Sök i Ratio Lex

Angående upplåtande i särskilda lägenheter av förra militiehostäilet Eggelstad nr 10 i Malmöhus län

1914-05-01 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:26, Angående upplåtande i särskilda lägenheter av förra militiehostäilet Eggelstad nr 10 i Malmöhus län

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcrjts Nåd. Proposition Nr 26.

5

Nr 26.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upplåtande

i särskilda lägenheter av förra militiehostäilet

Eggelstad nr 10 i Malmöhus län: given Stockholms slott

den 1 maj 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att, sedan förra trumpetarbostället 1/i mantal Eggelstad nr 10 i

Tolånga socken av Malmöhus län med i statsrådsprotokollet omförmält

undantag blivit fördelat i sex med litt. Aa, Ab, Ac, Ad, Ae och Af

betecknade lägenheter, dessa lägenheter må var för sig med i nämnda

protokoll angivet område jämte del i mark, som för lägenheternas gemensamma

behov avsatts till vägar, upplåtas enligt kungörelsen den 17

oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från vissa kronoegendomar och med iakttagande av de i kungl. brevet

till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare bestämmelser i fråga

om tillämpningen av berörda grunder.

De till ärendet hörande handlingar och karta skola riksdagens

vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Johan Beck-Friis.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 26.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 1 maj 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde vidare.

Vid en år 1911 hållen uppskattningsförrättning för förnyad utarrendering

från den 14 mars 1914 av förra trumpetarbostället V4 mantal

Eggelstad nr 10 i Tolånga socken av Malmöhus län, vilken egendom

lämnat 1,210 kronor i årligt arrende, framställde uppskattningsmännen

alternativa förslag om egendomens disposition.

I skrivelse den 12 januari 1912 underställde domänstyrelsen ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt överlämnade därvid instrumentet över berörda

förrättning och övriga ärendet rörande handlingar, däribland en

av t. f. distriktslantmätaren J. Trulsson år 1911 upprättad karta över

egendomen med beskrivning samt ett av t. f. extra lantmätaren J. Gordh

samma år uppgjort, å nämnda karta jämväl upptaget förslag till ägostyckning

å egendomen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 26.

Av handlingarna i ärendet inhämtades, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen omkring 0.8 mil från Lövestads

järnvägsstation, 3.2 mil från Ystad och 4.3 mil från Lund och vars

ägor bestå av ett hemskifte och fem torvmosseskiften, de senare belägna

på skilda ställen omkring 1 å 1.2 kilometer från hemplanen, innehåller

en areal av 59 hektar 79.6 ar, därav 53 hektar 6.7 ar tomter,

åker och dylikt samt 6 hektar 72.9 ar äng, varjämte inom ägoområdet

finnas vägar om 73.7 ar, vilka, å kartan betecknade med ägofigurerna

nr 35, 36, 67 och 69, vid enskifte undantagits för delägarnas gemensamma

behov. Jorden är av naturen svag och har genom dålig

skötsel blivit utsugen och kraftlös.

Uppskattningsmännen hade, förutom att de föreslagit, att en å

nämnda karta med litt. Ag1 och Ag2 betecknad lägenhet skulle från egendomen

upplåtas och hembjudas innehavaren, beträffande egendomens

disposition i övrigt, såsom ovan nämnts, uppgjort alternativa förslag.

Enligt uppskattningsmännens mening lämpade egendomen sig icke för

försäljning till smärre egna hem. I närheten kunde nämligen en egnahemsägare

icke såsom biförtjänst vid skötseln av det egna hemmet påräkna

något stadigvarande arbete, vare sig vid industri eller annat företag,

enär någon tillgång härå icke funnes inom rimligt avstånd, utan vore

en sådan person för sin och de sinas utkomst snart sagt uteslutande

hänvisad till det egna hemmet, och området för ett sådant vore för

snävt tilltaget för att innehavaren skulle därå kunna föda en familj.

Troligast vore, att, såsom på flera andra ställen inträffat, egnahemsägare

på nu ifrågavarande egendom skulle duka under för ekonomiska

svårigheter, helst jordens avkastningsförmåga i det skick, egendomen

nu befunne sig, till en början måste bliva ringa. Om däremot jorden

uppdelades i mindre jordbrukslägenheter och till varje sådan lades en

så pass stor areal, att ägaren finge full sysselsättning därmed, funnes

någon möjlighet, att han skulle kunna reda sig.

