Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5—7 §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897

1914-08-21 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:273, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5—7 §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma jäs Nåd. Proposition Nr 273.

1

Nr 273.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag angående ändrad lydelse av 5—7 §§ i lagen för

Sveriges riksbank den 12 maj 1897; given Stockholms

slott den 21 augusti 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 5—7

§§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang tiU senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 193 höft. (Nr 273.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 5—7 §§ i lagen för

Sveriges riksbank den 12 maj 1897.

Härigenom förordnas som följer:

5 §•

Riksbankens sedlar må lyda endast å fem, tio, femtio, ett hundra

och ett tusen kronor; dock må, om till följd av inträffade utomordentliga

omständigheter behovet av skiljemynt stegrats, Konungen, där så prövas

nödigt, efter framställning av fullmäktige i riksbanken, medgiva riksbanken

att utgiva sedlar å en krona, skolande emellertid dylika sedlar,

så snart ske kan, ur den allmänna rörelsen indragas.

6 §•

Riksbanken äger — — — miljoner kronor.

Om sådant till följd av krig, krigsfara eller svår penningkris prövas

oundgängligen nödigt, må Konungen och riksdagen samfällt eller, om

riksdagen ej är samlad, Konungen efter framställning av fullmäktige i

riksbanken och efter samråd med fullmäktige i riksgäldskontoret medgiva

riksbanken att utgiva sedlar till ett belopp av ytterligare högst

etthundratjugufem miljoner kronor; åliggande det fullmäktige i riksbanken

att, så snart ske kan, ur den allmänna rörelsen indraga sedlar

till belopp, motsvarande vad som på grund av sålunda medgiven ökning

av sedelutgivningsrätten må hava utgivits.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 273.

3

7 §•

Riksbankens utelöpande----tillgångar sammanräknade:

a) ------------------

b) ------------------

c) _ _ ---------------—

d) ---------------;--

e) _ _ _ _ — — — — — — — — — — dylik räkning;

f) medel, utlånade mot säkerhet av sådana statspapper och obligationer,

som omförmälas under a) och b).

Denna lag träder genast i kraft.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

augusti 1914.

N ärvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde:

Enligt bestämmelserna i 6 § av lagen för Sveriges riksbank den

12 maj 1897, sådan denna paragraf lyder enligt lagen den 4 juni 1913,

äger riksbanken att utgiva sedlar till det belopp, som motsvaras av

dubbla summan av riksbankens metalliska kassa, så beräknad, som i

8 § av lagen angives, samt därutöver till ett belopp av etthundratjugufem

miljoner kronor. I 7 § av riksbankslagen, vilken paragraf jämväl

fått sin nuvarande lydelse fastställd genom nyssnämnda lag av den 4

juni 1913, föreskrives, att riksbankens utelöpande sedlar skola till den

del de överstiga bankens metalliska kassa motsvaras av följande tillgångar

sammanräknade:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 273.

a) lätt säljbara statspapper;

b) allmänna hypoteksbankens och konungariket Sveriges statshypotekskassas

obligationer ävensom andra inhemska obligationer, som

noteras å utländsk börs;

c) på utrikes ort nedsatt eller under transport därifrån varande,

mot sjöfara försäkrat guldmynt eller omyntat guld;

d) växlar, betalbara inom eller utom riket; samt

e) hos bank eller bankir på utrikes ort i räkning innestående,

inom sex månader till betalning förfallna medel, efter avdrag av riksbankens

skuld i dylik räkning.

Vidare torde få erinras därom, att enligt 5 § i riksbankslagen

riksbankens sedlar må lyda endast å fem, tio, femtio, ett hundra och

ett tusen kronor.

I nu angivna bestämmelser föreslås vissa ändringar av fullmäktige

i riksbanken, vilka i skrivelse den 18 innevarande augusti härom yttra

följande:

»Riksbankens sedelreserv uppgick enligt de fyra senast föreliggande veckorapporterna

till följande belopp:

den 25 juli.......................................................................................... Er. 128,960,384: se

» 1 augusti .................................................................................. » 89,065,819: 94

» 8 augusti .................................................................................. » 49,109,333:6 6

» 15 augusti.................................................................................... » 53,053,412:9 4

Den nedgång i sedelreserven med nära åttio miljoner kronor från den 25

juli till 8 augusti, som ovanstående siffror utvisa, koncentrerar sig huvudsakligen

på dagarna den 29 juli—6 augusti. Efter sistnämnda dag inträder en avgjord

minskning i behovet av riksbankssedlar.

