Sök i Ratio Lex

Angående avlöning åt lärare vid folkskolor och vissa andra skolor under tjänstgöring till rikets försvar m. in

1914-09-02 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:278, Angående avlöning åt lärare vid folkskolor och vissa andra skolor under tjänstgöring till rikets försvar m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

1

Nr 278.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående avlöning

åt lärare vid folkskolor och vissa andra skolor under

tjänstgöring till rikets försvar m. in.; given Stockholms

slott den 2 september 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

dels medgiva, att, i fråga om rätt till ålderstillägg för lärare vid

folk- eller småskola, högre folkskola eller kommunal mellanskola, honom

icke må föras till last tid, varunder han åtnjutit ledighet för fullgörande

av värnplikt,

dels godkänna de av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade grunderna för avlöning åt lärare vid folk- och småskolor

samt vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor under tjänstgöring

till rikets försvar, att gälla från och med den 1 augusti 1914, intill

dess annorlunda varder av Kungl. Maj:t bestämt,

dels ock medgiva, att de i nämnda grunder omförmälda statsbidrag till

avlönande av vikarie för lärare vid folk- och småskolor må utgå av förslagsanslagen:

»bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för lärare eller

lärarinna vid folkskola eller småskola» och »avlöningsbidrag till sjukvikarier

för lärare vid folk- och småskolor», att enahanda bidrag till ersättning

åt vikarie för lärare vid högre folkskola må utgå av förslagsanslaget:

»bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre folkskola» samt att

motsvarande bidrag till avlöning åt vikarie för lärare vid kommunal

mellanskola må utgå av förslagsanslaget: »kommunala mellanskolor», med

rätt för Kungl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna därtill

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 198 häft. (Nr 278.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 278.

föranleda, meddela understöd av statsmedel för ifrågavarande ändamål utan

hinder därav, att någon avvikelse från ovanberörda grunder ägt rum.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. G. Westman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Ma]:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

september 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Westman yttrade härefter:

Bland de värnpliktige, som under den senast gångna tiden inkallats Avlöning åt

för tjänstgöring till rikets försvar, förekommer ett ej ringa antal inne- *''ssa lärare

havare av civil befattning i statens tjänst. Rörande dylik befattnings- ur''gsri„g ‘t}*/''

havares rätt att under ledighet, varom nu är fråga, uppbära någon del av rikets försvar

avlöningen å den civila befattningen innehålla de för vederbörande tjänste- m'' m''

mannakårer givna avlöningsbestämmelserna icke några särskilda föreskrifter.

För flertalet ämbetsverk gäller det allmänna stadgandet, att den, som av

sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära hela lönen, men

att vid ledighet av annan anledning — för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller då vederbörande »är lagligen förhindrad att sköta

befattningen» med flera fall — den tjänstledige kan förpliktas att utöver

tjänstgöringspenningarna avstå så mycket av lönen, som för befattningens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Folk- och

småskolor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt. Det senare alternativet,

vilket inrymmer en tämligen vidsträckt prövningsrätt, äger givetvis tilllämpning

på sådan ledighet, som påkallas för tjänstgöring till rikets försvar

(krigstjänstgöring).

Närmare bestämmelser i sistberörda avseende hava meddelats genom

nådiga kungörelsen den 28 augusti 1914 angående avlöning åt civil

befattningshavare, som av tjänstgöring till rikets försvar är hindrad att

sköta sin befattning, och åt sådan befattningshavares vikarie. Denna kungörelse

är byggd i huvudsak därpå, att ordinarie befattningshavare skall

vid ledighet, som föranledes av tjänstgöring till rikets försvar, avstå allenast

så stor del av sin avlöning, som skolat frångå honom, därest han av

sjukdom varit hindrad att tjänstgöra, samt att extra befattningshavare

under dylik ledighet skall äga uppbära två tredjedelar av arvodet. Genom

nämnda kungörelse och vissa andra i samband därmed meddelade bestämmelser

torde förevarande spörsmål, i vad det avser civila befattningshavare

i statens tjänst, få anses vara tills vidare ordnat.

Förutom dessa i statens tjänst anställda personer finnas emellertid

vissa kommunala befattningshavare, som böra i förevarande sammanhang

komma i betraktande. Jag syftar härvid på lärare vid folk- och småskolor,

högre folkskolor och kommunala mellanskolor. Då de bestämmelser,

som ordna dessa lärares avlöningsförhållanden, i likhet med de grundläggande

stadgandena för statstjänarnas avlöning tillkommit genom samverkan

med riksdagen, torde framställning böra avlåtas till riksdagen rörande

de särskilda föreskrifter, som under nu föreliggande förhållanden

kunna i förevarande avseende befinnas erforderliga.

Till en början torde jag få yttra mig rörande lärare vid folk- och

småskolor.

Jämlikt kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlöning åt lärare

vid folkskolor och småskolor, med däri sedermera vidtagna ändringar,

skall avlöningen för i regel åtta månaders undervisning utgöra för manlig

ordinarie lärare vid folkskola minst 900 kronor med tre ålderstillägg, vart

och ett å 150 kronor, vartill kommer bostad och bränsle eller ersättning

därför ävensom nyttjanderätt till lämpligt jordland, samt för biträdande

lärare vid folkskola och för lärare vid mindre folkskola eller småskola 500

kronor med tre ålderstillägg, vart och ett å 60 kronor, jämte bostad och

vedbrand eller ersättning för dessa naturaförmåner, vilken ersättning skall

utgå med minst 100 kronor för år.

