Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av områden från kungsladugården Skälby med Värsnäs i Kalmar län

1914-06-20 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:181, Angående försäljning av områden från kungsladugården Skälby med Värsnäs i Kalmar län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

1

Nr 181.

Kungl. Maj As nådiga proposition till riksdagen angående försäljning

av områden från kungsladugården Skälby med

Värsnäs i Kalmar län; given Stockholms slott den 20 juni

1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

dels att ett i statsrådsprotokollet angivet, till kungsladugården

Skälbj om 5 mantal i Kalmar socken med utjorden Värsnäs i Kläckeberga

socken av Kalmar län hörande område om 7 hektar 42.6 ar av

torpen Nymåla och Brotorp må till Kalmar nya järnvägsaktiebolag försäljas

mot en köpeskilling, som skall bestämmas enligt förordningen

den 14 april 1860 angående jords eller lägenhets avstående för allmänt

behov men ej får understiga ett belopp av 3,000 kronor för hektar,

och under villkor i övrigt:

att köpeskillingen skall erläggas vid tillträdet och av bolaget inbetalas

till Kungl. Makts befallningsliavande i länet; samt

att bolaget skall ensamt vidkännas de med områdets avskiljande

samt med köpet och lagfart därå förenade kostnader;

dels ock att till samma egendom hörande torplägenheten Perstorp

med i statsrådsprotokollet angivet område samt de i samma protokoll

omförmälda, med nr 1—24 betecknade tomter å torpen Nymåla och Brotorp

med tillägg av gatumark, på sätt uppskattningsmännen föreslagit,

må från ifrågavarande egendom var för sig upplåtas enligt kungörelsen

den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från vissa kronoegendomar och med iakttagande av de i

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 126 höft. (Nr 181.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

kungl. brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare bestämmelser

i fråga om tillämpningen av berörda grunder samt med skyldighet

för innehavare av tomt, som erhållit del av gata, att upplåta densamma

till allmänt begagnande såsom sådan.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola riksdagens

vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 181.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 juni 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WaLLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.

Vid en under år 1912 av domänintendenten i Kalmar län med

biträde av vederbörande uppskattningsmän hållen uppskattningsförrättning

för förnyad utarrendering från den 14 mars 1915 av kungsladugården

Skälby om 5 mantal i Kalmar socken med utjorden Värsnäs i

Kläckeberga socken av nämnda län, vilken egendom nu lämnar 11,000

kronor i årligt arrende, hava uppskattningsmännen föreslagit försäljning

av vissa områden från egendomen.

I skrivelse den 8 maj 1914 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid överlämnat dels instrumentet

över berörda förrättning jämte övriga ärendet tillhörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren J. Gezelius år 1911 över egendomen

upprättad karta jämte beskrivningar, dels en till Kungl. Maj:t

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 181.

ställd ansökning från drätselkammaren i Kalmar att få för nämnda stad

förvärva ett område av egendomen jämte ett i ansökningen åberopat,

av förste lantmätaren O. Bergström år 1912 upprättat utdrag av förberörda

karta, dels ock särskilda till Kungl. Maj:t ingivna till styrelsen

överlämnade ansökningar från torpare under egendomen i fråga om

medgivande för dem att utlösa sina torp samt från Kalmar nya järnvägsaktiebolag

att få förvärva visst område av egendomen.

Av handlingarna inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Kalmar, innehåller

eu sammanlagd areal av 690 hektar 5.8 ar. Häri ingå ägorna till den

6 kilometer från huvudgården belägna utjorden Värsnäs ävensom de områden

om tillhopa 20 hektar 62.8 ar, som nämnda stad jämlikt nådigt

brev den 12 juni 1908 berättigats expropriera men kommer att tillträda

först vid arrendetidens utgång.

På grund av kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade

grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade

bereda tillfälle att förvärva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar

och till följd av inkomna ansökningar från torpare hava

uppskattningsmännen åsatt nedannämnda nio med kronans hus bebyggda

torp, vilka å förstnämnda karta utmärkts med röda gränslinjer, följande

salu- och arrendevärden.

Nr å

1911

års

karta

Namn

Ägofigurer å 1911

års karta

Areal enligt

ägobeskriv- ningen av den

27 november

1912

Salu-

värde

Därav

för

skog

Axren-

värde

Innehavare

hektar

ar

kronor

kronor

kronor

i

Perstorp

av 1, 14, av 50, 51—

59, av 61

10

32.2

5,674.3 5

417 —

250.—

J. A. Petersson- Svensk

ii

Nymåla

158-100, av 161, 162

-164, av 165, 167

-169, 478

4

19.»

