Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 239

1914-07-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:239, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 239

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 239.

1

Nr 239.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen i fråga om användande

av andra än metriska mått vid virkeshandel

och trävarurörelse; given Stockholms slott den 3 juli

1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva, att, i enlighet med vad Konungen närmare förordnar, må vid

virkeshandel och trävarurörelse tills vidare användas mätningsredskap,

som äro justerade efter annat måttsystem än det metriska.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 161 käft. (Nr 239.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 239.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 juli 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Vvallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Vennersten, anförde:

1 § 56 förordningen om mått och vikt den 9 oktober 1885 är

föreskrivet, att endast det metriska mått- och viktsystemet må ifrån

den 1 januari 1889 användas i kronans räkenskaper och förhandlingar.

Det vill emellertid synas, som om vid virkesförsäljningar för kronans

räkning detta stadgande icke kommit att alltid tillämpas, tydligen av

den orsak, att det ansetts förmånligast att vid utbjudande av varan

angiva densamma i de mått, som i världshandeln äro vedertagna för

varor av ifrågavarande slag. Ostridigt torde vara, att detta inneburit

ett åsidosättande av gällande författning, men förfarandet har, såvitt

mig är bekant, fått opåtalt fortgå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 239.

Justeraren i Skaraborgs län friherre Hj. Åkerhielm har emellertid

nu fäst uppmärksamhet vid förhållandet. Genom annons i en tidning hade

jägmästaren i Tivedens revir A. W. Schmidt till försäljning för kronans

räkning utbjudit virke efter andra än metriska mått, men då justeraren

hos kronofogden i norra Vadsbo fögderi anmälde jägmästaren till åtal,

fann kronofogden denna anmälan av åtskilliga skäl icke böra för det

dåvarande föranleda något åtal.

Med relaterande av vad sålunda förekommit anhöll härefter justeraren

i skrivelse till mynt- och justerings verket den 15 februari 1913

om meddelande, vad han i det föreliggande fallet och för framtiden hade

att iakttaga.

Mynt- och justeringsverket hänsköt frågan till justitiekanslersämbetet,

som anmodade domänstyrelsen att inkomma med yttrande.

I följd härav anförde domänstyrelsen i skrivelse den 27 februari 1913

till justitiekanslersämbetet följande.

ySj »Av kommerskoliegii underdåniga berättelse för år 1910 framgår, att sammanlagda

värdet av de år 1910 från riket utförda varorna uppgick till 592,864,140

kronor. Därav kommer på trävaror, oarbetade och bilade, 18,131,454 kronor och

på trävaror, sågade och andra mer eller mindre arbetade, 246,605,025 kronor eller

tillsammans 264,736,479 kronor. Fråndrages därifrån värdet av sådana varor, som

uppgivas vara tillverkade av utländska trädslag, 90,520 kronor, återstår som exportvärde

av inhemskt virke, mer eller mindre förädlat, 264,645,959 kronor.

Exportvärdet av skogsprodukterna uppgick således år 1910 till nära 45 procent

av totala exportvärdet.

Sågat virke ingick med omkring hälften av värdet å exporterade trävaror av

inhemskt ursprung.

I åberopade underdåniga berättelse angivas mängderna i kubikmeter eller

kilogram. Därav får dock ej dragas den slutsatsen, att försäljningen ägt rum enligt

dessa mått, åtminstone ej vad rymdmåttet beträffar, utan uppgifterna härom hava

omräknats till metriskt mått.

Enär England och dess nuvarande eller förutvarande besittningar äro de

ojämförligt största köparne av svenskt trä, ske försäljningarna vid export nästan

uteslutande i engelskt mått. Det sågade virket säljes per standard om 165 engelska

kubikfot och varje planka och bräda mätes i engelska fot och engelska tum. Oarbetat

eller bilat trä, d. v. s. spiror, slanor, telegraf- eller telefonstolpar, pål- och mintimmer,

pappersved, props (gruvstolpar) o. s. v. säljas per load, standard eller

kubikfamn, varje sådant mått innehållande visst antal engelska kubikfot.

Vid skeppning på Danmark användes danskt, på Holland holländskt mått

o. s. v.