Om än härav ävensom av åtskilliga andra omständigheter synes antagligt,

att krisen passerat sin höjdpunkt samt att landets finansiella förhållanden äro på

väg att återgå till det normala, äro fullmäktige dock pvertygade därom, att åtgärder

måste vidtagas i ändamål att bereda möjlighet för en tillfällig ökning av riksbankens

sedelutgivningsrätt, om en sådan skulle visa sig oundgängligen nödvändig.

Utsikterna för att den nuvarande krisen skall kunna så snabbt som möjligt

och med minsta möjliga svårigheter och förluster avvecklas, äro i främsta rummet

beroende därav, att riksbankens sedelutgivningsförmåga äger sådan elasticitet, att

alla berättigade anspråk, som från bank- och affärsvärlden riktas mot riksbanken,

kunna tillfredsställas.

Om beloppet av utelöpande sedlar närmade sig gränsen för riksbankens

sedelutgivningsrätt, är det att befara, att den härav alstrade oron för att den tidpunkt

nalkades, då riksbanken skulle tvingas att inskränka och kanske inställa

diskontering och utlåning, kunde föranleda ett återinträde av den panikstämning,

som rådde under de första dagarna efter krisens utbrott. Å andra sidan skulle

vissheten om, att riksbanken förfogade över en under alla förhållanden tillräcklig

Riksbanks
fullmäktige.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

sedelreserv, utan tvivel i hög grad bidraga till att skapa en tillitsfull stämning och

påskynda krisens avveckling samt återinträdet av normala förhållanden.

Så länge riksdagen är samlad finns tillfälle att på kort tid genomföra en

temporär ökning av bankens sedelutgivningsrätt. Men om behovet av en sådan

skulle inträda, sedan riksdagen åtskilts, måste sådana anstalter vara på förhand

träffade, att sedelutgivningsrätten kan utan tidsutdräkt ökas.

Fullmäktige anse sig därför pliktiga att hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t ville till riksdagen avlåta proposition med förslag till sådant

tillägg till § 6 i lagen för Sveriges riksbank, att sedelutgivningsrätten i fall av

oundgängligt behov och oberoende av om riksdagen är samlad eller icke må kunna

tillfälligt ökas. , .

Vid övervägande av det belopp, varmed i dylikt fall sedelutgivningsrätten

bör kunna ökas, hava fullmäktige kommit till den mening, att en ökning av högst

etthundratjugufem miljoner kronor utöver den riksbanken för närvarande medgivna

sedelutgivningsrätten bör vara under alla förhållanden tillräcklig.

Med bestämmelserna i § 6 sammanhänga på det närmaste föreskrifterna i

§ 7 angående den s. k. supplementära sedeltäckningen. Vid granskning av dessa

föreskrifter hava fullmäktige funnit dem böra kompletteras med ett stadgande att

bland tillgångar, som gälla såsom supplementär sedeltäckning, inräknas även lån

mot säkerhet av sådana statspapper och obligationer, vilka redan nu utgöra supplementär

täckning. Detta bör så mycket mindre möta betänklighet som lån mot

säkerhet av dylika värdepapper utgöra en i visst avseende mer betryggande sedeltäckning

än själva värdepapperen, enär utlåningen sker till kurser, som äro lägre

än de kurser, till vilka riksbankens behållningar av samma värdepapper äro i bankens

räkenskaper bokförda.

Med hänsyn till den starka efterfrågan på skiljemynt, som rått under den

senaste tiden, hava fullmäktige ansett sig böra föreslå sådan ändring av § 5 i riksbankslagen,

att rätten att utgiva sedlar å en krona återinföres.»

Departements- J)et av i tre avseenden, som nu ifrågasattes ändring av riksbankens

chefen. se(jelutgivningSrätt.

