Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ersättning till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

1914-06-20 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:196, Med förslag till förordning angående ersättning till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma) ts Nåd. Proposition Nr 196.

1

Nr 196.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

förordning angående ersättning till landsting och vissa

städer samt hushållningssällskap för till statsverket indragna

brännvinsförsäljningsmedel; given Stockholms slott

20 juni 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

antaga härvid fogade förslag till förordning angående ersättning

till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 139 käft. (Nr 196.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 196.

Förslag

till

förordning angående ersättning till landsting och vissa städer

samt hushållningssällskap för till statsverket indragna

brännvinsförsäljningsmedel.

Med upphävande av vad i förordningen den 18 juli 1913 angående

ersättning till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap

för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel stadgas

i fråga om dylik särskild ersättning till landstingen och de städer, som

ej deltaga i landsting, samt hushållningssällskapen, förordnas som följer:

§ I
Anslag,

som av riksdagen beviljas för beredande av ersättning till

landstingen och de städer, som ej deltaga i landsting, för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel, skall mellan landstingen och nämnda

städer tillsvidare fördelas efter deras folkmängd.

Sådan fördelning verkställes årligen. Till grund för fördelningen

skall läggas folkmängden vid början av det år, då fördelningen äger rum.

§ 2.

Vid fördelning av anslag, som av riksdagen beviljas för beredande

av ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket indragna

brännvinsförsäljningsmedel, skall, vad angår anslag för åren 1915 1919,

så förfaras, att ett grundbelopp av 10,000 kronor tillföres varje hushållningssällskap

samt att därefter av anslagets återstod hälften fördelas

efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom hushållningssällskapsområdena

och andra hälften efter den övriga folkmängden

inom samma områden, dock att, därest enligt dessa grunder något hus
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

hållningssällskap skulle erhålla mindre än 35,000 kronor, detta belopp

tillägges hushållningssällskapet och återstoden av anslaget enligt sagda

grunder fördelas mellan de övriga hushållningssällskapen.

Från och med år 1920 skall vad sålunda stadgats tillsvidare gälla

med den jämkning, att belopp, som utskiftas efter folkmängd, skall

med tre femtedelar fördelas efter den med jordbruk och fiske sysselsatta

folkmängden och med två femtedelar efter den övriga folkmängden

inom hushållningssällskapsområdena.

Fördelning, som i denna § avses, verkställes för tioårsperioder,

börjande med år 1915. Vid fördelningen beräknas folkmängden enligt

senast hållna folkräkning.

§ 3.

Statskontoret skall låta till landstingen och de städer, som ej

deltaga i landsting, utbetala de dem tillkommande ersättningsbeloppen,

så snart uppgifterna om folkmängden vid årets början blivit tillgängliga.

De ersättningsbelopp, som tillkomma hushållningssällskapen, låter

statskontoret årligen utbetala under april månad.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1915.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

juni 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet.

Enligt förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av

brännvin skulle statskontoret utdela till landsting och städer, som ej

deltaga i landsting, ett belopp, motsvarande en femtedel av samtliga till

statskontoret influtna brännvinsförsäljningsmedel, samt till hushållningssällskapen

ett belopp, motsvarande en åttondel av samma medel. Till

grund för fördelningen dels mellan landstingen och nämnda städer dels

ock mellan hushållningssällskapen skulle läggas i förra fallet landstingsområdenas

och nämnda städers samt i det senare fallet hushållningssällskapsområdenas

folkmängd. Sedan den s. k. rusdrycksmedelskommittén

avgivit sitt förslag och den s. k. nykterhetskommittén yttrat sig däröver,

framlade Kungl. Maj:t för 1913 års riksdag åtskilliga förslag, åsyftande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

att upphäva eller förminska det allmännas beroende av inkomst av

brännvinsförsäljningsmedel. Detta förslag innefattade bland annat, att

såväl landstingen och omförmälda städer som hushållningssällskapen

skulle i stället" för andelar i sagda medel erhålla viss årlig ersättning,

som Kungl. Maj:t föreslog till resp. 2,800,000 kronor och 1,750,000

kronor inalles. Riksdagen, som med vissa ändringar biföll Kungl.

Maj:ts förslag, bestämde dessa ersättningsbelopp till resp. 3,100,000

kronor och 2,100,000 kronor. De nya bestämmelserna skulle träda i

kraft den 1 januari 1915. I enlighet härmed hava författningar utfärdats

den 18 juli 1913. På Kung!. Maj:ts förslag har riksdagen förut i år

uppfört för ifrågavarande ändamål å ordinarie stat dels under sjunde

huvudtiteln ett anslag av 3,100,000 kronor och dels under nionde huvudtiteln

ett anslag av 2,100,000 kronor.

Såväl vid den förberedande behandlingen av det sålunda av 1913

års riksdag avgjorda ärendet som inom riksdagen hade framställts förslag

om ändring i sättet för fördelningen mellan hushållningssällskapen

av dessa medel. Denna fråga blev emellertid för tillfället undanskjuten,

men riksdagen anhöll, att frågan måtte av Kungl. Maj:t tagas under

övervägande. Jag anhåller nu att få underställa denna fråga Kungl.

Maj:ts prövning.

Enligt rusdrycksmedelskommitténs förslag skulle ersättningsmedlen

fördelas liksom förut efter folkmängden inom hushållningssällskapsområdena.

Då hushållningssällskapen hördes över detta förslag, yrkade åtskilliga

sällskap på ändrad fördelningsgrund. Såsom skäl härför anfördes,

att dittills gällande bestämmelser i detta avseende icke ledde till en fullt

rättvis fördelning, då hushållningssällskap, inom vilkas områden större

städer vore belägna, på grund härav erhöile betydligt större belopp, än

vad såväl områdets areal som antalet jordbruksidkande invånare inom

området kunde motivera. Jämväl anfördes, att förut gällande bestämmelser

oskäligt gynnade de större hushållningssällskapen på de mindres

bekostnad, emedan en viss, ungefär lika stor del av inkomsterna måste

tagas i anspråk för ordinarie förvaltningsutgifter oavsett hushållningssällskapsområdets

storlek.

Dessa brister hade förvaltningsutskotten för hushållningssällskapen

i Kronobergs, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län samt Ålvsborgs läns norra hushållningssällskapsområde ansett kunna

förekommas därigenom, att i liushållningssällskapsområdenas folkmängd

icke inräknades folkmängden i de städer, som ej tillhörde landsting.

Riksdagen

1913.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Andra förvaltningsutskott hade föreslagit, att ett visst grundanslag skulle

tillkomma varje hushållningssällskap, och att den övriga delen av statsanslaget

skulle fördelas antingen efter landsbygdens befolkningssiffra

eller sedan folkmängden i de städer, som ej tillhörde landsting, frånräknats.

Sålunda hade förvaltningsutskottet för hushållningssällskapet i Uppsala

län föreslagit ett grundanslag av 20,000 kronor, i Hallands län 10,000

kronor och i Västmanlands län 25,000 kronor samt fördelning med borträknande

av städer, som ej deltoge i landsting. Förvaltningsutskottet för

hushållningssällskapet i Gottlands län hade förordat 25,000 kronors grundanslag

och fördelning av det övriga efter landsbygdens befolkningssiffra.

Slutligen hade förvaltningsutskottet för hushållningssällskapet i Kristianstads

län uttalat sig för fördelning efter landsbygdens befolkningssiffra.

Lantbruksstyrelsen anförde med anledning av det förslag, som

innebar, att från folkmängdssiffran skulle dragas folkmängden i de städer,

som ej deltoge i landsting, att styrelsen, som ansåge, att det varit önskvärt,

att vid fördelningen av nu ifrågavarande medel hänsyn i större utsträckning

kunnat tagas till de olika hushållningssällskapens större eller mindre

behov av understöd till jordbrukets höjande än fallet måste bliva, då

folkmängden utgjorde fördelningsgrunden, visserligen funne goda skäl

kunna anföras för den delvis förändrade fördelningsgrund, som sålunda

föreslagits. Då emellertid densamma, såsom Östergötlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott framhållit, i betänklig grad skulle förrycka

vissa hushållningssällskaps ekonomi, något som ju vid beräkningen

av nu ifrågavarande ersättningsbelopp borde på allt sätt undvikas, och

då därtill ytterligare komme, att det givetvis skulle vålla ett hushållningssällskap

stora svårigheter, om, såsom Ålvsborgs läns södra hushållningssällskap

framhållit, folkmängden i någon stad inom sällskapets område

så ökades, att staden ej vidare komme att deltaga i landsting, i vilket

fall den ifrågasatta bestämmelsen skulle föranleda en avsevärd minskning

uti ett dylikt sällskaps andel i statsanslaget, hade lantbruksstyrelsen

ansett sig böra tillstyrka bibehållandet av hittillsvarande beräkningsgrund

i förevarande fall.

Nykterhetskommittén verkställde med anledning av förslagen om

ändring i fördelningsgrunden en utredning, som enligt kommitténs

mening utvisade, att förskjutningarna vid fördelningen av statsanslaget

för de särskilda hushållningssällskapen enligt ändrad fördelningsgrund i

allmänhet icke skulle bliva så betydande, som man kunnat förmoda.

För de största hushållningssällskapen, såsom Göteborgs och Bohus samt

Malmöhus läns, samt för de minsta, såsom Gottlands, skulle emellertid

en annan fördelningsgrund än nu gällande medföra stora förändringar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 196.

Denna utredning innefattades i en tabell å sid. 23 i kommitténs vid

propositionen fogade betänkande, utvisande fördelning av det av Kungl.

Maj:t föreslagna beloppet, 1,750,000 kronor, dels efter hela folkmängden,

dels efter folkmängden på landsbygden och dels efter folkmängden på

landsbygden samt i de städer, som deltaga i landsting. Förstnämnda

fördelningssätt framställdes under tre alternativ, nämligen utan grundanslag,

samt med grundanslag antingen å 10,000 kronor eller å 20,000

kronor till varje sällskap.

Då emellertid frågan om ändrad fördelningsgrund lämpligen syntes

kommittén kunna lösas genom en fristående behandling, enär densamma,

eljest kunde befaras inveckla och försvåra det då föreliggande större

spörsmålet, förklarade sig kommittén för sin del icke finna skäl att

framlägga särskilt förslag härom.

Vid ärendets föredragning den 4 april 1913 uttalade dåvarande chefen

för finansdepartementet, att han i likhet med nykterhetskommitten ansåg

frågan om förändring av grunden för understödets fördelning mellan

hushållningssällskapen böra upptagas för sig utan samband med det då

föreliggande frigörelsespörsmålet. I det av Kungl. Maj:t för riksdagen

framlagda förslaget till förordning angående ersättning till städer och

vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel föreslogs i enlighet härmed, att till

grund för fördelningen mellan hushållningssällskapen skulle fortfarande

läggas hushållningssällskapsområdenas folkmängd.

