Angående omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt m. m
1914-05-29 · 71 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 70 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1914 B:144, Angående omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
1
Nr 144.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående omorganisation
av Chalmers tekniska läroanstalt m. m., given
Stockholms slott den 29 maj 1914.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
dels, med förändrad benämning å Chalmers tekniska läroanstalt, godkänna
den i berörda statsrådsprotokoll av departementschefen förordade
staten för Chalmers tekniska institut, att tillämpas från och med år 1915,
jämte i protokollet omförmälda, för åtnjutande av i staten för ordinarie
befattningshavare upptagna avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser,
dels föreskriva, att en var, som med eller efter 1915 års ingång
tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska institutet, skall vara skyldig
att underkasta sig berörda villkor och bestämmelser,
dels medgiva, att de i staten upptagna ålderstilläggen må utgå av
det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg,
dels medgiva, att ur de besparingar, som under år 1915 uppkomma
å anslagen till undervisning i svenska och tyska språken samt historia och
geografi, ett belopp av högst 1,000 kronor må av Kungl. Maj:t användas
till resestipendier åt lärare vid institutet,
dels för tillämpning av nyssnäilmda stat, vars slutsumma med 40,400
kronor överstiger den nu gällande statens slutsumma, höja anslaget till
de tekniska läroverken, som vid bifall till vad i statsverkspropositionen
hemställts beträffande tekniska högskolan skulle ökas med 18,850 kronor,
med ytterligare 40,400 kronor, eller från nuvarande belopp av 721,925
kronor till 781,175 kronor,
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 101 höft. (Nr 144.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
dels ock å extra stat för år 1915 anvisa:
till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 9,000
kronor för bibliotek, samlingar och laboratorier ett belopp av 6,000
kronor, samt
till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 12,000
kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett belopp av
6,000 kronor,
tillhopa 12,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
K. G. Westman.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
3
Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 29 maj 1914.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
V ENNERSTEN,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Westman anförde härefter:
Bland vårt lands tekniska läroanstalter intager, efter tekniska högskolan,
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg det främsta rummet.
Denna läroanstalt, som är grundad på ett testamente av kommerserådet
William Chalmers den 11 juni 1811, var från början avsedd till
en praktisk fortsättningsskola, ett slags lärlingsskola, eller, som det då
hette, »Industrie Schole för fattiga barn, som lärt läsa och skriva», men
har småningom utvecklats till att därjämte vara en anstalt för meddelande
av teknisk undervisning av alltmera vetenskaplig läggning.
Det dubbla syftemål, som anstalten haft att främja, har tagit sig uttryck
dels i stadgarnas föreskrift, att den skall lämna såväl elementär som
vetenskaplig undervisning, dels även i dess alltifrån år 1852 stammande
och genom 1877 års stadgar uttryckligen fastslagna uppdelning i en lägre
och en högre avdelning.
Omorganisation
av
Chalmers tekniska
läroanstalt.
4
Föregående
skeden av
omorganisationsfrågan.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
För inträde i den lägre avdelningen fordras, jämte 16 års ålder och
god frejd, endast att kunna läsa och skriva svenska samt känna de fyra
räknesätten i hela tal, vanliga bråk och decimalbråk. Avdelningens ändamål
är tvåfaldigt, nämligen att utbilda blivande förmän, verkmästare
och ritare samt att därjämte vara en förberedande skola för den högre
avdelningen.
För inträde i denna senare äro jämte ovannämnda fordringar uppställda
följande villkor: i matematik så stort kunskapsmått, som meddelas
vid rikets högre allmänna läroverk å latinlinjen B (enligt äldre examenshestämmelser);
huvuddragen av historien och geografien, särskilt fäderneslandets;
nöjaktig insikt i svenska språkets stavning och kommatering samt
förmåga att på modersmålet behandla ett lättare ämne och att någorlunda
ledigt översätta lättare tyska eller engelska författare. Undervisningen
skall avse att bibringa teknisk bildning av vetenskaplig art samt
att befordra för de industriella yrkena betydelsefull forskning.
För närvarande omfattar den lägre avdelningen 3 årskurser. Den
högre är fördelad i 6 sidoordnade fackskolor: den mekaniska fackskolan,
den elektrotekniska fackskolan, den kemiska fackskolan, husbyggnadsfackskolan
och skeppsbyggerifackskolan samt fackskolan för väg- och
vattenbyggnadskonst, av vilka de fem förra vardera omfatta 3 år, den
sjätte 4 år.
Anstaltens sålunda beskaffade organisation har givit anstalten en
särställning, som på grund av förhållandenas makt hotat att hindra en
välbehövlig snar omdaning av densamma. Trots de svårigheter, som
yppat sig för en omorganisation, har dock försök gjorts att genomföra
en sådan, och förslag härtill föreligger nu. Innan jag närmare ingår på
detta spörsmål, anser jag mig blott böra erinra om vissa under de senaste
åren vidtagna mått och steg till ordnande av vårt tekniska undervisningsväsen
i dess helhet. De svårigheter, som ställt sig i vägen för en påskyndad
omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt, skola härvid
komma till synes.
Samtidigt med att industriens betydelse för vårt lands ekonomiska
utveckling särskilt under de senaste årtiondena framstått allt klarare, hava
anspråken på förbättrad teknisk undervisning vunnit ökad styrka. Med
anledning av dessa krav tillsattes för några år sedan två kommittéer med
uppgift att undersöka den tekniska undervisningens behov och avgiva
förslag i avseende å deras tillfredsställande.
Den ena kommittén, tillsatt den 13 juli 1906, skulle avgiva betänkande
och förslag till ordnande av den högre tekniska undervisningen, medan den
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 144.
andra, vilken tillsattes den 4 oktober 1907, erhöll motsvarande uppdrag i
fråga om den lägre tekniska undervisning en. Förutom det att en kommitté,
som skulle förenat båda dessa uppgifter, torde ansetts hava fatt ett allt för
drygt arbete sig ålagt, är det ej uteslutet att vid de bada kommittéernas
tillsättande den uppfattningen gjort sig gällande, att den högre och den
lägre tekniska undervisningen stode i ett tämligen lösligt förhållande till
varandra.
I alla händelser synas de båda kommittéerna, vilka avlämnat sina
utlåtanden, den förstnämnda den 27 maj 1908 och den senare den 11
juni 1912, hava förmenat, att ett organisatoriskt samband mellan dessa
slag av undervisning egentligen varken vore önskvärt eller möjligt. Min
företrädare i statsrådsämbetet karaktäriserar i ett anförande till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 januari 1913 på följande sätt
de båda kommittéernas syn på frågan:
Mellan elementär och vetenskaplig teknisk bildning borde en skarp gräns hållas
uppdragen. De elementära tekniska läroanstalterna borde avse att utbilda industriens
underbefäl men ej att tillika öppna tillträde till högre tekniska studier; undervisningen
i dem borde vara elementär i den meningen, att lärjungarna, i motsats till de nogskolebildade
ingenjörerna, endast behövde känna till och pa sitt område kunna till—
lämpa de resultat, vartill den vetenskapliga forskningen och den praktiska erfarenheten
kommit, men icke i väsentlig mån behövde göras förtrogna med de vägar och
medel, varigenom resultaten vunnits och nya resultat kunde vinnas. Målet lör den
tekniska högskolundervisningen åter vore att främja de tekniska vetenskapernas och
metodernas utveckling samt att utbilda de män, som skulle gå i spetsen för den industriella
verksamheten, huvudledarna för statens, kommunernas och enskildas tekniska
företag och inrättningar, konstruktörerna och de konsulterande ingenjörerna ävensom
lärarna vid de tekniska läroverken, såväl de högre som de lägre. Med avseende saväl
å studiernas beskaffenhet som å elevernas framtida verksamhet och ställning i samhället
måste denna senare undervisning i regel grundas på och förutsätta den vid de
allmänna läroverken meddelade studentbildningen.
Förutvarande departementschefen påvisar emellertid, att kommittéerna
icke absolut brutit staven över varje krav på ett organisatoriskt samband
mellan lägre och högre teknisk utbildning. Tvärtom hava de förordat
vidtagande° av sådana åtgärder, som för vissa grupper av lärjungar skulle
kunna underlätta övergången från den förra till den senare.
I detta avseende må erinras, att kommittén för deu högre tekniska undervisningens
ordnande, 1906 års kommitté, vilken motsatte sig en utveckling av Chalm,erska läroanstaltens
högre avdelning till fullständig likhet med tekniska högskolan i dess avsedda
utvidgade skick, icke gjorde detta uteslutande av finansiella skäl, vilka kommittén i
främsla rummet androg. Till dessa skäl lägger kommittén det förhållandet, att. den
Chalmerska läroanstalten, med sina lägre inträdesfordringar och sina i allmänhet treanga
kurser samt sin i följd härav mindre specialiserade undervisning, visat sig motsvara ett
verkligt behov för ''beredande av högre teknisk bildning åt dem, som ej önskat eller
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
haft tillfälle att genomgå eu mera fullständig högskolekurs. Och denna anstaltens
ställning inom det tekniska undervisningsområdet har varit av den vikt och betydelse,
att om man nu skulle vilja utveckla denna anstalt till större likhet med tekniska högskolan,
° behovet av en ny teknisk läroanstalt sådan som den Chalmerska utan tvivel
skulle ånyo göra sig kännbart och kostnaderna för det hela således komma att ytterligare
ökas.
Det skulle, yttrar kommittén, för den svenska industrien bliva kännbart, om icke
den avsevärda mängd ynglingar, som av ett eller annat skäl varit förhindrade att
begagna sig av den ordnade skolundervisning, som erfordras för avläggande av fullständig
studentexamen, bereddes tillfälle att komma i åtnjutande av enligt vetenskaplig
metod ordnad teknisk undervisning. Även om det för en del platser inom det tekniska
området är av vikt, att deras innehavare besitta den humanistiska utbildning, som
förvärvats genom fullständigt genomgående av allmänt läroverk, torde obestridligt
vara, °att på andra platser personer, som sakna denna utbildning, med framgång arbetat
pa industriens höjande och visat sig vara vuxna sitt kall.
\ ad åter angar kommittén för den lägre tekniska undervisningens
ordnande, 1907 års kommitté, yttrade densamma, efter en kritik av Chalmers
tekniska läroanstalt, särskilt dess lägre avdelning:
Om kommittén sålunda icke kan skänka sitt erkännande åt den nuvarande orgamsatiouen
av Chalmers tekniska läroanstalts lägre avdelning, uppstå dock svårigheter,
när det gäller att framlägga förslag till dess tidsenliga ordnande. Med hänsyn till det
Chalmerska donationsbrevets bestämmelser läge det utan tvivel närmast till hands att
genom den teoretiska undervisningens begränsning och en utvidgning och specialisering
av fackundervisningen omvandla den lägre avdelningen till en yrkesskola.
Häremot kunna dock vägande skäl anföras. Sålunda bar framhållits, att sambandet
mellan läroanstaltens båda avdelningar medför avsevärda fördelar för den böore
avdelningen. Genom det sätt, varpå matematikundervisningen i den lägre avdelningen
är ordnad, utgallras ur ett relativt stort lärjungematerial de mest arbetsamma och''begåvade
för den högre avdelningen.
Då de inträdessökande till den högre avdelningen genom deltagande i undervisningen
i den lägre förvärvat en förberedande inblick i åtskilliga tekniska ämnen, hava
de även betydligt lättare att tillgodogöra sig den högre avdelningens vetenskapliga
undervisning. Sambandet mellan de båda avdelningarna anses därför i hög grad främja
möjligheten att hålla undervisningen i den högre avdelningen på eu högskolemässig
ståndpunkt, ö
I sammanhang med avlåtande till 1911 års riksdag av förslag rörande
omorganisation av tekniska högskolan tillkännagav vederbörande departementschef
sin anslutning till de synpunkter, som av 1906 års kommitté
uttalats rörande möjliggörandet av en övergång från lägre till högre teknisk
undervisning. Enligt skrivelse nr 1G7/ion gillade riksdagen uttryckligt
departementschefens mening härutinnan, och genom kungl. kungörelsen
den 10 juni 1912 om vissa ändringar i dittills gällande stadgar för tekniska
högskolan lättades i någon man inträdet i tekniska högskolan för
dem, vilka i lägre tekniska läroverk förvärvat där meddelade kunskaper.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Ännu mer än i tekniska högskolan, som dock i regel har att för
sin undervisning bygga på studentexamen å reallinjen såsom utgångspunkt,
böra ovan omförmälda synpunkter i avseende å förmedlingen mellan de
båda stadierna, högre och lägre teknisk utbildning, kunna komma till sin
rätt i fråga om Chalmers tekniska läroanstalt. För inträde i dess båda avdelningar
gälla ju rätt måttliga fordringar; de båda avdelningarna skola
tillgodose de båda slagen av teknisk undervisning, och den lägre avdelningen
skall jämte sitt särskilda ändamål tillika tjäna såsom förskola för
inträde i den högre.
Det är emellertid just denna läroanstaltens förutnämnda särställning,
som hittills verkat som ett hinder för det snara genomförandet av en önskvärd
omorganisation av anstalten. Såsom jag nyss nämnt, ställde sig 1906
års kommitté — som i enlighet med sitt uppdrag inskränkte sig till att
beträffande den Chalmerska läroanstalten allenast yttra sig rörande dess
högre avdelning — avvisande mot tanken på att denna avdelning skulle
bringas till fullständig likhet med den utvidgade tekniska högskolan. Men
enligt kommitténs mening skulle den högre avdelningen dock finnas kvar
såsom en teknisk högskola av något mindre omfattning, ehuru med erforderliga
förbättringar i avseende å lärokurser och lärarkrafter m. m. De
av kommittén avsedda förbättringarna skulle i huvudsak vara följande:
1. Inträdesfordringarua i s. k. humanistiska ämnen borde höjas, dock ej helt
till studentexamen.
2. I de olika fackskolornas läroplaner borde vidtagas en del ändringar, åsyftande
större specialisering.
3. De dittillsvarande 10 lektorerna, av vilka en tillika var föreståndare, borde
tillsättas av Kungl. Maj:t och benämnas professorer; till de professorsbefattningar, som
sålunda uppkomme, borde läggas 4 nya.
4. En lönereglering borde genomföras, upptagande bland annat för professorerna
löuer, vilka närmade sig högskoleprofessorernas.
5. Anstaltens lokaler borde genom om- och tillbyggnader förbättras.
Beträffande den under punkten 4 omnämnda löneregleringen hade kommittén
ansett sig böra taga hänsyn endast till de lärare, vilkas undervisning uteslutande vore
förlagd till anstaltens högre avdelning. Kommittén hölle nämligen före, att ordnandet
av avlöningsförmånerna för de övriga lärarna, vilka vore gemensamma för de högre
och lägre avdelningarna av läroanstalten, ej borde ifrågakomma annat än i sammanhang
med den lägre avdelningens förhållanden.
Då tekniska högskolans omorganisationsfråga, efter det 1906 års kommittés
betänkande granskats av år 1910 tillkallade sakkunniga, förelädes
1911 års riksdag, fick motsvarande fråga beträffande Chalmers tekniska
läroanstalt stå tillbaka. Vederbörande departementschef förklarade sig icke
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
kunna då ingå på förslaget om omorganisation av undervisningen, enär
en del lärare ävensom de administrativa tjänstemännen vore gemensamma
för anstaltens bägge avdelningar och departementschefen följaktligen ansåge
nödigt att avvakta förslag från kommittén för den lägre tekniska undervisningens
ordnande beträffande den lägre avdelningen. Däremot syntes
goda skäl tala för att omedelbarligen förskaffa anstaltens förste lärare,
det vill säga lektorerna, samt vaktbetjäningen löneförbättring.
Förslaget härom bifölls ock av riksdagen. Lektorerna erhöllo namn
av professorer och deras löner reglerades, med förebild hämtad från vad
som föreslagits och fastställts för professorer vid farmaceutiska institutet,
till 6,400 kronor, därav 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor. Vaktbetjäningens
avlöning reglerades efter i allmänhet vedertagna grunder rörande avlöning
åt dylika befattningshavare.
I sammanhang med lektoratens ombildning beslöts, att den dittillsvarande,
på ordinarie stat uppförda föreståndarbefattningen skulle upphöra.
Denna hade samtidigt varit en lektorsbefattning. Jämte det att den sistnämnda
ombildades till en professur, uppfördes i staten ett arvode till en
professor såsom läroanstaltens rektor.
Frågan om Chalmerska läroanstaltens omorganisation kom ej i bättre
Dge, då det väntade betänkandet av 1907 års kommitté år 1912 avgavs.
1 betänkandet behandlades även den Chalmerska anstaltens lägre avdelning,
och kommittén betecknade densamma såsom »ett typiskt exempel på
de svårigheter, som uppstå, om man hos en och samma tekniska läroanstalt
söker förena två så skilda uppgifter som att förbereda för praktisk
industriell verksamhet och för övergång till en högre teknisk läroanstalt».
Kommittén har av denna anledning, såsom jag nämnt, icke kunnat skänka
sitt erkännande åt den nuvarande organisationen av Chalmerska anstaltens
lägre avdelning. Att framlägga förslag till dess tidsenliga anordnande
skulle emellertid enligt kommitténs mening stöta på svårigheter.
På grund härav — heter det i dess betänkande (del I sid. 60) — har kommittén
trott det vara riktigast att för närvarande icke framlägga något bestämt förslag i detta
hänseende, utan i stället hemställa, att med anstaltens omorganisation måtte få anstå,
till dess erfarenhet vunnits om de förslag till den lägre tekniska undervisningens ordnande
i övrigt, som kommittén framlägger. Härtill torde man hava så mycket större
skäl, som en omgestaltning även av den Chalmerska läroanstaltens högre avdelning är
förestående, och man, när denna blivit genomförd, torde ha lättare att bedöma, i vad
mån den lägre avdelningens uppgift att vara förberedande för den högre fortfarande
kan anses berättigad.
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Några förändringar i den lägre avdelningens organisation föreslog
kommittén ej. Det vore riktigast att överlämna åt anstaltens styrelse,
med dess närmare kännedom om förhållandet mellan den lägre och den
högre avdelningen vid anstalten samt om den förra avdelningens anslagsbehov,
att själv utreda och framställa förslag till de förändringar i anstaltens
statsanslag, som kunde erfordras för uppehållande av den lägre
avdelningens verksamhet.
Förväntningarna, att frågan om Chalmerska läroanstaltens omorganisation
skulle, efter det 1907 års kommitté uttalat sig. kunna omedelbarligen
vinna sin lösning, blevo sålunda besvikna. Tvärtom hänvisade
kommittén denna lösning till en rätt oviss framtid.
Utsikterna för ett snart ordnande av undervisningen vid Chalmerska
läroanstalten tycktes efter detta allt annat än ljusa, då styrel-en för läroanstalten
i skrivelse den 25 september 1912 framlade förslag till vissa
ändringar i anstaltens stat, varvid även begärdes en fastare anställning
för vissa s. k. övriga lärare. Tillika anhöll styrelsen, att för år 1914 vissa
anslag måtte utverkas för anstaltens lokaler och deras utrustning. Vid
bifall till styrelsens framställning om ändring i staten, vilken framställning
dock ej berörde de nuvarande professorerna, skulle läroanstaltens ordinarie
statsanslag komma att höjas från dess nuvarande belopp, 136,900 kronor,
med 33,150 kronor eller till 170,050 kronor.
Styrelsens framställning föranledde dåvarande departementschefen att
till noggrant övervägande upptaga frågan om Chalmerska läroanstaltens
ställning och omorganisation. Under punkten 211 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 januari 1913 gav departementschefen en
överblick över vad i berörda spörsmål förelupit. Jag hänvisar till denna
överblick, som i väsentliga delar sammanfaller med innehållet i min föregående
framställning. Sin uppfattning av frågan sammanfattade departementschefen
sålunda, att man, all tvekan och alla stridiga meningar till
trots, dock numera från skilda håll syntes vara ense i följande huvudpunkter:
1) anstalten bör fortfarande bestå av två avdelningar: en undre med
karaktär väsentligen av teknisk yrkesskola och en övre med karaktär av
teknisk högskola;
2) mellan dessa båda avdelningar bör fortfarande finnas ett organisatoriskt
samband av sådan art, att det möjliggör och underlättar övergång
från det undre stadiet till det övre.
Efter en redogörelse för styrelsens ovannämnda framställning och däri
innehållna yrkanden yttrade departementschefen till statsrådsprotokollet:
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 101 käft. (Nr 144.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Ingen av de två kommittéer, som käft i uppdrag att utreda frågan om den tekniska
undervisningens ordnande, har ansett sig höra framlägga något förslag om läroanstalten
i dess helhet och särskilt om den nedre avdelningen samt dess förhållande
till den övre. Vad den senare av de båda kommittéerna angår hemställer densamma
uttryckligen, att med bestämmandet av anstaltens framtida organisation måtte få anstå,
till dess erfarenhet vunnits om de förslag angående den lägre tekniska undervisningen,
som nämnda kommitté framlagt. Då dessa förslag ännu befinna sig på den allra första
prövningens stadium och åtskillig tid torde gå, innan de blivit beslutade och igångsatta
samt tillräckligt grundlig erfarenhet om deras verkningar kunnat vinnas, är det
givet, att det ifrågavarande »anståndet» skulle komma att räcka under en del år.
Å andra sidan har jag icke kunnat finna det möjligt att helt enkelt lämna frågan
om anstaltens framtida organisation å sido och utan avseende å det fullständigt outredda
skick, vari denna fråga fortfarande befinner sig, förelägga riksdagen proposition
om löne- och pensionsreglering för de lärare, vilka tjänstgöra vid anstaltens lägre avdelning
eller vid denna jämte den högre. Såväl från Kungl. Maj:ts som från riksdagens
sida har nämligen upprepade gånger blivit med styrka betonat, att en dylik
löne- och pensionsreglering måste föregås av en plan, av vilken statsmakterna kunna
bliva i tillfälle att bedöma anstaltens blivande organisation.
Med hänsyn härtill har jag ansett mig icke nu kunna förorda en framställning
till riksdagen sådan som den av styrelsen begärda.
Det förefaller mig, som om någon utväg ur den återvändsgränd, i vilken frågan
om Chalmerska läroanstalten råkat, knappast skulle kunna finnas, utan att man bestämt
fasthåller vid denna anstalts egenart att vara en sammansättning av lägre teknisk
skola och teknisk högskola med ett visst organisatoriskt föreningsband dem emellan
och utan att man på grund härav i någon mån frigör denna fråga från dess sammanhang
med spörsmålet om den lägre tekniska undervisningens omordnande i övrigt.
Den plats, som den Chalmerska läroanstalten intager i vårt tekniska undervisningssystem,
synes mig betydelsefull nog för att motivera, att dess säregna förhållanden
göras till föremål för en särskild undersökning, och är det min avsikt att längre fram
föreslå vidtagande av åtgärd i sådant hänseende.
Att av 1913 års riksdag begära de av anstaltens styrelse önskade förbättringarna
i vissa lärares och tjänstemäns ställning och ekonomiska villkor
fann departementschefen av anförda orsaker alldeles utsiktslöst. Ej
heller fann sig departementschefen kunna förorda förslag till riksdagen,
i enlighet med styrelsens hemställan, om anslag för undervisning i betongbyggnad
med flera ämnen, enär dylika anslagskrav redan framlagts
för 1912 års riksdag och då avslagits. En ny vaktmästarbefattning
bleve nog behövlig, men därmed kunde anstå till 1914 års riksdag.
Mot av styrelsen framlagda förslag, avseende nödiga förbättringar
i fråga om lokaler och materiell utrustning, hade departementschefen
intet annat att erinra, än att vissa begärda höjningar av anslagen
till bibliotek, samlingar och laboratorium samt till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter tillsvidare, och intill dess det faktiska behovet
blivit känt, borde uppföras på extra stat. Den löneförbättring för
11
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 144.
vissa lärare vid anstalten, som under de senaste åren beviljats på extra
stat, borde fortfarande utgå.
I enlighet med departementschefens hemställan äskade Kungl. Maj:t
och beviljade riksdagen — förutom vissa anslag för en gång till om- och
tillbyggnadsarbeten samt anskaffande av apparater — på extra stat för
år 1914 dels ett belopp av 3,900 kronor till löneförbättring för vissa
lärare vid läroanstalten, dels 6,000 kronor till förstärkning av det i läroanstaltens
stat upptagna anslaget å 9,000 kronor för bibliotek, samlingar
och laboratorium, dels ock 6,000 kronor till förstärkning av det i läroanstaltens
stat upptagna anslaget å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning
och diverse utgifter.
Till fullföljd av sin uttalade avsikt att vidtaga åtgärder för en särskild
undersökning rörande Chalmerska läroanstaltens förhållanden utverkade
sig departementschefen den 20 juni 1913 Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet
biträda vid beredande av frågan rörande omorganisation av läroanstalten.
På grund av detta bemyndigande tillkallades direktören Sigfrid
Edström i Västerås, direktören B. O. Ekman i Göteborg samt rektorn
vid Chalmerska läroanstalten, professorn Hugo Grauers att såsom sakkunniga
biträda med beredande av frågan rörande omorganisation av anstalten.
