Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt m. m

1914-05-29 · 71 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 70 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:144, Angående omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

1

Nr 144.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående omorganisation

av Chalmers tekniska läroanstalt m. m., given

Stockholms slott den 29 maj 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels, med förändrad benämning å Chalmers tekniska läroanstalt, godkänna

den i berörda statsrådsprotokoll av departementschefen förordade

staten för Chalmers tekniska institut, att tillämpas från och med år 1915,

jämte i protokollet omförmälda, för åtnjutande av i staten för ordinarie

befattningshavare upptagna avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser,

dels föreskriva, att en var, som med eller efter 1915 års ingång

tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska institutet, skall vara skyldig

att underkasta sig berörda villkor och bestämmelser,

dels medgiva, att de i staten upptagna ålderstilläggen må utgå av

det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg,

dels medgiva, att ur de besparingar, som under år 1915 uppkomma

å anslagen till undervisning i svenska och tyska språken samt historia och

geografi, ett belopp av högst 1,000 kronor må av Kungl. Maj:t användas

till resestipendier åt lärare vid institutet,

dels för tillämpning av nyssnäilmda stat, vars slutsumma med 40,400

kronor överstiger den nu gällande statens slutsumma, höja anslaget till

de tekniska läroverken, som vid bifall till vad i statsverkspropositionen

hemställts beträffande tekniska högskolan skulle ökas med 18,850 kronor,

med ytterligare 40,400 kronor, eller från nuvarande belopp av 721,925

kronor till 781,175 kronor,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 101 höft. (Nr 144.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

dels ock å extra stat för år 1915 anvisa:

till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 9,000

kronor för bibliotek, samlingar och laboratorier ett belopp av 6,000

kronor, samt

till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 12,000

kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett belopp av

6,000 kronor,

tillhopa 12,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. G. Westman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

3

Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 29 maj 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

V ENNERSTEN,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Westman anförde härefter:

Bland vårt lands tekniska läroanstalter intager, efter tekniska högskolan,

Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg det främsta rummet.

Denna läroanstalt, som är grundad på ett testamente av kommerserådet

William Chalmers den 11 juni 1811, var från början avsedd till

en praktisk fortsättningsskola, ett slags lärlingsskola, eller, som det då

hette, »Industrie Schole för fattiga barn, som lärt läsa och skriva», men

har småningom utvecklats till att därjämte vara en anstalt för meddelande

av teknisk undervisning av alltmera vetenskaplig läggning.

Det dubbla syftemål, som anstalten haft att främja, har tagit sig uttryck

dels i stadgarnas föreskrift, att den skall lämna såväl elementär som

vetenskaplig undervisning, dels även i dess alltifrån år 1852 stammande

och genom 1877 års stadgar uttryckligen fastslagna uppdelning i en lägre

och en högre avdelning.

Omorganisation

av

Chalmers tekniska

läroanstalt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Föregående

skeden av

omorganisationsfrågan.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

För inträde i den lägre avdelningen fordras, jämte 16 års ålder och

god frejd, endast att kunna läsa och skriva svenska samt känna de fyra

räknesätten i hela tal, vanliga bråk och decimalbråk. Avdelningens ändamål

är tvåfaldigt, nämligen att utbilda blivande förmän, verkmästare

och ritare samt att därjämte vara en förberedande skola för den högre

avdelningen.

För inträde i denna senare äro jämte ovannämnda fordringar uppställda

följande villkor: i matematik så stort kunskapsmått, som meddelas

vid rikets högre allmänna läroverk å latinlinjen B (enligt äldre examenshestämmelser);

huvuddragen av historien och geografien, särskilt fäderneslandets;

nöjaktig insikt i svenska språkets stavning och kommatering samt

förmåga att på modersmålet behandla ett lättare ämne och att någorlunda

ledigt översätta lättare tyska eller engelska författare. Undervisningen

skall avse att bibringa teknisk bildning av vetenskaplig art samt

att befordra för de industriella yrkena betydelsefull forskning.

För närvarande omfattar den lägre avdelningen 3 årskurser. Den

högre är fördelad i 6 sidoordnade fackskolor: den mekaniska fackskolan,

den elektrotekniska fackskolan, den kemiska fackskolan, husbyggnadsfackskolan

och skeppsbyggerifackskolan samt fackskolan för väg- och

vattenbyggnadskonst, av vilka de fem förra vardera omfatta 3 år, den

sjätte 4 år.

Anstaltens sålunda beskaffade organisation har givit anstalten en

särställning, som på grund av förhållandenas makt hotat att hindra en

välbehövlig snar omdaning av densamma. Trots de svårigheter, som

yppat sig för en omorganisation, har dock försök gjorts att genomföra

en sådan, och förslag härtill föreligger nu. Innan jag närmare ingår på

detta spörsmål, anser jag mig blott böra erinra om vissa under de senaste

åren vidtagna mått och steg till ordnande av vårt tekniska undervisningsväsen

i dess helhet. De svårigheter, som ställt sig i vägen för en påskyndad

omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt, skola härvid

komma till synes.

Samtidigt med att industriens betydelse för vårt lands ekonomiska

utveckling särskilt under de senaste årtiondena framstått allt klarare, hava

anspråken på förbättrad teknisk undervisning vunnit ökad styrka. Med

anledning av dessa krav tillsattes för några år sedan två kommittéer med

uppgift att undersöka den tekniska undervisningens behov och avgiva

förslag i avseende å deras tillfredsställande.

Den ena kommittén, tillsatt den 13 juli 1906, skulle avgiva betänkande

och förslag till ordnande av den högre tekniska undervisningen, medan den

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 144.

andra, vilken tillsattes den 4 oktober 1907, erhöll motsvarande uppdrag i

fråga om den lägre tekniska undervisning en. Förutom det att en kommitté,

som skulle förenat båda dessa uppgifter, torde ansetts hava fatt ett allt för

drygt arbete sig ålagt, är det ej uteslutet att vid de bada kommittéernas

tillsättande den uppfattningen gjort sig gällande, att den högre och den

lägre tekniska undervisningen stode i ett tämligen lösligt förhållande till

varandra.

I alla händelser synas de båda kommittéerna, vilka avlämnat sina

utlåtanden, den förstnämnda den 27 maj 1908 och den senare den 11

juni 1912, hava förmenat, att ett organisatoriskt samband mellan dessa

slag av undervisning egentligen varken vore önskvärt eller möjligt. Min

företrädare i statsrådsämbetet karaktäriserar i ett anförande till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 januari 1913 på följande sätt

de båda kommittéernas syn på frågan:

Mellan elementär och vetenskaplig teknisk bildning borde en skarp gräns hållas

uppdragen. De elementära tekniska läroanstalterna borde avse att utbilda industriens

underbefäl men ej att tillika öppna tillträde till högre tekniska studier; undervisningen

i dem borde vara elementär i den meningen, att lärjungarna, i motsats till de nogskolebildade

ingenjörerna, endast behövde känna till och pa sitt område kunna till—

lämpa de resultat, vartill den vetenskapliga forskningen och den praktiska erfarenheten

kommit, men icke i väsentlig mån behövde göras förtrogna med de vägar och

medel, varigenom resultaten vunnits och nya resultat kunde vinnas. Målet lör den

tekniska högskolundervisningen åter vore att främja de tekniska vetenskapernas och

metodernas utveckling samt att utbilda de män, som skulle gå i spetsen för den industriella

verksamheten, huvudledarna för statens, kommunernas och enskildas tekniska

företag och inrättningar, konstruktörerna och de konsulterande ingenjörerna ävensom

lärarna vid de tekniska läroverken, såväl de högre som de lägre. Med avseende saväl

å studiernas beskaffenhet som å elevernas framtida verksamhet och ställning i samhället

måste denna senare undervisning i regel grundas på och förutsätta den vid de

allmänna läroverken meddelade studentbildningen.

Förutvarande departementschefen påvisar emellertid, att kommittéerna

icke absolut brutit staven över varje krav på ett organisatoriskt samband

mellan lägre och högre teknisk utbildning. Tvärtom hava de förordat

vidtagande° av sådana åtgärder, som för vissa grupper av lärjungar skulle

kunna underlätta övergången från den förra till den senare.

I detta avseende må erinras, att kommittén för deu högre tekniska undervisningens

ordnande, 1906 års kommitté, vilken motsatte sig en utveckling av Chalm,erska läroanstaltens

högre avdelning till fullständig likhet med tekniska högskolan i dess avsedda

utvidgade skick, icke gjorde detta uteslutande av finansiella skäl, vilka kommittén i

främsla rummet androg. Till dessa skäl lägger kommittén det förhållandet, att. den

Chalmerska läroanstalten, med sina lägre inträdesfordringar och sina i allmänhet treanga

kurser samt sin i följd härav mindre specialiserade undervisning, visat sig motsvara ett

verkligt behov för ''beredande av högre teknisk bildning åt dem, som ej önskat eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

haft tillfälle att genomgå eu mera fullständig högskolekurs. Och denna anstaltens

ställning inom det tekniska undervisningsområdet har varit av den vikt och betydelse,

att om man nu skulle vilja utveckla denna anstalt till större likhet med tekniska högskolan,

° behovet av en ny teknisk läroanstalt sådan som den Chalmerska utan tvivel

skulle ånyo göra sig kännbart och kostnaderna för det hela således komma att ytterligare

ökas.

Det skulle, yttrar kommittén, för den svenska industrien bliva kännbart, om icke

den avsevärda mängd ynglingar, som av ett eller annat skäl varit förhindrade att

begagna sig av den ordnade skolundervisning, som erfordras för avläggande av fullständig

studentexamen, bereddes tillfälle att komma i åtnjutande av enligt vetenskaplig

metod ordnad teknisk undervisning. Även om det för en del platser inom det tekniska

området är av vikt, att deras innehavare besitta den humanistiska utbildning, som

förvärvats genom fullständigt genomgående av allmänt läroverk, torde obestridligt

vara, °att på andra platser personer, som sakna denna utbildning, med framgång arbetat

pa industriens höjande och visat sig vara vuxna sitt kall.

\ ad åter angar kommittén för den lägre tekniska undervisningens

ordnande, 1907 års kommitté, yttrade densamma, efter en kritik av Chalmers

tekniska läroanstalt, särskilt dess lägre avdelning:

Om kommittén sålunda icke kan skänka sitt erkännande åt den nuvarande orgamsatiouen

av Chalmers tekniska läroanstalts lägre avdelning, uppstå dock svårigheter,

när det gäller att framlägga förslag till dess tidsenliga ordnande. Med hänsyn till det

Chalmerska donationsbrevets bestämmelser läge det utan tvivel närmast till hands att

genom den teoretiska undervisningens begränsning och en utvidgning och specialisering

av fackundervisningen omvandla den lägre avdelningen till en yrkesskola.

Häremot kunna dock vägande skäl anföras. Sålunda bar framhållits, att sambandet

mellan läroanstaltens båda avdelningar medför avsevärda fördelar för den böore

avdelningen. Genom det sätt, varpå matematikundervisningen i den lägre avdelningen

är ordnad, utgallras ur ett relativt stort lärjungematerial de mest arbetsamma och''begåvade

för den högre avdelningen.

Då de inträdessökande till den högre avdelningen genom deltagande i undervisningen

i den lägre förvärvat en förberedande inblick i åtskilliga tekniska ämnen, hava

de även betydligt lättare att tillgodogöra sig den högre avdelningens vetenskapliga

undervisning. Sambandet mellan de båda avdelningarna anses därför i hög grad främja

möjligheten att hålla undervisningen i den högre avdelningen på eu högskolemässig

ståndpunkt, ö

I sammanhang med avlåtande till 1911 års riksdag av förslag rörande

omorganisation av tekniska högskolan tillkännagav vederbörande departementschef

sin anslutning till de synpunkter, som av 1906 års kommitté

uttalats rörande möjliggörandet av en övergång från lägre till högre teknisk

undervisning. Enligt skrivelse nr 1G7/ion gillade riksdagen uttryckligt

departementschefens mening härutinnan, och genom kungl. kungörelsen

den 10 juni 1912 om vissa ändringar i dittills gällande stadgar för tekniska

högskolan lättades i någon man inträdet i tekniska högskolan för

dem, vilka i lägre tekniska läroverk förvärvat där meddelade kunskaper.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Ännu mer än i tekniska högskolan, som dock i regel har att för

sin undervisning bygga på studentexamen å reallinjen såsom utgångspunkt,

böra ovan omförmälda synpunkter i avseende å förmedlingen mellan de

båda stadierna, högre och lägre teknisk utbildning, kunna komma till sin

rätt i fråga om Chalmers tekniska läroanstalt. För inträde i dess båda avdelningar

gälla ju rätt måttliga fordringar; de båda avdelningarna skola

tillgodose de båda slagen av teknisk undervisning, och den lägre avdelningen

skall jämte sitt särskilda ändamål tillika tjäna såsom förskola för

inträde i den högre.

Det är emellertid just denna läroanstaltens förutnämnda särställning,

som hittills verkat som ett hinder för det snara genomförandet av en önskvärd

omorganisation av anstalten. Såsom jag nyss nämnt, ställde sig 1906

års kommitté — som i enlighet med sitt uppdrag inskränkte sig till att

beträffande den Chalmerska läroanstalten allenast yttra sig rörande dess

högre avdelning — avvisande mot tanken på att denna avdelning skulle

bringas till fullständig likhet med den utvidgade tekniska högskolan. Men

enligt kommitténs mening skulle den högre avdelningen dock finnas kvar

såsom en teknisk högskola av något mindre omfattning, ehuru med erforderliga

förbättringar i avseende å lärokurser och lärarkrafter m. m. De

av kommittén avsedda förbättringarna skulle i huvudsak vara följande:

1. Inträdesfordringarua i s. k. humanistiska ämnen borde höjas, dock ej helt

till studentexamen.

2. I de olika fackskolornas läroplaner borde vidtagas en del ändringar, åsyftande

större specialisering.

3. De dittillsvarande 10 lektorerna, av vilka en tillika var föreståndare, borde

tillsättas av Kungl. Maj:t och benämnas professorer; till de professorsbefattningar, som

sålunda uppkomme, borde läggas 4 nya.

4. En lönereglering borde genomföras, upptagande bland annat för professorerna

löuer, vilka närmade sig högskoleprofessorernas.

5. Anstaltens lokaler borde genom om- och tillbyggnader förbättras.

Beträffande den under punkten 4 omnämnda löneregleringen hade kommittén

ansett sig böra taga hänsyn endast till de lärare, vilkas undervisning uteslutande vore

förlagd till anstaltens högre avdelning. Kommittén hölle nämligen före, att ordnandet

av avlöningsförmånerna för de övriga lärarna, vilka vore gemensamma för de högre

och lägre avdelningarna av läroanstalten, ej borde ifrågakomma annat än i sammanhang

med den lägre avdelningens förhållanden.

Då tekniska högskolans omorganisationsfråga, efter det 1906 års kommittés

betänkande granskats av år 1910 tillkallade sakkunniga, förelädes

1911 års riksdag, fick motsvarande fråga beträffande Chalmers tekniska

läroanstalt stå tillbaka. Vederbörande departementschef förklarade sig icke

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

kunna då ingå på förslaget om omorganisation av undervisningen, enär

en del lärare ävensom de administrativa tjänstemännen vore gemensamma

för anstaltens bägge avdelningar och departementschefen följaktligen ansåge

nödigt att avvakta förslag från kommittén för den lägre tekniska undervisningens

ordnande beträffande den lägre avdelningen. Däremot syntes

goda skäl tala för att omedelbarligen förskaffa anstaltens förste lärare,

det vill säga lektorerna, samt vaktbetjäningen löneförbättring.

Förslaget härom bifölls ock av riksdagen. Lektorerna erhöllo namn

av professorer och deras löner reglerades, med förebild hämtad från vad

som föreslagits och fastställts för professorer vid farmaceutiska institutet,

till 6,400 kronor, därav 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor. Vaktbetjäningens

avlöning reglerades efter i allmänhet vedertagna grunder rörande avlöning

åt dylika befattningshavare.

I sammanhang med lektoratens ombildning beslöts, att den dittillsvarande,

på ordinarie stat uppförda föreståndarbefattningen skulle upphöra.

Denna hade samtidigt varit en lektorsbefattning. Jämte det att den sistnämnda

ombildades till en professur, uppfördes i staten ett arvode till en

professor såsom läroanstaltens rektor.

Frågan om Chalmerska läroanstaltens omorganisation kom ej i bättre

Dge, då det väntade betänkandet av 1907 års kommitté år 1912 avgavs.

1 betänkandet behandlades även den Chalmerska anstaltens lägre avdelning,

och kommittén betecknade densamma såsom »ett typiskt exempel på

de svårigheter, som uppstå, om man hos en och samma tekniska läroanstalt

söker förena två så skilda uppgifter som att förbereda för praktisk

industriell verksamhet och för övergång till en högre teknisk läroanstalt».

Kommittén har av denna anledning, såsom jag nämnt, icke kunnat skänka

sitt erkännande åt den nuvarande organisationen av Chalmerska anstaltens

lägre avdelning. Att framlägga förslag till dess tidsenliga anordnande

skulle emellertid enligt kommitténs mening stöta på svårigheter.

På grund härav — heter det i dess betänkande (del I sid. 60) — har kommittén

trott det vara riktigast att för närvarande icke framlägga något bestämt förslag i detta

hänseende, utan i stället hemställa, att med anstaltens omorganisation måtte få anstå,

till dess erfarenhet vunnits om de förslag till den lägre tekniska undervisningens ordnande

i övrigt, som kommittén framlägger. Härtill torde man hava så mycket större

skäl, som en omgestaltning även av den Chalmerska läroanstaltens högre avdelning är

förestående, och man, när denna blivit genomförd, torde ha lättare att bedöma, i vad

mån den lägre avdelningens uppgift att vara förberedande för den högre fortfarande

kan anses berättigad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Några förändringar i den lägre avdelningens organisation föreslog

kommittén ej. Det vore riktigast att överlämna åt anstaltens styrelse,

med dess närmare kännedom om förhållandet mellan den lägre och den

högre avdelningen vid anstalten samt om den förra avdelningens anslagsbehov,

att själv utreda och framställa förslag till de förändringar i anstaltens

statsanslag, som kunde erfordras för uppehållande av den lägre

avdelningens verksamhet.

Förväntningarna, att frågan om Chalmerska läroanstaltens omorganisation

skulle, efter det 1907 års kommitté uttalat sig. kunna omedelbarligen

vinna sin lösning, blevo sålunda besvikna. Tvärtom hänvisade

kommittén denna lösning till en rätt oviss framtid.

Utsikterna för ett snart ordnande av undervisningen vid Chalmerska

läroanstalten tycktes efter detta allt annat än ljusa, då styrel-en för läroanstalten

i skrivelse den 25 september 1912 framlade förslag till vissa

ändringar i anstaltens stat, varvid även begärdes en fastare anställning

för vissa s. k. övriga lärare. Tillika anhöll styrelsen, att för år 1914 vissa

anslag måtte utverkas för anstaltens lokaler och deras utrustning. Vid

bifall till styrelsens framställning om ändring i staten, vilken framställning

dock ej berörde de nuvarande professorerna, skulle läroanstaltens ordinarie

statsanslag komma att höjas från dess nuvarande belopp, 136,900 kronor,

med 33,150 kronor eller till 170,050 kronor.

Styrelsens framställning föranledde dåvarande departementschefen att

till noggrant övervägande upptaga frågan om Chalmerska läroanstaltens

ställning och omorganisation. Under punkten 211 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 januari 1913 gav departementschefen en

överblick över vad i berörda spörsmål förelupit. Jag hänvisar till denna

överblick, som i väsentliga delar sammanfaller med innehållet i min föregående

framställning. Sin uppfattning av frågan sammanfattade departementschefen

sålunda, att man, all tvekan och alla stridiga meningar till

trots, dock numera från skilda håll syntes vara ense i följande huvudpunkter:

1) anstalten bör fortfarande bestå av två avdelningar: en undre med

karaktär väsentligen av teknisk yrkesskola och en övre med karaktär av

teknisk högskola;

2) mellan dessa båda avdelningar bör fortfarande finnas ett organisatoriskt

samband av sådan art, att det möjliggör och underlättar övergång

från det undre stadiet till det övre.

Efter en redogörelse för styrelsens ovannämnda framställning och däri

innehållna yrkanden yttrade departementschefen till statsrådsprotokollet:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 101 käft. (Nr 144.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Ingen av de två kommittéer, som käft i uppdrag att utreda frågan om den tekniska

undervisningens ordnande, har ansett sig höra framlägga något förslag om läroanstalten

i dess helhet och särskilt om den nedre avdelningen samt dess förhållande

till den övre. Vad den senare av de båda kommittéerna angår hemställer densamma

uttryckligen, att med bestämmandet av anstaltens framtida organisation måtte få anstå,

till dess erfarenhet vunnits om de förslag angående den lägre tekniska undervisningen,

som nämnda kommitté framlagt. Då dessa förslag ännu befinna sig på den allra första

prövningens stadium och åtskillig tid torde gå, innan de blivit beslutade och igångsatta

samt tillräckligt grundlig erfarenhet om deras verkningar kunnat vinnas, är det

givet, att det ifrågavarande »anståndet» skulle komma att räcka under en del år.

Å andra sidan har jag icke kunnat finna det möjligt att helt enkelt lämna frågan

om anstaltens framtida organisation å sido och utan avseende å det fullständigt outredda

skick, vari denna fråga fortfarande befinner sig, förelägga riksdagen proposition

om löne- och pensionsreglering för de lärare, vilka tjänstgöra vid anstaltens lägre avdelning

eller vid denna jämte den högre. Såväl från Kungl. Maj:ts som från riksdagens

sida har nämligen upprepade gånger blivit med styrka betonat, att en dylik

löne- och pensionsreglering måste föregås av en plan, av vilken statsmakterna kunna

bliva i tillfälle att bedöma anstaltens blivande organisation.

Med hänsyn härtill har jag ansett mig icke nu kunna förorda en framställning

till riksdagen sådan som den av styrelsen begärda.

Det förefaller mig, som om någon utväg ur den återvändsgränd, i vilken frågan

om Chalmerska läroanstalten råkat, knappast skulle kunna finnas, utan att man bestämt

fasthåller vid denna anstalts egenart att vara en sammansättning av lägre teknisk

skola och teknisk högskola med ett visst organisatoriskt föreningsband dem emellan

och utan att man på grund härav i någon mån frigör denna fråga från dess sammanhang

med spörsmålet om den lägre tekniska undervisningens omordnande i övrigt.

Den plats, som den Chalmerska läroanstalten intager i vårt tekniska undervisningssystem,

synes mig betydelsefull nog för att motivera, att dess säregna förhållanden

göras till föremål för en särskild undersökning, och är det min avsikt att längre fram

föreslå vidtagande av åtgärd i sådant hänseende.

Att av 1913 års riksdag begära de av anstaltens styrelse önskade förbättringarna

i vissa lärares och tjänstemäns ställning och ekonomiska villkor

fann departementschefen av anförda orsaker alldeles utsiktslöst. Ej

heller fann sig departementschefen kunna förorda förslag till riksdagen,

i enlighet med styrelsens hemställan, om anslag för undervisning i betongbyggnad

med flera ämnen, enär dylika anslagskrav redan framlagts

för 1912 års riksdag och då avslagits. En ny vaktmästarbefattning

bleve nog behövlig, men därmed kunde anstå till 1914 års riksdag.

Mot av styrelsen framlagda förslag, avseende nödiga förbättringar

i fråga om lokaler och materiell utrustning, hade departementschefen

intet annat att erinra, än att vissa begärda höjningar av anslagen

till bibliotek, samlingar och laboratorium samt till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter tillsvidare, och intill dess det faktiska behovet

blivit känt, borde uppföras på extra stat. Den löneförbättring för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 144.

vissa lärare vid anstalten, som under de senaste åren beviljats på extra

stat, borde fortfarande utgå.

I enlighet med departementschefens hemställan äskade Kungl. Maj:t

och beviljade riksdagen — förutom vissa anslag för en gång till om- och

tillbyggnadsarbeten samt anskaffande av apparater — på extra stat för

år 1914 dels ett belopp av 3,900 kronor till löneförbättring för vissa

lärare vid läroanstalten, dels 6,000 kronor till förstärkning av det i läroanstaltens

stat upptagna anslaget å 9,000 kronor för bibliotek, samlingar

och laboratorium, dels ock 6,000 kronor till förstärkning av det i läroanstaltens

stat upptagna anslaget å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning

och diverse utgifter.

Till fullföljd av sin uttalade avsikt att vidtaga åtgärder för en särskild

undersökning rörande Chalmerska läroanstaltens förhållanden utverkade

sig departementschefen den 20 juni 1913 Kungl. Maj:ts bemyndigande

att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet

biträda vid beredande av frågan rörande omorganisation av läroanstalten.

På grund av detta bemyndigande tillkallades direktören Sigfrid

Edström i Västerås, direktören B. O. Ekman i Göteborg samt rektorn

vid Chalmerska läroanstalten, professorn Hugo Grauers att såsom sakkunniga

biträda med beredande av frågan rörande omorganisation av anstalten.