8,300.—

200.—

obesatt

in

Brotorp

av 161, av 165, 166,

170-178, 479

6

23.2

11,886.30

41.85

300.—

obesatt

IV

Olstorp

240—253 a

4

74.1

11,584.50

67.-

250.—

P. G. o. F. O. Jo- hansson

v

Oxhagstor-

pet

273-280

4

35.9

10,967.50

70.—

200.-

C. W. Petersson o.

Janne Karlsson

VI

Brändlorp

358 -375, av 377, 482.

av 483

5

0.2

11,080.—

212.—

225.—

J. F. Ljung

Via

Moen

342-347. 349-355

4

23.8

10,909.—

146.50

200.—

K. Gust. Johansson

VII

Funkabotor-318, av 319, 320—

pet ! 328, av 399, 485

4

81.5

8,236.85

356.50

180.—

O. W. Ottosson

VIII

''

Svensk-

näbben

av 399, 400—424, av

425, 490

7

90.6

8,216.90

1,003.—

175.—

W. E. Pettersson j

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Muj.ts Nåd. Proposition Nr 181.

Beträffande de jämförelsevis höga jordvärden, som beräknats för

de åtta sistnämnda torpen, nämligen för torpen II—VII 2,000 å 2,500

kronor per hektar åker och 500 kronor per hektar äng och avrösningsjord

samt för torpet VIII 1,500 kronor per hektar åker och 400 kronor

per hektar äng och avrösningsjord, hava nppskattningsmännen anmärkt, att

dessa värden vore beroende på uppskattningsmännens övertygelse, att

torpen, så snart dessa övergått i enskild ägo, komme att styckas i

tomter och försäljas, vartill belägenheten i Kalmar stads omedelbara närhet

gåve osökt anledning. I fråga om försäljningen av nu nämnda områden

har av uppskattningsmännen vidare anförts, bland annat,

att innehavarna av torpet Olstorp enligt på stället inhämtade upplysningar

ej innehade erforderliga kvalifikationer enligt punkt 9 mom. 2

av förberörda kungörelse;

att, därest staden Kalmar skulle vilja utvidga sin kyrkogård, sådant

endast kunde ske norrut, varvid just den mark, som tillhörde torpet

Olstorp, vore erforderlig, och att staden kunde komma att utsättas för

svårigheter och olägenheter vid utvidgningen, därest det härför nödiga

området då innehades av enskilda ägare;

att ene innehavaren av torpet Oxhagstorpet, Janne Karlsson, vid

upprepade tillfällen varit tilltalad och fälld för fylleri;

att torpet Moen, som vore beläget mitt. för uppkörsvägen till gården,

fortfarande vore behövligt som dagsverkstorp, vartill komme, att

det ej vore önskvärt att få en mängd lägenheter inpå gården, vilket ej

kunde undvikas, om torpet såldes, samt

att Funkabotorpet och Svensknabben, belägna intill samt väster och

öster om den del av skogstrakten Tallhagen, som enligt uppskattningsmännens

mening borde bibehållas i kronans ägo, ej borde försäljas,

emedan innehavarna av nämnda torp såsom ägare av desamma givetvis

komme att utstycka dem till tomter för försäljning, varigenom en massa

folk bleve bofasta runt skogsmarken till påtaglig skada för den växande

skogen och obehag av mångahanda slag för egendomen i övrigt, vilket

yttrande gällde jämväl Olstorp, Oxhagstorpet och Moen.

Tillika hava uppskattningsmännen tillstyrkt, att torparen W. E.

Petersson, som i 13 år innehaft torpet Svensknabben, måtte i utbyte mot

detsamma erhålla hembudsrätt å torpet Brotorp till ett pris, nedsatt till

det för Svensknabben föreslagna.

Uppskattningsmännen hava sålunda ansett olämpligt, att torpen

Olstorp, Oxhagstorpet, Moen, Funkabotorpet och Svensknabben försåldes,

varemot uppskattningsmännen ansett försäljning av torpen Perstorp, Nymåla,

Brotorp och Brändtorp synnerligen lämplig.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

Till följd av inkomna ansökningar från villaägare å egendomen

hava uppskattningsmännen tillika föreslagit, att nedannämnda områden

måtte försäljas till nuvarande innehavare under villkor att köpeskillingen

för varje område erlades kontant vid tillträdet, nämligen:

