Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse av två områden å kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

1914-06-06 · 17 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:164, Angående upplåtelse av två områden å kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 164.

1

Nr 164.

Kungi. Maj ds nådiga proposition till riksdagen angående

upplåtelse av två områden å kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag; given Stockholms slott

den 6 juni 1914.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen

medgiva,

dels att det område å kungl. Djurgården, vilket å en av kommissionslantmätaren

Nils Ålilin år 1909 upprättad karta utgöres av ägofigurerna

1, 1 a, 2 och 4 samt den söder om en å kartan med svart färg dragen

linje Å—B belägna delen av ägofiguren 3 och vilket område innehåller

en areal av 18,080 kvadratmeter, ävensom det statens järnvägar tillhöriga

område, som å en likaledes av Ålilin år 1909 upprättad karta begränsas

av linjerna a—b —c—d—e—f—-g—h—i—k—a och innehåller

en areal av G,780 kvadratmeter, må under de villkor, som av Kungl. Maj:t

prövas lämpliga, till Stockholm — Rimbo järnvägsaktiebolag upplåtas, att

av bolaget disponeras, så länge områdena användas för järn vägsändamål;

dels ock att bolaget må berättigas att under de förutsättningar och

villkor, som av föredragande departementschefen förordats, inlösa det

till kungl. Djurgården hörande område, benämnt Söderbrunn, jämte därå

befintliga byggnader, vilket å sistnämnda karta begränsas av linjerna

m—n—0—P—1 och innehåller eu areal av 4,575 kvadratmeter, för att

till statens järnvägar överlämna samma område jämte byggnader såsom

ersättning för ovannämnda område a—b—c—d— e—f— g—h—i—k —a.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kung], nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Oscar von Sydoiv.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 120 käft. (Nr 164.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 6 juni 1914.

N ärvarande:

Hans excellens lierr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Genom resolution den 14 juli 1882 beviljade kungl. Maj:t Stockholm

— Rimbo järnvägsaktiebolag rättighet att anlägga och till allmänt

begagnande mot avgift upplåta järnväg av 0.891 meters spårvidd från

Stockholm till Rimbo. Därjämte medgav Kungl. Maj:t, att bolaget skulle

erhålla upplåtelse för alltid'' av den för järnvägens anläggning behövliga,

kronan tillhöriga jord utan annan kostnad än att, vad anginge, bland

annat, all jord å Djurgården, ersättning därför skulle lämnas i enlighet

med bestämmelserna i förordningen den 14 april 1866 angående jords

eller lägenhets avstående för allmänt behov.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom resolution den 10 juli 1884 förordnat,

att ändstationen för bolagets järnväg vid Stockholm, vilken

station skulle benämnas Stockholms östra station, skulle av bolaget anläggas

intill Stora Ingemarshofs ägor och en i resolutionen närmare

angiven esplanad eller gränsgata mot Djurgården (den nuvarande Valhallavägen).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 164.

3

Sedan Stockholms östra station i enlighet med de i sistberörda resolution

givna bestämmelser blivit anlagd och den 21 december 1885

öppnats för allmän trafik, har dess markområde vid ett par tillfällen

blivit utvidgat. Sålunda tillökades stationen år 1889 med ett område

av omkring 6,960 kvadratmeter, tillhörigt Stockholms stad, därvid dock

i stället till staden avstods ett lika stort, men för järn vägsändamål

mindre väl beläget område. Dessutom har bolaget genom expropriation

från Djurgården förvärvat två områden, det ena år 1893 om 4,379

kvadratmeter och det andra år 1909 om 11,150 kvadratmeter.

Uti eu till Kungl. Maj:t den 1 oktober 1909 ingiven skrift har

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag anhållit, att Kungl. Magt måtte

medgiva bolaget rätt att inlösa och med äganderätt besitta dels de å

Djurgården belägna, å en av kommissionslantmätaren Nils Ahlin år 1909

upprättad karta över markutvidgning för Stockholms östra station — se

bilaga 1 till detta protokoll — med 1, 1 a, 2, 3, 4, 5 och 6 betecknade

ägofigurerna, dels ock den likaledes å Djurgården belägna lägenheten

Söderbrunn, den sistnämnda för utbytande mot visst annat till statens

järnvägar hörande område.

Till stöd för ansökningen har bolaget anfört följande.

Under de senare åren har det visat sig vara förenat med alltjämt

stegrade svårigheter att på ett för allmänheten tillfredsställande sätt

besörja den växande järnvägstrafiken vid ifrågavarande station. Det är

därför att befara, att större trafikrubbningar ofta komma att inträffa,

därest en utvidgning av spårområdet vid stationen ej kommer till stånd.