Vid handel inom landet, vare sig försäljningen sker till en virkesexportör

eller till en konsument, användes i de flesta fall engelskt mått, alltid vad sågat

virke, och nästan alltid vad rundtimmer beträffar. Vid nästan all handel med

virke användes sålunda i regeln andra mått än de genom åberopade kungl. förordning

bestämda.

Domän
styrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl,. Maj ds Nåd. Proposition Nr 239.

, Undantag givas likväl. Sålunda säljes pappersved till fabriker inom landet

stundom, <lock ej vanligtvis, per kubikmeter löst mått. Även säljes hyvlat virke

till konsumenter stundom per längdmeter, därvid bredd och tjocklek dock oftast

angivas i tum. Kastved torde ofta säljas per meterfamn, ehuru ännu oftare annan

famn användes.

Ovanstående gäller virkeshandel i allmänhet från och inom landet.

Vid försäljning av virke från kronans skogar tillgår i regeln på följande sätt.

Största delen av kronoskogarnes avkastning säljes ännu rotstående, och gäller

detta i synnerhet de nordligare delarna av landet, ehuru även där under senare år

avsevärda mängder, huvudsakligen gallrings- och rensningsvirke, upphugges före

försäljningen.

Vid försäljning på rot angives virkesmängden antingen i antal utstämplade

träd med specifikation för de olika grovleksklasserna i engelska tum eller engelska

tum och centimeter (Norrland), eller ock i kubikmeter fast mått med specifikation

över timmerträdens grovlek i centimeter eller tum (södra delarna av landet).

\id försäljning av upphugget eller förädlat virke (rundtimmer, pappersved,

props, kastved, sågat virke m. m.) — hittills huvudsakligen inom södra och mellersta

delaina av landet - hava skogstjänstemännen följt den gängse affärskutymen

och alltså i regeln utbjudit och sålt det upphuggna och förädlade virket efter mått,

som äro olagliga i riket’.

Några föreskrifter om efter vilka mått virke skall utbjudas hava ej av

kungl styrelsen i annan måtto utfärdats, än att i ett par av de blanketter till

stämplmgslängder, som av kungl. styrelsen tillhandahållas, specifikationens grovleksklasser

angivits i engelska tum. Ett exemplar av varje av dessa blanketter vidlägges.

I övrigt hava skogstjänstemännen att i sammanhang med försäljningen sortera

och klassificera virket så, att till fördel för kronan högsta möjliga pris ernås.

Justeraren i Skaraborgs län torde möjligen hava den formella rätten på sin

sida, då han begär åtal mot jägmästaren Schmidt för det denne utbjudit virke efter

olagliga mått. Det synes emellertid kunna ifrågasättas, huruvida ett enbart utbjudande

av en vara efter icke lagliga mått är åtalbart.

Reellt sett åter har jägmästaren förfarit riktigt, enär genom hans tillvägagångssätt

kronan tillskyndats fördel, i det flere spekulanter anmält sig och högre

pris erhållits, än vad sannolikt skulle varit fallet om virket utbjudits efter mått,

som vid försäljning av virke i orten icke varit vanliga.

Anbuden å de virkesposter, som i den ifrågavarande annonsen utbjödos, prövades

av kungl. styrelsen den 13 januari 1913 och blevo samtliga antagna.

Enahanda förfaringssätt som det nu påtalade tillämpas överallt i riket och

av nästan en var person, firma eller bolag, som befattar sig med virkeshandel.

Kung!, domänstyrelsen får emellertid framhålla, att om vid virkeshandel andra

mått än de nu brukliga tvångsvis skola användas, mycken oreda och många olägenicke

säga vådor, av praktisk-ekonomisk art därigenom, med hänsyn

till den oerhört stora betydelse trävaruhanteringen har ur nationalekonomisk synpunkt,

uppkomma.

Kungl. domänstyrelsen vill därföre för sin del uttala, att vad justeraren Akerhielm

anfört icke synes böra föranleda till någon åtgärd från myndigheternas sida.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 239.

Frun svenska trävaruexportföreningen inkom till justitiekanslersämbetet

en skrift, i huvudsak så ledande:

»Domänstyrelsen har anfört, att det nu i riket gällande måttsystemets tilllämpning

på virkesförsäljningarna från kronans skogar skulle medföra avsevärd skada

för kronan. Denna skada torde dock vara vida mindre än den, som skulla drabba trävaruexportrörelsen,

om den vid sina försäljningar icke finge begagna sig av andra

måttstycken än det metriska.