Enligt det förslag, som av uppskattningsmännen uppgjorts för

egendomens försäljning, skulle egendomen med undantag av ovanberörda

lägenhet litt. Ag1 och Ag2 fördelas i sex å kartan med röda gränslinjer

samt litt. Aa, Ab, Ac, Ad, Ae och Af utmärkta lotter, vilka, med

nedan nämnda arealer, åsätta följande saluvärden:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 26.

Are

a 1

—

.... ...

i

Litt.

Ägofigurer å kartan

tomt och

åker

märgelgrav

och äng

torvmosse

j Summa

Saluvärde;

kronor

har

ar

har

ar

har

ar

| har ar

Aa

av 1, 2, 3, av 4, 5—8, av

14, av 16 och 66 .........

10

i

31.4

_

6.9

30.4

10,68.7

4,125

| Ab

av 4, 9—13, av 14, 15, av

33, 34 och 66 a............

9

76.4

~

4.3

—

13.9

9,94.6

4,390

| Ac

av 1, av 17, 18, av 20, 68

och 68 a .....................

7

33.3

0.3

—

36.1

7,74.7

3,115 |

Ad

av 17, 19, av 20, 21—30,

32 och av 70 ..............

7

20.2

5.0

_

49.4

7,74.6

5,420 1

Ae

av 45, 46—50, av 51, av 52

och av 70 .................

8

11.9

1

20.7

_

49.4

9,82.0

4,530

Af

37—44, av 45, av 51, av 52j

och 71 ........................J

7

89.1

1

35.4 ;

_

57.5

9,82.0

4,475

_ Av dessa lotter skulle endast litt. Ad bliva försedd med byggnader.

En sjunde lott skulle utgöras av ovanberörda lägenhet litt. Ag1 och Ag2,

för vilken saluvärdet beräknats till 1,910 kronor, varjämte för lotternas

gemensamma behov såsom vägar skulle avsättas ägofigurerna av nr 14,

av nr 16, nr 31 och av nr 33 om tillhopa 19 ar.

För en försäljning ansågo uppskattningsmännen följande skäl tala.

Skulle egendomen utarrenderas, kunde kronan icke undgå att med hänsyn

till de dåliga åbyggnaderna, som funnes å egendomen, göra stora

uppoffringar för nybyggnad, som under den närmaste tiden torde komma

att draga en kostnad av omkring 14.000 å 15,000 kronor, och härtill

komme vidare kostnad för bidrag till täckdikning, som torde kunna

beräknas till omkring 4,000 kronor. Under åtskilliga år komme sålunda

kronan, för det fäll att egendomen ånyo utarrenderades, att icke hava

någon inkomst av densamma.

Vid ett utbjudande av egendomen, uppdelad i lotter på sätt ovan

föreslagits, återstode dock en betänklighet, som uppskattningsmännen

ansett böra beaktas, nämligen huru det skulle gestalta sig för kronan,

om det ej skulle lyckas att få alla lotterna försålda. Man kunde då

komma att stå med obebyggda, osålda lotter och, då dessa skulle utarrenderas

på så kort tid som exempelvis två år i sänder, bleve inkomsten

nästan så gott som ingen, och det kunde knappast undvikas, att jorden

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 26.

bleve ytterligare utpinad och mindre begärlig vid utbud till försäljning.

Till följd av egendomens något avlägsna läge och det dåliga skick, vari

den befunnes, vore det att befara, att det skulle bliva svårt om ej

omöjligt att få antagliga anbud å hela området vid försäljningsutbud

även till låga priser, under det att anbud å arrende av egendomen nog

alltid stode att erhålla.

I händelse av egendomens förnyade utarrendering borde enligt

uppskattningsmännens åsikt arrendatorn åläggas att inom utgången av

de fyra första arrendeåren uppföra nytt boningshus och svinhus, varför

kostnaden beräknats till omkring 9,700 kronor. Under förutsättning

av bifall till detta byggnadsförslag hade det årliga arrendet uppskattats

till 1,400 kronor för en 20-års period.