Num- mer å

kartan

Ägofigurer

Areal

Salu-

värde

Därav

för

skog

Arren-

de-

värde

kronor

Innehavare

hektar

ar

kronor

kronor

IX

av 429, 430, 431

2

6.-

1,650.—

_

80.—

Konsul J. Jeansson

X

av 429

—

55.-

507.—

122.—

20.—

Doktor Hj. Ringberg

XI

av 427

—

18.5

141.-

30.—

5.—

Kontorist K. Bergvall

XII

434, av 435

1

60.5

1,547.—

263 —

60.—

Arrendator Axel le Grand

XIII

444-446

2

5.—

1,708.—

68 —

80.—

Grosshandlare R. Jeansson

XIV

av 448, 449, av 450

i

65.7

1,432.—

107.—

65.—

Stationsinspektor K. Ek

XV

376, av 377

—

40.2

314 —

33.—

15.—

Handlande Olov Abramsson

XVI

357

—

28.—

273.—

77.—

10.—

Fabrikör Ax. Åhman

XVII

348

—

43.5

382.50

78.—

15.—

Landssekreterare K. Mossberg

Slutligen hava uppskattningsmännen avgivit yttrande i anledning

av drätselkammarens i Kalmar förberörda ansökning. Det i denna ansökning

avsedda område utgöres av den del av den så kallade Tallhagen,

som gränsar i söder till stadens mark, i norr och väster till väg och i

öster till Kalmarsund samt innehåller omkring 85 hektar, å den i ansökningen

åberopade kartan utmärkt med gredelina gränslinjer och betecknat

med nr XVIII samt innefattande jämväl lägenheterna XII—XVI

och Brändtorp ävensom delar av Svensknabben och Moen. Såsom skäl

för ansökningen har å stadens sida anförts, bland annat, att staden

ägde ingen eller åtminstone föga mark, där under den vackra årstiden

stadens befolkning, i synnerhet den del av stadens invånare, som ej

hade tillfälle att å annan ort skaffa sig sommarnöje, kunde få njuta

friluftsliv. Under en lång följd av år hade stadens invånare i stor utsträckning

under sommarmånaderna ställt sina utflykter till ovannämnda

Tallhagen under Skälby, där folkfester och dylikt nästan varje söndag

ägde rum. Nuvarande arrendatorn av Skälby hade alltid beredvilligt

givit sitt tillstånd för befolkningen att i Tallhagen få njuta friluftsliv,

men under eu kommande arrendeperiod kunde man ej vara förvissad

om, att detta skulle få äga rum.

Uppskattningsmännen hava hemställt, att av ifrågavarande område

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 181.

allenast den del, som är belägen söder om det å kartan uppdragna röda

gränsstrecket a—b, jämte egendomens andel i Svinö med holmar måtte

försäljas till staden till en blivande folkpark. Detta område omfattar å

kartan ägofigurerna nr 356, 378—392, 436—443, 447, 451, 453—462,

491—494 samt delar av nr 377, 435, 448, 450 och 483 med en areal

av 61 hektar 55.2 ar, huvudsakligen avrösningsjord. Området har saluvärderats

till 52,921 kronor, därav 18,903 kronor för växande skog.

och åsatts ett arrendevärde av 550 kronor. Därest emellertid stadens

ansökning om förvärvande av det större området vunne bifall, borde

saluvärdet höjas till 84,226 kronor 50 öre, därav 23,418 kronor för

växande skog, och har detta område åsatts ett arrendevärde av 900

kronor.

En av uppskattningsmännen, ledamoten av riksdagens första

kammare Klas Malmborg har avgivit reservation mot uppskattningsmännens

förslag och därvid anfört, bland annat,

att den del av Tallhagen, som staten komme att avyttra till staden,

borde äga strandrätt och ej avstängas från sjön, ty annars skulle detta

till folkpark avsedda område ej fullt motsvara sitt ändamål;

att den vackraste och lättast tillgängliga delen av stranden för

närvarande disponerades av villaägarna;

att enligt Malmborgs uppfattning, om staden förvägrades strandrätten,

något anbud från staden ej vore att förvänta;

att det ur alla synpunkter vore lämpligast, att hela det område,

vartill staden anmält sig som köpare, försåldes till staden med samtliga

därå befintliga villatomter; samt

att någon fara för att villaägarna därigenom skulle riskera att

bliva mindre humant behandlade ej torde förefinnas, då villaägarna vore

boende i Kalmar och således komme att förhandla med myndigheterna

i det samhälle, de själva tillhörde.

