörby

kunna utesluta dem, vilkas inkomster taxerats över ett visst belopp.

Oavsett svårigheten att riktigt uppdraga en sådan gräns, torde en sådan

bestämmelse vara obehövlig. Den fastställda storleken på tomterna samt

Bihang till senare riksdagens •protokoll 1914. 1 saml. 96 käft. (Nr 139.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts nåd. -proposition nr 139.

Inskränkningar

i

rätten för

begränsningen av det belopp, som får åtnjutas i byggnadslån, torde nämligen

medföra, att i regeln endast personer med inkomst motsvarande

statstjänstemäns skola firma med sin fördel förenligt att slå sig ned på

Mörby.

•/

Däremot synes, på sätt egnahemsföreningen själv antytt, tomträttshavare,

som icke äro anställda i statens tjänst, ej böra komma i åtnjutande

av fullt samma fördelar, som bjudas statstjänare. Dessa betala nu

för de till dem upplåtna tomterna en årlig avgift av 9 öre per kvadratmeter.

Härav motsvarar ett öre den tomtråttsavgift, som egnahemsföreningen

skall betala till staten, medan återstoden utgöres av ränta och amortering

å det lån, som staten beviljat för anläggning av vägar samt vattenok

avloppsledningar m. m. Föreningen har nu ansett lämpligt, att tomträttsavgiften

för icke statstjänstemän höjes till 3 öre per kvadratmeter.

Om härtill lägges en av föreningen till 9.5 öre per kvadratmeter beräknad

avgift för ränta och amortering å kostnaden för vägar samt vatten- och

avloppsledningar m. m. samt bidrag till föreningens administrationskostnader,

skulle en icke statstjänare för sin tomt årligen få erlägga 12.5 öre

per kvadratmeter d. v. s. 5 procent å ett till 2 kronor 50 öre kvadratmetern

beräknat markvärde. Vid jämförelse med tomtpriset inom angränsande

villasamhällen torde en sådan avgift icke vara för hög, även

om man tager i betraktande tomträttens mindre begärlighet än äganderätten.

Den ökade tomträttsavgiften för tomter, som upplåtits till andra än statstjänstemän,

bör av egnahemsföreningen redovisas till staten. I den mån

föreningens tomträttsavgift till staten enligt bestämmelsen i tomtråttsavtalet

höjes, böra även de tomträttsavgifter, som skola betalas av andra än statstjänstemän,

undergå motsvarande ökning.

Då det fortfarande lärer vara så gott som omöjligt att i vanliga

penninginrättningar erhålla lån mot tomträtt, torde även icke statstjänstemän,

om till sådana komma att upplåtas tomter inom tjänstemannasamhället

vid Mörby, böra erhålla lån från den av riksdagen anvisade lånefonden

för nämnda tjänstemannasamhälle. Därvid torde dock, på sätt

föreningen framhållit, den ränta, som skall erläggas till staten, kunna höjas

till 5 procent eller V2 procent mera än den, som betalas av statstjänstemän.

I övrigt synas de nu gällande lånevillkoren böra lända till efteirättelse.

I likhet med vad som gäller beträffande statens egnahemssamhällen

vid Trollhättan, torde statstjänstemän böra hava företräde till erhållande

av byggnadslån.

Skulle staten utan några särskilda inskränkningar medgiva, att tomter

inom tjäntemannasamhälle finge upplåtas till andra än statstjänstemän,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungi. Mcijits nåd. proposition nr 139.

skulle man emellertid alltför mycket avvika från själva ändamålet med icke stats
Kqmhällpt

tjänstemän

samnaliet. _ att förvärva

till en början lärer därför böra stadgas begränsning av föreningens tomträtt

rätt att till annan än statstjänsteman upplåta tomträtt inom tjänstemanna- tjänstesamhället.

Sålunda skulle kunna föreskrivas, att föreningen icke utan mannasamKungl.

Maj:ts samtycke må till annan än statstjänsteman upplåta tomt- häUet

rätt, om sammanlagda arealen av de tomter, som förut innehavas av icke

statstjänare, överstiger 1/i av hela tomtarealen. Däremot synes någon inskränkning

icke böra göras uti den ifrågasatta rätten för enskilda tomträttshavare

att överlåta sina tomträtter även till annan än statstjänsteman.