Av departementschefen erhöllo de sakkunniga för sitt arbete följande
ur ärendet, såsom det utvecklat sig, framgångna riktlinjer:
1. Chalmers tekniska läroanstalt skall fortfarande vara så organiserad, att den
består av två avdelningar, en högre och en lägre.
2. Den högre avdelningen skall bibringa en ur kvalitativ synpunkt högskolemässig
undervisning, ehuru av mindre omfattning än den i tekniska högskolan meddelade.
3. Avdelningen bör vara förgrenad i 6 facklinjer, 5 med treårig och 1 med
fyraårig kurs.
4. Undervisningsämuena böra vara dels huvudämnen, dels specialämnen. Undervisningen
bestrides i huvudämnena av professorer, i specialämnena av speciallärare.
5. För inträde i högre avdelningen fordras endast sådana kunskaper och färdigheter,
vilka äro nödvändiga för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i de ämnen,
som i denna avdelning studeras. 1 matematik krävas insikter motsvarande ungefär
latingymnasiets nuvarande kurs, i språk dels full praktisk färdighet i modersmålet,
dels ock nödig insikt i ett främmande levande språk. I övriga ämnen, som ligga utom
högre avdelningens läroplan, uppställas inga inträdesfordringar. — I den mån så prövas
erforderligt, anordnas särskild inträdesprövning. Genomgåendet av anstaltens lägre
avdelning berättigar ej till inträde utan prövning i den högre.
6. Anstaltens lägre avdelning har till huvudsyfte att lämna en utbildning av i
huvudsak den art, som erfordras för befattning såsom verkmästare e. d.
1913 års sakkunniga.
12
Organisation,
inträdesfordringar
och studieplaner.
Lägre avdelningen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
7. Lägre avdelningen bör emellertid så organiseras, att densamma — jämte det
den tillgodoser nämnda huvudsyfte — bereder de elever, som sådant önska, tillfälle
till inhämtande av de insikter och färdigheter, som enligt punkt 5 krävas för att
kunna intagas i den högre avdelningen.
De sakkunniga avgåvo yttrande och förslag den 23 december 1913.
Sedermera hava infordrade utlåtanden däröver avgivits dels den 20 januari
1914 av styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt, efter lärarrådets hörande,
dels ock den 9 februari 1914 av styrelsen för tekniska högskolan,
efter hörande av lärarkollegiet.
Sedan därefter yrkesinspektören, byråchefen i socialstyrelsen T. Först
till ecklesiastikdepartementet ingivit en skrift angående behovet av undervisning
i skyddsanordningar och arbetarskyddslagstiftning m. m. samt
Chalmerska läroanstaltens rektor, förutbemälde Grauers i en likaledes till
departementet ingiven promemoria yttrat sig om undervisningen vid anstalten
i hithörande hänseenden, fick tekniska högskolans styrelse befallning
att inkomma med förnyat utlåtande i ärendet. Med överlämnande av nytt
yttrande av lärarkollegiet avgav styrelsen den 27 april 1914 det infordrade
utlåtandet.
Med anledning av vad högskolans styrelse erinrat har Chalmerska
läroanstaltens styrelse, efter erhållen remiss, hört lärarrådet samt den 2
maj 1914 avgivit eget utlåtande.
I.
Utgående från de sakkunnigas förslag skall jag till en början behandla
frågan om Chalmerska läroanstaltens organisation, inträdesfordringar
och studieplaner.
Den lägre avdelningen omfattar, såsom förut är nämnt, tre årskurser.
De allmänna inträdesfordringarna äro i det föregående (sid. 4) angivna.
Rörande inträde i högre årskurs är i § 18 mom. 2 av anstaltens nu gällande,
den 14 november 1902 utfärdade stadgar föreskrivet, att den inträdessökande
skall ådagalägga, att han äger de insikter och färdigheter,
som i närmast lägre årskurs meddelas, och enligt § 21 ankommer det på
lärarrådet att bestämma, vilka elever på grund av under läsåret visade
insikter och färdigheter skola uppflyttas från lägre till högre årskurs.
Enligt vad de sakkunniga upplyst, är det i verkligheten inom den
lägre avdelningen ståndpunkten i matematik, som uteslutande bestämmer
den årskurs, i vars undervisning elev får deltaga.
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
I 2:a och 3:e årskurserna, yttra de sakkunniga, intagas alltså även inträdessökande,
som icke inhämtat tillräckliga kunskaper i de ämnen, vari undervisning föregående
år lämnats, allenast de visa sig äga tillräckliga kunskaper i matematik. En
stor del av dessa elever kunna därför ej deltaga i undervisningen i fackämnena samt
kunna till följd härav ej heller erhålla avgångsbetyg från den lägre avdelningen, varför
undervisningen för dem endast tjänar att vara en förberedelse för den högre avdelningen.
Enär största delen av lärjungarna i den lägre avdelningen vinner inträde
i dess 2:a och 3:e årskurser, har man vid uppgörande av plan för undervisningen
inom dessa årskurser måst taga hänsyn till önskvärdheten av att däri så vitt möjligt
meddelas de kunskaper i matematik, som erfordras för inträde i den högre avdelningen.
Även de elever, som ämna att från den lägre avdelningen utgå i det praktiska livet,
måste deltaga i denna jämförelsevis omfattande matematikundervisning, vilken icke är
direkt erforderlig för deras blivande verksamhet. Och å andra sidan kan undervisningen
i de tekniska ämnena icke inom de två senaste årskurserna bedrivas med tillbörlig
kraft på grund av den bristande Cirdigheten i de förberedande ämnena hos
elever, som först i dessa årskurser vunnit inträde i avdelningen.
Den lägre avdelningens dubbla ändamål att vara eu förberedande skola för den
högre avdelningen, på samma gång den skall meddela en helt avslutad undervisning
för verksamhet i det praktiska livet, medför alltså med den nuvarande organi-ationen
onekligen olägenheter.
Efter erinran om de i det föregående av mig omförmälda uttalandena
rörande Chalmerska läroanstalten, vilka gjorts av 1906 och 1907
års kommittéer, fortsätta de sakkunniga:
Trots de anmärkningar, som sålunda framställts mot de särskilda avdelningarna,
hava kommittéerna dock ansett, att båda fortfarande böra äga bestånd och att ett visst
samband bör finnas dem emellan för att underlätta övergången från den lägre avdelningen
till den högre. Någon anvisning på hur detta samband lämpligen skall ordnas,
för att nuvarande olägenheter av organisationen skola kunna undanröjas, har dock
icke från något håll givits. Denna fråga torde emellertid vara den mest betydelsefulla
och grundläggande, då det gäller anstaltens omorganisation, och har därför i första
hand tagits i övervägande av de sakkunniga.
Härvid gäller det framför allt att bestämma, vilken plats i undervisningen den
lägre avdelningen bör intaga. De sakkunniga anse, att man i första hand bör tillse,
att avdelningen uppfyller sitt ursprungliga och huvudsakliga ändamål att meddela en
elementär teknisk bildning åt blivande förmän, verkmästare, ritare och andra, för vilkas
levnadsmål en sådan bildning är tillräcklig och nödvändig. Dessa elever fä alltså
ej belastas med sådan undervisning, som endast avser att bibringa för inträde i den
högre avdelningen erforderliga kunskaper. Däremot måste man vid uppgörande av
läroplan hava tanken fästad på att industrien numera kräver större specialisering än
förr även i fråga om den tekniska elementarundervisningen.
Även för dem, som hava för avsikt att för förvärvande av högre teknisk bildning
söka inträde i den högre avdelningen, är den nu nämnda undervisningen av vikt och
betydelse, varför det ej kan vara aunat än till gagn för dem att däri deltaga. Den
ytterligare utbildning åter, som för dem är nödvändig, för att de sedermera skola
kunna följa den högre avdelningens högskolundervisning, synes däremot böra meddelas
dem särskilt; och hava de sakkunniga sökt efter dessa principer lösa frågan om
sambandet mellan de båda avdelningarna.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
De sakkunniga framlägga följande tabell till upplysning om huru
undervisningen för närvarande är ordnad inom den lägre avdelningen:
Antal veckotimmar i
Ämnen.
l:a årskursen.
2:a årskursen.
3:e årskursen.
Matematik ............................................................
6
6
6
Elementarmekanik........................................
—
—
3
Mekanisk teknologi ........................................................
—
2
2
Fysik...................................... :.........................
—
2
2
Kemi..........................................................................
—
—
2
Maskinlära med ritning .............................
—
—
6
Byggnadsväg med ritning ................................................
—
—
6
Elektroteknik med övningar ...........................................
—
—
5
Skeppsbyggeri.................................................................
—
—
8
Svenska språket..............................................................
2
2
—
Tyska språket................................................................
4
4
—
Bokföring, höst- eller vårterminen.......................................
—
4
4
Linjarritning ...............................................................
4
4
4
Frihandsteckning ..... ......................................................
4
4
4
Välskrivning, höstterminen ...............................................
2
—
—
Modellering...................................................
—
4
4
Verkstadsarbete ...............................................................
18
12
12
De sakkunniga uttala därefter, att enligt deras förmenande undervisningen
i den lägre avdelningen, därest den koncentreras på ovannämnda
huvudsyftemål och ordnas fullt planmässigt, bör kunna medhinnas på två
och ett hälft år, och anföra vidare i avseende å inträdesfordringar, ämnen
i de särskilda årskurserna samt övergång från en årskurs till en annan:
Vad inträdesfordringarna till avdelningens första årskurs beträffar, synes man
kunna uppställa den fordran, att sökande skall visa sig förtrogen med aritmetiska räkningar.
Den ökning i nuvarande fordringar, detta innebär, är så ringa, att den ej kan
sägas i nämnvärd mån försvåra inträdet i anstalten, särskilt som inträdesåldern är satt
så hög som 16 år. I övrigt synas nuvarande inträdesfordringar böra bibehållas. Även
undervisningen i första årskursen torde i det närmaste kunna förbliva oförändrad. De
sakkunniga föreslå dock, att undervisningen i linjarritning ökas från 4 till 6 timmar i
veckan och att frivillig undervisning i modellering införes med 4 veckotimmar, men att
undervisning i välskrivning utgår.
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Såsom förut framhållits, är ståndpunkten i matematik för närvarande uteslutande
bestämmande i fråga om den årskurs inom lägre avdelningen, i vars undervisning elev
får deltaga. Elevernas ojämnhet i övriga ämnen har ej kunnat undgå att verka förryckande
på undervisningen, i det de mindre försigkomna hämmat undervisningen för
de övriga. De sakkunniga anse för den skull, att för inträde till eller uppflyttning
från första till andra årskursen böra fordras godkända kunskaper ej blott i matematik
utan även i de övriga ämnen, vari undervisning meddelats i första årskursen, med
undantag för verkstadsarbete.
I andra årskursen införas redan från höstterminens början fackämnena maskinlära
med ritning, byggnadslära med ritning, elektroteknik samt skeppsbyggeri med ritning,
vartdera med 6 veckotimmar med undantag för elektroteknik, däii antalet veckotimmar
under höstterminen inskränkes till 3, och skall elev vara skyldig att deltaga i
två av dessa fackämnen. Då i samband med dem förekommer ritning samt för inträde
i årskursen skulle komma att fordras färdighet i linjarritning, anse de sakkunniga särskild
undervisning i linjarritning ej erforderlig i denna årskurs. Ej heller synes
undervisning i bokföring nödig i densamma. Däremot införes under vårterminen 4
timmars undervisning i veckan i elementär mekanik och 2 timmars i kemi. Beträffande
ämnet modellering föreslå de sakkunniga, att undervisningen blir frivillig med
undantag för dem, som studera fackämnet byggnadslära, vilka synas böra hava 4
timmars obligatorisk undervisning däri i veckan.
Schemat upptager för närvarande i verkstadsarbete 18 veckotimmar under första
samt 12 under en var av andra och tredje årskurserna. Kursen i verkstadsarbete är
enligt den nya ordningen, liksom förut varit fallet, avsedd att kunna medhinnas på 3
terminer. Emellertid bör schemat för andra årskursen fortfarande upptaga 12 veckotimmar
ej blott på höst- utan även på vårterminen, på det att de elever, som ej medhunnit
kursen eller möjligen vunnit inträde i andra årskursen utan att förut hava förskaffat
sig samma övning som eleverna från första årskursen, skola kunna inhämta nödig
färdighet däri. Elev med minst 8 månaders verkstadspraktik må efter styrelsens
beprövande kunna befrias från verkstadsarbete.
För inträde i eller uppflyttning till tredje årskursen, som endast omfattar en
termin, böra fordras de kunskaper och färdigheter, som meddelas i första och andra
årskurserna, dock med någon jämkning beträffande verkstadsarbete. Visserligen torde
kunna antagas, att nästan alla eleverna fullgjort erforderlig kurs däri före inträdet i
denna årskurs, men särskilt för dem, vilka först i andra årskursen vunnit inträde i
anstalten, bör tillfälle beredas att i den tredje komplettera vad de möjligen ej medhunnit.
För detta ändamål ävensom för att de, som så önska, skola få tillfälle att
ytterligare utbilda sig, bör läroplanen även i denna årskurs upptaga undervisning i
verkstadsarbete, ehuru sådan ej är obligatorisk för andra än dem, vilka ej fullgjort
föreskriven kurs.
Beträffande undervisningsplanen i övrigt i denna årskurs föreslå de sakkunniga,
att ämnet elementarmekanik utsträckes från nuvarande 3 till 4 veckotimmar och
elektroteknik med övningar från 5 till 9 veckotimmar, att ämnena svenska och tyska
språken liksom i föregående årskurser bibehållas med respektive 2 och 4 veckotimmar,
att undervisningen i skeppsbyggeri minskas från 8 till 6 veckotimmar samt att ämnena
mekanisk teknologi och fysik ävensom linjarritning och frihandsteckning helt och
hållet uteslutas från läroplanen.
Slutligen föreslå de sakkunniga, att i stället för bokföring införes ämnet industriell
ekonomi med 4 veckotimmar. Detta ämne skulle omfatta icke blott undervisning
i verkstads- och fabriksbokföring med lappregister samt i de författningar, som
Komplette
ringskurs.
16 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
hava avseende å affärslivet och speciellt industrien, utan även den ekonomiska och administrativa
sidan av industriell verksamhet, så att lärjungarna erhålla kännedom om
principerna för det industriella arbetets organisation och ledning samt om grunderna
för beräkning av arbetslöner, tillverkningskostnader och försäljningspris, vilket allt är
av största vikt att känna för den, som skall handhava ledningen av en verkstad eller
fabrik.
Vid höstterminens slut anställes avgångsexamen från lägre avdelningen, och bör
för erhållande av avgångsbetyg fordras beträffande fackämnena godkända kunskaper i
två av dem.
Beträffande denna avgångsexamen bör jag här nämna, att enligt § 21
i stadgarna det ankommer på lärarrådet att bestämma, vilka elever
på grund av under läsåret visade insikter och färdigheter skola erhålla
avgångsbetyg från läroanstalten. Elev, vilken genomgått fullständig lärokurs
och visat sig äga fullgoda insikter i den avdelnings eller fackskolas
läroämnen, varuti han åtnjutit undervisning, är berättigad att undfå avgångsbetyg.
De sakkunniga uttala den meningen, att, med tillämpning i huvudsak
av nu föreslagen organisation och läroplan, den lägre avdelningen bör
bliva väl lämpad för meddelande av en helt avslutad teknisk elementär
undervisning för dem, som skola direkt utgå i det praktiska livet och så
att säga utgöra industriens underbefäl. De sakkunniga framhålla särskilt,
att de icke hyst betänkligheter mot att undervisningen avslutas vid höstterminens
slut. Detta syntes dem icke komma att medföra någon olägenhet,
utan man kunde tvärtom förvänta, att de utgångna eleverna därigenom
lättare skulle kunna förskaffa sig lämplig verksamhet, än om de först
efter sommarens början bleve lediga att tillträda anställningar.
De sakkunniga övergå härefter till frågan om den del av den lägre
avdelningens uppgift, som gäller dess ändamål att förbereda till inträde i
den högre avdelningen. Med den anordning av den lägre avdelningen, som
nu angivits, skulle den ej fylla detta ändamål. De sakkunniga hava
emellertid begagnat sig av den föreslagna förkortningen i den hittillsvarande
tiden för den lägre avdelningen för att utan tidsförlust förskaffa
vederbörande nödig beredelse till inträde i den högre avdelningen. De
hava nämligen avsett, att tredje årets vårtermin skulle till fromma för
dem, som önska fortsätta sina studier i den högre avdelningen, helt och
hållet användas för komplettering i de ämnen, där större kunskapsmått
erfordras. De sakkunniga föreslå därför, att till den lägre avdelningen
anordnas en kompletteringskurs varje vårtermin. Genom införandet av
denna hava de sakkunniga tänkt sig att för mera energiska och begåvade
elever underlätta inträde till den högre avdelningen, och skulle i denna
17
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
kompletteringskurs undervisning meddelas i de ämnen och till det omfång,
som, utöver vad som meddelas i den lägre avdelningen, erfordras för
inträdes vinnande i den högre.
Såsom villkor för inträde i nämnda kompletteringskurs bör, enligt de sakkunnigas
mening, gälla, att inträdessökanden erhållit avgångsbetyg från den lägre avdelningen.
Kursen bör alltså icke stå öppen för sådana, som ej vant elever vid anstalten, enär detta
skulle menligt inverka på undervisningen. Det kunde ifrågasättas, säga de sakkunniga,
huruvida godkända kunskaper i fackämnena skola anses nödvändiga för inträde i
kompletteringskursen, då dessa ämnen ju återkomma till ojämförligt större omfång i
den högre avdelningen. De sakkunniga äro emellertid av den mening, att elev, som
deltagit i undervisningen i den lägre avdelningen och ej därvid lyckats förskaffa sig
godkända kunskaper i ovannämnda ämnen, ej torde anses lämplig för högre ingenjörsutbildning,
samt att i följd därav godkända kunskaper även i två fackämnen böra
fordras för inträde i kompletteringskursen.
Med hänsyn till de fordringar, som, på sätt nedan angives, de sakkunniga anse
böra uppställas för inträde i den högre avdelningen, föreslå de sakkunniga såsom läro
-
ämnen i kompletteringskursen:
matematik
......... med
15 veckotimmar
fysik..................................
»
2 »
kemi.......................................
2 »
svenska språket ................
>
4 »
tyska språket ......................
»
6 »
historia och geografi ............
4 »
Undervisningen i historia bör särskilt omfatta fäderneslandets under nyaste tiden,
för att eleverna därigenom må erhålla en inblick i landets statsskick och förvaltning,
samt undervisningen i geografi inriktas på politisk och haudelsgeograii. Ämnena historia
och geografi förekomma icke för närvarande vid anstalten, men de sakkunniga anse, att
kunskap i dessa ämnen uti nu angivna delar är en förutsättning för allmänbildning
och dessutom av stor betydelse för blivande ingenjörer, varför de sakkunniga funnit
sig böra upptaga dessa ämnen i kompletteringskursens läroplan.
De sakkunniga hava tänkt sig, att avgångsbetyg från denna kurs, vars syfte såsom
nämnts endast skall vara att underlätta övergången från den lägre till den högre
avdelningen, ej skall utdelas, men att elev må på begäran erhålla intyg, att han deltagit
i kursen. Genomgången kurs berättigar således ej till inträde i den högre avdelningen.
Då den undervisning, som meddelas i den lägre avdelningen, däri
inbegripet kompletteringskursen, är av elementär beskaffenhet, under det
att i den högre avdelningen lämnas högskolemässig undervisning, anse de
sakkunniga, att detta lämpligen bör komma till uttryck i avdelningarnas
benämningar, samt föreslå för den lägre avdelningen benämningen Chalmers
tekniska elementarskola.
Jag vill avsluta min redogörelse för de sakkunnigas förslag beträffande
den lägre avdelningen med att, till jämförelse med den ovan
(sid. 14) intagna tabellen angående den nuvarande undervisningen i den
lägre avdelningen, här i tabellform angiva ämnen och timantal för denna
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 101 höft. (Nr 144.) 3
Högre
avdelningen.
18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
undervisning, såsom de sakkunniga tänkt -sig densamma anordnad, med
inbegripande därvid av kompletteringskursen:
Ämnen.
i
l:a års- kursen.
n t a 1 ^
2:a års
h.-t.
e c k o t
rursen.
v.-t.
m m a r
3:e års- kursen,
h.-t.
i
komplet-
terings-
kursen.
Matematik ............................
6
6
6
6
15
Elementarmekanik ...
—
—
4
4
—
Mekanisk teknologi ................................
—
2
2
—
—
Fysik.............................................
—
2
2
—
2
Kemi ..............................................
—
—
2
2
2
Maskinlära med ritning............................
—
6
6
6
—
Byggnadslära med ritning .........
—
6
6
6
—
Elektroteknik med övningar ..........................
—
3
6
9
—
Skeppsbyggeri med ritning.............................
—
6
6
6
—
Svenska språket ......................................
2
2
2
2
4
Tyska språket ............................
4
4
4
4
6
Industriell ekonomi ..
—
—
—
4
—
Linjarritning...............................................
6
—
—
—
—
Frihan dsteckning.........................................
4
4
4
—
—
Modellering......................................................
4
(4)
(4)
—
—
Verkstadsarbete .
18
12
(12)
(12)
—
Historia och geograti ..........................
—
—
4
Jag övergår nu till den högre avdelningen av Chalmerska läroanstalten,
för vilken de sakkunniga, med hänsyn till dess syftemål, föreslå benämningen
Chalmers tekniska högskola. I det föregående (sid. 4) äro de nuvarande
inträdesfordringarna angivna i fråga om den högre avdelningen
i allmänhet. För inträde i skeppsbyggerifackskolan fordras dessutom, att
den inträdessökande minst nio månader varit anställd å in- eller utländskt
varv eller mekanisk verkstad, där fartyg byggas, och häröver företer
vederbörligt intyg (§15 mom. 3).
Härtill bör läggas, att enligt § 18 mom. 1 i stadgarna för läroanstalten
inträdessökande, som genomgått godkänd avgångsprövning från
högre allmänt läroverk, är för inträde i högre avdelningens första årskurs
befriad från inträdesexamen. Övriga inträdessökande äro skyldiga att
undergå särskild prövning.
Jag erinrar även därom, att enligt § 18 mom. 2 den, som önskar
vinna inträde i en högre årskurs, skall ådagalägga, att han äger de insikter
och färdigheter, som i närmast lägre årskurs meddelas.
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Beträffande inträdesfordringarna anmärkte 1906 års kommitté, att de,
så vitt de anginge de humanistiska ämnena, för närvarande vore tämligen
obestämda och borde göras mindre svävande. Flera ämnen än som för
närvarande inginge i inträdesprövningen borde ej ifrågakomma. Men i
betraktande av att vidare undervisning i dessa ämnen ej vore förenlig
med institutets även därförutan strängt forcerade arbetsplan och att de
nämnda ämnena för en tekniker med anspråk på högre utbildning vore
av stor vikt, ansåge kommittén lämpligt att så till vida skärpa fordringarna,
att godkänt prov av de inträdessökande borde avläggas i
de ifrågavarande ämnena: historia, geografi, modersmålet och ettdera av
tyska och engelska språken, till det omfång, som motsvarade studentexamens
kurser. I matematik skulle kunskaperna, enligt nu gällande läroverksorganisation,
motsvara latingymnasiets.
I sammanhang härmed anmärkte kommittén, att i den högre avdelningen
— liksom i tekniska högskolan — ej borde förekomma annat verkstadsarbete
än sådant, som stode i samband med maskinlaborationerna och
materialprovningarna. Den erforderliga praktiken, vilken vid tekniska
högskolan skulle vara fullgjord före inträdet i tredje årskursen, borde vid
Chalmerska läroanstalten vara fullgjord före inträdet i andra årskursen.
Kommitténs förslag härutinnan sammanhänger med att, enligt kommitténs
mening, undervisningen i den högre avdelningen fortfarande bör, med
undantag för väg- och vattenbyggnadsfackskolan, vara treårig.
I fråga om själva arbetsplanen har kommittén föreslagit vissa ändringar,
åsyftande något större specialisering. I sammanhang med den
redogörelse, jag kommer att lämna för de sakkunnigas förslag till läroplaner,
får jag anledning att något beröra vissa detaljer av kommitténs
hithörande förslag.
De sakkunniga erinra för sin del beträffande den högre avdelningen
till en början, att denna avdelnings uppgift bör likasom hittills vara att
lämna en ur kvalitativ synpunkt högskolemässig utbildning, ehuru av
mindre omfattning än den vid tekniska högskolan meddelade.
