Sök i Ratio Lex

Angående upprättande av reservstater vid marinen

1914-07-10 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:246, Angående upprättande av reservstater vid marinen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

1

Nr 246.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upprättande

av reservstater vid marinen; given Stockholms slott

den 10 juli 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvar särenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att godkänna upprättande av reservstater vid marinen i huvudsaklig

överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angivna, av föredragande

departementschefen förordade allmänna grunder.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 168 käft. (Nr 246.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj--t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

juli 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström, anhöll att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning frågan angående upprättandet av reservstater vid

marinen samt anförde därvid följande:

I den nådiga propositionen den 14 maj 1914 angående sjöförsvarets

ordnande har jag erinrat, att förslag till upprättande av reservstater

vid marinen blivit utarbetat och att, sedan myndigheternas yttranden

över detsamma inkommit, slutligt förslag i ärendet torde böra underställas

Kungl. Maj:ts prövning för att därefter framläggas för riksdagen.

Nämnda yttranden hava nu avgivits och förslaget i fråga undergått vidare

behandling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

3

I. Reservstatsfrågans uppkomst och utveckling vid marinen.

En vid arméns fullmäktiges sammanträde i oktober 1903 väckt

motion i syfte att åstadkomma en utredning av frågan om tidigare övergång

till reserven med bibehållen pensionsrätt för officerare och underofficerare

föranledde nämnda fullmäktige att tillsätta eu kommitté, vilken

fick i uppdrag att verkställa en sådan utredning. Den 18 juni 1904 avgav

denna kommitté ett betänkande, som jämte direktionens över arméns pensionskassa

däröver avgivna yttrande lades till grund för en framställning

i ämnet av fullmäktige till Kungl. Maj:t. Denna framställning utmynnade i

en hemställan om vidtagande av åtgärder för beredande av pension åt

officerare och underofficerare vid armén, vilka före uppnådd pensionsålder

på grund av därom gjord ansökan överfördes från beställning på stat till

reserven.

Sedan 1904 års fullmäktige i flottans pensionskassa erhållit del av

denna hemställan, uttalade de sig för att en utredning skulle verkställas,

huruvida avgång ur tjänst med pensionsrätt vid tidigare ålder än nu är

stadgat må kunna medgivas flottans befäl och underbefäl med vederlikar,

och att såsom ledning för denna utredning skulle användas nyssnämnda på

föranstaltande av arméns fullmäktige uppgjorda »betänkande rörande tidigare

övergång till reserven med bibehållande av pensionsrätt m. m.».

I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 3

november 1905 åt en kommitté att utföra denna utredning i samband med

utarbetande av förslag till nytt reglemente för flottans pensionskassa m. m.

Den 18 april 1908 avgav denna kommitté »Förslag och betänkande angående

förtidspensionering av officerare och underofficerare vid maiänen».

För armén hade samtidigt denna fråga framskridit så långt, att Kungl.

Maj:t den 21 februari 1908 bemyndigat chefen för lantförsvarsdepartementet

att tillkalla sakkunniga för ytterligare utredning i ämnet. De sålunda

tillkallade sakkunniga avlämnade den 18 juni 1908 »Betänkande rörande

införande av fast avlönat reservbefäl vid armén», vari föreslogs, att

reservbefälet icke skulle tillkomma genom förtidspensionering utan att det

skulle uppföras i beställning på stat och bilda en särskild reservstat.

Då emellertid detta betänkande och det för marinen avgivna betänkandet

i vissa delar voro från varandra skiljaktiga, uppdrog Kungl. Maj:t

den 20 november 1908 åt särskilda kommitterade att för åstadkommande,

så vitt ske kunde, av en sammanjämkning av dessa betänkanden verkställa

utredning och avgiva slutligt förslag till bestämmelser i ämnet. Den 3

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

1909 års

kommitté

förslag.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

mars 1909 avgåvo dessa kommitterade »Betänkande och förslag angående

upprättande av reservstater vid armén och marinen».

De kommitterade hade i detsamma först tagit under omprövning

frågorna dels om övergång till reserven före uppnådd pensionsålder med

reducerad pension (lön), dels om avgång på grund av otjänstbarhet, och

sedermera behandlat de föreslagna ändringarna i pensionsgrunderna för

marinen.

De kommitterade framhöllo till en början, att för marinens behov

erfordrades i händelse av mobilisering en avsevärd reserv av fullt utbildade

officerare och underofficerare.

Vid flottan funnes ett stort antal befälsposter i land, särskilt sådana

av administrativ art, vilkas ordinarie innehavare vid mobilisering lämpligen

kunde avlösas av officerare i reserven; även vid lokaleskadrarna kunde en

del befälsposter besättas med dylik personal. Vid kustartilleriet beräknades

en avsevärd del av behovet utav officerare vid mobilisering skola

fyllas genom f. d. stampersonal, tjänstskyldig i reserven.

Detsamma gällde beträffande underofficerare vid såväl flottan som

kustartilleriet, där knappast någon annan reserv av underofficerare kunde

påräknas än de pensionerade, vid krig och större rustningar tjänstskyldiga.

Denna reserv vore emellertid icke tillräcklig, och för att fylla bristen funnes

ingen annan tillgång än värnpliktiga, som nödtorftigt utbildats till reservunderbefäl.

Enda utvägen att skaffa fullt utbildat och med tjänsten väl förtroget

reservbefäl vore den att söka förmå officerare och underofficerare, som tillräckligt

länge tjänstgjort vid stammen, att mot någon ersättning övergå till

reserven med skyldighet att för bibehållande av sin militära duglighet tid

efter annan deltaga i övningar.

Beträffande formen för den ersättning, som skulle utgå åt reservpersonalen,

ansåge de kommitterade, att denna personal icke borde tillkomma

genom förtidspensionering utan uppföras i beställningar på stat och bilda

en särskild reservstat med vissa löner, vilka av innehavarna efter avgång

från reservstaten vid uppnådd pensionsålder skulle åtnjutas såsom pension.

