Sök i Ratio Lex

Angående anslag till lotsoch fyrinrättningen med livräddningsanstalterna m. in

240 sidor, varav 213 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 213 av 240 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:228, Angående anslag till lotsoch fyrinrättningen med livräddningsanstalterna m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

1

Nr 228.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående

anslag till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna

m. in.; given Stockholms slott den 20 juni

1914.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
dels,

med godkännande av bilagda förslag till stater för lotsstyrelsen

och lotsverket, att gälla från och med år 1915, nämligen: avlöningstater för

lotsstyrelsen, för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen, för fj^rpersonalen,

för personalen å lotsverkets ångfartyg och för personalen vid livräddningsanstalterna,

stat för undervisningsanstalterna, omkostnadsstat, övergångs-

och indragningsstat samt pensionsstat (Bil. I—X), bestämma

anslaget till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna, nu

2,000,409 kronor, till ett mot staternas sammanlagda slutsummor

svarande belopp av 3,642,952 kronor, att utgå såsom förslagsanslag;

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de i staten för lotsstyrelsen upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning i lotsstyrelsen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan

varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest ämbetsverkets

ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre

kan såsom självständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande

ämbetsverk tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk,

vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning

han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 228.

att med ordinarie befattning i lotsstyrelsen icke må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinaide befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit

såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,

så framt ej, vad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj: t och, vad angår

innehavare av annan befattning, lotsstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas

och bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där lotsstyrelsen, till befordrande av

arbetets oavbrutna gång, finner honom lämplig och behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller annan

kostnadsfri ledighet, men för den tid, han eljest varit från tjänstgöring

befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller

i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas

skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

ej finnes skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall eller, när det erfordras för tjänsteresa eller

för beredande av semester, tjänstinnehavare av lägre grad skall vara

skyldig att, om lian förordnas till högre befattning i lotsstyrelsen, den
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22S. 3

samma, mot åtnjutande, i förstnämnda full av de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar, men eljest av däremot svarande belopp

i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester eller annan kostnadsfri ledighet;

och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem

år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådant kan

ske, efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor, under iakttagande,

vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår, att den

högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid bör jan av kalenderåret näst

efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd; börande

löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya avlöningsstatens

trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen på

grund av fullmakt, samt därutöver chefen för lotsbyrån, fyringenjör och

verkmästare den tid en var i följd av föreskrift i lotsstyrelsens instruktion

innehaft sin befattning på grund av förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att generallotsdirektören, styrelsens ledamöter samt de å kanslibyrån

anställda tjänstemän ävensom materialförvaltaren, skrivbiträdena

och vaktmästarna äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generallotsdirektören, ledamot,

sekreteraren och kamreraren en var under eu och en halv månad, de å

kanslibyrån anställda tjänstemän i första lönegraden och materialförvaltaren

samt skrivbiträdena en var under en månad samt vaktmästarna

eu var under femton dagar;

att i senaste punkt omförmäld tjänsteman, som har sig anförtrodd

uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av

generallotsdirektören bestämmes, begagna sig av semester;

att fyringenjör och verkmästare må, i den mån sådant kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket,

under högst en månad årligen åtnjuta ledighet från tjänstgöring

med bibehållande av avlöningsförmånerna oavkortade;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att skrivbiträde, som vid utgången av år 1914 är anställt hos lotsstyrelsen

och blir antaget till skrivbiträde å den nya staten, äger att, i

den mån lotsstyrelsen finner skrivbiträde böra komma i åtnjutande av

dylik förmån, för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg

räkna sig till godo den tid, skrivbiträdet därförinnan innehaft stadiganställning

hos lotsstyrelsen; samt

att i övrigt beträffande skrivbiträde hos lotsstyrelsen skola gälla de

allmänna villkor och bestämmelser, som vid tillträdet till befattningen

äro fastställda för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters

stater uppförda biträdesbefattningar;

dels förklara

ej mindre att eu var, som med eller efter 1915 års ingång tillträder

i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagen befattning, skall vara

pliktig att underkasta sig ovan angivna villkor och bestämmelser för

den nya avlöningsstatens åtnjutande,

än även att de förutvarande innehavare av befattningar i lotsstyrelsen,

vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner ävensom vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit dem, dock med den inskränkning, som

följer av stadgandena i kungl. kungörelsen den 13 december 1907, angående

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med

1908 års början fastställda nya avlöningsförmånerna för lotsstyrelsen;

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de i staterna för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen

och för personalen å lotsverkets ångfartyg upptagna avlöningsförmåner,

nämligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungJ. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. ■''

att innehavare av ordinarie befattning skall vara underkastad den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som

vid möjligen inträdande förändrad organisation av lotsverket eller särskilda

delar därav eller eljest av olika anledningar kan varda stadgad;

att innehavare av ordinarie befattning därjämte skall vara skyldig

att, om lotsstyrelsen prövar sådant vara för tjänsten erforderligt, låta

sig förflyttas till likartad befattning å annan tjänstgöringsort, dock med

bibehållande av den tjänstegrad han innehar och utan minskning i innehavande

fast avlöning enligt stat samt med rätt att, därest förflyttningen

sker utan hans egen ansökning, erhålla av lotsstyrelsen såsom

skälig befunnen ersättning för havda flyttningskostnader;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning icke heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som

är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej lotsstyrelsen,

på därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid lotsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få

mottagas och tills vidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar ävensom annan avlöningsförmån, som,

enligt vad här nedan stadgas, skall utgå i enahanda ordning som gäller

i fråga om tjänstgöringspenningar, få uppbäras endast för den tid, befattningens

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller

annan kostnadsfri ledighet, men för den tid, han eljest varit befriad

från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit befattningen,

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöver tjänstgöringspenningarna och därmed likställda

förmåner avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,. som erfordras

för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt;

att, därest emellertid tjänstinnehavare till följd av kroppsskada eller

sjukdom, ådragen under tjänstutövning, blivit tills vidare oförmögen till

tjänstgöring, avlöningen å stat jämte ersättning för honom tilläventyrs

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kling!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tillkommande andel i lotspenningar må utan kinder av vad ovan är

stadgat kunna efter lotsstyrelsens beprövande till honom utgå oavkortad

under högst sex månader; ankommande, i händelse sådant tjänstgöringsförhinder

efter utgången av nämnda tid fortfar, på prövning av Kungl.

Maj:t till huru stor del avlöning jämte andel i lotspenningar därefter

bör till tjänstinnehavare utgå;

att avlöning icke må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall:

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i. häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

icke finnes skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för tjänstgöring vid

kustsignalväsendet eller tjänsteresa eller för beredande av semester innehavare

av lägre tjänst skall vara skyldig att, om han förordnas till

högre befattning i lotsstyrelsen eller lotsverket, densamma bestrida,

dock ej längre än tre månader under ett och samma kalenderår, mot

åtnjutande av de med befattningen förenade tjänstgöringspenningar eller

däremot svarande belopp ävensom med tjänstgöringspenningar likställda

förmåner i stället för egna motsvarande förmåner, med iakttagande att

till vikarie, som på grund av förordnandet förflyttas till annan tjänstgöringsort,

skall utgå rese- och traktamentsersättning såsom för extra

förrättning i statens ärenden under resan till och från den nya tjänstgöringsorten

enligt vad som gäller för den befattning han innehar samt

under tiden för förordnandet enligt vad som gäller för den högre befattningen,

dock att dels efter åtta dagars tjänstgöring traktamentet

skall utgöra hälften av i resereglementet fastställda belopp, därest ej

tjänsteresa, lör vilken traktamente får beräknas, därefter förekommer,

i vilket fall helt traktamente utgår, och dels traktamente ej utgår vid

sådant förordnande ombord å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg

eller i övrigt får uppbäras under längre tid än tre månader under ett

och samma kalenderår, därest ej lotsstyrelsen i särskilt fall annorlunda

förordnar;

att den, som på förordnande förvaltar ledig befattning, äger, med

den inskränkning vartill anmärkning 6 vid staten för lotspersonalen

och anmärkning 2 vid staten för fyrpersonalen kunna föranleda, under

tiden åtnjuta de med densamma förenade avlöningsförmåner, mot avstående

under samma tid av egna avlöningsförmåner, dock att den förordnade

må bibehålla det eller de ålderstillägg, som erfordras för att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

1

hans avlöning i don lediga tjänsten icke skall bliva lägre än den avlöning,

som tillkommit honom, om han skött sin egen tjänst;

att beträffande rätt till förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt

innehavande av tjänst i samma lönegrad skall gälla, att tidpunkterna

för förhöjning inträda för lotskapten och lotslöjtnant efter fem, tio och

femton år samt för tjänstinnehavare tillhörande lotspersonalen eller

fyrpersonalen eller personalen å lotsverkets ångfartyg efter tre, sex

och nio år under villkor, att tjänstinnehavaren under mer än fyra

femtedelar av den tjänstetid, som sålunda erfordras för att vinna

förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att därvid icke må foras honom till last den tid, han åtnjutit semester

eller annan kostnadsfri ledighet eller ledighet för fullgörande av

värnplikt, och under iakttagande att den högre avlöningen ej får tillträdas

förr än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den

stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att tjänstinnehavare därvid bör tillgodoräknas den tid, som före

den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till tjänsten vare sig på grund av fullmakt, konstitutorial eller antagningsbevis

eller på grund av förordnande i följd av frågan om reglering

av löneförhållanden och befattningar vid lotsverket;

att tjänstinnehavare, som förflyttas till tjänst, varmed icke följer högre

avlöning än han innehaft i den förra tjänsten, skall .för ålderstillägg

i den nya tjänsten äga tillgodoräkna sig den tid han innehaft den förra

tjänsten;

att, därest tjänstinnehavare, som befordras till annan tjänst vid

lotsverket, redan intjänat högre fast avlöning än begynnelseavlöningen

för den tjänst, vartill han befordras, honom skall omedelbart tillgodoföras

det antal ålderstillägg i sistnämnda tjänst, som erfordras för att

hans avlöning i densamma icke skall bliva lägre än den avlöning, han

senast åtnjutit före sin befordran;

att likväl tjänstinnehavare, som, då han intjänat stadgad tid för

erhållande av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnads- och

tjänstålder, som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma

förhöjning;

att mästerlots, vartill kan utnämnas lots eller lotsförman, som med

vitsord om gott uppförande samt nit och skicklighet i tjänsten innehaft

ordinarie befattning vid lotsplats under minst femton år, med iakttagande

att antalet mästerlotsar icke må överstiga hälften av det i staten

upptagna antalet lotsar, äger åtnjuta ett årligt tillägg till lönen av 100

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

kronor; skolande i övrigt beträffande detta lönetillägg gälla i tillämpliga

delar vad ovan stadgats om annan förhöjning av lönen efter viss tids

fortsatt innehavande av tjänst i samma lönegrad;

att semester må årligen, då sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas å tider, som lotsstyrelsen bestämmer,

av tjänstinnehavare å fyrskepp, vars besättning av lotsstyrelsen beräknas

vara påmönstrad:

a) hela året....................................... under två och en halv månader,

b) tio månader................................... » en och en halv månad,

c) åtta » » en månad,

d) mindre än åtta månader........... » 15 dagar,

» tjänstinnehavare vid fast fyr............ » 15 » ,

)) maskinist och uppbördsman å lots
verkets

ångfartyg .............................. » 15 » ;

därvid skall iakttagas att, där göromålen under viss del av året äro av

väsentligt mindre omfattning än eljest, ledigheten i allmänhet förlägges

till tid, då antingen tjänsten i fråga eller den tjänst, vars innehavare

uppehåller förordnandet under ledigheten, kan lämnas utan vikarie;

att en var av befälet vid lotsverket samt lotspersonalen ävensom

befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega må, i den mån sådant kan

ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för

statsverket, kunna tilldelas ledighet med bibehållande av sina avlöningsförmåner

oavkortade, lotskapten och lotslöjtnant under en och en halv

månad samt en var av lotspersonalen ävensom nämnde befälhavare under

en månad av ett och samma kalenderår;

att ortstillägg tillkommer nedannämnda vid lotsverket anställda

ordinarie tjänstinnehavare med station och bostad i Stockholm med

följande belopp nämligen: 400 kronor till lotskapten, 250 kronor till

lotslöjtnant och befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega, 200 kronor

till överlots samt 100 kronor till maskinist och uppbördsman å lotsverkets

ångfartyg ävensom till lotsförman, mästerlots och lots; skolande

ortstillägget utgå i enahanda ordning, som gäller i fråga om lön;

att beklädnadsbidrag, som till belopp av 100 kronor för år tillkommer

vid lots- och fyrplatserna och å fyrskeppen anställd ordinarie

personal ävensom maskinist och uppbördsman å lotsverkets ångfartyg,

utgår i enahanda ordning, som gäller för tjänstgöringspenningar;

att det arvode, som tillkommer förman vid lotsplats, skall utgå i

enahanda ordning, som gäller i fråga om tjänstgöringspenningar;

att den enligt gällande lotsledsförteckning utgående s. k. hemvägsersättningen

tillfaller oavkortad den lotsande såsom ersättning för inställelse

och hemresa vid lotsning;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

att av de enligt bestämmelser för lotsverket vederbörande lotsplats

tillfallande lotspenningar den å platsen anställda lotspersonalen skall

äga åtnjuta 40 %\ skolande personalens andel i lotspenningar^ i lika

lotter fördelas mellan överlots eller lotsförman och en var av de vid

lotsplatsen anställda ordinarie lotsar ävensom de extra lotsar, som på

eget ansvar efter uppgjord tur lotsa, samt utgå i enahanda ordning,

som gäller i fråga om tjänstgöringspenningar;

att fyr vaktare eller fyrbiträde, som tjänstgör såsom styrman eller

maskinist å fyrskepp, äger åtnjuta ett arvode av 100 kronor för år

räknat att utgå såsom förhöjning av tjänstgöringspenningarna;

att dagavlöning tillkommer den å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg

anställda personalen under den tid av månaderna december, januari,

februari och mars, varunder fyrskeppet eller ångfartyget är

rustat — ej under ut- och avrustning —, med 2 kronor till fyrmästare

eller reservfyrmästare och till befälhavaren å lotsverkets ångfartyg

Vega, 1 krona 50 öre till fyrvaktare och befälhavare eller reservfyrvaktare,

till annan fyrvaktare ävensom till maskinist och uppbördsman

å lotsverkets ångfartyg samt 1 krona till övrig nu ifrågavarande personal;

skolande sådan dagavlöning utgå i enahanda ordning, som gäller

för tjänstgöringspenningar, dock med iakttagande att dagavlöning får

uppbäras endast för tid, då befattningshavaren verkligen tjänstgjort,

men skall för tid, varunder han åtnjutit semester eller annan kostnadsfri

ledighet, utgå till den, som uppehållit befattningen;

att å fyrskepp och å lotsverkets ångfartyg anställd personal äger åtnjuta

proviant enligt av lotsstyrelsen givna föreskrifter eller i stället för

proviant spisningspenningar till belopp, som av lotsstyrelsen bestämmes;

skolande förmånen av proviant eller spisningspenningar utgå endast förtid,

varunder befattningshavaren verkligen tjänstgjort å fyrskepp eller lotsverkets

ångfartyg, men för tid, varunder han icke fullgjort sådan tjänst,

tillkomma den, som uppehållit befattningen, med iakttagande likväl att

spisningspenningar eller proviant må kunna under semester eller annan

kostnadsfri ledighet åtnjutas, därest särskilt biträde under ledigheten

icke anställts;

att för bostadslägenhet och övriga naturaförmåner, som tillhandahållas

tjänstinnehavare tillhörande lotspersonalen, statsverket skall bekomma

ersättning genom avdrag å avlöningen med belopp, som med

hänsyn till de upplåtna förmånernas värde och till förhållandena i orten

kan av lotsstyrelsen befinnas skäligt;

att vid fast fyr anställd personal erhåller fri bostad jämte ved och

lyse enligt stat, som av lotsstyrelsen faststältes, eller, där bostad undanBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tagsvis icke kan beredas, jämte ved och lyse in natura hyresersättning

enligt lotsstyrelsens bestämmande; skolande dessa förmåner utgå i

enahanda ordning, som gäller i fråga om lön;

att personalen å fyrskepp erhåller hyresbidrag med 300 kronor till

fyrmästare eller reservfyrmästare, 250 kronor till fyrvaktare och befälhavare

eller reservfyrvaktare samt 200 kronor till annan fyrvaktare och

till fyrbiträde; skolande hyresbidraget utgå i enahanda ordning, som

gäller ifråga om lön;

att till den, som är anställd vid lots- eller fyrplats eller å fyrskepp

eller å lotsverkets ångfartyg och under tjänstgöring ådragit sig kroppsskada,

ävensom till person av besättning å fyrskepp eller å lotsverkets

ångfartyg, vilken sjuknar och icke kan vårdas ombord, utgår ersättning

för sjukvårdskostnader enligt lotsstyrelsens bestämmande; skolande,

därest lotsstyrelsen finner sådan ersättning i andra fall än nu nämnts

böra beredas, frågan härom underställas Kungl. Maj:ts prövning;

att vid avgång från lotsverkets tjänst till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen samt i förekommande fall ortstillägg,

hyresersättning eller hyresbidrag ävensom förmånen av bostadslägenhet

samt ved och lyse in natura utgå till månadens slut, men

övriga avlöningsförmåner endast till och med den dag, då avgången

äger rum;

att, då befattningshavare, åt vilken genom lotsverket beretts bostadslägenhet,

avlider, lotsstyrelsen må, efter prövning av förekommande

omständigheter, medgiva hans änka eller efterlevande familj att för

avflyttning från bostaden njuta lämplig fardag;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig

att enligt de bestämmelser, som nu gälla eller framdeles kunna varda

stadgade, biträda vid de göromål, som föranledas av föreskrifter angående

användning av lotsverkets personal och materiel för militära

ändamål samt angående lotsverkets befattning med signalering för sjöfartens

säkerställande; samt

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten jämväl skall vara

skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande

av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

11

dels förklara

ej mindre att eu var, som med eller efter ingången av år 1915

tillträder någon i staterna för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen,

för fyrpersonalen eller för personalen å lotsverkets ångfartyg upptagen

befattning, skall vara pliktig underkasta sig nyss angivna villkor och

bestämmelser,

än även att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar

vid lotsverket, vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja

underkasta sig ny avlöningsstat samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola i fråga om avlöningen,

därest de tillhöra lotspersonalen, njuta inkomst på sätt och

enligt bestämmelser, som därom nu gälla, och, om de tillhöra befälet

vid lotsverket eller fyrpersonalen, varda bibehållna vid dem enligt

nuvarande ordinarie stat tillkommande avlöning, samt beträffande pensionsrätten

kvarstå vid den rätt till pension, som nu tillkommer dem;

dels till säkerhetsanstalterna för sjöfarten bevilja på extra stat för

år 1915 ett anslag av 460,000 kronor;

dels ock besluta, att, därest fyr- och båkmedlen komma att enligt

1914 års bokslut visa överskott utöver sammanlagda beloppen av de

utgifter, som av nämnda medel skola bestridas enligt av Kungl. Maj:t

meddelade beslut, sådant överskott skall tillföras statsverkets kassafond.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. I.

Avlöningsstat för lotsstyrelsen.

Tjänst-

t

Lön.

görings-

Orts-

Summa.

pen-

ningar.

tillägg-

Bestämt anslag.

i

'' Styrelsen.

1 generallotsdirektör .....................

7,000

3,000

1,000

11,000

1 byråchef ....................................

5,000

2,500

600

8,100

1

d:o ....................................

5,000

2,500

600

8,100

| höjas med 600 kro-

1

ö verfy ringenj ör...........................

5,000

2,500

600

8,100

J nor.

Kanslibyrån.

Andra gradens tjänstemän:

■j Efter 5 år kan lönen

1

sekreterare ...........................

3,600

3,600

1,800

1,800

400

5,800

höjas med 500 kro-

1

kamrerare .................................

Första gradens tjänstemän:

400

5,800

med ytterligare 500

'' kronor.

registrator .............................

2,200

1,500

1

300

4,000

höjas med 500 kro-

1

revisor och bokhållare ......

2,200

1.500

300

4,000

nor, efter 10 år med

1

d:o d:o ...............

2,200

1,500

300

4,000

ytterligare 500 kro- nor och efter 15 år

1

kassör och bokhållare............

2,200

1,500

300

4,000

med än ytterligare

500 kronor.

| Efter 5 år kan lönen

1

skrivbiträde ____

700

350

150

1,200

höjas med 200 kro-

1

d:o ................................

700

350

150

1,200

; nor och efter 10 år

med ytterligare 200

J kronor.

Kyringenjörkontoret.

Andra gradens tjänstemän:

Efter 5 år kan lönen

1 fyringenjör.................................

3,600

1,800

400

5,800

höjas med 500 kro-

1

3,600

1,800

d:o ..............................

400

5,800

med ytterligare 500

kronor.

Första gradens tjänstemän:

höjas med 500 kro-

1

verkmästare .............................

2.200

1.500

300

4,000

nor, efter 10 år med

ytterligare 500 kro- nor och efter 15 år

1

materialförvaltare.......................

2,200

1,500

300

4,000

med än ytterligare

Arvoden åt tekniska biträden.........

—

—

—

6,500

500 kronor.

Transport

-

— |

91,400

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

13

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Transport

_

_

_

91,400

Vikariatsersättning samt arvoden och

flitpenningar åt amanuenser och

andra extra ordinarie tjänstemän

—

—

—

8,355

[Efter 5 år kan lönen

1 förste vaktmästare .....................

900

450

150

1,500

\ höjas med 100 kro- 1 nor.

Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare .............................

700

350

150

1,200

j höjas med 100 kro- > nor och efter 10 år

1 d:o ..............................

700

350

150

1,200

103,655

I med ytterligare 100

kronor.

Förslagsanslag.

Alderstillägg ................................

—

—

—

7,500

Summa kronor

—

—

j 111,155

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. II.

Avlöningsstat för befälet vid lotsverket.

Lön.

Tj änst- görings- pennin- gar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Bestämt anslag.

1 lotskapten (Stockholm) ......

3,500

1,800

400

5,700

1 d:o (Malmö) ...............

3,500

1,800

—

5,300

1 d:o (Göteborg) ............

3,500

1,800

—

5,300

Efter 5 år kan lönen

1 d:o (Umeå)...............

3,500

1,500

—

5,000

höjas med 500 kronor,

2 lotskaptener (Gävle o. Kalmar)

7,000

3,000

_

10.000

efter 10 år med ytter-

1 lotslöjtnant (Stockholm).........

2,200

1,200

250

3,650

ligare 500 kronor och

efter 15 år med än

1 d:o (Umeå) ...............

2,200

1,200

—

3,400

ytterligare 500 kronor.

5 lotslöjtnanter (Gävle, Visby,

Kalmar, Malmö och Göteborg)

11,000

6,000

—

17,000

Ersättning till skrivbiträden och

vaktmästare å lotskaptensexpe-

ditionerna .........................

—

—

—

9,400

Summa

—

—

-

64,750

Förslagsanslag.

Alderstillägg ...........................

—

—

_

11,000

Summa kronor 1

- |

—

- i

75,750

Anm. Såsom pensionsunderlag skall gälla det belopp, vartill lönen

av 500 kronor för lotskapten och 200 kronor för lotslöjtnant.

uppgår efter avdrag

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

15

Bil. III.

Avlöningsstat för lotspersonalen.

1

Tjänst-

Bekläd-

Lön.

görings-

nads-

Summa.

Anmärkningar.

pennin-

gar.

bidrag.

Bestämt anslag.

1 överlots ...........................

1,300

600

100

2,000

i Efter 3 år kan lönen höjas

18 överlotsar ........................

23,400

10,800

1,800

36,000

med 100 kr., efter 6|

\ år med ytterligare 1001

1,000

300

100

1,400

kr. och efter 9 år med!

566 lotsar ..............................

566,000

169,800

56,600

792,400

än ytterligare 100 kr.J

Lönetillägg åt mästerlotsar......

—

—

—

28,300

—

—

—

860,100

Förslagsanslag.

Förmansarvoden ...................

...... kr.

13,700: —

Andel i lotspenningar .............

....... » 480,000: —

Ålderstillägg .........................

....... » 136,500: —

Ortstillägg ............................

))

1,800: —

Vikariatsersättning ...............

»

1,000: —

Ersättning för mistad andel i lotspenningar.. »

1,000: -

Arvoden åt extra lotspersonal

....... »

87,600: -

Inkomstfyllnad till å gammal stat kvarstående

personal ...........................

....... »

75,000: —

796,600

Summa kronor

1,656,700

Anm. 1. Avlöning till å gammal stat kvarstående personal avföres å det i staten upptagna

bestämda anslag i mån detsamma icke åtgår till avlönande av personal, som å nya staten övergått,

samt återstoden å förslagsanslaget till inkomstfyllnad.

Anm. 2. Till masterlots utgår ett lönetillägg till belopp av 100 kronor årligen.

Anm. 3. För lotspersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad eller annan naturaförmån,

skall med hänsyn till dessa förmåners värde och förhållandena i orten göras skäligt avdrag å

avlöningen enligt lotsstyrelsens bestämmande.

Anm. 4. Till lotspersonal med station och bostad i Stockholm utgår ortstillägg med 200

kronor till överlots samt med 100 kronor till lotsförman, masterlots och lots.

Alun.. 5- Överlots, lotsförman, mästerlots och lots äga åtnjuta andel i lotspenningar på

sätt i de vid denna avlöningsstat fogade villkor och bestämmelser närmare stadgas.

Anm. 6. Därest lotsstyrelsen finner ledig befattning kunna indragas eller ledig överlotstjänst

kunna förändras till förmansbefattning, skall anmälan därom av lotsstyrelsen göras hos

Kungl. Maj:t, som äger ej mindre i förekommande fall besluta, att ledig befattning skall tillsvidare

icke återbesättas, än även, därest överlotstjänst prövas kunna förändras till förmansbefattning,

av den för sådan tjänst i staten upptagna avlöning disponera så mycket, som, intilldess

förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning åt den, som förordnas att bestrida

de med befattningen förenade göromål.

Anm. 7. Pensionsunderlaget utgör för överlots 1,300 kronor, för mästerlots 1,100 kronor

och för lots 1,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. IV.

Avlöningsstat för fyrpersonalen.

Tjänst- görings- pennin- g ar.

Bekläd-

Efter resp.

3,6 och 9 år

Lön.

nads-

bidrag.

Summa.

kan lönen

höjas varje

gång med

Bestämt anslag.

1 fyrmästare å ång- eller motorfyrskepp............

1,200

800

100

2,100

11 d:o å d:o .................................................

13,200

8,800

1,100

23,100

1 d:o å större fast fyr .................................

1.200

700

100

2,000

15 d:o å d:o..........................................

18,000

10,500

1,500

30,000

150

1 d:o eller reservfyrmästare å fyrskepp ............

1,100

700

100

1,900

5 d:o d:o...............................................

5,500

3,500

500

9,500

1 d:o å mindre fast fyr.................................

1.100

600

100

1,800

56 d:o å d:o.........................................

61,600

33,600

5,600

100,800

1 fyrvaktare och. befälhavare å fyrskepp- eller

reservfyrvaktare .......................................

900

550

100

1,550

3 d:o d:o....................................

2,700

1,650

300

4.650

1 uppbördsfyrvaktare å fast fyr.....................

850

500

100

1,450

13 d:o å d:o................................

11,050

6,500

1,300

18,850

100

1 fyrvaktare ..............................

750

450

100

1,300

98 d:o.......................................

73,500

44.100

9,800

127,400

1 fyrbiträde .............................

700

400

100

1,200

91 d:o.......................................

63,700

36,400

9,100

109,200

Provianteringsbidrag samt särskilda arvoden och

ersättningar................................................

6,000

442,800

Förslagsanslag''.

Ålders tillägg .................................................................. kr. 55.000: —

Hyresbidrag ................................................................. » 20,500: —

Dagavlöning under vintertjänstgöring å fyrskepp............... » 15,200: —

Arvoden till å fyrskepp anställda personer, som............

tjänstgöra som styrmän eller maskinister ..................... » 3,200: —

Ersättning för mistsignalering.......................................... » 5,000:_

Arvoden till personal vid mindre fyrar ........................... » 39 000:_

Proviant eller spisningspenningar till personalen å fyr-

skepp ....................................................................... » 45,000: —

Arvoden till extra biträden vid såväl fasta fyrar som å

fyrskepp ..................................................................... » 43,000: —

Vikariatsersättnins ........................ „ 1 f, finn-_

-kostnader för ved och lyse in natura ..

.. » 25,000:-

Summa kronor

266,500

709,300

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Anm. 1 Vid fast fyr anställda fymästare, uppbördsfyrvaktare, fyrvaktare och fyrbiträden erhålla,

där sä ske kan, fri bostad jämte ved och lyse Där bostad undantagsvis icke

kan beredas personal vid fast fyr, utgår, jämte ved och lyse in natura, hyresersättning

enligt lotsstyrelsens bestämmande. Till personalen å fyrskepp utgår hyresbidrag med

300 kr. till fyrmästare eller reservfyrmästare, 250 kr. till fyrvaktare och befälhavare

eller reservfyrvaktare samt 200 kr, till fyrvaktare och fyrbiträde.

Anm- 2. Dft ordinarie befattning å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses böra

förändras till befattning med lägre avlöning eller indragas, skall anmälan därom av

lotsstyrelsen göras hos Kungl. Maj:t, som äger ej mindre besluta, att befattningen skall

tillsvidare icke återbesättas, än även, därest befattning prövas böra på angivet sätt

förändras, av den för befattningen i stat uppförda avlöning disponera så mycket, som,

intilldess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning åt den, som

förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål.

Anm. 8. Pensionsålder]eget utgör för fyrmästare och reservfyrmästare 1,300 kronor, för fyrvaktare

och befälhavare, reservfyrvaktare ävensom uppbördsfyrvaktare 1,100 kronor,

för annan fyrvaktare 1,000 kronor samt för fyrbiträde 900 kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 käft. (Nr 228.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. V.

Avlöningsstat för personalen å lotsverkets ångfartyg.

1

Tjänst-

Be-

Lön.

görings-

pennin-

gar.

klädnads-

bidrag.

Summa.

Anmärkningar.

Bestämt anslag.

1 befälhavare å lots-

.

fEfter 3 år kan lönen höjas med

verkets ångfartyg

1,800

80 0 kronor, efter 6 år med

Vega ................

1,200

3,000

ytterligare 3 00 kronor och

efter 9 år med än ytterligare

300 kronor.

1 maskinist och upp- bördsman ..............

900

650

100

1,650

Efter 3 år kan lönen höjas med

100 kronor, efter 6 år med

6 maskinister och upp-

/ ytterligare 100 kronor och

bördsmän ......

5,400

3.900

600

9,900

450

1 efter 9 år med än ytterligare

100 kronor.

Ortstillägg ...

—

—

16,000

Förslagsanslag.

Ålderstillägg............

2,400: —

Dagavlöning under vintertjänstgöring »

1,000: -

Vikariatsersättning ......

350: —

För tillsyn och bemanning i övrigt å

1

tjänstefartyg samt lotsångarne vid

Skanör och Viken ...

68,000: —

71,750

Summa kronor

88,750

;

:

Amu. 1. Till den å lotsverkets ångfartyg anställda personal med station och bostad i Stockholm

utgår ortstillägg med 250 kronor till befälhavare samt med 100 kronor till maskinist

och uppbördsman.

Anm. 2. Pensionsunderlaget utgör för maskinist och uppbördsman 1,100 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

19

Bil. VI.

Avlöningsstat för personalen vid livräddningsanstalterna.

Förslagsanslag

Arvoden, till personalen vid livräddningsanstalterna efter beräkning av:

7 uppsyningsmftn å 144 kronor......................................................................

1,008

—

5 » » 126 » ......................................................................

630

—

4 » » 108 » ......................................................................

432

—

i 12 b&tstyrare » 60 » .......................................................................

720

—

| 124 roddare » 48 » .......................................................................

5,952

—

16 biträden » 36 » ........................................................................

576

—

Summa kronor

9,318

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. VIL

Stat för undervisningsanstalterna.

1 1 1

•

Förslagsanslag.

1

Avlöning åt lärarpersonalen vid lotsbarnskolorna (lön, älderstillägg, hyresersätt-

ning m. m.).....................................................................................

7,650

—

Bidrag till kommunala skolor .........................................................

700

_

Inackorderingabidrag för akolpliktiga barn ........

4,240

—

Bidrag till småskolelärares m. fl. ålderdomaunderatödsanstalt m. m...................

410

—

Summa kronor

13,000

—

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

21

Bil. VIII.

Omkostnadsstat

Förslagsanslag.

Till konsumtions artiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer

1

142,500

|

1

j

» reparation och underhäll av byggnader vid lots- och fyrplatser samt liv- räddningsstationer, båkar och andra anstalter, vilka icke här nedan särskilt

upptagas, ävensom dithörande inventariepersedlar ....................................

80,000

» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning, driftkostnader

ävensom dithörande inventariepersedlar ..................................................

87,500

» lotsverkets ångfartygs, tjänstefartygs och båtars underhåll och komplettering,

rustning och driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar............

171,000

—

» bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intagning .........

68,000

—

» skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen ........................

10,000

—

» hyra för lotsstvrelsens ämbetslokal .......................................................

8,500

—

» kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten..........................................

45,000

—

o grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand .......................................

5,000

—

» rese- och traktamentskostnader .............................................................

30,000

—

» extra utgifter..........................................................................................

35,000

—

» bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel ......

1,080

—

» bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap Guar-

dafui.....................................................................................................

» friheter och ersättningar, utgörande i värde efter markegång.....................

560

409

Summa kronor

684,549

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. IX.

Övergångs- och indragningsstat.

Bestämt anslag.

Lotsstyrelsen.

Konstruktören och ritaren L. F. Lindberg .............................

4,500

—

Befälet vid lotsverket.

Överlotsen av första graden F. W. Pettersson

3,000

—

O » »

» lotslöjtnanten J. A. Thorslund...........................

3,500

-

Lotspersonalen.

Övre norra lotsdistriktet.

Båneä lotsplat

s, lotsen 0. J. Engström ......................................

120

Storebbens »

mästerlotsen P. A. Bergstedt......................................

360

—l

Mellersta lotsdistriktet.

Arbolma

lotsplats, lotsen M. Ahlman.....................................

220

Svenska Högarnes

»

mästerlotsen J. E. Ingman ..............................

450

»

)»

» J. B. Norman ........................

350

—

Furnsunds

»

lotsen 0. A. Öhman........................................

420

—

)>

»

» J. A. Österman...............................

420

—

Husarö

»

» G. Nilsson ........................................

220

—

»

))

mästerlotsen K. A. Sjöberg ..............................

500

—

))

»

» G. B. Sandström....................

500

—

Stockholms

»

lotsen J. V. Bohman ....................................

420

_

Berghamns

»

mästerlotsen C. G. E. Sundgren ........................

500

—

»

»

» J. V. Söderman ...........................

500

—

Kapellhamns

»

lotslärling A. P. V. Andersson...........................

60

—

Kylejs

»

lotsen M. N. Klintberg ....................................

180

—

»

»

lotslärling 0. P. Klintberg.....................

75

—

Lergrafs

»

lotsen L. P. Sundberg......... ...........................

180

—

Ljugarns

»

mästerlotsen 0. P. Uddén.............................

180

_

Stockviks

»

» L. G. Holmberg .........................

600

»

))

lotslärlingen J. N. Jacobsson ...........................

300

Västergarns

)»

mästerlotsen J. A. Stenberg..............................

600

—

Transport kronor

18,165 |

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

23

Transport kronor

18,165

—

Östra lotsdistriktet.

Håskö

lotsplats, mästerlotsen A. Kjellberg ................................

220

—

Torrö

»

» A. B. Didriksson...........................

120

—

»

))

» L. B. Larsson ..............................

120

—

Kalmar

»

lotsen P. G. H. Bylander ................................

600

—

Botorps

))

mästerlotsen 0. A. Sjögren ..............................

600

—

Bokö

»

> P. V. Boqvist ................... .........

270

—

Skäggenäs

U

lotsen P. A. Sandström ....................................

280

—

Kåreholm»

»

» A. T. Holmberg ....................................

600

-

Södra lotsdistriktet.

Långörens

lotsplats, lotsen M. Hansson ..........................................

120

—

»

))

lotslärlingen A. Pettersson-Håkansson ...............

75

—

Puka viks

»

lotsen 0. Tsberg ............................................

40

—

Angelkolms

»

mästerlotsen J. A. Svensson..............................

600

—

Yästra lotsdistriktet.

Hönö

lotsplats, mästerlotsen A. Torjersson .............................

320

—

»

»

lotsen H. P. Zachariasson................................

380

—

Stora Askeröns

»

lotsen G. Eliasson.............................................

380

—

Marstrands

»

lotsåldermannen P. A. Söderström.....................

600

—

Grönskärens

»

mästerlotsen G. Montbeli .................................

600

—

»

»

» M. Tämberg................................

600

—

)»

»

» T. Gollungberg..............................

600

—

»

»

» 0. B. Bergström...........................

600

—

Sydkosters

))

» G. F. Bödström ... .......................

600

—

Fyrpersonalen.

Södra lotsdistriktet.

Söderstjärnas fyrplats, fyrbiträdet I. H. Bandqvist .......................................

750

-

Utlängans

» fyrmästaren P. E. Cederström....................................

1,900

—

Västra lotsdistriktet.

Hjortens uddes fyrplats, fyrvaktaren A. Dannberg .......................................

900

—

Malö

»

fyrmästaren B. Johansson.......................................

1,400

—

Summa kronor

31,480

—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

Bil. X.

Pensionsstat.

Bestämt anslag. j

Till beredande av understöd åt sådana förutvarande befattningsliavara vid lotsver-|

ket eller deras änkor och barn, vilka icke äro berättigade till pension............j 10,000

Förslagsanslag

Till pensionering av lotsstyrelsens och lotsverkets personal i enlighet med bestämmelserna

i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension.....;........................................................................ kr. 50,000: —

> pensionering genom flottans pensionskassa av lotsstyrelsens och

lotsverkets personal................................................................. » 199,000: —

» livräntor åt änkor och barn efter befattningshavare vid lotsverket

enligt förordningen den 22 oktober 1909 ..,................................. » 6,000:—! 255,000

Summa kronor

265,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klingl. Maj.is Nådiga Proposition Nr På,S''.

JO

Utdrag av protokollet över sjö för sva i ■ sär end en, hållet inför

Hans Maj:t, Konungen i statsrådet ä Stockholms slott

den 20 juni 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Plans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: IIasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Möecke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström, anförde i underdånighet:

Sedan åtskilliga år har frågan om löne- och pensionsreglering för

personalen vid lots- och fyrinrättningarna varit föremål för utredning.

Redan i följd av det genom nådigt cirkulär den 25 oktober 1901 statens

ämbetsverk och myndigheter lämnade uppdrag att var för sin förvaltningsgren

inkomma med utredning i fråga om behovet av ändringar i

vederbörande lönestater, avgav lotsstyrelsen i underdånig skrivelse den 21

november 1902 ett förslag om lönereglering för lokalförvaltningen vid

lotsverket, varvid styrelsen anförde i fråga om lotspersonalen, att. styrelsen

i sammanhang med avgivande av förslag till nytt tjänstgöringsreglemente

för lotsverket bleve i tillfälle att taga under omprövning

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 höft. (Nr 228.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

frågan om lotspenningarnas fördelning och därav beroende ny lönereglering

för denna personal, samt i fråga om lönestaten för fyrpersonalen,

att lotsverkets inskränkta medelstillgångar nödgat styrelsen att

till det nödvändigaste begränsa anslagskraven för denna personal. De

av lotsstyrelsen i berörda underdåniga skrivelse föreslagna grunder för

lönereglering för personalen vid lots- och fyrinrättningarna blevo av

kungl. Maj:t den 30 september 1904 godkända och hava därefter tillämpats

vid den årligen skeende faststäilelsen av stat för lots- och fyrinrättningen

med livräddningsanstalterna.

Vid framläggande i underdånig skrivelse den 24 november 1908

av förslag till stat för lots- och fyrinrättningarna att tillämpas år 1909

anmälde emellertid lotsstyrelsen behovet av en genomgripande förbättring

av lots- och fyrpersonalens ställning i ekonomiskt avseende, därvid

styrelsen hänvisade till de dåmera beviljade löneförhöjningarna för personal

vid andra statens verk samt omnämnde, att under trycket av den

alltjämt, fortgående stegringen av levnadskostnaderna, lotsverkets personal

till styrelsen inkommit med framställning om vidtagande av åtgärder

till vinnande av ytterligare löneförbättring. Vid uppgörande

av det då framlagda förslaget hade styrelsen haft denna fråga under

övervägande, men då någon större förbättring av personalens löneförmåner

icke kunde åstadkommas inom ramen av de för lotsverkets ändamål

till Kungl. Maj:ts disposition ställda medel, inskränkte sig stjrrelsen

till att föreslå beredande av tillfällig hjälp åt de svagast avlönade. I

anledning härav blevo därefter i någon mån ökade anslag anvisade av

Kungl. Maj:t till tillf ätlig arvodesförhöjning åt lotspersonalen, till lönetillskott

åt fyrpersonalen samt till förhöjd ersättning åt en del extra

biträden.

I en till Kungl. Maj:t den 13 december 1911 ingiven skrift anhöll

emellertid lotsverkets personalförening om beviljande åt lotsverkets

personal av tillfällig förhöjning i inkomsterna att åtnjutas intill dess

under utarbetning varande lönereglering bleve genomförd. I infordrat

underdånigt utlåtande tillstyrkte lotsstyrelsen ansökningen; men då lotsverkets

medelstillgångar icke vidare kunde anlitas för förbättring av personalens

avlöning, ifrågasatte lotsstyrelsen att medel för sådant ändamål

skulle beredas genom förhöjning av fyr- och båkavgiften. Sedan kommerskollegium,

efter inhämtande av yttranden från handels- och sjöfartsnämnderna

m. fl. korporationer, i avgivet underdånigt utlåtande avstyrkt

förhöjning av berörda avgifter och hemställt, att erforderligt belopp måtte

beredas av allmänna statsmedel, avlät Kungl. Maj:t till 1912 års riksdag

proposition (nr 130) om beviljande av anslag för beredande av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

21

tillfällig förbättring i lots- och fyrpersonalens avlöningsförmåner enligt

vissa i statsrådsprotokollet över sjö förs varsärenden för den 22 mars

1012 angivna grunder; och beviljade riksdagen medel å extra stat till

avlöningsförbättring för år 1013. Jämväl 1013 års riksdag beviljade

ett extra anslag för beredande av avlöningsförbättring för år 1014.

Emellertid hade inom lotsstyrelsen pågått eu omfattandeutredning

av frågan om lönereglering för personalen vid lotsverket Resultatet

av nämnda utredning samt därpå grundade förslag framlades av lotsstyrelsen

i underdånig skrivelse den 12 oktober 1012, vilken innefattade

dels förslag till stat för lotsstyrelsen och lotsverket för år 1913 med därtill

hörande specialförslag till stater för lotsstyrelsen, för befälet vid lotsverket,

för personalen vid lotsinrättningen, för personalen vid fyrinrättningarna

och för personalen å lotsverkets ångfartyg, dels förslag till

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de enligt de föreslagna nya

staterna med ordinarie befattning vid lotsverket förenade avlöningsförmåner,

dels kostnadsberäkning i avseende å underhållet vid lotsverket,

förslagsberäkning i avseende å diverse anslag m. in. samt beräkning

av kostnader i avseende å nyanskaffningar in. in.; dels och slutligen

förslag1 angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen

och lotsverket.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 18 oktober 1912 av lotsstyrelsens

nyssnämnda underdåniga skrivelse erinrade dåvarande chefen för

sjöförsvarsdepartementet, att Kungl. Maj: t dittills på förslag av lotsstyrelsen

fastställt stater för lotsverket, vilka stater innefattat fördelning

av det å riksstätens femte huvudtitel uppförda reservationsanslaget till

lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna. Detta anslag

hade upptagits till enahanda belopp som det, vartill inkomsten av titeln

fyr- och båkmedel för samma år i riksstaten beräknats, under förutsättning

att de å nämnda inkomsttitel uppkommande överskott Unge

användas för de med anslaget avsedda ändamål Av dylika överskott,

vilka alltså stått till Kungl. Maj:ts förfogande, hade efter försåg av

lotsstyrelsen medel anvisats till fyllande av sådana lotsverkets behov,

vilka icke kunnat tillgodoses inom ramen av de fastställda staterna.

Lotsstyrelsens förslag till stater avsåge, enligt vad departementschefen

vidare anförde, eu fullständig reglering av personalens vid lots- och

fyrinrättningarna avlönings- och pensions förhållanden ävensom mindre

ändringar i gällande stater för lotsstyrelsen och befälet vid lotsverket.

Genomförandet av den ifrågasatta löneregleringen samt tillgodoseendet

av övriga i lotsstyrelsens förslag till stater anmälda behov hade av

styrelsen beräknats komma att för år 1913 draga eu kostnad av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

4,030,166 kronor. Därav kunde 2,950,000 kronor bestridas av fyr- och

båkmedel samt lotsavgifter, beräknade de förra till 1,800,000 och de

senare till 1,150,000 kronor, varemot återstoden 1,080,166 kronor enligt

styrelsens mening borde täckas dels genom att för lotsverkets räkningtaga

i anspråk de till statsverket ingående lastpenningarna dels ock

genom förhöjning av fyr- och båkavgifterna. Lika med lotsstyrelsen

ansåge departementschefen en fullständig lönereglering för personalen

vid lots- och fyrinrättningarna vara av behovet påkallad, men förklarade

sig icke kunna biträda styrelsens förslag i fråga om sättet för beredande

av därtill nödiga medel, utan ansåge riksdagens medverkan böra

för ändamålet påkallas; och borde i sammanhang därmed jämväl staten

för lotsstyrelsen och lotsverket i övriga delar underställas riksdagens

prövning. Då de av lotsstyrelsen avgivna förslag till stater vore väl

ägnade att läggas till grund för nådig proposition till riksdagen i ämnet,

men syntes för sådant ändamål behöva undergå förberedande granskning

och i vissa delar nödig omarbetning, erhöll på därom gjord underdånig

framställning departementschefen nådigt bemjmdigande att tillkalla

sakkunniga personer för att inom departementet biträda med utredning

och avfattande av förslag beträffande lönereglering för lotsstyrelsen

och lotsverket jämte i samband därmed stående frågor.

Med stöd av berörda bemyndigande uppdrog departementschefen

åt ledamoten av riksdagens första kammare, hovmarskalken greve

P. O. L. Klingspor, dåvarande ledamöterna av riksdagens andra kammare

sergeanten K. A. M. J:son Martin och redaktören N. A. Nilsson

i Kabbarp samt statskommissarien friherre C. G. E. Leijonhufvud att

deltaga i nämnda arbete.

De sålunda tillkallade sakkunniga (lotsverkets löneregleringskommission)

avgåvo den 15 mars 1913 betänkande angående lönereglering

för lotsstyrelsen och lotsverket, innefattande förslag jämväl till pensionsreglering.

I anledning av vad kommissionen anfört och hemställt inkom lotsverkets

personalförening genom sin styrelse till Kungl. Maj:t med en

skrift i ämnet; och sedan lotsstyrelsen i anledning av nådiga remisser

å kommissionens betänkande och nyssnämnda skrift den 27 oktober

1913 avgivit underdånigt utlåtande i detta ärende och den i samband

därmed väckta frågan om viss ändring av lotstaxorna, överlämnade

generallotsdirektören med eget yttrande den 1 därpåföljande december

till departementschefen två särskilda förslag, utarbetade det ena av lotskaptenen

O. H. Stenberg i fråga om lönereglering för lots- och fyrpersonalen

och det andra av överfyringenjören U. Grönvall angående

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kanal. Maj:In Nåd. Proposition Nr 228.

ett nytt avlöningssystem för lotspcrsonalen. I särskilt underdånigt .ut
1

~ « 1 i 1U1 o uirlora (Vo infitfi 11111 TI <r

om överflyttande

till

på övergångs

tjänstgöring oförmögna

av nådig

''b''

i>a -rrnnd

befattningshavare

har sedermera kommerskollegium med

Sveriges

redareförening den

låtande den 27 december 1913 gjordo lotsstyrelsen vidare framställning

it av åtskilliga på grund av sjukdom

vid lotsverkot.

-------O ''

remiss

överlämnande av ett yttrande i ämnet av „

15 januari 1914 avgivit underdånigt utlåtande beträffande fragan om

ändrade grunder för utgående av avlöning för lotspersonal ävensom

rörande förslaget till ändring i lotstaxorna. .

Därefter blevo handlingarna i ärendet den 17 januari 1914 remitterade

till statskontoret med befallning att så skyndsamt ske kunde inkomma

med underdånigt utlåtande i ärendet. Sådant utlåtande, av

statskontoret beslutat den 18 sistlidne april, inkom till departementet

den 2 påföljande maj.

Med hänsyn till de delvis nya synpunkter och uppslag, som etter

avgivande av löneregleringskommissionens förenämnda betänkande framkommit

särskilt beträffande frågan om avlöning för lotspcrsonalen,

erhöll jag den 13 maj 1914 nådigt bemyndigande att tillkalla högst

fem sakkunniga personer för rådplägning beträffande lämpligaste sattet

att lösa denna löneregleringsfråga och därmed sammanhängande spörsmål

samt för att inom departementet biträda vid utarbetande av fullständiga

förslag i ämnet.

På grund av nämnda bemyndigande tillkallades ledamoten

av riksdagens första kammare, kommendörkaptenen IT. H. K.

Ericson, ledamoten av riksdagens andra kammare, sjökaptenen E. Indebetou,

byråchefen J. A. Sjöberg, förenämnde statskommissanen friherre

Leijonhufvud samt sekreteraren M. A. Forsman. Tillsammans med

dessa sakkunniga har jag därefter förehaft ifrågavarande ärende ti

ingående behandling och överläggning, varvid skilda meningar kommit

till uttryck; och har jag tillika med dessa sakkunniga jämväl haft tiflfälle

att av inkallade representanter för personalen inhämta upplysningar

rörande förhållandena inom de olika personalgrupper, varom vid

denna lönereglering är fråga.

Friherre Leijonhufvud och sekreteraren Forsman hava dessutom

biträtt med ärendets vidare beredning och avfattande av de förslag,

jag i det följande kommer att framlägga.

Den utredning av detta ärende, som man avsett att vinna, synes

mig nu föreligga, om jag undantager frågan om lotshemmanens bibehållande

såsom sådana. Beträffande denna fråga, vars utredning med

hänsyn till frågans speciellt tekniska art icke kunnat ingå i förenämnda

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

särskilda löneregleringskommissions uppdrag, vill jag erinra, att då det

syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke de skyldigheter med avseende

å lotsning, vilka för närvarande ålåge viss jord, numera herde upphöra

samt. denna fråga syntes böra göras till föremål för ingående undersökning

i samband med löneregleringsfrågan, Kungl. Magt enligt nådigt

brev den 28 juni 1913 uppdragit åt kammarkollegium ätt, efter vederborandes

hörande samt övrig utredning rörande de med nu befintliga

lotshemman och lotslägenheter sammanhängande kamerala och övriga

förhållanden, som kunde vara av betydelse för frågans bedömande så

snart ske kunde till .Kungl. Maj:t inkomma med yttrande beträffande

lämpligheten av lotsningsbesväref s avlösning och därvid, under förutsättning

att sådan avlösning funnes böra äga rum, jämväl avgiva förslag

lörande det sätt, på vilket avlösningen borde verkställas. Det

sålunda infordrade yttrandet har ännu icke inkommit och lärer, enligt

vad jag inhämtat, med hänsyn till utredningens omfattning icke heller

vara att inom närmaste tiden, förvänta. Såvitt jag kan finna, är emellertid

föreliggande lönereglering icke beroende av huru frågan om avlösning

av den viss jord åliggande, lotsningsskyldighet kommer att

iösas.^ Visserligen åtnjuta lotsarna vid en del lotsplatser vissa naturaförmåner

från lotsningsskyldighet underkastade hemman, såsom exempelvis

bostad, odlingsjord, rätt till fiske och bete m. m. dyl.; men det

förslag i löneregleringsfrågan jag ämnar framlägga innebär, att lots skall,

i den mån sådana naturaförmåner åtnjutas, vara underkastad på lotsstvrelsens

prövning beroende minskning i sin kontanta avlöning. Vid

sådant förhållande synes resultatet av berörda huvudsakligen i kameralt

hänseende betydelsefulla utredning icke behöva avvaktas eller den

trängande frågan om lönereglering för lotspersonalen av sådan anledning

ytterligare undanskjutas.

. ^ grund av vad jag sålunda anfört och med erinran, att Kungl.

jffaj.t i statsverkspropositionen av den 14 maj 1914 föreslagit riksdagen

dels att. i riksstaten för år 1915 bland statsverkets inkomster upptaga

lotspenmngarna. samt beräkna nämnda inkomsttitel till 1,200,000 kronor,

dels ock att, i avvaktan på den proposition angående beviljande av

anslag för. lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna, som

Kung]. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, i det till lots- och

fyrmrattningen med livräddningsanstalterna uppförda ordinarie anslaget

nu 2 000,409 kronor, beräkna en förhöjning av 1,631,663 kronor och

sålunda beräkna anslaget i dess helhet till 3,632,072 kronor, anhåller

jag att nu få Eders Kungl. Maj:ts prövning underställa frågan om löne
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

och pensionsreglering för personalen vid lots- och fyrinrättningarna

samt om bestämmande av anslaget till lots- och fyrinrättningen med

livräddningsanstal terna.

Lotsar eller »ledsagare» funnos redan i äldre tider bosatta i skärgärdarna.

De åtnjöto för sina hemman särskilda privilegier, såsom frihet

från vissa skatter, mot det att de vid behov ledsagade och styrde

konungens skepp. I denna riktning utvecklades lotsväsendet till 1641,

då alla till »styrmanshemman» givna privilegier återkallades i samband

med utfärdandet av bestämmelser, att lots alltid skulle erhålla ersättning:

av den, som anlitade honom (K. förbud av den 22 oktober 1641).

Först under Karl XI vann emellertid lotsverket verklig stadga genom

do under åren 1696 och 1697 utfärdade fullständiga författningarna

angående lotsväsendet i Sverige och Finland. Enligt dessa hade

»styrmanskaptenen» vid amiralitetet uppsikt över hela lotsväsendet.

Under honom hade en lotsinspektör i Stockholm samt uppsyning^- och

ålderman å andra platser den närmaste tillsynen över lotseriet. Då

förvaltningen av sjöärendena år 1803 inrättades, övertog detta verk ledningen

av lotsverket. Redan 1809 ägde emellertid en ingripande

förändring rum, då lotsverket sammanslogs med den nyinrättade sjömätningskåren,

vars chef blev överdirektör för lotsverket. Detta förhållande

varade icke längre än till 1820, då lotsverket erhöll eu egen

chef med benämning lotsdirektör, vilken emellertid sorterade under förvaltningen

av sjöärendena. Genom Kungl. reglementet den 21 december

1871 skildes lotsverket från förvaltningen av sjöärendena och inrättades

en särskild lotsstyrelse. Enligt 1820 års förordning var kusten

delad i 3 distrikt, vilka åter indelades i lotsfördelningar till ett sammanlagt.

antal av 15. Denna indelning bibehölls till 1877, då distriktens

antal minskades till 2 och fördelningarna till 11. 1882 minskades åter

lotsfördelningarnas antal till 8, distriktsinspektörerna indrogos och ersattes

med en inspektör på lotsstyrelsens stat. Denna inspektörsbefattning

upphörde genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 oktober 1898.

Då fyrar först i Sverige började byggas, skedde det genom enskild

företagsamhet; och erhöllo ägarne av en fyr rätt att av fartyg, som

passerade, uppbära vissa avgifter till fyrens underhåll. På samma sätt

erlades till kronan vid vissa hamnar båkavgift till underhåll av de få

och spridda fyrar, som genom kronans försorg upprättats. Sedermera

tillkommo allt liera nya fyrar och de enskilda övergingo i kronans ägo.

Historik.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Organisation.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Då alltså den allmänna sjöfarten kunde anses tillgodosedd genom de

säkerhetsanstalter, som för densamma längs kusterna småningom anordnats,

blev avgiften allmän för alla, som av fyr- och båkväsendet

hade gagn.

Med föranledande av en inom borgarståndet väckt motion beviljade

1853 — 4 års riksdag 10,000 rdr b:ko till förberedande åtgärder för inrättande

av livräddningsstationer samt till upprättande av sådana stationer

så långt de beviljade medlen medgåve. De första livräddningsstationerna

förlädes till Skånes sydöstra kust nära Simrishamn nämligen

vid Sandhammaren (Mälarhusen) och fiskläget Brantevik. Den förstnämnda

stationen försågs med både livbåt och raketapparat, den sistnämnda

med endast raketapparat. Förvaltningen av sjöärendena skulle

hava högsta inseendet över livräddningsanstalterna. Genom kungl.

brev den 21 december 1871 överflyttades jämväl inseendet över livräddningsväsendet

från förvaltningen av sjöärendena till lotsstyrelsen.

Över lotsverket, som sålunda omfattar lots- och fyrinrättningarna

jämte livräddningsanstalterna med den till samma inrättningar och anstalter

hörande personal, har lotsstyrelsen överinseendet. Styrelsen är

organiserad såsom ett centralt ämbetsverk med en generaldirektör såsom

chef och med tre ledamöter, vilka äro chefer för var sin byrå: en

kanslibyrå, en lotsbyrå och ett fyringenjörkontor. Lotsstyrelsen har

till sitt förfogande ett ångfartyg att användas vid inspektioner, transporter

in. in.

I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 30 september 1904 äro

rikets kuster och närliggande farvatten med avseende å där belägna

lots- och fyrplatser samt livräddningsstationer för skeppsbrutna från och

med ingången av år 1905 indelade i sex lotsdistrikt, vart och ett under

befäl av en lotskapten med biträde av en eller två lotslöjtnanter. För

detta befäl finnes i varje distrikt ett chefsångfartyg för verkställande

av inspektioner och transporter, för biträde vid utprickning av farleder

m. m.

Distrikten äro:

Övre norra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Bottniska viken av

Norrbottens och Västerbottens län;

Nedre norra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Bottenhavet av

Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län samt av Stockholms län

intill Väddö sockens norra gräns;

s. 33 Kontrollera mot PDF

ftnnr/1. Maj.fs Nåd. Proposition Nr 228. 33

Mellersta lo t sdistriktet, omfattande Stockholms skärgård med tillhörande

kuster från Väddö sockens norra gräns till gränsen mellan Bälinge

och Tystberga socknar i Södermanlands län, sjöarne Mälaren och Hjälmaren

samt därmed sammanhängande vattenvägar, ävensom Gottland

och kringliggande öar;

östra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Östersjön från gränsen

mellan Bälinge och Tystberga socknar i Södermanlands län till gränsen

mellan Kristianopels och Thorhamns socknar i Blekinge län, sjön

Vättern, Östgöta kanal och därmed sammanhängande vattenvägar samt

ön Öland;

Södra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Östersjön, Öresund och

Kattegat av Blekinge län från gränsen mellan Kristianopels och Thorhamns

socknar samt av Kristianstads och Malmöhus län;

Västra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Kattegat och Skagerack

av Hallands samt Göteborgs och Bohus län, sjön Vänern, Västgöta

kanal och övriga med Vänern sammanhängande vattenvägar.

I sammanhang härmed torde böra nämnas, att anstalterna för sjöfartens

betryggande å sjön Vänern icke stå under lotsstyrelsens överinseende

utan handhavas och vårdas av en särskild styrelse, benämnd

Vänerns seglationsstyrelse, bestående av elva ledamöter, utav vilka

fartygsägare och industriidkare på landet uti de till sjön Vänern gränsande

län utse fyra samt städerna Göteborg, Vänersborg, Lidköping,

Mariestad, Kristinehamn, Karlstad och Åmål genom där boende fartygsägare,

handlande och industriidkare välja vardera en. Stadgar för

denna styrelse äro av Kungl. Maj:t utfärdade den 14 februari 1908.

Under lotsbefälet sortera distriktets lots- och fyrplatser samt livräddningsstationer.

Lotsplats förestås av överlots eller lotsförman allt efter platsens

vikt och betydelse. Lotspersonalen i övrigt består av mästerlotsar,

lotsar, extra lotsar, lotslärlingar och båtbiträden.

De större fyrinrättningarna äro fyrskepp och fasta fyrar; de mindre

äro ledfyrar och lysbojar. Befälet å större fyrinrättning föres av fyrmästare

eller uppbördsfyrvaktare. Övrig personal är fyrvaktare, fyrbiträden

och extra biträden.

Föreståndaren vid livräddningsstation kallas uppsyningsman och

personalen i övrigt består av båtstyrare, roddare och biträden.

I sammanhang härmed må erinras, att enligt § 47 i värnpliktslagen

den 14 juni 1901 äro värnpliktige, tillhörande lots- och fyrinrättningens

personal, likställda med de vid flottan fast anställde. Denna personalens

tjänstgöringsskyldighet vid flottan regleras närmare genom Kungl.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

förordningen den 29 november 1901. Jämlikt denna förordning skall

den till lots- och fyrinrättningen hörande personal, med undantag av

de med kontrakt anställda vaktarne vid smärre ledfyrar, under hela sin

tjänstetid vid lotsverket tillhöra flottans reserv, dock utan rubbning av

ifrågavarande personers civila ställning i avseende å tjänsten vid lotsverket.

Ifrågavarande personal, som tillhör flottans reserv, är skyldig

att vid inträffande krig eller större krigsrustningar, då så påfordran,

tjänstgöra vid flottan vare sig i egenskap av bemanning å signalstationerna

eller i annan befattning vid kustsignalväsendet samt lotsinrättningens

personal därjämte såsom lotsar å flottans fartyg. Den

del av förenämnda personal, vilken skall tjänstgöra vid kustsignalväsendet,

är under fredstid skyldig undergå övning.

Vid 1913 års utgång voro vid lotsstyrelsen och lotsverket anställda

över 1,500 personer med inberäkning av extra personal med

fastare anställning. Av hela antalet tillhörde inemot 840 lotspersonalen

och omkring 450 fyrpersonalen.

För större delen av lotsverkets personal är nu afsett att med riksdagens

medverkan genomföra eu lönereglering och i samband därmed

underställa riksdagens prövning jämväl staterna för övriga delar av

lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterua.

Jag kommer alltså att framlägga dels förslag till stat för lotsstyrelsen

jämte förelag till villkor och bestämmelser för åtnjutande av de

i den nya staten för styrelsen upptagna avlöningsförmåner, dels förslagtill

stater för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen

och för personalen å lotsverkets ångfartyg jämte förslag till villkor

och bestämmelser för åtnjutande av de i sålunda föreslagna nya stater

för personalen vid lotsverket upptagna avlöningsförmåner, dels förslag

till kostnadsberäkning för såväl livräddningsanstalterna som lotsverkets

undervisningsanstalter in. in., dels ock förslag till omkostnadsstat,

till övergångs- och indragningsstat samt till pensionsstat,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung1. May. to Nåd. Proposition Nr 228.

35

Lotsstyrelsen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts förnyade nådiga instruktion för lotsstyrelsen

den 13 december 1907 med däri genom kungl. kungörelserna den 23

april 1909 och den 24 november 1911 gjorda ändringar åligger det

styrelsen huvudsakligen:

att vaka däröver, att lotsverket tillhörande inrättningar och anstalter

av alla slag behörigen vidmakthållas, samt att de säkerhetsanstalter

för sjöfarten, som av kommuner, korporationer eller enskilda

blivit med vederbörligt tillstånd inrättade, varda i fullständigt skick

underhållna och ordentligen betjänade;

att med uppmärksamhet följa de förhållanden, som betinga utvidgning

eller förändring av ifrågavarande inrättningar och anstalter, samt,

efter omständigheterna, omedelbarligen vidtaga eller hos Kungl. Maj.t

föreslå de åtgärder, som härav kunna föranledas; med iakttagande därvid,

att till Kungl. Maj:ts prövning och avgörande överlämnas fråga

om’ inrättande av ny fyr eller väsentlig förändring av redan befintlig

fyr, i ena och andra fallet såvitt kostnaden därför skall bestridas av

lotsverket, om anläggning, flyttning eller indragning av lotsplats, fyrplats

eller livräddningsstation samt om upptagande eller nedläggning

av lotsled; styrelsen dock obetaget att, därest tillfälliga förhållanden

påkalla anordnande för viss tid av ny lotsplats eller lotsled, därom gå

i författning ävensom att lata sådan lotsplats eller lotsled indraga,

att utfärda lotstaxor i överensstämmelse med de av Kungl. Maj:t

i sådant avseende fastställda beräkningsgrunder, med rättighet likväl

för styrelsen att, i fråga om lotsled, som av styrelsen för viss tid

anordnats, bestämma lotsavgiften, vilken dock icke får sättas högre än

för motsvarande väglängd av närmast belägen, därmed jämförlig och

med Kungl. Maj:ts tillstånd upptagen lotsled;

att förvalta de för lots- och fyrinrättningen med livräddnmgsanstalterna

anvisade medel och i sådant avseende efter rekvisition i män

av behov dessa medel uppbära och därmed bestiida erforderliga utgifter,

för berörda och övriga till lotsverket ingående medel redovisa

samt över användandet av desamma utöva kontroll och därvid tillse, att

de av Kung]. Maj:t utfärdade stater rätt efterlevas, samt

att för den inom lotsdistrikten tjänstgörande personal utfärda arbetsordningar

och instruktioner, innefattande vad utöver de i tjänstgöiingsreglementet

för lotsverket meddelade föreskrifter kan för tjänstgöringen

erfordras, och vaka däröver, att denna personal behörigen fullgör små

skyldigheter.

Ämbete
befattning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 228.

Härjämte åligger det styrelsen att i enlighet med de föreskrifter,

som av Kungl. Maj:t varda meddelade, upprätta planer rörande användning

av lotsverkets personal och materiel för militära ändamål.

Styrelsen tillkommer vidare att bestämma angående utprickning

och belysning av allmänna farleder och hamnar i riket samt att i andra

frågor beträffande allmänna farleder och hamnar i riket till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen meddela de yttranden, som av sistnämnda styrelse

äskas; och äger lotsstyrelsen därjämte att övervaka, att icke sådana

åtgärder vidtagas med avseende på allmänna farleder eller hamnar,

att den allmänna sjöfarten därigenom hindras eller försvåras, samt att

till förekommande härav, så ock för undanröjande av i berörda hänseende

uppkomna hinder, hos vederbörande myndigheter göra de framställningar,

vartill omständigheterna föranleda, eller eljest vidtaga de

åtgärder, som, enligt vad särskilt är stadgat, må på lotsstyrelsen ankomma.

Da fråga uppstår om utprickning eller belysning av farled, som

icke är med sådana anordningar försedd, åligger det styrelsen att från

chefen för flottans stab inhämta yttrande, huruvida i militärt hänseende

något finnes att vid den ifrågasatta åtgärden erinra. Avstyrker chefen

för flottans stab åtgärden, skall, därest styrelsen finner densamma ändock

böra vidtagas, ärendet överlämnas till Kungl. Maj:ts avgörande.

Angående lotsstyrelsens befattning med kustsignalväsendet äro

särskilda bestämmelser av Kungl. Makt meddelade den 12 september

1902. ^ 1

Styrelsen skall vidare enligt instruktionen låta av trycket utgiva

eu veckoskrift, innehållande redogörelse för ändringar och förbättringar

av säkerhetsanstalterna samt hinder för sjöfarten vid rikets kuster ävensom,

så fullständigt ske kan, vid andra länders kuster. Av denna skrift

skola exemplar dels tillställas vederbörande in- och utländska myndigheter

dels ock utan annan kostnad än postbefordringsavgift, när sådan

ifrågakommer, tillhandahållas enskilda, som därtill anmäla sig.

I förhållande till sjökarteverket åligger det styrelsen:

att, innan underdånigt förslag avgives eller beslut fattas om anordning

eller förändring av fyr, som i förening med annan fyr eller ensam

skall utvisa en viss bäring eller viss sektor eller sektorer, ävensom

angående andra fasta sjömärken, vilka skola uppföras så, att deras överenslinje

skall utvisa en bestämd bäring, inhämta chefens för sjökarteverket

yttrande i ämnet;

att varje år före december månads utgång till chefen för sjökarteverket

överlämna uppgift dels å de förändringar i avseende på flytande

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:tv Nåd Proposition Nr 228.

Bjömärken och fasta prickar, Bom äro avsedda att under nästkommande

år verkställas före eller i sammanhang med vårutprickningen, dels ock

å de övriga förändringar i avseende å säkerhetsanstalterna lör sjöfarten,

vilka, såvitt känt är vid uppgiftens avlämnande, skola under nästkommande

år åvägabringas, därvid särskilt bör angivas, vilka förändringar

kunna antagas vara verkställda före den 1. mars,

att, då i ovannnämnda förteckning ävensom i notiser rörande Sverige

i ovan omförmälda veckoskrift latitud och longitud anföras, angiva

numret på det sjökort, å vilket dessa ortsbestämningar blivit tagna;

att vid uppförande eller förändring av fyrbyggnad eller annat fast

sjömärke, så fort ske kan, till sjökarteverket insända skiss av byggnaden

eller sjömärket;

att, när ändring i beteckningssättet för olika fyrsken in. m. skall

i fyrlistan införas, därom i tid underrätta chefen föi sjökaiteverket,

samt . .. j

att, då till styrelsens kännedom kommit, att förut okänt grund

upptäckts eller att i avseende på förut känt grunds belägenhet, utsträckning

eller utprickning någon olikhet mot sjökortet upptäcka, därom

skyndsamt till chefen lör sjökarteverket lämna underrättelse.

De uppgifter, som böra lämnas chefen för sjökarteverket, skola

inom samma tid, som är för deras avlämnande till bemälde chef föreskriven,

införas i omförmälda veckoskrift; och må, utöver de förändringar,

som äro avsedda att vidtagas nästkommande år före eller i

sammanhang med vårutprickningen, sedermera under samma år icke

vidtagas några andra förändringar i avseende på flytande sjömärken än

dem, som utmärka möjligen nyupptäckta grund eller sådana förut kända

grund, som befunnits äga mindre djup eller annan belägenhet eller utsträckning

än vad förut antagits, eller nyupptagna farleder eller sådana

förändringar av äldre farleder, vilka icke utan våda för sjöfaiten kunna

till ett följande år uppskjutas.

Styrelsen äger låta, i enlighet med gällande föreskrifter, för lotsverkets

räkning försälja kasserade båtar och inventarier ävensom andra

lotsverkets lösa tillhörigheter, vilka icke kunna med fördel för lotsverket

användas.

Lotsstyrelsen utgöres, såsom förut nämnts, av en generallotsdirektör Organisation

såsom chef samt tre ledamöter, av vilka en är chef för kanslibyrån, en

chef för lotsbyrån samt en överfyringenjör och chef för fyringenjörkontoret.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Hos lotsstyrelsen äro anställda följande ordinarie tjänstemän:

å kanslibyrån: en sekreterare, en kamrerare, en registrator, två

revisorer och bokhållare ävensom en kassör och bokhållare; samt

å fyringenjörkontoret: två fyringenjörer, en verkmästare och en

materialförvaltare.

Generallotsdirektören, chefen för kanslibyrån och överfyringenjören

utnämnas av Kungl. Maj:t, de båda sistnämnda på anmälan av generallotsdirektören.

Chefen för lotsbyrån förordnas av Kungl. Maj:t för viss tid eller

tills vidare, sedan generallotsdirektören avgivit förslag å därtill lämplig

person, företrädesvis någon, som tillhör lotsverkets befäl eller kungl.

flottans officerskår; chef för lotsbyrån kan efter tre års tjänstgöring

såsom tillförordnad av generallotsdirektören i underdånighet anmälas till

erhållande av fullmakt.

Då sekreterare- eller kamreraretjänsten skall tillsättas, utfärdar

styrelsen kungörelse därom i allmänna tidningarna samt medelst anslag

i styrelsens lokal med föreläggande av trettio dagars ansökningstid,

räknad från den dag, kungörandet sker. Efter denna tids förlopp insänder

styrelsen ansökningshandlingarna till Kung!. Maj:t samt föreslår

därvid till tjänstens erhållande den bland de sökande, som styrelsen

med hänsyn till förtjänst och skicklighet anser böra till densamma företrädesvis

ifrågakomma.

Då fyringenjörstjänst blivit ledig, kungöres tjänsten till ansökning

på sätt ovan sagts. Efter ansökningstidens utgång insänder styrelsen

ansökningshandlingarna till Kungl. Maj:t och föreslår därvid den av de

sökande, som styrelsen med hänsyn till förtjänst och skicklighet i allmänhet

samt duglighet särskilt för den lediga tjänsten anser böra till

densamma företrädesvis ifrågakomma, till erhållande av fullmakt å

tjänsten, såvida han under minst två års föregående tjänstgöring såsom

extra eller tillförordnad fyringenjör ådagalagt nöjaktig förmåga samt

ordentlighet vid anförtrodda byggnadsarbetens utförande och i andra

honom uppdragna göromål. I annat fall föreslår styrelsen honom till

undfående av nådigt förordnande att emot åtnjutande av de till den

lediga tjänsten anslagna avlöningsförmåner uppehålla tjänsten under

två år eller den kortare tid, som anses erforderlig för att pröva hans

lämplighet för tjänsten. Finnes vid den bestämda tidens utgång den

förordnade hava vid tjänstens utövande ådagalagt nöjaktig förmåga

samt ordentlighet, anmäler styrelsen honom till erhållande av nådig

fullmakt å tjänsten, men i annat fall skall tjänsten ånyo kungöras till

ansökning ledig.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Katigt. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

Ledig verkmästaretjänst kungöres till ansökning på sätt ovan sagts.

Verkmästare förordnas av lotsstyrelsen att tills vidare under högst två

år uppehålla tjänsten mot åtnjutande av de för densamma anslagna avlöningsförmåner.

Har tillförordnad verkmästare tjänstgjort två år och

därvid visat sig besitta för befattningen nöjaktig skicklighet och förmåga

samt i övrigt funnits vara för tjänsten lämplig, anmäles han av

överfyringenjöreu hos lotsstyrelsen till erhållande av fullmakt.

Övriga tjänstemän tillsättas av styrelsen medelst fullmakter, sedan

tjänsterna blivit, på sätt ovan sagts, kungjorda till ansökning.

Styrelsen äger, i den män sådant för göroinålens behöriga gång

erfordras, anställa extra fyringenjörer, andra tekniska biträden och

amanuenser ävensom antaga andra extra ordinarie tjänstemän samt utse

vaktbetjänte.

För behörighet till sekreteraretjänsten fordras att hava avlagt juris

kandidatexamen eller examen till rättegångsverken.

För att kunna anställas såsom kamrerare, registrator, revisor och

bokhållare, kassör och bokhållare eller såsom amanuens eller annan

extra ordinarie tjänsteman, som icke här nedan är nämnd, fordras att

hava avlagt jnris kandidatexamen eller examen till rättegångsverken

eller kansliexamen; styrelsen dock obetaget att, där särskilda omständigheter

därtill föranleda, medgiva dylik anställning åt därtill lämplig

person, som endast avlagt mogenhetsexamen vid högre allmänt läroverk.

Såsom fyriugenjör eller extra fyringenjör må ej annan anställas

än den, som företer betyg över avlagd mogenhetsexamen vid högre

allmänt läroverk ävensom antingen betyg över godkända insikter vid

fullständig avgångsexamen från någondera av tekniska högskolans fackskolor

för väg- och vattenbyggnadskonst och för maskinbyggnadskonst

och mekanisk teknologi eller ock intyg över förutgången praktisk

verksamhet av beskaffenhet, som förutsätter för lyringenjörstjänst erforderliga

kunskaper.

Till verkmästare och andra tekniska biträden samt till materialförvaltare

äger styrelsen antaga därtill lämpliga personer utan avseende

å avlagda examina.

Den nu gällande staten för lotsstyrelsen överensstämmer med den Gällande stat.

s. k. normalstaten för centrala ämbetsverk och fastställdes av Kungl.

Maj:t den 13 december 1907 att tillämpas från och med år 1908. Samma

dag utfärdades jämväl nådig kungörelse angående villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de nya avlöningsförmånerna. Staten har följande

utseende:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Styrelsen.

i Lön.

i Tjänst- : görings- ! pen- ! ningar.

Orts-

tillägg.

Ar-

i voden.

Summa.

1

1

1

1 generallotsdirektör......

7,000 —

3,000

I-

1,000-

—

—

11,000

—

1 chef för kanslibyrån ..

! 5,000 —

2,500-

600! —

—

—

8,100

_

1 chef för lotsbyrån......

5,000

! —

2.500 -

600-

—

1_

I 8,100

_

1 överfyringenjör .........

5;000

!_

2,500

—

600-

—

8,100

Kanslibyrån.

i

Andra gradens tjänstemän:

1 sekreterare ...............

3,600

—

1,800

—

400

—

5,800

—

1 kamrerare..................

3,600

—

1,800

—

400

|—

—

_

5,800

— j

Första gradens tjänstemän:

1 registrator ...............

2,200

1,500

300

4,000

|

1 revisor och bokhållare

2,200

—

1,500

300

—

—

—

4,000

—!

1 do

2,200

—

1,500

300

_

—

4,000

—i

1 kassör och bokhållare

2,200

—

1,500

—

300

—

—

4,000

—

Fyringenjörkontoret.

Andra gradens tjänstemän:

1 fyringenj ör ...............

3,600

1,800

400

5,800

1 eko ...............

3,600

—

1,800

—

400

—

—

—

5,800

—i

Första gradens tjänstemän:

1 verkmästare............

2,200

1,500

300

4,000

1 materialförvaltare ......

2,200

—

1,500

—

300

-

—

—

4,000

i

Arvoden åt tekniska bi- träden.......................

—

-

—

-

—

-

6,500

—

6,500

—

Yikariatsersättning samt

arvoden och flitpennin- gar åt amanuenser och

andra extra ordinarie

tjänstemän ...............

9,500

9.500

~i

1 förste vaktmästare ....

900

—

450

—

150

—

—

—

1,500

—

1 vaktmästare...............

700

—

350

—

150

—

--

—

1.200

-l

1 d:o

700

—

350

—

150

—

—

—

1,200

-

Transport

'' i

—

102,400

r

[Efter 5 år kan lönen

köjas med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen

) höjas med 500 kro

r nor och efter 10 år

) med ytterligare 5 00

kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor,

efter 10 armed

ytterligare 500 kronor

och efter 15 år

med än ytterligare;

500 kronor.

Efter 5 år kan lönen

,| höjas med 500 kro''

- nor och efter 10 år

med ytterligare 500

kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor,

efter 10 år med

nor och efter 15 år

med än ytterligare

500 kronor.

höjas med 100 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lön.

Tjänst- |

görings- Orts- Ar-

pen- | tillägg. 1 voden.

ningar. j

Summa.

Transport

i 102:400;

| På indragningsstat.

{ Konstruktören och ritaren

Ludvig Fredrik Lind- berg ..........................

!

—i — —

•1.500; —

Summa kronor

1 1 1 I

i !

1 1

100,000 -

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, sa länge denna

förman kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Vid fastställandet av denna stat föreskrev Kungl. Maj:t, bland

annat, att vid inträffande ledighet av kamrerarebefattningen eller kassörsoch

bokhållarebefattningen den kvarstående kamreraren eller kassören

skulle vara skyldig att övertaga båda befattningarnas göromål mot åtnjutande

av kamrerares avlöningsförmåner. Då emellertid kamreraren

icke ingick på den nya staten med därvid stadgade villkor och bestämmelser,

bär den sålunda avsedda sammanslagningen av dessa befattningar

icke kunnat genomföras vid kassörens avgång från sin tjänst

med utgången av april 1911. Kassörsbefattningen har därefter uppehållits

på förordnande och till avlöning åt den tillförordnade kassören

har lotsstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande ägt att av den

för en kassör och bokhållare i staten upptagna avlöning å 4,000 kronor

använda 2,600 kronor. I sin förenämnda underdåniga skrivelse av

den 12 oktober 1912 har lotsstyrelsen föreslagit ändrade bestämmelser

rörande lotepenningarna avseende desammas inlevererande till lotsstyrelsen;

och därest en sådan förändring komme till stånd, måste enligt styrelsens

mening eu sådan anordning för ämbetsverket medföra ökat arbete,

som lämpligen kunde läggas på kassören, för vilken detta arbete

jämte nu åliggande kassörsgöromål skulle utgöra full arbetsbörda. Enligt

lotsstyrelsens mening skulle alltså, därest löneregleringen för lotspersonalen

ordnades på sätt styrelsen föreslagit, kassörsgöromålens

överflyttande på kamreraren icke längre kunna ifrågasättas. Kassörsbefattningen

borde därför ånyo besättas med ordinarie innehavare.

I denna fråga har förenämnda löneregleringskommission anfört, att,

då jämväl kommissionens förslag till lönereglering för lotspersonalen

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 Käft. (Pr 228.) 6

Föreslagna

ändringar.

Angående

kassörs
tjänsten.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Angående

skrivbiträden

Angående

ålderstillägg

åt vaktmästarnc.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 328.

avsåge, att inflytande lotspenningar till ej oväsentlig del skulle komma

att inlevereras till statsverket ock ett sådant inlevererande givetvis

komme att kräva granskning och kontroll samt bokföringsåtgärder i

lotsstjrrelsen ett arbete, som lämpligen syntes kunna till huvudsaklig

del läggas på kassöreu men även i någon mån föranledde ökning av

kamrerarens göromål kommissionen icke funnit något att erinra mot

bibehållande av en särskild kassörsbefattning hos lotsstyrelsen.

I övrigt har lotsstyrelsen icke ifrågasatt andra ändringar i gällande

stat för styrelsen än att avlöningsförmåner borde upptagas för två

kvinnliga skrivbiträden, att anslag till ålderstillägg — vartill medel nu

utgår från särskild för styrelsen och befälet vid lots verket gemensam

ålderstilläggsstat - skulle upptagas i avlöningstaten samt att anslaget

till vikariatsersättning samt arvoden ocli fhtpenningar åt amanuenser

och andra extra ordinarie tjänstemän skulle höjas.

Hos lotsstyrelsen äro för närvarande anställda två kvinnliga skrivbiträden

med månatligt arvode av 120 kronor eller för år 1,440 krono!^.

Dessa biträden skulle enligt lotsstyrelsens förslag uppföras å

ordinarie stat med avlöningsförmåner efter den så kallade normalavlöningen

för biträden i den lägre lönegraden och avlöningen alltså för

vartdera biträdet utgöra 1,200 kronor för år, därav 700 kronor lön, 350 kronor

tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, jämte 2 ålderstilllägg,

vartdera å 200 kronor efter fem och tio års tjänstgöring. För dessa biträden

skulle gälla de allmänna villkor och bestämmelser, som genom

nådig kungörelse av den 10 juni 1912 fastställts för å vissa domstolars,

ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.

\ad lotsstyrelsen sålunda föreslagit har av kommissionen tillstyrkts.