I fråga om inträdesfordringar och villkoren för övergång från en lägre
årskurs till en högre yttra de sakkunniga:
I likhet med kommittén för den högre tekniska undervisningens ordnande anse
de sakkunniga, att inträdesfordringarna i s. k. humanistiska ämnen till denna avdelning
böra något höjas, dock ej helt till studentexamen. Någon ändring i nu gällande
inträdesfordringar i historia och geografi torde emellertid icke vara erforderlig. Däremot
föreslås, att fordringarna i övrigt preciseras sålunda: i matematik det kunskapsmått,
som vid högre allmänt läroverk meddelas å latinlinjen B, i modersmålet även
-
20
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
som i tyska eller engelska kunskaper, motsvarande fordringarna till ring III vid högre
allmänt läroverk, samt elementära kunskaper i fysik och kemi. Från inträdesexamen
befrias inträdessökande, som vid högre allmänt läroverk avlagt studentexamen å reallinjen
eller latinlinjen B och därvid eller vid fyllnadsprövning erhållit minst betyget
godkänd i matematik samt vid läroverket deltagit i undervisningen i fysik och kemi.
Skulle ett större antal till inträde i den högre avdelningen kompetenta sökande förefinnas,
än som anstalten med hänsyn till utrymme och lärarkrafter kan mottaga, bör
styrelsen äga att bestämma, vilka av dessa, oberoende av huruvida de avlagt studentexamen
eller icke, skola, såsom varande därtill mest förtjänta, emottagas. Kan sökande
förete goda vitsord om föregående praktisk sysselsättning vid fabrik, byggnadsarbete,
bruk eller annat tekniskt företag, eller visar han sig äga större skicklighet i
det för avdelningens undervisning grundläggande ämnet matematik, bör detta räknas
honom till företräde.
För inträde i högre årskurs inom avdelningen bör fordras, att sökanden visar sig
äga de insikter och färdigheter, som erfordras för flyttning från närmast lägre årskurs.
Dessutom bör elev, innan han vinner inträde i högre avdelningens andra årskurs, förete
intyg om minst 6 månaders praktisk verksamhet, som av styrelsen godkännes. Har
han från lägre avdelningen betyg om godkänd färdighet i verkstadsarbete, må dock 2
månaders praktik anses tillräcklig.
Vad särskilt beträffar skeppsbyggerifackskolan, bör för inträde i densamma fordras,
att den inträdessökande under minst 8 månader varit anställd å in- eller utländskt
varv eller mekanisk verkstad, där fartyg bygges, och med intyg från varvets eller
verkstadens föreståndare styrker, att han under denna tid flitigt deltagit i arbetena
därstädes. För erhållande av avgångsbetyg från denna fackskola bör fordras intyg
om minst 18 månaders sådan praktik.
Den högre avdelningen omfattar, som förut nämnts, sex fackskolor.
Dessa äro enligt stadgarna: den mekaniska, den elektrotekniska och den
kemiska fackskolan, husbyggnadsfackskolan och skeppsbyggerifackskolan
samt fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst, var och en med tre
årskurser, utom den sistnämnda, i vilken årskurserna äro fyra. Undervisningen
är gemensam i första årskursen för alla fackskolorna, med undantag
av den kemiska, och i andra årskursen för husbyggnads- samt vägoch
vattenbyggnadsfacken. Dessa fackskolor vilja de sakkunniga bibehålla
under följande ändrade benämningar: fackskolan för maskinbyggnadskonst,
för elektroteknik, för kemisk teknologi, för husbyggnadskonst, för skeppsbyggeri
samt för väg- och vattenbyggnadskonst.*) Fortfarande skall undervisningen
vara gemensam i första årskursen för samtliga fackskolorna
utom K, ävensom i andra årskursen för A och V. — Årskursernas antal i
fackskolorna skall bibehållas, och såsom hittills skall vid vårterminens
slut inom varje fackskolas sista årskurs anställas avgångsexamen.
* De sex fackskolorna i högre avdelningen betecknas på åtskilliga ställen i det följande
sålunda: M, E, K, A, S, V.
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
De ämnen, i vilka för närvarande undervisning skall meddelas i den
högre avdelningen, äro enligt § 5 av stadgarna följande:
matematik, omfattande trigonometri, determinant- och ekvationsteori, analytisk
plan- och rymdgeometri, differential- och integralräkning, differentialekvationers integration
samt elementerna av minsta kvadratmetoden;
allmän fysik;
tillämpad värmelära;
elektroteknik med laborations- och konstruktionsövningar;
allmän kemi med laborationer;
analytisk kemi med laborationer;
kemisk teknologi med laborationer;
elektrokemi med laborationer;
mineralogi och geognosi;
teoretisk mekanik;
byggnadsstatik med konstruktionsövningar;
beskrivande maskinlära och konstruktion av enkla maskindelar;
läran om vattenmotorer med konstruktioner;
läran om värmemotorer med konstruktioner;
teoretiskt och praktiskt skeppsbyggeri med konstruktioner samt skeppsmätning;
mekanisk teknologi;
allmän byggnadslära med ritning;
busbyggnadskonst med ritning;
byggnadskonstens historia;
arkitektonisk ornamentsrituing;
väg-, vatten- och brobyggnadskonst med ritning;
geodesi med ritning och övningar på fältet;
beskrivande geometri med ritning;
linjarritning;
frihandsteckning och krokiritning;
verkstadsarbete;
teknisk hygien i samband med undervisningen i de tekniska ämnena.
Huru timantalet för undervisningen i de olika ämnena för närvarande
är fördelat inom de olika fackskolorna och årskurserna, angives i tre av
de sakkunniga upprättade tabeller. Någon detaljerad redogörelse för innehållet
i dessa tabeller torde emellertid icke erfordras i detta sammanhang.
Däremot ber jag att här få återgiva en av de sakkunniga upprättad
tabellarisk sammanställning upptagande de ämnen, i vilka enligt de sakkunnigas
mening undervisning hädanefter borde meddelas i de särskilda
fackskolorna och årskurserna, samt antalet timmar för varje ämne. Denna
sammanställning är av följande innehåll:
22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
A) l:a årskursen.
Antal veckotimmar i
Ämnen.
allmänna
kemiska
avdelningen.
avdelningen.
Matematik ......................................................................................
8
6
Fysik ............................................................................................
6
6
Fysiska laborationer..........................................................................
3
3
Kemi...........................................................................................
6
6
Kemiska laborationer........................................................................
3
6
Allmän byggnadslära och krokiritning ..................................................
4
4
Linjarritning, höstterminen............................. ...................................
4
4
Beskrivande geometri, vårterminen .....................................................
6
—
Frihandsteekning ...........................................................................
2
2
Engelska, höstterminen.....................................................................
6
G
» vårterminen ........................................................................
2
2
B) 2:a årskursen.
Antal veckotimmar i
Ämnen.
M.
E.
A. & V.
8.
K.
Matematik..............................................................
4
4
4
4
_
Teoretisk mekanik ...................................................
8
8
8
8
4
Byggnadsstatik, vårterminen .....................................
3
3
3
3
—
Konstruktion av maskinelement .................................
6
6
4
4
4
Organisk kemi........................................................
—
—
—
—
3
Kemisk teknologi.....................................................
—
—
—
—
2 1
Kemiska laborationer ................................................
—
—
—
—
12
. | höstterminen ........................
2
2
Mineralogi och geologi <
6 & © | vårterminen .......................
—
—
—
2
Allmän byggnadslära med ritning ..............................
4
—
4
— ''
—
Geodesi, vårterminen ............................. ................
2
2
2
_
_
Beskrivande geometri, höstterminen.............................
—
—
4
—
—
Tillämpad elektricitetslära .........................................
3
—
3
3
3
I höstterminen ..........................
4
4
4
4
4
Mekanisk teknologi <
| vårterminen ..............................
4
4
Frihandsteekning......................................................
—
—
2
—
—
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144. 23
Antal veckotimmar i
Ämnen.
M.
E.
A. & V.
S.
K.
Ornamentsritning......................................................
—
—
2
—
—
Praktiskt skeppsbyggeri .............................................
—
—
—
2
—
Teoretiskt eko ...........................................
—
—
—
12
—
Elektroteknik med övningar.......................................
—
8
—
—
—
Materialprovning med övningar, vårterminen ...............
3
3
3
3
1
— 1
C) 3:e och 4:e årskurserna.
Antal veckotimmar i
Ämnen.
M. 3
E. 3
A. 3
V. 3
S. 3
K. 3
V. 4
Läran om explosionsmotorer, vårterminen...............
3
3
—
—
3
—
—
Tillhörande konstruktioner, vårterminen ...............
3
3
—
—
3
—
—
Läran om ångmaskiner och ångturbiner..................
6
4
—
—
4
—
—
I höstterminen...............
8
6
_
_
6
_
_
Tillhörande konstruktioner J
| vårterminen...............
5
3
—
—
3
—
—
Beskrivande maskinlära .......................................
—
—
4
4
—
4
—
Tillhörande konstruktioner....................................
—
—
—
4
—
—
— 1
Vattenmotorer ...................................................
2
2
—
2
—
—
—
Tillhörande konstruktioner.....................................
2
—
—
—
—
—
—
( höstterminen..............................
__
_
4
4
_
_
_
Byggnadsstatik <
l vårterminen ..............................
—
—
—
4
—
—
—
Tillämpad värmelära, höstterminen........................
3
3
3
3
3
3
—
Elektroteknik......................................................
—
5
—
—
—
—
—
Tillhörande laborationer.......................................
—
11
—
—
—
—
—
1 höstterminen...........................
2
_
_
___
2
.
_
Maskinlabora tioner {
\ vårterminen ..........................
2
—
—
2
2
—
|
“ ''
Betongkonstruktioner .........................................
—
—
3
—
—
—
3 i
Byggnadshygien, vårterminen................................
—
—
3
—
—
—
3
Stadsanläggningskonst, vårterminen........................
—
—
2
—
—
—
2
Kemisk teknologi...................•............................
—
—
—
—
—
5
—
Kemiska laborationer ..........................................
—
—
—
—
—
19
—
Elektrokemi ................................... .................
—
—
—
—
—
4
—
Husbyggnadslära ................................................
2
—
3
2
—
—
4
Tillhörande ritning ...........................................
1 4
—
6
4
—
—
—
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Ämnen.
Antal veckotimmar i
M. 3
E. 3
A. 3
V. 3
S. 3
K. 3
V. 4
Byggnadskonstens historia ....................................
—
—
2
—
—
—
2
f höstterminen ............
1
i
2
_
Väg- och brobyggnadslära {
( vårterminen ...............
—
2
—
—
... f höstterminen .......................
3
_
3
4
___
Tillhörande ritning <
[ vårterminen ........................
—
4
—
—
| höstterminen ........................
2
Vattenbyggnadslära <
[ vårterminen ........................
2
(2)
2
2
—
—
I höstterminen .....................
4
8
Tillhörande ritning <
( vårterminen ........................
4
—
2
4
—
—
Geodesi ..........................................................
—
—
—
2
—
—
2
Ornamentsritning ..............................................
—
—
4
—
—
—
—
Praktiskt skeppsbyggeri .....................................
—
—
—
—
2
—
—
Teoretiskt d:o .....................................
—
—
—
—
18
—
—
Bokföring ........................................................
2
2
2
—
2
2
2
Industriell ekonomi ... .......................................
2
2
2
—
2
2
2
Materialprovning, höstterminen..............................
—
—
—
—
—
—
4
Med samtidig jämförelse mellan de av de sakkunniga föreslagna läroplanerna
och de nu gällande, delvis ock med en blick på 1906 års kommittés
förslag, torde jag i avseende å de sakkunnigas förslag få anmärka
följande. För närvarande förekommer i högre avdelningens första årskurs
verkstadsarbete med 12 timmar — obligatoriskt dock blott för dem, som
sakna verkstadspraktik. De sakkunniga anse emellertid, i likhet med 1906
års kommitté, att verkstadsarbete icke bör förekomma i högre avdelningen
annat än i den mån det står i samband med maskinlaborationer och materialprovningar.
Att märka är, att de sakkunniga såsom nämnt fordra viss
tids praktisk verksamhet för inträde i högre avdelningens andra årskurs.
I fråga om första årskursen i övrigt äro de olika läroplanerna ej väsentligt
avvikande från varandra. Engelska, ett för ingenjörsutbildning
viktigt ämne, är upptaget såsom nytt läroämne, avsett huvudsakligen
för de elever, som ej avlagt studentexamen. Studenterna åter anses behöva
undervisning i linjarritning och frihandsteckning. Dessa ämnen å
ena sidan samt engelska å den andra äro således avsedda för olika kategorier
av elever. I likhet med kommittén hava de sakkunniga i första
årskursen infört krokiritning, av dem sammanfört med allmän byggnadslära
såsom ett ämne.
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Sistnämnda ämne har i sammanhang härmed av de sakkunniga givits
minskat utrymme i andra årskursen, i det att detsamma för E, S och K
alldeles uteslutits. För övriga fackskolor har det bibehållits under benämning
»allmän byggnadslära med ritning». I samma årskurs hava de
sakkunniga, i likhet med kommittén, för de flesta fackskolorna upptagit
materialprovning med övningar. Timantalet är något mindre än kommitténs.
De hava även till denna årskurs förlagt ämnet mekanisk teknologi,
vilket för närvarande tillhör tredje årskursen och där bibehållits av kommittén.
Vidare föreslå de sakkunniga, att undervisning i ämnet tillämpad
elektricitetslära, som hittills omfattat endast en vårtermin, skall meddelas
under hela andra läsåret för alla fackskolor utom E, där i stället undervisningen
skulle avse »elektroteknik med övningar».
Utom nyss angivna förflyttning av ämnet mekanisk teknologi hava de
sakkunniga beträffande tredje årskursen föreslagit åtskilliga ändringar, syftande
till att genom specialisering göra undervisningen i denna årskurs
så fruktbringande som möjligt. Även 1906 års kommitté uttalade sig
för åtgärder i samma riktning.
Undervisning i läran om vattenmotorer meddelas för närvarande endast
i M samt i E, där ämnet är fakultativt, men anses böra utsträckas
till V samt göras obligatorisk för E. För E ökas i någon mån undervisningen
i elektroteknik.
Inom M, E och S förekommer nu såsom ett ämne läran om värmemotorer
med tillhörande konstruktioner. Detta ämne omfattar läran om
såväl ångpannor och ångmaskiner som gas- och petroleummotorer. Undervisning
om ångturbiner meddelas nu i samband med läran om vattenmotorer,
men de sakkunniga förklara sig anse detta vara en mindre lämplig
kombination. Inom dessa områden råder en ständigt fortgående utveckling,
och det är numera knappast möjligt för en och samma lärare att
fullt behärska ämnets olika delar och i detalj följa den vidare utvecklingen
inom detsamma. De sakkunniga anse för den skull, att ämnet
lämpligen bör uppdelas i två kurser, omfattande den ena läran om ångmaskiner
och ångturbiner samt den andra läran om explosionsmotorer.
I enlighet härmed föreslås, att ämnet läran om ångmaskiner och ångturbiner
skall erhålla det antal veckotimmar, som för närvarande är
tilldelat ämnet läran om värmemotorer, varjämte särskilda veckotimmar
anslås åt ämnet explosionsmotorer. Tillika sörjes för undervisning
i konstruktioner, hörande till sistnämnda ämne.
Anordningen överensstämmer med vad som av 1906 års kommitté
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 101 käft. (Nr 144.) 4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
föreslogs beträffande såväl tekniska högskolan som Chalmerska läroanstalten
och som nu är avsett att genomföras i fråga om högskolan.
Med hänsyn därtill att betongen kommit till allt allmännare användning
vid olika slags byggnadsföretag föreslå de sakkunniga, att undervisning
i betongkonstruktioner införes med 3 veckotimmar inom A och
V, i den senare fackskolan under 4:e årskursen. Likaså hemställes, att i
samma fack och årskurser införes undervisning i byggnadshygien och
stadsanläggningskonst med respektive 3 och 2 veckotimmar under vårterminen.
För att emellertid undervisningen för husbyggarna ej skall bliva
för betungande föreslås, att till beskrivande maskinlära hörande konstruktioner
för dem uteslutas från läroplanen.
På grund av vikten för varje chef för industriellt verk att vara hemmastadd
i bokföring och industriell ekonomi föreslå de sakkunniga, att
undervisning i dessa ämnen med två veckotimmar i vartdera införes inom
alla fack under sista läsåret.
De sakkunniga betona, att vad de föreslagit i fråga om läroplaner
endast är avsett att tjäna till ledning vid undervisningens ordnande, och
bör således jämkning däri kunna av anstaltens styrelse vidtagas i den mån
så tinnes lämpligt.
I slutet av framställningen rörande förevarande avdelning av ärendet
yttra de sakkunniga följande.
Genom den omläggning av undervisningsplanen i den högre avdelningen, som
de sakkunniga sålunda föreslagit, samt genom de i vissa avseenden höjda fordringarna
för inträde i avdelningen kommer undervisningen att erhålla en mera högskolemässig
karaktär än förut. Enligt de sakkunnigas åsikt borde sedermera ingen tvekan kunna
råda därom, att elev, som, efter genomgående av Chalmerska institutets högre avdelning,
därifrån erhåller avgångsbetyg, bör anses fullt kompetent att erhålla anställning
såväl inom väg- och vattenbyggnadskåren som även i de befattningar inom statens
industriella verk och inrättningar, för vilka högre teknisk examen är föreskriven såsom
kompetensvillkor.
Då emellertid det hittills varit överlämnat åt de olika verkens styrelser att avgöra
vad som menas med högre teknisk examen och att således var för sig fastslå,
vilka tekniska läroverk det är, som meddelat sådan undervisning, har givetvis ett visst
osäkerhetstillstånd varit rådande, vilket helt naturligt varit till synnerlig olägenhet
för alla därav berörda.
För att för framtiden undvika detta synes genom en kungl. förordning bestämmelse
böra meddelas, vilka tekniska läroanstalter — åtminstone svenska — skola med
hänsyn till statens förut berörda krav anses meddela högre teknisk utbildning, och
vilja de sakkunniga föreslå, att dit måtte räknas tekniska högskolan och »Chalmers
tekniska högskola».
Visserligen kommer, även efter den tänkta omorganisationen av Chalmerska institutet,
denna läroanstalt att meddela en undervisning, som i vissa avseenden, och
särskilt med hänsyn till den rent vetenskapliga läggningen, måste anses stå lägre än
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
den vid tekniska högskolan meddelade, men detta hindrar dock icke, att även den
förra läroanstalten kan innehava karaktären av en teknisk högskola. Och i all synnerhet
ligger häruti ingen som hälst anledning att betvivla, att den där meddelade
undervisningen skulle vara fullt tillräcklig för även de högre tekniska befattningarna
vid statens industriella verk.
Ur de i ärendet avgivna yttrandena är i de delar av omorganisationsförslaget,
som jag nu avhandlat, följande att omförmäla.
Lärarrådet vid Chalmerska läroanstalten har i sitt först avgivna yttrande i allo
anslutit sig till de sakkunnigas förslag, såvitt angår den lägre avdelningen, med inbegrepp
av kompletteringskursen. I fråga om den högre avdelningen erinrar lärarrådet,
att de sakkunnigas förslag om vissa smärre höjningar i inträdesfordringarna, införande
av en del nya ämnen och jämkningar i undervisningsplanen till stor del sammanfalla
med 1906 års kommittés förslag samt i yttrande däröver blivit av lärarrådet i huvudsak
biträdda. Lärarrådet anser dem vara förbättringar i bestående förhållanden och gör
mot den föreslagna läroplanen endast ett par mindre väsentliga anmärkningar, vilka
ej anses medföra någon ökning i den föreslagna lönestaten. Mot de föreslagna benämningarna
på de båda avdelningarna finner lärarrådet ej anledning till anmärkning.
Styrelsen för Chalmerska läroanstalten har i utlåtandet den 20 januari 1914
förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget.
Lärarkollegiet vid tekniska högskolan har funnit den tillämnade omläggningen
av undervisningen i den lägre avdelningen vara ändamålsenlig. Aven i avseende å
den högre avdelningen tillstyrkes de sakkunnigas förslag i dess huvuddrag.1) Förslaget
innebure en avsevärd förbättring av de nuvarande förhållandena på grund av den
specialisering, som skulle ernås. En allmän anmärkning kunde göras redan mot de
nuvarande läroplanerna, nämligen att de alltför mycket belastade de studerandes tid,
särskilt med avseende på föreläsningar. Det syntes kollegiet, som om de sakkunniga
ej tagit nödig hänsyn till detta förhållande, då de, för vinnande av den önskade specialiseringen,
föreslagit en del nya ämnen. I synnerhet gällde detta de sista årskurserna,
där en reduktion av timantalet hade varit önskvärd för att bereda eleverna
möjlighet till bedrivande av mera självständiga studier. Som ett exempel kunde nämnas,
att enligt de sakkunnigas förslag till läroplan för V 4 antalet undervisningstimmar
skulle bliva nära 70 procent större än för motsvarande fackskola vid tekniska högskolan,
och där ausåges man ju som bekant stå på gränsen till överansträngning i denna
faclcskola.
I detta ämne har tekniska högskolans styrelse i anslutning till lärarkollegiet
uttalat, att såväl lärare som elever, särskilt eleverna i sista årskursen av den högre
avdelningen, vore belastade med mera arbete å läroruramet, än som kunde anses vara
förenligt med ett vetenskapligt studium, men styrelsen såge ingen utväg till förekommande
av denna olägenhet, emedan kurserna måste i allmänhet begränsas till tre
år och byggas på jämförelsevis små förkunskaper och ringa mogenhet hos eleverna.
J) En av kollegiets medlemmar, professorn G. Sellergren, har dock uttalat sig mot
att undervisningen i mekanisk teknologi förflyttades från tredje till andra årskursen.
Denna undervisning förutsatte nämligen kunskaper i åtskilliga läroämnen, vilka enligt förslaget
skulle påbörjas först i andra årskursen.
Avgivna yttranden.
28
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 144.
Den förändrade anordningen av undervisningen i den lägre avdelningen finner styrelsen
vara välbetänkt. Den .skulle göra nämnda avdelning bättre lämpad för sitt ursprungliga
ändamål, och förändringen komine helt visst att hälsas med tillfredsställelse
av industriens män. — Även i fråga om den föreslagna kompletteringskursen uttalar
sig styrelsen gillande.
Läroanstaltens högre avdelning hade sin särskilda betydelse däri, att densamma
kunde, upptaga ynglingar, som — ofta genom självstudier — inhämtat de nödiga, relativt
låga förkunskaperna i matematik och därjämte endast ett ringa förråd av humanistiskt
vetande. Det vore då synnerligen lämpligt att inrätta nämnda kompletteringskurs,
i vilken åtdem, som avginge från den lägre avdelningen och visat sådan begåvning,
att de ansåges kunna med framgång begagna sig av undervisningen i den högre
avdelningen, kunde meddelas det, som bruste i nödiga förkunskaper.
Den större specialisering, som vore •tillämnad i den högre avdelningen, finner
styrelsen vara av behovet påkallad. Därigenom komme möjligheterna till meddelande
av vetenskaplig undervisning vid läroanstalten att ökas.
Såväl lärarkollegiet som styrelsen för tekniska högskolan hava uttalat
sig mot införande av förändrade benämningar på Chalmerska läroanstaltens
båda avdelningar.
Vad den lägre avdelningen beträffar förmenar man, att benämningen teknisk
elementarskola — oavsett om 1907 års kommittés förslag att omändra de nuvarande
tekniska elementarskolorna i riket till flickskolor kommer att realiseras eller icke —
ej är lämplig. Den lägre avdelningen med sina små inträdesfordringar och sin 21/2
ånga studietid komme att stå på ett betydligt lägre stadium än tekniska elementarskolorna
med deras nuvarande treåriga kurser och betydligt högre inträdesfordringar.
Skillnaden framginge tydligast av det sakförhållandet, att avgångsexamen från eu teknisk
elementarskola berättigade till inträde vid tekniska högskolan, under det att avgångsexamen
från Chalmerska läroanstaltens lägre avdelning ej ens skulle berättiga
till inträde vid anstaltens högre avdelning, ehuru inträdesfordringarna till denna vore
betydligt lägre än till tekniska högskolan.
Även mot den föreslagna benämningen på högre avdelningen, »Chalmers tekniska.
- högskola», framhållas allvarliga betänkligheter. Det vore oegentligt att sammanföra
två läroanstalter av så olika beskaffenhet som nämnda avdelning och tekniska
högskolan under samma benämning, teknisk högskola. Man skulle i sådant fall erhålla
två väsentligen olika typer av tekniska högskolor. — Till stöd för denna uppfattning
anställas jämförelser de bada anstalterna emellan i fråga om fordringarna på mogenhet
och kunskaper vid inträdet, lärarkrafternas specialisering, resurserna ifråga om laboratorier
samt den tid, som kan användas på verkliga fackstudier vid å ena sidan den i
regeln treåriga kursen i högre avdelningen av Chalmerska läroanstalten och å andra
sidan de, med ett undantag, fyraåriga fackskolorna vid tekniska högskolan.
I avseende å ändrad benämning å den högre avdelningen hava två av lärarkollegiets
medlemmar uttalat sig för de sakkunnigas förslag.
I byråchefen Fursts skrift framhålles vikten av att råda bot på de missförhållanden,
som äga rum inom såväl industrien som åtskilliga andra verksamhetsområden
med hänsyn till yrkesfaran, samt nödvändigheten att i kampen mot olycksfall och
ohälsa bland yrkesarbetarna vinna medverkan från maskinkonstruktörernas sida, en
medverkan, som säkrast kunde främjas därigenom, att redan vid teknikerns utbildning
29
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
hans uppmärksamhet och intresse inriktas på hithörande förhållanden. Furst påpekar,
huruledes i sammanhang med vissa av honom angivna, å läroplanerna för den lägre
avdelningen upptagna läroämnen uppmärksamhet bör ägnas yrkesfaran. En kort specialkurs
avseende arbetarskyddslagstiftning borde anordnas under tredje årskursens hösttermin.