Vidare synes lämpligt att vidtaga åtgärder för att befordra, att till

andra än statstjänstemän upplåtna tomter vid ombyte av tomträttsbavare

överlåtas till statstjänare. I sådant syfte skulle kunna föreskrivas och i

vederbörande tomträttsavtal intagas bestämmelse att, om någon vill till

annan än statstjänsteman överlåta tomträtt inom egnahemssamhället, han

skall hembjuda föreningen att på de villkor, som han av annan betingat

Big, övertaga tomträtten, samt att inskrivning av överlåtelse ej må ske,

förr ån den nya tomträttshavaren visat, att sådant hembud skett. Införes

en dylik hembudsskyldighet, skulle en statstjänsteman, som önskar förvärva

eget hem på Mörby, kunna, om ingen för honom lämplig obebyggd

tomt finnes, anmäla sig hos egnahemsföreningen, som, då hembud av tomträtt

gjordes, skulle underrätta tjänstemannen om, på vilka villkor han

kunde övertaga tomrätt till redan bebyggd tomt. Därest ingen spekulant

för tillfället funnes, skulle föreningen, om den så ansåge lämpligt,

kunna för egen räkning inlösa tomträtten och uthyra den å tomten uppförda

byggnaden, tills någon tjänsteman ville förvärva den. Sedan tomträtt

sålunda övertagits av en statstjänsteman eller av föreningen, skulle

tomträttsavgiften och räntan å byggnadslånet från och med nästa månad

sänkas till de belopp, som gälla för statstjänstemän. Härigenom skulle

en statstjänsteman eller föreningen alltid komma att innehava tomträtten

på något fördelaktigare villkor än den, som icke år statstjänsteman. Möjligen

skulle därför tjänstemän eller föreningen ofta finna det med sin fördel

förenligt att begagna sig av den medgivna företrädesrätten att få tomträtt

på sig överlåten, och på detta sätt skulle tomträtter, som upplåtits till andra

än statstjänstemän, åter enligt den ursprungliga planen komma i statstjänares

besittning.

Därest på det sätt, för vilket jag här ovan redogjort, även icke

statstjänare beredas tillfälle att övertaga tomträtter å Mörby, synas de

tjänstemän, med vilka tomträttsavtal redan avslutats, böra, om de därom

framställa begäran, få dessa avtal så ändrade, att de på samma villkor

s. 28 Kontrollera mot PDF

Ändring av

föreningens

skyldighet

att inlösa

tomträtter.

Ifrågasatt

ökning av

belåningsvärdet

å

byggnader.

28 Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

som ny tomträttshavare få rätt att till icke statstjänstemän överlåta

sina tomter.

Erhålles tillstånd att till annan än tjänsteman överlåta tomträtt,

synes den föreningen nu ålagda skyldigheten att, ifall tomträttshavare

avlider eller transporteras till annan ort, övertaga tomträtten och inlösa

därtill hörande byggnader m. m. kunna upphöra. Tomträttshavare, som

avgår från tjänst utan pension, skulle givetvis, om ändringen kommer

till stånd, äga rätt att bibehålla sin tomträtt, varför föreningens nuvarande

lösningsskyldighet gent emot sådan tomträttshavare skulle försvinna.

För tjänstemän, med vilka tomträttsavtal redan avslutats, bör deri

av mig nyss förordade rätten att få avtalen så ändrade, att de få överlåta

sina tomter till andra än statstjänstemän, göras beroende av, att de

tillika medgiva den nu ifrågasatta ändringen av föreningens inlösenskyldighet.

Egnahemsföreningen har ytterligare framhållit, att många befattningshavare,

som uttalat livlig önskan att kunna få ett eget hem å Mörby, förklarat

sig ej hava disponibelt det kapital, som utöver statslånet erfordras

för byggnadsföretag därstädes. Föreningen har med anledning därav

ifrågasatt, att det belopp, vilket staten beviljar som lån och som för närvarande

får uppgå till högst tre fjärdedelar av byggnadskostnaden, måtte

kunna i fall av behov ökas till exempelvis 90 procent av samma kostnad.