Nu gällande stat för lotsstyrelsen upptager icke något ålderstillägg

för förste ^vaktmästaren och endast ett ålderstillägg för övriga vaktmästare;

och i sin underdåniga skrivelse den 12 oktober 1912 föreslog

lotsstyrelsen icke någon ändring i dessa delar. Kommissionen har

emellertid, med erinran, att normalstatema för centrala ämbetsverk

numera ändrats därhän, att åt förste vaktmästare tillerkänts ett ålderst

i Hägg å 100 kronor efter 5 års tjänstgöring samt åt övriga vaktmästare

två ålderstillägg, vartdera å 100 kronor efter 5 och 10 års

tjänstgöring, anfört, att samma förmåner syntes böra medgivas vaktmästarepersonalen

hos lotsstyrelsen; och har kommissionen alltså i sitt

förslag till stat för lotsstyrelsen upptagit för nämnda personal ålderstillägg

i överensstämmelse härmed.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lotstyrelsen bär i sitt över kommissionens förslag avgivna utlåtande

av den 27 oktober 1913 icke haft något att häremot erinra samt

därför och med föranledande av beräknade ändringar i övrigt beträffande

ålderstillägg under år 1915 ansett det i sådant avseende

erforderliga beloppet böra bestämmas till 7,500 kronor.

Vidare har kommissionen erinrat, att 1912 års riksdag godkänt av

Kungl. Maj:t föreslaget tillägg till de för vissa ämbetsverk stadgade

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i avlönfngsstaterna för

ämbetsverken upptagna avlöningsförmåner av innehåll, att vaktmästare

uti dessa ämbetsverk skulle årligen, i den mån sådant kunde ske utan

hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar.

Med anledning härav har kommissionen ansett, att även för vaktmästare

i lotsstyrelsen borde beredas semester under 15 dagar. Då emellertid

vid beviljande av semester för styrelsens vaktmästare borde kunna så

ordnas, att särskild vikarie ej erfordrades under semestern, föranledde

enligt kommissionens mening upptagandet av denna förmån ingen höjning

av anslaget till vikariatsersättning med mera.

I sitt utlåtande av den 27 oktober 1913 har emellertid lotsstyrelsen,

med förmälan att styrelsen endast med stor svårighet ansåge sig

kunna ordna med semester åt vaktmästare utan anställande under semestertiden

av vikarie, hemställt, att anslaget till vikariatsersättning m. m.,

som vore för övriga därmed avsedda ändamål till fullo behövligt, måtte

för täckande av kostnader för vikarie åt vaktmästare under semester

höjas med ett härför erforderligt, til! 135 kronor beräknat belopp, eller

från av kommissionen beräknade 8,200 kronor till 8,335 kronor. Jämväl

statskontoret har i sitt underdåniga utlåtande i ärendet framhållit, att,

om semesterförmån skulle beredas lotsstyrelsens vaktmästarepersonal i

likhet med vad numera medgivits för motsvarande befattningshavare i

andra centrala ämbetsverk, det torde med hänsyn till lotsverkets fåtaliga

vaktbetjaning och ämbetslokalens splittring i olika våningar vara

nödvändigt att under vaktmästares semester anställa vikarie och att till

följd därav höja det till vikariatsersättning m. in. beräknade beloppet

på sätt lotsstyrelsen förordat.

Enligt vad förut nämnts har för närvarande ett belopp av 2,600

kronor av den i staten uppförda avlöningen å 4,000 kronor till en

kassör och bokhållare disponerats till arvode åt den, som på förordnande

uppehåller de med befattningen förenade göromål. Återstoden

av nämnda avlöning eller 1,400 kronor har lotsstyrelsen ägt att

Angående

semester åt

valämästarne.

Angående

anslaget till

vikariatsersättning

m. m.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Angående

konstruktören

och

ritaren

L.F.Lindberg

Angående

generallotsdirektörens

tjänsteställning

och

avlöning.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

använda till vikariatsersättning samt arvoden och flitpenningar åt

amanuenser och andra extra ordinarie tjänstemän. Därest kassörsbefattningen

skulle, såsom lotsstyrelsen föreslagit, ånyo besättas med

ordinarie innehavare, skulle nyssnämnda belopp, 1,400 kronor, icke

längre bliva disponibelt till bestridande av vikariatsersättning m. m.

Enligt lotsstyrelsens förslag borde därför under nämnda förutsättninganslaget

till vikariatsersättning m. m. höjas med motsvarande belopp

1,400^ kronor. För beredande av semester åt de fasta skrivbiträdena

och åt vaktmästarepersonalen skulle erfordras ytterligare förhöjningar

av detta anslag med resp. 200 kronor och 135 kronor. Detta anslag,

som å andra sidan borde minskas med tillhopa 2,880 kronor, motsvarande

sammanlagda beloppet av skrivbiträdenas nuvarande arvoden, har

av kommissionen beräknats till ett avjämnat belopp av 8,200 kronor.

Med beräkning av förenämnda kostnader för vikarie åt vaktmästare

syntes därför anslaget enligt lotsstyrelsens och statskontorets meningböra

i ny stat uppföras med 8,335 kronor.

Såsom av nu gällande stat framgår är konstruktören och ritaren

Ludvig Fredrik Lindberg uppförd å indragningsstat med en ersättning

av 4,500 kronor. Enligt nådigt brev den 13 december 1907 skall denna

ersättning till honom utgå intill dess han bliver berättigad till pension

och fyllnadspension samt så stor pensionsförhöjning, att sammanlagda

pensionsförmånerna motsvara hans dåvarande ursprungliga lön jämte

ett ålderstillägg. Kommissionen, som ansett, att kostnader för befattningshavare

å indragningsstat borde upptagas bland pensionskostnader,

har därför i sitt förslag till stat för lotsstyrelsen icke upptagit det till

avlöning åt bemälde Lindberg beräknade beloppet, utan föreslagit, att

detsamma måtte uppföras bland de kostnader för lotsstvrelsen och lotsverket,

för vilka kommissionen beräknat anslag under riksstatens tionde

huvudtitel.

Slutligen torde böra nämnas, att inom kommissionen av två ledamöter

framställts yrkande därom, att generallotsdirektörens benämning och avlöning

matte ändras sålunda, att han i likhet med fångvårdsstvrelsens chef

skulle benämnas överdirektör och avlöningen för honom bestämmas till

10,000 kronor. Dessa yrkanden hava emellertid icke tillstyrkts av

kommissionen, som med hänsyn till de fordringar, som måste ställas

pa lotsverkets högste representant vid verkets beröring med in- och

utländska myndigheter och trafikanter, ansåg, att lotsverkets intressen

krävde, att verkets chef finge bibehålla nuvarande tjänsteställning och

avlöning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klint]!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22S. 4f>

Såsom förut nämnts bär lotsstyrelsens organisation nyligen vant Departementsföremål

för Kung!. Maj:ts prövning, och blevo avlöningsförmånerna lör

styrelsens personal i sammanhang därmed avpassade i överensstämmelse

med den s. k. normalstaten för de centrala ämbetsverken.

Någon väsentlig förändring vare sig i ena eller andra avseendet synes

därför icke för närvarande böra äga rum.

Det av två reservanter inom löneregleringskommissionen framställda

yrkandet i fråga om generallotsdirektörens benämning och avlöning

kan jag icke biträda. På lotsverkets chef beror i väsentlig grad

om verket på ett tillfredsställande sätt kan lullgöra sina för sjöfarten

synnerligen viktiga göromål och hålla jämna steg med utvecklingen.

Med hänsyn till de betydande och ansvarsfulla arbetsuppgifter, som

sålunda åligga innehavaren av denna chefsbefattning, finner jag berättigat

och lämpligt, att han fortfarande må åtnjuta ställning och förmåner

såsom generaldirektör. Härigenom underlättas även möjligheten att

för befattningen erhålla väl kvalificerad innehavare. I detta sammanhang

må ock framhållas, att departementalkommitterade i sitt förslag till

avlöningsstat för handelsdepartementets avdelning för säkerhetsanstalter

för sjöfarten, lotsstyrelsen, tillagt chefen generaldirektörs tjänsteställning

och avlöning. Det synes då mindre lämpligt, att, innan nämnda förslag

kommit under omprövning, besluta avvikelse från såväl vad som nu gäller

som det i ett mera definitivt organisationsförslag förordade.

Då jämväl det förslag till lönereglering för lotspersonalen, som

jag kommer att framlägga, innebär, att en del av de vid lotsplatserna

inflytande lotspenningarna skall inlevereras till lotsstyrelsen, anser även

jag i likhet med lotsstyrelsen, löneregleringskommissionen och statskontoret,

att frågan om kassörs- och bokhållaretjänstens sammanslagning

med kamreraretjänsten måste förfalla samt båda tjänsterna alltså

upptagas i den nya staten.

De nu hos lotsstyrelsen mot arvode anställda skrivbiträdena,

vilka båda synas vara behövliga, torde i likhet med motsvarande biträden

hos andra centrala ämbetsverk böra uppföras å stat med föreslagna

avlöningsförmåner, motsvarande normalaflöningen för sådana

biträden i den lägre lönegT''aden.

Ej heller mot förslagen i fråga om ålderstilläggen för vaktmästarepersonalen

och om beredande av semester åt samma personal har jag

något att erinra; och torde med hänsyn till vad lotsstyrelsen anfört

rörande behovet av vikarie under vaktmästares semester medel böra

beräknas till ersättning åt vikarie efter 3 kronor för dag med tillhopa

135 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

Anslaget, till ålderstillägg torde såsom lotsstyrelsen föreslagit böra

för år 1915 beräknas till 7,500 kronor.

Till vikariatsersättning samt arvoden och flitpenningar åt amanuenser

och andra extra ordinarie tjänstemän är i nu gällande stat upptaget

ett belopp av 9,500 kronor; varjämte lotsstyrelsen enligt nådigt

bemyndigande äger att för enahanda ändamål disponera 1,400 kronor

av den i staten uppförda avlöningen för en kassör och bokhållare.

Dessa belopp, tillhopa utgörande 10,900 kronor, användas för närvarande

på följande sätt:

till vikariatsersättning.............................................

y> två skrivbiträden å 1,440 kronor

» två amanuenser å 1,400 kronor ...............................

)) en amanuens .................................................

» flitpenningar åt e. o. tjänstemän ............................

Härtill bör nu läggas vikariatsersättning under

semester för skrivbiträdena...............................................

och för vaktmästarne..............................

men däremot avdragas det till arvoden åt skrivbiträden

beräknade beloppet ....................................

och anslaget till vikariatsersättning samt arvoden

och flitpenningar åt amanuenser och andra extra

ordinarie tjänstemän alltså i den nya staten

upptagas med ........................................................

kronor

»

»

»

»

1,550: —

2,880: —

2,800: —

1,200: —

2,470: —

Kronor

10,900: —

kronor

200: —

»

135: —

Kronor

11,235: —

»

2,880: —

Kronor 8,355: —

Vad slutligen beträffar det på särskild indragningsstat under nu

gällande stat för lotsstyrelsen upptagna beloppet av 4,500 kronor till

konstruktören och ritaren Ludvig Fredrik Lindberg kommer detta belopp

att uppföras å den övergångs- och indragningsstat, vartill ja«- kommer att framlägga förslag. '' °

Statskontoret har framhållit, att beträffande staten för lotsstvrelsen

liksom i fråga, om staterna för lotsverket, i vilka förekomma såväl till

siffian bestämt uträknade belopp, vilka således icke Unge överskridas,

som. ock förslagsvis beräknade belopp, borde — på sätt som skett exempelvis

i staten för rikets allmänna kartverk — iakttagas, att staten uppdelades

i två huvudavdelningar under rubrikerna »bestämt anslag» och

»förslagsanlag». Den sålunda föreslagna uppdelningen efter anslagsbeloppens

olika natur synes mig lämplig.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kanyl. May.ls Nåd. Proposition Nr 228.

47

Jag får alltså föreslå följande stat för lotsstyrelsen att gälla från

och med år 1915:

Tjänst-

Lön.

gö rings- pen- ningar.

Orts-

tillägg

Summa.

Bestämt anslag.

Styrelsen.

1 generallofcsdiroktör ....................

7,000

3,000

1,000

11,000

1 byråchef ...................................

5,000

2,500

600

8,100

| Efter 5 ur kan lönen

1 d:o ..................................

5,000

2,500

600

8,100

1 höjas med 600 kro-

1 överfyringenjör...........................

5,000

2,500

600

8,100

HOT.

Kanslibyrån.

Andra gradens tjänstemän:

Efter 5 år kan lönen

i 1 sekreterare .................................

3,600

1,800

O O

O O

5,800

| liöjas med 500 kro- > nor och efter 10 år

1 1 kamrerare .................................

3,600

1,800

5,800

’ med ytterligare 500

kronor.

Första gradens tjänstemän:

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kro-

| 1 registrator.................................

2,200

1,500

300

4,000

| 1 revisor och bokhållare ..............

2,200

1,500

300

300

4,000

nor, efter 10 år med

ytterligare 500 kro-

j 1 eko d:o ...............

2,200

1,500

4,000

nor och efter 15 år

1 kassör och bokhållare ................

2,200

1,500

300

4,000

med än ytterligare

5 00 kronor.

Efter 5 år kan lönen

700

350

150

1,200

\ höjas med 200 kro-

J* nor och efter 10 år

j 1 d:o .............................

700

350

150

1,200

j med ytterligare 20 0

kronor.

Fyringenjörkontoret.

Andra gradens tjänstemän:

Efter 5 år kan lönen

1 1 fyringenjör ..............................

3,600

1,800

400

5,800

\ höjas med 500 kro-

j 1 d:0 ..............................

3,600

1,800

400

5,800

) med ytterligare 500

kronor.

Efter 5 år kan lönen

Första gradens tjänstemän:

höjas med 500 kro-

| 1 verkmästare ..............................

2,200

1,500

300

300

4,000

j nor, efter 10 år med

!> ytterligare 500 kro-

j 1 materialförvaltare.......................

2,200

1,500

4,000

) nor och efter 15 år

med än ytterligare

Arvoden åt tekniska biträden.........

—

—

—

6,500

500 kronor.

Vikariatsersättning samt arvoden och

flitpenningar åt amanuenser och

andra extra ordinarie tjänstemän

—

—

—

8,355

i

Transport

99,755

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

Villkor och

bestämmelser

för åtnjutande

av de i staten

upptagna

avlöningsförmåner.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Transport

—

—

—

99,755

{Efter 5 år kan lönen

v höjas med 100 kro- \ nor.

Efter 5 år kan lönen

1 förste vaktmästare ....................

900

450

150

1,500

1 vaktmästare ..............................

700

350

150

1,200

j höjas med 100 kro-

1 d:o .............................

700

350

150

1,200

103,G55

'' med ytterligare 100

kronor.

Förslagsanslag.

Ålderstillägg .................................

—

—

—

7,500

Summa kronor

-

-

—

111,155

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

enna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

I nu gällande, genom kungl. kungörelsen den 13 december 1907

fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmånerna

vid tjänst hos lotsstyrelsen hava icke andra ändringar ifrågasatts

än de, som kunna föranledas dels av skrivbiträdenas uppförande i

stat, dels därav att vaktmästare i lotsstyrelsen skall i likhet med vaktmästare

i andra centrala ämbetsverk erhålla förmånen av 15 dagars

semester, dels ock därav att lotsstyrelsens personal skall, därest staten

varder av Kungl. Maj:t och riksdagen godkänd, samt skyldigheten att

vara delägare i flottans pensionskassa upphäves, bliva underkastad bestämmelserna

i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension. Därjämte hade förenämnda löneregleringskommission

ansett lämpligt, att för den, som tillträder den nya staten,

stadgas skyldighet att biträda vid det arbete, som inom styrelsen förekommer

icke blott med anledning av styrelsens befattning med kustsignalväsendet

utan även i fråga om issignaleringen. I likhet med

lotsstyrelsen och statskontoret anser jag med hänsyn till innehållet i

gällande instruktion, någon föreskrift i sistnämnda avseende icke vara

erforderlig bland avlöningsvillkoren.

Såsom förut nämnts är i gällande instruktion för lotsstyrelsen stadgat,

att innehavare av befattning såsom chef för lotsbyrån, fyringenjör

eller verkmästare kan tillsättas medelst förordnande för att sedermera,

om vederbörande under någon tids tjänstgöring visat sig lämplig för

befattningen, erhålla fullmakt å densamma. Denna anordning, som är

betingad av förhållandena, torde böra bibehållas. Den tid, varunder

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

4!)

befattning sålunda innehafts på grund av förordnande, synes fortfarande

böra, liksom nu är medgivet, få räknas vederbörande tillgodo

för åtnjutande av ålder stillägg till lönen vid befattningen.

Vidare är för närvarande stadgat, att fyringenjör och verkmästare,

vilka med hänsyn till arten av deras göromål icke ansetts böra erhålla

rätt till semester, dock må, där sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång och utan kostnad för statsverket, kunna erhålla

vardera en månads ledighet årligen utan avstående av någon del av

löneförmånerna. Det synes mig, som om en sådan anordning billigtvis

borde fortfarande bibehållas.

På grund härav och med erinran att Kungl. Maj:t uti § 32 i instruktionen

för lotsstyrelsen den 13 december 1907 meddelat föreskrift

därom, att för ordinarie tjänstinnehavare i lotsstyrelsen skall, i den mån

i instruktionen ej annorlunda stadgas, den dagliga arbetstiden å tjänsterummet

varje söckendag utgöra sex timmar, förlagda till tider, om vilka

i arbetsordningen eller eljest av generallotsdirektören meddelas närmare

bestämmelser, får jag föreslå följande villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i den nya staten för lotsstyrelsen upptagna avlöningsförmåner,

nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning i lotsstyrelsen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan

varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest ämbetsverkets

ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre

kan såsom självständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande

ämbetsverk tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk,

vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöninghan

innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning i lotsstyrelsen icke må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kung]. Maj:ts oktroj försett eller blivit

såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,

så framt ej, vad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, vad angår

innehavare av annan befattning, lotsstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebeBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 käft. (Nr 228.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

fattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas

och bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där lotsstyrelsen, till befordrande av

arbetets oavbrutna gång, finner honom lämplig och behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller annan

kostnadsfri ledighet, men för den tid, han eljest varit från tjänstgöring

befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller

i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas

skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

ej tinnes skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall eller, när det erfordras för tjänsteresa eller

för beredande av semester, tjänstinnehavare av lägre grad skall vara

skyldig att, om han förordnas till högre befattning i lotsstyrelsen, densamma,

mot åtnjutande, i förstnämnda fall av de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar, men eljest av däremot svarande belopp

i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester eller annan kostnadsfri ledighet;

och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem

opaginerad Kontrollera mot PDF

r>i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådant kan

ske, efter än ytterligare förn år, ävenledes på samma villkor, under

iakttagande, vad var och en av om förmälda löneförhöjningar angår,

att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgado tjänståldern blivit

uppnådd5 börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som föio den

nya avlönings statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till

befattningen på grund av fullmakt, samt därutöver chefen för lotsbyrån,

fyringenjör och verkmästare den tid eu var i följd av föreskrift i lotsstyrelsens

instruktion innehaft sin befattning på grund av förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid lör erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att generallotsdirektören, styrelsens ledamöter samt de å kanslibyrån

anställda tjänstemän ävensom materialförvaltaren, skrivbiträdena

och vaktmästarna äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generallotsdirektören, ledamot,

sekreteraren och kamreraren en var under en och halv månad, de å

kanslibyrån anställda tjänstemän i första lönegraden och materialförvaltaren

samt skrivbiträdena en var under en månad samt vaktmästarna

en var under femton dagar;

att i senaste punkt omförmäld tjänsteman, som bär sig anförtrodd

uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av

generallotsdirektören bestämmes, begagna sig av semester;

att fyringenjör och verkmästare må, i den man sådant kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket,

under högst eu månad årligen åtnjuta ledighet från tjänstgöring

med bibehållande av avlöningsförmånerna oavkortade;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, uppkörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att skrivbiträde, som vid utgången av år 1914 är anställt hos lotsstyrelsen

och blir antaget till skrivbiträde å den nya staten, äger att, i

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Historik och

organisation.

KungI. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 228.

den man lotsstyrelsen finner skrivbiträde böra komma i åtnjutande av

dylik förmån, för åtnjutande av löneförhöjning genom åiderstilläox»- räkna sig till godo den tid, skrivbiträdet därförinnan innehaft .stadig

anställning hos lotsstyrelsen; samt

att i övrigt beträffande skrivbiträde hos lotsstyrelsen skola gälla de

allmänna villkor och bestämmelser, som vid tillträdet till befattningen

äro fastställda för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters

stater uppförda biträdesbefattningar.

Under erinran att enligt föreskrift i förenämnda kungörelse av den

13 december 1907 löntagare, som ingått på den från och med 1908 års

ingång gällande staten för lotsstyrelsen, är underkastad de bestämmelser,

som kunna bliva stadgade vid blivande pensionsreglering, hemställer

jag att i sammanhang med utfärdande av ovannämnda avlöningsvillkor

måtte föreskrivas,

att en var, som med eller efter 1915 års ingång tillträder i avlöniugsstaten

för lotsstyrelsen upptagen befattning, skall vara pliktig

underkasta sig ovan angivna villkor och bestämmelser för den nya avlöningsstatens

åtnjutande, samt

att de förutvarande innehavare av befattningar i lotsstyrelsen, vilka

icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja underkasta sig den

nya avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som

icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem

dittills tillkommande avlöningsförmåner ävensom vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit dem, dock med den inskränkning, som

följer av stadgandena i kung], kungörelsen den 13 december 1907 angående

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med

1908 års början fastställda nya avlöningsförmånerna för lotsstyrelsen.

Lotsverket.

Befälet vid lotsverket.

Enligt 1820 års förordning angående lotsverket voro rikets kuster

och närliggande farvatten med avseende å där belägna lots- och fyrplatser

samt livräddningsstationer för skeppsbrutna delade i tre distrikt,

vilka åter voro indelade i tillhopa femton lotsfördelningar. Denna indelning

bibehölls till år 1877. då distriktens antal minskades till två

och fördelningarnas till elva. År 1882 borttogs distriktsindelningen och

lotsfördelningarnas antal bestämdes till åtta. Dessa lotsfördelningar

stodo under befäl av en lotskapten såsom fördelningschef med en överlots

av första, grad eller en lotslöjtnant såsom närmaste man och biträde

i expeditionsgöromålen. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 sep
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kling!. Maj ds Nåd Proposition Nr. 228.

timber 1893 skulle nämligen gälla, att, när överlotsbefattniug av första

grad bleve ledig, densamma skulle utbytas mot lotslöjtnantsbefattning,

varmed dock såsom fallet varit med befattning såsom överlots av första

grad skulle vara förenad skyldighet att tillika vara lotslörman pa den

till huvudorten inom fördelningen förlagda lotsplatsen.

Då emellertid lotsstyrelsen i anledning av gjord framställning om

förbättrad avlöning för befälet i underdånig skrivelse den 21 november

1902 framlade förslag till ny stat för lots verkets befäl, hemställde

styrelsen tillika, att lotsfördelningarna under ändrad benämning av lotsdistrikt

skulle minskas till sex. En sådan åtgärd ansåge lotsstyrelsen

vara önskvärd för att i möjligaste mån begränsa den ökning av förvaltningskostnaderna,

som måste uppstå genom tillmötesgående av

kraven på ökade löner. Och skulle åtgärden, utom fördelen av förenkling

och lättnad vid ärendenas behandling, medföra inskränkning av de

i underhåll synnerligen kostsamma chefsångarna till det antal, som

tjänstens skötande på ett fullt tillfredsställande sätt med nödvändighet

krävde. I sådant avseende anförde lotsstyrelsen vidare:

De krav på ökad avlöning, som framträtt, gjorde dot nödvändigt att tillse?

huruvida icke en ökning av förmånerna kunde förbindas med en ökning av arbetsbördan

på det sätt, att denna fördelades på ett mindre antal funktionärer.

En minskning av fördelningarnas antal skulle givetvis komma att åtminstone i

någon mån inskränka antalet från centralmyndigheten till de underordnade myndigheterna

utgående expeditioner och penningremisser ävensom från dem inkommande

ärenden samt därigenom i förvaltningen åstadkomma en lättnad. Då de

inom fördelningarna befintliga chefsångarne, vilka stodo till lotskaptenernas förfogande

och vilka icke kunde undvaras, om dels utprickningen å den vidlyftiga

svenska kusten skulle kunna utföras i tid och sedan nöjaktigt vidmakthållas,

dels erforderlig kontroll och tillsyn inom fördelningarna utövas, ej blott vore

dyra i anskaffning och drift utan jämväl tarvade relativt höga reparations- och

underhållskostnader, måste det vara av vikt att tillse, det dessa fartygs arbetsförmåga

tillgodogjordes för att man skulle erhålla helt utbyte av de störa, omkostnaderna.

Bortsåge man från Stockholms och Göteborgs fördelningar, vilkas

omfattning tvivelsutan fullt toge i anspråk respektive chefsångare, ävensom toge

tillbörlig hänsyn till sjöfartens krav på vårutprickningens skyndsamma verkställande

inom" de båda nordligaste fördelningarna, lede det intet tvivel därom,

att inom övriga fördelningar intet hinder mötte för en utsträckning av chefsångarnes

verksamhetsfält.

Enligt lotsstyrelsens förslag till ny indelning av rikets kuster

skulle Gottland, som dittills utgjort en särskild fördelning, tillsammans

med större delen av Stockholms fördelning bilda ett distrikt, det mellersta;

varvid emellertid å Gottland skulle såsom representant för lotsverket

anställas en lotslöjtnant för ombesörjandet av likvider och andra

expeditioner till öns lots- och fyrplatser samt, då lotskaptenen icke

funnes där tillstädes, företräda honom och utöva närmaste tillsynen

över säkerhetsanstalterna på ön.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

gällande

stat.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Vidare innebar lotsstyrelsens berörda förslag bland annat, att på

grund av det ökade arbete, som den förändrade indelningen skulle tillföra

de kvarvarande lotskaptensexpeditionerna, lotslöjtnants skyldighet

att tillika vara lotsförman på platsen skulle upphöra och särskild lotsförman

därstädes förordnas.

Vad lotsstyrelsen i berörda avseenden hemställt och föreslagit blev

den 30 september 1901 av Kungl. Magt godkänt; och fastställde Kungl.

Maj:t i sammanhang därmed följande, ännu gällande stat för befälet vid

lotsverket att tillämpas från och med år 19Ö5: I

Tjänst-

Lön.

görmgs-

pen-

Hyres-

bidrag.

Summa.

ningar.

Övre norra lotsdistriktet:

1 lotskapten (Luleå)...............

3,000

1,200

400

4,600

1 lotslöjtnant ( d:o )...............

1,500

1,000

400

2,900

Nedre norra lotsdistriktet:

1 lotskapten (Gävle) ...............

3,000

1,200

400

4,600

1 lotslöjtnant ( d:o ) ...............

1,500

1,000

400

2.900

Mellersta lotsdistriktet:

1 lotskapten (Stockholm) ...

3,000

1,500

500

5,000

1 lotslöjtnant ( d:o ).........

1,500

1,000

400

2,900

Efter 5 år kan lönen

höja3 med 50 0 kro-

1 d:o (Visby) ...............

1,500

1,000

400

2,900

nor, efter 10 år med

'' ytterligare 500 kro-

Östra lotsdistriktet:

nor och efter 15 år

med ytterligare 500

1 lotskapten (Kalmar) ...........

3,000

1,200

400

4,600

kronor.

1 lotslöjtnant ( d:o ) ............

1,500

1,000

400

2,900

Södra lotsdistriktet:

1 lotskapten (Malmö)..............

3,000

1.500

500

5,000

1 lotslöjtnant ( d:o) )...............

1,500

1,000

400

2,900

Västra lotsdistriktet:

1 lotskapten (Göteborg) .........

3,000

1,500

500

5,000

1 lotslöjtnant ( d:o ) .........

1,500

1,000

400

2,900

Summa kronor

- |

- |

- |

49,100 1

I enlighet med lotsstyrelsens hemställan beslöt Kung]. Maj:t jämväl

den 30 september 1904, att lotslöjtnantsbefattningen i övre norra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228. Jo

lotsdistriktet tillsvidare skulle lämnas vakant och att befattningen skulle

tillsvidare förestås av dåvarande överlotsen av första graden inom

Luleå lotsfördelning Johan Axel Thorslund mot åtnjutande av, förutom

egna avlöningsförmåner, skillnaden mellan dessa och de förmaner, som

skulle hava tillkommit honom, om han varit lotslöj tnant, ävensom av

ett tredje åklerstillägg av 500 kronor såsom arvode.

Utom den i 1904 års stat upptagna avlöningen kunna såväl lotskaptener

som lotslöjtnanter beräknas hava eu viss behållen inkomst av

till dem enligt resereglementet utgående traktamentsersättning vid

tjänsteresor med chefsångare; varjämte från anslag, som disponeras av

marinförvaltningen, utgår ersättning till lotsbefälet för bestyr med kustsignalväsendet.

I sistnämnda avseende åtnjuter lotskapten enligt nadiga

förordningen den 21 mars 1902 ett årligt arvode av 300 kronor, vilket

belopp enligt nådigt brev den 8 december 1904 utgår såsom årlig ersättning

för dylikt bestyr jämväl åt lotslöjtnanten på Gottland; och

genom nådigt ''brev den" 27 maj 1909 medgav Kung]. Maj:t, att till

övriga lotslöj tnanter Unge för samma ändamål utgå årliga arvoden av

150 kronor från och med år 1909.

Slutligen har genom nådigt brev den 10 december 1909 ersättning

till tre lotslöj tnanter såsom föreståndare för issignaltjänsten beviljats

med tillhopa 500 kronor, varav 200 kronor tillkomma vardera av lotslöjtnanterna

i Stockholm och Malmö samt 100 kronor lotslöjtnanten i

Göteborg.

Den år 1904 genomförda löneregleringen tillfredsställde icke länge

befälet. Eu del av detsamma ingav under år 1908 en underdånig

skrivelse till Kungi. Maj:t, vari framhölls behovet av en snar och genomgripande

reglering av den för dem gällande lönestat. Ifrågavarande

skrivelse utmynnade i tre särskilda framställningar, nämligen om löneförbättring

redan under år 1908 eller eventuellt dyrtidstilhigg, om rätt

till semester samt om reglering av pensionerna.

Uti sitt häröver den 20 mars 1908 avgivna underdåniga yttrande

hemställde lotsstyrelsen, att petitionärernas framställning för det dåvarande

icke måtte till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda. I

I löneförbättringsfrågan erinrade lotsstyrelsen i berörda underdåniga skrivelse,

att lotslöjtnanten enligt gamla organisationen tillika var lotsförman vid

den å chefsexpeditionens förläggningsort befintliga lotsplatsen —_ ett ofta mycket

tidsödande uppdrag, som nu fullgjordes av särskilt underbefäl vid lotsverket

men nu helt stode till lotskaptenens förfogande såsom hans biträde, varvid allt

tal om lotslöjtnanternas ökade arbete i följd av den nya organisationen, av styrelsen

måste tillbakavisas såsom obefogat.

1908 åts

''petition.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

1911 års

petition.

Kangl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Vad. lönestaten för lotsbefälet anginge erinrade lotsstyrelsen om de avlönmgsförbättringar

den nya staten jämförd med den förut gällande innebure.

Utöver de i den nya staten intagna avlöningsförmåner hade samtliga lotskaptener

ävensom lotslöjtnanten å Gottland för sin befattning med kustsignalväsendet

tillerkänts ett särskilt arvode av 300 kronor att utgå från femte huvudtitelns

anslag. De av statsmedel till lotsbefälet utgående fasta avlöningsförmåner utgjorde

för lotskaptener högst respektive 6,800 kronor och 6,400 kronor, varjämte

lotslöjtnanten a Gottland komme till en inkomst av 4,700 kronor, under det övriga

lotslöjtnanter stannade vid 4,400 kronor högst. Lotsstyrelsen ansåg därför,

att den lönereglering för lotsbefälet, som år 1904 ägde rum, varit av den genomgripande

beskaffenhet att för det dåvarande eu ny reglering ej kunde vara erforderlig.

I detta sammanhang ansag. lotsstyrelsen jämväl böra erinras om, att genom

wi ingången av år 1908 tillämpade nya resereglementet dagtraktamentena

tor lotsbefälet blivit höjda för lotskapten från 6 till 8 kronor, för lotslöjtnant

Lan 4,5 0 kronor till 8 kronor och att lotsbefälet häri erhållit en av petitionärerna

icke omnämnd men ingalunda obetydlig förmån särskilt med hänsyn därtill, att

cket viktig och omfattande del av lotskaptenernas och, fast i mindre mån,

lotslöjtnanternas tjänstgöring verkställdes under tjänsteresor med lotsverkets

ångfartyg.

I semesterfrågan anförde lotsstyrelsen, att vad anginge den av lotsbefälet

framställda begäran om semester för lotskaptener och lotslöjtnanter styrelsen ej

heller här kunde dela de i petitionärernas motivering framförda åsikter. De

centrala ämbetsverkens tjänstemän, som hade sina göromål helt förlagda till

tjänsterummet, dar en var utan biträde svarade för sin tjänst, hade givetvis ett

helt annat behov av semesterledighet än lotsbefälet, som med sin växlande tjänster’jd''1

by, ^ exPe,litionslokalen och ute i distriktet förde en helt annan tillvaro.

Härtill komme vidare, att lotsbefälets tjänstgöring just blivit organiserad så, att

lotskapten och lotslöjtnant skulle supplera varandra, i det att lotslöjtnanten numera

voie nelt ställd till lotskaptenens förfogande såsom hans biträde i tjänsten

och eventuella ställföreträdare.

I pensionsfrågan yttrade lotsstyrelsen, att styrelsen, som icke kände, när

.Ivungl. Maj.t kunde finna tidpunkten lämplig för genomförandet av eu tidsenlig

reform med hänsyn till pensioneringen för delägarne i flottans pensionskassa,

vilken, om pensionerna skulle ökas, näppeligen kunde komma till stånd med

mindre ° än att pensionsavgifterna avsevärt ökades, samt ansåge sig kunna förutsafta

såsom angjort, att fragan om lotsbefälets pensioner ej mindre än pensioneina

för lotsst^relsens ämbets- och tjänstemän därvid komme att undergå vederbörlig

revidering, funne sig därvid böra hemställa, att petitionärernas hemställan

i detta hänseende ej häller matte för det dåvarande föranleda någon särskild

åtgärd.

. Vid föredragning don 8 maj 1908 av detta ärende fann Kung!.

Maj:t lotsbefälets berörda underdåniga framställning om löneförbättring

m. m. icke till någon Ivungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Emellertid anliöllo lotslöjtnanterna i en till lotsstyrelsen i februari

1,111 ingiven skrivelse, att lotsstyrelsen matte till prövning återupp
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

57

taga frågan om behovet av en genomgripande lönereglering för lotsbefälet

-— åtminstone för lotslöjtnanterna — och avgiva underdånigt

förslag därom i samband med förslaget om lönereglering för lots- och

fyrpersonalen. Såsom motiv för denna begäran framhöllos följande

synpunkter.

Att, såsom lotsstyrelsen i sin underdåniga skrivelse den 20 mars 1908

gjort, lägga slutlönen till grund för angivande av lotsbefälets inkomster syntes

ägnat att giva ett alldeles felaktigt begrepp om den verkliga situationen, om

icke samtidigt levnadsåldern vid slutlönens erhållande toges med i beräkningen.

Vid undersökning av lotsbefälets ställning härutinnan funne man, att en

av lotskaptenerna skulle tjänstgöra utöver pensionsåldern för att kunna komma

i åtnjutande av tredje ålderstillägget. Av lotslöjtnanterna kunde den i förevarande

hänseende gynsammast situerade erhålla slutlönen vid 42, medan de två

sämst ställda kunde få den först vid respektive 55 och 54 års ålder.

Uträknade man åter det dåvarande lotsbefälets genomsnittsålder vid utnämningen,

så komme man för lotslöjtnant till ett resultat av 33 1/2 (lotslöjtnant

Thorslund icke medräknad) och en beräkning av genomsnittsåldern vid erhållande

av slutlönen resulterade i 49 år.

Det enda riktiga vid bedömandet av lotsbefälets inkomster vore att räkna

med genomsnittsåldern vid utnämningen och lönen under de första fem åren,

under vilken tid dryga retroaktiva gratialavgifter till flottans pensionskassa skulle

betalas.

Det visade sig då, att med rådande levnadskostnader en lotslöjtnant vid

33 V, ä 39 års ålder med familj omöjligen kunde på sin begynnelselön eller till

och med under följande femårsperioden på en med blott 500 kronor förhöjd inkomst

föra ett — om än aldrig så enkelt — för hans samhällsställning dock

passande liv utan mycket stora umbäranden eller extra inkomster eller skuldsättning.

Det syntes kunna beräknas, att pensionsavgifter och skatter gjorde en

avbränning av i genomsnitt 500 kronor årligen — de retroaktiva gratialavgifterna

oberäknade — och att till hyra och allt övrigt återstode högst 2,400 kronor.

En snar och effektiv lönereglering för lotslöjtnanterna vore därför en trängande

nödvändighet.

I fråga om den avlöning, som borde fastställas, hemställde lotslöjtnanterna,

att begynnelselönen för lotslöjtnant måtte sättas lika med den för första gradens

tjänstemän vid lotsstyrelsen, vilken lön de ansåge såsom minimum av de

för familjeförsörjare i en lotslöjtnants samhällsställning erforderliga existensmedel.

I sin förut omförmälda skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 oktober Lotsstyreiaens

1912 har lotsstyrelsen framlagt följande förslag till stat för befälet vid förslag.

lotsverket, beräknat för år 1913:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 käft. (Nr 228.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lön.

Tj änsfc- görings- pen- ningar.

Inkvar-

terings-

ersätt-

ning.

Summa.

1 lotskapten (Stockholm).........

3,000

2,000

500

5,500

2 d:o (Malmö och Göte- borg)..................

6,000

4,000

1,000

11,000

1 d:o (Luleå)...............

3,000

2,000

400

5,400

2 d:o (Gävle och Kal- mar) ..................

6,000

4,000

800

10,800

1 lotslöjtnant (Stockholm).....

2,000

1,400

400

3,800

3 d:o (Stockholm,

Malmö och Gö- teborg) ...........

6,000

4,200

1,200

11,400

1 d:o (Luleå) ............

2,000

1,400

300

3,700

2 d:o (Gävle och Kal- mar) ...............

4,000

2,800

600

7,400

Ålderstillägg ........................

—

—

—

10,000

Vikariatsersättning, förslagsvis

—

-

—

2,000

Summa kronor

— |

—

—

71,000

Efter 5 år kan lönen hö-l

jas med 500 kronor,I

efter 10 år med ytter-''

ligare 500 kronor och;

efter 15 år med än!

ytterligare 500 kronor.

Ann. 1. Ovanstående medel må, i den mån så befinnes erforderligt, av lotsstyrelsen

disponeras till avlöning åt de å gammal stat kvarstående personer av befälet vid lotsverket.

i i i. Ä „ lotslöjtnantema placeras en i varje lotsdistrikt samt en för tjänstgöring i

lotsstyrelsen och för tillfällig tjänstgöring i lotsdistrikten.

Anm. 3. Tredje ålderstillägget av 500 kronor till överlotsen av l:a grad F. A. Thorslotsdistriktet

åS°m arVode ocl1 så län&e Thorslund förestår lotslöjtnantsbefattningen i Övre norra

Enligt detta förslag skulle alltså lotskapten erhålla lön å 3,000 kronor

och tjanstgonngspenningar å 2,000 kronor eller tillhopa 5,000 kronor samt lotslojtnant

lön å 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar å 1,400 kronor eller tillhopa.

o,400 kronor. I dessa avseenden föreslår således lotsstyrelsen enahanda

avlöning för befattningshavarne i de skilda distrikten. Däremot har inkvarteringsersättningen

satts till 500 kronor för var och en av lotskaptenerna i Stockholm,

Malmö och Göteborg, till 400 kronor för en var av lotskaptenerna i Luleå

Gävle och Kalmar samt lotslöjtnantema i Stockholm, Malmö och Göteborg

ävensom till 300 kronor för var och en av lotslöjtnantema i Luleå, Gävle och

Kalmar. Alderstilläggen hava bibehållits vid nuvarande antal och storlek, vadan

till saval lotskaptener som lotslöjtnanter skulle utgå tre ålderstillägg. vartdera å

500 kronor efter 5, 10 och 15 års tjänst.

en jämförelse med nu gällande stat framgår, att enligt lotsstyrelsens

förslag avlöningen för de bäst avlönade lotskaptenerna skulle höjas med 500

kronor eller från 5,000 till 5,500 kronor och för övriga lotskaptener med 800

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kunf/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

kronor eller från 4,600 kronor till 5,400 kronor, samt att avlöningen till lotslöjtnanterna,

som nu, utom ålderstillägg, för alla utgår med 2,900 kronor skulle

höjas med 900 kronor för lotslöjtnanterna i Stockholm, Malmö och Göteborg

samt med 800 kronor för övriga.

Efter den av lotsstyrelsen föreslagna löneregleringens genomförande skulle

den särskilda ersättningen å sammanlagt 500 kronor till lotslöjtnanterna i

Stockholm, Malmö och Göteborg såsom föreståndare för issignaltjänsten icke vidare

utgå,

Ovan omnämnda ersättning av 300 kronor till lotskapten och 150 kronor

till lotslöjtnant för bestyr med kustsignalväsendet skulle emellertid ej

beröras genom den av lotsstyrelsen ifrågasatta löneregleringen. Lotsstyrelsen

bär dock ansett, att densamma kunde indragas, om så befunnes önskligt.

Beträffande lotskaptenernas och lotslöjtnanternas inkomster av traktamentsersättning

vid tjänsteresor har, enligt vad lotsstyrelsen upplyst, hänsyn härtill

tagits vid uppgörandet av lotsstyrelsens förslag.

Skillnaden mellan lägsta och högsta avlöning för lotskaptener, oberäknat

ålderstillägg, utgör enligt lotsstyrelsens förslag endast 100 kronor mot 400 kronor

enligt nuvarande stat; och avsikten härmed har av lotsstyrelsen angivits vara

att i möjligaste mån söka förhindra, att lotskapten lockades av bättre avlönings

förmåner inom ett annat distrikt att söka transport från sin innehavande befattning.

Det skulle för tjänsten vara mest gagneligt, att en lotskapten, som blivit

förtrogen med förhållandena och personalen inom ett distrikt, för sin tjänstetid

kvarstannade inom detta distrikt.

I lotsstyrelsens förslag finnes upptaget anslag för beredande av en månads

semester årligen åt lotskaptener och lotslöjtnanter samt kostnadsfri ledighet

under viss tid vid kroppskada eller sjukdom, ådragen under tjänstutövning.

Lotsstyrelsen har i sammanhang härmed erinrat, att, jämlikt kungl. brev den

15 februari 1881, styrelsen ägde rätt medgiva, att tjänstgöringspenningarna finge

vid ledighet bibehållas av befäl under högst en och en halv månad årligen under

villkor likväl, att kronan icke tillskyndades någon utgift för tjänstens uppehållande

under tiden. Styrelsen har också funnit det överensstämma med billighet,

att lotsbefälet i likhet med andra statstjänare tillerkändes semester och

kostnadsfri ledighet.

Beträffande lotslöjtnanterna har av lotsstyrelsen föreslagits, att lotslöjtnantsbefattningen

å Gottland skulle indragas, men antalet sådana befattningar

ändock bibehållas vid det nuvarande. Enligt lotsstyrelsens mening skulle

lotskaptenen i Stockholm med nuvarande bekväma förbindelser med Gottland

kunna sköta därvarande göromål utan biträde av lotslöjtnant i Visby. Den

lotslöjtnant, som nu vore stationerad å Gottland, skulle med stationsort i

Stockholm dels tjänstgöra inom lotsstyrelsen dels ock vid semester eller

tjänstledighet för annan lotslöjtnant kunna förordnas att bestrida dennes befattning.

I sammanhang härmed torde böra nämnas, att till sjöförsvarsdepartementet

inkommit framställningar dels från lots-, fyr- och livräddningspersonalen å Gottland

om bibehållande av lotslöjtnantsbefattningen därstädes med hänsyn till

nödvändigheten, att ett lotsbefäl funnes stationerat inom länet, dit underlydande

kunde vända sig för erhållande av råd och upplysningar i fall, som krävde skynd
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nådiga Proposition Nr 228.

sam behandling, dels och från åtskilliga hamndirektioner å Gottland, som anså°e

indragningen av lotslöjtnantsbefattningen å Gottland vara av stor och vittgående

betydelse för de gottländska hamnarna, och därför anhållit, att, innan frågan om befattningens

indragning avgjordes, bliva satta i tillfälle att avgiva underdånigt yttrande

i ärendet. *

. T Enligt lotsstyrelsens förslag skulle slutligen det för lotslöjtnantsbefattningen

1 Luleå upptagna tredje ålderstillägget av 500 kronor utgå till överlotsen av första

graden J. A. Thorslund såsom arvode och så länge Thorslund förestode lotslojtnantsbefattmngen

i övre norra lotsdistriktet.

. Om u^mnc^e Thorslund har inhämtats följande Thorslund är född den 20

juni 1853. Efter att hava tjänstgjort vid flottan under 12 år konstituerades han

den 16 maj 1881 till överlots av första graden inom Luleå lotsfördelning och

förordnades, ^ såsom förut nämnts, den 30 september 1904 att från och med ingången

av ar 1905 tillsvidare förestå lotslöjtnantsbefattningen i övre norra lotsdistriktet

mot åtnjutande av, förutom egna avlöningsförmåner å 3,500 kronor,

skillnaden mellan dessa och de förmåner, som skulle tillkommit honom, om han

lånt lotslöjtnant, ävensom ett tredje ålderstillägg av 500 kronor såsom arvode.

Eå grund harav skulle Thorslund från lotsverket uppbära lön 1,200 kronor

tjanstgoringspenningar 1,300 kronor, 2 ålderstillägg ä 500 kronor samt ett tredje

ålders till agg ä 500 kronor och dessutom 400 kronor, de båda sistnämnda beloppen

såsom arvode, eller ett sammanlagt belopp av 4,400 kronor. Thorslund

erhöll den 2 december 1904 namn, heder och värdighet av lotslöjtnant. Då

Ihorslund på senare tid på grund av sjuklighet icke kunde fullt sköta de med

tjänsten förenade göromål,_ gjordes av lotsstyrelsen uti underdånig skrivelse den

23 januari 1912 framställning, att Thorslund måtte förflyttas på indragningsstat

me!l Eungl. Maj:ts beslut den 9 februari 1912 blev denna framställning

ej bifallen Sedermera har Kungl. Maj:t, på framställningar av lotsstyrelsen

beviljat Thorslund för sjukdom tjänstledighet från och med den 1 maj 1912

under ett år i sänder med bibehållande av sina avlöningsförmåner utom tjänstgonngspennmgar.

J

Lönereglering

sk ommissionen.

I sitt betänkande i ämnet bar löneregleringskommissionen anfört:

Vid övervägande av lotsstyrelsens förslag till lönereglering för lotsbefälet

och med anledning av den ifrågasatta indragningen av lotslöjtnantsbefattningen å

fvottland både fråga inom kommissionen uppstått, huruvida icke i samband därmed

en reducering av de nuvarande lotsdistrikten från sex till fem kunde ske Kommissionen

hade tänkt sig, att östra distriktet skulle uppdelas på södra och mellersta

distrikten sålunda, att till mellersta distriktet komme att hänföras farvattnet

t. ex till trakten vid Västervik och till södra distriktet lades återstoden av

ostia distriktet. Den lotslöjtnant med station i Stockholm, som vore avsedd

att ersatta lotslojtnanten å Gottland, kunde då komma till användning i det utvidgade

mellersta distriktet och stationeras i Västervik eller annan plats inom distriktet

Sedan kommissionen emellertid inhämtat, att anordningen icke skulle

vara till gagn för sjöfarten och att någon besparing härav icke vore att förvänta

hade kommissionen latit planen förfalla.

* f™ga om lotslöjtnantsbefattningen å Gottland har kommissionen med hänsyn

därtill, a.tt enligt vad lotsstyrelsen vitsordat lotskaptenen i Stockholm med

nuvarande bekväma förbindelser med Gottland kunde sköta därvarande göromål

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kringl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 61

utan biträde av lotslöjtnant i Visby, ansett sig böra tillstyrka, att ifrågavarande

befattning måtte indragas. Inrättandet i stället av en lotslöjtnantsbefattning,

vilkens inneliavare skulle vara stationerad i Stockholm med tjänstgöring i lotsstyrelsen

och för tillfällig tjänstgöring i distrikten, sammanhängde, yttrar kommissionen

vidare, med styrelsens förslag att bereda semester åt lotskaptener och

lotslöjtnanter och av behovet att hava vikarie att tillgå vid beviljandet av tjänstledighet

åt lotskaptener och lotslöjtnanter. Lotsstyrelsen hade, såsom förut

nämnts, tidigare motsatt sig befälets fordran på semester men i förenämnda förslag

ändrat mening och förklarat sig anse, det billigheten fordrade, att rätt till

semester och annan kostnadsfri ledighet tillerkändes lotsbefälet i likhet med

andra statstjänare. Visserligen vore befälet i lotsdistrikten, säger kommissionen,

i icke obetydlig grad sysselsatt med skriv- och räkenskapsgöromål å distriktens

expeditioner och med hänsyn därtill skulle ju kunna anses för detta befäl föreligga

behov av semesterledighet. Men då de skäl, som av lotsstyrelsen i dess

ovan omförmälda underdåniga skrivelse den 20 mars 1908 anförts mot bifall till

befälets då förevarande framställning om semesterförmån, enligt kommissionens

mening måste anses fortfarande äga giltighet samt därtill kornme, att andra befattningshavare

med ungefär likartad tjänstgöring, exempelvis tjänstemännen i

väg- och vattenbyggnadsdistrikten, jägmästare m. fl., ansetts icke böra erhålla

semester, hade kommissionen funnit sig förhindrad tillstyrka, att sådan förmån

bereddes befälet i lotsdistrikten; varvid kommissionen likväl ansett, att ledighet

på sätt nu ägde rum måtte, i den mån så kunde ske utan kostnad för statsverket

och utan olägenhet för tjänsten, kunna envar av befälet beviljas under högst en

och en halv månad årligen med bibehållande av fulla avlöningsförmåner. Under

sådan ledighet för lotskapten skulle alltså lotslöjtnanten i distriktet jämte egen

befattning uppehålla jämväl lotskaptenens åligganden; och under lotslöjtnants

ledighet finge lotskaptenen reda sig utan biträde av lotslöjtnant. _ På sådant satt

vore den ledighet nu ordnad, som ansetts böra tillkomma befälet i lotsdistrikten;

och någon olägenhet för tjänsten av eu sådan anordning syntes icke hava försports.

Om semesterfrågan löstes på nu föreslaget sätt, förefunnes^ enligt kommissionens

mening icke något behov av en särskild lotslöjtnant såsom vikarie

för lotsbefälet i distrikten. Vid sådant förhållande och då behovet av en lotslöjtnant

såsom biträde hos lotsstyrelsen icke blivit adagalagt, hade kommissionen

ansett sig icke kunna förorda lotsstyrelsens förslag i nu ifrågavarande del.

Om semesterfrågan avgjordes på sätt kommissionen föreslagit, erfordrades

icke något anslag till vikariatsersättning; och skulle alltså det av lotsstyrelsen i

sådant avseende föreslagna anslaget å 2,000 kronor kunna ur staten uteslutas.

Beträffande lotsbefälets avlöning hade kommissionen, som ansett att det i

fråga om detta befäl huvudsakligen vore pensionsbestämmelserna, som behövde

revideras, funnit någon mera avsevärd löneförbättring för lotskaptenerna för närvarande

ej vara av förhållandena påkallad, varemot någon löneförbättring för lotslöjtnanterna

syntes skäligen böra beredas. Ilen olikhet, i avlöningshänseende,

som nu voro rådande mellan lotskaptener i olika distrikt, borde likväl enligt

kommissionens mening icke bibehållas utan en utjämning häx* ske. Tillika har

kommissionen ansett att den nu utgående särskilda ersättningen till lotslöjtnanterna

i Stockholm, Malmö och Göteborg för issignaleringstjänsten borde upphöra;

varemot kommissionen för sin del icke funnit något att erinra mot att den särskilda

ersättningen, som från anslag under marinförvaltningens disposition utginge

till lotskaptener och lotslöjtnanter för bestyr med kustsignalvasendet, fort
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

farande finge av befälet åtnjutas. Med beaktande härav hade kommissionen

ansett, att avlöningen till lotskaptener och lotslöjtnanter kunde utgå med de belopp^

som lotsstyrelsen i sitt förslag upptagit under rubrikerna lön och tjänstgöringspenningar,

men att den av lotsstyrelsen föreslagna inkvarteringsersättning icke

borde tillkomma ifrågavarande befattningshavare. Lotskaptenens avlöning skulle

sålunda upptagas till lön 3,000 kronor och tjänstgöringspenningar 2,000 kronor —•

5,000 kronor samt lotslöjtnanternas avlöning till lön 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar

1,400 kronor = 3,400 kronor, vartill skulle komma för alla befattningshavare

3 ålderstillägg ä 500 kronor att utgå efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring.

Därjämte syntes, i likhet med vad som ägde rum vid tullverkets lokalförvaltning,

ortstillägg böra utgå till befattningshavare med station och bostad i Stockholm,

och hade detta av kommissionen uppförts med 400 kronor för lotskapten och 250

kronor för lotslöjtnant.

Därest kommissionens förslag godkändes, skulle såsom kommissionen framhållit

_ de lägst avlönade lotskaptenerna, som nu utom ersättning för bestyret vid

kustsignalväsendet uppbure en begynnelseavlöning av 4,600 kronor, få sin avlöning

förbättrad med 400 kronor, varemot de lotskaptener, som nu vore högst avlönade

och åtnjöte eu begynnelseavlöning av 5,000 kronor jämte ersättning för bestyret

vid kustsignalväsendet, skulle bibehållas vid oförändrade avlöningsförmåner med

undantag för lotskaptenen i Stockholm, vilken i ortstillägget skulle erhålla eu

ökad förmån. Dör samtliga lotslöjtnanterna, vilka nu, om ersättningarna för kustsignalväsendet

och issignaleringen medräknades, åtnjöte en begynnelseavlöning i

Stockholm och Malmö av 3,250 kronor, i Visby av 3,200 kronor, i Göteborg av

3,150 kronor och a övriga platser av 3,050 kronor, skulle kommissionens förslag

innebära en förbättring i lönevillkoren.

Under förutsättning att — såsom kommissionen i en senare del av sitt betänkande

föreslagit — lotsverkets personal komme att i fråga om pensioneringen

bliva underkastad bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension, hade kommissionen med hänsyn till stadgandet

i nämnda lag därom, att såvitt icke särskilt pensionsunderlag tjlivit i lönestat

fastställt, pensionsunderlaget skulle motsvara hela lönen, tagit i övervägande, huruvida

i staten för befälet inom lotsdistrikten borde upptagas särskilda pensionsunderlag.

En sådan anordning hade emellertid kommissionen funnit icke vara i

detta fall erforderlig, enär med tillämpning av nyss omförmälda allmänna stadgande

i nämnda lag pensionsunderlagen för befälet syntes bliva lämpligt avpassade.

Vid bifall härtill skulle pensionerna bliva för lotskapten högst 4,500 kronor och

för lotslöjtnant högst 3,500 kronor mot resp. 3,500 kronor och 1,700 kronor enligt

nu gällande bestämmelser.

Det nuvarande låga pensionsbeloppet för lotslöjtnant utgjorde, anför kommissionen,

en kvarleva från den tid, då lotslöjtnant under benämning av överlots

av första graden tjänstgjorde såsom förman vid distriktets station och sålunda

var att betrakta såsom tillhörande underbefäl. Sedan numera befattningen ändrats

så, att dess innehavare blivit lotskaptenens närmaste man av befäls grad, syntes

pensionen också böra bestämmas med hänsyn därtill. På grund härav och då

väl i allmänhet eu lotslöjtnant nådde befattning av lotskapten före inträdandet i

pensionsålden samt några större kostnader för staten sålunda ej kunde väntas

uppstå för pensionering av lotslöjtnanter, hade kommissionen för sin del icke

funnit något att erinra mot det pensionsunderlag för lotslöjtnant, vartill den i

staten upptagna lönen jämte ålderstillägg skulle föranleda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G3

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Beträffande ovan omnämnda lotslöjtnanten Thorslund både kommissionen

ansett, att, då han syntes hava varit redan vid 1904 års lönereglering berättigad

att, om lian så önskat, förflyttas på övergångsstat med bibehållande av sm dåvarande

avlöning 3,500 kronor och då förhoppning icke funnes, att han, som under

år 1913 uppnådde en levnadsålder av 60 år, skulle kunna återinträda i tjänstgöring,

Thorslund borde förflyttas på indragningsstat med rätt för honom att, intill

dess han fått sig tillagda fulla pensionsförmåner, utnjuta för år räknat 3,500

kronor; och har kommissionen i sammanhang med frågan om personalens pensionering

gjort framställning om beredande av medel jämväl till avlöning å indragningsstat

för bemälde Thorslund. .

Vid sådant förhållande skulle enligt kommissionens beräkning anslaget till

ålderstillägg, som av lotsstyrelsen beräknats till 10,000 kronor och vari inginge

ålderstillägg till Thorslund med 1,500 kronor, kunna minskas med detta sistnämnda

belopp och sålunda kunna upptagas till förslagsvis 8,500 kronor.

Vid bifall till kommissionens förslag om indragning av lotslöj tnantsbefattningen

å Gottland och då det syntes ovisst, huruvida genom förflyttning lotslöjtnantsbefattniugarna

kunde redan med den nya statens ikraftträdande minskas

till sex, syntes — förutom sex lotslöjtnantsbefattningar a den nya staten — lotslöj

tnansbefattningen i Yisby böra å övergångsstat uppföras med den avlöning,

vartill lotslöjtnant enligt nu gällande stat vore berättigad eller 2,900 kronor med

rätt till tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter 5, 10 och 15 års tjänströring.

Med anledning av en till kommissionen inkommen framställning från lotskaptenen

i Kalmar rörande avlöningen m. m. för de å lotskaptensexpeditionerna

anställda skrivbiträdena, har kommissionen framhållit, att inga särskilda arvoden

till skrivbiträden funnes anvisade i nu gällande stat för lotsbefälet, men att på

framställning av vederbörande lotskapten lotsstyrelsen i varje särskilt fall till

skrivbiträde å lotskaptensexpedition anvisat den ersättning, som ansetts vara

erforderlig. Sålunda anvisad ersättning hade hittills utgått från de till kontorshyror

och expenser inom lotsdistrikten anslagna medel, i staten upptagna under

rubriken »diverse anslag». Då nagra klagomal mot denna anordning icke försports,

hade kommissionen icke funnit anledning föreslå någon ändring i berörda

förhållande. Ifrågavarande kostnad till skrivbiträden jämte dylik kostnad for

vaktbetjäning å dessa expeditioner syntes emellertid kommissionen böra utbrytas

ur anslaget till kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten och i stallet uppföras

i nu förevarande stat i likhet med vad som i fråga om andra extra biträden

ägt rum å lotsverkets övriga avlöningsstater. Kostnaden för dessa biträden hade

under senare åren uppgått till 9,400 kronor; och har kommissionen alltså å

staten för befälet i lotsdistrikten uppfört detta belopp såsom ersättning till

skrivbiträden och vaktmästare å lotskaptensexpeditionerna. _ . .

Under åberopande av det anförda har kommissionen avgivit följande

förslag till avlöningsstat för befälet i lotsdistrikten;

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:r 228.

Reserva
tioner.

Lotsstyi''elsen

27/io 1913.

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Hyres-

bidrag.

Summa,

1 lotskapten ..................

3,000

2,000

5,000

Efter 5 år kan lönen

5 lotskaptener ...

15,000

10,000

_

25,000

höjaa med

500 kr.,

1 lotslöjtnant.......................

2,000

1,400

—

3,400

efter 10 ar med ytter- ligare 500 kr. och

5 lotslöjtnanter........................

10,000

7,000

__

17,000

efter 15 år

med än

Ortstillägg .....................

ytterligare

>00 kr.

—

—

—

650

Alderstillägg, förslagsvis ................

—

—

—

8,500

Ersättning till skrivbiträde och vakt-

mästare å lotskaptensexpeditionerna

—

—

—

9,400

Efter 5 år kan lönen

På övergångsstat:

höjas med 500 kr.,

efter 10 årmedytter-

1 lotslöjtnant (Visby).....................

1,500

1,000

400

2,900

ligare 500

kr. och

Summa kronor

—

-

—

71,850

etter 15 ar med än

ytterligare 500 kr.

Anm 1. Till lotskapten och lotslöjtnant med station och hostad i Stockholm utgår ortstillägg

med 400 kronor till lotskapten och 250 kronor till lotslöjtnant.

Anm. 2. Lotslöjtnantsbefattningen i Yisby indrages vid nuvarande innehavarens avgång.

Av två bland kommissionens ledamöter Martin och Nilsson hava

erinringar framställts i fråga om den till lotsbefälet utgående traktamentsersättning

vid tjänsteresor med lotsverkets ångfartyg; och har

i detta avseende anförts följande.

Enligt § 79 i gällande reglemente för lotsverket ägde lotsbefälet vid tjänsteresor

åtnjuta dagtraktamente och resekostnadsersättning enligt gällande resereglemente

och de föreskrifter, som kunde varda särskilt meddelade. § 1 i

gällande resereglemente föreskreve, att för extra förrättning skulle åtnjutas resekostnads-

och traktamentsersättning. Emellertid åtnjöte lotsbefälet ersättning

enligt resereglementet jämväl vid de tjänsteresor, som företoges med lotsverkets

ångfartyg. Men det kunde icke vara riktigt att anse dessa resor som extra förrättning,

utan syntes desamma böra hänföras till ordinarie tjänstgöring. Särskilda

föreskrifter angående rätt till spisning ombord mot särskild taxa funnes,

vilket vore ett ytterligare skäl, som talade för en ändring av nu gällande bestämmelser

i berörda avseende. Den merkostnad, som förorsakades befälet vid

dylika tjänsteresor, borde därför ersättas enligt andra grunder och enligt särskilda

föreskrifter.

Tillika hava dessa reservanter inom kommissionen ansett, att i staten för

befälet vid lotsverket borde fastställas särskilda pensionsunderlag till belopp av

3,700 kronor för lotskapten och 2,700 kronor för lotslöjtnant.

I sitt underdåniga utlåtande den 27 oktober 1913 har lotsstyrelsen i

fråga om kommissionens förslag rörande lotsbefälet anfört huvudsakligen:

Om någon inkvarteringsersättning av särskilda skäl icke ansåges böra förekomma

för lotskaptener och lotslöjtnanter, syntes det styrelsen, att lönen för

dessa befattningshavare borde höjas med belopp, motsvarande den för var och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 2,28. 05

en av dem föreslagna inkvarteringsersättning, i sammanhang varmed ortstilläggen

för lotskaptenen och lotslöjtnanten i Stockholm borde bortfalla och i staten

upptagas särskilda pensionsunderlag för lotskaptener och lotslöjtnanter med de

belopp, som i sådant avseende av kommissionen funnits lämpligt avpassade.

Beträffande kommissionens förslag i fråga om kostnadsfri ledighet för befälet

ville lotsstyrelsen framhålla, att den av kommissionen i sådant avseende

föreslagna anordning syntes förutsätta överenskommelse mellan vederbörande

befattningshavare. Härigenom komme ledigheten och tjänstgöringens ordnande

att bliva beroende av enskild överenskommelse, vilket syntes böra undvikas.

Det ville därjämte synas lotsstyrelsen, som om kommissionen vid behandlingen

av frågan om semester för lotskaptener och lotslöjtnanter icke tillräckligt beaktat,

att de med lotskaptenstjänsten förenade göromål i avsevärd man kunde påkalla

lotskaptenens närvaro å annan ort inom distriktet än den, där han vore stationerad,

samt att under dessa lotskaptenens tjänsteresor lotslöjtnanten enligt

gällande tjänstgöringsreglemente skulle bestrida lotskaptenens tjänstegöromål a

stationsorten.

Då kommissionen ansett, att under ledighet för lotskapten, lotslöjtnant i

distriktet skulle jämte egen befattning uppehålla lotskaptenens åligganden och

att under lotslöjtnants ledighet lotskaptenen finge reda sig utan biträde av lotslöjtnant,

toge detta förslag enligt lotsstyrelsens förmenande icke hänsyn till, att

under sådan ledighet, när lotskapten eller lotskaptenen-lotslöjtnanten hade ujänstegöromål

utom stationsorten, ingen funnes, som uppehölle lotskaptenens tjänstegöromål

å stationsorten, samt att det här icke vore fråga om, att, såsom kommissionen

yttrat, lotskaptenen finge reda sig utan lotslöjtnant, utan. därom, att

lotsverket skulle få reda sig utan lotslöjtnant. Något bestämmande i förväg att

under viss tid lotskaptenen icke behövde begiva sig utom stationsorten kunde

icke ske; och den olägenhet för lotskaptenstjänstens uppehållande, som man velat

förekomma genom berörda föreskrift i tjanstgöringsreglementet, skulle när som

hälst med den av kommissionen förordade anordning kunna vara för handen.

Därest, såsom lotsstyrelsen ansåge billigt, lotskapten och lotslöjtnant skulle

erhålla rätt till semester och i vissa fall kostnadsfri ledighet, förefunnes emellertid

ett verkligt behov av en särskild lotslöjtnant att biträda som vikarie i distrikten

samt av särskilda medel till bestridande av ersättning åt vikarie för

lotsbefäl under semester m. m. Något behov av en lotslöjtnant såsom biträde

hos lotsstyrelsen förefunnes icke; och lotsstyrelsen hade icke heller avsett detta

utan haft i sikte behovet därav, att lotslöjtnant finge tjänstgöra i lotsstyrelsen,

varigenom han skulle bliva i tillfälle inhämta erfarenhet, som kunde vara till

gagn för tjänstgöringen å lotskaptensexpeditionén.

Slutligen har lotsstyrelsen meddelat, att^ enligt förslagsvis uppgjord beräkning

ålderstilläggen till lotsbefälet för år 1915 skulle uppgå till ett sammanlagt

belopp av 11,000 kronor.

1 sitt underdåniga utlåtande i ärendet har statskontoret, med erinran statskontoret.

att det beträffande befälet vid lotsverket huvudsakligen vore tre frågor,

om vilka meningarna vore delade, nämligen frågorna rörande avlöningsbeloppen,

traktamentsersättningen under tjänsteresor ombord a chefsångfartyg

samt rätt till semester, vidare anfört följande.

Beträffande avlöningen vore statskontoret, som i likhet med kommissionen

ansåge den av lotsstyrelsen för allt befälet föreslagna förmånen av inkvarterings
Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914- 1 samt. 153 käft. (kr 2:28) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

66 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

ersättning höra undvikas, av den mening, att kommissionens förslag rörande befälet

kunde, särskilt därest, såsom förslaget innebure, ingen ändring i den nu

utgående traktamentsersättningen vid tjänsteresor ombord å cliefsångare vidtoges

och således befälet fortfarande häri skulle äga en säkerligen icke obetydlig inkomst,

anses innefatta en skälig avlöning.

Jämväl i semesterfrågan vore statskontoret av kommissionens mening, att

förmån av semester icke kunde för befälet i lotsdistrikten anses av behovet påkallad,

men att, om såsom hittills någon kostnadsfri ledighet kunde beredas utan

att utgift därigenom drabbade statsverket, någon erinran mot en sådan anordning

icke syntes kunna göras.

För semesterfrågans skull kunde därför enligt statskontorets uppfattning

icke erfordras att utöver eu lotslöjtnantsbefattning i vart distrikt upprätta vtterligare

en dylik befattning. Emellertid villo statskontoret framhålla, att Gottland

med hänsyn till sitt avskilda läge ansetts böra intaga en alldeles särskild ställning

och i administrativt avseende bilda en särskild enhet, oaktat förhållandena

i övrigt icke skulle därtill giva anledning. Med hänsyn till den eventualiteten

att Gottland av en eller annan anledning kunde bliva fullt avstängt från kommunikation

med fastlandet, syntes det kunna ifrågasättas, huruvida det vore klokt

att indraga den nu å Gottland placerade lotslöjtnantsbefattningen. Statskontoret

hade dock endast velat framhålla de synpunkter, som kunde anses tala för bibehållande

av nuvarande lotsbefälet på Gottland, och ville för sin del icke påyrka

någon ändring i vad kommissionen i detta avseende föreslagit.

Med avseende å den av kommissionen berörda frågan om minskning

av antalet lotsdistrikt delar jag kommissionens uppfattning och anser,

att någon förändring i detta avseende icke för närvarande bör ifrågakomma.

Aven om en undersökning skulle mot förmodan giva vid

handen, att göromålens omfattning för lotsbefälet icke skulle lägga

hinder i vägen för en utvidgning av ett eller annat distrikt, så skulle

dock säkerligen de förstorade avstånden från distriktets huvudort, där chefsångaren

är förlagd, inom kort framkalla behov av snabbare — och därigenom

såväl i anskaffning som drift och underhåll kostsammare — ångare

för att tillgodose kravet på lotsbefälets skyndsamma inställelse vid

avlägset belägna delar av distriktet. Jag tror därför att, åtminstone

intill dess att nuvarande chefsångare av annan anledning behöva ersättas

med nya, det skulle vara ur ekonomisk synpunkt mindre lämpligt att

göra ändring i nuvarande distriktsindelning.

Beträffande semesterfrågan hyser jag samma mening, som uttalats

av kommissionen och statskontoret. För lotsbefälet i Norrland, där

till följd av isförhållanden arbetet för befälet måste anses under vintertiden

vara väsentligt mindre än eljest, lärer någon tids ledighet utan

svårighet kunna anordnas utan att vikarie behöver anställas; och även

för befälet i övriga distrikt synes, såsom hittills skett, någon ledighet

kunna beredas utan kostnad för statsverket. Med hänsyn till att arbetet

omväxlande utövas å lotskaptensexpeditionen och under ofta förekommande

tjänsteresor inom distriktet, kan befälet vid lotsverket ingalunda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuvfll. Maj:Nåd. Proposition Nr 228. fi?

anses hava samma behov av ledighet för rekreation som den tjänsteinnehavare,

vilken uteslutande är sysselsatt med kontorsgöromål. 1 a

grund härav synes annan kostnadsfri ledighet ej böra beredas befälet

än sådan, som kan anordnas utan anställande av vikarie. Att uteslutande

för semesterfrågans skull upprätta eu lotslöjtnantsbefattning synes mig

icke böra ifrågakomma. Då jag likväl vill förorda, att i den nya staten

upptagas sju lotslöjtnanter, har detta sin orsak däri, att jag delar statskontorets

betänkligheter mot indragning av det å Gottland nu stationerade

lotsbefälet. Visserligen kan det icke förnekas, att de alltmer förbättrade

kommunikationerna mellan nämnda ö och huvudstaden väsentligt

förminskat svårigheten för lotskaptenen i Stockholm att under

vanliga förhållanden utan biträde av en å Gottland stationerad lotslöjtnant

sköta på lotsbefälet ankommande göromål för Gottlands räkning.

Men oavsett den icke obetydliga ökning i göromål, som befattningens

indragning skulle medföra för lotskaptenen i distriktet, i det

att exempelvis lotslöjtnantens å Gottland tjänsteresor upptagit en tid

av i medeltal 90 dagar om året, får man, såsom statskontoret framhållit,

icke förbise, att omständigheterna kunna bliva sådana, att Gottland

till följd av sitt avskilda läge blir av eu eller annan anledning fullständigt

avstängt från all kommunikation med fastlandet så oförmodat,

att tillfälle icke gives att från fastlandet dit avsända lotsbefäl. Med

hänsyn härtill torde det få anses vara av synnerligen stor betydelse,

att lotsbefäl ständigt finnes stationerat på ön. På grund härav och

med erinran att såsom ovan nämnts protester mot den föreslagna, indragningen

av lotslöjtnantsbefattningen å Gottland framställts så\äl

från lotsverkets å ön stationerade personal som från åtskilliga hamnmyndigheter

å Gottland, vill jag förorda, att icke heller i nu ifrågavarande

avseende vidtages någon ändring av de bestående förhållandena.

I fråga om avlöningsbeloppen synes det mig som om, under förutsättning

att till befälet fortfarande må för alla tjänsteresor utgå traktamentsersättning

enligt nu gällande grunder, varom jag här nedan

kommer att vidare yttra mig, de av kommissionen föreslagna avlöningarna

skulle kunna i huvudsak anses utgöra skälig ersättning.

Emellertid kan jag icke undgå att finna, att kommissionen föreslagit

en väl stor avprutning å lotsstyrelsens förslag i fråga om avlöningen

åt lotskaptenerna i Stockholm, Malmö och Göteborg. I jämförelse

med lotsstyrelsens förslag utvisar kommissionens en nedsättning,

som för lotskaptenerna i Malmö och Göteborg skulle innebära ett kvarstående

vid nu gällande avlöningsförmåner och för lotskaptenen i Stockholm

icke medföra annan förhöjning än den, som för honom föreslaget

ortstillägg skulle utgöra.

För närvarande åtnjuta lotskaptenerna i Stockholm, Malmo och Göte
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 238.

borg högre avlöning än övriga lotskaptener. Inom mellersta, södra och

västra distrikten pågår under hela året en ganska intensiv trafik, som

påkallar en oavlåtlig uppmärksamhet från vederbörande lotskaptens sida

därpå, att säkerhetsanstalterna även under de vida svårare förhållanden,

som råda under vintertiden, alltjämt äro i bästa ordning till befrämjande

av sjöfartens säkerhet. Lotskaptenen i mellersta distriktet har

sålunda den maktpåliggande befattningen att övervaka säkerhetsanstalterna

i och utanför den stora skärgård, genom vilken infarten till huvudstaden

sker. Och lotskaptenen i Malmö har det icke mindre krävande

uppdraget att tillse säkerhetsanstalterna i Öresund, där även under

vintern i allmänhet pågår eu stark trafik. Åven på lotskaptenen i Göteborg

måste ställas alldeles särskilda krav med hänsyn till den året om

pågående livliga sjötrafiken på Göteborg. Då dessa omständigheter, som

hittills föranlett något högre avlöning för ifrågavarande lotskaptener,

alltjämt föreligga och med den växande vintertrafiken inom nämnda

distrikt snarare kunna väntas tilltaga än avtaga i betydelse, synes det

mig, som om goda skäl skulle förefinnas att fortfarande sätta avlöningen

för dessa befattningar något högre än för motsvarande befattningar i

de övriga distrikten. På grund härav och då jag icke kan tillmäta det

av lotsstyrelsen anförda skälet för lika avlöning åt alla lotskaptener

någon avgörande betydelse, vill jag förorda, att begynnelseavlöningen för

ifrågavarande tre lotskaptenstjänster bestämmes till 5,300 kronor, vartill

för lotskaptenen i Stockholm skulle komma det föreslagna ortstillägget

med 400 kronor.

Beträffande avlöningens fördelning i lön och tjänstgöringspenningar

måste uppmärksammas, att, då nu utgående hyresbidrag har löns karaktär

och sålunda får tillgodonjutas även under sjukdom, lotskapten enligt

nu gällande stat åtnjuter i lön eller därmed jämställd förmån högre

belopp än det, vartill motsvarande del av avlöningen enligt kommissionens

förslag skulle uppgå. Då en försämring i nu berörda avseende

synes böra undvikas, anser jag mig böra föreslå, att lönen för lotskapten

bestämmes till 3,500 kronor, varvid tjänstgöringspenningarna komma

att utgöra för lotskaptenerna i Stockholm, Malmö och Göteborg 1,800

kronor och för övriga lotskaptener 1,500 kronor. Emellertid skulle

tjänstgöringspenningarna för lotslöjtnant enligt kommissionens förslag

utgöra 1,400 kronor och således komma att med endast 100 kronor

för år understiga vissa lotskapteners tjänstgöringspenningar. Med hänsyn

härtill och då jämväl för lotslöjtnant en fördelning av lön och

tjänstgöringspenningar, som bättre än den kommissionen föreslagit

tillgodoser själva lönen, torde vara att föredraga, vill jag förorda, att

lönen för lotslöjtnant bestämmes till 2,200 kronor och ''tjänstgöringspenningarna

till 1,200 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om sålunda föreslagna begynnelselöner bestämmas för lotskapten

och lotslöjtnant, komma efter intjänande av samtliga ålderstilläggen

slutlönerna att uppgå till 5,000 kronor för lotskapten och 3,700 kronor

för lotslöjtnant. Då emellertid dessa belopp synas mig val höga såsom

pensionsunderlag, anser jag, som i likhet med kommissionen finner

pensionsunderlagen icke böra överstiga för lotskapten 4.500 kronor och

för lotslöjtnant 3,500 kronor, att stadgande bör i staten intagas därom,

att såsom pensionsunderlag skall gälla det belopp, vartill lönen uppgår

efter avdrag av 500 kronor för lotskapten och 200 kronor för lotslöjtnant.

Beträffande traktamentsersättning under resor skulle det visserligen

kunna ifrågasättas, att lotsbefälet vid tjänsteresor ombord a chefsangare,

varvid de givetvis kunna ordna det billigare för sig än vid andra resor,

borde erhålla traktamentsersättning efter annan grund än den i allmänna

resereglementet tillämpade; men då det med hänsyn till betydelsen av

befälets tjänsteresor inom distriktet måste anses vara av vikt, att befälet

icke av ekonomiska skäl drager sig för att företaga sådana resor,

synes det mig fast hellre vara synnerligen lämpligt, att dagtraktamentet

fortfarande avpassas så, att däri ligger en uppmuntran till resor inom

distriktet. Genom att i någon mån minska den av lotsstyrelsen föreslagna

fasta avlöningen men bibehålla traktamentsersättningen oavkortad

har man enligt min mening träffat den lämpligaste formen för avlöning

åt befälet.

Den särskilda ersättning för bestyr med issignaltjänsten, som nu

utgår, bör även enligt min mening upphöra. Vad däremot angår ersättningen

för bestyr med kustsignalväsendet finner jag icke anledning

föreligga att däri föreslå ändring.

I likhet med kommissionen finner jag skäl föreslå, att lotslöjtnanten

Thorslund överflyttas å indragningsstat; och kommer jag i sammanhang

med frågan om anslag å indragningsstat att därom göra framställning.

Vid bifall till vad jag i fråga om lotsbefälet förordat skulle staten,

som enligt kommissionens förslag slutar å 71,850 kronor, ökas dels med

500 kronor eller skillnaden mellan lotslöjtnants avlöning å övergångsstat

och å den nya staten, och dels med 900 kronor, utgörande sammanlagda

beloppet av föreslagen höjning av avlöningen åt lotskaptenerna

i Stockholm, Malmö och Göteborg, vartill kommer ett belopp av 2,500

kronor, utgörande erforderlig ökning för år 1915 i beräknat anslag till

ålderstillägg, så att ökningen skulle utgöra tillhopa 3,900 kronor och

statens slutsumma således bliva 75,750 kronor.

1 överensstämmelse med vad sålunda anförts och under erinran

att Kungl. Maj:t den 16 maj 1913 förordnat, att lotskaptensexpeditionen

inom övre norra lotsdistriktet skall från och med den 1 oktober 1913

tillsvidare vara förlagd i Umeå, får jag föreslå följande stat för befälet

vid lotsverket att gälla från och med år 1915:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Historik.

Tjänst-

Lön.

görings-

Orts-

Summa.

pen-

ningar.

tillägg.

Bestämt anslag''.

1 lotskapten (Stockholm) .........

3,500

1,S00

400

5,700

1 eko (Malmö) ...............

3,500

1,800

—

5,300

1 eko (Göteborg)............

3,500

1,800

—

5,300

Efter 5 år kan lönen

1 d:o (Umeå) ..............

3,500

1,500

—

5,000

liöjas med 500 kronor,

2 lotskaptener (Gävle o. Kalmar)

7,000

3,000

—

10.000

efter 10 år med ytter- ligare 500 kronor och

1 lotslöjtnant (Stockholm).........

2,200

1,200

250

3,650

efter 15 år med än

1 clio (Umeå) ...............

5 lotslöjtnanter (Gävle, Visby,

2,200

1,200

-

3,400

ytterligare 500 kronor.

Kalmar, Malmö och Göteborg)

Ersättning till skrivbiträden och

11,000

6,000

17,000

vaktmästare å, lotskaptensexpe- ditionerna ...........................

—

_

_

9,400

Summa

—

—

64,750

Förslagsanslag.

Alderstillägg ...........................

-

—

—

11,000

Summa kronor

—

- 1

75,750

i

Anm. Såsom pensionsunderlag skall gälla det belopp, vartill lönen uppgår efter avdrag

av 500 kronor för lotskapten och 200 kronor för lotslöjnant.

Lotspersonalen.

I äldre tider hade lotsarne eller de s. k. styrmännen egentligen till

skyldighet att lotsa kronans fartyg, varför de för sina hemman förunnades

åtskilliga friheter. Sedan lotsarna ålagts skyldighet att betjäna

den allmänna sjöfarten, skulle de äga uppbära avgifter av dem, som begagnade

sig av deras hjälp, och utfärdades därför lotstaxor, varefter

lotsarnas ersättning skulle utgå.

Uti 1667 års sjölag stadgades skyldighet för sjöfarande att betjäna

sig av lots, och skulle denne på eget ansvar kommendera fartyget samt

vara berättigad att därför uppbära lotspenningar och erhålla kost ombord

m. m. Under den 20 mars 1697 utfärdades stadga och förordning

angående »fördelningen uppå samtliga lotsarnas bördor och vad styrning

dem var i synnerhet tillkommer, med bifogad taxa huru lotspenningar

över allt av de trafikerande böra betalas».

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22S.

Kungl. förordningen den 27 april 1748, »angående lotsverk^ i riket

för vissa delar», åtföljdes av 12 särskilda lotstaxor, vari för olika lotsleder

bestämdes vad dels inhemska och dels utländska fartyg skulle erlägga,

varav en del tillföll lotsen såsom lotspenningar och eu del skulle

uppbäras vid tullkammaren och tillfalla kronan och amiralitets-i nkvarteringskassan

såsom densamma redan genom Kungl. brevet den 18 juni

1740 tillagt understöd.

Genom Kungl. förordningen den 11 augusti 1752 blevo för alla utländska

till svenska hamnar ankommande fartyg nyssnämnda avgifter

fördubblade, men av denna förhöjning fingo lotsarne icke omedelbart

uppbära någon del, utan skulle densamma av amiralitetskollegium användas

till »jämkning och förbättring av lotsarnas villkor efter nödtorften

och behovet».

Genom § 4 i seglationsordningen av den 15 juni 1774 stadgades

vidare uttryckligen, att alla från öppen sjö kommande fartyg vore skyldiga

att taga lots, vid äventyr av 150 dalers silvermynt böter.

År 1798 utfärdades ny taxa under benämning »betalningstabell»,

varefter lots- och båkavgifter skulle erläggas, vilken taxa blev gällande

till 1820, då lotsförordning med fre nya taxor utfärdades.

År 1827 utfärdades ny lotsförordning, som åtföljdes av nya taxor.

Sistnämnda förordning upphävdes genom förordningen angående

lots- och fyrinrättningen i riket den 9 juli 1862.