Först och främst föreslå riksbanksfullmäktige, att den av metallisk

kassa obetäckta sedelkontingenten skall under vissa förhållanden få ökas

från 125 miljoner till 250 miljoner kronor. Fullmäktiges förslag i

denna del går'' ut därpå, att, om sådant till följd av krig, krigsfara eller

svår penningkris prövas nödigt, må Konungen och riksdagen samfält

eller, om riksdagen ej är samlad, Konungen efter samråd med de av

riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontor

kunna medgiva riksbanken att utgiva sedlar till ett belopp,

utöver den eljes tillåtna kontingenten om 125 miljoner kronor, av

ytterligare högst 125 miljoner kronor, varvid det dock skall åligga

fullmäktige i riksbanken att, så snart ske kan, ur den allmänna rörelsen

indraga sedlar till belopp, motsvarande vad som pa giund av sålunda

medgiven ökning av sedelutgivningsrätten må hava utgivits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

Vidare påyrkas, att bland de tillgångar, som skola motsvara den

metalliskt obetäckta sedelstocken eller utgöra den s. k. supplementära

sedeltäckningen, skall få inräknas lån mot säkerhet av sådana statspapper

och obligationer, som omförmälas i mom. a) och b) av 7 § i

riksbankslagen, d. v. s. lätt säljbara statspapper samt allmänna kypoteksbankens

och konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer

ävensom andra inhemska obligationer, som noteras å utländsk börs.

Slutligen hemställa riksbanksfullmäktige om rätt att få utgiva

sedlar av en kronas valör.

Vad först beträffar förslaget om ökning av den fasta sedelkontingenten

torde i avseende därå böra till en början erinras, att det

nuvarande beloppet är fastställt genom den förut omförmälda lagen av

den 4 juni 1913. Tidigare utgjorde den obetäckta kontingenten 100

miljoner kronor. När förslaget om höjning av sistnämnda belopp på

riksbanksfullmäktiges hemställan förelädes riksdagen, uttalade föredragande

departementschefen enligt protokollet över finansärenden för den

21 februari 1913, att förslaget, som påkallats av de ökade krav på

sedelstocken, vilka med tiden inträtt och ytterligare vore att vänta, anslöte

sig nära till de grundprinciper, på vilka riksbankens sedelutgivningsrätt

vilade; och framhöll departementschefen vidare, att så snart

tecken antydde, att gränserna för sedelutgivningsrätten åter bleve för

trånga, riksbanksfullmäktige icke torde underlåta att göra den framställning,

vartill förhållandena kunde föranleda.

Nu hava fullmäktige gjort dylik framställning. Uppenbart är

också, att de extraordinära förhållanden, som inträtt på penningmarknaden

till följd av det krigstillstånd, som är rådande i ett par av våra

grannstater ävensom i andra länder, med vilka vi stå i ekonomisk förbindelse,

kräva, att särskilda åtgärder vidtagas för att sätta riksbanken

i stånd att under alla omständigheter på ett effektivt sätt fylla sin

uppgift som regulator för vårt affärsliv. Visserligen föreligger icke

för närvarande, såsom ock fullmäktige framhålla, något omedelbart behov

att höja riksbankens sedelutgivningsrätt. Allt tyder på, att den panikartade

uppfattning av det ekonomiska läget, som nyligen rått, avsevärt

förändrats; och den ekonomiska samfärdseln har börjat att återgå till

normala former. Härpå giva icke endast de av fullmäktige anförda

siffrorna för det begynnande uppåtgåendet av den obegagnade sedelutgivningsrätten

bevis, utan det framträder påtagligt jämväl på många

andra områden. Jag vill här endast hänvisa till sjöfartens återupptagande.

Men icke desto mindre lärer det med hänsyn till den penningeknapphet,

som för en tid framåt utan tvivel kommer att bliva rådande,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

ävensom till angelägenheten därav, att, såsom fullmäktige erinra, allmänheten

får visshet om, att riksbanken förfogar över en under alla

förhållanden tillräcklig sedelreserv, vara nödvändigt, att möjlighet beredes

till ett temporärt höjande av denna reserv.