Om vid försäljning av ovannämnda med litt. Aa, Ab, Ac, Ad, Ae

och Af betecknade sex lotter de föreslagna saluvärdena, tillhopa 26,055

kronor, skulle uppnås, kunde kronan icke beräkna högre inkomst därav

än 3.6 procent eller årligen 938 kronor, motsvarande för 20 år 18,760

kronor. Om egendomen åter bebyggdes och den beräknade årliga

arrendeinkomsten av 1,400 kronor uppnåddes, utgjorde denna för 20 år

28,000 kronor, varifrån dock borde dragas det belopp, de nu föreslagna

byggnaderna beräknats kosta, eller 9,700 kronor, varefter återstode

1*8,300 kronor. Under nästa arrendeperiod skulle således kronans inkomster

av egendomen, därest ingen ränta beräknades, bliva i det närmaste

lika stora, vare sig försäljning eller utarrendering ägde rum, men

i senare fallet hade dock kronan kvar en egendom, som efter 20 år

borde hava ett mycket högre värde och som borde kunna väl motivera,

att kronan nedlade ytterligare kostnad för nybyggnad och täckdikning.

Det vore nämligen endast det dåliga skick, vari byggnader och hävd,

till följd av ständiga ombyten av arrendator^- med i allmänhet dålig

ekonomi, befunne sig, som vållade egendomens låga saluvärde för närvarande.

Uppskattningsmännen ansåge därför övervägande skäl tala för

egendomens förnyade utarrendering, helst, såsom ovan framhållits, man

kunde befara, att köpare till alla lotterna på en gång icke kunde

erhållas.

Beträffande dispositionen av egendomen ansåg sig Kungl. Maj:ts

befallningshavande i länet — oaktat egendomen sedan år 1904 haft

icke mindre än fem arrendatorer med i allmänhet dålig ekonomi, vilka

vanskött såväl jordbruket som byggnaderna — böra på skäl, som av

uppskattningsmännen anförts, tillstyrka, att egendomen med undantag

av lägenheten litt. Ag1 och Ag3 bibehölles i kronans ägo och ånyo

utarrenderades.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 12 höft. (Nr 25 26.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 26.

Domänstyrelsen anförde i sin ovanberörda skrivelse, att med

avseende å den stora svårighet att få lämpliga arrendatorer, som

syntes vidlåda denna egendom, och de beräknade dryga kostnaderna

för egendomens bebyggande och förbättrande i övrigt efter den utsugning,

för vilken den varit föremål under de senare åren, det enligt

styrelsens uppfattning skulle varit önskvärt, att försök gjorts med

egendomens disponerande på annat sätt, såsom dess försäljning i mindre

jordbrukslägenheter såsom uppskattniugsmännen alternativt ifrågasatt.

På grund av den erfarenhet, styrelsen erhållit i fråga om upplåtelse av

obebyggda jordbrukslägenheter med byggnadsskyldighet för köparen,

hade styrelsen dock ej kunnat annat än ställa sig tveksam beträffande

möjligheten att till fördel för kronan genomföra ett sådant förslag. Vid

ett utbjudande syntes med visshet kunna väntas, att de bebyggda lotterna

vunne köpare, men å andra sidan att å de flesta av de obebyggda

ej erhölles antagliga bud. Kronan skulle sedan hava att sköta de osålda lotterna,

blottade på det för deras självständiga brukande erforderliga stödet,

byggnader, och resultatet skulle antingen bliva, att kronan linge dålig

eller ingen avkomst eller att kronan bleve nödsakad att bekosta deras

bebyggande. Vid jämförelse av dessa olägenheter med vad en förnyad

utarrendering av egendomen kunde föra med sig, hade styrelsen ansett

sig ej kunna förorda försäljning av egendomen till annan del än den

uppskattningsmännen och Kung!. Maj:ts befallningshavande ifrågasatt.

I proposition den 13 december 1912 (nr 22) föreslog härefter Kung!.

Maj:t riksdagen medgiva, att förenämuda med litt. Ag1 och Ag2 betecknade

lägenhet måtte från ifrågavarande egendom upplåt;)s i enlighet med

kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade grunder för

åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle

att förvärva egnahemslägenheter från vissa krön oegendomar och med

iakttagande av de i nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag i fråga

om tillämpningen av berörda grunder meddelade närmare bestämmelser.

I skrivelse den 30 maj 1913 (nr 196) anmälde riksdagen, att

ifrågavarande proposition av riksdagen bifallits. Tillika och under uttalande

att det syntes riksdagen med skäl kunna ifrågasättas, huruvida

icke lämpligen försök borde göras med styckning och försäljning till

mindre jordbruk jämväl av återstoden utav egendomen, framhöll riksdagen

önskvärdheten av att, innan sistnämnda del av egendomen ånyo

utarrenderades, Kungl. Maj:t toge frågan om den framtida dispositionen

därav under förnyat övervägande, varefter det förslag, som i anledningav

vad riksdagen sålunda anfört kunde bliva uppgjort, torde böra föreläggas

1914 års riksdag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 26. 11

Jämlikt Kungl. Maj:ts föreskrift den 13 juni 1913 har domänstyrelsen

anmodat Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län att

genom vederbörande uppskattningsmän låta verkställa förnyad undersökning

rörande lämpligheten av den av riksdagen ifrågasatta uppdelningen

av återstoden av egendomen ävensom att, i den mån undersökningen

därtill gåve anledning, låta uppgöra förslag till uppdelning

av ifrågavarande återstod.

