Sök i Ratio Lex

Angående pension åt kaptenen kommissionslantmätaren M. W. Huss

1914-07-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:197, Angående pension åt kaptenen kommissionslantmätaren M. W. Huss

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 197.

1

Nr 197.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående pension

åt kaptenen kommissionslantmätaren M. W. Huss;

given Stockholms slott den 3 juli 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att kommissionslantmätaren Magnus Willgott Huss må från och

med månaden näst efter den, vari avsked från kommissionslantmätartjänsten

varder honom beviljat, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av niohundra kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. lsaml. léOhäft. (Nr 197—199.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 197.

Utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 juli 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen statsrådet friherre Beck-Friis anförde.

Kommissionslantmätaren i Västerbottens län, kaptenen i Norrbottens

regementes reserv Magnus Willgott Huss har i en till Kungl.

Maj:t ställd, av lantmäteristyrelsen med utlåtande den 4 maj 1914 överlämnad

ansökan anhållit, att Kungl. Maj:t måtte åt honom utverka en

pension av 1,500 kronor.

Häröver har statskontoret den 25 maj 1914 avgivit infordrat

utlåtande.

I fråga om Huss’ föregående tjänsteverksamhet inhämtas av handlingarna,

att sökanden, som är född den 13 mars 1854 och alltså uppnått

60 års ålder, den 16 maj 1881 konstituerats till lantmäteriauskultant

samt befordrats den 5 april 1891 till vice kommissionslantmätare

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 197.

och den 30 maj 1902 till kommissionslantmätare. Han kan således nu

räkna 33 tjänstår, därav 23 såsom vice kommissionslantmätare och

kommissionslantmätare.

Sökanden har i ansökningen anfört, att han vid den omorganisation

av lantmäteristaten, som genomfördes från och med år 1910, icke

fått sig tilldelat något lantmäteridistrikt utan hänvisats att inom en

ringa del av Västerbottens län försöka erhålla förordnanden å lantmäteriförrättningar.

På samma gång omorganisationen sålunda medfört

en stark begränsning av den honom såsom kommissionslantmätare tillförsäkrade

rätten att erhålla arbete, hade ock en nedsättning av det

för arbetet bestämda arvodet verkställts med ungefär 33 procent. Dessa

i och för sig mycket kännbara förändringar hade kommit att drabba

honom så mycket hårdare, som under de senaste åren hans synförmåga

försämrats i sådan grad, att han vore urståndsatt att personligen utföra

vissa till tjänsten hörande arbeten.

I avseende å sin synförmåga har sökanden åberopat två av

medicine doktorn Erik Nordenson den 20 januari 1914 och den 4 maj

1914 utfärdade intyg, utvisande att sökanden, som alltsedan år 1893

lidit av kronisk ögonsjukdom, numera hade synförmågan å båda ögonen

nedsatt till fingerräkning på ungefär 1 meter, att ingen utsikt till förbättring

genom förnyat operativt ingrepp förefunnes, samt att hans

synförmåga vore alltmera sjunkande, varigenom hans arbetsmöjlighet

alltmer förminskades.

Sökanden har vidare anfört, att då han genom sin nämnda sjukdom

bleve vid lantmäteriförrättningar i högre grad än andra beroende

av medhjälpare, behållningen av hans arbete måste bliva synnerligen

ringa. Med hänsyn till arten av sin sjukdom hade han icke heller förhoppning

om förbättring, vadan han icke kunde förvänta att hädanefter

bliva utnämnd till distriktslantmätare.

Då han sålunda på grund av dels lantmäteriväsendets omorganisation

dels sin sjukdom nu såge sig fullständigt avstängd från inkomstbringande

sysselsättning på ett område, däråt han mer än 30 år ägnat

väsentlig del av sitt arbete, syntes honom starka billighetsskäl tala för,

att en pension tilldelades honom redan nu, oaktat han ännu ej fyllde

de för kommissionslantmätare stadgade pensionsvillkoren. Han ansåge

sig vidare böra meddela, att han sedan år 1904 uppbure den för kapten

av första klass bestämda pensionen av 2,720 kronor.

I fråga om sökandens rätt till pension har lantmäteristyrelsen anfört

följande.

Genom av 1885 års riksdag fattade och av Kungl. Maj:t gillade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 197.

beslut hade under vissa villkor å allmänna indragningsstaten uppförts

48 pensioner, till belopp av 1,600 kronor för varje, att av Kungl. Maj:t,

i den mån nämnda antal pensionsrum därtill lämnade tillfälle, vid avgång

från lantmäteristaten ävensom från anställning vid ekonomiska

kartverket tilldelas kommissionslantmätare, som uppnått 65 levnadsår

och tjänat minst 30 år samt under sammanräknade 25 år varit anställda

vid generallantmäterikontoret eller vid ekonomiska kartverket

eller såsom storskiftes- eller avvittringfelantmätare, vice kommissionslantmätare

eller kommissionslantmätare och av Kungl. Maj:t prövades

hava under förenämnda 25 år varit verksamma såsom lantmäteritjänstemän.

I sammanhang härmed hade bestämts, att kommissionslantmätare,

som uppnått 65 levnadsår och tjänat 30 år, men som icke

komme i åtnjutande av förenämnda förhöjda pensioner, skulle äga att

vid avskedstagandet uppföras å allmänna indragningsstaten till pension

av 900 kronor med rättighet därjämte för dem att, i den ordning de

undfått avsked, kunna i mån av äldres avgång under de för de förhöjda

pensionernas erhållande stadgade villkor uppföras till åtnjutande

av det högre pensionsbeloppet.