Den undervisning, eleverna i den högre avdelningen skulle erhålla i arbetarskydd,
Kunde ej anses tillfredsställande. Ämnet byggnadshygien borde göras obligatoriskt
för fackskolan för maskinbyggnadskonst. Undervisning om skyddsanordningar
i allmänhet vid maskiner samt om de speciella yrkesfarorna inom olika industrier borde
anordnas. Under tredje årskursens vårtermin borde givas en kurs, innehållande en
sammanfattande framställning av arbetarskyddet från såväl social som teknisk synpunkt
med särskild hänsyn till vad arbetsledaren och arbetsgivaren hade att beakta. Denna
kurs kunde ersätta en hittills given tillfällig kurs i skyddslagstiftningen.
Professor Grauers skrift angående de av Först omförmälda undervisningsområdena
innehåller i huvudsak följande:
Ämnet fabrikshygien vore av så stor omfattning och krävde en så mångsidig
utbildning hos den, som skulle handhava undervisningen, att fullt lämplig lärare svårligen
kunde erhållas. De sakkunniga för utredning av frågan om Chalmerska institutets
omorganisation hade ej ansett lämpligt att föreslå ämnets införande i sin helhet
såsom självständigt ämne i undervisningen vid läroanstalten, huvudsakligen av det skäl,
att det kunskapsmått, som i skilda tekniska ämnen under lärotiden vid institutet skulle
bibringas eleverna, vore så stort, att dessa endast med starkt forcerat arbete kunde
medhinna dess inhämtande. Beträffande hygienens tillämpning på det tekniska området
hade de sakkunniga föreslagit införande av ämnet byggnadshygien, omfattande undervisning
i bostäders och fabrikers sanitära anordningar, avseende uppvärmning och ventilation,
belysning samt gas-, vatten- och avloppsledningar m. m.
En del av ämnet kunde även lämpligast behandlas i anslutning till förutvarande
undervisning. Sålunda framhölles vid undervisningen i kemisk teknologi de försiktighetsmått,
som borde vidtagas inom tillhörande industrigrenar för att arbetarens hälsa
ej skulle lida men.
Sedan ett flertal år hade under eu veckotimme under höst- eller vårterminen
yrkesinspektören i Göteborg meddelat eu frivillig kurs i skyddslagstiftning och skyddsteknik,
omfattande en på grund av föreskrifterna i lagen angående skydd mot yrkesfara
stödd framställning om medel mot olycksfall och ohälsa i industriarbete. I den mån
tiden medgivit, hade ett kort påpekande av olycksfallsersättuingslagens föreskrifter
lämnats. Föredragen hade illustrerats av skioptikonbilder, utförda efter yrkesinspektörens
skisser å skyddsanordningar ävensom efter avbildningar av misslyckade konstruktioner.
Ärvodet, 200 kronor, hade utgått av terminsavgifter. Önskvärt vore, om
detta arvode kunde upptagas i den ordinarie staten. Därigenom skulle undervisningen
i nämnda ämne en gång för alla fastslås och ej såsom nu vore fallet överenskommelse
behöva träffas varje gång, då eu föreläsningskurs ansåges böra förekomma.
Med införandet av det av de sakkunuiga föreslagna ämnet byggnadshygien och
med bibehållande av undervisningen i hithörande delar i kemiska teknologien samt
den senast omförmälda undervisningen i skyddslagstiftning och skyddsteknik syntes
undervisningen i fabrikshygien vara ordnad på det sätt, som bäst lämpade sig för ett
tekniskt läroverk.
I förnyat yttrande har slutligen lärarrådet vid Chalmerska läroanstalten, med
vilket styrelsen i utlåtandet den 2 maj 1914 i huvudsak instämt, anfört:
30
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Gentemot vad lärarkollegiet vid tekniska högskolan yttrat i fråga om möjligheten
av överansträngning vid Chalmerska läroanstalten, särskilt med hänsyn till vad
i samma fråga gjorts gällande beträffande högskolan, ville lärarrådet anmärka, att den
omnämnda överansträngningen vid högskolan ej kunde hava sin grund i ett tjugutal
undervisningstimmar i veckan, utan väl finge tillskrivas de stora fordringar, som ställdes
på elevernas arbete på egen hand. Vid Chalmerska läroanstalten vore det föreslagna
antalet veckotimmar otvivelaktigt stort. Det övervägande antalet utgjordes
dock av konstruktionsövningar, och det kunde ifrågasättas, huruvida det vore lämpligare
att överföra en del ritövningar, som stode uuder lärarens ledning, till elevernas
arbete utom det ordinarie schemat, då det ju stode vederbörande lärare fritt att, där
han så funne lämpligt, även under de å schemat upptagna lärotimmarna lämna eleverna
full frihet till självständigt arbete.
Vad från tekniska högskolan anförts i fråga om natnnförändring för högre avdelningen
har ock föranlett lärarrådet till gensagor.
Bland annat har lärarrådet starkt framhållit, att vad som bestämde en läroanstalts
egenskap av högskola vore huvudsakligen den utbildning, som den kunde
skänka sina alumner. Inträdesfordringarna vore endast så till vida avgörande, att de
antagna eleverna måste vara i stånd att följa eu högskolemässig undervisning. Det
kunde icke bestridas vare sig att den undervisning, som meddelades inom läroanstaltens
högre avdelning, vilade på fullt vetenskaplig grund och meddelades på högskoleinässigt
sätt eller att de kunskaper, som av inträdande elever fordrades, vore tillräckliga
för att sätta dem i stånd att tillgodogöra sig en sådan undervisning.
Vidare har lärarrådet betonat, det erfarenheten vid läroanstalten avgjort gåve
vid handen, att de elever i den högre avdelningen, som avlagt studentexamen på reallinjen
och således i avseende å mogenhet och förkunskaper fyllde måttet för inträde
i tekniska högskolan, icke på något sätt visat sig kunna tillgodogöra sig undervisningen
bättre än de övriga.
Lärarrådet tvekade icke att uttala, att elever, som genomgått Chalmerska läroanstalten
tillhörande fackskolor med samma antal årskurser som motsvarande fackskolor
vid högskolan, säkerligen icke i avseende å sin tekniska utbildning vore underlägsna
dem från högskolan.
Med anledning av byråchefen Fursts förutnämnda framställning förklarade lärarrådet,
under hänvisning till den av rektorn gjorda utredningen, att därest en sådan
undervisning som den av Furst föreslagna kunde anordnas, utan att elevernas tid
bleve över hövan upptagen, lärarrådet icke hade något att erinra mot att erforderliga
medel ställdes till läroanstaltens förfogande.
Vid betraktandet av de sakkunnigas förslag träder naturligen den
frågan i förgrunden, huruvida de, med behörigt tillgodoseende av den
högre och den lägre tekniska undervisningens krav, förmått att ställa
dessa båda undervisningsstadier i det önskade sambandet med varandra.
Anslutande mig till de synpunkter härutinnan, som förut gjort sig gällande
i detta ärende, anser jag spörsmålet härom vara av den största vikt.
Den särskilda uppgift, som i avseende härå varit och fortfarande kommer
att förbliva den Chalmerska läroanstalten anförtrodd, har från olika håll betonats.
Och vid den omarbetning av stadgarna för densamma, som i
*
31
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
händelse av framgång för det föreliggande förslaget blir av nöden, lärer
denna betydelsefulla uppgift komma att uttryckligen fastställas.
Den ovan framkastade frågan synes mig med allt skäl böra besvaras
så, att de sakkunniga på ett lyckligt sätt utfört det dem givna uppdraget.
Svårigheten härvid har legat i det dubbla syftet med den lägre avdelningen.
De sakkunniga hava påtagligt uppvisat de nuvarande olägenheterna
av dess dubbelställning. Efter min uppfattning komma dessa
olägenheter att vid genomförandet av de sakkunnigas förslag undanröjas.
Det är naturligt, att den lägre avdelningen enligt detta förslag skall bättre
än hittills kunna fullfölja sin huvudsakliga uppgift: utbildandet av industriens
underbefäl. Vid strävandet härför befriad från omtanken om sitt
andra hittillsvarande syftemål, att förbereda till inträde i den högre avdelningen,
kan den lägre avdelningen på ett kraftigare sätt rikta sig på utdaningen
av elever, ägnade att i sinom tid fylla de viktiga posterna såsom
verkmästare, förmän, ledare av industriföretag i blygsammare omfattning
m. m. Härför skall den ock komma att bättre än hittills lämpa sig genom de
av de sakkunniga föreslagna förändringarna i läroplanerna. Att samtidigt
dessa elevers utbildningstid genom den ifrågasatta omorganisationen av den
lägre avdelningen skall kunna ej obetydligt förkortas är en uppenbar fördel.
Med denna inskränkning av omförmälda elevers utbildningstid hava
de sakkunniga vunnit att inom den lägre avdelningens hittillsvarande treårsperiod
kunna inrymma erforderlig tid för den avsedda kompletteringskursen.
För att ej undervisningen i denna kurs må förryckas, skola ej
andra än de, vilka genomgått den egentliga lägre avdelningen, äga tillträde
till kursen.
Kursens genomgående skulle enligt förslaget icke i och för sig medföra
behörighet till inträde i högre avdelningen. På grund därav synes
det ej vara avsett, att någon avgångsexamen skulle anställas. Avgångsbetyg
skulle ej utfärdas, men intyg skulle kunna erhållas om deltagandet
i kursen.
Beträffande den högre avdelningens fördelning i fackskolor och dessas
uppdelning på årskurser avse de sakkunniga ingen ändring i nu bestående
förhållanden, endast att fackskolorna skola erhålla benämningar, som något
mera än de hittillsvarande sammanfalla med motsvarande fackskolors namn
vid tekniska högskolan.
Anslutande mig till de sakkunnigas förslag i nu om handlade organisationshänseenden
finner jag mig även böra gilla förslaget i vad det angår
någon — i fråga om den lägre avdelningen mycket obetydlig — höjning av
inträdesfordringarna. Det har ej undgått min uppmärksamhet, att de sakkunnigas
förslag i avseende å inträdesfordringarna till den högre avdel
-
32
Kufigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
ningen i någon mån avviker från den ledning för de sakkunnigas arbete,
som härutinnan gavs dem av föregående departementschefen. Jag syftar
härvid ej på att de, i motsats till vad som nu fordras, kräva vissa
insikter i fysik och kemi, vilka ämnen ju ingå i den högre avdelningens
läroplan, ej heller därpå, att de på visst sätt preciserat de insikter i modersmålet
och ett främmande språk, som skulle ådagaläggas, utan min erinran
i detta stycke avser, att de sakkunniga på av dem anförda skäl bibehållit
det nuvarande kravet på insikter i historia och geografi. Jag vill emellertid
icke uttala mig mot de sakkunnigas förslag i berörda avseende,
vilket ej föranlett någon invändning från de hörda myndigheterna. I själva
verket ställer sig denna fråga numera på ett helt annat sätt än förut.
Historia och geografi ingå ej för närvarande bland ämnena i den lägre avdelningen,
utan särskilda kunskaper i dessa ämnen, medförande behörighet
till inträde i den högre avdelningen, måste annorledes förvärvas. Nu åter
är det enligt de sakkunnigas förslag avsett, att nödig undervisning i historia
och geografi skall meddelas i kompletteringskursen. Jag vill med avseende
å denna undervisning särskilt framhålla angelägenheten av att den
allmänna ekonomiska utvecklingen kommer att på ett efter elevernas ståndpunkt
lämpat sätt åskådliggöras, med tillbörligt beaktande av de nationalekonomiska
och handelspolitiska synpunkterna.
Det bör erinras, att när de sakkunniga i avseende å vissa inträdesfordringar
hänföra sig till kunskaper, förvärvade å latinlinjen B, därmed
lärer avses nuvarande latingymnasiet utan grekiska. Vidare må påpekas,
att undervisning i kemi ej enligt läroverksstadgan meddelas å latingymnasiet.
Med hänsyn därtill torde de sakkunnigas krav på latinstudent
att hava vid läroverket deltagit i undervisningen i kemi få ersättas med
fordran av på annat sätt förvärvade elementära kunskaper i kemi.
I avseende å villkoren för flyttning från lägre till högre kurs gillar
jag de sakkunnigas förslag. Detta innebär i avseende å den lägre avdelningen
upphörande av den nu vedertagna ordningen, enligt vilken flyttningen
sker endast med hänsyn till vederbörandes insikter i matematik,
samt ett upprätthållande även i fråga om denna avdelning av stadgarnas
föreskrift rörande flyttning.
I detta sammanhang kan jag ej underlåta att beröra en särskild
punkt i de sakkunnigas förslag, vilken jag anser böra tagas under övervägande.
Avlagd studentexamen skulle såsom hittills — ehuru numera
på visst sätt kvalificerad — medföra behörighet till inträde i den högre avdelningen.
Nu skulle vid läroanstalten upprättas en särskild kurs, avsedd
att för dem, som genomgått den lägre avdelningen, lätta inträde i den
högre. I kursen komme att meddelas undervisning i de ämnen och till det
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
omfång, som, utöver vad som meddelas i den lägre avdelningen, erfordras
för vinnande av inträde i den högre. Med hänsyn till denna kursen
förelagda uppgift synes det mig med skäl kunna ifrågasättas, huruvida
ej kursens behöriga genomgående borde, ej mindre än studentexamen,
medföra behörighet till inträde i den högre avdelningen. Kursen skulle då
naturligen avslutas med en prövning, vid vilken betyg med vitsord i de
särskilda ämnena utfärdades för vederbörande. Denna prövning kunde,
om så befunnes nödigt, anordnas under lämplig kontroll. Prövningen
skulle naturligen icke innebära någon förmånsrätt till inträde i den högre
avdelningen.
Att erhålla ett dylikt betyg borde under alla förhållanden vara en
fördel för eleverna, som med skäl kunde göra anspråk på att deras bemödande
ej lämnades utan vitsord. Ett blott intyg, att de deltagit i kursen,
torde ej äga samma värde för dem, därest de efter kursens avslutning
finna sig ej böra fortsätta sina studier vid Chalmerska läroanstalten.
Vad jag nu framkastat synes mig böra komma under omprövning
vid stadgarnas omarbetande.
I fråga om de sakkunnigas förslag till läroplaner hava från de hörda
myndigheternas sida väsentliga anmärkningar gjorts endast i fråga om
belastningen av schemat i den högre avdelningen, särskilt i de sista årskurserna,
med alltför stort antal veckotimmar. Sedda i den belysning,
som ägnats dessa anmärkningar av lärarrådet vid Chalmerska läroanstalten,
torde de ej böra väcka större betänkligheter. Jag påpekar i avseende
härå likasom i fråga om de erinringar rörande läroplanerna, som i
övrigt framkommit, att dessa planer ingalunda äro definitiva utan kunna
av anstaltens styrelse underkastas nödiga jämkningar.
Vad särskilt angår byråchefen Fursts framställning om behovet av
undervisning i fråga om skyddsanordningar m. m. hänvisar jag till vad
av rektorn vid läroanstalten och lärarrådet därutinnan anförts. Jag kommer
i det följande att vidare yttra mig i denna fråga.
Det i ärendet väckta förslaget om ändrade benämningar å Chalmerska
läroanstaltens två avdelningar har under ärendets följande behandling
både vunnit understöd och mötts av gensagor. Någon större vikt i reellt
avseende lärer ej få tillerkännas denna fråga. Huru man än avgör densamma,
så vitt den högre avdelningen angår, förändras ej därav denna
avdelnings avsedda uppgift att »bibringa en ur kvalitativ synpunkt högskolemässig
undervisning, ehuru av mindre omfattning än den i tekniska
högskolan meddelade».
För min del anser jag, att man bör, med upptagande av en gängse
benämning på anstalten, kalla densamma i sin helhet Chalmers tekniska
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt 101 höft. (Nr 144.) 5
Ny stat.
34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
institut. Jag vill därvid framhålla, att den anstalt, farmaceutiska institutet,
vars professorers avlöningsförmåner fingo tjäna till förebild vid löneregleringen
för professorerna vid Chalmerska läroanstalten, bär namnet institut,
vilken benämning även återfinnes hos vissa andra av våra högre
läroanstalter.
För de särskilda avdelningarna av institutet anser jag de nuvarande
benämningarna: den lägre avdelningen och den högre avdelningen, lämpligen
böra bibehållas.
På den av de sakkunniga framkastade frågan om viss kompetens för
elever, som utgått från den högre avdelningen, vill jag ej här inlåta mig.
Den bör på ny framställning, när den ändrade organisationen blivit genomförd,
tagas i övervägande.
II.
Den nu föreslagna omorganisationen av Chalmerska läroanstalten kräver
en del ändringar med avseende å lärarkrafterna vid anstalten, och samtidigt
torde en lönereglering beträffande vissa lärarplatser böra äga rum.
Såsom jag i det föregående nämnt, reglerades år 1911 lönerna för
dåvarande lektorerna, samtidigt med att deras befattningar förändrades
till professurer. Ävenvaktbetjäntes avlöning omreglerades vid samma tillfälle.
År 1911 förelågo dels i en år 1905 avlåten skrivelse från anstaltens
styrelse dels i 1906 års kommittés utlåtande framställningar om lönereglering
jämväl för vissa s. k. övriga lärare (andra än lektorerna) samt
tjänstemän vid anstalten. Från styrelsens sida föreslogs bland annat, att
några bland dessa lärare skulle i fråga om avlöning närmast likställas
med lektorerna vid de allmänna läroverken och de tekniska elementarskolorna.
Såsom skäl härför åberopades undervisningens omfattning samt
lärjungarnas ålder och utvecking. — Förslag var även framställt om vissa
nya lärartjänsters inrättande.
Styrelsen hade för sin del tillika ifrågasatt, att vissa av de »övriga»
lärarna, vilka, ehuru de hade sin huvudsakliga tjänstgöring vid anstalten,
dock i likhet med sina kamrater endast vore anställda på förordnande, i
stället skulle antagas med fullmakt. Då emellertid dessa lärare vore gemensamma
för högre och lägre avdelningarna och ett definitivt ordnande av
deras avlöningsförmåner ej borde förekomma annat än i sammanhang med
reglerandet av den lägre avdelningens förhållanden, ansåg sig 1906 års
kommitté ej hava anledning att närmare ingå i behandling av frågan om
nämnda lärares ställning.
Av enahanda orsak blev hela spörsmålet om lönereglering för »övriga
lärare» och tjänstemän eller tillökning eller förändring i lärarpersonalen
35
Kungl. Majsts Nåd. Proposition Nr 144.
överhuvud icke förelagt 1911 års riksdag. Av 1907 ars kommitté har
detta spörsmål icke berörts.
Efter det löneregleringen för »övriga lärare» år 1911 undanskjutits,
återupptog styrelsen, såsom redan i det föregående nämnts, i skrivelse
den 25 september 1912 frågan om åtskilliga ändringar i lönestaten.
Sedan styrelsen i skrivelsen anmärkt, att innan 1907 års kommittés förslag blivit
underkastat diskussion och prövning, det vore mindre lämpligt att styrelsen framlade
förslag till definitiv reglering av institutets lägre avdelning, framhöll styrelsen, att
ställnfngen för de inom avdelningen verksamma lärarna vore så ömmande, att styrelsen
ej ansett en förbättring av denna kunna anstå till den ganska ovissa framtid, da
organisationen av den lägre avdelningen kunde komma till definitiv lösning, samt att
en förbättring av denna lärarpersonals löneförmåner så mycket mindre borde möta motstånd,
som, hurudan organisationen av avdelningen än bleve, de nuvarande lärarna
torde vara nödvändiga och sålunda något hinder för en möjlig omorganisation ej därigenom
skulle uppstå. Sedermera heter det i den underdåniga skrivelsen:
Vid Chalmerska institutet äro som lärare anställda utom professorerna tolv
»övriga lärare». En del av dessa hava full tjänstgöring vid institutet och äro med
hänseende till sin utkomst beroende av denna sin tjänstgöring, under det att några
måste anses hava sin huvudsakliga verksamhet pa annat hall och endast under ett
mindre antal timmar i veckan lämna undervisning vid institutet. Samtliga dessa
»övriga lärare» äro i enlighet med stadgarnas föreskrift tillsatta pa förordnande, sa att
de, därest omständigheterna sådant påkallade, kunna uppsägas från sin innehavande plats.
För den sistnämnda gruppen av dessa lärare torde en dylik uppsäguingsrätt hava
åtminstone en viss befogenhet, då de ej i huvudsak ägna sig åt institutet. Att utbyta
dessa lärarplatser mot sådana med fastare och mera omfattande verksamhet inom
institutet vore i vissa fall mindre lämpligt, då det stundom skulle vara omöjligt att
utan väsentligt stegrade avlöningsförmåuer kunna erhålla sa skickliga lärare som
fallet är, då man kan erbjuda en framstående, på annat håll — t. ex. vid stadens arbeten
— bunden fackman biinkomsten att meddela undervisning ett mindre antal timmar
i sitt huvudämne. ......
Men för den förstnämnda gruppen, som har tull tjänstgöring vid institutet, torde
ett sådant uppsägningsförhållande sakna motsvarighet vid någon annan läroanstalt i
vårt land av samma betydelse som Chalmerska institutet och kan endast förklaras av
institutets historiska utveckling från en privat slöjdskola. Dessa lärare utöva sin verksamhet
med samma ansvar och till samma omfattning som andra lärare i vart land,
men intaga en osjälvständigare ställning och löpa vid inträffande av längre tids sjukdom
risken att mista sin tjänst och därmed hela sin utkomst. ^ Denna grupp lärare
hava vid de senaste löneregleringarna tilldelats ålderstillägg på grund av den mera
omfattande tjänstgöringen vid institutet i motsats till den andra gruppen av lärare.
Styrelsen fäste ock uppmärksamheten på den ofördelaktiga ställning, dessa lärare
intoge i pensionshänseende: endast på framställning till riksdagen i särskilda fall
hade pension tilldelats dem. _
Vidare erinrade styrelsen om vad den i sin skrivelse ar 1905 framhalht
rörande de »övriga lärarnas» avlöningsförhållanden. Emellertid ansag sig styrelsen,
med hänsyn till att frågan om den lägre avdelningens organisation var svävande, icke
böra taga steget fullt ut genom att för dessa lärare ifrågasätta enahanda avlöning
som för lektorer vid allmänna läroverk och tekniska elementarskolor, utan styrelsen
föreslog allenast en partiell reglering av lönestaten.
36
Nu gällande
stat.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Den närmare innebörden av detta förslag inhämtas av det förut åberopade
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14 januari 1913,
punkten 211, och kommer i särskilda delar att framgå av det följande.
Jag har redan omförmält, hurusom styrelsens framställning av anförda orsaker
visserligen för tillfället väsentligen blev utan frukt, men dock gav en
huvudsaklig anledning till att ett försök gjorts att rycka frågan om Chalmerska
läroanstaltens omorganisation undan faran av ett långvarigt dröjsmål.
Innan jag nu skrider till en redogörelse för de sakkunnigas yttrande
och förslag i fråga om lönereglering och vissa nya tjänsters upprättande,
vill jag här angiva innehållet av
Chalmerska läroanstaltens nu gällande ordinarie stat:
10 professorer, å 6,400 kronor ........................ kronor 64,000: —
1 andra lärare i byggnadslära........................ » 3.000: —
1 dito i matematik.......................................... » 2,500: —
1 dito i allmän kemi ............ » 2,500: —
1 lärare i väg- och vattenbyggnadskonst...... » 1,750: —
1 dito i skeppsbyggeri..................................... » 2,500: —
1 dito i modellering....................... » 1,100: —
1 dito i svenska och tyska språken............... » 1,500: —
1 dito i bokföring .......................................... » 500: —
1 dito i frihandsteckning ............................. » 2,200: —
1 dito i elektrokemi ....................................... » 800: —
1 dito i geodesi ............................................ » 2,500: —
1 dito i verkstadsarbete................................. » 3,000: —
Arvode åt en professor såsom läroanstaltens
rektor^........................................................... » 1,500: —
Arvode åt ett biträde för uppehållande av en
del av rektors undervisningsskyldighet såsom
professor ............................................... » 2,000: —
Till bestridande av undervisning i mekanisk
teknologi, konstruktion av enkla maskindelar
och elementär mekanik........................... » 3,500: —
Sekreteraren, arvode.......................................... » 500: —
Bibliotekarien, dito .......................................... > 500: —
1 förste vaktmästare ....................................... » 1,350: —
3 vaktmästare å 1,050 kronor........................... » 3,150: —
Till arvoden för assistenter och repetitörer ... » 11,500: —
Till avlöning av arbetsbiträden på verkstaden » 1,500: —
Stipendier och premier ................................... » 550: —
Bibliotek, samlingar och laboratorium ............ » 9,000: —
Verkstaden......................................................... » 2,000:_
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter » 12,000: —
Anmärkningar: Summa kronor 136''900; ”
a) Av professors avlöning äro 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,
av förste vaktmästarens avlöning äro 900 kronor lön och 450 kronor tjänstgörings
-
37
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 144.
penningar, av annan vaktmästares avlöning äro 700 kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar.
b) Därest rektor i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall å rektorsarvodet avdragas
900 kronor årligen. Därest förste vaktmästaren eller annan vaktmästare i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas
100 kronor årligen.
e) Professorerna åtnjuta efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg å lönen
med 600 kronor, läraren i verkstadsarbete efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg
å lönen med 500 kronor och efter ytterligare 5 års sådan tjänstgöring ett andra
ålderstillägg, likaledes av 500 kronor, andra läraren i byggnadslära, andra läraren i matematik,
andra läraren i allmän kemi och läraren i skeppsbyggeri ävensom läraren i frihandsteckning
efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg av 500 kronor, förste vaktmästaren
och övriga vaktmästare efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg av
100 kronor och efter ytterligare 5 års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes
å 100 kronor.
