Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 4 i förordningen om provianteringsfrilager den 15 november 1912

1914-07-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:237, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 4 i förordningen om provianteringsfrilager den 15 november 1912

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 237.

21

Nr 237.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

förordning om ändrad lydelse av § 4 i förordningen

om provianteringsfrilager den 15 november 1912; given

Stockholms slott den 3 juli 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av

§ 4 i förordningen om provianteringsfrilager den 15 november 1912

dels ock förklara, att denna förordning skall träda i kraft den dag, som

av Kungl. Maj:t bestämmes.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 237.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 4 i förordningen om provianterings

frilager den 15 november 1912.

Härigenom förordnas, att § 4 i förordningen om provianteringsfrilager

den 15 november 1912 skall erhålla följande ändrade lydelse:

Från provianteringsfrilager må gods, fördelat i större eller mindre

partier, för proviantering eller utrustning utlämnas till fartyg under

villkor,

att fartygets dräktighet icke understiger det tontal, som av

Konungen i sådant avseende bestämts vid meddelandet för staden av

tillstånd till åtnjutande av provianteringsfrilagersrätt, samt

att fartyget utklarerat till utrikes ort, vare sig direkt eller via en

eller flera andra svenska hamnar, eller ock befinner sig på resa mellan

utrikes orter; ankommande dock på Konungens prövning vid nämnda

tillstånds meddelande, huruvida rätt att från provianteringsfrilager intaga

gods jämväl må tillkomma fartyg, vilket inkommit från utrikes ort med

destination till annan svensk hamn, ävensom med vederbörligt svenskt

mätbrev försett däckat fiskefartyg, vilket skall avgå till i Nordsjön eller

därbortom belägen fiskeplats.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 237.

23

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 juli

1914.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Vennersten anförde härefter:

Enligt § 4 i förordningen om provianteringsfrilager den 15 november

1912 gäller såsom villkor för utlämnande till fartyg av gods från provianteringsfrilager,

bland annat, att fartyget antingen utklarerat direkt

till utrikes ort eller befinner sig på resa mellan utrikes orter.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har Skånes handels-, industrioch

sjöfartskammare gjort framställning om sådan ändring av ifrågavarande

paragraf i provianteringsfrilagersförordningen, att jämväl fartyg,

som från svensk hamn utklarerat till utrikes ort via en eller flera andra

svenska hamnar, skulle kunna från provianteringsfrilager i förstnämnda

svenska hamn utrustas, och har handelskammaren till stöd för sin framställning

anfört huvudsakligen följande:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departements
chefen,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 237.

De i berörda avseende nu gällande bestämmelserna i ämnet syntes handelskammaren

synnerligen olämpliga ur den synpunkten, att de icke oväsentligt komme

att minska möjligheterna till konkurrens med utländska hamnar beträffande fartygsproviantering.

Handelskammaren tilläte sig sålunda framhålla, att exempelvis ångare,

som ginge i regelbunden fart mellan Hamburg å ena sidan och ett större antal

svenska hamnar å den andra — och dessa ångare vore icke så få — ej ägde rätt

att proviantera förr än i den sista svenska hamn de anlöpte. Därest nu denna

hamn icke hade provianteringsfrilagersrätt, vore det enligt de nuvarande bestämmelserna

icke tillåtet för fartyget att proviantera i föregående svenska hamn med

sådan rätt, även om fartyget från denna hamn utklarerat till utrikes ort. Under

sådana förhållanden bleve det en naturlig följd, att provianteringen komme att äga

rum å utländsk ort, i berörda fäll i Hamburg, som genom sina resurser i allmänhet

och sin stora omsättning dessutom givetvis hade de största förutsättningar att kunna

upptaga konkurrensen uti ifrågavarande hänseende.

På grund av nådig remiss hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen

gemensamt avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört:

Någon betänklighet att vidtaga den av handelskammaren nu ifrågasatta förändringen

i förordningen vad anginge utklarering via annan tullplats, syntes så

mycket mindre föreligga, som jämlikt bestämmelse i § 12 av kungörelsen med vissa

föreskrifter angående rättighet att hålla provianteringsfrilager den 15 november

1912 från provianteringsfrilager uttagna varor skulle utföras under enahanda kontroller,

som i tullstadgan funnes föreskrivna beträffande export av nederlags- och transitgods,

vilka senare slag av gods finge i fartyg medföras, även om fartyget under

resan sedermera anlöpte en eller flera svenska tullplatser.

Då emellertid enligt den av Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse den 2

december 1910 vidtagna ändring i § 41 tullstadgan fartyg, vilket till återutförsel

såsom skeppsprovision eller skeppsfömödenheter inlastat nederlagsgods, numera finge

under vissa angivna villkor anlöpa jämväl sådan hamn, där tullbevakning icke funnes

anställd, syntes det vara billigt, att härmed jämnställdes det analoga fall, då fartyg

inlastat provianteringsfrilagersgods, och att på grund härav den ifrågasatta ändringen

erhölle sådan räckvidd som handelskammaren begärt, eller att fartyget finge efter

utklareringen anlöpa icke blott tullplats utan även, under de i sistnämnda författningsrum

angivna villkor, sådan hamn, där tullbevakning icke funnes anställd.

På grund av vad sålunda blivit anfört hemställde ämbetsverken, att ifrågavarande

villkor för utlämnande till fartyg av gods från provianteringsfrilager måtte

erhålla följande förändrade formulering:

»att fartyget utklarerat till utrikes ort, vare sig direkt eller via en eller flera

andra svenska hamnar, eller ock befinner sig på resa mellan utrikes orter».

Tillika framlade ämbetsverken förslag till ändrad lydelse av § 41 tullstadgan.

Sedan departementschefen härefter förklarat sig förorda, att den

ifrågasatta ändringen i förordningen om provianteringsfrilager vidtoges

samt finge träda i kraft å tid, som av Kungl. Maj:t bestämdes, uppläste

departementschefen ett i enlighet med kommerskollegii och generaltullstyrelsens

hemsfällan upprättat förslag till förordning om ändrad lydelse

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 237.

av § 4 i förordningen om provianteringsfrilager den 15 november 1912

och hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen dels antaga

samma förslag dels ock förklara, att nämnda förordning skulle träda i

kraft den dag, som av Kungl. Maj:t bestämdes.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

proposition till Riksdagen avlåtas av den lvdelse, bil.

litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Einar Hennings.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sarnl. 159 höft. (Nr 234—237.) 4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1914 B:217 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 4 i förordningen om provianteringsfrilager a1 i texten
  2. BevU 1914 B:16 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 4 i förordningen om provianteringsfrilager den 15 novemb s. 10 i texten