Sökanden uppfyllde icke de stadgade villkoren för erhållande av

någondera av ovan nämnda pensioner. Han hade icke givit anledning

till någon anmärkning för fel eller försummelse i tjänsten, men hans

verksamhet, särskilt sedan han befordrades till vice kommissionslantmätare,

hade, även om hänsyn toges till att han innehaft militär befattning,

enligt lantmäteristyrelsens mening varit av synnerligen ringa omfattning.

Detta förhållande berodde emellertid till väsentlig- del på den

ögonsjukdom, av vilken sökanden lidit allt sedan år 1893 och som medfört

en alltmer sjunkande synförmåga. Härigenom hade hans arbetsmöjlighet

förminskats, och han torde för närvarande få anses oförmögen

att utföra något egentligt lantmäteriarbete. Nu berörda förhållanden

hade på sin tid föranlett, att lantmäteristyrelsen med hänsyn till jordägares

intressen ansett sig icke kunna förorda eller förordna sökanden

till befattning å den nya stat, som för lantmäteristaten i länen trädde

i tillämpning med ingången av år 1910.

På grund av vad här ovan blivit upplyst och förevarande ansökning

innehölle ansåge lantmäteristyrelsen emellertid billigt, att sökanden

bereddes pension även såsom lantmätare. Vad beloppet av denna pension

anginge funne sig lantmäteristyrelsen icke skäligen kunna tillstyrka

högre belopp än 900 kronor. På grund av nionde punkten i grunderna för

pensioneringen av arméns befäl och underbefäl med vederlikar, sådan

denna punkt lyder enligt kungörelsen den 6 augusti 1909, komme

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 197.

emellertid sökandens pension såsom kapten av första klass, vilken enligt

sökandens uppgift utginge med ett årligt belopp av 2,720 kronor,

att nedsättas med två femtedelar av förstnämnda belopp, till följd varav

ett bifall till lantmäteristyrelsens nu framställda förslag innebure, att

sökandens sammanlagda pension av statsmedel endast skulle höjas med

540 kronor till 3,260 kronor.

Statskontoret har i huvudsak anfört följande.

Med hänsyn till vad lantmäteristyrelsen upplyst därom, att sökanden

på grund av sin ögonsjukdom icke ansåges böra överflyttas till

befattning å den från och med år 1010 gällande nya staten för lantmäteristaten

i orterna, och han således utan eget förvållande gått miste

om den möjlighet till erhållande av pension vid otjänstbarhet på grund

av sjukdom, som en sådan överflyttning skulle hava medfört, och i

betraktande av hans avsevärt långa tjänstetid såsom lantmätare, syntes

det statskontoret, som om vissa billighetsskäl talade för att, då sökanden

numera till följd av samma sjukdom kunde anses oförmögen att

utföra något egentligt lantmäteriarbete, åt honom bereddes någon pension

i hans egenskap av kommissionslantmätare.

Beträffande pensionens belopp utginge statskontoret från att detsamma

ej borde överstiga vad som skulle hava tillkommit sökanden i

pension enligt civila pensionslagen, därest han nu avginge från tjänst

såsom distriktslantmätare. Då lönen vid sådan tjänst vore 2,000 kronor

och under antagande att sökanden, om han blivit befordrad till distriktslantmätare,

i sammanhang därmed, med tillämpning av den i avlöningsvillkoren

distriktslantmätare medgivna rätt att för löneförhöjning tillgodoräkna

sig högst fem år i kommissionslantmätarbefattning, tillerkänts

första ålderstillägget å lönen med 400 kronor, skulle sökandens pensionsunderlag

vara 2,400 kronor och den honom tillkommande pensionen

utgöra 33/sb härav eller, efter föreskriven avrundning 2,270 kronor.

Med hänsyn till att sökanden åtnjöte pension från arméns pensionskassa

och fyllnadspension, skulle emellertid sistnämnda belopp, jämlikt § 16

mom. 3 pensionslagen nedsättas till en tredjedel eller till 756 kronor

67 öre. Då, på sätt lantmäteristyrelsen framhållit, sökandens militära

pension, därest det av styrelsen föreslagna beloppet, 900 kronor, bleve

honom tillerkänt å allmänna indragningsstaten, skulle minskas med 2/s

av detta belopp, komme alltså vid bifall till styrelsens förslag, den

verkliga pensionsförbättringen för sökanden, 540 kronor, att understiga

det belopp, 756 kronor 67 öre, vilket under ovan angivna förutsättning

skulle tillkomma honom enligt civila pensionslagen. Vid sådant för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 197.

hållande hade statskontoret icke något att erinra mot lantmäteristyrelsens

förslag.

På grund av vad i detta ärende förekommit anser jag mig böra tillstyrka,

att pension beredes Huss till det av lautmäteristyrelsen och statskontoret

föreslagna beloppet. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t

måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

att kommissionslantmätaren Magnus Willgott Huss må från och

med månaden näst efter den, vari avsked från kommissionslantmätartjänsten

varder honom beviljat, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av niohundra kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition till riksdagen i

ämnet avlåtas av den lydelse, bil. . . . till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

A. Lekander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BU 1914 B:20 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i vissa frågor rörande anslag under riksstatens tionde huvudtitel. Bankoutskottet, som erhållit del av kam s. 2 i texten
  2. BU 1914 B:18 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 21 i texten