Med skrivelse den 31 oktober 1913 har nu domänstyrelsen överlämnat

instrumentet över den sålunda anbefallda förrättningen jämte

yttranden av kronofogden och länsmannen i orten ävensom Kungl. Maj:ts

bemälde befallningshavande.

Av sistberörda instrument inhämtas, bland annat, följande.

Sedan uppskattningsmännen besiktigat ägoområdet för ytterligare

överläggning rörande lämpligheten av dess uppdelning och avyttring

till mindre jordbruk, uttalade de, att någon lämpligare uppdelning än

den, som vid föregående uppskattningsförrättning föreslagits, icke kunde

av nämnden uppgöras. Åven de vid föregående förrättning föreslagna

saluvärdena hade ansetts väl avvägda.

Om försök skulle ånyo göras att utarrendera ifrågavarande egendom

i dess helhet, skulle det med stor sannolikhet bliva ont om spekulanter,

alldenstund den person, som skulle kunna reda sig såsom arrendator

å egendomen, måste vara i besittning av ett jämförelsevis stort

kapital för att kunna förskottera byggnadskostnad^! ävensom kostnad

för täckdikningsarbete samt till uppsättning av levande och döda inventarier.

En person med nu nämnda kvalifikationer skulle enligt uppskatta^

gsmännens mening nog hellre skaffa sig ett arrende, där han

finge det mindre arbetsamt än vid nu ifrågavarande egendom.

Uppskattningsmännen hade i trakten erhållit upplysning, att vid

Vanstadtorp och Heinge, ej långt avlägsna från Eggelstad, försäljning

företagits av små jordbruk, vilka därvid icke visat sig svårsålda. Då

det emellertid kunde tänkas, att vid utbud ej alla de förenämnda sex

lotterna erhölle köpare, borde enligt uppskattningsmännens åsikt den

lott lita Ad1, varå egendomens byggnader vore belägna, säljas först sedan

övriga fem lotter avyttrats. (Lotten litt. Ad består dels av ett åkerskifte,

betecknat med Ad1, och dels av ett torvmosseskifte, betecknat

med Adn.)

I betraktande härav hava uppskattningsmännen ansett lämpligast,

att auktion utlystes dels för försäljning av varje lott för sig, dels fölförsäljning

av ''områdena litt. Ad1 och Ad11 i förening med någon eller

några av de övriga lotter, som eventuellt ej vunnit köpare, dels ock

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 26.

slutligen, om så påfordrades, för utbjudande av arrenderätten till oförsålda

lotter. I samtliga nu nämnda fall skulle kronan förbehålla sig

rätt att antaga eller förkasta gjort köpeanbud. Härigenom undveke

man risken, att kronan tilläventyrs finge behålla jord utan byggnader.

Aven om blott några av lotterna funne köpare, bleve detta till fördel för

kronan, enär återstoden av egendomen då bleve mera lättskött på samma

gång som kronan slappe uppföra så stora stall och bostadsbyggnader,

som erfordrades, för den händelse egendomen i sin helhet ånyo utarrenderades.

Länsmannen i orten har i sitt yttrande framhållit, att det vid försäljning

av lägenheter från den i orten belägna Lövestads kungsgård visat

sig, hurusom mindre jordbruk utan byggnader vore svårsålda. De lotter,

som därvid utbjudits till försäljning, både likväl bestått av vida bättre

och mera lättskött jord än jorden till nu ifrågavarande egendom. Med

denna erfarenhet och i betraktande därav att i orten funnes åtskilliga

mindre lägenheter med byggnader, vilka vore åtkomliga för småbrukare,

funnes enligt länsmannens mening föga utsikt att få sälja från Eggelstad

avsöndrade lägenheter. Dock förefölle det, som om det vore möjligt

att till ägare av egendomen angränsande mindre hemman, vilka icke behövde

uppföra hus å lotterna, försälja någon av dessa till det föreslagna

priset. — I det skick, vari egendomen nu befunnes, ansåge

länsmannen det vara föga troligt, att en arrendator, som hade förmåga

att sköta jordbruk på tillfredsställande sätt, kunde erhållas å densamma,

såvida icke staten under första arrendeåren uppförde nya byggnader

samt lämnade avsevärd hjälp till dränering. Skulle eu arrendator kunna

existera å egendomen, måste staten enligt länsmannens mening offra

omkring 25 å 30,000 kronor på densammas iordningställande. Detta

belopp syntes icke under första arrendeperioden kunna nämnvärt amorteras.