I avseende på lotspenningarna föreskrev 1862 års förordning, att de

skulle beräknas efter fartygs djupgående och den lotsade vägens längd

i sjömil samt utgå för örlogsfartyg och fartyg tillhörande enskilda personer

av sådan nation, som icke var till kustfart i riket berättigad, med

fullt belopp enligt de förordningen bifogade taxor, varemot enskilda personer

tillhörande inhemska eller i avseende på umgälder lika med dem

berättigade främmande nationers fartyg skxrlle, då de voro destinerade

till eller komrne från utrikes orter, erlägga fulla lotspenningar endast vid

avgång från sista eller ankomst till första svenska hamn, men för den

övriga delen av resan blott hälften av vad taxorna bestämde. De enskilda

fartyg, vilka icke vore skyldiga att taga lots, skulle, då sådan

likväl begagnades, erlägga hälften av de i taxorna bestämda lotspenningar.

I 1862 års förordning var vidare bestämt, att fartyg som enligt

samma författning ägde och begagnade sig av frihet från skyldighet

att taga lots, skulle, några vissa allenast undantagna, vara pliktiga att

när de kommo från öppen sjö erlägga under benämning av »infartspenningar»

en efter särskilt stadgade grunder utgående avgift, motsvarande

en fjärdedel av vad lotstaxorna eljest bestämde.

Genom Kungl. kungörelsen den 31 december 1868 förordnades att

nyss omförmälda avgift skulle från och med den 1 februari 1869 upphöra.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Den kronans fartyg åliggande skyldighet att taga lots blev upphävd

genom Kungl. kungörelsen den 20 maj 1870.

Genom Kungl. kungörelsen den 12 mars 1875 blev förordnat, att

tillsvidare och intill dess annorlunda kunde varda i nåder beslutat alla

enskilda personer eller bolag tillhöriga, svenska eller till kustfart bär i

riket berättigade utländska fartyg av 20 tons dräktigbet eller därunder

voro frikallade från skyldigheten att taga lots. Denna frihet utsträcktes

genom Kungl. kungörelsen den ö augusti 1880 till alla, enskilda

personer eller bolag tillhöriga, svenska och till kustfart bär i riket berättigade

utländska fartyg av 40 tons dräktigbet och därunder.

Genom Kungl. kungörelsen den 21 december 1877 fastställdes ny

lotsledsförteckning jämte tabeller, utvisande beloppet av de lotspenningar,

som för olika avstånd och djupgående skulle erläggas.

Eu ny fullständig förordning angående lotsverket utfärdades den 15

februari 1881, varigenom förordningen den 9 juli 1862 tillika med däri

sedermera vidtagna förändringar upphävdes.

Förordningen av den 15 februari 1881 är ännu gällande, dock har

densamma, särskilt i fråga om § 1, undergått åtskilliga förändringar.

1881 års förordning införde eu vidsträckt frihet i fråga om skyldigheten

att taga lots.

I § 1 bestämdes, att fartygsbefälhavare, som ansågo sig kunna med

tillhjälp av fartygets vanliga besättning föra det fram utan anlitande

av främmande lotsbiträde, icke hade skyldighet att tillkalla kronolots

eller erlägga lostpenningar.

I § 2 stadgades att, när kronolots blivit kallad i den ordning § 4

bestämde men icke mötte, annan finge verkställa lotsningen, dock ej

längre än till nästa lotsplats, och i § 3 föreskrevs, att lotsning ej finge

i andra än nyssnämnda fall förrättas av annan än kronolots; att var,

som olagligen åtoge sig lotsning eller anlitade olaga lotsbiträde, skulle

straffas med böter; samt att den, som till lotsning använt obehörig person,

jämväl skulle vara skyldig att för den lotsade våglängden till kronans

lotsar utgiva fulla lotspenningar.

Den vidsträckta lots frihet, som 1881 års lotsförordning införde, måste

givetvis menligt inverka på lotsarnas ställning och göra deras inkomster

av lotspenningar ganska osäkra.

Lotspenningarna utgjorde under åren 1871—1880 i medeltal 674,000

kronor, men under åren 1881—1888 endast 610,000 kronor.

Såsom ovan nämnts har § 1 i Kungl. förordningen angående lotsverket

den 15 februari 1881 flera gånger erhållit ändrad lydelse. Senaste

ändringen skedde genom Kungl. kungörelsen den 10 februari 1911.

Enligt sistnämnda kungörelse skall kronolots anlitas för fartyg i främmande

stats tjänst i alla de i gällande lotsledsförteckning upptagna lotsleder

och övriga inomskärs belägna, av lotsen kända farleder, som passeras.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228. 73

När annat fartyg ankommer från eller avgår till utländsk ort, skall

kronolots anlitas lör fartygs vägledning i alla de i gällande lotsledsförteckning

upptagna lotsleder och övriga inomskärs belägna, av lotsen

kända farleder, som passeras, i förra 1 alle t från öppen sjö eller riksgränsen

till första lossnings- eller lastningsort ävensom till plats, som

anlöpes för uppläggning eller för inhämtande av order, oavsett om

fartyget varit destinerat till eller inklarerats vid annan svensk ort, och

i senare fallet från sista lastningsorten eller, om fartyget är barlastat,

från sista avgångsorten till öppen sjö eller riksgränsen.

Frihet från ''skyldighet att anlita kronolots åtn jutes av dels kronans

fartyg, dels ock vissa andra fartyg, varibland må här nämnas fartyg,

vars avgiftspliktiga dräktighet icke överstiger 40 ton, så framt det icke

bogserar lotspliktigt fartyg.

Om å fartyg, som icke är skyldigt taga lots, lotsbiträde behöver

användas, skall kronolots anlitas.

Då kronolots anlitas för fartygs vägledning genom lotsled eller

genom sådan farled, som icke är öppen sjö, skall, vare sig fartyget

är lotspliktigt eller ej, för fartygets lotsning erläggas såväl lotspenningar

enligt gällande taxa som hemvägsersättning enligt fastställd lotsledsförteckning,

dock att i vissa omförmälda fall lotspenningar skola utgå

all enats med hälften av det belopp, som eljest bort utgöras.

Under den 27 november 1896 utfärdades Kungl. kungörelse angående

lotsavgifternas beräknande enligt fastställda nya lotstaxor och ny lotsledsförteckning.

Lotstaxorna äro till antalet fem. Taxan 1 innehåller de lägsta

avgifterna och de följande innebära en stegrad avgift, som i den femte

alltså når sin största höjd. Inom varje taxa är den av fartygets dräktighet

beroende avgiftsökningen begränsad till en dräktighet av 2,000

ton, så att fartyg med större dräktighet än nyssnämnda tontal ändock

icke erlägga högre avgift än ett fartyg om 2,000 ton.

Med avseende å tillämpningen av dessa taxor och nämnda lotsledsförteckning

föreskrives i nyssnämnda kungörelse, bland annat, att lotsavgifter

utgå för lotsat fartyg med dels lotspenningar i f örhållande till

fartygets avgiftspliktiga dräktighet och den lotsade vägens längd till

belopp, som angives i den lotstaxa, vilken enligt lotsledsförteckningen

skall användas i den lotsled, för vilken lotsavgift skall erläggas, dels

ersättning för lotsens inställelse och hemresa till det belopp, som under

rubrik hemvägsersättning i lotsledsförteckningen finnes upptaget, under

iakttagande att den i nämnda förteckning för varje lotsled angivna taxa

tillämpas från och med den 16 april till och med den 31 augusti vid

lotsning från ort, belägen norr om 60:de breddgraden, samt från och

med den 1 april till oclr med den 15 september vid lotsning från ort,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1911. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

belägen söder om 60:de breddgraden, men att närmast högre taxa tilllämpas

övriga tider av året.

Ifrågavarande lotstaxor och lotsledsförteckning skulle i fråga om

lotsavgifternas beräknande från och med den 1 mars 1897 lända till

efterrättelse för samtliga lotsplatser i riket med undantag av Öresunds

norra och södra lotsplatser, för vilka de av Kungl. Maj:t den 7 november

1873 godkända särskilda taxor fortfarande skulle användas. Dessa

taxor, som kungjorts genom lotsstyrelsens kungörelse den 20 december

1873, grundade sig på fartygens djupgående i fot. Den 3 juli 1903

fastställdes av Kungl. Maj:t sommar- och vintertaxor för Öresunds södra

och norra lotsstationer ävensom lotsledförteckning för Öresundslotsningen

att tillämpas från och med den 1 augusti 1903. Enligt med

Kungl. Danska Marinministeriet träffat avtal tillämpas sistnämnda taxor

och lotsledsförteckning även vad Danmark angår. Nu omnämnda taxor,

som grunda sig på fartygens tontal och djupgående, äro av lotsstyrelsen

kungjorda den 28 juli 1903.

Utom de fördelar, som åtfölja innehavandet av lotshemman eller av

lotsarna å vissa ställen pa grund av äldre beslut och bestämmelser åtnjutas,

såsom vedbrand, avkastning av jord in. m., utgöras lotsarnas inkomster

huvudsakligen dels av influtna lotspenningar, som vid värjo

lotsplats numera fördelas i lika lotter mellan överlots eller lotsförman

och en var av de vid lotsplatsen anställda ordinarie eller extra lotsar, som

på eget ansvar lotsa efter uppgjord turlista, dels av kontant avlöning.

Enligt den för år 1873 fastställda staten för lots- och fyrinrättningen

vore då anställda 60 lotsåldermän med avlöning av 1,000; 600;

500; 400 och 300 kronor samt 617 kronolotsar med avlöning av 300;

200; 120 och 60 kronor. Till 200 lotslärlingar voro anslagna arvoden

å 50 kronor. Summan av influtna lotspenningar år 1873 utgjorde 641,476

kronor. Högsta lotslotten under åren 1871—1880 utgick vid Malmö

lotsplats med 2,500 kronor. Vid Gävle och Göteborgs lotsplatser utgjorde

högsta lotslotten under samma tidsperiod resp. 2,070 och 2,201

kronor. Vid Oxelösund, där högsta lotslotten år 1913 översteg 6,000

kronor, utgjorde densamma åren 1871—1880 i medeltal endast 732 kronor.

Enligt den för år 1875 fastställda staten höjdes arvodena till de

med styrsedel försedda lotslärlingar från 50 till 60 kronor för var och en.

Enligt den för år 1877 fastställda staten anvisades anslag till arvoden

åt icke lotsande förmän till ett antal av högst 10 å 1,000 kronor

och åt lotsande förmän a högst oOO kronor samt till uppmuntringspenningar

åt erforderligt antal av gemenskapen till högst 600 kronor.

Genom kungl. brevet den 15 februari 1881 fastställdes ny stat för

befäl och underbefäl och upptogos såsom underbefäl — förutom visst

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

75

antal överlotsar av första graden, sedermera såsom lotslöjtnanter överförda

till befälet — 8 överlotsar av andra graden på större lotsplatser

med löner å 800 kronor, tjänstgöringspenningar å 200 kronor jämte

lotslott. Vidare anvisades genom sistberörda nådiga brev anslag »till

arvoden åt lotsförmän å högst 500 kronor samt till uppmuntringspenningar

åt erforderligt antal kronolotsar å högst 540 kronor och till förhöjda

nppmuntringspenningar åt mästerlotsar å 60 kronor ävensom till

arvoden åt lotslärlingar med styrsedel å 100 kronor, allt för år räknat».

Genom kungl. brevet den 11 december 1891 anvisades anslag till

»tillfällig arvodesförhöjning åt därav förtjänta lotsar och lotslärlingar

med styrsedel, till belopp av högst 240 kronor åt lots och 300 kronor

åt lotslärling, vid sådana lotsplatser, där dylik arvodesförhöjning av lotsstyrelsen

prövas vara för lotsningens behöriga uppehållande nödig».

Genom kungl. brevet den 9 december 1898 uppfördes i stat anslag

till lön av 300—500 kronor åt var och en av 22 överlotsar av andra

graden, förutom lotslott, och till arvoden åt lotsförmän å högst 200

kronor.

Genom kungl. brevet den 30 september 1904 bestämdes, att den

tillfälliga arvodesförhöjningen för reglering av lotspersonalens fluktuerande

inkomster, som då utginge med högst 240 kronor för varje person,

skulle höjas till högst 300 kronor och utgå till personer, »som åtnjuta

lotslott»; samt att till lotslärlingar med styrsedel skulle utgå arvoden

å 120 kronor.

I staten för år 1905 uppfördes anslag till tillfällig arvodesförhöjning

till belopp av högst 300 kronor åt därav förtjänta personer, som

åtnjuta lotslott, och åt lotslärlingar med styrsedel vid sådana platser,

där dylik arvodesförhöjning av lotsstyrelsen prövades vara för lotsningens

behöriga uppehållande nödig.

Genom kungl. brev den 4 december 1908 höjdes beloppet av det

tillfälliga arvodet till person, som åtnjuter lotslott, till högst 600 kronor

och för lotslärling med styrsedel till högst 480 kronor.

Genom kungl. brevet den 10 december 1909 bestämdes, att arvoden

till belopp av högst 300 kronor skulle kunna tilldelas båtbiträden.

Lotsarnas tjänståligganden är o bestämda genom tjänstgöringsreglementet

av den 15 februari 1881 och bestå, förutom av vakthållning,

huvudsakligen av lotsning och prickhållning.

Till belysande av arbetet och inkomsten av lotspenningar vid de

olika lotsplatserna har uti följande tabell sammanställts antalet överlotsar

och lotsar, av lotsarna utsatta prickar vid de olika lotsplatserna

och utförda lot-sningar år 1913 ävensom högsta lotslotten vid varje

lotsplats under samma år.

Nuvarande

organisation

m. rrv.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lotsdistrikt och lotspiats.

Antal

över-

lotsar

enligt

1913

O

ars

stat.

Antal lotsar

och lotsför- män enligt

1913 års stat

Antal prickai

utsatta av

lotsarna

år 1913.

Antal

lotsningar

år 1913.

Högsta

lotslott

år 1913.

Övre norra lotsdistriktet.

Sahnis ..........

—

2

56

116

2,185

Kalix......

—

5

123

250

2,531

Malören .

—

7

9

204

1,993

Töre .............................................

—

2

53

86

1,985

Liggskär ....................

—

2

63

‘) 63

*)467

Luleå.............

—

9

49

ä)665

/ s) 1,372

\ 1.788

Ko dkallen.........

1

8

18

V286

>)1,640

Rönnskär ....

—

7

94

361

2,596

Romelsö ..................................

—

3

—

139

1.973

Storkåge .......

—

1

14

41

1,345

TTrsviken

1

5

8

467

2,850

Bjuröklubb ....................................

—

3

17

46

923

Ratan ................

—

3

26

192

2.290

Bredskär ..........

—

5

42

409

2.554

Järnäs .......................................

—

5

39

403

3,521

Nedre norra lotsdistriktet.

Stag.............................................

—

4

16

156

1,383

Örnsköldsvik ..................................

—

3

5

180

1,720

Tllfö ............................................

—

4

9

260

2.502

Härnö ..........................................

1

15

25

1,522

4.230

Sundsvall.......................................

1

23

44

2,384

4,069

Stockviken ....................................

—

2

—

141

1.719

Agö .............................................

—

8

33

490

2,718

Lillj ungfrun.........

1

10

15

1,239

3,145

Gåsholma................

—

4

45

226

1,789

Gävle.........

1

14

49

2,021

4.974

Fagervik........

—

2

6

60

1,155

Örskär ........................................

—

1

2

29

1,025

l) Till den V».

*) Till den Ve 1913 verkställdes 303 lotsningar och därefter, sedan Liggskärs, Luleå och Rödkallens

lotsplatser sammanslagits till en, benämnd Luleå lotspiats, 362 lotsningar.

s) Till den Ve kr. 1,788 och efter den ''/» 1,372 kr.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

77

Lotsdistrikt och lotsplats.

Antal

över-

lotsar

enligt

1913

O

ars

stat.

Antal lotsar

och lotsför- män enligt

1913 års stat.

Antal prickar

utsatta av

lotsarna

år 1913.

Antal

lotsningar

år 1913

Högsta

lotslott

år 1913.

öregrund.......................................

3

41

168

1,615

Svartklubben .................................

—

5

117

390

2,247

Mellersta lotsdistriktet.

Arholma ......................................

—

5

40

119

514

Söderarm.......................................

—

4

24

189

909

Furusund................. .....................

1

9

78

942

2,550

Sandhamn......................................

1

20

10G

1,832

4,245

Stockholm ....................................

1

19

126

1,535

3,189

Mälaren .......................................

—

7

311

538

1,834

Dalarö ..........................................

—

8

70

584

3,733

Huvudskär ....................................

—

3

40

87

1,446

Landsort .......................................

1

8

65

484

2,308

Sävösund .......................................

—

2

65

62

240

Visby.............................................

—

3

—

459

1,565

Fårösund .......................................

—

5

13

259

687

Kylej.............................................

—

2

15

220

2,349

Slita .............................................

—

3

5

273

1,426

Härvik ..........................................

—

2

1

97

717

Ljugarn..........................................

—

1

2

40

339

Konehamn .....................................

—

3

26

30

86

Burgsvik .......................................

—

2

7

43

196

Klintehamn....................................

—

2

*

11

89

208

Östra lotsdistriktet.

Nyköping.......................................

—

1

—

24

343

Oxelösund.......................................

1

12

96

1,610

6,143

Norrköping ....................................

—

6

15

604

4,612

Arko .............................................

—

9

186

563

1,781

Mem.............................................

—

1

37

41

1,063

Härads skär ....................................

—

6

103

119

332

Stedsholmen....................................

—

4

64

40

277

Idb................................................

—

7

93

460

1,756

Strupö ..........................................

—

4

45

62

326

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228

Lotsdistrikt och lotsplats.

Antal

över-

lotsar

enligt

1913

års

stat.

Antal lotsar

och lotsför- män enligt

1913 års stat

Antal prickar

utsatta av

lotsarna

år 1913.

Antal

lotsningar

år 1913.

Högsta

lotslott

år 1913.

Kråkelund ..................

3

29

41

97

Figeholm....................

—

1

17

73

673

Oskarshamn........

1

6

47

918

2,009

Påskallavik .................

—

1

34

164

2,140

Yållö............

—

3

34

63

315

Mönsterås.............................

—

2

17

202

707

Timraemabben.....

—

2

35

88

375

Pataholm...............

—

1

25

40

332

Grankullaviken ..............

—

1

8

19

129

Borgholm....................

—

1

7

51

277

Skäggonäs ..........................

—

5

26

605

1,850

Kalmar........................

—

9

68

1,692

2,130

Bergkvara...........................

—

3

34

329

847

Degerhamn ....................

—

1

5

149

1,144

Södra lotsdistriktet.

Långören.........

—

6

89

134

171

A snö............

l)l

8

18

946

1,719

Arpö.....

—

2

32

83

407

Gökalv ..........................................

—

4

39

377

1,360

Tiirnö ...................

—

3

27

172

533

Karlshamn

6

6

953

1.501

Pukavik ...........................

—

1

17

55

385

Hano........

—

2

8

41

412

Sölvesborg ....................................

—

3

25

585

2,360

Åhus........................

—

5

28

930

3,582

Simrishamn....................

—

3

3

433

1,135

Ystad...........

—

4

3

563

2,455

Trelleborg............

—

3

3

370

2,078

Öresunds södra

1

13

16

350

1,967

Limhamn..........

—

4

—

1,061

4,102

Malmö ............

1

8

16

1,979

4,352

Landskrona....................................[

—

4

23

644

3,151

*) I stället för överlots ar lotsförman tillsvidare förordnad.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

79

Lotsdistrikt och lotsplats.

Antal

över-

lotsar

enligt

1913

års

stat.

Antal lotsar

och lotsför- män enligt

1913 års stat.

Antal prickar

utsatta av

lotsarna

år 1913.

Antal

lotsningar

år 1913.

Högsta

lotslott

år 1913.

Råd .............................................

2

_

483

3,160

Hälsingborg....................................

1

5

3

1,764

4,318

Öresunds norra ..............................

1

10

17

176

1,596

Höganäs .......................................

—

3

—

423

1,512

Torekov..........................................

—

. 3

6

19

61

Västra lotsdistriktet.

Halmstad.......................................

—

6

2

1,332

2,734

Falkenberg ....................................

—

3

—

283

769

Varberg..............................''............

—

4

—

392

1,480

Mönster ........................................

—

3

4

20

152

Vrångö .........................................

—

11

10

1,115

2,135

Brännö .........................................

1

16

24

1,788

3,451

Göteborg .......................................

1

12

9

2,643

4,811

Kalvsund .......................................

—

1

916

—

—

Marstrand .....................................

—

9

39

452

1,705

Uddevalla.......................................

—

3

7

144

1,970

Käringön .......................................

—

4

32

69

265

Gullholmen ....................................

—

3

39

154

977

Lysekil..........................................

—

6

8

1,029

3,421

Smögen.........................................

—

5

22

911

4,176

Dyngö .........................................

—

4

37

244

1,586

Väderöarna ..................................

—

5

2

32

151

_

4

11

184

1,492

4

174

991

Nordkoster ...................................

1 Strömstad......................................

—

3

5

510

4,054

i) Lotsningen och utprickning^! verkställes tillsvidare av personalen vid Göteborgs lotsplats.

De i ovanstående tabell lämnade uppgifter om antalet lotsar, prickar

och utförda lotsningar vid de olika lotsplatserna. giva emellertid

icke i och för sig en fullt klar bild av arbetet vid en lotsplats

jämförd med en annan. De förhållanden, under vilka lotsarne utföra

sitt arbete, äro nämligen ganska växlande vid olika platser.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kimgl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 228.

Vid några få platser äger vakthållningen eller — såsom detta bestyr

vanligen kallas — uppassningen rum från lotskutter eller ångbåt, som

natt och dag håller sjön, eller från fyrskepp. I dessa fall och å åtskilliga

andra platser, där uppassningen i land sker å annat ställe än

vid bostaden, måste lotsarne ofta vara borta från sina hem och leva

på medförd proviant. Vid övriga platser sker uppassningen å lotsarnes

boningsort. Uppassningen är även i andra avseenden olika.

Vid följande lotsplatser och uppassningsställen äger, jämlikt lotsstyrelsens

kungörelse den 7 maj 1909, lotsuppassning under mörker icke

rum, nämligen: inom övre norra lotsdistriktet: vid Salmis lotsplats; inom

nedre norra lotsdistriktet: vid Stockvikens lotsplats, Skutskärs uppassningsställe

under Gävle lotsplats, Fagervikens och Örskärs lotsplatser;

inom mellersta lotsdistriktet: vid Visby, Fårösunds, Kylejs, Slite,

Härviks, Ljugarns, Ronehamns, Burgsviks och Klintehamns lotsplatser;

inom östra lotsdistriktet: vid Mems, Figeholms, Vållö, Påskallaviks, Mönsterås,

Timmernabbens, Pataholms, Grankullavikens, Borgholms, Bergtjära,

Degerhamns lotsplatser; inom södra lotsdistriktet: vid Långörens,

Arpö, Gökalvs, Tärnö, Pukaviks, Hanö, Sölvesborgs, Simrishamns,

Limhamns, Landskrona, Råå, Höganäs, och Torekovs lotsplatser; och

inom västra lotsdistriktet: vid Falkenbergs och Mönsters lotsplatser,

Vrångö och Tistlarnes uppassningsställen under Vrångö lotsplats, Brännö

uppassningsställe under Brännö lotsplats; Kalvsunds lotsplats, Hättans

uppassningsställe under Marstrands lotsplats samt vid Käringöns, Gullholmens,

Lysekils, Dyngö, Väderöarnes, Havstenssunds och Nordkosters

lotsplatser. Vid eu del lotsplatser är utsikten från lotsens bostad

eller uppassningshuset så begränsad, att den vakthavande måste från

en särskild utkiksställning söka erhålla en överblick över sjön och farlederna

i närheten.

Vidkommande lotsningen äro förhållandena vid de skilda platserna

likaledes olikartade. Vid en del platser förekomma nästan uteslutande

korta lotsningar, vid andra platser såväl korta som långa lotsningar

och vid andra åter huvudsakligen långa lotsningar. Vid det stora

flertalet platser börjar lotsningen till sjöss vid inlotsning och slutar till

sjöss vid utlotsning. Vid ett mindre antal platser däremot förekommer

icke någon lotsning i öppen sjö. Vid större lotsplatser förekommer

lotsning av såväl ångare som segelfartyg, varvid dock ångarne numera

utgöra flertalet; vid de mindre platserna lotsas huvudsakligen segelfartyg.

Bottniska viken är under vintern stängd för sjöfart under

längre eller kortare tid på grund av isförhållanden och även på rikets

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 228.

sydligare ostkust samt på Gottland förekommer ofta, att sjöfarten av

samma anledning- är inställd under kortare tid på vintern.

Vid somliga lotsplatser hava lotsarne anskaffat motorbåtar; vid

andra användas endast rodd- och segelbåtar. Det åligger i allmänhet

lotsarne att hålla sig med båtmateriel. Vid en del lotsplatser tå emellertid

lotsarne använda av lotsverket anskaffade större däckade båtar s. k.

lotskuttrar och erhålla även bidrag av lotsverkets medel till deras

underhåll. Ävenledes lämnar lotsverket bidrag till hållande av motorbåt

vid några platser.

Arbetet vid de större platserna kan för den enskilde lotsen vara

lindrigare än vid den mindre, enär båtarne och utrustningen i övrig

är bättre vid de större än vid de mindre platserna. Vid de mindr

platserna med eu å två lotsar nödgas lotseu att vid svåra väderleksförhållanden

anlita tillfällig hjälp vid avlämnande eller avhämtande av

lots i öppen sjö.

Den utprickning, som skall verkställas av lotsarne, förorsakar mera

arbete vid vissa platser än vid andra, beroende på antalet lotsar vid

platsen, prickningsområdets storlek och antal prickar m. m. För prickmaterielens

anskaffande utgår av lotsstyrelsen fastställd ersättning till

oersonalen vid varje plats, men det tillkommer lotsarne att anskaffa

iordningställa, utsätta och underhålla prickarne utan särskild ersättning.

Eu del prickar äro mera utsatta för att skadas eller rubbas än andra

och prickningsbestyret å sådana platser förorsaka därför lotsarne ökat

arbete. Vid vissa lotsplatser äro lotsarna skyldiga att mot särskild ersättning

utsätta sådana prickar, som i regel utsättas medelst chefsångare

(dessa prickar äro ej upptagna i tabellen), om av någon anledning

utsättningen icke kan i tid utföras medelst nämnda ångare.

Av tabellen framgår, att antalet prickar, som anskaffas och utsättas

av lotsarna, är mycket olika vid de särskilda platserna, och att \id en

del platser med endast 1 eller 2 lotsar prickarnes antal är lika stort

eller större än vid platser med 5 å 8 lotsar och i enstaka fall med

ännu större antal lotsar. Att lotsarne vid platser med endast en eller

två lotsar nödgas anlita tillfällig hjälp vid utprickningens utförande torde

vara givet. Vid Mälarens lotsplats, där ett ovanligt stort antal prickai

utsättas av lotsarne, håller lotsverket särskild prickbåt, sota får av

lotsarne disponeras, och till vars underhall och driftkostnader särskilt

bidrag utgår till lotsarne.

Såsom förut nämnts tillfalla för närvarande lotsavgifterna med hela

inflytande beloppet lotspersonalen. Dessa lotsavgifter, vilka utgöras av

lotspenningar och hemvägsersättning, erläggas av lotsade fartyg enligt

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 153 höft. (År 228.) 11

Nuvarande

avlönings
förmåner.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Mag:ts Nåd. Proposition Nr 228.

cM Kung]. Maj:t fastställda taxor och lotsledsförteckning. Hemvägsersättningen

går omedelbart till den lotsande. Lotspenningarna åter

uppsamlas för varje lotsplats och fördelas månatligen mellan platsens

personal, i regel i lika delar eller s. k. lotslotter. Lotsens inkomster

växla sålunda med sjöfarten och konjunkturerna. Då sjöfarten är livliostiger

lotsens inkomst, men sjunker, då sjöfarten avtager. Som emellertid

lotsar måst anställas även vid platser, där sjöfarten varit jämförelsevis

obetydlig och alltså lotspenninginkomsten varit ringa, har

det. för att bereda ett nödtorftigt uppehälle för lotsen och hans familj

varit nödvändigt att tilldela honom fyllnad i lotspenninginkomsten; och

detta har skett genom att giva honom uppmuntringspenningar, som hava

fatt löns karaktär, och tillfälligt arvode samt tillfällig avlöningsförbättring.

Staten för iirmmuntrinasvcnninaar åt lotsnersonnlen nrm+no-fvr ftvr

år 1914:

79

krön olotsar

>

a

540

kr.

11

»

»

480

17

»

420

))

36

»

»

360

»

73

)>

))

300

»

16

»

»

240

))

6

»

)>

180

))

90

Lm

»

))

120

»

4

60

))

304

»

utan

samt

92 lotslärlingar å 120 kr. arvode.

Sedan lots enligt fastställda grunder blivit befordrad till mästerlots,

ökas för honom uppmuntringspenningarna med 60 kronor årligen; och upptager

1914 års stat för sådant ändamål 17,040 kronor för 284 mästerlotsar.

Befälet vid lotsplatserna utgöres av överlotsar eller lotsförmän.

Overlotsar, vilka å sina befattningar erhålla konstitutorial, åtnjuta

lotslott men äro ej skyldiga deltaga i lotsning. Den av Kungl. Maj:t för år

1914 fastställda staten upptager löner för högst 22 överlotsar; och enligt

lotsstyrelsens bestämmande är antalet överlotsbefattningar för närvarande

19, av vilka emellertid en uppehälles på förordnande tillsvidare av en lotsförman.

* Överlotsarna åtnjuta, utöver lotslott, följande avlöningsbelopp:

3 överlotsar löner å 300 kr.

9 » » » 400 »

5 » i> » 500 »

1 )) (Sandhamn) å gammal stat lön 800 kronor och 200

kronor tjänstgöringspenningar.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

K in, tji. Maj:ts Nåd. proposition Nr 228.

Lotsförmännen erhålla å sina befattningar förordnande tillsvidare

och äro i regel skyldiga deltaga i lotsning. De åtnjuta arvoden till

belopp, lämpade efter lörmansbestyrens omfattning, av högst 200 kronor

och lägst 25 kronor för år.

Överlots och lotsförman hava utom i fråga om deltagande i lotsning

samma åligganden.

Till förhöjning av avlöningen till överlotsar, lotsar och lotslärlingar

vid sådana platser, där det för lotsningens behöriga uppehållande prövas

nödigt, har lotsstyrelsen till sitt förfogande ett särskilt anslag till tillfälliga

arvoden.

''Den för år 1914 fastställda staten för tillfällig arvodesförhöjnmg

upptager

1 lots

med

tillfälligt

arvode av

600

kr.

9

lotsar

»

» »

540

b

6

»

b

b

» b

480

B

13

b

b

b >>

420

»

11

»

b

»

b b

360

»

15

)>

»

D

» b

300

B

9

b

))

)> »

240

))

11

)>

)>

B

)> »

180

B

5

»

B

))

» »

60

b samt

9

lotslärlingar, tillika båtbiträden,

med

tillfälligt arvode

av

8

B

B

b

b

» »

B

2

b

B

b

»

» b

B

38

B

B

b

»

B B

B

10

B

B

b

b

B B

B

15

B

))

b

b

B B

B

Sammanlagt utgick i tillfälliga arvoden till lotsar 26,640

480 kr.

420 »

360 »

300 »

250 b

200 b

kronor

och till lotslärlingar 25,300 kronor.

Genom beslut vid 1913 års riksdag har till lotsstyrelsens förfogande

ställts ett belopp av 21,500 kronor för beredande åt lotspersonalen

av tillfällig avlöning sförbättring för år 1914 att utgå i form av

arvode åt lotspersonal, som åtnjuter lotslott, med belopp, som av lotsstyrelsen

bestämmas, med iakttagande att för en var av denna personal

nu utgående avlöningsförmånerna, lotslotten däri inberäknad, jämte

avlöningsförbättringen må tillhopa kunna uppgå till minst 1,300 kronor,

dock att, sådan förbättring ej må utgå med högre belopp än att densamma

tillhopa med övriga avlöningsförmåner icke för någon må överstiga

1,360 kronor, samt att sådan avlönings förbättring icke må tilldelas

den, som under ständig tjänstledighet åtnjuter underhåll av lotspenningar.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

1908 års

petition.

Lotsstyrelse,

12/i o 1912.

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 2:28.

Utom andel i lotspenningarna åtnjuta lotsar dels, då de lotsa för

lotshemman, de särskilda naturaförmåner, som för varje sådant hemman

äro bestämda, dels ock, på vissa ställen, fri bostad, rätt till fiske m. m.

Värdet av de till varje särskild person utgående naturaförmåner är i

allmänhet ej högt. Ett undantag utgör det till lotsarne vid Väderöarnas

lotsplats upplåtna hummerfisket, vilket enligt uppgift av lotskaptenen i

Göteborg anses inbringa varje lots omkring 900 kronor per år.

Lotslotten är mycket olika på olika platser och växlande år efter

år. Högsta lotslottens storlek har under år 1913 uppgått till 6,143

kronor vid Oxelösunds lotsplats. Lägsta lotslotten samma år har förekommit

vid Torekovs lotsplats med 61 kronor.

Utsedda kommitterade för lotsverkets personalförening inlämnade

till lotsstyrelsen. den 27 augusti 1908 en petition om beredande av

förbättrad avlöning åt lotsverkets personal och angåvo därvid i fråga

om lotspersonalen såsom en olägenhet vid nuvarande avlöningssystem

den omständigheten, att lotslotten gjordes till lotsens huvudsakliga

inkomst.

Kommitterade anförde bland annat följande: Ehuruväl den pliktkänsla,

som besjälade lotspersonalen torde i och för sig innebära tillräcklig garanti för

tjänstens ordentliga skötande, torde det dock ej vara vare sig lämpligt eller behövligt

att helt och hållet borttaga lotslotten. Men åt densamma borde ej inrymmas

den dominerande plats inom lönesystemet, som den nu intoge. Ty det

vore just denna lotslottens alltför stora betydelse i lönesystemet, som framkallade

mindre göda verkningar: ovisshet och otrygghet för personalen i dess helhet

samt orättvisa gent emot lotsarne å de minst frekventerade lotsplatserna. Att

icke för varje år kunna med säkerhet påräkna ett visst för eget och familjens

uppehälle erforderligt minimibelopp måste verka nedslående och demoraliserande

i ekonomiska ting. I

I sin underdåniga skrivelse den 12 oktober 1912 ifrågasatte lotsstyrelsen,

att till avhjälpande av olägenheterna med nuvarande avlöningssystem

bestämmelserna angående lotspenningarne måtte ändras

därhän, att de vid en lotsplats rikligen inflytande lotspenningarna skulle

kunna användas för personal vid annan lotsplats, där lotspenninginkomsten

vore liten. En ändring i sådant syfte syntes enligt lotsstyrelsens

åsikt lämpligen kunna göras sålunda, att av de vid varje lotsplats

inflytande lotspenningarna en del skulle tillfalla platsens personal samt

återstoden inlevereras till lotsstyrelsen för att jämte erforderligt bidrag

från fyr- och båkmedlen utgå till lotspersonalen i dess helhet med bestämda

belopp och under avlöningsformer, som gällde inom andra verk.

Len direkta fördelningen på personalen vid varje lotsplats av en del av

därstädes invänta lotspenningar skulle, ansåge lotsstyrelsen, dels bidraga till

bibehållande av det personliga intresset hos en var av den vid varje lotsplats

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. proposition Nr 228. 80

anställda personalen för fullgörande i största utsträckning av den mången gång

ansträngande och understundom med fara förenade lotsningstjänsten, dels ock

möjliggöra, att vid de lotsplatser, där jämte passning och prickhållning förekomme

ett stort antal lotsningar, personalen kunde komma i åtnjutande av en

härav betingad högre ersättning än den, som utginge till personal vid de lotsplatser,

där lotsningarnas antal vore mindre och tjänstgöringen i följd därav 1

allmänhet kunde anses vara mindre ansträngande.

Det av lotsstyrelsen i dess ovannämnda skrivelse den 12 oktober 1912

framlagda förslaget till lönereglering för personalen vid lotsinrättningen avsåg

att göra personalen i ekonomiskt hänseende så vitt möjligt likställd med vederlikar

inom andra verk. Förslaget upptog för överlots arvode 400 kronor, lön

900 kronor, tjänstgöringspenningar''600 kronor, beklädnadsersättning 200 kronor

— 2,100 kronor jämte 3 ålderstillägg ä 120 kronor efter 3, 6 och 9 års tjänstgöring,

för mästeriots och lots lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 400 kronor

och beklädnadsersättning 150 kronor = 1,250 kronor jämte 6 ålderstillägg ä 60

kronor efter 3, 6, 9, 12, 15 och 18 års tjänstgöring. Lotsförmän skulle erhålla

arvoden ä 100, 200 eller 300 kronor, beroende på lotsstationernas storlek. För

mästeriots och överlots upptog förslaget särskilda pensionsunderlag, nämligen

för mästeriots 1,200 kronor och för överlots 1,500 kronor. Högsta pensionsunclerlaget

för lots skulle bliva 1,060. ,

Utom den fasta avlöningen skulle till befattningshavare utgå 20 % av iotspenningarna,

varemot återstående 80 % av lotspenningar^. skulle ingå till lotsstyrelsen

för att användas till bestridande av kostnaden för avlöning av lotspersonalen.

De personalen tillkommande 20 % av lotspenningarna vid varje

plats skulle i lika lotter fördelas mellan överlots eller lotsförmän och en var av

de vid lotsplatsen anställda ordinarie eller extra lotsar, som på eget ansvar ef ler

uppgjord tur lotsade. . .

Dessutom skulle till personalen utgå hyresbidrag ocli i vissa tall examens
arvoden.

Med avseende å hyresbidrag hade lotsstyrelsen uppdelat lotsplatsema 1 sex

olika grupper. Hyresbidrag för överlotsar skulle kunna utgå med 240, o30, 420,

510; 600 eller 690 kronor; det avsåg att täcka kostnaden för två rum och kök

med bränsle och lyse. Hyresbidraget för mästeriots och lots skulle kunna utgå

med 165; 220; 275; 330; 385 eller 440 kronor. Härmed skulle täckas kostnaden

för ett rum och kok med bränsle och lyse. I fråga om hyresbidraget vore emellertid

att iakttaga, att det ej skulle utgå till befattningshavare,_ som hade fri bostad

och att från detsamma skulle dragas värdet av de till befattningshavare eventuellt

utgående naturaförmåner av annat slag.

Examensarvoden skulle utgå med 200 kronor årligen och vore avsedda att

tillkomma lots, som avlagt sjökaptensexamen eller styrmans- och ångbåtsbefälhavareexamen

eller styrmansexamen och examen i ångmaskinlära.

Vidare hade lotsstyrelsen i förslaget beräknat anslag för beredande av lo

dagars semester årligen åt överlotsar, mästerlotsar och lotsar. .

I fråga om skyldigheten för lotspersonalen att underkasta sig ändrad fördelning

av lotspenningar meddelade lotsstyrelsen, att alla de lotsar och överlotsar,

som erhållit konstitutorial efter den 1 februari 1901, vore pa giund av i

deras konstitutorial intaget förbehåll skyldiga att underkasta sig sådan ändring,

men ansåge lotsstyrelsen, att åt alla billigtvis borde lämnas frihet att bestämma

sig, om de ville ingå på den nya staten eller kvarstå å gammal stat.

Lotsstyrelsen framlade följande förslag till stat för år 1913 för

lotspersonalen:

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kling1. Maj:ts Nåd. proposition Nr 22S.

Ar-

vode.

Tjänst-

Bekläd-

Sär-

skilt

Lön.

görings

pen-

ningar.

nads-

ersätt-

ning.

Summa

pen-

sions-

under-

lag.

1 överlots .................

! 40(

90C

601

200

2.101

i

18 överlotsar ..................

7.30C

16,200

10,801

3,600

37,801

[ 1,500:

1 mästerlots .....................

—

700

! 400

150

1,250

1 |

1,200;

1 lots ...............................

—

700

400

150

1,250

565 mästerlotsar och. lotsar

395,500

! 226,000

84,750

706,250

1 lotsförman .....................

300

—

—

300

9 lotsförman .....................

2,700

—

_

2.700

1 lotsförman .....................

200

—

200i

28 lotsförman.....................

5,600 —

—

5,600

j

1 lotsförman .................

100

—

—

100

53 lotsförman...................

5,300

—

—

_

5.300

I

i

Ålderstillägg, förslagsvis ....

—

—

—

126.000

1

Hyresbidrag »

—

—

—

134.000

Arvoden till mästerlotsar och

andra ordinarie lotsar, som

avlagt vissa examina vid

navigationsskola, förslags-

vis............................

—

—

—

—

22.600

1

20 % av lotspenningar, för-!

slagsvis .........................j

—

—

—

—

230,000

Till bestridande av kost- nader, som föranledas där-j

av att en del av nuvarande

lotspersonal fortfarande

;

skulle beredas inkomst

enligt nu gällande grun-

der, förslagsvis.......

—

—

—

—

176.000

Vikariatsersättning, förslags-

vis ...................

—

—

—

20,000

Till arvode åt extra lotsar

1

i

å 600 kr. jämte bekläd-,

nadsersättning 150 kr.

samt åt lotslärlingar å

,

i

i;

i,

300 kr., allt för år räknat.

förslagsvis .....................

Arvoden till båtbiträden, för-

—

—

- 1

— ■

75,000!

''

j

slagsvis .........................1

—

—

-

— l!

16.000

Summa kronor !

- I

— 1

- |jl ,502,450;

Anmärkningar.

, Efter 3, 6 och 9

y\ år tjänstgöringkan

lön en höjas varje

gång med 120 kr.

Efter 3, 6, 9, 12,

15 och 13 år9

tjänstgöring som

• mästerlots eller

lots kan lönen

höjas varje gång

med 60 kr.

Anm" För t>erodan<ie av inkomst åt de å gammal stat kvarstående personer vid lotsinrättningen

må ovanstående medel av lotsstyrelsen disponeras, i den mån så befinnes erforderligt.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 22d.

I sin ovanberörda petition framlade kommitterade för lotsverkets 1012 &rs

personalförening ett förslag till lönereglering för lotsstaten. Detta för- Petltion m-m

slag ändrades och kompletterades vid det av personalföreningen hållna

sammanträde i Stockholm den 27 november 1912, då lotsstyrelsens lönereglerings

förslag var föremål för överläggning.

Enligt föreningens slutliga förslag skulle för alla ordinarie befattningshavare

vid lotsstaten bestämmas en begynnelselön av 1,500 kronor. I form av tjänstgöringspenningar

skulle åtnjutas 50 % av vid platsen inflytande lotspenningar att

lika fördelas mellan de vid platsen tjänstgörande i lotsningstur intagna lotsarna.

Ålderstillägg borde utgå till ett antal av tre ä 200 kronor efter 3, 6 och 1) års

tjänst med rätt för lots att räkna sig till godo den tid, lian såsom lotslärliug

eller extra lots varit intagen i lotsningstur. Tiden för ålderstillägg borde räknas

från och med den 1 i månaden efter utnämningen till ordinarie befattning och

ej från nästa kalenderårs början. Arvode till överlots borde bestämmas enligt

lotsstyrelsens förslag. Hyresersättning åt lots borde utgå med beräkning av en

bostad om två rum och kök och sålunda med de belopp, som i lotsstyrelsens

förslag angivits för överlotsar. Beklädnadsersättning borde ej utgå under särskild

rubrik utan inräknas i lönen och borde personalen erhålla rätt men ej

skyldighet att bära uniform. Därest personalen bleve ålagd att vid tjänstgöring

bära uniform, borde sådan av lotsverket kostnadsfritt tillliandahallas personalen.

Lotsförmän borde anställas på ordinarie stat. Därest examensarvoden skulle utgå,

borde även de, som avlagt endast styrmansexamen, därav komma i åtnjutande.

Lotsarna vid Göteborgs och Brännö lotsplatser hava hos Kungl. Maj :t

gjort underdånig framställning, att vid blivande lönereglering för personalen

vid lotsinrättningen Göteborgs och Brännö lotsplatser måtte bibehållas

vid åtnjutande av fulla lotspenningar jämväl vad anginge nyanställda

lotsar.

Sveriges fartygsbefälsförening har i en till Kungl. Maj:t ingiven

skrivelse \ ärendet uttalat sig för bibehållandet av det nuvarande avlöningssystemet

för lotspersonalen och för omregleringens inriktande

endast på att uppåt utjämna löneförmånerna för de sämst lottade så, att

tilläggsavlöning bereddes dessa till ett visst minimum. I

I sitt förenämnda betänkande har lotsverkets löneregleringskom- Zo”"“s''

mission efter redogörelse för vad som förekommit beträffande frågan om

lönereglering för lotspersonalen anfört följande:

Skilda åsikter hade sålunda gjort sig gällande i fråga om den roll, lotspenningarna

borde tilldelas i en blivande lönereglering för lotspersonalen. dbd

behandlingen av frågan om lämpligaste sättet att reglera avlöningsförhållandena

för lotspersonalen hade kommissionen i främsta rummet tagit i övervägande,

huruvida icke det nuvarande avlöningssystemet lämpligen kunde ersättas av ett

system med fasta löner för hela personalen utan avseende å den olika lotspenninguppbörden

å skilda platser. Ett gemensamt drag hos flertalet under senaste

tid genomförda löneregleringar för befattningshavare i statens tjänst hade nämligen

varit, att man i möjligaste mån sökt borttaga avlöning i form av provision

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

och, där sådant utan uppenbar olägenhet kunnat ske, i stället använda endast

fasta avlöningar. A andra sidan saknades det emellertid icke heller exempel

därpå, att i fall, där antingen statstjänares verksamhet vore av beskaffenhet att

tagas i anspråk huvudsakligen endast, då densamma särskilt påkallades, eller ock

det befunnits önskvärt, att statstjänaren hade ett ekonomiskt intresse i att vara

verksam, ett lönesystem bibehållits, som utom viss mindre fast lön berättigade

statstjänaren att av den, som anlitade honom, uppbära viss ersättning enligt

fastställd taxa; så vore exempelvis fallet med provinsialläkare, lantbruksingenjörer

m. fl.

A id den undersökning, som av kommissionen verkställts för utrönande, huruvida

det icke vore möjligt och lämpligt att i fråga om lotspersonalen övergå till

ett system med endast fast avlöning, hade emellertid från kretsar, som representerade

sjöfartsintresset, med styrka och stor bestämdhet framhållits, att lotspersonalens

huvudsakliga arbete vore av sådan natur, att ett system med endast

fast avlöning icke vore på sin plats; att fastliellre ett system, där lotsens inkomst

till avsevärd del bleve beroende av hans påpasslighet, nit och rådighet vid sjöfartens

betjänande, icke kunde undvaras utan betänklig skada för sjöfarten. Då

kommissionen för sin del icke kunnat underkänna betydelsen av dessa synpunkter,

hade kommissionen alltså ansett sig icke kunna förorda en eljest önskvärd

övergång till ett system med endast fast avlöning.

Kommissionen hade således funnit skäl föreligga att, i den mån andra berättigade

krav icke därigenom åsidosattes, för lotspersonalen bibehålla en avlöningsform,

som medförde en ekonomisk eggelse till tjänstvillighet i sjöfartens

intresse. Det hade därvid synts kommissionen vara av vikt att tillse, huruvida

icke de överklagade bristerna i nuvarande avlöningssystem och främst den ojämnhet

i inkomster, som detsamma medförde, skulle kunna medelst ändring av

bestämmelserna om lotsavgifterna botas utan att själva systemet rubbades. För

sådant ändamål hade kommissionen, i den mån tiden det medgivit, verkställt en

närmare undersökning av lotstaxorna och deras verkningar.

De lotsavgifter, av vilka lotspersonalen för närvarande hade sin huvudsakliga

inkomst, utgjordes av lotspenningarna och hemvägsersättningen. Hemvägsersättningen

utginge med belopp, som angåves i platsens lotsledsförteckning och

tillfölle den lotsande ensam. Den vore avsedd att utgöra gottgörelse för lotsens

kostnader för inställelse till lotsning och hemresa efter avslutad lotsning. Dotsstyrelsens

förslag till lönereglering innebure, att denna inkomst delvis även skulle

kunna tagas i anspråk för täckande av underhålls-, amorterings- och driftkostnader

för lotsverkets båtar. Någon ändring i sättet för dess utgående ifrågasattes

emellertid icke av lotsstyrelsen; och kommissionen hade för sin del icke något

att erinra mot, att ifrågavarande avgift fortfarande tillfölle den lotsande för att,

i den mån den ansåges därtill kunna lämna tillgång, även användas för sistnämnda

av lotsstyrelsen angivna iindamål.

Med nu gällande anordning av lotstaxor, lotsledsförteckning och lotsplikt

hade man tydligen velat vinna, att vid varje lotsplats kunna i möjligaste mån

reglera lotspenningarna så, att de tillförde lotsarna en skälig ersättning för deras

arbete. Detta mål hade dock icke allestädes kunnat vinnas, särskilt där sjöfarten

varit obetydlig eller i allmänhet bedrivits med smärre fartyg, vilka icke ansetts

kunna bära avgifter efter högre taxa, men där en lotsplats i allt fall varit nödvändig.

Det visade sig emellertid att, även där sjöfarten vore jämförelsevis livlig

och lotsarnes arbete således kunde vara ganska ansträngande, lotspenninginkomsten

likväl bleve jämförelsevis obetydlig. Man skulle då, kunde det synas, genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 22S. *■’

olika taxor för olika platser kunna avhjälpa denna olägenhet, men såsom lotsstyrelsen

anmärkt, en höjning av lotspenningavgiftorna tillräcklig för utjämnande

av lotslotten vid de lotsplatser, där densamma nu uppginge till ett eller annat

hundratal kronor, skulle kräva lotsavgifter, som måste synas orimliga för dem,

som skulle erlägga desamma. Anlitandet av en dylik utväg skulle därjämte medfora

ständiga omregleringar vid växlingar i sjöfartens intensitet inom de olika

lotsplatsernas lotsningsområden. På grund härav och då kommissionen för sm

del hölle före, att avlöningsförhållandena för lotspersonalen nu borde så ordnas,

att man kunde reglera lotsavgifterna utan att vara i så hög grad som nu bunden

av hänsyn till lotspersonalen, ansåge sig kommissionen icke kunna förorda, att

till grund för löneregleringen för denna personal lades det nuvarande avlöningssystemet.

_ . „

Enligt kommissionens åsikt borde lotspersonalens avlöning ordnas sa, att

lotsen ägde åtnjuta viss fast avlöning och dessutom provision för utförda lotsningar.

Det skulle då hava varit ensidigt, att denna provision kunnat utgå efter

annan grund än de inflytande lotspenningarna, varigenom lotspersonalens avlöning

blivit oberoende av möjligen skeende ändringar i taxorna. Kommissionen

både gjort vissa undersökningar för att finna en sådan grund, men arbetet

krävde en ingående undersökning av förhållandena vid värjo lotsplats samt

hade ej av kommissionen medhunnits under den korta tid, som för ändamalet

stått tiil kommissionens förfogande. Kommissionen hade alltså måst stanna vid

att lägga de inflytande lotspenningarna till grund för provisionens utgående.

Inom ett sålunda anordnat avlöningssystem kunde emellertid många olika

förslag tänkas, sådana, som upptoge ålderstillägg för befattningshavare och sådana,

som icke gjorde detta, sådana, där lotsförmansbefattningarna vore fasta liksom

nuvarande överlotsbefattningarna, och sådana med arvoden till lotsförmännen

o. s. v. Dessutom kunde den fasta avlöningens och provisionens storlek växla

efter behag. . . .

Eör sin del hade kommissionen anslutit sig till ett förslag i huvudsak

överensstämmande med det av lotsstyrelsen framlagda, alltså med fast avlöning

och ålders tillägg till alla befattningshavare. Förslaget kunde närmare karaktäriseras

sålunda: överlotsbefattningarna gjordes fasta, liksom för närvarande, och

överlots avlönades med lön 1,000 kronor, tjänstgöringspenningar 900 kronor och

beklädnadsersättning 100 kronor = 2,000 kronor. Jämte lotsbefattnmgar bibehölles

mästerlotsbefattningar med särskilt lönetillägg av 100 kronor men i ovngt

med lika avlöningsförmåner som lots. Lotsen erhölle lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar

600 kronor, beklädningsersättning 100 kronor r;— 1,400 kronor.

Lotsförmän, vartill mästerlotsar och lotsar, liksom nu vore fallet, borde förordnas,

erhölle för förmansbestyren särskilda arvoden av 100, 200 eller 300 kronor i

enlighet med lotsstyrelsens förslag. Alla ordinarie befattningshavare tilldelades

ålderstillägg till ett antal av tre st. ä 100 kronor att utgå efter 3, 6 och 9 års

tjänst. Andel i lotspenningarna vid platsen skulle utgå med 30 % till och med

en årsuppbörd av 3,000 kronor per lots, med 20 % å överskjutande belopp

till och med 5.000 kronors uppbörd per lots och med 10 % å det återstående

beloppet. Till lotspersonal med station och bostad i Stockholm skulle utgå

ortstillägg med 200 kronor till överlots och med 100 kronor till lotsförmän,

mästerlots och lots. Någon anledning att frångå den allmänna regeln, att pensionsunderlaget

skulle motsvara lönen med intjänade ålderstillägg ansåge kommissionen

icke förefiunas i fråga om lotspersonalen. Högsta pensionsunderlagen

skulle alltså bliva för lots 1,000 kronor, för mästerlots 1,100 kronor och for

överlots 1,300 kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 höft. {br 22b.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Beträffande åtskilliga delar av detta förslag både skiljaktiga meningar yppat

sig inom kommissionen på sätt av de vid betänkandet fogade reservationer närmare

framginge.

Kommissionens ledamöter både emellertid varit eniga om, att tvenne avlöningsformer,

nämligen hyresbidrag och examensarvoden, som upptagits i lotsstyrelsens

förslag, icke borde ingå i en blivande avlöningsstat för lotspersonalen.

Kommissionen liyste den uppfattningen, att hyresbidrag icke borde förekomma

i en lönestat, om sådant kunde undvikas; och då hyresbidrag hittills

icke utgått till lotspersonalen, men lotsstyrelsen vid platser, där sådant ansetts

behövligt, uppfört bostäder åt personalen, syntes detta förhållande böra även för

framtiden bibehållas. Men om likformig läst avlöning utan hyresbidrag enligt

kommissionens åsikt borde tilldelas personalen, följde som en konsekvens härav,

att vid de platser, där bostäder till personalen upplåtits eller andra naturaförmåner

av personalen åtnjötes, en skälig ersättning för de erhållna förmånerna

borde lotsverket tillkomma i form av avdrag å personalens avlöning, enär eljest

personalen vid dessa senare platser skulle bliva gynnade i förhållande till dem,

som ej kunnat tilldelas sådana förmåner. Så hade också föreskrivits vid tullstaten

beträffande bostäder, som till tullpersonalen upplåtits. Då det emellertid

kunde befaras, att detta avdrag vid platser, där inkomsten vore ringa, kunde

verka betungande, ville kommissionen framhålla, att bestämmelsen om avdrag

borde tillämpas med varsamhet.

I fråga om hummerfisket vid Väderöarna, som enligt vad förut nämnts ansåges

inbringa lotsarna årligen omkring 900 kronor per man, syntes det böra

tagas i övervägande, huruvida icke detta lämpligen kunde utarrenderas, därvid

lotsarna å platsen möjligen skulle hava företrädesrätt till övertagande av arrendet.

De av lotsstyrelsen föreslagna arvoden av 200 kronor årligen till mästerlotsar

och lotsar, som avlagt sjökaptensexamen eller styrmans- och ångbåtsbefälhavareexamen

eller styrmansexamen och examen i ångmaskinlära hade kommissionen

icke ansett sig kunna förorda. Utan att vilja underkänna nyttan av dessa

examina för dem, som ägnade sig åt lotsyrket, vore kommissionen nämligen

icke övertygad om nödvändigheten av denna ökade kompetens; och då det numera

vore ett önskemål, att användningen av överkvalificerad arbetskraft undvekes,

så föranleddes härav kommissionen avstyrka, att examensarvoden tilldelades

ifrågavarande personal, och detta så mycket mer som det syntes strida

mot vanliga avlöningsprinciper, att en person utom avlöning för en tjänst, som

krävde en viss kompetens, jämväl erhölle särskild ersättning för att han skaffat

sig denna kompetens.

Kommissionen hade icke heller ansett behövligt att, på sätt lotsstyrelsen

föreslagit, 15 dagars semester bereddes lotspersonalen. Vid de norrländska platserna

läge sjöfarten nere under eu del av året på grund av is och vid en stor

del andra platser vore. lotsningarnas antal ringa. Något behov av semester vid

dessa platser kunde ej anses förefinnas. Vid de övriga platserna gällde visserligen

ej förenämnda skäl mot beviljande av semester, men det syntes kommissionen,

som om lotstjänstgöringen i och för sig vore av sådan beskaffenhet, att den

liksom tjänstgöringen vid skogsstaten, vilkens tjänstemän ej åtnjöte semester, icke

kunde anses i allmänhet medföra behov av ledighet för rekreation.

Den omständigheten, att lots enligt kommissionens förslag skulle för statsverkets

räkning uppbära lotsavgift och således i viss mening hava uppbörd sig

anförtrodd, både icke heller ansetts böra föranleda därtill, att lots skulle — så
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 91

som eljest plägade vara för uppbördsman föreskrivet — vara pliktig att a tid,

som av vederbörande bestämdes, begagna sig av semester. Över lotspenninguppbörden,

sådan densamma redan nu vore ordnad, syntes nämligen finnas tillfredsställande

kontroll, vilken jämväl torde kunna fullständigas genom föreskrift

om skyldighet för lotsbefälet att vid visitationer verkställa inventering av inneliggande

kassa eller granskning av anteckningar och handlingar rörande uppbörden.

Kommissionen hade dock ansett, att, där sådant kunde ske utan kostnad

för statsverket och utan olägenhet för tjänstgöringen vid lotsplatsen, ledighet

måtte, på sätt nu ägde rum, under någon tid högst en månad om året kunna

lots beviljas, utan att han därunder behövde avstå några avlöningsförmåner.

Beträffande sitt förslag till avlöningsstat för lotspersonalen har kommissionen

vidare anfört följande.

Då ålderstillägg förekomme i alla löneregleringar, som på senare tid behandlats

av riksdagen, hade kommissionen ansett, att sadana icke heller borde

saknas i det förslag som avsåge lotspersonalen. Avlöningen vid platser med en

lotslott understigande 1,500 kronor skulle genom ålderstilläggen avsevärt förbättras,

vilket kommissionen betraktade såsom ett av förslagets förtjänster, enär

arbetet vid dessa platser kunde vara rätt betydande, fastän lotspenninginkomsten

ej vore hög. Genom anordnande av ålderstillägg bleve det även möjligt att sänka

den procent av lotspenninguppbörden, som skulle tillkomnia lots; och det syntes

vara av synnerlig vikt, att denna sattes så lågt som möjligt, så att en ändring

av taxorna kunde ske, då så ansågs behövligt, utan att detta alltför mycket inverkade

på lotspersonalens avlöning. Redan den av kommissionen föreslagna

lotsningsprocenten syntes föranleda till, att lotstaxorna icke utan någon svårighet

kunde ändras.

I fråga om ålderstilläggens antal och storlek hade lotsstyrelsen föreslagit

för överlots tre ålderstillägg å 120 kronor efter 3, 6 och 9 år samt för lots sex

ålderstillägg å 60 kronor efter 3, 6, 9, 12, 15 och 18 år. Kommissionen ansåge

emellertid, att för såväl överlots som lots ett lika antal ålderstillägg och

till samma belopp skulle vara att föredraga; och då till den lägre tullpersonalen

utginge tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 ars tjänst, hade kommissionen

funnit sig böra avfatta sitt förslag i överensstämmelse härmed. Kostnaden

för staten syntes bliva ungefär densamma, vare sig ålderstilläggen utginge

enligt styrelsens eller kommissionens förslag.

I lotsstyrelsens förslag bibehölles mästerlotsbefattningen, vilken skildes från

vanlig lotsbefattning endast därigenom, att mästerlots skulle erhålla pension av

1,200 kronor mot 1,060 kronor, som skulle kunna tillkomma lots; avlöningen

skulle vara densamma för lots som för mästerlots och befordran till mästerlots

skulle ske såsom nu efter 15 års väl vitsordad tjänstgöring. Kommissionen, som

i likhet med lotsstyrelsen ansåge, att mästerlotstiteln, som vunnit hävd, borde

bibehållas och motsvaras av något reelt underlag, kunde dock icke finna, att

detta borde utgöras av högre pension än den, som skulle tillkomma lots, därest

icke också mästerlotsens lön bleve en annan och högre än lotsens. Kommissionen

hade därför upptagit ett särskilt lönetillägg av 100 kronor för mästerlots

och beräknat, att halva lotsantalet liksom nu komrne att utgöras av mästerlotsar.

Till mästerlots skulle kunna nämnas lots med minst 15 års ordinarie lotstjanst.

Mästerlotsens pension skulle bliva 1,100 kronor mot 1,200 kronor enligt lotsstyrelsens

förslug. Då yäl flortulGt lotso-r ocli lotsförmån komin6 3/fct t)6forciicis till

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

mästerlotsar, vore det antagligt, att lotspersonalen i regel erhölle mästerlots tillkommande

pension.

Len ^as^a avlöningen för lots kade kommissionen ansett böra bestämmas

till 1,300 kronor eller samma belopp, som av 1912 års riksdag bestämts som det

lägsta belopp, som borde tillförsäkras lots. Till denna avlöning skulle komma

beklädnadsbidrag med 100 kronor. Med uppförandet av särskilt beklädnadsbidrag

för lotspersonalen hade kommissionen i likhet med lotsstyrelsen avsett, att

personalen skulle vara skyldig bära uniform. Enligt kommissionens mening

borde uniformen, som skulle vara helt enkel och för lotsens tjänstgöringsförhållanden

avpassad, utgöras av mörkblå kavaj och väst, försedda med gula knappar,

samt mörkblå byxor ävensom mössa med lotsverkets märke. Skyldigheten

att bära uniform borde förefinnas vid de tillfällen, då lotsen verkställde lotsning.

Då personalen syntes hysa någon misstro mot uniformstvånget, antagligen

av fruktan att överordnade skulle taga sig anledning till anmärkning mot

personalen, om . den på grund av sin tjänstgörings art stundom icke skulle

kunna hålla uniformen i fullt prydligt skick, ville kommissionen endast framhålla,

. att det torde kunna förväntas, att uniformsbestämmelserna med varsamhet

tillämpades, så att anmärkning i fråga om uniformen icke utan vägande

skäl gåve anledning till åläggande av disciplinstraff. Samma skäl, som föranlett,

att postverkets, tullverkets och statens järnvägars personal ansetts böra

bära uniform, syntes enligt kommissionens mening tala för att även lotspersonalen

borde uppträda i uniform under tjänstgöring.

Kommissionens förslag innebure, att lotsens del i lotspenningförtjänsten vid

de platser, där uppbörden per år och lots uppginge till högst 3,000 kronor,

skulle utgå ined 30 %. samt vid platser, där uppbörden överstege detta belopp,

med 30 % till och med 3,000 kronor, med 20 % å belopp därutöver till och med

5.000 kronor och med 10 % å belopp, som översköte 5,000 kronor. Denna gradvis

skeende nedsättning hade föreslagits med hänsyn särskilt till önskvärdheten

därav, att de nuvarande lotstaxorna, som upptoge samma avgift för fartyg av

2.000 ton och däröver, måtte ändras så, att högre avgifter än nu komme att

utgå för större fartyg. Fartyg av så högt tontal som 5 ä 6,000 ton vore numera

icke ovanliga i svenska farvatten, men förekommo icke här vid tiden för fastställandet

av de nuvarande taxorna. I händelse taxorna komme att på antytt

sätt utvidgas, skulle, därest en nedsättning av lotsningsprocenten icke skett,

lotsarna vid de större platserna komma att få uppbära alltför höga avlöningar.

I fråga om överlotsar och lotsförmän hade kommissionen ansett, att den

nuvarande ordningen borde bibehållas och att sålunda överlotsbefattning borde

tillsättas medelst konstitutorial men lotsförmansbefattningarna endast på förordnande.

Komissionen ansåge också, att det borde lämnas åt lotsstyrelsen att avgöra,

när förmansarvode vid en plats borde utgå med 100, 200 eller 300 kronor.

Lotsstyrelsen skulle alltså äga bestämma, att, då en plats tilltagit i betydenhet,

gottgörelsen för lotsförmannens ökade arbete såsom sådan skulle höjas, liksom

styrelsen skulle äga befogenhet att, då en plats sjunkit ned i betydenhet, sänka

arvodet för lotsförmannen.

Overlotsar och lotsförmän hade samma åligganden, men överlotsen vore ej

skyldig deltaga i lotsning och behövde sålunda ej nödvändigt hava avlagt lotsexamen.

Detta förhållande kunde ej anses vara riktigt. Enligt kommissionens

enhälliga uppfattning borde en överlots för att med nödig auktoritet kunna utfärda

befallningar till sina underlydande också fullständigt känna lotsningsförhållandena

inom sitt område eller med andra ord han borde vara examinerad

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

lots på platsen samt skyldig att i den mån hans särskilda göromål och förhållandena

i övrigt det medgåve deltaga i lotsning. Överlots hade till åliggande,

bland annat, att examinera lotslärlingar, ett åliggande, som givetvis av examinator

krävde en ingående och noggrann kännedom om farlederna vid platsen. På

grund härav och då han liksom lotsarna skulle få del i lotspenningförtjänsten

borde enligt kommissionens mening lotsningskompetens fordras av överlots. Genom

införande av lotsningskompetens för överlots avsåges, att sådan befattning i allmänhet

skulle förbehållas lotspersonalen; och härigenom skulle framstående och

förtjänta lotsar kunna vinna befordran med åtföljande högre avlöning och förbättrad

pension.

I överensstämmelse med vad som ägde rum vid tullverket hade kommissionen

ansett, att särskilt ortstillägg borde till förut angivna belopp tilldelas befattningshavare

med station och bostad i Stockholm.

Lotsantalet hade av kommissionen uppförts enligt lotsstyrelsens förslag,

men kommissionen ansåge sig böra fästa uppmärksamheten därpå, att det med

hänsyn till det ringa antalet lotsningar vid en del platser kunde ifrågasättas,

huruvida icke lotspersonalen därstädes i mån av avgång kunde minskas. Aven

syntes det önskvärt, att mindre lotsplatser, vilka droge jämförelsevis dryga kostnader

i förhållande till deras nytta för sjöfarten, kunde sammanslås med varandra

eller ock större lotsstationer i stället inrättas med uppassningsställen å

de indragna platserna. Det syntes få ankomma på lotsstyrelsen att härom verkställa

utredning och avgiva förslag. Kommissionen hade emellertid ansett försiktigheten

bjuda, att vid den nya staten fogades en bestämmelse av innehåll

att, om lotsstyrelsen funne ledig befattning kunna indragas eller ledig överlotstjänst

kunna "förändras till förmansbefattning, anmälan därom borde av lotsstyrelsen

göras hos Kungl. Maj:t, som skulle äga ej mindre i förekommande fall

besluta, att ledig befattning skulle tillsvidare icke återbesättas, än även, därest

överlotstjänst prövades kunna förändras till förmansbefattning, av den för överiotstjänst

i staten upptagna avlöning disponera så mycket som, intill dess förändring

i staten kunde varda genomförd, erfordrades till avlöning åt den, som

förordnades att bestrida de med befattningen förenade göromål.

Ehuru lotspersonal, som utnämnts efter den 1 februari 1901, vore till följd

av innehållet i de utfärdade konstitutorialen skyldig underkasta sig ändrad fördelning

av lotspenningarna, ansåge dock kommissionen i likhet med lotsstyrelsen,

att med hänsyn till den genomgripande förändring, som i berörda avseende

föreslagits, billigheten krävde, att åt ordinarie lotspersonal lämnades frihet att

kvarstå vid nuvarande avlöningssätt. Den, som kvarstode å gammal stat och

således icke komme i åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna, kunde

givetvis icke heller bliva delaktig av den förbättrade pensionering, som den nya

staten skulle medföra.

Vid uträknande av fyllnadsavlöning till å gammal stat eventuellt kvarstående

hade personalens fasta avlöning av kommissionen beräknats enligt 1912 års

stat och lotslotten upptagits sådan den utgick år 1911 samt därmed jämförts

den avlöning jämte lotsningsprocent personalen skulle hava erhållit med tilllämpning

av den av kommissionen föreslagna staten. Därvid hade befunnits att

vid pass 230 befattningshavare genom att ingå på den nya staten skulle erhålla

minskning i sina inkomster. Minskningen skulle belöpa sig till omkring 170,000

kronor. Hela detta belopp behövde dock icke i staten uppföras för avlönande

av personal å gammal stat, enär ett stort antal av ifrågavarande befattningshavare

torde finna med sin fördel förenligt att även med någon minskning av in
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

komsten ingå på den nja staten på grund av den säkra inkomst, den ökning av

pensionen och den ^ trygghet vid sjukdom, som den nya staten skulle bereda

dem, som inginge på densamma. För en hel del befattningshavare bleve minskningen

emellertid så betydlig, att de ej kunde förväntas komma att ingå på den

nya staten, och ett belopp av förslagsvis 100,000 kronor syntes därför böra

uppföras i staten att användas till fyllnadsavlöning för å gammal stat kvarstående.

Till vikariatsersättning både i lotsstyrelsens förslag beräknats ett anslag av

20,000 kronor. Då emellertid enligt kommissionens förslag semestervikarie icke

skulle ifrågakomma och vid vikariat för sjukdom de i förslaget upptagna tjänstgöringspenningarna

jämte lotslott och det arvode, extra lotsen eller lotslärlingen

finge behålla, syntes utgöra tillräcklig ersättning för befattningens uppehållande,

behövde endast beräknas _ ersättning till vikarie för befattningshavare, som erhölle

ledighet för under tjänstutövning ådragen kroppsskada eller sjukdom, och

för sådant ändamål ansåge kommissionen ett förslagsanslag av 1,000 kronor

kunna vara tillräckligt.

För den extra ordinarie lotspersonalen, som skulle utgöras av extra lotsar,

lotslärlingar och batbiträden både lotsstyrelsen beräknat följande ersättningar:

för extra lotsar 600 kronor jämte 150 kronor i beklädnadsersättning, för lotslärling

300 kronor och för båtbiträden högst 600 kronor allt per år. Utom nämnda

avlöning skulle extra lotsarna, då de vore i lotsningstur intagna, erhålla lotslott

i likhet med ordinarie lotsar.

Kommittera.de

tion av den 27 augusti 1908 i fråga om den extra ordinarie lotspersonalen föreslagit,

att lotslärling, som hädanefter borde benämnas lotselev, under en utbildningstid

av 12 månader skulle erhålla arvode av 50 kronor pr månad. Efter avlagd

lotsexamen borde lotseleven benämnas extra lots, och då extra lotsen vore

inkallad till tjänstgöring vid platsen, borde han erhålla arvode av 100 kronor för

månad samt, då han vore intagen i lotsningstur med platsens övriga lotsar, dessutom

lotsningsprocent. Extra lots borde ej på ordinarie stat förflyttas, förr än

han under minst två år tjänstgjort såsom extra lots. Om vakans vid lotsplatsen_

funnes, skulle extra lots efter högst tre års tjänstgöring som sådan på ordinarie

stat förflyttas.

Kommissionen hade för sin del icke funnit något annat att erinra mot lotsstyrelsens

förslag beträffande den extra lotspersonalen än att, då beklädnadsbidraget

för ordinarie lotspersonal upptagits till 100 kronor, högre beklädnadsbidrag

icke heller borde beräknas för extra lotsar. Vid sådant förhållande syntes

anslaget till extra lotsar kunna minskas från av lotsstyrelsen föreslagna 75,000

kronor till 70,000 kronor. Tillika hade kommissionen ansett, att de av lotsstyrelsen

föreslagna. särskilda anslagen lämpligen kunde sammanföras till ett enda

anslag till ersättning åt extra lotspersonal.

Slutligen ville kommissionen framhålla, att därest riksdagen godkände stat

för lotspersonalen, enligt vilken lotspenningar skulle ingå i personalens avlöning,

det syntes ligga i sakens natur, att lotstaxorna icke borde ändras utan

riksdagens medverkan. I

I överensstämmelse med det anförda hade kommissionen uppgjort

följande förslag till avlöningsstat för lotspersonalen:

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

95

Tjänst-

Lön.

görings-

nads-

Summa.

pen-

ningar.

bidrag.

1 överlots .................................

1,000

900

100

2,000

Efter 3 ar kan lönen

18 överlotsar ..............................

18,000

16,200

1,800

36,000

höjas med 100 kr.,

efter 6 år med

1 lots .......................................

700

600

100

1,400

ytterligare 100 kr.

566 lotsar ....................................

Förmansarvoden (efter beräkning av

396,200

339,600

56,600

792,400

och efter 9 år med

än ytterligare 100

kr.; varjämte lönen

10 st. å 300 kronor, 29 st. å 200

15 års ordinarie

kronor och 54 st. å 100 kronor)

lotstjänst kan i

förslagsvis................................

—

—

—

14,200

sammanhang med

utnämningen till

Alderstillägg, förslagsvis ...............

—

—

—

138,000

mästerlots höjas

Lönetillägg åt mästerlotsar ............

—

■—

—

28,300

med ytterligare 100

kr.

Andel i lotspenningar, förslagsvis ...

—

—

—

350,000

Ortstillägg, förslagsvis ..................

—

—

—

1,000

Vikariatsersättning, förslagsvis ......

Till arvoden åt extra lotspersonal

“

1,000

(extra lotsar å högst 600 kronor

jämte beklädnadsbidrag å 100

kronor, lotslärlingar å högst 300

kronor och båtbiträden å högst

600 kronor) förslagsvis...............

86,000

Fyllnadsavlöning till å gammal stat

kvarstående personal, förslagsvis

—

—

—

100,000

Summa kronor

—

—

1 -

1,550,300

Anm. 1. För lotspersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad eller annan naturaförmån,

skall å avlöningen göras skäligt avdrag enligt lotsstyrelsens bestämmande.

Anm. 2. Till lotspersonal med station och bostad i Stockholm utgår ortstillägg med 200

kronor till överlots och med 100 kronor till lotsförman, mästerlots och lots.

Anm. 3. Överlots, lotsförman, mästerlots och lots äga uppbära andel i lotspenningar på

sätt i de vid denna avlöningsstat fogade villkor och bestämmelser närmare

stadgas.

Anm. 4. Därest lotsstyrelsen finner ledig befattning kunna indragas eller ledig överlotstjänst

kunna förändras till förmansbefattning, skall anmälan därom av lotsstyrelsen

göras hos Kungl. Maj:t, som äger ej mindre i förekommande fall besluta, att

ledig befattning skall tillsvidare icke återbesättas, än även, därest överlotstjänst

prövas kunna förändras till förmansbefattning, av den för sådan tjänst i staten

upptagna avlöning disponera så mycket, som, intill dess förändring i staten kan

varda genomförd, erfordras till avlöning åt den, som förordnas att bestrida de

med befattningen förenade göromål
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Reserva
tioner.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

I kommissionens betänkande finnes meddelad följande tablå, av

vilken framgår, huru med tillämpning av kommissionens förslag lotsarnas

inkomster skulle ställa sig vid olika »lotslotter»:

Lotslott =

lotsuppbörd

per lots och år.

Past avlöning enligt

stat

30 % av

»lots- lotten»

till och

med

3,000 kr.

20 % av

»lots- lotten»

över 3,000

till och

med 5,000

kr.

10 % av

»lots- lotten»

över

5,000 kr.

Summa inkomst

utan

med

utan

med

ålderstillägg.

ålderstillägg.

100..................

1,400

1,700

30

1,430

1,730

500..................

»

»

150

—

—

1,550

1,850

1,000..................

»

»

300

—

—

1,700

2,000

1,500 ..................

»

»

450

—

—

1,850

2,150

2,000..................

»

»

600

—

—

2,000

2,300

2,500..................

»

»

750

—

—

2,150

2,450

3,000..................

V

n

900

—

—

2,300

2,600

3,500 ..................

)>

»

900

100

—

2,400

2,700

4,000..................

»

»

900

200

—

2,500

2,800

4,500 ..................

»

»

900

300

—

2,600

2,900

5,000 .................

»

»

900

400

—

2,700

3,000

5,500..................

»

»

900

400

50

2,750

3,050

6,000 ..................

n

»

900

400

100

2,800

3,100

Anm. Mästerlots åtnjuter 100 kr. högre fast avlöning.

Såsom antytts i kommissionens yttrande, för vilket redogörelse nu

lämnats, hade full enighet inom kommissionen icke uppnåtts rörande

vissa delar av lotspersonalens lönereglering.

Kommissionsledamoten Nilsson har ansett, att alla förmansbefattningar

vid lotsplatserna borde uppföras å ordinarie stat; att lotsens fasta avlöning

skulle sättas till 1,400 kronor, däri skulle ingå beklädnadsbidrag å 100 kronor;

att avlöningsförhöjningen till mästerlots borde utgå såsom arvode å 100 kronor;

att den fasta avlöningen och dess fördelning i lön och tjänstgöringspenningar

skulle utgöra

Lön Tjänstgöringspenningar Summa

för överlots .........................

.............................. 1,300

800

2,100

» lotsförman.....................

............................... 1,050

600

1,650

y> » ...................

............................... 1,000

550

1,550

» » ......................

................................ 950

500

1,450

» lots.................................

............................. 850

450

1,300

samt att personalens andel

i lotspenningar^ borde utgöra 40

96.

opaginerad Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Till stöd för sina förslag liar reservanten anfört bland annat, att för lotsarnas

vidkommande borde man icke styra och stalla i slavisk överensstämmelse

med de grundsatser, som man eljes brukade iakttaga vid statens löneregleringar.

Det vore säkerligen icke välbetänkt att förvandla lotsarna till vanliga tjänstemän

med en i och för sig tillräcklig avlöning och med automatiskt utfallande ulderstillägg.

Utan att vilja förneka, att lotsarna vore så utmärkt folk, att de, oberoende

av lönesystemets beskaffenhet, ej skulle svika sin plikt, kunde reservanten

dock icke tillstyrka att på eu gång taga ut språnget från ett uråldrigt och visst

i alla länder följt system, där på alla viktigare punkter provisionen utgjort lotsens

hela avlöning, till ett lönesystem av den nu för tiden vanliga typen. . På

grund härav måste lotsarna enligt reservantens mening erhålla en betydligt högre

andel i lotspenningarna än de 20 procent, som lotsstyrelsen föreslagit, (xenom

att slopa hyresbidragen, vilkas olämplighet läge i öppen dag, hade reservanten

utan att fördyra löneregleringen i dess helhet kunnat öka nämnda provision med

10 procent och genom att inhibera de föreslagna ålderstilläggen bleve det ekonomisk

möjlighet för ett tillägg av ytterligare 10 procent. Hälst hade reservanten

velat gå upp till en provision av 50 procent av den s. k. lotslotten, men av

hänsyn till eventuell höjning av lotstaxorna i fråga om det större tonnaget både

han sett sig nödsakad att stanna vid 40 procent. "Vid jämförelse mellan de inkomster,

som skulle tillkomma lotspersonalen efter de olika förslagen hade reservanten

tyckt sig finna, att resultatet enligt det av honom framlagda förslaget

bleve ej blott det mest tillfredsställande utan även i och för sig väl avvagt,

smidigt anpassande sig efter de i så hög grad skiftande förhållandena.

Kommissionsledamoten Martin har instämt i det uti nyssberörda reservation

framlagda förslag med det undantag att han ansage lotspersonalens andel

i lotspenningarna böra bestämmas till 50 procent; och har denne reservant till

stöd för sin mening anfört bl. a. följande:

I likhet med kommissionens majoritet hade reservanten ansett det vara

nödvändigt bibehålla eu avlöningsform, som medförde ekonomisk eggelse till

tjänstvillighet i sjöfartens intresse. Helst skulle han därför sett, att det nuvarande

avlöningssystemet kunnat bibehållas, och en löneförbättring skett för de sämst

lottade.

I allmänhet förhölle det sig nämligen så, yttrar denne reservant, att, dar

sjöfarten vore intensiv, där vore i regel icke lotsarna i behov av löneförbättring.

Men en intensiv sjöfart ställde också stora krav på lotspersonalens påpasslighet,

nit och rådighet vid sjöfartens betjänande. Då så gott som undantagslöst den

svenska lotspersonalen hittills framstått såsom ett mönster i detta avseende, och

städse på ett för vårt land hedrande sätt fyllt sin uppgift, torde med fog kunna

påstås, att det hittills använda avlöningssystemet, ur sjöfartssynpunkt sett, vant

det mest lämpliga. Men då omkring 40 procent av lotsarna genom att beredas

garanterad skalig minimiinkomst skulle bliva på vanligt sätt avlönade statstjänare,

och den ekonomiska eggelsen för dessa lotsar sålunda skulle bortfalla, hade

reservanten i likhet med kommissionen ansett det vara fördelaktigare att tillförsäkra

alla lotsar en fast lön och därjämte en viss procent av lotspenningarna.

Men fastliölle man vid kravet på att för lotsarnas vidkommande bibehålla den

ekonomiska eggelsen, så syntes det reservanten vara uppenbart, att den procent av

lotspenningarna, som kommissionen velat tillerkänna lotsarna, vore alldeles för

liten; och reservanten för sin del ansåge 50 procent av lotspenningarna vara det

minsta, som borde tillkomma lotsarna.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 käft. (Nr 228). 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

1913 års

‘petition.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Ett ytterligare skal, som talade för att tillerkänna lotsarna en avsevärt högre

procent än den, som av kommissionen föreslagits, vore den omständigheten, att

lotsarna å respektive lotsplatser hittills funnit med sin fördel förenligt att bestrida

tjänsten med så fåtalig personal som möjligt, vilket visserligen haft till följd

e men också ökad inkomst. Sattes andelen av influtna lotspenningar

allt för låg, syntes det ligga nära tillhands att tänka sig att detta intresse, i brist

på uppmuntran, icke längre komme att förefinnas, vadan förhållandena skulle

framtvinga krav på personalökning och statsverket tillskyndas ökade utgifter för

avlöning och pensioner.

-Reservanten ansage således: att det i längden bleve för staten billigast att

tillerkänna lotsarna största möjliga andel i lotspenningarna; att sjöfarten bäst

bleve betjänad av de lotsar, som både största möjliga ekonomiska intresse av

varje lotsning; att lotspersonalen, även för framtiden, kunde rekryteras med samma

göda resultat som hittills, endast under förutsättning att själva lotsningstjänsten

gjordes så ekonomiskt givande som möjligt; samt att 50 procent av lotspenningarna

vore den minsta andel, som borde tillerkännas lotsarna. I

Med tillämpning av reservanternas förslag skulle vid olika »lotslotter»

lotsarnas inkomster ställa sig på följande sätt:

[

Nuvarande

lotslott.

Fast avlöning

enligt stat

(beklädnadsbi- drag inbe- räknat).

Reservanten Nilssons förslag.

Reservanten Martins förslag.

40 % av

lotslotten.

Summa

inkomst.

50 % av

lotslotten.

Summa

inkomst.

