Sök i Ratio Lex

Angående förhöjning i pensioner, som från flottans pensionskassa utgå till avskedat manskap, m. m

1914-06-20 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:240, Angående förhöjning i pensioner, som från flottans pensionskassa utgå till avskedat manskap, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

1

Nr 240.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående förhöjning

i pensioner, som från flottans pensionskassa utgå

till avskedat manskap, m. m.; given Stockholms slott den

20 juni 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels medgiva:

att pensionen från flottans pensionskassa för avskedad båtsman eller

marinsoldat, som är född tidigare än den 1 januari 1847, må utgå med 200

kronor;

att pensionen från flottans pensionskassa för avskedad båtsman eller

marinsoldat, som under år 1914 förvärvat rätt till pensionstillägg eller understöd

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, må utgå med 125 kronor;

att pensionen från flottans pensionskassa för avskedad båtsman eller

marinsoldat, som under något av åren 1915—1918 förvärvat rätt till pensionstillägg

eller understöd enligt nämnda lag, må utgå med följande belopp:

till den, som år 1915 förvärvat rätt till pensionstillägg eller understöd, med

110 kronor,

» den, som år 1916 förvärvat rätt till pensionstillägg eller understöd, med

95 kronor,

» den, som år 1917 förvärvat rätt till pensonstillägg eller understöd, med

80 kronor,

» den, som år 1918 förvärvat rätt till pensionstillägg eller understöd, med

65 kronor,

dock att pensionstagare, som redan enligt gällande bestämmelser äger åtnjuta

pension till högre belopp än det, som enligt ovanstående skulle tillkomma

honom, må äga tillgodonjuta det högre beloppet; samt

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 162 höft. (Nr 240.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 240.

att såsom begravningshjälp efter avliden pensionerad båtsman eller marinsoldat

må genom flottans pensionskassa utbetalas ett belopp av 30 kronor;

dels ock, vid bifall till förestående förslag, öka det å ordinarie stat under

tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till pensionering av flottans och

lotsverkets gemenskap med 102,300 kronor och, under förutsättning av bifall

till vad i nådig proposition den 20 juni 1914 angående anslag till lotsoch

fyrinrättningen med livräddningsanstalterna m. m. föreslagits i fråga om

upptagande under sistnämnda anslag av kostnaderna för pensionering av

lotsverkets personal, minska anslaget till pensionering av flottans och lotsverkets

gemenskap med 46,900 kronor, samt sålunda i riksstaten för år 1915

uppföra samma anslag, nu 189,600 kronor, med ett belopp av 245,000 kronor

under ändrad benämning: Till pensionering av flottans gemenskap, förslagsanslag.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

3

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 juni 19ik.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström anförde:

På sätt det vid innevarande års senare statsverksproposition rörande tionde

huvudtiteln såsom bil. 4 fogade utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för den 14 maj 1914 utvisar, har jag redan anmält, att sakkunniga, vilka

jämlikt nådiga beslut den 3 september 1912 och den 12 december 1913

tillkallats för att inom lånt- och sjöförsvarsdepartementen biträda med utredning

och avgivande av förslag till ifrågasatt höjning av de till avskedat manskap

vid armén och marinen från Vadstena krigsmanshuskassa och flottans

pensionskassa utgående underhåll och pensioner, den 20 sistlidna april avgivit

betänkande och förslag i ämnet rörande indelt manskap vid marinen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

Som emellertid yttranden nämnda den 14 maj 1914 ej inkommit från

samtliga de myndigheter, som skulle höras i ärendet, kunde redogörelse för

frågan i dess helhet ej lämnas, men ansåg jag dock utsikt förefinnas, att

ärendet skulle kunna senare underställas 1914 års riksdags prövning. Enär

för ändamålet en ökning av omkring 111,000 kronor kunde förutsättas komma

att erfordas å det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda anslaget

å 189,600 kronor till pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap,

hemställde jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på

proposition i ämnet, beräkna en förhöjning uti ifi*ågavarande anslag med

förstnämnda belopp. Denna hemställan bifölls av Kungl. Maj:t, och den

ifrågasatta anslagsökningen upptogs alltså i statsverkspropositionen under

tionde huvudtiteln.

Sedan numera samtliga infordrade yttranden i ärendet inkommit, anhåller

jag att få redogöra för såväl de sakkunnigas betänkande och förslag

som de avgivna yttrandena.

De sakkunni- De sakkunniga hava till en början redogjort för de offentliga kassor,

gas betan- från vilka understöd utgår till avskedat manskap, som tillhört marinen, samt

kande. jg bestämmelser, vilka äro gällande i fråga om erhållande av sådant

understöd.

Dessa kassor utgöras av flottans pensionskassa och invalidhusfonden.

Flottans pen- Amiralitetskrigsmanskassan, varifrån flottans pensionskassa leder sitt ursionskassa.

Sprung^ bildades år 1642 genom en frivillig sammanslutning av tlottans personal

av högre och lägre grader, vilken förband sig att till en pensionskassa

inbetala en viss årlig avgift. Kassan understöddes av staten, och år 1681 utfärdades

det första pensionsreglementet för kassan. Enligt beslut av 1876

års riksdag skildes pensioneringen av officerare och underofficerare med

vederlikar från gemenskapens pensionering, vilken sistnämnda därefter uteslutande

skulle bekostas av statsmedel utan vidare bidrag från samma gemenskap,

mot det att så stor del av amiralitetskrigsmanskassans pensionsfond,

som ansågs vara att tillgå för gemenskapens pensionering, eller 230,000

kronor, överlämnades till statsverket. Pensioneringen av manskapet står

dock fortfarande under vård och inseende av direktionen för tlottans pensionskassa,

som ombesörjer utbetalningen av alla manskapspensioner. För

pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap anvisades år 1876 ett

årligt kreditiv av 58,000 kronor. Detta kreditiv utbyttes senare mot ett årligt

förslagsanslag till pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap, vilket

förslagsanslag sedan år 1910 utgått med nuvarande belopp 189,600 kronor.

Enligt det för avskedade båtsmän och marinsoldater (d. v. s. soldater,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 240.

som tillhört det pål870-talet upplösta marinregementet) gällande pensionsreglementet

av den 26 oktober 1838 äro pensionstagarna indelade i fem klasser.

I första klassen upptages den, som under verklig tjänstutövning blivit

så svårt skadad, att han ej förmår sig själv försörja;

i andra klassen den, som bevisligen erhållit så svåra skador under tjänstutövning,

att han endast i ringa mån kan bidraga till sitt nödtorftiga uppehälle;

i tredje klassen den, som under verklig tjänstgöring bevisligen fått sådana

mindre skador, att han måst avskedas och tillika av skadorna blivit oförmögen

att nödtorftig livsbärgning med arbete sig förtjäna;

i fjärde klassen den båtsman eller marinsoldat, som uppnått 55 års ålder

och tjänat i 30 år, beräknat från 20 års ålder;

i femte klassen den båtsman eller marinsoldat, som innehar 55 levnadsår

och 20 tjänstår, på samma sätt beräknade.

Jämlikt Kungl. cirkulär den 20 november 1860 utgöra pensionsbeloppen

för båtsmän och marinsoldater i första klassen 100 kronor, i andra klassen

80 kronor, i tredje klassen 54 kronor, i fjärde klassen 42 kronor och i femte

klassen 30 kronor.