Därvid har föreningen åberopat, att i Tyskland lån för uppförande av

bostadsbyggnader för tjänstemän beviljas intill 90 procent av värdet.

De villkor, som gälla för lån till sådana byggnader, äro emellertid

väsentligt olika dem, som tillämpas vid Mörby. Sålunda kunna lån endast

erhållas för att anordna lämpliga småvåningar för arbetare, hantverkare

och ringa avlönade tjänstemän, anställda i statens verk eller förvaltningar.

Jämväl i övrigt äro förhållandena beträffande omförmälda byggnadslån i

Tyskland olika mot dem, som föreskrivits för lån från lånefonden för

tjänstemannasamhället vid Mörby.

Såväl för de lån, som för uppförande av bostadslägenheter beviljas

från statens egnahemslånefond, som för dem, vilka av vattenfallsstyrelsen

utlämnas för uppförande av byggnader å statens egnahemsområden i Trollhättan,

gäller emellertid, i likhet med för byggnadslånen från omförmälda

lånefond för tjänstemannasamhället vid Mörby, att lånen icke få överstiga

tre fjärdedelar av byggnadskostnaden, vartill beträffande lån från egnahemslånefonden

lägges värdet av tomten. Utan synnerligen tvingande

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 139.

29

skal lär icke böra göras något undantag från denna allmänna regel. För

att staten icke skall behöva riskera att få övertaga egnahemsbyggnader

till följd av att deras ägare icke kunnat fullgöra sina åtagna förpliktelser,

synes det vara av vikt, att man icke eftergiver på fordringen, att egnahemsbyggarne

själva hava något i förhållande till lånet icke allt för obetydligt

kapital att skjuta till. Jämväl för egnahemsföreningen, som skall

i första hand gent emot staten ansvara för förräntning och amortering av

utlämnade lånebelopp, torde det vara av betydelse, att berörda förutsättning

är för handen.

Däremot synes kunna ifrågasättas att i någon mån tillmötesgå föreningens

framställning om utlämnande av lån till något högre procent av

byggnadskostnad^ än det fastställda, på det att föreningen måtte kunna

uppföra några mindre byggnader för uthyrning. Föreningen har meddelat,

att erfarenheten från Mörby angränsande villasamhällen givit vid handen,

att många personer, som antingen ej hava råd att förvärva eget hem utom

huvudstaden eller av skilda anledningar icke kunna stadigvarande binda

sig vid en viss plats, likväl önskat genom hyresavtal för längre eller

kortare tid komma i besittning av bostad, helst enfamiljshus. Föreningen

har därför trott, att utflyttningen till Mörby skulle kunna befrämjas genom

att föreningen läte bygga några mindre hus, avsedda för uthyrning.

Det är föreningens avsikt att nu uppföra 7 egnahemsbyggnader. Av dessa

skulle 3, om 5 rum och kök, vardera kosta omkring 11,000 kronor, 2, om

4 rum och kök, vardera omkring 9,500 kronor samt 2, om 3 rum och kök,

vardera omkring 7,000 kronor. Kostnaden per eldstad skulle alltså i medeltal

bliva omkring 1,800 kronor. För att möjliggöra uppförandet av

dessa byggnader, har föreningen anhållit att för desamma erhålla lån till

90 procent av byggnadskostnaden. Så snart tillfälle erbjuder sig, ämnar föreningen

avyttra de tillämnade byggnaderna. När en byggnad sålts, skulle

den del av det icke amorterade statslånet, som tilläventyrs överstiger 75

procent av värdet, genast till staten återbetalas.

Endast beträffande ett mindre antal av föreningen uppförda byggnader

lär det kunna ifrågasättas att medgiva undantag från eljest gällande

föreskrifter om utlämnande av lån. Under förutsättning härav och

att Kungl. Maj:ts samtycke i varje särskilt fall inhämtas, så att de bestämmelser,

som kunna erfordras utöver de eljest gällande, måtte kunna

meddelas, synes mig någon större betänklighet icke böra möta mot föreningens

ifrågavarande framställning. Givetvis bör den för tjänstemannasamhället.

föreskrivna allmänna regeln, att det högsta värde, som för

varje byggnad får läggas till grund för belåningen, icke må överstiga

15,000 kronor, även i dessa fall tillämpas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Befrielse

från erläggande

av

tomträttsavgift

för

oupptagna

tomter.