Bolaget har med anledning härav låtit genom ingenjörsfirman Unander &

Jonsson upprätta ett förslag till successiv utbyggnad av spårsystemet

vid stationen. Utförandet av detta förslag, vilket blivit av distriktschefen

i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet granskat och lämnat

utan anmärkning, förutsätter emellertid förvärvande av vissa markområden,

nämligen ovannämnda ägofigurer 1, 1 a, 2, 3, 4, 5 och 6 om tillhopa

26,981 kvadratmeter, lydande under Djurgårdsförvaltningen, samt ett område

om 6,780 kvadratmeter, å eu likaledes av Åhlin år 1909 över viss markutvidgning

för ifrågavarande station upprättad karta — se bilaga 2 till detta

protokoll — inlagt med grön färg inom linjerna a—b—c—d—e—f—g—h

— i —k—a. Detta sistnämnda område, å vilket enligt det upprättade förslaget

lokomotivstallar och därmed sammanhörande byggnader skulle förläggas,

är emellertid överlåtet till statens järnvägar och, efter vad bolaget

hade sig bekant, avsett till plats för bostäder åt en del personal vid statens

järnvägar. Bolaget har därför icke velat ifrågasätta att komma i besittning

av detta område mot lösen i vanlig ordning utan ansett sig böra

Stockholm—

Rimbo järnvägsaktiebolags

ansökan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

Väg- och

vattenbyggr.

ndsstyreleens

utlåtande.

Skrift från

Stockholm—

Rimbo järnvngsaktiebolag.

såsom vederlag för detsamma erbjuda annan lika god mark, och som sådan

har bolaget funnit ett med bokstäverna 1—m—n—o—p—1 å sistnämnda

karta utmärkt område om 4,575 kvadratmeter, benämnt Söderbrunn, vara

av synnerlig lämplig beskaffenhet. Detta är visserligen till arealen mindre

än det förra, men denna omständighet torde enligt bolagets förmenande

till fullo uppvägas därav, att Söderbrunnsområdet genom sin form och

belägenhet i förhållande till statens järnvägars övriga mark vida bättre

kan tillgodogöras för bebyggande än det andra till statens järnvägar

överlåtna området, vilket är till sina gränser ganska oformligt och ligger

så att säga inklämt inom bolagets ägovälde. Genom nu ifrågasatta utbyte

uppkommer, yttrar bolaget vidare, därjämte den beaktansvärda

fördelen, att statens järnvägar komma i besittning av sammanhängande

mark inom naturliga gränser.

På grund härav har Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag anhållit

om rätt att inlösa och med äganderätt besitta de av ägofigurerna 1, 1 a,

2, 3, 4, 5 och 6 bestående områdena samt det med bokstäverna 1—m—

n—o—p—1 betecknade området Söderbrunn ävensom att mot överlåtande

av detta sistnämnda område på statens järnvägar med äganderätt

övertaga det med bokstäverna a—b—c—d—e—f—g—h—i—k —a utmärkta

området.

Till följd av remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avgivit

utlåtande i ärendet den 19 oktober 1909 och därvid bestyrkt, att ifrågavarande

områden äro behövliga för genomförande av den uppgjorda planen

till Stockholms östra stations utvidgning, samt hemställt om bifall

till ansökningen.

Bolaget har sedermera uti en till Kungl. Maj:t den 22 oktober 1910

ingiven skrift anfört, att, då bolaget ingav sin ovan omförmälda ansökan,

bolaget tagit för givet, att bolaget skulle kunna til lösa sig de för stationens

utvidgning erforderliga områden för ungefär enahanda pris, som

betalats av statens järnvägar vid jordförvärv i samma trakt. Bolaget har

emellertid på grund av erfarenhet, som sedermera vunnits, då bolaget

expropriationsvis förvärvat en längs järnvägen mellan samma station och

Experimentalfältets hållplats belägen jordremsa, kommit till den uppfattningen,

att det ingalunda är osannolikt, att, därest lösesumman för områdena

skall komma att i vanlig ordning bestämmas av expropriationsnämnd,

densamma kommer att fastställas till ett belopp ej understigande

15 kronor kvadratmetern och sålunda uppgå till ungefär en halv million

kronor. Men att för dessa områden betala detta belopp, som icke står i

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

rimligt förhållande till den inkomst, bolaget framdeles kan påräkna av

sin verksamhet, är bolaget icke i stånd.

Bolaget anhåller fördenskull, att Kungl. Maj:t ville tillåta, att bolaget

må inlösa ifrågavarande områden efter enahanda pris, som tillämpades, då

statens järnvägar förvärvade ovannämnda, med a—b—c—d—e—f—g—h

i k—a betecknade område, eller 85 öre för kvadratmeter, eller, därest

detta icke. kan bifallas, åtminstone att lösesumman för områdena bestämmes

till ett belopp, som står i rimligt förhållande till bolagets ekonomiska

resurser och dess föga inkomstbringande verksamhet.

Till stöd för denna sin begäran framhåller bolaget vidare, att ett underlättande

av bolagets verksamhet främjar allmänna intressen, i det att

trafikens behöriga skötande å bolagets järnvägsnät är av betydelse för

störa delar af Uppland, ävensom att kronan tillhörig jord städse brukar

avgiftsfritt lämnas till enskilda järnvägar vid deras anläggning. Vidare

anför bolaget, att då sådant behov av marken, som utgör förutsättning

för . rätt att expropriera, icke tidigare för bolaget förefunnits, bolaget

icke varit i stånd att vid tidpunkt, då marken kunnat fås för billigt

pris, åtkomma densamma genom expropriation, det enda förvärvssätt,

som beträffande ifrågavarande områden kunnat för bolaget ifrågakomma.