Vid riksdagen framställdes i tre motioner förslag om ändrad fördelningsgrund.

I två av dessa föreslogs såsom sådan grund folkmängden

inom hushållningssällskapsområdenas landsbygd, dock att 260,000 kronor

skulle utan hänsyn till folkmängden fördelas med lika belopp mellan

de olika sällskapen. Sistnämnda belopp skulle alltså utgå såsom grundanslag

med 10,000 kronor till varje sällskap. I den tredje motionen

föreslogs, att fördelningen skulle ske i förhållande till storleken av den

inom hushållningssällskapens områden befintliga, med jordbruk, boskapsskötsel

och fiske sysselsatta befolkningen.

I sin skrivelse nr 168 den 30 maj 1913 erinrade riksdagen om

de olika förslagen till ändring i fördelningsgrunden samt anförde, att

riksdagen funnit vad sålunda anmärkts böra föranleda närmare undersökning.

Emellertid syntes en förändring härutinnan förutsätta en ur

olika synpunkter genomförd utredning, varvid borde aktgivas på, bland

annat, att det syfte, som riksdagen velat tillgodose genom en höjning

av totalanslaget till hushållningssällskapen, nämligen en så vitt möjligt

jämn övergång till de nya förhållandena, bleve behörigen tillgodosett.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då ifrågavarande förordning

vore avsedd att träda i kraft först den 1 januari 1915, hade riksdagen

i likhet med chefen för finansdepartementet funnit lämpligt att icke

upptaga förevarande fråga till avgörande i samband med det då föreliggande

förslaget. Riksdagen hade i stället velat hos Kungl. Maj:t

göra framställning om utredning i ärnnet ävensom om framläggande

för nästkommande riksdag av det förslag, vartill utredningen kunde

giva anledning.

Därjämte framhöll riksdagen med anledning därav, att i det vid

propositionen fogade förslaget till förordning angående ersättning till

städer, vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel ersättningarna till landsting

och i landsting icke deltagande städer samt till hushållningssällskap

angivits till vissa belopp, att det torde kunna ifrågasättas, huruvida

dessa ersättningar borde grundas på annat beslut än det, som gällde

deras uppförande såsom anslag i vederbörande riksstat. Det vore en

påfallande skillnad mellan de i den föreslagna förordningen även upptagna

bestämmelserna om ersättningar till städer och vissa köpingar, vilka

ersättningar småningom skulle minskas för att slutligen alldeles upphöra,

samt de i samma förslag intagna föreskrifterna om ersättningar till

landsting och hushållningssällskap, vilka vore avsedda att gälla tillsvidare

för en icke från början begränsad tid. Riksdagen fäste uppmärksamheten

på, att sistnämnda bestämmelser lämpligen kunde utbrytas

ur förordningen, och uttalade förväntan, att Kungl. Maj:t skulle för 1914

års riksdag framlägga förslag i sådant hänseende.

I det av riksdagen antagna förslaget till förordning angående förenämnda

ersättningar bibehölls alltså fördelningsgrunden efter hushållningssällskapsområdenas

folkmängd, men riksdagen anhöll tillika, att

Kungl. Maj:t ville taga under övervägande frågan om ändrade bestämmelser

i fråga om dylik grund.

Förordning i ämnet i enlighet med riksdagens beslut har därefter,

såsom jag ovan erinrat, utfärdats den 18 juli 1913, varjämte Kungl.

Maj:t samma dag förordnade, att riksdagens skrivelse, i vad den innefattade

omförmälda anhållan i fråga om ändrade bestämmelser med avseende

å fördelningsgrunden hushållningssällskapen emellan, skulle för

vidare handläggning överlämnas till jordbruksdepartementet.

Sedan lantbruksstyrelsen anbefallts att efter inhämtande av yttrande

från hushållningssällskapens ombud verkställa utredning och uppgöra

förslag i ämnet, har lantbruksstyrelsen avgivit utlåtande den 31

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196. 9

mars 1914 och därvid överlämnat yttrande den 13 november 1913 av

nämnda ombud.

Vid ombudens möte tillstyrkte vederbörande utskott, att ombuden HushdUningsmåtte

föreslå, att medlen skulle fördelas efter antalet invånare å den till ,äU,*fP^nt

hushållningssällskapen hörande landsbygden samt i de till utseende av

ledamöter i landstingen berättigade städerna utan att därvid något visst

grundanslag beräknades. Vid utskottsutlåtandet voro fogade två reservationer,

den ena av greve Hugo Hamilton, som förordade, att folkmängden

inom hela området borde läggas till grund, varemot den andra, avgiven

av herr Aaby Ericsson, ville såsom fördelningsgrund tillstyrka

allenast landsbygdens folkmängd. Vid ombudens möte föranledde frågan

livlig diskussion och avgjordes genom dubbla voteringar, vari, sedan

till kontraproposition mot utskottets förslag antagits greve Hamiltons

förslag med 12 röster mot 11, som tillföllo herr Ericssons, utskottets

förslag antogs med 20 röster mot 3.

Beträffande eu vid ombudens protokoll fogad bilaga A, innefattande

uppgifter angående några landstingsbidrag till vissa hushållningssällskap,

har lantbruksstyrelsen i sitt förenämnda utlåtande framhållit, att då dessa

ur styrelsens berättelse för år 1911 hämtade uppgifter endast avsåge

de bidrag, som direkt ingått till vederbörande hushållningssällskaps

kassa, men däremot icke omfattade de anslag, nämnda landsting beviljat

och själva utbetalat för olika jordbruksändamål, bleve uppgifterna

i fråga, använda såsom här skett, vilseledande.

Under det ärendet varit under utredning i lantbruksstyrelsen, hava Framstadsärskilda

framställningar inkommit från Östergötlands läns hushållnings- hushåuliO^ssällskaps

förvaltningsutskott samt från Gottlands ävensom Göteborgs sällskap.

och Bohus läns hushållningssällskap.

I den förstnämnda av dessa skrivelser anföres, att Östergötlands

läns hushållningssällskaps audel i nu ifrågavarande medel redan vid

tillämpning av den nu använda fördelningsgrunden skulle komma att

nedgå med omkring 13 procent och, om hushållningssällskapens ombuds

omförmälda förslag till fördelningsgrund komme till användning,

skulle sällskapets andel komma att minskas med ytterligare omkring 9

procent, vadan sålunda den totala nedsättningen i sällskapets här ifrågavarande

inkomst skulle belöpa sig till omkring 22 procent. Denna inkomstminskning

vore så stor, att sällskapets förmåga att på tillfredsställande

sätt fylla sin betydelsefulla uppgift skulle i hög grad äventyras.

Inför en så genomgripande förändring i sin ekonomi skulle

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 139 käft. (Nr 196.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

sällskapet nödgas dels inskränka, dels helt nedlägga vissa delar av

sin verksamhet, något som helt visst skulle menligt inverka på utvecklingen

av de näringsgrenar, som sålunda berövades sällskapets

understöd och ledning. Därtill komme ock, att frukterna av redan

gjorda uppoffringar skulle under sådana förhållanden äventyras, vilket

vore icke blott i och för sig beklagligt utan även oförenligt med en

klok hushållning. Såvitt till utskottets kännedom kommit, hade ej heller

några vägande skäl anförts för den av hushållningssällskapens ombud

föreslagna fördelningsgrunden, till stöd för vilken ej kunde åberopas

rättvisans och billighetens krav, som snarare talade för, att den hittills

följda fördelningsgrunden även framgent komme till användning. Riksdagens

uttalade önskan om en i möjligaste mån jämn övergång från

förut rådande till de genom riksdagens beslut skapade nya förhållandena

syntes ock vid det av hushållningssällskapens ombud förordade förslaget

hava lämnats obeaktad, då enligt detta vissa hushållningssällskap så

gott som i ett slag skulle se sina inkomster av här ifrågavarande slag

på det kännbaraste sätt förminskade. Förvaltningsutskottet hemställde

därför, att den hittills använda fördelningsgrunden allt fortfarande måtte

tillämpas samt att, därest mot förmodan Kungl. Maj:t skulle finna annan

fördelningsgrund lämpligare, denna, om den komme att medföra ytterligare

minskning i Östergötlands läns hushållningssällskaps andel, först

efter lämplig övergångstid, ej understigande tio år, måtte vinna full

tillämpning.

Gottlands läns hushållningssällskap har framhållit å ena sidan

jordbrukets störa betydelse för Gottlands näringsliv och å andra sidan

svårigheten för hushållningssällskapet på grund av bristen på nödiga

medel att lämna, det på stora delar av ön i betänklig grad efterblivna

jordbruket önskvärd omvårdnad. Sällskapet saknade sålunda medel att

för längre tid än sex månader avlöna en jordbrukskonsulent; en mejerikonsulent

funnes, som emellertid avlönades med av landstinget därtill

anslagna medel; vandringsrättare saknades. Gottland hade stora förutsättningar

för kreatursuppfödning, särskilt för produktion av varmblodiga

hästar, varigenom ett viktigt riksintresse skulle bliva tillvarataget; de

medel, sällskapet härtill kunde anslå, vore emellertid ytterst små och

otillräckliga. Nötboskapsaveln vore i behov av kraftig uppryckning,

men penningar saknades; sålunda kunde vid premieringarna inga penningpris

för hondjur utdelas, och frisedlarnas inlösningspris hade måst

bestämmas till endast 1 krona 37 öre. Ett tilltagande intresse för svinproduktion

förefunnes; kornet från myrarna, vilket icke kunde föras i

marknaden, lämpade sig nämligen väl till utfodring av svin. För att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

nu samla det spridda intresset även för denna avel krävdes medel, över

vilka sällskapet icke lörfogade. Eu näring, som med gynnsamma avsättningsförhållanden

hade stora möjligheter till uppblomstring, vore

fisket, för vars främjande sällskapet under många år icke kunnat offra

ens det minsta belopp. Åven många andra viktiga intressen hade till

följd av penningbrist måst stå tillbaka.

Landstingets utgifter för jordbruk och binäringar uppginge för år

1914 till 23,415 kronor, vadan dess offervillighet med hänsyn till intressen,

som egentligen folie inom hushållningssällskapets område, varit

stor och berömvärd. Den landstingsskatt, som till följd härav och för

fullgörande av landstingets övriga ändamål betungade länets invånare,

vore så betydande — 1 krona 5 öre per bevillningskrona — att landstinget,

i synnerhet om deri oavbrutna ökningen av denna skatt komme

att fortfara, snart nog kunde se sig tvunget att indraga eller minska

sina anslag till jordbruket och dess binäringar.