I fråga om den levnads- och tjänsteålder, som skulle erfordras för rättighet

att övergå till reservstat, syntes det första villkoret vara, att den, som

överginge till nämnda stat, skulle hava tjänat så länge vid stammen, att han

förvärvat tillräcklig tjänstevana för att utöva vissa befattningar, som krävde

dylik. I detta hänseende kunde man lämpligen uppställa fordran på en

minsta tjänstetid vid stammen av 15 år. På det att den, som överginge

till reservstat, vid övergången icke måtte hava längre tid kvar att tjäna

vid reservstaten, än att han under denna tid kunde bibehålla sin

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

tjänsteduglighet utan att behöva deltaga i alltför ofta återkommande och

omfattande militära övningar, borde övergång icke medgivas tidigare än

att den, som inträdde på reservstaten, hade ungefär 15 år att kvarstå i

tjänst, varav skulle följa, att den lägsta levnadsåldern vid övergången bleve

35 år för kompaniofficerare och underofficerare, 40 år för kommendörkaptener,

majorer och överstelöjtnanter samt 45 år för kommendörer och

överstar.

Innehavare av beställning på reservstat skulle vara skyldig att tjänstgöra

vid mobilisering och under krig samt vid sådan övning, som till utrönande

av försvarsväsendets krigsberedskap eller för utbildning av beväringens

andra uppbåd eller landstormen kunde bliva anbefalld. Dessutom

skulle han vara skyldig att på kallelse inställa sig till tjänstgöring under

högst 42 dagar vartannat år intill utgången av det kalenderår, varunder

han fyllde 40 år, och därefter vart tredje år.

Lönebeloppen på reservstat beräknades från och med den lägsta för

överflyttning till reservstat medgivna levnadsåldern till och med året före

inträdet i pensionsåldern (då lönen överginge till pension) efter en successivt

stigande skala, nämligen:

för kommendörer och överstar från 2,520 kronor vid 45 år till 4,380

kronor vid 59 år;

för kommendörkaptener av 1. gr. och överstelöjtnanter från 1,680

kronor vid 40 år till 3,490 kronor vid 54 år;

för kommendörkaptener av 2. gr. och majorer från 1,530 kronor

vid 40 år till 3,140 kronor vid 54 år;

för kaptener och subalterner från 1,020 kronor vid 35 år till 2,540

kronor vid 49 år;

för underofficerare av högsta graden från 370 kronor vid 35 år till

1,050 vid 51 år; samt

för underofficerare av 2. gr. från 370 kronor vid 35 år till 940

kronor vid 49 år.

Dessutom borde reservstatens personal under tjänstgöring åtnjuta

dagavlöning och övriga förmåner i likhet med vad för personal i reserven

vore medgivet.

För att reservstaten måtte omfatta endast fullt tjänstduqlig personal,

borde ingen tillåtas kvarstå vid densamma längre än till den ålder, då

han skulle varit berättigad att avgå med pension efter innehavande grad

vid stammen.

För den, som överginge till reservstaten, borde valfrihet finnas att

genom fortsatta avgifter bevara änkepensionsrätten eller ock utträda ur

flottans pensionskassa.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

1907 års

försvarskommitté.

Beträffande det vid mobilisering vid marinen erforderliga antalet officerare

av kaptens eller högre grad och underofficerare på reservstat, beräknade

kommitterade med hänsyn till den tillgång på personal, som förefunnes

i marinens reserv, den brist, som återstode att fylla, till 8 regementsofficerare,

omkring 50 kaptener och omkring 50 underofficerare. Av

dessa borde 25 % av officerarna och 80 % av underofficerarna avses för

kustartilleriet. Som emellertid antalet officerare i de åldersklasser, vilka

skulle kunna ifrågakomma vid överföring till reservstat, för närvarande

vore jämförelsevis litet, syntes det lämpligt, för att icke försvaga stammen

genom alltför omfattande avgång av medelålders erfarna officerare, att vid

överföring till reservstat tillsvidare icke räkna med hela det antal, som

angivits såsom brist. Ej heller vore tillrådligt att till reservstat på en

gång överföra hela det angivna antalet underofficerare.

Under de 12 första åren borde därför till reservstaten överföras

endast 8 regementsofficerare, 28 kaptener och subalternofficerare samt 24

underofficerare; och förutsattes, att av dessa under den första 5-årsperioden

överfördes 15 officerare och 10 underofficerare.

Den kostnad i löner och pensioner, som den sålunda minskade reservstaten,

fullt genomförd, skulle kräva, uppginge till omkring 97,000

kronor om året.

Under vart och ett av de 5 första åren beräknades kostnaden, övningskostnaden

inberäknad, uppgå till:

l:a året

2:a »

3:e »

4:e »

5:e »

8,000 kr.

16,000 »

24.000 >

32.000 »

40.000 »

1907 års försvarskommitté anförde i sitt den 5 december 1910 avgivna

betänkande, att upprättandet av en tjänstduglig reservstat borde medgiva

någon begränsning av den erforderliga ökningen av antalet officerare

och underofficerare å aktiv stat. Då kostnaderna för personal å reservstat

understege kostnaderna för personal i motsvarande grad å aktiv stat, skulle

upprättandet av den föreslagna reservstaten i verkligheten innebära mindre

utgifter för statsverket än som utan en sådan reservstat skulle bliva erforderliga.

Kommittén fann det därför påtagligt, att upprättandet av en

reservstat vid marinen enligt 1909 års kommitterades förslag skulle gagna

försvaret och bereda möjlighet att i någon mån nedbringa ökningen av

statsverkets utgifter. Därjämte skulle en dylik reservstat möjliggöra, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

flottans och kustartilleriets officers- och underofficerskårer å aktiv stat

föryngrades och befordringsförhållandena förbättrades.

I sin underdåniga berättelse den 14 mars 1913 hemställde fullmäktige Fullmäki

flottans pensionskassa bland annat, att frågan om förtidspensionering och flottans

upprättande av reservstater för marinen måtte i samband med frågan om pensionspensionsreglering

för marinens personal föras till en slutlig, snar lösning, lättelse

den 14 mars

1913.

Av de år 1911 tillsatta försvarsberedningarna bar Andra försvars- Försvarsberedningen

i avgivet »Preliminärt betänkande angående sjöförsvaret» bland ägarna

annat hemställt, att beredningarna redan nu måtte uttala sig för att en

reservstatsorganisation för flottan och kustartilleriet i huvudsaklig överensstämmelse

med de i 1909 års betänkande föreslagna grunder med det snaraste

påbörjades.