Det kan således icke läggas bolaget till last, att bolaget självt genom

brist på förutseende vållat nödvändigheten att för ifrågavarande områden

erlägga lösen med belopp, som ej står i rimligt förhållande till det

ändamål, för vilket områdena skola användas. Slutligen framhåller bolaget,

att ifrågavarande områden äro oundgängligen nödvändiga för ordnandet

av bolagets växande trafik.

Järnvägsstyrelsen har efter remiss i utlåtande den 12 oktober 1911

anfört följande.

1907 ^ års riksdag (riksdagens skrivelse nr 229) anvisade på extra

stat för år 1908 ett belopp av 52,000 kronor för utvidgning av spårsystem

och frilastplatser vid Albano station, varjämte riksdagen medgav,

att efter behörigen verkställd och godkänd uppskattning finge till Djurgårdskassan

och enskilda innehavare av de under Djurgårdsförvaltningen

ställda områden, vilka vore avsedda att till järnvägsstyrelsen för ifrågavande

ändamål upplåtas, av statsmedel utbetalas såväl ersättning för därav

uppkommande intrång och förluster — till enskilda innehavare dock endast

för den tid deras då gällande arrendekontrakt ägde bestånd — som även

lösen för å områdena till äventyrs befintliga byggnader och skjul.

Genom beslut den 13 mars 1908 har Kungl. Maj:t därefter förordnat,

bland annat, att såsom ersättning för de områden av Djurgårdens

Järnvägsstyrelsens

utlåtande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

mark om sammanlagt 40,985 kvadratmeter, som för ifrågavarande utvidgning

komme att tagas i anspråk, skulle erläggas ett belopp, en gång

för alla, av 32,500 kronor, motsvarande omkring 80 öre per kvadratmeter.

Det med bokstäverna a—b- c—d—e—f—g—h—i—k—a betecknade

området, som bolaget genom byte önskar förvärva av statens järnvägar,

utgör en del av denna mark.

Vad nu först beträffar det föreslagna markutbytet, anför järnvägsstyrelsen,

förhåller det sig så, som också bolaget anmärkt, att ifrågavarande,

statens järnvägar tillhöriga område är avsett till plats för boställshus

för järnvägspersonalen vid Albano. Det av bolaget såsom vederlag

erbjudna området, benämnt Söderbrunn och på kartan betecknat med

bokstäverna 1— in— n—o—p—1, är visserligen till arealen något mindre än

förenämnda område, men dock tillräckligt för nyssberörda byggnadsändamål.

Med avseende å läget är mot Söderbrunnsoinrådet icke något att

erinra, utan är detsamma snarare att föredraga framför det andra området

så till vida, att invånarna i de blivande boställshusen, därest dessa komme

att förläggas å Söderbrunnsområdet, skulle kunna komma till och från

sina bostäder, utan att behöva passera över järnvägsspår.

Med anledning av det utav bolaget föreslagna sättet för förvärvande

av statens järnvägars område har styrelsen låtit tre sakkunniga män

verkställa värdering av de bägge områdena.

Enligt uttalande av dessa sakkunniga i det av dem upprättade

värderingsinstrumentet, som bifogats järnvägsstyrelsens utlåtande, äro

båda de ifrågavarande områdena på grund av sin belägenhet att anse

såsom tomtområden, men värderingsmännen hava ansett området 1—m—

n—o—p—1 till följd av dess mera öppna och fria läge invid väg hava

ett ej obetydligt högre försäljningsvärde. Det sistnämnda området har

därför värderats till 15 kronor kvadratmetern, under det att det andra

åsatts ett värde av allenast 10 kronor kvadratmetern. Området 1—m—- n—o—p—1 har följaktligen upptagits till ett värde av 68,625 kronor

och området a—b—c—d—e—f—g—h—i—k—a till 67,800 kronor, vartill

kommer det uppskattade värdet av å sistnämnda område växande ståndskog,

500 kronor. Enligt de av värderingsmännen tillämpade beräkningsgrunderna

skulle alltså områdena trots deras olika storlek vara

ungefär likvärdiga; skillnaden i värde utgör, som synes, endast 325 kronor.

Under åberopande av nu återgivna värderingsinstrument påpekar

järnvägsstyrelsen i sitt ovanberörda utlåtande, att området 1—m—n—

o—p—1, som statens järnvägar skulle genom bytet förvärva, av de sakkunniga

åsatts ett 50 procent högre värde per kvadratmeter än området

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

a—b—c—d—e—f—g—h—i—k—a. Utan att vilja ingå på ett bedömande

av det berättigade i denna uppskattning anser sig styrelsen, såväl

i betraktande av denna omständighet som ock med hänsyn till den större

arealen av det område, som bolaget, därest markbytet kommer till stånd,

skulle få till sig överlåtet, föranlåten att såsom villkor för det ifrågasatta

bytet uppställa den fordran, att bolaget tillförbindes att i vederlag mot

statens järnvägar tillhöriga området a—b —c—d—e—f-—g—h—i—k—a

till statens järnvägar överlåta ej blott området 1—in— n—o—p—1 utan

även med full äganderätt de å sistnämnda område uppförda byggnader.