Av departementschefen erhöllo de sakkunniga för sitt arbete följande

ur ärendet, såsom det utvecklat sig, framgångna riktlinjer:

1. Chalmers tekniska läroanstalt skall fortfarande vara så organiserad, att den

består av två avdelningar, en högre och en lägre.

2. Den högre avdelningen skall bibringa en ur kvalitativ synpunkt högskolemässig

undervisning, ehuru av mindre omfattning än den i tekniska högskolan meddelade.

3. Avdelningen bör vara förgrenad i 6 facklinjer, 5 med treårig och 1 med

fyraårig kurs.

4. Undervisningsämuena böra vara dels huvudämnen, dels specialämnen. Undervisningen

bestrides i huvudämnena av professorer, i specialämnena av speciallärare.

5. För inträde i högre avdelningen fordras endast sådana kunskaper och färdigheter,

vilka äro nödvändiga för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i de ämnen,

som i denna avdelning studeras. 1 matematik krävas insikter motsvarande ungefär

latingymnasiets nuvarande kurs, i språk dels full praktisk färdighet i modersmålet,

dels ock nödig insikt i ett främmande levande språk. I övriga ämnen, som ligga utom

högre avdelningens läroplan, uppställas inga inträdesfordringar. — I den mån så prövas

erforderligt, anordnas särskild inträdesprövning. Genomgåendet av anstaltens lägre

avdelning berättigar ej till inträde utan prövning i den högre.

6. Anstaltens lägre avdelning har till huvudsyfte att lämna en utbildning av i

huvudsak den art, som erfordras för befattning såsom verkmästare e. d.

1913 års sakkunniga.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Organisation,

inträdesfordringar

och studieplaner.

Lägre avdelningen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

7. Lägre avdelningen bör emellertid så organiseras, att densamma — jämte det

den tillgodoser nämnda huvudsyfte — bereder de elever, som sådant önska, tillfälle

till inhämtande av de insikter och färdigheter, som enligt punkt 5 krävas för att

kunna intagas i den högre avdelningen.

De sakkunniga avgåvo yttrande och förslag den 23 december 1913.

Sedermera hava infordrade utlåtanden däröver avgivits dels den 20 januari

1914 av styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt, efter lärarrådets hörande,

dels ock den 9 februari 1914 av styrelsen för tekniska högskolan,

efter hörande av lärarkollegiet.

Sedan därefter yrkesinspektören, byråchefen i socialstyrelsen T. Först

till ecklesiastikdepartementet ingivit en skrift angående behovet av undervisning

i skyddsanordningar och arbetarskyddslagstiftning m. m. samt

Chalmerska läroanstaltens rektor, förutbemälde Grauers i en likaledes till

departementet ingiven promemoria yttrat sig om undervisningen vid anstalten

i hithörande hänseenden, fick tekniska högskolans styrelse befallning

att inkomma med förnyat utlåtande i ärendet. Med överlämnande av nytt

yttrande av lärarkollegiet avgav styrelsen den 27 april 1914 det infordrade

utlåtandet.

Med anledning av vad högskolans styrelse erinrat har Chalmerska

läroanstaltens styrelse, efter erhållen remiss, hört lärarrådet samt den 2

maj 1914 avgivit eget utlåtande.

I.

Utgående från de sakkunnigas förslag skall jag till en början behandla

frågan om Chalmerska läroanstaltens organisation, inträdesfordringar

och studieplaner.

Den lägre avdelningen omfattar, såsom förut är nämnt, tre årskurser.

De allmänna inträdesfordringarna äro i det föregående (sid. 4) angivna.

Rörande inträde i högre årskurs är i § 18 mom. 2 av anstaltens nu gällande,

den 14 november 1902 utfärdade stadgar föreskrivet, att den inträdessökande

skall ådagalägga, att han äger de insikter och färdigheter,

som i närmast lägre årskurs meddelas, och enligt § 21 ankommer det på

lärarrådet att bestämma, vilka elever på grund av under läsåret visade

insikter och färdigheter skola uppflyttas från lägre till högre årskurs.

Enligt vad de sakkunniga upplyst, är det i verkligheten inom den

lägre avdelningen ståndpunkten i matematik, som uteslutande bestämmer

den årskurs, i vars undervisning elev får deltaga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

I 2:a och 3:e årskurserna, yttra de sakkunniga, intagas alltså även inträdessökande,

som icke inhämtat tillräckliga kunskaper i de ämnen, vari undervisning föregående

år lämnats, allenast de visa sig äga tillräckliga kunskaper i matematik. En

stor del av dessa elever kunna därför ej deltaga i undervisningen i fackämnena samt

kunna till följd härav ej heller erhålla avgångsbetyg från den lägre avdelningen, varför

undervisningen för dem endast tjänar att vara en förberedelse för den högre avdelningen.

Enär största delen av lärjungarna i den lägre avdelningen vinner inträde

i dess 2:a och 3:e årskurser, har man vid uppgörande av plan för undervisningen

inom dessa årskurser måst taga hänsyn till önskvärdheten av att däri så vitt möjligt

meddelas de kunskaper i matematik, som erfordras för inträde i den högre avdelningen.

Även de elever, som ämna att från den lägre avdelningen utgå i det praktiska livet,

måste deltaga i denna jämförelsevis omfattande matematikundervisning, vilken icke är

direkt erforderlig för deras blivande verksamhet. Och å andra sidan kan undervisningen

i de tekniska ämnena icke inom de två senaste årskurserna bedrivas med tillbörlig

kraft på grund av den bristande Cirdigheten i de förberedande ämnena hos

elever, som först i dessa årskurser vunnit inträde i avdelningen.

Den lägre avdelningens dubbla ändamål att vara eu förberedande skola för den

högre avdelningen, på samma gång den skall meddela en helt avslutad undervisning

för verksamhet i det praktiska livet, medför alltså med den nuvarande organi-ationen

onekligen olägenheter.

Efter erinran om de i det föregående av mig omförmälda uttalandena

rörande Chalmerska läroanstalten, vilka gjorts av 1906 och 1907

års kommittéer, fortsätta de sakkunniga:

Trots de anmärkningar, som sålunda framställts mot de särskilda avdelningarna,

hava kommittéerna dock ansett, att båda fortfarande böra äga bestånd och att ett visst

samband bör finnas dem emellan för att underlätta övergången från den lägre avdelningen

till den högre. Någon anvisning på hur detta samband lämpligen skall ordnas,

för att nuvarande olägenheter av organisationen skola kunna undanröjas, har dock

icke från något håll givits. Denna fråga torde emellertid vara den mest betydelsefulla

och grundläggande, då det gäller anstaltens omorganisation, och har därför i första

hand tagits i övervägande av de sakkunniga.

Härvid gäller det framför allt att bestämma, vilken plats i undervisningen den

lägre avdelningen bör intaga. De sakkunniga anse, att man i första hand bör tillse,

att avdelningen uppfyller sitt ursprungliga och huvudsakliga ändamål att meddela en

elementär teknisk bildning åt blivande förmän, verkmästare, ritare och andra, för vilkas

levnadsmål en sådan bildning är tillräcklig och nödvändig. Dessa elever fä alltså

ej belastas med sådan undervisning, som endast avser att bibringa för inträde i den

högre avdelningen erforderliga kunskaper. Däremot måste man vid uppgörande av

läroplan hava tanken fästad på att industrien numera kräver större specialisering än

förr även i fråga om den tekniska elementarundervisningen.

Även för dem, som hava för avsikt att för förvärvande av högre teknisk bildning

söka inträde i den högre avdelningen, är den nu nämnda undervisningen av vikt och

betydelse, varför det ej kan vara aunat än till gagn för dem att däri deltaga. Den

ytterligare utbildning åter, som för dem är nödvändig, för att de sedermera skola

kunna följa den högre avdelningens högskolundervisning, synes däremot böra meddelas

dem särskilt; och hava de sakkunniga sökt efter dessa principer lösa frågan om

sambandet mellan de båda avdelningarna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

De sakkunniga framlägga följande tabell till upplysning om huru

undervisningen för närvarande är ordnad inom den lägre avdelningen:

Antal veckotimmar i

Ämnen.

l:a årskursen.

2:a årskursen.

3:e årskursen.

Matematik ............................................................

6

6

6

Elementarmekanik........................................

—

—

3

Mekanisk teknologi ........................................................

—

2

2

Fysik...................................... :.........................

—

2

2

Kemi..........................................................................

—

—

2

Maskinlära med ritning .............................

—

—

6

Byggnadsväg med ritning ................................................

—

—

6

Elektroteknik med övningar ...........................................

—

—

5

Skeppsbyggeri.................................................................

—

—

8

Svenska språket..............................................................

2

2

—

Tyska språket................................................................

4

4

—

Bokföring, höst- eller vårterminen.......................................

—

4

4

Linjarritning ...............................................................

4

4

4

Frihandsteckning ..... ......................................................

4

4

4

Välskrivning, höstterminen ...............................................

2

—

—

Modellering...................................................

—

4

4

Verkstadsarbete ...............................................................

18

12

12

De sakkunniga uttala därefter, att enligt deras förmenande undervisningen

i den lägre avdelningen, därest den koncentreras på ovannämnda

huvudsyftemål och ordnas fullt planmässigt, bör kunna medhinnas på två

och ett hälft år, och anföra vidare i avseende å inträdesfordringar, ämnen

i de särskilda årskurserna samt övergång från en årskurs till en annan:

Vad inträdesfordringarna till avdelningens första årskurs beträffar, synes man

kunna uppställa den fordran, att sökande skall visa sig förtrogen med aritmetiska räkningar.

Den ökning i nuvarande fordringar, detta innebär, är så ringa, att den ej kan

sägas i nämnvärd mån försvåra inträdet i anstalten, särskilt som inträdesåldern är satt

så hög som 16 år. I övrigt synas nuvarande inträdesfordringar böra bibehållas. Även

undervisningen i första årskursen torde i det närmaste kunna förbliva oförändrad. De

sakkunniga föreslå dock, att undervisningen i linjarritning ökas från 4 till 6 timmar i

veckan och att frivillig undervisning i modellering införes med 4 veckotimmar, men att

undervisning i välskrivning utgår.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Såsom förut framhållits, är ståndpunkten i matematik för närvarande uteslutande

bestämmande i fråga om den årskurs inom lägre avdelningen, i vars undervisning elev

får deltaga. Elevernas ojämnhet i övriga ämnen har ej kunnat undgå att verka förryckande

på undervisningen, i det de mindre försigkomna hämmat undervisningen för

de övriga. De sakkunniga anse för den skull, att för inträde till eller uppflyttning

från första till andra årskursen böra fordras godkända kunskaper ej blott i matematik

utan även i de övriga ämnen, vari undervisning meddelats i första årskursen, med

undantag för verkstadsarbete.

I andra årskursen införas redan från höstterminens början fackämnena maskinlära

med ritning, byggnadslära med ritning, elektroteknik samt skeppsbyggeri med ritning,

vartdera med 6 veckotimmar med undantag för elektroteknik, däii antalet veckotimmar

under höstterminen inskränkes till 3, och skall elev vara skyldig att deltaga i

två av dessa fackämnen. Då i samband med dem förekommer ritning samt för inträde

i årskursen skulle komma att fordras färdighet i linjarritning, anse de sakkunniga särskild

undervisning i linjarritning ej erforderlig i denna årskurs. Ej heller synes

undervisning i bokföring nödig i densamma. Däremot införes under vårterminen 4

timmars undervisning i veckan i elementär mekanik och 2 timmars i kemi. Beträffande

ämnet modellering föreslå de sakkunniga, att undervisningen blir frivillig med

undantag för dem, som studera fackämnet byggnadslära, vilka synas böra hava 4

timmars obligatorisk undervisning däri i veckan.

Schemat upptager för närvarande i verkstadsarbete 18 veckotimmar under första

samt 12 under en var av andra och tredje årskurserna. Kursen i verkstadsarbete är

enligt den nya ordningen, liksom förut varit fallet, avsedd att kunna medhinnas på 3

terminer. Emellertid bör schemat för andra årskursen fortfarande upptaga 12 veckotimmar

ej blott på höst- utan även på vårterminen, på det att de elever, som ej medhunnit

kursen eller möjligen vunnit inträde i andra årskursen utan att förut hava förskaffat

sig samma övning som eleverna från första årskursen, skola kunna inhämta nödig

färdighet däri. Elev med minst 8 månaders verkstadspraktik må efter styrelsens

beprövande kunna befrias från verkstadsarbete.

För inträde i eller uppflyttning till tredje årskursen, som endast omfattar en

termin, böra fordras de kunskaper och färdigheter, som meddelas i första och andra

årskurserna, dock med någon jämkning beträffande verkstadsarbete. Visserligen torde

kunna antagas, att nästan alla eleverna fullgjort erforderlig kurs däri före inträdet i

denna årskurs, men särskilt för dem, vilka först i andra årskursen vunnit inträde i

anstalten, bör tillfälle beredas att i den tredje komplettera vad de möjligen ej medhunnit.

För detta ändamål ävensom för att de, som så önska, skola få tillfälle att

ytterligare utbilda sig, bör läroplanen även i denna årskurs upptaga undervisning i

verkstadsarbete, ehuru sådan ej är obligatorisk för andra än dem, vilka ej fullgjort

föreskriven kurs.

Beträffande undervisningsplanen i övrigt i denna årskurs föreslå de sakkunniga,

att ämnet elementarmekanik utsträckes från nuvarande 3 till 4 veckotimmar och

elektroteknik med övningar från 5 till 9 veckotimmar, att ämnena svenska och tyska

språken liksom i föregående årskurser bibehållas med respektive 2 och 4 veckotimmar,

att undervisningen i skeppsbyggeri minskas från 8 till 6 veckotimmar samt att ämnena

mekanisk teknologi och fysik ävensom linjarritning och frihandsteckning helt och

hållet uteslutas från läroplanen.

Slutligen föreslå de sakkunniga, att i stället för bokföring införes ämnet industriell

ekonomi med 4 veckotimmar. Detta ämne skulle omfatta icke blott undervisning

i verkstads- och fabriksbokföring med lappregister samt i de författningar, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

Komplette
ringskurs.

16 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

hava avseende å affärslivet och speciellt industrien, utan även den ekonomiska och administrativa

sidan av industriell verksamhet, så att lärjungarna erhålla kännedom om

principerna för det industriella arbetets organisation och ledning samt om grunderna

för beräkning av arbetslöner, tillverkningskostnader och försäljningspris, vilket allt är

av största vikt att känna för den, som skall handhava ledningen av en verkstad eller

fabrik.

Vid höstterminens slut anställes avgångsexamen från lägre avdelningen, och bör

för erhållande av avgångsbetyg fordras beträffande fackämnena godkända kunskaper i

två av dem.

Beträffande denna avgångsexamen bör jag här nämna, att enligt § 21

i stadgarna det ankommer på lärarrådet att bestämma, vilka elever

på grund av under läsåret visade insikter och färdigheter skola erhålla

avgångsbetyg från läroanstalten. Elev, vilken genomgått fullständig lärokurs

och visat sig äga fullgoda insikter i den avdelnings eller fackskolas

läroämnen, varuti han åtnjutit undervisning, är berättigad att undfå avgångsbetyg.

De sakkunniga uttala den meningen, att, med tillämpning i huvudsak

av nu föreslagen organisation och läroplan, den lägre avdelningen bör

bliva väl lämpad för meddelande av en helt avslutad teknisk elementär

undervisning för dem, som skola direkt utgå i det praktiska livet och så

att säga utgöra industriens underbefäl. De sakkunniga framhålla särskilt,

att de icke hyst betänkligheter mot att undervisningen avslutas vid höstterminens

slut. Detta syntes dem icke komma att medföra någon olägenhet,

utan man kunde tvärtom förvänta, att de utgångna eleverna därigenom

lättare skulle kunna förskaffa sig lämplig verksamhet, än om de först

efter sommarens början bleve lediga att tillträda anställningar.

De sakkunniga övergå härefter till frågan om den del av den lägre

avdelningens uppgift, som gäller dess ändamål att förbereda till inträde i

den högre avdelningen. Med den anordning av den lägre avdelningen, som

nu angivits, skulle den ej fylla detta ändamål. De sakkunniga hava

emellertid begagnat sig av den föreslagna förkortningen i den hittillsvarande

tiden för den lägre avdelningen för att utan tidsförlust förskaffa

vederbörande nödig beredelse till inträde i den högre avdelningen. De

hava nämligen avsett, att tredje årets vårtermin skulle till fromma för

dem, som önska fortsätta sina studier i den högre avdelningen, helt och

hållet användas för komplettering i de ämnen, där större kunskapsmått

erfordras. De sakkunniga föreslå därför, att till den lägre avdelningen

anordnas en kompletteringskurs varje vårtermin. Genom införandet av

denna hava de sakkunniga tänkt sig att för mera energiska och begåvade

elever underlätta inträde till den högre avdelningen, och skulle i denna

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

kompletteringskurs undervisning meddelas i de ämnen och till det omfång,

som, utöver vad som meddelas i den lägre avdelningen, erfordras för

inträdes vinnande i den högre.

Såsom villkor för inträde i nämnda kompletteringskurs bör, enligt de sakkunnigas

mening, gälla, att inträdessökanden erhållit avgångsbetyg från den lägre avdelningen.

Kursen bör alltså icke stå öppen för sådana, som ej vant elever vid anstalten, enär detta

skulle menligt inverka på undervisningen. Det kunde ifrågasättas, säga de sakkunniga,

huruvida godkända kunskaper i fackämnena skola anses nödvändiga för inträde i

kompletteringskursen, då dessa ämnen ju återkomma till ojämförligt större omfång i

den högre avdelningen. De sakkunniga äro emellertid av den mening, att elev, som

deltagit i undervisningen i den lägre avdelningen och ej därvid lyckats förskaffa sig

godkända kunskaper i ovannämnda ämnen, ej torde anses lämplig för högre ingenjörsutbildning,

samt att i följd därav godkända kunskaper även i två fackämnen böra

fordras för inträde i kompletteringskursen.

Med hänsyn till de fordringar, som, på sätt nedan angives, de sakkunniga anse

böra uppställas för inträde i den högre avdelningen, föreslå de sakkunniga såsom läro
-

ämnen i kompletteringskursen:

matematik

......... med

15 veckotimmar

fysik..................................

»

2 »

kemi.......................................

2 »

svenska språket ................

>

4 »

tyska språket ......................

»

6 »

historia och geografi ............

4 »

Undervisningen i historia bör särskilt omfatta fäderneslandets under nyaste tiden,

för att eleverna därigenom må erhålla en inblick i landets statsskick och förvaltning,

samt undervisningen i geografi inriktas på politisk och haudelsgeograii. Ämnena historia

och geografi förekomma icke för närvarande vid anstalten, men de sakkunniga anse, att

kunskap i dessa ämnen uti nu angivna delar är en förutsättning för allmänbildning

och dessutom av stor betydelse för blivande ingenjörer, varför de sakkunniga funnit

sig böra upptaga dessa ämnen i kompletteringskursens läroplan.

De sakkunniga hava tänkt sig, att avgångsbetyg från denna kurs, vars syfte såsom

nämnts endast skall vara att underlätta övergången från den lägre till den högre

avdelningen, ej skall utdelas, men att elev må på begäran erhålla intyg, att han deltagit

i kursen. Genomgången kurs berättigar således ej till inträde i den högre avdelningen.

Då den undervisning, som meddelas i den lägre avdelningen, däri

inbegripet kompletteringskursen, är av elementär beskaffenhet, under det

att i den högre avdelningen lämnas högskolemässig undervisning, anse de

sakkunniga, att detta lämpligen bör komma till uttryck i avdelningarnas

benämningar, samt föreslå för den lägre avdelningen benämningen Chalmers

tekniska elementarskola.

Jag vill avsluta min redogörelse för de sakkunnigas förslag beträffande

den lägre avdelningen med att, till jämförelse med den ovan

(sid. 14) intagna tabellen angående den nuvarande undervisningen i den

lägre avdelningen, här i tabellform angiva ämnen och timantal för denna

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 101 höft. (Nr 144.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Högre

avdelningen.

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

undervisning, såsom de sakkunniga tänkt -sig densamma anordnad, med

inbegripande därvid av kompletteringskursen:

Ämnen.

i

l:a års- kursen.

n t a 1 ^

2:a års

h.-t.

e c k o t

rursen.

v.-t.

m m a r

3:e års- kursen,

h.-t.

i

komplet-

terings-

kursen.

Matematik ............................

6

6

6

6

15

Elementarmekanik ...

—

—

4

4

—

Mekanisk teknologi ................................

—

2

2

—

—

Fysik.............................................

—

2

2

—

2

Kemi ..............................................

—

—

2

2

2

Maskinlära med ritning............................

—

6

6

6

—

Byggnadslära med ritning .........

—

6

6

6

—

Elektroteknik med övningar ..........................

—

3

6

9

—

Skeppsbyggeri med ritning.............................

—

6

6

6

—

Svenska språket ......................................

2

2

2

2

4

Tyska språket ............................

4

4

4

4

6

Industriell ekonomi ..

—

—

—

4

—

Linjarritning...............................................

6

—

—

—

—

Frihan dsteckning.........................................

4

4

4

—

—

Modellering......................................................

4

(4)

(4)

—

—

Verkstadsarbete .

18

12

(12)

(12)

—

Historia och geograti ..........................

—

—

4

Jag övergår nu till den högre avdelningen av Chalmerska läroanstalten,

för vilken de sakkunniga, med hänsyn till dess syftemål, föreslå benämningen

Chalmers tekniska högskola. I det föregående (sid. 4) äro de nuvarande

inträdesfordringarna angivna i fråga om den högre avdelningen

i allmänhet. För inträde i skeppsbyggerifackskolan fordras dessutom, att

den inträdessökande minst nio månader varit anställd å in- eller utländskt

varv eller mekanisk verkstad, där fartyg byggas, och häröver företer

vederbörligt intyg (§15 mom. 3).

Härtill bör läggas, att enligt § 18 mom. 1 i stadgarna för läroanstalten

inträdessökande, som genomgått godkänd avgångsprövning från

högre allmänt läroverk, är för inträde i högre avdelningens första årskurs

befriad från inträdesexamen. Övriga inträdessökande äro skyldiga att

undergå särskild prövning.

Jag erinrar även därom, att enligt § 18 mom. 2 den, som önskar

vinna inträde i en högre årskurs, skall ådagalägga, att han äger de insikter

och färdigheter, som i närmast lägre årskurs meddelas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Beträffande inträdesfordringarna anmärkte 1906 års kommitté, att de,

så vitt de anginge de humanistiska ämnena, för närvarande vore tämligen

obestämda och borde göras mindre svävande. Flera ämnen än som för

närvarande inginge i inträdesprövningen borde ej ifrågakomma. Men i

betraktande av att vidare undervisning i dessa ämnen ej vore förenlig

med institutets även därförutan strängt forcerade arbetsplan och att de

nämnda ämnena för en tekniker med anspråk på högre utbildning vore

av stor vikt, ansåge kommittén lämpligt att så till vida skärpa fordringarna,

att godkänt prov av de inträdessökande borde avläggas i

de ifrågavarande ämnena: historia, geografi, modersmålet och ettdera av

tyska och engelska språken, till det omfång, som motsvarade studentexamens

kurser. I matematik skulle kunskaperna, enligt nu gällande läroverksorganisation,

motsvara latingymnasiets.

I sammanhang härmed anmärkte kommittén, att i den högre avdelningen

— liksom i tekniska högskolan — ej borde förekomma annat verkstadsarbete

än sådant, som stode i samband med maskinlaborationerna och

materialprovningarna. Den erforderliga praktiken, vilken vid tekniska

högskolan skulle vara fullgjord före inträdet i tredje årskursen, borde vid

Chalmerska läroanstalten vara fullgjord före inträdet i andra årskursen.

Kommitténs förslag härutinnan sammanhänger med att, enligt kommitténs

mening, undervisningen i den högre avdelningen fortfarande bör, med

undantag för väg- och vattenbyggnadsfackskolan, vara treårig.

I fråga om själva arbetsplanen har kommittén föreslagit vissa ändringar,

åsyftande något större specialisering. I sammanhang med den

redogörelse, jag kommer att lämna för de sakkunnigas förslag till läroplaner,

får jag anledning att något beröra vissa detaljer av kommitténs

hithörande förslag.

De sakkunniga erinra för sin del beträffande den högre avdelningen

till en början, att denna avdelnings uppgift bör likasom hittills vara att

lämna en ur kvalitativ synpunkt högskolemässig utbildning, ehuru av

mindre omfattning än den vid tekniska högskolan meddelade.