Noteringarna för sågade och hyvlade trävaror på världsmarknaden uttryckas

nämligen i regel i engelskt kubikmått, och den enhet, efter vilken prisberäknmgen

sker, är i regel standard, load eller kubikfamn, d. v. s. resp. 165.5 0 och 216 eng.

kubikfot. Därav följer, att trävarornas försågning även så gott som uteslutande

sker efter engelskt mått. Vid försäljning på t. ex. Danmark, Holland eller Tyskland

kunna väl längderna avkapas efter danskt, resp. Amsterdamer- och Hamburger

mål, men bredden och tjockleken äro alltid uttryckta i engelskt mått. Likaså kan

vid försäljning på Frankrike längderna räknas i franska fot (== lj,, meter); bredden

och tjockleken äro dock även då alltid uttryckta i engelska tum.

Antag nu, att de svenska trävaruexportörerna helt plötsligt tvingades att

vid tillverkningen och försäljningen räkna med metermått. Inför en prisnotering i

kubikmeter skulle köparna helt naturligt ställa sig fullkomligt oförstående. En i

centimeter eller millimeter gjord postning (sågbladens inställande i ramen), som

exakt motsvarade det nu använda engelska tumtalet, skulle komma att räkna med

mycket besynnerliga tal. Räknade man med jämna centimeter eller millimeter vid

postningen, skulle detta lämna ett dimensionsutfall, som vore helt och hållet främmande

för köparna. Icke lärer väl någon kunna tro, att vi här i Sverige skulle

med ens få köparna att frångå sina invanda mått och acceptera andra dimensioner,

än de av ålder använt.

Dominerande på världsmarknaden i trävaror är numera Ryssland, och Finlands

trävaruexport kommer icke långt efter Sveriges. Då Ryssland och Finland

naturligtvis fortfarande sälja efter engelskt mått, skulle en åtgärd, som tvang de

svenska exportörerna att sälja efter metermått, medföra en efterhandsställning för

de svenska exportörerna. Så länge särskilt engelsmannen kan från Ryssland, Finland

och även Norge köpa sitt behov av trävaror efter de mått, vid vilka han är

van, skulle han i många fall föredraga dessa varor framför den svenska varan.

Så ock övriga importörer.

Läget är i verkligheten sådant, att gällande förordning om mått och vikt

icke kan under nuvarande förhållanden tillämpas vid vår exporthandel med trävaror.

Säljaren måste fortfara att i utlandet utbjuda sina varor i engelskt mått

och således även att såga samt avlämna dem efter samma mått. De metriska

mått, som han tilläventyrs tvingades att använda, skulle endast utgöra förvandlingstal.

Det behöver icke anmärkas, huru en dylik förvandling skulle tynga bokföringen

och expeditionen, och detta utan någon som helst nytta.

Vad domänstyrelsen anfört rörande de vådor och olägenheter, som för virkeshandeln

skulle uppstå genom ett frångående av hittills följd praxis i fråga om mätningen,

har sålunda ännu mycket större betydelse i fråga om exporthandeln med

trävaror. Aven om, såsom föreningen antager, justerarens ifrågavarande anmälan

icke föranleder åtal, är dock ej uteslutet, att frågan på nytt kan upptagas och då

kanske beträffande trävaruhandeln. Men om så är, synes väl kunna ifrågasättas,

Svenska

trävaruexport
föreningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 239.

huruvida icke i förordningen uttryckligen bör intagas en bestämmelse därom, att

den icke äger tillämpning på virkes- och trä varuhandeln eller åtminstone att dess

tillämpning på sådan handel suspenderas tillsvidare eller på en mycket lång tid.

En om ock mycket avlägsen möjlighet är, att framdeles mellan export- och importländerna

kan träffas överenskommelse om användandet av metermått även i fråga

om trävaror. Innan så skett, torde ett påbud om användning här i landet av de

metriska måtten vid sådan handel icke kunna komma i tillämpning.»

Justitiekansler

sämbetet.