Alla pensionerade båtsmän och marinsoldater, som uppnått 50 års ålder,

åtnjuta dessutom enligt medgivande av 1909 års riksdag sedan 1 januari

1910 ett tillägg till pensionerna av 25 kronor. Detta tillägg kan likaledes,

efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall, tillgodokomma yngre båtsmän,

som på grund av kroppsskada fått pension sig tilldelad från flottans

pensionskassa.

På grund av omförmälda bestämmelser utgingo vid 1913 års ingång

pensioner, inberäknat tillägg av 25 kronor enligt 1909 års riksdags beslut,

med följande belopp

båtsmän: marinsoldater: summa:

54 kronor till 5 ..................... — 5

55 » » 440 3 443

67 » * 682 ..................... — 682

79 » * 142 4 146

80 * » 3 — 3

97 » » — ..................... 1* 1

105 » » 16 — 16

125 » »_1 — 1

Summa 1,289 ..................... 8 1,297

* Innehar högre pension såsom f. d. distinktionskorpral.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Invalidhus
fonden.

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 240.

Vid samma tidpunkt levde 76 f. d. båtsmän, vilka avskedats efter pensionsberättigande

tjänsteålder, men som ännu ej uppnått den levnadsålder,

då de kunna erhålla pension. Vidare funnos vid berörda tid 63 båtsmän

ännu i tjänst. Summan av den 1 januari 1913 varande eller eventuellt blivande

pensionstagare av förevarande kategorier utgjorde således 1,436 man.

Från invalidhusfonden utgå till avskedat manskap vid marinen dels svärdsmedaljpensioner

och dels gratifikationer. Svärdsmedaljpensionernas antal är

numera bestämt till 550 gemensamt för armén och marinen, och pensionsbeloppet

utgör 15 kronor.

Beträffande utdelningen av gratifikationerna gälla följande bestämmelser.

Avskedad av manskapsklassen vid marinen kan, därest han visar sig

vara i behövande omständigheter, erhålla en gratifikation av 15 kronor, så

snart han fyllt eller under löpande kvartalet fyller 65 år, med förhöjning till

20 kronor vid fyllda 80 år

25 » » » 85 »

30 » » » 90 »

35 » » » 95 »

Den, som blivit skadad i kronans tjänst, erhåller 15 kronor årligen oberoende

av ålder och tjänstetid.

Från invalidhusfonden utdelades under år 1912 till avskedat manskap

från marinen sammanlagt 9,955 kronor, fördelade på nedanstående sätt till

647 understödstagare, vilka med högst få undantag voro f. d. båtsmän:

15 kr. till 616 understödstagare,

20 »

» 24

25 »

» 3 »

ce

o

»2 »

50 »

»2 »

I medeltal åtnjöt dylik understödstagare alltså 15 kronor 38 öre.

Behövande f. d. båtsmän kunna även erhålla understöd från en enskild

kassa, nämligen konsul W. J. S. Westzynthius’ testamentsfond. Men då denna

fond endast är avsedd för i tjänsten svårt skadat manskap vid flottan och

dessutom äger så ringa kapital, att år 1912 endast 7 man därifrån kunde

erhålla understöd, hava de sakkunniga ansett, att denna möjlighet till ytterligare

hjälp saknar egentlig betydelse vid beräknandet av nu utgående ålderdomsunderstöd

till flottans indelta manskap.

t

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

Bålsmännen, flottans indelta manskap, utgjorde förr huvudbeståndsdelen p“sij0nndeer1^ng

av flottans manskap. Båtsmanshåll^ sattes emellertid enligt beslut av 1887 manskap,

års riksdag på vakans. Någon rekrytering av båtsmanskåren äger alltså

ej längre rum, och beräknades vakanssättningen vara avslutad till den 1

januari 1896, något som emellertid ej gått i uppfyllelse. Den 1 januari

1913 funnos dock, såsom förut nämnts, blott 63 båtsmän i tjänst.

Båtsmännen hava i avseende på anställning och avlöningsförmåner varit

väsentligen likställda med arméns indelta soldater. Båtsmännen hava i medeltal

tjänstgjort endast fyra månader om året. Att bereda dessa båtsmän

vid uppnådd föreskriven levnads- och tjänsteålder tjänstepension i egentlig

mening torde därför, enligt vad de sakkunniga framhålla, aldrig av statsmakterna

hava avsetts, men väl har den tanken gjort sig gällande, att åt

dem borde beredas ett ålderdomsunderstöd i likhet med vad som skett beträffande

arméns indelta manskap.

Med hänsyn härtill anse de sakkunniga, att i huvudsak samma grunder

för beräkning av ålderdomsunderstöd åt flottans indelta manskap bör

ifrågakomma som för arméns.

Enligt de sakkunnigas åsikt bör jämväl vid ett förslag om pensionsförbättring

för båtsmännen lämpligen till dem hänföras de fåtaliga f. d.

marinsoldater, som uppbära pension genom flottans pensionskassa. Grunden

för att dessa härvidlag borde sammanföras med båtsmännen vore, enligt

de sakkunniges mening, den, att de redan åtnjuta pension enligt samma

bestämmelser som båtsmännen.

På sätt av den föregående redogörelsen framgår, erinra de sakkunniga,Behov av rer
°

n, * i i i a i j. höjning i pen
uppburo

vid 1913 års ingång från flottans pensionskassa av hela antalet pen- Sionerna.

sionerade båtsmän och marinsoldater, eller 1,297 man, 1,276 högst 79 kronor

i årligt understöd. De 21 återstående voro sådana, som tilldelats pension

på grund av i tjänsten åsamkade svåra skador. Av förenämnda 1,276

hade 1,130 man högst 67 kronor, därav 443 blott 55, och 5 allenast 54 kronor

i årligt understöd.

Framställningar om förbättring i pensionerna hava också gjorts vid upprepade

tillfällen både i skrivelser till Kungl. Maj:t och i motioner till riksdagen.

Erfarenheten torde påtagligen hava givit vid handen, uttala de sakkunniga,

att de nu utgående pensionerna vore för knappt tillmätta för

vår tid med dess starkt sjunkande penningvärde. Ej ens med de lägsta

möjliga anspråk kunde samma pensioner räcka till för fyllande av livets

nödtorft, något som helt naturligt allt tydligare framträdde ju äldre understödstagarne

bleve och förvärvsförmågan i följd härav avtoge för att slutligen

alldeles upphöra.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 24-0.

De sakkunnigas

motivering

för sitt

förslag.

När staten tillförsäkrat vissa av sina tjänare som erkänsla för deras

arbete förmånen av ett underhållsbidrag på gamla dagar, på det att de

ej måtte lida verklig nöd, synes också, framhålla de sakkunniga, statens

värdighet kräva, att åt denna förmån gives en sådan omfattning, att det

med densamma avsedda ändamålet uppnås.

Enligt de sakkunnigas uppfattning kan detta syfte bäst vinnas genom

att såsom norm för understödets utgående uppställa levnadsåldern och det

därmed sammanfallande behovet av understöd. En dylik princip för understödens

fastställande har givetvis till följd, att de äldre pensionstagarna

komma i åtnjutande av ett högre understödsbelopp, alltefter som deras

förmåga att genom eget arbete försörja sig minskas.