Dessa utgöras enligt värderingsinstrumentet av ett boningshus av trä, en

ladugård, eu visthusbod och en tobakslada samt hava åsatts ett värde av

tillhopa 17,200 kronor.

Vad därefter angår den i bolagets senare framställning berörda

frågan om sättet och villkoren för förvärvande av såväl det av statens

järnvägar innehavda området som den under Djurgårdsförvaltningen ställda

mark, vilken bolaget ansett erforderlig för utvidgning av Stockholms

östra station — en fråga som enligt styrelsens mening delvis är av

principiell innebörd — anför styrelsen följande.

Styrelsen har lör vinnande av nödig utredning genom ovanbemälda

sakkunniga låtit värdera jämväl de med nr 1 — 6 betecknade ägofigurerna,

vilka därvid åsatts ett värde av 20 kronor per kvadratmeter. Då dessa

markområden innefatta en sammanlagd areal av 26,981 kvadratmeter, är

värdet av dem följaktligen upptaget till 539,620 kronor. Detta värde ävensom

de i det förut åberopade värderingsinstrumentet åsätta värdena äro beräknade

med hänsyn tagen till områdenas egenskap av tomtplatser, lämpliga

för bebyggande. Givet är emellertid — och detta har jämväl av bolaget framhållits

•— att ett enskilt kommunikationsföretag med jämförelsevis svag ekonomi

icke utan svårighet torde kunna förränta de betydande kapitalutlägg,

som skulle bliva nödvändiga, därest vid förvärv av för företaget behövliga

markområden skulle betalas så jämförelsevis höga markpriser, som av värderingsmännen

i detta fall ifrågasatts. Ej heller torde det vara ett statens

intresse, att vid avstående av jord till enskilda kommunikationsföretag

så höga markpriser fastställas, att företagets ekonomi i mer eller

mindre grad bliver lidande. Ett kommunikationsföretags verksamhet främjar

ju i regel allmänna intressen, och särskilt i detta fall torde gälla, att

trafikens behöriga skötande å bolagets järnvägar, utan att avgifterna för

den allmänhet, som begagnar sig av desamma, bliva alltför betungande,

är av stor betydelse för ett viktigt och vidsträckt trafikområdes förbinbindelser

med huvudstaden. För såväl huvudstaden som den landsort,

banan genomlöper, är det av allra största vikt, att banans huvud
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

station genom tillräckligt utrymme och erforderliga anordningar kan på

ett tillfredsställande sätt sköta trafiken. Staten, som ju fastställer taxor

och tariffer för de enskilda järnvägarna, torde därför kunna anses hava

intresse av, att det i de önskilda järnvägarna nedlagda kapitalet, å vilket

skälig ränta bör kunna förväntas, icke bliver större än nödigt är, och för

detta ändamål avstår ju staten också vid nyanläggning av enskilda järnvägar

all staten tillhörig mark utan ersättning annat än i förekommande

fall till lägenhetsinnehavare. 1 analogi härmed har därför järnvägsstyrelsen

tänkt sig, att i detta fall den staten tillhöriga marken borde

kunna, om icke utan ersättning avstås, så dock ställas till bolagets

disposition på jämförelsevis billiga villkor.

Med allt erkännande härav, anför järnvägsstyrelsen vidare, torde det

dock knappast kunna ifrågasättas, att det skulle medgivas Stockholm—

Rimbo järnvägsaktiebolag att med full äganderätt av staten förvärva nu

omhandlade markområden för samma pris per kvadratmeter, som på sin

tid erlades av järnvägsstyrelsen till Djurgårdsförvaltningen såsom ersättning

för avstående av dispositionsrätten till visst område, varom nu, bland

annat, delvis är fråga. Det är nämligen härvid den väsentliga skillnaden,

att det då ifrågavarande området icke avhändes statsverket, utan

endast övergick från eu statens verksamhetsgren till en annan, och ersättningen

bestämdes därför endast med hänsyn till de minskade inkomster,

som genom överlåtelsen åsamkades den ena förvaltningen, under det

att i nu föreliggande fall är fråga om försäljning med full äganderätt

till ett enskilt affärsdrivande företag, låt vara med samhällsnyttig verksamhet.

Enligt styrelsens förmenande synes därför bolagets fordran att

få inköpa ifrågavarande områden till ett så lågt pris som 85 öre kvadratmetern

icke kunna vinna nådigt avseende.

Men å andra sidan kan järnvägsstyrelsen på ovan anförda skäl icke

finna annat än önskvärt, om bolaget kunde erhålla dispositionsrätten till

nu omhandlade, staten tillhöriga områden på villkor, som stå i något så

när lämpligt förhållande till det ändamål, vartill de skola användas.