Då år 1911 de tio dåvarande lektoraten förvandlades till professurer,
blevo lektorerna utnämnda till professorer i följande ämnen: 1) fysik, 2)
matematik och beskrivande geometri, 3) skeppsbyggeri, 4) byggnadslära
och ornamentsritning, 5) elektroteknik, 6) kemi och kemisk teknologi, 7)
maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran om vattenmotorer,
8) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran
om värmemotorer, 9) väg- och vattenbyggnadslära och 10) mekanik och
matematik. Professorernas ämnesområden äro ej angivna i staten eller
annars ovillkorligen fastslagna till sin omfattning.
Jag bör ej underlåta att erinra därom, att för några av lärarna är
sedan flera år tillbaka genom anslag på extra stat högre avlöning beredd
än den i staten upptagna. Beloppen av dessa löneförbättringar jämte den
å ordinarie stat utgående avlöningen inhämtas av följande i fråga om
dessa lärare gjorda sammanställning:
Lärarbefattning.
Avlöning å
ordinarie
stat.
Kronor.
Tillfällig
löneförbätt-
ring.
Kronor.
Summa.
Kronor.
Läraren i verkstadsarbete .............................................
3,000
500
3,500
Andra läraren i byggnadslära .........................................
3,000
500
3,500
> » » matematik ...........................................
2,500
750
3,250
» » » allmän kemi .........................................
2,500
750
3,250
Läraren i skeppsbyggeri..................................................
2,500
750
3,250
» » frihandsteckning ........... ...............................
2,200
650
2,850
Samtliga dessa lärare åtnjuta rätt till ålderstillägg på sätt staten utvisar.
38
Nya professurer.
Ändrad
benämning
å två
professurer.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 144.
I sin framställning förklara de sakkunniga, att de i allo dela den
uppfattning om lärarnas vid Chalmerska läroanstalten ställning och avlöningsförhållanden,
som vunnit uttryck i styrelsens skrivelse den 25
september 1912. I samband med anstaltens omorganisation borde nu en
fullständig reglering av lärarnas villkor vidtagas. Härvid borde man följa
de huvudprinciper, att lärare i huvudämnen, som hava full tjänstgöring
vid institutet, erhölle ställning och avlöning såsom professorer, om de hade
sin undervisning förlagd till den högre avdelningen, och eljest såsom lektorer,
samt att undervisningen i övrigt bestredes av speciallärare, vilka skulle tillsättas
på förordnande och emot visst arvode. I enlighet med dessa principer
ville de sakkunniga framlägga förslag till ändring i institutets avlöningsstat.
De sakkunniga yttra sig först om behövliga professorsbeställningar i
den matematiska ämnesgruppen, där för närvarande finnes en professor i
matematik och beskrivande geometri samt en professor i mekanik och matematik.
De anmärka, att 1906 års kommitté ansett, att vid anstalten
borde finnas en professur i matematik, en i mekanik samt en i beskrivande
geometri och matematik — den sistnämnda en ny beställning — men att
förslaget härom icke genomförts.
Nuvarande professorn i matematik och beskrivande geometri, yttra de sakkunniga,
har att inom första och andra årskurserna varje vecka under hela läsåret hålla tolv för
alla fack, med undantag av det kemiska, gemensamma föreläsningar i matematik och
fyra i beskrivande geometri. Då elevantalet i dessa årskurser är synnerligen stort, cirka
120 i första och cirka 80 i andra årskursen, samt professorn skall genomgå och rätta
elevernas matematiska skrivningar, torde det vara uppenbart, att enbart matematikundervisningen
ger honom ett fullt tillräckligt arbete; och då enligt de sakkunnigas
förslag undervisningen i beskrivande geometri i första årskursen skall ökas från fyra till
sex veckotimmar1), torde det icke kunna ifrågasättas att pålägga honom denna ökade
undervisning. Härtill kommer, att ämnet matematik är av den vikt och betydelse,
att huvudläraren däri bör helt ägna sig åt detsamma. Det förtjänar ock anmärkas,
att då ämnet beskrivande geometri icke förekommer vid universiteten, det vid förefallande
ledighet i ifrågavarande professur kan inträffa, att till densamma ej kan antagas
en i matematik framstående universitetslärare på den grund, att han ej tillika
behärskar ämnet beskrivande geometri. På nu anförda skäl anse de sakkunniga, att
professorn i matematik och beskrivande geometri bör befrias från undervisningen i
sistnämnda ämne.
Den mindre omfattande undervisning i matematik, som meddelas inom kemiska
facket i första årskursen med sex veckotimmar, upprätthålles av professorn i mekanik
och matematik. Denne har dessutom tolv föreläsningar i veckan i mekanik inom
andra årskursen, vilket är hans huvudsakliga undervisning. Det synes de sakkunniga *)
*) Denna undervisning skall äga rum endast under vårterminen. Under höstterminen
undervisas fyra veckotimmar i A och Y, andra årskursen. (Se tabellen sid. 22).
39
Kungl, Majds Nåd. Proposition Nr 144.
önskvärt och lämpligt, att hans nndervisningsskyldighet inskränkes till att omfatta
endast ämnet mekanik, på sätt redan 1906 års kommitté föreslagit.
Därest, såsom de sakkunniga hemställt, professorn i matematik och beskrivande
geometri befrias från undervisning i sistnämnda ämne, är det lämpligt att den lärare,
som övertager denna undervisning, jämväl upprätthåller undervisningen i matematik
inom kemiska facket, i vilket fäll han skulle bestrida undervisningen i beskrivande
geometri med sex veckotimmar under vårterminen i högre avdelningens första årskurs,
fyra timmar under höstterminen i husbyggnads- och väg- och vattenbyggnadsfacken i
andra årskursen samt undervisningen i matematik med sex veckotimmar under hela
läsåret. Då han skulle bliva huvudlärare i beskrivande geometri samt erhålla full
undervisningsskyldigbet i högre avdelningen, föreslås, att en professur upprättas i ämnena
»beskrivande geometri och matematik».
Enligt de sakkunnigas förslag skulle alltså nuvarande professorn i matematik och
beskrivande geometri befrias från undervisningsskyldiglieten i sistnämnda ämne och
benämnas professor i matematik samt nuvarande professorn i mekanik och matematik
befrias från undervisningen i matematik och benämnas professor i mekanik, varjämte
en ny professur skulle upprättas i ämnena beskrivande geometri och matematik.
De sakkunniga föreslå vidare inrättandet av ännu en ny professur vid
läroanstalten. De yttra:
Såväl 1906 års kommitté som institutets styrelse har förut påyrkat iurättandet
av en professur i oorganisk kemi samt mineralogi och geologi. Vidkommande denna
professur uttalar styrelsen i sin underdåniga skrivelse den 25 september 1912, att med
upprättandet av densamma ej utan stort men för institutet kan uppskjutas. Den undervisning,
som skulle tillkomma denna professur, bär förut bestritts av eu lärare i »allmän
kemi». Innehavaren av denna plats avled på våren 1910, och styrelsen har, då
platsen enligt kommitténs förslag skulle omregleras, ej definitivt tillsatt den-amma, utan
uppehållit den med en lärare, som nu är förordnad till den 1 september 1914. Undervisningen
i allmän kemi omfattar för närvarande för samtliga täckskolor sex föreläsningar
i veckan i första årskursen. Laboration erna, i huvudsak omfattande kvalitativ
analys, äro så ordnade, att de blivande kemisterna hava sex timmars laborationer i
veckan under hela läsåret, men övriga elever äro delade på tre avdelningar, var och
en med nio laborationstimmar i veckan under en tredjedel av läsåret. Vidare bestrider
samma lärare undervisningen i mineralogi och geologi med två veckotimmar under
höstterminen i andra årskursen inom husbyggnads-, väg- och vattenbyggnads- samt
kemiska facken och med två timmar i veckan under vårterminen inom kemiska fackets
andra årskurs. Härtill kommer inom lägre avdelningens tredje årskurs två timmars
undervisning i elementär kemi, vilken undervisning dock skulle överlämnas till annan
lärare, därest befattningen förändras till professur. Undervisningen i högre avdelningen
komme dock att omfatta åtta timmars föreläsning och nio timmars laborationer i veckan.
Såväl på grund av undervisningens omfattning som emedan platsens innehavare både
i oorganisk kemi och inom mineralogiens och geologiens område är huvudlärare inom
institutet, samt det för institutet är av stor vikt att till platsens innehavare erhålla
fullt kompetent person, anse de sakkunniga, att befattningen bör inräknas i professurernas
klass.
Löneförmånerna för de nu föreslagna professorerna böra givetvis vara desamma
som för de förutvarande eller 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöriugspenningar
med ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring.
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Speciallärare. Vid tekniska högskolans omorganisation blevo de förutvarande å
ordinarie stat för högskolan inrättade extra-lärarbefattningarna förvandlade
till speciallärarbefattningar. Med dessa tjänster skulle förenas de läroämnen,
i vilka kurserna voro mindre omfattande än i fråga om de egentliga
huvudämnena och vilka icke kunde förenas med något genom en
professor representerat läroämne. Benämningen speciallärare ansågs vara
mera lämplig än den förutvarande, helst det härvidlag ofta handlade om
verkliga specialämnen, i fråga om vilka det skulle vara av vikt för högskolan
att bland praktikens män på motsvarande områden vinna framstående
krafter. Dessa lärare skulle tillsättas genom förordnande av högskolestyrelsen
och avlönas med arvoden.
Med föredöme hämtat från vad sålunda ägt rum vid tekniska högskolan
hava de sakkunniga, såsom redan antytts, föreslagit förändring av
vissa lärarbefattningar vid anstalten till speciallärarbefattningar, tillsatta och
avlönade på sätt nyss nämts, samt inrättande av nya dylika befattningar.
I dessa delar innehåller de sakkunnigas skrivelse:
De sakkunniga hava föreslagit, att i högre avdelningens sista årskurser införes
inom husbyggnads- samt väg- och vattenbyggnadsfacken undervisning i betongkonstruktioner
med tre veckotimmar under hela läsåret samt i byggnadshygien med tre veckotimmar
under vårterminen och i stadsanläggningskonst med två veckotimmar likaledes
under vårterminen. Till bestridande av undervisningen i dessa ämnen föreslås anställandet
av speciallärare med arvoden av 900 kronor till läraren i betongkonstruktioner
samt 500 kronor till vardera läraren i de båda övriga ämnena.
Vidare föreslå de sakkunniga, att en speciallärare anställes för bestridande av
undervisningen i mekanisk teknologi inom högre avdelningen. Detta är ett av de mest
omfattande läroämnena vid en teknisk läroanstalt, i! det att däri ingå så olikartade
områden som bearbetning av metaller och trä, pappersfabrikation, textilindustri, m. m.
Svårigheten att erhålla en duglig person med så mångsidig utbildning, att han
med sakkunskap kan behandla samtliga dessa ämnen, är påtaglig. Undervisningen i
detta ämne bestrides inom så väl högre som lägre avdelningen av samma lärare, men
torde pa grund av de väsentligt högre anspråk, som ställas på uudervisningen inom
den högre avdelningen, där lämpligen böra bestridas av särskild lärare. Undervisningen
omfattar fyra veckotimmar i andra årskursen, och föreslås denne speciallärares
avlöning till 1,200 krouor.
Vid institutet finnas för närvarande anslag av 1,750 kronor för upprätthållande
av undervisningen i väg- och vattenbyggnadskonst och 800 kronor för undervisningen
i elektrokemi. Undervisningen i vattenbyggnadslära omfattar sex timmar i veckan
under hela läsåret i väg- och vattenbygguadsfackets tredje och åtta veckotimmar i
samma facks fjärde årskurs, sex timmar i veckan under en termin i tredje årskursen
av mekaniska facket och fyra timmar i veckan under en termin i samma årskurs av
husbyggnadsfacket samt två timmar i veckan, likaledes under en termin, i elektrotekniska
fackets tredje årskurs, varvid dock undervisningen för vissa fack är gemensam,
särskilt beträffande konstruktionsövningarna. Läraren i elektrokemi undervisar
fyra timmar i veckan inom kemiska fackets tredje årskurs.
41
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 144.
De sakkunniga hava visserligen icke funnit anledning föreslå ändring i undervisningen
i dessa ämnen, men anse de nuvarande avlöningarna vara för låga. Det är av
synnerlig vikt, att dessa båda lärarbefattniugar kunna besättas med så framstående
speciallärare som möjligt, då icke minst för vårt land den med dem förenade undervisningen
är av fundamental betydelse och med varje år vinner i vikt. På grund
härav hemställa de sakkunniga, att avlöningarna till dessa lärare, vilka hava sin uudervisningsskyldighet
uteslutande förlagd till institutets högre avdelning och till högsta
stadiet av denna, höjas till samma belopp, vartill de redan av 1906 års kommitté föreslagits,
eller för läraren i vattenbyggnadslära till 3,000 kronor och för läraren i
elektrokemi till 2,000 kronor.
Redan 1906 års kommitté föreslog på grund av den stora omfattningen av ämnet
»läran om värmemotorer», att den viktiga gruppen »förbränningsmotorer» skulle utbrytas
och undervisningen om dem uppdragas åt en särskild lärare med ett arvode av
1,500 kronor. De sakkunniga hava föreslagit, att i tredje årskursen inom mekaniska,
elektrotekuiska och skeppsbyggerifaeken meddelas särskild undervisning under vårterminen
med tre timmar i veckan i läran om explosionsmotorer och tre timmar i veckan i
därtill höraude konstruktioner. Det kan visserligen synas, som om med denna jämförelsevis
ringa undervisningstid ett arvode av 1,500 kronor vore väl högt, men på grund av
ämnets stora vikt och svårigheten att däri erhålla en framstående lärare ävensom med
hänsyn därtill, att all undervisning skulle bliva förlagd till en termin, hava de sakkunniga
dock ansett arvodet böra upptagas till nämnda belopp.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle slutligen i den högre avdelningen förekomma
undervisning i engelska med sex veckotimmar under höstterminen och två under vårterminen
i första årskursen samt i bokföring och industriell ekonomi med två veckotimmar
i vartdera ämnet under hela sista läsåret i alla fackskolorna. Dessutom skulle
undervisning i sistnämnda ämne förekomma i lägre avdelningens tredje årskurs under
höstterminen med fyra veckotimmar. De sakkunniga föreslå, att till bestridande av
ifrågavarande undervisning beviljas årligt anslag av 1,000 kronor för undervisningen i
engelska, 1,600 kronor för undervisning i industriell ekonomi samt såsom för närvarande
500 kronor för undervisning i bokhålleri.
I detta sammanhang torde jag böra anmäla de sakkunnigas förslag
rörande lärarkrafter för undervisning i vissa humanistiska ämnen.
Euligt de sakkunnigas förslag skulle i den lägre avdelningen undervisning i
svenska språket komma att meddelas även i tredje årskursen och kompletteringskursen
med respektive två och fyra veckotimmar, varjämte undervisningen i tyska språket
skulle införas i samma kurser med respektive fyra oeh sex veckotimmar. Till följd
härav och då kurserna anses sannolikt liksom hittills behöva uppdelas i grupper,
tillstyrka de sakkunniga, att det för bestridande av undervisningen i nämnda språk å
staten uppförda anslaget 1,500 kronor ökas till 4,200 kronor, därav 1,500 kronor för
svenska och 2,700 krouor för tyska språket. Vidare föreslå de sakkunniga, att i
staten upptages ett anslag av 500 kronor till upprätthållande i kompletteringskursen
av undervisningen i historia och geograf med fyra veckotimmar.
Jag kommer nu till de sakkunnigas framställning rörande den grupp Fråga om in
av lärare, för vilken de föreslå benämningen lektorer oeh för vilken de lektorsbefatt
avse en lika fast anställning som för professorerna. De sakkunniga hava ningar.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 101 käft. (Nr 144.) 6
42
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 144.
därvid anslutit sig till det av styrelsen redan länge närda önskemålet att
bereda vissa lärare den mera tryggade ställning, till vilken omfattningen
av deras undervisning vid anstalten borde berättiga dem. Lektorerna
skulle företrädesvis vara lärare inom den lägre avdelningen. Men med
införandet av dessa fasta lärartjänster skulle även förenas avlastandet från
vissa alltför betungade professorer av en del dem åliggande undervisning
inom den högre avdelningen. Härigenom komme kostnaderna för
annars erforderliga extra lärarkrafter att undgås. Jag vill i förbigående
anmärka, att assistenter skulle övertaga den undervisning i den lägre avdelningen,
som för närvarande tillkommer professorn i fysik, vilken i allt
fall komme att få full undervisningsskyldighet i den högre avdelningen.
De tillämnade lektorsbefattningarna skulle bliva fem till antalet. I
fråga om dem anföra de sakkunniga:
Då matematiken är det grundläggande ämnet för undervisningen i den lägre avdelningen,
torde någon särskild motivering för upprättandet av ett lektorat i nämnda
ämne ej vara erforderlig. För närvarande bestrides undervisningen av en å ordinarie
stat upptagen andra lärare med en sammanlagd avlöning av 3,250 kronor, och har
styrelsen i sin skrivelse den 25 september 1912 föreslagit, att han i avlöningsbänseende
likställes med lektorer.
Till bestridande av undervisning i mekanisk teknologi, konstruktion av enkla
maskindelar och elementär mekanik finnes för närvarande ett anslag av 3,500 kronor.
För undervisningen i mekanisk teknologi inom den högre avdelningen hava de sakkunniga
föreslagit beviljandet av ett arvode av 1,200 kronor till en speciallärare. Inom
den lägre avdelningen skulle enligt de sakkunnigas förslag förekomma undervisning i
mekanisk teknologi två timmar i veckan i andra årskursen, i maskinlära med ritning
sex timmar i veckan såväl i andra som under höstterminen i tredje årskursen, samt
i elementarmekanik fyra timmar i veckan under vårterminen i andra och under höstterminen
i tredje årskursen. Till denna undervisning J) kan lämpligen läggas den i
högre avdelningens andra årskurs förekommande undervisningen i maskinelement, utgörande
tio veckotimmar. Med hänsyn till dessa ämnens vikt anse de sakkunniga,
att för bestridande av denna undervisning bör upprättas ett lektorat i maskinlära med
ritning samt mekanisk teknologi. Omförmälda anslag å 3,500 kronor kommer vid
sådant förhållande att bortfalla.
I proposition till 1912 års riksdag föreslogs, att, med uteslutande ur staten för
Chalmers tekniska läroanstalt av den däri upptagna och, inberäknat tillfällig löneförbättring,
med 3,500 kronor avlönade andra-lärarbefattningen i byggnadslära, däri uppföra
eu professur med undervisningsskyldighet tillsvidare i husbyggnadslära och med
enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma nuvarande professorer vid anstalten. Framställningen
blev emellertid avstyrkt av statsutskottet och avslogs av riksdagen. Med
anmärkning att av utskottets motivering syntes framgå, att utskottet haft den uppfattningen,
att upprättandet av ifrågavarande professur närmast vore föranlett av
frågan om inrättandet av en fjärde årskurs inom husbyggnadsfacket, men att så ej
J) Undervisningen i elementarmekanik i den lägre avdelningen är av de sakkunniga
hänförd till det av dem föreslagna lektoratet i elementarmekanik, skeppsbyggeri och linjarritning
(sid. 43).
43
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
vore fallet, framhåller institutets styrelse i sin skrivelse av den 25 september 1912,
att den nuvarande professorn i byggnadslära och ornamentsritning hade så omfattande
tjänstgöring, att den ej kunde ytterligare ökas, samt att andra läraren i byggnadslära
därför måste, därest föreslagen ökning av timantalet i allmän byggnadslära i den högre
avdelningen kotnme att genomföras, få sin undervisningsskyldighet väsentligt ökad och
under sådana förhållanden ej kunde bibehålla sin tjänstgöring inom den lägre avdelningen.
I följd härav påyrkade styrelsen på det livligaste andra-lärarbefattningens
förvandling till professur och anställandet av en ny lärare i den lägre avdelningen.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle undervisningen i byggnadslära med ritning
inom den lägre avdelningen ökas från nuvarande sex veckotimmar under ett läsår med
sex veckotimmar under en hösttermin, samt undervisning i allmän byggnadslära med
krokiritning införas inom alla fack i högre avdelningens första årskurs med fyra veckotimmar,
under det att i andra årskursen undervisningen däri inom mekaniska samt
husbyggnads- och väg- och vattenbyggnadsfacken skulle minskas från sex till fyra
veckotimmarx) och helt bortfalla i andra fack. Då, på sätt av vad ovan nämnts framgår,
andra läraren i byggnadslära måste bestrida ej blott den ökade undervisningen i
byggnadslära med ritning i den lägre avdelningen, utan även den nu nämnda undervisningen
i allmän byggnadslära inom högre avdelningens första och andra årskurser,
syntes fullgiltiga skäl föreligga för befattningens förändring till ett lektorat i byggnadslära
med ritning.
Vidare föreslå de sakkunniga inrättandet av ett lektorat i elektroteknik med
övningar. Detta motiveras därmed, att undervisningen däri skulle komma att betydligt
utvidgas, i det att de sakkunniga föreslagit, att den inom den lägre avdelningen ökas
från fem veckotimmar under ett läsår till respektive tre och sex veckotimmar under höstoch
vårterminen i andra samt till nio veckotimmar under höstterminen i tredje årskursen,
varjämte undervisning däri införts i elektrotekniska facket i högre avdelningens
andra årskurs med icke mindre än åtta veckotimmar. Då professorn i ämnet icke kan
medhinna sistnämnda undervisning, utan denna måste bestridas av den föreslague lektorn,
är det tydligt, att han erhåller full undervisningsskyldighet.
Även i det fjärde inom den lägre avdelningen förekommande fackämnet skeppsbyggeri
synes i stället för den nuvarande lärarbefattningen i ämnet ett lektorat böra
upprättas, och kunna därmed lämpligen förenas ämnena elementarmekanik och linjarrituing.
Lektorn i dessa tre ämnen skulle enligt den av de sakkunniga uppgjorda undervisningsplanen
bestrida all undervisning i den lägre avdelningen i nämnda ämnen
ävensom undervisningen i linjarritning i högre avdelningens första årskurs samt sex
veckotimmars undervisning i skeppsbyggeri i denna avdelnings andra årskurs, således en
mycket omfattande undervisningsskyldighet. De sakkunniga föreslå, att befattningen
benämnes lektorat i elementarmekanik, skeppsbyggeri och linjarritning.
De sakkunniga anmärka i detta sammanhang, att genom benämningarna å professurer
och lektorat undervisningen icke bör anses i detalj fastslagen, utau att jämkningar
i ämnesfördelningen mellan lärarna bör kunna av styrelsen beslutas, då sådant
för undervisningens ändamålsenliga bestridande kan visa sig önskvärt eller nödvändigt.
Stöd för en sådan uppfattning kunde hämtas av följande yttrande av chefen för ecklesiastikdepartementet
i propositionen nr 124 år 1911, i vad angår tekniska högskolan:
x) I de sakkunnigas ovan intagna sammanställning (sid. 22) angives för andra årskursen
ämnet vara: allmän byggnadslära med ritning.
44
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 144.
»Då omständigheterna kunna föranleda behov av jämkningar i den nu för varje
professur föreslagna ämnesomfattningen, synes mig lämpligast att icke i staten så att
säga fastslå de till varje sådan befattning hörande läroämnen, utan att, såsom förhållandet
är i universitetens stater, allenast angiva antalet professorer och att uti en i staten
införd anmärkning upptaga ämnesomfattningen för varje professor.»