Jag torde, innan jag går vidare, även få erinra därom, att Kungl.

Maj:t, på grund av nu rådande särskilda förhållanden, genom nådigt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

cirkulär den 7 augusti 1914 förordnat, att statsbidrag till småskola, folkskola

eller fortsättningsskola må kunna, under vissa förutsättningar, enligt

i övrigt stadgade villkor och fastställda grunder oförminskat utgå för år

1914 även i sådana fall, då undervisningen vid nämnda läroanstalter icke

kunnat under året fortgå hela den i gällande författningar bestämda tiden.

Beträffande lärare, vilken toges i anspråk för krigstjänstgöring, ställdes i

cirkuläret särskilda bestämmelser i utsikt. Det syntes nämligen nödvändigt

att, innan föreskrifter i sistberörda hänseende meddelades, låta närmare

utreda derma fråga, och anmodade jag fördenskull folkskolöverstyrelsen att

skyndsamt inkomma med utredning och förslag i ämnet.

Beträffande högre folkskolor erhöll genom nyssberörda cirkulär folkskolöverstyrelsen

bemyndigande att, därest inskränkning syntes önskvärd

i den genom vederbörande reglemente fastställda undervisningstiden eller

i annat hänseende avvikelse från reglementets föreskrifter ansåges påkallad,

efter framställning av skolans styrelse därom fatta beslut.

Med anledning av det folkskolöverstyrelsen lämnade uppdraget har

överstyrelsen i ärendet avgivit ett den 22 augusti 1914 dagtecknat underdånigt

utlåtande, däri överstyrelsen anfört följande.

I löneförfattningarna för de vid den allmänna folkundervisningen kommunalt

anställda folkskollärarna och småskollärarna saknades helt och hållet föreskrifter om

avlöning och om vikarie under tjänstgöring som värnpliktig, och till följd därav

maste den anslagna lönen i första rummet användas till avlönande av vikarie. I

lägsta lönegraden, där de flesta av de värnpliktige befunne sig, åtginge i allmänhet

hela minimilönen härför, och även för de övriga stode föga åter, enär ålderstilläggen

endast utginge ^ med 150, respektive 60 kronor vartdera. De dessa tjänstinnehavare

tillkommande låga lönerna, vilka länge erkänts kräva en väsentlig förhöjning, hade

varit otillräckliga för en nödtorftig bärgning och i stor utsträckning tvingat till

anskaffande av biförtjänster. Vid inkallande till tjänstgöring som värnpliktig bortfölle

givetvis sadana inkomster sa gott som undantagslöst. Det syntes under dessa förhållanden

bliva för de värnpliktiga lärarna omöjligt att ekonomiskt sörja för sina familjer.

och andra av dem i detta hänseende beroende anhöriga. Visserligen kunde

det tänkas, att skoldistrikten trådde emellan och påtoge sig en del av kostnaden för

vikarien, men då kommunerna under nu rådande förhållanden finge ökade utgifter för

många andra ändamål, på samma gång som deras inkomster minskades, torde det icke

kunna i fråga om folkskolans lärarpersonal, vars villkor reglerades av statsmakterna

och som till stor del avlönades med statsmedel, förväntas och än mindre krävas några

avsevärda uppoffringar utöver vad som oundgängligen erfordrades för skolverksamhetens

uppehållande. Och under alla omständigheter måste åtgärder, vidtagna utan

statsmakternas reglerande och stödjande verksamhet, leda till betänkliga oregelbundenheter,

sa att av lärare, som arbetade under samma förhållanden, den ene kunde

komma att behålla en avsevärd del av sin lön, under det eu annan nödgades avstå

hela eller det mesta av densamma.

Den här berörda bristen pa bestämmelser gällde icke blott, att föreskrifter saknades

om vad den tjänstledige läraren ägde behålla av sin lön, utan även att be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

stämmelser saknades om huru statsbidrag till hans avlöning rätteligen skulle beräknas,

ävensom om vikariens arvode och grunderna för dess utgörande. Till följd därav, att

för närvarande ett stort antal lärare av skilda åldersklasser inkallats till krigstjänstgöring,

bleve skolråd och skolstyrelser, folkskolinspektörer samt länsstyrelser nödsakade

att under de närmaste månaderna taga ställning till och avgöra eu mängd ärenden,

som av inkallelserna föranletts. Visserligen hade liknande frågor hittills måst avgöras

utan stöd av normerande bestämmelser, men den omständigheten, att de endast undantagsvis

förekommit inom ett skoldistrikt, hade gjort det jämförelsevis lätt att under

hand träffa nödiga överenskommelser, och dessutom hade det i övervägande antalet

fall varit fråga om nyantagna unga lärare, medan däremot den nu inträffade inkallelsen

berörde ett stort antal fast anställda lärare med familj.

Av vad nu anförts ansåge överstyrelsen framgå, att särskilda bestämmelser om

lärares avlöning under tjänstledighet för tjänstgöring såsom värnpliktig och om vikarie

under sådan tjänstledighet oundgängligen krävdes av nu rådande förhållanden.

Nuvarande brist på bestämmelser sammanhängde därmed, att bestämmelser överhuvud

saknades om avlöning av tjänstledig lärare och av för honorn^ förordnad vikarie,

utom i det fäll att lärare vore av sjukdom urståndsatt att uppehålla sin tjänst.