Därvid har järnvägsstyrelsen tänkt sig, att saken skulle kunna ordnas

på det sätt, att de områden, om vilkas förvärvande från staten bolaget

gjort framställning, icke överlätes till bolaget med äganderätt utan allenast

med nyttjanderätt, att innehavas, så länge desamma användes för

järn vägsändamål, och under villkor, att bolaget för ifrågavarande nyttjanderätt

erlade till Djurgårdsförvaltningen en årlig ersättning till skäligt

belopp, vars storlek lämpligen torde av Kungl. Maj:t fastställas efter

Djurgårdsförvaltningens hörande. För sin del ville järnvägsstyrelsen

i fråga om ersättningens storlek såsom sin uppfattning uttala, att den
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:tf; Nåd. Proposition Nr 164.

samma icke måtte sättas högre än vad som motsvarar den hyresersättning,

som kan betingas för områdena i deras nuvarande skick utan

hänsyn tagen till deras egenskap av för byggnad sänd amål lämpliga

tomter. Detta förvärvssätt skulle enligt styrelsens förmenande användas

såväl beträffande de med ägofigurerna 1, la, 2, 3, 4, 5 och 6 betecknade

områdena om tillhopa 20,981 kvadratmeter som beträffande området 1—in

—n—o—p—1, vilka samtliga områden lyda under Djurgårdsförvaltningen,

varefter området 1—m—n—o—p—1 skulle utbytas mot det under järnvägsstyrelsens

förvaltning stående området a—''b—c—d- e—f— g—h—i

k a. Däremot skulle, såsom ovan anförts, bolaget inlösa och med

äganderätt till statens järnvägar överlämna de å området 1—m—n—o—

p—1 befintliga byggnaderna.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrkte järnvägsstyrelsen på

det sätt bifall till bolagets framställning, att såväl de med i, la, 2, 3,

4, 5 och 6 betecknade ägofigurerna som området a—b —c—d—e—f—

S h i ^ a finge med nyttjanderätt överlämnas till och mot erläggande

av viss årlig avgift av bolaget innehavas, så länge desamma av bolaget

användes för järn vägsändamål, under förutsättning att bolaget, samtidigt

med överlämnandet av området 1—in—n—o—p—1 till statens järnvägar,

med full äganderätt överläte å statens järnvägar de å samma område

befintliga byggnaderna.

Sedan ärendet härefter remitterats till riksmarskalksämbetet, har

ämbetet i utlåtande den 27 mars 1913, vad först angår bestämmandet

av värdena för ifrågavarande områden, för sin del ansett sig icke

kunna förorda, att ett eventuellt löseskillingsbelopp skulle fastställas

genom i vanlig ordning tillsatt expropriationsnämnd, enär enligt ämbetets

uppfattning priset för områdena då skulle komma att ställa sig så

högt, att det torde bliva för bolaget omöjligt att för sin järnvägsdrift

ekonomiskt tillgodogöra sig samma områden.

Beträffande åter själva formen för dessas upplåtande åt bolaget har

ämbetet ansett hänsyn böra tagas till det förhållande, att angränsande,

kronan tillhörig mark kan komma att tagas i anspråk för stadsplanens

utveckling och att den möjligheten icke är utesluten, att områdena i fråga

i en framtid av en eller annan anledning icke komma att vara erforderliga

för bolagets järnvägsdrift. Det har därför synts ämbetet mera välbetänkt

och med Djurgårdens intressen mera överensstämmande, att områdena

icke med äganderätt upplåtas till bolaget, utan att, såsom jämväl

järnvägsstyrelsen uti sitt yttrande framhållit, bolagets behov'' av utrymme

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 120 höft. (Nr 164.) 2

Riksmarskalksrimbtilets

utlåtande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl■ May.ts Nåd. Proposition Nr 164.

för järnvägsdriften i stället tillgodoses därigenom, att erforderliga områden

åt bolaget upplåtas med nyttjanderätt för så lång tid, desamma

kunna komma att av bolaget användas för järnvägsdrift.

Enligt riksmarskalksämbetets förmenande borde förevarande fråga

därför kunna finna sin lösning under i huvudsak följande former.

Beträffande det under Djurgården lydande område, som bolaget

önskar förvärva och som å kartan betecknats med siffrorna 1, 1 a, 2, 3,

4, 5 och 0, finner ämbetet detta område icke böra i sin helhet, med

de å kartan upptagna gränser, till bolaget upplåtas. Den norra delen av

ifrågavarande område, på kartan omfattande figurerna 5 och G samt den del

av ägofiguren 3, som är belägen norr om eu på kartan av ämbetet med

svart färg dragen linje A—B, utgöres av en i angränsande del av Djurgårdens

såsom naturpark bevarade område ganska långt inskjutande kil.

Ämbetet anser sig icke kunna tillstyrka, att denna del av området i fråga

under några förhållanden upplåtes till bolaget.