Då, oaktat tiderna för lantbruk nu vore de bästa, som varit på

flera år, jord av beskaffenhet, som den ifrågavarande, även då den vore

i gott skick, icke betingade högre arrende än 30 kronor per hektar,

förefölle det, som om nedlagda kostnader i hus och jordförbättring, om

de skulle förräntas, icke skulle kunna amorteras under närmaste 40 å

50 år.

Länsmannen har slutligen förklarat sig icke kunnat underlåta att

nämna, att egendomen Eggelstad såsom belägen i en skogfattig trakt,

där jorden utgjordes av skogslera, syntes väl lämpa sig för skogsplantering.

Att döma av de priser, skog betingade å Lövestads kronopark,

syntes det för staten mest lönande sättet att bruka denna jord vara att

där odla skog. Helt säkert skulle detta bliva till större gagn och trevnad

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 26.

för orten samt förmånligare för ägaren, än om jorden upplätes till småbrukare

eller ånyo utarrenderades.

Kronofogden har ausett, att med hänsyn till den nybyggnad, som

i händelse av egendomens förnyade utarrendering skulle bliva erforderlig

och varför kostnaden sannolikt skulle belöpa sig till ett i förhållande

till en skälig arrendeavgift mycket ansenligt belopp, den föreslagna styckningen

av egendomen otvivelaktigt skulle vara mera fördelaktig än

dess upplåtande på arrende, därest nämligen de beräknade köpeskillingarna

erhölles för samtliga lotterna. Emellertid har kronofogden i likhet

med länsmannen befarat, att åtminstone flertalet av lotterna i brist på

spekulanter skulle bliva mycket svårsålda.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har uttalat, att enligt Kungl.

Maj:ts befallningshavandes förmenande riksdagen icke framhållit någon

ny, avgörande omständighet, som vore ägnad att ytterligare giva stöd

åt förslaget att stycka och försälja hela egendomen. Kungl. Maj:ts befallnings

havande kunde icke finna, att vare sig 1911 års uppskattningsnämnd

eller de myndigheter, som därefter hörts i saken, förbigått

någon väsentlig synpunkt, som vore ägnad att allsidigt belysa det föreliggande

spörsmålet.

Emellertid skulle, ansåge Kungl. Maj:ts befallningshavande, kunna

påstås, att frågan kommit i ett något annat läge efter den förnyade

utredning, som av 1913 års uppskattningsnämnd företagits. Det

vore dock härvid att märka, att nämnden icke ansett sig kunna eller

böra inkomma med annat förslag till egendomens styckning än det, som

framlagts av 1911 års nämnd såsom dess ena alternativ. I denna del

hade alltså ärendets förnyade behandling icke åstadkommit något annat

uppslag än det redan förhandenvarande. Under sådana förhållanden

hade 1913 års förrättningsmän funnit sig icke kunna på annat sätt tillmötesgå

den av riksdagen uttalade önskan, än att de under förutsättning

av beslut om hela egendomens styckning ansett sig böra hemställa

om visst förfarande vid anordnande av de auktioner, som skulle komma

att äga rum för de olika ägolotternas försäljning, nämligen i syfte att

åt kronan till det sista behålla den lägenhet, som föreslagits att omfatta

det område, varå nuvarande byggnaderna voro belägna.

Med framhållande av nu anförda omständigheter och under uttalande

av den farhåga, att åtminstone några av de till styckning avsedda

områdena icke skulle finna köpare, har Kungl. Maj:ts befallningshavande

ansett sig icke kunna förorda bifall till uppskattningsnämndens

förslag i nu ifrågavarande hänseende. För denna sin mening har Kungl.

Maj:ts befallningshavande funnit ytterligare stöd i den omständigheten,

opaginerad Kontrollera mot PDF

H

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 26.

att den löpande arrendeperioden inom kort utginge och att det vore

tämligen sannolikt, att, genom det av nppskattningsnämnden föreslagna

förfarandet med upprepade auktioner, dispositionen av de särskilda ägolotterna

icke hunne bliva definitivt genomförd före den 14 mars 1914,

då arrendatorn skulle frånträda arrendet.