Erfarenheten hade redan länge visat, att normerande bestämmelser vore behövliga även

för annan i föreskriven ordning beviljad tjänstledighet, särskilt för sådan, som beviljades

för utförande av offentligt uppdrag. Den föreliggande frågan vore sålunda

endast ett särskilt fäll av ett vidsträcktare spörsmål, som för sin definitiva lösning

torde böra ses i sitt sammanhang med andra frågor om avlöningsförhållandena för

befattningshavare vid den allmänna folkundervisningen. Hithörande frågor vore emellertid

föremål för särskild utredning inom en för detta ändamål av Kungl. Maj:t förordnad

nämnd. De på grund av nu inträdda förhållanden oundgängliga bestämmelserna

syntes därför böra erhålla eu mera provisorisk karaktär.

Då överstyrelsen i nu gällande bestämmelser sökt en anknytningspunkt för de

nya bestämmelser, som borde givas, hade överstyrelsen trott sig finna en sådan i

kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 om avlönande av vikarie för lärare vid folkskola

eller småskola under tjänstledighet på grund av sjukdom, med i densamma senare

vidtagna ändringar. Nämnda förordning bestämde för vikarie ä folkskollärartjänst en

lön efter 800 kronor för läsår eller 100 kronor för läsmånad och för vikarie å småskollärarbefattning,

eller därmed i lönehänseende likställd befattning i folkskola, 450

kronor för läsår eller 56 kronor 25 öre för läsmånad, varje månad beräknad till

trettio dagar, vartill i båda fallen komme bostad, bestående av ett rum med vedbrand

eller ersättning därför efter 50 kronor för år, ävensom reseersättning med

belopp, som bestämdes av skoldistriktet. Lönen utgjordes så, att den tjänstledige

läraren avstode av sin lön ett belopp, motsvarande en fjärdedel av vikariens kontanta

minimiavlöning, under det att två tredjedelar av samma minimiavlöning utginge av

statsmedel och återstoden erlades av skoldistriktet, vilket även hade att gälda kostnaden

för bostad och resa till och ifrån tjänstgöringsorten.

Bestämmelserna hade gjorts beroende av att villkoren för åtnjutande av statsbidrag

till den tjänstledige läraren vore uppfyllda och avsåge rörande lärare vid folkskola

ordinarie och extra ordinarie folkskollärare samt lärare, som uppehölle tillfälligtvis

ledig folkskollärarbefattning, och rörande småskollärare ej blott de vid smaskola

anställda utan även dem, som vore anställda såsom lärare vid mindre folkskola och

såsom biträdande lärare vid egentlig folkskola.

Vikarie å folkskollärartjänst skulle vara examinerad vid folkskoleseminarium

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278. 7

och vikarie å småskollärartjäust examinerad vid småskollärarseminarium eller oek av

folkskolinspektör 1 föreskriven ordning prövad; dock kunde statsbidrag till vikarie

utgå, hven om kompetensfordringarna icke vore uppfyllda, så vitt vederbörande folkskolmspektor

vitsordade, att vikarien befunnits duglig och att, i fråga om tjänst vid

folkskola, examinerad vikarie icke kunnat erhållas. Antoges oexaminerad vikarie för

befattning vid småskola eller med denna i löneavseende likställd befattning utgmge

vikariens lön med endast 400 kronor.

I nu berörda författning angående vikarie för lärare, som vore tjänstledig på

grund av sjukdom, hade man av lätt insedda skäl kunnat utgå ifrån att vikarie för

den tjänstledige läraren i varje fall skulle anskaffas, så att den undervisning, som

skolat åligga honom, alltid uppehölles. På grund därav hade bestämmelser om statsbidraget

till den tjänstledige lärarens egen lön ej varit påkallade, utan hade sådana

endast erfordrats angående arvode åt vikarien och angående dettas utgörande. I nu

föreliggande fall åter måste det tagas i betraktande, att det kunde bliva omöjligt att

anskaffa vikarie. Därvid bortfölle också den nu gällande författningsenliga grunden

för statsbidraget till den tjänstlediges lön, nämligen att den skolverksamhet, som

tillhörde hans tjänst, uppehölles. Pbr att statsbidraget i nu förevarande fall skulle

kunna utgå, måste sålunda en ny bestämmelse härom åstadkommas, vilken för vinnande

av enhetlighet syntes böra omfatta alla fall av tjänstledighet för sådan tjänstgöring

som här vore 1 fråga, oavsett om vikarie kunnat anskaffas eller ej. I samband

härmed stolle också frågan om det avdrag, den tjänstledige läraren skulle vidkännas a

sin lön. Aven detta borde, för vinnande av rättvisa mot de tjänstlediga, bestämmas

oberoende av om vikarie kunnat auskaffas eller ej. Liksom fallet vore vid tjänstledmhet

pa grund av sjukdom, syntes statsbidraget till den tjänstledige läraren icke till

sitt belopp hora röna inflytande därav, att han vore hindrad uppehålla sin tjänst,

utan med det undantag, som längre fram konime att beröras, utgå oförändrat. Ävenså

syntes beträffande det löneavdrag, som den tjänstledige läraren borde vidkännas,

samma norm, som vore given i fråga om för sjukdom tjänstledig lärare, böra tillämpas

1 fråga om lärare, som vore tjänstledig för tjänstgöring som värnpliktig, nämligen att

han avstode ett belopp, motsvarande en fjärdedel av vikariens kontanta minimilön

flor ordnandet av lärarens rättsliga ställning i förevarande fall syntes det vidare

vara nödigt, att bestämmelser lämnades rörande den inverkan, tjänstledigheten

kunde hava ej mindre på beräkningen av viss tids tjänstgöring såsom villkor för erhållande

av alderstillägg å lön än även på pensiousrätt i folkskollärarnas peusionslnrattning

samt rätt till understöd i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.