I fråga om inträdesfordringar och villkoren för övergång från en lägre

årskurs till en högre yttra de sakkunniga:

I likhet med kommittén för den högre tekniska undervisningens ordnande anse

de sakkunniga, att inträdesfordringarna i s. k. humanistiska ämnen till denna avdelning

böra något höjas, dock ej helt till studentexamen. Någon ändring i nu gällande

inträdesfordringar i historia och geografi torde emellertid icke vara erforderlig. Däremot

föreslås, att fordringarna i övrigt preciseras sålunda: i matematik det kunskapsmått,

som vid högre allmänt läroverk meddelas å latinlinjen B, i modersmålet även
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

som i tyska eller engelska kunskaper, motsvarande fordringarna till ring III vid högre

allmänt läroverk, samt elementära kunskaper i fysik och kemi. Från inträdesexamen

befrias inträdessökande, som vid högre allmänt läroverk avlagt studentexamen å reallinjen

eller latinlinjen B och därvid eller vid fyllnadsprövning erhållit minst betyget

godkänd i matematik samt vid läroverket deltagit i undervisningen i fysik och kemi.

Skulle ett större antal till inträde i den högre avdelningen kompetenta sökande förefinnas,

än som anstalten med hänsyn till utrymme och lärarkrafter kan mottaga, bör

styrelsen äga att bestämma, vilka av dessa, oberoende av huruvida de avlagt studentexamen

eller icke, skola, såsom varande därtill mest förtjänta, emottagas. Kan sökande

förete goda vitsord om föregående praktisk sysselsättning vid fabrik, byggnadsarbete,

bruk eller annat tekniskt företag, eller visar han sig äga större skicklighet i

det för avdelningens undervisning grundläggande ämnet matematik, bör detta räknas

honom till företräde.

För inträde i högre årskurs inom avdelningen bör fordras, att sökanden visar sig

äga de insikter och färdigheter, som erfordras för flyttning från närmast lägre årskurs.

Dessutom bör elev, innan han vinner inträde i högre avdelningens andra årskurs, förete

intyg om minst 6 månaders praktisk verksamhet, som av styrelsen godkännes. Har

han från lägre avdelningen betyg om godkänd färdighet i verkstadsarbete, må dock 2

månaders praktik anses tillräcklig.

Vad särskilt beträffar skeppsbyggerifackskolan, bör för inträde i densamma fordras,

att den inträdessökande under minst 8 månader varit anställd å in- eller utländskt

varv eller mekanisk verkstad, där fartyg bygges, och med intyg från varvets eller

verkstadens föreståndare styrker, att han under denna tid flitigt deltagit i arbetena

därstädes. För erhållande av avgångsbetyg från denna fackskola bör fordras intyg

om minst 18 månaders sådan praktik.

Den högre avdelningen omfattar, som förut nämnts, sex fackskolor.

Dessa äro enligt stadgarna: den mekaniska, den elektrotekniska och den

kemiska fackskolan, husbyggnadsfackskolan och skeppsbyggerifackskolan

samt fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst, var och en med tre

årskurser, utom den sistnämnda, i vilken årskurserna äro fyra. Undervisningen

är gemensam i första årskursen för alla fackskolorna, med undantag

av den kemiska, och i andra årskursen för husbyggnads- samt vägoch

vattenbyggnadsfacken. Dessa fackskolor vilja de sakkunniga bibehålla

under följande ändrade benämningar: fackskolan för maskinbyggnadskonst,

för elektroteknik, för kemisk teknologi, för husbyggnadskonst, för skeppsbyggeri

samt för väg- och vattenbyggnadskonst.*) Fortfarande skall undervisningen

vara gemensam i första årskursen för samtliga fackskolorna

utom K, ävensom i andra årskursen för A och V. — Årskursernas antal i

fackskolorna skall bibehållas, och såsom hittills skall vid vårterminens

slut inom varje fackskolas sista årskurs anställas avgångsexamen.

* De sex fackskolorna i högre avdelningen betecknas på åtskilliga ställen i det följande

sålunda: M, E, K, A, S, V.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

De ämnen, i vilka för närvarande undervisning skall meddelas i den

högre avdelningen, äro enligt § 5 av stadgarna följande:

matematik, omfattande trigonometri, determinant- och ekvationsteori, analytisk

plan- och rymdgeometri, differential- och integralräkning, differentialekvationers integration

samt elementerna av minsta kvadratmetoden;

allmän fysik;

tillämpad värmelära;

elektroteknik med laborations- och konstruktionsövningar;

allmän kemi med laborationer;

analytisk kemi med laborationer;

kemisk teknologi med laborationer;

elektrokemi med laborationer;

mineralogi och geognosi;

teoretisk mekanik;

byggnadsstatik med konstruktionsövningar;

beskrivande maskinlära och konstruktion av enkla maskindelar;

läran om vattenmotorer med konstruktioner;

läran om värmemotorer med konstruktioner;

teoretiskt och praktiskt skeppsbyggeri med konstruktioner samt skeppsmätning;

mekanisk teknologi;

allmän byggnadslära med ritning;

busbyggnadskonst med ritning;

byggnadskonstens historia;

arkitektonisk ornamentsrituing;

väg-, vatten- och brobyggnadskonst med ritning;

geodesi med ritning och övningar på fältet;

beskrivande geometri med ritning;

linjarritning;

frihandsteckning och krokiritning;

verkstadsarbete;

teknisk hygien i samband med undervisningen i de tekniska ämnena.

Huru timantalet för undervisningen i de olika ämnena för närvarande

är fördelat inom de olika fackskolorna och årskurserna, angives i tre av

de sakkunniga upprättade tabeller. Någon detaljerad redogörelse för innehållet

i dessa tabeller torde emellertid icke erfordras i detta sammanhang.

Däremot ber jag att här få återgiva en av de sakkunniga upprättad

tabellarisk sammanställning upptagande de ämnen, i vilka enligt de sakkunnigas

mening undervisning hädanefter borde meddelas i de särskilda

fackskolorna och årskurserna, samt antalet timmar för varje ämne. Denna

sammanställning är av följande innehåll:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

A) l:a årskursen.

Antal veckotimmar i

Ämnen.

allmänna

kemiska

avdelningen.

avdelningen.

Matematik ......................................................................................

8

6

Fysik ............................................................................................

6

6

Fysiska laborationer..........................................................................

3

3

Kemi...........................................................................................

6

6

Kemiska laborationer........................................................................

3

6

Allmän byggnadslära och krokiritning ..................................................

4

4

Linjarritning, höstterminen............................. ...................................

4

4

Beskrivande geometri, vårterminen .....................................................

6

—

Frihandsteekning ...........................................................................

2

2

Engelska, höstterminen.....................................................................

6

G

» vårterminen ........................................................................

2

2

B) 2:a årskursen.

Antal veckotimmar i

Ämnen.

M.

E.

A. & V.

8.

K.

Matematik..............................................................

4

4

4

4

_

Teoretisk mekanik ...................................................

8

8

8

8

4

Byggnadsstatik, vårterminen .....................................

3

3

3

3

—

Konstruktion av maskinelement .................................

6

6

4

4

4

Organisk kemi........................................................

—

—

—

—

3

Kemisk teknologi.....................................................

—

—

—

—

2 1

Kemiska laborationer ................................................

—

—

—

—

12

. | höstterminen ........................

2

2

Mineralogi och geologi <

6 & © | vårterminen .......................

—

—

—

2

Allmän byggnadslära med ritning ..............................

4

—

4

— ''

—

Geodesi, vårterminen ............................. ................

2

2

2

_

_

Beskrivande geometri, höstterminen.............................

—

—

4

—

—

Tillämpad elektricitetslära .........................................

3

—

3

3

3

I höstterminen ..........................

4

4

4

4

4

Mekanisk teknologi <

| vårterminen ..............................

4

4

Frihandsteekning......................................................

—

—

2

—

—

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144. 23

Antal veckotimmar i

Ämnen.

M.

E.

A. & V.

S.

K.

Ornamentsritning......................................................

—

—

2

—

—

Praktiskt skeppsbyggeri .............................................

—

—

—

2

—

Teoretiskt eko ...........................................

—

—

—

12

—

Elektroteknik med övningar.......................................

—

8

—

—

—

Materialprovning med övningar, vårterminen ...............

3

3

3

3

1

— 1

C) 3:e och 4:e årskurserna.

Antal veckotimmar i

Ämnen.

M. 3

E. 3

A. 3

V. 3

S. 3

K. 3

V. 4

Läran om explosionsmotorer, vårterminen...............

3

3

—

—

3

—

—

Tillhörande konstruktioner, vårterminen ...............

3

3

—

—

3

—

—

Läran om ångmaskiner och ångturbiner..................

6

4

—

—

4

—

—

I höstterminen...............

8

6

_

_

6

_

_

Tillhörande konstruktioner J

| vårterminen...............

5

3

—

—

3

—

—

Beskrivande maskinlära .......................................

—

—

4

4

—

4

—

Tillhörande konstruktioner....................................

—

—

—

4

—

—

— 1

Vattenmotorer ...................................................

2

2

—

2

—

—

—

Tillhörande konstruktioner.....................................

2

—

—

—

—

—

—

( höstterminen..............................

__

_

4

4

_

_

_

Byggnadsstatik <

l vårterminen ..............................

—

—

—

4

—

—

—

Tillämpad värmelära, höstterminen........................

3

3

3

3

3

3

—

Elektroteknik......................................................

—

5

—

—

—

—

—

Tillhörande laborationer.......................................

—

11

—

—

—

—

—

1 höstterminen...........................

2

_

_

___

2

.

_

Maskinlabora tioner {

\ vårterminen ..........................

2

—

—

2

2

—

|

“ ''

Betongkonstruktioner .........................................

—

—

3

—

—

—

3 i

Byggnadshygien, vårterminen................................

—

—

3

—

—

—

3

Stadsanläggningskonst, vårterminen........................

—

—

2

—

—

—

2

Kemisk teknologi...................•............................

—

—

—

—

—

5

—

Kemiska laborationer ..........................................

—

—

—

—

—

19

—

Elektrokemi ................................... .................

—

—

—

—

—

4

—

Husbyggnadslära ................................................

2

—

3

2

—

—

4

Tillhörande ritning ...........................................

1 4

—

6

4

—

—

—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Ämnen.

Antal veckotimmar i

M. 3

E. 3

A. 3

V. 3

S. 3

K. 3

V. 4

Byggnadskonstens historia ....................................

—

—

2

—

—

—

2

f höstterminen ............

1

i

2

_

Väg- och brobyggnadslära {

( vårterminen ...............

—

2

—

—

... f höstterminen .......................

3

_

3

4

___

Tillhörande ritning <

[ vårterminen ........................

—

4

—

—

| höstterminen ........................

2

Vattenbyggnadslära <

[ vårterminen ........................

2

(2)

2

2

—

—

I höstterminen .....................

4

8

Tillhörande ritning <

( vårterminen ........................

4

—

2

4

—

—

Geodesi ..........................................................

—

—

—

2

—

—

2

Ornamentsritning ..............................................

—

—

4

—

—

—

—

Praktiskt skeppsbyggeri .....................................

—

—

—

—

2

—

—

Teoretiskt d:o .....................................

—

—

—

—

18

—

—

Bokföring ........................................................

2

2

2

—

2

2

2

Industriell ekonomi ... .......................................

2

2

2

—

2

2

2

Materialprovning, höstterminen..............................

—

—

—

—

—

—

4

Med samtidig jämförelse mellan de av de sakkunniga föreslagna läroplanerna

och de nu gällande, delvis ock med en blick på 1906 års kommittés

förslag, torde jag i avseende å de sakkunnigas förslag få anmärka

följande. För närvarande förekommer i högre avdelningens första årskurs

verkstadsarbete med 12 timmar — obligatoriskt dock blott för dem, som

sakna verkstadspraktik. De sakkunniga anse emellertid, i likhet med 1906

års kommitté, att verkstadsarbete icke bör förekomma i högre avdelningen

annat än i den mån det står i samband med maskinlaborationer och materialprovningar.

Att märka är, att de sakkunniga såsom nämnt fordra viss

tids praktisk verksamhet för inträde i högre avdelningens andra årskurs.

I fråga om första årskursen i övrigt äro de olika läroplanerna ej väsentligt

avvikande från varandra. Engelska, ett för ingenjörsutbildning

viktigt ämne, är upptaget såsom nytt läroämne, avsett huvudsakligen

för de elever, som ej avlagt studentexamen. Studenterna åter anses behöva

undervisning i linjarritning och frihandsteckning. Dessa ämnen å

ena sidan samt engelska å den andra äro således avsedda för olika kategorier

av elever. I likhet med kommittén hava de sakkunniga i första

årskursen infört krokiritning, av dem sammanfört med allmän byggnadslära

såsom ett ämne.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Sistnämnda ämne har i sammanhang härmed av de sakkunniga givits

minskat utrymme i andra årskursen, i det att detsamma för E, S och K

alldeles uteslutits. För övriga fackskolor har det bibehållits under benämning

»allmän byggnadslära med ritning». I samma årskurs hava de

sakkunniga, i likhet med kommittén, för de flesta fackskolorna upptagit

materialprovning med övningar. Timantalet är något mindre än kommitténs.

De hava även till denna årskurs förlagt ämnet mekanisk teknologi,

vilket för närvarande tillhör tredje årskursen och där bibehållits av kommittén.

Vidare föreslå de sakkunniga, att undervisning i ämnet tillämpad

elektricitetslära, som hittills omfattat endast en vårtermin, skall meddelas

under hela andra läsåret för alla fackskolor utom E, där i stället undervisningen

skulle avse »elektroteknik med övningar».

Utom nyss angivna förflyttning av ämnet mekanisk teknologi hava de

sakkunniga beträffande tredje årskursen föreslagit åtskilliga ändringar, syftande

till att genom specialisering göra undervisningen i denna årskurs

så fruktbringande som möjligt. Även 1906 års kommitté uttalade sig

för åtgärder i samma riktning.

Undervisning i läran om vattenmotorer meddelas för närvarande endast

i M samt i E, där ämnet är fakultativt, men anses böra utsträckas

till V samt göras obligatorisk för E. För E ökas i någon mån undervisningen

i elektroteknik.

Inom M, E och S förekommer nu såsom ett ämne läran om värmemotorer

med tillhörande konstruktioner. Detta ämne omfattar läran om

såväl ångpannor och ångmaskiner som gas- och petroleummotorer. Undervisning

om ångturbiner meddelas nu i samband med läran om vattenmotorer,

men de sakkunniga förklara sig anse detta vara en mindre lämplig

kombination. Inom dessa områden råder en ständigt fortgående utveckling,

och det är numera knappast möjligt för en och samma lärare att

fullt behärska ämnets olika delar och i detalj följa den vidare utvecklingen

inom detsamma. De sakkunniga anse för den skull, att ämnet

lämpligen bör uppdelas i två kurser, omfattande den ena läran om ångmaskiner

och ångturbiner samt den andra läran om explosionsmotorer.

I enlighet härmed föreslås, att ämnet läran om ångmaskiner och ångturbiner

skall erhålla det antal veckotimmar, som för närvarande är

tilldelat ämnet läran om värmemotorer, varjämte särskilda veckotimmar

anslås åt ämnet explosionsmotorer. Tillika sörjes för undervisning

i konstruktioner, hörande till sistnämnda ämne.

Anordningen överensstämmer med vad som av 1906 års kommitté

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 101 käft. (Nr 144.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

föreslogs beträffande såväl tekniska högskolan som Chalmerska läroanstalten

och som nu är avsett att genomföras i fråga om högskolan.

Med hänsyn därtill att betongen kommit till allt allmännare användning

vid olika slags byggnadsföretag föreslå de sakkunniga, att undervisning

i betongkonstruktioner införes med 3 veckotimmar inom A och

V, i den senare fackskolan under 4:e årskursen. Likaså hemställes, att i

samma fack och årskurser införes undervisning i byggnadshygien och

stadsanläggningskonst med respektive 3 och 2 veckotimmar under vårterminen.

För att emellertid undervisningen för husbyggarna ej skall bliva

för betungande föreslås, att till beskrivande maskinlära hörande konstruktioner

för dem uteslutas från läroplanen.

På grund av vikten för varje chef för industriellt verk att vara hemmastadd

i bokföring och industriell ekonomi föreslå de sakkunniga, att

undervisning i dessa ämnen med två veckotimmar i vartdera införes inom

alla fack under sista läsåret.

De sakkunniga betona, att vad de föreslagit i fråga om läroplaner

endast är avsett att tjäna till ledning vid undervisningens ordnande, och

bör således jämkning däri kunna av anstaltens styrelse vidtagas i den mån

så tinnes lämpligt.

I slutet av framställningen rörande förevarande avdelning av ärendet

yttra de sakkunniga följande.

Genom den omläggning av undervisningsplanen i den högre avdelningen, som

de sakkunniga sålunda föreslagit, samt genom de i vissa avseenden höjda fordringarna

för inträde i avdelningen kommer undervisningen att erhålla en mera högskolemässig

karaktär än förut. Enligt de sakkunnigas åsikt borde sedermera ingen tvekan kunna

råda därom, att elev, som, efter genomgående av Chalmerska institutets högre avdelning,

därifrån erhåller avgångsbetyg, bör anses fullt kompetent att erhålla anställning

såväl inom väg- och vattenbyggnadskåren som även i de befattningar inom statens

industriella verk och inrättningar, för vilka högre teknisk examen är föreskriven såsom

kompetensvillkor.

Då emellertid det hittills varit överlämnat åt de olika verkens styrelser att avgöra

vad som menas med högre teknisk examen och att således var för sig fastslå,

vilka tekniska läroverk det är, som meddelat sådan undervisning, har givetvis ett visst

osäkerhetstillstånd varit rådande, vilket helt naturligt varit till synnerlig olägenhet

för alla därav berörda.

För att för framtiden undvika detta synes genom en kungl. förordning bestämmelse

böra meddelas, vilka tekniska läroanstalter — åtminstone svenska — skola med

hänsyn till statens förut berörda krav anses meddela högre teknisk utbildning, och

vilja de sakkunniga föreslå, att dit måtte räknas tekniska högskolan och »Chalmers

tekniska högskola».

Visserligen kommer, även efter den tänkta omorganisationen av Chalmerska institutet,

denna läroanstalt att meddela en undervisning, som i vissa avseenden, och

särskilt med hänsyn till den rent vetenskapliga läggningen, måste anses stå lägre än

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

den vid tekniska högskolan meddelade, men detta hindrar dock icke, att även den

förra läroanstalten kan innehava karaktären av en teknisk högskola. Och i all synnerhet

ligger häruti ingen som hälst anledning att betvivla, att den där meddelade

undervisningen skulle vara fullt tillräcklig för även de högre tekniska befattningarna

vid statens industriella verk.

Ur de i ärendet avgivna yttrandena är i de delar av omorganisationsförslaget,

som jag nu avhandlat, följande att omförmäla.

Lärarrådet vid Chalmerska läroanstalten har i sitt först avgivna yttrande i allo

anslutit sig till de sakkunnigas förslag, såvitt angår den lägre avdelningen, med inbegrepp

av kompletteringskursen. I fråga om den högre avdelningen erinrar lärarrådet,

att de sakkunnigas förslag om vissa smärre höjningar i inträdesfordringarna, införande

av en del nya ämnen och jämkningar i undervisningsplanen till stor del sammanfalla

med 1906 års kommittés förslag samt i yttrande däröver blivit av lärarrådet i huvudsak

biträdda. Lärarrådet anser dem vara förbättringar i bestående förhållanden och gör

mot den föreslagna läroplanen endast ett par mindre väsentliga anmärkningar, vilka

ej anses medföra någon ökning i den föreslagna lönestaten. Mot de föreslagna benämningarna

på de båda avdelningarna finner lärarrådet ej anledning till anmärkning.

Styrelsen för Chalmerska läroanstalten har i utlåtandet den 20 januari 1914

förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan har funnit den tillämnade omläggningen

av undervisningen i den lägre avdelningen vara ändamålsenlig. Aven i avseende å

den högre avdelningen tillstyrkes de sakkunnigas förslag i dess huvuddrag.1) Förslaget

innebure en avsevärd förbättring av de nuvarande förhållandena på grund av den

specialisering, som skulle ernås. En allmän anmärkning kunde göras redan mot de

nuvarande läroplanerna, nämligen att de alltför mycket belastade de studerandes tid,

särskilt med avseende på föreläsningar. Det syntes kollegiet, som om de sakkunniga

ej tagit nödig hänsyn till detta förhållande, då de, för vinnande av den önskade specialiseringen,

föreslagit en del nya ämnen. I synnerhet gällde detta de sista årskurserna,

där en reduktion av timantalet hade varit önskvärd för att bereda eleverna

möjlighet till bedrivande av mera självständiga studier. Som ett exempel kunde nämnas,

att enligt de sakkunnigas förslag till läroplan för V 4 antalet undervisningstimmar

skulle bliva nära 70 procent större än för motsvarande fackskola vid tekniska högskolan,

och där ausåges man ju som bekant stå på gränsen till överansträngning i denna

faclcskola.

I detta ämne har tekniska högskolans styrelse i anslutning till lärarkollegiet

uttalat, att såväl lärare som elever, särskilt eleverna i sista årskursen av den högre

avdelningen, vore belastade med mera arbete å läroruramet, än som kunde anses vara

förenligt med ett vetenskapligt studium, men styrelsen såge ingen utväg till förekommande

av denna olägenhet, emedan kurserna måste i allmänhet begränsas till tre

år och byggas på jämförelsevis små förkunskaper och ringa mogenhet hos eleverna.

J) En av kollegiets medlemmar, professorn G. Sellergren, har dock uttalat sig mot

att undervisningen i mekanisk teknologi förflyttades från tredje till andra årskursen.

Denna undervisning förutsatte nämligen kunskaper i åtskilliga läroämnen, vilka enligt förslaget

skulle påbörjas först i andra årskursen.

Avgivna yttranden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 144.

Den förändrade anordningen av undervisningen i den lägre avdelningen finner styrelsen

vara välbetänkt. Den .skulle göra nämnda avdelning bättre lämpad för sitt ursprungliga

ändamål, och förändringen komine helt visst att hälsas med tillfredsställelse

av industriens män. — Även i fråga om den föreslagna kompletteringskursen uttalar

sig styrelsen gillande.

Läroanstaltens högre avdelning hade sin särskilda betydelse däri, att densamma

kunde, upptaga ynglingar, som — ofta genom självstudier — inhämtat de nödiga, relativt

låga förkunskaperna i matematik och därjämte endast ett ringa förråd av humanistiskt

vetande. Det vore då synnerligen lämpligt att inrätta nämnda kompletteringskurs,

i vilken åtdem, som avginge från den lägre avdelningen och visat sådan begåvning,

att de ansåges kunna med framgång begagna sig av undervisningen i den högre

avdelningen, kunde meddelas det, som bruste i nödiga förkunskaper.

Den större specialisering, som vore •tillämnad i den högre avdelningen, finner

styrelsen vara av behovet påkallad. Därigenom komme möjligheterna till meddelande

av vetenskaplig undervisning vid läroanstalten att ökas.

Såväl lärarkollegiet som styrelsen för tekniska högskolan hava uttalat

sig mot införande av förändrade benämningar på Chalmerska läroanstaltens

båda avdelningar.

Vad den lägre avdelningen beträffar förmenar man, att benämningen teknisk

elementarskola — oavsett om 1907 års kommittés förslag att omändra de nuvarande

tekniska elementarskolorna i riket till flickskolor kommer att realiseras eller icke —

ej är lämplig. Den lägre avdelningen med sina små inträdesfordringar och sin 21/2

ånga studietid komme att stå på ett betydligt lägre stadium än tekniska elementarskolorna

med deras nuvarande treåriga kurser och betydligt högre inträdesfordringar.

Skillnaden framginge tydligast av det sakförhållandet, att avgångsexamen från eu teknisk

elementarskola berättigade till inträde vid tekniska högskolan, under det att avgångsexamen

från Chalmerska läroanstaltens lägre avdelning ej ens skulle berättiga

till inträde vid anstaltens högre avdelning, ehuru inträdesfordringarna till denna vore

betydligt lägre än till tekniska högskolan.

Även mot den föreslagna benämningen på högre avdelningen, »Chalmers tekniska.

- högskola», framhållas allvarliga betänkligheter. Det vore oegentligt att sammanföra

två läroanstalter av så olika beskaffenhet som nämnda avdelning och tekniska

högskolan under samma benämning, teknisk högskola. Man skulle i sådant fall erhålla

två väsentligen olika typer av tekniska högskolor. — Till stöd för denna uppfattning

anställas jämförelser de bada anstalterna emellan i fråga om fordringarna på mogenhet

och kunskaper vid inträdet, lärarkrafternas specialisering, resurserna ifråga om laboratorier

samt den tid, som kan användas på verkliga fackstudier vid å ena sidan den i

regeln treåriga kursen i högre avdelningen av Chalmerska läroanstalten och å andra

sidan de, med ett undantag, fyraåriga fackskolorna vid tekniska högskolan.

I avseende å ändrad benämning å den högre avdelningen hava två av lärarkollegiets

medlemmar uttalat sig för de sakkunnigas förslag.