Denna princip, att understöden höjas, när pensionstagarna uppnått vissa

levnadsår, finnes, enligt vad de sakkunniga framhålla, redan tillämpad i

gällande underhållsreglemente för arméns avskedade manskap. Enligt detta

reglemente uppflyttas nämligen underhållstagare i högre klasser vid uppnådda

60 eller 65, 72 och 80 års ålder. Förhöjningarna äro likvisst så ringa, att

de numera ej, enligt de sakkunnigas mening, kunna anses motsvara det

ökade behovet av hjälp till en nödtorftig försörjning vid dessa olika levnadsåldrar.

Av denna anledning hava de sakkunniga också i sitt avgivna betänkande

rörande armén föreslagit underhållens förhöjning till 75 kronor vid

50 och till 100 kronor vid 60 års ålder, samt vid uppnådda 67 års ålder,

då förmågan att genom arbete försörja sig i allmänhet torde böra anses hava

upphört, till ett belopp, som kan beräknas ungefär motsvara vad som behöves

för att skydda mot verklig nöd.

För de på grund av tjänste- och levnadsålder pensionerade båtsmännen

och marinsoldaterna, vilka enligt gällande bestämmelser ej kunna komma

i åtnjutande av någon uppflyttning i högre pensionsklass, utan få behålla

sina en gång tilldelade pensionsbelopp oförändrade, huru hög ålder de än

uppnått, framträder enligt de sakkunnigas åsikt behovet av en pensionsförhöjning

ännu tydligare. Av en i de sakkunnigas betänkande införd tablå

framgår nämligen, att av de pensionerade båtsmän och marinsoldater, som

den 1 januari 1913 fyllt 67 år, eller 856 man, 218 man hade blott 55 kronor,

508 man 67 kronor, 118 man 79 kronor, 1 man 97 kronor, 10 man

105 kronor och 1 man 125 kronor.

Att låta en pensionsförhöjning, i likhet med det år 1909 beviljade 25- kronorstillägget, utgå med ett för alla lika belopp skulle enligt de sakkunnigas

åsikt medföra den väsentliga olägenheten, att äldre understödstagare

ej finge åtnjuta högre understöd från staten än yngre, något som ej skulle

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

9

överensstämma med vad de sakkunniga förut uttalat bör vara normen för

understödsbeloppens bestämmande, eller levnadsåldern och det därmed sammanhängande

behovet.

Det måste, enligt de sakkunnigas uppfattning, anses uppenbart, att en högre

levnadsålder i och för sig, utan att en pensionstagare drabbats av skada eller

sjukdom, medför en sådan nedsättning i arbets- och förvärvsförmågan, att

den nödvändiggör ett större understöd.

I överensstämmelse härmed hade de sakkunniga också från början beslutat

sig för att såsom grund för pensionsförhöjningen genomgående tillämpa

levnadsåldersprincipen med åldersgrupper av 50, 60, 65 och 72 levnadsår

och med för dessa respektive grupper utgående stigande pension. För att

vinna överensstämmelse med den under utredningens gång antagna lagen

om allmän folkpensionering hava de emellertid sett sig nödsakade delvis

frångå denna gruppindelning.

1912 års riksdag uttalade i skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran

om utredning i förevarande fråga, att särskilt borde övervägas, huruvida

icke den förhöjning, som kunde komma i fråga, skulle tilldelas vederbörande

underhållstagare vid en något högre åldersgräns än den, som gällde

beträffande det år 1909 beviljade tillskottet, eller 50 år. De sakkunniga

hava ock funnit sig böra föreslå bestämmelser i denna riktning, men å

andra sidan hava de icke ansett sig höra helt utesluta möjligheten för en viss

grupp av hithörande pensionärer att redan vid 50 års ålder erhålla ett om

än ringa pensionstillägg. De f. d. båtsmän, som före den stadgade levnadsåldern

av 55 år erhållit pension på grund av skada i tjänsten, hava nämligen

synts de sakkunniga böra erhålla ökad pension vid samma tidpunkt som

sina jämnåriga av arméns f. d. manskap, eller vid 50 års ålder.

För dem av båtsmännen, som först på grund av uppnådd tjänste- och

levnadsålder erhålla pension vid fyllda 55 år, bör däremot, enligt de sakkunnigas

mening, tillägget utgå först vid denna ålder av 55 år. De sakkunniga

anse nämligen, att ett om än ringa tillägg bör tilldelas nu ifrågavarande

pensionstagare vid en ålder av nådda 55 år, då vissheten om att redan vid

denna ålder få uppbära ett fast, ej allt för lågt understödsbelopp kan vara

av betydelse för pensionstagaren för att till exempel underlätta för honom

förvärvandet av ett eget hem.

När de sakkunniga sålunda ansett en förhöjning i pensionen vid 50 respektive

55 års ålder höra komma till stånd, hava de föreslagit, att pensionen

vid denna ålder borde utgå med 75 kronor, på det att de pensionärer, som nu

åtnjuta 67 kronor, måtte erhålla åtminstone någon förbättring i sina pensioner.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 162 höft. (Nr 240). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Pensionslagens

inflytande

på fråganomförhöjning

av pensionerna.

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 210.

Enligt de sakkunniges mening bör arbetsförmågan vid uppnådda 60 år

antagas hava i så avsevärd grad avtagit, att en ytterligare förbättring av

pensionen vid denna ålder synes påfordrad. De hava därför föreslagit, att

pensionen vid 60 års ålder borde utgå med 100 kronor.

Såsom i lagen om allmän pensionsförsäkring förutsättes, anses i allmänhet

förmågan att genom eget arbete försörja sig hava upphört vid 67

års ålder, och bör därför, enligt de sakkunnigas uppfattning, understödet vid

denna åldersgräns utgå med ett belopp, som kan antagas vara tillräckligt

för att bereda full, om än nödtorftig försörjning.

Frågan om reglerande av förevarande pensionsbelopp kan emellertid,

enligt vad de sakkunniga framhålla, ej avgöras enbart för sig efter utfärdandet

av lagen om allmän pensionsförsäkring. Vid bestämmandet av pensionsbeloppen

måste nämligen hänsyn tagas till de förmåner, som genom

denna lag beredas alla åldringar och arbetsinvalider.

De sakkunniga erinra i detta sammanhang, att de olika förmåner, pensionslagen

kan bereda, utgöras av dels avgiftspension och dels pensionstillägg

eller understöd.

Avgiftspensionen kan man genom egna avgifter tillförsäkra sig att utbekomma

vid 67 års ålder eller dessförinnan vid varaktig oförmåga till arbete.

Härutöver utgår av allmänna medel ett pensionstillägg till den, som är

till arbete varaktigt oförmögen och vars årsinkomst ej uppgår för man till

300 kronor. Till pensionstillägget utgår en förhöjning beroende av de avgifter,

som till fullo av pensionstagaren erlagts.

Pensionstillägget utgör för man, som ej har någon inkomst, eller vilkens

årsinkomst ej överstiger 50 kronor, 150 kronor; för man, vilkens årsinkomst

överstiger 50 kronor, utgör det 150 kronor med avdrag av halva årsinkomsten.

Uppgår årsinkomsten till 50 men ej till 100 kronor, sker dock avdrag

allenast med det belopp, som överstiger 50 kronor.

Pensionstillägg utgår endast till den, som är varaktigt oförmögen till

arbete, alltså ej till personer, som äro 67 år, men ännu ej arbetsinvalider.