I särskild skrift hava domänintendenten och den andre biträdande

uppskattningsmännen C. U. E. Kock mot ifrågavarande reservation anfört

bland annat,

att staden erliölle tillräckligt med strand, om uppskattningsmännens

förslag bifölles, i all synnerhet som staden ägde vacker sådan å Svinö,

belägen mitt för och i omedelbar närhet av udden Jutenabben, vilken

senare skulle enligt deras förslag överlåtas till staden och som vore

synnerligen lämplig för anordnande av så kallade folkbad;

att nästan parallellt med och på ringa avstånd från stranden löpte

en bred och synnerligen god körväg, som sträckte sig från stadens nuvarande

gräns norrut genom Tallhagen, och att samtliga strandområden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

vore lätt tillgängliga från denna väg, varför en så kallad strandväg vore

helt och hållet överflödig; samt

att de strandområden, som nu innehades av förbemälde Ek och

R. Jeansson, i ursprungligt skick icke varit vackrare eller lättare tillgängliga

än den övriga stranden, utan hade uteslutande genom innehavarnas

med stora kostnader utförda odlings- och muddringsarbeten

omdanats till vad de nu vore, vilket förhållande väl ej vore någon

rimlig anledning till att staden skulle draga fördel därav.

I ingiven skrift har egendomens arrendator framhållit, att det

skulle vara för egendomen särdeles ofördelaktigt att avskilja från densamma

hela området öster om vägen till Lindelund. Egendomen skulle

då bliva avstängd från stranden utom på ett ställe, där denna vore så

långgrund, att man ej kunde lägga till med båt. Åvenså skulle ett

värdefullt fiske förloras. I varje fäll borde det av honom inhägnade

området vid Skälbyviken, tomten XII, bibehållas, och ville han, om så

skedde, frånträda sin begäran att inköpa samma område.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har förklarat sig icke hava något

att erinra mot uppskattningsmännens förslag, i vad det avsåge bibehållande

under huvudgården av torpen Olstorp, Oxhagstorpet, Moen,

Funkabotorpet och Svensknabben samt försäljning av torpet Perstorp.

Då emellertid värdet av övriga till försäljning föreslagna torp, nämligen

Nymåla, Brotorp och Brändtorp, på grund av närbelägenheten till staden

ställde sig så högt, att torpen ej med fördel kunde brukas såsom jordbrukslägenheter

utan fastmer grundad anledning funnes af t antaga, att

desamma skulle av blivande ägare förr eller senare styckas och försäljas

till bostadstomter, har Kungl. Maj:ts befallningshavande för sin del

avstyrkt försäljning av dessa torp i den ordning, uppskattningsmännen

föreslagit. Vad anginge Brändtorp borde detta enligt Kung], Maj:ts

befallningshavandes mening bibehållas som dagsverkstorp, därest ej detsamma

komme att medfölja vid eventuell försäljning till staden av Tallhagsområdet.

Då såväl torpet Brotorp som torpet Nymåla på grund av

belägenheten ej lämpligen kunde brukas under huvudgården, har Kungl.

Maj:ts befallningshavande föreslagit, att dessa två torp måtte försäljas

å offentlig auktion till den högstbjudande. Kungl. Maj:ts befallningshavande

har vidare tillstyrkt, att lägenheterna nr IX—XI och XIII—XVII

måtte försäljas till respektive innehavare, men ansett saluvärdena för

låga i jämförelse med de pris, som dylik tomtmark i stadens närhet

eljest plägade betinga, och har Kungl. Maj:ts befallningshavande i anledning

härav hemställt, att priset på lägenheterna IX, XIII och XIV—

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

XVII måtte sättas 50 procent samt för lägenheterna X och XI 25

procent högre än vad uppskattningsmännen föreslagit.

Kalmar stads ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshavande,

som ansett det vara av stor betydelse för staden att förvärva en del av

Tallhagen till folkpark, tillstyrkt allenast i den mån uppskattningsmännen

föreslagit.

Slutligen har Kungl. Maj:ts befallningshavande avstyrkt försäljning

av tomten nr XII, enär egendomens återstående strand därigenom ännu

mer skulle minskas.

överjägmästaren i södra distriktet har i avgivet yttrande förklarat

sig anse det mindre lämpligt, att det av Kalmar stad även begärda

området om 7 hektar 8 ar norr om den å kartan med a—b betecknade

linjen försåldes till staden. Vidare har överjägmästaren uttalat betänkligheter

mot att till stadens gottfinnande utlämna åtskilliga tomtägare,

såsom staden föreslagit. Slutligen har överjägmästaren framhållit, att

på de till försäljning föreslagna torpen med all sannolikhet komme att

uppstå med den vackra traktens utseende, dess lantlighet och lugn föga

överensstämmande små kåkstäder, då blivande köpare säkerligen icke

kunde motstå frestelsen att göra avsevärd ekonomisk vinst genom torpens

styckning och försäljning, och näppeligen någon myndighet torde kunna

utöva något som helst inflytande i avseende på sättet för styckningen

än mindre för bebyggandet.