Då det belopp, vilket vore för Gottlands läns hushållningssällskap

nödvändigt för att det med framgång skulle kunna bedriva sin verksamhet,

icke skäligen borde sättas lägre än 50,000 kronor, motsvarande

för år 1914 beräknade brännvinsmedel 24,500 kronor, landstingets anslag

till jordbruksnäringen m. m. 23,415 kronor samt för bättre tillgodoseende

av vissa ändamål 2,085 kronor, hemställde sällskapet, att, vilken

fördelningsgrund än komme att uppställas, därvid måtte göras det tilllägg

och villkor, att icke något av nuvarande 26 hushållningssällskap

något år av samma medel erhölle mindre del än 50,000 kronor.

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap har anfört, bland

annat, hurusom sällskapet, om den av hushållningssällskapens ombud föreslagna

iördelningsgrunden bleve godkänd, skulle se sina inkomster av

bränn vinsmedlen minskade med 44.5 procent eller från omkring 150,000

till omkring 90,000 kronor, en minskning så betydande, att den på ett

synnerligen våldsamt sätt skulle rubba sällskapets verksamhet. Redan

en gång förut, nämligen vid genomförande av 1905 års förordning angående

brännvinsmedlens fördelning, hade sällskapets andel sänkts med

omkring 25 procent, vilket på sin tid medfört avsevärda rubbningar.

Sällskapet hade nu ordnat sin verksamhet efter sina inkomster och

sålunda kommit att understödja och främja förbättringar och företag,

vilka annars ej kommit till stånd eller åtminstone kommit att verka i

mycket mindre skala. Följden av en reduktion i inkomsterna sådan

som den nu ifrågasatta bleve givetvis en våldsam minskning och delvis

en fullständig indragning av utgiftsposter i sällskapets budget till stor

och kanske obotlig skada för många grenar av länets jordbruk och

s. 12 Kontrollera mot PDF

Lantbruk sstyrelsen.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

andra näringar. 1 anslutning härtill och under erinran, hurusom åt

städerna, då dessa år 1905 förlorade en väsentlig del och genom 1913

års riksdags beslut återstoden av sina andelar i brännvinsmedlen, medgivits

en lång övergångstid med successiv minskning, anhölle sällskapet,

att Kungl. Maj:t vid avlåtande av proposition angående fördelning av

det till hushållningssällskapen gemensamt anvisade anslaget måtte taga

hänsyn till vad ovan anförts och att, om den nu tillämpade fördelningsgrunden

icke ansåges böra bibehållas, en övergångstid av åtminstone

10 år måtte bestämmas.

För egen del har lantbruksstyrelsen anfört följande.

»Då genom 1905 års riksdags beslut vissa förändringar blevo vidtagna i brännvinsförsäljningsmedlens''

fördelning, lades enligt nådiga förordningen angående försäljning

av brännvin den 9 juni 1905 till grund för denna fördelning, vad angår landstingen,

landstingsområdenas och, vad angår hushållningssällskapen, hushållningssällskapsområdenas

folkmängd. Folkmängden i de större städer, vilka icke deltogo i landsting,

kom sålunda att medräknas vid fördelningen av brännvinsförsäljningsmedlen

mellan hushållningssällskapen men icke mellan landstingen. Orsaken till att så skedde

torde få antagas i viss män hava berott därpå, att vinsten från brännvinsförsäljningsbolagen

i ifrågavarande städer före år 1905 med 1/10 tillfallit hushållningssällskapen,

medan däremot landstingen icke uppburit någon andel av nämnda vinst; genom att,

såsom i 1905 års förordning bestämdes, till grund för fördelningen mellan sällskapen

lägga hela hushållningssällskapsområdets folkmängdssiffra undvek man att åstadkomma

större rubbning än den oundgängligen nödvändiga i hushållningssällskapens

ekonomi.

En härmed överensstämmande uppfattning angående faran för och olägenheterna

av en dylik rubbning vid fördelning av de tillgängliga ersättningsbeloppen

hade lantbruksstyrelsen redan uttalat i sitt underdåniga utlåtande den 28 september

1912 med anledning av rusdryckskommitténs betänkande, däri lantbruksstyrelsen

— under framhållande av önskvärdheten av att vid fördelningen av nämnda medel

hänsyn i större utsträckning än dittills skett kunde tagas till sällskapens större eller

mindre behov av understöd till jordbrukets höjande — likväl ansett sig, efter prövning

av andra ifrågasatta beräkningsgrunder, höra tillstyrka bibehållandet av dittillsvarande

fördelningsgrund.

Vid frågans upptagande till förnyad prövning och utredning med anledning

av riksdagens ovan omförmälda skrivelse och den därav föranledda nådiga remissen

har lantbruksstyrelsen uppgjort förslag till fördelning av det beslutade ersättningsbeloppet,

2,100,000 kronor, efter olika grunder, som synts lantbruksstyrelsen i högre

grad än såväl den hittillsvarande som den av hushållningssällskapens ombud föreslagna

vara bestämmande för de olika hushållningssällskapens behov av medel. Lantbruksstyrelsen

har därvid ej mindre utgått från följande olika fördelningsgrunder,

nämligen den egentliga landsbygdens folkmängd, den med jordbruk och fiske sysselsatta

befolkningen, arealen av trädgård, åker och annan odlad jord samt äng och

antalet kor, än även uträknat medeltalen av de andelar, som skulle tillfalla sällskapen

vid användande såsom fördelningsgrund dels av hela folkmängden, arealen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 19(j.

trädgård ni. rn. och antalet kor, dels av folkmängden å landsbygden och städer,

som deltaga i landsting, arealen trädgård in. m. och antalet kor, dels av den egentliga

landsbygdens folkmängd, arealen trädgård m. m. och antalet kor och dels slutligen

av den med jordbruk och fiske sysselsatta befolkningen, arealen trädgård m. in.

och antalet kor, allt utan grundanslag och med ett dylikt å 10.000 kronor. Samtliga

sålunda uträknade andelar utan grundanslag hava därefter blivit jämförda, de,

som erhållits vid användande av hela folkmängden såsom fördelningsgrund, med de

av vederbörande hushållningssällskap under 1913 uppburna brännvinsförsäljningsmedel,

samt de vid Övriga" fördelningsgrunder erhållna med dem, som skulle tillkomma

vederbörande sällskap vid användande av hittillsvarande fördelningsgrund,

det vill säga hushållningssällskapsområdenas hela folkmängd.

Vid prövningen av dessa olika fördelningsgrunder har lantbruksstyrelsen ansett

sig böra taga hänsyn icke endast till den större eller mindre rubbning, som tilllämpandet

av ny fördelningsgrund skulle förorsaka i hushållningssällskapens ekonomi,

utan ock i vad mån de vid tillämpandet av ny fördelningsgrund erhållna andelarna

kunna förutsättas bliva i större eller mindre _ grad bestående. Dä hushållningssällskapen

icke på andra vägar, genom uttaxering hos sina ledamöter eller dylikt,

kunna öka sina inkomster, måste det nämligen alltid bliva förenat med stora olägenheter

för ett hushållningssällskap, om detsamma, sedan fördelningen av ersättningsbeloppet

blivit bestämd, genom en mera väsentlig förskjutning i fördelningsgrunden

skulle förorsakas en mera avsevärd minskning i dess inkomster. Detta sistnämnda

kan i mycket hög grad bliva fallet vid användande av den av hushållningssällskapens

ombud föreslagna fördelningsgrunden, i det att, så snart en stad inom vederbörande

hushållningssällskaps område blir så folkrik, att den icke längre kommer att deltaga

i landsting, eller något område av närmaste landsbygd inkorporeras med dylik stad,

sällskapet skulle åsamkas en minskning i sina inkomster utan att någon som helst

förändring med anledning härav komme att äga rum i dess utgifter. Särskilt kännbar

skulle denna minskning i inkomsterna bliva för hushållningssällskap med jämförelsevis

liten folkmängd inom sina vederbörande verksamhetsområden, därvid minskningen i

åtskilliga fall skulle kunna uppgå till omkring 25 procent. Då därtill kommer, dels

att vid tillämpning av nämnda fördelningsgrund fyra hushållningssällskap från början

skulle erhålla en minskad inkomst av i genomsnitt omkring 20 procent, däribland

ett hushållningssällskap över 40 procent, vilken inkomstminskning, även om den

komme att ske successivt, skulle verka förryckande på vederbörande hushållningssällskaps

verksamhet, medan åter ökningen i inkomster för övriga 22 hushållningssällskap

skulle stanna vid omkring 7 procent, dels ock att denna fördelningsgrund

icke kan i nämnvärt högre grad än den hittillsvarande anses motsvara hushållningssällskapens

behov, finner sig lantbruksstyrelsen ej kunna förorda densamma.

En fördelning efter den egentliga landsbygdens folkmängd skulle visserligen

bliva i viss mån rättvisare än såväl den hittillsvarande som den av hushållningssällskapens

ombud förordade och skulle ej vid första tillämpningen förorsaka nämnvärt

större rubbningar i hushållningssällskapens ekonomi än den senare. Däremot

skulle faran för framtida förskjutningar i detta fall bliva vida större, i det att

dylika skulle inträffa icke endast då landsbygd inkorporeras med någon stad inom

området utan ock, då ett municipalsamhälle, en köping eller annat samhälle inom

området överginge från landsbygd till stad.

Samma anmärkningar drabba givetvis varje fördelningsgrund, i vilken folk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

mängden på landsbygden och i städer, som deltaga i landsting, eller endast folkmängden

på landsbygden ingå såsom faktor.

Vid tillämpning av övriga av lantbruksstyrelsen ifrågasatta nya fördelningsgrunder

skulle, såsom av bilagda tabeller framgår, omkastningarna i vissa hushållningssällskaps

ekonomi bliva högst betydliga. Hur lämpliga dessa fördelningsgrunder

än skulle kunna anses vara, i händelse sällskapen icke förut uppburit hittillsvarande

andelar av brännvinsförsäljningsmedlen, utan en fördelning av motsvarande statsmedel

nu för första gången skulle äga rum, anser sig dock lantbruksstyrelsen under

nuvarande förhållanden icke kunna tillstyrka någon av dem, enär de — såsom ovan

blivit antytt — skulle utöva en för verksamheten inom en del hushållningssällskap

säkerligen högst menlig inverkan.