II. Förslag angående upprättande av reservstater vid marinen.

Hans excellens herr statsministern och chefen för lantförsvarsdeparte- Inom sjömentet

har i nådig proposition den 12 juni 1914 angående upprättande a v pZdém epitet

reservstater vid armén redogjort för reservstatsfrågans uppkomst och ut- i maj 1914

veckling med särskilt avseende på armén och därvid även närmare angivit felslag*till

skälen till att det nu befunnits erforderligt att omarbeta 1909 års kom- reservstater

mittéförslag med hänsyn till ordnandet av arméns reservstater. tld marinen
Dessa

skäl till ändringar i 1909 års förslag hava även befunnits

giltiga i fråga om upprättandet av reservstater vid marinen och hava föranlett,

att nyssnämnda 1909 års förslag i vad det rör marinen blivit inom

sjöförsvarsdepartementet underkastat förnyad granskning och omarbetning.

Härigenom har tillkommit det nya förslag till reservstater vid marinen, för

vilket jag nu anhåller att få redogöra och som i största möjliga utsträckning

överensstämmer med motsvarande förslag rörande armén.

I fråga om villkoren för övergång till reservstat, avlöningsförmåner,

befordran och tjänstgöringsskyldighet vid reservstaten samt avgång från

densamma äro de båda förslagen väsentligen överensstämmande.

Avenså hava de för arméns reservstat föreslagna pensionering sgrunderna

ansetts böra gälla för marinens reservstat.

I reservstatsförslaget beträffande marinen anföres vidare:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

I förslaget till arméns reservstat framhölles, att något behov av

en särskild överstelöjtnantsgrad icke förelåge utan borde i stället bildas

en överstegrad, gemensam för överstelöjtnanter, som befordrades, och

för överstar, som överginge från aktiv stat. Enligt personalberäkningarna

erfordrades vid flottan icke någon kommendörsgrad vid reservstaten. Däremot

förefunnes behov av kommendörkaptener för tjänstgöring i överstyrelsen,

å stationer och varv och av dessa borde omkring halva antalet med

hänsyn till de befattningar, som de vore avsedda att vid mobilisering bestrida,

vara kommendörkaptener av 1. graden. I överensstämmelse med

de skäl, som framhållits vid bestämmandet av löneförmånerna för majorsgraden

i förslaget till arméns reservstat, syntes lönen för kommendörkaptener

av 1. graden vid reservstat icke böra sättas lägre än 4,000 kronor

och pensionen bestämmas till 3,300 kronor.

För åstadkommande av överensstämmelse i avlöningshänseende mellan

flottan och kustartilleriet torde halva antalet av sistnämnda vapens

regementsofficerare på reservstat böra utgöras av överstelöjtnanter.

Särskild I 1909 års kommittéförslag hade det slutliga behovet av reservstats
för

jlottan personal för hela marinen angivits till 8 regementsofficerare, omkring 50

och särskild kaptener och omkring 50 underofficerare samt föreslagits upprättandet av

tillerietr'' särskilda reservstater för flottan och för kustartilleriet.

I de inom sjöförsvarsdepartementet nu verkställda beräkningarna

över marinens personalbehov vid mobilisering hade räknats med att kunna

avse reservstatspersonal för vissa befattningar såväl å lokalstyrkornas fartyg

och å kustpositionerna som vid kustsignal väsen det, i överstyrelsen samt

å stationer och varv. Med hänsyn till det i jämförelse med armén ringa

antalet reservstatspersonal, som erfordrades för marinen, vore det måhända

fördelaktigt att uppföra nämnda personal på en för hela marinen gemensam

stat, men, då härigenom dels eu sammanblandning av anslagen för

flottan och kustartilleriet skulle uppstå, dels upprättandet av reservstaterna

skulle bliva onödigt komplicerat, hade det ansetts lämpligare att upprätta

en särskild reservstat för vartdera vapnet än att bilda en för marinen gemensam

reservstat.

Flottans För flottan hade enligt ovannämnda inom departementet nu utförda

restorlek. * personalberäkningar behovet av f. d. stampersonal i officers och underofficers

grad befunnits uppgå till:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

9

Grad.

Tjänstgöring

År 1919.

År 1924.

År 1934.

Regementsofficerare . .

för landtjänst och ersättningspersonal. .

15

15

14

Kaptener.......

j » tjänstgöring å fartyg.......

13 lss

101 32

161 39

[ > landtjänst och ersättningspersonal. .

22 |

22 J

23 j

Subalternofficerare . . .

J > tjänstgöring ä fartyg.......

iC.

ce

61 34

n si

1 > landtjänst och ersättningspersonal. .

28 J

28 [

28 |

Underofficerare.....

I » tjänstgöring å fartyg.......

64 )

1197

75 1 208

93 ]

>227

1 > landtjänst och ersättningspersonal. .

133 |

133 |

134 1

Härav framginge, dels att behovet av ifrågavarande personal under

tiden 1919—1934 ej vore underkastat någon avsevärdare förändring, dels

att f. d. stamanställda officerare av flaggmans grad ej direkt inginge i mobiliseringsbehovet.

Nu förefintlig reserv av f. d. stamanställda officerare och underofficerare

med undantag av flaggman utgjorde 12 regementsofficerare, 20 kaptener,

39 löjtnanter och underlöjtnanter samt 132 underofficerare. Av dessa

vore emellertid endast omkring 67 % påräkneliga vid mobilisering dels på

grund av att de redan i fredstid vore upptagna i sådana befattningar, i

vilka vid mobilisering ombyte ej borde äga rum, dels till följd av otjänstbarhet.

Ehuru någon ändring i organisationen av dessa kategorier reservpersonal

ej vore avsedd att nu äga rum, torde dock en blivande ökning av

stampersonalen efter hand även föranleda en däremot svarande ökning av

den pensionerade t. d. stampersonalen. Så beräknades t. ex. antalet pensionerade

underofficerare vid slutet av år 1915 vara 163.

Med förutnämnda beräkningsgrunder och då reservstaten i första

hand vore avsedd för sjötjänst skulle flottans behov av reservstatspersonal

kunna angivas ungefärligen uppgå till:

Grad.

År 1919.