I byråchefen Fursts skrift framhålles vikten av att råda bot på de missförhållanden,

som äga rum inom såväl industrien som åtskilliga andra verksamhetsområden

med hänsyn till yrkesfaran, samt nödvändigheten att i kampen mot olycksfall och

ohälsa bland yrkesarbetarna vinna medverkan från maskinkonstruktörernas sida, en

medverkan, som säkrast kunde främjas därigenom, att redan vid teknikerns utbildning

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

hans uppmärksamhet och intresse inriktas på hithörande förhållanden. Furst påpekar,

huruledes i sammanhang med vissa av honom angivna, å läroplanerna för den lägre

avdelningen upptagna läroämnen uppmärksamhet bör ägnas yrkesfaran. En kort specialkurs

avseende arbetarskyddslagstiftning borde anordnas under tredje årskursens hösttermin.

Den undervisning, eleverna i den högre avdelningen skulle erhålla i arbetarskydd,

Kunde ej anses tillfredsställande. Ämnet byggnadshygien borde göras obligatoriskt

för fackskolan för maskinbyggnadskonst. Undervisning om skyddsanordningar

i allmänhet vid maskiner samt om de speciella yrkesfarorna inom olika industrier borde

anordnas. Under tredje årskursens vårtermin borde givas en kurs, innehållande en

sammanfattande framställning av arbetarskyddet från såväl social som teknisk synpunkt

med särskild hänsyn till vad arbetsledaren och arbetsgivaren hade att beakta. Denna

kurs kunde ersätta en hittills given tillfällig kurs i skyddslagstiftningen.

Professor Grauers skrift angående de av Först omförmälda undervisningsområdena

innehåller i huvudsak följande:

Ämnet fabrikshygien vore av så stor omfattning och krävde en så mångsidig

utbildning hos den, som skulle handhava undervisningen, att fullt lämplig lärare svårligen

kunde erhållas. De sakkunniga för utredning av frågan om Chalmerska institutets

omorganisation hade ej ansett lämpligt att föreslå ämnets införande i sin helhet

såsom självständigt ämne i undervisningen vid läroanstalten, huvudsakligen av det skäl,

att det kunskapsmått, som i skilda tekniska ämnen under lärotiden vid institutet skulle

bibringas eleverna, vore så stort, att dessa endast med starkt forcerat arbete kunde

medhinna dess inhämtande. Beträffande hygienens tillämpning på det tekniska området

hade de sakkunniga föreslagit införande av ämnet byggnadshygien, omfattande undervisning

i bostäders och fabrikers sanitära anordningar, avseende uppvärmning och ventilation,

belysning samt gas-, vatten- och avloppsledningar m. m.

En del av ämnet kunde även lämpligast behandlas i anslutning till förutvarande

undervisning. Sålunda framhölles vid undervisningen i kemisk teknologi de försiktighetsmått,

som borde vidtagas inom tillhörande industrigrenar för att arbetarens hälsa

ej skulle lida men.

Sedan ett flertal år hade under eu veckotimme under höst- eller vårterminen

yrkesinspektören i Göteborg meddelat eu frivillig kurs i skyddslagstiftning och skyddsteknik,

omfattande en på grund av föreskrifterna i lagen angående skydd mot yrkesfara

stödd framställning om medel mot olycksfall och ohälsa i industriarbete. I den mån

tiden medgivit, hade ett kort påpekande av olycksfallsersättuingslagens föreskrifter

lämnats. Föredragen hade illustrerats av skioptikonbilder, utförda efter yrkesinspektörens

skisser å skyddsanordningar ävensom efter avbildningar av misslyckade konstruktioner.

Ärvodet, 200 kronor, hade utgått av terminsavgifter. Önskvärt vore, om

detta arvode kunde upptagas i den ordinarie staten. Därigenom skulle undervisningen

i nämnda ämne en gång för alla fastslås och ej såsom nu vore fallet överenskommelse

behöva träffas varje gång, då eu föreläsningskurs ansåges böra förekomma.

Med införandet av det av de sakkunuiga föreslagna ämnet byggnadshygien och

med bibehållande av undervisningen i hithörande delar i kemiska teknologien samt

den senast omförmälda undervisningen i skyddslagstiftning och skyddsteknik syntes

undervisningen i fabrikshygien vara ordnad på det sätt, som bäst lämpade sig för ett

tekniskt läroverk.

I förnyat yttrande har slutligen lärarrådet vid Chalmerska läroanstalten, med

vilket styrelsen i utlåtandet den 2 maj 1914 i huvudsak instämt, anfört:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Gentemot vad lärarkollegiet vid tekniska högskolan yttrat i fråga om möjligheten

av överansträngning vid Chalmerska läroanstalten, särskilt med hänsyn till vad

i samma fråga gjorts gällande beträffande högskolan, ville lärarrådet anmärka, att den

omnämnda överansträngningen vid högskolan ej kunde hava sin grund i ett tjugutal

undervisningstimmar i veckan, utan väl finge tillskrivas de stora fordringar, som ställdes

på elevernas arbete på egen hand. Vid Chalmerska läroanstalten vore det föreslagna

antalet veckotimmar otvivelaktigt stort. Det övervägande antalet utgjordes

dock av konstruktionsövningar, och det kunde ifrågasättas, huruvida det vore lämpligare

att överföra en del ritövningar, som stode uuder lärarens ledning, till elevernas

arbete utom det ordinarie schemat, då det ju stode vederbörande lärare fritt att, där

han så funne lämpligt, även under de å schemat upptagna lärotimmarna lämna eleverna

full frihet till självständigt arbete.

Vad från tekniska högskolan anförts i fråga om natnnförändring för högre avdelningen

har ock föranlett lärarrådet till gensagor.

Bland annat har lärarrådet starkt framhållit, att vad som bestämde en läroanstalts

egenskap av högskola vore huvudsakligen den utbildning, som den kunde

skänka sina alumner. Inträdesfordringarna vore endast så till vida avgörande, att de

antagna eleverna måste vara i stånd att följa eu högskolemässig undervisning. Det

kunde icke bestridas vare sig att den undervisning, som meddelades inom läroanstaltens

högre avdelning, vilade på fullt vetenskaplig grund och meddelades på högskoleinässigt

sätt eller att de kunskaper, som av inträdande elever fordrades, vore tillräckliga

för att sätta dem i stånd att tillgodogöra sig en sådan undervisning.

Vidare har lärarrådet betonat, det erfarenheten vid läroanstalten avgjort gåve

vid handen, att de elever i den högre avdelningen, som avlagt studentexamen på reallinjen

och således i avseende å mogenhet och förkunskaper fyllde måttet för inträde

i tekniska högskolan, icke på något sätt visat sig kunna tillgodogöra sig undervisningen

bättre än de övriga.

Lärarrådet tvekade icke att uttala, att elever, som genomgått Chalmerska läroanstalten

tillhörande fackskolor med samma antal årskurser som motsvarande fackskolor

vid högskolan, säkerligen icke i avseende å sin tekniska utbildning vore underlägsna

dem från högskolan.

Med anledning av byråchefen Fursts förutnämnda framställning förklarade lärarrådet,

under hänvisning till den av rektorn gjorda utredningen, att därest en sådan

undervisning som den av Furst föreslagna kunde anordnas, utan att elevernas tid

bleve över hövan upptagen, lärarrådet icke hade något att erinra mot att erforderliga

medel ställdes till läroanstaltens förfogande.

Vid betraktandet av de sakkunnigas förslag träder naturligen den

frågan i förgrunden, huruvida de, med behörigt tillgodoseende av den

högre och den lägre tekniska undervisningens krav, förmått att ställa

dessa båda undervisningsstadier i det önskade sambandet med varandra.

Anslutande mig till de synpunkter härutinnan, som förut gjort sig gällande

i detta ärende, anser jag spörsmålet härom vara av den största vikt.

Den särskilda uppgift, som i avseende härå varit och fortfarande kommer

att förbliva den Chalmerska läroanstalten anförtrodd, har från olika håll betonats.

Och vid den omarbetning av stadgarna för densamma, som i

*

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

händelse av framgång för det föreliggande förslaget blir av nöden, lärer

denna betydelsefulla uppgift komma att uttryckligen fastställas.

Den ovan framkastade frågan synes mig med allt skäl böra besvaras

så, att de sakkunniga på ett lyckligt sätt utfört det dem givna uppdraget.

Svårigheten härvid har legat i det dubbla syftet med den lägre avdelningen.

De sakkunniga hava påtagligt uppvisat de nuvarande olägenheterna

av dess dubbelställning. Efter min uppfattning komma dessa

olägenheter att vid genomförandet av de sakkunnigas förslag undanröjas.

Det är naturligt, att den lägre avdelningen enligt detta förslag skall bättre

än hittills kunna fullfölja sin huvudsakliga uppgift: utbildandet av industriens

underbefäl. Vid strävandet härför befriad från omtanken om sitt

andra hittillsvarande syftemål, att förbereda till inträde i den högre avdelningen,

kan den lägre avdelningen på ett kraftigare sätt rikta sig på utdaningen

av elever, ägnade att i sinom tid fylla de viktiga posterna såsom

verkmästare, förmän, ledare av industriföretag i blygsammare omfattning

m. m. Härför skall den ock komma att bättre än hittills lämpa sig genom de

av de sakkunniga föreslagna förändringarna i läroplanerna. Att samtidigt

dessa elevers utbildningstid genom den ifrågasatta omorganisationen av den

lägre avdelningen skall kunna ej obetydligt förkortas är en uppenbar fördel.

Med denna inskränkning av omförmälda elevers utbildningstid hava

de sakkunniga vunnit att inom den lägre avdelningens hittillsvarande treårsperiod

kunna inrymma erforderlig tid för den avsedda kompletteringskursen.

För att ej undervisningen i denna kurs må förryckas, skola ej

andra än de, vilka genomgått den egentliga lägre avdelningen, äga tillträde

till kursen.

Kursens genomgående skulle enligt förslaget icke i och för sig medföra

behörighet till inträde i högre avdelningen. På grund därav synes

det ej vara avsett, att någon avgångsexamen skulle anställas. Avgångsbetyg

skulle ej utfärdas, men intyg skulle kunna erhållas om deltagandet

i kursen.

Beträffande den högre avdelningens fördelning i fackskolor och dessas

uppdelning på årskurser avse de sakkunniga ingen ändring i nu bestående

förhållanden, endast att fackskolorna skola erhålla benämningar, som något

mera än de hittillsvarande sammanfalla med motsvarande fackskolors namn

vid tekniska högskolan.

Anslutande mig till de sakkunnigas förslag i nu om handlade organisationshänseenden

finner jag mig även böra gilla förslaget i vad det angår

någon — i fråga om den lägre avdelningen mycket obetydlig — höjning av

inträdesfordringarna. Det har ej undgått min uppmärksamhet, att de sakkunnigas

förslag i avseende å inträdesfordringarna till den högre avdel
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kufigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

ningen i någon mån avviker från den ledning för de sakkunnigas arbete,

som härutinnan gavs dem av föregående departementschefen. Jag syftar

härvid ej på att de, i motsats till vad som nu fordras, kräva vissa

insikter i fysik och kemi, vilka ämnen ju ingå i den högre avdelningens

läroplan, ej heller därpå, att de på visst sätt preciserat de insikter i modersmålet

och ett främmande språk, som skulle ådagaläggas, utan min erinran

i detta stycke avser, att de sakkunniga på av dem anförda skäl bibehållit

det nuvarande kravet på insikter i historia och geografi. Jag vill emellertid

icke uttala mig mot de sakkunnigas förslag i berörda avseende,

vilket ej föranlett någon invändning från de hörda myndigheterna. I själva

verket ställer sig denna fråga numera på ett helt annat sätt än förut.

Historia och geografi ingå ej för närvarande bland ämnena i den lägre avdelningen,

utan särskilda kunskaper i dessa ämnen, medförande behörighet

till inträde i den högre avdelningen, måste annorledes förvärvas. Nu åter

är det enligt de sakkunnigas förslag avsett, att nödig undervisning i historia

och geografi skall meddelas i kompletteringskursen. Jag vill med avseende

å denna undervisning särskilt framhålla angelägenheten av att den

allmänna ekonomiska utvecklingen kommer att på ett efter elevernas ståndpunkt

lämpat sätt åskådliggöras, med tillbörligt beaktande av de nationalekonomiska

och handelspolitiska synpunkterna.

Det bör erinras, att när de sakkunniga i avseende å vissa inträdesfordringar

hänföra sig till kunskaper, förvärvade å latinlinjen B, därmed

lärer avses nuvarande latingymnasiet utan grekiska. Vidare må påpekas,

att undervisning i kemi ej enligt läroverksstadgan meddelas å latingymnasiet.

Med hänsyn därtill torde de sakkunnigas krav på latinstudent

att hava vid läroverket deltagit i undervisningen i kemi få ersättas med

fordran av på annat sätt förvärvade elementära kunskaper i kemi.

I avseende å villkoren för flyttning från lägre till högre kurs gillar

jag de sakkunnigas förslag. Detta innebär i avseende å den lägre avdelningen

upphörande av den nu vedertagna ordningen, enligt vilken flyttningen

sker endast med hänsyn till vederbörandes insikter i matematik,

samt ett upprätthållande även i fråga om denna avdelning av stadgarnas

föreskrift rörande flyttning.

I detta sammanhang kan jag ej underlåta att beröra en särskild

punkt i de sakkunnigas förslag, vilken jag anser böra tagas under övervägande.

Avlagd studentexamen skulle såsom hittills — ehuru numera

på visst sätt kvalificerad — medföra behörighet till inträde i den högre avdelningen.

Nu skulle vid läroanstalten upprättas en särskild kurs, avsedd

att för dem, som genomgått den lägre avdelningen, lätta inträde i den

högre. I kursen komme att meddelas undervisning i de ämnen och till det

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

omfång, som, utöver vad som meddelas i den lägre avdelningen, erfordras

för vinnande av inträde i den högre. Med hänsyn till denna kursen

förelagda uppgift synes det mig med skäl kunna ifrågasättas, huruvida

ej kursens behöriga genomgående borde, ej mindre än studentexamen,

medföra behörighet till inträde i den högre avdelningen. Kursen skulle då

naturligen avslutas med en prövning, vid vilken betyg med vitsord i de

särskilda ämnena utfärdades för vederbörande. Denna prövning kunde,

om så befunnes nödigt, anordnas under lämplig kontroll. Prövningen

skulle naturligen icke innebära någon förmånsrätt till inträde i den högre

avdelningen.

Att erhålla ett dylikt betyg borde under alla förhållanden vara en

fördel för eleverna, som med skäl kunde göra anspråk på att deras bemödande

ej lämnades utan vitsord. Ett blott intyg, att de deltagit i kursen,

torde ej äga samma värde för dem, därest de efter kursens avslutning

finna sig ej böra fortsätta sina studier vid Chalmerska läroanstalten.

Vad jag nu framkastat synes mig böra komma under omprövning

vid stadgarnas omarbetande.

I fråga om de sakkunnigas förslag till läroplaner hava från de hörda

myndigheternas sida väsentliga anmärkningar gjorts endast i fråga om

belastningen av schemat i den högre avdelningen, särskilt i de sista årskurserna,

med alltför stort antal veckotimmar. Sedda i den belysning,

som ägnats dessa anmärkningar av lärarrådet vid Chalmerska läroanstalten,

torde de ej böra väcka större betänkligheter. Jag påpekar i avseende

härå likasom i fråga om de erinringar rörande läroplanerna, som i

övrigt framkommit, att dessa planer ingalunda äro definitiva utan kunna

av anstaltens styrelse underkastas nödiga jämkningar.

Vad särskilt angår byråchefen Fursts framställning om behovet av

undervisning i fråga om skyddsanordningar m. m. hänvisar jag till vad

av rektorn vid läroanstalten och lärarrådet därutinnan anförts. Jag kommer

i det följande att vidare yttra mig i denna fråga.

Det i ärendet väckta förslaget om ändrade benämningar å Chalmerska

läroanstaltens två avdelningar har under ärendets följande behandling

både vunnit understöd och mötts av gensagor. Någon större vikt i reellt

avseende lärer ej få tillerkännas denna fråga. Huru man än avgör densamma,

så vitt den högre avdelningen angår, förändras ej därav denna

avdelnings avsedda uppgift att »bibringa en ur kvalitativ synpunkt högskolemässig

undervisning, ehuru av mindre omfattning än den i tekniska

högskolan meddelade».

För min del anser jag, att man bör, med upptagande av en gängse

benämning på anstalten, kalla densamma i sin helhet Chalmers tekniska

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt 101 höft. (Nr 144.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Ny stat.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

institut. Jag vill därvid framhålla, att den anstalt, farmaceutiska institutet,

vars professorers avlöningsförmåner fingo tjäna till förebild vid löneregleringen

för professorerna vid Chalmerska läroanstalten, bär namnet institut,

vilken benämning även återfinnes hos vissa andra av våra högre

läroanstalter.

För de särskilda avdelningarna av institutet anser jag de nuvarande

benämningarna: den lägre avdelningen och den högre avdelningen, lämpligen

böra bibehållas.

På den av de sakkunniga framkastade frågan om viss kompetens för

elever, som utgått från den högre avdelningen, vill jag ej här inlåta mig.

Den bör på ny framställning, när den ändrade organisationen blivit genomförd,

tagas i övervägande.

II.

Den nu föreslagna omorganisationen av Chalmerska läroanstalten kräver

en del ändringar med avseende å lärarkrafterna vid anstalten, och samtidigt

torde en lönereglering beträffande vissa lärarplatser böra äga rum.

Såsom jag i det föregående nämnt, reglerades år 1911 lönerna för

dåvarande lektorerna, samtidigt med att deras befattningar förändrades

till professurer. Ävenvaktbetjäntes avlöning omreglerades vid samma tillfälle.

År 1911 förelågo dels i en år 1905 avlåten skrivelse från anstaltens

styrelse dels i 1906 års kommittés utlåtande framställningar om lönereglering

jämväl för vissa s. k. övriga lärare (andra än lektorerna) samt

tjänstemän vid anstalten. Från styrelsens sida föreslogs bland annat, att

några bland dessa lärare skulle i fråga om avlöning närmast likställas

med lektorerna vid de allmänna läroverken och de tekniska elementarskolorna.

Såsom skäl härför åberopades undervisningens omfattning samt

lärjungarnas ålder och utvecking. — Förslag var även framställt om vissa

nya lärartjänsters inrättande.

Styrelsen hade för sin del tillika ifrågasatt, att vissa av de »övriga»

lärarna, vilka, ehuru de hade sin huvudsakliga tjänstgöring vid anstalten,

dock i likhet med sina kamrater endast vore anställda på förordnande, i

stället skulle antagas med fullmakt. Då emellertid dessa lärare vore gemensamma

för högre och lägre avdelningarna och ett definitivt ordnande av

deras avlöningsförmåner ej borde förekomma annat än i sammanhang med

reglerandet av den lägre avdelningens förhållanden, ansåg sig 1906 års

kommitté ej hava anledning att närmare ingå i behandling av frågan om

nämnda lärares ställning.

Av enahanda orsak blev hela spörsmålet om lönereglering för »övriga

lärare» och tjänstemän eller tillökning eller förändring i lärarpersonalen

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Majsts Nåd. Proposition Nr 144.

överhuvud icke förelagt 1911 års riksdag. Av 1907 ars kommitté har

detta spörsmål icke berörts.

Efter det löneregleringen för »övriga lärare» år 1911 undanskjutits,

återupptog styrelsen, såsom redan i det föregående nämnts, i skrivelse

den 25 september 1912 frågan om åtskilliga ändringar i lönestaten.

Sedan styrelsen i skrivelsen anmärkt, att innan 1907 års kommittés förslag blivit

underkastat diskussion och prövning, det vore mindre lämpligt att styrelsen framlade

förslag till definitiv reglering av institutets lägre avdelning, framhöll styrelsen, att

ställnfngen för de inom avdelningen verksamma lärarna vore så ömmande, att styrelsen

ej ansett en förbättring av denna kunna anstå till den ganska ovissa framtid, da

organisationen av den lägre avdelningen kunde komma till definitiv lösning, samt att

en förbättring av denna lärarpersonals löneförmåner så mycket mindre borde möta motstånd,

som, hurudan organisationen av avdelningen än bleve, de nuvarande lärarna

torde vara nödvändiga och sålunda något hinder för en möjlig omorganisation ej därigenom

skulle uppstå. Sedermera heter det i den underdåniga skrivelsen:

Vid Chalmerska institutet äro som lärare anställda utom professorerna tolv

»övriga lärare». En del av dessa hava full tjänstgöring vid institutet och äro med

hänseende till sin utkomst beroende av denna sin tjänstgöring, under det att några

måste anses hava sin huvudsakliga verksamhet pa annat hall och endast under ett

mindre antal timmar i veckan lämna undervisning vid institutet. Samtliga dessa

»övriga lärare» äro i enlighet med stadgarnas föreskrift tillsatta pa förordnande, sa att

de, därest omständigheterna sådant påkallade, kunna uppsägas från sin innehavande plats.

För den sistnämnda gruppen av dessa lärare torde en dylik uppsäguingsrätt hava

åtminstone en viss befogenhet, då de ej i huvudsak ägna sig åt institutet. Att utbyta

dessa lärarplatser mot sådana med fastare och mera omfattande verksamhet inom

institutet vore i vissa fall mindre lämpligt, då det stundom skulle vara omöjligt att

utan väsentligt stegrade avlöningsförmåuer kunna erhålla sa skickliga lärare som

fallet är, då man kan erbjuda en framstående, på annat håll — t. ex. vid stadens arbeten

— bunden fackman biinkomsten att meddela undervisning ett mindre antal timmar

i sitt huvudämne. ......

Men för den förstnämnda gruppen, som har tull tjänstgöring vid institutet, torde

ett sådant uppsägningsförhållande sakna motsvarighet vid någon annan läroanstalt i

vårt land av samma betydelse som Chalmerska institutet och kan endast förklaras av

institutets historiska utveckling från en privat slöjdskola. Dessa lärare utöva sin verksamhet

med samma ansvar och till samma omfattning som andra lärare i vart land,

men intaga en osjälvständigare ställning och löpa vid inträffande av längre tids sjukdom

risken att mista sin tjänst och därmed hela sin utkomst. ^ Denna grupp lärare

hava vid de senaste löneregleringarna tilldelats ålderstillägg på grund av den mera

omfattande tjänstgöringen vid institutet i motsats till den andra gruppen av lärare.

Styrelsen fäste ock uppmärksamheten på den ofördelaktiga ställning, dessa lärare

intoge i pensionshänseende: endast på framställning till riksdagen i särskilda fall

hade pension tilldelats dem. _

Vidare erinrade styrelsen om vad den i sin skrivelse ar 1905 framhalht

rörande de »övriga lärarnas» avlöningsförhållanden. Emellertid ansag sig styrelsen,

med hänsyn till att frågan om den lägre avdelningens organisation var svävande, icke

böra taga steget fullt ut genom att för dessa lärare ifrågasätta enahanda avlöning

som för lektorer vid allmänna läroverk och tekniska elementarskolor, utan styrelsen

föreslog allenast en partiell reglering av lönestaten.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Nu gällande

stat.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Den närmare innebörden av detta förslag inhämtas av det förut åberopade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14 januari 1913,

punkten 211, och kommer i särskilda delar att framgå av det följande.

Jag har redan omförmält, hurusom styrelsens framställning av anförda orsaker

visserligen för tillfället väsentligen blev utan frukt, men dock gav en

huvudsaklig anledning till att ett försök gjorts att rycka frågan om Chalmerska

läroanstaltens omorganisation undan faran av ett långvarigt dröjsmål.

Innan jag nu skrider till en redogörelse för de sakkunnigas yttrande

och förslag i fråga om lönereglering och vissa nya tjänsters upprättande,

vill jag här angiva innehållet av

Chalmerska läroanstaltens nu gällande ordinarie stat:

10 professorer, å 6,400 kronor ........................ kronor 64,000: —

1 andra lärare i byggnadslära........................ » 3.000: —

1 dito i matematik.......................................... » 2,500: —

1 dito i allmän kemi ............ » 2,500: —

1 lärare i väg- och vattenbyggnadskonst...... » 1,750: —

1 dito i skeppsbyggeri..................................... » 2,500: —

1 dito i modellering....................... » 1,100: —

1 dito i svenska och tyska språken............... » 1,500: —

1 dito i bokföring .......................................... » 500: —

1 dito i frihandsteckning ............................. » 2,200: —

1 dito i elektrokemi ....................................... » 800: —

1 dito i geodesi ............................................ » 2,500: —

1 dito i verkstadsarbete................................. » 3,000: —

Arvode åt en professor såsom läroanstaltens

rektor^........................................................... » 1,500: —

Arvode åt ett biträde för uppehållande av en

del av rektors undervisningsskyldighet såsom

professor ............................................... » 2,000: —

Till bestridande av undervisning i mekanisk

teknologi, konstruktion av enkla maskindelar

och elementär mekanik........................... » 3,500: —

Sekreteraren, arvode.......................................... » 500: —

Bibliotekarien, dito .......................................... > 500: —

1 förste vaktmästare ....................................... » 1,350: —

3 vaktmästare å 1,050 kronor........................... » 3,150: —

Till arvoden för assistenter och repetitörer ... » 11,500: —

Till avlöning av arbetsbiträden på verkstaden » 1,500: —

Stipendier och premier ................................... » 550: —

Bibliotek, samlingar och laboratorium ............ » 9,000: —

Verkstaden......................................................... » 2,000:_

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter » 12,000: —

Anmärkningar: Summa kronor 136''900; ”

a) Av professors avlöning äro 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,

av förste vaktmästarens avlöning äro 900 kronor lön och 450 kronor tjänstgörings
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 144.

penningar, av annan vaktmästares avlöning äro 700 kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar.

b) Därest rektor i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall å rektorsarvodet avdragas

900 kronor årligen. Därest förste vaktmästaren eller annan vaktmästare i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas

100 kronor årligen.

e) Professorerna åtnjuta efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg å lönen

med 600 kronor, läraren i verkstadsarbete efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg

å lönen med 500 kronor och efter ytterligare 5 års sådan tjänstgöring ett andra

ålderstillägg, likaledes av 500 kronor, andra läraren i byggnadslära, andra läraren i matematik,

andra läraren i allmän kemi och läraren i skeppsbyggeri ävensom läraren i frihandsteckning

efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg av 500 kronor, förste vaktmästaren

och övriga vaktmästare efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg av

100 kronor och efter ytterligare 5 års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes

å 100 kronor.