Vad åter beträffar de återstående delarna av det till upplåtelse

ifrågasatta området eller de delar därav, som å kartan betecknats såsom

ägofigurerna 1, 1 a, 2 och 4, samt den söder om nämnda linje A—B belägna

delen av ägofiguren 3 — enligt ett av extra lantmätaren Milton

utfärdat bevis omfattande tillhopa 18,080 kvadratmeter — anser riksmarskalksämbetet

hinder Aån Djurgårdens sida icke möta att under

vissa, i det följande närmare angivna villkor upplåta desamma med

nyttjanderätt åt bolaget för att användas till därmed avsett ändamål.

Vad vidare angår det andra under Djurgården hörande område, som

bolaget jämväl önskat för visst ändamål förvärva och vilket å kartan betecknats

med bokstäverna 1—m—n—o—p—1, eller lägenheten Söderbrunn,

så är detta område enligt ämbetets mening visserligen för närvarande för

Djurgården av ganska väsentlig betydelse, enär å detsamma äro belägna

bonings- och uthus för den av Djurgårdsförvaltningen utarrenderade, även

andra områden av Djurgårdens mark omfattande lägenheten Söderbruun,

men torde dock sådana dispositioner rörande brukandet av denna lägenhet

kunna vidtagas, att ifrågavarande del av lägenheten skulle, därest sådant

skulle visa sig erforderligt, utan allt för stor olägenhet kunna avstås. Med

hänsyn härtill och då, enligt vad ämbetet tror sig veta, det å kartan med

bokstäverna a—b—c—d—e—f—g—h—i—k —a betecknade området, vilket

jämlikt nådigt beslut den 19 juli 1907 upplåtits till statens järnvägar

för att användas till uppförande därå av bostäder för personal vid Albano

station, ännu icke tagits i anspråk för något statens järnvägars behov

och väl icke heller under den närmaste framtiden torde vara därför oundgängligen

behövligt, har det synts ämbetet tänkbart, att statens järn vä
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

gar skulle kunna åt bolaget tillsvidare uthyra sistnämnda område, under

förutsättning att bolaget förpliktades att framdeles, då statens järnvägar

bleve i behov av ytterligare markområde i närheten av Albano station,

av Djurgården inlösa och till statens järnvägar överlämna det med bokstäverna

1—m—n—o—p—1 å kartan betecknade området ävensom samtidigt

med äganderätt överlämna de å samma område nu befintliga byggnaderna,

varefter bolaget skulle äga rätt att mot viss lägre årlig avgäld

eller möjligen avgiftsfritt innehava området a—b —c—d—e—f—g—h—i

—k—a för så lång tid, bolaget använde detsamma för sin järnvägsdrift.

I fråga om beloppen av de årliga avgälder och den löseskilling,

bolaget borde för ifrågavarande områden av Djurgården erlägga, har riksmarskalksämbetet

föreslagit följande.

Med hänsyn därtill, att de å kartan med siffrorna 1, la, 2 och 4

betecknade områdena samt av det med 3 betecknade området den del,

som är belägen söder om linjen A—B å kartan, för närvarande icke lämna

avsevärdare inkomster till Djurgårdskassan och icke heller på grund av

deras delvis bergbundna natur synas vara för något Djurgårdens behov

erforderliga och då, vid upplåtelse av mark för ett ändamål av ifrågavarande

art så höga markpriser icke torde böra fastställas, att bolagets

ekonomi därav skulle bliva lidande, anser ämbetet, att den årliga avgälden

för dessa områden icke skäligen bör bestämmas till högre belopp än

3,500 kronor, vilket belopp ungefär motsvarar det hyresvärde, områdena

av sakkunniga ansetts äga.

Vad slutligen angår området 1—m—n—o—p—1 eller lägenheten

Söderbrunn, bör enligt ämbetets mening, därest bolaget skulle berättigas

att framdeles lösa till sig detta område för att överlämna detsamma

till statens järnvägar, löseskillingen därför skäligen utgå med ett belopp,

motsvarande den årliga avgäld, som för samma område till Djurgårdskassan

därför erlägges, kapitaliserad efter 4 procent ränta, varjämte bolaget

torde böra efter verkställd värdering inlösa å området befintliga,

Djurgården eller enskild tillhöriga byggnader. För närvarande är den

årliga avgälden för Söderbrunn 800 kronor.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört har riksmarskalksämbetet