Sedermera har drätselkammaren i Kalmar i skrivelse till domänstyrelsen

ytterligare framhållit stadens önskan att förvärva hela det i

ansökningen avsedda området av Tallhagen.

I ovanberörda till Kung!. Maj:t ingivna och till domänstyrelsen

överlämnade ansökningar från torpare under egendomen hava

dels förenämnda innehavare av torpen Svensknabben, Brändtorp,

Oxhagstorpet och Funkabotorpet samt H. Karlsson å torpet Moen, med

anledning därav, att deras ingivna ansökningar att få inköpa sina respektive

torplägenheter blivit avstyrkta, och med bestridande av att de vid

eventuellt köp skulle hava haft någon tanke att avsöndra tomtdelar från

torpen, samfällt anhållit om ny utredning i frågan,

dels torparen å Svensknabben, Pettersson, särskilt förnyat sin

ansökning om förvärvande av detta torp med framhållande av torpets

läge i utkanten av egendomen och det myckna arbete han med tillhjälp

av familjemedlemmarna nedlagt å torpet,

dels ock torparen å Brändtorp, Ljung, särskilt — med erinran att

uppskattningsmännen tillstyrkt torpets försäljning till honom — anhållit,

att vid bedömande av hans ansökning hänsyn måtte tagas därtill, att

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 126 höft. (Nr 181.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 181.

torpet varit i samma släkt under 66 års tid, därunder det blivit med

arbete och möda till stort omfång uppodlat och försatt i det prydliga

skick, det nu hade till såväl jord som hus, samt att han, fattig som

han vore, omöjligen kunde betala det höga pris, som åsatts torpet.

Ovan omförmälda ansökning av Kalmar nya järnvägsaktiebolag

avser, att bolaget skulle för utvidgning av Kalmar järnvägsstation till

mötande av en väntad, alltjämt stegrad trafikökning förvärva det område,

som å en ansökningen bifogad, av distriktslantmätaren J. Gezelius

år 1913 upprättad karta inneslutes av Kalmar—Emmaboda och Kalmar—

Torsås järnvägar från viadukten till verkstadstomten och betecknats med

figurerna 4—9, omfattande en areal av 7 hektar 42.6 ar. I betraktande

därav, att området ej vore avsett till byggnadstomter och ej i sin helhet

omedelbart kunde tagas i bruk, utan vore ämnat att successive användas

till en gods- och rangeringsbangård och sålunda komme att tjäna ett

allmännyttigt ändamål, har bolaget anhållit, att området måtte upplåtas

utan ersättning, på sätt numera ägde rum i fråga om mark, som från

kronodomäner erfordrades för järnvägsanläggning, eller, därest detta icke

kunde bifallas, mot ett pris av 1,200 kronor per hektar eller samma

pris, som åsatts en till Kalmar verkstadsaktiebolag jämlikt nådigt brev

den 23 maj 1902 försåld tomt om 5 hektar 12.94 9 2 ar.

I anledning härav hava yttranden avgivits av vederbörande

domänintendent och kronofogde samt Kungl. Maj.ts befallningshavande

i länet.

Domänintendenten har i sitt yttrande anfört, att uppskattningsmännen

vid uppskattningeu av egendomen, såsom ovan nämnts, föreslagit,

att jämte andra torp torpen Nymåla och Brotorp skulle försäljas, och

att vid förrättningen dessa försäljningslotter tilldelats förutom den mark,

som vore belägen mellan Kalmar—Emmaboda järnväg och södra landsvägen,

även det område, som järnvägsbolaget nu önskade förvärva. Vid

förrättningen hade tillika föreslagits, att torparen W. E. Pettersson, som

under 13 års tid innehaft torpet Svensknabben, skulle i utbyte mot detta

torp, vilket vore omgivet av Tallhagsskogen och därför av uppskattningsmännen

ej ansågs böra försäljas, få med förmånsrätt förvärva torpet

Brotorp till eget hem. Skulle emellertid järnvägsbolagets ansökning

vinna bifall, har domänintendenten hemställt, att det av bolaget begärda

området på grund av det allmännyttiga ändamål, för vilket detsamma

vore behövligt, ej måtte sättas högre än 2,000 kronor per hektar samt

att de övriga delarna av Nymåla och Brotorp eller det mellan Kalmar

—Emmaboda järnväg och södra landsvägen belägna området måtte få

av betnälde Pettersson inköpas efter ett markvärde av 1,800 kronor per

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

hektar, då köpeskillingen komme att motsvara det pris, som åsatts torpet

Svensknabben. Enligt av förste lantmätaren i länet verkställd uträkning

innehölle sistnämnda område en areal av 3 hektar 50.3 ar, därav 3 hektar

45.5 ar åker och tomt samt 4.8 ar sidvallsäng, och det av järnvägsbolaget

begärda området en areal av 7 hektar 42.6 ar. Det förra

området har åsatts ett värde av 6,305 kronor och det senare ett värde

av 14,852 kronor. Sammanlagda värdet av båda ifrågavarande områden

bleve sålunda 21,157 kronor eller omkring 1,000 kronor högre, än som

vid uppskattningsförrättningen beräknats för torpen Nymåla och Brotorp.