Då år 1911 de tio dåvarande lektoraten förvandlades till professurer,

blevo lektorerna utnämnda till professorer i följande ämnen: 1) fysik, 2)

matematik och beskrivande geometri, 3) skeppsbyggeri, 4) byggnadslära

och ornamentsritning, 5) elektroteknik, 6) kemi och kemisk teknologi, 7)

maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran om vattenmotorer,

8) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran

om värmemotorer, 9) väg- och vattenbyggnadslära och 10) mekanik och

matematik. Professorernas ämnesområden äro ej angivna i staten eller

annars ovillkorligen fastslagna till sin omfattning.

Jag bör ej underlåta att erinra därom, att för några av lärarna är

sedan flera år tillbaka genom anslag på extra stat högre avlöning beredd

än den i staten upptagna. Beloppen av dessa löneförbättringar jämte den

å ordinarie stat utgående avlöningen inhämtas av följande i fråga om

dessa lärare gjorda sammanställning:

Lärarbefattning.

Avlöning å

ordinarie

stat.

Kronor.

Tillfällig

löneförbätt-

ring.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Läraren i verkstadsarbete .............................................

3,000

500

3,500

Andra läraren i byggnadslära .........................................

3,000

500

3,500

> » » matematik ...........................................

2,500

750

3,250

» » » allmän kemi .........................................

2,500

750

3,250

Läraren i skeppsbyggeri..................................................

2,500

750

3,250

» » frihandsteckning ........... ...............................

2,200

650

2,850

Samtliga dessa lärare åtnjuta rätt till ålderstillägg på sätt staten utvisar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nya professurer.

Ändrad

benämning

å två

professurer.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 144.

I sin framställning förklara de sakkunniga, att de i allo dela den

uppfattning om lärarnas vid Chalmerska läroanstalten ställning och avlöningsförhållanden,

som vunnit uttryck i styrelsens skrivelse den 25

september 1912. I samband med anstaltens omorganisation borde nu en

fullständig reglering av lärarnas villkor vidtagas. Härvid borde man följa

de huvudprinciper, att lärare i huvudämnen, som hava full tjänstgöring

vid institutet, erhölle ställning och avlöning såsom professorer, om de hade

sin undervisning förlagd till den högre avdelningen, och eljest såsom lektorer,

samt att undervisningen i övrigt bestredes av speciallärare, vilka skulle tillsättas

på förordnande och emot visst arvode. I enlighet med dessa principer

ville de sakkunniga framlägga förslag till ändring i institutets avlöningsstat.

De sakkunniga yttra sig först om behövliga professorsbeställningar i

den matematiska ämnesgruppen, där för närvarande finnes en professor i

matematik och beskrivande geometri samt en professor i mekanik och matematik.

De anmärka, att 1906 års kommitté ansett, att vid anstalten

borde finnas en professur i matematik, en i mekanik samt en i beskrivande

geometri och matematik — den sistnämnda en ny beställning — men att

förslaget härom icke genomförts.

Nuvarande professorn i matematik och beskrivande geometri, yttra de sakkunniga,

har att inom första och andra årskurserna varje vecka under hela läsåret hålla tolv för

alla fack, med undantag av det kemiska, gemensamma föreläsningar i matematik och

fyra i beskrivande geometri. Då elevantalet i dessa årskurser är synnerligen stort, cirka

120 i första och cirka 80 i andra årskursen, samt professorn skall genomgå och rätta

elevernas matematiska skrivningar, torde det vara uppenbart, att enbart matematikundervisningen

ger honom ett fullt tillräckligt arbete; och då enligt de sakkunnigas

förslag undervisningen i beskrivande geometri i första årskursen skall ökas från fyra till

sex veckotimmar1), torde det icke kunna ifrågasättas att pålägga honom denna ökade

undervisning. Härtill kommer, att ämnet matematik är av den vikt och betydelse,

att huvudläraren däri bör helt ägna sig åt detsamma. Det förtjänar ock anmärkas,

att då ämnet beskrivande geometri icke förekommer vid universiteten, det vid förefallande

ledighet i ifrågavarande professur kan inträffa, att till densamma ej kan antagas

en i matematik framstående universitetslärare på den grund, att han ej tillika

behärskar ämnet beskrivande geometri. På nu anförda skäl anse de sakkunniga, att

professorn i matematik och beskrivande geometri bör befrias från undervisningen i

sistnämnda ämne.

Den mindre omfattande undervisning i matematik, som meddelas inom kemiska

facket i första årskursen med sex veckotimmar, upprätthålles av professorn i mekanik

och matematik. Denne har dessutom tolv föreläsningar i veckan i mekanik inom

andra årskursen, vilket är hans huvudsakliga undervisning. Det synes de sakkunniga *)

*) Denna undervisning skall äga rum endast under vårterminen. Under höstterminen

undervisas fyra veckotimmar i A och Y, andra årskursen. (Se tabellen sid. 22).

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl, Majds Nåd. Proposition Nr 144.

önskvärt och lämpligt, att hans nndervisningsskyldighet inskränkes till att omfatta

endast ämnet mekanik, på sätt redan 1906 års kommitté föreslagit.

Därest, såsom de sakkunniga hemställt, professorn i matematik och beskrivande

geometri befrias från undervisning i sistnämnda ämne, är det lämpligt att den lärare,

som övertager denna undervisning, jämväl upprätthåller undervisningen i matematik

inom kemiska facket, i vilket fäll han skulle bestrida undervisningen i beskrivande

geometri med sex veckotimmar under vårterminen i högre avdelningens första årskurs,

fyra timmar under höstterminen i husbyggnads- och väg- och vattenbyggnadsfacken i

andra årskursen samt undervisningen i matematik med sex veckotimmar under hela

läsåret. Då han skulle bliva huvudlärare i beskrivande geometri samt erhålla full

undervisningsskyldigbet i högre avdelningen, föreslås, att en professur upprättas i ämnena

»beskrivande geometri och matematik».

Enligt de sakkunnigas förslag skulle alltså nuvarande professorn i matematik och

beskrivande geometri befrias från undervisningsskyldiglieten i sistnämnda ämne och

benämnas professor i matematik samt nuvarande professorn i mekanik och matematik

befrias från undervisningen i matematik och benämnas professor i mekanik, varjämte

en ny professur skulle upprättas i ämnena beskrivande geometri och matematik.

De sakkunniga föreslå vidare inrättandet av ännu en ny professur vid

läroanstalten. De yttra:

Såväl 1906 års kommitté som institutets styrelse har förut påyrkat iurättandet

av en professur i oorganisk kemi samt mineralogi och geologi. Vidkommande denna

professur uttalar styrelsen i sin underdåniga skrivelse den 25 september 1912, att med

upprättandet av densamma ej utan stort men för institutet kan uppskjutas. Den undervisning,

som skulle tillkomma denna professur, bär förut bestritts av eu lärare i »allmän

kemi». Innehavaren av denna plats avled på våren 1910, och styrelsen har, då

platsen enligt kommitténs förslag skulle omregleras, ej definitivt tillsatt den-amma, utan

uppehållit den med en lärare, som nu är förordnad till den 1 september 1914. Undervisningen

i allmän kemi omfattar för närvarande för samtliga täckskolor sex föreläsningar

i veckan i första årskursen. Laboration erna, i huvudsak omfattande kvalitativ

analys, äro så ordnade, att de blivande kemisterna hava sex timmars laborationer i

veckan under hela läsåret, men övriga elever äro delade på tre avdelningar, var och

en med nio laborationstimmar i veckan under en tredjedel av läsåret. Vidare bestrider

samma lärare undervisningen i mineralogi och geologi med två veckotimmar under

höstterminen i andra årskursen inom husbyggnads-, väg- och vattenbyggnads- samt

kemiska facken och med två timmar i veckan under vårterminen inom kemiska fackets

andra årskurs. Härtill kommer inom lägre avdelningens tredje årskurs två timmars

undervisning i elementär kemi, vilken undervisning dock skulle överlämnas till annan

lärare, därest befattningen förändras till professur. Undervisningen i högre avdelningen

komme dock att omfatta åtta timmars föreläsning och nio timmars laborationer i veckan.

Såväl på grund av undervisningens omfattning som emedan platsens innehavare både

i oorganisk kemi och inom mineralogiens och geologiens område är huvudlärare inom

institutet, samt det för institutet är av stor vikt att till platsens innehavare erhålla

fullt kompetent person, anse de sakkunniga, att befattningen bör inräknas i professurernas

klass.

Löneförmånerna för de nu föreslagna professorerna böra givetvis vara desamma

som för de förutvarande eller 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöriugspenningar

med ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Speciallärare. Vid tekniska högskolans omorganisation blevo de förutvarande å

ordinarie stat för högskolan inrättade extra-lärarbefattningarna förvandlade

till speciallärarbefattningar. Med dessa tjänster skulle förenas de läroämnen,

i vilka kurserna voro mindre omfattande än i fråga om de egentliga

huvudämnena och vilka icke kunde förenas med något genom en

professor representerat läroämne. Benämningen speciallärare ansågs vara

mera lämplig än den förutvarande, helst det härvidlag ofta handlade om

verkliga specialämnen, i fråga om vilka det skulle vara av vikt för högskolan

att bland praktikens män på motsvarande områden vinna framstående

krafter. Dessa lärare skulle tillsättas genom förordnande av högskolestyrelsen

och avlönas med arvoden.

Med föredöme hämtat från vad sålunda ägt rum vid tekniska högskolan

hava de sakkunniga, såsom redan antytts, föreslagit förändring av

vissa lärarbefattningar vid anstalten till speciallärarbefattningar, tillsatta och

avlönade på sätt nyss nämts, samt inrättande av nya dylika befattningar.

I dessa delar innehåller de sakkunnigas skrivelse:

De sakkunniga hava föreslagit, att i högre avdelningens sista årskurser införes

inom husbyggnads- samt väg- och vattenbyggnadsfacken undervisning i betongkonstruktioner

med tre veckotimmar under hela läsåret samt i byggnadshygien med tre veckotimmar

under vårterminen och i stadsanläggningskonst med två veckotimmar likaledes

under vårterminen. Till bestridande av undervisningen i dessa ämnen föreslås anställandet

av speciallärare med arvoden av 900 kronor till läraren i betongkonstruktioner

samt 500 kronor till vardera läraren i de båda övriga ämnena.

Vidare föreslå de sakkunniga, att en speciallärare anställes för bestridande av

undervisningen i mekanisk teknologi inom högre avdelningen. Detta är ett av de mest

omfattande läroämnena vid en teknisk läroanstalt, i! det att däri ingå så olikartade

områden som bearbetning av metaller och trä, pappersfabrikation, textilindustri, m. m.

Svårigheten att erhålla en duglig person med så mångsidig utbildning, att han

med sakkunskap kan behandla samtliga dessa ämnen, är påtaglig. Undervisningen i

detta ämne bestrides inom så väl högre som lägre avdelningen av samma lärare, men

torde pa grund av de väsentligt högre anspråk, som ställas på uudervisningen inom

den högre avdelningen, där lämpligen böra bestridas av särskild lärare. Undervisningen

omfattar fyra veckotimmar i andra årskursen, och föreslås denne speciallärares

avlöning till 1,200 krouor.

Vid institutet finnas för närvarande anslag av 1,750 kronor för upprätthållande

av undervisningen i väg- och vattenbyggnadskonst och 800 kronor för undervisningen

i elektrokemi. Undervisningen i vattenbyggnadslära omfattar sex timmar i veckan

under hela läsåret i väg- och vattenbygguadsfackets tredje och åtta veckotimmar i

samma facks fjärde årskurs, sex timmar i veckan under en termin i tredje årskursen

av mekaniska facket och fyra timmar i veckan under en termin i samma årskurs av

husbyggnadsfacket samt två timmar i veckan, likaledes under en termin, i elektrotekniska

fackets tredje årskurs, varvid dock undervisningen för vissa fack är gemensam,

särskilt beträffande konstruktionsövningarna. Läraren i elektrokemi undervisar

fyra timmar i veckan inom kemiska fackets tredje årskurs.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 144.

De sakkunniga hava visserligen icke funnit anledning föreslå ändring i undervisningen

i dessa ämnen, men anse de nuvarande avlöningarna vara för låga. Det är av

synnerlig vikt, att dessa båda lärarbefattniugar kunna besättas med så framstående

speciallärare som möjligt, då icke minst för vårt land den med dem förenade undervisningen

är av fundamental betydelse och med varje år vinner i vikt. På grund

härav hemställa de sakkunniga, att avlöningarna till dessa lärare, vilka hava sin uudervisningsskyldighet

uteslutande förlagd till institutets högre avdelning och till högsta

stadiet av denna, höjas till samma belopp, vartill de redan av 1906 års kommitté föreslagits,

eller för läraren i vattenbyggnadslära till 3,000 kronor och för läraren i

elektrokemi till 2,000 kronor.

Redan 1906 års kommitté föreslog på grund av den stora omfattningen av ämnet

»läran om värmemotorer», att den viktiga gruppen »förbränningsmotorer» skulle utbrytas

och undervisningen om dem uppdragas åt en särskild lärare med ett arvode av

1,500 kronor. De sakkunniga hava föreslagit, att i tredje årskursen inom mekaniska,

elektrotekuiska och skeppsbyggerifaeken meddelas särskild undervisning under vårterminen

med tre timmar i veckan i läran om explosionsmotorer och tre timmar i veckan i

därtill höraude konstruktioner. Det kan visserligen synas, som om med denna jämförelsevis

ringa undervisningstid ett arvode av 1,500 kronor vore väl högt, men på grund av

ämnets stora vikt och svårigheten att däri erhålla en framstående lärare ävensom med

hänsyn därtill, att all undervisning skulle bliva förlagd till en termin, hava de sakkunniga

dock ansett arvodet böra upptagas till nämnda belopp.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle slutligen i den högre avdelningen förekomma

undervisning i engelska med sex veckotimmar under höstterminen och två under vårterminen

i första årskursen samt i bokföring och industriell ekonomi med två veckotimmar

i vartdera ämnet under hela sista läsåret i alla fackskolorna. Dessutom skulle

undervisning i sistnämnda ämne förekomma i lägre avdelningens tredje årskurs under

höstterminen med fyra veckotimmar. De sakkunniga föreslå, att till bestridande av

ifrågavarande undervisning beviljas årligt anslag av 1,000 kronor för undervisningen i

engelska, 1,600 kronor för undervisning i industriell ekonomi samt såsom för närvarande

500 kronor för undervisning i bokhålleri.

I detta sammanhang torde jag böra anmäla de sakkunnigas förslag

rörande lärarkrafter för undervisning i vissa humanistiska ämnen.

Euligt de sakkunnigas förslag skulle i den lägre avdelningen undervisning i

svenska språket komma att meddelas även i tredje årskursen och kompletteringskursen

med respektive två och fyra veckotimmar, varjämte undervisningen i tyska språket

skulle införas i samma kurser med respektive fyra oeh sex veckotimmar. Till följd

härav och då kurserna anses sannolikt liksom hittills behöva uppdelas i grupper,

tillstyrka de sakkunniga, att det för bestridande av undervisningen i nämnda språk å

staten uppförda anslaget 1,500 kronor ökas till 4,200 kronor, därav 1,500 kronor för

svenska och 2,700 krouor för tyska språket. Vidare föreslå de sakkunniga, att i

staten upptages ett anslag av 500 kronor till upprätthållande i kompletteringskursen

av undervisningen i historia och geograf med fyra veckotimmar.

Jag kommer nu till de sakkunnigas framställning rörande den grupp Fråga om in

av lärare, för vilken de föreslå benämningen lektorer oeh för vilken de lektorsbefatt

avse en lika fast anställning som för professorerna. De sakkunniga hava ningar.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 101 käft. (Nr 144.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 144.

därvid anslutit sig till det av styrelsen redan länge närda önskemålet att

bereda vissa lärare den mera tryggade ställning, till vilken omfattningen

av deras undervisning vid anstalten borde berättiga dem. Lektorerna

skulle företrädesvis vara lärare inom den lägre avdelningen. Men med

införandet av dessa fasta lärartjänster skulle även förenas avlastandet från

vissa alltför betungade professorer av en del dem åliggande undervisning

inom den högre avdelningen. Härigenom komme kostnaderna för

annars erforderliga extra lärarkrafter att undgås. Jag vill i förbigående

anmärka, att assistenter skulle övertaga den undervisning i den lägre avdelningen,

som för närvarande tillkommer professorn i fysik, vilken i allt

fall komme att få full undervisningsskyldighet i den högre avdelningen.

De tillämnade lektorsbefattningarna skulle bliva fem till antalet. I

fråga om dem anföra de sakkunniga:

Då matematiken är det grundläggande ämnet för undervisningen i den lägre avdelningen,

torde någon särskild motivering för upprättandet av ett lektorat i nämnda

ämne ej vara erforderlig. För närvarande bestrides undervisningen av en å ordinarie

stat upptagen andra lärare med en sammanlagd avlöning av 3,250 kronor, och har

styrelsen i sin skrivelse den 25 september 1912 föreslagit, att han i avlöningsbänseende

likställes med lektorer.

Till bestridande av undervisning i mekanisk teknologi, konstruktion av enkla

maskindelar och elementär mekanik finnes för närvarande ett anslag av 3,500 kronor.

För undervisningen i mekanisk teknologi inom den högre avdelningen hava de sakkunniga

föreslagit beviljandet av ett arvode av 1,200 kronor till en speciallärare. Inom

den lägre avdelningen skulle enligt de sakkunnigas förslag förekomma undervisning i

mekanisk teknologi två timmar i veckan i andra årskursen, i maskinlära med ritning

sex timmar i veckan såväl i andra som under höstterminen i tredje årskursen, samt

i elementarmekanik fyra timmar i veckan under vårterminen i andra och under höstterminen

i tredje årskursen. Till denna undervisning J) kan lämpligen läggas den i

högre avdelningens andra årskurs förekommande undervisningen i maskinelement, utgörande

tio veckotimmar. Med hänsyn till dessa ämnens vikt anse de sakkunniga,

att för bestridande av denna undervisning bör upprättas ett lektorat i maskinlära med

ritning samt mekanisk teknologi. Omförmälda anslag å 3,500 kronor kommer vid

sådant förhållande att bortfalla.

I proposition till 1912 års riksdag föreslogs, att, med uteslutande ur staten för

Chalmers tekniska läroanstalt av den däri upptagna och, inberäknat tillfällig löneförbättring,

med 3,500 kronor avlönade andra-lärarbefattningen i byggnadslära, däri uppföra

eu professur med undervisningsskyldighet tillsvidare i husbyggnadslära och med

enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma nuvarande professorer vid anstalten. Framställningen

blev emellertid avstyrkt av statsutskottet och avslogs av riksdagen. Med

anmärkning att av utskottets motivering syntes framgå, att utskottet haft den uppfattningen,

att upprättandet av ifrågavarande professur närmast vore föranlett av

frågan om inrättandet av en fjärde årskurs inom husbyggnadsfacket, men att så ej

J) Undervisningen i elementarmekanik i den lägre avdelningen är av de sakkunniga

hänförd till det av dem föreslagna lektoratet i elementarmekanik, skeppsbyggeri och linjarritning

(sid. 43).

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

vore fallet, framhåller institutets styrelse i sin skrivelse av den 25 september 1912,

att den nuvarande professorn i byggnadslära och ornamentsritning hade så omfattande

tjänstgöring, att den ej kunde ytterligare ökas, samt att andra läraren i byggnadslära

därför måste, därest föreslagen ökning av timantalet i allmän byggnadslära i den högre

avdelningen kotnme att genomföras, få sin undervisningsskyldighet väsentligt ökad och

under sådana förhållanden ej kunde bibehålla sin tjänstgöring inom den lägre avdelningen.

I följd härav påyrkade styrelsen på det livligaste andra-lärarbefattningens

förvandling till professur och anställandet av en ny lärare i den lägre avdelningen.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle undervisningen i byggnadslära med ritning

inom den lägre avdelningen ökas från nuvarande sex veckotimmar under ett läsår med

sex veckotimmar under en hösttermin, samt undervisning i allmän byggnadslära med

krokiritning införas inom alla fack i högre avdelningens första årskurs med fyra veckotimmar,

under det att i andra årskursen undervisningen däri inom mekaniska samt

husbyggnads- och väg- och vattenbyggnadsfacken skulle minskas från sex till fyra

veckotimmarx) och helt bortfalla i andra fack. Då, på sätt av vad ovan nämnts framgår,

andra läraren i byggnadslära måste bestrida ej blott den ökade undervisningen i

byggnadslära med ritning i den lägre avdelningen, utan även den nu nämnda undervisningen

i allmän byggnadslära inom högre avdelningens första och andra årskurser,

syntes fullgiltiga skäl föreligga för befattningens förändring till ett lektorat i byggnadslära

med ritning.

Vidare föreslå de sakkunniga inrättandet av ett lektorat i elektroteknik med

övningar. Detta motiveras därmed, att undervisningen däri skulle komma att betydligt

utvidgas, i det att de sakkunniga föreslagit, att den inom den lägre avdelningen ökas

från fem veckotimmar under ett läsår till respektive tre och sex veckotimmar under höstoch

vårterminen i andra samt till nio veckotimmar under höstterminen i tredje årskursen,

varjämte undervisning däri införts i elektrotekniska facket i högre avdelningens

andra årskurs med icke mindre än åtta veckotimmar. Då professorn i ämnet icke kan

medhinna sistnämnda undervisning, utan denna måste bestridas av den föreslague lektorn,

är det tydligt, att han erhåller full undervisningsskyldighet.

Även i det fjärde inom den lägre avdelningen förekommande fackämnet skeppsbyggeri

synes i stället för den nuvarande lärarbefattningen i ämnet ett lektorat böra

upprättas, och kunna därmed lämpligen förenas ämnena elementarmekanik och linjarrituing.

Lektorn i dessa tre ämnen skulle enligt den av de sakkunniga uppgjorda undervisningsplanen

bestrida all undervisning i den lägre avdelningen i nämnda ämnen

ävensom undervisningen i linjarritning i högre avdelningens första årskurs samt sex

veckotimmars undervisning i skeppsbyggeri i denna avdelnings andra årskurs, således en

mycket omfattande undervisningsskyldighet. De sakkunniga föreslå, att befattningen

benämnes lektorat i elementarmekanik, skeppsbyggeri och linjarritning.

De sakkunniga anmärka i detta sammanhang, att genom benämningarna å professurer

och lektorat undervisningen icke bör anses i detalj fastslagen, utau att jämkningar

i ämnesfördelningen mellan lärarna bör kunna av styrelsen beslutas, då sådant

för undervisningens ändamålsenliga bestridande kan visa sig önskvärt eller nödvändigt.

Stöd för en sådan uppfattning kunde hämtas av följande yttrande av chefen för ecklesiastikdepartementet

i propositionen nr 124 år 1911, i vad angår tekniska högskolan:

x) I de sakkunnigas ovan intagna sammanställning (sid. 22) angives för andra årskursen

ämnet vara: allmän byggnadslära med ritning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 144.

»Då omständigheterna kunna föranleda behov av jämkningar i den nu för varje

professur föreslagna ämnesomfattningen, synes mig lämpligast att icke i staten så att

säga fastslå de till varje sådan befattning hörande läroämnen, utan att, såsom förhållandet

är i universitetens stater, allenast angiva antalet professorer och att uti en i staten

införd anmärkning upptaga ämnesomfattningen för varje professor.»