År 1924.

År 1934.

Regementsofficerare.............

7

7

6

Kaptener...............

20

20

24

Subalternofficerare...................

10

10

10

Underofficerare.................

40

50

60

Enligt den för flottan uppgjorda bemanningsplanen torde det erfordras

en snar och icke obetydlig ökning i antalet officerare och underBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 168 käft. (Nr 246.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

officerare av stammen. Med hänsyn härtill och då från sjökrigsskolan

icke förr än tidigast om 4 år ett större antal officerare kunde tillföras

stammen, borde vid överföring till reservstat tills vidare iakttagas varsamhet

och i staten icke räknas med hela det behövliga antalet reservstatspersonal.

Vad särskilt underofficerarna beträffade, vore det dessutom föga

sannolikt, att de i större omfattning överginge på reservstat med undantag

måhända för maskinisterna, vilka i allmänhet hade lättare att erhålla

civilanställning än övriga underofficerare.

Under loppet av 15 år kunde därför ej påräknas att till reservstaten

överföra mer än 6 regementsofficerare, 24 kaptener och 12 underofficerare.

Härigenom bleve ovan angivna behov av regementsofficerare

och kaptener fyllt. För fyllandet av subalternofficersbehovet bleve däremot

nödvändigt anlita reservofficersinstitutionen, vilken, i det fall att

föreslagen omläggning av reservofficerarnas utbildning komme till stånd,

skulle kunna lämna erforderlig tillgång härför. Svårare ställde det sig att

få tillräckligt antal underofficerare. Skulle det vid reservstatens slutliga

upprättande visa sig omöjligt få detta behov fyllt, vore det nödvändigt

antingen att ytterligare öka stampersonalen eller att sänka pensionsåldern

för underofficerarna för att därigenom erhålla en talrikare och tjänstedugligare

reserv. Denna senare åtgärd syntes dock ej böra tillgripas förr

än i samband med en pensionsreglering för all stampersonal.

Svårigheten att nu bestämt angiva reservstatens storlek och möjligheterna

för densammas upprättande syntes göra det önskvärt att för närvarande

begränsa upprättandet av reservstaten till en bestämd kortare tidsperiod,

lämpligen 5 år med början år 1916 i enlighet med nedanstående

tablå:

Å r

Kom- mendör- kapten av

1. gr.

Kom- mendör- kapten av

2. gr.

Kaptener.

Underofficerare.

Högsta

löneklass

43—49 år.

Mellersta

löneklass

37—42 år.

Lägsta

löneklass

32—36 år.

Högsta

löneklass

42—49 år.

Lägsta

löneklass

34—41 år.

1916...........

_

1

_

1

—

—

—

1917...........

—

—

1

1

—

—

1

1918...........

—

—

—

1

1

1

1

1919...........

1

—

—

—

1

—

—

1920 ...........

—

—

1

1

—

1

—

Summa

1

1

2

4

2

2

2

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

I fall den under denna period tillämpade uppsättningsplanen visade

•sig lämplig, skulle genom densammas användande under ytterligare två

femårsperioder en reservstat för flottan kunna bildas, bestående av:

3 kommendörkaptener av 1. graden,

3 d:o »2. » ,

24 kaptener samt

12 underofficerare.

Därefter erforderliga åtgärder för reservstatens ökande borde inriktas

på att uppbringa antalet reservstatsunderofficerare till att åtminstone

något så när motsvara det förut angivna behovet.

Kostnaden för flottans reservstat skulle enligt inom sjöförsvarsdepartementet

verkställda beräkningar år 1920 utgöra omkring 27,000 kronor och

efter fullbordad uppsättning stiga till omkring 90,000 kronor.

De i här ifrågavarande förslag utförda beräkningarna angående kust- parisartilleriets

reservstats storlek hava i det slutliga förslaget underkastats re- stats storlek.

videring, varför jag torde få inskränka mig till att i samband med detta

förslag redogöra för de reviderade beräkningarna.

I fråga om upprättande av reservstat vid marinens civilmilitära kårer _

framhålles i det inom sjöförsvarsdepartementet utarbetade reservstatsför- reserven.

slaget följande:

Beträffande marinens civilmilitära kårer hade 1909 års kommitterade

framhållit, att, enär dessa kårer jämförelsevis nyligen omorganiserats och

därvid jämväl föreskrifter meddelats om upprättandet av reserver, vid desamma,

något förslag till tidigare överföring till reserven med bibehållen

pensionsrätt ej borde framläggas förr än resultatet av organisationsändringen

erhållits.

Av de civilmilitära kårerna i flottans reserv vore mariningenjörs- och

marinintendenturkårernas personal för närvarande mycket fåtalig.

Anledningen härtill vore, vad mariningenjörkåren anginge, att behovet

av stampersonal alltjämt vore så stort, att den för de lägre graderna

enligt organisationen påräknade reservpersonalen måste överföras till stammen

i den mån dess utbildning avslutades. Verkställda beräkningar visade,

att bristen på ingenjörer vid mobilisering vore till finnandes huvudsakligen

i de lägre graderna. Behovet av reservingenjörer beräknades uppgå

till 13 år 1919, 14 år 1924 och 11 år 1934.

Fortgående förändringar i marinintendenturkårens organisation hade

orsakat, att denna kår hittills knappast erhållit annan reserv än pensionerad

personal. Förslag till förändring i utbildningen vid marinintendenturkåren

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tjänst
görings
skyldighet.

Kostnader.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

och i organisationen _ av dess reserv hade framlagts av särskilt tillkallade

sakkunniga den 23 juni 1911. I avvaktan på andra i samband härmed

stående utredningar hade någon åtgärd ännu ej blivit vidtagen med anledning

av dessa förslag. Beräkningarna över marinens personalbehov

ådagalade emellertid, att behovet av reservintendenter, uppgående under

perioden 1919—1934 till 41, egentligen gjorde sig gällande i de lägre

graderna. &

Marinläkarkåren i flottans reserv omfattade nu 33 marinläkare av 1.

och 2. graden. Det behövliga antalet marinläkare i reserven beräknades

för nyssnämnda period till 52. Även inom denna kår förefanns behov

av reservpersonal förnämligast i de lägre graderna.