Varaktig oförmåga till arbete skall enligt pensionsförsäkringslagen anses

vara för handen hos den, som befinnes till följd af ålderdom, kropps- eller

sinnessjukdom, vanförhet eller lyte vara ur stånd att vidare försörja sig

genom sådant arbete, som motsvarar hans krafter och färdigheter.

Pensionstillägg tillkommer endast den, som erlagt vissa pensionsavgifter

och således även äger rätt till avgiftspension. Ändamålet med folkpensioneringslagen

är emellertid att bereda understöd åt samtliga behövande ar
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

betsinvalider. På grund härav äger den, som efter fyllda 15 år bliver till

arbete varaktigt oförmögen, men för vilken avgifter till erhållande av pension

icke blivit erlagda, erhålla understöd till samma belopp som pensionstillägget

och efter de för detta gällande villkor. Rätt till dylikt understöd tillkommer

dock icke den, som den 1 januari 1914 fyllt 67 år, och ej heller

den, som då fyllt 15 år och är till arbete varaktigt oförmögen samt år 1913

under sammanlagt mer än 4 månader åtnjutit full försörjning av fattigvården,

välgörenhetsinrättningar eller enskilda personer.

Alla personer, som den 1 januari 1914 fyllt 67 år, bliva även i övrigt

uteslutna från de förmåner, lagen om allmän pensionsförsäkring avser att

bereda. Antalet pensionerade f. d. båtsmän och marinsoldater, som sålunda

ej få någon nytta av folkpensioneringen, utgjorde den 1 januari 1913 893

man eller 70 % av hela antalet. Övriga nuvarande pensionstagare av dessa

tjänsteklasser bliva däremot delaktiga av pensioneringen.

Den avgiftspension, dessa komma att erhålla, blir dock i allmänhet ej

stor, då lagen föreskriver minskning i pensionen för alla, som den 1 januari

1914 hava fyllt 25 år.

Pensionstillägget eller understödet blir däremot av stor betydelse. Man

kan nämligen med största säkerhet antaga, att de f. d. båtsmän och marinsoldater,

som uppnått 67 års ålder, till övervägande antal äro arbetsinvalider

i den mening lagen fordrar, och att de sålunda äro berättigade till

pensionstillägg senast vid denna ålder. För den, som under åren 1914—

1918 förvärvat rätt till pensionstillägg eller understöd, utgår sådant emellertid

endast med 50—90 % av eljest stadgat belopp.

De fördelar, lagen om allmän pensionsförsäkring bereder, tillkomma

varje svensk man, även om han ej direkt tjänat staten. Det har därför synts

de sakkunniga vara med rättvisa förenat, att den medborgare, som tjänat

staten, och detta en längre tid, såsom erkänsla härför av staten erhåller

någon förmån på ålderdomen utöver vad som tillkommer alla och en var.

På grund härav hade de sakkunniga ansett billigt, att f. d. båtsmän och marinsoldater

befriades från dem enligt pensionsförsäkringslagen åliggande skvl

dighet att för innehafvande pension från flottans pensionskassa eller gratifikation

från invalidhusfonden vidkännas avdrag å pensionstillägg eller understöd.

De sakkunnige föreslå därför, att åtgärder måtte vidtagas för en ändring u ndantag

i lagen om allmän pensionsförsäkring i så måtto, att vid beräkning av fförsäkrin°gspensionstagarens

inkomst av arbete enligt pensionslagen hans pension från Ia?ens före

flottans pensionskassa eller gratifikation från invalidhusfonden ej skulle tagas sionså^rag"

i beräkning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 240.

När de sakkunniga ansett sig kunna föreslå en dylik undantagsbestämmelse

från de allmänna principerna i lagen, åberopa de även det skäl, att

båtsmännen, såsom utgörande en snart utdöende befolkningsgrupp måste

jämte arméns indelta manskap anses intaga en särskild ställning, och att

anledning därför näppeligen torde finnas, att därav skulle föranledas en utsträckning

av liknande undantagsbestämmelse även till andra befolkningsgrupper.

De sakkunniga framhålla tillika, att därest ifrågavarande undantagsbestämmelse

infördes i pensionslagen, någon förhöjning i pensionen från

flottans pensionskassa utöver den av de sakkunniga föreslagna pensionsförhöjning

till 100 kronor vid 60 års ålder ej skulle erfordras, när en understödstagare

uppnått 67 års ålder och då han, såsom antagas kan, i allmänhet

är arbetsinvalid. Tillsammans med ograverat pensionstillägg eller understöd,

150 kronor, jämte gratifikation av minst 15 kronor från invalidhusfonden

skulle på detta sätt den f. d. båtsmannen, erhålla ett sammanlagt

understöd från staten av 265 kronor, vartill eventuellt komme avgiftspension

och förhöjning i pensionstillägget.

Detta gäller om dem bland ifrågavarande pensionstagare, som kunna

få helt pensionstillägg eller understöd. Men utom dessa finnas två andra

grupper pensionstagare, av vilka den ena är alldeles utesluten och den

andra endast i inskränkt mån kan få del av folkpensioneringens förmåner.

Pension åt Den första gruppen utgöres av de 893 pensionstagare, som den 1 januari

det manskap, fyllt 67 år, och därför enligt pensionslagens bestämmelser äro uteslutna

endast i in- från folkpensioneringens förmåner. För dem kvarstår alltså behovet av

för defav folk*en förbättring i det nuvarande otillräckliga underhållet. Konsekvent borde

pensionerin- ju för dessa hava föreslagits en till 265 kronor ökad pension, men den högst

gen. avsevärda ökning i kostnaderna, som därav skulle föranledas, har utgjort

hinder för ett dylikt förslag. Då alla andra medborgare, vilka fyllt 67 år

vid pensionslagens trädande i kraft, gå miste om den hjälp, lagen eljest

avser att bereda, kan det ej heller, erinra de sakkunniga, synas orättvist,

om även de pensionstagare, varom nu är fråga, få underkasta sig, att deras

understödsbelopp bliva något mindre än de, varav senare årsklasser komma

i åtnjutande. Åt dessa enligt folkpensioneringslagen överåriga hava de sakkunniga

därför föreslagit en till 200 kronor ökad pension genom flottans

pensionskassa.

Den andra gruppen utgöres av dem, som under åren 1914—1918 fylla

67 år och således erhålla pensionstillägg eller understöd till nedsatt belopp.

I överensstämmelse med den av de sakkunniga uttalade åsikten, att pensio
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 240.

nerade båtsmän och marinsoldater vid 67 års ålder i allmänhet torde vara

arbetsinvalider, hava de sakkunniga funnit lämpligt föreslå, att de av dessa,

vilka under övergångsåren 1914-—1918 fylla 67 år och alltså lida nedsättning i

det dem dessa år tillkommande pensionstillägg eller understöd, måtte komma i

åtnjutande av pension genom flottans pensionskassa till så stort belopp, att

denna pension tillsammans med det till 50 å 90 %'' reducerade pensionstilllägget

eller understödet dock aldrig skulle understiga 200 kronor, eller det

belopp, som av de sakkunniga föreslagits för dem, som äro alldeles uteslutna

från folkpensioneringens förmåner. Den, som år 1914 blir berättigad till

pensionstillägg eller understöd, erhåller dylikt med endast 50 %, eller 75

kronor, och borde alltså enligt de sakkunnigas åsikt genom flottans pensionskassa

bekomma 125 kronor. Den, som år 1915 bekommer pensionstillägg

eller understöd, erhåller dylikt med endast 60 eller 90 kronor, och bör

alltså erhålla 110 kronor i pension genom sagda kassa.