Under behandlingen av föreliggande fråga har det från vissa håll blivit anfört,

att nuvarande bestämmelser i så måtto skulle gynna de större hushållningssällskapen

på de minares bekostnad, att en viss för alla sällskapen i det närmaste lika stor

del av inkomsterna måste tagas i anspråk för nödiga förvaltningsutgifter. I anslutning

härtill har föreslagits, att varje hushållningssällskap skulle erhålla ett lika

stort så kallat grundanslag och återstoden av ersättningsbeloppet därefter skulle

fördelas efter den fördelningsgrund, som komme att tillämpas. Av de beräkningar,

lantbruksstyrelsen verkställt rörande förvaltningskostnadernas förhållande till de av

de olika sällskapen uppburna brännvinsförsäljningsmedlen, framgår emellertid, att

ovannämnda anmärkning näppeligen kan anses berättigad, vadan lantbruksstyrelsen

icke finner anledning tillstyrka det sålunda framställda förslaget.

Luder sådana törhallanden och på grund av vad ovan blivit anfört anser

lantbruksstyrelsen, att den hittills använda grunden för fördelning av bränn vinsmedlen

fortfarande bör i det störa hela bibehållas vid fördelningen av det såsom

ersättning för de indragna brännvinsmedlen tillgängliga beloppet. Genom den av

lantbruksstyrelsen nu företagna ytterligare utredningen av den föreliggande frågan

har styrelsen blivit än mera stärkt i denna sin redan i styrelsens utlåtande den

28 september 1912 över rusdryckskommitténs betänkande uttalade uppfattning.

En viss jämkning i vad som sålunda skulle tillkomma vissa hushållningssällskap

finner lantbrussstyrelsen emellertid önskvärd och av behovet påkallad. Det torde

nä,mligen icke kunna bestridas, att varje hushållningssällskap är i behov av ett visst

minimibelopp för att ^ inom sällskapets verksamhetsområde på ett nöjaktigt sätt

kunna tillvarataga ocn befordra jordbrukets och dess binäringars intressen. Detta

kiäves icke endast för vidtagandet och genomförandet av åtgärder, som hushållningssällskapet

finner nödiga och som sällskapet av egna medel måste bestrida, utan ock

för att sätta sällskapet i tillfälle att fa del av sådana statsanslag, för vilkas utbekommande

fordras, att sällskapet självt av andra tillgängliga medel anslår visst

belopp. Lantbruksstyrelsen anser det sålunda erforderliga minimibeloppet icke böra

sättas lägre än till 35,000 kronor, i vilket fall två hushållningssällskap, Kalmar

läns norra och Gottlands läns, utöver det enligt den av lantbruksstyrelsen förordade

fördelningsgrunden dem tillkommande belopp, resp. 31,300 och 22,300 kronor skulle

komma att erhålla ytterligare resp. 3,700 och 12,700 kronor. Med det för detta

ändamål erforderliga beloppet, sammanlagt 16,400 kronor, torde, enligt lantbruksstyrelsens

mening, anslaget till Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap utan

olägenhet kunna minskas. Det anslag, som vid tillämpandet av den av lantbruksstyrelsen

förordade fördelningsgrunden skulle tillfalla sistnämnda hushållningssällskap,

uppgår nämligen till icke mindre än 1 krona 51 öre per individ av den med lånt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 196.

bruk och hake sysselsatta befolkningen. Fråndrages ovan omförmälda 16,400 kronor

sällskapets anslag, konime sällskapets andel av ifrågavarande ersättningsbelopp att

detta oaktat efter sagda beräkningsgrund bliva det högsta, som tillkommer något

hushållningssällskap, eller 1 krona 35 öre. Närmast denna siffra kommer Malmöhus

läns hushållningssällskap, som skulle komma att erhålla 1 krona 27 öre och Gävleborgs

läns hushållningssällskap, som skulle erhålla 1 krona 19 öre per individ av

den med lantbruk och fiske sysselsatta befolkningen.

Då Gottlands läns hushållningssällskap, om ersättningsbeloppet för detsamma

i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag bleve bestämt till 35,000 kronor, skulle

erhålla 1 krona 13 öre per individ av den med lantbruk och fiske sysselsatta befolkningen

och sålunda efter denna beräkningsgrund komma att följa närmast efter

Göteborgs och Bohus läns, Malmöhus läns och Gävleborgs läns hushållningssällskap,

synes detta, enligt lantbruksstyrelsens mening, vara tillräckligt skäl att icke biträda

vad Gottlands läns hushållningssällskap i sin ovan omförmälda skrivelse hemställt.

Vid fördelningen av omordade ersättningsbelopp synes det lantbruksstyrelsen,

dels att anslagen till de olika hushållningssällskapen böra bestämmas till jämna

hundratal i enlighet med vad som, med ovan anförda undantag beträffande Göteborgs

och Bohus läns, Kalmar läns norra och Gottlands läns hushållningssällskap,

finnes angivet i kol. —J) av bilagda tabell, dels ock att, enär under närmaste följande

år säkerligen endast smärre oväsentliga förändringar i folkmängden kunna

antagas komma att äga rum, de sålunda bestämda anslagen böra utgå oförändrade

under loppet av närmaste tioårsperiod.

På grund av vad sålunda anförts, får lantbruksstyrelsen i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen antaga följande förslag till

förändrad lydelse av 4 § av Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående ersättning

till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket

indragna brännvinsmedel den 18 juli 1913:

''Till grund för fördelningen dels mellan landstingen och städer, som ej deltaga

i landsting, dels ock mellan hushållningssällskapen skall tillsvidare läggas i

det förra fallet landstingsområdenas och nämnda städers, i det senare fallet hushållningssällskapsområdenas

nuvarande folkmängd, därvid dock beträffande hushållningssällskapen

skall iakttagas, dels att den Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

tillkommande andelen skall minskas med så stort belopp, att Kalmar läns

norra hushållningssällskap och Gottlands läns hushållningssällskap erhålla vart och

ett 35,000 kronor, dels att anslagsbeloppen bestämmas till jämna hundratal, dels

ock att de sålunda bestämda anslagsbeloppen skola utgå oförändrade under tioårsperioden

1915—1924.’»

Vid detta lantbruksstyrelsens utlåtande voro fogade tabeller, innefattande

sifferuppgifter och sammanställningar i 71 kolumner. Av dessa

synas de uppgifter böra här meddelas, som finnas upptagna i den tablå,

vilken torde få såsom bilaga A fogas vid detta protokoll. Beträffande

denna tablå är att märka, att »brännvinsmedel 1913» avser de under år

1913 på grund av befolkningssiffrorna den 31 december 1912 utdelade

1j Kol. 3 av bilagan A vid detta protokoll.

4

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

medlen. Kolumnerna 3 — 7 äro likaledes uträknade på grundval av befolkningen

den 31 december 1912. Kolumnerna 8 och 9 grunda sig

på folkräkningen vid 1900 års slut. De i tablån icke återgivna kolumnerna

avse dels fördelning efter samma grunder men med grundbelopp

av 10,000 kronor, vilket medfört ökning för de mindre och stark minskning

för de största hushållningssällskapen, dels ock kombinationer mellan

flera olika beräkningsgrunder. Tabellerna hava på lantbruksstyrelsens

begäran och enligt styrelsens anvisningar utarbetats inom statistiska

centralbyrån.

Det torde icke kunna förnekas, att det nuvarande sättet för fördelning

av nu ifrågavarande medel innebär avsevärda oegentligheter.

Isynnerhet har uppmärksamheten fästs vid, att detsamma i mycket hög

grad gynnar de hushållningssällskap, vilka inom sitt område hava stor

stadsbefolkning. Detta är framför allt fallet beträffande Göteborgs och

Bohus läns hushållningssällskap men även i fråga om Malmöhus läns och,

om än i mindre grad, jämväl vissa andra läns hushållningssällskap.

Dessa medel äro uppenbarligen avsedda att giva hushållningssällskapen

erforderligt ekonomiskt stöd vid fullgörandet av den verksamhet, som

är dessa sällskap förelagd. Enligt Kungl. Maj:ts skrivelse den 16 maj 1848

angående allmänna stadganden för hushållningssällskapens inrättning

och styrelse förklarades, att föremål för hushållningssällskaps verksamhet

vore »i allmänhet allt sådant, som, inom området av eget län samt utom gränserna

av ämbetsmäns och allmänna myndigheters befattning, kan befordra

lantbruks- och därmed förbundna näringars gagn och förkovran, genom

upplysning, efterdömen, uppmuntringar och belöningar». De den 18

oktober 1910 fastställda, nu gällande allmänna grunderna för hushållningssällskapens

i riket organisation uttrycka i sin första paragraf

saken sålunda: »Hushållningssällskaps ändamål är jordbrukets och därtill

hörande binäringars ävensom fiskets främjande». Att i allmänhet stadsbefolkningen

och isynnerhet den, som lever samlad i städer av mer

betydlig storlek, icke kan i samma mån som landsbygdens befolkning

anses såsom exponent för jordbrukets och dess binäringars samt fiskets

intressen, är uppenbart.

De olika förslag till ändrad fördelningsgrund, som framkommit,

torde samtliga haft till huvudsyfte, att medlen skulle i högre grad fördelas

med hänsyn till de näringsgrenars intressen, vilka hushållningssällskapen

hava till uppgift att främja. Detta syfte synes mig också

vara fullt berättigat. Att detsamma icke är så lätt att uppnå, lärer

mångfalden av förslag till fullo ådagalägga. Frågan blir än mera

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Xåd. Proposition År 190.

invecklad därigenom, att det, såsom riksdagen också framhållit, måste

anses i hög grad viktigt, att förändringarna icke bliva så stora och i

varje fall icke så plötsliga, att svårigheter därigenom skulle vållas vissa

hushållningssällskap, som nu inrättat sin ekonomi på grundval av hittillsvarande

fördelningssätt. Emellertid bör härvid icke heller lämnas obeaktat,

att ifrågavarande brännvinsmedel lorst under de allra senaste åren

väsentligen överstigit det nu beviljade anslagsbeloppet och att de ännu

år 1911 utgjorde blott 2,103,963 kronor eller alltså nästan precis samma

belopp som det nu beviljade anslaget.

Vad de olika föreslagna metoderna beträffar, synas först kunna utan

vidare utmönstras de av lantbruksstyrelsen omförmälda, som avse medlens

fördelning efter arealen av trädgård, åker och annan odlad jord samt äng

och efter antalet kor. Bägge fördelningssätten lämna fisket samt åtskilliga

lantbrukets binäringar alldeles å sido. Det sist nämnda sättet tager

hänsyn blott till boskapsskötseln, vilken väl i allmänhet plägar vara

förenad med jordbruket men dock icke nödvändigtvis behöver överallt

vara det, samt lämnar obeaktad annan husdjursavel än av nötboskap.