I händelse att i den Riksdagen nu förelagda värnpliktslagen framställda

förslag till utbildning av värnpliktiga mariningenjörer, marinintendenter

och marinläkare komme att antagas, bleve de ovan angivna behoven

i viss mån tillgodosedda.

Med hänsyn härtill och då den nuvarande organisationen särskilt av

mariningenjör- och marinintendenturkårernas reserv ännu ej givit slutgiltiga

resultat, vore icke erforderligt att nu bilda reservstater vid marinens

civilmilitära kårer.

För att bringa gällande föreskrifter för dessa kårers reserver i överensstämmelse

med den nya vårnpliktslagen borde dock föreskrift utfärdas,

att den tid, som mariningenjörer och marinintendenter, utnämnda i reserven,

äro skyldiga att tillhöra densamma, utsträcktes till fyllda 42 år.

I det inom sjöförsvarsdepartementet först utarbetade förslaget framhålles

slutligen beträffande tjänstgöringsskyldigheten för reservstaten tillhörande

personal, att förutom tjänstgöringsskyldighet vid krig och andra

särskilda tillfällen det skulle åligga reservstatspersonalen att, till dess vidare

erfarenhet i detta hänseende vunnits, i fred tjänstgöra: regementsofficerare,

kaptener och subalternofficerare i åldersgruppen 37—42 år samt underofficerare

intill fyllda 42 år i högst 90 dagar under loppet av två på varandra

följande år, kaptener och subalternofficerare efter fyllda 43 år och

underofficerare efter fyllda 42 år i högst 60 dagar under loppet av tre på

varandra följande år samt kaptener och subalternofficerare intill fyllda 37

år under högst 90 dagar under loppet av tre på varandra följande år.

Kostnaderna för upprättande av reservstater för flottan under perioden

1916—1920 och för kustartilleriet under perioden 1918—1922 framginge

av förslaget bifogade tablåer. Enligt dessa skulle de utgöra:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Ma.j:ts nåd. proposition nr 246.

flottan kustartilleriet

för år 1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

kr. 5,500

—

» 10,300

—

» 15,400

3,400

» 20,700

6,100

» 25,900

12,900

» —

18,500

» —

23,600

Härtill korame övningskostnader, för flottan år 1920 beräknade till

omkr. 1,000 kronor och för kustartilleriet år 1922 till omkr. 400 kronor.

över förevarande förslag hava yttranden avgivits av direktionen över Över förflottans

pensionskassa, chefen för marinstaben, chefen för kustartilleriet, sglfv9f^ “fl

marinförvaltningen och statskontoret. randen.

Direktionen över flottans pensionskassa har förklarat sig icke hava

något att erinra däremot.

Chefen för marinstaben anser, att det föreliggande förslaget avhjälpt

vissa brister i 1909 års kommittéförslag och finner detsamma tillfredsställande

för den händelse en reservstat för officerare och underofficerare bör

upprättas. Marinstabschefen anser dock, att kostnaderna för densamma

icke motsvara de därmed avsedda fördelarna. I övrigt hade den knappt

tillmätta tiden ej medgivit granskning i detalj.

Chefen för kustartilleriet gör gällande, att övningstiden för de tjänstgöringsskyldiga

av kustartilleriets reservstatspersonal bör fastställas i enlighet

med de principer, som tillämpats i fråga om arméns reservstatspersonal,

men . har eljest intet att erinra mot ifrågavarande förslag.

Marinförvaltningen framhåller, dels att den längre tjänstgöringstiden

i fredstid för flottans reservstats personal möjligen skulle komma att men*

ligt inverka på denna reservstats rekrytering, dels att bestämmelserna angående

personalens vid reservstaterna tjänstgöringsskyldighet i fred böra

erhålla sådan avfattning, att tjänstgöringsskyldigheten, per år räknat, därav

tydligt framgår, dels slutligen att bestämmelserna angående reservstatspersonalens

avlöning under tjänstgöring i fredstid böra fullständigas.

Beträffande förslaget om ålderstillägg har marinförvaltningen samma

uttalanden som statskontoret i sitt yttrande över arméns reservstater.

Mot kostnadsberäkningarna har marin förvaltningen intet annat att

erinra, än att vid desamma bör angivas, att kostnaderna sjötillägg, portionsersättning,

mäss- och dietpenningar icke äro inräknade.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

Utöver det ovan anförda har marinförvaltningen funnit förslaget om

reservstater vid marinen icke påkalla ämbetsverkets vidare yttrande.

Statskontoret åberopar sitt utlåtande angående förslag till reservstater

för armén och har utöver vad däruti anförts intet att tillägga.

Departementschefens

yttrande.

För nedbringandet av kostnaderna för befälspersonalen vid marinen

har i nådiga propositionen den 14 maj 1914 angående grunderna för

sjöförsvarets ordnande föreslagits ändring i förhållandet mellan å ena

sidan antalet stampersonal och å den andra antalet reservpersonal och

värnpliktiga.

Vid beräknande av mobiliseringsbehovet har sålunda upptagits ett

icke obetydligt antal f. d. stamanställd personal särskilt för överstyrelsen,

stationerna och varven samt för lokalstyrkorna, kustfästningarna och kustsi

gnalväsendet. Den tjänstdugliga delen av denna personal är emellertid

otillräcklig för fyllandet av mobiliseringsbehovet, varför åtgärder måste

vidtagas för ökandet av befälstillgången. I likhet med dem, som avgåvo

1909 års förslag, flertalet marinmyndigheter och andra försvarsberedningen

anser jag, att en sådan ökning bör åstadkommas genom upprättandet av

reservstater vid marinen, i all synnerhet som därigenom icke allenast skulle

erhållas ökad tillgång på tjänstduglig befälspersonal och beredas möjlighet

att i någon mån nedbringa ökningen av statsverkets utgifter,

utan även en särskilt för flottan önskvärd föryngring av stampersonalen

skulle möjliggöras förmedelst en raskare omsättning av å aktiv stat varande

befälspersonal.

Med ledning av de över det inom sjöförsvarsdepartementet utarbetade

förslaget till reservstater vid marinen avgivna yttrandena och i anslutning

till hans excellens herr statsministerns uttalanden i nådiga propositionen

den 12 juni 1914 angående upprättandet av reservstater vid armén har

förenämnda förslag omarbetats.