De, som år 1916, 1917 eller 1918 bliva berättigade till pensionstillägg

eller understöd, erhålla dylikt reducerat till resp. 70, 80 och 90 % eller resp.

105, 120 och 135 kronor, vadan någon ökning i pensionsbeloppet från

flottans pensionskassa utöver den föreslagna pensionsförhöjningen till 100

kronor vid 60 års ålder, enligt de sakkunnigas åsikt, ej är för dessa erforderlig.

De sakkunnigas förslag till förbättring i pensionerna genom flottans pen- De j^unnisionskassa

för avskedade båtsmän och marinsoldater går alltså ut på att pensionsbenuvarande

och blivande dylika pensionstagare skulle erhålla följande pen- lånspensionlsionsbelopp,

nämligen: kassa,

vid fyllda 50 resp. 55 levnadsår 75 kronor och

» » 60 » 100

Vid 67 års ålder eller därförut inträffad varaktig oförmåga till arbete

skulle pensionstagare, som äro delaktiga av folkpensioneringen, åtnjuta, förutom

dem tillkommande pension genom flottans pensionskassa, pensionstillägg

eller understöd oavkortat.

De pensionstagare, som äro födda före år 1847 och alltså redan den

1 januari 1914 uppnått 67 levnadsår och på denna grund äro uteslutna från

folkpensioneringen, skulle erhålla 200 kronor i pension genom flottans pensionskassa.

Pensionstagare, som, ehuru delaktiga av folkpensioneringen, drabbas

av nedsättning i pensionstillägg eller understöd enligt övergångsbestämmelserna

i lagen om allmän pensionsförsäkring, skulle erhålla i pension genom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

flottans pensionskassa 125 kronor, om de äro födda år 1847, och 110 kronor,

om de äro födda år 1848.

De pensionstagare, som redan förut uppbära högre pension än nu föreslagna,

skulle bibehålla innehavande belopp oförändrade,

räknin**" Utgående från den förutsättningen, att sålunda föreslagna åldersgrupper

g och underhållsbelopp bleve fastställda, hava de sakkunniga lämnat en av

t. f. byråchefen i pensionsstyrelsen K. Dickman verkställd beräkning av

kostnaden för de förhöjda pensionerna, intagen å sid. 51 i deras betänkande,

av hvilken framgår, att kostnaden de olika åren skulle uppgå till nedanstående

belopp.

Pensionsutbetalningar i tusental kronor.

Under

år

Den V, 1913 pensionerade

båtsmän och marinsoldater

Den Vi 1913 i tjänst varande

eller avskedade men ännu ej

till pension anmälda båtsmäns

pensionering

Summa

Enligt nu

gällande

bestäm- melser

Enligt

föreslagna

bestäm-

melser

Förhöj-

ningar

Enligt nu

gällande

bestäm- melser

Enligt

föreslagna

bestäm-

melser

Förhöj-

ningar

Enligt nu

gällande

bestäm- melser

Enligt

föreslagna

bestäm-

melser

Förhöj-

ningar

1915

71,9

182,0

110,1

2,7

3,6

0,9

74,6

185,6

111,0

1916

67,1

169,4

102,3

3,6

4,6

1,0

70,7

174,0

103,3

1917

62,4

156,9

94,5

4,4

5,5

1,1

66,8

162,4

95,6

1918

57,7

144,8

87,1

5,0

6,4

1,4

62,7

151,2

88,5

1919

53,4

132,7

79,3

5,4

7,3

1,9

58,8

140,0

81,2

1920

49,3

120,9

71,6

5,7

8,0

2,3

55,0

128,9

73,9

1921

45,2

109,3

64,1

5,9

8,5

2,6

51,1

117,8

66,7

1922

41,3

98,4

57,1

6,1

8,8

2,7

47,4

107,2

59,8

1923

37,7

88,2

50,5

6,1

9,0

2,9

43,8

97,2

53,4

1924

34,3

78,8

44,5

6,1

9,1

3,0

40,4

87,9

47,5

1925

30,9

70,0

39,1

6,0

9,2

3,2

36,9

79,2

42,3

1926

27,7

62,0

34,3

6,0

9,2

3,2

33,7

71,2

37,5

1927

24,7

54,3

29,6

5,8

9,2

3,4

30,5

63,5

33,0

1928

22,0

47,3

25,3

5,7

9,1

3,4

27,7

56,4

28,7

1929

19,5

41,0

21,5

5,5

9,0

3,5

25,0

50,0

25,0

1930

17,2

35,5

18,3

5,4

8,8

3,4

22,6

44,3

21,7

1931

15,0

30,3

15,3

5,2

8,5

3,3

20,2

38,8

18,6

1932

13,0

25,5

12,5

5,0

8,1

3,1

18,0

33,6

15,6

1933

11,2

21,5

10,3

4,8

7,8

3,0

16,0

29,3

13,3

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240. 15

Pensionsutbetalningap i tusental kronor.

Under

år

Den */i 1913 pensionerade

båtsmän och marinsoldater

Den Vi 1913 i tjänst varande

eller avskedade men ännu ej

till pension anmälda båtsmäns

pensionering

Summa

Enligt nu

gällande

bestäm- melser

Enligt

föreslagna

bestäm-

melser

Förhöj-

ningar

Enligt nu

gällande

bestäm- melser

Enligt

föreslagna

bestäm-

melser

Förhöj-

ningar

Enligt nu

gällande

bestäm- melser

Enligt

föreslagna

bestäm-

melser

Förhöj-

ningar

1934

9,7

18,0

8,3

4,6

7,4

2,8

14,3

25,4

n,i

1935

8,5

15,0

6,5

4,4

7,0

2,6

12,9

22,0

9,1

1936

7,4

12,2

4,8

4,1

6,6

2,5

11,5

18.8

7,3

1937

6,1

10,0

3,9

3,8

6,1

2,3

9,9

16,1

6,1

1938

4,9

8,0

3,1

3,5

5,4

1,9

8,4

13,4

5,0

1939

4,1

6,8

2,7

3,3

5,2

1,9

7,4

12,0

4,6

1940

3,4

5,3

1,9

3,0

4,8

1,8

6.4

10,1

3,7

1941

2,7

4,2

1,5

2,8

4,4

1.6

5,5

8,6

3,1

1942

2,2

3,3

1,1

2,5

4,0

1,5

4,7

7,3

2,6

1943

V

2,7

1,0

2,2

3,6

1,4

3,9

6,3

2,4

1944

1,4

2,1

0,7

2,0

3,2

1,2

3,4

5,3

1,9

1945

1,1

1,7

0,6

1,7

2,8

1,1

2,8

4,6

1,7

1946

0,8

1,3

0,5

1,5

2,4

0,9

2,3

3,7

1,4

1947

0,6

1,0

0,4

1,3

2,0

0,7

1,9

3,0

1,1

1948

0,5

0,7

0,2

1,1

1,7

0,6

1,6

2,4

0,8

1949

0,4

0,5

0,1

0,9

1,4

0,5

1,3

1,9

0,6

1950

0,3

0,4

0,1

0,7

1,2

0,5

1,0

1,6

0,6

1951

0,2

0,3

0,1

0,6

0,9

0,3

0,8

1,2

0,4

1952

0,1

0,2

0,1

0,6

0,8

0,3

0,6

l,o

0,4

1953

0,1

0,1

o,o

0,4

0,6

0,2

0,5

0,7

0,2

1954

0,1

0,1

0,o

0,3

0,4

0,1

0,4

0,5

0,1

1955

0,1

0,1

o,o

0,2

0,3

0,1

0,3

0,4

0,1

1956

—

—

—

0,1

0,2

0,1

0,1

0,2

0,1

1957

—

—

—

0,1

0,1

o,o

0,1

0,1

0,0

1958

—

—

—

0,0

0,1

0,1

0,o

0,1

0,1

1959

■—

—

—

0,0

0,1

0,1

o,o

0,1

0,1

Beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för den förbättrade

pensioneringen av avskedade båtsmän och marinsoldater erinra de sakkunniga

till en början, att någon kassa jämförlig med Vadstena krigsmanshuskassa

s. 16 Kontrollera mot PDF

Begravnings
hjälp.