100

1,400

40

1.440

50

1,450

500

»

200

1,600

250

1,650

1,000

»

400

1,800

500

1,900

1,500

»

600

2,000

750

2,150

2,000

J»

800

2,200

3,000

2,400

2,500

»

1,000

2,400

1,250

2,650

3,000

1,200

2,600

1,500

2.900

3,500

»

1,400

2,800

1,750

3,150

4,000

»

1,600

3,000

2,000

3,400

4,500

»

1,800

3,200

2,250

3,650

5.000

1

»

2,000

3,400

2,500

3,900

5,500

»

2,200

3,600

2,750

4,150

6,000

»

2,400

3,800

3,000

4,400

För mästerlotsarna skulle tillkomma det årliga arvodet av 100 kronor.

I anledning av kommissionens betänkande och förslag inkom personalen

genom utsedde representanter i augusti 1913 till Kungl. Maj:t

med en skrift, däri personalens önskemål närmare utvecklades och vari

beträffande lotspersonalen hemställdes,

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:tf; Nåd. Proposition Nr 228.

att minst ftO % av vid lotsplats influtna lotspenningar måtte, efter lika fördelning

emellan vid platsen eventuellt anställd överlots eller lotsförman ock vaije

ordinarie eller extra lots, som på eget ansvar efter uppgjord tur lotsade, kliva den

andel, var ocli eu hade att tillgodoräkna sig i de fall, där det nya avlöningssystemet

komme att tillämpas;

att hemvägsersättningen, såsom hittills, oavkortad måtte få tillfalla den lot
a

ätt lönen måtte utgå med 1,500 kronor och inom sig innesluta de i kommissionens

förslag upptagna rubrikerna: »lön», »tjänstgöringspenningar» och »beklädnadsbidrag»,

samt att därjämte ett arvode av 100 kronor för varje tusental

kronor av platsens lotslott, dock minst 100 kronor måtte tillfalla överlotsarna,

att den s. k. lotsningsprocenten måtte utgå såsom tjänstgöringspenningar,

att åld er stilläggen måtte utgå efter resp. 3—6—9 års ordinarie tjänst med

200 kronor varje gång; _

att mästerlotsarvodet måtte tilldelas lots antingen efter 15 års tjänstetid,

räknad efter den dag anställning vanns i verket, eller ock enligt de grunder,

som nu av lotsstyrelsen tillämpades; ... ...

att den extra personalen måtte komma i åtnjutande av de avlöningsförmåner,

varom lotsverkets personalförening i petition av den 27 augusti 1908 hos

lotsstyrelsen hemställt; ..... ....

att hyresbidrag till lotsar måtte utgå enligt lotsstyrelsens förslag till ny

lönestat, men efter motsvarande grupp enligt den tariff, som föreslagits för overlotsar,

samt att bidraget till dessa höjdes proportionerligt;

att personalen måtte komma i åtnjutande av 15 dagars semester årligen; samt

att åt lotsförmansbefattningarna måtte givas ordinarie natur ävensom att åt

samtliga nuvarande befattningshavare bland lotspersonalen, som på förordnande

uppehölle dylika befattningar, måtte tilldelas konstitutorial.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådig remiss anbefallt lotsstyrelsen att LotsstyreUen

inkomma med yttrande och förslag, som kunde föranledas av kommissionens

betänkande, samt därvid till behandling särskilt upptaga frågorna

rörande revidering av lotstaxorna och indragning av vissa befattningar

i samband med den föreslagna löneregleringens genomförande, har lotsstyrelsen

härom yttrat sig i underdånigt utlåtande av den 27 oktober

1913.

Beträffande den av löneregleringskommissionen väckta frågan om viss utvidgning

av lotstaxorna har lotsstyrelsen anfört huvudsakligen följande. _

Av de vid lotsplatserna i riket år 1912 förda lotsdagböcker fra-mginge, att

betalda lotsavgifter för fartyg av 2,000 ton och däröver uppgått till 155,425 kronor,

att därav 54,826 kronor 50 öre erlagts av svenska fartyg och 100,598 kronor

50 öre av utländska fartyg, samt att de betalande fartygen nästan uteslutande

varit ångfartyg. Avgifterna i fråga för seglare hade endast uppgått till ett sammanlagt

belopp av 1,335 kronor. En del av dessa lotspenningar vore emellertid

icke erlagda efter beräkning av lika avgifter för fartyg av 2,000 ton och darover.

Enligt de nu jämlikt nådiga kungörelsen den 27 november 1896 gällande

bestämmelser angående lotsavgifternas beräknande skulle nämligen för örlogsfartyg,

som ej vore försett med mätbrev och vars deplacement överstege 100 ton,

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

erläggas, då kronolog anlitades, lotspenningar med endast två tredjedelar av det

belopp, som enligt gällande taxa skolat i förhållande till fartygets tontal såsom

lotspenningar utgå, med iakttagande att om därvid brutet tal av krona uppkommer,

detta skulle fyllas till närmast högre hela tal och att, när deplacementet

överstege 4,000 ton, dessutom skulle erläggas fem kronor för varje överskjutande

fullt 1,000-tal ton.

De i enlighet med dessa bestämmelser under år 1912 betalda lotspenningar

för örlogsfartyg över 2,000 ton hade uppgått till 1,988 kronor.

"Vidare vore för Öresunds södra och norra lotsplatser gällande särskilda

lotstaxor och lotsledsförteckning, fastställda av Kungi. Maj:t den 3 juli 1903, och

dessa lotstaxor vore upprättade med iakttagande bland annat därav, att lotspenningar^

skulle stiga i samband med fartygens ökade dräktighet till 10,000 ton.

Betalda lotspenningar för fartyg av 2,000 ton och däröver vid Öresunds södra

och norra lotsplatser hade för år 1912 utgjort 33,194 kronor.

Fråndroges de år 1912 för örlogsfartyg och vid Öresunds lotsplatser betalda

lotspenningar, (1,988 + 33,194 kronor) 35,182 kronor, från ovan angivna summa

av 15o,425 kronor, återstode ett belopp av 120,243 kronor, utgörande de år 1912

betalda lotspenningar för övriga här ifrågavarande fartyg av" 2,000 ton och däröver,

vilka under nämnda år betalt lotspenningar till samma belopp, som om

deras dräktighet endast utgjort 2,000 ton.

Avgiftspliktiga dräktigheten för de fartyg, som erlagt dessa 120,243 kronor,

hade varierat mellan 2,000 ton och 13,000 ton.

Enligt de allmänna nu gällande taxorna skedde lotspenningarnas höjning

på grund av fartygens dräktighet och i förhållande till den lotsade våglängden.

Med hänsyn till dräktigheten vore fartygen delade i 13 grupper sålunda:

Under

100

ton.

100

intill

200

ton.

200

intill

300

ton.

300

intill

400

ton.

400

intill

500

ton.

500

intill

600

ton.

600

intill

700

ton.

800

intill

300

ton.

900

intill

1,000

ton.

1,000

intill

1.5u0

ton.

1,500

intill

2,000

ton.

2,000

ton och

däröver.

Såsom härav framginge, vore alla fartyg av 2,000 ton och dävöver sammanförda

till en grupp, eller, med andra ord, de nuvarande lotstaxorna upptoge

samma avgift för fartyg av 2,000 ton och däröver. Därest, såsom ifrågasatt blivit,

ändring härutinnan skulle ske, uppstode fråga, huru fartygen av 2,000 ton och

däröver borde uppdelas i särskilda grupper. Enligt nuvarande taxor skedde uppdelningen

av fartyg under 1,000 ton i 100-tons-grupper och af fartyg mellan 1,000

och 2,000 ton i 500-tons-grupper. Vid överlämnande av förslag till nu gällande

lotstaxor. hade lotsstyrelsen yttrat, att begränsningen av de högsta grupperna

berott därpå, att en fortsatt ökning av avgifterna efter 100-tons-grupper skulle

för dylika större fartyg medföra allt för dryga avgifter, samt att lotsade fartyg

av 2,000 tons dräktighet och däröver vore ytterst sällsynta. I sistnämnda avseende

hade ändring inträtt, och fartyg av 2,000 ton och däröver förekomme nu i

svenska farvatten till ej ringa antal och hade, enligt vad ovan nämnts, för år

1912 erlagt lotspenningar till belopp av 155,425 kronor. Ett fullföljande av uppdelning

beträffande fartyg av 2,000 ton och däröver i 12 st. 500 tonsgrupper

samt eu grupp innefattande fartyg av 8,000 ton och däröver jämte förhöjning på

grund av dräktigheten och den lotsade våglängden i avgifterna inom de nya

grupperna i närmaste överensstämmelse med vad" som ägde rum i gällande taxor

för nuvarande fartygsgrupper syntes lotsstyrelsen kunna ifrågasättas.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

De allmänna lotstaxorna, sålunda anordnade och tillämpade år 1912, skulle

inom var och en av dessa ifrågasatta grupper givit följande lotspenningar:

2,000

2,500

3,000

3,500

4,000

4,500

5,000

intill

intill

intill

intill

intill

intill

intill

2,500

tull.

3,000

ton.

3,500

ton.

4,000

ton.

4,500

ton.

5,000

ton.

5,500

ton.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

53,913

50

37,665

60

25,224

78

5,676

ii

1,140

48

1,815

60

2,340

—

5,500

6,000

6,500

7,000

7,500

8,000

intill

intill

intill

intill

intill

tonoch

6,000

6,500

7,000

7,500

8,000

där-

ton.

ton.

ton.

ton.

ton.

över.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

! Kr.

öre.

Kr.

öre.

317

68

—

—

—

—

—

—

184

37

273

02

Med anledning dels av löneregleringskommissionens uttalande, att den av

kommissionen ifrågasatta gradvisa nedsättningen i lotsens del i lotspenningeförtjänsten

(30 %, 20 % och 10 %) föreslagits med hänsyn särskilt till önskvärdheten

därav, att de nuvarande lotstaxorna, som upptoge samma avgift för fartyg av

2,000 ton och däröver, skulle ändras så, att högre avgifter än nu komme att

utgå för större fartyg, dels ock av kommissionens i samband därmed uttalade

farhåga att, i händelse taxorna komme att på antytt sätt utvidgas, lotsarna vid de

större lotsplatserna skulle, därest en nedsättning av lotsningsprocenten icke skedde,

komma att få uppbära allt för höga avlöningar, hade lotsstyrelsen låtit verkställa

undersökning angående den ökning i lotsarnas inkomster, som med en andel i

lotspenningeförtjänsten av 30 % skulle tillkommit de lotsande, om lotspenningeavgifterna

för fartyg av 2,000 ton och däröver under år 1912 utgått enligt ovan

angivna gruppering och avgiftsberäkning.

Av nämnda undersökning hade framgått, att under angivna förutsättningar

den ökade inkomsten per lots icke skulle vid någon lotsplats hava överstigit 32

kronor 55 öre.

I fråga om utvidgning av lotstaxorna hade några önskemål icke framställts

från sjöfartshåll. Det vore väl närmast från lotsarna och nu från löneregleringskommissionen,

som önskningar därom uttalats, dock att lotsarna jämväl syntes

hava avsett en delning av de i taxorna förekommande grupper, omfattande fartyg

under 2,000 ton, och i samband därmed en effektiv ökning av lotsinkomsten.

Att den ökade inkomsten skulle falla på platser, där lotsinkomsten redan vore

hög, och att lotsarna ensamma uppbure inkomsten av lotspenningarna, hade väl

i sin mån medverkat till att taxorna fortfarande vore oförändrade.

Därest lotspenningarna skulle ingå som inkomst till statsverket och erforderliga

medel till lotsarnas avlöning anvisas från allmänna statsmedel, kunde det

sägas, att denna fråga kommit i annat läge. Om också den ökade inkomsten

genom lotstaxornas utvidgande icke för närvarande kunde beräknas till något

betydande belopp, så vore den dock ett beaktansvärt tillägg till de medel, som

s. 102 Kontrollera mot PDF

Lotskaptenen

Stenbergs

förslag.

102 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

från lotsverket skulle till statsverket inflyta. Den ifrågasatta åtgärden vore därjämte

av förhållandena påkallad samt rättvis med hänsyn till fartygens större

betalningsförmåga i följd av ökad dräktighet. Vid sådant förhållande hade lotsstyrelsen

upprättat och till Kungl. Maj:t överlämnat förslag till lotstaxor (se bilaga),

enligt vilka fartyg av 2,000 ton och däröver skulle uppdelas i 12 nya

grupper om 500 ton och en grupp om 8,000 ton och däröver samt lotspenningarna

inom de nya grupperna stiga i närmaste överensstämmelse med vad som

ägde rum i gällande taxor.

För fullständighets skull hade i förslaget upptagits nämnda 13 nya grupper,

men därest så ansåges lämpligare, funnes icke hinder att göra en del av grup
Eerna

vidare, så att de komme att omfatta 1,000 ton i stället för 500 ton. Veran

härav bleve en minskning i den påräknade totalinkomsten samt i den till

en var av de lotsande utgående andel i lotspenningeförtjänsten.

Beträffande frågan om indragning av vissa befattningar i samband med

löneregleringens genomförande har lotsstyrelsen, under förutsättning av bifall

till utarbetat förslag till indragning och sammanslagning av lotsplatser, ansett

sig kunna nedsätta antalet lotsar från av kommissionen beräknade 567 till 564

ävensom ändra beräkningen av förmansarvoden till 9 st. ä 300 kronor, 29 st.

ä 200 kronor samt 50 st. ä 100 kronor.

Vidkommande kommissionens förslag till lönereglering för lotspersonalen i vad

detsamma skiljde sig från lotsstyrelsenshar styrelsen erinrat, att kommissionens förslag

rörande lotspersonalens andel i lotspenningarne i vad detsamma avsåge en

gradvis inträdande nedsättning av andelen vid viss större lotspenninguppbörd

syntes icke vara fullt tydligt avfattat och säkerligen skulle i tillämpningen vålla

svårigheter, som lämpligen borde undvikas. Med hänsyn härtill och då verkställd

undersökning, såsom förut nämnts, utvisat, att den föreslagna utvidgningen

av lotstaxorna icke, såsom kommissionen befarat, skulle medföra någon mera

avsevärd ökning av de redan förut väl tillgodosedda lotsarnas inkomst, tillstyrkte

lotsstyrelsen, att med bifall i övrigt till kommissionens förslag till lönereglering

för lotspersonalen med vissa jämkningar i de av kommissionen beräknade

beloppen för ålderstillägg, ortstillägg m. m. personalens andel i lotspenningarna

måtte bestämmas till 30 % utan avseende å större eller mindre

lotspenninguppbörd.

Beträffande det av kommissionen upptagna anslaget å 1,000 kronor till

ortstillägg åt lotspersonal med station och bostad i Stockholm har lotsstyrelsen,

med erinran att i Stockholm nu stationerad och boende lotspersonal utgjordes

av en överlots och 13 lotsar vid Stockholms lotsplats samt en lotsförman och 2

lotsar vid Mälarens lotsplats, ansett detsamma höra upptagas till 1,800 kronor.

Sedermera blevo emellertid, såsom förut nämnts, två nya förslag

till lösning av lotspersonalens löneregleringsfråga inlämnade till generallotsdirektören

och av honom med eget yttrande översända till

sjöförsvarsdepartementet. Det ena, som framlades av lotskaptenen

O. H. Stenberg, grundades på den uppfattning, att man icke med ens

borde bryta med ett system, som under generationer visat sina goda

egenskaper, endast för att skapa ett avlöningssystem av den numera

vanliga typen.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

De missförhållanden Itorde på lämpligt sätt undanröjas, som under nu

gällande system uppstått, i det att lotsarna på några platser i lotspenningarna

erhölle en inkomst, som ur flera synpunkter och i synnerhet vid jämförelse med

den lön, som bestodes andra statsfunktionärer, kunde synas oskälig, medan

andra lotsar däremot endast genom betydande tillskott av andra medel erhölle

sin knappa bärgning. Det av lotsstyrelsen och kommissionen föreslagna avlöningssystemet

skulle emellertid förvandla lotsarna från privilegierade yrkesutövare,

vilka såsom sådana vore underkastade de växlingar, som bättre och sämre

konjunkturer kunde medföra, till vanliga lönearbetare med fast avlöning jämte

en jämförelsevis obetydlig provision. Detta system skulle utan tvivel framkalla

anspråk på löneförbättringar och på ökning av antalet lotsar. Med

framhållande att lotspenninguppbörden i riket i dess helhet utvisade en konstant

stegring, ansåge lotskaptenen Stenberg, att denna stegring borde oavkortad

tillkomma lotsarna, och hans förslag avsåge därför, att lotspersonalen fortfarande

borde erhålla sin inkomst så gott som uteslutande genom lotspenningarna på

det sätt, att hälften av dessa skulle behållas på platsen, där de intjänats och

där omedelbart fördelas på sätt nu ägde rum med inflytande lotspenningar, men

den andra hälften inlevereras till lotsstyrelsen för att lika fördelas mellan alla

lotsar i riket. Under antagande att den totala lotspenninguppbörden utgjorde

1,233,000 kronor skulle den för alla lika stora andelen av lotspenningarna uppgå

till omkring 1,050 kronor för lots, vartill skulle komma hälften av de å platsen

uppburna avgifterna, fördelade på platsens alla lotsar. Med den stigande tendensen

hos lotspenninguppbörden skulle lotsarnas inkomster småningom stiga

och lotsarna därigenom erhålla en förbättring, motsvarande ålderstillägg. Där

uppbörden vid den egna platsen vore obetydlig, skulle dock erfordras tillskott

av andra medel. Om minimiinkomsten för lots ansåges böra bestämmas till

1,500 kronor, skulle sådant tillskott erfordras för omkring 100 lotsar och tillhopa

belöpa sig till inemot 25,000 kronor. Härtill skulle enligt detta förslag

komma avlöningsförbättring ä 60 kronor åt mästerlotsar, löner ä 500 kronor till

överlotsar, arvoden å 100 ä 300 kronor till lotsförmän samt avlöning åt extra

personal, så att kostnaden, utöver lotspenningarna, kunde beräknas uppgå till

223,141 kronor, varav dock 100,000 kronor beräknats till fyllnadsinkomst åt personal,

kvarstående å gammal stat.

Ölerfyringenjören

Orönvalls

förslag.

Det andra av förenämnda förslag framlades av överfyringenjören

U. Grönvall.

Han erinrade, att kommissionen framhållit önskvärdheten därav, att den

personalen tillkommande provisionen för lotsning skulle kunna utgå oberoende

av lotspenningarna, så att lotstaxorna skulle kunna ändras utan att lotsarnas inkomst

därav rönte inverkan. Med hänsyn härtill hade han upprättat ett förslag,

enligt vilket lotspersonalen skulle, utom den fasta begynnelseavlöning som av

kommissionen föreslagits, bekomma provision för utförd lotsning i form av

tonnage- och distanspenningar. Tonnagepenningarna skulle för varje gång ett fartyg

till viss lotsplats erlagt lotspenningar tillgodoräknas platsens iot-sar med ett

belopp av:

5 kronor för fartyg under 500 ton.

10

15

20

25

30

35

från och med

500 till

1,000 »

2,000 »

3.000 »

4.000 »

5.000 »

1.000 ton.

2.000 »

3.000 »

4.000 »

5.000 »

och däröver;

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Generallots
direktörens
yttrande.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

varvid dock skulle iakttagas att tonnagepenningar icke skulle få utgå med högre

belopp än, som för lotsningen inflöte i form av lotspenningar. Distanspenningar

skulle tillgodoräknas lotsplatsen med 25 öre för varje latitudsminut, för vilken

lotspenningar erlagts. Tonnage- och distanspenningar skulle tillfalla lotsplatsens

gemensamma kassa och fördelas mellan personalen på samma sätt, som för närvarande

funnes föreskrivet beträffande lotspenningar^. Den fasta avlöningen

skulle utgå på sätt kommissionen föreslagit dock utan andra ålderstillägg än den

löneförbättring å 100 kronor, som skulle tillkomma mästerlots. För förmånen

av fri bostad borde å lönen avdragas för överlots 150 kronor och för lots 100

kronormen för övriga naturaförmåner, vilkas tillgodogörande vore beroende av

personliga förhållanden, borde något avdrag å lönen icke äga rum. Efter förhållandena

under år 1912 beräknades tonnagepenningarna till 417,300 kronor

och distanspenningarna till 164,100 kronor. Den föreslagna staten slutade å en

summa av 1,669,500 kronor, därav 126,500 kronor beräknades för fyllnadsavlöning

till å gammal stat kvarstående personal.

Vid överlämnande av dessa båda förslag anförde generallotsdirektören:
Förslagen,

som utginge från den förutsättningen att en fullt acceptabel

lösning av lotsarnes lönefråga i enlighet med de numera allmänt antagna principerna

för statens löneregleringar ej stode att erhålla, syntes få betydelse först

om lotsarnas lönefråga skulle lösas efter andra grunder och utan riksdagens medv

er kan ^ med begagnande av de medel, som av sjöfarten erlades till lotsverket.

Båda åstadkomme jämförda med lotsstyrelsens och kommissionens förslag en

likartad förskjutning i lotsarnas inkomster till förmån för lotsarna vid de platser,

som hade största lotsinkomsten, men på bekostnad av de mindre platsernas

lotsar, vilka_ sålunda här såge sina förhoppningar på bättre löner väsentligt reducerade.

Uti intetdera av dessa båda förslag vore sörjt för en periodvis inträdande

stegring av lotsarnas inkomster, utan dessa bibeliölles, om man bortsåga

från masterlo tsarvodet, sådana som de utginge vid lotsens första anställning i

ordinarie tjänst. Uti det Stenbergska förslaget ställdes visserligen en sådan

stegring i utsikt genom lotsinkomstens beräknade fortgående stegling, men detta

kunde enligt generallotsdirektörens förmenande ingalunda uppställas såsom någon

naturlag för framtiden. Detta förslag ställde lotsarna dessutom i huvudsak beroende

av de inflytande lotspenningarna, vilka i lika hög grad som nu komme

att bliva en lotsens privata tillhörighet, över vilken staten ej finge något att säga,

och motsvarade sålunda ej de krav på riksdagens bestämmanderätt över lotsverkets

medel, som numera syntes vilja göras gällande.

Uti det Grönvallska förslaget skulle lotsarnas provision visserligen till

synes ställa sig oberoende av de grunder, enligt vilka lotspenningarna beräknades

utgå, samt statens rätt att ordna lotspenninginkomsten sålunda ej därav

direkt beröras. Lotsens inkomster, vilka sedan ålderstilläggen borttagits, ej

kunde periodvis ökas, bleve likafullt beroende av lotsningsfrekvensen och skulle

ohjälpligt falla med donna. Frågan om taxorna vore dessutom mindre ägnad att

öva inflytande på lotsinkomsten än exempelvis en förändring i lotsförordningen,

vilken stode utom lotsarnas inflytande. Förslaget utginge i övrigt från helt

andra synpunkter än dem, enligt vilka taxorna utformats; och syntes det kunna

starkt ifrågasättas, huruvida dessa grunder vore riktigare och rättvisare än de

nuvarande. Under alla förhallanden komme de att ej mindre för de sjöfarande

än för lotsarna te sig som en dubbel bokföring, vilken, såsom innebärande en

onödig omgång, syntes komma att verka tyngande på tjänsten.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 105

Sedan frågorna om lotspersonalens avlöning och om lotstaxornas

utvidgning remitterats till kommerskollegium, har kollegium såsom förut

nämnts den 15 januari 1914 avgivit underdånigt utlåtande och därvid

överlämnat en till kollegium inkommen skrivelse från Sveriges redareförening.

Föreningen anförde, att lotsstyrelsens och löneregleringskommissionens förslag

angående lotspersonalens avlöning syntes föreningen vara grundade på en

för sjöfarten ganska farlig ny princip, varigenom lotspersonalen, som hittills varit

en under statskontroll stående kår av yrkesmän, skulle förvandlas till statstjänstemän

med i huvudsak fast avlöning. En sådan förändring av lotspersonalens avlöningsförhållanden

skulle nämligen, enligt föreningens förmenande, ovillkorligen

medföra ett för sjöfarten farligt försvagande av lotsarnas ekonomiska beroende

av densamma, varav följden helt naturligt bleve att lotsarnas intresse för tjänsten

minskades. Aven med fullt erkännande av den stora duglighet och plikttrohet,

varmed våra lotsar hittills i allmänhet fullgjort sina tjänståligganden, kunde

föreningen sålunda ej annat än uttala sina bestämda farhågor för en avsevärd

försämring av dessa goda och för sjöfarten synnerligen viktiga egenskaper hos

lotsarna, om av lotsstyrelsen föreslagna nya avlöningsprinciper bleve tillämpade

på lotsarne.

Utom denna successivt verkande försämring av lotskåren, komme lotsstyrelsens

förslag helt säkert att hos lotsarne även framkalla farlig liknöjdhet för tjänsten,

alstrad av den helt naturliga bitterheten hos lotsarne att nödgas avstå cirka 2/3

av sin genom ansträngande arbete införtjänta lotslott till å andra mindre livligt

trafikerade lotsplatser varande kolleger, av vilka sjöfarten krävt blott föga arbete.

Vida rättvisare och för sjöfarten såväl som för lotsarne själva mycket bättre

syntes det föreningen hava varit, om lotsarnes avlöning såsom hittills fått utgöras

av den genom deras eget arbete dem tillkommande s. k. lotslotten, och att denna,

där så visat sig nödvändigt för att tillförsäkra lotsen visst existensminimum, utjämnats

uppåt.

I vad mån detta kunde låta sig göra utan att alltför mycket öka lotsverkets

nuvarande kostnader för understöd åt de sämst situerade lotsarne, hade föreningen

ej ansett sig böra och ej heller kunnat på den korta tid, föreningen haft till förfogande

för denna frågas behandling, ingå i någon närmare utredning av.

Men även om en sådan reglering av lotspersonalens löneförmåner skulle visa

sig alltför dyrbar för statsverket, syntes det dock föreningen av förut omnämnda

skäl alldeles uppenbart, att varje annan lönereglering för lotspersonalen borde i

möjligaste mån grundas på bevarandet åt lotsarne av deras genom eget arbete

förvärvade inkomst.

I intet fall borde denna sättas lägre än till hälften av lotspenningarne. Med

bibehållande av denna princip syntes denna fråga om utjämning av lotsarnes inkomster

alternativt kunna lösas genom en inom resp. lotsdistrikt månadsvis skeende

lika fördelning av den sammanlagda halva återstoden av under månaden

inom distriktet införtjänta lotspenningar.

Beträffande den av lotsstyrelsen föreslagna omgrupperingen av fartygen för

beräkningen av lotsavgifterna hade föreningen intet att invända i princip, utan

syntes det uppenbart, att den nuvarande likställigheten i lotsavgifter för alla fartyg

å 2,000 ton och därutöver ej längre vore lämplig för nutida störa fartyg.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 14

Sveriges

redare
förening.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kommers
kollegium.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lotsstyrelsens förslag om 12 st. 500-tons-grupper för fartyg mellan 2,000 till

8,000 ton syntes föreningen vara att föredraga framför alternativet om 6 st. 1,000- tonsgrupper av fartyg mellan samma tontal. Dock syntes det föreningen, att den

härav uppstående ökningen i lotsarnas inkomster borde kunna utjämnas genom

en motsvarande minskning av nuvarande taxor för de mindre och särskildt de

medelstora fartygen om 500 till 1,500 tons dräktighet.

För egen del anförde kommerskollegium:

Ur synpunkten av de intressen, kollegium har att företräda, måste kollegium

avstyrka varje åtgärd, som kan vara ägnad att i något avseende försämra de förhållanden,

under vilka vår sjöfartsnäring arbetar och följaktligen även varje rubbning

av lotspersonalens ekonomiska ställning, som kan befaras minska denna personals

duglighet och intresse för sina uppgifter och på detta sätt inverka menligt

på säkerheten till liv och gods ombord å fartyg, som trafikera svenska farvatten.

Om man också icke har rätt att antaga, att lotspersonalens pliktkänsla i någon avsevärd

omfattning skulle försvagas, genom att dess avlöningsförmåner gjordes mindre

beroende av arbetsprestationen, synes det kollegium dock vara ett viktigt önskemål

att kunna i så stor utsträckning som möjligt bibehålla den eggelse till ansträngning

i tjänsten, som vissheten om en lön i förhållande till mödan innebär. I ett

yrke, där så mycket är beroende av initiativet, har en sådan avlöningsform en

alldeles särskild betydelse. Att det å andra sidan med fullt fog kan begäras, att

envar i lotsverkets tjänst anställd person tillförsäkras en minimiinkomst, som

sätter honom i stånd att försörja sig och sin familj, finner kollegium otvivelaktigt,

och detta får väl också anses från statsmakternas sida erkänt genom att 1912

och 1913 års riksdagar på förslag av Kungl. Maj.t beviljat erforderliga medel för

beredande av en efter visst inkomstminimum beräknad tillfällig löneförbättring åt

lotspersonalen.

Av de båda fordringar, som kollegium alltså anser böra ställas på en lönereglering

för lotsverket, har enligt kollegii förmenande såväl lotsstyrelsens förslag

som kommissionens, med eller utan de av lotsstyrelsen föreslagna ändringar, alltför

mycket tillgodosett den senare och i alltför ringa grad den först omnämnda.

Kollegium måste i detta avseende ansluta sig till den av reservanterna i kommissionen

Aug. Nilsson och Karl Martin mot förslaget riktade kritik, vilken upptagits

och ytterligare utvecklats av lotskaptenen Stenberg i hans till generallotsdirektören

avgivna förslag.

Även kollegium finner det sålunda påtagligt, att de alldeles särskilda förhållanden,

som karaktärisera lotsyrket och som icke torde vara till finnandes med

avseende å någon annan kår av i statens tjänst anställda personer — den ofta

gjorda jämförelsen med tullverkets personal synes föga träffande — göra det a

priori synnerligen tvivelaktigt, huruvida det kan vara lämpligt eller rimligt att

grunda en lönereglering för lotspersonalen på de för löneregleringar för statsfunktionärer

i allmänhet tillämpade principer. Om man emellertid med lotsstyrelsen

och kommissionen vill finna garantien för vidmakthållandet av lotsarnas tjänstenit

endast i en dem förbehållen andel av de vid varje lotsplats influtna lotspenningar,

da kan man, enligt kollegii förmenande, icke med fördel gå under den

av reservanten Martin — liksom av lotsverkets personalförening samt alternativt

av Sveriges redareförening — föreslagna andelen av 50 procent. Eu lönereglering

på sådan grundval skulle visserligen på ett tillfredsställande sätt tillgodose

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

de mera sysselsatta lotsarnas krav på en lön i förhållande till arbetet. Men om

en så hög procent av lotspenningar^ skall komina att utgå jämsides med de fasta

avlöningsförmåner, som lotsstyrelsons, och i ännu större utsträckning personal

föreningens, förslag upptager, kommer kostnaden för den ifrågasatta löneregleringen

påtagligen att stiga till ett avsevärt belopp. Eu approximativ beräkning av kostnaderna

för en reglering i enlighet med kommissionens förslag med de av lotsstyrelsen

gjorda korrektioner samt med en lotspenningsandel av 50 procent visar

en slutsumma av kronor 1,860,700 för lotspersonalens avlöningsstat, under det

denna enligt lotssyrelsens ursprungliga förslag slutar på kronor 1,562,450 och enligt

kommissionens på 1,550,300. Reservanten Nilsson, som dock stannat vid en

lotsarna förbehållen lotspenningsandel av 40 procent, har sökt vinna besparing

bland annat genom att borttaga ålderstilläggen, mot vilka för övrigt såväl lotskaptenen

Stenberg som överfyringeniören Grönvall uttalat sig. Reservanten

Nilsson har i detta sammanhang varnat för misstaget att låta en alltför stor del

av inkomsten utgå som garanterad avlöning samt uttalat, att det syntes honom

vara en något överdriven frikostighet att garantera en lots, som icke seglar in

mera än 100 kronor i lotspenningar, eu fast avlöning av 17- ä 1800 kronor, ävensom

framhållit, att lotsar med mindre lotslott än 1,500 kronor hava goda tillfällen

till extra förtjänster, då de i allmänhet vore yrkesfiskare och ofta som sådana

gjorde sig sin största inkomst.

Kollegium anser, att betydelsen av dessa betänkligheter icke bör underkännas,

och att de äro ägnade att framkalla mycket starka tvivel på lämpligheten i främsta

rummet av införandet av ålderstillägg för lotsar, men därjämte över huvud taget

av hela systemet med fasta avlöningar för denna kår.

Att åtgärder böra vidtagas för att i viss mån utjämna de alltför stora skiljaktigheterna

i inkomstbeloppen för lotsar vid olika lotsplatser, finner kollgium

uppenbart. Men det synes ingalunda ådagalagt, att man för detta ändamål skall

vara hänvisad till att skapa en kår av tjänstemän med de för statstjänare i

allmänhet vedertagna avlöningsformer. Kan man tillgodose alla behöriga intressen

titan en sådan åtgärd och vinna den önskade utjämningen på grundval av de bestående

förhållandena, är detta, enligt kollegii förmenande, i varje fall ur synpunkten

av sjöfartens intresse att föredraga.

En utväg till ernående av sist angivna syftemål synes kollegium det ovan

omförmälda av lotskaptenen Stenberg framlagda förslaget anvisa. Kollegium anser,

att detta förslag, som nära överensstämmer med de av redareföreningen uttalade

önskemål, på ett lyckligt sätt ansluter sig till de bestående förhallandena. Dess

förtjänster ligga, såsom lotskaptenen Stenberg själv framhållit, främst däri, att

det icke bryter med den hävdvunna anordningen, att lotsarna komma i åtnjutande

av hela lotspenningeinkomsten och alltså även av den framtida ökning i denna,

som väl får anses åtminstone högst sannolik, men avhjälper de brister, som uppkommit

genom den hittillsvarande tillämpningen av denna grundprincip. Genomförd

på det sätt, lotskaptenen Stenberg tänkt sig,. skulle en sådan reglering därjämte

hava den förtjänsten att bliva avsevärt billigare än de övriga föreliggande

förslagen till lönereglering. Emellertid vill kollegium, som icke anser sig äga

kompetens att avgöra i vad mån de olika för lotsarnas räkning utöver grundlön

och lotspenningeprocent ifrågasatta förmåner av annan art, såsom hyresbidrag

o. s. v. rättvisligen böra tillerkännas dem, framhålla, att intet hinder kan finnas

att vid sidan av en lotspenningfördelning enligt det Stenbergska förslaget genom

större tillskott av andra medel bereda lotsarna de av ifrågavarande förmåner, vilka

befinnas böra tillkomma dem.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Då det av lotskaptenen Stenberg framlagda förslaget emellertid icke är så

i alla detaljer utarbetat, att konsekvenserna av dess antagande i sin helhet kunna

med visshet överblickas, finner sig kollegium för närvarande icke kunna göra annat

uttalande, än att kollegium i princip tillstyrker detsamma, men samtidigt hemställer

att Kungl. Maj:t måtte anbefalla en närmare utredning angående en lönereglering

för lotspersonalen på grund av detta förslag.

Vad därefter vidkommer den av lotsstyrelsen föreslagna revideringen av lotstaxorna

pa sådant sätt, att fartyg om 2,000 ton och däröver, vilka nu betala lika

stora avgifter, uppdelas i grupper efter tontalet med stigande avgifter upp till

8,000 ton, har kollegium lika litet som Sveriges redareförening något att erinra

mot styrelsens förslag i denna del, och kollegium ansluter sig till redareföreningens

mening i fråga om lämpligheten att anordna denna uppdelning på det sätt, att

tolv nya 500-tons grupper för fartyg från och med 2,000 till 8,000 ton och däröver

införas. Den av redareföreningen ifrågasatta sänkningen av taxorna för

mindre, respektive medelstora fartyg anser kollegium väl i och för sig förtjänt

av att tagas i övervägande, men kollegium finner dock, att sådana åtgärder icke

i detta sammanhang böra komma ifråga, helst som någon utredning angående den

inverkan en dylik förändring skulle utöva på lotspenningeinkomsten ‘icke finnes

åvägabrakt.

Statskontoret I sitt i ärendet avgivna utlåtande av den 18 april 1914 har statse

beträffande f*ra^an om reglering av lotspersonalens inkomster

anfört:

Från sjöfartens målsmän bär framhållits, att lotspenningar^ fortfarande

som hittills borde oavkortade tillfalla lotsarna på den plats, där de intjänats,

och att åtgärd endast borde vidtagas till utfyllande av lotsens inkomst å plats,

där lotspenningarna icke utgjorde tillräcklig avlöning. Häremot kunna dock

enligt o statskontorets mening riktas befogade invändningar.

A ena sidan kan man nämligen icke undgå att finna det lotspenninginkomsten

å några platser på grund av gynnsamma omständigheter vuxit till högre

belopp än lotsen skäligen kan göra anspråk på att få behålla såsom ersättning

för sitt arbete. Det bör härvid också bemärkas, att det ingalunda alltid är de

bästa inom lotskåren, som på detta sätt bliva synnerligen väl avlönade. Någon

fri konkurrens om de mest givande platserna kan icke äga rum. En lots är i

de flesta fall bunden vid den plats, där han vunnit sin utbildning i yrket och

erhållit anställning, och är där beroende av den inkomst, en tilltagande eller

avtagande trafik kan giva. Ju längre man dröjer att sätta en gräns för den på

sina håll snabbt växande lotsinkomsten, desto ovilligare bliva lotsarna på dessa

gynnade platser att underkasta sig någon förändring och desto svårare blir det

att genomföra en onekligen önskvärd reglering av löneförhållandena för lotspersonalen

i dess helhet.

A andra sidan torde de, som till stöd för berörda förslag åberopat att sjöfartens

intresse kräver att lotsarna göras ekonomiskt beroende direkt av den

inkomst, sjöfarten genom lotspenningarna lämnar dem, hava förbisett, att den

sålunda såsom nödig ansedda eggelsen till tjänstvillighet i sjöfartens intresse

skulle vid genomförande av detta förslag alldeles saknas för det ej obetydliga

antal lotsar, vilka icke kunna existera endast på lotspenninginkomsten å platsen.

Dessa skulle nämligen enligt förslaget erhålla fyllnad i sin inkomst till sådant

opaginerad Kontrollera mot PDF

10!»

Kungl. Maj:tf; Nåd. Proposition Nr 228.

belopp, som kunde anses för skalig avlöning åt en lots, Om man exempelvis

anser att en lots bör liava 1 ,f>(X» kronor i årlig inkomst, skulle för mer än en

fjärdedel av lotspersonalen någon ekonomisk eggelse till tjänstvillighet icke förefinnas,

ty dessa lotsar skulle icke hava utsikt att genom påpasslighet kunna öka

sin inkomst utöver det garanterade beloppet. Till denna-del av personalen höra

även lotsarna på sådana platser, där trafiken visserligen är jämförelsevis obetydlig

men där det vid lotsning ofta nog gäller att rädda från undergång, och

där alltså lotsens arbete är synnerligen både maktpåliggande och riskabelt.

Samma anmärkning, ehuru i något mindre grad, gäller även i fråga om det

av lotskaptenen Stenberg framställda förslaget, enligt vilket hälften av de lotspenningar,

som intjänats å platsen, skulle omedelbart tillgodonjutas av platsens

lotsar, men den andra hälften ingå till lotsstyrelsen för att lika fördelas på alla

lotsar i riket. Det visar sig nämligen att för icke mindre än inemot 100. lotsar

eller omkring en sjättedel av hela lotspersonalen inkomsten skulle med tillämpning

av detta förslag understiga 1,500 kronor. Skulle detta inkomstbelopp bestämmas

såsom minimum, måste alltså inkomstfyllnad beredas clenna del av

personalen. I praktiken torde detta förslag icke kunna genomföras på annat

sätt än att personalen utom den hälft av lotspenningar^, som skulle få omedelbart

åtnjutas, finge sin andel av7 lotspenninginkomsten i övrigt beräknad efter förhållandet

under det år, som närmast föregått det löpande året; och om sammanlagda

beloppet av vad lots härigenom erhållit icke uppgår till 1,500 kronor, skulle —

dock först efter årets utgång — fyllnad kunna beredas honom. På grund af de

olägenheter, som sålunda äro förbundna med detta förslag, och ehuru detsamma

otvivelaktigt ställer sig för statsverket billigare än något av de övriga förslagen,

anser sig statskontoret, med hänsyn jämväl därtill att detta förslag från personalens

sida mötts av starkt motstånd, icke kunna förorda, att det Stenbergska förslaget

lägges till grund för en reglering av lotsarnas avlöning.

Anser man sig icke kunna undvara den ekonomiska eggelsen till tjänstvillighet

vid lotsningstjänstens utövande — och mot det bestämda uttalande i

denna riktning, som gjorts från sjöfartens målsmän, lärer annat icke kunna antagas

— synes avlöningssystemet böra så anordnas, att^en sådan eggelse förefinnes

i varje fall och vid alla lotsplatser. Detta önskemal —— att varje lotsning

bör medföra en ekonomisk fördel för den lotsande — har tillgodosetts i alla

övriga föreliggande förslag, ehuru i mer eller mindre grad.

Yad beträffar det av överfyringenjören Grönvall framlagda förslaget, enligt

vilket lots utom fast avlöning av 1,400 ä 1,500 kronor skulle erhålla provision

för varje lotsning i form av tonnage- och distanspenningar, har anledningen till

utarbetandet av detta förslag varit kommissionens yttrande om önskvärdheten

av att provisionen komme att utgå efter annan grund än de inflytande lotspenningarna,

enär svårighet i annat fall befarades möta för eventuell ändring av7

lotstaxorna. Emellertid är det numera upplyst, att någon anledning att ändra

lotstaxorna för åstadkommande av sänkning av nu utgående lotsavgifter icke förefinnes;

och såsom framgår av lotsstyrelsens underdåniga skrivelse den 27 oktober

1913 synes ej heller den föreslagna utvidgningen av samma taxor med förhöjda

avgifter för fartyg av över 2,000 tons dräktighet medföra den av kommissionen

befarade stora ökningen av lotsarnas inkomst på platser, där inkomsten

redan nu är väl stor. Den av kommissionen hysta farhagan för att lata provisionen

åt lotsarna utgå i förhållande till lotsavgiften torde därför få anses vara

ogrundad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

. I den form, vari förslaget nu föreligger, skulle detsamma därjämte komma att

i tillämpningen verka ojämnt, så att platser, där lotsarnas inkomst nu ställer sig

r lika, skulle komma att förete icke obetydlig skillnad i provision, beroende

^tt, medan lotsavgiftens storlek icke blott är avpassad efter tonnage och

våglängd utan ävsn växlar allt efter som lotsning ägt rum i utomskärs- eller

inomskärsled, under sommartid eller under de vida mer svåra och vanskliga förhållanden,

som råda under vintern, föreliggande förslag endast tagit hänsyn till

det lotsade fartygets storlek och den lotsade väglängden.

Bå grund härav och då, även om man genom någon förändring av förslaget

skulle kunna undvika nyssberörda ojämnhet, det provisionssystem som förslaget

innebär i allt fall såsom ovan framhållits icke torde vara av något verkligt behov

påkallat, utan fast hellre måste anses medföra en onödig omgång, anser statskontoret

att icke heller det Grönvallska förslaget bör läggas till grund för frågans

lösning, ö

Bland de återstående förslagen kunna urskiljas två grupper: lotsstyrelsens

och kommissionens förslag höra till den ena; de båda reservanternas skillda förslag

till den andra. Det utmärkande för alla dessa förslag i motsats till de nyss

behandlade är att alla lotsar skulle få dels fast avlöning och dels därutöver provision

för utförd lotsning, utgående i form av viss del av inflytande lotspenningar.

Eu sådan anordning av lotsarnas avlöning ansluter sig till de särskilda förhållanden,

som äro förhanden i fråga om denna personal, och synes därför kunna

anses vara lämplig. Man kan nämligen icke undgå att finnao att lotstjänsten

innefattar två till sin art väsentligen åtskilda slag av göromål. Å ena sidan har

lotsen till åliggande att ombesörja och vidmakthålla utprickningen i de farleder

som höra till hans lotsplats, att sköta tjänstebåtarna och att hålla vakt, I dessä

nänseenden skiljer sig icke lotsens tjänst i väsentlig grad från andra statstjänares

och synes närmast kunna jämföras med kustvaktens vid tullverket. Hade lotsen

icke annat åliggande skulle nog intet hindra att för lotspersonalen lönereglerades

på samma sätt som för Övriga statens tjänare, det vill säga att lotsen försåges

med fast avlöning enligt stat med lämpligt, antal ålderstillägg och så vidare. Å

andra sidan har emellertid lotsen även att stå sjöfarten till tjänst med lotsning;

och detta_ är ett bestyr, för vilket ersättningen synes lämpligen böra utgå i form

av provision.

Nu ifrågavarande två grupper av förslag skilja sig åt genom den olika roll,

som provisionen det vill säga andelen i lotspenningarna fått sig tillmätt. Förslagen,

tillhörande den första gruppen, lägga huvudvikten på den fasta avlöningen

och bygga upp densamma med ålderstillägg i överensstämmelse med vad som

gäller för befattningshavare i allmänhet i statens tjänst; medan däremot åt andelen

i lotspenningarna inrymts endast en mera underordnad plats i systemet.

Den andra gruppens förslag lägga återigen huvudvikten å lotspenningandelen och

satta denna så hög att ålderstillägg icke kunnat ifrågakomma.

Beträffande den andel av lotspenningarna, som bör tillkomma lotsarna, förelägga

numera uttalanden från sjöfartens målsmän och dessa uttalanden gå ut på

att minst hälften av lotspenningarna bör tillerkännas lotsarna på platsen, där de

intjänats, för att utgöra tillräcklig eggelse till tjänstvillighet i sjöfartens intresse.

denna uppfattning har kommerskollegium anslutit sig. Inför ett sådant bestämt

uttalande från sjöfartens målsmän måste man enligt statskontorets mening

boja sig. Det kan nämligen icke anses lämpligt, att trots såväl dessa uttalanden

som lotspersonalens därmed sammanfallande mening inskränka lotsarnas andel i

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

111

de inflytande lotspenningarna till mindre un hälften. Utom denna enhälliga mening

från de närmast intresserades sida ur det ytterligare ett skäl, som för statskontoret

varit bestämmande, då statskontoret funnit sig böra förorda att lotspenningandelen

för lots bestämmes till hälften. Härigenom synes nämligen avlägsnas

eller åtminstone väsentligen reduceras den av kommissionen mindre beaktade

faran att för låg provision måste framkalla krav på ökning av lotsarnas

antal vid åtskilliga platser, där arbetet är betungande, och därigenom föranleda

ökade kostnader till oberäkneligt belopp.

Då statskontoret alltså för sin del ansluter sig till förslaget om att hälften

av lotspenningarna förbehålles lotsarna, uppstår frågan, huru stor vid sådan anordning

den fasta avlöningen bör bliva. Man måste taga hänsyn till å ena sidan

att, även med sålunda bestämd lotspenningandel, lotsens inkomst kommer att på

åtskilliga platser bliva ytterst obetydlig, men å andra sidan att på en del platser

enbart denna hälft av lotspenninguppbörden representerar ett gott levebröd.

Den undre gränsen torde emellertid vara given genom de av senare årens riksdagar

fattade beslut om tillfällig löneförbättring åt lotsar, enligt vilka beslut åt

lots tillförsäkrats en minimiinkomst av 1,300 kronor. Härtill bör läggas ett belopp

av 100 kronor i beklädnadsbidrag, försåvitt — såsom jämväl statskontoret

anser lämpligt -— lotspersonalen bör åläggas att under tjänstutövning bära uniform.

Att härutöver öka den fasta avlöningen med mer än 100 kronor såsom ett

ålderstillägg i sammanhang med utnämning till mästerlots synes icke böra ifrågakomma

med hänsyn dels därtill, att lotsens inkomst skulle vid vissa platser

bliva onödigt hög, om såsom kommissionen föreslagit ytterligare ålderstillägg

skulle tillkomma, dels ock till de betydliga kostnader, en sådan anordning i förening

med den förhöjda lotspenningandelen skulle medföra.

Yad statskontoret sålunda förordat ansluter sig i denna del av frågan till

den av ledamoten av kommissionen Martin framlagda särskilda mening. I tilllämpningen

medför detta system, att den stora inkomst, som nu tillkommer

lotsarna å vissa platser, icke reduceras i så hög grad som skulle bliva följden vid

genomförandet av lotsstyrelsens eller kommissionens förslag. Man synes därför

också kunna förvänta, att en större del av personalen finner sig föranlåten övergå

på den nya staten, ifall densamma bygges på det av statskontoret förordade förslaget.

Å andra sidan bliver icke inkomstökningen för lotsarna å de minsta

platserna så stor, som lotsstyrelsen och kommissionen avsett; men det torde

kunna erinras att, även om personalen å dessa platser såsom lotsar icke äga den

rörelsefrihet, som är en nödvändig förutsättning för utövning av fiske såsom

yrke, lotstjänsten dock i allmänhet lämnar dem tid och tillfälle till idkande av

fiske i närheten av lotsplatsen, varigenom åtminstone torde kunna erhållas ett

icke oväsentligt bidrag till eget och familjens uppehälle.

Av den fasta avlöningen, som sålunda skulle utgöra för lots 1,400 kronor

och för mästerlots 1,500 kronor, synas respektive 1,000 kronor och 1,100 kronor

böra utgöra lön och återstoden 400 kronor tjänstgöringspenningar och beklädnadsbidrag.

Härigenom skulle åt lotsen tillförsäkras ett skäligt underhåll under

sjukdom, på samma gång som tjänstgöringspenningarna jämte andelen i lotspenningarna

utgöra skälig ersättning till vikarien, vilken därjämte skulle äga behålla

den avlöning han såsom extra lots innehar. I sammanhang härmed torde

böra uppmärksammas, att — då enligt de föreslagna avlöningsbestämmelserna lots,

som till följd av kroppsskada eller sjukdom ådragen under tjänstutövning är

oförmögen till tjänstgöring, kan, jämte det han äger behålla tjänstgöringspennin
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kutig!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

gärna enligt stat, få ersättning för under tiden mistad andel av lotspenningarna,

men i den föreslagna staten endast upptages ett belopp till vikariatsersättning’

vilket icke synes kunna användas till ersättning för mistade lotspenningar —• ytterligare

ett belopp av förslagsvis 1,000 kronor torde böra i staten uppföras att i

förekommande fall användas till ersättning i sistnämnda avseende.

I fråga om befälet vid lotsplatserna bär såväl lotsstyrelsen som kommissionen

velat bibehålla den nuvarande anordningen med fasta befälsbefattningar

endast å ett fåtal viktiga platser men å övriga platser endast förmansbefattningar

med arvoden, avpassade efter göromålens omfattning. Från flera håll och särskilt

från personalens sida har yrkats, att alla befälsposter måtte göras till ordinarie

befattningar. Med den stora olikhet, som råder mellan den ena och den

andra lotsplatsen, synes, även nu ifrågavarande befattningar vara av mycket olika

natur, Under det att vid de större lotsplatserna med en personal uppgående till

ett antal av 20 och däröver befattningen är en verklig befälspost, vilken särskilt

där .direkt beröring finnes med utlandets lotsinrättningar kräver alldeles särskilda

kvalifikationer, bestå däremot å de mindre platserna förmansgöromålen huvudsakligen

i bestyret med uppbörden och räkenskapen samt lotsdagboken. I full

tydlighet framträder detta där den s. k. förmannen är ensam lots å platsen. Att

gorå dennes tjänst till en ordinarie förmans- eller överlotsbefattning synes icke

kunna ifrågakomma. Här är tydligen endast ett arvode för redovisningsbestyren

på sin plats. Men även där jämte förmannen finnes ytterligare ett mindre antal

lotsar å platsen synes förmannens ställning endast i ringa mån förändras; han

framträder huvudsakligen såsom den där har redovisningen sig anförtrodd. Personalen

önskar emellertid att dessa befattningar bliva ordinarie för att giva tillfälle

till befordran; men då det ligger i lotstjänstens natur, att någon fri konkurrens

om dessa platser icke kan förekomma och att tävlan om befattningen är

inskränkt till. lotsarna å platsen, synes det av personalen framförda önskemålet

snarast leda till orättvisa, i det att det ingalunda är säkert att de mest förtjänta

inom lotskåren vinna sådan befordran. Statskontoret har därför icke något att

erinra mot kommissionens förslag i denna del. Då emellertid även för överlots

ålderstilläggen skulle bortfalla, synes den fasta avlöningens fördelning böra ändras

därhän, att lönen kommer att utgöra 1,300 kronor och tjänstgöringspenningarna

600 kronor, vartill skulle komma beklädnadsbidrag å 100 kronor.

Då lotsstyrelsen i fråga om kommissionens förslag att, där fri bostad eller

annan naturaförmån åtnjutes, skäligt avdrag å den fasta lönen skall efter lotsstyrelsens

bestämmande äga rum, framhållit svårigheterna att i varje fall bestämma

storleken av avdraget för fri bostad, vill statskontoret ifrågasätta, att till staten

för lotspersonalen fogas en anmärkning av innehåll att, där fri bostad åtnjutes,

skall å lönen avdragas för överlots 200 kronor och för lotsförman, mästerlots och

lots 100 kronor.

Om, såsom statskontoret förordat, lotspersonalen får behålla hälften av lotspenningar^,

är det antagligt, att flera komma att övergå å en sålunda anordnad

avlöningsst.at än å den av kommissionen föreslagna staten; men statskontoret

har likväl icke ansett sig böra föreslå någon ändring i det av kommissionen förslagsvis

beräknade beloppet för inkomstfyllnad till å gammal stat kvarstående

personal. Däremot har det synts statskontoret lämpligt att i en anmärkning vid

staten meddelas föreskrift, att avlöning till å gammal stat kvarstående personal

skall avföras i främsta rummet å de i den nya staten upptagna bestämda anslagen

i den män de icke åtgå till avlönande av personal, som övergått å den nya staten,

samt till återstående del å förslagsanslaget till inkomstfyllnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 228. !!•''

Med tillämpning av vad sålunda av statskontoret föreslagits och

med iakttagande av de utav lotsstyrelsen förordade förändringarna vid

beräkning av beloppen för år 1915 har statskontoret framlagt ett förslag

till stat för personalen vid lotsinrättningen för år 1915, utvisande

en sammanlagd kostnad av 1,710,700 kronor, varvid emellertid personalens

andel i lotspenningarna upptagits till 050,000 kronor eller 50 /o

av den av statskontoret till 1,300,000 kronor beräknade lotspenninguppbörden.

Vid behandlingen inom statskontoret av frågan om lotspersonalens Reservationer

andel i lotspengarna uttalades skiljaktiga meningar av statskommissarien

P. Södermark och tillförordnade statskommissarien K. Beckman, av vilka

den sistnämnde yttrade:

I avseende på avlöningen för lotsverkets personal liyser jag en annan åsikt

än den, som omfattats av statskontorets majoritet. Da nämligen lotsverket är

till direkt nytta huvudsakligen endast för en av rikets näringar, sjöfartsnäringen,

synes det mig hava varit en god och ändamålsenlig anordning, att hitintills alla

kostnader för lotsverket kunnat bestridas med avgifter från nämnda näring. Måhända

är det icke möjligt att för framtiden till fullo upprätthålla eu sådan anordning.

Statskontorets förslag synes mig. dock . alltför långt avlägsna sig från

vad härutinnan vore önskligt genom den väsentliga höjning av kostnaden, som

detta förslag innebär, utöver vad lotsverkets _ egen styrelse föreslagit.

Vad ovan anförts, påkallar en nedsättning av de av statskontoret föreslagna

lönerna. Denna nedsättning anser jag dock böra i minsta möjliga man draoba

de lägst avlönade lotsarna. Därför vill jag icke föreslå någon nedsättning av den

fasta lönen. Däremot synes mig en måttlig sänkning av lotspennmgandelen vara

att förorda. Den härigenom uppkommande reduktionen av avlöningen blir kännbar

egentligen blott för lotsar med stor lotspenningandel, vilkas avlöning enligt

statskontorets förslag måste anses vara mera än tillräcklig. Eu. måttlig sänkning

av lotspennmgandelen bör icke heller Kunna upphava denna avlöningsforms egenskap

att utgöra en eggelse till tjänstvillighet i sjöfartens intresse

På ovan anförda skäl och. i anslutning till den av herr Nnsson a\ givna

reservationen vid de sakkunnigas betänkande, tillåter jag mig föreslå, att, med

godkännande av statskontorets förslag i övrigt, lotspenningandelen för lots bestämmes

icke till 50 utan till 40 %.

Statskommissarien Södermark anförde:

I likhet med tillförordnade statskommissarien Beckman anser jag mig ej

kunna tillstyrka ett förslag, medförande så stor kostnadsökning som det av

statskontoret förordade. Enligt detta förslag skulle kostnadernas slutsumma uppgå

till 3,682,072 kronor, ett belopp, som med omkring 230,000 kronor överstiger

den av kommissionen beräknade kostnaden och med ungefär 124.000 kronor överskjuter

den av lotsstyrelsen enligt dess sist avgivna förslag beräknade. . Den utväg

att utan oskälig minskning av personalens avlöningsförmåner nedbringa kostnåden,

som innebäres i Beckmans förslag om nedsättning i lotspersonalens andel

Bihang Ull senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (År 228.) 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

i lotspenningarna, synes mig både möjlig och lämplig att anlita, då ju berörda

minskning i löneförmåner skulle huvudsakligast drabba de bäst avlönade lotsarna.

Det av sjöfartsnäringens målsmän gjorda uttalandet, att minst hälvten av lotspennmgarna

syntes böra tillerkännas de lotsande för att eggelse till tjänstvillighet

. skulle förefinnas, utgör ett antagande, vars riktighet naturligtvis varken kan

bevisas eller motbevisas. Mpn det förefaller dock synnerligen osannolikt, att en

åkning av lotsarnas andel från 50 till 40 % av lotspenningarna, eller alltså

lrhe1. en femtedel, skulle på ett för sjöfarten menligt sätt inverka på lotsarnas tjänstvillighet

eller göra ovanberörda eggelse otillräcklig.

... ^>a grund härav instämmer jag i tillförordnade statskommissarien Beckmans

förslag, vilket, då hela lotspenningeuppbörden beräknats till 1,300,000 kronor för

ar, ^ skulle medföra en besparing av 130,000 kronor, i vilket fall kostnaden, med

tillämpning i övrigt av statskontorets förslag till lönereglering, skulle komma att

uppgå ungefär till samma belopp som det lotsstyrelsen i sitt senast avgivna utlåtande

beräknat.

Såsom den nu lämnade redogörelsen utvisar, hava åtskilliga olika

förslag- framställts rörande lämpligaste sättet att reglera avlöningsförhållandena

för lotspersonalen. Det har bl. a. yrkats, att personalen fortfarande

som hittills måtte fä åtnjuta oavkortad lotslott och att förändring

av det bestående skulle inskränkas därtill att med avlöningstillskott

oättre tillgodose^ de lotsar, som genom lotslotten icke få tillräckliga

existensmedel. A andra sidan har framhållits, att det nuvarande avlöningssystemet

lett till missförhållanden, som icke utan eu ändring i

själva systemet kunde undvikas; det har därför föreslagits, att för alla

lotsar lika stor fast avlöning enligt stat skulle utgå jämte därutöver

viss provision för utförd lotsning, vare sig denna provision skulle bestämmas

till viss del av inflytande lotspenningar eller, såsom överfyringenjören

(kronvalls förslag innebär, utgå efter särskilt för ändamålet

uppgjorda grunder.

Ingen har sålunda ifrågasatt att för denna personal anordna ett

avlöningssystem i fullkomlig överensstämmelse med gällande avlöningsstater.

för personal vid andra statens verk och inrättningar. Utan att

vilja i någon mån förringa lotsarnas plikttrohet och tjänstvillighet, som

i allmänhet kan sägas fullt hava motsvarat de höga anspråk, som alltid

ställts på de svenska lotsarna, måste även jag med hänsyn till de alldeles

särskilda förhållanden, som äro utmärkande för lotsens arbete, och

till de omständigheter, under vilka lotsen har att tjänstgöra, utan tvekan

erkänna riktigheten av den utav personalen liksom frän andra håll uttalade

mening, att ett avlöningssystem av den för statstjänare vanliga

typen icke är för lotspersonalen lämpligt utan kan befaras i längden

medföra betänkliga konsekvenser i avseende på lotsarnas påpasslighet

och intresse vid skötande av sina för sjöfarten synnerligen viktiga göro
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

mål. Av sjöfartens målsmän och kommerskollegium bär framhållits, att

det nuvarande systemet hälst borde bibehållas och åtgärd endast vidtagas

till förhöjning till skäligt belopp av inkomsten för lotsar å platser,

där lotspenninguppbörden icke innefattar tillräckliga existensmedel. 1

likhet med statskontoret kan jag emellertid icke undgå att finna, att man

härigenom på ett betänkligt sätt frångått den princip i avlöningssystemet,

vars betydelse för sjöfarten man från samma håll — och enligt min uppfattning

på mycket välgrundade skid — starkt framhållit. De sämre situerade

lotsarna skulle få sin avlöning garanterad till visst belopp och skulle

icke hava någon ekonomisk fördel av att stå sjöfarten till tjänst med

lotsning. Å andra sidan skulle nuvarande stora lotspenninguppbörd å

vissa platser fortfarande oavkortad tillfalla lotspersonalen. Redan nu

måste emellertid lotsarna å dessa platser anses i tjänsten hava större

inkomst än de skäligen kunna göra anspråk på att få behålla. I betraktande

av dels den stigande tendensen hos trafiken just å dessa redan gynnade

platser, dels ock den utsträckning av lotstaxorna, som är föreslagen och

synes böra äga rum, kan jag icke annat än finna det nödvändigt att nu reglera

lotspersonalens avlöning så, att icke blott förbättring beredes åt

de svagt avlönade, utan även de nu synnerligen rikligt avlönade få vidkännas

eu jämkning, varigenom deras inkomster i tjänsten komma i ett

riktigare förhållande till lotsens tjänsteställning och den avlöning, som

bestås hans överordnade.

Man skulle då kunna förmoda, att den utjämning av lotsarnas inkomster,

som alltså enligt min mening bör eftersträvas, skulle kunna

utan ändring av själva systemet åstadkommas medelst ändring av lotstaxorna

eller ändrad användning av de olika taxorna. Detta låter sig

emellertid icke gorå, enär härför skulle erfordras, att allt för höga avgifter

måste läggas å smärre fartyg, under det att minskade avgifter

skulle upptagas av det större, mera bärkraftiga tonnaget.

Icke heller synes ändamålet kunna vinnas genom de skilda lotsplatsernas

indelning i vissa löneklasser efter lotspenninguppbördens storlek

och i förhållande därtill avpassad fast avlöning. Denna uppbörd

är nämligen ingalunda konstant eller på alla platser i jämn stigning,

utan varierar år från år högst betydligt. Såsom exempel kan nämnas,

att vid Gåsholma lotsplats högsta lotslotten utgjort i medeltal för åren

1906—1910 kr. 2,837:—, under år 1911 kr. 2,543:—, under år 1912

kr. 1,746:— och under år 1913 kr. 1,789:—. Motsvarande belopp

hava utgjort vid Degerhamns lotsplats kr. 920: —, 686: —, 1,294:

och 1,144: — samt vid Dalarö lotsplats kr. 2,500: —, 2,400: , 3,200:

och 3,700: —. Att under sådana förhållanden, som dessa exempel ut
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

visä, gruppera lotsplatserna inom vissa avlöningsklasser synes mig icke

vara lämpligt, då en sådan anordning måste medföra en ofta återkommande

^revidering'' av klassindelningen och därmed förenade olägenheter.

Då jag i huvudsakliga delar ansluter mig till den av statskontoret

uttalade mening rörande de olika förslag till frågans lösning, som framställts,

vill jag förorda ett system med viss fast avlöning enligt stat

samt därutöver särskild provision för utförd lotsning. Denna provision

torde höra utgå i form av andel i vid lotsplatsen inflytande lotspenningar.

I ör att bereda eu skälig avlöning åt lotsarna på platser, där

lotspenningförtjänst endast sparsamt förekommer, synes såsom statskontoret

framhållit den fasta avlöningen böra bestämmas till 1,300

kronoi, motsvarande den minimiinkomst, som genom beslut av de senare

årens riksdagar tillförsäkrats lots. Av detta belopp torde i enlighet

med statskontorets förslag 1,000 kronor böra utgöra lön och 300 kronor

tjänstgöringspenningar.

I fråga om provisionens belopp hava många olika meningar framställts.

Varken lotsstyrelsens eller kommissionens förslag i detta avseende

synes mig kunna förordas, enär en provision av SO % av lotspenningarna

måste såsom från sjöfartens målsmän framhållits anses för

låg för att tillräckligt effektivt befordra sjöfartens intressen. Sjöfartens

målsmän hava framhållit, att 50 % är det minsta, som i provision bör

tillkomma lotspersonalen. Då jag emellertid icke kan till fullo ansluta

mig till sistnämnda förslag, utan anser mig böra tillstyrka, att personalens.

lotspenningandel bestämmes något lägre eller till 40 %, sker det

av följande skäl.

Därest personalens lotspenningandel bestämmes till 50 torde, icke

därjämte kunna beredas förmånen av ålderstillägg till den fasta avlöningen.

Det skulle, såsom statskontoret framhållit, alltför mycket öka kostnaderna

och dessutom medföra onödigt hög inkomst för lotsarna å de

mest gynnade platserna. Emellertid har vid frågans behandling inför

de, i sjöförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga framhållits, att förmånen

av ålderstillägg är av stor betydelse icke blott för lotsarna vid

platser,^ där lotspenninguppbörden är obetydlig, utan jämväl för personalen

å övriga platser, i det att därigenom skulle beredas en säker

inkomstökning vid en tidpunkt, då lotsens utgifter i allmänhet stego

genom bildande av familj. Vidare har det anförts, att det varken för

tjänsten eller. för. personalen själv varit till gagn, att unga lotsar

omedelbart vid sin utnämning kommit till stor inkomst. Det torde

därför även ur denna synpunkt vara fördelaktigt, att begynnelseavlöningen

icke göres så hög, som densamma å vissa platser skulle bliva, om per
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228. 117

sonalens lotspenningandel sättes till 50 %. Inkomsten synes i stället

böra efter vissa års tjänstgöring ökas genom ålderstillägg. På grund

av sålunda anförda omständigheter, vilka måste tillmätas stor betydelse,

och då jag byser den övertygelsen, att en lotspenningandel av 40 %

skall visa sig vara tillfyllest för att vidmakthålla intresset hos lotsarna

att i största utsträckning betjäna sjöfarten, vill jag förorda, att lotspenningandelen

bestämmes till 40 och att i stället den fasta avlöningen

höjes medelst ålderstillägg. Beloppet av dessa ålderstillägg

synes mig böra, i överensstämmelse med vad kommissionen föreslagit,

utgöra 100 kronor och antalet bestämmas till 3 att utgå efter 3, 6 och

9 års tjänstgöring, vartill slutligen efter minst 15 års tjänstgöringkan

i sammanhang med utnämning till mästerlots komma ett lönetillägg

av 100 kronor.

Då det s}mes lämpligt, att personalen vid lotsning bär uniform, bör

såsom kommissionen föreslagit i staten upptagas beklädnadsbidrag å

100 kronor för varje befattningshavare tillhörande lotspersonalen.

Vad befälet å lotsplatserna beträffar anser jag på de skäl, som av

statskontoret anförts, nuvarande anordning med fasta befälsbefattningar

— överlotstjänster — endast vid några få viktigare platser och förmansbefattningar

med arvoden vid övriga lotsplatser böra bibehållas.

I fråga om överlotsens avlöning enligt statskontorets förslag (lön 1,300

kronor, tjänstgöringspenningar 600 kronor och beklädnadsbidrag 100

kronor = 2,000 kronor) är ej annat att eidnra än att, då lotspenningandelen

även för överlots skulle bestämmas till 40 %, avlöningen synes

även här böra i stället ökas med ålderstillägg, vilka torde lämpligen

böra utgöra 3 å 100 kronor att utgå efter 3, 6 och 9 års tjänstgöring.

Kommissionens av lotsstyrelsen och statskontoret förordade förslagrörande

ersättningen till den extra personalen har icke heller från min

sida givit anledning till någon erinran.

Vid tillämpning av vad jag i fråga om personalens lotspenningandel

föreslagit, bör andelen i lotspenningar, efter en beräknad uppbörd

av 1,200,000 kronor, i staten upptagas med 480,000 kronor. För

ålderstillägg enligt nyss framställda förslag skulle för år 1915 enligt

verkställd beräkning erfordras 136,500 kronor, vilket belopp alltså upptages

i mitt förslag till stat.

Då jag delar kommissionens mening-, att semesterförmån icke är

för lotspersonalen erforderlig, upptages i mitt förslag till stat endast

1,000 kronor till vikariatsersättning vid ledighet för under tjänstutövning

ådragen kroppsskada eller sjukdom. Därjämte och då såsom statskontoret

framhållit den av sådan anledning tjänstledige skall äga be
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

komma ersättning för den andel i lotspenningar, han under ledigheten

tår avstå till vikarien, upptages i staten ett härför avsett belopp av

förslagsvis 1,000 kronor.

Ehuru jag förordat en något lägre andel i lotspenningarna än statskontoret

föreslagit, anser jag dock, att den personal, som erhållit konstitutorial

efter den 1 februari 1901, bör på sätt statskontoret i sammanhang

med yttrande över föreslagna villkor och bestämmelser för

åtnjutande av avlöning å de nya staterna för lotsverket förordat vara

skyldig ingå på den nya staten; och har jag låtit verkställa en beräkning

av det anslag för inkomstfyllnad tiil å gammal stat kvarstående

lotspersonal, som under sådan förutsättning skulle erfordras. Enligt

den sålunda verkställda beräkningen bör i sådant avseende upptagas i

1915 års stat ett belopp i avrundat tal av 75,000 kronor.

Statskontoret har vid sitt förslag till stat för lotspersonalen tilllagt

en anmärkning av innehåll att, där fri bostad åtnjutes, skall å

lönen göras avdrag för överlots med 200 kronor samt för lotsförman,

mästerlots och lots med 100 kronor. Vid ärendets behandling inom

departementet har framhållits, att bostäderna för lotspersonalen å de

fåtaliga platser, där sådan förmån genom lotsverkets försorg tillkomme

personalen, vore av så olika beskaffenhet att ett lika stort avdrag å

lönen icke vore lämpligt. Därjämte har jag inhämtat, att det icke vad

lotspersonalen beträffar för lotsstyrelsen möter någon svårighet att i

dessa få fall bestämma skäligt avdrag. Under sådana förhållanden har

jag i stället för den av statskontoret föreslagna anmärkningen upptagit

vid mitt förslag till stat en anmärkning i huvudsaklig överensstämmelse

med motsvarande stadgande i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän

vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Till lotspersonal med station och bostad i Stockholm torde höra

utgå ortstid ägg enligt kommissionens av statskontoret förordade förslag;

och torde för sådant ändamål i staten upptagas det av lotsstyrelsen i

dess skrivelse den 27 oktober 1913 angivna beloppet, 1,800 kronor.

Då jag icke har något att erinra mot de pensionsunderlag, som

för lotspersonalen skulle bliva gällande enligt kommissionens och statskontorets

förslag, har jag vid det förhållande att, om särskilda pensionsunderlag

icke bleve bestämda, lönen jämte de av mig föreslagna

ålderstilläggen skulle enligt bestämmelserna i den civila pensionslagen,

som är avsedd att vinna tillämpning å nu ifrågavarande personal, medföra

högre pensionsunderlag, ansett lämpligt att i eu anmärkning vid

staten intages bestämmelse om pensionsunderlagens belopp.

Såsom förut nämnts har lotsstyrelsen i sitt underdåniga utlåtande

den 27 oktober 1913 anfört, att, under förutsättning av nådigt bifall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

11!)

till indragning och sammanslagning av lotsplatser, varom styrelsen

skulle avgiva underdånigt förslag, så snart härför erforderliga handlingar

hunnit inkomma, det i förslag till avlöningsstat för personalen

vid lotsinrättningen beräknade antalet lotsar kunde nedsättas till 564

samt att beräkningen av förrnansarvoden kunde ändras till 9 st. å 300

kronor, 29 st. å 200 kronor samt 50 st. å 100 kronor. Sedermera har

emellertid lotsstyrelsen anmält, att styrelsen ännu icke kunnat avgiva

nämnda förslag, samt meddelat, att, då den angivna förutsättningen icke

förelåge, antalet lotsar syntes böra i förslag till avlöningsstat för personalen

vid lotsinrättningen beräknas till 567 samt förmansarvodena

i följd av inträdda, ändrade förhållanden kunna upptagas till 9 st. å

300 kronor, 29 st. å 200 kronor samt 52 st. å 100 kronor.

Med iakttagande av de sålunda av lotsstyrelsen anmälda förändringarna

och under åberopande av vad jag förut anfört i fråga om löneregleringen

för lotspersonalen, får jag, med erinran tillika att, därest

stat för nämnda personal varder godkänd, enligt vilken endast en del

av lotspenningarne skall direkt åtnjutas av personalen å den plats, där

uppbörden skett, anledning synes föreligga att till prövning upptaga

frågan om utsträckning av lotstaxorna med förhöjda avgifter för fartyg

av mer än 2,000 tons dräktighet, föreslå följande stat för lotspersonalen

att gälla från och med år 1915:

Bestämt anslag.

Lön.

Tj änst- görings- pennin- gar.

Bekläd-

nads-

bidrag.

Summa.

Anmärkningar.

1 överlots..........................

1,300

600

100

2,000

\ Efter 3 år kan lönen höjas

18 överlotsar........................

1 lots .................................

23,400

1,000

10,800

300

1,800

100

36,000

1,400

1 med 100 kr., efter 6 år

> med ytterligare 100 kr.

I och efter 9 år med ån

566 lotsar .............................

560,000

169,S00

56,600

792,400

) ytterligare 100 kr.

Lönetillägg åt mästerlotsar......

—

—

—

28,300

—

—

—

860,100

Förslagsanslag.

Förrnansarvoden ..................

....... kr.

13,700: —

Andel i lotspenningar............

........ » 480,000: —

Ålderstillägg ........................

»

136,500: —

Ortstillägg ...........................

........ »

1,800: —

Transport kr. 632,000: —

860,100

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Summa

Transport kr. 632,000: —

860,100

Vikariatsersättning .................................... » 1,000: —

Ersättning för mistad andel i lotspenningar » 1,000: —

Arvoden åt extra lotspersonal ............ » 87,600: —

Inkomstfyllnad till å gammal stat kvarstående

personal ............................................... » 75,000: —

796,600

;

Summa kronor

1,656,700

Anm. 1. Avlöning till å gammal stat kvarstående personal avföres å det i staten upptagna

bestämda anslag i mån detsamma icke åtgår till avlönande av personal, som å nya staten övergått,

samt återstoden å förslagsanslaget till inkomstfyllnad.

Anm. 2. Till mästerlots utgår ett lönetillägg till belopp av 100 kronor årligen.

Anm. 3. För lotspersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad eller annan naturaförmån,

skall med hänsyn till dessa förmåners värde och förhållandena i orten göras skäligt avdrag å

avlöningen enligt lotsstyrelsens bestämmande.

Anm. 4. Till lotspersonal med station och bostad i Stockholm utgår ortstillägg med 200

kronor till överlots samt med 100 kronor till lotsförman, mästerlots och lots.

Anm. 5. Overlots, lotsförman, mästerlots och lots äga åtnjuta andel i lotspenningar på

sätt i de vid denna avlöningsstat fogade villkor och bestämmelser närmare stadgas.

Anm. 6. Därest lotsstyrelsen finner ledig befattning kunna indragas eller ledig överiotstjänst

kunna förändras till förmansbefattning, skall anmälan därom av lotsstyrelsen göras hos

Kungl. Maj:t, som äger ej mindre i förekommande fall besluta, att ledig befattning skall tillsvidare

icke återbesättas, än även, därest överlotstjänst prövas kunna förändras till förmansbefattning,

av den för sådan tjänst i staten upptagna avlöning disponera så mycket, som, intilldess

förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning åt den, som förordnas att bestrida

de med befattningen förenade göromål.

Anm. 7. Pensionsunderlaget utgör för överlots 1,300 kronor, för mästerlots 1,100 kronor

och för lots 1,000 kronor.

Jämförelse

mellan kostnaderna

för

lotspersonalen

enligt de olika

förslagen.

En jämförelse mellan nuvarande kostnader för lotspersonalen och

kostnaderna enligt de olika förslag till lönereglering för samma personal,

som framställts, visar, om man vid alla räknar med den i statsverkspropositionen

av den 14 maj 1914 beräknade lotspenningupp
-

börden av 1,200,000 kronor, följande resultat:

Nuvarande kostnader......................................................... kr. 1,439,600: —

Lotsstyrelsens förslag av ls/io 1912.................................... )) 1,572,450: —

Personalens förslag........................................................ e:a » 2,000,000: —

Kommissionens förslag......................................................... » 1,550,300: —

Lotsstyrelsens förslag av 27 io 1913.................................... » 1,629,700: —

Lotskaptenen Stenbergs förslag .......................................... » 1,423,141: —

Överfyringenjören Grönvalls förslag ................................ )) 1,669,500: —

Statskontorets förslag............................................................. » 1,660,700: —

Departementschefens förslag ............................................... )) 1,656,700: —

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 228.

121

Fyrpcrsoiialen.

Under äldsta tider utgjordes Sveriges liksom andra länders fyrar

av eldar, brinnande under bar himmel i grytliknande genombrutna ställningar

av järn eller annat eldfast material. Bränslet utgjordes av ved

eller stenkol. Ända till slutet 1600-talet skedde så gott som all fyrbelysning

på detta primitiva sätt. Stenkolsfyrarne förbättrades sedermera

och kring elden anbringades en lanternin med glasfönster. Sedan

Holmögadds fyr år 1854 ändrades, finnas inga stenkolsfyrar kvar i

Sverige. Dessas närmaste efterträdare blevo de s. k. spegelfyrarne,

vid vilka fyrskenet åstadkoms genom lampor, anbringade i de försilvrade,

paraboliska metallspeglarnes brännpunkt. Alla fyrar lyste emellertid

ännu i slutet av 1700-talet på ungefär samma sätt och visade

samtliga ett vitt, oavbrutet sken, vadan man för att minska möjligheten

till förväxling mellan olika platser ej hade någon annan utväg än att

på vissa ställen bygga två eller flera fyrar bredvid varandra, vilket

emellertid blev alltför dyrbart och med fyrplatsernas växande antal snart

dessutom även otillräckligt. Genom att placera speglarne i vissa grupper

kring en vridbar vertikal axel, som sattes i rotation av ett urverk,

erhöll man perioder av ljus och mörker. Denna idé, som var svensk,

lade grunden till hela den moderna fyrtekniken. Den 1 augusti 1781,

då den första roterande fyrapparaten sattes i verksamhet på Carlstens

fästningstorn vid Marstrand, är därför en märkesdag i fyrteknikens

historia. För cirka 90 år sedan började man utbyta metallspeglame

mot fyrapparater, vid vilka skenet förstärktes medelst slipade glaslinser,

vilket utbyte alltjämnt fortgått, så att numera endast ett fåtal spegelapparater

finnes kvar. Linsapparaterna äro av olika storlek och indelas

i 6 s. k. ordningar, lista ordningens med en inre diameter av 1,840 mm.

och 6:te ordningens med en diameter av endast 300 ram. Den ordning

en fyr tillhör utgör emellertid ej något absolut matt pa dess ljusstyrka.

Beroende på linsens konstruktion och lampans beskaffenhet kan ljusstyrkan

variera högst betydligt hos fyrar tillhörande samma ordning.

Så t. ex. variera svenska statens fyrar av lista ordningen i ljusstyrka

mellan 2,000 och 500,000 normalljus (Hefnerljus). Genom olika konstruktioner

och slipningar av glaslinserna sammanbrytas ljusstrålarne

från lampan i ett eller flera strålknippen. På sådant sätt och genom

att giva fyrapparaten större eller mindre rotationshastighet, kan man

Bihang till senare riksdagens potokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (År 228.) 16

Historik.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj: Is Nåd. Proposition Nr 328.

vid olika fyrar åstadkomma en mängd olika ljuskaraktärer, vadan förväxling

mellan närliggande fyrar kan undvikas.

Ända till slutet av 1870-talet voro alla fyrapparater med därtill

hörande lampor så konstruerade, att de måste hava ständig tillsyn under

fyringstiden. Att med härför erforderliga hundratals fyrar belysa

de långa, och krokiga skärgårdsleder, som i Sverige förefinnas i större

utsträckning än i något annat land, ställde sig med de tillgångar, som

för ämdamålet fingo disponeras, alldeles för dyrbart, så länge ännu

ständig bevakning samt daglig tillsyn och skötsel erfordrades vid varje

fyr. Sjöfartens berättigade krav på fyrbelysning även av de inre farvattnen

tvingade därför de svenska fyrteknikerna i högre grad än andra

länders att söka utfundera något billigt automatiskt arbetande fyrsystem,

bestående av fyrar, som under längre tid kunde fungera utan tillsyn.

Det äi därför helt naturligt att Sverige beträffande konstruerandet och

anordnandet av automatiska fyrar städse gått i spetsen.

De första automatiska fyrarne brunno med gasoljelampor. Under

1880-talet utbyttes dessa lampor mot sådana för fotogen. Genom en

enkel och sinnrik anordning kringdrev värmen från lampan en s. k. rotator,

å vilken skärmar av olika beskaffenhet anbringades, varigenom

man kunde erhålla olika karaktärer å fyrskenet. Efterhand blevo alla

de svenska inomskärslederna belysta med hjälp av sådana fyrar, vilka

även utomlands fingo stor användning. Det eftersträvade^målet var

emellertid ännu ej hunnet. Dessa äldre automatiska fyrar kunde ej

lämnas att sköta sig själva under någon längre tid, utan måste tillses

en gång i veckan. Sedan man uppfunnit en metod att i små och lätt

transportabla behållare (accumulatorer) magasinera den synnerligen lyskraftiga

acetylengasen till en kvantitet av mer än 100 gånger behållarens

rymd, blev det möjligt att använda denna gas för automatisk

fyrbelysning. Genom ingenjör Gustaf Daléns båda snillrika uppfinningar,

de s. k. Aga-klippapparaten och Aga-solventilen löstes problemet i°sin

helhet. Medelst klippapparaten kan man åstadkomma vilken ljuskaraktär

som helst, vadan ingen svårighet finnes att göra närbelägna fyrar olika,

Solventilen släcker fyren på morgonen vid dagens inbrott och tänder

den på kvällen vid skymningen, alltid med samma precision, vare sig

nätterna äro långa eller korta. Dessa båda apparater åstadkomma tillsammans

en besparing av ej mindre än 93 % av den gaskvantitet, som

skulle åtgå, om lågan brunne kontinuerligt, d. v. s. samma gasmagasin,

som annars skulle behöva ombytas var 20:de dag, räcker nu för ett

helt år.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 328.

Tack vare detta nya svenska, automatiska fyrsystem, som vunnit

eu hastig spridning över hela världen, kunna numera för en relativt

ringa kostnad fyrbelysning anordnas på öde och obebodda kuster, på

otillgängliga och av sjön överspolade skär samt vid undervattensgrund

belägna i öppen sjö ur sikte av land.