Avlöningen till lektorerna vid institutet bör enligt de sakkunnigas mening fastställas
till enahanda belopp som vid elementarläroverken, eller till 4,000 kronor, därav
2,600 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, jämte fyra ålderstillägg d
500 kronor efter respektive 5, 10, 15 och 20 års tjänstgöring. Då enligt de sakkunnigas
förslag de å ordinarie stat upptagna lärarbefattningarna i matematik och skeppsbyggeri
skola förändras till lektorat, böra innehavarna av nämnda befattningar i fråga
om rätten att såsom lektorer åtnjuta ålderstillägg få tillgodoräkna sig den tid, de
varit J befattningarna anställda vid institutet. Enahanda rätt att tillgodoräkna sig
föregående tjänstgöring torde böra tillkomma den lärare, som bestritt undervisningen
i mekanisk teknologi samt delvis även i maskinlära och maskinelement. Han har sedan
år 1899 på förordnande upprätthållit denna undervisning mot arvode, som från
och med år 1901 utgått med 2,900 kronor om året, och han skulle komma att fortsätta
med denna undervisning såsom innehavare av det föreslagna lektoratet i maskinlära
med ritning samt mekanisk teknologi. Den omständigheten att befattningen, till
följd av att frågan om anstaltens omorganisation varit svävande, ej varit upptagen å
ordinarie stat synes ej böra föranleda, att han icke får räkna sig föregående tiänstgöring
till godo.
Läraren i
verkstadsarbete.
Läraren i frihandsteckning.
Av de i den nuvarande staten upptagna lärarna återstå, frånsett biträdet
för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet, fyra att
omförmäla. Två av dem, lärarna i modellering och geodesi, beröras i fråga
om sin undervisningsskyldighet ej av de sakkunnigas förslag. De böra
under benämning »speciallärare» bibehållas vid oförändrad avlöning, respektive
1,100 kronor och 2,500 kronor. De två andra äro lärarna i verkstadsarbete
och i frihandsteckning. I avseende å dem yttra de sakkunniga:
För närvarande finnes vid institutet under benämning »verkmästare» anställd en
ingenjör såsom lärare i verkstadsarbete med avlöning av 3,000 kronor och två ålderstillägg
å 500 kronor, varjämte han såsom tillfällig löneförbättring uppbär 500 kronor
om aret. Styrelsen har i sin ofta nämnda skrivelse den 25 september 1912 föreslagit
höjning av grundlönen till 4,000 kronor, i samband varmed den tillfälliga löneförbättringen
skulle bortfalla. Med hänsyn till såväl vikten av att å denna befattning hava
en erfaren och dugande person som ock undervisningens omfång och det stora elevantalet
anse de sakkunniga, att han i avlöningshänseende bör likställas med lektorerna.
Då hans ställning och åliggande ingalunda motsvarar vad man i allmänhet avser med
benämningen verkmästare, hemställes, att denna i staten utbytes mot benämningen
verkstadsingenjör.
Även för läraren i frihandsteckning har styrelsen i berörda skrivelse föreslagit
löneförhöjning. Hans avlöning är fastställd till 2,200 kronor med ett ålderstillägg
å 500 kronor, varjämte han såsom tillfällig löneförbättring åtnjuter 650 kronor. Styrelsen
föreslog avlöningens bestämmande till 3,500 kronor, därav 2,300 kronor lön och
1,200 kronor tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg å 500 kronor. De sak
-
45
Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 144.
kunniga biträda detta styrelsens förslag och vilja särskilt anmärka, alt ehuru undervisningen
i frihandsteckning kommer att i den lägre avdelningen minskas till följd därav,
att undervisning däri icke vidare skall förekomma i tredje årskursen, läraren i frihandsteckning
dock fortfarande kommer att erhålla full undervisniugsskyldighet. Till
följd av det stora elevantalet måste nämligen årskurserna uppdelas i grupper, varförutom
läraren i frihandsteckning även bör bestrida undervisning i ornamentsritning i
högre avdelningens andra årskurs.
1 Chalmerska läroanstaltens stat äro för närvarande upptagna arvoden
åt två tjänstemän, sekreteraren och bibliotekarien. I fråga om dessa befattningar
föreslå de sakkunniga eu omreglering och anföra härom:
Bibliotekariens avlöning på stat är för närvarande ett arvode av 500 kronor,
men styrelsen har nödgats att av terminsavgifterna lämna honom i lönetillägg ett
arvode av 500 kronor om året, för att biblioteket skulle kunna under tio timmar i
veckan öppethållas såväl för allmänheten som för eleverna. Redan 1906 års kommitté
föreslog en avlöning åt bibliotekarien av 1,500 kronor, och dennes tjäustgöring är, i
betraktande av bokförrådets storlek och nödvändigheten för honom att närvara under
hela den tid, biblioteket är öppet, så betungande, att man ej kan erhålla kompetent
innehavare av platsen mot lägre arvode. Genom den under år 1912 fullbordade
tillbyggnaden av institutets huvudbyggnad har bokförrådet fått väsentligt förbättrad
lokal och särskilt läsrum kunnat anordnas. Då det är av vikt, att biblioteket må
kunna hållas öppet liera timmar dagligen icke allenast för utlåning utan även för
läsning på stället, böra bibliotekariens löneförmåner regleras.
Detsamma gäller även sekreterarens avlöningsförhållanden. I nu giillande stat
är för honom upptaget allenast ett arvode av 500 krouor, men sedan åtskilliga år
tillbaka har styrelsen på grund av elevantalets stora tillväxt och därmed följande betydande
ökning i expeditionsgöromålens storlek funnit nödigt att till sekreterarplatsens
innehavare av terminsavgifter anvisa tilläggsanslag för biträde vid expeditionen, särskilt
för mottagande av sjukanmälningar, förandet av räkenskaperna och utskrivandet
av betyg, vilket allt tidigare utförts av föreståndaren ensam. För närvarande utgår
detta tilläggsarvode med 1,000 kronor, så att sekreteraren inalles uppbär ett arvode
av 1,500 kronor. 1906 års kommitté ansåg, att med den omfattning, läroanstalten
fått, åtskilliga åligganden av kameral och ekonomisk innebörd, som dittills tillkommit
föreståndaren, ej lämpligen borde skötas av honom och att ändring särskilt måste
härutinnan vidtagas, om rektoratet skulle förvaltas på kortare förordnande. Kommittén
föreslog därför, att sekreterarbefattningen skulle utvidgas till sådant omfång, att
dess innehavare kunde — utöver de egentliga protokolls- och expeditionsgöromålen —
övertaga den närmaste tillsynen av läroanstaltens fasta och lösa egendom, biträda vid
löners, arvodens och andra utgifters utbetalande och räkenskapernas uppgörande m. m.,
varjämte nämnda person skulle, därest en av de »övriga lärarna» kunde vinnas såsom
platsens innehavare, kunna biträda föreståndaren även vid en del andra göromål, såsom
mottagande av sjukanmälningar o. d., särskilt för läroanstaltens lägre avdelning.
Kommittén upptog i sitt förslag till lönestat en avlöning av 3,000 kronor åt den
nämnda tjänstemannen under namn av »sekreterare och intendent».
Även de sakkunniga anse nödigt, att en person anställes för de uppdrag, som
enligt 1906 års kommittés förslag skulle tillkomma sekreteraren och intendenten och
vilka för närvarande jämlikt stadgarna åligga föreståndaren. För att alla dessa
Tjänstemän -
Ny vaktmästare,
maskinist och
gårdskarl.
46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
olikartade göromål skola kunna skötas på bästa och mest ekonomiska sätt, erfordras
kontinuitet i ledningen av det hela, och i synnerhet gäller detta i fråga om tillsynen
över byggnaden med ledningar, uppvärmning, belysning m. m. samt över laboratorier,
samlingar o. d. Då emellertid föreståndaren numera tillsättes på förordnande på kortare
tid, kan man ej förutsätta, att han skall kunna i detalj äga nödig erfarenhet
inom dessa områden, varförutom han ej kan medhinna att däråt ägna erforderlig tid,
då han dessutom har att bestrida undervisning samt sköta övriga föreståndaren tillkommande
åligganden.
Särskilt vilja de sakkunniga framhålla, att då Chalmerska institutet efter nu
pågående till- och ombyggnad vuxit ut till en betydande institution med flera dyrbara
byggnader, tillsynen över det stora byggnadskomplexet med däri förvarade samlingar
samt förandet av räkenskaper kommer att kräva så avsevärt ökat arbete, att det synes
önskvärt, att den person, som har dessa och övriga, sekreteraren och intendenten åliggande
bestyr åt sig anförtrodda, helt ägnar sig åt detta uppdrag.
Vid sådant förhållande och då även bibliotekarien bör hava flera timmars daglig
tjänstgöring, anse de sakkunniga lämpligast, att bibliotekarie- och sekreterarbefattningarna,
i stället för att vara anförtrodda åt skilda personer, vilka innehava dem som
bisysslor, sammanslås till en fullt avlönad befattning, som uppföres å ordinarie stat.
Denna befattningshavares arbetsrum kali förläggas så, att han på en gång kan hava
tillsyn över biblioteket och ombesörja expedition, räkenskapsföring o. d. samt finnas
tillgänglig för att biträda föreståndaren i dennes göromål. Det torde böra tillkomma
anstaltens styrelse att meddela närmare bestämmelser angående hans tjänstgöring och
de tider, då han bör finnas tillstädes å arbetsrummet för expeditionsgöromål och
bibliotekets öppethållande.
Vidkommande avlöningen för den nu föreslagna befattningshavaren, som lämpligen
kan benämnas kamrerare och bibliotekarie, föreslå de sakkunniga, att densamma
bestämmes till 5,000 kronor, därav 3,300 kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar.
Såsom ovan nämnts, föreslog 1906 års kommitté, att avlöningarna till bibliotekarien
och sekreteraren skulle bestämmas till respektive 1,500 kronor och 3,000 kronor
eller tillhopa 4,500 kronor. Då göromål en skulle komma att bliva betydligt ökade,
torde den nu föreslagna avlöningen icke kunna anses för hög.
Till den nuvarande personalen vid Chalmerska läroanstalten höra
enligt staten vidare en förste vaktmästare och tre vaktmästare. I avseende
å behovet av vaktbetj aning vid anstalten samt reglering av dess avlöningsförhållanden
yttra de sakkunniga:
Aven läroanstaltens betjäningsförhållanden kräva en omreglering. Förutom en
förste vaktmästare äro för närvarande på ordinarie stat upptagna tre vaktmästare, varjämte
vid anstalten äro anställda eu maskinist och en gårdskarl. Maskinisten har sin
verksamhet i maskinverkstaden för skötseln av den panna, som alstrar ånga dels till
verkstadens ångmaskin, dels för uppvärmning av en del av läroanstaltens byggnader.
Hans avlöning utgör nu 1,200 kronor, som tagas från anslagen till »verkstaden» och
till »uppvärmning, belysning och diverse utgifter», jämte fri bostad.
Redan 1906 års kommittés förslag till lönestat upptog, förutom en förste vaktmästare,
fyra vaktmästare samt en maskinist och eu gårdskarl, och föreslog kommittén,
att avlöningarna bestämdes, för maskinisten till 1,800 kronor med två ålderstillägg å
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144. 47
200 kronor efter 5 och 10 års tjänstgöring samt för gårdskarlen till 900 kronor, med
två ålderstillägg å 100 kronor efter 5 och 10 år, jämte fri bostad.
Den fjärde vaktmästaren är avsedd att tjänstgöra vid det under år 1913 inrättade
nya maskinlaboratoriet, och i sitt förslag till stat för detta år hemställde styrelsen,
att denna vaktmästarbefattning skulle upptagas i institutets lönestat, enär det
ansågs önskligt, att den laboratorietjänare, som skulle hava den närmaste vården av
maskinerna m. m., redan under inredningsarbetet vore tillstädes och kunde deltaga i
uppsättningen. Denna framställning blev dock icke bifallen. Då maskinlaboratoriet numera
är färdigt, kan med anställande av denne vaktmästare icke längre anstå, varför
de sakkunniga föreslå, att i lönestaten upptages ytterligare en vaktmästare med samma
avlöning som de förutvarande eller 1,050 kronor jämte två ålderstillägg å 100
kronor vartdera.
Likaså hemställa de sakkunniga, att, i enlighet med 1906 års kommittés förslag,
å ordinarie stat anställas dels en maskinist med eu avlöning av 1,800 kronor, med
två ålderstillägg å 200 kronor, jämte fri bostad, dels en gårdskarl med avlöning av
900 kronor och två ålderstillägg å 100 kronor samt fri bostad.
Vidare yttra de sakkunniga beträffande anslag för vissa materiella
behov:
I den för institutet gällande utgiftsstaten äro upptagna anslag till bibliotek,
samlingar och laboratorium med 9,000 kronor samt till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter med 12,000 kronor. Dessa anslag hava under liera år visat sig otillräckliga.
Utgifterna för bibliotek, samlingar och laboratorium hava under åren 1911
och 1912 uppgått till ungefär respektive 11,000 och 10,000 kronor och utgifterna under
samma år för uppvärmning, belysning och diverse utgifter till respektive 16,950
kronor och 20,927 kronor samt komma med säkerhet att under år 1913 uppgå till
högre belopp än år 1912.
Till täckande av de anslagen överskjutande utgifterna hava under föregående
år måst användas terminsavgifter och räntor å institutets donationsmedel. År 1912
hemställde i anledning härav styrelsen, att anslagen måtte upptagas till de belopp,
vartill de redan av 1906 års kommitté föreslagits, eller respektive 15,000 kronor och
18,000 kronor. Som höjningen av anslagen ansågs tills vidare och till dess det faktiska
behovet blev känt böra uppföras allenast å extra stat, blev framställningen emellertid
endast på det sätt bifallen, att på extra stat för år 1914 anvisades dels til! förstärkning
av det i läroanstaltens stat upptagna anslaget å 9,000 kronor för bibliötek, samlingar
och laboratorium ett belopp av 6,000 kronor, dels till förstärkning av anslaget
å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett belopp av 6,000
kronor.
Ovannämnda utgiftssiffror angiva ju tydligt, att de nuvarande ordinarie anslagen
för ifrågavarande ändamål äro otillräckliga. För undervisningen är det givetvis till
gagn, att utgifterna för bibliotek, samlingar och laboratorier ej hållas inom för snäva
gränser. Till följd av anslagets knapphet har under föregående år måst anstå med
inköp, som skulle varit önskvärda. Härförutom är att märka, att sedan såväl det
elektrotekniska som maskinlaboratoriet blivit färdiga och tagits i användning, ytterligare
ganska avsevärda årliga utgifter av beskaffenhet att böra bestridas av detta anslag
tillkomma. Det synes därför icke lida något tvivel, att ett anslag av minst 15,000
kronor blir under år 1915 nödvändigt för dessa ändamål.
Anslag till
bibliotek m.m.
samt till uppvärmning
m. m.
48
Organisationens
genomförande.
Avgivna
yttranden.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Det förut föreslagna anslaget för uppvärmning, belysning och diverse utgifter
kommer, sedan alla nybyggnaderna blivit färdiga, påtagligen icke att förslå för ändamålet,
men under förutsättning att såsom hittills terminsavgifter och donationsräntor
få användas för detta ändamål, behöver anslaget ej sättas högre än till 18,000 kronor.
De sakkunniga föreslå alltså, att de ordinarie anslagen för ifrågavarande ändamål upptagas
till förut föreslagua belopp, 15,000 kronor och 18,000 kronor.
I de sakkunnigas skrivelse följer härefter en tabell, upptagande de av
de sakkunniga föreslagna nya lärarbefattningarna järnte omfattningen av
deras undervisning, ävensom en tablå, innehållande de sakkunnigas förslag i
fråga om läroanstaltens utgiftsstat, tillika med den nuvarande ordinarie
och extra ordinarie staten i motsvarande delar samt skillnaden. Denna
uppgår till 49,800 kronor.
Slutligen yttra de sakkunniga:
Givetvis kan den nu föreslagna omorganisationen icke i alla avseenden på en
gång genomföras. De sakkunniga hava täckt sig, att därest beslut i överensstämmelse
med förslaget fattas vid 1914 års riksdag, den för lägre avdelningens första och andra
årskurser föreslagna läroplanen skulle vinna tillämpning från och med samma års hösttermin
samt att även i övrigt undervisningen i såväl den lägre som den högre avdelningen
skulle delvis bringas till mera överensstämmelse med den föreslagna; och skulle
den nya läroplanen sedermera så snart ske kunde genomföras i båda avdelningarna.
I vilken ordning detta skall ske torde emellertid böra överlämnas till styrelsens bestämmande.
Från och med höstterminen 1915 borde den nya läroplanen i allt tillämpas för
den lägre avdelningen och alltså dennas kompletteringskurs anordnas första gången
vårterminen 1916. De nya inträdesfordringarna till den högre avdelningen skulle vid
sådant förhållande bliva gällande från och med höstterminen samma år.
Den nya lönestaten synes böra fastställas att lända till efterrättelse från och
med år 1915 utom vad beträffar anslaget för undervisning i historia och geografi, vilket
anslag ej är erforderligt förr än år 1916, enär kompletteringskursen ej skall anordnas
förr än under vårterminen sistnämnda år.
Ur de i ärendet avgivna förutnämnda yttrandena är beträffande nu
förevarande del av ärendet följande att anteckna.
Lärarrådet vid Chalmerska läroanstalten har i sitt första yttrande
vänt sig mot de sakkunnigas förslag i fråga om upprättande av en kamrerar-
och bibliotekariebefattning. Lärarrådet har anfört:
Det är naturligt, att de huvudsakligen ekonomiska göromål, som nu vila på rektor,
icke böra av honom handhavas utan övertagas av annan tjänsteman. Men att, såsom
de sakkunniga föreslå, sammanföra bibliotekariebefattningen med kamerala, ekonomiska
och sekreterargöromål till en ordinarie tjänstebefattning synes lärarrådet vara mindre
välbetänkt, då det icke är för institutet nödvändigt och icke heller ekonomiskt fördelaktigt.
Det förefaller lärarrådet, som om denna föreslagna befattningshavare skulle
komma att förestå institutets hela förvaltning och även bära det närmaste ansvaret
härför, varigenom rektor huvudsakligen blir en pedagogisk chef. Lärarrådet anser dock,
att rektor fortfarande bör hava tillsynen över läroanstaltens såväl fasta som lösa egen
-
49
Kunyl. May.ts Nåd. Proposition Nr 144.
dom och förvaltningen av dess ekonomiska angelägenheter samt granska inkomna
räkningar och av vederbörande tjänsteman uppgjorda avlöningslistor. Lärarrådet hyser
även tvivel om möjligheten av att finna en person, som är väl kvalificerad för så
skilda befattningar, som bibliotekarie- och kamrerarsysslorna äro, och fara ligger i att,
om endera av dessa befattningar blir väl skött, den andra kommer att försummas.
1906 års kommitté, som synes väl hava satt sig in i huru den ekonomiska skötseln av
institutet borde komma att handhavas, sedan de nu pågående byggnadsutvidgningarna
blivit färdiga, har icke heller ifrågasatt annat än att biblioteket framdeles såsom hittills
skulle hava eu man för sig. Att befattningen blir en bisyssla till en lärartjänst torde
icke vara någon olägenhet, blott innehavaren är lämplig och intresserad för densamma.
Och det sätt, varpå biblioteket under deu nuvarande bibliotekarien skötts, torde förtjäna
allt beröm och talar icke för att någon ändring härutinnan bör ske. Behöves
för biblioteket mera arbetskraft, än han kan nedlägga, bör detta ske genom anställandet
av en amanuens, som särskilt bör biträda med katalogiseriugen. Detta biträde
torde icke bliva mindre nödvändigt genom den foreslagne tjänstemannens tillsättande.
Sekreterare har hittills varit en av lärarna, och den direkta beröring, denne tjänsteman
har med eleverna, talar för att så fortfarande bör vara förhållandet. De kamerala
och ekonomiska göromålen torde emellertid kräva en ny befattning, som ju, om
härför särskilt lämplig person kan erhållas, bör kunna få förenas med sekreterarbefattningen
men som ock kunde vara eu bisyssla till någon tjänsteman vid annat verk,
då befattningen icke torde kräva mer äu några timmars regelbunden expedition i
veckan för in- och utbetalningar, och bokföringen kan ske när som helst på lediga
stunder. Denna kamrerarbefattning torde böra tilläggas ett arvode av 1,500 kronor.
Då de kamrerargöromål, som sekreteraren nu sköter, komma att övertagas av kamreraren,
torde sekreterararvodet kunna bibehållas vid 1,500 kronor. Dessa arvoden äro
föreslagna med tanke på att såväl kamreraren som sekreteraren få, såsom nu äger rum,
använda biträde för siffergranskning och renskrivning, vilket för övrigt torde bliva
lika nödvändigt för den av de sakkunniga foreslagne befattningshavaren.
Lärarrådet får därför föreslå, att i stället för den föreslagna avlöningen till »kamreraren
och bibliotekarien», 5,000 kronor, måtte i staten upptagas
en sekreterare, arvode ................................. 1,500 kronor
en bibliotekarie, » 1,500 »
en kamrerare, » 1,500 »
Åven styrelsen för Chalmerska läroanstalten har i sin skrivelse den
20 januari 1914 uttalat sig mot de sakkunnigas förslag i nyss berörda
hänseende. Styrelsen anser för sin del, att ett belopp av 4,500 kronor
bör ställas till styrelsens förfogande med rätt för styrelsen att, på sätt
styrelsen finner lämpligast, fördela beloppet till arvoden åt sekreterare,
bibliotekarie och kamrerare. — En av styrelsens medlemmar, professorn
Grauers, vilken varit en bland de sakkunniga, åberopade de sakkunnigas
förslag.
Lärarrådet har vidare yttrat:
Såväl 1906 års kommitté som 1910 års sakkunniga föreslogo, att i utgiftsstaten
upptoges ett belopp av 1,000 kronor till resestipendier åt lärare. Då det, efter vad
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 101 käft. (Nr 144.) 7
50
Kutig! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
lärarrådet erfarit, endast är av förbiseende, som de sakkunniga icke nu medtagit detta
anslag, och då ett dylikt anslag är för lärarnas fortsatta utbildning av stort behov,
får lärarrådet föreslå, att till resestipendier åt lärare i staten upptages ett belopp av
1,000 kronor.
De sakkunniga hava framhållit, att de tre lärarna i matematik, skeppsbyggeri
och mekanisk teknologi in. m. böra i fråga om rätten att såsom lektorer åtnjuta
ålderstillägg få tillgodoräkna sig den tid, de varit i befattningarna anställda vid läroanstalten.
Lärarrådet, som anser billigheten fordra detta, icke allenast för de tre nämnda
lärarna utan även för läraren i frihandsteckning och verkstadsingenjören, ehuru de
icke skola tillhöra lektorernas klass, vill uttala önskvärdheten av att denna rätt bestämt
framhålles vid lönestatens fastställande. Ävenså anser lärarrådet, att lektorerna böra
tillsättas genom fullmakt.
De sakkunniga hava icke berört anslaget till assistenter. Att sådana bliva behövliga
i större omfattning än nu är fallet torde dock vara tydligt. Det erforderliga
anslaget kan dock icke på förhand beräknas, då detta dels är beroende av antalet
assistenter, vilket åter beror på elevantalet, och dels på avlöningen, som bör avpassas
etter kompetens. Under förutsättning att terminsavgifterna få användas till detta ändamål,
torde dock tills vidare det i nuvarande staten upptagna anslaget räcka till.
Styrelsen, som i dessa delar ej särskilt uttalat sig, har vid sin skrivelse
fogat en av Grauers uppgjord promemoria rörande utgiftsstat för
läroanstalten under övergångsåret 1915. Grauers anför härutinnan:
Enligt de sakkunnigas förslag skulle kompletteringskursen anordnas första gången
år 1916. Det för bestridande av undervisningen i historia och geografi föreslagna
anslaget torde därför kunna utgå ur 1915 års stat.
Om under vårterminen 1915 ingen ändring skulle företagas med avseende på
undervisningen i svenska och tyska språken i lägre avdelningens tredje årskurs, skulle
av det av de sakkunniga föreslagna anslaget för bestridande av undervisningen i dessa
ämneu, 4,200 kronor, endast vara behövligt !§ . 4,200 d. v. s. 1,890 kronor, och då
förut för ändamålet finnes ett anslag å 750 kronor för termin, skulle således för år
1915 ökningen uppgå till 1,140 kronor.
Med tanke på förestående omorganisation har styrelsen tillsatt lärarbefättningen
i byggnadslära intill den 1 september 1915. Det föreslagna lektoratet i byggnadslära
med ritning torde sålunda ej böra upprättas före nämnda tidpunkt.
Lärarkollegiet vid tekniska högskolan, med vilket högskolans styrelse
instämt, har uttalat, att den föreslagna förändringen av professurerna i
matematik och beskrivande geometri samt mekanik och matematik till
professurer i enbart matematik och enbart mekanik skulle lända till undervisningens
fromma. Angående ämnesområdena för de två tillämnade nya
professurerna samt en speciallärarbefattning har kollegiet anfört:
I fråga om den föreslagna nya professuren i »beskrivande geometri och matematik»
anser kollegiet, att de skål, de sakkunniga anföra mot den nuvarande professuren
»matematik och beskrivande geometri», nämligen »att då ämnet beskrivande geometri
icke förekommer vid universiteten, det vid förefallande ledighet i ifrågavarande pro
-
51
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
fessur kan inträffa, att till densamma ej kan antagas en i matematik framstående
universitetslärare på den grund, att lian ej tillika behärskar ämnet beskrivande geometri»,
även kunna anföras emot denna nya professur; kollegiet är av den meningen,
att det kommer att möta svårigheter att få en befattning med dylik ämneskombination
på ett tillfredsställande sätt besatt och att det därför vore fördelaktigare att fördela
dessa ämnen på två lärarbefattningar.