16 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 240.

för arméns manskap ej finnes för understödjande av flottans manskap. Flottans

pensionskassa är nämligen numera endast en pensionskassa för officerare och

underofficerare vid flottan samt deras vederlikar, sedan statsverket enligt

1876 års riksdags beslut övertagit pensioneringen av flottans manskap. Något

bidrag från flottans pensionskassa till kostnadernas bestridande kunde alltså

ej påräknas.

Invalidhusfonden, från vilken gratifikationer, såsom förut nämnts, även

utgå till marinens avskedade manskap, kan enligt de sakkunnigas mening

ej heller tagas i anspråk för de ökade pensioneringskostnaderna, ty jämlikt

Kungl. brev den 18 december 1849 finge fondens kapital ej minskas, för att

fonden skulle kunna tillmötesgå de krav på pensioner eller understöd, som

kunde uppstå, därest vårt land skulle bliva invecklat i krig. Fondens inkomster

äro dessutom avsedda för och tagas fullt i anspråk för gratifikationer,

svärds- och svärdsmedaljpensioner ävensom det stadgade årliga bidraget

till Vadstena krigsmanshuskassa.

I fråga om kostnadernas bestridande hava de sakkunniga därför som

sin mening uttalat, att någon annan utväg att skaffa de för ifrågavarande

ändamåls vinnande erforderliga medlen ej funnes än genom höjning av det

å tionde huvudtitelns ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till pensionering

av flottans och lotsverkets gemenskap. Den erforderliga förhöjningen i anslaget

skulle för de kommande åren uppgå till belopp, som återfinnas i sista

kolumnen av förestående tablå över pensionsutbetalningar för de olika åren

För år 1915 skulle den alltså utgöra 111,000 kronor, men sedan snabbt sjunka

och utgöra för år 1916 — 103,300 kronor, för år 1917 — 95,600 kronor, för

år 1924 — 47,500 kronor, för år 1934 — 11,100 kronor, för år 1944 — 1,900

kronor samt för 1955 — 100 kronor.

I sammanhang med den sålunda verkställda utredningen rörande förböjning

av pensionerna till avskedade båtsmän och marinsoldater hava de

sakkunniga jämväl tagit i övervägande, huruvida ej en förhöjning borde äga

rum även av den nu utgående begravningshjälpen efter dessa pensionstagare.

Denna utgör för närvarande enligt 1838 års reglemente ett belopp motsvarande

två månaders pension. Detta belopp måste dock numera anses all

deles för lågt för därmed avsett ändamål. De sakkunniga hava beträffande

begravningshjälp efter arméns manskap på anförda skäl uttalat, att denna

borde bestämmas till 30 kronor, ett belopp, som enligt gjorda beräkningar

borde någorlunda kunna motsvara ändamålet. Då någon anledning ej förefunnes

att låta begravningshjälpen åt flottans indelta manskap fortfarande

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

utgå med växlande belopp efter pensionernas storlek i de olika klasserna

eller till olika belopp med den efter arméns indelta manskap utgående, hava de

sakkunniga därför föreslagit, att begravningshjälpen även efter avlidna pensionerade

båtsmän och marinsoldater måtte bestämmas till 30 kronor. Något

särskilt anslag för denna förhöjning hava de sakkunniga ej ansett behövligt

föreslå, alldenstund med all sannolikhet det årliga belopp, som skulle ytterligare

erfordras, toxde kunna bestridas av det beräknade årliga anslaget för ökningen

i pensionerna, då, såsom de sakkunnigas försäkringstekniska biträde

uttalat, de verkliga utbetalningarna för pensionerna med all sannolikhet skulle

komma att understiga de beräknade.

På grund av vad sålunda anförts, hava de sakkunniga hemställt, Sammanfatt
ad

nu och framgent före 55 års ålder pensionsberättigade båtsmän och sakkunnigas

marinsoldater måtte komma i åtnjutande av ett förhöjt årligt pensionsbelopp förslag,

vid fyllda 50 år av 75 kronor,

att nuvarande och blivande pensionstagare av båtsmän och marinsoldater

måtte komma i åtnjutande av förhöjning i sina pensionsbelopp

vid fyllda 55 år till 75 kronor och

» » 60 » » 100 »

att vid inträffad invaliditet enligt lagen om allmän pensionsförsäkring pensionsberättigade

båtsmän eller marinsoldater måtte åtnjuta, utom till dem

utgående pension genom flottans pensionskassa, pensionstillägg eller understöd

enligt nämnda lag oavkortat,

att beträffande tillämpningen av samma lag sådan bestämmelse måtte

utfärdas, att de genom flottans pensionskassa till avskedade båtsmän eller

marinsoldater utgående pensionerna liksom gratifikationerna från invalidhusfonden

icke skola beräknas såsom årsinkomst;

att genom flottans pensionskassa utgående pension till avskedad båtsman

eller marinsoldat, som den 1 januari 1914 uppnått 67 levnadsår, måtte bestämmas

till 200 kronor årligen;

att för pensionsberättigad båtsman och marinsoldat, som drabbas av

övergångsbestämmelserna i lagen om allmän pensionsförsäkring, pensionen genom

flottans pensionskassa måtte bestämmas

för den, som är född år 1847, till 125 kronor och

» » » » > t> 1848, » 110 » ,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 162 höft. (Nr 240.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 240.

att såsom begravningshjälp efter avliden båtsman eller marinsoldat

måtte få utbetalas ett belopp av 30 kronor;

att till bestridande av kostnaderna för de ökade pensionerna det å

ordinarie stat under tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget »till pensionering

av flottans och lotsverkets gemenskap» måtte höjas för år 1915 med

111,000 kronor eller från 189,600 kronor till 300,600 kronor, samt

att, då de sakkunniga ansågo, att ökningen i pensionerna borde om

möjligt inträda redan innevarande år, för ändamålet måtte för år 1914 anvisas

ett belopp av 119,100 kronor.

På grund av nådiga remisser hava statskontoret, marinförvaltningen,

pensionsstyrelsen och direktionen över flottans pensionskassa avgivit yttranden

över det av de sakkunniga framlagda förslaget.

Statskontoret har i underdånigt yttrande den 30 april 1914 — med

erinran att det föreliggande förslaget till sina grunder i huvudsak överensstämde

med ett av samma sakkunniga avgivet förslag till höjning av

gratialen från Vadstena krigsmanshuskassa till avskedat manskap vid armén,

över vilket förslag statskontoret den 20 sistlidne januari avgivit utlåtande

— uttalat, att de synpunkter, som i nyssnämnda utlåtande framhållits,

jämväl ägde sin tillämplighet å det nu avgivna förslaget till höjning av pensionerna

för avskedade båtsmän och marinsoldater.