I Sverige finnas för närvarande inalles c:a 1,000 fyrar, av vilka Organisation.

506 ägas av svenska staten. De fyrar, som underhållas genom lotsstyrelsens

försorg, äro:

112 st. fyrar med ständig bevakning.

20 st. » » daglig tillsyn.

158 st. » y> tillsyn en gång i veckan.

85 st. » » Agabelysning.

23 st. fyrskepp.

15 st. lysbojar med tillsyn en gång i veckan.

31 st. » » Agabelysning.

Endast i siktbart väder kunna emellertid fyrarne synas och tjäna

till ledning. Inträffar tjocka av en eller annan art måste mistsignalapparater

träda i verksamhet för att varna de sjöfarande. För närvarande

underhållas av lotsverket 68 st. mistsignalapparater av olika slag.

Dessa äro:

Siréner drivna av komprimerad luft, som erhålles genom av fotogenmotorer

drivna kompressorer. (I nedanstående tabell kallade luftsirén.)

Siréner drivna av ånga. (Ångsirén.)

Siréner drivna med elektrisk kraft. (Elektrisk sirén.)

Trumpeter drivna av genom maskinkraft erhållen komprimerad luft.

(Luftmistlur.)

Trumpeter för handkraft.

Knallpatroner av bomullskrut, som bringas att explodera.

Kanoner, varmed skott avlossas.

Klockor, vid vilka klämtning sker med hjälp av urverk.

Klockor, vid vilka klämtning eller ringning sker medelst handkraft.

Gongong, som bringas att ljuda medelst handkraft.

Undervattensklockor, vid vilka klämtning sker på c:a 5 meters djup

under vattenytan.

Nedanstående tabeller, avseende lotsverket tillhöriga fyrar med

ständig bevakning och fyrskepp, angiva dels den personal, som enligt

för år 1914 gällande stat finnes vid fyrplats eller å fyrskepp anställd,

dels i huvudsak arten av de fyr- och mistsignalapparater, som därstädes

finnas.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

A) Fyrar med ständig bevakning.

Fyrplats.

l:a

klass

fyr-

mäs-

tare.

2:a

klass

fyr-

mäs-

tare.

Fyr-

vaktart

med

upp-

börd.

F yr- vak- tar e.

Fyr-

biträ-

den.

Fyr- och mistsignalapparater ni. m.

Oyre norra lots-

i

distriktet.

Germundsö ...

1

/4:de ordn. lins.

Urverk.

Rödkallen ..................

—

1

i

_

(Spegel.

lista ordn. lins.

Urverk.

Rönnskär........

1

i

(3:dje ordn. lins.

Urverk.

Gåsören .

1

\6:te ordn. lins.

I4:de ordn. lins.

Urverk.

Bjuröklubb .................

—

1

i

_

\6:te ordn. lins.

2:dra ordn. lins.

Ratan ..................

1

i

14:de ordn. lins.

Urverk.

Stora Fjäderägg..........

1

1

\Gktc

J Spegel. Urverk.

! Skall 1914 ändras till 3:dje ordn. lins.

Bergudden ..................

—

1

_

i

(2:dra ordn. lins.

2:dra ordn. lins.

1 Urverk. MS: Luftsirén.

Urverk.

Holmsund .................

—

1

—

i

—

2:dra ordn. lins.

Urverk.

Holmögadd ... ...........

i

—

—

i

i

3:djc ordn. lins.

Urverk. MS: Knallpatroner.

Summa

i

7

2

7

2

Nedre norra lots- distriktet.

Skag.........................

—

1

—

1

—

Spegel. Urverk.

Högbonden.........

—

1

—

1

1

2:dra ordn. lins.

Urverk.

Lungö ........................

—

—

1

—

1

4:de ordn. lins.

Urverk.

Härnö ...................

—

—

—

—

—

Spegel. J/S; Mistlur för handkraft.

Draghällan..................

—

—

1

—

—

4:de ordn. lins.

Urverk. MS: Klocka med urverk.

Bremö .......................

-

1

—

1

1

2:dra ordn. lins.

MS: Luftmistlur.

Gran...........................

—

1

—

1

—

5:tc ordn. lins.

Urverk.

Agö ...........................

—

1

—

1

—

4:dje ordn. lins.

Urverk. MS: Mistlur för handkraft. 1

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228. 125

l:a

2 a

Fyr-

klass

klass

vaktare

Fyr-

Fyr-

Fyrplats.

fyr-

fyr-

med

vak-

biträ-

Fyr- och mistsignalapparater m. m.

Tlläs-

mäs-

upp-

tare.

den.

tare.

tare.

börd.

Saltviksudde ...............

i

4:de ordn. lins.

Urverk.

Storjungfrun ...............

i

—

—

i

i

f3:dje ordn. lins.

[4:do ordn. lins.

Urverk. |

MS: Mistlur för handkraft.

Eggegrund ..................

i

—

—

i

i

4:de ordn. lins.

Urverk.

MS: Luftmistlur.

Björn ........................

—

i

—

i

i

4:de ordn. lins.

Urverk.

MS: Kanon.

i

_

_

i

i

Spegel. Urverk.

MS: Knallpatroner.

Djursten.....................

i

—

i

(3:dje ordn. lins.

(.6:te ordn. lins.

Urverk. |

MS: Klocka med urverk.

Understen ..................

i

—

i

i

Spegel. MS: Luftmistlur.

Svartklubben ...............

i

—

i

i

4:do ordn. lins.

Urverk.

MS: Luftmistlur.

Summa

5

7

3

12

9

Mellersta lots-

distriktet.

Simpnäsklubb och Näs-

1

1

J4:de ordn. lins.

Urverk.

MS: Luftmistlur.

kubben.....................

1

\ö.te » »

/Spegel. Urverk.

Söderarm och Tjarven ...

1

—

—

2

2

\4:de ordn. lins.

Urverk.

MS: Luftmistlur.

Svenska Högarne .........

—

1

—

i

i

2:dra ordn. lins.

Urverk.

MS: Kanon.

1

_

_

i

i

3:dje ordn. lins.

Urverk.

i

|3:dje ordn. lins.

/Spegel.

Urverk.

—

1

—

—

Huvudskäl- .................

—

—

1

—

i

4:de ordn. lins.

Urverk.

i

(2:dra ordn. lins.

Urverk.

MS: Knallpatroner.

Landsort....................

1

—

—

1

/5:te » »

Måsknuf .....................

—

—

1

—

i

5:te ordn. lins.

MS: Klocka med urverk.

Urverk.

Gottska Sandön............

1

—

—

i

3

\3:djo » »

Färd...........................

1

_

—

i

1

lista ordn. lins.

Urverk.

MS: Kanon.

Östergarn ..................

—

1

—

i

1

3:dje ordn. lins.

Urverk.

MS: Mistlur för handkraft.

(3:die ordn. lins.

Urverk.

När ...........................

1

i

1

\6:te » »

f3:dje ordn. lins.

Urverk.

MS: Kanon (ersättes 1914

Faludden.....................

1

—

—

1

\ med luftsyn).

Hoborg.......................

i

(Spegel. Urverk.

(Ersättes 1914 med lista ordn. lins.

1

1

\ Urverk). 1914 MS: Knallpatroner.

i

|3:djc ordn. lins.

Urverk.

MS: Luftsirén.

Stora Karlsö ...............

1

—

1

(lista » »

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungh Maj\ts Nåd. Proposition Nr 228.

Fyrplats.

l:a

klass

fyr-

mäs-

tare.

2:a

klass

fyr-

mäs-

tare.

Fyr-

vaktart

med

upp-

börd.

Fyr- va k- tare.

Fyr-

biträ-

den.

Fyr- och mistsignalapparater m. m.

Skansudde .................

i

5:te ordn. lins.

Stenkyrkehuk..............

—

i

—

i

—

3:dje ordn. lins. Urverk.

Hallshuk......... .. ..

—

—

i

-

—

5:te ordn. lins.

Summa

8

6

4

15

16

Östra lotsdistriktet.

Hävringe......

1

1

(4:de ordn. lins.

\4:de » »

Femörehuvud...............

—

—

1

—

f>:te ordn. lins. MS: Gongong.

Arko J)........................

—

—

1

—

—

Spegel. Urverk.

Häradsskär..................

1

—

—

1

1

lista ordn. lins. Urverk.

Storkläppeu.................

—

1

—

1

_

5:te ordn. lins. Urverk.

Spårö ........................

—

1

—

—

1

4:de ordn. lins. Urverk.

Ölands norra udde ......

1

—

—

1

1

o:dje ordn. lins. Urverk. MS: Luftsirén.

Högby........................

—

1

—

1

—

3:djo ordn. lins. Urverk.

Kapelludden ..........

1

1

1

2:dra ordn. lins. Urverk.

Segerstad....................

—

1

—

1

—

3:dje ordn. lins. Urverk.

Ölands södra udde ...

1

_

1

1

I3:dje ordn. lins. Urverk. MS: Knallpatroner.

12: dra » »

Damman.....................

1

—

—

1

1

3:djs ordn. lins. Urverk. MS: Luftsirén.

Skäggenäs ..................

—

—

1

—

—

3:dje ordn. lins.

Ispeudde ..................

-

1

—

—

5:te ordn. lins. Urverk.

JA:de ordn. lins. Urverk.!

Grimskär..........

1

—

—

1

1

|3:dje » » Urverk. > MS: Mistlur för handkraft

(Spegel. J

Garpen........................

— 1

1

—

1

—

4:de ordn. lins. Urverk.

Summa

6

6

4

10

8

Södra lotsdistriktet.

Utkiippan ......

1

—

—

1

2

2:dra ordn. lins. Urverk. MS: Kanon.

Godnatt .........

1

1

3:dje ordn. lins. Urverk.

Spegel.

Hanö ........................

-

1

—

1

—

3:dje ordn. lins. Urverk.

Sandhammaren ............l

1

—

—

1

2

2.dra ordn. lins. Urverk. MS: Luftsirén.

*) Vid fyrplatsen är tillika anställt ett extra biträde.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kun<j\. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

127

Fyrplats.

l:a

klass

fyr-

mäs-

tare.

2:a

klass

fyr-

mäs-

tare.

bi-

vaktare

med

upp-

börd.

Fyr-

vak-

tare.

Fyr-

biträ-

den.

Ystad1) ....................

_

i

_

_

Smygehuk ..................

—

i

—

i

Trälleborg ..................

—

—

—

—

—

Falsterbo.....................

—

i

—

i

i

Malmö........................

—

i

—

i

—

Haken ........................

—

i

—

i

—

Hven...........................

—

i

—

i

i

Hälsingborg ...............

—

i

—

i

—

Kullen........................

i

—

—

i

i

Hallands Väderö .........

i

—

—

i

i

Summa

Västra lotsdistriktet.

4

9

12

8

Tylö...........................

1

-

—

1

1

Morups Tånge ............

—

1

—

1

—

Varberg .....................

—

1

—

1

—

Nidingen.....................

1

—

—

2

1

Tistlarne....................

1

-

—

1

1

Varö...........................

—

1

—

—

—

Vinga ........................

1

—

—

1

2

Pater Moster ...............

1

—

—

1

1

Mäseskär....................

1

—

—

1

1

Islandsberg..................

—

1

—

1

—

Hållö .......................

1

—

—

1

1

Klöfskär .....................

—

1

—

1

—

Väderöbod ..................

1

—

--

1

2

Svangen ....................

—

—

i

—

1

Ursholmen .................

1

—

—

1

1

Samma

9

5

i

14

12

Fyr- och mistsignalapparater m. in.

de ordn. lins.

te » »

dje ordn. lins.

dje ordn. lins.

dra ordn. lins.

de ordn. lins.

dje ordn. lins.

de ordn. lins.

dra ordn. lins.

Un’er k.

MS: Luftmistlur.

Urverk. MS: Kanon o. elektrisk sirén

Urverk.

Urverk.

Urverk.

Urverk.

Urverk.

sta ordn. lins. Urverk. MS: Knallpatroner (skola 1914

do » » utbytas mot luftsirén).

dje ordn. lins. Urverk. MS: Angsirén (skall 1914

utbytas mot knallpatroner).

MS: Luftmistlur.

MS: Luftsirén.

3:dje ordn. lins.

2:dra ordn. lins.

3:dje ordn. lins.

{3:dje ordn. lins.

3:dje » »

2:dra ordn. lins.

|4:dc ordn. lins.

\ Spegel.

rlista ordn. lins.

\ Spegel.

{.Spegel.

lista ordn. lins.

3:dje ordn. lins.

4:de ordn. lins.

2:dra ordn. lins.

4:de ordn. lins.

2:dra ordn. lins.

4:de ordn. lins.

j3:dj« ordn. lins.

\3:dje » » .

Urverk.

Urverk.

Urverk.

Urverk.

Urverk.

Urverk.

MS: Luftsirén.

MS: Angsirén (skall 1914

utbytas mot luftsirén).

MS: Luftmistlur.

Urverk. MS: Luftsirén.

Urverk.

Urverk.

Urverk.

Urverk.

Urverk.

Urverk.

Urverk.

Urverk.

MS: Knallpatroner.

MS: Angsirén.

MS: K null patron er.

*) Vid fyrplatsen är tillika anställt ett extra biträde.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

Sammandrag.

Fyrplats.

l:a

klass

fyr-

mäs-

tare.

2:a

klass

fyr-

mäs-

tare.

Fyr-

vaktare

med

upp-

börd.

Fyr-

vak-

tare.

Fyr-

biträ-

den.

Fyr- och mistsignalinrättningar m. m.

Övre norra lotsdistrilitet

i

7

2

7

2

Nedre »

»

5

7

3

12

9

Mellersta

»

8

6

4

15

16

Östra

)»

6

6

4

10

8

Södra

»

4

9

—

12

8

Västra

»

9

5

1

14

12

Summa

83

40

14

70

55

B) Fyrskepp.

Fyrskepp.

l:a

klass

fyr-

mästa-

re.

*)

2:a

klass

fyr-

mästa-

re.

*)

Fyr-

vak-

tare

och

befäl-

havare.

Fyr-

vak-

tare.

Fyr-

biträ-

den.

Kockar

och

andra

extra

biträ-

den.

Fyr- och mistsignalapparater. Maskineri

för fartygets framdrivande m. m.

Övre norra lots- distriktct.

Norströmsgrund ..........

i

i

2

2

6 te ordn. lins. MS: Angsirén.

Sydostbrotten...............

i

—

—

2

2

3

Spegel. MS: Angsirén. 1 Propeller. Ångmaskin.

Summa

i

i

—

3

4

5

Nedre norra lots- distriktet.

Finngrundet ...............

i

—

—

2

2

2

Spegel. Urverk. MS: Ångsirén. 1 Propeller.

Västra Banken ............

i

2

2

2

Ångmaskin.

Spegel. Urverk. MS: Ångsirén. 1 Propeller.

Gasfartyget Grepen ......

—

—

i

—

1

_

Ångmaskin.

öde ordn. lins. Fettgasbelysning. Ms: Klocka.

Grundkallen ...............

i

—

—

2

2

2

Spegel. Urverk. MS: Angsirén. 1 Propeller.

Summa

3

-

i

6

7

6

Ångmaskin.

*) l:a och 2:a klass fyrmästare å fyrskepp åtnjuta enahanda avlöning; skillnaden framträder endast i fråga

om tjänstgöringen vid kustsignalväsendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 228.

12!»

1:U

klass j

fyr- mästa-''

re.

i

Fyr i

Kockar

j

Fyrskepp.

klass

fyr- 1

masta- ''

re. i

vak- .

ture i

och ;

befäl- uivarc. i

Fyr- vak- tara. !

],’ r och

. .) .. andra

biträ-

extra

den. , .. ..

biträ- den.

Fvr- och mistsignalapparater. Maskineri

för fartygets framdrivande in, m.

Mellersta lots-

i

distriktet.

Svenska Björn ............

i

_

_

2

2 2 !

(Spegel.^ Ånggirén. 1 Propeller. Ångmaskin.

(Spegel. |

i Almagrundet ...............

i

—

—

2

2 2

4:de ordn. lins. Agabelysning. MS: Luftsken.:

1 Propeller. Ångmaskin.

1 Kopparstenarne............

i

—

—

2

2 1

Spegel. Urverk. MS: Ångsirén.

'' Reservfyrskeppet ..........;

_

—

i

—

— —

i Propeller. Ångmaskin.

Summa

3

—

i

6

6 5

Östra lotsdistriktet.

Utgrunden ..................

—

i

—

1

2 2 !

1 j

6:te ordn. lina. MS: Angäirén.

Södra lotsdistriktet.

Ölands ref ..................

i

—

—

2

2 1 3

4:de ordn. lins. Agabelysniug. MS: Luft-;

siren och undervattensklocka. Trådlös telc-

graf. 2 Propellrar. Fotogenmotorer.

! Trelleborgs redd .........

—

i

—

i

2 2

4:de ordn. lins. MS: Knallpatroner, klocka

och undervattensklocka.

! Falsterboref ................

i

—

—

2

3 ! 2

4:de ordn. lins. Agabelysniug. MS: Luft-

sken. 1 Propeller. Ångmaskin.

Osoarsgrundet . .

i

_

1

2 2

4:de ordn. lins. MS: Klocka.

Kalkgrundet ...............

—

i

1

2 | 2

4:de ordn. lins. Agabelysniug. MS: Klocka.

! Malmö redd .............

_

i

_

2

Lanternor. MS: Klocka.

1 Svinbådan .................

i

_

2

2 3

4:de ordn. lins. Agabelysniug. MS: Angsirén.

Reservfyrskeppen n:r 26

1 Propeller. Ångmaskin

och 28....................

i

—

—

— 1 —

Summa

4

3

i

9

13 I 16

1

Västra lotsdistriktet.

! Fladen........................

1

! —

—

2

2 i 4

Spegel. Urverk. MS: Ångsirén. 1 Propeller.

Ångmaskin.

Grisbådarne ...............

'' Reservfyrskeppet .........

1

i —

i i

2

2 4

Spegel. Urverk. MS: Ångsirén. 1 Propeller.

Ångmaskin.

Summa

2

:

i

4

4 | 8

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 käft. (AV 228.)

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungi. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

1

Fyrskepp.

1

1 :a

klass

fyr- mästa- re.

2:a

klass

fyr-

mästa-

re.

Fyr-

vak-

tare

och

befäl-

havare.

Fyr-

vak-

tare.

Fyr.

biträ-

den.

Kockar

och

andra

extra

biträ-

den.

Fyr- och mistsignalapparater. Maskineri

för fartygets framdrivande in. m.

Sammandrag.

J Övre norra lotsdistriktet

i

i

3

4

5

Nedre » »

3

—

i

6

7

6

Mellersta »

3

—

i

6

6

5

Östra »

—

i

—

i

2

2

Södra »

4

3

i

9

13

16

Västra »

2

i

i

4

4

8

Summa

13

5

4

29

36

42

Vid alla viktigare fyrplatser föres befälet av eu fyrmästare, som

även bestrider journalföringen och redovisningen.

Vid de fasta fyrarna utgör fyrmästarnes antal enligt 1914 års stat

73. Dessa fyrmästare äro i avlöningshänseende delade i två klasser.

Första klassens fyrmästare åtnjuta lön 800 kronor, tjänstgöringspenningar

600 kronor = 1,400 kronor; andra klassens fyrmästare åtnjuta

lön 800 kronor, tjänstgöringspenningar 500 kronor = 1,300 kronor.

Dessutom utgöras förmånerna i tjänsten dels av fri bostad, lyse och

vedbrand, ^ planteringsland, där sådant kunnat åstadkommas, jämte den

rätt till fiske, som är lots- och fyrpersonalen i allmänhet tillförsäkrad,

dels ock av tre ålderstilläg, vartdera å 100 kronor efter 5, 10 och 15

års tjänst.

A fyrskeppen åtnjuta fyrmästarne, enligt 1914 års stat 18 till antalet,

dels lön 800 kronor, tjänstgöringspenningar 600 kronor och

hyresbidrag 300 kronor, tillhopa 1,700 kronor, med rätt till tre ålderstillägg

å 100 kronor i likhet med fyrmästare vid fast fyr, dels ock

uaturaportion eller portionsersättning under vistelse ombord samt särskild

dagavlöning av 1 krona under månaderna december, januari och

februari, så vida fyrskeppet icke är avrustat.

Enligt beslut vid 1913 års riksdag skall därjämte för år 1914 utgå

i avlöningsförbättring till fyrmästare 200 kronor.

Den lägre personalen vid fyrstaten utgöres av fyrvaktare och fyrbiträden.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Av fyrvaktare linnas två slag, nämligen fyrvaktare med uppbörd

och övriga fyrvaktare. Fyrvaktare med uppbörd, vilka, med fem undantag,

icke under sig hava något ordinarie fyrbiträde, uppbära å såväl

fasta fyrar som å fyrskepp lön 600 kronor och tjänstgöringspenningar

420 kronor. Därtill kommer vid de fasta fyrarna fri bostad, lyse och

vedbrand m. in. samt å fyrskepp hyresbidrag av 180 kronor jämte naturaportion

eller portionsersättning, särskilt dagarvode av 75 öre under

månaderna december, januari och februari, så vida fyrskeppet icke är

avrustat, samt tre ålderstillägg vartdera å 50 kronor efter 5, 10 och

15 års tjänst. I förväntan på lönereglering har ett lönetillskott av

100 kronor tilldelats fyrvaktare; och 1913 års riksdag har för år 1914

beviljat fyrvaktare ett ytterligare tillägg av 100 kronor. Staten för år

1914 upptager vid de fasta fyrarne 14 fyrvaktare med uppbörd samt

vid fyrskeppen 4 sådana fyrvaktare.

Övriga fyrvaktare hava 100 kronor lägre tjänstgöringspenningar

än fyrvaktare med uppbörd, men äro i övrigt lika avlönade som dessa

senare; deras antal utgör enligt 1914 års stat vid de fasta fyrarna 70

och å fyrskeppen 29 eller tillhopa 99.

Till sådan fyrvaktare å ångfyrskepp, som avlagt maskinistexamen

och tjänstgör såsom maskinist, utgår ett särskilt tillägg av 220 kronor

och till annan fyrvaktare, som icke avlagt maskinistexamen men likväl

tjänstgör såsom maskinist, utgår ett tillägg av 100 kronor.

Fyrbiträden å såväl de fasta fyrarne som å fyrskepp åtnjuta lön

500 kronor och tjänstgöringspenningar 300 kronor. Å fasta fyrar tillkomma

fri bostad och övriga förmåner, som fyrvaktare åtnjuta, å fyrskepp

hyresbidrag av 150 kronor samt naturaportion eller portionsersättning

ävensom särskilt dagarvode av 50 öre under månaderna december,

januari och februari, såvida fyrskeppet icke är avrustat. Dessutom utgå

i lönetillskott 100 kronor samt för år 1914 ett ytterligare tillägg av

100 kronor liksom för fyrvaktare. Ålderstilläggens antal och storlek

äro även desamma som för fyrvaktare. A 1914 års stat äro uppförda

vid de fasta fyrarne 55 fyrbiträden och å fyrskeppen 36 sådana biträden.

Vid en del fasta fyrar äro under höstmånaderna anställda extra

biträden; å fyrskepp äro i allmänhet, så länge detsamma är rustat, anställda

en kock samt ett, två eller tre andra extra biträden med en

avlöning av 60 kronor i månaden jämte portion eller portionsersättning.

Vid åtskilliga mindre ledfyrar äro fyrvaktare anställda medelst

kontrakt tillsvidare mot arvoden av i allmänhet ringa belopp.

Nedanstående tabell upptager lasta avlöningen jämte naturaförmåner

och dagavlöning för fyrpersonalen under år 1914.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Befattningshavare.

Lön.

.

Tjänst-

gö-

rings-

pennin-

gar.

Hyres-

bidrag.

Löne-

till-

skott.

Arvode

såsom

maski-

nist.

Till-

fånig

avlÖ- nings- förb ätt- ring.

0

Ålders-

tillägg

till-

hopa.

Summa

in- kom st- utan

ålders

tillägg.

Summa

in- komst

med

ål ders - tillägg.

Naturaförmåner och

dagavlöning under

vintertjänstgöring.

Fyrmästare vid fast fyr, l:a

j klass ...........................

800

600

—

—

—

200

300

1,600

1,900

Bostad, ved och lyse.

| D:o vid fast fyr, 2:a klass...

800

500

—

—

—

200

300

1,500

1,800

» » » »

D:o å fyrskepp ..

Fyrvaktare med uppbörd vid

800

600

300

200

300

1,900

2.200

Naturaportion eller

spisningspenningar

och 1 krona per dag

under december—;

februari.

fast fvr .......

600

420

—

100

—

100

150

1.220

1,370

Bostad, ved och lyse.

D:o med uppbörd å fyrskepp

600

420

180

100

100

150

1,400

1,550

1

Naturaportion eller

spisningspenningar ;

och 75 öre per dag

under december—1

februari.

Fvrvaktare vid fast fyr.....

600

320

—

100

100

150

1,120

1,270

Bostad, ved och lyse.!

D:o å fyrskepp.................

D:o å fyrskepp, med maski-

600

320

180

100

100

150

1,300

!

1,450

Naturaportion eller!

spisningspenningar i

och 75 öre per dag

under december—

februari.

nistexamen och. tjänstgö-

rande såsom maskinist....

D:o å fyrskepp, utan maski- nistexamen men tjänstgö-

600

320

180

100

220

100

150

1,520|

1,670

D:o d:o.

rande såsom maskinist....

600

320

180

100

100

100

150

1,400

1,550

D:o d:o.

Fyrbiträde å fast fvr ......

500

300

_

100

~~

100

150

1,000

1,150

Bostad, ved och lyse.

D:o å fyrskepp..........

500

300

150

100

100

150

1,1501

1,300

Naturaportion eller

spisuingspenningar j

och 50 öre per dag!

under december —

februari.

Loisstyrelsens

förslag.

Lotsstyrelsens i underdånig skrivelse den 12 oktober 1912 avgivna

förslag till avlöningsstat för fyrpersonalen upptager vid de fasta fyrarna

i stället för fyrmästare av l:a och 2:a klass fyrmästare vid större och

mindre fyr. Å fyrskeppen skulle enligt förslaget också finnas två

grupper fyrmästare, av vilka fyrmästare å ång- eller motorfyrskepp

skulle anses motsvara fyrmästare å större fast fyr. I övrigt äro befatt
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

ningarnas benämning i lotsstyrelsens förslag densamma Rom i nu

gällande stat.

De ifrågasatta avlöningarna till befattningshavarne ävensom vissa

övriga för dem föreslagna förmåner framgå av följande utdrag ur förslaget:
-

" 1

'' ...... T

Tjänst- |

Bekläd-!

Summa !

Summa

Tipp- !

Bostad, 1

inkomst |

Ålders-

inkomst j

Lön.

görmgs-

na ds- 1

ved och!

utan i

tillägg

med

arvode, j

pen- <

ersätt- !

lyse.

ålders-

tillhopa.

ålders-

ningar.

ning.

tillägg.

i

tillägg, j

Vid de fasta fyrarna, i

;

;

Fyrmästare å större fyr

300

900

600

200

in natura

2,000

360

2,360 1

D:o å mindre d:o .........

200

800

600

200

»

1,800

300 !

2,160

i Fyrvaktare med uppbörd

200

700

400

150

»

1,450

360

1,810 !

1 Fyrvaktare ..................

—

700

400

150

»

1,250

360

1,610

i Fyrbiträde...................

|

Vid fyrskeppen.

600

400

150

>»

Hyres-

1.150

360

1,510

! Fyrmästare & ång- eller

motorfyrskepp ..........

400

900

600

200

bidrag

300

2,400

360

2,760

i Fyrmästare eller reserv-

300

800

600

200

280

2,180

360

2,540

: Fyrvaktare och befäl-

havare eller reserv-

300

700

400

150

220

1,770

360

2,130 ;

! Fyrvaktare ................

_

700

400

150

220

| 1,470

1 360

1,830 1

| Fyrbiträde...................

!

600

400

150

200

1,350

360

1 1,710

Till fyrmästare skulle utgå tre ålderstillägg ä 120 kronor efter 3, 6 ock 9

års tjänst samt till fyrvaktare och fyrbiträden sex ålderstillägg ä 60 kronor efter

3, 6, 9, 12, 15 ock 18 års tjänst.

Utom till förenämnda avlöningar upptager lots styrelsens förslag anslag till

åtskilliga ändamål, för vilka kär nedan kommer att närmare redogöras i sammanhang

med det av kommissionen avgivna förslaget.

Kommitterade för lotsverkets personalförening har i sin förenämnda

petition av den 27 augusti 1908 samt vid personalföreningens extra ningar om

sammanträde i Stockholm den 27 november 1912 framställt följande lönereglering

förslag till lönereglering för fyrpersonalen:

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Ål ders- tillägg.

Hyres-

bidrag.

Kofoder-

ersätt-

ning.

Dag- i

avlöning.1

:

1

1 landfyrar.

gruppens fyrmästare..............

1,200

800 |

200)

200 600

2001

100

1.50

2

» »

1,200

700 |

200)

200 600

2001

100

i.5o ;

1

» uppbördsfyrvaktare ....

1,000

800 |

1001

100 300

1001

—

100

1.50

2

» »

1,000

eooj

100)

100 300

100)

—

100

1.50

1

» fyrvaktare ...............

1,000

6001

1001

100)300

lOO)

100

!-

2

» »

1,000

sooj

1001

100 300

100)

100

1.— |

1

» fvrbitrade ..................

800

50oj

1

1001

100 300

1001

—

100

0.75 i

2

« »

800 i

1

400 j

1001

100 300

iooJ

100 i

0.75

1 gruppens extra fyrbiträde 3.B0 under kortare

2 » » » 3.25 » »

tjänstgöring, därefter 100 kronor per inånad.

» 90 » » » i

Å fyrskepp.

Befälhavare ................

Uppbördsfyrvaktare

I

! Maskinist ...................

* Fyrvaktare ............

: Fyrbiträde ................

Extra fyrbiträde..........

Kock ...................

1.200

!

i,oooj

2001

200 600 i

200)

400

— ;

2.—

1.000

8001

100)

100 300

1001

300

—

1.50

1.000

800 j

1001

100 300 :

100)

300

— :

1.50

1,000

6001

1001

100 300

1001

300

—

1.50

800 i

5001

1001

ioo 300 ;

200

1.-

I 1001

|

70

per månad under 2 år,

löning och ordinarie.

därefter fyrbiträdes

av-1

75 per inånad under 2 år, därefter fyrbiträdes avlöning

och ordinarie.

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Ålderstilläggen skulle utgå vart tredje år i stället för som nu vart femte.

De av staten till fyrpersonalen upplåtna bostäder borde minst utgöras av

två rum och kök.

Då fyrmästare eller fyrvaktare ej kunde erhålla vinterfoder in natura för eu

ko, borde en ersättning härför utgå med 100 kronor om året.

Dagavlöning borde utgå till den fyrpersonal, som tjänstgör under månaderna

december—mars.

Staten borde bekosta lyse och ved för personalen å fyrskepp.

Tjänstledighet med bibehållen lön borde medgivas under 2 Va månader fölen

var av personalen å fyrskepp, som ligger ute året om, under 2 månader då

fyrskeppet ligger ute 3/4 av året, under 1 månad då det ligger ute allenast halva

året samt under 14 dagar för en var av den vid landfyr tjänstgörande personalen.

I händelse av sjukdom borde lön och tjänstgöringspenningar utan avdrag få åtnjutas

under minst 45 dygn.

I sitt betänkande har förenämnda löneregleringskommission beträffande

fyrpersonalens avlöning anfört följande:

Såsom av det föregående framgår har lotsstyrelsen ansett lämpligt, att ett

stort antal befattningar vid fyrstaten skulle förutom lön och tjänstgöringspenningar

in. m. uppbära särskilda uppbördsarvoden. Dessa arvoden skulle emellertid

icke utgöra ersättning för något extra arbete, som tillkommit för ifrågavarande

befattningshavare. Redan nu hava dessa befattningshavare redovisningsskyldighet

för materiel m. m., som de fått sig anförtrodd. Genom upptagande av omnämnda

avlöningsform har själva lönen kunnat hållas nere, men avlöningen ändock i sin

helhet höjas till avsett belopp. Fördelen härav skulle vara, att befattningshavare

genom den jämförelsevis stora minskning uti inkomst, han vid tjänstledighet

måste underkasta sig, förmåddes att icke utan tvingande nödvändighet söka sådan.

Detta må vara önskvärt och riktigt, men torde icke enligt kommissionens åsikt

utgöra tillräckligt skäl för upptagande av denna nya avlöningsform. Såvitt kommissionen

har sig bekant har det vid löneregleringar hittills icke förekommit,

att för en var av en talrik personal upptagits — förutom lön- och tjänstgöringspenningar

— därjämte arvode såsom gottgörelse för det med befattningarna förenade

ordinarie arbetet. Antingen har avlöningsstaten endast upptagit arvode,

av vilket en del då ansetts utgöra lön och en del tjänstgöringspenningar,_ eller

också, vanligast, har avlöningen varit fördelad i lön och tjänstgöringspenningar.

Har arvode därjämte förekommit, har det i allmänhet motsvarats av något extra

arbete utöver den egentliga tjänsten. Kommissionen, som håller före att omförmälda

önskemål lämpligen står att vinna på annan väg och som tagit hänsyn

härtill vid uppgörande av sitt förslag till fördelning av avlöningen i lön och

tjänstgöringspenningar, anser alltså, att det föreslagna uppbördsarvodet bör bortfalla

och i stället en förhöjning av lön och tjänstgöringspenningar ske för ifrågavarande

befattningshavare.

Vid de undersökningar, kommissionen verkställt i och för avpassandet av

avlöningen för fyrpersonalen, har kommissionen funnit, att denna personal vore

närmast jämförbar med vissa befattningshavare vid tullstaten. Fyrvaktare synes

kunna jämställas med kustvakten, fyrvaktare tillika befälhavare å fyrskepp med

kustuppsyningsmannen samt fyrmästare å ång- eller motorfyrskepp med kustöveruppsyningsmannen.

Avlöningen för ifrågavarande befattningshavare vid tullstaten

utgör: för kustvakt 1,300 kronor, för kustuppsyningsman 1,650 kronor och

för kustöveruppsyningsman 2,100 kronor, vartill lör dessa befattningshavare

Kommis
sionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13C

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

kommer beklädnad eller ersättning därför. Dessa avlöningsbelopp synas kommissionen

böra läggas till grund vid avvägande av fyrpersonalens avlöningsförhållanden.

Beklädnadsbidrag har kommissionen även ansett böra tillkomma fyrpersonalen;

och har detta bidrag för alla befattningshavare vid fyrstaten satts till

samma belopp, som föreslagits att utgå till befattningshavare vid lotsstaten eller

100 kronor. Personalen vid fyr staten skulle därför vara skyldig bära uniform

liksom personalen vid lotsstaten; fordringarne på fyrpersonalens uniform böra

givetvis ej ställas högre än på lotspersonalens.

Lotsstyrelsen har i sitt förslag, i överensstämmelse med vad som för närvarande

äger rum, upptagit bostad, ved och lyse in natura för fyrpersonalen vid

fast _ fyr. samt hyresbidrag till personalen å fyrskepp. Hyresbidraget bär föreslagits

till 20 % av lön och tjänstgöringspenningar. Det har således ej bestämts

enligt förhållandena i boningsorten, utan utgör det belopp, som styrelsen anser

motsvara de till personalen vid fast fyr utgående naturaförmåner. Vid övervägande

av denna fråga bär det synts kommissionen, som om det vore skäl att

å fyrpersonalen tillämpa samma princip, som av kommissionen ifrågasatts beträffande

personalen vid lotsstaten eller att hyresbidrag ej bör utgå och att å de

för personalen bestämda löner avdrag, enligt lotsstyrelsens bestämmande, böra

göras för förmån av fri bostad eller annan naturaförmån, som av personalen

åtnjutes. Enligt gällande föreskrift skall avdrag å avlöningen göras för bostad,

so.m _ till tullpersonal upplåtits. Vid sådant förhållande och då, såsom kommissionen

förut i fråga om lotspersonalen sökt visa, jämlikhetskravet synes fordra,

att, då inom samma personal finnas de, som erhålla naturaförmåner, och de, som

icke bekomma sådana, den som erhåller naturaförmån bör vidkännas ett häremot

svarande avdrag å avlöningen, torde enahanda förfarande, som sålunda redan

tillämpas i tullverket och av kommissionen föreslagits i fråga om lotspersonalen,

böra tillämpas jämväl i fråga om fyrpersonalen. Det bör emellertid framhållas,

att beträffande såväl lots- som fyrpersonalen avdraget bör göras med varsamhet.

Därest denna princip vinner godkännande, torde i staten för fyrpersonalen icke

höra upptagas anslag för fotogen, ljus och ved in natura — för vilket ändamål

i lotsstyrelsens förslag beräknats 25,000 kronor — enär dessa kostnader skulle

bliva ersatta genom avdrag å personalens avlöning.

För fyrvaktare har kommissionen, förutom beklädnadsbidrag, upptagit eu

avlöning till samma belopp, som tillkommer kustvakt, eller alltså 1,300 kronor.

Fyrbiträdet åtnjuter nu lägre avlöning än fyrvaktaren och även i lotsstyrelsens

förslag upptagas olika avlöningar för dessa befattningar. Fyrbiträdet och

fyrvaktaren hava samma åligganden och dessa båda befattningar kunde därför

hava. sammanslagits i en lönegrad med benämning fyrvaktare; men då båda befattningarna

funnits sedan gammalt samt såväl personalen som lotsstyrelsen anser,

att båda befattningarna böra finnas för att lämna personalen tillfälle till befordran,

har kommissionen icke velat häremot göra någon erinran, hälst som ingen

kostnadsökning därav synes kunna föranledas samt förhållandet i viss mån har sin

motsvarighet bland lotspersonalen i skillnaden mellan lots och mästerlots. Kommissionen

har därför i sitt förslag bibehållit båda befattningarna samt upptagit

avlöningen för fyrbiträde till ett belopp, som med 100 kronor understiger fyrvaktarens

avlöning.

o Av fyrvaktare med uppbörd upptager lotsstyrelsens förslag 4 å fyrskepp och

10 å landfyrar. Av de å fyrskepp anställda uppbördsfyrvaktarne är en avsedd

att tjänstgöra å gasfartyget Grepen samt en å fyr- och lotsfartyget Malmö redd;

de båda övriga skulle vara reservfyrvaktare, den ene i Stockholm och den andre

i Göteborg. Avlöningen för uppbördsfyrvaktare vid fast fyr har av lotsstyrelsen

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

föresliigits något lägre iin för samma bcfattningsliavaro a fyrskepp. Kommissionen

liar också ansett, att någon skillnad i avlöningen dem emellan bör finnas,

då fordringarna på uppbördsfyrvaktare eller, såsom de åven kallas, befälhavare å

fyrskepp aro större iin på uppbördsfyrvaktare, som iiro anställda vid de fasta

fyrarna; och har därför kommissionen, som anser, att befälhavaren å fyrskepp

bör under benämning av uppbördsfyrvaktare av l:a graden erhålla avlöning till

belopp motsvarande kustuppsyningsmannens eller 1,(550 kronor utom beklädnadsbidrag,

up]»tagit 100 kronor lägre avlöning för uppbördsfyrvaktare av 2:a grad

(vid fast fyr). Då pensionen emellertid för dessa befattningshavare bör bliva

densamma,''bär också lönen satts till samma belopp eller 900 kronor.

Av fyrmästare upptager lotsstyrelsens förslag, såsom förut nämnts, två avlöningsklasser

vid de fasta fyrarne och två klasser vid fyrskeppen. I den för ar

1913 gällande staten iiro fyrmästarne i avlöningsliänseende delade i tre klasser

med 1,500 och 1,600 kronor för fyrmästare vid fast fyr och med 1,900 kronor

för fyrmästare å fyrskepp; om emellertid hyresbidraget för fyrmästare a fyrskepp

anses i värde motsvara till fyrmästare vid fast fyr utgående bostad, ved och lyse

in natura, bliva klasserna endast två.

Därest, såsom kommissionen förordat, avdrag bör ske för naturaförmåner,

som till fyrpersonalen upplåtas, synes det kommissionen, som om fyrmästarne

lämpligen kunna sammanföras till tre avlöningsgrader, varvid fyrmästare å _ångeller

motorfyrskepp och å större fast fyr skulle räknas till högsta avlöningsgraden

eller l:a grad, fyrmästare å övriga fyrskepp och reservfyrmästare till

närmast lägre eller 2:a grad samt övriga fyrmästare till lägsta eller o:e grad.

Avlöningen för fyrmästare av l:a grad skulle bliva lika med den för kustöveruppsyningsman

eller 2,100 kronor förutom beklädnadsbidrag; avlöningen för

fyrmästare av 2:a och 3.e grad 100 kronor lägre än för närmast högre grad.

Då pensionen för alla fyrmästare bör bliva densamma, bör även lönen inom de

olika graderna bliva densamma och har av kommissionen föreslagits till 1,100

kronor för dem alla. Skillnaden i avlöningen kommer alltså att framträda endast

i fråga om tjänstgöringspenningarna.

Enligt vad kommissionen inhämtat böra följande 16 fasta fyrar anses som

större sådana och förestås av l:a grads fyrmästare, nämligen: Holmögadd,

Understen, Söderarm och Tjärven, Gotska Sandön, Stora Karlsö, Olands norra

udde, Ölands södra udde, Dämman, Utklippan, Sandhammaren, Kullen, Hallands

Yäderö, Nidingen, Yinga, Måseskär och Väderöbod. _ .

Ålderstilläggens storlek och antal för fyrpersonalen finner kommissionen

lämpligen kunna bestämmas i likhet med vad av kommissionen föreslagits för

lotspersonalen eller till tre ä 100 kronor att utgå efter 3, 6. och 9 ar.

Examensarvoden å 200 kronor årligen skulle enligt lotsstyrelsens förslag

tillkomma fyrvaktare, som avlagt maskinistexamen och är anställd å ång-^ eller

motorfyrskepp som maskinist ävensom annan fyrvaktare, som är anställd a fyrskepp

som styrman och avlagt styrmansexamen och angfartygsbefälkavarexamen

eller styrmansexamen och examen i ångmaskinlära. Eyrvaktare och fj rbiträde,

som icke avlagt examen men tjänstgör som maskinist å fyrskepp, har av lotsstyrelsen

ansetts härför böra åtnjuta ett årligt arvode av 1Ö0 kronor. Kommissionen

har, såsom förut nämnts, funnit sig förhindrad förorda examensarvoden

för lotspersonalen och kan av samma anledning icke heller tillstyrka några

sådana arvoden beträffande fyrpersonalen. Då emellertid fyrvaktare eller fyrbiträde,

som tjänstgör såsom styrman eller maskinist, utför ett merarbete i

jämförelse med andra fyrvaktare eller fyrbiträden, synes någon särskild ersättning

härför böra utgå; och har kommissionen ansett densamma kunna bestämmas

till ett årsarvode av 100 kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lotsstyrelsen liar i sitt förslag upptagit anslag för beredande av semester

åt fyrpersonalen; och skulle denna semester i allmänhet åtnjutas under 15 dagar

men för befattningshavare å fyrskepp, vars besättning av styrelsen beräknas vara

påmönstrad under minst 10 månader av kalenderåret, utsträckas till sex veckor

årligen. Kommissionen har häremot intet att erinra. Fyrpersonalens i allmänhet

ensliga och instängda tillvaro torde väl motivera någon tids ledighet. Å

fyrplatserna i Norrland äro visserligen fyrarne under en del av året släckta och

fyrskeppen indragna på grund därav att is hindrar all sjöfart, och vid sådant

förhållande är personalen å de norrländska fyrplatserna och fyrskeppen givetvis

icke hela året om bunden av sin tjänstgöring, varför här något behov av semester

ej kan anses förefinnas; men å andra sidan bliva i fråga om fyrpersonalen i

Norrland ingå kostnader för vikarie under semester, där^est densamma, som sig

bpr, förlägges till tid, då fyr är släckt eller fyrskepp indraget. Då lotsstyrelsen

vid beräkningen av erforderligt anslag till vikariatsersättning tagit hänsyn till

nu berörda förhållande, har kommissionen i sitt statförslag upptagit det av styrelsen

till vikariatsersättning beräknade beloppet 15,600 kronor.

I lotsstyrelsens. förslag till avlöningsstat uppföres under de »fasta fyrarne»

till extra biträden 5,300 kronor, till arvoden åt personal vid mindre fyrar 41,000

kronor, till proviantermgsbidrag 1,500 kronor och till särskilda arvoden och

ersättningar 3,255 kronor.

Beträffande dessa anslag hava de till extra biträden och till arvoden åt

personal vid mindre fyrar icke givit anledning till annat uttalande än att samtliga

i lotsstyrelsens förslag upptagna belopp, som avse extra personal, synas

böra sammanföras till ett anslag.

Från anslaget till proviantermgsbidrag utgår nu följande belopp till personalen

vid nedannämnda fyrar, nämligen: vid Simpnäsklubb 300 kronor, vid

Söderarm oOO Kronor, vid Dämman 300 kronor och vid Yäueröbod 400 kronor.

Kommissionen har icke något att erinra mot, att dessa bidrag även framdeles utgå.

Med anslaget till särskilda arvoden och ersättningar avses bland annat att

bereda hyresersättning till sådan vid fast fyr anställd personal, som varit nödsakad

att förhyra bostadslägenhet, och att lämna bidrag för underhållande av

förbindelse med land vid vissa fyrar, för anskaffande av kofoder å Gotska Sandön

och färskt, vatten till personalen vid Högby fyr. Då kommissionen föreslagit,

att hyresbidrag icke skall ingå i fyrpersonalens avlöningsförmåner, har kommissionen

minskat förenämnda anslag med beloppet av däri ingående liyresersättningar,

utgörande tillhopa 550 kronor, vadan anslagen alltså av kommissionen

uppförts med 2,705 kronor.

Utom den fasta avlöningen skulle. enligt lotsstyrelsens förslag till personalen,

å. fyrskepp utgå proviant eller spisningspenningar; och skulle denna personal

tillika åtnjuta dagavlöning under verklig tjänstgöring under månaderna

december, januari, februari och mars, da fyrskeppet är rustat. För närvarande

utgår dagavlöning under månaderna december, januari och februari. Dagavlöningens

belopp bär lotsstyrelsen ansett böra sättas dubbelt så hög som för närvarande

eller till 2 kronor åt fyrmästare, 1 krona 50 öre åt fyrvaktare och 1 krona

åt en var av den övriga personalen. Denna särskilda ersättning tillkommer den

fyrpersonal, som är i tjänstgöring å fyrskepp under de vintermånader, då annan

fyrskeppspersonal på grund av isförhållanden icke har någon tjänstgöring, och

har i fråga om lotspersonalen i viss mån sin motsvarighet i de högre lotsavgifter,

som få under vintertid uppbäras. Under sådana omständigheter har kommissionen

icke funnit något att erinra mot vad lotsstyrelsen i berörda hänseenden

föreslagit.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kung}. Majp.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Ersättningen till kockar och extra biträden har lotsstyrelsen föreslagit att

höjas med 25 %. Kommissionen har funnit denna höjning av förhållandena påkallad

och får därför förorda densamma.

Enligt lotsstyrelsens förslag skulle den ersättning, som för närvarande utgår

till fyrpersonalen för mistsignalering efter förslagets genomförande icke vidare

ifrågakomma, men styrelsen har emellertid ansett, att under vissa förhållanden

tillfälliga biträden under mistsignalering kunna behöva anställas, och till följd

härav till ersättning åt extra biträden för vaktgöring i fyr under mistsignalering

upptagit ett anslag av 800 kronor. Emot denna anordning har kommissionen

icke något att erinra.

I enlighet med sin ovan uttalade åsikt har kommissionen sammanfört de i

lotsstyrelsens förslag upptagna särskilda anslagen till kockar och andra extra

biträden å 5,300; 9,000; 1,500; 2,070; 1,250; 21,200 och 800 kronor till ett anslag

å 41,120 kronor till extra biträden.

I nu gällande stat utgår till fyrpersonalen ett belopp av 1,000 kronor för

issignalering. Denna ersättning bör, såsom lotsstyrelsen föreslagit, bortfalla sedan

den nya staten trätt i tillämpning.

Slutligen omförmäler lotsstyrelsen att i mån av personalens avgång en del

indragningar skulle verkställas. »Sålunda skulle vid Ratan endast anställas en

fyrvaktare med uppbörd i stället för en fyrmästare och ett fyrbiträde; vid Lunga

eu fyrvaktare med uppbörd och ett fyrbiträde i stället för nuvarande fyrmästare,

fyrvaktare och fyrbiträde; vid Gran, så länge mistsignalering icke finnes vid

platsen anordnad, en fyrvaktare med uppbörd och ett fyrbiträde i stället för eu

fyrmästare och en fyrvaktare; vid HuvudsJcär en fyrvaktare med uppbörd och ett

fyrbiträde i stället för en fyrmästare och en fyrvaktare; vid MåsJcnuv en fyrvaktare

med uppbörd och ett fyrbiträde i stället för en fyrmästare och ett fvrbiträde;

vid GotsJca Sandön en fyrmästare, en fyrvaktare och tre fyrbiträden i

stället för en fyrmästare, två fyrvaktare och tre fyrbiträden; vid Eävringe, så

länge mistsignalering icke finnes vid platsen anordnad, en fyrvaktare med uppbörd

och ett fyrbiträde i stället för en fyrmästare och ett fyrbiträde. Vid Kapelludden

skulle, så länge mistsignalering icke finnes vid platsen anordnad, fyrbiträdesbefattningen

indragas. Sedan acetongasbelysning anordnats vid Ispeudde

och Vard fyrar, skulle fyrbevakningen där indragas. Vid Sandhammaren skulle

en fyrvaktarbefattning ersättas med ett extra biträde. Vid Ystad skulle fyrvaktarbefattningen

indragas, sedan fyrarna omändrats. Vid Nidingen skulle en

fyrvaktarbefattning utbytas mot en fyrbiträdesbefattning. Vid Islandsberg slutligen

skulle i stället för en fyrmästare och en fyrvaktare anstalias en fyrvaktare

med uppbörd och ett fyrbiträde.»

Med anledning härav och med erinran att nu omnämnda av lotsstyrelsen

ifrågasatta förändringar inom fyrpersonalen skulle medföra en minskning i utgifterna

för personalen, får kommissionen, som ansett sig höra i sitt förslag; till

stat för fyrpersonalen uppföra de olika befattningarna till det antal lotsstyrelsen

föreslagit, förorda, att bestämmelse meddelas därom, att, då ordinarie befattning

å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses böra förändras till befattning

av lägre grad eller indragas, anmälan därom skall av lotsstyrelsen göras hos

Kungl. Maj:t, som skall äga ej mindre besluta, att befattningen skall tillsvidare

icke återbesättas, än även, därest befattning prövas böra på angivet sätt förändras,

av den för befattningen i staten uppförda avlöning disponera så mycket,

som, intill dess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning

åt den, som förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål. I sitt

förslag till stat har kommissionen i en anmärkning inryckt bestämmelse i nu berörda

hänseende.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

I överensstämmelse med det anförda har kommissionen uppgjort

följande förslag till avlöningsstat för fyrpersonalen:

Tjänst-

Bekläd-

Särskilt

Lön.

nads-

Summa.

pensions-

ningar.

bidrag.

underlag.

1 fyrmästare av l:a gråt

(å ån g- eller motorfyr-

skepp eller å större fast

fyr)...........................

1,100

1,000

100

2,200

27 d:o...........................

29,700

27,000

2,700

59,400

1 fyrmästare av 2:a grad

(å fyrskepp, som icke

framdrives av ångma-

skin eller motor, samt

å reservfyrskepp) .......

1,100

900

100

2,100

5 d:o ...........

5,500

4,500

500

10,500

1 fyrmästare av 3:e grad

(å mindre fast fj7r)......

1,100

800

100

2,000

oO d:o.........

6ö,000

48,000

6,000

120,000

med 100 kronor, efter

1 uppbördsfyrvaktare av

6 år med ytterligare

l:a grad (fyrvaktare till-

100 kronor och efter 9

lika befälhavare samt

år med än ytterligare

reservfyrvaktare).........

900

750

100

1,750

100 kronor.

3 d:o .........

2,700

2,250

300

5,250

1 uppbördsfyrvaktare av

1,100

2:a grad (å fast fyr) ...

900

650

100

1,650

9 d:o ......

8,100

5,850

900

14,850

1 fyrvaktare.............

700

600

100

1,400

)

101 d:o ..........

72,800

62,400

10,400

145,600

\ 1,000

1 fyrbiträde ...............

650

550

100

1,300

1

89 fyrbiträden..............

57,850

48,950

8,900

115,700

!• 900

Ålders tillägg, förslagsvis

—

—

—

54,300

—

Arvoden till personal vid

mindre fyrar, förslags-

vis .....................

—

—

—

41,000

—

Provianteringsbidrag vid

^.sta fyrar ...............

—

—

—

1,500

—

Särskilda arvoden och

ersättningar vid fasta

fyrar ........................

—

~

—

2,705

—

Proviant eller spisnings-

penningar till fyrper-

sonalen å fyrskepp, för-

slagsvis ....................

—

—

—

45,000

—

Dagavlöning under vinter-

tjänstgöring å, fyrskepp.

förslagsvis..................

—

—

—

15,200

—

Transport kr.

- j

- |

—

643,405 |

—

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

141

Lön.

Tjitnst-

görings-

pen-

ningar.

Bekläd- nad s- bidrag.

Summa.

Särskilt

pensions-

under-

lag.

Transport kr.

—

—

—

643,405

—

Arvoden till & fyrskepp

anställda personer, som

tjänstgöra som styrmän

eller maskinister, för- slagsvis ...... ..............

2,600

Arvoden till extra bi- träden vid såväl fasta

fyrar som å fyrskepp

(därvid till kockar be- räknas arvoden åt 10

st. å 900 kronor, 2 st.

ä 750 kronor, 3 st. å

690 kronor och 2 st. å

625 kronor) ...............

41,120

Vikariatsersättning, för- slagsvis .....................

_

_

_

15,600

—

Summa kronor

! —

—

i

702,725

Anm. 1. För fyrpersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad eller annan naturaförmån, skall å

lönen göras skäligt avdrag enligt lotsBtyrelsens bestämmande.

Anm. 2. Då ordinarie befattning å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses höra förändras

till befattning av lägre grad eller indragas, skall anmälan därom av lotsstyrelsen göras bos

Kungl. Maj:t, som äger ej mindre besluta, att befattningen skall tillsvidare icke återbesättas, än även,

därest befattning prövas böra på angivet sätt förändras, av den för befattningen i staten uppförda

avlöning disponera så mycket, som. intill dess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till

avlöning åt den, som förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål.

Beträffande det sålunda framlagda förslaget var löneregleringskommissionen

emellertid icke fullt enig. Ledamöterna av kommissionen

Nilsson ocli Martin voro nämligen i fråga om vissa delar av förslaget

av skiljaktig mening. Reservanten Nilsson anförde huvudsakligen:

Beträffande avlöningen för fyrpersonalen syntes den jämförelse, som kommissionen

gjort med tullstaten, böra genomföras på ett mera systematiskt sätt.

Enligt kommissionens förslag skulle fyrbiträdets fasta avlöning bliva densamma

som kustroddarens, fyrvaktarens densamma som kustvaktens, uppbördsfyrvaktarens

densamma som kustuppsyningsmannens och fyrmästarens densamma

som kustöveruppsyningsmannens, dock med den av de för fyrvasendet säregna

förhållandena betingade modifikationen att för vissa uppbördsfyrvaktare avlöningen

skulle minskas med 100 kronor och för vissa fyrmästare med 100 eller 200 kronor.

De typiska avlöningarna skulle alltså här bliva respektive 1,200, 1,300,

1,650 och 2,100 kronor. Den jämförelse, kommissionen på detta sätt uppdragit

mellan fyrpersonalen och tullverkets s. a. s. maritima sida, syntes fullt befogad,

liksom de särskilda avlöningssatserna — enligt de principer som statsmakterna

brukade följa vid sina löneregleringar — torde vara i och för sig väl träffade.

Reservation.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Rörande ålderstilläggen hade kommissionen fullföljt jämförelsen för fyrbiträdenas,

fyrvaktarnes och uppbördsfyrvaktarnes vidkommande, d. v. s. föreslagit

dem till 3 stycken ä 100 kronor efter 3, 6 och 9 år. Men då kommissionen

föreslagit samma ålderstiliägg åt fyrmästarne, hade reservanten Nilsson ej kunnat

följa den utan föresloge åt fyrmästarne samma ålderstiliägg som tilldelats kustöveruppsyningsmännen

eller 3 st. ä 150 kronor efter 3, 6 och 9 år. Fyrtjänstens behöriga

skötsel berodde i så väsentlig grad på fyrmästarens duglighet och plikttrohet,

. att de högre beloppen torde här vara väl på sin plats. Lotsstyrelsen

hade. ju också åt fyrmästarne föreslagit betydligt större löneinkomster, än kommissionen

gjort.

Den något skiftande avlöningen för olika fyrmästare och uppbördsfyrvaktare

borde enligt reservantens mening icke föranleda någon gradering i annat hänseende

inom dessa kategorier av tjänstemän. Fyrmästaren vore fyrmästare, vare

sig han avlönades med 2,100 eller 2,000 eller 1,900 kronor och gradbeteckningen

å uniformen borde för alla fyrmästare vara densamma. Likaså i fråga om uppbördsfyrvaktare.

Då det efter alla föreliggande förslag rörande fyrstaten skulle förekomma

tjänstemän av samma grad men med olika avlöning, så vore det givetvis önskvärt,

att beträffande dessa lönen bleve densamma inom resp. kategorier och skillnaden

gåve sig tillkänna blott med hänsyn till tjänstgöringspenningarna, och detta så

mycket mer som skillnaden i avlöning blott utgjorde 100 eller 200 kronor. Detta

önskemål hade också kommissionen sökt vinna i sitt förslag men på ett sätt,

som enligt ..reservantens mening icke kunde godkännas. Att sätta t. ex. fyrmästarens

lön till 1,100 kronor och hans tjänstgöringspenningar till 1,000 kronor

eller fyrvaktarens lön till 700 kronor och hans tjänstgöringspenningar till 600

kronor innebure en disproportion av alltför skriande art. Ville man fasthålla vid

den angivna grundsatsen, syntes icke något annat acceptabelt sätt att göra

denna fördelning finnas än följande:

Lön.

Tjänstgörings-

penningar.

Summa.

Fyrmästare...............................................

1,250

850

2,100

Fyrmästare.............................

1,250

—

750

—

2,000

_

Fyrmästare..................................

1,250

—

650

—

1,900

_

Uppbördsfyrvaktare...................

1,050

—

600

—

1,650

—

D:o ............

1,050

—

500

—

1,550

—

Fyrvaktare...................

950

—

350

—

1,300

—

Fyrbiträde ................................................

900

—

300

—

1,200

—

Denna fördelning syntes vara acceptabel, om man ville låta lönen inom de

olika graderna bliva densamma och skillnaden i avlöning framträda endast i fråga

om tjänstgöringspenningarna. Uppdelningen av fyrbiträdets avlöning i 900 och

300, som. syntes mindre väl träffad, vore alldeles densamma som kust.roddarens,

som av riksdagen godkänts så nyligen som år 1910. Emellertid ville reservanten

föreslå en annan uppdelning, som syntes honom vara i reellt hänseende mera

tillfredsställande, nämligen denna:

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 228.

143

Summa.

Lön.

Tjänstgörings-

penningar.

2,100

1,300

800

2,000

—

1,250

—

750

—

1,900

—

1,200

—

700

—

1,650

—

1,050

—

600

—

1,550

—

1,000

—

550

—

1,300

—

850

—

450

—

1,200

—

800

—

400

—

Att, såsom kommissionen gjort, motivera en för alla fyrmästare lika lön med

en hänvisning till pensionen, som naturligtvis borde vara lika för alla fyrmästare,

syntes icke vara på sin plats, alldenstund riksdagen i flera fall låtit ett och

samma belopp utgöra pension för tjänstemän med skilda löner.

På grund av vad sålunda anförts och med erinran att mot de av kommissionen

föreslagna särskilda pensionsunderlagen icke syntes vara något att invända,

ville reservanten för sin del förorda följande stat för den ordinarie

fyrpersonalen:

Lön.

Tj änstgörings- penningar.

Summa.

1 Fyrmästare............

1,300

800

2,100

,

27 » ............

35,100

—

21,600

—

56,700

—

1 Fyrmästare............

1,250

—

750

—

2,000

—

5 » ............

6,250

—

3,750

-

10,000

—

1 Fyrmästare............

1,200

—

700

—

1,900

—

60 » ............

72,000

—

42,000

—

114,000

— .

1 Uppbördsfyrvaktare

1,050

—

600

—

1,650

— ''

3 »

3,150

—

1,800

—

4,950

—

1 Uppbördsfyrvaktare

1,000

—

550

—

1,550

—

9 »

9,000

—

4,950

—

13,950

—

1 Fyrvaktare ............

850

—

450

—

1,300

—

104 » ............

88,400

—

46,800

—

135,200

—

1 Fyrbiträde ............

800

—

400

—

1,200

—

89 » ............

71,200

—

35,600

—

106,800

—

Efter 3 år kan lönen

höjas med 150 kronor,

efter 6 år med

ytterligare 150 kronor

och efter 9 år

med Un ytterligare

150 kronor.

Efter 3 år kan lönen

höjas med 100 kronor,

efter 6 år med

ytterligare 100 kronor

och efter 9 år

med än ytterligare

100 kronor.

Anm. 1. Till fyrmästare, uppbördsfyrvaktare, fyrvaktare och fyrbiträde utgår beklädnadsbidrag

med 100 kronor.

Anm. 2. För fyrpersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad eller annan naturaförmån, skall å

lönen göras skäligt avdrag enligt lotsstyrelsens bestämmande.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

1913 års

petition.

Lotsstyrelsens

utlåtande

27/io 1913.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Slutligen har reservanten, med erinran att den av lotsstyrelsen föreslagna

förhöjningen — med ända till 100 procent — av den till viss fyrpersonal utgående

dagavlöningen under vintermånaderna icke blivit på något sätt motiverad,

funnit sig icke kunna tillstyrka högre dagavlöning än kr. 1: 50 för fyrmästare,

kr. 1: 25 för uppbördsfyrvaktare samt kr. 1: — åt övrig personal.

Ledamoten av kommissionen. Martin instämde i vad sålunda av kommissionsledamoten

Nilsson anförts.

Oti sin förenämnda i augusti 1913 till Kungl. Maj:t ingivna skrivelse

vidhåller personalen i huvudsak sitt förut omförmälda år 1908

framställda förslag till lönereglering för fyrpersonalen.

Beträffande kommissionens förslag till grundlöner för fyrpersonalen erinrades,

att lön- och tjänstgöringspenningar ej stode i riktigt förhållande till varandra,

vare. sig man såge saken i och för sig eller man jämförde den med förhållandena

i andra statens verk.

\ idare syntes uppmärksamheten böra riktas på föreningens förslag rörande

kofoderersättning och dagavlöning till personal vid landfyrar; och hemställdes

att kofoderersättning måtte utgå till det begärda beloppet 100 kronor eller ock

tagas med i beräkningen och utgå under annan avlöningstitel; samt att dagavlöning,

som enligt lotsstyrelsens och kommissionens förslag skulle utgå till personal

å^ fyrskepp, borde tilldelas personal vid fast fyr, som liölles tänd under

vintermånaderna december—mars, såsom ersättning för det merarbete, som av

denna personal utfördes i förhållande till personalen vid fyrar, som då vore släckta.

I fråga om fyrarnes indelning syntes det, som om olikhet i avlöning vid de

fasta . fyrarne borde göras beroende endast av fyrens läge, så att vid de otillgängligast

och svårast belägna fyrarna avlöningen bleve högre än vid de övriga.

Vidkommande mistsignaleringen borde vid det förhållande, att, där sådan

signalering förekomma, personalen utförde ett merarbete i jämförelse med personalen

å, de platser där mistsignalering ej ägde rum, ersättning för detta merarbete

billigt vis utgå; och hemställdes att ersättningen måtte bestämmas till 50 öre per

timme.

Fri bostad, ved och lyse syntes böra få såsom hittills åtnjutas, utan att

avdrag härför gjordes å avlöningen, och hemställdes tillika att fyrskeppspersonalen

måtte, liksom nu vore förhållandet, erhålla hyresbidrag och därjämte i

likhet med personalen vid landfyr bekomma ved och lyse in natura.

Beklädnadsersättningen syntes böra utgå i enlighet med lotsstyrelsens förslag.

I sitt den 27 oktober 1913 avgivna utlåtande över löneregleringskommissionens

betänkande har lotsstyrelsen i fråga om fyrpersonalen

anfört följande: I

I kommissionens förslag till stat för personalen vid fyrinrättningarna upptagas

304 befattningshavare nämligen 95 (23 + 6+ 61) fyrmästare, 119 (4 + 10 +

105) fyrvaktare och 90 fyrbiträden. På grund av indragningar dels i överensstämmelse

med lotsstyrelsens i underdånig skrivelse den 12 oktober 1912 gjorda

uttalande i samband med avgivet förslag till personal vid fyrinrättningarna dels

i anledning av det styrelsen i remissen å kommissionens betänkande givna uppdraget

att till behandling särskilt upptaga frågan rörande indragning av vissa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 228. i-15

befattningar i Raraband med förevarande lönereglerings genomförande, kan antalet

av nu nämnd fyrpersonal minskas till 300 stycken nämligen Öl (28 + 0 + !>0

fyrmästare, 117 (4 + 14 + 00) fyrvaktare och 02 fyrbiträden.

De i kommissionens förslagsstat gjorda beteckningarna av l:a, 2:a eller 3:e

grad i avseende å fyrmästare och uppi) ö r d s fy r v ak tar e torde vara obehövliga och

kunna utgå.

I följd av vissa fyrars utbyte mot Agafyrar torde anslaget för arvode tdl

personal vid mindre fyrar kunna för år 1915 beräknas och upptagas till förslagsvis

39,000 kronor. . . .

Anslaget till särskilda arvoden och ersättningar vid fasta fyrar av kommissionen

upptaget till 2,705 kronor torde i följd av indragning av personal kunna

för år 1915 nedsättas till 2,505 kronor

Då de å fyrskepp anställda personer, som tjänstgöra som styrmän eller maskinister

äro 32 stycken, torde anslaget för arvoden till dessa personel'' upptagas

till förslagsvis 3,200 kronor. _

Anslaget till extra biträden vid såväl fasta fyrar som å fyrskepp torde för

år 1915 kunna beräknas och upptagas till förslagsvis 43,000 kronor.

I anledning av kommissionens förslag att för fyrpersonal, som atnjöte förmån

av fri bostad eller annan naturaförmån, å lönen skulle göras skäligt avdrag

enligt lotsstyrelsens bestämmande, har lotsstyrelsen vidare erinrat, att all personal

vid de fasta fyrarne, med undantag av fyra personer, nu åtujöte fri bostad

i kronans hus samt ved och lyse in natura enligt stat. Därest kommissionen

med föreslagna bestämmelser för beräkning av avdragets storlek avsett, att värdet

av de upplåtna förmånerna skulle beräknas med hänsyn till det värde för lotsverket,

som dessa innebure, vilket värde givetvis då måste beräknas efter desammas

kostnad för verket, skulle på grund av fyrplatsernas olika belägenhet,

varigenom icke blott byggnadskostnaderna utan även transportkostnaderna ställde

sig högst olika, det orimliga förhållandet uppstå, att avdraget för bostad och ved

för personal av samma lönegrad skulle bliva högst olika och upptagas med större

belopp för den, som bodde å en från fastlandet avlägsen och i flera avseenden

för personalen mindre eftersträvansvärd boningsort eller i eu stad, där levnadsomkostnaderna

måste ställa sig högre än pa landet, än för den, som bodde a en

nära land eller å landet belägen plats. Avdraget skulle alltså bliva störst, när

det borde vara minst. Då härtill komme att i vissa fad åtminstone fyrmästare

av samma lönegrad icke på alla fyrplatser disponerade samma antal bostadsrum,

beroende på flera omständigheter vid fyrplatsens anläggande, syntes det ligga i

öppen dag att svårigheter måste uppstå, att vid de dyrare men avlägset belägna

fyrplatserna få befattningarna besatta med de lämpligaste personerna, därest

genom olika belopp å avdragen de största beloppen komme att träffa personalen

på de för verket dyraste platserna eller do för personalen med hänsyn till levnadsomkostnaderna

dyraste platserna. Icke allenast på grund av nämnda svårigheter,

vilka för lotsverket kunde bliva av betänklig art, utan även med hänsyn

till personalen, som hittills inom de olika kategorierna förutom lika avlöning åtnjutit

fri bostad samt ved och lyse in natura enligt stat, oberoende av vad dessa

förmåner kostat verket, ansåge sig lotsstyrelsen böra avrada, att föi- ifrågavarande

naturaförmåner skulle göras avdrag enligt de av kommissionen angivna grunder.

I anledning'' av anmärkning 1 vid kommissionens förslag till stat för fyrpeisonalen

hemställde därför lotsstyrelsen, att för fyrpersonal, som atnjöte förmån

av fri bostad eller annan naturaförmån, avdrag skulle göras med 300 kronor för

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

Lotskaptenen

0■ H. Stenbergs

förslag.

146 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

fyrmästare, 180 kronor för fyrvaktare och 150 kronor för fyrbiträde samt att anmärkningen

måtte formuleras i överensstämmelse härmed.

Det i anmärkning 2 till kommissionens förslag till stat förekommande uttrycket

befattning av lägre grad syntes In lss tyre! sen kunna utbytas mot befattning

med lägre avlöning.

Lotsstyrelsen hemställde vidare, att till staten borde fogas eu anmärkning

3 av innehåll, »att de i staten upptagna avlöningsmedel må, i den mån så befinnes

erforderligt, av lotsstyrelsen disponeras till avlöning åt de å gammal stat

kvarstående personer vid fyrinrättningarna».

Med erinran att kommissionen i sitt förslag till avlöningsvillkor ifrågasatt,

att en var av lotspersonalen skulle, i den mån så kunde ske utan kostnad för

statsverket, kunna tilldelas ledighet under högst en månad av ett och samma

kalenderår med bibehållande av sina avlöningsförmåner oavkortade, har slutligen

lotsstyrelsen framhållit, att även i avseende å fyrpersonalen, särskilt personalen

å. fyrskeppen, vore önskvärt, att densamma jämte semester kunde på angivna

villkor erhålla en månads ledighet med bibehållande av sina avlöningsförmåner

oavkortade.

Lotskaptenen O. H. Stenberg har i sin förenämnda till generallotsdirektören

ingivna skrivelse i vad densamma berör fyrpersonalen

anfört huvudsakligen följande.

Yid uppgörande av förslag till avlöning för fyrpersonalen borde man av

samma skäl som ifråga om lotspersonalen ej slaviskt följa de avlöningsformer

eller grunder, som funnits lämpliga för eu del andra befattningshavare i statstjänst.

Yid eu jämförelse mellan de förhållanden, under vilka å ena sidan fyrpersonalen

och å andra sidan det stora flertalet av övriga statsfunktionärer utövade

sin tjänst, kunde man icke undgå att lägga märke till den alldeles särskilda

ställning fyrpersonalen intoge. Yäl måste medgivas, att sådana fyrplatser

funnes, där en ganska fullständig jämförelse mellan fyrpersonalens och andra

statstjänstemäns förhållanden kunde uppdragas och där följaktligen den grund,

som lagts _ för avlöning åt andra jämnställda statsfunktionärer kunde tjäna till

mönster vid bestämmandet av avlöningen för fyrpersonalen. Detta gällde i allmänhet

fyrplatser, belägna på fasta landet eller i en skärgård med talrik befolkning

och lätta kommunikationer. Helt olika ställde sig emellertid förhållandena

för det stora flertalet av fyrpersonalen, som hade sin tjänstgöring förlagd till

ensliga ofta långt ut i havet belägna skär, där på flera mils avstånd ingen mänsklig

varelse ville eller kunde bo. Därför måste, även om, såsom kommissionen

ansett, kustbeyakningspersonalens avlöningsstat i viss mån kunde användas såsom

förebild vid reglering av fyrpersonalens avlöning, hänsyn likväl tagas till de

särskilda förhållanden, under vilka fyrpersonalen i allmänhet hade att tjänstgöra

och de villkor, varunder denna personal måste leva.

Med ett sadant betraktelsesätt måste man enligt lotskaptenen Stenbergs

mening finna åtskilligt att erinra mot såväl lotsstyrelsens som kommissionens

förslag till lönereglering för fyrpersonalen.

Till en början kunde erinras, att det vore svårt att inse, vad som varit den

ledande tanken vid den gradering av fyrarnas storlek och till följd härav de krav

på fyrmästarens egenskaper, som lotsstyrelsen anlagt. Åtskilliga fyrar, som av

lotsstyrelsen icke hänförts till »större fyrar», syntes nämligen böra såsom sådana

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kuntjl. May.ts Nod. Proposition Nr 228.

upptagas. Vidare syntes de föreslagna avlöningsformerna uppbördsarvode och beklädnadsersättning

vara mindre lämpliga.

Beträffande däremot frågan om examensarvoden för personalen å fyrskepp

syntes sådana böra utgå enligt lotsstyrolsens förslag, i synnerhet som erfarenheten

visat, att det vore ganska svårt att få fullt dugligt folk, särskilt maskinister

till de platser, som avsåges. Omsorgen om en god rekrytering erfordrade därför

nödvändigt, att dessa examensarvoden eller annan särskild ersättning utginge.

Till stöd'' för denna åsikt kunde vidare anföras, att det måste anses högst nödvändigt

dels att, på samma sätt som å andra fartyg, vid befälhavarens sida stode

en° man med nautisk utbildning och erkänd erfarenhet för att vid förfall ° för

befälhavaren kunna med full kompetens övertaga dennes tjänst. Likaså måste

det för tjänstens rätta skötande och ur rent ekonomisk synpunkt sett vara

synnerligen angeläget att till maskinist få eu därtill fullt kvalificerad person.

Den rätta skötseln''av fyrfartygens ångpannor måste anses vara av mycket större

betydelse än kostnaden för de ifrågasatta examensarvodena samt fordrade stor

erfarenhet, särskilt å de fartyg, som hade sina stationer i det väsentligt saltare

vattnet i Kattegatt och Skagerack.

Dagavlöning under vintertjänstgöring å fyrskepp borde utgå enligt lotsstyrelsens

förslag. Denna avlöning utgjorde ersättning för det merarbete, som utfördes

av de fyrskeppsbesättningar, vilka vore i arbete under den tid, då andra fyrskepp

vore under ut- och avrustning eller rentav upplagda.

Lotsstyrelsen hade tänkt sig, att ersättning för mist signalering ej skulle efter

löneregleringens genomförande utgå. Den nuvarande ersättningen för mistsignaleringen

vore emellertid en ersättning för det merarbete, som den personal

utförde, som tjänstgjorde vid fyrar, där mistsignalering vore anordnad. Donna

tjänst vore ofta ganska krävande och fordrade ett ej obetydligt, arbete utöver det,

som utfördes av fyrpersonalen å de stationer, där sådan signalering ej funnes.

Ersättningen för mistsignalering borde därför utgå, enär det vore förenligt

med rättvisa och billighet. Ersättningen, som nu utginge med 25 öre per timme,

syntes höra höjas med 20 % till 30 öre per timme. Beloppet, som hittills utgått

från anslaget till extra utgifter, kunde lämpligen upptagas under avlöningsanslaget

såsom förslagsanslag å 6,000 kronor.

Kommissionens förslag att avdrag å personalens avlöning skulle goras för

bostad, ved, ljus och andra naturaförmåner syntes icke lämpligt. En ändring i

nu bestående förhållanden i detta avseende borde ej äga rum, utan. i personalens

å de fasta fyrarne förmåner borde såsom hittills ingå bostad, ved, ljus och fotogen

in natura. Gottgörelse härför kunde beredas genom en sänkning av de utgående

avlöningarna.

Lotskaptenen Stenberg ville för sin del förorda, att fyrpersonalens loneregleringsfråga

måtte lösas enligt följande av honom framlagda förslag.

Ehuru det måste anses ostridigt, att det ordentliga vidmakthållandet av

fyringen å alla fyrar vore lika viktigt för sjöfarten, kunde likväl icke förnekas,

att skötseln av eu stor havsfyr med tre eller flera mans betjäning och med mistapparat

fordrade mera omsorg, mera arbete och mera vakenhet än en inomskärs

belägen fyr, där mistapparat saknades och där bevakningen däriör kunnat inskränkas

till två stundom en man. Den först omnämnda fyrplatsen fordrade av

fyrmästaren mera omtanke i fråga om apparaternas skötsel, vården av det större

antalet byggnader och. förrådens kompletterande, förbindelsernas uppehållande

med befälet och med land i övrigt än den senare. Mellan dessa båda slag av

fyrar läge sådan havsfyr, där mistsignalering ej vare anordnad.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Med avseende å det förhållandet att olika fvrar fordrade mera eller mindre

omtanke syntes det lämpligt att uppdela fyrarna" i tre olika grupper. Till första

gruppen skulle hänföras s. k. havsfyrar med minst tre mans betjäning samt mistapparat

med maskinkraft eller knallsignalering. Till andra gruppen borde hänföras

övriga havsfyrar, och till tredje gruppen skulle räknas alla fyrar med ständig

bevakning, som utgjorde antingen inseglingsfyrar från havet eller fyrar inuti

skärgårdarne eller fyrar, som ledde över för havet öppna fjordar.

Med avseende å fyrskeppen syntes det som om fyrskepp, försedda med

maskiner för fartygets förflyttning till och från stationen, borde räknas till första

gruppens fyrar, under det att övriga fyrskepp hänfördes till andra gruppen, dock

att gasfartyget Grepen samt lots- och fyrfartyget Malmö redd borde hänföras

till tredje gruppen.

Vid de två första gruppernas fyrar borde fyrmästare vara anställda, under

det att högsta ledningen av tredje gruppens fyrar borde kunna anförtros åt fyrvaktare.

Benämningen borde något ändras så att fyrmästare på första gruppens

fyrplatser benämndes överfyrmästare och på andra gruppens fyrplatser fyrmästare,

varjämte fyrvaktaren på tredje gruppens fyrar borde benämnas överfyrvaktare.

Yid uppgörandet av bemanningsplan borde å de fasta fyrarne, där ej särskilda

förhållanden föranledde till avvikelse, såsom regel gälla, att där överfyrmästare

vore anställd, borde personalen utom överfyrmästaren bestå av en fyrvaktare

och ett fyrbiträde. Yid de fyrplatser, där fyrmästare vore anställd, borde

utom denne vara anställd en man, som å de fyrar, där bestämd i fyrlistan angiven

inskränkning i fyringstiden ägde rum, borde utgöras av ett fyrbiträde men

å andra fyrar av en fyrvaktare. Yid de fyrplatser, där en överfyrvaktare vore

anställd, borde utom en fyrvaktare i regel aven ett fyrbiträde vara anställt.

I avseende å bemanningen å fyrskeppen syntes man kunna utgå från, att

densamma i huvudsak borde bibehållas sådan den nu vore.

Utgående från dessa principer hade lotskaptenen Stenberg uppgjort en plan

till bemanning för samtliga fyrar med ständig bevakning, av vilken plan framginge,

att det skulle finnas 44 överfyrmästare, 35 fyrmästare, 28 överfyrvaktare, 89 fyrvaktare

samt 98 fyrbiträden. Av dessa skulle 12 överfyrmästare, 6 fyrmästare,

4 överfyrvaktare, 29 fyrvaktare och 35 fyrbiträden vara anställda antingen å fyrskepp

eller såsom reservfyrmästare eller reservfyrvaktare.

Y id upprättande av sitt förslag till avlöning för personalen vid de fasta

fyrarne hade lotskaptenen Stenberg sökt att liksom kommissionen så nära som

möjligt, dock med hänsyn tagen till fyrpersonalens särskilda tjänstgöringsförhållanden,

ansluta sig till de aflöningsbelopp, som vore fastställda för kustbevakningspersonalen,

dock att bostad, ved, ljus och fotogen fortfarande och på sätt

som hittills skett skulle utgå till personalen vid de fasta fyrarne.

Yad personalen å fyrskepp beträffade syntes, såsom lotsstyrelsen ansett, till

denna personal böra utom fri kost ombord, vilket vore eu å alla såväl kronans

som enskilda fartyg utgående förmån, utgå hyresersättning såsom ersättning för

de förmåner in natura, som personalen å de fasta fyrarne åtnjöte.

Älderstilläggen till fyrpersonalen syntes böra vara 3 till antalet samt utgå

efter 3, 6 och. 9 års tjänstgöring med 120 kr. till överfyrmästare samt med 100

kr. till den övriga personalen.

I överensstämmelse med sålunda angivna grunder hade av lotskaptenen

Stenberg uppgjorts följande förslag till stat för fyrpersonalen:

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 228.

149

Tjänst-

Summa

Summa

rum.

Befattningar.

Lön.

gö-

rings-

pen-

ningar.

Hyres-

bidrag

Summa.

Pen-

sion.

Anmärkningar.

A. De fasta fyrarna.

3 ålderstilläg ä 120 kro-

1 överfyrmästare .........

1,100

900

—

2,000

nor efter 3, 6 och 9

31 d:o .........

34,100

27,900

—

62,000

1,460

år, varvid till Overfyr- mästaro befordrad fyr-

1 fyrmästare ...............

1,100

800

—

1,900

mästare må tillgodo-

28 dio ..............

30,800

22,400

—

53,200

räkna sig sina tjänstår.

1 överfyrvaktare .........

1,000

600

—

1,600

i

1.100

3 ålderstillägg ä 100 kro- nor efter 3, 6 och 9

23 d:o ...........

23,000

13,800

—

36,800

i

års tjänst, varvid be-

1 fyrvaktare ..............

900

500

—

1,400

1

1,000

fordrad fyrvaktare eller

fyrbiträde må tillgodo-

59 d:o ...............

53,100

29,500

—

82,600

1

räkna sig sina tjänstår

1 fyrbiträde ...............

800

400

—

1,200

1

( 317,100

900

såsom fyrbiträde och

fyrvaktare.

62 d:o ...............

49,600

24,800

—

74,400

B. Fyrskeppen.

1 överfyrmästare .........

1,100

900

300

2,300

(Ålderstillägg i likhet med

11 clio .........

12.100

9,900

3.300

25,300

1,460

| motsvarande befatt-

1 fyrmästare ...............

1,100

800

280

2,180

| ningar vid de fasta fy- \ rama.

5 d:o ...............

5,500

4,000

1,400

10,900

1 överfyrvaktare .........

1,000

600

200

1,800

1

1.100

3 do .........

3,000

1,800

600

5,400

1

Ålderstillägg iliklietmed

motsvarande befatt-

1 fyrvaktare .............

900

500

150

1,550

1

1,000

ningar vid de fasta fy-

28 d:o ...............

25,200

14,000

4,200

43,400

1

rama.

1 fyrbiträde ...............

800

400

150

1,350

1

900

34 d:o ...............

27,200

13,600

5,100

45,900

1 140,080

Ålderstillägg, förslagsvis

57,500

Arvoden till personalen vid mindre fyrar........

41,000

Provianteringsbidrag vid fasta fyrar ..