Kronofogden har tillstyrkt bolagets ansökning samt tillika, i betraktande

av att det av bolaget begärda området vore ämnat att tjäna ett

allmännyttigt företag, hemställt, att marken ifråga måtte kostnadsfritt

upplåtas åt sökanden. Domänintendentens förslag att till torparen Pettersson

upplåta de delar av torpen Nymåla och Brotorp, som ej skulle

överlåtas på järnvägsbolaget, till ett pris av 1,800 kronor per hektar,

har kronofogden däremot icke kunna biträda. Desså områden vore nämligen

mycket lämpliga till byggnadstomter och skulle enligt kronofogdens

mening icke kunna förränta sig såsom uteslutande använda för

jordbruk. För att kunna erlägga ett så högt pris som det föreslagna

måste en blivande köpare helt visst stycka områdena till tomter. Det

syntes emellertid kronofogden olämpligt att rent av tvinga en torpare

in på tomtjobberiets område. Kronofogden har därför ansett lämpligast,

att dessa sistomförmälda områden utlades i tomter, som sedan borde

försäljas.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har erinrat därom, att Kungl.

Maj:ts befallningshavande i sitt ovannämnda utlåtande hemställt, att torpen

Nymåla och Bro torp måtte försäljas å offentlig auktion och ej såsom

egna hem. De delar av dessa torp, som Kalmar nya järnvägsaktiebolag

begärt att få till sig upplåtna, syntes på grund av läget mellan de två

järnvägslinjerna vara mindre begärliga såsom byggnadsplatser och alltså ej

äga så högt tomtvärde som de utmed landsvägen belägna delarna av torpen.

Däremot sjmtes de av bolaget begärda områdena synnerligen väl lämpa

sig för det av bolaget uppgivna ändamål. Då vidare behov inom kort

antagligen skulle uppstå för stadens järnvägar att äga tillgång till ett

rymligt område för tillgodoseende av de i ansökningen omförmälda

trafikbehov, har Kungl. Maj:ts befallningshavande tillstyrkt, att de begärda

områdena måtte upplåtas till sökande bolaget. Med hänsyn till

det relativt höga markvärdet syntes dock områdena ej kunna av kronan

avstås utan ersättning. Kungl. Maj:ts befallningshavande har i detta

avseende biträtt domänintendentens förslag. — I anslutning till vad

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i sitt förut avgivna yttrande över

uppskattningsmännens ursprungliga förslag anfört har Kungl. Makts

befallningshavande hemställt, att domänintendentens förslag om det återstående

områdets av Nymåla och Brotorp försäljning till Pettersson icke

måtte vinna beaktande. Det syntes däremot kunna ifrågasättas, huruvida

icke sistnämnda synnerligen välbelägna område kunde med fördel, på

sätt kronofogden föreslagit, av kronan styckas i byggnadstomter och

försäljas.

Med föranledande av vad Kungl. Maj:ts befallningshavande sålunda

uttalat anmodade domänstyrelsen Kungl. Maj:ts befallningshavande att

föranstalta om uppgörande av förslag till styckning i byggnadstomter

av de arealer av torpen Nymåla och Brotorp, som skulle återstå efter

eventuellt upplåtande till järnvägsbolaget av den begärda marken.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har därefter överlämnat av vederbörande

uppskattningsmän uppgjort förslag i detta syfte med därtill

hörande handlingar, däribland karta över den föreslagna tomtindelningen

med av distriktslantmätaren J. Gezelius upprättad beskrivning därtill.

Enligt detta förslag skulle det söder om Kalmar—Emmaboda järnväg

belägna området av torpen Nymåla och Brotorp uppdelas i nedan

upptagna 24 tomter, vilka å sistberörda karta utmärkts med heldragna

röda gränslinjer, nämligen:

Nr &

kartan

Areal ar

Saluvärde

kronor

Arrende-

värde

kronor

Nr &

kartan

Areal ar

Saluvärde

kronor

Arrende-

värde

kronor

1

33.4

1,336

16

13

12

660

5

2

12.5

500

6

14

12.4

774

5

3

11

495

5

15

8.1

486

4

4

11

1,550

5

16

9.4

611

4

5

7.9

395

4

17

9.4

611

4

6

6.2

310

3

18

9.1

546

4

7

9.7

533

5

19

9.5

617

4

8

8.5

510

4

20

9.s

647

4

9

10

550

5

21

9.1

546

4

10

11

660

5

22

9.4

611

4

11

10.8

594

5

23

9.6

624

4

12

11.1

666

5

24

58.1

4,814

35

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

I värdet å tomten nr 4 ingår ett boningshus samt i värdet å

tomten nr 24 boningshus och ladugård.