Vid sådant förhållande och då statskontoret i överensstämmelse med

sin i berörda utlåtande yttrade mening icke anser tillrådligt, att någon förändring

vidtages för år 1914, har statskontoret i förevarande ämne föreslagit,

att såsom tillägg till gällande bestämmelser om pension genom flottans

pensionskassa till avskedade båtsmän och marinsoldater måtte till efterrättelse

från och med ingången av år 1915 förordnas,

att pensionen från flottans pensionskassa skulle för avskedad båtsman

eller marinsoldat, som före ingången av år 1914 uppnått 67 års ålder, utgöra

150 kronor och för avskedad båtsman eller marinsoldat, som under år 19*14

uppnått nämnda ålder, 85 kronor,

att för avskedad båtsman eller marinsoldat, som under nedannämnda

år uppnådde 67 års ålder, pension från flottans pensionskassa skulle efter

inträffad invaliditet eller i alla händelser från uppnådd ålder av 67 år utgå

med följande belopp, nämligen:

för den, som år 1915 uppnår 67 år ......................................... kronor 80: —

i> » » » 1916 » i> » .......................................... » 75: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 240.

19

för den, som år 1917 uppnår 67 år

» # s> » 1918 » » »

kronor 70: —

» 65: —

att emellertid den, som enligt redan meddelade bestämmelser uppbär

pension till högre belopp, skulle bibehållas vid innehavande pensionsbelopp,

samt att såsom begravningshjälp till stärbhus efter avliden båtsman eller

marinsoldat måtte utbetalas ett belopp av 30 kronor.

Med tillämpning av de grunder, som av statskontoret föreslagits, har

kostnadsökningen för den förbättrade pensioneringen av ämbetsverket beräknats

till 75,689 kronor för år 1915 mot 111,000 kronor enligt de sakkunnigas

förslag.

I utlåtande den 9 sistlidna maj hänvisar även pensionsstyrelsen till förut

avgivet yttrande den 31 januari 1914 beträffande den föreslagna förbättringen

i underhållen åt arméns manskap.

Därest Kungl. Maj:t lämnar bifall till den av styrelsen i sist berörda

yttrande föreslagna modifikationen i de sakkunnigas förslag angående sättet

för underhållens beräknande, anser styrelsen en liknande behandling böra

komma även nu föreliggande ärende till del. Skulle Kungl. Maj:t åter utan

denna av pensionsstyrelsen föreslagna ändring bifalla de sakkunnigas förslag

rörande pensionering av arméns manskap — dock så att, i enlighet med vad de

sakkunniga i sitt betänkande beträffande ökade pensioner åt marinens indelta

manskap tillstyrkt, den föi''eslagna ändringen av pensionsförsäkringslagen

gjordes i dess övergångsbestämmelser — syntes de sakkunnigas förslag

i avseende å pensionering av båtsmän och marinsoldater böra oförändrat

bifallas.

Marinförvaltningen och direktionen över flottans pensionskassa hava i

underdåniga utlåtanden den 6 resp. den 15 maj 1914 förklarat sig ej hava

något att erinra mot de sakkunnigas förslag i förevarande ärende.

På föredragning den 12 innevarande juni av chefen för lantförsvarsdepartementet,

vilken därvid anmälde av förut omförmälda sakkunniga avgivet

betänkande i fråga om höjning av gratial till avskedat manskap vid

armén samt övriga till berörda ärende hörande handlingar, har Kungl. Maj:t

samma dag besluta avlåta proposition (nr 188) till riksdagen angående förhöjning

i gratialen till nyssnämnda manskap.

Då en pensionsförbättring enligt min mening bör regleras i huvudsakligen

enahanda ordning för marinens avskedade manskap som för arméns,

torde de av chefen för lantförsvarsdepartementet angivna grunder för nämnda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 240.

proposition böra vinna tillämpning även med avseende å nu föreliggande

pensionsförhöjning för avskedat manskap vid marinen.

Jämte det jag fördenskull anhåller att få åberopa vad chefen för lantförsvarsdepartementet

i yttrande till nämnda proposition anfört beträffande

understödjande från statens sida av avskedat indelt manskap, vill jag allenast

för belysande av nu förevarande ämne erinra om följande huvudpunkter

i samma anförande:

Då enligt lagen om allmän pensionsförsäkring en person i regeln först

vid 67 års ålder beräknas vara i behov av understöd, syntes detsamma kunna

antagas beträffande de avskedade indelta soldaterna. Chefen för lantförsvarsdepartementet

ansåg därför anledning icke föreligga att, på sätt de sakkunniga

föreslagit, höja gra tialen för understödstagare vid respektive 50 och

60 års ålder.

Avgörande skäl syntes ej heller föreligga att för dem bland gratialisterna,

som bliva fullt delaktiga av folkpensioneringens förmåner beträffande pensionstillägg

eller understöd, vidtaga någon förhöjning i gratialen, under förutsättning

dock att dessa underhållstagare, såsom de sakkunniga föreslagit,

icke skulle på grund av innehavande gratial drabbas av i förenämnda lag

föreskrivna avdrag å understöd eller pensionstillägg.

Däremot syntes enligt chefens för lantförsvarsdepartementet mening icke

någon berättigad invändning kunna göras mot en förhöjning av gratialen

för gratialister, som på grund av pensionslagens övergångsbestämmelser helt

eller delvis bliva uteslutna från dess förmåner. Av denna anledning borde

de gratialister, vilka äro födda före år 1847 och i följd därav ej få sin ställning

förbättrad genom folkpensioneringen, erhålla ett förhöjt gratial från

och med år 1915. I likhet med de sakkunniga ansåg chefen för lantförsvarsdepartementet,

att detta ej kunde sättas lägre än till 200 kronor.1

Alla de gratialister, vilka under åren 1914—1918 bliva berättigade till

understöd eller pensionstillägg, och alltså enligt övergångsbestämmelserna i

lagen om allmän pensionsförsäkring endast få till resp. 50, 60, 70, 80 och

90 % avkortat understöd eller pensionstillägg, syntes jämväl böra från och

med år 1915 erhålla ett förhöjt gratial. Denna förhöjning ansåg chefen för

1 Till jämförelse meddelas, att de pensionerade båtsmän och marinsoldater, som kunna bliva

fullt delaktiga av folkpensioneringens förmåner beträffande pensionstillägg eller understöd, skola

med högst få undantag, därest pensionstillägg eller understöd ej undergår någon minskning på grund

av utgående pension genom flottans pensionskassa, bekomma ett sammanlagt ålderdomsunderstöd

av minst 205 kronor, eller 30 kronor i pension genom nämnda kassas femte klass, 26 kronor i

tillägg enligt 1909 års riksdags beslut och 160 kronor i pensionstillägg eller understöd.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

lantförsvarsdepartementet böra sättas till ett sådant belopp för de olika åren,

att det förhöjda gratialet tillsammans med det avkortade understödet eller

pensionstillägget uppgick till ett belopp av 200 kronor, eller samma belopp,

som föreslagits i gratial för nyssnämnda, från pensionsförmåner enligt lagen

alldeles uteslutna gratialister.