1,500

Särskilda arvoden och ersättningar vid de fasta fyrarna

enligt lotsstyrelsens förslag

3,255

Proviant eller spisningspenningar till fyrskeppsperso-

nalen.......................

45,000

Dagavlöning under vintertjänstgöring ä fyrskepp enligt

lotsstyrelsens förslag,

förslagsvis ..

15,200

Arvoden till maskinister och styrmän å fyrskeppen en-

ligt lotsstyrelsens förslag, förslagsvis ........

6,40C

Transport

627,035

1

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Statskontoret.

Befattningar.

•

Summa

Summa-

rum.

Pen-

sion.

Anmärkningar.

Transport

627,035

Arvoden till kockar enligt d:o d:o

13,820

Extra biträden å fasta fyrar enligt d:o d:o

5,300

Arvoden till extra manskap å fyrskepp d:o

21,200

Kostnader för fotogen, ljus och ved in natura till fyr-

personalen enligt lotsstyrelsens förslag ...

25,000

Ersättning för mistsignalering å 30 öre per timma i

20,000 timmar ............

6,000

Vikariatsersättning, förslagsvis ..................................

3.600

Summa kronor

701,955

Belräffande löneregleringen för fyrpersonalen har statskontoret i

sitt utlåtande av den 18 april 1914 anfört:

Den av kommissionen föreslagna staten för fyrpersonalen skilj de — i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som nu vore gällande — mellan befäl å större

och mindre fyrskepp samt å större och mindre fast fyr samt upptoge olika avlöning

för befälet å sålunda angivna olika fyrar, men innebure — bortsett från den

föreslagna dagavlöningen under vissa vintermånader till fyrskeppspersonalen —

enahanda avlöningsförmåner för den lägre fyrpersonalen utan avseende å vad

slags fyr densamma tillhörde. Från personalens sida hade emellertid en annan

indelning av fyrarna ansetts mera lämplig, och det hade yrkats, att avlöningen

borde för all personal sättas högre vid fyrar i yttre farleder och å fyrskepp än

vid fyr i inre farled utan avseende å fyrens egenskap av större eller mindre.

För sin del kunde dock statskontoret icke finna detta personalens yrkande böra

föranleda ändring i de av kommissionen föreslagna avlöningsbelojvpen; men det

syntes emellertid icke kunna förnekas, att den personal, som vore stationerad å

ensliga skär långt från fastlandet och med svåra kommunikationer för anskaffande

av livsmedel, borde i någon mån bättre tillgodoses. För dess räkning skulle

enligt kommissionens förslag utgå dels provianteringsbidrag å tillhopa 1,500

kronor, dels ock vissa särskilda arvoden och ersättningar å tillhopa 2,705 kronor.

Det ville synas statskontoret, som om för dessa ändamål ett något större belopp

borde ställas till lotsstyrelsens förfogande. Statskontoret ansåge sig därför böra

ifrågasätta, att ett belopp av 6,000 kronor anvisades till provianteringsbidrag

samt särskilda arvoden och ersättningar vid fasta fyrar.

De av kommissionen föreslagna avlöningarna i de olika avlöningsgraderna

hade icke givit statskontoret anledning till annan erinran än att ålderstilläggen

för fyrmästarna syntes väl små och skäligen borde höjas till 150 kronor i stället

för det av kommissionen föreslagna beloppet 100 kronor.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 828.

151

Vad beträffade den föreslagna fördelningen i lön och tjänslgöringspenningar

kunde statskontoret icke finna densamma tillfredsställande. Förslaget i denna

del vore föranlett av lotsstyrelsens uttalande att tjänstgöringspenningarna borde

för fyrpersonalen vara högre än vanligt i jämförelse med lönen för att förekomma

att personalen utan tvingande nödvändighet sökte ledighet från tjänsten. Missbruk

i sådant hänseende syntes emellertid kunna förekommas på annat sätt, utan

att därför lönen sattes till oskäligt lågt belopp. Särskilt för fyrvaktare och fyrbiträde

skulle lönen bliva lägre än att densamma kunde anses utgöra tillräcklig

inkomst vid sjukdom. Det förslag, som i detta avseende framställts i reservation

av ledamoten av kommissionen Nilsson, syntes statskontoret vara att föredraga;

och ville statskontoret för sin del ansluta sig till detsamma. Vid bifall

härtill och då, såvitt icke särskilda pensionsunderlag stadgades, pensionerna

skulle bliva för höga i jämförelse med pensionerna för lotspersonalen, syntes

det statskontoret, som om i staten borde bestämmas, att pensionsunderlaget

skulle utgöra för fyrmästare 1,300 kronor, för uppbördsfyrvaktare 1,100 kronor,

för fyrvaktare 1,000 kronor samt för fyrbiträde 900 kronor.

Med hänsyn till vad lotsstyrelsen anfört i fråga om svårigheten för styrelsen

att, såsom kommissionen föreslagit, bestämma skäligt avdi-ag å lönen för åtnjuten

förmån av fri bostad med bränsle och lyse, ansåge statskontoret, att i

staten lämpligen borde bestämmas vissa belopp, som för sådan förmån skulle å

lönen avdragas. De av lotsstyrelsen i sådant avseende föreslagna belopp syntes

dock väl höga; och statskontoret ansåge för sin del beloppen skäligen böra be

gränsas till 250 kronor för fyrmästare, 200 kronor för uppbördsfyrvaktare samt

150 kronor för fyrvaktare och fyrbiträde.

Enligt kommissionens förslag, som i denna del överensstämde med lotsstyrelsens,

skulle särskild dagavlöning under vissa vintermånader utgå endast till

den fyrpersonal, som tjänstgjorde å fyrskepp. Från personalföreningens sida

hade emellertid framhållits, att även personalen å de fasta fyrar, som hölles

tända under vintern, vore förtjänt av dylik extra ersättning. Det kunde visserligen

icke förnekas, att denna personal utförde ett merarbete i jämförelse med

personalen vid de under vintern släckta fyrarna utmed den norrländska kusten;

men anledningen till bibehållande av ifrågavarande särskilda ersättning åt den

vintertiden å fyrskepp tjänstgörande personalen syntes dock vara att söka däri,

att denna fyrskeppspersonal i likhet med andra fartygsbesättningar slete ont

under vintertjänstgöring och därför behövde eu sådan uppmuntran för att hålla

ut. På grund härav och om, såsom statskontoret förordat, bidrag komme att i

utsträckt grad lämnas till proviantering vid vissa fasta fyrar, — en förmån, som

syntes särskilt avsedd för personalen å de fasta fyrar, som under vintern vore

tända — ansåge statskontoret någon dagavlöning åt personal vid fast fyr icke

böra ifrågakomma.

För mistsignalering utginge nu ersättning till därmed sysselsatt personal med

25 öre per timme. Denna särskilda ersättning skulle enligt såväl lotsstyrelsens

som kommissionens förslag upphöra att utgå. Att den för sjöfartens säkerhet

synnerligen viktiga mistsignaleringen icke försummades, syntes emellertid så betydelsefullt,

att det med fog kunde ifrågasättas, huruvida icke personalen borde

såsom hittills göras ekonomiskt intresserad av att utföra det därmed förenade

arbetet. Det vore dessutom ett merarbete, som endast förekomme vid vissa

fyrar, vanligen de å yttre skär belägna, vars personal enligt statskontorets me
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

ning borde i någon mån bättre tillgodoses än personalen å andra fyrplatser; ocli

jämväl med hänsyn härtill kunde eu särskild ersättning anses vara på sin plats.

Då emellertid lotsstyrelsen funnit denna särskilda ersättning kunna undvaras,

hade statskontoret endast velat framhålla de synpunkter, som enligt dess mening

kunde anses tala för förmånens bibehållande.

På grund av vad sålunda anförts och med iakttagande av lotsstyrelsens beräkning

av personalens numerär för år 1915 hade statskontoret upprättat följande

förslag till stat för fyrpersonalen för nämnda år:

Lön.

Tjänst-

gö-

rings-

pen-

ningar.

Be-

kläd-

nads-

bidrag.

Summa.

Pen- sions- und er- lag.

Anmärkningar.

Bestämda anslag:.

1 fyrmästare (å ång- eller mo-

torfyrskepp eller å större

fast fyr)..........................

1,300

800

100

2,200

27 clio d:o ........................

35,100

21,600

2,700

59,400

1 f3rrmästave (å. fyrskepp, som

icke framdrivos av ångma-

Efter 3 år kan lönen

liöjas med 150 kronor,

skin eller motor, samt å re-

1,300

efter 6 år med ytter-

ser vfyrskepp) ..................

1,250

750

100

2,100

j ligare 150 kronor och

I efter 9 år med än yt-

5 eko clio ........................

6,250

3,750

500

10,500

1 terligare 150 kronor.

1 fyrmftstare (å mindre fast

fyr).................................

1,200

700

100

2,000

56 clio clio...........................

67,200

39,200

5,600

112,000

1 uppbördsfyrvaktare (fyrvak-

tare tillika befälhavare samt

reservfyrvaktare) ............

1,050

600

100

1,750

3 eko (ko..........................

3,150

1,800

300

5,250

1 uppbördsfyrvaktare (å fast

1,100

fyr).................................

1,000

550

100

1,650

Efter 3 år kan lönen

13 d:o d:o ...........................

13,000

7,150

1.300

21,450

liöjas med 100 kronor,

efter 6 år med ytter-

1 fy rv ak t are ........................

850

450

100

1,400

l 1,000

ligare 100 kronor och

98 dio ......................

83,300

44,100

9.800

137,200

1

efter 9 år med än yt-

1 fyrbiträde .......................

800

400

100

1,300

| 900

91 d:o ........................

72,800

36,400

9,100

118,300

Transport

-

476,500

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

153

Lön.

Tjänst-

gö-

rings-

pen-

ningar.

Be

kläd-

nads-

bidrag.

Summa.!

Transport

Provianteringsbidrag samt sär- skilda arvoden och ersätt-

—

—

—

476,500

ningar vid fasta fyrar ......

"

6,000

482,500

Pensions|

underlag.

Anmärkningar.

Förslagsanslag.

Alderstillägg ....................................

Arvoden till personal vid mindre fyrar

Proviant eller spisningspenningar till

personalen å fyrskepp .....................

Dagavlöning under vintertjänstgöring å

fyrskepp .......................................

Arvoden till å fyrskepp anställda personer,

som tjänstgöra som styrmän

eller maskinister.............................

Arvoden till extra biträden såväl vid

fasta fyrar som å fyrskepp (därvid

till koekar beräknas arvoden åt 10 st.

å 900 kronor, åt 2 st. å 750 kronor,

åt 3 st. å 690 kronor och. åt 2 st. å

625 kronor) ............ .......................

Vikariatsersättning..............................

Kr. 55,000: —

> 39,000: —

> 45,000: —

> 15,200: —

» 3,200: —

43,000:

15,600:

Summa kronor

216,000

698,500

Anm. 1. För fyrpersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad jämte ved, ljus och fotogen,

skall å lönen göras avdrag med 250 kronor för fyrmästare, 200 kronor för uppbördsfyrvaktare

samt 150 kronor f5r fyrvaktare och fyrbiträde.

Anm. 2. Då ordinarie befattning å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses

böra förändras till befattning av lägre lönegrad eller indragas, skall anmälan

därom av lotsstyrelsen göras hos Kungl. Maj:t, som äger ej mindre besluta, att

befattningen skall tillsvidare icke återbesättas, än även, därest befattning prövas

böra på angivet sätt förändras, av den för befattningen i stat uppförda avlöning

disponera så mycket, som, intill dess förändring i staten kan varda genomförd,

erfordras till avlöning åt den, som förordnas att bestrida de med befattningen

förenade göromål.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 käft. (Nr 228.) 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Departements

chefen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Såsom förut nämnts har löneregleringskommissionen liksom lotsstyrelsen

i fråga om avlöningen till befälet bland fyrpersonalen skiljt

mellan större och mindre fast fyr samt mellan ång- och motorfyrskepp

samt annat fyrskepp, men för övrigt föreslagit samma fasta avlöning för

personalen vid fast fyr och å fyrskepp. Från personalens sida och av

lotskaptenen Stenberg har däremot ifrågasatts en annan uppdelning av

fyrarna med högre avlöning åt all personal vid havsfyrar och å fyrskepp,

som framdrivas med egen maskinkraft. I likhet med statskontoret

kan jag emellertid icke finna skäl föreligga att i detta hänseende avvika

från kommissionens förslag, som i huvudsak ansluter sig till vad

som nu är gällande.

Vad beträffar avlöningsförmånerna innebär kommissionens förslag

i jämförelse med lotsstyrelsens en förenkling av lönesystemet,

i det att kommissionen uteslutit uppbörds- och examensarvoden samt

hyresbidrag och med bibehållande av förmånen av fri bostad, ved och

lyse för personalen vid de fasta fyrarna föreslagit, att för dessa naturaförmåner

skulle ske avdrag å den kontanta avlöningen, som emellertid

i någon mån höjts utöver vad lotsstyrelseu i sådant avseende föreslagit.

Mot uteslutandet av uppbörds- och examensarvodena har jag icke något

att erinra. Vad åler beträffar förmånen av fri bostad för personalen

\id de fasta fyrarna samt däremot svarande hyresbidrag för fyrskeppspersonalen,

kan jag icke instämma med kommissionen. Det har visserligen

vant en ledande princip vid de under senare tider genomförda

löneregleringar, att, där bostad och vedbrand åt tjänstinnehavare upplåtits

av statsverket, detta skett under den form, att för sådana förmaner

gjorts avdrag å den kontanta avlöningen, på sätt kommissionen

föreslagit i fråga om fyrpersonalen; oeh till stöd för ett sådant förfaringssätt

kunna visserligen anföras lämplighetsskäl, i det att först

genom en sådan anordning dessa förmåner bliva av vederbörande tjänstinnehavare

uppskattade till behörigt värde. Vidare är en dylik anordning

givetvis på sin plats i sådana fall, där dessa förmåner kunna beredas

blott åt eu eller annan inom en tjänstemannakår men icke åt alla.

Man skulle ju för övrigt kunna tycka, att det för tjänstinnehavaren

vore utan betydelse, om han finge berörda naturaförmåner med eller

utan avdrag å den kontanta avlöningen, endast denna i förra fallet

sattes så mycket högre. Emellertid föreligga i fråga om fyrpersonalen

alldeles särskilda förhållanden av beskaffenhet att enligt min mening

höra föranleda undantag från den vanliga anordningen. Därvid bör

först^ beaktas, att förmånen av bostad, ved och lyse sedan gammalt avgiftsfritt

tillkommit all personal vid de fasta fyrarna med undantag för

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kutu/l. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 828.

155

endast några få tjänstinnehavare, vilka icke kunnat beredas bostad i lotsverkets

hus. De flesta fyrplatser äro nämligen så belägna, att det varit för

lotsverket nödvändigt att förse personalen med bostäder. Då personalen fått

dessa förmåner så att säga utöver avlöningen för tjänsten, har personalen

i allmänhet självmant med egen arbetskraft utfört underhåll och

reparation av de byggnader, däri bostäder åt dem upplåtits. Att förhållandet

i detta avseende skulle ändras, därest personalen skulle till

lotsverket erlägga hyra, torde få antagas såsom säkert; men därav

skulle givetvis för lotsverket föranledas icke obetydliga stegrade kostnader

för underhållet av byggnaderna, särskilt å avskilt belägna platser.

Vidare hava bostäderna måst lämpas efter platsens beskaffenhet och

därav har blivit en följd, att exempelvis fyrmästaren på en plats har en

rymlig och trevlig bostad med uthus, planteringsland in. in., medan på

en närbelägen plats motsvarande tjänstinnehavare måste nöja sig med

en bostad av minsta möjliga utrymme och utan några som helst anordningar

för trevnad eller till underlättande av hushållningen. Att

under sådana förhållanden fastställa ett lika stort avdrag å avlöningen

för motsvarande tjänstinnehavare å skilda platser, låter sig uppenbarligen

icke utan orättvisa göra. Det torde emellertid icke heller böra

påläggas lotsstyrelsen att i varje fall bestämma avdragets storlek. Ett

sådant avgörande synes såsom lotsstyrelsen framhållit bliva synnerligen

vanskligt och det torde knappast kunna undvikas, att styrelsens beslut

i sådana frågor skulle i många fall alstra missnöje. Om däremot något

avdrag å avlöningen icke sker, kommer personalen såsom hittills att

finna olikheten i bostadsförmån helt naturlig såsom eu följd av boningsortens

belägenhet eller förhållandena i övrigt. På grund av vad sålunda

anförts anser jag för lotsverket fördelaktigt, att personalen vid

de fasta fyrarna fortfarande får förmån av bostad, ved och lyse,

utan avdrag å den kontanta avlöningen. För det fåtal av denna personal,

som icke kan erhålla bostäder i lotsverkets egna byggnader, torde lotsverket

fortfarande såsom hittills böra lämna ersättning för betingat hyresbelopp,

i den mån detsamma befunnits skäligt efter tjänstinnehavarens

ställning och ortens förhållandeu. Därest det emellertid på nu angivet

sätt ordnas för personalen vid de fasta fyrarna, synes det mig, som om

också hyresbidrag bör bibehållas bland avlöningsförmånerna för fyrskeppspersonalen.

Jag anser därför, att lotsstyrelsens i dess underdåniga

skrivelse av den 27 oktober 1912 framlagda förslag till stat för fyrpersonalen

bör i huvudsakliga delar godkännas. Som förut nämnts kan

jag emellertid icke finna de av lotsstyrelsen föreslagna uppbördsarvodena

böra upptagas såsom en särskild avlöningsförmån för befälet; men

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

dessa arvodens belopp synas böra sammanläggas med övrig kontant

avlöning. Då de av lotsstyrelsen föreslagna avlöningsförmånerna, oavsett

bostad m. m. eller hyresbidrag, äro lägre än de av kommissionen föreslagna,

blir kostnadsökningen i sin helhet ej betydande i jämförelse med

kommissionens förslag. Beträffande avlöningens fördelning i lön och tjänstgöringspenningar

delar jag statskontorets mening, att förhållandet mellan

dessa båda avlöningsformer bör avpassas på lämpligare sätt än lotsstyrelsen

föreslagit. I fråga om beloppen av hyresbidragen till fyrskeppspersonalen

vill jag med någon avvikelse från lotsstyrelsens förslag förorda,

att hyresbidrag må utgå till fyrmästare med 300 kronor, till fyrvaktarebefälhavare

eller reservfyrvaktare med 250 kronor samt till fyrvaktare

och till fyrbiträde med 200 kronor. Beträffande ålderstilläggen

ansluter jag mig till kommissionens förslag med den av statskontoret

förordade ändring. Ålderstilläggen skulle alltså bliva tre efter

3, 6 och 9 års tjänstgöring och förhöjningen av avlöningen utgöra för

fyrmästare loO kronor och för övrig personal 100 kronor för varje

gång. Med inberäkning av beklädnadsbidrag å 100 kronor, mot vilket

jag icke har någon erinran, skulle avlöningsförmånerna enligt det av

mig förordade förslaget komma att utgöra:

Lön.

Tjän st- görings- pen- ningar.

Bekläd-

nads-

bidrag.

Bostad,

ved och

lyse eller

hyres- bidrag.

Summa

kontant

avlöning

utan

ålders-

tillägg.

Ålders-

tillägg

tillhopa

Summa

kontant

avlöning

med

ålders-

tillägg.

Vid de fasta fyrarna.

Fyrmästare å större fyr.........

1,200

700

100

in natura

2.000

450

2,450

D:o å mindre d:o...............

1,100

600

100

» >»

1,800

450

2,250

Fyrvaktare med uppbörd ......

850

500

100

» »

1,450

300

1,750

Fyrvaktare ...........................

750

450

100

» »

1,300

300

1,600

Fyrbiträde ...........................

700

400

100

» »

1,200

300

1,500

Vid fyrskeppen.

Fyrmästare å ång- eller motor- fyrskepp ...........................

Fyrmästare eller reservfyr-

1,200

800

100

300

2,400

450

2,850

mästare ............................

1,100

700

100

300

2,200

450

2.650

Fyrvaktare och befälhavare

eller reservfyrvaktare ........

900

550

100

250

1,800

SCO

2,100 :

Fyrvaktare ..........................

750

450

100

200

1,500

300

1,800

Fyrbiträde ...........................

700

400

100

200

1,400

300

1,700

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Beträffande antalet befattningshavare har anledning icke förekommit

att ifrågasätta ändring i det av lotsstyrelsen i dess underdåniga

utlåtande av den 27 oktober 1913 föreslagna och i statskontorets förslag

till stat upptagna antalet. Den nya staten bör alltså upptaga dels

91 fyrmästare, därav 12 å ång- eller motorfyrskepp, IG å större fast

fyr, 6 å annat fyrskepp än nyss nämnts och 57 å mindre fast tyr,

dels 117 fyrvaktare, därav 4 fyrvaktare-befälhavare, 14 uppbördsfyrvaktare

vid fast fyr och 99 andra fyrvaktare, dels ock 92 fyrbiträden

eller tillsammans 300 ordinarie befattningshavare.

Förutom avlöningsbeloppen har statskontoret i sitt förslag till stat

för fyrpersonalen bland bestämda anslag upptagit ett belopp av G,000

kronor till provianteringsbidrag samt särskilda arvoden och ersättningar.

Då jag i likhet med statskontoret anser skäligt, att fyrpersonalen vid

de mest svårtillgängliga fyrplatserna i någon mån bättre tillgodoses

med bidrag för transport av livsförnödenheter in. m., har jag icke

något att erinra mot statskontorets förslag i denna del.

Icke heller de såsom förslagsanslag i statskontorets statförslag

upptagna poster hava givit mig anledning till erinran. Emellertid

måste, vid bifall till vad jag föreslagit om bostadsförmån, ved och lyse

samt om hyresbidrag, i staten upptagas anslag dels till hyresbidrag

och dels till kostnader för fotogen och ved in natura till fyrpersonal,

beräknade det förra enligt de av mig angivna grunder till 20,500 kronor

och det senare till det avrundade belopp av 25,000 kronor, som upptagits

i lotsstyrelsens förslag.

För närvarande plägar det kunna så ordnas, att fyrskeppspersonal

allt efter som besättningarna å fyrskeppen beräknas vara påmönstrade

hela året eller endast en del av året erhåller kostnadsfri ledighet

under längre eller kortare tid varje år. I västra lotsdistriktet,

där fyrskeppens besättningar äro påmönstrade hela året, har ledigheten

i allmänhet plägat utgöra 2 Va månader årligen. Med hänsyn till de särskilda

förhållanden, under vilka personalen å fyrskepp har att utföra sina

åligganden, anser jag, att semester bör få åtnjutas av tjänstinnehavare

å fyrskepp, vars besättning av lotsstyrelsen beräknas vara påmönstrad

hela året, under 2‘,''a månader, vid en beräknad påmönstringstid av 10

månader under 1 Va månad, vid en beräknad påmönstringstid av 8

månader under 1 månad och vid kortare beräknad påmönstringstid

under 15 dagar. Och torde tjänstinnehavare vid fast fyr böra erhålla

rätt till semester likaledes under 15 dagar. Då det emellertid synes

böra ordnas så, att, där göromålen under viss del av året, såsom

exempelvis är fallet under vintern vid fyrarna utmed kusten av Bott
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

niska viken, äro av väsentligt mindre omfattning än eljest, ledigbeten

i allmänhet förlägges till tid, då antingen den lediges tjänst eller den

tjänst, vars innehavare uppehåller förordnandet under ledigheten, kan

lämnas utan vikarie, har jag i enlighet med vad jag från lotsstyrelsen

inhämtat ansett, att det i statskontorets förslag till stat bland försla^sanslagen

upptagna beloppet till vikariatsersättning icke behöver till

följd av den nu föreslagna utsträckningen av semestertiden för viss

fyrskeppspersonal undergå förändring.

För mistsignalering utgår nu särskild ersättning efter 25 öre för

timme och beräknas kostnaden härför till 5,000 kronor för år. Visserligen

kan det icke anses böra ifrågakomma, att särskild ersättning skall utgå

för allt vad som kan kallas ett merarbete vid en fyrplats i jämförelse

med annan, ty arbetet lärer icke kunna överallt avpassas fullt lika.

Men ersättning för mistsignalering har sedan gammalt utgått och, såsom

statskontoret framhållit, saknar det icke betydelse, att personalen har

ett ekonomiskt intresse av att fullgöra det ofta mödosamma arbetet

med nämnda för sjöfartens säkerhet synnerligen viktiga signalering.

Jag vill därför tillstyrka, att sådan särskild ersättning må fortfarande

efter nu gällande grund utgå, och upptager i statförslaget ett härför

avsett belopp av, förslagsvis beräknat, 5,000 kronor.

Mot den föreslagna dagavlöningen under vinter tjänstgöring å fyrskepp

har jag intet att erinra, liksom ej heller i fråga om arvodet till

å fyrskepp anställd person, vilken tjänstgör som styrman eller maskinist.

Vad beträffar ersättningen dels till personal™! mindre fyrar och

dels till extra personal vid fyrinrättningarna finner jag ingen anledning

till erinran mot de grunder, som i sådant avseende föreslagits av lotsstyrelsen,

eller mot de belopp, som för detta ändamål upptagits i det

av statskontoret framlagda statförslaget.

Såsom särskilda pensionsunderlag torde böra i den nya staten upptagas

de av kommissionen föreslagna och av statskontoret utan erinran

lämnade belopp.

Kostnaderna för fyrpersonalen, av statskontoret beräknade till

698,500 kronor, skulle enligt mitt förslag uppgå till 709,300 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag föreslå följande

stat för fyrpersonalen att gälla från och med år 1915:

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

159

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Bokläd-

nads-

bidrag.

Summa.

Efter resp.

3, 6 och 9 år

kan lönen

höjas varje

gång med

Hestäint anslag.

1 fyrmästare å ång- eller motorfyrskepp

1,200

800

100

2,100

11 d o å d:o ......................................

13,200

8,800

1,100

23,100

1 d:o å större fast fyr .....................

1,200

700

100

2,000

15 d:o å d:o.......................................

1 d o eller reservfyrmästare å fyrskepp

18,000

1,100

10,500

700

1,500

100

30,000

1,900

150

5 d:o d:o..........................................

5,500

3,500

500

9,500

1 d:o å mindre fast fyr.....................

1,100

600

100

1,800

56 d:o å d:o..................................

61,600

33,600

5,600

100,800

.

1 fyrvaktare och. befälhavare åfyrskepp

eller reservfyrvaktare..................

900

550

100

1,550

3 d:o d:o ..........................................

2,700

1,650

300

4,650

1 uppbördsfyrvaktare å fast fyr.........

850

500

100

1,450

13 d:o å d:o .......................................

11,050

6,500

1,300

18,850

100

1 fyrvaktare ....................................

750

450

100

1,300

98 d:o...............................................

73,500

44.100

9,800

127,400

1 fyrbiträde ....................................

700

400

100

1,200

91 d:o...............................................

63,700

36,400

9,100

109,200

Provianteringsbidrag samt särskilda ar- voden och ersättningar ...................

_

_

_

6,000

442,800

Förslagsanslag.

Ålderstillägg........................................

.......... kr.

55,000: -

Hyresbidrag.....................................

.......... m

20;500: -

Dagavlöning under vintertjänstgöring å fyrskepp .

.......... »

15,200: -

Arvoden till å fyrskepp anställda personer, som

göra som styrmän eller maskinister ................

tjänst- .......... ))

3,200: —

Ersättning för mistsignalering ............

.......... »

5,000: -

Arvoden till personal vid mindre fyrar .

.......... »

39,000: —

Proviant eller spisningspenningar till

skepp .............................................

personalen

å fyr-

45,000: -

Transport kr. 182,900: —

442,800

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Organisation

och avlöning.

Summa.

Efter resp.

3,6 och 9 år

kan lönen

höjas varje

gång med

Transport kr. 182,900: —

442,800

Arvoden till extra biträden vid såväl fasta fyrar som å fyrskepp » 43,000: —

Vikariatsersättning............................................................ » 15,600: —

Kostnader för ved och lyse in natura ... ......... » 25 000- —

266.500

Summa kr.

709,300

i

Anm. 1. Vid fast fyr anställda fyrmästare, uppbördsfyrvaktare, fyrvaktare och fyrbiträden erhålla,

där så ske kan, fri bostad jämte ved och lyse. Där bostad undantagsvis icke

kan beredas personal vid fast fyr, utgår, jämte ved och lyse in natura, hyresersättning

enligt lotsstyrelsens bestämmande. Till personalen å fyrskepp utgår hyresbidrag med

300 kr. till fyrmästare eller reservfyrmästare, 250 kr. till fyrvaktare och befälhavare

eller reservfyrvaktare samt 200 kr. till fyrvaktare och fyrbiträde.

Anm. 2. Då ordinarie befattning å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses böra

förändras till befattning med lägre avlöning eller indragas, skall anmälan därom av

lotsstyrelsen göras hos Kungl. Maj:t, som äger ej mindre besluta, att befattningen skall

tillsvidare icke återbesättas, än även, därest befattning prövas böra på angivet sätt

förändras, av den för befattningen i stat uppförda avlöning disponera så mycket, som,

intilldess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning åt den, som

förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål.

Anm. 3. Pensionsunderlaget utgör för fyrmästare och resei-vfyrmästare 1,300 kronor, för fyrvaktare

och befälhavare, reservfyrvaktare ävensom uppbördsfyrvaktare 1,100 kronor,

för annan fyrvaktare 1,000 kronor samt för fyrbiträde 900 kronor.

Personalen å lotsverkets ångfartyg.

Lotsstyrelsen bär till sin disposition en särskild ångare, Vega, vilken

användes för inspektionsresor, för pricknings- in. fl. arbeten inom

lotsdistrikten, för transport av proviant och materiel till fyrskepp, fyrplatser

ocli mistsignalstationer, för avlämnande och avhämtande av lots

utanför Sandhamns lotsplats under svåra isförhållanden in. m. Till

varje lotskaptens disposition står likaledes en ångare, med vilken verkstäfles

utläggning och intagning av fyrskepp, bojar och större sjömärken,

inspektering av utprickning, lots- och fyrplatser samt livräddningsstationer,

transporter av fotogen, proviant och inventarier till fyrskepp

och fyrplatser, undersökning av grundstötningsställen m. m. Vid Öresunds

södra lotsplats är en ångare, Skanör, stationerad och vid Öresunds

norra lotsplats eu ångare, Viken, för att av lotsarna vid dessa

platser användas för lotsningen.

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Besättningen å loisångaren Vega utgöres enligt 1914 års stat av

1 befälhavare, 1 styrman och uppbördsman, 1 maskinist och uppbördsman,

2 eldare, 3 matroser samt 1 restauratör eller restaurator.

A chefsångarna inom distrikten finnas icke anställda särskilda befälhavare

utan befälet föres av vederbörande lotskapten eller lotslöjtnant;

och utgöras besättningarna enligt nyssnämnda stat av 1 styrman

och uppbördsman, 1 maskinist och uppbördsman, 1 — å chefsångarna

Malmö och Göteborg 2 — eldare, 2 matroser samt 1 kock och extra biträde.

A lotsångaren Skanör är anställd 1 maskinist och 2 eldare, å lotsångaren

Viken 1 maskinist och 1 eldare.

Hittills har personalen å lotsverkets ångfartyg varit anställd mot

hyra och — med undantag för lotsångarna Skanör och Viken — portionsersättning

ombord. Maskinisterna hava haft årsanställning även då

ångarnas besättningar i övrigt varit anställda på kortare tid.

Befälhavaren å lotsångaren Vega samt styrmän och maskinister å

samtliga chefsångare och å Vega äga åtnjuta ålderstillägg efter 5 och

10 års tjänst. Efter nämnda tidsperioder ökas nämligen avlöningen för

befälhavaren å Vega varje gång med 25 kronor i månaden, för styrman

med 5 kronor och för maskinist med 10 kronor i månaden.

Har styrman, som är anställd å Vega, avlagt sjökaptensexamen,

höjes avlöningen för denne med 10 kronor för månad.

Under den tid av månaderna december, januari och februari, då

fartyget är rustat — ej under ut- och avrustning — utgår en särskild

dagavlöning, vilken är bestämd till 1 krona för befälhavaren å

Vega, 75 öre till maskinister och styrmän å Vega och chefsångarna

inom distrikten samt till 50 öre för den övriga personalen å nämnda

fartyg. _ _ *

Enligt nyssnämnda stat åtnjuta nedannämnda befattningshavare

följande ersättningar:

befälhavaren å lotsångaren Vega:

hyra under 12 månader å 250 ................................................... k

portionsersättning under 12 månader å 2 kr. för dag...... »

s. k. ålderstillägg av 25 kronor för månad.......................... »

maskinisten å lotsångaren Vega:

hyra under 12 månader å 135 ................................................... ))

portionsersättning under 12 månader å 1 kr. 50 öre

för dag ...................................................................................... J>

s. k. ålderstillägg å 20 kr. för månad................................... »

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 käft. (Nr 228.) 21

3,000: —

730: —

300: —

1,620: —

547: 50

240: —

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Lots styrelsens

förslag.

maskinisten ä chef sångaren Umeå (förut Luleå):

hyra omkring 12 månader å 110.............

....................... kr.

1,320: —

portionsersättning under 12 månader å

42 ....

....................... »

501: —

s. k. ålderstillägg å 10 kr. för månad

....................... »

120: —

maskinisten å chefsångaren Gävle:

hyra 12 månader å 110...............................

...................... »

1,320: —

portionsersättning 12 månader å 42.......

....................... »

504: —

maskinisten å chefsångaren Stockholm:

hyra under 12 månader å 120 ................

....................... »

1,440: —

portionsersättning under 12 månader å 42 ...

....................... »

504: —

s. k. ålderstillägg å 10 kr. för månad .

....................... »

120: —

maskinisten ä chefsångaren Kalmar:

hyra under 12 månader å 110 ..............

........................ »

1,320: —

portionsersättning under 12 månader å

42......

........................ »

504: —

maskinisten å chefsångaren Malmö:

hyra under 12 månader å 120 ................

...................... »

1,440: —

portionsersättning under 12 månader å

42 ....

...................... »

504: —

s. k. ålderstillägg å 20 kr. för månad .

....................... »

240: —

maskinisten ä chefsångaren Göteborg:

hyra under 12 månader å 120 ................

...................... »

1,440: —

portionsersättning under 12 månader å

42 ....

...................... »

504: —

s. 1c. ålderstillägg å 20 kr. för månad

..................... »

240: —

Hittills har avlöningen för personalen å lotsverkets ångfartyg ordnats

för varje år, varvid hänsyn kunnat tagas till fluktuationerna i avlöningen

till besättning å fartyg använda inom handelssjöfarten, så att

avlöningen till besättningarna å lotsångarna höjts i mån, som avlöningen

stigit inom handelssjöfarten. I

I det av lotsstyrelsen i dess underdåniga skrivelse av den 12

oktober 1912 framlagda förslag till stat för personalen å lotsverkets

ångfartyg hemställdes, att befälhavaren å ångaren Vega samt maskini
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 163

eterna å såväl detta fartyg som å samtliga chefsångare skulle uppföras

å ordinarie stat.

Ändamålet härmed angavs av lotsstyrelsen vara att få dessa befattningshavare

bundna vid sina befattningar för någon längre tid. Skälet att icke flera

befattningshavare å lotsverkets ångfartyg hade föreslagits till fast anställning

vore, upplyser lotsstyrelsen, att ifrågavarande ångares besättningar företrädesvis

uttoges bland lotslärlingar under utbildning eller bland personer, som både för

avsikt att framdeles ägna sig åt lots- och fyrväsendet, varför dessa befattningar

även framgent, så vitt möjligt, borde förbehållas sådana personer för att lämna

dem tillfälle till utbildning.

Maskinistbefattningarna å lotsångarna Skanör och Viken hava icke av lotsstyrelsen

föreslagits till uppförande å ordinarie stat med hänsyn till eventuellt

utbytande av dessa fartyg mot motorfartyg.

Enligt lotsstyrelsens förslag till stat skulle följande fasta avlöningsförmåner

utgå till nedannärnnda befattningshavare:

Upp-

börds-

arvode.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Bekläd-

nads-

ersätt-

ning.

Inkvar- terings- er sätt- ning.

Hyres-

bidrag.

Summa.

1 befälhavare ä, lotsverkets ång-

2,000

1,200

300

3,500

1 maskinist och uppbördsman å

300

700

400

150

220

1,770

1 maskinist och uppbördsman (å

chefsångaxna Stockholm,

200

700

400

150

220

1,670

1 maskinist och uppbördsman (å

chefsångarna Luleå, Gävle och

Kalmar).................................

100

700

400

150

220

1,570

Till befälhavaren å lotsångaren Vega skulle utgå tre ålderstillägg ä 500

kronor efter 5, 10 och 15 års tjänst; och maskinisterna skulle äga uppbära sex

ålderstillägg ä 60 kronor efter 3, 6, 9, 12, 15 och 18 års tjänst.

Maskinister, som avlagt maskinistexamen vid navigationsskola, skulle erhålla

examensarvode å 200 kronor årligen. .

Den nu utgående dagavlöningen under månaderna december, januari och februari,

då fartyget är rustat, skulle även utgå under mars manad samt med dubbla

beloppet mot det nuvarande. Befälhavaren å Vega skulle alltså i dagavlöning

uppbära 2 kronor och maskinisterna vardera 1 krona 50 öre.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Lönereglering^kommissionen.

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Befälhavaren å Yega hade ansetts böra i avlöningshänseende närmast jämnstallas

med lotslojtnant och maskinist med fyrvaktare å fyrskepp.

0 .. till semester skulle av befälhavaren å Yega åtnjutas under eu månad

årligen i likhet med lotslojtnant och av maskinist under 15 dagar årligen i likhet

med fyrvaktare.

Utom avlöningsförmåner till de fasta befattningshavarna upptog lotsstyrelsens

forenamnda förslag till stat ett särskilt anslag å 68,000 kronor »för

tillsyn och bemanning i övrigt å tjänstefartyg samt lotsångarna vid Skanör

och Viken».

Samtliga kostnader till avlöning av besättningarna å lotsverkets ångfarvS

hava hittills utgått från ett under »diverse anslag» å lotsverkets stat

uppfört förslagsanslag. Då nu vissa av befattningshavarna å nämnda fartyg

skulle uppföras å ordinarie stat, hade lotsstyrelsen ansett lämpligt, att samtliga

Kostnader för avlöning av besättningarna uppfördes i den särskilda staten för

personalen å lotsverkets ångfartyg.

A''id beräknande av kostnaden för den icke fast anställda personalen, uti

vitten kostnad även inginge spisningspenningar till den personal, som skulle

anstalias å ordinarie stat, både lotsstyrelsen ansett, att hyran borde liksom

för den extra personalen å fyrskepp ökas med 25 %, spisningspenningarna

bojas med . 5,000 kronor och. den särskilda dagavlöningen under månaderna

december, januari och februari utsträckas att jämväl omfatta mars månad samt

liksom för fyrpersonalen höjas med 100 %- Genom dessa höjningar skulle kostnaden

för den extra personalen och till spisningspenningar för den fast anställda

.u.omma a,it i runt tal uppgå till 68,000 kronor. Hela kostnaden för personalen

å lotsverkets ångfartyg skulle enligt lotsstyrelsens förslag belöpa sig till 87 800

kronor mot 68,000 kronor enligt 1912 års stat.

Beträffande nu ifrågavarande personal har förenämnda löneregleringskommission

i sitt betänkande anfört följande: I

I likhet med lotsstyrelsen anser kommissionen, att befälhavaren å lotsångaren

Yega samt maskinisterna å detta fartyg och å de inom lotsdistrikten

befintliga chefsångarna, vilka nu hava årsanstallning, böra anställas å ordinarie

stat.

Beträffande de ifrågasatta avlöningsförmånerna för dessa befattningshavare

har kommissionen av skäl, för vilka kommissionen förut under lots- och fyrpersonalen

redogjort, icke kunnat förorda, att uppbördsarvoden, examensarvoden,

hyresbidrag eller inkvarteringsersättning tilldelas befattningshavarne. Kommissionen

anser, att för befälhavaren å Yega bör, i likhet med vad av kommissionen.

föreslagits beträffande lotslojtnant. i staten uppföras lön, tjänstgöringspenningar

och ålderstillägg samt att för maskinister staten bör liksom för

fyrpersonalen upptaga lön, tjänstgöringspenningar, beklädnadsbidrag och ålderstillägg.

Befälhavaren å Yega åtnjuter för närvarande eu hyra av 3,000 kronor för

år; och då. denna ersättning torde vara skälig, anser kommissionen, att den

fasta avlöningen för denne befattningshavare bör bestämmas till nämnda belopp.

I fråga om beloppets fördelning i lön och tjänstgöringspenningar håller

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 228. 165

kommissionen före, att lönen lämpligen bör sättas till 1,800 kronor och tjänstgöringspenningarna

till 1,200 kronor. Ålderstillägg till lönen höra enligt kommissionens

mening utgå till ett antal av tre ä 300 kronor efter 3, 6 och 9

års tjänst.

''Vad beträffar maskinisterna å lotsverkets ångfartyg, vilka av lotsstyrelsen

i avlöningshänseende likställts med fyrvaktare å fyrskepp, anser kommissionen

lämpligt, att ifrågavarande maskinister erhålla enahanda avlöning, som kommissionen

föreslagit för uppbördsfyrvaktare av 2:a grad eller lön 90Ö kronor, tjänstgöringspenningar

650 kronor och beklädnadsbidrag 100 kronor, tillhopa 1,650

kronor, jämte tre ålderstillägg ä 100 kronor efter 3, 6 och 9 års tjänst. Pensionsunderlaget

torde ock, i likhet med vad som skett för uppbördsfyrvaktare,

böra bestämmas till 1,100 kronor. Med upptagandet av beklädnadsbidrag skulle

liksom i fråga om lots- och fyrpersonalen följa, att personalen skulle vara skyldig

att i tjänsten bära uniform.

Därjämte anser kommissionen, att såväl befälhavaren å Vega som maskinisterna

å detta fartyg och å samtliga chefsångarna böra erhålla portionsersättning

ombord och särskild dagavlöning under månaderna december, januari,

februari och mars i enlighet med vad lotsstyrelsen föreslagit.

Yad frågan om semesterledighet angår har kommissionen på anförda skäl

funnit sig icke kunna förorda sådan varken för befälet i lotsdistrikten eller för

lotspersonalen och kan av samma skäl icke tillstyrka semester för befälhavaren

å Vega. Beträffande maskinisterna åter är arten av deras tjänstgöring sådan,

att behov av någon tids ledighet årligen torde förefinnas; och har kommissionen

alltså för denna personal i likhet med vad som skett beträffande fyrpersonalen

beräknat 15 dagars semester årligen.

I likhet med förhållandena i tullverket har ortstillägg av kommissionen

upptagits för befattningshavare med station och bostad i Stockholm; och har

kommissionen ansett att i sådant avseende borde utgå till befälhavare 250 kronor

och till maskinist 100 kronor.

Yid bifall till vad kommissionen här ovan föreslagit i fråga om ålderstillägg

och semester anser kommissionen, att anslagen till ålderstillägg och

vikariatsersättning, som av lotsstyrelsen beräknats till respektive 1,460. kronor

och 450 kronor, böra för år 1914 uppföras anslaget till ålderstillägg

med förslagsvis 2,000 kronor och anslaget till vikariatsersättning med 350

kronor.

I fråga om det av lotsstyrelsen beräknade anslaget å 68,000 kronor till den

extra personalen å tjänstefartyg och å lotsångarna vid Skanör och Viken ävensom

till spisningspenningar till den fast anställda personalen å sagda fartyg liar

kommissionen icke funnit att något häremot erinra. I

I överensstämmelse med vad kommissionen sålunda anfört hade kommissionen

framlagt följande förslag till avlöningsstat för personalen å lotsverkets

ångfartyg:

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Reservationer.

1 befälhavare å lotsverkets

ångfartyg Vega...

1 maskinist och uppbördsman.

.................

6 maskinister och uppbördsman.

.................

Ortstillägg ..................

Ålderstillägg, förslagsvis

Bagavlöning under vintertjänstgöring,

förslagsvis.

....................

Vikariatsersättning, förslagsvis.

....................

För tillsyn och bemanning

i övrigt å tjänste- I

fartyg samt lotsångar-1

na vid Skanör och Viken,

förslagsvis.........

Summa kronor I

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Bekläd-

nads-

bidrag.

Summa.

Särskilt

pen- sions un- derlag.

1,800

1,200

—

3,000

I

i

900

650

100

1,650

I 1,100 f

5,400

3,900

600

9,900

1 (

_

—

450

—

2,000

!

—

—

—

1,000

_ :

! -

—

— ;

350

|

68,000

I

(Efter 3 år kan lönen höjas

med 300 kr., efter 6 år

med ytterligare 300 kr.

och efter 9 år med än

ytterligare 300 kr.

("Efter 3 år kan lönen höjas

med 100 kr., efter 6 år

med ytterligare 100 kr.

och efter 9 år med än

ytterligare 100 kr.

— fl 86,350 j —

Anm. Till befälhavare ävensom till maskinist och uppbördsman med station och bostad i

Stockholm utgår ortstillägg med 250 kronor till befälhavare och med 100 kronor till maskinist

och uppbördsman.

Beträffande vissa delar av nämnda förslag hava kommissionens ledamöter

Nilsson och Martin anfört skiljaktiga meningar.

Den förre har reserverat sig mot kommissionens tillstyrkande av den föreslagna

förhöjningen — med 100 procent — av den till personalen å lotsverkets

ångfartyg utgående dagavlöningen under vintermånaderna, Med erinran, att

den ifrågasatta förhöjningen icke blivit på något sätt motiverad, har denne reservant

förklarat, att han för sin del ej kunde tillstyrka högre dagavlöning än kr.

1:50 för befälhavaren å Yega, kr. 1:25 för maskinister å lotsverkets ångfartyg

samt kr. 1:— åt övrig personal å sagda fartyg.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

167

I fråga om pensioneringen hava båda reservanterna tillstyrkt, att följande

särskilda pensionsunderlag måtte i staten fastställas, nämligen: för befälhavaren

å Vega 2,100 och för maskinist å lotsverkets ångfartyg 1,100 kronor.

I sitt över kommissionens betänkande avgivna yttrande har lotsstyrelsen

beträffande kommissionens nyss nämnda förslag icke gjort

annan erinran än, att förslagsanslaget till ålderstillägg åt personal å

lotsverkets ångfartyg ansetts för år 1915 böra beräknas och upptagas

till 2,400 kronor i stället för det belopp av av 2,000 kr., som av kommissionen

beräknats vara för år 1914 erforderligt.

Statskontoret har icke haft något att erinra i fråga om kommissionens

förslag till avlöningsstat för personalen å lotsverkets ångfartyg

och alltså med iakttagande av lotsstyrelsens beräkning av det för ålderstillägg

under år 1915 erforderliga beloppet upptagit kostnaderna

för nämnda personal till 86,750 kronor.

I likhet med löneregleringskommissionen och statskontoret anser

även jag lämpligt, att såsom lotsstyrelsen föreslagit befälhavaren

å lotsverkets ångfartyg Vega samt maskinisterna-uppbördsmännen å

nämnda fartyg och å chefsångfartygen i distrikten nu uppföras såsom

ordinarie befattningar; och har jag icke något att erinra i fråga om

de avlöningsförmåner, som av kommissionen föreslagits för nämnda

befattningshavare.

Enligt min mening bör dagavlöning under vintertjänstgöring till

belopp, som av kommissionen föreslagits, utgå till nu ifrågavarande

personal.

Maskinist-uppbördsman synes i överensstämmelse med kommissionens

förslag böra erhålla förmån av semester under högst 15

dagar årligen. Vad i detta hänseende beträffar befälhavaren å Vega

delar jag visserligen kommissionens mening, att semester icke är av

behovet påkallad för denne befattningshavare; men det synes mig, som

om det skäligen bör medgivas, att han i likhet med befälet vid lotsverket

må, där det kan ordnas utan kostnad för statsverket, erhålla

kostnadsfri ledighet under högst en månad årligen.

I kommissionens av statskontoret utan anmärkning lämnade förslag

till stat för ifrågavarande personal är upptaget ett av lotsstyrelsen

föreslaget belopp av 68,000 kronor »för tillsyn och bemanning i övrigt

å tjänstefartyg samt lotsångarna vid Skanör och Viken». I fråga här
-

Lotsstyrelsen

27/io 1913.

St åt skönt or ei.

Departements
chefen.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

om bar lotsstyrelsen i sin underdåniga skrivelse den 12 oktober 1912

anfört, att vid beräknande av kostnaderna för den icke fast anställda

personalen ävensom spisningspenningar till den fast anställda personalen

hade hyran ansetts böra ökas med 25 % och därför upptagits

med ........................................................................................... kronor 37,850: —

varjämte dels spisningspenningarna höjts med 5,000

kronor till ................................................................................ » 25,185: —

dels den särskilda dagavlöningen, som nu utginge

under månaderna december, januari och februari, ansetts

böra utgå jämväl under mars månad samt höjas

på sätt föreslagits i fråga om dylik ersättning åt fyrskeppspersonalen,

på grund varav kostnaderna för

dagavlöningen upptagits till................................................ » 4,922: 50

och beräknades alltså sammanlagda beloppet av berörda

kostnader till................................................................ kronor 67,957:50

eller i runt tal förslagsvis 68,000 kronor.

Mot denna beräkning har jag icke funnit anledning till erinran.

Samtliga kostnader för tillsyn och bemanning av lotsverkets ångfartyg

hava i medeltal för åren 1909 —1913 utgjort inemot 68,000 kronor för

år och äro i staten för år 1914 beräknade till 70,000 kronor. Liksom

statskontoret i sitt förslag till stat för personalen å lotsverkets ångfartyg

upptager jag kostnaderna för år 1915 till 86,750 kronor, utvisande

alltså en beräknad kostnadsökning av 16,750 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag föreslå följande

stat för personalen å lotsverkets ångfartyg att gälla från och

med år 1915:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

109

Lön.

Tjänst-

görings-

penniu-

gnr.

Be-

klädnads-

bidrag.

Summa.

Anmärkningar.

Bestämt anslag.

1 befälhavare å lots- verkets ångfartyg

Vega .....................

1,800

1,200

-

3,000

( Efter 3 år knn lönen höjas med

I 30 0 kronor, efter C år med ytter- jligare 300 kronor och efter 9 år

[med än ytterligare 300 kronor.

1 maskinist och upp- bördsman ...............

6 maskinister och upp- bördsman ...............

900

5,400

650

3.900

100

600

1,650

9,900

J Efter 3 år kan lönen höjas med

1100 kronor, efter 6 år med ytter- Jligare 100 kronor och efter 9 år

Jmed än ytterligare 100 kronor.

Ortstillägg ..................

—

—

—

450

—

—

—

15,000

Förslagsanslag.

Ålderstillägg..............

......... kr.

2,400: —

Dagavlöning under vintertjänstgöring »

1,000: —

Vikariatsersättning .....

......... »

350: —

För tillsyn och bemanning i övrigt å

tjänstefartyg samt lotsångarna vid

Skanör och Viken.......................... »

68,000: —

71,750

Summa kronor

86,750

Anm. 1. Till den å lotsverkets ångfartyg anställda personal med station och bostad i Stockholm

utgår ortstillägg med 250 kronor till befälhavare samt med 100 kronor till maskinist och

uppbördsman.

Anm. X. Pensionsunderlaget utgör för maskinist och uppbördsman 1,100 kronor.

Beträffande de villkor och bestämmelser, som böra stadgas för ''^tärnme}1

åtnjutande av de för ordinarie befattning å de nya staterna för “er f™råtbefälet

vid lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen samt för njutande^av

personalen å lotsverkets ångfartyg, bar förenämnda lönereglerings- steatei.nea fö®

kommission framlagt ett förslag, som i vissa delar avviker från det lotsverket

förslag i sådant avseende, vilket av lotsstyrelsen framburits i dess avBiiiiiigsunderdåniga

skrivelse den 12 oktober 1912. Mot kommissionens förslag förmånerna,

hava sedermera i åtskilliga hänseenden gjorts erinringar särskilt från

personalens sida. Då jag nu går att lämna en översikt över de olika

förslag, som i denna del av ärendet yppat sig och icke äro redan förut

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 käft. (Nr 228.) 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

i. sammanhang med staterna berörda, lägger jag kommissionens förslag

till grund och blir efter redogörelse för de skiljaktiga förslagen i tillfälle

att uttala min egen uppfattning av lämpligaste sättet att avgöra

de särskilda spörsmålen.

sträcktaré Kommissionen föreslog i första punkten:

tjänstgörings- Datt innehavare av ordinarie befattning skall vara underkastad den

,!jämkni!g°t vjdsträ«khare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som

åligganden. vld möjligen inträdande förändrad organisation av lotsverket eller särskilda

delar därav eller eljest av olika anledningar kan varda stadgad.»

. Lotsstyrelsen hade föreslagit, att sådan skyldighet skulle förefinnas endast

då vidsträcktare tjänstgöring eller jämkning i åligganden kunde i och för rikets

säkerhet och sjöfartens säkerställande varda tjanstinnehavare i behörig ordning

ålagd.

Till stöd för sitt förslag anförde Jcomnvissionen, att personalens vid lotsverket

skyldighet att underkasta sig vidsträcktare tjänstgöring borde bestämmas i

likhet med vad som föreskrivits för personalen inom andra statens verk. Något

giltigt skäl att i detta hänseende giva lotsverkets personal en annan och gynnsammare

ställning kunde svårligen angivas.

Ledamoten av kommissionen Martin var emellertid av skiljaktig mening

och ansåg, _ att kommissionen vid avfattande av sitt förslag icke fäst tillbörligt

avseende vid de säregna förhållanden, som i fråga om lotspersonalens tjänstutövning

förefunnes, samt att det av kommissionen föreslagna stadgandet därför

kunde komma att verka ofördelaktigt för såväl sjöfarten som lotsverkets personal.

Lotsstyrelsens förslag syntes vara lämpligare avfattat dock med sådan ändring

att den vidsträcktare tjänstgöringsskyldigheten och den jämkning i åligganden,

som personalen skulle vara underkastad, borde inskränkas att endast gälla inom

ramen av respektive befattningshavares speciella yrkesgrenar.

Departements- Såsom kommissionen framhållit synes lotsverkets personal böra

chefen. vara underkastad enahanda bestämmelser rörande vidsträcktare tjänstgöring

och jämkning i åligganden, som gälla för personalen inom andra

statens verk. Att en lots skulle kunna åläggas att bestrida en fvrvaktares

göromål eller tvärtom är icke avsett och synes icke heller

innefattas i kommissionens lörslag. Men en lots skulle exempelvis

kunna åläggas att verkställa utprickning av en nyupptagen farled inom

området för den lotsplats, han tillhör, och även i övrigt vara skyldig

att underkasta sig de förändrade göromål, som kunde följa av en reglering

av lotsplatsens område. Eu fyrvaktare bör vara skyldig att till

exempel sköta mistsignalering, om sådan inrättas vid den fyrplats, där

han är anställd, o. s. v. Jag biträder alltså kommissionens förslag.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts Nåd, Proposition Nr 228. 171

Vidare föreslog kommissionen:

»att innehavare av ordinarie befattning därjämte skall vara skyldig

att, om lotsstyrelscn prövar sådant vara för tjänsten erforderligt, låta

sig förflyttas till annan tjänstgöringsort, dock med bibehållande av den

tjänstograd han innehar och utan minskning i innehavande fast avlöning

enligt stat samt med rätt att, därest förflyttningen sker utan hans egen

ansökning, erhålla av lotsstyrelscn såsom skälig befunnen ersättning för

havda flyttningskostnader.»

Motsvarande stadgande hade i lotsstyrélsens förslag följande lydelse:

»att innehavare av ordinarie befattning vid lots- eller fyrplats därjämte skall

vara skyldig ej mindre att, därest plats, vid vilken han är anställd, eller befattning,

som lian''innehar, varder indragen, låta sig förflyttas till annan tjänstgöringsort

i enahanda befattning än även att, därest han icke vidare kan sköta göromål,

som tillhöra hans befattning, och han icke till följd härav, i enlighet med givna

bestämmelser angående rätt till pension, skall från tjänsten avgå, efter beslut av

lotsstyrelsen frånträda utövningen av samma befattning och låta sig förflyttas

till annan befattning, som kan åt honom anförtros, dock i varje fall utan att lida

minskning i sådana innehavande avlöningsförmåner, som icke betingas och utgå

endast på grund av platsens belägenhet, samt med rätt att erhålla skälig ersättning

för havda flyttningskostnader;»

»att lotslöjtnant skall vara skyldig att vid laga fardag, efter därom minst

sex månader förut erhållet meddelande, låta sig förflyttas samt, efter lotsstyrelsens

beprövande, tjänstgöra i lotsstyrelsen eller annat lotsdistrikt än det, inom vilket

han vunnit fullmakt, i vilket fall han må åtnjuta skälig ersättning för havda

flyttningskostnader.»

Till motivering av sitt ovan nämnda förslag anförde kommissionen, att även

i fråga om personalens skyldighet att underkasta sig förflyttning borde enligt

J kommissionens åsikt gälla'' enahanda bestämmelser som för andra befattningshavare,

vilkas avlöning blivit av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställd. Kommissionen

hade funnit det vara av betydelse, att lotsstyrelsen ägde befogenhet att

förflytta personalen. Det läge dock i förhållandenas egen natur att i fråga om

lotspersonalen förflyttning vare sig med eller utan personalens eget medgivande

endast med svårighet kunde ske, vadan stadgandet för denna personal torde vara

av ringa praktisk betydelse. I fråga om fyrpersonalen åter vore stadgandet om

skyldighet att vara underkastad förflyttning av större betydelse. Att förflyttning

icke borde ske, utan att tjänsten så fordrade, förefölle naturligt. Med hänsyn

till den oro för ifrågavarande förflyttningsrisk, för vilken personalen givit uttryck,

hade kommissionen emellertid ansett, att i villkoren borde uttryckligen angivas,

att skyldighet att låta sig förflyttas till annan tjänstgöringsort förelåge endast i

händelse att lotsstyrelsen prövade sådant vara för tjänsten erforderligt.

Kommissionens ledamot Martin ansåg, att i fråga om lots icke någon förflyttning

borde ske, som kunde tänkas innebära en nedsättning av lotsens tjänstbarhet,

ej heller, utan hans medgivande, i andra fall än, då en station indroges.

Vid förflyttning borde hänsyn tagas till personalens förutvarande inkomster enligt

lotsstyreisens förslag, varjämte borde tillkomma den bestämmelsen, att den, som

för att bereda sig bostad, där sådan till honom icke varit anvisad, uppfört eget

Ang. förflyttning

till

annan tjänstgöringsort.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Departements''

chefen.

Ang. traktamentsersättning

under

vikariat.

172 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

hem, skulle vid förflyttning, som påkallades av lotsstyrelsen, av statsverket äga

utbekomma ersättning för av honom nedlagda kostnader härför.

LotsverJcets personalförening har uti sitt i augusti 1913 avgivna yttrande

anfört, att den ansåge den föreslagna bestämmelsen om skyldighet för personalen

att underkasta sig förflyttning till annan tjänstgöringsort hård och orättvis. Om

denna bestämmelse bleve gällande, kunde det inträffa, säger föreningen, att lotsstyrelsen

ansåge det vara för tjänsten fördelaktigt, att en lots förflyttades från

en lotsplats, där hans andel av lotspenningar uppginge till 1,500 kr., till en plats,

där andelen bleve högst 500 kr. Då uppstode det orimliga förhållandet, att lotsen

i fråga mot sin vilja kunde berövas 1,000 kr. av sin årsinkomst. Även för fyrpersonalen

kunde en förflyttning, framhåller föreningen, medföra mycket vittgående

följder. Såsom exempel anföres: man tanke sig indragning av en fyrplats å fasta

landet, vars personal kanske tjänat där hela sin tid, påkostat egna uthus, anlagt

trädgårdstäppor och planteringar m. m. och sedan på gamla dagar nödgades begiva

sig ut på en klippa i havet, ovan vid sjölivet och de strapatser det medförde.

Statskontoret har i sitt yttrande anfört, att enligt statskontorets mening bestämmelsen

i kommissionens förslag om skyldigheten att vara underkastad förflyttning

icke borde alldeles borttagas, men att den kunde modifieras därhän, att

sådan skyldighet skulle avse endast förflyttning till likartad befattning å annan ort.

I likhet med statskontoret anser jag, att en bestämmelse av den

innebörd kommissionen föreslagit icke bör saknas. Vid det förhållande

att skyldighet att låta sig förflyttas till annan tjänstgöringsort icke

skulle förefinnas i andra fall än, då sådant vore för tjänsten erforderligt,

synas mig de uttalade betänkligheterna i hög grad överdrivna. Om,

såsom jag vill förorda, bestämmelsen uttryckligen modifieras på sätt

statskontoret föreslagit, torde densamma icke med fog kunna anses

innebära någon obillighet mot personalen.

Enligt kommissionens förslag skulle vidare stadgas:

»att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för tjänstgöring vid

kustsignalväsendet eller för beredande av semester eller annan kostnadsfri

ledighet innehavare av lägre tjänst skall vara skyldig att, om han

förordnas till högre befattning i lotsstyrelsen eller lotsverket, densamma

bestrida, dock ej längre än tre månader under ett och samma kalenderår,

mot åtnjutande av de med befattningen förenade tjänstgöringspenningar

eller däremot svarande belopp ävensom med tjänstgöringspenningar

likställda förmåner i stället för egna motsvarande förmåner, med

iakttagande att till vikarie, som på grund av förordnandet förflyttas till

annan tjänstgöringsort, skall utgå rese- och traktamentsersättning såsom

för extra förrättning i statens ärenden under resan till och från den nya

tjänstgöringsorten enligt innehavande befattning samt under tiden för

förordnandet enligt den högre befattningen, dock att efter åtta dagars

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tjänstgöring traktamentet skall utgöra hälften av i resereglementet fastställda

belopp samt att traktamente ej utgår vid sådant förordnande

ombord å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg eller i övrigt får uppbäras

under längre tid än tre månader under ett och samma kalendeiåi,

därest ej lotsstyrelsen i särskilt fall annorlunda förordnar.

Kommissionen hade till motivering av förslaget om rese- och traktamente^- ersättning till vikarie, anfört, att kommissionen i likhet med lotsstyrelsen ansett

billigheten fordra, att till vikarie, som på grund av förordnande förflyttades till

annan tjänstgöringsort, utginge rese- och traktamentsersättning under resan till

och från den nya tjänstgöringsorten. Även under tjänstgöringen torde dagtraktamente,

såsom lotsstyrelsen föreslagit, böra utgå såsom en extra ersättning tor de

kostnader, som ett tillfälligt uppehåll å en ny plats med nödvändighet medförde.

Lotsstyrelsen hade i sitt yttrande över kommissionens förslag framhållit, att,

då det föreskrivits, att traktamente till vikarie, som på grund av förordnande förflyttades

till annan tjänstgöringsort, skulle efter åtta dagars tjänstgöring nedsattas

till hälften, det tillika bort stadgas, att, om under tiden för sådant förordnande

förekomme tjänsteresa, för vilken traktamente finge åtnjutas, vikarien därunder

skulle äga uppbära helt traktamente.

För så vitt bestämmelse i berörda avseende kunde anses erforderlig, hade

statskontoret icke funnit något att erinra mot vad lotsstyrelsen sålunda anfört.

Då det måhända icke är genom det av kommissionen föreslagna Departement,- stadgandet fullt tydligt, hur traktamentsersättningen bör utgå. under

den av lotsstyrelsen angivna förutsättning, vill jag ansluta mig till lotsstyrelsens

förslag.

Kommissionen har vidare föreslagit följande stadgande:

»att till person anställd vid lots- eller fyrplats eller å fyrskepp, vil- A«g* ersättken

under tjänstgöring ådragit sig kroppsskada, ävensom till person av sjukvård,- besättning å lotsverkets ångfartyg eller å fyrskepp, vilken sjuknar och kostnader.

icke kan vårdas ombord, utgår ersättning för sjukvårdskostnader enligt

lotsstyrelsens bestämmande; skolande, därest lotsstyrelsen finner sådan

ersättning i andra fall än nu nämnts böra beredas, frågan härom undeiställas

Kungl. Majrts prövning.»

Uti nu ifrågavarande hänseende har lotsverkets personalförening hemställt, att

lotsverkets personal i likhet med tullverkets personal måtte erhålla fri lakarvård

och medicin för sig och sina familjer.

Statskontoret yttrar i denna fråga, att, ehuru det icke syntes kunna förnekas,

att kostnaden för sjukvård åt lots- och fyrpersonal å platser med avskilt läge ofta

nog kunde vara för personalen synnerligen betungande, ansåge sig dock statskontoret

icke kunna förorda någon ändring i kommissionens förslag om ersättning

av lotsverkets medel för sjukvårdskostnader för personalen, enligt vilket for
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kimgl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

slag ersättning i sådant avseende bestämts endast för vissa undantagsfall men i

ovngt gjorts beroende av lotsstyrelsens framställning hos Kungl. Maj:t. Att genom

allmän föreskrift bestämma, yttrar statskontoret vidare, under vilka omständigheter

sådan ersättning må anses böra utgå, torde svårligen låta sig göra; utan det

syntes lämpligen böra ankomma på prövning i varje särskilt fall. Men statskontoret

hade dock såsom sin mening velat framhålla, att starka billighetsskäl talade

för, att ersättning för sjukvårdskostnad må beredas i alla de fall, där personalen

eljest skulle bliva betungad med dryga utgifter på grund därav att tjänsten krävde

pei sonalens placering å plats med avskilt läge och i följd därav svåra kommunikationer

till läkare och apotek.

DePchefTnnU'' Enligt § 15 av gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid

tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning av den 18

juni 1910 må. vid sjukdom eller kroppsskada lämnas, enligt de närmare

föreskrifter Kungl. Maj:t meddelar, kostnadsfri läkarvård samt,

efter läkares skriftliga ordination, jämväl medikamenter åt ordinarie

tjänsteman av lägre grad ävensom åt extra ordinarie sådan tjänsteman

i fall, då han ådragit sig sjukdomen eller kroppsskadan under tid, då

han varit i tjänstgöring använd; dock att sådan förmån icke må i något

fall tillkomma tjänstemans familj. Enligt vad jag inhämtat hava kostnaderna

för beredande åt tullpersonalen av omförmälda förmån under

år 1913 uppgått till något mer än 17,800 kronor.

Emellertid kan man icke undgå att finna, det lotsverkets personal

i avseende på organisation, arbetets beskaffenhet och jämväl i allmänhet

boningsplatsernas belägenhet intager en alldeles särskild ställning,

som enligt min mening gör det mindre lämpligt att för denna personal

lämna samma medgivande som i fråga om tullpersonalen. Jag delar

således den av statskontoret uttalade uppfattning.

Ang. minskad

andel av lotspenningar.

Vidare föreslog kommissionen följande stadgande:

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten jämväl skall vara

skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande

av eller minskning i andel av lotsavgifter eller andra extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i samman hane:

därmed. J ö

Mot ifrågavarande bestämmelse hade personal för eningen gjort kraftiga invändningar

ocli framhållit, att denna bestämmelse skulle medföra ett osäkerhetstillstånd,

med hänsyn vartill en stor del av personalen, som eljest kunde vara

sinnad att övergå, å ny stat, skulle avskräckas från ett sådant steg. Statskontoret

hade för sin del icke kunnat annat än finna dessa betänkligheter i viss mån befogade.

På grund härav och då, även denna föreskrift förutan, såväl lotstaxoma

som lotslörordningen och tjänstgöringsreglementet otvivelaktigt kunde ändras, utan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

17f>

att personalen hade rätt att motsätta sig förändringen, samt billig hänsyn till

personalens inkomster torde få tagas vare sig donna bestämmelse funnes eller ej,

ville statskontoret med hänsyn tillika därtill att, då sjöfartens målsmän numera

bestämt uttalat, att 50 % av lotspenningarna vore det minsta, som borde tillkomma

lotsarne, samt anledning att nedsätta personalens av statskontoret i överensstämmelse

härmed föreslagna lotspenningandel icke syntes kunna antagas ifrågakomma,

för sin del förorda att vid bifall till statskontorets berörda förslag nu ifrågavarande

bestämmelse måtte utgå.

Lotspenningarna utgöra nu lotspersonalens huvudsakliga inkomst; Departementsoch

även enligt det förslag till lönereglering för nämnda personal, chefen.

som jag framlagt, intaga lotspenningarna en betydande plats i lönesystemet.

Vid sådant förhållande synes det mig icke befogat att jämställa

personalens lotspenningandel med extra inkomster; och vill jag

förorda, att förslaget om skyldighet för personalen att underkasta sig

förändrade bestämmelser i fråga om andelen i lotspenningarna icke må

bifallas. Däremot och då det synes vara av vikt att kunna reglera

verkliga extra inkomster, som kunna i tjänsten tillkomma personal vid

lotsverket, torde den föreslagna bestämmelsen i övrigt böra kvarstå.

Slutligen borde enligt kommissionens förslag stadgas:

att de innehavare av ordinarie befattning vid lotsverket, vilka icke Ang. skyldigföre

den anmäla, att de vilja underkasta sig den nya hctå ““ °”teJtga

avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, skola i fråga om

avlöningen, därest de tillhöra lotspersonalen, njuta inkomst på sätt och

enligt bestämmelser, som därom nu gälla, och, om de tillhöra befälet i

lotsdistrikten eller fyrpersonalen, varda bibehållna vid dem av lotsverkets

medel enligt stat tillkommande avlöning, samt beträffande pensionsrätten

kvarstå vid den rätt till pension, som nu tillkommer dem. I

I likhet med lotsstyrelsen hade även kommissionen ansett billigheten fordra,

att all personal skulle lämnas frihet att bestämma sig för övergång å ny stat

eller ej. En följd härav skulle, yttrar statskontoret, säkerligen bliva, att de nya

staterna först i en avlägsen framtid bleve fullt genomförda.

Med hänsyn till olägenheten härav och under förutsättning att den förhöjda

lotspenningandel, som statskontoret förordat, bleve lotspersonalen tillförsäkrad,

har statskontoret ansett, att för den lotspersonal, som erhållit konstitutorial

efter den 1 februari 1901 och alltså på grund av i konstitutorialen intaget

förbehåll vore skyldig att underkasta sig de ändrade bestämmelser angående lotspenningar

fördelning och användning, som Kungl. Maj:t i samband med prövningen

av det genom nådigt brev till lotsstyrelsen den 22 december 1898 infordrade

förslaget till förnyat tjänstgöringsreglemente för lotsverket kunde finna skäligt

anbefalla, borde kunna, utan att billighetens krav träddes för nära, bibehållas

skyldigheten att ingå å ny stat. Därvid förutsatte statskontoret, att i sam
-

s. 176 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

176 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 228.

mani)ang med fastställande av de nya staterna jämväl nytt tjänstgöringsreglemente

komme att utfärdas. Ifrågavarande stadgande borde därför enligt statskontorets

mening erhålla följande lydelse: »att de innehavare av ordinarie befattning

vid lotsverket, vilka icke före den 1 november 1914 anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola---dem».

Då vad sålunda av statskontoret anförts synes mig äga tillämplighet

även under förutsättning att avlöningsförmånerna för lotspersonalen

regleras på sätt jag föreslagit, ansluter jag mig till statskontorets

förslag.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt vid behandlingen

av de särskilda statförslagen av mig anförts får jag föreslå, att såsom

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i de nya staterna för

befälet vid lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen samt för

personalen å lotsverkets ångfartyg må stadgas:

att innehavare av ordinarie befattning skall vara underkastad den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som

vid möjligen inträdande förändrad organisation av lotsverket eller särskilda

delar därav eller eljest av olika anledningar kan varda stadgad;

att innehavare av ordinarie befattning därjämte skall vara skyldig

att, om lotsstyrelsen prövar sådant vara för tjänsten erforderligt, låta

sig förflyttas till likartad befattning å annan tjänstgöringsort, dock med

bibehållande av den tjänstegrad han innehar och utan minskning i innehavande

fast avlöning enligt stat samt med rätt att, därest förflyttningen

sker utan hans egen ansökning, erhålla av lotsstyrelsen såsom

skälig befunnen ersättning för havda flyttningskostnader;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning icke heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som

är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej lotsstyrelsen,

på därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid lotsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få

mottagas och tills vidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar ävensom annan avlöningsförmån, som,

enligt vad här nedan stadgas, skall utgå i enahanda ordning som gäller

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungi. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 22H.

i fråga om tjänstgöringspenningar, få uppbäras endast för den lid, befattningens

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller

annan kostnadsfri ledighet, men för den tid, lian eljest varit befriad

från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att, don, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstiJlägg, där sådant förekommer, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan lörpliktas

att under ledigheten utöver tjäustgöringspenningarna och därmed likställda

förmåner avstå så mycket av lönen eller orts tillägget, som erfordras

för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt;

att, därest emellertid tjänst innehavare till följd av kroppsskada eller

sjukdom, ådragen under tjänstutövning, blivit tills vidare oförmögen till

tjänstgöring, avlöningen å stat jämte ersättning för honom tilläventyrs

tillkommande andel i lotspenningar må utan hinder av vad ovan är

stadgat kunna efter lotsstyrelsens beprövande till honom utgå oavkortad

under högst sex månader; ankommande, i händelse sådant tjänstgöringsförhinder

efter utgången av nämnda tid fortfar, på prövning av Kungl.

Maj:t till huru stor del avlöning jämte andel i lotspenningar därefter

bör till tjänstinnehavare utgå;

att avlöning icke må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida icke finnes skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för tjänstgöring vid

kustsignalväsendet eller tjänsteresa eller för beredande av semester

innehavare av lägre tjänst skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning i lotsstyrelsen eller lotsverket, densamma bestrida,

dock ej längre än tre månader under ett och samma kalenderår, mot

åtnjutande av de med befattningen förenade tjänstgöringspenningar

eller däremot svarande belopp ävensom med tjänstgöringspenningar

likställda förmåner i stället för egna motsvarande förmåner, med iakttagande

att till vikarie, som på grund av förordnandet förflyttas till

annan tjänstgöringsort, skall utgå rese- och traktamentsersättning såsom

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

för extra förrättning i statens ärenden under resan till och från den

nya tjänstgöringsorten enligt vad som gäller för den befattning lian

innehar samt under tiden för förordnandet enligt vad som gäller för

den högre befattningen, dock att dels efter åtta dagars tjänstgöring

traktamentet skall utgöra hälften av i resereglementet fastställda belopp,

därest ej tjänsteresa, för vilken traktamente får beräknas, därefter

förekommer, i vilket fall helt traktamente utgår, och dels traktamente

ej utgår vid sådant förordnande ombord å fyrskepp eller å lotsverkets

ångfartyg eller i övrigt får uppbäras under längre tid än tre

månader under ett och samma kalenderår, därest ej lotsstyrelsen i särskilt

fall annorlunda förordnar;

att den, som på förordnande förvaltar ledig befattning, äger, med

den inskränkning vartill anmärkning G vid staten för lotspersonalen

och anmärkning 2 vid staten för fyrpersonalen kunna föranleda, undertiden

åtnjuta de med densamma förenade avlöningsförmåner, mot avstående

under samma tid av egna avlöningsförmåner, dock att den förordnade

må bibehålla det eller de ålderstillägg, som erfordras för att

hans avlöning i den lediga tjänsten icke skall bliva lägre än den avlöning,

som tillkommit honom, om han skött sin egen tjänst;

att beträffande rätt till förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt

innehavande av tjänst i samma lönegrad skall gälla, att tidpunkterna för

förhöjning inträda för lotskapten och lotslöjtnant efter fem, tio och femton

ar samt för tjänstinnehavare tillhörande lotspersonalen eller fyrpersonalen

eller personalen å lotsverkets ångfartyg efter tre, sex och nio år under

villkor, att tjänstinnehavaren under mer än fyra femtedelar av den

tjänstetid, som sålunda erfordras för att vinna förhöjning, med gott

vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att därvid icke må

föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan kostnadsfri

ledighet eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och under

iakttagande att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd;

att tjänstinnehavare därvid bör tillgodoräknas den tid, som före

den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till tjänsten vare sig på grund av fullmakt, konstitutorial eller antagningsbevis

eller på grund av förordnande i följd av frågan om reglering

av löneförhållanden och befattningar vid lotsverket;

att tjänstinnehavare, som förflyttas till tjänst, varmed icke följer högre

avlöning, än han innehaft i den förra tjänsten, skall för ålderstillägg

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228. 179

i den nya tjänsten äga tillgodoräkna sig den tid han innehaft den förra

tjänsten;

att, därest tjänstinnehavare, som befordras till annan tjänst vid

lotsverket, redan intjänat högre fast avlöning än begynnelseavlöningen

för den tjänst, vartill han befordras, honom skall omedelbart tillgodoföras

det antal ålderstillägg i sistnämnda tjänst, som erfordras för att

hans avlöning i densamma icke skall bliva lägre än den avlöning, han

senast åtnjutit före sin befordran;

att likväl tjänstinnehavare, som, då han intjänat stadgad tid för

erhållande av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnads- och

tjänstålder, som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma

förhöjning;

ätt mästerlots, vartill kan utnämnas lots eller lotsförman, som med

vitsord om gott uppförande samt nit och skicklighet i tjänsten innehaft

ordinarie befattning vid lotsplats under minst femton år, med. iakttagande

att antalet mästerlotsar icke må överstiga hälften av det i staten

upptagna antalet lotsar, äger åtnjuta ett årligt tillägg till lönen av 100

kronor; skolande i övrigt beträffande detta lönetillägg gälla i tillämpliga

delar vad ovan stadgats om annan förhöjning av lönen efter viss

tids fortsatt innehavande av tjänst i samma lönegrad;

att semester må årligen, då sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas å tider, som lotsstyrelsen bestämmer,

av tjänstinnehavare å fyrskepp, vars besättning av lotsstyrelsen beräknas

vara påmönstrad:

a) hela året.............................. under två och en halv månader,

b) tio månader........................ en och en halv månad,

c) åtta » » en månad,

d) mindre än åtta månader » 15 dagar,

» tjänstinnehavare vid fast fyr J> 15 x> ,

» maskinist och uppbördsman

å lotsverkets ångfartyg x> 15 » ;

därvid skall iakttagas att, där göromålen under viss del av året äro av

väsentligt mindre omfattning än eljest, ledigheten i allmänhet förlägges

till tid, då antingen tjänsten i fråga eller den tjänst, vars innehavare

uppehåller lörordnandet under ledigheten, kan lämnas utan vikarie,

att en var av befälet vid lotsverket samt lotspersonalen ävensom

befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega må, i den mån sådant kan

ske utan hinder för göromalens behöriga gång och utan kostnad för

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

statsverket, kunna tilldelas ledighet med bibehållande av sina avlöningsföimaner

oavkortade, lotskapten och lotslöjtnant under en och en halv

manad samt en var av lotspersonalen ävensom nämnde befälhavare under

en månad av ett och samma kalenderår;

att ortstillägg tillkommer nedannämnda vid lotsverket anställda

ordinaiie tjänstinnehavare med station och bostad i Stockholm med

följande belopp, nämligen: 400 kronor till lotskapten, 250 kronor till

lotslöjtnant och befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega, 200 kronor

till överlots samt 100 kronor till maskinist och uppbördsman å lotsverkets

ångfartyg ävensom till lotsförman, mästerlots och lots; skolande

ortstillägget utgå i enahanda ordning, som gäller i fråga om lön;

att beklädnadsbidrag, som till belopp av 100 kronor för år tillkommer

vid lots- och fyrplatserna och å fyrskeppen anställd ordinarie

personal ävensom maskinist och uppbördsman å lotsverkets ångfartyg,

utgår i enahanda ordning, som gäller för tjänstgöringspenningar;

att det arvode, som tillkommer förman vid lotsplats, skall utgå i

enahanda ordning, som gäller i fråga om tjänstgöringspenningar;

att den enligt gällande lotsledsförteckning utgående s. k. hemvägsersättningen

tillfaller oavkortad den lotsande såsom ersättning för inställelse

och hemresa vid lotsning;

att av de enligt bestämmelser för lotsverket vederbörande lotsplats

tillfallande lotspenningar den å platsen anställda lotspersonalen skall

äga åtnjuta 40 %; skolande personalens andel i lotspenningarna i lika

lotter fördelas mellan överlots eller lotsförman och en var av de vid

lotsplatsen anställda ordinarie lotsar ävensom de extra lotsar, som på

eget ansvar efter uppgjord tur lotsa, samt utgå i enahanda ordning,

som gäller i fråga om tjänstgöringspenningar;

att fyrvaktare eller fyrbiträde, som tjänstgör såsom styrman eller

maskinist å fyrskepp, äger åtnjuta ett arvode av 100 kronor för år

räknat att utgå såsom förhöjning av tjänstgöringspenningarna;

att dagavlöning tillkommer den å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg

anställda personalen under den tid av månaderna december,

januari, februari och mars, varunder fyrskeppet eller ångfartyget är

rustat — ej under ut- och avrustning —, med 2 kronor till fyrmästare

eller reservfyrmästare och till befälhavaren å lotsverkets ångfartyg

Vega, 1 krona 50 öre till fyrvaktare och befälhavare eller reservfyrvaktaie,

till annan fyrvaktare ävensom till maskinist och uppbördsman

å lotsverkets ångfartjTg samt 1 krona till övrig nu ifrågavarande personal;

skolande sådan dagavlöning utgå i enahanda ordning, som gäller för

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tjänstgöringspenningar, dock med iakttagande att dagavlöning får uppbäras

endast för tid, då befattningshavaren verkligen tjänstgjort, men

skall för tid, varunder han åtnjutit semester eller annan kostnadsfri

ledighet, utgå till den, som uppehållit befattningen;

att å fyrskepp och å lotsverkets ångfartyg anställd personal äger

åtnjuta proviant enligt av lotsstyrelsen givna föreskrifter eller i stället

för proviant spisningspenningar till belopp, som av lotsstyrelsen bestämmes;

skolande förmånen av proviant eller spisningspenningar utgå

endast för tid, varunder befattningshavaren verkligen tjänstgjort å fyrskepp

eller lotsverkets ångfartyg, men för tid, varunder han icke fullgjort

sådan tjänst, tillkomma den, som uppehållit befattningen, med

iakttagande likväl att spisningspenningar eller proviant må kunna under

semester eller annan kostnadsfri ledighet åtnjutas, därest särskilt biträde

under ledigheten icke anställts;

att för bostadslägenhet och övriga naturaförmåner, som tillhandahållas

tjänstinnehavare tillhörande lotspersonalen, statsverket skall bekomma

ersättning genom avdrag å avlöningen med belopp, som med

hänsyn till de upplåtna förmånernas värde och till förhållandena i orten

kan av lotsstyrelsen befinnas skäligt;

att vid fast fyr anställd personal erhåller fri bostad jämte ved och

lyse enligt stat, som av lotsstyrelsen fastställes, eller, där bostad undantagsvis

icke kan beredas, jämte ved och lyse in natura hyresersättning

enligt lotsstyrelsens bestämmande; skolande dessa förmåner utgå i enahanda

ordning, som gäller i fråga om lön;

att personalen å fyrskepp erhåller hyresbidrag med 300 kronor

till fyrmästare eller reservfyrmästare, 250 kronor till fyrvaktare och

befälhavare eller reservfyrvaktare samt 200 kronor till annan fyrvaktare

och till fyrbiträde; skolande hyresbidraget utgå i enahanda ordning, som

gäller i fråga om lön;

att till den, som är anställd vid lots- eller fyrplats eller å fyrskepp

eller å lotsverkets ångfartyg och under tjänstgöring ådragit sig kroppsskada,

ävensom till person av besättning å fyrskepp eller å lotsverkets

ångfartyg, vilken sjuknar och icke kan vårdas ombord, utgår ersättning

för sjukvårdskostnader enligt lotsstyrelsens bestämmande;

skolande, därest lotsstyrelsen finner sådan ersättning i andra fall än

nu nämnts böra beredas, frågan härom underställas Kungl. Maj:ts

prövning;

att vid avgång från lotsverkets tjänst till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen samt i förekommande fall orts
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tillägg, hyresersättning eller hyresbidrag ävensom förmånen av bostadslägenhet

samt ved och lyse in natura utgå till månadens slut, men

övriga avlöningsförmåner endast till och med den dag, då avgången

äger rum;

att, då befattningshavare, åt vilken genom lotsverket beretts bostadslägenhet,

avlider, lotsstyrelsen må, efter prövning av förekommande

omständigheter, medgiva hans änka eller efterlevande familj att för

avflyttning från bostaden njuta lämplig fardag;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig

att enligt de bestämmelser, som nu gälla eller framdeles kunna varda

stadgade, biträda vid de göromål, som föranledas av föreskrifter angående

användning av lotsverkets personal och materiel för militära

ändamål samt angående lotsverkets befattning med signalering för sjöfartens

säkerställande; samt

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten jämväl skall vara

skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande

av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Tillika torde böra föreskrivas,

att en var, som med eller efter ingången av år 1915 tillträder

någon i staterna för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen

eller för personalen å lotsverkets ångfartyg upptagen befattning,

skall vara pliktig underkasta sig ovan angivna villkor och

bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid lotsverket,

vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja underkasta

sig ny avlöningsstat samt nämnda villkor och bestämmelser och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola i fråga om avlöningen,

därest de tillhöra lotspersonalen, njuta inkomst på sätt och enligt bestämmelser,

som därom nu gälla, och, om de tillhöra befälet vid lotsverket

eller fyrpersonalen, varda bibehållna vid dem enligt nuvarande

ordinarie stat tillkommande avlöning, samt beträffande pcnsionsrätten

kvarstå vid den rätt till pension, som nu tillkommer dem.

s. 183 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

183

Personalen vid 1 ivriiddningsanstalterna.