Mot arealen av odlad jord och äng såsom fördelningsgrund kan för

övrigt bland annat invändas, att härigenom icke någon skillnad erhålles

mellan trädgård, åker och äng och att alltså intensiteten i driften och

möjligheten att genom densamma föda en större jordbruksbefolkning

lämnas obeaktad. Huru detta skulle verka, visa särskilt de i bilagan A

kol. 10 och 11 upptagna summorna för Västerbottens och Norrbottens

län, vilka läns stora ängsareal uppenbarligen kraftigt medverkat till de

höga siffrorna — för Västerbottens län blott överträffade av fyra län.

Mot bägge de nu omförmälda metoderna kan därjämte med största fog

anmärkas, att de icke stå i något slags organiskt sammanhang med den

nuvarande fördelningsgrunden samt därför på ett rent av våldsamt sätt

skulle förändra de nuvarande förhållandena.

Fördelning efter landsbygdens folkmängd och de städers, som deltaga

i landsting, — i bilagan A upptagen i kol. 4 och 5 — har

tillstyrkts av hushållningssällskapens ombud. Skillnaden mot nuvarande

förhållanden består i att folkmängden i rikets största städer (Stockholms

stad är naturligtvis i hela denna utredning lämnad å sido)

icke längre skulle medräknas. Detta skulle för närvarande bliva

ödesdigert särskilt för Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap,

men skulle även för vissa andra hushållningssällskap bliva mycket

kännbart. Åven om dessa svårigheter vid övergången skulle kunna i

någon mån mildras genom en längre övergångsperiod, kvarstår såsom

en tungt vägande anmärkning mot denna metod, att samma svårighet

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 139 höft. (Nr 196.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

skulle komma att upprepas, så snart en stad utträder ur landsting.

Då det av folkmängden att döma vill synas, som om Hälsingborg och

Örebro stode närmast en sådan förändring, skulle detta icke undgå att

på det allra kraftigaste beröra respektive läns hushållningssällskap och

så vidare för den ena staden efter den andra. Det vore visserligen icke

otänkbart, att även dessa förändringar kunde mildras genom övergångsföreskrifter,

men det torde vara oförnekligt, att dels reglerna skulle

härigenom bliva synnerligen invecklade och dels hela systemet komma

att lida av ojämnhet och föränderlighet, vilket icke skulle vara till

gagn för sällskapens verksamhet, som tarvar någorlunda jämna, i förväg

beräkneliga anslagsmedel. För övrigt kan den befogade anmärkningen

framställas mot det nu ifrågavarande förslaget, att den omständigheten,

huruvida en stad deltager i landsting eller icke, är i och för sig

alldeles främmande för hushållningssällskapens organisation. Om lika

fullt hänsyn toges till sagda omständighet, skulle väl detta bero på,

att den ansåges utgöra ett tecken på stadens i mindre eller större

grad framträdande egenskap av ett hem för de näringar, som äro

föremål för hushållningssällskapets verksamhet. Detta åskådningssätt

kan dock näppeligen anses i varje fall hålla streck, åtminstone icke

så till vida, som ändringen i graden av sagda egenskap skulle inträffa

just samtidigt med utträdet ur landstinget. Å ena sidan är nämligen

att märka, att, isynnerhet med nuvarande tendenser till inkorporering,

även större städer kunna räkna inom sig en icke obetydlig

jordbrukar- och fiskarbefolkning, vilken icke rätteligen synes böra

lämnas ur räkningen vid bestämmandet av beloppet av de medel, hushållningssällskapet

må erhålla för att främja de av densamma bedrivna

näringarna. Å andra sidan bör icke lämnas obeaktat, att i vissa mindre

städer och i industrisamhällen på landsbygden finnes en befolkning,

till vilken på grund av dess yrken knappast borde vid bestämmandet

av sagda belopp tagas mera hänsyn än till befolkningen i samma yrken

i nyssnämnda städer. Åven den nu behandlade metoden synes därför

lida av såväl principiella som praktiska olägenheter.

Den vid hushållningssällskapens ombuds sammanträde jämväl

diskuterade och i bilagan A kol. 6 och 7 framlagda metoden att

fördela medlen allenast efter själva landsbygdens folkmängd ger tillfälle

till ungefär enahanda invändningar som den senast härovan

behandlade. Åven här tages den inom städerna boende jordbruksoch

fiskarbefolkningen icke i betraktande. Jag vill erinra, att särskilt

å västkusten fiskarbefolkningen är i avsevärd omfattning boende i

de mindre städerna. I åtskilliga smärre städer drivas också jordbruk

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kunyl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

och isynnerhet trädgårdsskötsel i ganska stor utsträckning. Att i

nu förevarande avseende uppdraga någon principiell skillnad mellan,

å ena sidan, köpingar och municipalsamhällen samt andra större befolkningscentra

på landsbygden — vilkas folkmängd enligt detta alternativ

skulle medräknas såsom grund för fördelningen — och, å andra

sidan, städerna, i folkmängd kanske vida understigande de förra, synes

än mindre befogat, än då fråga var om de i landsting icke deltagande,

större städerna. Härtill kommer, att detta system skulle i ännu högre

grad än det nyss förut nämnda lida av orolighet och föränderlighet,

enär det skulle vara känsligt för vilken som helst ny stadsbildning eller

inkorporering. Systemet skulle även, såsom ifrågavarande kolumner

i bilagan A utvisa, i mycket hög grad rubba de nuvarande förhållandena,

framför allt för Göteborgs och Bohus samt Malmöhus läns hushållningssällskap

men förhållandevis även för andra, särskilt Blekinge

läns. Anmärkningsvärd är den starka ökning i jämförelse med ifall nuvarande

fördelningsgrund bibehölles, som skulle inträda för Kronobergs,

Kristianstads och Kopparbergs län med deras i förhållande till länets

folkmängd fåtaliga stadsbefolkning. Icke heller till detta system kan

jag med hänsyn till nu anförda omständigheter giva min anslutning.

Av de i lantbruksstyrelsens tabeller upptagna nya fördelningsgrunderna

återstår fördelningen efter jordbruks- och fiskarbefolkning.

Det torde få anses givet, att i allmänhet taget denna befolknings antal

utgör den bästa och tillförlitligaste mätaren på den grad, i vilken inom

ett hushållningssällskaps område jordbruk och fiske idkas, och alltså

även på den grad, i vilken hushållningssällskapet har inom länet föremål

för sin verksamhet samt i följd därav även behov av penningmedel

för verksamhetens bedrivande. Nu ifrågavarande fördelningsgrund tager

hänsyn till hela den befolkning, som är sysselsatt i de näringar, hushållningssällskapens

verksamhet avser, vare sig denna befolkning är

bosatt i stad eller på landsbygden, och vare sig den ägnar sig åt jordbruk

i hela dess skiftande omfattning eller någon viss specialitet därav

eller trädgårdsskötsel eller någon annan dess binäring eller fiske. I allmänhet

kan sägas, att genom detta beräkningssätt tages vid fördelningen

hänsyn till nästan alla dem, vilkas yrken äro direkt föremål för hushållningssällskapens

verksamhet. Detta beräkningssätt synes mig därför

vara principiellt vida starkare grundat än något av de hittills behandlade.

Det innebär även högst avsevärda praktiska fördelar, i det att

förändringar i denna folkmängd ske ganska långsamt, i synnerhet i

fråga om proportionen de olika hushållningssällskapsområdena emellan,

och att därför de på grund av densamma uträknade fördelningstalen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

bliva jämförelsevis konstanta för en tid framåt. Mot dessa principiella

och praktiska fördelar står emellertid den även med detta system förknippade

olägenheten att, därest det skulle omedelbart genomföras i

hela sin utsträckning, åstadkomma mycket betydande rubbningar i de

nuvarande förhållandena. Detta framgår tydligt av kol. 8 och 9 i

bilagan A, som utvisa mycket häftiga förskjutningar de olika hushållningssällskapen

emellan. Dessa förskjutningar innebära särskilt för

Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Gävleborgs läns hushållningssällskap

mycket starka minskningar. Dessa förhållanden synas mig

innebära tillräckliga skäl att åtminstone icke redan nu fastslå denna

fördelningsgrund.

Att under dessa omständigheter stanna vid att bibehålla den nuvarande

fördelningsgrunden, såsom lantbruksstyrelsen, allenast med en

viss jämkning till förmån för de minsta hushållningssällskapen och

till nackdel allenast för Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap,

föreslagit, synes mig dock icke nödvändigt. Mot det nuvarande systemet

hava så allvarliga och tungt vägande anmärkningar riktats, att man

enligt min mening icke bör underlåta att nu åtminstone taga ett steg

i den riktning, som man finner vara den råtta.

\ id de undersökningar, jag låtit verkställa för att utreda, huruledes

detta lämpligast bör ske, har jag utgått från den uppfattningen

att, om än den i jordbruk och fiske sysselsatta befolkningens antal torde

lå, i allmänhet taget, anses vara den bästa mätaren på omfattningen

av de olika hushållningssällskapens direkta verksamhetsfält, man dock

icke bör alldeles bortse från den övriga befolkning, som lever inom området,

vare sig i stad eller på landsbygd. Dels spelar denna befolkning

stor roll såsom konsument av lantbrukets och fiskets produkter, dels

förser den jordbrukare och fiskare med förnödenheter, dels är den kanske

själv föremål för hushållningssällskapets verksamhet, vilket i synnerhet

kan vara fallet beträffande trädgårdsskötsel och framför allt hemslöjd.

Det bör även ihågkommas, att på grund av det sätt, på vilket de olika

näringarna ingripa i varandra, eu närings blomstring medför fördelar

även för andra näringar och att å andra sidan en tynande näring påverkar

andra näringar ogynnsamt. Det har därför synts mig icke blott

försvarbart utan även fullt riktigt, att i nu ifrågavarande hänseende även

övriga inom hushållningssällskapsområdena bosatta befolkningselement

i någon män tagas i beräkning. 1 vilken mån detta bör ske, må delvis

kunna bero på omständigheterna. Härvid öppnas tillfälle till att i

enlighet med riksdagens önskan förmildra övergången från det nuvarande

systemet. Detta kan nämligen på ett enkelt sätt ske därigenom, att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 196.

man i början låter de olika befolkningsgrupperna vara mera jämnställda

i inflytande i nu förevarande hänseende för att längre fram, om man

finner det lämpligt, genom periodiska jämkningar småningom relativt

öka jordbruks- och fiskarbefolkningens inflytande.