Uppskov

med erläggande

av

Kungl. Maj:ts nåd. preposition Nr 139.

Föreningen har vidare anhållit om befrielse från erläggande av

tomträttsavgift för andra tomter än dem, som blivit upptagna och för vilka

föreningen alltså får inkomst. Med anledning härav tillåter jag mig

erinra, att, enligt det med föreningen upprättade tomträttsavtalet, föreningen

skall för hela det till föreningen upplåtna området betala en årlig tomträttsavgift

av 1,489 kronor 84 öre, med rätt för staten att vart tjugonde

år höja denna tomträttsavgift med högst 10 procent. Tomträttsavgiften

för de tomter, som föreningen överlåtit på sina medlemmar, uppgår till

329 kronor 18 öre. Slutligen har föreningen för avsikt att bebygga

tomter, för vilka sammanlagda tomträttsavgiften belöper sig till 60 kronor

93 öre. Arrendeavgiften för hela kronoegendomen Mörbys öster om

Stockholm—Rimbo järnväg belägna del har beräknats till 800 kronor,

enligt vad som inhämtas av det vid propositionen om anordnande av

ifrågavarande egnahemssamhälle fogade statsrådsprotokollet för den 24

februari 1911. För den till egnahemsföreningen icke upplåtna större

delen av det östra området betalas nu en arrendeavgift av 1,000 kronor.

Aven om man tillämpar den vid tjänstemannasamhällets bildande följda

grundsatsen, att staten ej för detsamma skall göra någon ekonomisk

uppoffring, synes följaktligen den hjälp åt egnahemsföreningen, som ett

bifall till nu ifrågavarande framställning innebär, kunna försvaras, då

staten ändock från östra området av kronoegendomen skulle få större inkomst

än förut. Minskningen under några år av den bestämda tomträttsavgiften

skulle dessutom, om andra än tjänstemän få tillträde till samhället,

delvis uppvägas av de högre avgifter dessa skulle betala.

Om föreningens nu ifrågavarande framställning bifalles, vilket jag

anser mig kunna tillstyrka, bör tomträttsavgift betalas för tomt från och

med den månad, då tomträtten av föreningen till annan överlåtits eller

föreningen själv börjat uppföra byggnad å tomt. Skulle i enstaka fall

med föreningsstyrelsens medgivande enskild tomträttshavare påbörja byggnadsarbete

på tomt, innan tomträttsavtal med föreningen hunnit formligen

avslutas, bör tomträttsavgiften betalas från och med den månad, tomten

sålunda tagits i besittning. Med tomträttsavgift bör likställas arrende,

i de fall då tomt enligt förenämnda, av Kungl. Maj:t lämnade tillstånd

upplåtes med vanlig nyttjanderätt. Medgivandet torde beträffande nu oupptagna

tomter böra få återverkande kraft, så att föreningen för dessa befrias

från avgift, till dess sådan enligt de angivna reglerna skall betalas. Att

närmare bestämma desamma torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t.

Slutligen har föreningen meddelat, att det möjligen kan bliva nödvändigt

för föreningen att erhålla ytterligare uppskov med erläggande av

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 139.