Vid övervägande av de åtgärder, som i angivet syfte böra vidtagas,

anser jag mig böra ansluta mig till fullmäktiges förut omförmälda

förslag, såsom varande det under nuvarande förhållanden

lämpligaste. Detsamma, som innebär ett höjande av den fasta, med

supplementär täckning försedda sedelkontingenten, bygger på nu tilllämpade

principer för riksbankens sedelutgivningsrätt och utgör allenast

en av omständigheterna påkallad vidare utveckling av den senast nästlidet

år använda metoden för ökning av sedelstocken. Mot vad fullmäktige

föreslagit i fråga om förutsättningar och former för att bringa

i tillämpning den förstärkta sedelutgivningsrätten har jag intet, annat

att erinra än, att det synes mig vara mera egentligt, att, då ifrågavarande

rätt skall komma till utövning, när riksdagen ej är samlad,

beslut därom fattas visserligen av Konungen, men först på framställning

av riksbanksfullmäktige och efter samråd med riksgäldsfullmäktige.

I fråga om fullmäktiges förslag till komplettering av den supplementära

sedeltäckningen har jag icke någon invändning att göra.

De valutor, varmed nämnda täckning skulle förstärkas, synas mig väl

fylla måttet såsom fullt bankmässiga supplementära täckningsmedel

för utelöpande sedelbelopp.

Vad härefter angår förslaget om rätt för riksbanken att utgiva

enkronesedlar anser jag mig böra i huvudsak förorda detsamma. Dylika

sedlar, som äro avsedda att säkerställas lika med övriga riksbankssedlar

och att sålunda täckas på enahanda sätt som dessa, kunna

komma att visa sig behövliga under den nuvarande situationen, då

osedvanligt stora krav" ställas på förråden av skiljemynt. Emellertid

synes mig enkronesedlarnas karaktär av att vara skiljemynt böra i lagen

angivas; och vidare, då här berörda åtgärd för anskaffande av skiljemynt

givetvis får tillgripas endast under utomordentliga omständigheter

och för kortare tid, torde jämväl detta böra i författningen fastslås.

Slutligen synes det mig vara lämpligast, att, i viss överensstämmelse

med vad som föreslås beträffande den temporära ökningen av sedelstocken,

åt Konungen överlåtes att på framställning av riksbanksfullmäktige

pröva, huruvida under angivna förutsättningar enkronosedlar

må utgivas.

I detta sammanhang må det tillåtas mig omförmäla, att arbetet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

vid myntverket för närvarande bedrives med all kraft för att kunna

åstadkomma den största möjliga tillverkning av metallskiljemynt.

Beträffande de föreslagna sedlarna å en krona torde jag till sist böra

fästa uppmärksamheten på följande omständighet. I 4 § av riksbankslagen

föreskrives, att sedel, som av riksbanken utgives, skall innehålla förbindelse

för riksbanken att vid anfordran inlösa densamma med guldmynt

enligt lagen om rikets mynt den 30 maj 1873. Då nu icke finnes guldmynt

av lägre valör än fem kronor, är tydligt, att riksbankens inlösningsskyldighet

beträffande enkronesedlar inträder först vid anfordran

om inlösen av ett femtal dylika sedlar.

I fråga om avfattningen av de utav mig här tillstyrkta ändringarna

i riksbankslagen ansluter jag mig till bankofullmäktiges i sådant avseende

uppgjorda förslag med allenast de av mig angivna modifikationerna

jämte ytterligare vissa obetydliga redaktionella ändringar. Härförutom

tillstyrker jag, att de ifrågasatta lagändringarna få träda i kraft genast

efter utfärdandet.

Efter att hava uppläst ett sålunda utarbetat förslag till lag angående

ändrad lydelse av 5—7 §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj

1897, hemställde departementschefen, att förslaget måtte få föreläggas

riksdagen till antagande.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

proposition till riksdagen avlåtas av den lydelse, bil.

litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Albert Tondén.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 tand. 193 käft. (Nr 273.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1914 B:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5—7 §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj s. 10 i texten
  2. BU 1914 B:27 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande bankoutskottets utlåtande nr 22, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag ang s. 1 i texten
  3. BU 1914 B:22 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5—7 §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897. s. 1 i texten