De utredningar, som till följd härav på min anmodan utförts inom

statistiska central byrån, hava haft till resultat en tabell, vilken torde få

såsom bilaga B fogas vid detta protokoll. Jag vill genast framhålla, att

denna tabell har i två hänseenden olika utgångssiffror mot lantbruksstyrelsens

förenämnda tabeller. I de sistnämnda togs som jämförelsetal

folkmängden i de olika hushållningssällskapsområdena den 31 december

1912. 1 nu ifrågavarande utredningar har däremot till jämförelsetal

använts folkmängden den 1 januari 1914, varvid alltså under mellantiden

skedda förändringar vunnit beaktande. Resultaten av dessa förändringar

framgå vid jämförelse mellan kol. 2 i tabell A och tredje kolumnen i

tabell B, varvid bör observeras, att talen i förstnämnda tabell avrundats

till jämna hundratal. Den andra skillnaden består däri, att under det

att i lantbruksstyrelsens tabell A den i jordbruk och fiske sysselsatta

folkmängden upptagits enligt folkräkningen den 31 december 1900,

tabellen B utgår från motsvarande siffror vid folkräkningen den 31

december 1910, vilka ju närmare motsvara de nuvarande förhållandena.

Visserligen föreligga definitivt utarbetade yrkesfördelningssiffror från

sistnämnda folkräkning ännu blott för sju län, men för övriga län hava

motsvarande siffror blivit approximativt beräknade. Om än dessa yrkesfördelningssiffror

i tabell B sålunda icke äro fullt exakta utan torde

komma att undergå vissa beriktiganden, har det emellertid uppgivits för

mig, att all sannolikhet förefinnes för att sådana jämkningar endast

skola bliva av mycket ringa inverkan. Emellertid äro på grund av

dessa skiljaktigheter siffrorna i tabell A icke direkt jämförliga med dem,

som framkommit vid sistnämnda utredning.

I tabellen B äro förslagen till ändring i den nuvarande fördelningen

delade i tre huvudgrupper. Gemensamt för alla är, att i enlighet

med lantbruksstyrelsens förslag, vilket jag i detta avseende biträder,

ett minsta anslag av 35,000 kronor förutsatts skola utgå, även om den

använda fördelningsgrunden eljest skulle medfört ett lägre belopp. Denna

bestämmelse medför överallt höjning för Gottlands läns hushållningssällskap

och enligt vissa fördelningsförslag även för Kalmar läns norra

hushållningssällskap. De olika grupperna skilja sig därutinnan, att den

första gruppen är beräknad utan något grundbelopp, varemot de bägge

senare hava dylikt på respektive 5,000 och 10,000 kronor. Inom varje

grupp har uträknats resultatet under förutsättning att, med iakttagande

opaginerad Kontrollera mot PDF

oo

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

av nyssnämnda minimum av 35,000 kronor, anslaget i sin helhet, respektive

den del av anslaget som återstår, sedan vederbörligt grundbelopp

tilldelats samtliga hushållningssällskap, delas i två delar, av vilka den

ena fördelas efter jordbruks- och fiskarbefolkningens och den andra

efter den övriga befolkningens storlek. Tre alternativ äro i detta

hänseende uppställda. Det första avser beloppets delning i två lika

stora delar. Det andra innebär, att tre femtedelar (= 60 procent) skulle

fördelas efter jordbruks- och fiskarbefolkningen och återstående två

femtedelar (= 40 procent) efter den övriga befolkningen. Det tredje

alternativet utvisar resultatet av beloppets fördelning med respektive

två tredjedelar och eu tredjedel efter enahanda folkmängdssiffror.

I frågan, huruvida grundbelopp skall utgå, hava anförts skäl både

för och emot. Mig synas emellertid deras skäl vara starkast, vilka

förordat ett dylikt grundanslag till måttligt belopp. Då hushållningssällskapen

äro av i hög grad växlande storlek, men alla måste för sin

förvaltning hava vissa tjänstemän samt lokal och äro nödsakade att

vidkännas vissa expensutgifter, ehuruväl nu nämnda kostnader även

äro ganska växlande, synes härav kunna hämtas tillräckligt stöd för

beräknandet av ett dylikt grundbelopp, vilket kommer framförallt de

minsta hushållningssällskapen till godo. Då detta grundbelopp synes

mig å ena sidan icke böra sättas så lågt som till 5,000 kronor, varigenom

verkningarna av detsamma bleve alltför obetydliga, men å andra

sidan icke heller böra sättas så högt, att det åtminstone mer avsevärt

överskjuter något sällskaps utgifter av nyss angivna slag, anser jag mig

böra tillstyrka ett grundbelopp av 10,000 kronor, vars resultat angives

i den tredje huvudgruppen av tabellen B.

Vad därefter de under denna grupp angivna tre alternativen beträffar,

är det utan vidare givet, att det tredje alternativet innebär de

största förändringarna gent emot den nuvarande fördelningen och det

första alternativet de minsta. I betraktande av önskvärdheten, att icke

alltför tvära rubbningar nu vidtagas, kan jag därför icke nu förorda

det tredje alternativet. Vad det andra, mellersta alternativet beträffar,

synes mig detta däremot vara mycket tilltalande. Det innebär, att

under förutsättning att de bägge befolkningsgrupper, om vilka nu är

fråga, vore lika stora, eu individ, tillhörande jordbruks- eller fiskarbefolkningen,

skulle i nu förevarande hänseende utöva hälften större

inverkan än en, som tillhör andra yrkesgrupper. Med hänsyn till dessa

olika gruppers intresse i fråga om och för hushållningssällskapens verksamhet

synes det mig, som om fullgoda skäl tala för en sådan anordning.

Emellertid kan jag icke undgå att finna, att även detta alternativ

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

skulle, därest det omedelbart tillämpades utan övergångstid, medföra

större förskjutningar i förhållande till den nuvarande fördelningen, än

som kunna anses vara tillrådliga, särskilt i betraktande av anslagets

nedsättning under de belopp, som utgått under senaste år. Att förskjutningarna

skulle bliva så pass stora, beror i väsentlig mån därav,

att jordbruks- och fiskarbefolkningen är i antal avsevärt underlägsen

landets övriga befolkning, nämligen med mer än en halv miljon individer.

Vid fördelning med respektive tre femtedelar och två femtedelar

av anslagets återstod, sedan grundbeloppet frånräknats, medför nämligen

detta, att 100 individer av jordbruks- och fiskarbefolkningen skulle motsvaras,

icke av 150, utan i verkligheten av ungefär 185 individer av övriga

befolkningsgrupper. Då de hittills varit likställda, synes det mig nödvändigt,

att en övergångstid beredes, och synes mig detta lämpligen kunna

ske därigenom, att under de första fem åren det första alternativet tilllämpas.

Under dessa år erhålla de sällskap, som sedermera få vidkännas

ytterligare minskning, tillfälle att ordna sin ekonomi och sin verksamhet

efter de därefter inträdande förhållandena, vilket synes mig vara ytterst

viktigt. Redan detta alternativ innebär för övrigt ett steg i den av mig

såsom den rätta ansedda riktningen, enär nyssnämnda proportion mellan

jordbruks- och fiskarbefolkningen samt landets övriga befolkning medför,

att i detta fall 100 individer av den förra gruppen skulle motsvaras av

ungefär 124 av den senare.

Jag får alltså för min del förorda det system, vars resultat i

tabellen B angivas i sjuttonde och nittonde kolumnerna, sålunda, att fördelningen

bestämmes för första femårsperioden, d. v. s. åren 1915—1919,

enligt kol. 17 och för andra femårsperioden, d. v. s. åren 1920—1924,

enligt kol. 19. Härigenom torde beräkningsgrunden vara anlagd enligt

riktig princip och övergången bliva så mjuk som möjligt. Tillfälle är även

berett för riksdagen att vid den första tioårsperiodens slut taga ytterligare

steg i samma riktning, om så vid den tiden befinnes önskligt.

Eu närmare undersökning av siffrorna i sjuttonde kolumnen torde

få anses giva vid handen, att förändringarna i förhållande till den i

fjärde kolumnen av samma tabell upptagna fördelningen efter den nuvarande

grunden äro ganska måttliga och i de särskilda fallen fullt

befogade. En större minskning inträder endast för Malmöhus samt

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap på grund av dessa läns

relativt stora stads- och industribefolkning. I sju andra län komma

av motsvarande anledningar hushållningssällskapen att få vidkännas

smärre minskningar. Ökningen fördelar sig på sjutton hushållningssällskap

i landets alla delar, men är icke särdeles stor för något utom för Gottlands

läns, vilket får fördel av bestämmelsen om 35,000 kronors minimum.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

1 nittonde kolumnen äro, som naturligt är, förändringarna förstärkta.

Emellertid har därjämte, genom *att stads- och industribefolkningens

inflytande minskats, förhållandena ändrat sig därhän, att allenast

sju hushållningssällskap komma att vidkännas minskning vid jämförelse

med fördelning enligt den nuvarande grunden, varemot antalet av de

sällskap, som skulle se sina andelar ökade, stigit till nitton.

Jag vill framhålla, att detta förslag å ena sidan bereder relativt

ökade medel åt sådana jordbruksbygder, vilka hittills varit jämförelsevis

för litet tillgodosedda, och å andra sidan tager de medel, som behövas

för denna tillökning, icke blott, såsom lantbruksstyrelsens förslag innebar,

från Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap utan även till

vissa delar från andra sällskap, som måste anses hava på grund av en

lör jordbruket och fisket alltför främmande beräkningsgrund hittills

erhållit för stora andelar.

Till belysande av detta förhållande har jag låtit uppgöra nedanstående

tabell, som utvisar i avjämnade tal huru mycket det belopp,

som skulle tillfalla varje hushållningssällskap dels enligt nuvarande fördelningsgrund

(kol. 4 i tabellen B), dels enligt de av mig tillstyrkta

fördelningarna (kol. 17 och 19 i samma tabell), skulle utgöra per individ

av jordbruks- och fiskarbefolkningen inom hushållningssällskapsområdet.