I skrivelse den 10 april 1913 har nu justitiekanslersämbetet underställt

frågan Kung]. Maj:ts prövning, och har ämbetet därvid för egen

del anfört:

»Vad i ärendet förekommit har justitiekanslersämbetet ansett sig så mycket

hellre böra genom handlingarnas överlämnande bringa till Eders Kungl. Maj:ts kännedom,

som, på sätt domänstyrelsen framhållit, den i ärendet uppkomna frågan är av stor

betydelse för trävaruexporten och värdet av exporterade trävaror år 1910 — för att

taga ett exempel — uppgick till omkring 264 miljoner kronor eller nära 45 procent

av totala exportvärdet, omkring 592 miljoner kronor. Justitiekanslersämbetet tilllåter

sig härvid erinra om vissa hithörande bestämmelser.

Det metriska systemet för mått och vikt infördes här i riket genom nådiga

förordningen den 22 november 1S78, vilken skulle träda i kraft med början av år

1879, dock att enligt meddelad övergångsbestämmelse förut gällande författningar

angående mått och vikt jämväl finge tillämpas intill början av år 1889. I nådig

skrivelse till skogsstyrelsen den 12 maj 1882 förklarade Kungl. Maj:t, att det genom

1878 års förordning anbefallda nya mått- och viktsystemet skulle från och med

1883 användas vid skogsväsendet. Nyssnämnda förordning har ersatts av nådiga

förordningen om mått och vikt den 9 oktober 1885, som med enahanda övergångsbestämmelse

som den ovan omförmälta trädde i kraft med början av år 1886. Sistnämnda

förordning omnämner, att särskilt stadgats om metersystemets införande vid

skogsväsendet, och föreskriver i 56 §, att från den 1 januari 1889 med visst undantag

endast det nya mått- och viktsystemet Unge användas i kronans räkenskaper

och förhandlingar.

Underlåtenhet att iakttaga sistberörda föreskrift lärer vara att anse såsom

tjänstefel och sålunda belagt med ansvar i 25 kap. strafflagen.

Därjämte är ansvar stadgat dels i 47 § i nådiga förordningen den 9 oktober

1885 för den, som överträder bestämmelsen i 5 § samma förordning att vid handel

eller eljest, då varor skola avlämnas och mottagas efter mått eller vikt, andra redskap

ej må, utom i angivet fall, nyttjas än de, som här i riket blivit i vederbörlig ordning

justerade, dels ock i 22 kap. 5 § 3 och 4 mom. strafflagen för brukande av

icke behörigen stämplade eller märkta mått och vikter ävensom icke behörigen omjusterade,

oriktiga mått och vikter.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit har justitiekanslersämbetet ansett

sig icke böra för närvarande föranstalta om åtal för det åsidosättande av uttryckliga

föreskrifter, som ägt rum. Justitiekanslersämbetet får i stället i underdånighet anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t ville taga i övervägande, huruvida icke en ändring av

hithörande bestämmelser bör komma till stånd. En dylik ändring bör nämligen enligt

justitiekanslersämbetets mening ske, därest de gällande föreskrifterna icke rimligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj;U Nåd. Proposition Nr 233.

kunna följas; att bibehålla stadganden, som icke efterlevas, är uppenbarligen olämpligt.

Skulle Eders Kungl. Maj:t emellertid finna ifrågasatt ändring icke böra komma

till stånd och att gällande bestämmelser i hithörande hänseende sålunda böra upprätthållas,

torde Eders Kungl. Maj:t vilja i sådant fall återställa handlingarna i

ärendet till justitiekanslersämbetet för anhängiggörande av den talan, vartill anledning

må förefinnas.»

Mynt- och justeringsverket, som på grund av nådig befallning

den 5 juni 1913 avgivit utlåtande i ärendet, yttrar följande.

»Genom justitiekanslersämbetets skrivelse samt de utlåtanden, som avgivits

av kungl. domänstyrelsen och Sveriges trävaru-exportförening, torde få anses styrkt,

att de bestämmelser, som nu äro lagligen gällande beträffande metersystemets användning

inom såväl virkeshandeln som trävarurörelsen, kunna vara till skada för

riket i praktiskt ekonomiskt avseende, och att de knappast i något fall efterföljas.

Under sådana förhållanden anser mynt- och justeringsverket det synnerligen angeläget,

att en ändring i gällande bestämmelser måtte komma till stånd, och att

mätningsredskap, inrättade efter andra måttsystem än det metriska, måtte få användas

vid ifrågavarande rörelsegrenar.