Såsom gator hava upptagits en sammanlagd areal av 41.3 ar.

Marken till dessa gator hava uppskattningsmännen föreslagit måtte få

ingå i försäljningen på det sätt, att gatorna tilldelades de tomter, utmed

vilka de vore belägna, och, där de vore belägna mellan två tomter,

med halva bredden till vardera tomten, med skyldighet för innehavare

av tomt, som sålunda bekommit del av gata, att upplåta densamma

såsom väg för allmänt begagnande.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har tillkännagivit sig icke hava

något att erinra mot nu ifrågavarande styckningsförslag eller mot de

föreslagna salu- och arrendevärdena å de föreslagna tomterna.

Domänstyrelsen har för egen del anfört följande.

Styrelsen ville till en början erinra, att till staden Kalmar försålts

från kronoegendomen Skälby dels jämlikt nådigt brev den 9 maj 1902

för stadens vattenlednings behov 2 hektar 93.4 ar för en köpeskilling

av 2,640 kronor 60 öre, dels jämlikt nådigt brev den 8 juni 1906 7

hektar 83 ar, för vilket område köpeskillingen, som ej skulle få understiga

3,000 kronor per hektar, uppgått till 30,171 kronor eller nära

4,000 kronor per hektar, dels ock ovanberörda tre områden om tillhopa

20 hektar 62.8 ar, för vilka köpeskillingen bestämts till 81,975 kronor

eller likaledes nära 4,000 kronor per hektar. De två förstnämnda områdena

hade redan tillträtts efter överenskommelse med arrendatorn.

Vad nu beträffade Kalmar stads ansökan att med äganderätt förvärva

viss del av egendomen, hölle styrelsen före, att kronan ej borde

nu frånhända sig ifrågavarande del. Det intresse att bilda en folkpark,

som förestavat ansökningen, syntes styrelsen för övrigt kunna lika väl

tillgodoses genom upplåtelse under arrende, för vilken anordning något

hinder ej mötte, sedan egendomens nuvarande arrendator, som komme

att medgivas optionsrätt vid egendomens förnyade utarrendering, enligt

vad en bifogad skrivelse utvisade förklarat sig icke göra anspråk på

sådan rätt för nu nämnda fall.

Däremot hade domänstyrelsen ej något att erinra mot att Kalmar

nya järnvägsaktiebolag finge åt sig upplåtet det i dess ansökning avsedda

området, utgörande delar av torpen Nymåla och Brotorp, mot

ersättning, som enligt styrelsens förmenande ej borde understiga 4,000

kronor per hektar. Till stöd för detta pris ville styrelsen åberopa prisen

vid de senaste försäljningarna från egendomen. Återstoden av sistberörda

bägge torp ansåge styrelsen böra upplåtas i tomter på sätt före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14- Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 181.

slagits, därvid styrelsen dock ej kunde underlåta framhålla, att en del

av tomterna syntes väl smått tilltagna. I fråga om de övriga torpen

kunde styrelsen i likhet med Kungl. Maj:ts befallningshavande förorda

försäljning allenast av Perstorp, varvid styrelsen ville särskilt betona

det av nämnda myndighet mot försäljning av Brändtorp anförda skäl,

vilket styrelsen ansåge gälla även beträffande samtliga ifrågavarande

torpen. För den nya arrendeperioden kunde emellertid, sedan arrendatorn

förklarat sig avstå från den honom tillkommande optionsrätten i

fråga om såväl Brändtorp som Funkabotorpet, Svensknabben och Moen,

dessa upplåtas under arrende omedelbart till innehavarna, varom ock

dessa alternativt gjort framställning. Samma upplåtelsesätt kunde på

grund av arrendatorns tillmötesgående tillämpas beträffande samtliga

nu upplåtna villatomter, vilkas föryttrande styrelsen ej heller kunde

tillstyrka.