Hall icke något grundanslag gåves och icke heller något minimum av

35,000 kronor stadgades samt hela anslaget fördelades enbart efter jordbruks-

och fiskarbefolkningen, skulle uppenbarligen alla sällskap hava

att härvid uppvisa samma siffra, nämligen medeltalet 91 öre. Nyssnämnda

omständigheter, av vilka de bägge förstnämnda kraftigt verka

till förmån för de minsta hushållningssällskapen, föranleda emellertid,

att växlingar mellan de olika sällskapen fortfarande förekomma. I regel

äro dessa dock mindre i de två senare fallen än i det första samt även

mindre i det tredje än i det andra. Särskilt bör observeras å ena sidan

den starka minskningen för Malmöhus samt Göteborgs och Bohus ävensom,

om än i mindre grad, för Stockholms, Östergötlands och Gävleborgs

läns hushållningssällskap på grund av den vida övervägande stads- och

industribefolkningen inom dessa områden samt å andra sidan dels den starka

ökningen för Gottlands läns hushållningssällskap på grund av minimibeloppet

dels ock den ökning, som tillkommer sällskapen i landets mera

uteslutande jordbruksbygder, såsom i Uppsala län, i de flesta smålandslänen,

i Kristianstads och Hallands län, västgötalänen och de nordligaste

länen. Det kan förtjäna påpekas, att för närvarande per individ av

jordbruksbefolkningen kommer i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus

län betydligt mer än dubbelt mot i Västerbottens län och ungefär

dubbelt mot i flera andra län.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 196. 25

Hushållningssällskap

Enligt

nuvarande

grunder

Med grundbelopp av 10,000

minimum 35,000 kr.

kr.

med Va till jordbruks- befolkningen

med 8/<s till jordbruks- befolkningen

per jord- bruksin di- vid

kr.

per jord- bruksindi- vid

kr.

ökning el.

minskning

öre

per jord- bruksindi- vid

kr.

ökning el.

minskning

öre

Stockholms

läns

1.14

1.08

- 6

1.05

— 9

Uppsala

tf

0.9 5

1.01

+ 6

1.00

+ 5

Södermanlands

It

0.9 0

0.92

+ 2

0.92

+ 2

Östergötlands

tf

1.01

0.96

— 5

0.96

— 6

Jönköpings

tf

0.86

0.86

=

0.8 7

+ 1

Kronobergs

ti

0.7 3

0.7 7

+ 5

0.80

+ 8

Kalmar läns norra .........

0.85

1.03

+ 18

1.04

+ 19

Kalmar läns södra .........

0.8 8

0.94

+ 6

0.94

+ 6

Gottlands

läns

0.71

1.13

+ 42

1.18

+ 42

Blekinge

tf

0.9 7

1.01

+ 4

1.00

+ 3

Kristianstads

It

0.73

0.76

+ 2

0.7 7

+ 4

Malmöhus

It

1.40

1.25

— 15

1.17

— 23

Hallands

tf

0.7 7

0.83

+ 6

0.85

+ 8

Göteborgs och Bohus

tf

1.58

1.40

— 18

1.30

— 28

Alvsborgs läns södra ......

0.76

0.80

+ 4

0.82

+ 6

Alvsborgs läns norra......

0.72

0.7 8

+ 6

0.81

+ 9

Skaraborgs

läns

0.69

0.70

+ 1

0.73

+ 4

Värmlands

tf

0.8 0

0.80

==

0.81

+ 1

Örebro

tt

0.9 5

0.93

- 2

0.9 2

— 3

Västmanlands

tf

0.93

0.95

+ 2

0.95

+ 2

Kopparbergs

tf

0.82

0.81

— 1

0.83

+ 1

Gävleborgs

tf

las

1.12

— 6

1.08

— 10

V ästemorrlands

tf

0.9 0

0.87

— 3

0.8 7

— 3

Jämtlands

tf

0.74

0.80

+ 6

0.84

+ 10

Västerbottens

It

0.62

0.66

+ 4

0.70

+ 8

Norrbottens

It

0.8 2

0.83

+ 1

0.85

+ 3

En betydelsefull fördel med detta förslag anser jag vara dess

utvecklingsmöjlighet genom proportionens småningom skeende förändring,

därest icke den naturliga utvecklingen, som synes gå i riktning mot

jordbruks- och fiskarbefolkningens relativa tillbakagång, kommer att

befinnas innebära tillräcklig anpassning, även om denna befolkning

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 139 haft. (Nr 196.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

fortfarande vid fördelningen bibehåller den efter de första fem årens

förlopp inträdande proportionen till all övrig folkmängd inom hushållningssällskapens

områden.

Då folkräkning, ur vilken yrkesfördelningen framgår, äger rum

blott vart tionde år, 1910, 1920 o. s. v., följer därav, att den andel av

anslaget, som tillkommer varje särskilt hushållningssällskap, blir konstant

under en tioårsperiod. Såsom ovan nämnts, skulle dock den första

tioårsperioden delas i två femårsperioder med skilda beräkningsgrunder.

Jag anser en sådan stadga i anslagsbeloppet vara för hushållningssällskapen

synnerligen fördelaktig. Då uträkningen av förenämnda folkräkningar

icke lär kunna påräknas vara avslutad förr än till femte året efter

folkräkningens företagande, det vill säga 1915, 1925 o. s. v., komma

de fördelningar, som äga rum dessa år, att gälla för samma års och

följande nio års fördelning. Därest det framdeles visar sig önskligt att

vidtaga jämkning i proportionen för anslagsbeloppets fördelning efter

olika befolkningskategoriers storlek eller att genomföra annan förändring,

torde detta böra ske till början av en ny tioårsperiod.

I likhet med riksdagen år 1913 anser jag bestämmelserna om fördelning

av såväl nu ifrågavarande anslag som motsvarande anslag till

ersättning åt landsting och de städer, som ej deltaga i landsting, för till

statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel böra utbrytas ur den förordning

i ämnet, som av riksdagen samma år antogs, och i anslutning till

riksdagens uttalande anser jag tillika, att själva anslagsbeloppen icke böra

fastslås i författning, utan behandlas såsom vanliga anslag å ordinarie

stat. Jag har i ärendet samrått med chefen för finansdepartementet,

vilken biträtt denna åsikt samt lika med mig ansett, att bestämmelserna

rörande fördelningen av anslagen till landsting, nämnda städer och till hushållningssällskap

lämpligen böra sammanföras i en gemensam författning.

Departementschefen uppläste därefter förslag till förordning angående

ersättning till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap

för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel samt hemställde,

att Kungl. Maj:t måtte förelägga riksdagen samma förslag till

antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Rohtliéb.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 196.

Utdrag av tabeller vid lånt
-

1

2

3

4

5

6

Hushållningssällskap

Bränn vins- medel 1913

Efter hela

folk- mängden.

Utan grund- belopp

Efter landsbygdens folkmängd

och städers, som deltaga i

landsting

Efter lands- folk-

Utan grund- belopp

Minskning eller

ökning i för- hållande till kol. 3

Utan grund- belopp

Stockholms

läns ......

112,600

87,400

93,700

+

6,300

99,300

Uppsala

» ......

60,600

52,400

66,200

-f

3,800

49,700

Södermanlands

» ......

83,800

72,700

77,900

+

5,200

68,100

Östergötlands

V ......

137,600

119,300

107,700

—

11,600

110,300

Jönköpings

> ......

100,200

86,900

93,100

+

6,200

88,900

Kronobergs

» ......

73,000

63,300

67,800

+

4,500

75,500

Kalmar läns norra del......

36,100

31,300

33,600

+

2,300

32,900

Kalmar » södra » ......

69,700

60,400

64,700

+

4,300

63,500

Gottlands

läns ......

25,700

22,300

23,900

+

1,600

23,000

Blekinge

» ......

69,500

60,300

64,600

+

4,300

55,100

Kristianstads

» ......

107,200

92,900

99,600

+

6,700

108,100

Malmöhus

» ......

215,500

186,800

160,400

—

26,400

137,700

Hallands

» ......

68,100

59,000

63,200

+

4,200

57,600

Göteborgs och

Bohus läns

181,000

156,900

93,300

—

63,600

97,800

Älvsborgs läns södra del...

61,700

63,500

57,300

+

3,800

54,900

Älvsborgs läns

norra > ...

72,800

63,100

67,600

+

4,500

70,800

Skaraborgs

läns ......

111,700

96,800

103,700

+

6,900

103,700

Värmlands

> ......

120,600

104,600

112,000

+

7,400

113,500

Örebro

» ......

97,100

84,100

90,200

+

6,100

86,400

Västmanlands

> ......

73,400

63,600

68,100

+

4,500

60,800

Kopparbergs

» ......

110,000

95,400

102,200

+

6,800

112,200

Gävleborgs

» ......

118,900

103,100

95,000

—

8,100

102,200

V ästernorrlands

» ......

118,500

102,700

110,000

+

7,300

114,200

Jämtlands

> ......

55,700

48,300

51,800

+

3,500

56,600

Västerbottens

» ......

76,100

66,000

70,700

+

4,700

79,400

Norrbottens

» ......

77,200

66,900

71,700

+

4,800

77,800

Summa

2,434,100

2,100,000

2,100,000

-

2,100,000

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

29

Bil. Å.

bruksstyrclsens utlåtande.

1 7

8

»

10

it

13

13

bygdens

mängd

Efter jordbruks- och fiskar- befolkningen

Efter arealen av trädgård,

åker och annan odlad

jord samt äng

Efter antalet kor

Minskning

eller ökning i

förhållande

till kol. 3

Utan grund- belopp

Minskning

eller ökning i

förhållande

till kol. 3

Utan grund- belopp

Minskning

eller ökning i

förhållande

till kol. 3

Utan grund- belopp

Minskning

eller ökning i

förhållande

till kol. 3

+ 11,900

73,300

— 14,100

81,700

_

5,700

88,700

o

o

CO

+

— 2,700

48,800

— 3,600

78,000

+

25,600

65,400

+ 13,000

— 4,600

71,800

— 900

80,200

+

7,500

88,300

+ 15,600

— 9,000

108,400

— 10,900

129,600

+

10,300

125,700

+ 6,400

+ 2,000

92,400

+ 5,500

100,100

+

13,200

102,500

+ 15,600

+ 12,200

82,100

+ 18,800

77,000

+

13,700

73,900

+ 10,600

+ 1,600

35,000

+ 3,700

31,000

—

300

38,200

+ 6,900

+ 3,100

63,800

+ 3,400

69,200

+

8,800

68,300

+ 7,900

+ 700

27,300

+ 5,000

36,800

_j_

14,500

26,100

+ 3,800

— 5,200

58,900

— 1,400

33,500

—

26,800

35,600

— 24,700

+ 15,200

114,400

+ 21,500

121,400

+

28,500

119,400

+ 26,500

— 49,100

130,100

— 56,700

153,600

—

33,200

161,800

— 25,000

— 1,400

72,800

+ 13,800

69,600

+

10,600

91,800

+ 32,800

— 59,100

91,600

— 65,300

47,000

—

109,900

64,000

— 92,900

+ 1,400

69,200

+ 15,700

49,600

—

3,900

54,600

+ 1,100

+ 7,700

77,000

+ 13,900

64,900

+

1,800

80,000

+ 16,900

4- 6,900

130,900

+ 34,100

156,800

+

60,000

162,400

+ 65,600

+ 8,900

125,400

+ 20,800

104,900

+

300

83,900

— 20,700

+ 2,300

81,400

— 2,700

78,000

—

6,100

81,300

— 2,800

— 2,800

62,200

— 1,400

73,900

+

10,300

80,600

+ 17,000

+ 16,800

102,300

+ 6,900

84,000

—

11,400

80,900

— 14,500

— 900

76,400

— 26,700

75,600

—

27,500

74,600

— 28,500

+ 11,500

99,100

— 3,600

56,200

—

46,500

76,500

— 26,200

+ 8,300

56,600

+ 8,300

40,400

—

7,900

53,200

+ 4,900

+ 13,400

82,100

+ 16,100

114,100

+

48,100

73,400

+ 7,400

+ 10,900

66,700

— 200

92,900

+

26,000

48,900

— 18,000

—

2,100,000

2,100,000

—

2,100,000

—

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Inom statistiska centralbyrån på departements
-

1

»

3

4

5

6

'' i

8

s

1° ,

Hushållningssällskap

Beräknad folkmängd

den 31 dec. 1910

B e

r

ä k

nåd

f

ö r-

Enligt nu- varande

grunder

(efter

folk- mängden

den 1 jan.