I fråga om den föreslagna professuren i oorganisk kemi samt mineralogi och
geologi anser kollegiet på de grunder, som professor P. J. Holmquist anfört till kollegiets
protokoll den 4 februari 1914, att ämnesomfattningen för denna professur är
olämplig. Eu lämpligare lösning synes det kollegiet vara, att det anslag, som begäres
till en speciallärarbefattning i elektrokemi, användes till upprättandet av en speciallärarbefattning
i mineralogi och geologi samt att i stället ämnet elektrokemi ingår i
den nya professuren, så att denna kommer att omfatta oorganisk kemi och elektrokemi,
vilka utgöra huvudämnen inom den kemiska fackskolan.
Det av kollegiet åsyftade yttrandet av professor Holmquist är av denna
lydelse:
Beträffande den av Chalmerska institutet gjorda hemställan, att en professur i
oorganisk kemi och mineralogi med geologi skulle upprättas, vill jag framhålla, att en
dylik ämneskombination för en professur är synnerligen olämplig. Då nämligen till
följd av de båda ämnenas olikartade innehåll och omfattning det svårligen kan tänkas,
att professorskompetens på en gång i båda dessa ämnen nu för tiden av någon skulle
kunna presteras, bleve följden den, att ettdera ämnet — eller möjligen båda — skulle
komma att bliva på ett bristfälligt och allt annat än högskolemässigt sätt tillgodosett.
En dylik sammankoppling av dessa ämnen finnes ej heller vid någon annan nutida
högskola. Med hänsyn till den betydelse, kännedomen om vårt lands geologiska
bildningar, dess berggrund och lösa jordlager har för eleverna i väg- och vattenbyggnadsfacket
liksom ock mineralogien för eleverna i den kemisk-tekniska fackskolan, är
det av vikt, att undervisningen i dessa ämnen anförtros åt en person, som är verkligt
förtrogen med dem.
Gent emot vad sålunda från tekniska högskolans sida anförts anmärker
lärarrådet vid Chalmerska läroanstalten i sitt senare yttrande:
Lärarrådet ansåge sig böra påpeka, att innehavaren av den nuvarande professuren
i matematik och beskrivande geometri vore huvudlärare i matematik och att det av
skäl, som de sakkunniga anfört, ej borde föreskrivas, att han skulle behärska ämnet
beskrivande geometri. I den föreslagna professuren i beskrivande geometri och matematik
vore däremot det förstnämnda ämnet huvudämne, under det att ämnet matematik
endast omfattade den mindre kurs, som elever inom kemiska fackskolan hade
att inhämta, och man hade allt skäl att antaga, att en person, som sär hult utbildat
sig i studiet av beskrivande geometri, även skulle så behärska matematiken, att han
kunde anses fullt kompetent att meddela den undervisning i matematik, som för dessa
elever vore avsedd. Det syntes vara tillräckligt att erinra, att det numera ingalunda
vore ovanligt, att personer efter genomgången teknisk högskolekurs genom fortsatta
studier vid universitet vidare utbildade sig i de matematiska disciplinerna, vadan det
ej borde vara svårt att få en befattning med den föreslagna ämneskombinationen
på tillfredsställande sätt besatt. Helt annorlunda ställde sig saken, såsom de sakkun
-
Departe
mentschefen.
Ändrad ämnesomfattning
för två hittillsvarande
professurer.
Två
nya professurer.
52 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
niga framhållit, om professuren skulle omfatta matematik såsom huvudämne, i vilket
fall svårigheter att få den tillfredsställande besatt säkerligen ofta skulle uppstå.
I fråga om den föreslagna professuren i oorganisk kemi samt mineralogi och
geologi ville lärarrådet anföra, att ämnet oorganisk kemi vore det största och ensamt
för sig motiverade en huvudlärarbefattning. Ämnet mineralogi och geologi intoge vid
Chalmerska institutet, som saknade fackskola för bergsvetenskap, ett så underordnat
rum, att det på schemat blott upptoge två veckotimmar under ett läsår, och till följd
härav måste undervisningen i detsamma vara av elementär art. I betraktande härav
och med avseende a den nära släktskapen mellan en del av ifrågavarande ämne och
ämnet kemi, vore det säkerligen icke förenat med någon svårighet att besätta platsen
med person, som på en gång vore fullt kompetent för professur i oorganisk kemi samt
ådagalagt tillräcklig skicklighet i ämnet mineralogi och geologi för att väl kunna
sköta den undervisning däruti, som vid institutet kunde förekomma. Vidare ville lärarrådet
framhålla, att då samtliga elever i högre avdelningens första årskurs deltoge i
kemiska laborationer, professorns i oorganisk kemi tid bleve så hårt belastad, att man
icke gärna kunde för honom utbyta de två timmarnas undervisning i mineralogi och
geologi mot fem1) timmar i elektrokemi. Det senare ämnet vore dessutom vid institutet
av vida större betydelse; det vore, som högskolans lärarkollegium framhölle, ett
huvudämne inom den kemiska fackskolan, och det vore därför av största vikt, att
undervisningen däri sköttes av på området väl kvalificerad lärare.
I sin skrivelse den 2 maj 1914 har Chalmerska läroanstaltens styrelse
förklarat sig i huvudsak instämma i vad lärarrådet i nyss omförmälda
avseenden anfört.
Då jag i allt väsentligt anslutit mig till de sakkunnigas förslag i avseende
å själva organisationen av Chalmerska läroanstalten, införandet av
nya läroämnen m. m., och deras förslag till ändringar i staten nära sammanhänger
med omorganisationsplanen i övrigt, är jag ock beredd att
lämna sistnämnda förslag mitt understöd. Jag vill sålunda för min del
medverka dels till förändring av några bland de nuvarande befattningarna
med särskilt syfte att bereda en fastare ställning åt deras blivande
innehavare, dels till inrättande av vissa nya tjänster, dels ock till
beredande av nödiga medel för att möta de ökade materiella behoven.
Emellertid har jag ej i allo kunnat ansluta mig till de sakkunnigas förslag,
såsom kommer att framgå av den detaljgranskning därav, jag nu
skall företaga.
Mot förändring av de nuvarande professurerna i matematik och beskrivande
geometri samt i mekanik och matematik till professurer enbart
i matematik och i mekanik har jag på grund av de skäl, som anförts till
stöd härför, funnit mig ej böra göra någon erinran, och hinder möter ej
för dessa förändringars vidtagande. Med nämnda förändringar samman
b
Enligt tabellen sid. 23 fyra timmar.
53
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
hänger inrättandet av en ny professur inom den matematiska ämnesgruppen.
I fråga om det föreslagna ämnesområdet för densamma, beskrivande
geometri och matematik, hava vid tekniska högskolan gjorts anmärkningar,
vilka föranlett vederbörande vid högskolan att ifrågasätta, att i stället för
denna professur två lärarbefattningar skulle inrättas. Anmärkningarna
äro i och för sig förtjänta av beaktande, men med hänsyn till vad sedermera
i denna fråga anförts av Chalmerska läroanstaltens lärarråd vill jag
tillstyrka, att professuren inrättas, dock under förändrad benämning av
professur i beskrivande geometri med matematik. Detta för att beteckna
det avsedda inbördes förhållandet mellan de båda ämnena.
Aven beträffande den andra till nyinrättande föreslagna professuren
hava från tekniska högskolans sida framställts erinringar, som bemötts av
Chalmerska läroanstaltens lärarråd. Efter övervägande av vad å båda
sidor anförts anser jag mig kunna biträda de sakkunnigas förslag om professurens
upprättande, men av liknande skäl, som angivits i fråga om den
förstnämnda professuren, vill jag hemställa, att den nu ifrågavarande lärarbefattningen
må benämnas professur i oorganisk kemi jämte mineralogi och
geologi.
Löneförmånerna vid de båda nya professurerna böra givetvis vara
desamma som vid de hittillsvarande, och ålderstilläggen komma, liksom
vid dem, att utgå ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.
Benämningen speciallärare torde böra komma till användning för de
lärare vid Chalmerska läroanstalten, som av de sakkunniga föreslagits till
denna benämning eller i övrigt kunna anses motsvara dylika lärare vid
tekniska högskolan. Dessa befattningar böra tillsättas på förordnande och
avlönas med arvoden. I stället för arvoden till lärare i svenska och tyska
språken samt historia och geografi torde böra i staten uppföras särskilda
anslag till undervisning i dessa ämnen.
Efterföljande översikt upptager sistnämnda ämnen samt dem, som
skulle bliva föremål för speciallärares undervisning, antalet undervisningstimmar
för vecka under höstterminen och under vårterminen samt storleken
av de tillämnade anslagen.
Speciallärare
m. m.
54
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 144.
Ämnen.
Undervisnii
vec
h.-t.
igs timmar i
tan.
v.-t.
Anslag.
Kronor.
Vattenbyggnadslära ..................................................
8
8
3,000
Modellering ..............................................................
8
8
1,100
Elektrokemi ..............................................................
4
4
2.000
Geodesi........................................................................
4
6
2,500
Betongkonstruktioner ...............................................
3
3
900
Byggnadsbygien .........................................................
—
3
500
Stadsan lägguingslära..................................................
—
2
500
Mekanisk teknologi .................................................
4
4
1,200
Explosionsmotorer ....................................................
—
6
1,500
Engelska språket.........................................................
6
2
1,000
Bokföring ..................................................................
2
2
500
Industriell ekonomi ................................................
6
2
1,600
Svenska språket ........................................................
6
8
1,500
Tyska språket ...........................................................
12
14
2,700
Historia och geografi ...............................................
—
4
500
I denna översikt har jag i stället för den av de sakkunniga använda
ämnesbeteckningen »stadsanläggningskonst» använt den beteckning, som vid
tekniska högskolan förekommer för motsvarande ämne, nämligen »stadsanläggningslära».
Den hittillsvarande läraren i väg- och vattenbyggnadskonst
är upptagen såsom speciallärare i vattenbyggnadslära. Beträffande
specialläraren i geodesi märkes, att han, förutom ovanstående undervisningstimmar,
under 4—5 veckor årligen leder lantmäteriövningar.
De sakkunniga synas mig hava tillfyllest motiverat sina förslag om
nya speciallärnrbefattningars inrättande samt om arvodena till dessa speciallärare
och om höjda arvoden till vissa förutvarande lärare. En jämförelse
med motsvarande arvoden vid tekniska högskolan, i den mån en
sådan låter sig göra, bekräftar min uppfattning, att arvodesbeloppen, som i
särskilda delar överensstämma med vad 1906 års kommitté föreslagit, kunna
anses skäliga. I avseende å anslagsbeloppen för undervisning i svenska
och tyska språken samt historia och geografi har jag ej något att anmärka.
Jag anser mig alltså hava anledning att biträda vad de sakkunniga
i nu berörda hänseenden föreslagit.
Genom byråchefen Ftirsts skrivelse har den synnerligen beaktansvärda
frågan om undervisning angående arbetarskydd m. in. bragts på tal. Trots
trängseln på schemat bör denna fråga ej undanskjutas. I saknad av nödig
utredning anser jag mig emellertid för närvarande blott kunna hänvisa
55
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
till de utvägar för tillfredsställandet av detta undervisningsbehov, som av
läroanstaltens rektor framhållits. Man bör därvid ej försumma att sörja för
möjligheten därav, att fortsatta särskilda föredrag om skyddslagstiftning och
skyddsteknik hållas av kompetent person. Statsanslag därför torde ej nu böra
ifrågasättas. Men bland de ändamål, vartill elevavgifterna skola användas,
torde dessa föreläsningar böra få ett rum. Jag återkommer härtill i det
följande.
De sakkunniga hava föreslagit, att vid Chalmerska läroanstalten skola
upprättas fem lektorsbefattningar. Tre av dem, i matematik, i byggnadslära
med ritning samt i elementarmekanik, skeppsbyggeri och linjarritning,
motsvaras i den nuvarande staten nära av där uppförda andra-lärarbefattningar
i matematik och i byggnadslära samt av eu lärarbefattning
i skeppsbyggeri. I elektroteknik skulle upprättas en ny befattning.
Den femte lektorsbefattningen, i maskinlära med ritning samt mekanisk
teknologi, är visserligen ock ny, men den kan sägas för närvarande
hava en motsvarighet i en lärarbefattning, som, avlönad från ett anslag å
3,500 kronor till bestridande av undervisning i mekanisk teknologi, konstruktion
av enkla maskindelar och elementär mekanik, är avsedd för
undervisning i mekanisk teknologi samt delvis i maskinlära och maskinelement.
Lärarens avlöning har utgjort 2,900 kronor; återstoden av anslaget,
600 kronor, har utgått till undervisning i elementär mekanik.
Såsom både av de sakkunniga och förut upprepade gånger av styrelsen
framhållits, finnas vid Chalmerska läroanstalten några icke till professurerna
hörande lärarbeställningar, vilka på grund av omfattningen av
de ifrågavarande lärarnas verksamhet vid anstalten och vikten av denna
verksamhet för undervisningen därstädes förtjäna att erhålla en fastare
ställning än hittills. Till dessa lärarbefattningar höra ovannämnda andralärarbefattningar
i matematik och i byggnadslära samt lärarbefattningen i
skeppsbyggeri. Det synes varken vara fördelaktigt för anstalten eller rättvist
mot dem, som förordnas att uppehålla de av vederbörande avsedda befattningarna,
att de förbliva i den nuvarande osäkra ställningen. Vad styrelsen
yttrat om dessa lärares ogynnsamma läge torde icke kunna
jävas. Jag anser således, att de omförmälda, nu å stat uppförda tre lärarbefattningar,
vilka höra till den avsedda kategorien av beställningar, böra
göras till ordinarie med avlöning å stat, varmed följer, att befattningarnas
innehavare i händelse av sjukdom få behålla viss del av avlöningen samt
vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension enligt lagen den
11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Samma
ställning, som tillerkännes dessa tre lärarbefattningar, bör tillkomma de
båda nyssomförmälda befattningarna med läroämnena elektroteknik även
-
Frågan om
upprättande
av fem
lektorat.
56
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
som maskinlära med ritning samt mekanisk teknologi. Behövligheten av
dessa befattningar synes vara till fullo ådagalagd, och torde befattningarna
därför böra uppföras å staten.
Det har föreslagits, att de nya eller förändrade tjänsterna skulle benämnas
lektorat och avlönas enligt de lönesatser, som nu gälla för lektorat
vid de allmänna läroverken, alltså 4,000 kronor i begynnelse- och 6,000
kronor i slutavlöning.
Jag har icke av vad som förekommit i ärendet blivit övertygad om att
kompetensfordringar, fullt motsvarande dem, som gälla för lektorat vid de
allmänna läroverken, behöva uppställas för nu ifrågavarande lärarbeställningar,
vilkas innehavare närmast hava till uppgift att svara för undervisning
i den lägre avdelningen.
Ej heller anser jag mig för bedömande av nyss nämnda förslag kunna
hämta ledning från förhållandena vid de tekniska elementarskolorna, vilkas
huvudlärare i fråga om benämning — likasom avlöning — för närvarande
intaga samma ställning som de allmänna läroverkens lektorer. Dels torde
nämligen undervisningen i de tekniska elementarskolorna röra sig på ett
något högre plan än vid den lägre avdelningen av Chalmerska läroanstalten,
dels lärer den omständigheten, att de tekniska elementarskolorna
stå inför en omorganisation, icke tala för att från dem hämta förebilder
i ett eller annat avseende.
I betraktande av nu anförda omständigheter och då tjänsterna i verkligheten
komma att bibehålla den nuvarande karaktären hos andra-lärarbefattningarna,
har jag ej kunnat besluta mig för att tillstyrka deras uppförande
å stat såsom befattningar på samma linje som de allmänna läroverkens
lektorat. Åtminstone tills vidare synas mig dessa befattningar
böra hava namnet andra-lärarbefattningar, och i enlighet härmed torde de
nuvarande lektorslönesatserna icke här böra ifrågakomma.
Men lika med både de sakkunniga och styrelsen anser jag, att avlöningsförmånerna
för den grupp av lärare, som man velat tilldela benämningen
lektorer, böra göras förmånligare än de, som nu tillkomma andra
lärarna. Vid övervägande av frågan om en lämplig lönesats vill jag
erinra därom, att man från farmaceutiska institutet hämtat förebild vid bestämmandet
av avlöningen för professorerna vid Chalmers tekniska läroanstalt
och att vid nämnda institut finnas lärarbefattningar, med vilka nu
ifrågavarande beställningar vid Chalmerska läroanstalten synas kunna i
avlöningshänseende likställas. För dessa befattningar vid institutet, laboratorsbefattningarna,
utgör avlöningen 4,000 kronor, därav 2,400 kronor lön
och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg å 500
kronor vartdera att utgå efter respektive fem och tio års tjänstgöring.
57
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Denna lönesats synes mig lämpligen böra bestämmas för nu ifrågavarande
lärare vid Chalmerska läroanstalten.
Huru den sålunda föreslagna avlöningen uppfyller önskemålet att
innebära en verklig löneförbättring för de fyra lärare, som här närmast
äro på tal, framgår av följande tabell, i vilken hänsyn tagits till nu utgående
tillfällig löneförbättring samt rätt till ålderstillägg enligt såväl gällande
som avsedd ny stat:
Andra-lärarbefattning i
Nuvarande
lägsta av- löning.
Kronor.
N uvarande
högsta av- löning.
Kronor.
Blivande
lägsta av- löning.
Kronor.
Blivande
högsta av- löning.
Kronor.
Matematik ...................................................
3,250
3,750
4,000
5,000
Maskinlära med ritning och mekanisk tek-
nologi .....................................................
2,900
2,900
4,000
5,000
Byggnadslära med ritning ........................
3,500
4,000
4,000
5,000
Elementarmekanik, skeppsbyggeri och
5,000
linjarritning .............................................
3,250
3,750
4,000
Man finner härav, att den blivande lägsta avlöningen överstiger den
nu utgående, i ett fall med 500 kronor, i två fall med 750 kronor samt
i ett fall med 1,100 kronor. I sistnämnda fall är den blivande högsta
avlöningen 2,100 kronor högre än den nuvarande — vilken sammanfaller
med den nuvarande lägsta, som ej är förenad med rätt till ålderstillägg
och ej heller innefattar tillfällig löneförbättring. I två fall är den
blivande högsta avlöningen 1,250 kronor högre än den nuvarande, i ett
fall 1,000 kronor högre.
I detta sammanhang vill jag uttala mig för den av de sakkunniga
vidrörda anordningen att, liksom skett i tekniska högskolans stat, i form
av anmärkningar i staten angiva de ämnesområden, som, enligt vad för
närvarande äger rum och nu avses, skola tillhöra professurer och andralärarbefattningar.
Skulle behov förefinnas av någon mindre rubbning av
ämnesområdena inom samma kategori lärarbefattningar, får det ankomma
på Kungl. Maj:t att, efter framställning av styrelsen, besluta därom.
Närmast har jag nu anledning att behandla frågan om lönereglering
för lärarna i verkstadsarbete och i frihandsteckning. Båda hava av de
sakkunniga på förut omförmälda skäl ansetts böra erhålla ordinarie anställning.
Häri förenar jag mig.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 101 käft. {Nr 144.) 8
58
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Verkstads
ingenjör.
För läraren i verkstadsarbete hava de sakkunniga föreslagit samma
avlöning som för de lärare, vilka de velat uppföra såsom lektorer. Han
åtnjuter för närvarande, med inberäknande av tillfällig löneförbättring, en
avlöning av 3,500 kronor med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500
kronor och kan således nå upp till 4,500 kronor. Jag anser, att i den
nya staten denne lärare under namn av verkstadsingenjör bör uppföras
med enahanda avlöningsförmåner, som jag ifrågasatt för andra lärarna,
alltså med en begynnelselön av 4,000 kronor och en slutlön av 5,000
kronor.
Lärare i fri- Läraren i frihandsteckning åtnjuter för närvarande som begynnelselön
handske*- 2,850 kronor, tillfällig löneförbättring däri inbegripen. Med ålderstillägg
når han upp till 3,350 kronor. De sakkunniga hava föreslagit, att hans
avlöning skulle utgöra 3,500 kronor, därav 2,300 kronor lön och 1,200
kronor tjänstgöringspenningar. Han skulle äga rätt till två ålderstillägg,
vartdera å 500 kronor och sålunda kunna nå en slutlön av 4,500 kronor.
Med hänsyn till denne lärares hittillsvarande avlöning i förhållande
till andra lärarnas och med avseende å omfattningen av hans tjänstgöring
föreslår jag, att han i den nya staten uppföres med en avlöning av 3,000
kronor, därav 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte rätt till två ålderstillägg å 400 kronor vartdera. Hans högsta avlöning
kommer då att bliva 3,800 kronor.
De fem andra lärarna ävensom verkstadsingenjören och läraren i frihandsteckning
torde böra tillsättas av styrelsen medelst fullmakt.
Beträffande några av dessa lärarbefattningar, vilka, på sätt förut angivits,
motsvaras av vissa å stat redan uppförda befattningar, har ifrågasatts,
att dessas innehavare skulle för åtnjutande av ålderstillägg å de
nya befattningarna få tillgodoräkna sig den tid, de varit i de nuvarande
befattningarna anställda vid läroanstalten.
Till grund för de sakkunnigas och lärarrådets framställningar härom
ligger den förutsättningen, att de nuvarande befattningshavarna komma
att bekläda de nya, ordinarie tjänsterna.
De nuvarande lärare, om vilka här är fråga, äro följande:
Läraren i frihandsteckning J. E. Ericson ............... född år 1849, förordnad år 1885
Andra läraren i matematik O. F. Jacobson ............ » » 1858 » > 1893
Läraren i skeppsbyggeri E. F. Linde ..................... » » 1852 » » 1895
Läraren i mekanisk teknologi m. m. C. B. Skarstedt » » 1858 » » 1899
Läraren i verkstadsarbete H. R. Odhquist................. » » 1881 » » 1910
59
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
■Tåg erinrar, att den förutnämnda andradärarbefattningen i elektroteknik
saknar motsvarighet i den nuvarande lärarkåren. Den sjunde av
de tilltänkta nya ordinarie tjänsterna, andra-lärarbefattningen i byggnadslära
med ritning, motsvaras av en andra-lärarbefattning i byggnadslära.
Denna befattning har nu icke tillsatts i eljest vanlig ordning, utan innehavaren,
som för närvarande är förordnad på två år från den 1 september
1913, torde hava ansetts såsom vikarie å ledig befattning.
Jag finner det vara billigt, att ovan uppräknade lärare, därest deras
befattningar komma att på förut angivet sätt förvandlas till ordinarie
tjänster och styrelsen finner dem förtjänta att överflyttas å desamma, icke
genom de nya befattningarnas ledigförklarande till ansökning utsättas för
risken att förlora sina anställningar vid läroanstalten. Det torde därför
böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter hemställan av styrelsen medgiva,
att vederbörande må, utan iakttagande av särskild tillsättningsprocedur,
av styrelsen erhålla fullmakter å ifrågavarande tjänster.
Från vad jag nu föreslagit måste jag likväl göra ett undantag. Fn
av de uppräknade lärarna är född år 1849. Han uppnår således redan
i år den levnadsålder av 65 år, som kommer att i fråga om de nya
tjänsterna vara bestämmande för avgång från tjänsten. Han lärer således
icke böra få övertaga den nya ordinarie tjänsten, men då han varit anställd
vid Chalmerska läroanstalten i nära 30 år, torde särskild framställning
böra avlåtas till riksdagen om utverkande åt honom av lämplig
pension.
Vad angår den ifrågasatta förmånen för vederbörande lärare att vid
övertagande av de nya tjänsterna få för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna
sig förutgående anställning vid anstalten, synes billigheten kräva, att sådan
rätt beredes dem.
Med hänsyn till ej blott nu omförmälda nya ordinarie lärare vid
Chalmerska läroanstalten utan även professorerna därstädes anser jag mig
böra i detta sammanhang påpeka önskvärdheten av en ändring i ovannämnda
lag om civila tjänstinnehavares rätt till pension den 11 oktober
1907. I § 5 g) av nämnda lag, såsom denna paragraf numera lyder,
angivas såsom berättigade till åtnjutande av hel pension vid 65 levnadsoch
25 tjänstår lärare vid universiteten, karolinska institutet, tekniska
högskolan, gymnastiska centralinstitutet, farmaceutiska institutet, tandläkarinstitutet,
veterinärinstitutet m. fl. undervisningsanstalter. Då Chalmerska
läroanstalten icke här uppräknas, ingå dess lärare bland »andra
ämnes- och övningslärare vid statens läroverk», för valka enligt § 5 i) i
nämnda lag rätt till hel pension inträder vid 65 levnads- och 35 tjänstår.
Sekreterare,
bibliotekarie
och
kamrerare.
En fjärde
vaktmästare,
maskinist och
gårdskarl.
60 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Denna deras ofördelaktiga ställning synes böra undergå ändring genom
att Chalmerska läroanstalten upptages bland övriga i § 5 g) omförmälda
undervisningsanstalter.