Avlöningen till lektorerna vid institutet bör enligt de sakkunnigas mening fastställas

till enahanda belopp som vid elementarläroverken, eller till 4,000 kronor, därav

2,600 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, jämte fyra ålderstillägg d

500 kronor efter respektive 5, 10, 15 och 20 års tjänstgöring. Då enligt de sakkunnigas

förslag de å ordinarie stat upptagna lärarbefattningarna i matematik och skeppsbyggeri

skola förändras till lektorat, böra innehavarna av nämnda befattningar i fråga

om rätten att såsom lektorer åtnjuta ålderstillägg få tillgodoräkna sig den tid, de

varit J befattningarna anställda vid institutet. Enahanda rätt att tillgodoräkna sig

föregående tjänstgöring torde böra tillkomma den lärare, som bestritt undervisningen

i mekanisk teknologi samt delvis även i maskinlära och maskinelement. Han har sedan

år 1899 på förordnande upprätthållit denna undervisning mot arvode, som från

och med år 1901 utgått med 2,900 kronor om året, och han skulle komma att fortsätta

med denna undervisning såsom innehavare av det föreslagna lektoratet i maskinlära

med ritning samt mekanisk teknologi. Den omständigheten att befattningen, till

följd av att frågan om anstaltens omorganisation varit svävande, ej varit upptagen å

ordinarie stat synes ej böra föranleda, att han icke får räkna sig föregående tiänstgöring

till godo.

Läraren i

verkstadsarbete.

Läraren i frihandsteckning.

Av de i den nuvarande staten upptagna lärarna återstå, frånsett biträdet

för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet, fyra att

omförmäla. Två av dem, lärarna i modellering och geodesi, beröras i fråga

om sin undervisningsskyldighet ej av de sakkunnigas förslag. De böra

under benämning »speciallärare» bibehållas vid oförändrad avlöning, respektive

1,100 kronor och 2,500 kronor. De två andra äro lärarna i verkstadsarbete

och i frihandsteckning. I avseende å dem yttra de sakkunniga:

För närvarande finnes vid institutet under benämning »verkmästare» anställd en

ingenjör såsom lärare i verkstadsarbete med avlöning av 3,000 kronor och två ålderstillägg

å 500 kronor, varjämte han såsom tillfällig löneförbättring uppbär 500 kronor

om aret. Styrelsen har i sin ofta nämnda skrivelse den 25 september 1912 föreslagit

höjning av grundlönen till 4,000 kronor, i samband varmed den tillfälliga löneförbättringen

skulle bortfalla. Med hänsyn till såväl vikten av att å denna befattning hava

en erfaren och dugande person som ock undervisningens omfång och det stora elevantalet

anse de sakkunniga, att han i avlöningshänseende bör likställas med lektorerna.

Då hans ställning och åliggande ingalunda motsvarar vad man i allmänhet avser med

benämningen verkmästare, hemställes, att denna i staten utbytes mot benämningen

verkstadsingenjör.

Även för läraren i frihandsteckning har styrelsen i berörda skrivelse föreslagit

löneförhöjning. Hans avlöning är fastställd till 2,200 kronor med ett ålderstillägg

å 500 kronor, varjämte han såsom tillfällig löneförbättring åtnjuter 650 kronor. Styrelsen

föreslog avlöningens bestämmande till 3,500 kronor, därav 2,300 kronor lön och

1,200 kronor tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg å 500 kronor. De sak
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 144.

kunniga biträda detta styrelsens förslag och vilja särskilt anmärka, alt ehuru undervisningen

i frihandsteckning kommer att i den lägre avdelningen minskas till följd därav,

att undervisning däri icke vidare skall förekomma i tredje årskursen, läraren i frihandsteckning

dock fortfarande kommer att erhålla full undervisniugsskyldighet. Till

följd av det stora elevantalet måste nämligen årskurserna uppdelas i grupper, varförutom

läraren i frihandsteckning även bör bestrida undervisning i ornamentsritning i

högre avdelningens andra årskurs.

1 Chalmerska läroanstaltens stat äro för närvarande upptagna arvoden

åt två tjänstemän, sekreteraren och bibliotekarien. I fråga om dessa befattningar

föreslå de sakkunniga eu omreglering och anföra härom:

Bibliotekariens avlöning på stat är för närvarande ett arvode av 500 kronor,

men styrelsen har nödgats att av terminsavgifterna lämna honom i lönetillägg ett

arvode av 500 kronor om året, för att biblioteket skulle kunna under tio timmar i

veckan öppethållas såväl för allmänheten som för eleverna. Redan 1906 års kommitté

föreslog en avlöning åt bibliotekarien av 1,500 kronor, och dennes tjäustgöring är, i

betraktande av bokförrådets storlek och nödvändigheten för honom att närvara under

hela den tid, biblioteket är öppet, så betungande, att man ej kan erhålla kompetent

innehavare av platsen mot lägre arvode. Genom den under år 1912 fullbordade

tillbyggnaden av institutets huvudbyggnad har bokförrådet fått väsentligt förbättrad

lokal och särskilt läsrum kunnat anordnas. Då det är av vikt, att biblioteket må

kunna hållas öppet liera timmar dagligen icke allenast för utlåning utan även för

läsning på stället, böra bibliotekariens löneförmåner regleras.

Detsamma gäller även sekreterarens avlöningsförhållanden. I nu giillande stat

är för honom upptaget allenast ett arvode av 500 krouor, men sedan åtskilliga år

tillbaka har styrelsen på grund av elevantalets stora tillväxt och därmed följande betydande

ökning i expeditionsgöromålens storlek funnit nödigt att till sekreterarplatsens

innehavare av terminsavgifter anvisa tilläggsanslag för biträde vid expeditionen, särskilt

för mottagande av sjukanmälningar, förandet av räkenskaperna och utskrivandet

av betyg, vilket allt tidigare utförts av föreståndaren ensam. För närvarande utgår

detta tilläggsarvode med 1,000 kronor, så att sekreteraren inalles uppbär ett arvode

av 1,500 kronor. 1906 års kommitté ansåg, att med den omfattning, läroanstalten

fått, åtskilliga åligganden av kameral och ekonomisk innebörd, som dittills tillkommit

föreståndaren, ej lämpligen borde skötas av honom och att ändring särskilt måste

härutinnan vidtagas, om rektoratet skulle förvaltas på kortare förordnande. Kommittén

föreslog därför, att sekreterarbefattningen skulle utvidgas till sådant omfång, att

dess innehavare kunde — utöver de egentliga protokolls- och expeditionsgöromålen —

övertaga den närmaste tillsynen av läroanstaltens fasta och lösa egendom, biträda vid

löners, arvodens och andra utgifters utbetalande och räkenskapernas uppgörande m. m.,

varjämte nämnda person skulle, därest en av de »övriga lärarna» kunde vinnas såsom

platsens innehavare, kunna biträda föreståndaren även vid en del andra göromål, såsom

mottagande av sjukanmälningar o. d., särskilt för läroanstaltens lägre avdelning.

Kommittén upptog i sitt förslag till lönestat en avlöning av 3,000 kronor åt den

nämnda tjänstemannen under namn av »sekreterare och intendent».

Även de sakkunniga anse nödigt, att en person anställes för de uppdrag, som

enligt 1906 års kommittés förslag skulle tillkomma sekreteraren och intendenten och

vilka för närvarande jämlikt stadgarna åligga föreståndaren. För att alla dessa

Tjänstemän -

s. 46 Kontrollera mot PDF

Ny vaktmästare,

maskinist och

gårdskarl.

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

olikartade göromål skola kunna skötas på bästa och mest ekonomiska sätt, erfordras

kontinuitet i ledningen av det hela, och i synnerhet gäller detta i fråga om tillsynen

över byggnaden med ledningar, uppvärmning, belysning m. m. samt över laboratorier,

samlingar o. d. Då emellertid föreståndaren numera tillsättes på förordnande på kortare

tid, kan man ej förutsätta, att han skall kunna i detalj äga nödig erfarenhet

inom dessa områden, varförutom han ej kan medhinna att däråt ägna erforderlig tid,

då han dessutom har att bestrida undervisning samt sköta övriga föreståndaren tillkommande

åligganden.

Särskilt vilja de sakkunniga framhålla, att då Chalmerska institutet efter nu

pågående till- och ombyggnad vuxit ut till en betydande institution med flera dyrbara

byggnader, tillsynen över det stora byggnadskomplexet med däri förvarade samlingar

samt förandet av räkenskaper kommer att kräva så avsevärt ökat arbete, att det synes

önskvärt, att den person, som har dessa och övriga, sekreteraren och intendenten åliggande

bestyr åt sig anförtrodda, helt ägnar sig åt detta uppdrag.

Vid sådant förhållande och då även bibliotekarien bör hava flera timmars daglig

tjänstgöring, anse de sakkunniga lämpligast, att bibliotekarie- och sekreterarbefattningarna,

i stället för att vara anförtrodda åt skilda personer, vilka innehava dem som

bisysslor, sammanslås till en fullt avlönad befattning, som uppföres å ordinarie stat.

Denna befattningshavares arbetsrum kali förläggas så, att han på en gång kan hava

tillsyn över biblioteket och ombesörja expedition, räkenskapsföring o. d. samt finnas

tillgänglig för att biträda föreståndaren i dennes göromål. Det torde böra tillkomma

anstaltens styrelse att meddela närmare bestämmelser angående hans tjänstgöring och

de tider, då han bör finnas tillstädes å arbetsrummet för expeditionsgöromål och

bibliotekets öppethållande.

Vidkommande avlöningen för den nu föreslagna befattningshavaren, som lämpligen

kan benämnas kamrerare och bibliotekarie, föreslå de sakkunniga, att densamma

bestämmes till 5,000 kronor, därav 3,300 kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar.

Såsom ovan nämnts, föreslog 1906 års kommitté, att avlöningarna till bibliotekarien

och sekreteraren skulle bestämmas till respektive 1,500 kronor och 3,000 kronor

eller tillhopa 4,500 kronor. Då göromål en skulle komma att bliva betydligt ökade,

torde den nu föreslagna avlöningen icke kunna anses för hög.

Till den nuvarande personalen vid Chalmerska läroanstalten höra

enligt staten vidare en förste vaktmästare och tre vaktmästare. I avseende

å behovet av vaktbetj aning vid anstalten samt reglering av dess avlöningsförhållanden

yttra de sakkunniga:

Aven läroanstaltens betjäningsförhållanden kräva en omreglering. Förutom en

förste vaktmästare äro för närvarande på ordinarie stat upptagna tre vaktmästare, varjämte

vid anstalten äro anställda eu maskinist och en gårdskarl. Maskinisten har sin

verksamhet i maskinverkstaden för skötseln av den panna, som alstrar ånga dels till

verkstadens ångmaskin, dels för uppvärmning av en del av läroanstaltens byggnader.

Hans avlöning utgör nu 1,200 kronor, som tagas från anslagen till »verkstaden» och

till »uppvärmning, belysning och diverse utgifter», jämte fri bostad.

Redan 1906 års kommittés förslag till lönestat upptog, förutom en förste vaktmästare,

fyra vaktmästare samt en maskinist och eu gårdskarl, och föreslog kommittén,

att avlöningarna bestämdes, för maskinisten till 1,800 kronor med två ålderstillägg å

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144. 47

200 kronor efter 5 och 10 års tjänstgöring samt för gårdskarlen till 900 kronor, med

två ålderstillägg å 100 kronor efter 5 och 10 år, jämte fri bostad.

Den fjärde vaktmästaren är avsedd att tjänstgöra vid det under år 1913 inrättade

nya maskinlaboratoriet, och i sitt förslag till stat för detta år hemställde styrelsen,

att denna vaktmästarbefattning skulle upptagas i institutets lönestat, enär det

ansågs önskligt, att den laboratorietjänare, som skulle hava den närmaste vården av

maskinerna m. m., redan under inredningsarbetet vore tillstädes och kunde deltaga i

uppsättningen. Denna framställning blev dock icke bifallen. Då maskinlaboratoriet numera

är färdigt, kan med anställande av denne vaktmästare icke längre anstå, varför

de sakkunniga föreslå, att i lönestaten upptages ytterligare en vaktmästare med samma

avlöning som de förutvarande eller 1,050 kronor jämte två ålderstillägg å 100

kronor vartdera.

Likaså hemställa de sakkunniga, att, i enlighet med 1906 års kommittés förslag,

å ordinarie stat anställas dels en maskinist med eu avlöning av 1,800 kronor, med

två ålderstillägg å 200 kronor, jämte fri bostad, dels en gårdskarl med avlöning av

900 kronor och två ålderstillägg å 100 kronor samt fri bostad.

Vidare yttra de sakkunniga beträffande anslag för vissa materiella

behov:

I den för institutet gällande utgiftsstaten äro upptagna anslag till bibliotek,

samlingar och laboratorium med 9,000 kronor samt till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter med 12,000 kronor. Dessa anslag hava under liera år visat sig otillräckliga.

Utgifterna för bibliotek, samlingar och laboratorium hava under åren 1911

och 1912 uppgått till ungefär respektive 11,000 och 10,000 kronor och utgifterna under

samma år för uppvärmning, belysning och diverse utgifter till respektive 16,950

kronor och 20,927 kronor samt komma med säkerhet att under år 1913 uppgå till

högre belopp än år 1912.

Till täckande av de anslagen överskjutande utgifterna hava under föregående

år måst användas terminsavgifter och räntor å institutets donationsmedel. År 1912

hemställde i anledning härav styrelsen, att anslagen måtte upptagas till de belopp,

vartill de redan av 1906 års kommitté föreslagits, eller respektive 15,000 kronor och

18,000 kronor. Som höjningen av anslagen ansågs tills vidare och till dess det faktiska

behovet blev känt böra uppföras allenast å extra stat, blev framställningen emellertid

endast på det sätt bifallen, att på extra stat för år 1914 anvisades dels til! förstärkning

av det i läroanstaltens stat upptagna anslaget å 9,000 kronor för bibliötek, samlingar

och laboratorium ett belopp av 6,000 kronor, dels till förstärkning av anslaget

å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett belopp av 6,000

kronor.

Ovannämnda utgiftssiffror angiva ju tydligt, att de nuvarande ordinarie anslagen

för ifrågavarande ändamål äro otillräckliga. För undervisningen är det givetvis till

gagn, att utgifterna för bibliotek, samlingar och laboratorier ej hållas inom för snäva

gränser. Till följd av anslagets knapphet har under föregående år måst anstå med

inköp, som skulle varit önskvärda. Härförutom är att märka, att sedan såväl det

elektrotekniska som maskinlaboratoriet blivit färdiga och tagits i användning, ytterligare

ganska avsevärda årliga utgifter av beskaffenhet att böra bestridas av detta anslag

tillkomma. Det synes därför icke lida något tvivel, att ett anslag av minst 15,000

kronor blir under år 1915 nödvändigt för dessa ändamål.

Anslag till

bibliotek m.m.

samt till uppvärmning

m. m.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Organisationens

genomförande.

Avgivna

yttranden.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Det förut föreslagna anslaget för uppvärmning, belysning och diverse utgifter

kommer, sedan alla nybyggnaderna blivit färdiga, påtagligen icke att förslå för ändamålet,

men under förutsättning att såsom hittills terminsavgifter och donationsräntor

få användas för detta ändamål, behöver anslaget ej sättas högre än till 18,000 kronor.

De sakkunniga föreslå alltså, att de ordinarie anslagen för ifrågavarande ändamål upptagas

till förut föreslagua belopp, 15,000 kronor och 18,000 kronor.

I de sakkunnigas skrivelse följer härefter en tabell, upptagande de av

de sakkunniga föreslagna nya lärarbefattningarna järnte omfattningen av

deras undervisning, ävensom en tablå, innehållande de sakkunnigas förslag i

fråga om läroanstaltens utgiftsstat, tillika med den nuvarande ordinarie

och extra ordinarie staten i motsvarande delar samt skillnaden. Denna

uppgår till 49,800 kronor.

Slutligen yttra de sakkunniga:

Givetvis kan den nu föreslagna omorganisationen icke i alla avseenden på en

gång genomföras. De sakkunniga hava täckt sig, att därest beslut i överensstämmelse

med förslaget fattas vid 1914 års riksdag, den för lägre avdelningens första och andra

årskurser föreslagna läroplanen skulle vinna tillämpning från och med samma års hösttermin

samt att även i övrigt undervisningen i såväl den lägre som den högre avdelningen

skulle delvis bringas till mera överensstämmelse med den föreslagna; och skulle

den nya läroplanen sedermera så snart ske kunde genomföras i båda avdelningarna.

I vilken ordning detta skall ske torde emellertid böra överlämnas till styrelsens bestämmande.

Från och med höstterminen 1915 borde den nya läroplanen i allt tillämpas för

den lägre avdelningen och alltså dennas kompletteringskurs anordnas första gången

vårterminen 1916. De nya inträdesfordringarna till den högre avdelningen skulle vid

sådant förhållande bliva gällande från och med höstterminen samma år.

Den nya lönestaten synes böra fastställas att lända till efterrättelse från och

med år 1915 utom vad beträffar anslaget för undervisning i historia och geografi, vilket

anslag ej är erforderligt förr än år 1916, enär kompletteringskursen ej skall anordnas

förr än under vårterminen sistnämnda år.

Ur de i ärendet avgivna förutnämnda yttrandena är beträffande nu

förevarande del av ärendet följande att anteckna.

Lärarrådet vid Chalmerska läroanstalten har i sitt första yttrande

vänt sig mot de sakkunnigas förslag i fråga om upprättande av en kamrerar-

och bibliotekariebefattning. Lärarrådet har anfört:

Det är naturligt, att de huvudsakligen ekonomiska göromål, som nu vila på rektor,

icke böra av honom handhavas utan övertagas av annan tjänsteman. Men att, såsom

de sakkunniga föreslå, sammanföra bibliotekariebefattningen med kamerala, ekonomiska

och sekreterargöromål till en ordinarie tjänstebefattning synes lärarrådet vara mindre

välbetänkt, då det icke är för institutet nödvändigt och icke heller ekonomiskt fördelaktigt.

Det förefaller lärarrådet, som om denna föreslagna befattningshavare skulle

komma att förestå institutets hela förvaltning och även bära det närmaste ansvaret

härför, varigenom rektor huvudsakligen blir en pedagogisk chef. Lärarrådet anser dock,

att rektor fortfarande bör hava tillsynen över läroanstaltens såväl fasta som lösa egen
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kunyl. May.ts Nåd. Proposition Nr 144.

dom och förvaltningen av dess ekonomiska angelägenheter samt granska inkomna

räkningar och av vederbörande tjänsteman uppgjorda avlöningslistor. Lärarrådet hyser

även tvivel om möjligheten av att finna en person, som är väl kvalificerad för så

skilda befattningar, som bibliotekarie- och kamrerarsysslorna äro, och fara ligger i att,

om endera av dessa befattningar blir väl skött, den andra kommer att försummas.

1906 års kommitté, som synes väl hava satt sig in i huru den ekonomiska skötseln av

institutet borde komma att handhavas, sedan de nu pågående byggnadsutvidgningarna

blivit färdiga, har icke heller ifrågasatt annat än att biblioteket framdeles såsom hittills

skulle hava eu man för sig. Att befattningen blir en bisyssla till en lärartjänst torde

icke vara någon olägenhet, blott innehavaren är lämplig och intresserad för densamma.

Och det sätt, varpå biblioteket under deu nuvarande bibliotekarien skötts, torde förtjäna

allt beröm och talar icke för att någon ändring härutinnan bör ske. Behöves

för biblioteket mera arbetskraft, än han kan nedlägga, bör detta ske genom anställandet

av en amanuens, som särskilt bör biträda med katalogiseriugen. Detta biträde

torde icke bliva mindre nödvändigt genom den foreslagne tjänstemannens tillsättande.

Sekreterare har hittills varit en av lärarna, och den direkta beröring, denne tjänsteman

har med eleverna, talar för att så fortfarande bör vara förhållandet. De kamerala

och ekonomiska göromålen torde emellertid kräva en ny befattning, som ju, om

härför särskilt lämplig person kan erhållas, bör kunna få förenas med sekreterarbefattningen

men som ock kunde vara eu bisyssla till någon tjänsteman vid annat verk,

då befattningen icke torde kräva mer äu några timmars regelbunden expedition i

veckan för in- och utbetalningar, och bokföringen kan ske när som helst på lediga

stunder. Denna kamrerarbefattning torde böra tilläggas ett arvode av 1,500 kronor.

Då de kamrerargöromål, som sekreteraren nu sköter, komma att övertagas av kamreraren,

torde sekreterararvodet kunna bibehållas vid 1,500 kronor. Dessa arvoden äro

föreslagna med tanke på att såväl kamreraren som sekreteraren få, såsom nu äger rum,

använda biträde för siffergranskning och renskrivning, vilket för övrigt torde bliva

lika nödvändigt för den av de sakkunniga foreslagne befattningshavaren.

Lärarrådet får därför föreslå, att i stället för den föreslagna avlöningen till »kamreraren

och bibliotekarien», 5,000 kronor, måtte i staten upptagas

en sekreterare, arvode ................................. 1,500 kronor

en bibliotekarie, » 1,500 »

en kamrerare, » 1,500 »

Åven styrelsen för Chalmerska läroanstalten har i sin skrivelse den

20 januari 1914 uttalat sig mot de sakkunnigas förslag i nyss berörda

hänseende. Styrelsen anser för sin del, att ett belopp av 4,500 kronor

bör ställas till styrelsens förfogande med rätt för styrelsen att, på sätt

styrelsen finner lämpligast, fördela beloppet till arvoden åt sekreterare,

bibliotekarie och kamrerare. — En av styrelsens medlemmar, professorn

Grauers, vilken varit en bland de sakkunniga, åberopade de sakkunnigas

förslag.

Lärarrådet har vidare yttrat:

Såväl 1906 års kommitté som 1910 års sakkunniga föreslogo, att i utgiftsstaten

upptoges ett belopp av 1,000 kronor till resestipendier åt lärare. Då det, efter vad

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 101 käft. (Nr 144.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kutig! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

lärarrådet erfarit, endast är av förbiseende, som de sakkunniga icke nu medtagit detta

anslag, och då ett dylikt anslag är för lärarnas fortsatta utbildning av stort behov,

får lärarrådet föreslå, att till resestipendier åt lärare i staten upptages ett belopp av

1,000 kronor.

De sakkunniga hava framhållit, att de tre lärarna i matematik, skeppsbyggeri

och mekanisk teknologi in. m. böra i fråga om rätten att såsom lektorer åtnjuta

ålderstillägg få tillgodoräkna sig den tid, de varit i befattningarna anställda vid läroanstalten.

Lärarrådet, som anser billigheten fordra detta, icke allenast för de tre nämnda

lärarna utan även för läraren i frihandsteckning och verkstadsingenjören, ehuru de

icke skola tillhöra lektorernas klass, vill uttala önskvärdheten av att denna rätt bestämt

framhålles vid lönestatens fastställande. Ävenså anser lärarrådet, att lektorerna böra

tillsättas genom fullmakt.

De sakkunniga hava icke berört anslaget till assistenter. Att sådana bliva behövliga

i större omfattning än nu är fallet torde dock vara tydligt. Det erforderliga

anslaget kan dock icke på förhand beräknas, då detta dels är beroende av antalet

assistenter, vilket åter beror på elevantalet, och dels på avlöningen, som bör avpassas

etter kompetens. Under förutsättning att terminsavgifterna få användas till detta ändamål,

torde dock tills vidare det i nuvarande staten upptagna anslaget räcka till.

Styrelsen, som i dessa delar ej särskilt uttalat sig, har vid sin skrivelse

fogat en av Grauers uppgjord promemoria rörande utgiftsstat för

läroanstalten under övergångsåret 1915. Grauers anför härutinnan:

Enligt de sakkunnigas förslag skulle kompletteringskursen anordnas första gången

år 1916. Det för bestridande av undervisningen i historia och geografi föreslagna

anslaget torde därför kunna utgå ur 1915 års stat.

Om under vårterminen 1915 ingen ändring skulle företagas med avseende på

undervisningen i svenska och tyska språken i lägre avdelningens tredje årskurs, skulle

av det av de sakkunniga föreslagna anslaget för bestridande av undervisningen i dessa

ämneu, 4,200 kronor, endast vara behövligt !§ . 4,200 d. v. s. 1,890 kronor, och då

förut för ändamålet finnes ett anslag å 750 kronor för termin, skulle således för år

1915 ökningen uppgå till 1,140 kronor.

Med tanke på förestående omorganisation har styrelsen tillsatt lärarbefättningen

i byggnadslära intill den 1 september 1915. Det föreslagna lektoratet i byggnadslära

med ritning torde sålunda ej böra upprättas före nämnda tidpunkt.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan, med vilket högskolans styrelse

instämt, har uttalat, att den föreslagna förändringen av professurerna i

matematik och beskrivande geometri samt mekanik och matematik till

professurer i enbart matematik och enbart mekanik skulle lända till undervisningens

fromma. Angående ämnesområdena för de två tillämnade nya

professurerna samt en speciallärarbefattning har kollegiet anfört:

I fråga om den föreslagna nya professuren i »beskrivande geometri och matematik»

anser kollegiet, att de skål, de sakkunniga anföra mot den nuvarande professuren

»matematik och beskrivande geometri», nämligen »att då ämnet beskrivande geometri

icke förekommer vid universiteten, det vid förefallande ledighet i ifrågavarande pro
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

fessur kan inträffa, att till densamma ej kan antagas en i matematik framstående

universitetslärare på den grund, att lian ej tillika behärskar ämnet beskrivande geometri»,

även kunna anföras emot denna nya professur; kollegiet är av den meningen,

att det kommer att möta svårigheter att få en befattning med dylik ämneskombination

på ett tillfredsställande sätt besatt och att det därför vore fördelaktigare att fördela

dessa ämnen på två lärarbefattningar.