Da den tjänstledighet, som här vore i fråga, icke avsåge lärarens enskilda

angelagenheter och ej heller berodde på något hans eget förvållande utan närmast

vore att jämföra med tjänstledighet, som åtnjötes för fullgörande av allmänt uppdrar

eller offentlig befattning, syntes densamma icke böra räknas läraren till last vid lönetur

för alderstillägg. Samma synpunkter vore tillämpliga även i fråga om rätt till

pension och alderdomsunderstöd.

Angående avlöning åt vikarien syntes bestämmelserna i förutnämnda nådio-a

kungörelse om avlönande av vikarie vid sjukdomsfall kunna användas i allt väsentligt

otorandrade. ^ b ormelit syntes dock den ändringen böra vidtagas, att lönen bestämdes

icke för ar utan för läsmånad, enär tjänstledigheten blott i mvcket sällsynta

undantagsfall kunde komma att omfatta annat än delar av ett läsår. Vikariens minimiavlomng

skulle sålunda bliva, beräknad efter läsmånad: för folkskollärartjäust

100 kronor, varav en fjärdedel, 25 kronor, skulle täckas genom avdrag å den tjänst
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

ledige lärarens lön, under det att tva tredjedelar, 66 kronor 67 öre, skulle utgå av

statsmedel och återstoden, 8 kronor 33 öre, skulle gäldas av skoldistriktet. Därjämte

skulle skoldistriktet förse vikarien med bostad av ett ram med bränsle eller lämna

ersättning därför med 6 kronor 25 öre samt, där sä ifragakomme, gottgöra. honom

resekostnad, För anställning vid smaskola och därmed i lönehänseende likställd anställning

vid folkskola skulle arvodet för läsmanad utgöra 56 kronor 25 öre, därav 14

kronor 6 öre avdrag av lärarens lön, 37 kronor 50 öre statsbidrag och 4 kronor 69

öre skoldistriktets bidrag; därtill skulle komma bostad och reseersättning såsom för

folkskollärartjänst.

Att i nu förevarande fall för oexaminerad vikarie bestämma det lägre arvode,

som vore fastställt för sådan vikarie för sjuk lärare, eller 400 kronor, syntes icke

vara lämpligt. Redan ett arvode av 450 kronor vore så lågt, att det torde möta betydande

svårigheter att för detta erhålla lämplig vikarie. Antalet smaskollärare i

värnpliktsåldern vore för övrigt så ringa, att arvodeshöjniugen torde bliva utan nämnvärd

betydelse ur kostnadssynpunkt.

Horn villkor för statsbidragets utgående till vikariens avlöning borde stadgas,

liksom i fråga om vikarie vid sjukdomsfall, att vikarien för lärare vid folkskola skulle

hava avlagt folkskollärarexamen och att vikarien för smaskollärare in. fl. avlagt examen

vid småskoleseminarium eller blivit prövad av folkskolinspektör enligt § 6 i

kungl. kungörelsen den 5 juni 1885 angående lönetillskott av allmänna medel för

lärare och färarinuor vid folkskolor och småskolor. Dock syntes även här höra göras

samma medgivande, som för närvarande gällde rörande lärare vid folkskola, nämligen

att hinder för statsbidragets utgående ej skulle möta därav, att vikarien ej vore examinerad

eller på angivet sätt avlagt prov, så vitt vederbörande fölkskolinspektör vitsordade,

att vikarien vore duglig och att examinerad vikarie ej kunnat erhållas.

Under nu rådande förhållanden kunde det lätt inträffa, att det för uppehållande

av skolverksamheten inom ett distrikt befunnes ändamalsenligare, att den undervisning,

som ålåge den tjänstledige läraren, övertoges av andra lärare inom distriktet mot den

ersättning, som "annars skolat utgå till en ensam vikarie. Även vid en sådan anordning

syntes statsbidraget för vikarie höra oförändrat utgå, under förutsättning att

genom folkskolinspektörens intyg styrktes, att de lärare, som uppehölle tjänsten, vore

dugliga och att undervisningen, så väl vad anginge den lediga, tjämsten som i fråga

om de befattningar, vilka sköttes av dem, som gemensamt åtagit sig vikariatet, fortginge

i vederbörlig omfattning och vore ordnad på lämpligt sätt.

Såsom redan blivit antytt, kunde det under de förhållanden, som nu vore i fråga,

inträffa, att vikarie, som kunde godkännas, ej stode att erhålla, och att undervisningen

av denna anledning måste för längre eller kortare tid nedläggas. Det kunde då icke

vara riktigt, att den del av statsbidraget, som motsvarade vad den tjänstledige läraren

borde avstå av sin lön, tillfälle skoldistriktet, utan syntes denna böra i sådant fall avdragas

eller, om den redan vore utbetald, aterbäras. För ar 1914 syntes ett dylikt

avdrag böra beräknas efter två tredjedelar och sedermera efter nio tiondelar av det

belopp, som avdragits av den tjänstledige lärarens lön, och sålunda, beräknat för läsmånad’

utgöra för lärartjänst vid folkskola respektive 16 kronor 67 öre, 22 kronor

50 öre samt för befattning vid småskola respektive 9 kronor 37 öre, 12 kronor 65 öre.

Kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 om avlönande av vikarie under tjänstledighet

på grund av sjukdom omfattade av lärare vid folkskola tre grupper, nämligen ordinarie

lärare, extra ordinarie lärare samt lärare, som uppehölle tillfälligtvis ledig befattning,

och av lärare med småskolekompetens likaledes tre grupper, nämligen biträdande lärare

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

Tid folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola. Att beträffande

nu ifrågavarande lärarkategorier söka genomföra en uppdelning av ordinarie och icke

ordinarie lärare efter i huvudsak samma grunder, som gällde angående anställning

inom statens verk och inrättningar, skulle enligt överstyrelsens mening i verkligheten

möta mycket stora svårigheter och, med hänsyn till de flesta icke ordinarie befattningarnas

karaktär av jämförelsevis fasta befattningar, icke vara med billighet och rättvisa

överensstämmande. Det hade därför synts riktigast, att samma grupper av lärare,

som avsåges i gällande bestämmelser angående vikarie vid sjukdomsfall, även upptoges

i de bestämmelser, som nu vore ifrågasatta.

Då överstyrelsen i det föregående yttrat sig om tjänstgöring för värnpliktig, hade

överstyrelsen icke gjort någon åtskillnad mellan fredstjänstgöring och krigstjänstgöring.

Överstyrelsen ansåge också, att i nu föreliggande fall någon sådan åtskillnad icke borde

göras. I avseende härå vore nämligen först att märka att, såsom förut påvisats, ett

starkt framträdande behov av bestämmelser om tjänstledighet och om vikarie även i fråga

om fredstjänstgöring förefunnes. Härtill komme, att en åtskillnad mellan de båda

slagen av tjänstgöring med därav följande olika ordning för vikariens anställning och

avlöning skulle, om den komme att tillämpas på olika tider av en och samma lärares

sammanhängande tjänstledighet, leda till mycket avsevärda olägenheter för skolarbetet.

Yad beträffade de statsutgifter, som skulle bliva en följd av den här föreslagna

anordningen, så vore dessa tydligen beroende såväl av inkallelsernas omfattning som ock

av tiden, under vilken de inkallade kvarhölles i militärtjänst. Då ingendera av dessa

faktorer nu kunde fastställas eller ens till sin sannolikhet överskådas, vore det för

närvarande icke ens möjligt att framlägga en ungefärlig beräkning av det anslag, som

kunde komma att för ändamålet behövas.

Till kostnadsfrågans belysning har överstyrelsen emellertid vid sitt

utlåtande fogat vissa statistiska uppgifter om antalet till ifrågavarande

lönegrupper hänförliga, värnpliktiga lärare inom de olika åldersklasserna.

Överstyrelsen anför, att uppgifterna, vilka avsåge år 1912, icke upptoge

alla tjänstinnehavare; dock ansåge överstyrelsen, att de föreliggande siffrorna

kunde tjäna till god ledning för de beräkningar, som i förevarande avseende

kunde ifrågakomma.

Jag torde här få lämna följande sammanfattning av de i överstyrelsens

uppgifter ingående slutsiffrorna.

Bihang till senare riksdagens protokoll -1914. 1 sand. 198 höft. (Nr 278.)

O

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

Manliga lärare vid den allmänna folkundervisningen, vilka voro i tjänst den

1 november 1912, fördelade i åldersklasser med hänsyn till dåvarande

värnpliktsskyldighet.

Födelseår.

Ordinarie

folk-

skollärare.

Extra

ordinarie

folk-

skollärare.

Småskol-

lärare.

Lärare

vid mindre

folkskolor.

Biträdande

lärare vid

folkskolor.

Hela

antalet.

1872..................

95

1

_

96

1873..................

90

1

2

1

—

94

1874..................

90

—

1

1

—

92

1875..................

89

2

1

—

1

93

1876..................

96

1

—

2

1

100

1877.................

no

2

—

1

—

113

1878..................

130

1

2

1

—

134

1879................

112

1

1

1

—

115

1880..................

128

1

1

—

—

130

1881..................

148

2

—

—

—

150

1882..................

139

2

—

2

—

143

1883..................

134

7

—

9

O

—

144

1884..................

126

10

—

1

—

137

1885..................

129

9

—

1

—

139

1886..................

101

17

-t-

3

—

121

1887..................

99

14

—

1

—

114

1888..................

88

21

1

1

—

in

1889..................

47

8

—

1

—

56

1890..................

30

9

—

—

—

39

1891..................

7

7

—

—

—

14

Summa

1,988

115

9

1 21

1 2

2,135

Med åberopande av de framlagda siffrorna har överstyrelsen vidare

anfört, att om man, för att till belysning av kostnadssumman framlägga

ett exempel, utginge ifrån att en tredjedel av de värnpliktiga lärarna

vore inkallade — något som överstyrelsen antoge icke vara för högt tilltaget,

då många av dessa vore reservbefäl eller tillhörde specialvapnen

—° så skulle, efter verkställd beräkning, för statsbidrag till dessas vikarier

av staten krävas ett månatligt anslag av i runt tal 50,000 kronor eller

för tre månader 150,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

11

På grund av vad sålunda anförts har överstyrelsen hemställt, att proposition

i nu ifrågavarande ärende måtte avlåtas till riksdagen.