Med vidhållande av vad Kungl. Maj:ts befallningshavande förut i

ärendet hemställt, har därför Kungl. Maj:ts befallningshavande för sin

del förordat, att ifrågavarande egendom på vanligt sätt måtte utbjudas

till förnyad utarrendering.

Överjägmästaren i södra distriktet har efter inhämtande av vederbörande

jägmästares mening anfört, att, ehuruväl åkerjordens beskaffenhet

betingade jämförelsevis dj^rbart plantmaterial och skogskulturkostnaderna

för de omkring 52.7 5 hektar, som kunde göras skogbärande,

säkerligen icke skulle komma att understiga 9,000 kronor samt ehuru

utskylderna för fastigheten, som år 1913 åsatts ett taxeringsvärde av

30,800 kronor, bleve avsevärda, han likväl, då även klenare gallringsvirke

i denna ort vore avsättningsbart och utsikt funnes, att därigenom

skogskulturkostnaderna skulle kunna inom fyrtio år till huvudsaklig del

amorteras, ansåge, att skogsväsendet ej borde motsätta sig övertagandet

av egendomen i dess helhet för att göra densamma skogbärande. Dock

borde i sådant fall icke någon annan minskning i området ske än den

redan bestämda upplåtelsen av lägenheten A g1 och Ag2. Förvaltningsobjektet

skulle i annat fall bliva för litet och förvaltningskostnaderna

jämförelsevis alltför höga. Möjligen kunde likväl framdeles de spridda

mosskiftena försäljas såsom för skogsbörd mindre lämpliga.

Domänstyrelsen har förklarat sig icke kunna biträda överjägmästarens

ovanberörda förslag om egendomens överlämnande till skogsstaten

för skogsodling, helst det ofta visat sig svårt att uppdraga skog å

gammal åker i vanhävd, och har styrelsen icke ansett sig av vad för övrigt

i ärendet förekommit hava anledning att frångå sin förut beträffande

ifrågavarande egendom gjorda hemställan.

Departements
chefen.

Ehuru jag befarar, att svårigheter komma att möta för en försäljning

av återstående delar av ifrågavarande egendom, anser jag mig

emellertid i anledning av vad riksdagen i sin berörda skrivelse anfört

nu böra tillstyrka, att försök göres med styckning av egendomen i

smärre jordbrukslägenheter. Härvid torde böra läggas till grund det förslag

i detta avseende, som av 1911 års uppskattningsnämnd alternativt

framlagts.

På de av uppskattningsmännen vid den senast hållna förrättningen å

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 26. 15

egendomen anförda skäl bör enligt min mening vid försäljningen av de

lägenheter, i vilka egendomen enligt berörda förslag är avsedd att fördelas,

tillämpas sådant förfarande, att den enda med byggnader försedda

lägenheten, nämligen litt. Ad, utbjudes till försäljning först sedan övriga

lägenheter blivit försålda.

Uppskattningsmännen synas i sitt förslag till försäljningens anordnande

hava utgått från att lägenheterna skulle säljas å auktion. Med

avseende därå att de åsätta saluvärdena uppgå till jämförelsevis låga

belopp, håller jag emellertid före, att lägenheterna böra försäljas enligt

de för upplåtande av egnahemslägenheter stadgade grunder, och kommer

alltså, vid bifall härtill, försäljningen att i första rummet ske genom

infordrande av köpeanbud.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och i ärendet i övrigt

förekommit hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå

riksdagen medgiva,

att, sedan ifrågavarande egendom med undantag av förenämnda

lägenhet litt Ag1 och Ag‘" blivit fördelad i ovan angivna sex med litt.

Aa, Ab, Ac, Ad, Ae och Af betecknade lägenheter, dessa lägenheter må

var för sig med ovan angivet område jämte del i mark, som för lägenheternas

gemensamma behov avsatts till vägar, upplåtas enligt kungörelsen

den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande

av de i nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare

bestämmelser i fråga om tillämpningen av berörda grunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga. . . till

detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lekander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1914 B:45 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts jiroposition angående upplåtande i särskilda lägenheter av förra militiebostället Eggelstad nr 10 i Malmöhu a1 i texten
  2. JoU 1914 B:22 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande i särskilda lägenheter av förra militiehostället Eggelstad nr 10 i Malmöhus län. s. 14 i texten