I likhet med myndigheterna kan jag icke tillstyrka försäljning av

torpen Olstorp, Oxhagstorpet, Brändtorp, Moen, Funkabotorpet och

Svensknabben. Emellertid synes det mig önskligt, att torpen Olstorp

och Brändtorp samt möjligen ytterligare något jordområde icke ånyo

utarrenderas på lika lång tid som egendomen i övrigt, utan särskilt för

sig utarrenderas på kortare tid för att bereda tillfälle att vid behov

lättare tillmötesgå en eventuell framställning om utvidgning av Kalmar

stads kyrkogård ävensom att fortsätta med lägenhetsupplåtelser.

Däremot synes mig försäljning böra ske såväl av torpet Perstorp,

om vars försäljning ingen meningsskiljaktighet förekommit, som av

den mark, som tillhör torpen Nymåla och Brotorp. I fråga om de

bägge sistnämnda torpen tillstyrker jag förslaget, att den mellan järnvägslinjerna

liggande delen av torpens jord säljes till Kalmar nya

järnvägsaktiebolag. Med hänsyn till att denna mark är sämre belägen

än den redan till staden försålda, vilken betingat nära 4,000 kronor

för hektar, torde det minsta pris, för vilket denna mark bör upplåtas,

böra sättas något lägre eller till 3,000 kronor för hektar. Det definitiva

priset bör bestämmas enligt expropriationsförordningens regler.

Att, såsom domänintendenten ifrågasatt, låta nuvarande innehavaren

av torpet Svensknabben inlösa den återstående marken av Nymåla och

Brotorp för 6,305 kronor, motsvarande 1,800 kronor för hektar, kan

jag icke tillråda. Redan detta pris torde nämligen vara väsentligt högre

än jorden kan förränta såsom jordbruk och måste därför medföra dess

styckning till byggnadstomter, varigenom avsikten att därå bereda

köparen ett eget hem såsom jordbrukslägenhet går om intet. Det torde

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 181.

ej heller finnas något rimligt skäl att låta bemälde torpare draga vinsten

av en sådan styckningsåtgärd å den såsom tomtmark mycket värdefulla

marken. Ett pris av 1,800 kronor för hektar synes mig nämligen i

själva verket vara alltför lågt. Jag vill erinra, att det framhållits av

domänintendenten, att nu ifrågavarande område vore för bebyggande

bättre beläget än det bredvidliggande, som föreslagits att upplåtas till

järnvägsbolaget, och för vilket jag ansett ett minsta pris av 3,000 kronor

per hektar böra begäras. Däremot biträder jag förslaget om områdets

styckning och försäljning i 24 tomter och har icke någon erinran mot de

åsätta saluvärdena, vilka tillhopa uppgå till icke mindre än 19,646 kronor,

därav 3,200 kronor för byggnader.

Kalmar stads ansökan att förvärva ett område av Tallhagen m. in.

till folkpark för stadens invånare finner jag visserligen vara synnerligen

beaktansvärd. Dock anser jag i likhet med domänstyrelsen det vara

önskvärt, att staten icke nu avhänder sig detta område, och syftet med

stadens ansökan torde tills vidare lika väl kunna vinnas genom ett

arrende, på sätt domänstyrelsen ställt i utsikt. Av enahanda skäl anser

jag mig icke heller kunna tillstyrka, att de å Tallhagen belägna villatomtlägenheterna

IX—XVII nu försäljas.

I enlighet med vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

dels att ovanberörda område om 7 hektar 42.6 ar av torpen Nymåla

och Brotorp må till Kalmar nya järnvägsaktiebolag försäljas mot

en köpeskilling, som skall bestämmas enligt förordningen den 14 april

1866 angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov men

ej får understiga ett belopp av 3,000 kronor för hektar, och under

villkor i övrigt:

att köpeskillingen skall erläggas vid tillträdet och av bolaget inbetalas

till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet; samt

att bolaget skall ensamt vidkännas de med områdets avskiljande

samt med köpet och lagfart därå förenade kostnader;

dels ock att torplägenheten Perstorp med ovan angivet område

samt ovannämnda med nr 1—24 betecknade tomter å torpen Nymåla

och Brotorp med tillägg av gallmark, på sätt uppskattningsmännen

föreslagit, må från ifrågavarande egendom var för sig upplåtas enligt

kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande av

de i nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare

bestämmelser i fråga om tillämpningen av berörda grunder samt med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

skyldighet för innehavare av tomt, som erhållit del av gata, att upplåta

densamma till allmänt begagnande såsom sådan.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga ... till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Curt PiOhtUeb.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1914 B:234 Skrivelse till Kontingent i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av områden från kungsladugården Skälig med Vårsnäs i Kalmar län jämte tv s. 14 i texten
  2. JoU 1914 B:117 Utlåtande, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående försäljning av områden från kungsladugården Skålig med Värsnäs i Kalmar län jämte tvenne i ämnet vä s. 1 i texten