För närvarande äro statens anstalter för räddning av skeppsbrutna

16, av vilka 7 äro försedda med både livbåt och raketapparat, 5 med

endast livbåt och 4 med endast raketapparat. Personalen utgöres å

station med livbåt och raketapparat eller endast livbåt av 1 uppsyningsman

och 1 båtstyrare samt vanligen 10 roddare, å station med endast

raketapparat av 1 uppsyningsman och 4 biträden.

Uppsyningsman tillsättes efter ansökning, på vederbörande lolskaptens

förslag, av lotsstyrelsen medelst konstitutorial. Båtstyrare, roddare

och biträden antagas av lotskapten medelst skriftliga kontrakt.

Personalen vid statens livräddningsanstalter åtnjuter dels årsarvoden

enligt av Kungl. Maj:t fastställd stat dels ock särskild ersättning vid

öfningar och räddningsföretag.

Därest någon av personalen vid räddningsanstalterna för skeppsbrutna

under tjänstgöring ådrager sig kroppsskada, skall ersättning för

sjukvårdskostnaderna utgå av till lotsstyrelsens förfogande ställda medel.

Uppsyningsman, båtstyrare eller roddare vid livräddningsanstalterna,

vilken kommit till skada i tjänsten, är under vissa förhållanden berättigad

till pension.

Den av Kungl. Maj:t för år 1914 fastställda staten för personalen

vid livräddningsanstalterna upptager avlöning i form av arvoden till

7 uppsyningsmän å 144 kronor, till 5 å 126 kronor, till 4 å 108

kronor, till 12 båtstyrare å 60 kronor, till 124 roddare å 48 kronor

och till 16 biträden å 36 kronor. Staten slutar alltså å ett belopp av

9,318 kronor.

Vid övningar, som efter vederbörande lotskaptens bestämmande

pläga äga rum vid varje anstalt en eller två gånger om året, _ utgår

såsom ovan nämnts ersättning till däri deltagande. Sådan ersättning är

enligt Kungl. breven den 24 maj 1901 och den 28 september 1908

bestämd att utgöra vid övning, som omfattar såväl livbåt som raketapparat,

9 kronor till uppsyningsman och 5 kronor till eu var av den

övriga personalen samt vid övning med endast livbåt eller raketapparat

4 kronor 50 öre till uppsyningsman och 2 kronor 50 öre till var och

en av den övriga personalen. Vid räddningsföretag utgår enligt berörda

kungl. brev av den 24 maj 1901 ersättning med 9 kronor till uppsyningsman

och båtstyrare samt 8 kronor till roddare och 5 kronor till

biträde i land. Dessa ersättningar utgå från anslag, tillhörande omkostnadsstaten.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Någon ändring av det i staten för lotsverket uppförda anslaget

till personalen vid livräddningsanstalterna kar icke ifrågasatts varken

av lotsstyrelsen eller personalen. Löneregleringskomraissionen har icke

heller funnit anledning föreligga till någon ändring i detta avseende

och har därför under utgifterna för lotsverket upptagit kostnaderna för

personalen vid livräddningsanstalterna till nu utgående beloppet 9,318

kronor.

Såvitt nu kan bedömas, torde anledning ej föreligga att ifrågasätta

någon ändring av nu förevarande anslag. Skulle emellertid behov av

upprättande av ny livräddningsanstalt eller ändring av redan befintlig

sådan yppa sig, lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t att av detta

förslagsanslag utanordna härför erforderliga medel. Under åberopande

av vad sålunda anförts får jag föreslå följande stat för personalen vid

livräddningsanstalterna att gälla från och med år 1915:

Förslagsanslag.

Arvoden till personalen vid livräddningsanstalterna efter beräkning av:

7 uppsyningsman a 144 kronor........................................................................

1,008

—

5 » » 12G » ...........................................................

630

—

4 » » 108 » ........................................................................

432

—

12 båtstyrare » 60 » .........................................................

720

—

124 roddare » 48 »

5,952

—

16 biträden » 36 » ........................................................................

576

—

Summa kronor

9,318

—

Undervisningsanstalterna in. in.

För att bereda barn till lots- och fyrpersonalen å avlägset belägna

platser tillfälle till undervisning hava skolor inrättats å åtskilliga lotsoch

fyrplatser. Staten för år 1914 upptager anslag till 26 sådana skolor,

s. k. lotsbarnskolor. Lärarinnepersonalen vid 21 av dessa skolor avlönas

uteslutande av lotsverket. Till en av omförmälda 26 skolor

nämligen den å Svartö är även tullverket skyldigt att bidraga, för den

händelse barn tillhörande tullpersonalen begagnar sig av skolundervisningen

i densamma. Fyra av ifrågavarande skolor nämligen å Arholma,

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Furusund, Hufvudskär och Landsort äro kommunala skolor, till vilka lotsverket

lämnar bidrag, och utgår detta bidrag för år till skolan å Huvudskär

med 100 kronor och till eu var av de tre övriga skolorna med

200 kronor. Vid de ensamt av lotsverket bekostade skolorna är undervisningstiden

bestämd till 4V-j månader om året och ersättningen till

lärarinnan för nämnda undervisningstid utgår enligt Kungl. brevet den

7 december 190G med 300 kronor. Samma lärare eller lärarinna kan

bestrida undervisningen vid två skolor. Behörigen kvalificerad och med

vederbörande lotsbefäls medgifvande anställd lärare eller lärarinna vid

lotsbarnskola kan av lotsstyrelsen tilldelas tre ålderstillägg till belopp

av 50 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års av lotsbefälet väl vitsordad

tjänstgöring med minst 8 månaders undervisningstid, dock utgår

ålderstillägg endast till lärare eller lärarinna, som har sin huvudsakliga

verksamhet vid lotsbarnskolorna. Enligt den av lotsstyrelsen upprättade

staten för lotsbarnskolorna år 1914 åtnjuta 5 lärarinnor ålderstillägg.

Utom den kontanta avlöningen åtnjuter lärare eller lärarinna vid lotsbarnskola

enligt nyssnämnda Kungl. brev rese- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente för resor mellan hemorten och

skolplatsen ävensom för resor mellan olika skolor, dock att reseersättning

från och till hemorten ej beräknas för längre avstånd än från

den ort, där lotsdistriktets chefsexpedition är förlagd.

Vid de av lotsverket bekostade lotsbarnskolorna voro under år

1913 anställda 13 lärarinnor.

Vid sådana lots- eller fyrplatser, där endast ett fåtal skolpliktiga

barn funnits, har det icke ansetts lämpligt att upprätta en skola, utan

har i stället lämnats bidrag för inackordering av barnen å annan plats,

där skolundervisning kunnat beredas dem. Jämlikt ovanberörda Kungl.

brev utgår bidraget till inackordering av skolpliktiga barn med G0

kronor årligen för vart barn och utbetalas, sedan medelst intyg styrkts, att

barnet under året varit inackorderat å annan plats än den, där föräldrarna

äro bosatta, och därvid åtnjutit minst 4 månaders offentlig eller motsvarande

enskild undervisning. 1914 års stat för lotsbarnskolorna upptager

kostnaden för inackorderingsbidrag till 3,180 kronor, vadan sådant

bidrag beräknas utgå till 53 barn. Lotsbarnskolorna äro icke ständigt

inrättade på samma platser; nedgår barnantalet vid en plats, där lotsbarnskola

är inrättad, till 3 å 4, indrages nämligen skolan och lämnas

därefter i stället inackorderingsbidrag för barnen. Om åter genom

omflyttning av personalen eller av annan orsak antalet skolpliktiga barn

vid eu plats stiger till 5 eller flera, plägar en skola upprättas på

denna plats.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 153 höft. (Nr 228.) 24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Genom kungörelse den 12 september 1910 bär Kungl. Maj:t förordnat,

att lärare eller lärarinna vid lotsbarnskola skall erhålla enahanda rätt till

understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt som de lärare

och lärarinnor vid småskolor eller mindre folkskolor, för vilkas avlönande

bidrag av allmänna medel åtnjutas, under villkor att lotsstyrelsen erlägger

de avgifter till anstalten, som enligt det för anstalten gällande

reglemente böra för lärare och lärarinnor utgå. Jämlikt Kungl. kungörelsen

den 13 juni 1908 angående förhöjning av understödsbelopp

från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt skola i sådana

avgifter erläggas 18 kronor årligen för en var av lärarpersonalen, med

skyldighet dock för vederbörande att å sin lön vidkännas ett årligt

avdrag av 7 kronor. Under år 1913 har lotsstyrelsen från anslaget

till undervisningsanstalterna utbetalt 234 kronor i dylika avgifter.

Anslaget till undervisningsanstalterna, som i den för lotsstyrelsen och lotsverket

fastställda staten för år 1912 upptagits till 10,500 kronor, med vilket belopp

anslaget utgått sedan år _ 1907, borde enligt lotsstyrelsens i underdånig

skrivelse den 12 oktober 1912 avgivna förslag höjas med 1,500 kronor eller till 12,000

kronor. Anledningen till höjningen angives vara önskvärdheten dels att bringa

vissa av lärarpersonalens vid lotsbarnskolorna avlöningsförmåner i närmare överensstämmelse

med avlöningen åt lärare vid folkskolor och småskolor i enlighet

med vad som stadgas i § 2 av Kungl. kungörelsen den 1 juni 1900, sådan densamma

lyder enligt Kungl. kungörelsen den 13 juni 1908, dels ock att lämna

ett ökat antal inackorderingsbidrag av 60 kronor årligen för lots- eller fyrpersonalens

barn, som för erhållande av skolundervisning under minst 4 månader

vistas å annan plats än den, där ''föräldrarna äro bosatta. Därest den av lotsstyrelsen

ifrågasatta höjningen av anslaget bifölles, skulle åt lärare eller lärarinna

vid lotsbarnskola kunna tillförsäkras dels tre ålderstillägg ä 60 kronor efter 5, 10

och 15 års oförvitlig tjänstgöring efter föregången stadgad prövning dels ock

tjänlig bostad jämte nödig vedbrand eller ock, där hinder eller svårighet härför

mötte, ersättning för dessa förmåner med minst 100 kronor för år.

Fyrpersonalen har i sin till lotsstyrelsen den 27 augusti 1908 ingivna petition

framhållit de nu utgående inackorderingsbidragens otillräcklighet och hemställt

om deras höjning, så att de mera komme att motsvara den verkliga kostnaden

för barnens inackordering, varvid personalen upplyst, att inackorderingsavgiften

för barn i skolåldern vore i stad 40 ä 50 kronor i månaden och på

landet SO ä 35 kronor allt efter barnets ålder.

Löner egt eringslcommissionen har beträffande kostnaden för inackorderingsbidrag

till skolpliktiga barn erinrat, att denna utgift strängt taget icke hörde till

avlöningsstaten utan fastmer till lotsverkets omkostnadsstat; men då å andra

sidan utgifterna för lotsbarnskolor och för inackorderingsbidrag vore så nära

sammanhörande, att de icke gärna kunde åtskiljas, syntes det lämpligt, att samtliga

utgifter för undervisningen av skolpliktiga barn tillhörande lotsverkets

personal å lots- och fyrplatserna på sätt som skett i lotsstyrelsens förslag

sammanfördes under avlöningsstaten.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kanyl. Maj:t» Nåd. Proposition Nr 228.

Kommissionen, som icke ansåge anledning förcfiimas för anvisande av ett

högre inackorderingsbidrag än nu utgående belopp av 60 kronor för vart barn,

men för sin del icke funnit något att erinra däremot, att för tillgodoseende av

de utav lotsstyrelsen angivna ändamål anslaget till undervisningsanstalterna höjdes

till 12,000 kronor, föreslog, att bland utgifterna för lotsverket uppfördes sistnämnda

belopp att användas dels för avlöning åt lärarpersonalen vid lotsbarnskolorna

och till bidrag till småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,

dels ock till inackorderingsbidrag till skolpliktiga barn.

I sin under augusti 1913 till Kungl. Maj:t ingivna petition vidhöll personalföreningen

sin förut gjorda hemställan om höjning av inackorderingsbidraget för

skolpliktiga barn. Det nu utgående bidraget av 6Ö kronor per år och bortackorderat

barn vore nog för mången eu god hjälp, men man finge ihågkomma, att,

sedan bidragets belopp bestämdes, inackorderingsavgifterna för barn stigit. En

följd av det nuvarande bidragets otillräcklighet vore, att barnens skolbildning i

många fall av nödtvång försummades. Personalföreningen hemställde därför om

inackorderingsbidragets höjande, så att det komme att utgå med ett belopp av 20

kronor per månad under den reglementerade skoltiden för varje skolpliktigt barn.

Vad beträffar frågan om anvisande av medel till ökat antal inackorderingsbidrag

bär framställningen därom redan blivit av Eders

Kungl. Maj:t bifallen, i det att för sådant ändamål anslaget till undervisningsanstalterna

blivit för år 1914 höjt till 11,500 kronor. Detta

belopp användes på följande sätt:

avlöning till lärarinnor vid 22 lotsbarnsskolor å 300

kronor............................................................................. kronor 6,600: —

ålderstillägg till 5 lärarinnor ............................................. » 550:

understöd till 4 kommunala skolor ................................ » 700: —

inackorderingsbidrag för 53 barn å 60 kronor............ » 3,180:

bidrag till småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

samt till oförutsedda utgifter ..................... »_470: —

Summa kronor 11,500: —

Beträffande avlöningen till lärarpersonalen vid lotsbarnskolorna

synes det mig skäligt, att avlöningsförmånerna för nämnda personal

bringas i närmare överensstämmelse med avlöningen för motsvarande

personal vid folkskoleväsendet; och har jag icke något att erinra mot

vad lotsstyrelsen i sådant avseende föreslagit eller mot det lör ändamålet

beräknade beloppet, 500 kronor.

Vad slutligen angår frågan om höjning av beloppet av nu utgående

inackorderingsbidrag kan jag icke undgå att finna det nuvarande beloppet

alltför otillräckligt för att utgöra skäligt bidrag till de ökade

kostnader, som förorsakas personalen därav, att densamma av tjänsten

Departementschefen.

.

s. 188 Kontrollera mot PDF

Lotsstyrelsen

12/io 1912.

188 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

nödgas bo å platser med avskilt läge. Jag vill därför tillstyrka, att

inackorderingsbidraget må höjas från 60 till 80 kronor att såsom hittills

utgå till tjänstinnehavare vid lotsverket för varje skolpliktigt barn,

som för erhållande av skolundervisning under minst fyra månader vistas

å annan plats än den, där fadern är bosatt. Denna höjning skulle föranleda

en ökad kostnad av i runt tal 1,000 kronor.

På grund härav anser jag, att kostnaderna för undervisningsanstalterna

må för år 1915 upptagas till ett förslagsvis beräknat belopp,

av 13,000 kronor; och får jag därför föreslå följande stat för undervisningsanstalterna

att gälla från och med år 1915:

Förslagsanslag''.

Avlöning åt lärarpersonalen vid lotsbarnskolorna (lön, ålderstillägg, byresersätt-

ning in. m.) ............................................................

7,650

—

Bidrag till kommunala skolor ............................................

700

_

Inackorderingsbidrag för skolpliktiga barn ...............................................

4,240

—

Bidrag till småskolelärares m. fl. ålderdomsundorstödsanstalt m. m. ...................

410

—

Summa kronor

13,000

—

Omkostnadsstat.

I sitt förenämnda underdåniga förslag av den 12 oktober 1912

beräknade lotsstyrelsen kostnaden för år 1913 för »underhåll» till

547,000 kronor, för »diverse anslag» till 133,280 kronor, för »indelta

räntor» till 409 kronor samt för utgifter enligt »gällande författningar

och särskilda nådiga föreskrifter» till 30,000 kronor.

Uti kostnaden för »underhåll» upptogos medel till:

a) konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer;
b)

reparation och underhåll av byggnader vid lots- och fyrplatser samt livräddningsstationer,

båkar och andra anstalter för sjöfarten ävensom dithörande

inventariepersedlar;

c) fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning samt driftkostnader

ävensom dithörande inventariepersedlar;

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22.9.

d) lotsverkcts ångfartygs, tjänstefartygs och båtars underhåll och komplettering,

rustning och driftkostnader;

e) bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intagning;

varjämte ett belopp beräknades till oförutsedda utgifter.

Ovannämnda underhållsanslag å 547,000 kronor vore, upplyste lotsstyrelsen,

omkring 72,000 kronor högre än samma anslag för år 1912, och anledningen till

den föreslagna ökningen vore dels, att vissa av de i 1912 års stat uppförda anslagen

visat sig för låga för att motsvara avsedda ändamål, dels att ett nytt fyrskepp

vid'' Ölands södra udde skulle tillkomma för år 1913, för vilket underhållskostnader

måste beräknas, dels ock att lotsverket måste i större utsträckning än

hittills bestrida kostnaderna för underhåll och drift av lotsarnes för tjänsten behövliga

båtar, därest, på sätt styrelsen föreslagit, endast 20 % av inflytande lotspenningar

skulle gå till delning vid respektive lotsplatser.

Medelkostnaden för konsumtionsartiklar för fyrar, inistsignalstationer och

livräddningsstationer hade, enligt vad lotsstyrelsen meddelat, för åren 1902 1910

uppgått till 140,000 kronor; för ett nytt fyrskepp beräknades _ kostnaden för

konsumtionsartiklar uppgå till 2,500 kronor, vadan hela anslaget till konsumtionsartiklar

av lotsstyrelsen uppförts med 142,500 kronor.

Kostnaden för reparation och underhåll av byggnader m. m. hade i medeltal

för åren 1906—1910 uppgått till 80,000 kronor, vilket belopp lotsstyrelsen

även upptagit i förslagsstaten. _ _ ... .

Kostnaden för fyrskeppens reparation, rustning, utläggning m. m. hade i

medeltal för åren 1906—1910 belöpt sig till 76,000 kronor. Motsvarande kostnad

för det nyssnämnda nya fyrskeppet beräknades till 6,500 kronor. Anslaget till

fyrskeppens reparation m. m. för år 1913 hade därför av lotsstyrelsen upptagits

till 82,500 kronor.

För underhåll ro. in. av lots verkets ångfartyg, tjänstefartyg och båtar hade

medelkostnaden för åren 1906—1910 uppgått till omkring 114,000 kronor. Denna

kostnad borde för år 1913 beräknas till 116,000 kronor. Lotsstyrelsen hade

emellertid ansett, att en höjning av detta anslag med 50,000 kronor borde ske

för att lämna lotsarna bidrag till underhåll och drift av deras för tjänsten erforderliga

båtar. Vid beräknande av bidraget till underhåll m. m. av lotsarnas

båtar hade hänsyn tagits till dels huru många båtar, som vid de olika platserna

kunde anses behövliga, dels ock kostnaden för deras anskaffning, underhåll och

amortering. Anskaffningskostnaden skulle i allmänhet bestridas av lotsarne

själva, men undantagsvis kunna gäldas av lotsstyrelsen. Kostnaden för underhåll

och amortering av båtarna samt skäligt anslag till driftkostnader borde, enligt

lotsstyrelsens mening, utgå av lotsverkets medel, i den mån ifrågavarande utgifter

icke kunde täckas av hemvägsersättningen. Då hemvägsersättningen utgjorde

gottgörelse för lotsens kostnader för inställelse till lotsning och hemresa efter

avslutad lotsning, borde denna ersättning kunna tagas i anspråk även för berörda

ändamål.

Anslaget till bojars och prickars anskaffning m. in., som i 1912 års stat

uppförts med 60,000 kronor, hade, enligt vad lotsstyrelsen erinrade, ansetts böra

ökas med 1,000 kronor för år 1913.

Kran »diverse anslag» beräknade lotsstyrelsen medel till:

skrivmaterialier och expenser, ved m. in. för lotsstyrelsen;

hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal;

kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten;

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Personalens

petitioner.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand;

rese- och traktamentskostnader;

extra utgifter; samt

bidrag till underhåll av en fyr på Kap Spartel.

Diverse anslagen hade, såsom ovan nämnts, av lotsstyrelsen beräknats till

ett . sammanlagt belopp av 133,280 kronor, under det att motsvarande kostnader

enligt 1912 års stat upptagits till 203,580 kronor. Minskningen för år 1913 i dessa

utgifter föranleddes dels därav att utgifterna för tillsyn och bemanning å tjänstef

ar tyg samt lotsångarna vid Skanör och Viken upptagits under »avlöning», dels

därav att anslaget till extra utgifter ansetts kunna minskas med 5,000 kronor, då

i samband med löneregleringen för ordinarie fyrpersonal föreslagits, att den särskilda

ersättning av omkring 5,000 kronor årligen, som från extra utgifter nu

utginge till samma personal för mistsignalering, icke vidare skulle ifrågakomma,

dels ock därav att ett bland diverse anslagen nu uppfört belopp av 3,500 kronor

till flottans pensionskassa i stället upptagits i det för pensioneringen beräknade

anslaget.

Anslagen till kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten samt till grundräntor,

jordskyld och . ersättning för vedbrand hade med hänsyn till av lotsstyrelsen

föreslagna ändringar i sättet för avlöning av lotspersonalen upptagits till

något högre belopp än som motsvarade medeltalet för åren 1906—1910 av utgifterna

under dessa anslag. Höjningen motiverades därmed, att billigheten

ansågs fordra, att styrelsen, därest den av styrelsen ifrågasatta regleringen genomfördes,

i vidsträcktare mån än hittills skett bidroge till kostnaden för hyra för

lotskontor och uppassningslokaler samt till vedbrand och ljus för dessa lokaler.

Uti sin förenämnda petition av den 27 augusti 1908 hemställde

kommitterade för lotsverkets personalförening,

att lotsstyrelsen för framtiden helt och hållet eller genom annan än lotspersonalen

måtte bekosta:

anskaffning och underhåll av lämpliga lokaler till lotskontor, utkiks- och

uppassningsrum ävensom av nödiga inventarier för dessa jämte uppvärmning,

belysning och städning;

anskaffning av varje för tjänstens skötande behövlig sjögående däckad lotsbåt

och ett lämpligt årligt penninganslag till denna båts underhåll och drifkostnader;

samt

de verkliga utgifterna för utsättande och underhållande av prickar, häri inbegripet

anskaffning och underhåll av de för utprickningen erforderliga båtar.

Vid personalföreningens extra sammanträde den 27 november 1912 framhölls,

att personalens utgifter för tjänstebåtar vore mycket dryga och reducerade

lotsarnes årsinkomster till betydligt lägre siffror än de officiellt angivna. Personalföreningen

ansåg sig böra vidhålla, vad föreningen i sin förenämnda petition

begärt i fråga om tjänstebåtar med det tillägg, att ersättning borde utgå för alla

i tjänsten erforderliga båtar och att, därest överenskommelse träffades mellan

lotsverket och lotsarne om anskaffning och underhåll av båtar, båtlega i sådana

fall måtte utgå efter samma grunder, som tillämpades inom tullverket.

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 228.

I fråga om lotsverkets omkostnader anförde löneregleringskommissionen:
V;k1

först anginge underhållskostnaderna vore det i framstå rummet det

beräknade bidraget till underhåll m. in. av lotsarnes båtar, som ådragit sig kommissionens

uppmärksamhet. Lotsstyrelsen hade ansett, att lotsarnes för tjänsten

behövliga båtar skulle anskaffas av lotsarne och endast undantagsvis av lotsstyrelsen,

men att underhållskostnaden och, då lotsarne anskaffat båtar, även amorteringskostnaden

skulle bestridas av lotsvorket; varjämte lotsverket borde lämna

skäligt bidrag till driftkostnaden. Emellertid skulle enligt lotsstyrelsens mening

äveu hemvägsersättniugen kunna avses för ifrågavarande ändamål. Hemvägsersättningen

hade under år 1908 för hela riket uppgått till 104,828 kronor, och det

högsta belopp, som någon av de lotsande under nämnda år uppburit i dylik

ersättning hade utgjort 464- kronor. Lotsstyrelsen hade sålunda avsett, att,

sedan utredning verkställts om det antal båtar, som erfordrades vid. varje plats

och om det belopp, som åtginge till amortering, underhåll och driftkostnader

för behövliga båtar, gottgörelse skulle lotsarne tillkomma för detta belopp, med

avdrag dock för den del, som ansåges kunna täckas av liemvägsersättningen.

För närvarande åtnjöte lotsarne vid eu del platser för underhåll av lotsverkets

vid dessa platser stationerade båtar ersättning, utgörande i .allmänhet 200

kronor per år, varjämte lotsverket vid några platser lämnat. bidrag för drift

av motorbåtar. Uti 1912 års stat hade för sådant ändamål anvisats ett sammanlagt

belopp av 10,742 kronor. En ökning av detta belopp med 50,000 kronor

hade nu av lotsstyrelsen ifrågasatts. Någon plan, huru styrelsen, tänkt sig, att

detta belopp skulle disponeras, hade ej framlagts och kunde nog icke heller utarbetas,

förr än nyss omförmälda utredning verkställts. Av en från personalen

vid Göteborgs och Brännö lotsplatser inkommen framställning ävensom av uppgifter,

som genom lotsstyrelsens försorg införskaffats från samtliga lotsplatser i

riket och av vilka kommissionen tagit kännedom, framginge emellertid, att lotsarnas

kostnader för lotsbåtarna redan nu vore betydliga, och såsom lotsstyrelsen framhållit

torde man böra räkna med än drygare kostnader på grund av ökat behov

av motorbåtar för lotsarnas snabbare inställelse vid lotsning. Kommissionen,

som anslöte sig till lotsstyrelsens förslag rörande grunderna för .bestämmande

av ersättningen till lotsarna för anskaffnings-, underhålls- och driftkostnaderna

för erforderliga tjänstebåtar, liölle före, att det av lotsstyrelsen för ändamålet

föreslagna anslaget skulle visa sig snarare för lågt än för högt beräknat. Men

då ersättningsbeloppen syntes böra göras beroende även av den. andel av lotspenningarna,

som tillkomma lotsarna — så att båtbidrag givetvis icke borde utgå

till lotsar, vilka genom att kvarstå på gammal stat fortfarande komme att åtnjuta

fulla lotspenningar — ansåge sig kommissionen, som för sin del förordat, att

en större andel av lotspenningarna än lotsstyrelsen föreslagit skulle tillfalla lotspersonalen,

icke hava anledning påyrka förhöjning av det utav lotsstyrelsen i

nu förevarande avseende beräknade beloppet.

Mot övriga av lotsstyrelsen under titeln »underhåll» föreslagna anslagsbelopp

hade kommissionen icke annat att erinra än att det knappast kunde anses

erforderligt att, såsom lotsstyrelsen föreslagit, uppföra ett särskilt anslag, 15,000

kronor, till oförutsedda underhållskostnader. Samtliga underhållskostnader syntes

nämligen vara av beskaffenhet att icke kunna på förhand med någon säkerhet

Lönereglering

skommissionen.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

till siffran beräknas. Då anslagen därför med nödvändighet måste upptagas

såsom förslagsanslag, finge desamma överskridas, om förhållandena därtill nödgade,

samt finge alltså anses lämna tillgång även till oförutsedda underhållskostnader.

Yad »diverse anslagen» beträffade, så innefattades i anslaget till »kontorshyror

och expenser inom lotsdistrikten», bland annat, ersättning till skrivbiträden

och vaktmästare å lotskaptensexpeditionerna. Denna ersättning utginge i övre

norra lotsdistriktet med 1,200 kronor, i nedre norra lotsdistriktet likaledes med

1,200 kronor, i mellersta distriktet med 1,800 kronor, i östra distriktet med 1,600

kronor, i södra distriktet med 1,800 kronor och i västra distriktet med 1,800

kronor eller för alla distrikten med tillhopa 9,400 kronor per år. Då, såsom i

det föregående nämnts, kommissionen ansåge, att ersättningen till skrivbiträden

och vaktmästare borde uppföras i staten för befälet i lotsdistrikten, syntes anslaget

till kontorsliyror och expenser, som av lotsstyrelsen beräknats till 50,000

kronor, kunna minskas med förenämnda belopp å 9,400 kronor och sålunda uppföras

med 40,600 kronor.

Det under »diverse anslag» uppförda beloppet å 8,700 kronor till »grundräntor,

jordskyld och ersättning för vedbrand» vore avsett för vissa ersättningar

till ägare av lotshemman för eu de! förmåner, som från dessa hemman utginge

till lotsarna. Då lotsarne enligt kommissionens förslag till avlöningsstat skulle

vidkännas avdrag för till dem utgående naturaförmåner, syntes detta anslag kunna

nedsättas. Med huru stort belopp eu sådan nedsättning borde ske torde komma

att bero på lotsstyrelsens uppskattning av dessa förmåners värde för lotsarna.

Då anslaget i allt fall måste bliva av förslagsanslags natur, hade emellertid kommissionen

ansett, att anslaget, som av lotsstyrelsen beräknats till 8,700 kronor,

kunde minskas till 5,000 kronor.

I anslaget till »extra utgifter» inginge nu, bland annat, kostnaden för anställandet

av extra fyrbiträden för uppehållande av befattning å fyrstaten vid

sjukdomsfall och under vakans. Sedan i förslaget till avlöningsstat för fyrpersonalen

upptagits ett särskilt belopp till vikariatsersättning, syntes nyssnämnda

anslag, som av lotsstyrelsen föreslagits till 25,000 kronor, böra minskas med

beräknade beloppet till vikariatsersättning för tjänstledig fyrpersonal eller omkring

6,000 kronor. Till bestridande av extra utgifter skulle därefter återstå ett belopp

av 19,000 kronor. Emellertid syntes det kommissionen, som om en del av de

kostnader, som lotsstyrelsen uppfört i det begärda anslaget av 30,000 kronor till

»utgifter på grund av gällande författningar eller särskilda nådiga föreskrifter»

kunde anvisas att utgå av anslaget till extra utgifter. I nämnda anslag å 30,000

kronor mginge belopp till bestridande av utgifter för dels livräntor m. m. jämlikt

förordningen den 22 oktober 1909 angående ersättning till efterlevande, då någon

av lotsverkets betjäning till följd av tjänstutövning ljutit döden, dels ock understöd

till änkor efter lots- och fyrpersonal m. fl. 1 runda tal hade dessa utgifter

under år 1912 belöpt sig till respektive 5,000 kronor och 9,000 kronor eller tillhopa

omkring 14,000 kronor. Då kommissionen i en senare arrdelning av sitt

betänkande föreslagit, att för dessa utgifter skulle beredas särskilda anslag under

riksstatens tionde huvudtitel, borde förenämnda anslag å 30,000 kronor minskas

med nyssberörda belopp å 14,000 kronor. Den återstående delen 16,000 kronor

syntes kommissionen böra sammanslås med det av kommissionen här ovan till

extra utgifter beräknade beloppet 19,000 kronor, vadan anslaget till extra utgifter

sålunda torde böra uppföras med förslagsvis 35,000 kronor.

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

I fråga om anslaget till underhåll av eu fyr å Kap tt parte! meddelade kommissionen

att, sedan genom en den dl maj 1865 sluten konvention emellan

Marocko, å ena sidan, samt Sverige och Norge jiimte Österrike, Belgien m. fl.

länder, å andra sidan, överenskommelse träffats angående förvaltningen ocli vidmakthållandet

av eu å Kap Spartel uppförd fyr, genom kungl. brev av den 13

juli 1906 förordnats, att Sveriges årliga bidrag till förvaltningen och underhållet

av fyren från och med år 1906 skulle utgöra 1,500 francs att utgå av fyr- och

båkmedlen. Då ifrågavarande på internationell överenskommelse grundade utgift

torde få anses fortfarande böra beräknas, hade kommissionen för sådant ändamål

uppfört ett anslag till nu utgående belopp av 1,080 kronor.

I anslaget till indelta räntor, vilket av lotsstyrelsen uppförts med 409 kronor,

inginge dels ett belopp av 405 kronor, vilket utgjordes av grundskatt å lotshemman,

som frinjötes till följd av lotsningsskyldighet, dels ock ett belopp av

4 kronor utgörande indelningsersättning. Riksdagens år 1910 församlade revisorer

ifrågasatte, huruvida icke nu omförmälda belopp skulle kunna ur riksstaten,

jordeböckerna och kronans räkenskaper uteslutas eller på lämpligare sätt upptagas.

Då berörda framställning, såvitt kommissionen hade sig bekant, ännu icke

lett till något slutligt avgörande i frågan, hade kommissionen ansett sig böra

upptaga nämnda anslag på sätt som hittills skett till 409 kronor.

Mot lotsstyrelsens förslag i övriga delar hade kommissionen icke haft anledning

till erinran. Dock hölle kommissionen före, att anslagens fördelning

under särskilda rubriker — »underhåll», »diverse anslag», »indelta räntor» —

varken vore i formellt avseende tillfredsställande och ej heller syntes tjäna något

praktisk syfte; och hade kommissionen därför sammanfört alla dessa anslag i

en odelad omkostnadsstat.

I överensstämmelse med det anförda hade kommissionen uppgjort

följande förslag till omkostnadsstat:

Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och

livräddningsstationer, förslagsvis .............................. kr. 142,500: —

» reparation och underhåll av byggnader vid lots- och

fyrplatser samt livräddningsstationer, båkar och

andra anstalter, vilka icke särskilt här nedan upptagas,

ävensom dithörande inventariepersedlar, förslagsvis

.............................................................................. » 80,000: —

» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning

samt driftkostnader ävensom dithörande

inventariepersedlar, förslagsvis................................... » 82,500: —

» lotsverkets ångfartygs, tjänstefartygs och båtars

underhåll och komplettering, rustning och driftkostnader

ävensom dithörande inventariepersedlar,

förslagsvis .............................................. » 166,000: —

Transport kr. 471,000: —

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 käft. (Nr 228.) 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Reservation.

Personal
föreningen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Transport

Till bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning''

och intagning, förslagsvis.................................

» skrivraaterialier och expenser, ved m. in. för lotsstyrelsen,

förslagsvis....................................................

» hyra för lotsstyrelsens ömhet slokal................................

» kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten, förslagsvis

..........................................................................

)) grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand, förslagsvis

...........................................................................

» rese- och t.raktamentskostnader, förslagsvis .............

» extra utgifter, förslagsvis.................................................

» bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en

fyr på Kap Spartel, förslagsvis.................................

Friheter och ersättningar, utgörande i värde efter markegång,

på förslag ...........................................................

kr. 471,000: —

» 61,000: —

» 10,000: —

» 8,500:—

» 40,600: —

» 5,000: —

» 30,000: —

» 35,000: —

» 1,080: —

» 409: —

Summa kronor 662,589: —

Ledamoten av kommissionen Martin framhöll såsom sin mening, att, på

grund av de ökade krav sjöfarten numera ställde på lotsarne i fråga om deras

tjänstebåtar, en utredning bort göras i vad mån och på vad sätt statsverket —

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällde för tullverket — helt eller

delvis borde övertaga kostnaden för lotsarnes båtar. I

I personalens under augusti 1913 till Kungl. Maj:t ingivna petition betonades

den stora vikt och den ekonomiskt djupt ingripande betydelse, frågan

om anskaffning, underhåll och drift av lotsames för tjänsten erforderliga båtar

hade, samt framhölls, att ersättning borde utgå för alla i tjänsten erforderliga

båtar och efter samma grunder, som inom tullverket tillämpades för kustbevakningen.

Beträffande den lotsarne tillkommande hemvägsersättningen, som enligt

såväl lotsstyrelsens som kommissionens förslag till någon del skulle avses för

täckande av kostnaden för lotsarnes tjänstebåtar, meddelades, att vid många tillfällen

ifrågavarande ersättning icke varit tillräcklig för bestridande av med resor

i tjänsten förenade kostnader.

Med avseende å den lotspersonalen åliggande skyldigheten att mot av

lotsstyrelsen fastställd ersättning anskaffa, utsätta och underhålla prickar i de

farleder, som tilldelats resp. lotsplatser, erinrades att personalen i sin petition

till lotsstyrelsen hemställt, att lotsstyrelsen helt och hållet eller genom annan

förmedling än lotspersonalen måtte bekosta de verhliga utgifterna för utsättande

och underhållande av prickar, häri inbegripet anskaffning och underhåll av för

utprickningar erforderliga båtar. Den anslagna ersättningen räckte i allmänhet

icke till för anskaffande av behövliga materialier och förtöjningsredskap. Utom

anskaffningskostnaden för prickar hade lotsarna utgifter för underhåll av prick
-

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 238.

båt samt för medhjälpare vid prickarnas utsättning. Bleve eu utsatt prick rubbad

eller bortförd, måste densamma av lotsen återföras till sm råtta plants eller en

ny utsättas utan någon vidare ersättning utöver don, som en gång erhållits.

I sitt över kommissionens betänkande avgivna yttrande hemställde Lots,tyrei,en

lo t sstyrelsen i fråga om omkostnadsstaten, att med hänsyn tdi beiäknade

ökade kostnader för bojars och prickars anskaffning in. m. under

år 1915 i härför avsett anslag måtte för nämnda år beräknas en förhöjning

av 2,000 kronor.

Vidare anförde styrelsen, att styrelsen i sitt förslag, i likhet med vad hittills

plägat ske, upptagit ett särskilt belopp, 15,000 kronor, till oförutsedda

underhållskostnader. Därest emellertid i omkostnadsstaten icke skulle upptagas

särskilt belopp av 15,000 kronor till oförutsedda utgifter, syntes det styrelsen

att, om staten så nära som möjligt skulle motsvara utgifterna, sa vitt de kunna

beräknas, detta belopp, vilket av styrelsen ansetts erforderligt icke bort ur staten

uteslutas, utan i stället fördelas på alla eller vissa av omkostnadsstatens anslag

Därför föreslog lotsstyrelsen, att berörda 15,000 kronor matte fordelas med 5,000

kronor på anslaget till fyrskeppens reparation m. m., med 5,000 kronor pa anslag

till lotsverkets ångfartygs, tjänstefartygs och båtars underhåll m. m. och

med 5,000 kronor å anslaget till bojars och prickars anskaffning m m., och ansåo-

lotsstyrelsen alltså, att nyssnämnda tre anslag borde for ar 191o upptagas

med respektive 87,500 kronor, 171,000 kronor och 68,000 kionor.

Anslaget till kontorshyror och expenser inom lotsdistnkten, av kommissionen

upptåget till 40,600 kronor, borde enligt lotsstyrelsens beräkning for år

1915 upptagas till 45,000 kronor.

I sitt den 18 april 1914 dag-tecknade utlåtande har statskontoret statskontoret.

beträffande kommissionens förslag till omkostnadsstat framhållit, att det

endast vore två av de å denna stat ingående poster, som givit statskontoret

anledning till särskilt uttalande, nämligen anslagen dels

till båtars underhåll in. m. och dels till bojars och prickars anskaffning

m. m.

Med avseende å det förra av dessa anslag hade lotsstyrelsen beraknat en

höjning med 50,000 kronor för att i större utsträckning an hittills kunna bestrida

kostnaderna för underhåll och drift av lotsarnas för tjänsten behövliga batar,

därest, såsom lotsstyrelsen föreslagit, endast 20 % av inflytande lotspenningar

skulle gå till delning vid respektive lotsplatser. Personalen både yrkat, att

lotsverk^ skulle bekosta anskaffning av varje för tjänstens skotande behövlig

sjö"ående däckad lotsbåt och lämna ett lämpligt årligt anslag till denna båts

underhåll och driftkostnader. Kommissionen, som ville bestämma personalens

andel i lotspenningarna till 30 % med gradvis skeende nedsättning vid stolle

lotspenninguppbörd per lots, anslöt sig till lotsstyrelsens förslag i nu berörda flaga

’ 1 • ’ • • 1 -- - - det förslagsvis beräknade beloppet.

och gjorde ingen

ändring i

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Med hänsyn till den stora olikheten även i nu ifrågavarande avseende

mellan de skilda lotsplatserna syntes frågan om och i vilken mån lotsverket

skulle övertaga kostnaden för anskaffning, underhåll och drift av lotsarnas tjänstebåtar

böra avgöras efter förhållandena å varje särskild lotsplats. Då vid bifall till

statskontorets förslag en betydligt större andel av lotspenningarna skulle tillkomma

personalen, under det att däremot den fasta avlöningen skulle bliva

mindre än enligt lotsstyrelsens och kommissionens förslag, vilket skulle i jämförelse

med sistnämnda båda förslag medföra en förskjutning i inkomster till

förmån för lotsplatser med riklig lotspenninguppbörd, syntes det statskontoret

som om val någon minskning i beräknat bidrag till båtunderhåll skulle kunna

äga rum vid sistnämnda platser, men däremot ökat bidrag bliva av nöden vid

lotsplatser, där lotspenningar endast sparsamt inflöte. Härigenom skulle i någon

mån en utjämning kunna åvägabringas mellan behållna inkomsten vid de olika

lotsplatserna. Under uttalande av denna uppfattning, som i huvudsak anslöte

sig till^ den av lotsstyrelsen och kommissionen omfattade mening, och då det för

ändamålet erforderliga beloppet icke kunde av statskontoret med någon tillförlitlighet^

beräknas, tillstyrkte statskontoret, att anslaget, som i alla händelser

såsom övriga anslag å omkostnadsstaten måste få förslagsanslags natur, skulle

beräknas i enlighet med lotsstyrelsens och kommissionens förslag.

Aven till bojars och prickars anskaffning m. m. hade lotsstyrelsen beräknat

ett anslag, som med ett visserligen jämförelsevis obetydligt belopp överstege

lotsverkets hittillsvarande kostnader för ändamålet. Personalen hade yrkat,

att lotsverket måtte bekosta de verkliga utgifterna för utsättande och underhåll

av prickar, häri inbegripet anskaffning och underhåll av de för utprickningen

erforderliga båtar. Kommissionen, som icke särskilt yttrat sig i denna fråga

men förklarat, att kommissionen i de delar, som icke blivit särskilt omnämnda,

icke haft anledning till erinran mot lotsstyrelsens förslag, hade i sitt förslag till

omkostnadsstat upptagit detta anslag på sätt lotsstyrelsen föreslagit. Även vid

avgörande av frågan om vad lotsverket borde bestrida av kostnaderna för bojar

och prickar måste enligt statskontorets mening förhållandena vid de olika lotsplatserna

beaktas._ Kostnaderna för anskaffning, underhåll, utsättning och intagning

av större bojar syntes fortfarande som hittills böra helt och hållet bestridas

av lotsverkets medel. Vad däremot de vanliga prickarna anginge syntes deras

underhåll bortsett från kostnaden för därvid erforderliga materialier — ävensom

deras utsättning och intagning få anses ingå i lotsens tjänstegöromål, för

vilka han såsom ersättning åtnjöte avlöning enligt stat, vadan särskild ersättning

for nans befattning med prickhållningen icke syntes böra ifrågakomma. Däiemot

och då det torde få anses lämpligt, att varje lotsplats fortfarande som hittills

finge ombesörja anskaffning av nödiga materialier till prickarna inom platsens

farleder, syntes skälig ersättning för dessa kostnader böra av lotsverkets

medel utgå. Da denna syn på saken torde ligga till grund för lotsstyrelsens av

kommissionen upptagna förslag till kostnadernas beräknande, hade statskontoret

ingen erinran mot förslaget i denna del.

Med avseende å de särskilda anslagsbeloppen under omkostnadsstaten

toide emellertid böra iakttagas den i viss mån förändrade beräkning, som lotsstyrelsen

angivit i sin underdåniga skrivelse den 27 oktober 1913. På grund

harav hade av statskontoret upprättats följande förslag till omkostnadsstat:

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Förslagsanslag.

Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstutioner och livräddningsstationer

...........................................................................

» reparation och underhåll av byggnader vid lots- och fyrplatser

samt livräddningsstationer, båkar och andra anstalter, vilka

icke här nedan särskilt upptagas, ävensom dithörande inven
tariepersedlar.

................................................................-.........;.....

» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning,

driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar...........

» lotsverkets ångfartygs, tjänstefartygs och båtars underhåll och

komplettering, rustning och driftkostnader ävensom dithörande

inventariepersedlar................................................ — ..............; ■■

t> bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intagning

.....................................................■................................

» skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen.........

» hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal ..............................................

k kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten ..........................

» grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand..........................

» rese- och traktamentskostnader...................................................

» extra utgifter...................................................................................

» bestridande av Sverges bidrag till underhåll av eu fyr å Kap

Spartel .............................................................................;..........

» friheter och ersättningar, utgörande i värde efter markegång ■■■

Summa kronor 683,989: —

Då jag såväl i fråga om båtars underhåll m. m. som beträffande Dep"teef“ent8''

bojars och prickars anskaffning ro. m. ansluter mig till den uppfattning,

som av statskontoret i dess förenämnda underdåniga utlåtande

uttalats, samt icke har något att erinra mot de av statskontoret i enlighet

med lotsstyrelsens förslag av den 27 oktober 1913 beräknade

utgiftsposterna under omkostnadsstaten, vill jag tillstyrka, att kostnaderna

beräknas på sätt nämnda förslag utvisar. Emellertid är det ytterligare

eu kostnad, som måste tagas i beräkning, nämligen ifrågasatt

bidrag från Sverige till uppförande och underhall av en fyr å Kap

Guardafui.

Härvarande italienska beskickning har i skrivelse den 6 augusti

1913 gjort framställning därom, att svenska regeringen måtte biträda

ett av italienska regeringen väckt förslag om att kostnaderna för uppförande

och underhåll av en fyr på Kap Guardafui, beläget i den italienska

kolonien Somaliland vid inseglingen till bukten vid Aden, som

leder in till Röda havet, måtte fördelas bland de stater, vilkas fartyg

hade fördel av denna fyr.

197

142,500: —

80,000: —

87,500: —

171,000: —

68,000: —

10,000: - 8,500: —

45,000: —

5,000: —

30,000: —

35,000: —

1,080: —

409: —

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Kostnaderna för fyrens uppförande beräknades till 1,400,000 lire

och driftkostnaderna till 130,000 lire. Av italienska regeringen förutsattes,

att viss fyravgift, som borde vara proportionell mot fartygstonnaget,

skulle erläggas för de fartyg, som passerade fyren; och skulle,

enligt en av italienska beskickningen överlämnad statistisk uppgift över

skeppsfarten i Röda havet under de senare åren, dessa fyravgifter enligt

angivna beräkningsgrunder årligen uppgå till omkring 150,000 lire,

vilken summa ansågs vara mer än tillräcklig för att ombesörja driftkostnaderna

för fyren och för amortering av det därå nedlagda kapitalet.

Av sistnämnda summa, 150,000 lire, belöpte på Sverige 772 lire

årligen.

I avgivet yttrande i ärendet av den 19 januari innevarande år har

kommerskollegium anfört, bland annat:

Uppförandet av en fyr å Kap Guardafui hade länge utgjort ett

önskemål inom sjöfartskretsar. Denna punkt, som i och för navigeringen

måste angöras av alla passerande fartyg, vore synnerligen farlig

till följd av den starka strömsättningen och den så gott som ständigt

under sydvästmonsunen i dessa trakter rådande osiktbara luften. Enligt

kollegiet tillhandakomna uppgifter passerades Suez-lcanalen under år

1912 av mellan 35 och 40 svenska fartyg. Den direkta kostnaden för

upprättandet och underhållet av fyrar och liknande anstalter till sjöfartens

säkerhet bestredes visserligen i regel av det land, på vars område

anstalten vidtoges. Undantag från denna regel förekomma emellertid.

Så hade Sverige enligt en den 31 maj 1865 undertecknad konvention

mellan Marocko å ena sidan samt Sverige och Norge jämte en

del andra stater å andra sidan i likhet med åtskilliga andra sjöfartsidkande

makter förbundit sig att lämna ett årligt bidrag till underhållet

av fyren å Kap Spartel å Marockos kust, vilken uppförts av marockanska

regeringen. Berörda belopp, vilket under de två första åren försköts

från konsulsfonden, utgick sedermera under ett par år från handels-

och sjöfartsfonden. Från och med år 1869 upptogs detsamma,

efter riksdagens medgivande, å anslaget under femte huvudtiteln till

lots- och fyrinrättningen samt har sedan dess utbetalats genom lotsstyrelsen

till utrikesdepartementet för att genom dess försorg komma

vederbörande till hända. Beträffande den nu ifrågasatta fyren ansåge

kollegiet, med anledning av vad ovan framhållits, att uppförandet av

densamma skulle vara för sjöfarten synnerligen fördelaktigt. Såsom

förut antytts, vore de belopp, som skulle erläggas av de olika nationerna

för ifrågavarande ändamål, beräknade efter omfattningen av varje

lands sjöfart förbi Kap Guardafui. Då det av de gjorda uträkningarna

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Knngl. Maj:tf; Nåd. Proposition Nr 228.

framginge, att den direkta nyttan av fyrens uppförande skulle bliva

ojämförligt större för åtskilliga andra nationer än för Italien, syntes

giltiga skäl cj saknas därför, att de länder, som drogo nytta av

fyren, i förhållande till denna nytta bidroge till kostnaderna för dess uppförande

och underhåll. Det för Sveriges del beräknade åidiga bidraget,

772 lire, syntes kollegium också vara ringa i förhållande till betydelsen

för Sveriges sjöfart av f}rrens tillkomst.

Vidare har lotsstyrelsen i avgivet utlåtande av den 17 sistlidne

mars anfört, bland annat, att styrelsen lika med kommerskollegiet

ansåge sig böra tillstyrka bifall till det av italienska regeringen väckta

förslaget om Sveriges deltagande i kostnaderna för uppförande och

underhåll av ifrågavarande fyr, under förutsättning att övriga länder,

vilka av densamma skulle hava nytta, förbunde sig att i förhållande

därtill bidraga till kostnaderna för den ifrågasatta fyren.

Sedermera har, enligt meddelande från utrikesdepartementet, italienska

regeringen på framställning av brittiska regeringen, som vore

särskilt intresserad av frågan om uppförande av en fyr å Kap Guardatui,

beslutat att för fyrens uppförande och underhåll direkt hos vederbörande

stater begära ett bestämt årligt bidrag, vars storlek skulle bestämmas

i förhållande till den fördel, nämnda staters respektive. fartygstonnage

kunde anses äga av fyren; och hade italienska regeringen samtidigt

beslutat återtaga sitt tidigare framställda förslag i ämnet, enligt vilket

från varje fartyg, som passerade Röda havet, skulle upptagas viss fyravgift.

Det bidrag, som Sverige skulle äga att årligen erlägga till

italienska regeringen för uppförandet och underhållet av ifrågavarande

fyr, beräknades, såsom förut meddelats, till 772 lire.

Vid föredragning inför Kung]. Maj: t den 24 sistlidne april av förevarande

.ärende förklarade Kungl. Maj:t, att Sverige i princip anslöte

sig till det av italienska regeringen sålunda framställda förslaget i ämnet,

under förutsättning att även vederbörande andra stater biträdde

detsamma, ävensom att i sådan händelse Kungl. Maj:t framdeles ville

hos riksdagen göra framställning om beviljande för ifrågavarande ändamål

av nämnda belopp, 772 lire.

Nu har genom utrikesdepartementet meddelats att, förutom Storbrittanien,

jämväl Österrike, Portugal, Holland och Norge definitivt anslutit

sig till italienska regeringens förslag angående deltagande i kostnaderna

för fyrens uppförande och underhåll. Det torde vid sådant

förhållande vara lämpligt, att frågan även_ för Sveriges del nu upptages

till slutligt avgörande; och då handelssjöfartens intressen otvivelaktigt

synes mig kräva, att Sverige bidrager med det i jämförelse med fyrens

opaginerad Kontrollera mot PDF

$00

Rutigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

nytta obetydliga årliga beloppet av 772 lire eller i avrundat tal 560 kronor,

lärer detta bidrag böra av allmänna medel beredas. I likhet med vad

som ägt rum beträffande Sveriges andel i kostnaderna för underhållet

av en fyr på Kap Spartel på Marockos kust torde även den nu ifrågavarande

utgiften böra uppföras under anslaget till lots- och fyrinrättningen

med livräddningsanstalterna.

Jag får alltså föreslå följande omkostnadsstat för lotsverket att

gälla från och med år 1915:

Förslagsanslag

Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer

142,500

—

»

reparation ocli underhåll av byggnader vid lots- och fyrplatser samt liv- räddningsstationer, båkar och andra anstalter, vilka icke här nedan särskilt

upptagas, ävensom dithörande inventariepersedlar ...................................

80,000

»

fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning, driftkostnader

ävensom dithörande inventariepersedlar

87,500

_

»

lotsverkets ångfartygs, tjänstefartygs och båtars underhåll och komplettering,

rustning och driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar............

171,000

_

»

bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intagning

68,000

—

»

skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen

10,000

—

»

hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal................................

8.500

—

»

kontorshyror och expenser inom lots distrikten

45,000

—

»

grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand

5,000

—

»

rese- och traktamentskostnader .................................

30,000

—

»

extra utgifter ...

35,000

__

»

bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel

1,080

—

»

bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap Guar- dafui .................

560

»

friheter och ersättningar, utgörande i värde efter markegång.....................

409

—

Summa kronor

684,549

—

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

201

Pensionering.

Pensionering: av all personal vid lotsstyrelsen och lotsverket sker Tjiinste,

ö . f, J lnanna
nu

genom flottans pensionskassa. pensione
Do

ordinarie befattningshavarna vid lotsstyrelsen ävensom lots- ringen,

kapten, lotslöjtnant, överlots och fyrmästare äro delägare i flottans pen- Nuvarande

sionskassa; och gälla för pensioneringen särskilda av Kung! Maj:t den

22 januari 1892 fastställda grunder. Pensionerna utgå dels. såsom

kassapension från nämnda kassa, dels ock såsom fyllnadspension och

pensionsförhöjning från lotsverket.

För rätt till kassapension fordras att oavbrutet hava stått i tjänst

vid lotsstyrelsen, lotsverket eller flottan i 30 år och uppnått en levnadsålder

av 55 år.

För att komma i åtnjutande av fyllnadspension erfordras därutöver

för generallotsdirektör uppnådda 65 år och för byråchef uppnådda 60

år; för övrig personal gäller även i fråga om fyllnadspensionen att en

levnadsålder av 55 år skall vara uppnådd. Därjämte skall lönen hava

innehafts av generallotsdirektören i 5 år och av övriga i 2 år.

Pensionsförhöjning kan tilldelas:

överfyringenjör och annan tjänsteman å fyringenjörkontoret i lotsstyrelsen

vid uppnådda 62 levnads- och 30 tjänstar under förutsättning

att vederbörande kommit i åtnjutande av ett ålderstillägg till lönen;

lotsstyrelsens övriga ämbete- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid

uppnådda 67 levnads- och 35 tjänstår, under förutsättning att vederbörande

kommit i åtnjutanda av do ålderstillägg till lönen, som enligt

stat högst bestås;

lotskapten och lotslöjtnant vid uppnådda 60 lefnads- och 30 tjänstår,

så framt han då intjänat ett ålderstillägg till lönen, samt

överlots och fyrmästare vid uppnådda 65 levnads- och 35 tjänstår.

Befattningshavare, som enligt nu omförmälda föreskrifter är berättigad

att komma i åtnjutande av pensionsförhöjning, är också pliktig

att från tjänsten avgå, dock att lotskapten, lotslöjtnant och överlots

äga att därefter kvarstanna tre år i tjänsten.

Genom kungl. kungörelsen den i3 december 1907 angående villkor

och bestämmelser lör åtnjutande av de från och med 1908 ars början

fastställda nya avlöningsförmånerna för lotsstyrelsen har, jämte skyldighet

att vara underkastad blivande pensionsreglering, tillika stadgats,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 höft. (Nr 228) 26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

bland annat, att befattningshavare vid lotsstyrelsen, som befinnes vara

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga urståndsatt att på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina tjänståligganden, kan av Kungl. Maj:t förklaras

skyldig att avgå, under förutsättning att han uppnått eu levnadsålder,

som med högst två år understiger den, som i allmänhet skolat

för honom medföra skyldighet att avgå ur tjänsten.

För de pensionsförmåner, som bestridas med lotsverkets medel, erlägges.

icke någon avgift, varemot till flottans pensionskassa betalas eu

årsavgift, motsvarande 4 % å kassapensionen.

Pensionerna till de olika befattningshavarna utgå med följande

belopp:

Tjänst.

Kassa- pension ur

flottans

pensions- kassa.

Fyllnads- pension

från lots- verket.

Pensions- förhöjning

från lots- verket.

Summa.

Generallotsdirektör............................................

3,000

-

3,000

200

6.200

Byråchef ...................................

2,250

750

—

2,000

—

5,000

—

Överfyringenjör .......................................

1,080

—

548

—

3,372

—

5,000

_

Sekreterare .................................

1,880

—

453

33

1.666

67

4,000

_

Kamrerare ............................

1,880

—

453

33

1,666

87

4,000

—

Registrator .................................

1,249

50

378

50

1,172

—

2,800

Revisor och bokhållare.................................

1,249

50

378

50

1.172

—

2,800

_

Kassör och bokhållare................................

1,249

50

378

50

1,172

—

2,800

—

Fyringenjör......................................................

375

—

329

2,296

—

3.000

—

Verkmästare

1,249

50

378

50

672

—

2,300

_

Materialförvaltare

1,249

50

378

50

672

—

2,300

_

Förste vaktmästare

497

75

43

25

260

_

800

_

Vaktmästare

355

—

95

150

—

600

_

Lotskapten ....................................

1,080

—

548

—

1,872

—

3,500

_

Lotslöjtnant

270

—

225

—

1,205

_

1,700

!

Överlots ................................................

270

-

225

—

505

—

1.000

J

Fyrmästare

270

—!

225

—

505

—

1,000

-

Pensioneringen av lotsverkets gemenskap, omfattande mästerlotsar,

lotsar, lotslärlingar, fyrvaktare och fyrbiträden ävensom uppsyningsmän,

båtstyrare och roddare vid livräddningsanstalterna, äger rum genom

flottans pensionskassa men bekostas dels genom statsanslag, som, efter

det statsverket enligt 1876 års riksdags beslut övertagit pensioneringen

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

av loteverkets såväl som flottans gemenskap, för sådant ändamål anvisats,

dels ock i form av pensionsförhöjning från lotsverkets medel.

Grunderna för pensioneringen äro fastställda genom reglemente av den

31 oktober 1879 samt, vad angår pensionsförhöjningen från lotsverket,

genom kungörelse av den 21 september 1888. 1 nämnda reglemente

är stadgat, att eu var av gemenskapen vid lotsverket, som avskedas

med vitsord att hava sig redligt och väl skickat, erhåller pension, då

han blivit skadad i tjänsten eller tjänat 20 år eller längre. Pensionerna

utgå i lyra klasser alltefter den grad, vari den pensionsberättigades

verksamhetsförmåga vid avskedstagandet är inskränkt, eller den tjänstoch

i vissa fall levnadsålder, han uppnått. För pensionsförhöjningen

gäller, filt mästerlots, lots eller lotslärling, vilken uppnått eu levnadsålder

av 60 år, samt fyrvaktare eller fyrbiträde, vilken uppnått en

levnadsålder av 65 år, skall, under förutsättning att eu tjänstålder av

40 år tillika blivit uppnådd, erhålla pension i andra pensionsklassen.

Uppsyningsman, båtstyrare och roddare vid livräddningsanstalterna

kunna erhålla pension och pensionsförhöjning endast i händelse att de

drabbats av skada under tjänstutövning.

Med inberäknande av de från lotsverket utgående förhöjningarna

utgöra pensionerna:

för mästerlots samt uppsyningsman

l:a klass.

2:a klass.

3:e klass.

4:e klass.

vid livräddningsanstalterna ......

för lots, fyrvaktare samt båtstyrare

720 kr.

600 kr.

450 kr.

350 kr.

vid livräddningsanstalterna

för lotslärling, fyrbiträde samt rod-

580 »

500 »

350 »

300 »

dare vid livräddningsanstalterna

350 »

300 ))

200 »

150 ».

Härav framgår, att högsta ålderspension nu utgör för mästerlots

600 kronor, för lots och fyrvaktare 500 kronor samt för fyrbiträde

300 kronor.

Lotsverkets gemenskap erlägger icke avgifter till flottans pensionskassa.

Först vid befordran till underbefäl inträder skyldighet att ingå

såsom delägare i och erlägga avgift till nämnda kassa.

För åstadkommande av förbättrat underhåll åt personal, som avgått

från lotsstyrelsens eller lotsverkets tjänst, ävensom åt änkor och barn

efter personalen, har år 1885 bildats lotsverkets enskilda pensionskassa.

Genom inbetalning i denna kassa kan ordinarie personal vid lotsstyrelsen

och lotsverket bereda sig livränta under de i nu gällande regie
-

s. 204 Kontrollera mot PDF

Förslag till

pcnsionsreglering.

Den militära

pensionskommittén.

204 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

mente av flen 28 september 1895 med ändringar däri av den 6 september

1905 och den 11 november 1910 fastställda grunder.

I underdånig skrivelse den 8 juni 1910 framlade lotsstyrelsen ett

förslag till pensionsreglering för innehavare av ordinarie befattning i

lotsstyrelsen, uppgjort i överensstämmelse med grunderna för civila

tjänstinnehavares rätt till pension enligt lagen den 11 oktober 1907.

Häröver avgav statskontoret deri 15 september 1910 underdånigt utlåtande,

däruti statskontoret med förmälan, att pensionsfrågan utan tvivel

skulle bliva på bästa sätt ordnad genom utverkande av riksdagens fastställelse.

å avlöningsstat för lotsstyrelsen, vidare anförde, att, därest

emellertid åtgärd i sådant syfte fortfarande ansåges icke böra ifrågakomma

med hänsyn till den ståndpunkt, riksdagen intagit till föregående

förslag i sådant avseende, lotsstyrelsens personal likväl borde på

annat sätt bliva underkastad bestämmelserna i förenämnda lag, då det

syntes uppenbart att för lotsstyrelsens personal lämpligen borde gälla

samma stadganden i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå och

om rätt till pension, som tillämpades beträffande personal vid övriga

centrala ämbetsverk.

Den kommitté, som av Kungl. Maj:t den 6 maj 1910 tillsattes för

verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande ändrat

ordnande av det militära pensionsväsendet (den militära pensionskommittén),

erhöll därefter genom kungl. brev den 26 maj 1911 uppdrag

att i anslutning till lotsstyrelsens löneregleringsförslag utarbeta förslag

till ordnande av pensioneringen av all fast anställd personal vid lotsverket,

såväl befäl och underbefäl som betjäning; och har i anledning

härav nämnda kommitté i sitt den 31 maj 1912 avgivna betänkande

framlagt förslag jämväl om ordnandet av pensioneringen dels av lotsstyrelsens

och lotsverkets personal och dels av änkor och barn efter

samma personal. I

I vad statskontoret, såsom ovan nämnts, anfört rörande pensioneringen av

lotsstyrelsens personal liar omförmälda kommitté förklarat sig instämma; och

har kommittén, med erinran att, så länge lotsverkets befäl så gott som uteslutande

och dess underbefäl åtminstone till någon del rekryterades av personal

från flottan, som redan vore delägare i flottans pensionskassa, det ansetts naturligt,

att befälet och underbefälet vid lotsverket pensionerades från flottans pensionskassa,

helst vid den tiden pensionsväsendet för statens icke militära tjänstemän

ännu endast varit ofullständigt ordnat, framhållit, att dessa förhållanden

numera ändrats, i det att lotsverkets befäl och underbefäl endast undantagsvis

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kungl. Maj ds Säd. Proposition Nr 228.

rekryterades genom personer, som redan vore delägare i flottans pensionskassa.

Då lotsverkets personal utgjorde en civil tjänstemannakår, varav endast en del

under vissa av kommittén närmare omförmälda förhållanden vore tjänstskyldig

vid marinen, och då denna personals pensionering redan nu skedde enligt andra

grunder än pensioneringen av marinens personal, syntes dessa omstandighetei

enligt kommitténs mening tala för, att för lotsverkets personal, liksom för lotsstyrelsens,

borde i tillämpliga delar gälla den civila pensionslagen, varvid kommittén

tillika framhållit ej mindre att tullverkets personal, med vilken lotsverkets

i fråga om tjänstgöring'' i vissa hänseenden vore jämförbar, lydde under den

civila pensionslagen, än även att det ur synpunkten av pensionsfrågornas sakliga

behandling vore en fördel, om samma pensioneringsgrunder bleve gällande tor

personalen vid lotsstyrelsen och vid lotsverket. Vidare har kommittén antoit,

att så länge lönestaterna för lotsstyrelsens och lotsverkets personal fastställdes

av konungen utan medverkan av riksdagen, lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension icke utan vidare kunde tillämpas vid nämnda personals

pensionering, varför särskild kungörelse om de föreslagna ändrade pensionenngsgrunderna

borde utfärdas; men att däremot om avlöningsstaterna för lotsstyrelsens

och lotsverkets personal komme att fastställas av konung och riksdag samt personalen

icke längre pensionerades från flottans pensionskassa, nämnda lag bleve

å denna personal tillämplig, därvid dock vissa ändringar och tillägg syntes böra

göras till såväl nämnda lag som den för densammas tillämpning uträl dåde kungörelsen;

och har kommittén framlagt alternativa förslag, varav det ena, som

betecknats såsom alternativ II, avsetts att komma till tillämpning, om lönestater

för lotsstyrelsen och lotsverket bleve underställda provning av riksdagen

och godkändes.

Åven pensioneringsfrågan har varit föremål för behandling av lotsverkets

löneregleringskommiesion, som i sitt förenämnda betänkande

framlagt förslag i ämnet.

I likhet med den militära pensionskommittén ansåg även kommissionen

lämpligt, att för den ordinarie personalen vid lotsstyrelsen och lotsverket måtte

i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå och om rätt till pension gälla stadgandena

i den civila pensionslagen; och då de lönestater för lotsstyrelsen och

lotsverket, vartill kommissionen uppgjort förslag, voro avsedda att föreläggas

riksdagen till godkännande, har kommissionen för sin del i huvudsak anslutit

sig till den av kommittén under alternativ II gjorda framställning.

Enligt de av kommissionen framlagda förslag till lönestater för lotsstyrelsen

och lotsverket skulle avlöningen till den ordinarie personalen^ utgå bland annat

såsom lön och tjänstgöringspenningar. På grund härav och då, enligt den civila

pensionslagens grunder för pensionsunderlagets bestämmande, såsom sadarn

skulle gälla hela lönen, därest ej särskilt pensionsunderlag blivit i lönestaten

fastställt, hade kommissionen för tjänst, där peusionsunderlaget ansetts höra

utgöra annat belopp än lönen, såsom i fråga om fyrpersonalen, i staten upptagit

särskilda pensionsunderlag. .

Vid bifall till vad kommissionen föreslagit i fråga om avlonmgarnes belopp

och fördelning samt om särskilda pensionsunderlag i vissa fall, skulle det högsta

pensionsunderlaget för en var av de ordinarie befattningarna vid lotsstyrelsen

och lotsverket komma att utgöra:

Kommissio
nen.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

för generallotsdirektör............................................................

» byråchef |

» överfyringenjör ]....................................................................

» kamrerare I

» sekreterare)..............................................................................

» fyringenjörj

» registrator

» revisor och bokhållare

» kassör och bokhållare ........................................................

» verkmästare

» m a te r i al f ö r val tar o

» skrivbiträde............................................................................

» förste vaktmästare.................................................................

» vaktmästare............................................................................

» lotskapten.............................................................................

» lotslöjtnant..............................................................................

» befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega .........................

» maskinist och uppbördsman å lotsverkets ångfartyg..........

» överlots...................................................................................

» mästerlots..............................................................................

» lots ........................................................................................

» fyrmästare ...........................................................................

» uppbördsfyrvaktare ..............................................................

» fyrvaktare.................................................................................

» fyrbiträde............................................................................... I

6,000 kronor

5,600

»

4,600

*

3,700

»

1,100

»

1,000

»

900

4,500

»

3,500

»

2,700

»

1,100

1,300

»

1,100

»

1,000

»

1,300

»

1,100

»

1,000

»

900

»

I likhet med förenämnda kommitté ansåge kommissionen, att för genomförande

av den föreslagna pensionsregleringen andra ändringar i den civila pensionslagen

icke erfordrades än vad anginge de i lagens 5 och 6 §§ meddelade

bestämmelserna rörande pensionsåldern; och framlade kommissionen förslag till

sådana ändringar ävensom till viss ändring i kungörelsen den 11 oktober 1907

med föreskrifter om verkställighet av förenämnda lag.

Ifrågavarande pensionsreglering vore, säger kommissionen vidare, avsedd

att vinna tillämpning dels å de vid tiden för de nya lönestaternas ikraftträdande

i tjänst varande befattningshavare, vilka inginge på de nya staterna, dels ock å

dem, som därefter tillträdde tjänst vid lotsstyrelsen eller lotsverket. Med hänsyn

till stadgandet i 2 § av den civila pensionslagen, att samma lag icke ägde

tillämpning å civil tjänst med pensionsrätt i flottans pensionskassa, syntes —

på sätt genom kungörelse den 23 december 1908 blivit stadgat i fråga om personalen

å marinförvaltningens civila avdelning föreskrift böra utfärdas därom,

att de delägare i nämnda kassa, som inginge på de nya staterna för lotsstyrelsen

och lotsverket, befriades från sin delaktighet i kassan, såvitt anginge pension för

egen del, samt att den, som med eller efter 1914 års ingång tillträdde befattning

vid lotsstyrelsen eller lotsverket, befriades från skyldighet att ingå såsom delägare

i kassan.

Kommissionen ansåge vidare, att de i tjänst varande befattningshavare vid

lotsstyrelsen och lotsverket, vilka förklarade sig icke vilja övergå å de nya staterna,

borde bibehållas vid sin nuvarande rätt till pension, liksom naturligtvis

de pensioner, som vid nämnda tidpunkt redan utginge från flottans pensions
-

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.28.

kassa till avskedad personal vid lotsstyrelsen eller lotsverket, fortfarande bordo

från samma kassa bestridas.

Pensionering av lotsstyrelsens och lotsverkets personal bekostades nu dels

av flottans pensionskassas medel — delägareavgifter och räntor å dess pensionsfond

— dels av två å riksstatens tionde huvudtitel anvisade förslagsanslag, nämligen

anslaget till pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar

samt anslaget till pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap, dels ock

av lotsverkets medel. Under en tid framåt kommu givetvis, säger kommissionen,

flottans pensionskassas medel samt nyssnämnda anslag att fortfarande anlitas

för pensionering ävren av lotsstyrelsens och lotsverkets personal; men småningom

komme detta sätt att pensionera ifrågavarande personal att upphöra, varefter

hela pensioneringskostnaden komme att vila på förslagsanslaget till pensionering

av civila tjänstinnehavare och den för samma pensionering bildade fond, vartill

även ifrågavarande personal skulle på sätt i den civila pension slagen funnes närmare

angivet erlägga årsavgifter, beräknade å pensionsunderlaget. Då anslaget

till pensionering av civila tjänstinnehavare vore av förslagsanslags natur, syntes

den till en början jämförelsevis obetydliga utgiftsökning, som pensioneringen av

lotsstyrelsens och lotsverkets personal skulle medföra, icke nu böra föranleda

höjning av berörda anslag.

Den militära pensionskommittén hade påpekat, att de avgifter, som erlagts

till flottans pensionskassa av personalen vid lotsstyrelsen och lotsverket, visserligen

icke blivit fonderade utan omedelbart tagits i anspråk för bestridande av

pensioner åt pensionerad personal, men att en del av pensionsfonden dock givetvis

uppkommit genom under tidernas lopp från lotsstyrelsens och lotsverkets

personal influtna pensionsavgifter. Därest flottans pensionskassas pensionsfond

genom förändring i sättet för personalens vid lotsstyrelsen och lotsverket pensionering

hädanefter icke skulle lämna bidrag till denna personals pensionering,

hade det synts kommittén rättvist, att ett belopp, vilket kunde anses motsvara

den lättnad i förpliktelser, som skulle beredas samma pensionsfond genom det

förändrade pensioneringssättet, överfördes från flottans pensionskassas pensionsfond

till den fond, från vilken bidrag till denna personals pensionering enligt

de nya grunderna skulle lämnas. Innan en sådan överflyttning av medel kunde

verkställas, fordrades dock enligt kommitténs mening, att flottans pensionskassas

delägare genom sina fullmäktige därtill lämnade medgivande.

Den sålunda ifrågasatta överflyttningen syntes visserligen enligt löneregle

ringskommissionens mening icke kunna medföra någon minskning av statsverkets

kostnader för pensionering. Allt vad för pensionering av marinens personal åtginge

utöver det belopp, som kunde bestridas med räntan å flottans pensionskassas

pensionsfond och med inflytande pensionsavgifter, skulle nämligen gäldas

av statsmedel, med vilka därför bestredes icke blott fyllnadspensionerna utan

även till icke obetydlig del de s. k. kassapensionerna. Den lättnad, som överflyttningen

kunde åstadkomma i fråga om pensioneringen av civila tjänstinnehavare,

måste därför komma att uppvägas av en motsvarande ökning av statsverkets

kostnader för pensionering av marinens personal. Då emellertid förslaget

innebure en riktig fördelning av pensioneringskostnader mellan olika förvaltningsgrenar,

hade kommissionen icke något att erinra mot berörda förslag utan ansåge,

att, under förutsättning att pensioneringen av lotsstyrelsens och lotsverkets

personal ordnades på sätt föreslagits, åtgärd borde vidtagas för att från flottans

pensionskassas pensionsfond måtte till fonden för pensionering av civila tjänst
-

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

innehavare utbetalas ett belopp, svarande mot det efter försäkringstekniska grunder

beräknade värdet av den lättnad i utgifter, som för flottans pensionskassas

pensionsfond uppstode därigenom, att pensionskassan befriades från alla åligganden

beträffande pensionering av de tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen och

lotsverket, vilka genom att ingå på ny stat komme att pensioneras enligt nya

grunder.

Beträffande den del av pensioneringskostnaden, som nu bestredes av lotsverkets

medel, måste, säger kommissionen, till denna kostnads gäldande under

övergångstiden anvisas medel antingen å en särskild pensionsstat under den blivande

staten för lotsstyrelsen och lotsverket eller ock, såsom kommissionen för

sin del ansåge lämpligare, såsom särskilt anslag å extra stat under riksstatens

tionde huvudtitel. De pensioneringskostnader, som drabbat lotsverkets medel,

både under år 1911, det senaste år, för vilket avslutade räkenskaper förelåge, uppgått

till 130,461 kronor 98 öre. Såsom lotsstyrelsen framhållit vore någon ökning

av denna kostnad att förvänta och syntes därför det för ändamålet erforderliga

anslaget böra förslagsvis beräknas till 135,000 kronor.

Endast lotslärling samt uppsyningsman, båtstyrare och roddare vid livräddningsanstalterna,

de vid sistnämnda anstalter anställda dock endast i händelse

av skada i tjänsten, skulle, enligt vad kommissionen vidare anfört, komma att

efter pensionsregleringens fullständiga genomförande fortfarande pensioneras efter

härför nu gällande grunder. Då lotslärling icke torde kunna antagas kvarstå i

sådan befattning så länge att han på grund av tjänstetid kunde erhålla pension,

syntes även pensionering av lotslärling kunna ifrågakomma endast i händelse av

skada i tjänsten. Då med anslaget avsåges att täcka de förhöjningar i från flottans

pensionskassa utgående pensioner, som enligt gällande föreskrifter bestämt3

att utgå av lotsverkets medel, syntes anslaget böra ställas till lotsstyrelsens förfogande

för därmed avsett ändamål.

Förutom medel till bestridande av nu omförmälda pensioneringskostnader

funnes i lotsstyrelsens förslag på skilda ställen upptagna belopp, som jämväl vore att

hänföra till utgifter för pensionering. I sitt förslag till gemensam stat för lotsstyrelsen

och lotsverket hade lotsstyrelsen upptagit ett belopp av 27,230 kronor,

avsett för befäl, underbefäl och gemenskap på »övergångs- och indragningsstat».

Enligt vad kommissionen inhämtat kunde kostnaderna för ifrågavarande ändamål

på grund av avgång minskas till 27,130 kronor, varav till befäl utginge

3,000 kronor, till lotspersonal 16,080 kronor och till fyrpersonal 8,050 kronor. Då

av någon anledning, såsom exempelvis omreglering av lotsdistrikten, indragning

av lots- eller fyrplats m. m., uppkommit övertalig personal, hade sådan personal,

i den mån villkoren icke redan uppfyllts för att komma i åtnjutande av pension,

förflyttats å »övergångsstat» och synes å denna stat hava i allmänhet fått behålla

hela sin avlöning. När sedermera pensionsvillkoren blivit uppfyllda av någon

å övergångsstat förflyttad och denne alltså erhållit pension, överflyttades lian å

»indragningsstat» till åtnjutande av skillnaden mellan pensionen och det belopp,

som han dittills uppburit å övergångsstat. På senare tid hade dock vid förflyttning

på övergångsstat stadgats, att därvid tillerkänt belopp skulle utgå endast

till dess fulla pensionsförmåner blivit vederbörande tillagda; så vore exempelvis

händelsen med överlotsen av första graden F. W. Pettersson, vilken enligt Kung!

Maj:ts beslut den 30 september 1904 förflyttats på övergångsstat med åtnjutande

av sin avlöning å 3,000 kronor, intill dess han blivit berättigad till pension. Då

den personal, som sålunda förflyttats till lotsverkets »övergångs-och indragnings
-

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

209

stat», icke vidare gjorde tjänst samt den ersättning, som tillkomme denna personal

— jämväl ä »övergängsstat» — alltså liade karaktär av pension, ansage kommissionen,

att det anslag, som erfordrades för bestridande av berörda ersättning,

lämpligen borde såsom annan pensionskostnad uppföras under riksstatens tionde

huvudtitel.

Till förenämnda 27,130 kronor borde emellertid läggas det belopp av 4,500

kronor, vilket på särskild indragningsstat under staten för lotsstyrelsen utginge

till konstruktören och ritaren Ludvig Fredrik Lindberg.

På skäl, som kommissionen förut vid behandlingen av förslaget till stat för

befälet i lotsdistrikten närmare utvecklat, ansåge kommissionen, att överlotsen

av första graden lotslöjtnanten J. A. Thorslund i sammanhang med löneregleringens

genomförande borde överflyttas på indragningsstat. med åtnjutande av

full avlöning såsom överlots av första graden eller, med intjänade ålderstillägg,

3,500 kronor att av honom uppbäras, intilldess han uppfyllt villkoren för erhållande

av pension.

Yid bifall härtill och då nu omförmälda kostnader å 27,130 kronor, 4,o00

kronor och 3,500 kronor lämpligen syntes böra sammanföras att med ett gemensamt

anslag gäldas, föresloge kommissionen, att för ifrågavarande ändamål måtte

å extra stat under riksstatens tionde huvudtitel uppföras ett anslag å o5,130

kronor.

Såsom kommissionen förut i sitt betänkande vid behandlingen av lotsverkets

omkostnadsstat erinrat, hade lotsstyrelsen i sitt förslag beräknat ett belopp

av 30,000 kronor till »utgifter på grund av gällande författningar eller särskilda

nådiga föreskrifter». Av nämnda belopp hade inemot 9,000 kronor avsetts att

enligt Kungl. Maj ds bestämmande utdelas såsom understöd. Efter prövning av

inkomna ansökningar och med hänsyn till behovet i varje särskilt fall plägade

nämligen Kungl. Majd årligen av lotsverkets medel bevilja vissa understöd — i

regel icke överstigande 200 kronor — dels åt f. d. befattningshavare vid lotsverkct,

vilka efter långvarig tjänst avgått utan att kunna komma i åtnjutande av

pension, såsom expempelvis roddare vid livräddningsanstalt m. fl., dels ock åt

änkor och barn efter personal vid lotsverket, som icke på annat sätt kunnat bekomma

pension. _ , ..

Kommissionen, som ansåge lämpligt, att medel för nu ifrågavarande ändamål

fortfarande tillsvidare ställdes till Kungl. Maj ds förfogande, bär därför förordat,

att riksdagens medgivande därtill måtte utverkas samt att a extra stat under

riksstatens tionde huvudtitel måtte uppföras ett anslag till avrundat belopp av

9,000 kronor att av Kungl. Majd disponeras för berörda ändamål. I

I en vid kommissionens betänkande fogad reservation bär kommissionsleda- Reservationer.

möten Nilsson tillstyrkt följande pensionsunderlag, nämligen: för lotskapten

3,700, för lotslöjtnant 2,700, för befälhavaren å Yega 2,100, för överlots och fyrmästare

1,300, för lotsförman, uppbördsfyrvaktare och maskinist å lotsverkets

ångfartyg 1,100, för mästerlots, lots och fyrvaktare 1,000 samt för fyrbiträde 900

kronor. . .