ränta och amortering å det lån å 330,000 kronor, som beviljats föreningen

för anläggande av vägar samt vatten- och avloppsledningar inom

egnahemssamhället. Såsom förut erinrats har Kungl. Maj:t enligt riksdagens

medgivande beviljat uppskov under två år med erläggande av ränta

och amortering å detta lån. Då proposition avläts till 1911 års riksdag

om anordnande av ifrågavarande egnahemssamhälle, antog man, på grund

av det stora antalet tjänstemän, som provisoriskt antecknat sig för erhållande

av egna hem inom samhället, att samtliga tomter inom några få år

skulle bliva upptagna. Om detta antagande förverkligats, hade det beviljade

uppskovet med ränta och amortering under två år varit tillfyllest. De

annuiteter, som belöpte på tomter, vilka möjligen varit oupptagna, då betalningen

skulle börja, hade kunnat bestridas av de medel, som samlats under de två

första åren. Hela det belopp, som skall betalas i ränta och amortering å ifrågavarande

lån å 330,000 kronor, har nämligen av föreningen fördelats å

samtliga tomter i förhållande till deras areal, och från och med den dag

då tomträttsavtal uppgöres eller tomt av någon tages i besittning, erlägger

innehavaren till föreningen den på tomten belöpande annuiteten.

Enligt vad föreningen meddelat, har på detta sätt samlats enofond,

som den 31 december 1913 uppgick till 5,273 kronor 84 öre. Årliga

annuitetsbeloppet för nu upplåtna tomter uppgår till 4,082 kronor 64 öre.

Därest tillstånd erhålles även för icke statstjänstemän att förvärva tomträtt

på Mörby, är det möjligt, att tomtupplåtelsen kan gå så hastigt, att med

anlitande av denna fond för betalning av annuiteter, som belöpa å oupptagna

tomter, föreningen kan i behörig ordning fullgöra inbetalningen av

hela det annuitetsbelopp, 18,678 kronor, som föreningen skall första

gången den 17 maj 1915 och sedermera årligen erlägga till statskontoret.

Kan emellertid under innevarande år icke upplåtas ett avsevärt antal tomter,

blir det antagligen omöjligt för föreningen att under några år, till

.dess större delen av tomterna blivit upptagen, erlägga annuitetsbeloppen

i deras helhet. För att icke till äventyrs nästa år behöva avlåta ny framställning

till riksdagen om ändring i villkoren för egnahemssamhället,

anser jag därför, att redan nu bör begäras tillstånd för Kungl. Maj:t att,

om så erfordras, medgiva anstånd med högst så stor del av annuiteten,

som belöper på oupptagna tomter. Men då det är meningen, att tjänstemannasamhällets

anordnande icke skall medföra några utgifter för statsverket,

bör föreningen enligt sitt åtagande förpliktas att å icke erlagda

annuitetsbelopp betala 5 procent ränta från förfallodagen, till dess likvid sker.

Om så erfordras, bör dock anstånd med räntornas erläggande kunna medgivas.

ränta och

amortering

å lån för

anläggning

av vägar

in. in.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 139.

Med anledning av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

l:o) att tomträtt eller nyttjanderätt till tomt inom

tjänstemannasamhället vid Mörby må under de i statsrådsprotokollet

angivna villkor upplåtas även till svensk

medborgare, som icke har fast anställning i statens

tjänst eller efter att hava innehaft sådan anställning

åtnjuter pension från staten;

2:o) att från den av riksdagen anvisade lånefonden

för tjänstemannasamhället vid Mörby må, under

iakttagande av de bestämmelser Kungl. Maj:t för varje

särskilt fall meddelar, till tjänstemannasamhällets egnahemsförening

för uppförande genom dess försorg av

några egnahemsbyggnader för uthyrning utlämnas byggnadslån

uppgående till högst 90 procent av den i vederbörlig

ordning fastställda byggnadskostnaden;

3:o) att föreningen befrias från erläggande av

tomträttsavgift för andra tomter, än som av föreningen

till annan överlåtits eller utarrenderats eller å vilka föreningen

påbörjat uppförande av byggnad; samt

4:o) att Kungl. Maj:t må, om så erfordras, bevilja

föreningen anstånd med erläggande av högst så stor andel

av annuiteten å det föreningen beviljade lånet för anläggning

av vägar m. m., som belöper på icke upplåtna tomter,

mot det att föreningen på icke erlagd del av annuiteten

betalar ränta efter fem procent från förfallodagen,

till dess likvid sker.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Adelgren.

Stockholm 1914. Kungl, Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

131215

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:126 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående ändring i grunderna för upplåtelse av tomträtt samt utlämnande av byggnadslån inom tj s. 10 i texten