I fråga om den föreslagna professuren i oorganisk kemi samt mineralogi och

geologi anser kollegiet på de grunder, som professor P. J. Holmquist anfört till kollegiets

protokoll den 4 februari 1914, att ämnesomfattningen för denna professur är

olämplig. Eu lämpligare lösning synes det kollegiet vara, att det anslag, som begäres

till en speciallärarbefattning i elektrokemi, användes till upprättandet av en speciallärarbefattning

i mineralogi och geologi samt att i stället ämnet elektrokemi ingår i

den nya professuren, så att denna kommer att omfatta oorganisk kemi och elektrokemi,

vilka utgöra huvudämnen inom den kemiska fackskolan.

Det av kollegiet åsyftade yttrandet av professor Holmquist är av denna

lydelse:

Beträffande den av Chalmerska institutet gjorda hemställan, att en professur i

oorganisk kemi och mineralogi med geologi skulle upprättas, vill jag framhålla, att en

dylik ämneskombination för en professur är synnerligen olämplig. Då nämligen till

följd av de båda ämnenas olikartade innehåll och omfattning det svårligen kan tänkas,

att professorskompetens på en gång i båda dessa ämnen nu för tiden av någon skulle

kunna presteras, bleve följden den, att ettdera ämnet — eller möjligen båda — skulle

komma att bliva på ett bristfälligt och allt annat än högskolemässigt sätt tillgodosett.

En dylik sammankoppling av dessa ämnen finnes ej heller vid någon annan nutida

högskola. Med hänsyn till den betydelse, kännedomen om vårt lands geologiska

bildningar, dess berggrund och lösa jordlager har för eleverna i väg- och vattenbyggnadsfacket

liksom ock mineralogien för eleverna i den kemisk-tekniska fackskolan, är

det av vikt, att undervisningen i dessa ämnen anförtros åt en person, som är verkligt

förtrogen med dem.

Gent emot vad sålunda från tekniska högskolans sida anförts anmärker

lärarrådet vid Chalmerska läroanstalten i sitt senare yttrande:

Lärarrådet ansåge sig böra påpeka, att innehavaren av den nuvarande professuren

i matematik och beskrivande geometri vore huvudlärare i matematik och att det av

skäl, som de sakkunniga anfört, ej borde föreskrivas, att han skulle behärska ämnet

beskrivande geometri. I den föreslagna professuren i beskrivande geometri och matematik

vore däremot det förstnämnda ämnet huvudämne, under det att ämnet matematik

endast omfattade den mindre kurs, som elever inom kemiska fackskolan hade

att inhämta, och man hade allt skäl att antaga, att en person, som sär hult utbildat

sig i studiet av beskrivande geometri, även skulle så behärska matematiken, att han

kunde anses fullt kompetent att meddela den undervisning i matematik, som för dessa

elever vore avsedd. Det syntes vara tillräckligt att erinra, att det numera ingalunda

vore ovanligt, att personer efter genomgången teknisk högskolekurs genom fortsatta

studier vid universitet vidare utbildade sig i de matematiska disciplinerna, vadan det

ej borde vara svårt att få en befattning med den föreslagna ämneskombinationen

på tillfredsställande sätt besatt. Helt annorlunda ställde sig saken, såsom de sakkun
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

Ändrad ämnesomfattning

för två hittillsvarande

professurer.

Två

nya professurer.

52 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

niga framhållit, om professuren skulle omfatta matematik såsom huvudämne, i vilket

fall svårigheter att få den tillfredsställande besatt säkerligen ofta skulle uppstå.

I fråga om den föreslagna professuren i oorganisk kemi samt mineralogi och

geologi ville lärarrådet anföra, att ämnet oorganisk kemi vore det största och ensamt

för sig motiverade en huvudlärarbefattning. Ämnet mineralogi och geologi intoge vid

Chalmerska institutet, som saknade fackskola för bergsvetenskap, ett så underordnat

rum, att det på schemat blott upptoge två veckotimmar under ett läsår, och till följd

härav måste undervisningen i detsamma vara av elementär art. I betraktande härav

och med avseende a den nära släktskapen mellan en del av ifrågavarande ämne och

ämnet kemi, vore det säkerligen icke förenat med någon svårighet att besätta platsen

med person, som på en gång vore fullt kompetent för professur i oorganisk kemi samt

ådagalagt tillräcklig skicklighet i ämnet mineralogi och geologi för att väl kunna

sköta den undervisning däruti, som vid institutet kunde förekomma. Vidare ville lärarrådet

framhålla, att då samtliga elever i högre avdelningens första årskurs deltoge i

kemiska laborationer, professorns i oorganisk kemi tid bleve så hårt belastad, att man

icke gärna kunde för honom utbyta de två timmarnas undervisning i mineralogi och

geologi mot fem1) timmar i elektrokemi. Det senare ämnet vore dessutom vid institutet

av vida större betydelse; det vore, som högskolans lärarkollegium framhölle, ett

huvudämne inom den kemiska fackskolan, och det vore därför av största vikt, att

undervisningen däri sköttes av på området väl kvalificerad lärare.

I sin skrivelse den 2 maj 1914 har Chalmerska läroanstaltens styrelse

förklarat sig i huvudsak instämma i vad lärarrådet i nyss omförmälda

avseenden anfört.

Då jag i allt väsentligt anslutit mig till de sakkunnigas förslag i avseende

å själva organisationen av Chalmerska läroanstalten, införandet av

nya läroämnen m. m., och deras förslag till ändringar i staten nära sammanhänger

med omorganisationsplanen i övrigt, är jag ock beredd att

lämna sistnämnda förslag mitt understöd. Jag vill sålunda för min del

medverka dels till förändring av några bland de nuvarande befattningarna

med särskilt syfte att bereda en fastare ställning åt deras blivande

innehavare, dels till inrättande av vissa nya tjänster, dels ock till

beredande av nödiga medel för att möta de ökade materiella behoven.

Emellertid har jag ej i allo kunnat ansluta mig till de sakkunnigas förslag,

såsom kommer att framgå av den detaljgranskning därav, jag nu

skall företaga.

Mot förändring av de nuvarande professurerna i matematik och beskrivande

geometri samt i mekanik och matematik till professurer enbart

i matematik och i mekanik har jag på grund av de skäl, som anförts till

stöd härför, funnit mig ej böra göra någon erinran, och hinder möter ej

för dessa förändringars vidtagande. Med nämnda förändringar samman
b

Enligt tabellen sid. 23 fyra timmar.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

hänger inrättandet av en ny professur inom den matematiska ämnesgruppen.

I fråga om det föreslagna ämnesområdet för densamma, beskrivande

geometri och matematik, hava vid tekniska högskolan gjorts anmärkningar,

vilka föranlett vederbörande vid högskolan att ifrågasätta, att i stället för

denna professur två lärarbefattningar skulle inrättas. Anmärkningarna

äro i och för sig förtjänta av beaktande, men med hänsyn till vad sedermera

i denna fråga anförts av Chalmerska läroanstaltens lärarråd vill jag

tillstyrka, att professuren inrättas, dock under förändrad benämning av

professur i beskrivande geometri med matematik. Detta för att beteckna

det avsedda inbördes förhållandet mellan de båda ämnena.

Aven beträffande den andra till nyinrättande föreslagna professuren

hava från tekniska högskolans sida framställts erinringar, som bemötts av

Chalmerska läroanstaltens lärarråd. Efter övervägande av vad å båda

sidor anförts anser jag mig kunna biträda de sakkunnigas förslag om professurens

upprättande, men av liknande skäl, som angivits i fråga om den

förstnämnda professuren, vill jag hemställa, att den nu ifrågavarande lärarbefattningen

må benämnas professur i oorganisk kemi jämte mineralogi och

geologi.

Löneförmånerna vid de båda nya professurerna böra givetvis vara

desamma som vid de hittillsvarande, och ålderstilläggen komma, liksom

vid dem, att utgå ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

Benämningen speciallärare torde böra komma till användning för de

lärare vid Chalmerska läroanstalten, som av de sakkunniga föreslagits till

denna benämning eller i övrigt kunna anses motsvara dylika lärare vid

tekniska högskolan. Dessa befattningar böra tillsättas på förordnande och

avlönas med arvoden. I stället för arvoden till lärare i svenska och tyska

språken samt historia och geografi torde böra i staten uppföras särskilda

anslag till undervisning i dessa ämnen.

Efterföljande översikt upptager sistnämnda ämnen samt dem, som

skulle bliva föremål för speciallärares undervisning, antalet undervisningstimmar

för vecka under höstterminen och under vårterminen samt storleken

av de tillämnade anslagen.

Speciallärare

m. m.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 144.

Ämnen.

Undervisnii

vec

h.-t.

igs timmar i

tan.

v.-t.

Anslag.

Kronor.

Vattenbyggnadslära ..................................................

8

8

3,000

Modellering ..............................................................

8

8

1,100

Elektrokemi ..............................................................

4

4

2.000

Geodesi........................................................................

4

6

2,500

Betongkonstruktioner ...............................................

3

3

900

Byggnadsbygien .........................................................

—

3

500

Stadsan lägguingslära..................................................

—

2

500

Mekanisk teknologi .................................................

4

4

1,200

Explosionsmotorer ....................................................

—

6

1,500

Engelska språket.........................................................

6

2

1,000

Bokföring ..................................................................

2

2

500

Industriell ekonomi ................................................

6

2

1,600

Svenska språket ........................................................

6

8

1,500

Tyska språket ...........................................................

12

14

2,700

Historia och geografi ...............................................

—

4

500

I denna översikt har jag i stället för den av de sakkunniga använda

ämnesbeteckningen »stadsanläggningskonst» använt den beteckning, som vid

tekniska högskolan förekommer för motsvarande ämne, nämligen »stadsanläggningslära».

Den hittillsvarande läraren i väg- och vattenbyggnadskonst

är upptagen såsom speciallärare i vattenbyggnadslära. Beträffande

specialläraren i geodesi märkes, att han, förutom ovanstående undervisningstimmar,

under 4—5 veckor årligen leder lantmäteriövningar.

De sakkunniga synas mig hava tillfyllest motiverat sina förslag om

nya speciallärnrbefattningars inrättande samt om arvodena till dessa speciallärare

och om höjda arvoden till vissa förutvarande lärare. En jämförelse

med motsvarande arvoden vid tekniska högskolan, i den mån en

sådan låter sig göra, bekräftar min uppfattning, att arvodesbeloppen, som i

särskilda delar överensstämma med vad 1906 års kommitté föreslagit, kunna

anses skäliga. I avseende å anslagsbeloppen för undervisning i svenska

och tyska språken samt historia och geografi har jag ej något att anmärka.

Jag anser mig alltså hava anledning att biträda vad de sakkunniga

i nu berörda hänseenden föreslagit.

Genom byråchefen Ftirsts skrivelse har den synnerligen beaktansvärda

frågan om undervisning angående arbetarskydd m. in. bragts på tal. Trots

trängseln på schemat bör denna fråga ej undanskjutas. I saknad av nödig

utredning anser jag mig emellertid för närvarande blott kunna hänvisa

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

till de utvägar för tillfredsställandet av detta undervisningsbehov, som av

läroanstaltens rektor framhållits. Man bör därvid ej försumma att sörja för

möjligheten därav, att fortsatta särskilda föredrag om skyddslagstiftning och

skyddsteknik hållas av kompetent person. Statsanslag därför torde ej nu böra

ifrågasättas. Men bland de ändamål, vartill elevavgifterna skola användas,

torde dessa föreläsningar böra få ett rum. Jag återkommer härtill i det

följande.

De sakkunniga hava föreslagit, att vid Chalmerska läroanstalten skola

upprättas fem lektorsbefattningar. Tre av dem, i matematik, i byggnadslära

med ritning samt i elementarmekanik, skeppsbyggeri och linjarritning,

motsvaras i den nuvarande staten nära av där uppförda andra-lärarbefattningar

i matematik och i byggnadslära samt av eu lärarbefattning

i skeppsbyggeri. I elektroteknik skulle upprättas en ny befattning.

Den femte lektorsbefattningen, i maskinlära med ritning samt mekanisk

teknologi, är visserligen ock ny, men den kan sägas för närvarande

hava en motsvarighet i en lärarbefattning, som, avlönad från ett anslag å

3,500 kronor till bestridande av undervisning i mekanisk teknologi, konstruktion

av enkla maskindelar och elementär mekanik, är avsedd för

undervisning i mekanisk teknologi samt delvis i maskinlära och maskinelement.

Lärarens avlöning har utgjort 2,900 kronor; återstoden av anslaget,

600 kronor, har utgått till undervisning i elementär mekanik.

Såsom både av de sakkunniga och förut upprepade gånger av styrelsen

framhållits, finnas vid Chalmerska läroanstalten några icke till professurerna

hörande lärarbeställningar, vilka på grund av omfattningen av

de ifrågavarande lärarnas verksamhet vid anstalten och vikten av denna

verksamhet för undervisningen därstädes förtjäna att erhålla en fastare

ställning än hittills. Till dessa lärarbefattningar höra ovannämnda andralärarbefattningar

i matematik och i byggnadslära samt lärarbefattningen i

skeppsbyggeri. Det synes varken vara fördelaktigt för anstalten eller rättvist

mot dem, som förordnas att uppehålla de av vederbörande avsedda befattningarna,

att de förbliva i den nuvarande osäkra ställningen. Vad styrelsen

yttrat om dessa lärares ogynnsamma läge torde icke kunna

jävas. Jag anser således, att de omförmälda, nu å stat uppförda tre lärarbefattningar,

vilka höra till den avsedda kategorien av beställningar, böra

göras till ordinarie med avlöning å stat, varmed följer, att befattningarnas

innehavare i händelse av sjukdom få behålla viss del av avlöningen samt

vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension enligt lagen den

11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Samma

ställning, som tillerkännes dessa tre lärarbefattningar, bör tillkomma de

båda nyssomförmälda befattningarna med läroämnena elektroteknik även
-

Frågan om

upprättande

av fem

lektorat.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

som maskinlära med ritning samt mekanisk teknologi. Behövligheten av

dessa befattningar synes vara till fullo ådagalagd, och torde befattningarna

därför böra uppföras å staten.

Det har föreslagits, att de nya eller förändrade tjänsterna skulle benämnas

lektorat och avlönas enligt de lönesatser, som nu gälla för lektorat

vid de allmänna läroverken, alltså 4,000 kronor i begynnelse- och 6,000

kronor i slutavlöning.

Jag har icke av vad som förekommit i ärendet blivit övertygad om att

kompetensfordringar, fullt motsvarande dem, som gälla för lektorat vid de

allmänna läroverken, behöva uppställas för nu ifrågavarande lärarbeställningar,

vilkas innehavare närmast hava till uppgift att svara för undervisning

i den lägre avdelningen.

Ej heller anser jag mig för bedömande av nyss nämnda förslag kunna

hämta ledning från förhållandena vid de tekniska elementarskolorna, vilkas

huvudlärare i fråga om benämning — likasom avlöning — för närvarande

intaga samma ställning som de allmänna läroverkens lektorer. Dels torde

nämligen undervisningen i de tekniska elementarskolorna röra sig på ett

något högre plan än vid den lägre avdelningen av Chalmerska läroanstalten,

dels lärer den omständigheten, att de tekniska elementarskolorna

stå inför en omorganisation, icke tala för att från dem hämta förebilder

i ett eller annat avseende.

I betraktande av nu anförda omständigheter och då tjänsterna i verkligheten

komma att bibehålla den nuvarande karaktären hos andra-lärarbefattningarna,

har jag ej kunnat besluta mig för att tillstyrka deras uppförande

å stat såsom befattningar på samma linje som de allmänna läroverkens

lektorat. Åtminstone tills vidare synas mig dessa befattningar

böra hava namnet andra-lärarbefattningar, och i enlighet härmed torde de

nuvarande lektorslönesatserna icke här böra ifrågakomma.

Men lika med både de sakkunniga och styrelsen anser jag, att avlöningsförmånerna

för den grupp av lärare, som man velat tilldela benämningen

lektorer, böra göras förmånligare än de, som nu tillkomma andra

lärarna. Vid övervägande av frågan om en lämplig lönesats vill jag

erinra därom, att man från farmaceutiska institutet hämtat förebild vid bestämmandet

av avlöningen för professorerna vid Chalmers tekniska läroanstalt

och att vid nämnda institut finnas lärarbefattningar, med vilka nu

ifrågavarande beställningar vid Chalmerska läroanstalten synas kunna i

avlöningshänseende likställas. För dessa befattningar vid institutet, laboratorsbefattningarna,

utgör avlöningen 4,000 kronor, därav 2,400 kronor lön

och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg å 500

kronor vartdera att utgå efter respektive fem och tio års tjänstgöring.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Denna lönesats synes mig lämpligen böra bestämmas för nu ifrågavarande

lärare vid Chalmerska läroanstalten.

Huru den sålunda föreslagna avlöningen uppfyller önskemålet att

innebära en verklig löneförbättring för de fyra lärare, som här närmast

äro på tal, framgår av följande tabell, i vilken hänsyn tagits till nu utgående

tillfällig löneförbättring samt rätt till ålderstillägg enligt såväl gällande

som avsedd ny stat:

Andra-lärarbefattning i

Nuvarande

lägsta av- löning.

Kronor.

N uvarande

högsta av- löning.

Kronor.

Blivande

lägsta av- löning.

Kronor.

Blivande

högsta av- löning.

Kronor.

Matematik ...................................................

3,250

3,750

4,000

5,000

Maskinlära med ritning och mekanisk tek-

nologi .....................................................

2,900

2,900

4,000

5,000

Byggnadslära med ritning ........................

3,500

4,000

4,000

5,000

Elementarmekanik, skeppsbyggeri och

5,000

linjarritning .............................................

3,250

3,750

4,000

Man finner härav, att den blivande lägsta avlöningen överstiger den

nu utgående, i ett fall med 500 kronor, i två fall med 750 kronor samt

i ett fall med 1,100 kronor. I sistnämnda fall är den blivande högsta

avlöningen 2,100 kronor högre än den nuvarande — vilken sammanfaller

med den nuvarande lägsta, som ej är förenad med rätt till ålderstillägg

och ej heller innefattar tillfällig löneförbättring. I två fall är den

blivande högsta avlöningen 1,250 kronor högre än den nuvarande, i ett

fall 1,000 kronor högre.

I detta sammanhang vill jag uttala mig för den av de sakkunniga

vidrörda anordningen att, liksom skett i tekniska högskolans stat, i form

av anmärkningar i staten angiva de ämnesområden, som, enligt vad för

närvarande äger rum och nu avses, skola tillhöra professurer och andralärarbefattningar.

Skulle behov förefinnas av någon mindre rubbning av

ämnesområdena inom samma kategori lärarbefattningar, får det ankomma

på Kungl. Maj:t att, efter framställning av styrelsen, besluta därom.

Närmast har jag nu anledning att behandla frågan om lönereglering

för lärarna i verkstadsarbete och i frihandsteckning. Båda hava av de

sakkunniga på förut omförmälda skäl ansetts böra erhålla ordinarie anställning.

Häri förenar jag mig.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 101 käft. {Nr 144.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Verkstads
ingenjör.

För läraren i verkstadsarbete hava de sakkunniga föreslagit samma

avlöning som för de lärare, vilka de velat uppföra såsom lektorer. Han

åtnjuter för närvarande, med inberäknande av tillfällig löneförbättring, en

avlöning av 3,500 kronor med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500

kronor och kan således nå upp till 4,500 kronor. Jag anser, att i den

nya staten denne lärare under namn av verkstadsingenjör bör uppföras

med enahanda avlöningsförmåner, som jag ifrågasatt för andra lärarna,

alltså med en begynnelselön av 4,000 kronor och en slutlön av 5,000

kronor.

Lärare i fri- Läraren i frihandsteckning åtnjuter för närvarande som begynnelselön

handske*- 2,850 kronor, tillfällig löneförbättring däri inbegripen. Med ålderstillägg

når han upp till 3,350 kronor. De sakkunniga hava föreslagit, att hans

avlöning skulle utgöra 3,500 kronor, därav 2,300 kronor lön och 1,200

kronor tjänstgöringspenningar. Han skulle äga rätt till två ålderstillägg,

vartdera å 500 kronor och sålunda kunna nå en slutlön av 4,500 kronor.

Med hänsyn till denne lärares hittillsvarande avlöning i förhållande

till andra lärarnas och med avseende å omfattningen av hans tjänstgöring

föreslår jag, att han i den nya staten uppföres med en avlöning av 3,000

kronor, därav 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte rätt till två ålderstillägg å 400 kronor vartdera. Hans högsta avlöning

kommer då att bliva 3,800 kronor.

De fem andra lärarna ävensom verkstadsingenjören och läraren i frihandsteckning

torde böra tillsättas av styrelsen medelst fullmakt.

Beträffande några av dessa lärarbefattningar, vilka, på sätt förut angivits,

motsvaras av vissa å stat redan uppförda befattningar, har ifrågasatts,

att dessas innehavare skulle för åtnjutande av ålderstillägg å de

nya befattningarna få tillgodoräkna sig den tid, de varit i de nuvarande

befattningarna anställda vid läroanstalten.

Till grund för de sakkunnigas och lärarrådets framställningar härom

ligger den förutsättningen, att de nuvarande befattningshavarna komma

att bekläda de nya, ordinarie tjänsterna.

De nuvarande lärare, om vilka här är fråga, äro följande:

Läraren i frihandsteckning J. E. Ericson ............... född år 1849, förordnad år 1885

Andra läraren i matematik O. F. Jacobson ............ » » 1858 » > 1893

Läraren i skeppsbyggeri E. F. Linde ..................... » » 1852 » » 1895

Läraren i mekanisk teknologi m. m. C. B. Skarstedt » » 1858 » » 1899

Läraren i verkstadsarbete H. R. Odhquist................. » » 1881 » » 1910

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

■Tåg erinrar, att den förutnämnda andradärarbefattningen i elektroteknik

saknar motsvarighet i den nuvarande lärarkåren. Den sjunde av

de tilltänkta nya ordinarie tjänsterna, andra-lärarbefattningen i byggnadslära

med ritning, motsvaras av en andra-lärarbefattning i byggnadslära.

Denna befattning har nu icke tillsatts i eljest vanlig ordning, utan innehavaren,

som för närvarande är förordnad på två år från den 1 september

1913, torde hava ansetts såsom vikarie å ledig befattning.

Jag finner det vara billigt, att ovan uppräknade lärare, därest deras

befattningar komma att på förut angivet sätt förvandlas till ordinarie

tjänster och styrelsen finner dem förtjänta att överflyttas å desamma, icke

genom de nya befattningarnas ledigförklarande till ansökning utsättas för

risken att förlora sina anställningar vid läroanstalten. Det torde därför

böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter hemställan av styrelsen medgiva,

att vederbörande må, utan iakttagande av särskild tillsättningsprocedur,

av styrelsen erhålla fullmakter å ifrågavarande tjänster.

Från vad jag nu föreslagit måste jag likväl göra ett undantag. Fn

av de uppräknade lärarna är född år 1849. Han uppnår således redan

i år den levnadsålder av 65 år, som kommer att i fråga om de nya

tjänsterna vara bestämmande för avgång från tjänsten. Han lärer således

icke böra få övertaga den nya ordinarie tjänsten, men då han varit anställd

vid Chalmerska läroanstalten i nära 30 år, torde särskild framställning

böra avlåtas till riksdagen om utverkande åt honom av lämplig

pension.

Vad angår den ifrågasatta förmånen för vederbörande lärare att vid

övertagande av de nya tjänsterna få för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna

sig förutgående anställning vid anstalten, synes billigheten kräva, att sådan

rätt beredes dem.

Med hänsyn till ej blott nu omförmälda nya ordinarie lärare vid

Chalmerska läroanstalten utan även professorerna därstädes anser jag mig

böra i detta sammanhang påpeka önskvärdheten av en ändring i ovannämnda

lag om civila tjänstinnehavares rätt till pension den 11 oktober

1907. I § 5 g) av nämnda lag, såsom denna paragraf numera lyder,

angivas såsom berättigade till åtnjutande av hel pension vid 65 levnadsoch

25 tjänstår lärare vid universiteten, karolinska institutet, tekniska

högskolan, gymnastiska centralinstitutet, farmaceutiska institutet, tandläkarinstitutet,

veterinärinstitutet m. fl. undervisningsanstalter. Då Chalmerska

läroanstalten icke här uppräknas, ingå dess lärare bland »andra

ämnes- och övningslärare vid statens läroverk», för valka enligt § 5 i) i

nämnda lag rätt till hel pension inträder vid 65 levnads- och 35 tjänstår.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Sekreterare,

bibliotekarie

och

kamrerare.