I detta yrkande har kommissionsledamoten Martin instämt med den ändring

att han ville sätta pensionsunderlaget för mästerlots till samma belopp, som

av kommissionen föreslagits, eller 1,100 kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Personalför- I sin till Kungl. Maj:t ingivna petition i anledning av kommissionens be
eningen.

tänkande hava kommitterade för personalen i fråga om pensionering av lotspersonalen

hemställt, att rätt till hel pension måtte inträda vid fyllda 55 år och

pensionen utgå med 1,500 kronor samt att avkortad pension måtte under förutsättning

att erforderliga tjänstår uppnåtts utgå

vid 50 års ålder med 80

» 51 » » » 84

» 52 » » » 88

» 53 » » »92

» 54 » » »96

av fulla pensionsbeloppet

dock att befattningshavare borde vara berättigad att kvarstå i tjänsten 5 år efter

uppnådda 55 levnadsår och i allt fall tilldess fastställda antalet tjänstår uppnåtts.

I fråga om fyrpersonalens pensionering har framhållits önskvärdheten därav,

att pensionsåldern för all personal kunde bestämmas till 60 år samt att nuvarande

pensionsbelopp måtte för alla höjas med 700 kronor.

Pensionering

av

änkor ock

barn.

Såsom delägare i flottans pensionskassa äro ordinarie befattningshavare

vid iotsstyrelsen ävensom befäl och underbefäl vid lotsverket

skyldiga att för beredande av pension åt änka och barn erlägga avgifter

till kassan enligt de för kassans delägare i allmänhet gällande stadganden.

Änkepensionerna eller de s. k. gratialen utgå till änka efter

generallotsdirektor med 1,000 kronor, till änka efter byråchef eller

överfyringenjör med 750 kronor, till änka efter tjänsteman i l:a eller

2:a graden vid styrelsen eller lotskapten med 510 kronor samt till

änka efter lotslöjtnant, underbefäl eller vaktmästare med 237 kronor

50 öre.

Vidare åligger det envar, som vinner anställning eller befordran

å ordinarie stat vid Iotsstyrelsen eller lotsverket att, så framt han är

gift, genast eller, om han är ogift, framdeles så snart han ingått äktenskap

inträda i lotsverkets enskilda pensionskassa och genom inbetalande

av avgifter bereda änka och minderåriga barn rätt till pension från

kassan. Sådan pension kan erhållas till belopp i jämna tiotal från

och med 50 kronor intill 500 kronor. Härjämte är tillfälle berett för

lotsstyrelsens och lotsverkets personal att genom inbetalningar i nämnda

kassa förvärva livränta icke blott, såsom förut nämnts, till befattningshavarna

själva utan även till änka och barn.

Anka och barn efter befattningshavare vid Iotsstyrelsen eller lotsverket,

som varit delägare jämväl i flottans pensionskassa, åtnjuta den

från lotsverkets enskilda pensionskassa utgående pensionen jämsides

med gratial från flottans pensionskassa. Jämväl änkor och barn efter

övriga vid lotsverket anställda befattningshavare kunna utöver dem

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

möjligen tillkommande pensioner från lotsverkets enskilda pensionskassa

bekomma visst understöd av allmänna medel. Hånligt nådiga iöiordningen

22 oktober 1901) skall nämligen av lotsverkets medel utbetalas

ersättning till efterlevande anhöriga, då någon av lotsverkets betjäning

till följd av tjänstutövning ljutit döden. Denna ersättning utgår såsom

begravningshjälp med 75 kronor ävensom livränta till änka med 180

kronor och till barn under 15 år med 90 kronor. Om den omkomne ej

efterlämnar änka eller barn, kan livränta utgå till lader, moder eller

minderåriga syskon, därest dessa för sitt uppehälle varit av den omkomnes

arbete huvudsakligen beroende. Högsta sammanlagda livräntebelopp

utgör 450 kronor.

Åven i fråga om änke- och barnpensioneringen har den militära

pensionskommittén i sitt betänkande yttrat sig.

Med förmälan, att vid lotsstyrelsen eller lotsverket anställda befattningshavare,

vilka enligt. gällande föreskrifter vore skyldiga att vara delägare i flottans

pensionskassa, utgjorde 143 samt att lotsstyrelsens löneregleringsförslag upptoge

därutöver 784 vid lotsverket fast anställda tjänstinnehavare, vilka enligt nu gällande

bestämmelser icke vore delägare i flottans pensionskassa, har kommittén

vidare anfört, bland annat, att det icke lämpligen kunde åläggas denna personal

att för änke- och barnpensionering ingå i såväl flottans pensionskassa som^ lotsverkets

enskilda pensionskassa; att, därest flottans pensionskassa icke iangie

komme att hava åt sig uppdraget att ombesörja pensioneringen av tjänstinnehavarna

vid lotsstyrelsen och lotsverket, anledning syntes för framtiden saknas

att till flottans pensionskassa förlägga pensioneringen av nämnda tjanstmnehavares

änkor och barn; att det syntes ensidigt, att det for lotsstyrelsens och

lotsverkets personal kunde ordnas i likhet med vad som enligt 1908 ars nksda<?s

beslut och nådiga kungörelsen den 23 december samma år ägt rum i fråga

oin personalen å marinförvaltningens civilavdelning, så att de av tjänstmnehavarna,

som redan vore delägare i flottans pensionskassa, skulle där kvarsta,

såvitt anginge gratial åt änka och barn, och förty fortfarande vara skyldiga

att till kassan erlägga stadgade gratialavgifter, men att skyldigheten att i

nämnda kassa inträda upphävdes i fråga om övriga nuvarande samt alla blivande

innehavare av tjänst vid lotsstyrelsen och lotsverket, för vilka i stallet borde

beredas tillfälle att ingå i annan lämplig änke- och pupillkassa; att åt lotsverkets

enskilda pensionskassa icke utan genomgripande förändringar syntes kunna anförtros

all pensionering av änkor och barn efter befattningshavare vid lotsstyrelsen

och lotsyerket; samt att, därest pensioneringen av tjänstinnehayarna sjalva

bleve ordnad i överensstämmelse med kommitténs såsom, alternativ II betecknade

förslag, och under förutsättning tillika att den skyldighet borttoges, som nu

funnes stadgad för innehavare av tjänst vid lotsstyrelsen och lotsverket att tor

beredande av pension åt änka och barn erlägga avgift till lotsverkets enskilda

pensionskassa, frågan om änke- och barnpensioneringen komme att aven i det

avseendet lösas på alldeles samma sätt, som när det gällde tjänstinnehavarna a

marinförvaltningens civilavdelning, så att nuvarande tjänstinnehavare Vid lotssty
-

Deri militära

pensionskommittén.

s. 212 Kontrollera mot PDF

Kommissio
nen.

212 Kungh Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

relsen eller lotsverket, som icke vore delägare i flottans pensionskassa ävensom

blivande innehavare av tjänst vid nämnda styrelse eller verk bleve skyldig att

ingå såsom delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.

.Lotsverkets löneregleringskommission har, med förmälan, att kommissionen

med stöd av vad i statsverkspropositionen till 1913 års riksdag

anförts i fråga om lotsstyrelsen och lotsverket hemställt, att förslag

till stater för nämnda styrelse och verk måtte föreläggas riksdagen till

godkännande, samt för sin del förordat, att pensioneringen av tjänstinnehavarna

själva borde regleras enligt berörda, under alternativ II av

kommittén framlagda förslag, enligt vilket för denna pensionering skulle

gälla bestämmelserna i den civila pensionslagen, förklarat sig icke hava

något att erinra mot vad av omförmälda kommitté anförts i nu ifrågavarande

del; och har kommissionen därför tillstyrkt, att delaktighet i

civilstatens änke- och pupillkassa måtte beredas för personalen vid lotsstyrelsen

och lotsverket på enahanda sätt, som tillämpades i fråga om

personalen vid marinförvaltningens civila avdelning i sammanhang med

1908 års lönereglering för samma personal. Kommissionen har vidare

anfört:

En var ordinarie innehavare av civil tjänst med lön å stat, som blivit fastställd

av Konungen och riksdagen, vore enligt § 2 mom. 1 av reglementet för civilstatens

änke- och pupillkassa av den 21 december 1907 förpliktad till delaktighet i kassan.

Dock vore enligt mom. 2 av samma paragraf från sådan skyldighet undantagna

bl. a. innehavare av tjänster, med vilka vore förenad skyldighet att för beredande

av pension åt. änkor och barn erlägga avgifter till flottans pensionskassa

eller lotsverkets enskilda pensionskassa. Därest, såsom förenämnda kommitté

föreslagit, skyldigheten att erlägga avgifter till sistnämnda båda kassor borttoges,

inträdde i stället skyldighet för ordinarie innehavare av tjänst å stat för lotsstyrelsen

och lotsverket, som kunde bliva fastställd av Konungen och riksdagen,

att inträda i civilstatens änke- och pupillkassa.

Enligt gällande reglemente för kassan utginge änkepension med en femtedel

av det högsta pensionsunderlag, som för mannens tjänst vore bestämt enligt den

civila pensionslagen, och till änka med ett eller flera pensionsberättigade barn

utginge en med 50 procent förhöjd änkepension eller alltså ett pensionsbelopp,

motsvarande tre tiondedelar av nämnda pensionsunderlag, varjämte särskilda

stadganden vore meddelade om pensionens belopp i fall, där icke änka men ett

eller flera pensionsberättigade barn funnes. Efter dessa grunder, erinrar kommissionen,

skulle alltså änke- och pupillpensionerna åt befattningshavares vid

lotsstyrelsen och lotsverket efterlämnade familjer komma att beräknas i förhållande

till de av kommissionen angivna högsta pensionerna för en var av ifrågavarande

personal.

Emellertid vore i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa tillika

stadgat, att, därest befattning, med vilken delaktighet i kassan icke följt, upptoges

till sådan delaktighet, den ändring icke skulle äga tillämpning på den, som

vore innehavare av befattningen, när ändringen trädde i kraft; dock att sådan

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ti Nåd. Proposition Nr 23$. 213

tjänstinnehavaro kunder, där lian icke fyllt CO år och hans hälsotillstånd enligt

intyg av legitimerad läkare ej gåve anledning befara, att hans åtorstående livstid

skulle bliva kortare, än som i allmänhet kunde beräknas för person av hans ålder,

på vissa särskilda villkor — erläggande av tilläggsavgifter beräknade efter försäkringstekniska

grunder — bereda sig den delägarerätt i kassan, som ändringen

eljest medfört. På grund härav syntes enligt kommissionens mening kunna antagas,

att en hel del av de nuvarande tjänstinnehavarne vid lotsverket, vilka icke

vore delägare i flottans pensionskassa, icke heller hade utsikt att vinna delaktighet

i civilstatens änke- och pupillkassa. Pensioneringen av dessa tjänstinnehavares

änkor och barn skulle alltså få ankomma uteslutande på lotsverkets enskilda

pensionskassa. Huruvida med anledning härav några ändringar i gällande reglemente

för sistnämnda kassa kunde anses vara erforderliga, hade kommissionen

under den korta tid, som varit kommissionen tillmätt för fullgörande av dess

uppdrag, icke varit i tillfälle att utreda; men kommissionen föreställde sig, att

sedan det visat sig, huru med personalens familjepensionering komme att ställa

sig under de föreslagna ändrade förhållandena, berörda fråga lämpligen borde

genom lotsstyrelsens försorg utredas, därvid jämväl syntes böra tagas i övervägande,

huruvida eller i vad mån lotsverkets enskilda pensionskassa borde för framtiden

få tillgodonjuta de ekonomiska förmåner, vilka hittills tillkommit kassan från

lotsverket i form av vissa bötesmedel, inkomst av försäljning av tomfat från fyrarne

m. fl. tillfälliga inkomster.

Slutligen har kommissionen framhållit, att, såvitt kommissionen kunde finna,

någon anledning till ändring av bestämmelserna i förenämnda förordning den

22 oktober 1909 angående ersättning åt efterlevande, då någon av lotsverkets

betjäning till följd av tjänstutövning ljutit döden, icke kunde anses förefinnas.

Sådan ersättning finge nu utgå samtidigt med pension till änka och barn från

lotsverkets enskilda pensionskassa och borde därför också kunna få åtnjutas

jämte pension fvån civilstatens änke- och pupillkassa; sådan förening av pensionsförmåner

skulle nämligen icke innebära, att statsmedel komme att på tva håll

utgå till pensionering av samma person, enär staten icke lämnade bidrag till

pensionerna från sistnämnda kassa utan endast åtagit sig att bestrida visst belopp

av kassans förvaltningskostnader.

Med hänsyn till önskvärdheten därav, att statsverkets samtliga pensioneringskostnader,

i den mån de icke — såsom fallet vore med vissa s. k. affärsdrivande

verk — ansetts böra såsom driftkostnad belasta det särskilda verkets konto,

komme till synes under riksstatens tionde huvudtitel, har kommissionen, med

erinran att numera å nämnda huvudtitel anvisats ett anslag till bestridande av

statsverket åliggande kostnader för livräntor m. m. enligt lagen den 5 juli 1901

angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, föreslagit, att under

samma huvudtitel måtte anvisas å extra stat ett förslagsanslag till bestridande

av lotsverket åliggande kostnader för livräntor m. m. enligt ovan berörda

förordning av den 22 oktober 1909. Kostnaderna <för nu ifrågavarande ändamål

hade för år 1911 utgjort 5,050 kronor 1 öre; och syntes det erforderliga förslagsanslaget

därför kunna upptagas till, i jämnat tal, 5,000 kronor.

I sin beräkning över kostnaderna för lots- och fyrinrättningen har kommissionen

upptagit följande belopp såsom pensioneringskostnad, nämligen

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Ersättning åt personal å övergångs- och indragningsstater ...... kronor 35,130: —

Pensioneringskostnader, som författningsenligt skola gäldas av

»lotsverkets medel» ................................... » 135,000:_

Livräntor m. m. till änkor och barn, enligt förordningen den

22 oktober 1909 ........................................................... > 5,000:_

Understöd till f. d. befattningshavare eller deras änkor och barn » 9,000: —

Summa kronor 184,130: —

Förutom ovannämnda för pensionering upptagna kostnader lomme, såsom

kommissionen förut erinrat, icke obetydliga belopp — beräknade till omkring

70,000 kronor — att till pensionering av befattningshavare vid iotsstyrelsen och

lotsverket fortfarande tillsvidare utgå från två redan anvisade anslag under riksstatens

tionde huvudtitel, nämligen dels anslaget till pensionering av flottans

befäl och underbefäl med vederlikar och dels anslaget till pensionering av flottans

och lotsverkets gemenskap. Därjämte komme det under samma huvudtitel uppförda

förslagsanslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare att anlitas för

pensionering jämväl av befattningshavare vid Iotsstyrelsen och lotsverket. Huru

stor kostnad, som i detta avseende komme att drabba sistnämnda anslag under

år 1914, läte sig icke beräkna; men kommissionen hade antagit, att beloppet

skulle visa sig uppgå till omkring 50,000 kronor.

Lotestyrelsen

a7/io 1913.

I sitt över kommissionens betänkande avgivna underdåniga utlåtande

av den 27 oktober 1913 har Iotsstyrelsen med avseende å ovan

berörda pensionsfrågor anfört bl. a.:

Beträffande kommissionens förslag i fråga om ordnandet av de delägares ställning

till flottans pensionskassa, vilka komme att övergå å ny stat, syntes det

Iotsstyrelsen, att det borde uttryckligen angivas, att för befattningshavare och

kassadelägare, som här avsåges, rätten till pension (kassapension)''från flottans

pensionskassa skulle upphöra samt att han frikallades från de skyldigheter till

kassan, vilka nu ålåge honom för beredande av pension åt honom själv.

Med avseende å kommissionens hemställan, att stadgandet i § 2 mom. 2

av reglementet för lotsverkets enskilda pensionskassa om skyldighet för befattningshavare

_ vid Iotsstyrelsen och lotsverket att vara delägare i lotsverkets enskilda

pensionskassa skulle upphöra att gälla, har Iotsstyrelsen erinrat, att vid

eventuell löne- och pensionsreglering för lotsverkets personal det vore anledning

antaga, att en del av personalen skulle tvärstanna å gammal stat och således ej

erhålla delägarerätt i civilstatens änke- och pupillkassa samt att jämväl nuvarande

tjänstinnehavare vid lotsverket, vilka icke vore delägare i flottans pensionskassa,

på grund av bestämmelser i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa

bleve varken förpliktade eller ovillkorligen berättigade till delaktighet i

sistnämnda kassa i samband därmed, att de inginge på ny stat. Men för sådan

personal syntes bibehållandet av skyldighet att vid äktenskap ingå i lotsverkets

enskilda pensionskassa vara lika påkallat framgent som för närvarande; och ansåge

styrelsen därför, att vid ett eventuellt upphävande av nu stadgad skyldighet

för vissa befattningshavare att för änke- och barnpensionering ingå i lotsverkets

enskilda pensionskassa, upphävandet endast borde avse personal, som förplik
-

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

215

tades till delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa, så att för personal vid

lotsverlcet, med vilken detta icke bleve förhållandet, eller med andra ord den före

de nya staternas tillämpning anställda personalen, nuvarande skyldigheten att

för änke- och barnpensionering ingå i lotsverkets enskilda pensionskassa fortfarande

skulle kvarstå.

I fråga om beräkningen av vissa poster, som av kommissionen upptagits

bland pensioneringskostnader erinrade lotsstyrelsen, att det till ersättning åt personal

å övergångs- och indragningsstat beräknade beloppet, 35,130 kronor, kunde

i följd av avgång bland denna personal nedsättas för år 1915 till 32,330 kronor,

samt att, då enligt redan meddelade beslut de livräntor till änkor och barn, som

beviljats på grund av förordningen den 22 oktober 1909, uppginge för år 1915

till 5,490 kronor samt ytterligare kostnader uti ifrågavarande avseende kunde

antagas uppstå, härför erforderliga medel, av kommissionen beräknade till förslagsvis

5,000 kronor, borde upptagas till 6,000 kronor; varjämte lotsstyrelsen hemställt,

att anslaget till understöd åt f. d. befattningshavare vid lotsverket eller deras

änkor och barn, 9,000 kronor, måtte upptagas såsom förslagsanslag samt avses

för sådana förutvarande befattningshavare vid lotsverket eller deras änkor och

barn, vilka icke voro berättigade till pension av statsmedel.

I underdånig skrivelse den 27 december 1913 bär lotsstyrelsen

vidare gjort framställning om överflyttande å övergångsstat av vissa

befattningshavare vid lotsverket samt om beredande av därav betingad

böjning av anslaget till ersättning åt personal å övergångs- och indragningsstat;

och har styrelsen i berörda avseende huvudsakligen anfört

följande.

Lotsstyrelsen

27/i2 1913.

Lotsstyrelsen hade låtit tillfråga dem bland lots- och fyrpersonalen, vilka på

grund av sjukdom åtnjöte tjänstledighet och icke syntes kunna vidare återinträda

i tjänst, under vilka villkor de skulle vara villiga att låta sig förflyttas å övergångsstat;

och hade därvid åtskilliga förklarat sig villiga att låta sig förflyttas på

övergångsstat mot erhållande av belopp, motsvarande de i allmänhet nu utgående

pensionerna, under det att andra begärt högre belopp och några motsatt sig

sådan förflyttning. Lotsstyrelsen, som av anförda skäl ansåge det kunna ifrågasättas,

huruvida det icke skulle vara för staten fördelaktigare att före löneregleringens

ikraftträdande överflytta dessa befattningshavare å övergångsstat, intilldess

de bleve berättigade till pension, men fann det mindre tilltalande att bereda

personer i samma tjänsteställning olika förmåner å sådan stat, ansåg, att en var

av dessa befattningshavare, som före den nya statens ikraftträdande överflyttades

på övergångsstat, borde å nämnda stat komma i åtnjutande av ett belopp, som

med 100 kronor understege den avlöning, han enligt kommissionens statförslag

skulle såsom tjänstledig erhållit. Och beräknade lotsstyrelsen att för sådant

ändamål skulle erfordras eu anslagsökning av 25,000 kronor. I

I avseende å pensioneringsfrågorna har statskontoret i sitt under- statskontoret..

dåniga utlåtande i ärendet anfört:

Mot kommissionens förslag, att pensioneringen av lotsstyrelsens och lotsverkets

personal skulle ordnas på samma sätt, som för civila tjunstinnehavare i

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

allmänhet skett genom lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, hade statskontoret icke något att i huvudsak erinra.

"Vid genomförande av denna nya anordning skulle emellertid enligt kommissionens

förslag pensioneringskostnaderna komma att med det bidrag, som skulle

utgå från pensionsfonden för civila tjänstinnehavare, till vilken iond även nu

ifrågavarande personals pensionsavgifter skulle inlevereras, i övrigt bestridas från

det å riksstatens tionde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till "pensionering av

civila tjänstinnehavare. Med hänsyn till önskvärdheten därav, att statens kostnader

— även vad pensioneringen anginge — för lots- och fyrinrättningen, för vars

upprätthållande särskilda avgifter lagts å sjöfarten, framträdde utan sammanblandning

med dylika kostnader för andra statens verk och inrättningar, ville

statskontoret emellertid för sin del förorda, att —• i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som tillämpades i fråga om tullverket — under ett blivande

anslag å femte huvudtiteln till lots- och fyrinrättningen måtte ingå, förutom de

förut behandlade staterna, även en pensionsstat, däri borde upptagas samtliga

anslag till pensioneringskostnader för nu ifrågavarande personal.

A denna pensionsstat skulle först och främst uppföras ett belopp för pensionering

av tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen och lotsverket enligt lagen den

11 oktober 1907. Någon annan ledning för beräknande av detta belopp förefunnes

icke än den i lotsstyrelsens underdåniga skrivelse den 12 oktober 1912 lämnade

uppgift att ökningen av pensionskostnaderna under första året efter förändringens

genomförande approximativt beräknats uppgå till 57,000 kronor. Denna beräkning

hänförde sig emellertid till något högre pensionsunderlag i vissa fall än

de av statskontoret i staterna för lots- och fyrpersonalen föreslagna. Med hänsyn

härtill och då beloppet måste få förslagsanslags natur, syntes detsamma lämpligen

kunna i staten uppföras med ett till 50,000 kronor avrundat belopp. Med

de jämkningar, vartill lotsstyrelsens underdåniga utlåtande den 27 oktober 1913

kunde giva anledning, borde vidare å pensionsstaten upptagas de av kommissionen

till pensioneringskostnad hänförda belopp med undantag av det beräknade

beloppet till ersättning åt personal å övergångs- och indragningsstater. Sistberörda

ersättningsbelopp syntes lämpligen kunna uppföras å en särskild övergångs-

och indragningsstat Det av kommissionen föreslagna beloppet, 35,130

kronor, skulle enligt lotsstyrelsens nyssnämnda underdåniga utlåtande kunna

minskas till 32,330 kronor. Emellertid hade lotsstyrelsen sedermera i underdånig

skrivelse den 27 december 1913 gjort framställning om överflyttande på

övergångsstat av åtskilliga tjänstinnehavare vid lotsverket, vilka under längre

eller kortare tid till följd av sjukdom varit oförmögna att tjänstgöra, samt hemställt

om anvisande av ersättning till denna personal med tillhopa 25,000 kronor.

Men då ingen som helst utredning om dessa personers oförmåga för framtiden

att sköta sina befattningar förebragts, ansåge sig statskontoret för närvarande

icke kunna förorda bifall till berörda framställning; varvid statskontoret tillika

erinrade, att, om dessa tjänstinnehavare komme att kvarstå i tjänst vid tidpunkten

för nya staters ikraftträdande, rätt att ingå på de nya staterna syntes dem icke

kunna förvägras. De bleve då underkastade bestämmelserna i pensionslagen med

skyldighet att avgå efter fem års tjänstledighet för sjukdom, därest de befunnes

vara för framtiden oförmögna till tjänstgöring.

Till understöd åt f. d. befattningshavare eller deras änkor och barn hade

kommissionen bland pensioneringskostnader upptagit ett belopp av 9,000 kronor

motsvarande i uppåt avrundat belopp vad under senaste åren utgått i dylika

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 217

understöd. Lotsstyrelsen hade hemställt, att beloppet borde upptagas såsom

förslagsanslag samt avses för sådana förutvarande befattningshavare vid lotsverket

eller deras änkor och barn, vilka icke vore berättigade till pension av statsmedel.

Mot den sålunda föreslagna fullständigare rubriken syntes icke vara annat att

erinra än att, då pension av statsmedel icke utginge till änkor och barn, orden

»av statsmedel» torde böra uteslutas. Vad vidare anginge frågan om anslagets

natur så måste uppmärksammas, att vid bifall till lotsstyrelsens förslag ett obegränsat

belopp skulle ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att användas till

understöd utan att några bestämmelser funnes, som reglerade understödens

storlek eller föreskreve närmare villkor och förutsättningar för åtnjutande av

understöd. Med hänsyn härtill och för såvitt det icke befunnes lämpligt att för

riksdagen framlägga ett detaljerat förslag till sådana understöd, torde såsom

kommissionen föreslagit ett bestämt anslag böra för ändamålet å pensionsstaten

uppföras. Skulle beloppet vid något tillfälle visa sig vara otillräckligt, stode ju

alltid den utvägen öppen att förelägga saken för riksdagen och begära särskilt

anslag för det eller de understöd, som icke kunde täckas av det anvisade

beloppet.

Såsom kommissionen framhållit borde den personal, som icke överginge å

ny stat, bibehållas vid nuvarande rätt till pension; liksom de pensioner, som

vid den nya ordningens genomförande redan utginge från flottans pensionskassa

till avskedad personal vid lotsstyrelsen och lotsverket, fortfarande borde från

samma kassa bestridas. De anslag å tionde huvudtiteln, som toges i anspråk

för pensioneringen av lotsstyrelsens och lotsverkets personal, vore dels anslaget

till pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar dels ock anslaget

till pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap. Enligt vad statskontoret

inhämtat hade de belopp, som av dessa anslag under år 1913 använts

till pensionering av nu ifrågavarande personal, uppgått i runda tal till respektive

16,700 kronor och 46,900 "kronor. Med utbrytande av dessa belopp från förenämnda

anslag å tionde huvudtiteln syntes beloppen, sammanförda med det belopp

av 135,000 kronor, som av kommissionen beräknats till bestridande av pensioneringsko

stnader, som författningsenligt skulle gäldas af lotsverkets medel,

böra såsom särskilt förslagsanslag uppföras å pensionsstaten vid lotsstyrelsen

och lotsverket, men utgå till flottans pensionskassa, som fortfarande borde ombesörja

denna pensionering. Vid bifall härtill skulle nämnda å tionde huvudtiteln

uppförda anslag, av vilka det senare torde förändras att avse endast pensionering

av flottans gemenskap, kunna minskas till resp. 253,300 kronor och 142,700

kronor.

En förutsättning för att den civila pensionslagen skulle bliva tillämplig å

tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen och lotsverket vore — med hänsyn till stadgandet

i 2 § av nämnda lag — att personalens pensionsrätt i flottans pensionskassa

upphävdes; och hade kommissionen framlagt förslag till föreskrift i sådant

avseende i överensstämmelse med vad som under liknande förhållanden enligt

nådig kungörelse den 23 december 1908 stadgades i fråga om personalen å

marinförvaltningens civila avdelning. Då de sålunda föreslagna bestämmelserna

syntes uttömmande, kunde statskontoret för sin del icke finna det av lotsstyrelsen

framlagda ändringsförslaget vara att föredraga.

Enligt ifrågavarande bestämmelse skulle den tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen

eller lotsverket, vilken vid tiden för de nya staternas ikraftträdande redan

vore delägare i flottans pensionskassa, kvarstå såsom delägare i kassan såvitt

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 höft. (Nr 228.) 28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

aiiginge gratial åt änka och barn. Den, som vid nämnda tidpunkt väl vunnit

ordinarie anställning vid lotsverket, men icke vore delägare i flottans pensionskassa,

vore såsom lotsstyrelsen framhållit varken förpliktad eller ovillkorligen

berättigad till delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa. För dessa tjänstinnehavare

återstode då endast att anlita lotsverkets enskilda pensionskassa för

beredande av underhåll åt änka och barn. Stadgandet i § 2 mom. 2 av nådiga

reglementet för sistnämnda kassa av den 28 september 1895 syntes därför icke

böra, såsom kommissionen föreslagit, helt och hållet upphävas, utan i stället i

huvudsaklig överensstämmelse med lotsstyrelsens hemställan ändras därhän, att

eu var, som före 1914 års utgång tillträtt ordinarie befattning vid lotsstyrelsen

eller lotsverket, skulle vara skyldig att, så snart han ingått äktenskap, ''bereda

efterlevande änka och minderåriga barn pension enligt § 4 av reglementet.

En sådan bestämmelse skulle med hänsyn till stadgandet i § 2 mom. 2 d)

av nådiga, reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa utesluta från delaktighet

i sistnämnda kassa alla dem, som vid tidpunkten för nya staternas ikraftträdande

tillträtt ordinarie tjänst vid lotsstyrelsen eller lotsverket. Delaktighet

i civilstatens änke-^ och pupillkassa skulle således vinnas endast av den, som

med eller efter 1915 års ingång tillträdde ordinarie tjänst vid lotsstyrelsen eller

lotsverket.

Statskontoret har slutligen meddelat, att statskontoret för sin del icke

funne något att .erinra mot det av den militära pensionskommittén framställda

och av kommissionen förordade förslaget att, om tjänstemannapensioneringen

ordnades på föreslaget sätt, åtgärd borde vidtagas för att från flottans pensionskassas

pensionsfond måtte till fonden för pensionering av civila tjänstinnehavare

utbetalas ett belopp, svarande mot det efter försäkringstekniska grunder beräknade

värdet av den lättnad i utgifter, som för flottans pensionskassas pensionsfond

uppstode. därigenom, att pensionskassan befriades från alla åligganden beträffande

pensionering av de tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen och lotsverket,

vilka genom att ingå på ny stat komme att pensioneras efter nya grunder. Enligt

vad statskontoret inhämtat hade detta förslag lämnats utan erinran jämväl av

fullmäktige i flottans pensionskassa.

Mot förslaget att för ordinarie tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen

och lotsverket, vilken kommer att åtnjuta avlöning enligt någon av de

föreslagna nya staterna, skall i fråga om pensionsrätt gälla lagen den

11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, har

icke från något håll framställts erinran. Visserligen hava från personalens

sida framförts vissa önskemål, som icke stå i överensstämmelse

med de ledande principerna i nämnda lag; men dessa framställningar

hava icke vunnit understöd. För egen del finner jag det sålunda föreslagna

sättet för ordnandet av pensioneringen för ifrågavarande personal

vara det lämpligaste.

Enligt de i nämnda lag fastställda grunder för pensionsunderlagets

bestämmande skall, där avlöningen, såsom fallet är i de föreslagna

staterna för lotsstyrelsen och lotsverket, är delad i lön och tjänstgöringspenningar,

såsom pensionsunderlag gälla hela lönen, därest icke särskilt

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:l.s Nåd. Proposition Nr 228. 219

pensionsunderlag blivit i lönestaten fastställt. Med hänsyn härtill har

jag i fall, där med tillämpning av berörda föreskrift det föreslagna

lönebeloppet icke skulle leda till det såsom lämpligt befunna pensionsunderlaget,

i vederbörande statförslag upptagit särskilt pensionsunderlag.

Beträffande pensionsåldern är för åtskilliga grupper av ifrågavarande

personal föreslaget, att göra avvikelser från reglerna i §§ 5

och 6 i förenämnda lag, varjämte förslag föreligga om ändringar i

kungörelsen den 11 oktober 1907 med föreskrifter om verkställighet av

nämnda lag. Då emellertid ärendet i denna del torde böra överlämnas

till finansdepartementet, saknar jag anledning att närmare ingå på vad

härutinnan blivit föreslaget.

Därest föreliggande förslag till pensionsreglering godkännes, torde

den i ärendet omförmälda överflyttning av medel från flottans pensionskassas

pensionsfond till fonden för pensionering av civila tjänstinnehavare

böra äga rum.

De tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen och lotsverket, vilka vid de

nya staternas ikraftträdande vunnit inträde i flottans pensionskassa och

som ingå på ny stat, torde böra genom av Kungl. Maj:t meddelad^ bestämmelse

berättigas kvarstå såsom delägare i nämnda kassa, såvitt

angår gratial till änka och barn, samt alltså fritagas från skyldighet att

inträda såsom delägare i civilstatens änke- och pupillkassa. Sådan

tjänstinnehavare skulle alltså vid övergång å ny stat visserligen icke

längre hava anspråk på pension för egen del från flottans pensionskassa

utan i detta avseende vara beroende av bestämmelserna i den civila

pensionslagen; men däremot vad familjepensioneringen beträffar fortfarande

tillgodonjuta sin delaktighet i flottans pensionskassa, allt i överensstämmelse

med vad som i fråga om marinförvaltningens civila personal

stadgats genom kungörelse av den 23 december 1908.

Av dem bland nu ifrågavarande personal, vilka väl vunnit ordinarie

anställning i lotsverket före de nya staternas ikraftträdande men icke blivit

delägare i flottans pensionskassa, torde såsom statskontoret framhållit

varken flottans pensionskassa eller civilstatens änke- och pupillkassa

kunna anlitas för beredande av familjepensionering. Då dessa fortfarande

skulle hava att i sådant avseende hålla sig endast till lotsverkets

enskilda pensionskassa, lärer alltså bestämmelsen i § 2 mom. 2 av

nådiga reglementet för sistnämnda kassa icke böra såsom kommissionen

föreslagit helt och hållet upphävas utan genom Kungl. Maj:ts försorg

ändras på sätt statskontoret föreslagit.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Genom sålunda förordade anordningar skulle delaktighet i civilstatens

änke- och pupillkassa kunna erhållas endast av den, som med

eller efter de nya staternas ikraftträdande tillträder ordinarie tjänst vid

lotsstyrelsen eller lotsverket.

Beträffande sättet för anvisande av medel till pensioneringskostnader

för lotsstyrelsen och lotsverket föreligga två förslag. Med framhållande,

att pensioneringskostnader i allmänhet sammanförts under

riksstatens tionde huvudtitel, har kommissionen föreslagit, att under

nämnda huvudtitel borde äskas anslag till allt, som kunde hänföras

till pensioneringskostnader för lotsstyrelsen och lotsverket. Statskontoret.

åter har, med erinran att för upprätthållande av lots- och fyrinrättningen

lagts särskilda avgifter å sjöfarten samt att det med hänsyn

härtill vore önskvärt att statens kostnader för nämnda inrättning, även

vad anginge pensioneringen, framträdde utan sammanblandning med

dylika utgifter för andra statens verk och inrättningar, förordat att

under anslag å femte huvudtiteln till lots- och fyr inrättningen måtte

ingå även en övergångs- och indragningsstat samt en pensionsstat,

a vilka stater samtliga anslag till indragnings- och pensioneringskostnader

för nu ifrågavarande personal borde upptagas.

På grund av vad statskontoret sålunda anfört ansluter jag mig till

dess förslag.

Å övergångs- och indragningsstaten har statskontoret beräknat ett

anslag å 32,330 kronor, därav 3,500 kronor till överlotsen av första

graden, lotslöjtnanten J. A. Thorslund, vilken enligt kommissionens

förslag skulle i sammanhang med löneregleringens genomförande överflyttas

å indragningsstat. Mot förslaget att å indragningsstat överflytta

bemälda Thorslund torde, med hänsyn till vad kommissionen därom anfört,

icke vara något att erinra; och bör, såsom förslaget innebär, ersättningen

till Thorslund utgå å övergångs- och indragningsstaten, intill dess

han uppfyllt villkoren för erhållande av pension. Till följd av avgång

bland personalen kan emellertid anslaget beräknas för år 1915 högst

uppgå till 31,430 kronor. På grund härav och då vad beträffar loisstyrelsens

förenämnda framställning av den 27 december 1913 om överflyttande

av åtskilliga, på grund av sjukdom tjänstlediga befattningshavare

vid lotsverket å övergångsstat åtgärd i sådant syfte icke synes

mig böra vidtagas med hänsyn till vad statskontoret därom anfört, får

jag föreslå följande övergångs- och indragningsstat att gälla från och

med år 1915:

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

221

Bestämt anslag.

Lotsstyr elsen.

Konstruktören

och ritaren L. F. Lindberg................................................

4,500

Befälet vid lotsverket.

j Överlotsen av

första graden F. V. Pettersson .............................................

3,000

—

» »

» » lotslöjtnanten J. A. Thorslund .......................

3,500

Lotspersonalcn.

Övre norra lotsdistriktet.

Båneå lotsplats, lotsen 0. J. Engström ................................................

120

—

Storebbens

» mästerlotsen P. A. Bergstedt.......................................

360

1

Mellersta lotsdistriktet.

| Arholma

lotsplats, lotsen M. Ahlman.............................................

220

—

Svenska Högarnes » mästerlotsen J. E. Ingman ..............................

450

—

))

» » J. K. Norman ..............................

350

—

Furusunds

» lotsen C. A. Öhman..........................................

420

—

»

» » J. A. Österman ...................................

420

—

i Hus ar ö

» » G. Nilsson ............................................

220

—

»

i) mästerlotsen K. A. Sjöberg .............................

500

—

»

» » G. It. Sandström...........................

500

—

Stockholms

» lotsen J. V. Bohman ......................................

420

—

Berghamns

» mästerlotsen C. G. E. Sundgren......................

500

—

»

» » J. V. Söderman ...........................

500

—

] Kapelhamns

» lotslärling A. P. V. Andersson...........................

60

—

Kylejs

» lotsen M. N. Klintberg ....................................

180

—

»

» lotslärling 0. P. Klintberg.................................

75

—

Lergrafs

» lotsen L. P. Sundberg.......................................

180

—

Ljugarns

» mästerlotsen 0. P. Uddén .................................

180

—

Stockviks

» » L. H. Holmberg .........................

600

—

))

» lotslärlingen J. N- Jacobsson..............................

300

—

Västergarns

o mästerlotsen J. A. Stenberg .............................

600

—

Transport kronor

18,155

—

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 228.

Håskö

Östra lotsdistriktet.

lotsplats, mästerlotsen A. Kjellberg............

Transport kronor

18,155

220

_ i

Torrö

» » A. E. Didriksson......

120

— !

))

» » L. K. Larsson .........

120

—

Kalmar

» lotsen F. G. H. Biländer............

600

—

Botorps

» mästerlotsen 0. A. Sjögren .........

600

—

Bokö

» » P. Y. Boqvist............

270

—

Skäggenäs

» lotsen P. A. Sandström...............

280

—

j Kåreholms

» » A. T. Holmberg ...............

600

—

i

1 Långörens

Södra lotsdistriktet.

lotsplats, lotsen M. Hansson .....................

120

»

» lotslärlingen A. Pettersson-Håkansson.....................

75

_

Pukaviks

» lotsen 0. Ysberg........................

..........................

40

i Angelholms

» mästerlotsen J. A. Svensson ......

600

Hönö

Yästra lotsdistriktet.

lotsplats, mästerlotsen A. Torjersson .........

320

*

» lotsen H. P. Zachariasson............

380

—

Stora Askeröns » » Gr. Eliasson........................

380

—

Marstrands

» lotsåldermannen P. A. Söderström

600

—

Grönskärens

» mästerlotsen G. Montheli ............

..........................

600

—

”

» » M. Tärnberg ............

............

600

—

»

n » T. Gollungberg .........

600

—

»

» » 0. B. Bergström ......

600

—

Sydkosters

» » G. P. Eödstöm .........

..........................

600

—

:

Söderstjärnas

Fyrpersonalen.

Södra lotsdistriktet.

fyrplats, fyrbiträdet I. H. Kundqvist............

750

Utlängans

» fyrmästaren P. E. Cederström.........

..........................

1,900

—

Yästra lotsdistriktet.

Hjortens uddes fyrplats, fyrvaktaren A. Dannberg............

..........................

900

Malö

» fyrmästaren B. Johansson............

1,400

—

Summa kronor |

31,430

—

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 223

I sitt förslag till pensionsstat har statskontoret upptagit följande

belopp:

såsom bestämt anslag:

till understöd åt f. d. befattningshavare eller deras änkor eller barn,

vilka icke äro berättigade till pension....................... kr. 9,000: —

såsom förslagsanslag:

till pensionering enligt lagen den 11 oktober 1907 angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension...... » 50,000: —

till pensionering enligt äldre pensioneringsgrunder......... » 199,000: —

till livräntor åt änkor och barn enligt nådiga förordningen

den 22 oktober 1909 .................... »_o,000:

Summa kr. 263,000: —

Vad beträffar förstnämnda anslag anser jag på de av statskontoret

anförda skål, att medel för ändamålet böra anvisas under form av bestämt

anslag. Under år 1913 har utbetalts ett sammanlagt belopp av

9,160 kronor till 73 understödstagare med understödsbelopp, som i

flertalet fall uppgått till 100 kronor. Med hänsyn till vad lotsstyrelsen

beträffande detta anslag anfört vill jag dock föreslå, att beloppet höjes

till 10,000 kronor.

I fråga om det av statskontoret till 50,000 kronor beräknade anslaget

till pensionering enligt den civila pensionslagen har jag icke

något att erinra.

Vidkommande därefter anslaget å 199,000 kronor, avsett att utgå

till flottans pensionskassa för bestridande av pensionering enligt nu

gällande grunder av avskedade befattningshavare vid lotsstyrelsen och

lotsverket, så har detta belopp uppkommit på det sätt, att till de pensioneringskostnader,

som enligt gällande föreskrifter skola drabba lotsverkets

medel och som med någon avrundning uppåt beräknats till

135,000 kronor, lagts de belopp å respektive 16,700 kronor och 46,900

kronor, som för lotsstyrelsens och lotsverkets personal under år 1913

tagits i anspråk från de under riksstatens tionde huvudtitel uppförda

förslagsanslagen dels till pensionering av flottans befäl och underbefäl

med vederlikar och dels till pensionering av flottans och lotsverkets

gemenskap. Mot den sålunda gjorda beräkningen finner jag icke anledning

till erinran; och komma särskilda framställningar i annat sammanhang

att göras rörande beräkningen av sistnämnda båda anslag

under tionde huvudtiteln.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Samman
fattning-.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Vad slutligen angår det av statskontoret till livräntor enligt 1909

års förordning beräknade beloppet av 5,000 kronor, torde anslag för

detta ändamål, med hänsyn till vad lotsstyrelsen därom anfört, böra för

år 1915 upptagas till 6,000 kronor.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag föreslå följande pensionsstat

att gälla från och med år 1915:

Bestämt anslag-.

Till beredande av understöd åt sådana förutvarande befattningshavare vid lotsverket

eller deras änkor och barn, vilka icke äro berättigade till pension............

10,000

Förslagsanslag.

Till pensionering av lotsstyrelsens och lotsverkets personal i enlighet med bestämmelserna

i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension .............................................................................. kr. 50,000: — ’

» pensionering genom flottans pensionskassa av lotsstyrelsens och

lotsverkets personal.................................................................. » 199,000: — j

» livräntor åt änkor och barn efter befattningshavare vid lotsverket

enligt förordningen den 22 oktober 1909 .................................... » 6,000:— 255,000

Summa kronor | 265,000 j

Enligt de av mig nu framlagda förslagen till stater för lotsstyrelsen

och lotsverket skulle anslagsbehoven för lots- och fyrinrättningen med

livräddningsanstalterna för år 1915 — oberäknat behovet av anslag till

nya och törbättrade säkerhetsanstalter för sjöfarten, varom jag ävenledes

kommer att göra framställning — komma att uppgå till ett sammanlagt

belopp av 3,642,952 kronor på sätt av följande sammanställning

närmare framgår:

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228. 225

=

Bestämda

Förslags-

Summa.

anslag.

anslag.

I. Avlöningsstatcr.

1 Lotsstyrélsen ...........................................................................

103,655

7,500

111,155

Lotsverkct: befälet vid lotsverket ............................................

64,750

11,000

75,750

lotspersonalen.........................................................

860,100

796,600

1,656,700

fyrpersonalen........................................................

442,800

266,500

709,300

personalen å lotsverkets ångfartyg...........................

15,000

71,750

86,750

» vid livräddningsanstalterna .....................

—

9,318

9,318

undervisningsanstalterna m. m...............................

—

13,000

13,000

II. Omkostnadsstaten.

Diverse omkostnader...............................................................

—

684,549

684,549

III. Övergångs- och indraga™ gsstaten.

Ersättning åt personal å sådan stat .......................................

31,430

—

31,430

IV. Pensionsstaten.

Pensioneringskostnader .......................................................

10.000

255,000

265,000

Summa

1,527,735

2,115,217

3,642,952

Hos riksdagen torde därför böra göras framställning, att anslaget

till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna må bestämmas

till 3,642,952 kronor.

Beträffande anslagets natur lärer detsamma under de ändrade förhållanden

i fråga om anslagsmedel, som äro föreslagna för lots- och

fyrinrättningen med livräddningsanstalterna, icke längre böra upptagas

såsom reservationsanslag. Ehuru i anslagsbeloppet ingå vissa poster

av beskaffenhet att böra bestridas med bestämda anslag såsom i de

särskilda staterna angivits, torde emellertid, med hänsyn till behandlingen

av besparingar å dessa anslagsposter, anslaget i sin helhet såsom

skett exempelvis med anslaget till tullverket böra betecknas såsom förslagsanslag.

Alla besparingar ingå vid sådant förhållande till statsverkets

kassafond.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 153 höft. (Nr 228.) 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

Lotssiyrelsen

1 Vio 1912.

226

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Säkerhetsanstalterna för sjöfarten.

Med erinran att Kung!. Maj:t i statsverkspropositionen av den 14

maj 1914 föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående

beviljande av anslag för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna,

Kung]. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta,

för säkerhetsanstalterna för sjöfarten beräkna bland extra anslagen å

femte huvudtiteln för år 1915 ett belopp av 460,000 kronor, anhåller

jag att i detta sammanhang få Eders Kung]. Maj:ts prövning underställa

frågan om anslag till sådana anstalter.

I sin förut om förmälda underdåniga skrivelse av den 12 oktober

1912, däld lotsstyrelsen framlade förslag till nya stater för lots- och

fyrinrättningarna, meddelade styrelsen tillika en beräkning över kostnader

i avseende å nyanskaffningar m. in. Styrelsen anförde därvid

huvudsakligen följande.

De av Kung! Magt årligen fastställda stater för lotsstyrelsen och lotsverket

innefattade en fördelning av anslaget till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna.

Nämnda anslag upptoges i riksstaten med det belopp, varmed

fyr- och frätmedel för varje statsregleringsperiod beräknats inflyta. Några belopp

för nya säkerhetsanstalter upptoges emellertid icke i staten vid fördelningen av

nämnda _ anslag, utan disponerades medel för dessa ändamål, sedan det blivit

bekant, i vilken män överskott utöver vad som beräknats inflyta i fyr- och båkavgifter

uppstått a inkomsttiteln fyr- och båkmedel. Med avseende å nyanskaffningar

vid lotsverket hade år 1896 av utsedda kommitterade avgivits förslag till

nya eller förbättrade säkerhetsanstalter för sjöfarten vid rikets kuster samt i

dess skärgårdar och insjöar. Förslaget, omfattande nya eller förändring av redan

befintliga hafs-, kust- och ledfyrar, mistsignalstationer eller andra anstalter för

sjöfartens betryggande, hade beräknats medföra en kostnad av omkring 3,000.000

kronor och genomförandet hade varit avsett, att äga rum under de efter förslagets

avgivande närmast följande femton aren. Vidare hade handels- och sjöfartskomrnittén

i sitt betänkande av den 15 maj 1900 på anförda skäl hemställt, att ett

reservationsanslag av statsmedel å minst 200,000 kronor för år måtte för fyr- och

båkväsendets utveckling ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att det av nyssnämnda

kommitterade uppgjorda förslag skulle kunna på den föreslagna tiden

av femton år genomföras; och hade lotsstyrelsen i underdånig skrivelse den 19

november 1901 med stöd av riksdagens uttalande i skrivelse den 11 maj 1888

och på grund av stegrade anspråk från sjöfartens målsmän å ökade säkerhetsanstalter

begärt, att för tillgodoseende av de sålunda hopade kraven fyr- och

båkavgiften måtte höjas. ^Ingendera av berörda framställningar hade emellertid

föranlett till någon åtgärd, utan lotsstyrelsen hade varit hänvisad att med av

fyr- och båkmedlen utgående inkomster göra det bästa möjliga. Förenämnda

kommittéförslag av ar 1896 hade emellertid, yttrade lotsstyrelsen vidare, med de

förändringar, som betingats av ändrade, på teknikens framsteg, sjökartearbetets

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

fortgång och sjöfartens utveckling beroende förhållanden, blivit genomfört så

långt tillgängliga medel det medgivit; men åtskilliga i samma förslag upptagna

önskemål återstode ännu, och anspråken pa säkerhetsanstalternas vidare förbättring

och fullständigande hade under tiden alltjämt stegrats. Med beaktande

härav samt i övertygelse att arbetet för säkerhetsanstalternas utveckling borde

påskyndas, hade lotsstyrelsen uppgjort ett förslag till nya eller förbättrade säkerhetsanstalter

för sjöfarten att genomföras under närmaste tioårsperioden. Kostnaderna

för förslagets genomförande beräknades till 4,600,000 kronor. Om dessa

kostnader jämnt fördelades på sistnämnda tidsrymd, skulle alltså den årliga kostnaden

belöpa sig till 460,000 kronor.

Under åberopande av sin i förenämnda skrivelse framlagda förslagsberäkning

har lotsstyrelsen i underdånig skrivelse den 24 december

1913 hemställt, att medel å tillhopa 460,000 krouor måtte anvisas

för att under år 1915 utföra vissa nybyggnadsarbeten in. in. för lotsoch

fyrväsendet. Styrelsen lämnar i sin sistnämnda skrivelse en närmare

redogörelse för de särskilda ändamål, till vilka styrelsen tänkt

sig, att nu ifrågavarande medel skulle användas; och innehåller denna

redogörelse följande:

Ombyggnad av Understens fyr och dess förseende

dels med en 2:a ordningens blixtfyrapparat dels med

en 2:a ordningens fast lins och klippapparat samt anordnande

vid fyrplatsen av en l:a klassens mistsirén

för komprimerad luft ............................................................ kronor 169,500:

Det har länge varit ett önskemål att erhålla

förbättrad fyrbelysning i denna synnerligen viktiga

trafikled och skulle den nya fyren, avsedd att ersätta

den nuvarande gamla och mindre tillfredsställande

spegelfyren, på grund av den ökade ljusstyrkan

och lysvidden komma att lämna god ledning

vid passerandet av Ålands hav och Södra Kvarken

samt mellan Grundkallegrund och Storbrotten.

Förbättrad, fyrbelysning i farleden Marstrandsfjorden—Uddevalla

............................................................® 28,500:

Härigenom skulle sagda farled, som nu till

största delen saknar fyrbelysning, bliva trafikabel

även nattetid.

Införande av Aga-belysning vid mindre fyrar » 26,700:

Vid dessa fyrar skulle genom förändring av belysningen

ljusstyrkan ökas och kostnaderna för tillsyn

och underhåll minskas. ____________

Lotsstyrelsen

24/i2 1913.

Transport kronor 224,700: —

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 228.

Departements
chefen.

Transport

Anskaffande av lysbojår................................................

Anskaffande av en l:a klassens mistsirén för komprimerad

luft till Eggegrund................................................

Den nu å Eggegrund befintliga misttrumpeten

är avsedd att repareras och ändras till siren för att

påföljande år anbringas vid Agö.

Anordnande av undervattenssignalering.....................

Klufven på anordnande av undervattenssignalering

hava under senare åren alltjämt ökats och avser

ovannämnda anslag att anordna sådan signaleringeventuellt

utanför Vinga eller å vissa fyrskepp.

Anordnande av gnisttelegraf å vissa fyrskepp

Gnisttelegraf finnes ännu ej anordnad å något

svenskt fyrskepp, men bliva dylika anordningar alltmera

nödvändiga i män som det bliver vanligt att

trafikerande fartyg äro utrustade med sådan telegraf.

Anskaffande av ett nytt fyrskepp

för norra hvarken.................. kronor 250,000: —

därav för år 1915 hälften eller.......................................

Flyttning av den Arholma lotsplats tillhöriga lotsuppassningen

vid Källskären till Nciskubben, anordnande

av lotshamn och brygga, uppförande av lotsutkik och

uppassningshus, inrymmande även överliggningsrum för

lotsar från andra lotsplatser............................................

Anledning till förflyttningen är närmast att det

visat sig bliva alltför dyrt att vid Källskären anordna

hamn, tillräcklig att kunna lämna skydd för

lotskutter och motorbåt. Medel hava av Kungl. Maj:t

förut beviljats för att på förhand anskaffa lämplig

tomt vid Näskubben och har sådan tomt redan inköpts.

kronor 224,700: —

» 20,000: —

» 17,300: —

» 20,000: —

» 26,000: —

» 125,000: —

» 27,000: —

Summa kronor 460,000: —

De föreslagna arbetena äro, enligt vad lotsstyrelsen i sin skrivelse

i ämnet upplyst, avsedda att utföras i den ordning de ovan upptagits.

Mot vad sålunda av lotsstyrelsen föreslagits synes mig anledning

till erinran icke förekomma.

De arbeten, för vilka medel nu av lotsstyrelsen begärts, äro avsedda

att komma till utförande under år 1915. Emellertid är det, så
-

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

som av min framställning ifråga om stater lör lotsstyrelsen och lotsverket

framgår, nu meningen att med ingången av nämnda år skulle

inträda ett förändrat förhållande med avseende a lotsverkets medelslillgångar.

Kungl. Maj:t skulle nämligen icke längre hava att med lyroch

båkmedel — de må inflyta rikligare eller mera sparsamt — uppehålla

lots- och fyr inrättningen med livräddningsanstalterna; utan tillgångar

härtill skulle från och med år 1915 av riksdagen anvisas från

allmänna statsmedel och enligt av riksdagen prövade stater. Vid sådant

förhållande lärer framställning böra göras hos riksdagen om anvisande

å extra stat av medel till nu ifrågavarande för år 1915 beraknade

kostnader. , , o1 .

Då det är anledning antaga, att fyr- och bakmedlen komma att

såsom hittills även för år 1914 lämna överskott utöver det beräknade

och av Kungl. Maj:t enligt fastställda stater för samma år disponerade

beloppet samt alltså medel troligen komma enligt lotsverkets bokslut

för år 1914 att finnas av beskaffenhet att de enligt hittillsvarande förhållanden

av Kungl. Maj:t använts bland annat till sådana säkerhetsanstalter

för sjöfarten, som ansetts böra komma till utförande under

året näst efter det, varunder överskottsmedlen uppstått, torde det befinnas

lämpligt, att, om riksdagen till sådana säkerhetsanstalter för år

1915 anslår medel, det överskott, som kan uppstå å fyr-och båkmedlen

för år 1914, bör tillföras statsverkets kassafond och för sådant ändamål

inlevereras till statskontoret.

I statsverkspropositionen av den 14 maj 1914 har föreslagits, att

inkomsttiteln fyr- och båkmedel skulle beräknas till 2,000,000 kionoi.

Vid bifall härtill och under förutsättning att den hittills följda anordningen

av anslagsmedel för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna

skulle fortfarande hava kommit till tillämpning, skulle penninganslagen

till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna

för år 1915 upptagits till enahanda belopp och följaktligen med mberäkning

av däruti ingående friheter och ersättningar uppföits i 1915

års riksstat med 2,000,409 kronor. Enligt förslag i ^ samma proposition

skola vidare lotspenningarna, vilka hittills utgått direkt till

lotspersonalen utan att såsom inkomst upptagas i riksstaten, uppföras

i 1915 års riksstat såsom en statsverkets inkomst och beräknas till

1,200,000 kronor. Den ökade kostnad för statsverket, som mina nu

framlagda förslag skulle medföra, synes därför kunna angivas med

skillnaden mellan summan av dessa båda sistnämnda belopp å ena sidan

samt staternas sammanlagda slutsummor jämte anslaget till^ säkerhetsanstalter

för sjöfarten å den andra; och skulle således uppgå till i runt

Kostnads
beräkning.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

tal 900,000 kronor. Emellertid är att märka, att vad på inkomsttiteln

fyr- och båkmedel kan inflyta utöver beräknade beloppet hädanefter

skulle öka de allmänna statsmedlen, under det att detta överskott

nu tillfaller lots verket; och om lotspenningarna skulle giva överskott

utöver det beräknade beloppet, skulle, vid genomförande av mitt förslag

i fråga om lotspersonalens andel i dessa avgifter, 60 % av detta överskott

tillflyta statsverket. Då fyr- och båkmedlen samt lotspenningarna

under år 1913 uppgått de förra till 2,256,000 kronor och de senare

till 1,485,000 kronor, skulle, med sådan medelstillgång utöver för år

1915 beräknade beloppen, överskott uppstå å respektive 256,000 kronor

och 285,000 kronor. Åven om resultatet icke skulle bliva lika gynnsamt

för år 1915, synes dock anledning förefinnas antaga, att den

effektiva kostnadsökningen för statsverket ingalunda skall bliva så stor,

som ovan angivits.

Då sammanlagda kostnaden för de förslag, jag sålunda framlagt,

med omkring 10,000 kronor överskrider det belopp, som i statsverkspropositionen

beräknats för ändamålet, ber jag att få omnämna, att chefen

för ecklesiastikdepartementet meddelat, att frågan om anläggande av

nytt folkskoleseminarium i Norrland icke befinner sig i det skick, att

framställning lärer kunna avlåtas till nu pågående riksdag. Härigenom

skulle alltså uppstå en besparing i de beräknade utgifterna med 150,000

kronor.

Departementschefens

hemställan.

På grund av vad jag i det föregående anfört tillstyrker jag, att

Eders Kungl. Magt täcktes föreslå riksdagen att

dels, med godkännande av de av mig förordade förslag till stater för

lotsstyrelsen och lotsverket, att gälla från och med år 1915, nämligen:

avlöningsstater för lotsstyrelsen, för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen,

för fyrpersonalen, för personalen å lotsverkets ångfartyg och för personalen

vid livräddningsanstalterna, stat för undervisningsanstalterna, omkostnadsstat,

övergångs- och indragningsstat samt pensionsstat, bestämma

anslaget till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna, nu

2,000,409 kronor, till ett mot staternas sammanlagda slutsummor svarande

belopp av 3,642,952 kronor, att utgå såsom förslagsanslag;

dels godkänna de av mig förordade villkor och bestämmelser för

åtnjutande av de i staten för lotsstyrelsen upptagna avlöningsförmåner;

dels förklara

ej mindre att en var, som med eller efter 1915 års ingång tillträder

i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagen befattning, skall vara

pliktig att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser för den

nya avlöningsstatens åtnjutande,

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228-

än även att de förutvarande inneliavaro av befattningar i lotsstyrelsen,

vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner ävensom

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem, dock med den

inskränkning, som följer av stadgandena i kungl. kungörelsen den 13

december 1907 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de

från och med 1908 års början fastställda nya avlöningsförmånerna för

lotsstyrelsen;

dels godkänna de av mig förordade villkor och bestämmelser för

åtnjutande av de i staterna för befälet vid lotsverket, för lotspersonalen,

för fyrpersonalen och för personalen å lotsverkets ångfartyg upptagna

avlöningsförmåner;

dels förklara

ej mindre att en var, som med eller efter 1915 års ingång tillträder

någon i sistnämnda stater upptagen befattning, skall vara pliktig

underkasta sig sist angivna villkor och bestämmelser för de nya

avlöningsstaternas åtnjutande,

än även att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid

lotsverket, vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja

underkasta sig ny avlöningsstat samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola i fråga om avlöningen,

därest de tillhöra lotspersonalen, njuta inkomst på sätt och enligt

bestämmelser, som därom nu gälla, och, om de tillhöra befälet vid

lotsverket eller fyrpersonalen, varda bibehållna vid dem enligt nuvarande

ordinarie stat tillkommande avlöning, samt beträffande pensionsrätten

kvarstå vid den rätt till pension, som nu tillkommer dem;

dels till säkerhetsanstalterna för sjöfarten bevilja på extra stat för

år 1915 ett anslag av 460,000 kronor;

dels ock besluta, att därest fyr- och båll medlen komma att enligt

1914 års bokslut visa överskott utöver sammanlagda beloppen av de

utgifter, som av nämnda medel skola bestridas enligt av Kungl. Maj:t

meddelade beslut, sådant överskott skall tillföras statsverkets kassafond.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, lämna nådigt bifall; och

skulle proposition till riksdagen avlåtas av den lydelse,

en vid detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ex protocollo:

B. Sundin.

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Bilaga.

Lotsstyrelsens förslag till lotstaxor.

Taxa 1

å lotsaygifter, förutom hemyägsersättning.

Under 100 tons

100 intill 200 tons

200 intill 300 tons

300 intill 400 tons

400 intill 500 tons

500 intill 600 tons

600 intill 700 tons

700 intill 800 tons

800 intill 900 tons

900 intill 1,000 tons

1,000 intill 1,500 tons

1,500 intill 2,000 tons

j 2,000 intill 2,500 tons

2,500 intill 3,000 tons

3,000 intill 3,500 tons

3,500 intill 4,000 tons

4,000 intill 4,500 tons

4,500 intill 5,000 tons

5,000 intill 5,500 tons

| 5,500 intill 6,000 tons

6,000 intill 6,500 tons

J 6,500 intill 7,000 tons

7,000 intill 7,500 tons

7,500 intill 8,000 tons

8,000 tons och däröver

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

2 latitudminuter

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

3— 4

I»

3

4

6

7

9

10

12

13

15

16

18

19

21

22

24

25

27

28

30

31

33

34

36

37

39

5— 6

))

3

5

7

8

10

12

14

15

17

19

21

22

24

26

28

30

31

33

34

36

38

40

41

43

45

7— 8

))

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

42

44

46

48

50

52

9—10

»

4

6

9

11

13

15

18

20

22

24

2?

29

31

33

36

38

40

42

45

47

49

51

54

56

58

11—12

»

5

7

10

12

15

17

20

22

25

27

30

32

35

37

40

43

45

48

50

53

55

57

60

62

65

13—14

»

5

8

11

13

16

19

22

24

27

30

33

35

38

41

44

46

49

52

55

57

60

63

66

68

71

15-16

»

6

9

12

15

18

21

24

27

30

33

36

39

42

45

48

51

54

57

60

63

66

69

72

75

78

17—20

»

6

9

13

16

19

22

26

29

32

35

39

42

45

48

52

55

58

61

65

68

71

74

78

81

84

21—25

»

7

10

14

17

21

24

28

31

35

38

42

45

49

52

56

59

63

67

70

74

77

81

84

88

91

26—30

»

7

11

15

19

23

27

30

34

38

42

46

50

54

58

62

65

69

73

77

81

85

89

92

96

100

31—35

»)

8

13

17

21

26

30

34

38

42

47

51

55

60

64

68

72

76

80

84

89

93

97

101

105

no

36-40

))

9

14

18

23

28

32

37

42

46

51

50

60

65

70

74

79

84

88

93

98

102

107

112

116

121

41—45

»

10

15

20

25

31

36

41

46

51

56

62

66

71

76

81

86

92

97

102

107

112

117

123

127

132

46-50

»

11

16

22

27

33

38

44

50

55

60

66

71

77

82

88

93

99

104

no

116

121

126

132

137

143

51—55

»

12

18

24

30

36

42

48

54

60

66

72

77

83

89

95

101

107

113

119

125

131

137

143

148

154

56-60

»

12

19

25

32

38

44

51

57

64

70

76

82

88

95

101

108

114

120

127

133

140

146

152

158

164

61-65

»

13

20

27

34

41

47

54

61

68

75

82

88

94

101

108

115

122

128

135

142

149

156

163

169

175

66-70

»

14

21

28

35

43

50

57

64

71

79

86

93

100

107

114

121

129

136

143

150

157

165

172

179

186

71-75

»

15

23

30

38

45

53

60

68

76

84

90

99

107

114

122

129

137

144

152

160

168

1741182

190

198

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

233

Taxa 2

ä lotsavgifter, förutom liemviigsersiittning.

Under 100 tons

100 intill 200 tons

200 intill 300 tons

300 intill 400 tons

400 intill 500 tons

500 intill 600 tons

600 intill 700 tons

700 intill 800 tons

800 intill 900 tons

900 intill 1.000 tons

1,000 intill 1,500 tons

1,500 intill 2,000 tons

2,000 intill 2,500 tons

2,500 intill 3,000 tons

3,000 intill 3,500 tons

3,500 intill 4,000 tons

4,000 intill 4,500 tons

4,500 intill 5,000 tons

5,000 intill 5,500 tons

5,500 intill 6,000 tons

6,000 intill 6,500 tons

6,500 intill 7,000 tons

7,000 intill 7,500 tons

7,500 intill 8,000 tons

8,000 tons och däröver

Kr.

Kr.

Kr. Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

2 latitudrainuter

O

3

5

6

7

8

10

11

12

13

15

16

17

18

20

21

22

23

25

26

27

28

30

31

32

3- 4

»

3

5

9

ii

13

15

16

18

20

22

24

26

2S

30

32

34

36

38

39

41

43

45

47

49

5— 6

»

4

6

8

10

13

15

17

18

21

24

26

28

30

32

34

36

39

41

43

44

47

50

52

54

56

7- 8

»

5

7

10

12

15

17

20

22

25

27

30

32

35

37

40

42

45

47

50

52

55

57

60

62

65

9-10

)>

5

8

11 14

16

19

22

25

28

30

33

36

39

42

45

48

50

53

56

59

62

64

67

70

73

11—12

»

6

9

12 15

18

21

25

28

31

34

37

40

43 46

49

52

55

58

62

65

68

71

74

77

80

13—14

»

6

10

13 17

20

24

27

30

34

37

41

44

48

51

55

59

62

66

69

72

76

79

82

86

89

15-16

»

7

11

15

18

22

26

30

33

37

41

45

48

52

56

60

63

67

71

75

79

83

86

90

94

98

17—20

))

7

12

16 19

24

28

32

36

40

44

48

52

56 61

65

68

73

77

81

85

89

93

97

101

105

21—25

».

8

13

17

211 26

30

35

39

43

48

52

57

62

66

70

75

79

84

88

93

98

102

107

in

116

26—30

»

9

14

19

23

28

33

38

43

47

53

58

63

68

73

78

82

87

92

97 102

106

112

117

122

127

31—35

».

10 IG

21

26

31

36

42

47

52

58

64

69

75

81

86

91

96

101

106112

117

122

128

133

138

36-40

»

11

17

23

29

34

40

46

52

58

64

70

76

82

88

941100

105

in

117123

129

135

141

147

153

41—45

))

12

19

25 32

38

44

50

57

63

70

77

83

89

96102109

115

121

127!134

140

147

154

161

167

46-50

»

13

20

27

34 41

48

55

62

68

75

83

90

961103

110,117

124

131

138

145

151

158

166

173

179

51—55

»

14

! 22

29

37

44

52

59

| 67

74

81

89

96

104111 119

126

134

141

149

156

164

171

179

186

194

56—60

'' »

15 23

31

39

47

55

6£

1 71

79

87

95

103

1111119

127

135

143

151

159

167

175

183

191

199

207

61—65

»

16

25

33

42

50

59

67

76

84

92

101

no

119127

136

144

153161

170

178

187

195

204

213

222

66-70

»

17

26

35

44

53

62

71

80

89

98

107

116

126135

144

153

162

171

180

189

197

206

215

224

234

71—75

»

19

281 38

47

57

66

76

85

: 95

105

115

124

134143

153

162

172

181

191

200

210

220

230

239

249

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 153 käft. (Nr 228.)

30

opaginerad Kontrollera mot PDF

534

Kungl. Ma]ds Nåd. Proposition Nr 228.

Taxa 3

å lotsavgifter, förutom hemvägsersättning.

]

i

:

Under 100 tons

|| 100 intill 200 tons

200 intill 300 tons

300 intill 400 tons

400 intill 500 tons

: 500 intill 600 tons

600 intill 700 tons

700 intill 800 tons

800 intill 900 tons

|| 900 intill 1,000 tons

1,000 intill 1,500 tons

1,500 intill 2,000 tons

t©

0

0

0

0

t©

O*

8

0

So

| 2,500 intill 3,000 tons

3,000 intill 3,500 tons

3,500 intill 4,000 tons

| 4,000 intill 4,500 tons

4,500 intill 5,000 tons

5,000 intill 5,500 tons

! 5,500 intill 6,000 tons

| 6,000 intill 6,500 tons

6,500 intill 7,000 ton6

7,000 intill 7,500 tons

7,500 intill 8,000 tons

1 8,000 tons och däröver

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

2 latitudminnter

3

4

6

7

9

10

12

14

15

17

19

20

21

23

24

26

27

29

30

32

34

35

37

39

40

3- 4

»

4

7

9

11

14

16

18

21

23

25

28

30

32

35

37

39

42

44

46

49

51

53

56

58

60

5— 6

*>

5

8

10

13

16

19

21

24

27

30

32

35

38

41

43

4G

49

52

54

57

60

63

65

68

71

7- 8

•>

6

9

12

15

18

21

25

28

31

34

37

40

43

46

49

52

55

58

62

65

68

71

74

77

80

9-10

”

7

10

13

17

21

24! 28

31

35

38

42

45

49

52

55

59

63

66

70

73

77

80

83

87

91

11-12

»

7

11

15

19

23

27

31

35

39

42

46

50

54

58

62

66

70

74

78

82

86

90

93

97

101

13-14

»

8

12

17

21

25

30

34

38

42

46

51

55

60

64

69

73

77

82

86

90

94

98

103

107

112

15—It!

»

9

13

18

23

27

32

37

42

45

50

56

60

65

69

74

79

83

88

93

98

101

106

112

116

121

17—20

9

14

19

25

29

34

40

45

49

54

60

65

70

75

80

86

90

95

101

106

no

115

121

126

131

21—25

»

10

16

21

27

32

37

43

49

53

59

65

71

77

83

88

94

99

104

no

116

120

126

132

138

144

26-30

»

11

17

24

30

35

41

48

54

58

63

72

79

85

91

98

104

109

115 122 128

132

139

146

153

159

31—35

»

13

19

27

33

39

46

53

60

65

72

80

87

94

100

108

114

120

127 134 141

146

153

161

168

175

36—40

».

14

21

29

36

43

51

58

66

72

80

88

95

103

no

118

125

132

140

147

155

161

167

175

183

190

41-45

»

16

23

32

40

47

56

63

71

79

87

96

103

in

118

127

135

142

151

158

166

174

182

191

198

206

46-50

»

17

25

34

43

51

60

68

77

85

94

103

in

120

128

137

146

154

163

171

180

188

197

206

214

223

51-55

»

18

27

37

46

55

65

74

83

92

101

in

119

129

138

148

157

166

176185194

203

212

222

231

241 i

56-60

»

19

29

39

49

59

69

79

89

98

108

118

128

138

148

158

168178

188198 208

217

227237

247

257

61—65

»

21

32

42

53

63

74

84

95

105116

127

137

148

158

169

179190

200 211221

232

242253

264

274

66-70

)>

22

34

44

56

67

78

89

101

1111123

135

146

157

169

179

191202 213 224 236

246

258270

281

292

71—75

»

23

36

47

60

71

83

95

107

1181131

144

155

167

180

191

204 215I227I239 251

262

2751288

299

311

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 228.

235

Taxa 4

ä lotsavgifter, förutom hemvilgsersiittning.

Under 100 tons

100 intill 200 tons

200 intill 300 tons

O

o

o

Ö

CO

400 intill 500 ton8

500 intill 600 tons

600 intill 700 tons

700 intill 800 tons

800 intill 900 tons

900 intill 1,000 tons

1,000 intill 1,500 tons

1,500 intill 2,000 tons

2,000 intill 2,500 tons

2,500 intill 3,000 tons

3,000 intill 3,500 tons

w

cn

o

o

5''

**

o

o

o

o

9

CD

4,000 intill 4,500 tons

4,500 intill 5,000 tons

Ii 5,000 intill 5,500 tons

5,500 intill 6,000 tons

6,000 intill 6,500 tons

6,500 intill 7,000 tons

7,000 intill 7,500 tons

7,500 intill 8,000 tons

8,000 tons och däröver I

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr. Kr.

Kr.

Kr.

Kr

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

2 latitudminuter

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

42

44

46

48

50

52

3— 4

n

6

9

12

15

18

21

24

27

30

33

36

39

42

45

48

51

54

57

60

63

66

69

72

75

78

5- 6

»

7

10

14

17

21

24

28

31

35

38

42

45

49

52

56

59

63

66

70

73

77

80

84

87

91

7- 8

n

8

12

16

20

24

28

32

36

40

44

48

52

56

60

64

68

72

76

80

84

88

92

96

100

104

9—10

»

9

13

18

22

27

31

36

40

45

49

54

58

63

67

72

76

81

85

89

94

99

103

108

112

117

11—12

»

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

105

no

115

120

125

130

13-14

»

11

16

22

27

33

38

44

49

55

60

66

71

77

82

88

93

99

104

no

115

121

126

132

137

143

15—16

»

12

18

24

30

36

42! 48

54

60

66

72

78

84

90

96

102

108

114

120

126

132

138

144

150

156

17-20

»

13

19

26

32

38

44

52

58

64

70

77

84

90

96

103

109

115

121

129

135

141

147

154

161

167

21—25

14

21

28

35

42

48 56

63

70

'' 77

84

92

99

106

113

120

127

133

141

148

155

162

169

177

184

26-30

»

15

23

30

38

47

53 61

69

77

j 84

92

101

no

118

125

133

142

I

148

156

164

172

179

187

196

205

31—35

»

17

26

34

42

52

59

68

77

84

93

102

in

121

130

138

146

156

163

172

181

188

195

204

213

223

36-40

»

18

28

37

46

57

65

74

84

92

101

112

122

132

142

151

160

171

179

188

198

206

215

226

236

246

41—45

»

20

31

41

51

62

71

81

92101111

122

132

142

152

163

173

184

193

203

214

223

233

244

254

264

46-50

»

22

33

44

55

67

77

88

99110120

132

143

154

165

176

187

199

209

220

231

242

252

264

275

286

51—55

»

24

36j 48

60

72

83

95

107119!130

142

154

166

177

189

201

213

224

236

248:260

271

283

295

307

56—60

»

2f

38 50

64

77

89

101

114128140

153

164

178

191

203

217

230

242

254

267

1281

293

306

317

331

61—65

»

27

41

i 54

6S

82

95

108

122136150

164

177

190

204

217

231245

258

271

285

299

313

327

340

353

66-70

»

28

43 57

72

87

101

115

129144158

174

188

203

218

232

247 262

276

290

30^

319

333

349

363

378

71-75

»

3(

46 61

1 70

92

107

122

1381531168

184

20C

216

232

247

2621278

293

308

324

33$

354

370

386

402

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl Majtts Nåd. Proposition Nr 228.

Taxa 5

å lotsavgifter, förutom hem vägsersättning.

Under 100 tons

100 intill 200 tona

200 intill 300 tons

300 intill 400 tons

400 intill 500 tons

|! 500 intill 600 tons

600 intill 700 tons

O

o

5"

ce

o

o

o

s

I 800 intill 900 tons

900 intill 1,000 tons

1,000 intill 1,500 tons

1,500 intill 2,000 tons

|| 2,000 intill 2,500 tons

2,500 intill 3,000 tona

CO

ö

o

O

co

b*

o

o

2

09

3,500 intill 4,000 tons

4,000 intill 4,500 tons

4,500 intill 5,000 tons

I 5,000 intill 5,500 tons

I 5,500 intill 6,000 tons

I 6,000 intill 6,500 tons

6,500 intill 7,000 tons

7,000 intill 7,500 tons

1 7,500 intill 8,000 tons

8,000 tons och däröver

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Ivr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Ivr.

Kr.

Kr.

2 latitudminuter

5

7

10

12

15

17

20

22

25

27

30

32

35

37

40

42

45

47

50

52

55

57

60

62

65

3- 4

»

7

11

15

18

22

26

30

33

37

41

45

48

52

56

60

63

67

71

75

78

82

86

90

93

97

5— 6

))

8

13

17

21

26

30

35

39

43

48

52

56

61

65

69

74

78

83

87

91

96

100

124109

114

7— 8

»

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

105

no

115

120125

130

9-10

11

11

16

22

28

33

39

45

50

56

61

07

73

78

84

90

95

101

107

112

118

124

130

136141

147

11—12

»

12

18

25

31

37

48

50

56

62

68

75

81

87

93

100

106

112

118

125

131

137

143

150:156

162

13-14

13

20

27

34

41

48

55

61

68

75

82

89

96

103

109

116

123

130

137

144

151

157

164(171

178

15-16

»

15

22

30

37

45

52

60

67

74

82

90

97

105

112

120

127

135

142

150

157

164

172

180187

195

17-20

))

16

24

32

40

48

56

65

72

SO

88

97

105

114

122

130

138

146

154

163

170

178

186

195 203

212

21—25

»

17

26

35

43

52

61

70

78

87

96! 105

114

124

133

142

150

159

168

177

185

194

203(212 221

231

26—30

”

19

28

39

47

57

67

76

86

96

106 116

126

136

145

156

164

174

184193

203

213

223

2331243

253

31—35

»

21

32

43

54

64

74

85

96

107

118 129

140

151

162

173

184

194

204 215

226

237

248

259270

281

36—40

»

23

35

47

58

70

81

93

105

117

130142

154

165

177

189 200

212

2211233

245257

270

282 294

305

41—45

»

25

38

51

64

76

89

102

115

128

142155

167

180

193

206219

231

244''257

270283

297

310''322

335

46-50

»

27

41

55

69

83

97

in

125

138

153 167

181

195

209

223237

251

265!279

293 306

321

335:349

363

51-55

’>

30

45

60

75

90

105

120

135

150

165180

195

210

225

240

255

270285

300

315330

345

360 375

390

56—60

»

32

47

64

80

96

in

128

144

160

176

192

208

224

239

256

270

286

301

318

334 350

366

382!398

414

61-65

»

34

Öl

68

85

102

119

136

153

171

187

205

223

239

256

273

290

307

324

341

358376

392

410!428

444

66-70

)»

36

53

72

90

108

125

144

163

181

198

217

236(254

271

290

308

326 343

362

381 399

116

435 454

472

71—75

»

38

57

76

95

115

133

153

172

191

210 230

249268

287

306

326

344 364

383 402 421

441

460 479

498

s. 237 Kontrollera mot PDF

Knnfjjl. Maj:tn Nåd. Proposition Nr 228. 237

INN EHÅLLSFÖRT KORN TNG.

Sid.

3läingl. Maj:ts proposition.............................. 1

Utdrag av protokollet över sj öfövs varsår endeii den 20 juni 1914.-........ -5

lotsstyrelsen .................................... 35

Ämbetsbefattning................................ 35

Organisation.................................. 37

Gällande stat.................................. 39

Föreslagna ändringar.............................. 41

Departementschefens yttrande.......................... 45

Förslag till stat................................. 47

» > avlöningsvillkor........................... 48

Lotsverket...................................... 52

Befälet vid lotsverket............................... 52

Historik och organisation............................ 52

Gällande stat.................................. 54

Befälets framställningar............................. 55

Lotsstyrelsens förslag.............................. 57

Löneregleringskommissionen........................... 60

Reservationer.................................. 64

Lotsstyrelsen den 27 oktober 1013....................• . . . 64

Statskontoret.................................. 65

Departementschefens yttrande.......................... 66

Förslag till stat................................. 70

Lotspersonalen . •.................................. 70

Historik.................................... 70

Nuvarande organisation m. m........................... 75

» avlöningsförmåner.......................... 81

1908 års petition................................ 84

Lotsstyrelsen den 12 oktober 1912....................... 84

1912 års petition in. in.............................. 87

Löneregleringskommissionen........................... 87

Reservationer.............................. . , , , 96

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

Sid.

1913 års petition............................... gg

Lotsstyrelsen den 27 oktober 1913........................ 9g

Lotskaptenen O. H. Stenbergs förslag.........................

Överfyringenjören U. Grönvalls förslag......................103

Generallotsdirektörens yttrande....................... 104

Sveriges redareförening................................

Kommerskollegium............................ 10g

Statskontoret............................. 10g

Reservationer.............................. Hg

Departementschefens yttrande..........................114

Förslag till stat.................................Hg

Jämförelse mellan kostnaderna för lotspersonalen enligt de olika förslagen .... 120

Fyrpersonalen......................................

Historik............................. 12i

Organisation............................ 123

Nuvarande avlöning..................................

Lotsstyrelsens förslag........................... 132

Personalens framställningar..............................

Löneregleringskommissionen..............................

Reservation....................................

1913 års petition................................144

Lotsstyrelsens utlåtande den 27 oktober 1913...................144

Lotskaptenen O. IL Stenbergs förslag......................14g

Statskontoret............................ _ 150

Departementschefens yttrande..........................154

Förslag till stat....................................

Personalen å lotsverkets ångfartyg.........................IgO

Organisation och avlöning............................IgO

Lotsstyrelsens förslag............................. 1@2

Löneregleringskommissionen...........................104

Reservationer......................................

Lotsstyrelsen den 27 oktober 1913........................167

Statskontoret.....................................

Departementschefens yttrande..........................167

Förslag till stat.................................169

Avlöningsvilkor.....................................

Ang. vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet m. m..................170

Departementschefens yttrande..........................170

Ang. förflyttning till annan tjänstgöringsort...................171

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 228.

239

Departementschefens yttrande......

Ang. traktamentsersättning under vikariat

Departementschefens yttrande......

Ang. ersättning för sjukvårdskostnader

Departementschefens yttrande......

Ang. minskad andel av lotspenningar . .

Departementschefens yttrande......

Ang. skyldighet att övergå å ny stat . .

Departementschefens yttrande och förslag

Personalen vid livräddningsanstalterna . .

Departementschefens yttrande......

Förslag till stat.............

Undervisningsanstalterna m. m.......

Departementschefens yttrande......

Förslag till stat.............

Omkostnadsstat..............

Lotsstyrelsen den 12 oktober 1912 . . . .

Personalens petitioner..........

Löreregleringskommissionen.......

Reservation...............

Personalföreningen...........

Lotsstyrelsen den 27 oktober 1913 . . .

Statskontoret..............

Departementschefens yttrande.....

Förslag till stat............

Pensionering................

Tjänstemannapensioneringen.....• •

Nuvarande pensioneringsgrunder ....

Förslag till pensionsreglering .....

Den militära pensionskommittén ....

Löneregleringskommissionen......

Reservationer.............

Personalföreningen..........

Pensionering av änkor och barn.....

Den militära pensionskommittén ....

Löneregleringskommissionen......

Lotsstyrelsen...............

Statskontoret...............

Departementschefens yttrande.......

Sid

172

172

173

173

174

174

175

175

17G

183

184

184

184

187

188

188

188

190

191

194

194

195

195

197

200

201

201

201

204

204

205

209

210

210

211

212

214

215

218

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kung!. Maj.ts Nåd, Proposition Nr 328.

Förslag till övergångs- och indragningsstat........... 221

Förslag till pensionsstat...................... 224

Sammanfattning.....................

Säkerhetsanstalterna för sjöfarten................. 2°ö

Lotsstyrelsen den 12 oktober 1912....... 226

Lotsstyrelsen den 24 december 1913................... 227

Departementschefens yttrande................... 228

Kostnadsberäkning................. .(

Departementschefens hemställan................... 230

Lotsstyrelsens förslag till lotstaxor................... 232

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.. 1SH.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1914 B:28 Bankoutskottets utlåtande Nr 28 s. 2 i texten