1914)

Utan grundbelopp;

minimum 35,000 kr.

Till- hörande

jordbruk

och fiske

I övrigt

Med */* till jord- bruksbefolkningen

Med s/s till jord- bruksbefolkningen

Med 3/3 till jord- bruksbefolkningen

Anslag

Ökning

el. miusk- ning 2)

Anslag |

Ökning

el. minsk- ning *)

Anslag

Ökning j

el. minsk- ning2)

Stockholms

läns

l) 77,560

133,242

88,709

83,637

5,072

80,983

7,726

79,213

9,496

Uppsala

»

54,999

73,172

52,097

51,558

—

539

51,226

—

871

51,004

—

1,093

Södermanlands

»

79,434

99,134

72,782

72,083

699

72,080

—

702

72,077

—

705

Östergötlands

>

117,775

176,404

119,248

117,575

1,673

115,430

—

3,818

114,000

—

5,248*

Jönköpings

>

100,028

114,426

86,572

86,986

4-

414

87,739

+

1,167

88,241

+

1,669

Kronobergs

»

87,772

70,193

62,826

65,342

+

2,516

68,200

+

5,374

70,105

+

7,279

Kalmar läns norra

36,765

41,050

31,115

35,000

3,885

35,000

+

3,885

35,000

+

3,885

» » södra

67,505

82,809

59,892

60,736

+

844

60,837

4-

945

60,905

+

1,013

Gottlands

läns

30,947

24,270

22,141

35,000

+

12,859

35,000

+

12,859

35,000

+

12,859

Blekinge

>

61,980

87,379

59,945

59,891

—

54

59,159

—

786

58,672

—

1,273

Kristianstads

»

126,397

101,910

92,978

94,397

+

1,419

98,452

+

5,474

101,155

+

8,177

Malmöhus

>

133,373

323,841

187,519

178,266

9,253

166,814

—

20,705

159,179

28,340

Hallands

>

75,828

71,396

58,636

60,360

+

1,724

62,048

+

3,412

63,172

+

4,538

Göteborg och Bohus

>

99,823

281,447

157,993

147,630

_

10,363

136,218

—

21,775

128,608

29,385

Älvsborgs läns södra......

74,255

57,780

53,320

54,696

+

1,376

57,230

+

3,910

58,920

+

5,600

» » norra......

82,863

72,794

63,068

64,061

+

993

6(5,283

+

3,215

67,766

+

4,698

Skaraborgs

läns

139,909

101,375

96,148

100,331

+

4,183

105,651

+

9,503

109,199

+

13,051

Värmlands

>

129,282

130,853

103,885

106,231

+

2,346

108,443

+

4,558

109,917

+

6,032

Örebro

>

89,849

117,172

84,162

83,368

—

794

82,997

—

1,165

82,751

—

1,411

Västmanlands

>

68,309

87,611

63,730

62,847

—

883

62,672

—

1,058

62,556

—

1,174

Kopparbergs

>

115,778

118,095

95,492

95,465

—

27

97,380

+

1,888

98,656

+

3,164

Gävleborgs

>

87,184

166,608

102,878

100,136

—

2,742

95,929

—

6,949

93,123

—

9,755

Västernorrlands

>

114,563

135,949

102,539

101,407

—

1,132

101,912

—

627

102,251

—

288

Jämtlands

>

65,231

52,884

48,500

48,821

+

321

50,893

+

2,393

52,275

+

3,775

Västerbottens

>

106,128

55,238

66,361

68,229

+

1,868

73,841

+

7,480

77,582

+

11,221

Norrbottens

>

81,704

79,428

67,464

65,947

—

1,517

67,583

+

119

68,673

+

1,209

Summa

2,305,241 2,856,46o|2,100,000 2,100,000

2,100,000!

2,100,000

_

’) Brännkyrka frånräknad. — 2) I jämförelse med fördelningen enligt nuvarande grunder (efter

Anm. Befolkningens fördelning efter yrken vid folkräkningen den 31 december 1910 är för närlän.

För övriga län har nämnda fördelning beräknats med ledning av jordbruksbefolkningens antal år 1900

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196. 31

Bil. B.

chefens anmodan upprättad tabell.

11

12

13 |

14

1 5

It)

17

18

19

‘2 0

21

22

d e 1 n

n g

a v

b r

i n n

V

i n

s m e

d

1 e

n

Med grundbelopp

av 5,000 kr.; minimum 35,000

kr.

Med grundbelopp

av 10,000 kr.; minimum 35,000

kr.

Med till jord-

bruksbefolkningen

Med s/e till jord- bruksbefolkningen

Med 2/s till jord- bruksbefolkningen

Med */* till jord- bruksbefolkningen

Med 3/* till jord- bruksbefolkningen

Med */$ till jord- bruksbefolkningen

Anslag

Ökning

el. minsk- ning ’)

J Ökning

Anslag el. minsk- ! ning2)

Ökning

Anslag ! el. minsk- 1 ning 2)

Anslag

Ökning

el. minsk- ning 2)

Anslag

Ökning

el. minsk- ning 2)

Anslag

Ökning

el. minsk- ning 2)

83,692

5,017

81,203 —

7,506

79,529

9,180

83,642

5,067

81,293

— 7,416

79,727

8,982

53,610

+

1,413

53,198 +

1,101

52,984

+

887

55,392

+

3,295

55,092

+ 2,995

54,892

+

2,795

72,822

+

40

72,817 +

35

72,807

+

25

73,461

+

679

73,447

+ 665

73,439

+

657

115,625

—

3,623

113,612 —

5,636

112,254

—

6,994

113,519

—

5,729

111,613

— 7,635

110,343

—

8,905

86,844

+

272

87,547 +

975

88,010

+

1,438

86,579

+

7

87,229

+ 657

87,661

+

1,089

66,479

+

3,653

69,154! +

6,328

70,941

+

8,115

67,515

+

4,689

70,021

+ 7,195

71,692

+

8,866

35,000

+

3,885

35,064 +

3,949

35,280

+

4,165

37,823

+

6,708

38,127

+ 7,012

38,329

+

7,214

62,145

+

2,253

62,239 +

2,347

62,295

+

2,403

63,470

+

3,578

63,551

+ 3,659

63,604

+

3,712

i 35,000

+

12,859

35,000 +

12,859

35,000

+

12,859

35,000

+ 12,859

35,000

+ 12,859

35,000

+

12,859

61,351

+

1,406

60,663 +

718

60,198

+

253

62,730

+

2,785

62,077

+ 2,132

61,641

+

1,696

93,817

+

839

97,614 +

4,636

100,148

+

7,170

93,090

+

112

96,646

+ 3,668

99,017

+

6,039

172,729

—

14,790

161,991 —

25,528

154,788

—

32,731

166,985

—

20,534

156,876

— 30,643

150,136

—

37,383

61,792

+

3,156

63,371 +

4,735

64,423

+

5,787

63,134

+

4,498

64,611

+ 5,975

65,594

+

6,958

143,903

—

14,090

133,205 —

24,788

126,029

—

31,964

140,014

—

17,979

129,944

— 28,049

123,230

—

34,763

56,463

+

3,143

58,835 +

5,515

60,420

+

7,100

58,144

+

4,824

60,367

+ 7,047

61,849

+

8,529

65,274

+

2,206

67,355 +

4,287

68,743

+

5,675

66,389

+

3,321

68,337

+ 5,269

69,636

+

6,568

99,401

+

3,253

104,382 +

8,234

107,710

+

11,562

98,310

+

2,162

102,979

+ 6,831

106,091

+

9,943

104,951

+

1,066

107,021 +

3,136

108,396

+

4,511

103,515

—

370

105,447

+ 1,562

106,734

+

2,849

83,439

723

83,089 —

1,073

82,848

—

1,314

83,397

—

765

83,058

— 1,104

82,833

—

1,329

64,131

+

401

63,966 +

236

63,850

+

120

65,330

+

1,600

65,166

+ 1,436

65,058

+

1,328

94,822

—

670

96,613 +

1,121

97,804

+

2,312

94,038

—

1,454

95,710

+ 218

96,825

+

1,333

99,217

—

3,661

95,270 —

7,608

92,620

—

10,258

98,174

—

4,704

94,454

— 8,424

91,975

—

10,903

100,413

—

2,126

100,883 —

1,656

101,190

—

1,349

99,274

_

3,265

99,705

— 2,834

99,992

—

2,547

50,935

1

+

2,435

52,876 +

4,376

54,170

+

5,670

52,974! +

4,474

54,791

+ 6,291

56,002

+

7,502

69,196

+

2,835

74,452 +

8,091

77,964

+

11,603

70,048 +

3,687

74,977

+ 8,616

78,264

+

11,903

67,049

—

415

68.5801 +

1,116

69,599

+

2,135

68,053! +

589

69,482

+ 2,018

70,436

+

2,972

12,100,000

—

2,100,000

—

2,100,0001

—

2,100,000

-

2,100,000

_

2,100,000

—

folkmängden den 1 jan. 1914).

varande känd endast för Stockholms, Uppsala, Hallands, Värmlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

samt folkmängdens förändringar i jordbrukssocknarna under åren 1901—1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1914 B:235 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ersättning till landsting och vissa städer samt hushållni s. 19 i texten
  2. JoU 1914 B:118 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ersättning till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap fö s. 1 i texten