Emellertid torde en förändring i detta avseende icke kunna vinnas utan en

hänvändelse till riksdagen, ty i sin skrivelse den 14 maj 1876 angående metersystemets

införande meddelar riksdagen, att den för sin del beslutat, att bland annat

följande bestämmelser skulle införas i den allmänna stadga om mått och vikt, vilken

kunde komma att av Kungl. Maj:t utfärdas, nämligen:

I 4:o) ''Vid handel eller eljest, då varor efter mått eller vikt skola avlämnas

eller mottagas, må endast begagnas mått eller vikter och vägningsredskap, som

undergått justering av vederbörlig förordnad justerare’ och

1 5:o) ''De längdmått, målkärl och viktlod, vilka kunna bli föremål för justering,

äro följande:

l:o) Längdmått: — — — — —- •— — — — — — — — — — —--

b) mätstockar och mätskalor på 2 och 1 meter samt 5, 2 och 1 decimeter,

av vilka — — — — — — ■ — — — — — millimeter.’

Emellertid vill mynt- och justeringsverket föreslå, att en eventuell proposition

till riksdagen uti ifrågavarande ärende icke måtte begränsas till här avhandlade

speciella fall, utan att i propositionen måtte göras en mera allmän hemställan av

innehåll, att Kungl. Maj:t må äga rättighet medgiva, att för visst slag av rörelse

och för handel med bestämda slag av varor mätnings- och vägningsredskap, som

icke äro inrättade efter det metriska systemet, må få användas och för detta ändamål

i riket justeras, och att Kungl. Maj:t må äga bestämma, om för vissa fall ojusterade

sådana mätnings- och vägningsredskap må få användas.

Ett dylikt allmänt medgivande är infört i den tyska lagstiftningen i ämnet

för ''Der Bundesrat’, och detta har sedermera medgivit, bland annat, att mått, avpassade

efter den engelska, gammalfranska, renländska eller gammalsvenska foten

må till och med den 31 december 1922 få användas i virkeshandeln, dock endast

till och från utlandet. Av denna anledning komma dessa mått icke att justeras av

den tyska statens justerare.

I här föreliggande fall är det tydligen fråga om, att dessa icke-metriska mått

Mynt- och

justeringsverket.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 239.

skola få användas även i den inrikes handeln, varför mynt- och justeringsverket

anser, att de ock böra för detta ändamål vara inom riket justerade.»

Den utredning, som förebragts av domänstyrelsen och trävaruexportföreningen,

ställer utom allt tvivel, att genom tillämpning av bestämmelserna

i förordningen om mått och vikt den 9 oktober 1885 vid

försäljning av skogsprodukter stora ekonomiska intressen skulle såväl

för statsverket som för enskilda affärsföretag äventyras. Jag ansluter

mig därför till den av justitiekanslersämbetet samt mynt- och justeringsverket

uttalade uppfattningen, att beträffande virkeshandel och trävarurörelse

särskilda föreskrifter böra meddelas. Såsom mynt- och justeringsverket

påpekat, torde dessa böra gå därpå ut, att för ifrågavarande ändamål

må justeras mätningsredskap efter annat måttsystem än det metriska.

Då emellertid frågan härom berör de av riksdagen antagna bestämmelserna

i avseende på mått och vikt, torde riksdagens medgivande i förevarande

fall böra inhämtas. Att, på sätt mynt- och justeringsverket

föreslagit, hos riksdagen begära ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att

i förekommande fall för en eller annan rörelsegren medgiva undantag

från tillämpning av metersystemet synes för närvarande icke vara av

omständigheterna påkallat.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att, i enlighet med vad Konungen närmare förordnar,

må vid virkeshandel och trävarurörelse tillsvidare användas mätningsredskap,

som äro justerade efter annat måttsystem än det metriska.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

proposition till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilagan

litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Einar Hennings.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1914 B:193 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majis proposition i fråga om användande av andra än metriska mått vid virkeshandel och trävarurörelsen. a1 i texten
  2. LU 1914 B:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Majts proposition i fråga om användande av andra än metriska mått vid virkeshandel och trävarurörelse. s. 1 i texten