Beträffande lärare vid högre folkskolor har folkskolöverstyrelsen i en

underdånig skrivelse, likaledes av den 22 augusti 1914, anfört i huvudsak

följande.

Av väsentligen samma skäl, som överstyrelsen anfört för utfärdandet av bestämmelser

rörande folkskollärares och småskollärares tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring

och vikarie under sådan tjänstgöring, syntes motsvarande bestämmelser påkallas

beträffande lärare vid högre folkskola. Och med motsvarighet i vad som blivit föreslaget

i fråga om folkskolans lärarpersonal syntes även i detta fall gällande bestämmelser

om tjänstledighet och vikarie vid sjukdomsfall, givna genom kungl. kungörelsen

den 13 juni 1902 jämte däri vidtagna ändringar den 28 juni 1907, kunna tjäna till

utgångspunkt.

Genom nämnda författning vore bestämt, att därest vid högre folkskola, till vilken

understöd av statsmedel utginge, anställd ordinarie eller extra ordinarie lärare i läsämnen,

vilken hade eu tjänstgöringsskyldighet av minst tjugufyra timmar i veckan,

på grund av sjukdom hade tjänstledighet och för anställning vid högre folkskola behörig

vikarie vore minst en månad av den fastställda undervisningstiden förordnad, så

skulle vikarien för varje läsmånad, beräknad till 30 dagar, i fall skoldistriktet avsåge

att erhålla statsbidrag till hans avlöning, åtnjuta ett arvode av 190 kronor, om manlig

vikarie anställdes, och 180 kronor, om kvinnlig vikarie anställdes, samt förses med tjänlig,

skolan närbelägen bostad, bestående av ett eller två rum med vedbrand, eller ock

erhålla ersättning därför, beräknad efter minst 100 kronor för den för skolan årligen

bestämda undervisningstiden, ävensom med belopp, som bestämdes av distriktet, undfå

gottgörelse för resekostnad, där sådan ifrågakomme.

Nu ifrågavarande avlöning bekostades till en fjärdedel av den tjänstledige läraren;

två tredjedelar utginge av statsmedel och återstoden av distriktet, som ock svarade för

ovannämnda naturaförmåner och resekostnad.

Statsbidraget kunde utgå, även om vikarien ej vunnit behörighet för anställning

vid högre folkskola, därest folkskolinspektören vitsordade, att vikarien befunnits

duglig samt att behörig vikarie ej kunnat erhållas.

Liksom av överstyrelsen föreslagits i fråga om tjänstledig lärare vid folkskola eller

småskola, syntes det erforderligt, att beträffande högre folkskolor bestämmelser utfärdades

därom, att de skolan tillkommande statsbidragen skulle vid sådan tjänstledighet,

som nu vore i fråga, oavkortade utgå, med undantag blott för det fall, då undervisningen

måste inställas, därför att godkänd vikarie icke kunnat anskaffas, ävensom att

läraren med visst avdrag skulle äga åtnjuta sin lön, oavsett om vikarie kunnat anskaffas

eller ej.

Statsbidrag till högre folkskolor utginge dels med ett grundanslag till skolan å

1,200 kronor till varje årsklass eller parallellavdelning av sådan, dels ock med två

tredjedelar av ordinarie lärares ålderstillägg. Däremot åtnjötes ej statsbidrag till lärarens

grundlön. Grundanslaget kunde användas ej blott till lärarens avlöning utan

även till andra skolans utgifter, men det vore givetvis betingat därav, att skolans verksamhet

påginge den tid, som i det för varje skola av Kungl. Maj:t fastställda reglemente

bestämdes. Skulle nu till följd av lärares inkallande till värnpliktstjänstgöring

skolans verksamhet för längre eller kortare tid bliva inställd, så kunde icke, utan sär
-

Högre

folkskolor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kuugl. Maj;tu Nåd. Proposition Nr 278.

skild bestämmelse därom, vare sig grundanslaget eller bidraget till lärarens ålderstillägg

utgå.

Då lärarens årslön i första lönegraden utgjordes endast av 1,500 kronor — eller

beräknad efter åtta månaders undervisningstid av 187 kronor 50 öre i månaden

— utom bostad och vedbrand, och vikarie näppeligen torde kunna erhållas till lägre

månadslön än vad i ovan anförda författning vore bestämt för vikarie vid sjukdomsfall,

så skulle tjänstinnehavaren, därest frågan om hans lön icke reglerades genom särskilda

bestämmelser för nu berörda fall, nödgas avstå i det närmaste hela grundlönen

åt vikarien, och detta även i det fall att kvinnlig vikarie anställdes. Understege lästiden,

som i vissa skolor vore händelsen, åtta månader, bleve i detta fall lärarens behållning

något större, men i andra fall åter, där lästiden överstege åtta månader, eller då manlig

vikarie anställdes, kunde det till och med inträffa, att tjänstinnehavarens grundlön icke

försloge till vikariens avlöning.

Det belopp, som läraren skulle avstå under tjänstledighet till följd av värnpliktstjänstgöring,

syntes böra bestämmas lika med det, som han hade att avsta vid sjukdomstall.

Dock borde i detta fall — särskilt med hänsyn därtill att den tjänstledige

läraren skulle vidkännas avdrag även om ingen vikarie stode att få avdraget

städse beräknas efter det arvode, som tillkomme manlig vikarie.