I fråga om gottgörelse för bestridande av sekreterare bibliotek arieoch
kamrerargöromål ansluter jag mig till styrelsens mening och vill
alltså tillstyrka, att ett belopp av 4,500 kronor uppföres i staten till bestridande
av dessa göromål. Detta innebär en ökning med 3,500 kronor
utöver härför i staten nu avsedda anslag av tillhopa 1,000 kronor samt
med 2,0(>0 kronor, om man tager hänsyn till vad därutöver utgått från
elevavgifterna, 1,500 kronor. Ökningen har sin grund dels i höjda anspråk
på bibliotekets öppethållande, dels i nödvändigheten att från föreståndaren
avlyfta en del åligganden av kameral och ekonomisk natur,
därvid även sekreteraren kunde befrias från vissa dithörande, honom hittills
tillkommande göromål. Läroanstaltens rektor får dock ej i den omfattning,
som de sakkunniga synas tänkt sig, ställas utanför institutets
förvaltning. Härmed torde sammanhänga, att såväl lärarrådet som styrelsen
föreslagit en nedsättning med 500 kronor i det av de sakkunniga
påyrkade anslaget av 5,000 kronor för nu ifrågavarande ändamål.
Det av de sakkunniga påyrkade anställandet av en fjärde vaktmästare
sammanfaller med ett av styrelsen tidigare framställt och år 1913 upprepat
förslag. Frågan härom har blivit undanskjuten, enär denne vaktmästare
ej ansetts vara behövlig, förrän det nya maskinlaboratoriet bleve färdigt.
Det väntas kunna tagas i bruk med ingången av läsåret 1914—1915.
Befattningen bör nu uppföras å läroanstaltens ordinarie stat, och lärer
den nye vaktmästaren böra åtnjuta samma avlöningsförmåner, som tillkomma
förut befintliga vaktmästare.
För närvarande finnes ej å läroanstaltens stat något särskilt anslag
uppfört till avlöning åt maskinist. En sådan har emellertid varit anställd
vid anstalten och avlönats från anslagen till »verkstaden» och »uppvärmning,
belysning och diverse utgifter». De sakkunniga hava redogjort för
hans åligganden och löneförmåner, 1,200 kronor jämte fri bostad, samt
påyrkat, att den kontanta lönen måtte höjas till 1,800 kronor jämte
ålderstillägg och att befattningen måtte uppföras å stat. De hava till
stöd för sitt yrkande åberopat 1906 års kommittés förslag. Kommittén
har dock ej ifrågasatt, att maskinisten skulle utöver sin kontanta lön
(1,800 kronor jämte ålderstillägg) åtnjuta fri bostad. Jag föreslår i överensstämmelse
med avlöningsförhållandena för maskinister vid Uppsala
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 144. 61
universitet och karolinska institutetatt avlöningen för maskinisten vid
Chalmerska läroanstalten bestämmes till 1,500 kronor, därav 900 kronor
lön och 600 kronor tjänstgöringspenningar. Därjämte bör han få rätt
till två ål ders tillägg, vartdera å 100 kronor, efter fem och tio års tjänstgöring.
Därest han erhåller fri bostad och bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, å lönen avdragas ett belopp av 100 kronor.
För en gårdskarl — enligt vad jag inhämtat hittills avlönad från
anslaget till uppvärmning m. m. — torde i enlighet med de sakkunnigas
hemställan böra i staten uppföras ett belopp av 900 kronor, därav 600
kronor lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ålderstillägg
lika med maskinisten. Åtnjuter gårdskarlen fri bostad och bränsle,
bör å; hans lön ske avdrag såsom för maskinisten.
Alderstilläggen för den nye vaktmästaren komma liksom för de nuvarande
att utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda
förslagsanslaget: ålderstillägg. Av samma anslag böra ålderstilläggen till
maskinist och gårdskarl utgå.
Det synes mig vara billigt, att en var av nuvarande maskinist och
gårdskarl vid tillträde till avlöning enligt stat får rätt att för ålderstilllägg
tillgodoräkna sig den tid, han därförinnan i motsvarande befattning
tjänstgjort vid läroanstalten.
På sätt omförmälts, äro å extra stat för år 1914 anvisade två särskilda
anslag å 6,000 kronor vartdera, det ena till förstärkning av det å
Chalmerska läroanstaltens stat nu uppförda ordinarie anslaget å 9,000
kronor till bibliotek, samlingar och laboratorium och det andra till förstärkning
av anstaltens ordinarie anslag å 12,000 kronor till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter.
Jämte det jag i övrigt hänvisar till de av de sakkunniga i avseende
å berörda anslag lämnade uppgifter, vill jag här nämna, det jag från Chalmerska
läroanstalten inhämtat, att det av de sakkunniga angivna beloppet
av utgifterna under år 1912 för bibliotek, samlingar och laboratorium är
för lågt. Det har rätteligen utgjort omkring 16,900 kronor. Tillika har
det meddelats mig, att under år 1913 utgifterna utgjort: för bibliotek,
samlingar och laboratorium något över 11,800 kronor samt för uppvärmning,
belysning och diverse utgifter något över 30,800 kronor.
Jag anser visserligen utrett, att de nuvarande ordinarie anslagen för
ifrågavarande ändamål ej äro tillräckliga. Däremot är det ej lika tydligt,
huru mycket de behöva ökas. Före tillkomsten av de extra anslagen har
1 Vid karolinska institutet tillkommer ortstillägg, 150 kronor.
Anslag till
bibliotek,
samlingar och
laboratorier
samt till uppvärmning,
belysning
och
diverse
utgifter.
62
Resestipen
dier.
Donations
rSntor.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 144.
man å anslaget till bibliotek m. m. åsamkat sig en brist, som enligt uppgift
vid 1913 års slut balanserats med över 6,700 kronor. Anslaget till
uppvärmning m. m. åter har man fyllt ut med tillskott från elevavgifter och
vissa donationsräntor. Av de sakkunnigas yttrande framgår, att även om
det ordinarie anslaget till uppvärmning m. m. höjes med det nu utgående
extra anslagets belopp, tillskott från ovannämnda särskilda medel erfordras,
detta oavsett att anslaget skulle befrias från att bestrida vissa avlöningar.
Vad åter angår anslaget till bibliotek m. m. ser det närmast ut, som om
den tilltänkta ökningen med 6,000 kronor vore något hög. De sakkunniga
hava dock anfört omständigheter, som motsäga ett sådant antagande. Under
alla förhållanden torde det ej för närvarande vara skäl att giva de
nu utgående extra anslagsmedlen ordinarie anslags natur, utan de synas
böra kvarstå å extra stat för år 1915.
A tekniska högskolans ordinarie stat är uppfört ett anslag av 1,800
kronor till stipendier åt lärare för utrikes studieresor, varjämte från och
med år 1912 årligen utgått ett extra anslag å samma belopp, avsett till
stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes studieresor under tiden för
utförande av högskolans nybyggnader.
På sätt lärarrådet, med upptagande av tidigare förslag, tillstyrkt, torde
å Chalmerska läroanstaltens stat böra uppföras ett belopp av 1,000 kronor
till resestipendier åt lärare. För år 1915 torde emellertid erforderliga
medel kunna utgå ur en besparing å anslagen till undervisning i svenska
och tyska språken samt historia och geografi. Jag återkommer strax härtill.
1 det föregående hava omförmälts vissa å stat icke uppförda medel
såsom använda till bestridande av utgifter, vartill vederbörande statsanslag
icke lämnat tillgång. Dessa medel äro dels donationsräntor, över vilka
styrelsen förfogat jämlikt donationsurkundernas föreskrifter, dels ock inträdes-
och terminsavgifter av elever.
Donationsräntorna vid läroanstalten utgå förnämligast till stipendier
och premier men hava ock i någon mån kunnat användas till uppvärmning,
belysning m. in. — synbarligen i sin mån en anledning till att det härför
avsedda statsanslaget ansetts kunna begränsas till ett belopp understigande
det, vartill hithörande utgifter under de sista åren uppgått. Enligt vad
jag inhämtat, kan från donationsräntorna ett årligt belopp av omkring
1,000 kronor under den närmaste tiden påräknas såsom bidrag till kostnaderna
för uppvärmning, belysning m. m.
63
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Vad elevavgifterna angår fick direktionen för Chalmerska slöjdskolan
— den äldre benämningen på läroanstalten — den 1 april 1874 rätt att
upptaga sådana. De tillkommo på den grund, att de i skolans utgiftsstat
anvisade medel för skolrummens belysning, uppvärmning och renhållning
med flera dylika ändamål visat sig otillräckliga. Enligt läroanstaltens nuvarande
stadgar utgör inträdesavgiften för ordinarie elev tio kronor; terminsavgiften
för dylik elev är satt till tio kronor i lägre, trettio kronor i
högre avdelningen.
Styrelsen har att bestämma terminsavgifter för specialelever och extra
elever samt är berättigad att nedsätta avgifterna för obemedlade elever.
De ordinarie elevernas antal kan beräknas till sammanlagt något över
400 i båda avdelningarna. Härtill komma specialelever och extra elever.
Elevavgifterna hava utgjort:
år 1909
» 1910
» 1911
» 1912
» 1913
kronor 16,994
* 16,983
» 16,487
» 16,967
» 16,937
Förutom till amortering och förräntning av vissa tillförene upptagna
byggnadslån hava, enligt vad jag inhämtat, elevavgifterna förnämligast
använts till arvoden åt assistenter samt till bestridande av kostnader för
uppvärmning, belysning, inköp av inventarier m. m. I medeltal hava under
de fem senaste åren härför av elevavgifterna utgått omkring 10,100
kronor, därav omkring 5,450 kronor till assistenter. Såsom förut nämnts,
hava tillika av elevavgifterna utgått årliga tillskott av tillhopa 1,500 kronor
till bibliotekariens och sekreterarens avlöning. Under nyss fullbordade
nybyggnadsarbeten hava år 1912 ur elevavgifterna anvisats medel
till stipendier åt lärare för att utomlands studera planer för elektrotekniska
och maskinlaboratorier.
Frånsett medel till ränta och amortering å byggnadslån synas mig
elevavgifterna hädanefter böra i främsta rummet avses till arvoden åt
assistenter och repetitörer ävensom arbetsbiträden å verkstaden. Till arvoden
åt dylika finnas för närvarande å staten två anslag å tillhopa 13,000
kronor. Med hänsyn till de ökade tillgångar till dessa arvoden, som elevavgifterna
enligt min tanke böra komma att bereda, skulle det kunna
ifrågasättas, att nämnda båda anslag eller ettdera av dem skulle något
minskas. Lärarrådet har emellertid framhållit, att assistenter komma att
Elevavgifter.
64
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144
bliva behövliga i större antal än hittills. Lärarrådet synes även hava
övervägt frågan om att assistentanslaget borde något höjas, men låtit tanken
härpå fara, under förutsättning att terminsavgifterna fortfarande Ange
användas till assistentarvoden. Under sådana förhållanden anser jag mig ej
böra påyrka nedsättning av nyssnämnda i staten uppförda anslag. Frågan om
en möjlig nedsättning av dem bör emellertid upptagas, sedan omorganisationen
blivit fullt genomförd och någon erfarenhet hunnit förvärvas beträffande
läroanstaltens behov av medel till gottgörelse åt assistenter. Under
tiden synes spörsmålet om elevavgifternas användning böra för varje
år av styrelsen underställas Kung! Maj:ts prövning. Sedan nödiga medel
beräknats för räntor och amorteringar samt assistentarvoden, bör det överskott,
som är att vänta, få disponeras för de i det föregående omförmälda
särskilda föreläsningar om arbetarskydd, till ersättning åt skrivbiträde
samt för läroanstaltens materiella behov.
Jag erinrar, att i planen för tekniska högskolans ekonomiska förhållanden,
efter det den nu pågående omgestaltningen genomförts, ingår, att
elevavgifter skola till största delen användas till assistenters avlöning,
delvis ock till samlingar och laborationer. För dylika ändamål användas
för närvarande dessa avgifter vid högskolan.
Jag har i det föregående angivit de förändringar i Chalmerska läroanstaltens
ordinarie stat, som enligt min mening böra vidtagas. Då man
tänkt sig en skyndsam tillämpning av den nya organisationen, kan ock
den tillämnade nya staten så gott som helt och hållet träda i kraft vid
1915 års ingång. Vissa undantag härifrån hava angivits i det föregående.
Anslaget å 500 kronor till undervisning i historia och geografi behöver ej
tagas i anspråk år 1915. Vidare anses de tillämnade anslagen till undervisning
i svenska och tyska språken ej behöva till sina fulla belopp
användas under år 1915, då nämnda undervisning till sin fulla utsträckning
lärer komma att begynna först med höstterminen 1915. Nämnda
tre anslag böra dock uppföras å 1915 års stat. För sagda år uppstår
då eu besparing. Det är ur denna besparing, som jag tänkt mig att man
för år 1915 kan med riksdagens medgivande bestrida utgiften för resestipendier
under nämnda år. Särskilt anslag härtill skulle då ej behövas å
1915 års stat.
Slutligen lärer andra-lärarbefattningen i byggnadslära med ritning
böra tillsättas med tillträde först den 1 september 1915, då den nu tjänstgörande
lärarens förordnande upphör. Ur den besparing å avlöningen,
som under den föregående delen av året uppkommer, bör den tillförordnade
lärarens arvode bestridas.
65
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Från och med år 1915 skulle alltså, med tillämpning av vad jag i
det föregående föreslagit, gälla en så lydande:
Stat för Chalmers tekniska institut.
Löner
Tjänst-
och
gorings-
Summa.
arvoden.
ningar.
Kronor.
Kronor.
Kronor.-
1 professor ...............................................
11 professorer .........................................
Anmärkning: Förestående 12 professorsbe- fattningar omfatta vardera ett av följande ämnes- områden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik;
4) beskrivande geometri med matematik; 5) skepps- byggeri; 6) byggnadslära och ornamentsritning;
7) elektroteknik; 8) kemi och kemisk teknologi;
9) oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi;
10) maskinlära med undervisningsskyldighet fö- reträdesvis i läran om vattenmotorer; 11) maskin- lära med undervisningsskyldighet företrädesvis i
läran om värmemotorer; samt 12) väg- och vat- tenbyggnadslära.
1 andra lärare ............................................
4 andra lärare ............................................
4.400
48,400
2.400
9,600
2,000
22,000
1,600
6,400
6,400
70,400
4,000
16,000
| Efter fem år kan lönen
j höjas med 600 kronor.
[Efter fem år kan lönen
) höjas med 500 kronor och
j efter ytterligare fem år
l likaledes med 500 kronor.
|
[Ffter fem år kan lönen
Anmärkning: Förestående 5 andra-lärarbe- fattningar omfatta vardera ett av följande ämnes- områden : 1) matematik; 2) elementarmekanik,
skeppsbyggeri och linjarritning; 3) byggnadslära
med ritning; 4) elektroteknik; och 5) maskinlära
med ritning samt mekanisk teknologi.
1 verkstadsingenjör...................................
2,400
1,600
4,000
I höjas med 500 kronor
| och efter ytterligare fem år
( likaledes med 500 kronor.
[Efter fem år kan lönen
1 lärare i frihandsteckning ...........................
1,800
1,200
3,000
1 höjas med 400 kronor och
| efter ytterligare fem år
( likaledes med 400 kronor.
1 speciallärare i vattenbyggnadslära, arvode ......
3,000
—
3,000
1 » i modellering, » ......
1,100
—
1,100
1 » i elektrokemi, » ...
2,000
—
2,000
1 » i geodesi, » ......
2,500
—
2,500
1 » i betongkonstruktioner, » ......
900
—
900
1 » i byggnadshygien, » ......
500
—
500
1 » i stadsanläggningslära, » ......
500
—
500
1 » i mekanisk teknologi, » ......
1,200
—
1,200
Transport
—
—
115,500
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 101 höft. (Nr 144).
Ny stat.
9
66
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
Löner
och
arvoden.
Kronor.
Tjänst-
görings-
pen-
ningar.
Kronor.
Summa.
Kronor.
Transport
—
—
115,500
1 speciallärare i explosionemotorer, arvode ......
1,500
—
1,500
1 » i engelska språket, » ......
1,000
—
1,000
1 » i bokföring, '' » ......
500
—
500
1 » i industriell ekonomi, » ......
1,600
—
1,600
Till uppehållande av undervisningen
i svenska språket.................................
1,500
—
1,500
i tyska språket ....................................
2,700
--
2,700
i historia och geografi.........................
500
—
500
Arvode åt en professor såsom institutets rektor
Anmärkning; Därest rektor i sådan egen- skap åtnjuter fri bostad, skall å rektorsarvodet
avdragas 900 kronor årligen.
1,500
1,500
Arvode åt ett biträde för uppehållande av en
del av rektorns undervisningsskyldighet såsom
professor.................................................
2,000
—
2,000
Till bestridande av sekreterar-, bibliotekarie-
och kamrerargöromål ...........................
4,500
—
4,500
1 förste vaktmästare ..................................
900
450
1,350
1 vaktmästare ............................................
700
350
1,050
Efter
fem år kan lönen
3 vaktmästare .......... ................................
2,100
1,050
3,150
höjas
efter
med 100 kronor och
ytterligare fem år
1 maskinist .............................................
900
600
1,500
likaledes med 100 kronor.
1 gårdskarl ............................................
Anmärkning: Därest förste vaktmästaren,
vaktmästare, maskinisten eller gårdskarlen i så- dan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall,
så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas
600
300
900
100 kronor årligen.
Till arvoden åt assistenter och repetitörer.........
11,500
—
11,500
Till gottgörelse åt arbetsbiträden på verkstaden
1,500
—
1,500
Stipendier och premier åt elever.....................
—
—
550
Bibliotek, samlingar och laboratorier ...............
—
—
9,000
Verkstaden ................................................
—
—
2,000
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter ...
—
—
12,000
Summa kronor
—
—
177,300
67
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 144.
Då staten för Chalmers tekniska läroanstalt för närvarande slutar å
ett belopp av 136,900 kronor, innebär vad jag föreslagit en förhöjning stat.
av den nuvarande staten med 40,400 kronor. Denna förhöjning redovisas
på följande sätt:
Kronor
ny professor i beskrivande geometri med matematik
förvandling av en andra-lärarbefattning i allmän kemi till
professur i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi,
ökning .......................................................................................
inrättande av 5 ordinarie andra-lärarbefattningar samtidigt
med att ur staten uteslutas 3 hittillsvarande, med arvoden
avlönade befattningar samt ett anslag till bestridande avundervisning
i mekanisk teknologi m. m., ökning
verkstadsingenjör, ökning
lärare i frihandsteckning, » .....................
speciallärare i vattenbyggnadslära, » .......................................
» » elektrokemi, » ......................................
* » betongkonstruktioner
» » byggnadshygien......................................................
» » stadsan 1 äggn i rlgsl ära ................................................
» » mekanisk teknologi
> » explosionsmotorer
» » engelska språket .........................................................
» » industriell ekonomi
undervisning i svenska och tyska, ökning
» i historia och geografi
till bestridande av sekreterar-, bibliotekarie- och kamrerar
göromäl.
ökning ................................................................................
ny vaktmästare ......................................................................................
maskinist ..................................................................................................
gårdskarl .............................................................................................
Summa kronor
6,400: —
3.900: —
8,500: —
1,000: —
800: —
1,250: —
1,200: —
900: —
500: —
500: —
1,200: —
1,500: —
1,000: —
1,600: —
2,700: —
500: -
3,500: —
1,050: —
1,500: —
900: —
40,400: —
Jämte denna ökning å ordinarie stat skulle a extra stat uppföras tva
belopp å tillhopa 12,000 kronor, avsedda till ökande av två å den ordinarie
staten uppförda anslag till vissa materiella behov. Med inberäknande
därav skulle för år 1915 till Chalmerska institutet begäras anslag,
som med ett belopp av 52,400 kronor överstiga det nu å ordinarie
stat uppförda anslaget. Jag erinrar, att Kungl. Maj:t under punkt
/
Avlönings
villkor.
68 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
201 i senast avgivna statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, föreslagit
xåksdagen att i avbidan på proposition angående omorganisation av Chalmers
tekniska läroanstalt beräkna för ändamålet en ökning i det ordinarie
anslaget till anstalten med 52,000 kronor.
För åtnjutande av de å gällande stat upptagna avlöningsförmånerna
för professor, förste vaktmästare och vaktmästare äro villkor och bestämmelser
godkända av riksdagen och av Kungl. Maj:t utfärdade genom kungörelse
den 9 juni 1911.
På sätt förut i liknande fall ägt rum, torde nu böra meddelas nya
bestämmelser att för framtiden gälla samtliga ordinarie befattningshavare
vid Chalmerska institutet, således även andra lärarna, verkstadsingenjören,
läraren i frihandsteckning, maskinisten och gårdskarlen. För de nuvarande
ordinarie befattningshavarna skulle emellertid fortfarande gälla de genom
kungörelsen den 9 juni 1911 fastställda avlöningsvillkoren.
Med tillämpning av vad jag nu anfört anser jag, att följande villkor
och bestämmelser höra fastställas för åtnjutande av de i den föreslagna
nya staten upptagna avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare
vid Chalmerska institutet, nämligen:
att innehavare av ordinarie befattning vid Chalmerska institutet skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring i institutets organisation
eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,
samt i sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande av den tjänsteställning
och den avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade
föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål:
att med ordinarie befattning vid institutet icke må förenas annan tjänst
å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid institutet ej heller må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller
annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad angår
professor, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,
institutets styrelse uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras endast för den
tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller
69
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 144.
därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit befriad
från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit befattningen, där ej, vad
arvode beträffar, annorlunda varder av Kungl. Maj:t bestämt;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller fullgörande av särskilda uppdrag
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver
sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att, därest förhöjning av lön efter viss tids fortsatt innehavande av
befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för första
förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren
under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för
att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på
grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt
uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
semester eller därmed jämförlig ledighet eller ledighet för fullgörande
av värnplikt, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år, på samma villkor, under iakttagande vad var och en
av omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får
tillträdas förrän vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den
stadgade tjänståldern blivit uppnådd;
att nuvarande innehavare av andra-lärarbefattningen i matematik och
lärarbefattningen i skeppsbyggeri, av en lärarbefattning med undervisningsskyldighet
i mekanisk teknologi m. m., av lärarbefattningen i verkstadsarbete
samt av maskinist- och gårdskarlsbefattningarna, därest de komma
att övertaga motsvarande befattningar å den nya staten, äga att för åtnjutande
av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, de före den nya
statens trädande i kraft innehaft sina nuvarande anställningar;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
70
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 144.
Departe
mentschefens
hemställan.
att en var vaktmästare ävensom maskinisten och gårdskarlen må årligen,
i den mån sådant kan ske utan kostnad för det allmänna och utan
hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar;
att emellertid, där det erfordras för beredande av sådan ledighet,
en var av nyssnämnda befattningshavare skall vara skyldig att, utan
särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen,
jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av ifrågavarande
slag;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen skall utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga om
rätt till pension skall gälla vad i. särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid
tillträdet till befattningen stadgat; samt
att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i
extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr
i sammanhang därmed.
Utöver de nu omförmälda villkoren och bestämmelserna torde, på
sätt i liknande fall plägar ske, böra förklaras, att en var, som med eller
efter 1915 års ingång tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska institutet,
skall vara skyldig att underkasta sig berörda villkor och bestämmelser.
I enlighet med vad jag nu anfört tillstyrker jag, att Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att
dels, med förändrad benämning å Chalmers tekniska
läroanstalt, godkänna den av mig förordade staten
för Chalmers tekniska institut, att tillämpas från och
med år 1915, jämte nyss omförmälda, för åtnjutande
av däri för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner
föreslagna villkor och bestämmelser;
dels föreskriva, att en var, som med eller efter
1915 års ingång tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska
institutet, skall vara skyldig att underkasta sig
berörda villkor och bestämmelser;
dels medgiva, att de i staten upptagna ålderstilläggen
må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;
71
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 144.
dels medgiva, att ur de besparingar, som under
år 1915 uppkomma å anslagen till undervisning i svenska
och tyska språken samt historia och geografi, ett belopp
av högst 1,000 kronor må av Kungl. Maj:t användas till
resestipendier åt lärare vid institutet;
dels för tillämpning av nyssnämnda stat, vars slutsumma
med 40,400 kronor överstiger den nu gällande
statens slutsumma, höja anslaget till de tekniska läroverken,
som vid bifall till vad i statsverkspropositionen
hemställts beträffande tekniska högskolan skulle ökas
med 18,850 kronor, med ytterligare 40,400 kronor, eller
från nuvarande belopp av 721,925 kronor till 781,175
kronor;
dels ock å extra stat för år 1915 anvisa:
till förstärkning av det i institutets stat upptagna
anslaget å 9,000 kronor för bibliotek, samlingar och
laboratorier ett belopp av 6,000 kronor, samt
till förstärkning av det i institutets stat upptagna
anslaget å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning
och diverse utgifter ett belopp av 6,000 kronor,
tillhopa 12,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
på hemställan av statsrådets övriga ledamöter, i
nåder gilla; och skulle proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnar Holmström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.