Beträffande det sålunda omarbetade förslaget anser jag mig böra

framhålla följande.

De för erhållandet av kustartilleriets reservstats storlek verkställda

slutliga beräkningarna hava givit nedanstående resultat.

Under förutsättning att det förslag till det fasta kustförsvarets

ordnande, som framlagts vid nu pågående riksdag, kommer till utförande,

skulle, enligt inom sjöförsvarsdepartementet verkställda beräkningar, kustartilleriets

mobiliseringsbehov av f. d. stamanställda officerare och underofficerare

komma att uppgå till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kuriffl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

15

4 överstelöjtnanter och majorer,

33 kaptener och subalternofficerare samt

60 underofficerare.

För närvarande är tillgången på f. d. stamanställda officerare och

underofficerare vid kustartilleriet 8 kaptener och subalternofficerare samt

10 underofficerare. Emellertid torde böra beaktas att, enär kustartilleriet

vid uppsättningen år 1901 rekryterades med i huvudsak yngre personal,

ännu endast ett mindre antal officerare och underofficerare uppnått pensionsåldern,

vilket medfört, att nuvarande tillgången på f. d. stamanställda

officerare och underofficerare understiger vad som under normala förhållanden

kan påräknas. En ökning av denna personal är därför att förvänta

och enligt verkställda beräkningar torde antalet f. d. stamanställda

officerare och underofficerare vid kustartilleriet, sedan normala förhållanden

inträtt, komma att uppgå till 3 överstelöjtnanter och majorer, 25 kaptener

och subalternofficerare samt, 40 underofficerare.

Av skäl, som ovan anförts beträffande flottan, kan dock ej förutsättas,

att mer än högst 67 % av ovan angivet antal f. d. stamanställd personal

vid mobilisering är påräknelig.

1 enlighet härmed bör den vid mobilisering påräkneliga tillgången

av f. d. stamanställda officerare och underofficerare vid kustartilleriet för

framtiden beräknas till

2 överstelöjtnanter och majorer,

16 kaptener och subalternofficerare samt

26 underofficerare.

Om den vid mobilisering påräkneliga tillgången dragés från det ovan

angivna mobiliseringsbehovet av f. d. stamanställda officerare och underofficerare,

återstår vad som bör fyllas genom upprättande av en reservstat

vid kustartilleriet, nämligen

2 överstelöjtnanter och majorer,

17 kaptener och subalternofficerare samt

34 underofficerare.

Av i huvudsak samma skäl, som i det föregående anförts beträffande

flottan, måste överföringen till reservstat vid kustartilleriet ske med den

allra största varsamhet. Sålunda torde det icke vara möjligt att låta överföringen

till reservstat taga sin början förr än år 1918 och under åren

1918 och 1919 har överföringen inskränkts till 1 officer och 1 underofficer.

Det första upprättandet av en reservstat vid kustartilleriet torde i

likhet med vid flottan böra inskränkas till att omfatta en femårsperiod

och förslagsvis verkställas i enlighet med nedanstående tablå:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

År.

Regements-

officerare.

Kaptener eller subaltern- officerare.

Underofficerare.

Överste-

löjtnanter.

Majorer.

Högsta

löneklass.

Mellersta

löneklass.

Lägsta

löneklass.

Högsta

löneklass.

Lägsta

löneklass.

1918........

_

_

1

_

1

1919........

—

—

—

1

—

—

1

1920 ........

—

1

—

—

1

1

1

1921........

—

—

1

—

1

1

1

1922 ........

—

—

—

1

1

1

1

Samma

—

1

2

2

8

4

4

Kostnaden för kustartilleriets reservstat skulle enligt inom sjöförsvarsdepartementet

verkställda beräkningar år 1922 utgöra omkring 25,000

kronor och efter fullbordad uppsättning stiga till omkring 72,000 kronor.

I likhet med chefen för kustartilleriet anser jag, att tjänstgöringsskyldigheten

för kustartilleriets reservstatspersonal lämpligen bör ordnas såsom

för arméns reservstatspersonal föreslagits och fullgöras under de årliga

regementsövningarna, då behovet av officerare och underofficerare

är större än under andra tider av året och brist på dylik personal i allmänhet

förefinnes.

Vid bestämmandet av flottans reservstatspersonals tjänstgöringsskyldighet

måste avseende fästas vid dels att nämnda personal beredes erforderlig

övning för dess bibehållande vid tjänstduglighet, dels att viss tid

av övningsåret förefintlig officersbrist i möjligaste mån avhjälpes. Kommendörkaptener

och äldre kaptener vid reservstaten äro avsedda att vid

mobilisering bestrida befattningar i överstyrelse samt å stationer och varv.

Genom att dessa officerare i fredstid under ordinarie innehavarnas sjökommendering

1 å 2 månader i följd tjänstgöra i dylika befattningar skulle

icke allenast deras tjänstevana bibehållas utan även eljest uppkommande

officersbrist delvis undvikas. Kaptener tillhörande de båda lägre åldersklasserna

ävensom underofficerarna vid reservstaten äro däremot avsedda

att vid mobilisering tjänstgöra dels å lokalstyrkornas fartyg, dels vid kustsignalväsendet,

varför deras tjänstgöringsskyldighet torde böra förläggas

ombord å fartyg och till flottans årliga krigsövningar. Med hänsyn till

sjöofficersyrkets mångsidighet har härvid för bibehållande av sjömilitär

duglighet något längre tjänstgöringstid ansetts erforderlig än vid armén

och kustartilleriet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

Att denna längre tjänstgöringsskyldighet skulle komma att, såsom

marinförvaltningen framhållit, menligt inverka på flottans reservstats rekrytering

torde icke vara att befara, enär genom bestämmelsen om att

tjänstgöringen skall ''fullgöras under loppet av två a tre år en viss frihet

förefinnes att få utföra densamma i en följd eller delad. Ett borttagande

av denna frihet och införandet av en bestämd årlig tjänstgöring torde däremot

verka mindre tilltalande, varför jag ej kan biträda marinförvaltningens

förslag om fixerandet av tjänstgöringsskyldigheten per år räknat.