Högre folkskolans organisation tillika med sättet för statsbidragets utgående till

densamma hade medfört, att en del ämneslärare och övningslärare måst vid densamma

anställas med ett begränsat antal timmar. Bestämmelserna om vikarie vid sjukdomsfall

avsåge emellertid endast sådana lärare, som huvudsakligen undervisade i läsämnen

och hade°en tjänstgöringsskyldighet av minst tjugufyra timmar i veckan. Åven de bestämmelser,

som nu vore i fråga, torde böra erhålla samma begränsning.

Den lärare tillkommande lönetursrätt och pensionsrätt berördes givetvis också

av den tjänstledighet, som kunde påkallas för värnpliktstjänstgöring. Det syntes därför

nödigt, att bestämmelser härom medtoges, och syntes i sådant avseende här kunna

tillämpas vad som föreslagits rörande lärare vid folk- och småskolan.

Såsom redan vore omnämnt, syntes vikariens arvode icke kunna sättas lägre än

det, som vore bestämt för lärare vid sjukdomsfall. Det skulle sålunda för läsmånad,

beräknad till 30 dagar, utgå med 190 kronor till manlig och 180 kronor till kvinnlig

vikarie. Om även grunderna för arvodets utgörande bleve desamma som vid sjukdomsfall,

vilket syntes lämpligt, så skulle av arvodet till manlig vikarie komma att utgå

126 kronor 67 öre i statsbidrag, 47 kronor 50 öre av tjänstinnehavares lön och

15 kronor 83 öre av skoldistriktet samt till kvinnlig vikarie respektive 120 kronor,

45 kronor och 15 kronor, varjämte distriktet skulle bekosta naturaförmåner och reseersättning

såsom vid sjukdomsfall. .

Av samma skäl, som anförts rörande bestämmelser om tjänstledighet och vikarie

för folk- och småskollärare under värnpliktstjänstgöring, syntes även för högre folkskolan

böra fastställas ett avdrag av statsbidraget i det fall, att undervisningen måste

inställas till följd därav, att vikarie icke kunnat erhållas. Ifrågavarande avdrag, som

borde avse såväl grundanslaget till skolan som bidraget till lärarens ålderstillägg, syntes

lämpligen kunna sättas till två tredjedelar av vad läraren skulle hava att avstå

av sin lön under samma förhållanden, eller 31 kronor 67 öre för läsmanad.

Villkoren för statsbidragets utgående till vikarien syntes även kunna formuleras

så, som skett i fråga om folk- och småskolan.

Statens utgifter för genomförandet av här föreslagna anordning skulle enligt överstyrelsens

mening ej bliva stora. Den lärarpersonal, som de avsåge, omfattade endast

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

ett åttiotal personer, och av dessa tillhörde endast ett mindre antal, omkring 25, de

värnpliktige. Ett belopp av högst 4,000 kronor torde därför vara för ändamålet tillräckligt.

Överstyrelsen hemställde, att proposition i detta ärende måtte avlåtas till nu

pågående riksdag.

Förevarande spörsmål, i vad det avser lärare vid kommunala mellanskolor,

har av läroverksöverstyrelsen upptagits i underdånig skrivelse den

24 augusti 1914. överstyrelsen, som i annan skrivelse av samma dag

gjort en liknande framställning beträffande lärarna vid de allmänna läroverken

och högre lärarinneseminariet —- för vilka lärargrupper nu omhandlade

avlöningsfråga ordnats dels genom förberörda kungörelse av

den 28 augusti 1914, dels genom eu annan samma dag utfärdad kungörelse

beträffande särskilt de extra ordinarie lärarna — har i nu förevarande

ärende anfört följande.

I nådiga kungörelsen den 8 december 1911 angående avlönings- och pensionsförhållandena

för lärarpersonalen vid kommunala mellauskolor vore stadgat, att tjänstledig

ordinarie ämneslärare vore skyldig att av sin avlöning avstå, därest tjänstledigheten

förorsakades av styrkt sjukdom, 4Ö0 kronor och, då tjänstledigheten förorsakades

av annan anledning, 1,600 kronor, för läsår räknat, samt att rektor, som vore tjänstledig

från föreståndarskapet, vore skyldig att av sitt särskilda arvode avstå 400 kronor

för kalenderår räknat. Ordinarie manlig ämneslärare åtnjöte en grundlön av 2,000

kronor samt* dessutom tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande ersättning,

dock ej understigande 350 kronor, vartill komme tre ålderstillägg å vartdera 400 kronor.

Rektor tillkomme, förutom löneförmåner som ordinarie ämneslärare, ett särskilt arvode

av 800 kronor. Extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full tjänstgöring

uppbure ett arvode av 1,800 kronor, men ägde under tjänstledighet icke rätt

att åtnjuta någon del av detta arvode. Till manlig övningslärare och timlärare utginge

arvode av 80 kronor för varje veckotimme, vilket arvode endast finge uppbäras för

verklig tjänstgöring.

Enligt de av överstyrelsen föreslagna principerna i fråga om lärarna vid de

allmänna läroverkeu skulle för lärare vid kommunal mellanskola, som vore inkallad till

värnpliktstjänstgöring, utgå samma löneförmåner som vid tjänstledighet på grund av

sjukdom. Ordinarie ämneslärare borde sålunda avstå 400 kronor för läsår räknat och

rektor, som av nu ifrågavarande anledning vore tjänstledig från föreståndarskapet, borde

därutöver avstå av sitt särskilda arvode 400 kronor för kalenderår räknat. Vad åter

beträffade de extra ordinarie och vikarierande ämneslärarna med full tjänstgöring, så

funnes för dem inga bestämmelser om ersättning under tjänstledighet för sjukdom.