tillstyrkt, att bolaget med anledning av de gjorda ansökningarna

måtte berättigas att med nyttjanderätt och mot nedannämnda villkor

innehava följande markområden för så lång tid, bolaget kan komma att

för järnvägsändamål använda desamma, nämligen

dels det Djurgården tillhöriga område, som omfattar de å kartbilagan

1 utmärkta ägofigurerna 1, la, 2 och 4 samt av ägo figuren

3 den del, som är belägen söder om den å kartan angivna gränslinjen

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skrift från

Stockholm—

Rimbo järnvägsaktiebolag.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

A—B, mot en årlig ersättning till Djurgårdskassan för detta område av

3,500 kronor,

dels ock det statens järnvägar numera tillhöriga område, som å kartbilagan

2 betecknats med bokstäverna a—b—c—d—e—f—g—h—i—

k—a, mot den årliga avgäld, som kan varda därför bestämd, och med

skyldighet för bolaget att såsom ersättning för detta område, då sådant

kan finnas för statens järnvägar behövligt, av Djurgårdens mark inlösa

och till statens järnvägar överlämna det å sistberörda karta med bokstäverna

1—m—n—o—p—1 betecknade området eller lägenheten Söderbrunn

med därå befintliga byggnader, under villkor

att bolaget såsom löseskilling för själva marken erlägger ett belopp,

motsvarande den årliga avgäld, som vid tiden för inlösandet till Djurgårdskassan

erlägges, kapitaliserad efter 4 procent ränta,

att bolaget för de å området befintliga byggnaderna erlägger till

Djurgårdskassan eller enskild person de belopp, som vid tiden för inlösandet

kunna varda efter verkställd värdering för samma byggnader

bestämda, samt

att den å sistberörda område vid tiden för inlösandet befintliga matjorden

på bolagets bekostnad tillvaratages och upplägges till Djurgårdsförvaltningens

disposition efter anvisning av samma förvaltning.

Med anledning av vad riksmarskalksämbetet sålunda anfört har

bolaget sedermera i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 22 januari

1914 förklarat:

att bolaget åtnöjes med, att de områden, vilka riksmarskalksämbetet

tillstyrkt böra till bolaget överlämnas, upplåtas till bolaget med

nyttjanderätt för så lång tid, bolaget kan komma att för järnvägsändamål

använda desamma, i stället för att de, som förut ifrågasatts, till bolaget

med äganderätt överlämnas;

att bolaget är villigt att för det område, som utgöres av ägofigurerna

1, 1 a, 2 och 4 samt den del av ägofiguren 3, som är belägen

söder om gränslinjen A—B, betala en årlig ersättning till Djurgårdskassan

av 3,500 kronor;

att bolaget avstår från sin ansökning i vad den avser det område,

som omfattar ägofigurerna 5 och 6 samt den del av ägofiguren 3,

som är belägen norr om gränslinjen A—B;

att den årliga avgäld, bolaget skall erlägga för det å kartan med

bokstäverna a--b—e—d—e—f—g—h—i—-k—a betecknade området,

måtte bestämmas till 800 kronor, vilket belopp motsvarar den nuvarande

avkastningen av lägenheten Söderbruun; samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

att bolaget icke måtte åläggas att inlösa nämnda lägenhet eller

därå befintliga husbyggnader, utan att detta område, om statens järnvägar

skulle bliva i behov därav, måtte överlämnas direkt från Djurgårdsförvaltningen

till statens järnvägar.

Stockholms östra station har, såsom framgår av det ovan anförda,

visserligen vid ett par tillfällen utvidgats genom nya markförvärv, dock

icke i den omfattning, att vederbörande järnvägsförvaltning är i stånd

att på ett tillfredsställande sätt tillgodose den vid stationen under årens

lopp alltjämt stegrade trafiken, som numera är högst avsevärd. I detta

hänseende kan framhållas, att antalet resande å bolagets ifrågavarande

järnväg året efter stationens öppnande för allmän trafik d. v. s. år 1886

var 120,012 men under år 1912, det senaste för vilket fullständig statistik

föreligger, 2,863,579. Transporten av gods omfattade år 1886 20,583

ton men hade under år 1912 stigit till 225,488 ton. Det torde därför

icke kunna förnekas, att bolaget för att kunna tillgodose den ständigt

växande trafiken å järnvägen, vilken trafik naturligen gör sig särskilt

kännbar vid järnvägens ändstation i Stockholm, nu är i trängande behov

av ökat utrymme för denna station. De i ärendet hörda myndigheterna

hava ock enstämmigt vitsordat detta behov och tillstyrkt bolagets framställning

om upplåtande till bolaget av de två områden, varom i sådant

avseende är fråga, eller ägofigurerna 1, 1 a, 2, 4 och viss del av ägofiguren

3 samt området a—b—c—d—e—f—g—h-i —k—a. Jag anser

mig därför böra förorda, att dessa områden upplåtas till bolaget.

Emellertid kan, på sätt myndigheterna framhållit, ifrågasättas lämpligheten

att avhända kronan äganderätten till sagda områden. I likhet

med järnvägsstyrelsen och riksmarskalksämbetet finner jag lämpligast, att

dessa områden endast med dispositionsrätt upplåtas till bolaget, så länge

desamma av bolaget användas för järnvägsändamål. Härigenom svnes

bolagets behov av ökat utrymme vid stationen i fråga bliva tillräckligt

tillgodosett, på samma gäng som kronans intressen tillvaratagas. För

upplåtelsen torde böra uppställas de av riksmarskalksämbetet ifrågasatta

villkoren, vilka, efter vad jag har mig bekant, även godkännas av järnvägsstyrelsen,

i vad de beröra statens järnvägar. Enligt dessa villkor

skulle bolaget, bland annat, för erhållande av upplåtelse av det statens

järnvägar tillhöriga området a—b—c-d—e—f—g—h—i—k—a åläggas

skyldighet att, då sådant kan finnas för statens järnvägar behövligt, av

Djurgårdens mark inlösa och till statens järnvägar överlämna området

1—m—n—o—p—1, d. v. s. lägenheten Söderbrunn, jämte därå befintliga

byggnader. Vid denna lägenhets framtida inlösande av bolaget torde i

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

överensstämmelse med den grundsats, som tillämpats i föregående fall, då till

Djurgården hörande markområde upplåtits med äganderätt, det för lägenheten

inflytande löseskillingsbeloppet tillgodoföras den under statskontorets

förvaltning ställda djurgårdsfonden samt den årliga räntan å nämnda

belopp överlämnas till djurgårdskassan att för kassans ändamål användas.