Lönebeloppen hava i det slutliga förslaget reducerats med 10 % i

överensstämmelse med statsministerns förutnämnda uttalande angående

förslaget till reservstater vid armén. 1 den sammanfattning av det nu

föreliggande förslaget, som i det följande göres, äro lönebeloppen upptagna

efter nämnda reducering. I de sammanställningar angående kostnaderna,

vilka såsom bilagor A och B torde få åtfölja statsrådsprotokollet, äro

däremot detaljberäkningarna utförda med oreducerade löner och först i de

för varje år angivna slutsummorna 10 % å lönerna avdragna.

Enligt det omarbetade förslaget till upprättandet av reservstater vid

marinen skulle dessas organisation fotas på följande allmänna grunder:

l:o. Reservstat för officerare och underofficerare upprättas dels vid flottan

och dels vid kustartilleriet.

2:o. Reservstaternas första uppsättande sker under en period av fem år

(vid flottan 1916—1920; vid kustartilleriet 1918—1922), vid vars

slut reservstaterna böra omfatta följande antal beställningar: vid flottan

2 regementsoflicers-, 8 kaptens- och 4 underofficersbeställningar;

vid kustartilleriet 1 regementsofficers-, 7 kaptens- och 8 underofficersbeställningar.

3:o. För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänstduglighet: för

kaptener 10 tjänstår såsom aktiv officer och 32 levnadsår, för underofficerare

8 tjänstår såsom aktiv underofficer och 34 levnadsår samt

för kommendörkaptener av 2. graden, majorer och kaptener vid övergång

till närmast högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den

högre beställningen.

4:o. A reservstat sker befordran av löjtnant resp. underofficer av 2. graden

till kapten resp. flaggunderofficer eller underofficer av 1. graden

samtidigt med den officer resp. underofficer, som står närmast efter

honom i turberäkning på aktiv stat.

5:o. Personal å reservstat är tjänstgöring sskyldig i krig eller då värnpliktiga

inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt

dessutom i fred:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 168 höft. (Nr 246.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr ‘246.

vid flottan: regementsofficerare, kaptener i åldersgruppen 37

—42 år samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst 90 dagar

under loppet av varje under tjänstetiden infallande period av två

år, kaptener efter fyllda 43 år och underofficerare efter fyllda 42

år i högst 60 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden,

samt kaptener intill fyllda 37 år under högst 90 dagar under

loppet av likaledes varje treårsperiod;

vid kustartilleriet: regementsofficerare, kompaniofficerare i åldersgruppen

37—42 år samt underofficerare intill fyllda 42 år i

högst 45 dagar under loppet av varje under tjänstetiden infallande

period av två år, kompaniofficerare efter fyllda 43 och underofficerare

efter fyllda 42 år i högst 45 dagar under loppet av varje treårsperiod

av tjänstetiden samt kompaniofficerare intill fyllda 37 år

högst 90 dagar under loppet av likaledes varje treårsperiod.

6:o. Följande löner tillkomma personal å reservstat:

kommendörkaptener av 1. grad (överstelöjtnant) . . . 3,600 kronor

» » 2. » (major) ......3,150 »

kapten i högsta löneklassen (övergång efter fyllda 43 år) 2,070 »

» i mellersta löneklassen (övergång efter fyllda 37 år) 1,620 »

» i lägsta löneklassen............1,170 »

underofficer i högre löneklassen (övergång efter fyllda

42 år)...... 990 »

» i lägre » ..........810 »

Vid övergång till reservstat tillerkänd lön bibehålies oförändrad

under hela tjänstetiden å samma stat.

Avlöning stillägg utgå sålunda:

till kapten i lägsta löneklassen ett avlöningstillägg å 300

kronor vid uppnådd 37 års ålder och ytterligare ett å likaledes 300

kronor vid uppnådd 43 års ålder;

till kapten i mellersta löneklassen ett avlöningstillägg å 300

kronor vid uppnådd 43 års ålder;

till underofficer i lägre löneklassen ett avlöningstillägg å 150

kronor vid uppnådd 42 års ålder.

Avlöningstillägg tillträdes vid början av kalenderåret näst

efter det, varunder vederbörande uppnått den för erhållande av

avlöningstillägget stadgade levnadsålder.

Avlöning under tjänstgöring utgöres av — förutom innehavande

lön eller avlöningstillägg — dagavlöning in. m. och utgår

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

med tillämpande av enahanda grunder, som gälla för personal å

aktiv stat.

7:o. Personal å reservstat är skyldig avgå från reservstat dels på

grund av otjänstbarhet efter samma grunder som personal på aktiv

stat, dels efter uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande

personal på aktiv stat till avgång med fyllnadspension.

8:o. Personal å reservstat åtnjuter efter avgång från densamma vid uppnådd

pensionsålder följande pensioner av statsmedel:

kommendörkapten av 1. grad (överstelöjtnant) . . . 3,300 kronor

» » 2. * (major)...... 3,000

kapten i högsta löneklassen...........2,000

» i mellersta löneklassen..........lj-400 »

» i lägsta löneklassen............ 1,000 »

underofficer i högre löneklassen.......... 900 »

» i lägre » .......... 700

I avgift för egen pensionering erlägger personal vid reservstaten

tre procent av pensionen jämte fyllnadspensionen.

9:o. Personal å reservstat är skyldig att efter övergång till pensionsstat

tillhöra flottans eller kustartilleriets reserv under samma tider som

gälla för motsvarande personal å aktiv stat efter avgång med pension

från densamma.

10:o. Personal å reservstat är tillsvidare skyldig att kvarstå såsom delägare

i flottans gratialkassa med den gratialrätt, som vederbörande vid

övergången till reservstat innehar, och på de villkor, som reglementet

för denna kassa stadgar, och skall för sådan delägare utgå statsbidrag

till samma belopp som närmast före övergången.

Emot dessa grunder har jag i huvudsak intet att erinra, varvid jag

dock vill framhålla, att vissa jämkningar måhända kunna befinnas erforderliga

eller lämpliga att vidtaga vid den slutliga avfattningen av blivande

bestämmelser.