De gratialister, som år 1914 förvärva rätt till understöd eller pensionstillägg,

vilket då utgår med högst 75 kronor, borde alltså bekomma ett till

125 kronor förhöjt gratial för år 1915.

De, som erhålla sådant år 1915, eller högst 90 kr., borde bekomma 110 kr.

» »

» 1916, »

» 105 »

»

95 »

»

»

» 1917, >

» 120 »

»

»

OO

O

» >

»

» 1918, »

» 135 »

»

65 »

De enligt 1909 års riksdags beslut utgående tilläggen å 25 kronor årligen

hava inberäknats i de föreslagna gratialförhöjningarna.

I dessa som i andra förekommande fall borde naturligen dock iakttagas,

att den, som redan enligt gällande bestämmelser äger åtnjuta gratial med

högre belopp än det, som sålunda föreslagits, må fortfarande tillgodonjuta

det högre beloppet.

Beträffande den föreslagna förhöjningen av begravningshjälpen ansåg

chefen för lantförsvarsdepartementet sig böra ansluta sig till vad de sakkunniga

därom anfört och föreslog alltså, att begravningshjälpen efter avliden

gratialist skulle utgå med ett till 30 kronor förhöjt belopp.

Ehuru det varit önskligt, att förhöjningen i gratialen och begravningshjälpen

kunnat, såsom de sakkunniga föreslagit, beredas redan från och med

år 1914, ansåg chefen för lantförsvarsdepartementet dock i likhet med statskontoret,

att, då staten för detta år redan är reglerad, åtskilliga olägenheter

måste följa av en retroaktiv tillämpning av den gratialförhöjning, som föreslås,

varför nämnde departementschef ej kunde följa de sakkunnigas förslag

i denna del.

Jag har låtit genom byråchefen K. Dickman verkställa beräkningar av

kostnaderna till och med år 1933 för pensionering av båtsmän och marinsoldater

med tillämpning av ovan angivna, av mig förordade grunder. Resultatet

av dessa beräkningar är sammanställt med utgifterna enligt nu

gällande bestämmelser i följande tablå, som sålunda även utvisar erforderliga

anslagsökningar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

Pensionsutbetalningar i tusental kronor.

Under år

Enligt nu

gällande be- stämmelser

Enligt före- slagna be- stämmelser

Förhöjningar

1915

74,6

176,9

102,3

1916

70,7

164,9

94,2

1917

66,8

153,i

86,3

1918

62,7

141,6

78,9

1919

58,8

130,o

71,2

1920

55,o

118,7

63,7

1921

51,1

107,6

56,4

1922

47,4

97,o

49,6

1923

43,8

87,o

43,2

1924

40,4

77,9

37,6

1925

36,9

69,3

32,4

1926

33,7

61,6

27,9

1927

30,6

54,o

23,6

1928

27,7

47,2

19,6

1929

25,o

41,o

16,o

1930

22,6

35,7

13,1

1931

20,2

30,7

10,6

1932

18,o

26,1

8,1

1933

16,o

22,3

6,3

Härefter övergår jag till en annan fråga beträffande anslaget till pensionering

av flottans och lotsverkets gemenskap.

I statsverkspropositionen den 14 maj innevarande år har Kungl. Maj:t

under tionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition

angående beviljande av anslag till lots- och fyrinrättningen med

livräddninsanstalterna, Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

i anslaget till pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap beräkna

en minskning med 46,900 kronor.

I nådig proposition angående anslag till lots- och fyrinrättningen med

livräddningsanstalterna m. m., som Kungl. Maj:t förut denna dag beslutit

avlåta till riksdagen, har, bland annat, föreslagits, att inom sistnämnda anslag

under femte huvudtiteln skulle i en särskild pensionsstat upplagas samt
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 24-0.

23

liga kostnader för pensionering av personalen vid lotsstyrelsen och lotsverket.

I den sålunda föreslagna pensionsstaten finnes uppfört ett belopp av 199,000

kronor, avsett till bestridande av de pensioneringskostnader för nämnda

personal, vilka fortfarande skola bestridas genom flottans pensionskassa.

Detta belopp har, såsom jag till statsrådsprotokollet förut denna dag erinrat,

uppkommit på det sätt, att till de pensioneringskostnader, som enligt gällande

föreskrifter skola drabba lotsverkets medel och som med någon avrundning

uppåt beräknats till 135,000 kronor, lagts de belopp å respektive

16,700 kronor och 46,900 kronor, som för lotsstyrelsens och lotsverkets personal

under år 1913 tagits i anspråk från de under riksstatens tionde huvudtitel

uppförda förslagsanslagen dels till pensionering av flottans befäl och

underbefäl med vederlikar och dels till pensionering av flottans och lotsverkets

gemenskap.

Vid godkännande av omförmälda pensionsstat bör sålunda sistnämnda

anslag nedsättas med ett belopp av 46,900 kronor, och anslaget uppföras i

riksstaten med ändrad benämning såsom anslag till pensionering av flottans

gemenskap.

Under åberopande av vad jag förut anfört, får jag hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen

dels medgiva:

att pensionen från flottans pensionskassa för avskedad båtsman eller

marinsoldat, som är född tidigare än den 1 januari 1847, må utgå med 200

kronor;

att pensionen från flottans pensionskassa för avskedad båtsman eller

marinsoldat, som under år 1914 förvärvat rätt till pensionstillägg eller understöd

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, må utgå med 125 kronor;

att pensionen från flottans pensionskassa för avskedad båtsman eller

marinsoldat, som under något av åren 1915—1918 förvärvat rätt till pensionstillägg

eller understöd enligt nämnda lag, må utgå med följande belopp:

till den, som år 1915 förvärvat rätt till pensionstillägg eller understöd, med

110 kronor,

» den, som år 1916 förvärvat rätt till pensionstillägg eller understöd, med

95 kronor,

» den, som år 1917 förvärvat rätt till pensionstillägg eller understöd, med

80 kronor,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 240.

till den, som år 1918 förvärvat rätt till pensionstillägg eller understöd, med

65 kronor,

dock att pensionstagare, som redan enligt gällande bestämmelser äger åtnjuta

pension till högre belopp än det, som enligt ovanstående skulle tillkomma

honom, må äga tillgodonjuta det högre beloppet; samt

att såsom begravningshjälp efter avliden pensionerad båtsman eller

marinsoldat må genom flottans pensionskassa utbetalas ett belopp av 30

kronor;

dels ock, vid bifall till förestående förslag, öka det å ordinarie stat under

tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till pensionering av flottans

och lotsverkets gemenskap med 102,300 kronor och, under förutsättning av

bifall till vad i nådig proposition den 20 juni 1914 angående anslag till lots- och

fyrinrättningen med livräddningsanstalterna m. m. föreslagits i fråga om upptagande

under sistnämnda anslag av kostnaderna för pensionering av lotsverkets

personal, minska anslaget till pensionering av flottans och lotsverkets

gemenskap med 46,900 kronor samt sålunda i riksstaten för år 1915 uppföra

samma anslag, nu 189,600 kronor, med ett belopp av 245,000 kronor under

ändrad benämning: Till pensionering av flottans gemenskap, förslagsanslag.

Vad chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda

hemställt, däruti statsrådets övriga ledamöter instämde,

täcktes Hans Maj.t Konungen bifalla; och skulle i enlighet

härmed nådig proposition i ämnet till riksdagen

avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll fogad

bilaga utvisar.

Ur protokollet:

R. Sundin.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.