Vidare bör vid dylik inlösen bolaget åläggas att bestrida alla med markförvärvet

förenade kostnader.

Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra, att enligt rikets ständers

skrivelse den 1 december 1809 Djurgården skall förbliva under Kungi.

Maj:ts enskilda disposition. Ehuru enligt riksmarskalksämbetets mening

hinder icke möter för upplåtelse till bolaget av ifrågavarande till Djurgården

hörande områden under de av ämbetet föreslagna villkor, synes

dock i förevarande fall, med hänsyn såväl till de ifrågasatta upplåtelsernas

beskaffenhet som till områdenas värde, även riksdagens medgivande till

upplåtelserna, i vad de beröra till Djurgården hörande mark, böra inhämtas.

I föregående fall av likartad beskaffenhet under senare år har detta skett.

Så inhämtades riksdagens medgivande vid upplåtande av mark från

Djurgården år 1904 till naturhistoriska riksmuseet, år 1909 till vetenskapsakademien

och år 1910 till Sofiahemmet.

Vad angår området a—b—c—d—e—f—g—h—i—k—a, har detta

enligt riksdagens beslut förvärvats för statens järnvägars räkning, att

användas för visst ändamål, och torde vid sådant förhållande området

icke utan riksdagens samtycke böra upplåtas till nyttjande av enskilda,

allra helst då den föreslagna upplåtelsen skulle gälla så lång framtid,

som här torde bliva fallet.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

dels att det område å kungl. Djurgården, vilket

å en av kommissionslantmätaren Nils Ahlin år 1909

upprättad karta utgöres av ägo figurerna 1, la, 2 och

4 samt den söder om en å kartan med svart färg

dragen linje A—B belägna delen av ägofiguren 3 och

vilket område innehåller en areal av 18,080 kvadratmeter,

ävensom det statens järnvägar tillhöriga område, som

å en likaledes av Åhiiu år 1909 upprättad karta begränsas

av linjerna a—b—c—d—e—f—g—li — i—k—a

och innehåller eu areal av 6,780 kvadratmeter, må

under de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga,

till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag upp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

låtas, att av bolaget disponeras, så länge områdena

användas för järn vägsändamål;

dels ock att bolaget må berättigas att under de

förutsättningar och villkor, som av mig förordats,

inlösa det till kungl. Djurgården hörande område,

benämnt Söderbrunn, jämte därå befintliga byggnader,

vilket å sistnämnda karta begränsas av linjerna

1—m—n—o—p—1 och innehåller en areal av 4,575

kvadratmeter, för att till statens järnvägar överlämna

samma område jämte byggnader såsom ersättning för

ovannämnda område a—b— c—d—e—f—g—h—i—k

—a.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnade, att

proposition i ämnet skulle avlåtas till riksdagen av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BiL.l.

-Karta

ö fver den mark, som skall

e.xr/1 ro pr teros för uividjixiny af

StocZiTiolms Östra Station

betagenjid Jfdmylzya: JDf''zcrjrdz''den

i''ScOcÅfiotjiis sdad

u/ijir*ccdctjcl cb‘ 1900 a f

dh/Ad-Ktd^ ■

Jfomn viss io /1 slån c/{jnata re

Stockholms Stads orre

1:2000

Östra Station

Kunglig a

av den

GEN STAB LIT ANST

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2

-Karta

. öfrer dep, mark,, sam, tör utvidgning af

Stockholms Östra Station

erfordras af mark,, som, af

Jfungl. I^za-g aids förvaltning av upplåtits till

S tade/is Jämyägaf och, lägenheten, SöcLefbrunrv

uti Stockholms Stad

upprättad, ep 1903 af

S/> — ,

"* >. -Xomrra^sixmslxmdtmdtane^

Statens

Fif a,b, a,d,,e, f,g,h.,i,k,a,till Statens Järnvägar af Xungl.

Jfurgåräs förvaltningen, upplåtrre mark,6780 kv.meter

Fig L,m,rv,o,p,l, lägenhetav Södefbnavn, upplåten på, arrende,

af Mmgl Invägande förrättningen, -9575 larmeter

„ Skala 1-ZOOO

gen Stab Lrr anst

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1914 B:113 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungi. Majds proposition angående upplåtelse av två områden å kungl. Djurgården till Stockholm— Rimbo järnvägsaktiebolag s. 3 i texten
  2. SU 1914 B:50 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående upplåtelse av två områden å kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag. s. 3 i texten