Jag tillåter mig dessutom framhålla, att de uppgjorda allmänna

grunderna för reservstatsorganisationen innehålla bestämmelser endast om

första uppsättningen av reservstater, omfattande för flottan åren 1916 1920,

för kustartilleriet åren 1918—1922, och att organisationen är avsedd att

sedermera, i händelse av gynnsam erfarenhet, vidare utvecklas. Antalet

beställningar, som ingå i den första uppsättningen, har beräknats med

hänsyn till den sannolika tillgången, men är icke så stort, att det fyller

mobiliseringsbehovet enligt förslaget till sjöförsvarets ordnande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

Kostnaderna för reservstaternas första uppsättning sådana de nu av

mig föreslagits uppgå enligt bilagorna A och B för flottan år 1920 till

26,883 kronor 60 öre samt för kustartilleriet år 1922 till 24,217 kronor

52 öre.

Uppsättandet av reservstater vid marinen är ej avsett att börja förrän

med år 1916, varför något anslag för ändamålet icke behöver äskas å 1915

års stat. På grund av reservstatsorganisationens sammanhang med det

förslag till sjöförsvarets ordnande, soin av Kungl. Maj:t framlagts, torde

emellertid grunderna för nämnda organisation böra redan nu föreläggas

Riksdagen.

Jag hemställer alltså, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att godkänna upprättandet av reservstater vid marinen i huvudsaklig

överensstämmelse med ovan angivna, av mig förordade allmänna grunder.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Ridderstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A

Beräkning av kostnaderna för flottans reservstat under åren 1916—1920.

Enhetskostnade

r.

Å r

1

i g a

kos

t

nåd

e

r.

Lön.

Kro-

nor.

Dagavlöning

Rese-

och

trakta-

Antal.

1916.

Kronor.

Antal.

1917.

Kronor.

Antal.

1918.

Kronor.

Antal.

1919.

Kronor.

Antal.

1920.

Kronor.

i

da-

gar.

ä

kr.

per

dag.

kro-

nor.

men 1H- ersätt- ning.

Kro- nor.

Kronor.

4,000

47

5''—

235--

42

4,277--

Kommendörkaptener av l:a gr.

_

_

_

_

_

_

i

4,277-—

i

4.277--

3,500

47

5-

235-—

42

3,777--

> > 2:a gr.

i

3,777-—

i

3,777-—

i

3,777-—

i

3,777-—

i

3,777-—

2,300

22

4-—

88--

36

2,424--

Kaptener, högsta löneklassen .

—

—

i

2,424-—

i

2,424-—

i

2,424--

2

4,848-—

1,800

47

4''-

188''—

36

2,024-—

> mellersta »

i

2,024-—

2

4,048--

3

6,072-—

3

6,072--

4

8,096--

1,300

32

4-—

128 —

36

1,464-—

> lägsta >

—

—

—

—

1

1,464-—

2

2,928-—

2

2,928-—

1,100

22

2-15

47-30

28

1,175-30

Underofficerare, högre löneklass

—

—

—

—

1

1,175-30

1

1,175-30

2

2,350-60

900

47

1-50

70-50

28

998-50

> lägre >

—

—

1

998-50

2

1,997-—

2

1,997-—

2

1,997-—

300-—

Ålderstili ägg........

—

—

—

—

1

300 —

2

600-—

3

900‘—

150-—

» ........

—

—

—

—

—

—

1

150-—

2

300''—

Summa

—

5,801--

—

11.247-50

—

17,209-30

—

28,400-30

—

29,473-60

Avgår minskning av lönen med

10 %...........

—■

530-—

—

1,030-—

—

1.540-—

2,070 —

—

2,590-—

Säger

—

5,271 —

—

10,217 50

—

15,069-30

—

21,830-30

26,888-60

Anm. I ovanstående beräkning är hänsyn icke tagen till den minskning, som med reservstatens genomförande uppkommer

i pensionskostnaderna.

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 246.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1914. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

142146

Bil. B.

bO

b£>

Beräkning av kostnaderna för kustartilleriets reservstat under åren 1918—1922.

Enhetskost

n a d e r.

Å r

1

i g a

kos

t

n a

1

e r.

Lön.

Dagavlöning

Rese-

och

trakta-

ments-

ersätt-

ning.

Kro-

nor.

>

1918.

>

1919.

>

1920.

1921.

►

1922.

Kro-

nor.

i

da-

gar.

ä

kr.

per

dag.

kro-

nor.

Kronor.

P

Si

Kronor.

P

c-t-

SP

Kronor.

P

£

Kronor.

P

£

Kronor.

P

£

Kronor.

4,000

24

5-—

120''—

42

4,162-—

Överstelöjtnanter........

_

_

_

_

_

_

_

3,500

24

5 —

120''-

42

3,662-—

Majorer............

—

—

—

—

i

3,662 —

1

3,662-

i

3,662-

2,300

17

4 —

68--

36

2,404-—

Kompaniofficerare, högsta löneklass

1

2,404--

1

2,404-—

i

2,404 —

2

4,808--

2

4,808--

1,800

24

4 —

96--

36

1,932--

> mellersta >

—

—

1

1,932 —

i

1,932--

1

1,932-

2

3,864-—

1,300

32

3-

96--

36

1,432-—

» lägsta »

—

—

—

—

i

1,432--

2

2,864-—

3

4,296--

1,100

17

2-50

42-50

28

1,170-50

Underofficerare, högre löneklass .

l

1,170-50

1

1,170-50

2

2,341 —

3

3,511-50

4

4,682--

900

24

2-12

50-88

28

978-88

> lägre »

—

—

1

978-88

2

1,957-76

3

2,936-64

4

3,915-52

300-

Ålderstillägg..........

—

—

—

—

1

300-

2

600-—

3

900-

150-

» ..........

—

—

—

—

1

150''—

2

300--

3

— 450-

Summa

—

3,574-50

—

6,485-38

—

14,178-76

—

20,614-14

—

26,577-52

Avgår för minskning av lönerna

med 10 %..........

_

340-—

_

610"—

_

1,290--

_

1,850-—

_

2,360-

Säger

-3,234-60

—

5,875-38

—

12,888-76

—

18,764-14

—

24,217-52

Anm. 1. I ovanstående beräkning är hänsyn icke tagen till den minskning, som med reservstatens genomförande upp.

kommer i pensionskostnaderna, och ej heller till utgifterna för reseersättning till reservstatspersonal vid resa

till och från tjänstgöringsorten.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 246.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.