En fjärde

vaktmästare,

maskinist och

gårdskarl.

60 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Denna deras ofördelaktiga ställning synes böra undergå ändring genom

att Chalmerska läroanstalten upptages bland övriga i § 5 g) omförmälda

undervisningsanstalter.

I fråga om gottgörelse för bestridande av sekreterare bibliotek arieoch

kamrerargöromål ansluter jag mig till styrelsens mening och vill

alltså tillstyrka, att ett belopp av 4,500 kronor uppföres i staten till bestridande

av dessa göromål. Detta innebär en ökning med 3,500 kronor

utöver härför i staten nu avsedda anslag av tillhopa 1,000 kronor samt

med 2,0(>0 kronor, om man tager hänsyn till vad därutöver utgått från

elevavgifterna, 1,500 kronor. Ökningen har sin grund dels i höjda anspråk

på bibliotekets öppethållande, dels i nödvändigheten att från föreståndaren

avlyfta en del åligganden av kameral och ekonomisk natur,

därvid även sekreteraren kunde befrias från vissa dithörande, honom hittills

tillkommande göromål. Läroanstaltens rektor får dock ej i den omfattning,

som de sakkunniga synas tänkt sig, ställas utanför institutets

förvaltning. Härmed torde sammanhänga, att såväl lärarrådet som styrelsen

föreslagit en nedsättning med 500 kronor i det av de sakkunniga

påyrkade anslaget av 5,000 kronor för nu ifrågavarande ändamål.

Det av de sakkunniga påyrkade anställandet av en fjärde vaktmästare

sammanfaller med ett av styrelsen tidigare framställt och år 1913 upprepat

förslag. Frågan härom har blivit undanskjuten, enär denne vaktmästare

ej ansetts vara behövlig, förrän det nya maskinlaboratoriet bleve färdigt.

Det väntas kunna tagas i bruk med ingången av läsåret 1914—1915.

Befattningen bör nu uppföras å läroanstaltens ordinarie stat, och lärer

den nye vaktmästaren böra åtnjuta samma avlöningsförmåner, som tillkomma

förut befintliga vaktmästare.

För närvarande finnes ej å läroanstaltens stat något särskilt anslag

uppfört till avlöning åt maskinist. En sådan har emellertid varit anställd

vid anstalten och avlönats från anslagen till »verkstaden» och »uppvärmning,

belysning och diverse utgifter». De sakkunniga hava redogjort för

hans åligganden och löneförmåner, 1,200 kronor jämte fri bostad, samt

påyrkat, att den kontanta lönen måtte höjas till 1,800 kronor jämte

ålderstillägg och att befattningen måtte uppföras å stat. De hava till

stöd för sitt yrkande åberopat 1906 års kommittés förslag. Kommittén

har dock ej ifrågasatt, att maskinisten skulle utöver sin kontanta lön

(1,800 kronor jämte ålderstillägg) åtnjuta fri bostad. Jag föreslår i överensstämmelse

med avlöningsförhållandena för maskinister vid Uppsala

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 144. 61

universitet och karolinska institutetatt avlöningen för maskinisten vid

Chalmerska läroanstalten bestämmes till 1,500 kronor, därav 900 kronor

lön och 600 kronor tjänstgöringspenningar. Därjämte bör han få rätt

till två ål ders tillägg, vartdera å 100 kronor, efter fem och tio års tjänstgöring.

Därest han erhåller fri bostad och bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, å lönen avdragas ett belopp av 100 kronor.

För en gårdskarl — enligt vad jag inhämtat hittills avlönad från

anslaget till uppvärmning m. m. — torde i enlighet med de sakkunnigas

hemställan böra i staten uppföras ett belopp av 900 kronor, därav 600

kronor lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ålderstillägg

lika med maskinisten. Åtnjuter gårdskarlen fri bostad och bränsle,

bör å; hans lön ske avdrag såsom för maskinisten.

Alderstilläggen för den nye vaktmästaren komma liksom för de nuvarande

att utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda

förslagsanslaget: ålderstillägg. Av samma anslag böra ålderstilläggen till

maskinist och gårdskarl utgå.

Det synes mig vara billigt, att en var av nuvarande maskinist och

gårdskarl vid tillträde till avlöning enligt stat får rätt att för ålderstilllägg

tillgodoräkna sig den tid, han därförinnan i motsvarande befattning

tjänstgjort vid läroanstalten.

På sätt omförmälts, äro å extra stat för år 1914 anvisade två särskilda

anslag å 6,000 kronor vartdera, det ena till förstärkning av det å

Chalmerska läroanstaltens stat nu uppförda ordinarie anslaget å 9,000

kronor till bibliotek, samlingar och laboratorium och det andra till förstärkning

av anstaltens ordinarie anslag å 12,000 kronor till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter.

Jämte det jag i övrigt hänvisar till de av de sakkunniga i avseende

å berörda anslag lämnade uppgifter, vill jag här nämna, det jag från Chalmerska

läroanstalten inhämtat, att det av de sakkunniga angivna beloppet

av utgifterna under år 1912 för bibliotek, samlingar och laboratorium är

för lågt. Det har rätteligen utgjort omkring 16,900 kronor. Tillika har

det meddelats mig, att under år 1913 utgifterna utgjort: för bibliotek,

samlingar och laboratorium något över 11,800 kronor samt för uppvärmning,

belysning och diverse utgifter något över 30,800 kronor.

Jag anser visserligen utrett, att de nuvarande ordinarie anslagen för

ifrågavarande ändamål ej äro tillräckliga. Däremot är det ej lika tydligt,

huru mycket de behöva ökas. Före tillkomsten av de extra anslagen har

1 Vid karolinska institutet tillkommer ortstillägg, 150 kronor.

Anslag till

bibliotek,

samlingar och

laboratorier

samt till uppvärmning,

belysning

och

diverse

utgifter.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Resestipen
dier.

Donations
rSntor.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 144.

man å anslaget till bibliotek m. m. åsamkat sig en brist, som enligt uppgift

vid 1913 års slut balanserats med över 6,700 kronor. Anslaget till

uppvärmning m. m. åter har man fyllt ut med tillskott från elevavgifter och

vissa donationsräntor. Av de sakkunnigas yttrande framgår, att även om

det ordinarie anslaget till uppvärmning m. m. höjes med det nu utgående

extra anslagets belopp, tillskott från ovannämnda särskilda medel erfordras,

detta oavsett att anslaget skulle befrias från att bestrida vissa avlöningar.

Vad åter angår anslaget till bibliotek m. m. ser det närmast ut, som om

den tilltänkta ökningen med 6,000 kronor vore något hög. De sakkunniga

hava dock anfört omständigheter, som motsäga ett sådant antagande. Under

alla förhållanden torde det ej för närvarande vara skäl att giva de

nu utgående extra anslagsmedlen ordinarie anslags natur, utan de synas

böra kvarstå å extra stat för år 1915.

A tekniska högskolans ordinarie stat är uppfört ett anslag av 1,800

kronor till stipendier åt lärare för utrikes studieresor, varjämte från och

med år 1912 årligen utgått ett extra anslag å samma belopp, avsett till

stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes studieresor under tiden för

utförande av högskolans nybyggnader.

På sätt lärarrådet, med upptagande av tidigare förslag, tillstyrkt, torde

å Chalmerska läroanstaltens stat böra uppföras ett belopp av 1,000 kronor

till resestipendier åt lärare. För år 1915 torde emellertid erforderliga

medel kunna utgå ur en besparing å anslagen till undervisning i svenska

och tyska språken samt historia och geografi. Jag återkommer strax härtill.

1 det föregående hava omförmälts vissa å stat icke uppförda medel

såsom använda till bestridande av utgifter, vartill vederbörande statsanslag

icke lämnat tillgång. Dessa medel äro dels donationsräntor, över vilka

styrelsen förfogat jämlikt donationsurkundernas föreskrifter, dels ock inträdes-

och terminsavgifter av elever.

Donationsräntorna vid läroanstalten utgå förnämligast till stipendier

och premier men hava ock i någon mån kunnat användas till uppvärmning,

belysning m. in. — synbarligen i sin mån en anledning till att det härför

avsedda statsanslaget ansetts kunna begränsas till ett belopp understigande

det, vartill hithörande utgifter under de sista åren uppgått. Enligt vad

jag inhämtat, kan från donationsräntorna ett årligt belopp av omkring

1,000 kronor under den närmaste tiden påräknas såsom bidrag till kostnaderna

för uppvärmning, belysning m. m.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Vad elevavgifterna angår fick direktionen för Chalmerska slöjdskolan

— den äldre benämningen på läroanstalten — den 1 april 1874 rätt att

upptaga sådana. De tillkommo på den grund, att de i skolans utgiftsstat

anvisade medel för skolrummens belysning, uppvärmning och renhållning

med flera dylika ändamål visat sig otillräckliga. Enligt läroanstaltens nuvarande

stadgar utgör inträdesavgiften för ordinarie elev tio kronor; terminsavgiften

för dylik elev är satt till tio kronor i lägre, trettio kronor i

högre avdelningen.

Styrelsen har att bestämma terminsavgifter för specialelever och extra

elever samt är berättigad att nedsätta avgifterna för obemedlade elever.

De ordinarie elevernas antal kan beräknas till sammanlagt något över

400 i båda avdelningarna. Härtill komma specialelever och extra elever.

Elevavgifterna hava utgjort:

år 1909

» 1910

» 1911

» 1912

» 1913

kronor 16,994

* 16,983

» 16,487

» 16,967

» 16,937

Förutom till amortering och förräntning av vissa tillförene upptagna

byggnadslån hava, enligt vad jag inhämtat, elevavgifterna förnämligast

använts till arvoden åt assistenter samt till bestridande av kostnader för

uppvärmning, belysning, inköp av inventarier m. m. I medeltal hava under

de fem senaste åren härför av elevavgifterna utgått omkring 10,100

kronor, därav omkring 5,450 kronor till assistenter. Såsom förut nämnts,

hava tillika av elevavgifterna utgått årliga tillskott av tillhopa 1,500 kronor

till bibliotekariens och sekreterarens avlöning. Under nyss fullbordade

nybyggnadsarbeten hava år 1912 ur elevavgifterna anvisats medel

till stipendier åt lärare för att utomlands studera planer för elektrotekniska

och maskinlaboratorier.

Frånsett medel till ränta och amortering å byggnadslån synas mig

elevavgifterna hädanefter böra i främsta rummet avses till arvoden åt

assistenter och repetitörer ävensom arbetsbiträden å verkstaden. Till arvoden

åt dylika finnas för närvarande å staten två anslag å tillhopa 13,000

kronor. Med hänsyn till de ökade tillgångar till dessa arvoden, som elevavgifterna

enligt min tanke böra komma att bereda, skulle det kunna

ifrågasättas, att nämnda båda anslag eller ettdera av dem skulle något

minskas. Lärarrådet har emellertid framhållit, att assistenter komma att

Elevavgifter.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144

bliva behövliga i större antal än hittills. Lärarrådet synes även hava

övervägt frågan om att assistentanslaget borde något höjas, men låtit tanken

härpå fara, under förutsättning att terminsavgifterna fortfarande Ange

användas till assistentarvoden. Under sådana förhållanden anser jag mig ej

böra påyrka nedsättning av nyssnämnda i staten uppförda anslag. Frågan om

en möjlig nedsättning av dem bör emellertid upptagas, sedan omorganisationen

blivit fullt genomförd och någon erfarenhet hunnit förvärvas beträffande

läroanstaltens behov av medel till gottgörelse åt assistenter. Under

tiden synes spörsmålet om elevavgifternas användning böra för varje

år av styrelsen underställas Kung! Maj:ts prövning. Sedan nödiga medel

beräknats för räntor och amorteringar samt assistentarvoden, bör det överskott,

som är att vänta, få disponeras för de i det föregående omförmälda

särskilda föreläsningar om arbetarskydd, till ersättning åt skrivbiträde

samt för läroanstaltens materiella behov.

Jag erinrar, att i planen för tekniska högskolans ekonomiska förhållanden,

efter det den nu pågående omgestaltningen genomförts, ingår, att

elevavgifter skola till största delen användas till assistenters avlöning,

delvis ock till samlingar och laborationer. För dylika ändamål användas

för närvarande dessa avgifter vid högskolan.

Jag har i det föregående angivit de förändringar i Chalmerska läroanstaltens

ordinarie stat, som enligt min mening böra vidtagas. Då man

tänkt sig en skyndsam tillämpning av den nya organisationen, kan ock

den tillämnade nya staten så gott som helt och hållet träda i kraft vid

1915 års ingång. Vissa undantag härifrån hava angivits i det föregående.

Anslaget å 500 kronor till undervisning i historia och geografi behöver ej

tagas i anspråk år 1915. Vidare anses de tillämnade anslagen till undervisning

i svenska och tyska språken ej behöva till sina fulla belopp

användas under år 1915, då nämnda undervisning till sin fulla utsträckning

lärer komma att begynna först med höstterminen 1915. Nämnda

tre anslag böra dock uppföras å 1915 års stat. För sagda år uppstår

då eu besparing. Det är ur denna besparing, som jag tänkt mig att man

för år 1915 kan med riksdagens medgivande bestrida utgiften för resestipendier

under nämnda år. Särskilt anslag härtill skulle då ej behövas å

1915 års stat.

Slutligen lärer andra-lärarbefattningen i byggnadslära med ritning

böra tillsättas med tillträde först den 1 september 1915, då den nu tjänstgörande

lärarens förordnande upphör. Ur den besparing å avlöningen,

som under den föregående delen av året uppkommer, bör den tillförordnade

lärarens arvode bestridas.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Från och med år 1915 skulle alltså, med tillämpning av vad jag i

det föregående föreslagit, gälla en så lydande:

Stat för Chalmers tekniska institut.

Löner

Tjänst-

och

gorings-

Summa.

arvoden.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.-

1 professor ...............................................

11 professorer .........................................

Anmärkning: Förestående 12 professorsbe- fattningar omfatta vardera ett av följande ämnes- områden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik;

4) beskrivande geometri med matematik; 5) skepps- byggeri; 6) byggnadslära och ornamentsritning;

7) elektroteknik; 8) kemi och kemisk teknologi;

9) oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi;

10) maskinlära med undervisningsskyldighet fö- reträdesvis i läran om vattenmotorer; 11) maskin- lära med undervisningsskyldighet företrädesvis i

läran om värmemotorer; samt 12) väg- och vat- tenbyggnadslära.

1 andra lärare ............................................

4 andra lärare ............................................

4.400

48,400

2.400

9,600

2,000

22,000

1,600

6,400

6,400

70,400

4,000

16,000

| Efter fem år kan lönen

j höjas med 600 kronor.

[Efter fem år kan lönen

) höjas med 500 kronor och

j efter ytterligare fem år

l likaledes med 500 kronor.

|

[Ffter fem år kan lönen

Anmärkning: Förestående 5 andra-lärarbe- fattningar omfatta vardera ett av följande ämnes- områden : 1) matematik; 2) elementarmekanik,

skeppsbyggeri och linjarritning; 3) byggnadslära

med ritning; 4) elektroteknik; och 5) maskinlära

med ritning samt mekanisk teknologi.

1 verkstadsingenjör...................................

2,400

1,600

4,000

I höjas med 500 kronor

| och efter ytterligare fem år

( likaledes med 500 kronor.

[Efter fem år kan lönen

1 lärare i frihandsteckning ...........................

1,800

1,200

3,000

1 höjas med 400 kronor och

| efter ytterligare fem år

( likaledes med 400 kronor.

1 speciallärare i vattenbyggnadslära, arvode ......

3,000

—

3,000

1 » i modellering, » ......

1,100

—

1,100

1 » i elektrokemi, » ...

2,000

—

2,000

1 » i geodesi, » ......

2,500

—

2,500

1 » i betongkonstruktioner, » ......

900

—

900

1 » i byggnadshygien, » ......

500

—

500

1 » i stadsanläggningslära, » ......

500

—

500

1 » i mekanisk teknologi, » ......

1,200

—

1,200

Transport

—

—

115,500

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 101 höft. (Nr 144).

Ny stat.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

Löner

och

arvoden.

Kronor.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Transport

—

—

115,500

1 speciallärare i explosionemotorer, arvode ......

1,500

—

1,500

1 » i engelska språket, » ......

1,000

—

1,000

1 » i bokföring, '' » ......

500

—

500

1 » i industriell ekonomi, » ......

1,600

—

1,600

Till uppehållande av undervisningen

i svenska språket.................................

1,500

—

1,500

i tyska språket ....................................

2,700

--

2,700

i historia och geografi.........................

500

—

500

Arvode åt en professor såsom institutets rektor

Anmärkning; Därest rektor i sådan egen- skap åtnjuter fri bostad, skall å rektorsarvodet

avdragas 900 kronor årligen.

1,500

1,500

Arvode åt ett biträde för uppehållande av en

del av rektorns undervisningsskyldighet såsom

professor.................................................

2,000

—

2,000

Till bestridande av sekreterar-, bibliotekarie-

och kamrerargöromål ...........................

4,500

—

4,500

1 förste vaktmästare ..................................

900

450

1,350

1 vaktmästare ............................................

700

350

1,050

Efter

fem år kan lönen

3 vaktmästare .......... ................................

2,100

1,050

3,150

höjas

efter

med 100 kronor och

ytterligare fem år

1 maskinist .............................................

900

600

1,500

likaledes med 100 kronor.

1 gårdskarl ............................................

Anmärkning: Därest förste vaktmästaren,

vaktmästare, maskinisten eller gårdskarlen i så- dan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall,

så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas

600

300

900

100 kronor årligen.

Till arvoden åt assistenter och repetitörer.........

11,500

—

11,500

Till gottgörelse åt arbetsbiträden på verkstaden

1,500

—

1,500

Stipendier och premier åt elever.....................

—

—

550

Bibliotek, samlingar och laboratorier ...............

—

—

9,000

Verkstaden ................................................

—

—

2,000

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter ...

—

—

12,000

Summa kronor

—

—

177,300

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 144.

Då staten för Chalmers tekniska läroanstalt för närvarande slutar å

ett belopp av 136,900 kronor, innebär vad jag föreslagit en förhöjning stat.

av den nuvarande staten med 40,400 kronor. Denna förhöjning redovisas

på följande sätt:

Kronor

ny professor i beskrivande geometri med matematik

förvandling av en andra-lärarbefattning i allmän kemi till

professur i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi,

ökning .......................................................................................

inrättande av 5 ordinarie andra-lärarbefattningar samtidigt

med att ur staten uteslutas 3 hittillsvarande, med arvoden

avlönade befattningar samt ett anslag till bestridande avundervisning

i mekanisk teknologi m. m., ökning

verkstadsingenjör, ökning

lärare i frihandsteckning, » .....................

speciallärare i vattenbyggnadslära, » .......................................

» » elektrokemi, » ......................................

* » betongkonstruktioner

» » byggnadshygien......................................................

» » stadsan 1 äggn i rlgsl ära ................................................

» » mekanisk teknologi

> » explosionsmotorer

» » engelska språket .........................................................

» » industriell ekonomi

undervisning i svenska och tyska, ökning

» i historia och geografi

till bestridande av sekreterar-, bibliotekarie- och kamrerar
göromäl.

ökning ................................................................................

ny vaktmästare ......................................................................................

maskinist ..................................................................................................

gårdskarl .............................................................................................

Summa kronor

6,400: —

3.900: —

8,500: —

1,000: —

800: —

1,250: —

1,200: —

900: —

500: —

500: —

1,200: —

1,500: —

1,000: —

1,600: —

2,700: —

500: -

3,500: —

1,050: —

1,500: —

900: —

40,400: —

Jämte denna ökning å ordinarie stat skulle a extra stat uppföras tva

belopp å tillhopa 12,000 kronor, avsedda till ökande av två å den ordinarie

staten uppförda anslag till vissa materiella behov. Med inberäknande

därav skulle för år 1915 till Chalmerska institutet begäras anslag,

som med ett belopp av 52,400 kronor överstiga det nu å ordinarie

stat uppförda anslaget. Jag erinrar, att Kungl. Maj:t under punkt

/

s. 68 Kontrollera mot PDF

Avlönings
villkor.

68 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

201 i senast avgivna statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, föreslagit

xåksdagen att i avbidan på proposition angående omorganisation av Chalmers

tekniska läroanstalt beräkna för ändamålet en ökning i det ordinarie

anslaget till anstalten med 52,000 kronor.

För åtnjutande av de å gällande stat upptagna avlöningsförmånerna

för professor, förste vaktmästare och vaktmästare äro villkor och bestämmelser

godkända av riksdagen och av Kungl. Maj:t utfärdade genom kungörelse

den 9 juni 1911.

På sätt förut i liknande fall ägt rum, torde nu böra meddelas nya

bestämmelser att för framtiden gälla samtliga ordinarie befattningshavare

vid Chalmerska institutet, således även andra lärarna, verkstadsingenjören,

läraren i frihandsteckning, maskinisten och gårdskarlen. För de nuvarande

ordinarie befattningshavarna skulle emellertid fortfarande gälla de genom

kungörelsen den 9 juni 1911 fastställda avlöningsvillkoren.

Med tillämpning av vad jag nu anfört anser jag, att följande villkor

och bestämmelser höra fastställas för åtnjutande av de i den föreslagna

nya staten upptagna avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare

vid Chalmerska institutet, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid Chalmerska institutet skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring i institutets organisation

eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,

samt i sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande av den tjänsteställning

och den avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål:

att med ordinarie befattning vid institutet icke må förenas annan tjänst

å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet ej heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad angår

professor, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,

institutets styrelse uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras endast för den

tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.

därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit befriad

från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit befattningen, där ej, vad

arvode beträffar, annorlunda varder av Kungl. Maj:t bestämt;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller fullgörande av särskilda uppdrag

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver

sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att, därest förhöjning av lön efter viss tids fortsatt innehavande av

befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för första

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren

under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för

att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på

grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester eller därmed jämförlig ledighet eller ledighet för fullgörande

av värnplikt, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter

ytterligare fem år, på samma villkor, under iakttagande vad var och en

av omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får

tillträdas förrän vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den

stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att nuvarande innehavare av andra-lärarbefattningen i matematik och

lärarbefattningen i skeppsbyggeri, av en lärarbefattning med undervisningsskyldighet

i mekanisk teknologi m. m., av lärarbefattningen i verkstadsarbete

samt av maskinist- och gårdskarlsbefattningarna, därest de komma

att övertaga motsvarande befattningar å den nya staten, äga att för åtnjutande

av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, de före den nya

statens trädande i kraft innehaft sina nuvarande anställningar;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 144.

Departe
mentschefens
hemställan.

att en var vaktmästare ävensom maskinisten och gårdskarlen må årligen,

i den mån sådant kan ske utan kostnad för det allmänna och utan

hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar;

att emellertid, där det erfordras för beredande av sådan ledighet,

en var av nyssnämnda befattningshavare skall vara skyldig att, utan

särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen,

jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av ifrågavarande

slag;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen skall utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga om

rätt till pension skall gälla vad i. särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid

tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i

extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr

i sammanhang därmed.

Utöver de nu omförmälda villkoren och bestämmelserna torde, på

sätt i liknande fall plägar ske, böra förklaras, att en var, som med eller

efter 1915 års ingång tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska institutet,

skall vara skyldig att underkasta sig berörda villkor och bestämmelser.

I enlighet med vad jag nu anfört tillstyrker jag, att Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att

dels, med förändrad benämning å Chalmers tekniska

läroanstalt, godkänna den av mig förordade staten

för Chalmers tekniska institut, att tillämpas från och

med år 1915, jämte nyss omförmälda, för åtnjutande

av däri för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner

föreslagna villkor och bestämmelser;

dels föreskriva, att en var, som med eller efter

1915 års ingång tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska

institutet, skall vara skyldig att underkasta sig

berörda villkor och bestämmelser;

dels medgiva, att de i staten upptagna ålderstilläggen

må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 144.

dels medgiva, att ur de besparingar, som under

år 1915 uppkomma å anslagen till undervisning i svenska

och tyska språken samt historia och geografi, ett belopp

av högst 1,000 kronor må av Kungl. Maj:t användas till

resestipendier åt lärare vid institutet;

dels för tillämpning av nyssnämnda stat, vars slutsumma

med 40,400 kronor överstiger den nu gällande

statens slutsumma, höja anslaget till de tekniska läroverken,

som vid bifall till vad i statsverkspropositionen

hemställts beträffande tekniska högskolan skulle ökas

med 18,850 kronor, med ytterligare 40,400 kronor, eller

från nuvarande belopp av 721,925 kronor till 781,175

kronor;

dels ock å extra stat för år 1915 anvisa:

till förstärkning av det i institutets stat upptagna

anslaget å 9,000 kronor för bibliotek, samlingar och

laboratorier ett belopp av 6,000 kronor, samt

till förstärkning av det i institutets stat upptagna

anslaget å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning

och diverse utgifter ett belopp av 6,000 kronor,

tillhopa 12,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

på hemställan av statsrådets övriga ledamöter, i

nåder gilla; och skulle proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Holmström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.