Överstyrelsen skulle då anse billigt, att dessa lärare icke komme i en ogynnsammare

ställning än de ordinarie lärarna utan liksom dessa finge behålla sina löneförmåner

med avdrag av 400 kronor. Därigenom skulle också vinnas likställighet mellan de

extra ordinarie lärarna vid kommunala mellanskolor och motsvarande lärare vid de högre

folkskolorna, vilka vid tjänstledighet för sjukdom vore likställda med de ordinarie lärarna.

Då övningslärarna kunde betraktas såsom timlärare och sålunda anses icke hava

sin egentliga verksamhet förlagd till ifrågavarande skola, torde beträffande dessa och

jämväl i fråga om timlärare icke kunna ifrågasättas, att någon del av arvodet skulle

utgå under värnpliktstjänstgöring.

Kommunala

mellanskolor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. MajUs Nåd. Proposition Nr 278.

Dessutom borde såväl ordinarie som extra ordinarie ämneslärare under sin tjänstgöring

som värnpliktige bibehållas vid den rätt till tjänstårs- och pensionsberäkning,

och ordinarie lärare vid den rätt till lönetursberäkning, som för samma tid skulle tillkommit

dem, om de i vederbörlig ordning fullgjort sin tjänstgöring vid skolan.

Yad slutligen beträffade de till kommunal mellanskola utgående statsbidragen

skulle enligt nådiga kungörelsen den 8 december 1911 angående ändrade bestämmelser

rörande statsunderstöd åt kommunala mellanskolor punkt 11 e) för varje lärare, manlig

eller kvinnlig, som vikarierade för på grund av sjukdom tjänstledig ordinarie ämneslärare,

förutom det belopp, som enligt mom. b) kunde utgå, utbetalas ett statsbidrag

av 800 kronor, beräknat efter läsår. Dylika bidrag av statsmedel syntes böra utgå

även till vikarie för ordinarie ämneslärare, som fullgjorde värnpliktstjänst, ävensom till

vikarie för extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring under dennes tjänstledighet

av nyssnämnda anledning.

Överstyrelsen ville vidare framhålla önskvärdheten därav, att uttrycklig bestämmelse

meddelades därom att, då lärare vid kommunal mellanskola av nu ifrågavarande

anledning vore tjänstledig, statsbidrag skulle oavkortat utgå såväl till skolan sony till

läraren. Dock syntes i det fall, då dylik lärares undervisning icke kunnat uppehållas

genom vikarie, det bidrag till vikaries avlöning, som den tjänstledige läraren fått avstå,

höra åtminstone till någon del återbäras till statsverket, vars bidrag till lärarens lön

kunde uppskattas till ungefär två tredjedelar av densamma. Detta syntes lämpligast

kunna ske därigenom, att av de till skolan utgående statsunderstöd och statsbidrag avdroges

ett belopp, motsvarande två tredjedelar av det avdrag, som den tjänstledige

läraren finge vidkännas.

För en ungefärlig beräkning av de kostnader, som det föreliggande

förslaget skulle åsamka statsverket, hade överstyrelsen lagt till grund tillgängliga

uppgifter rörande värnpliktiga lärare vid kommunala mellanskolor

den 1 november 1912. Enligt dessa uppgifter var antalet dylika lärare följande.

Lärare vid de kommunala mellanskolorna, vilka voro i tjänst den 1 november

1912, fördelade i åldersklasser med hänsyn till dåvarande värnpliktsskyldighet.

Födelseår.

Kektorer.

Ordinarie

lärare.

Vikarier och

extra lärare.

Hela

antalet.

1873.....................

—

1

1

2

1877 ....................

1

—

—

1

1878 ....................

1

—

—

1

1879.....................

—

1

—

1

1881.....................

1

—

—

1

1882.....................

1

1

—

2

1883.....................

1

1

—

2

1884...................

1

1

—

2

1886 ....................

—

—

1

1

1887 ......

_

2

.

2

1888....................

—

—

1

1

Summa

6

7

3

16

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

‘ Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

Överstyrelsen har vidare beräknat, att, om de till värnpliktstjänst inkallade

antoges utgöra en tredjedel av hela antalet värnpliktige, ifrågavarande

kostnader skulle för dessa uppgå till 500 kronor under en månad

(30 dagar). Då sålunda något mera betydande belopp icke syntes vara

erforderligt, ansåge överstyrelsen, att behövliga medel kunde utgå ur förslagsanslaget

till kommunala mellanskolor och att något särskilt anslag icke

behövde av riksdagen anvisas för ändamålet. Överstyrelsen hemställde, att

framställning i ärendet måtte avlåtas till nu pågående riksdag.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för folkskol- och läroverksöverstyrelsernas

framställningar, hava överstyrelserna tänkt sig, att

de av dem ifrågasatta bestämmelserna skulle gälla all slags värnpliktstjänstgöring,

således ej blott den särskilda tjänstgöring, som värnpliktig kan

hava att fullgöra till rikets försvar, utan även tjänstgöring i fredstid.

Enligt överstyrelsernas förslag skulle föreskrifter, gällande såväl fredssom

krigstjänstgöring, nu givas dels angående skoldistrikts eller skolstyrelses

rätt till statsbidrag under lärares frånvaro för fullgörande av

värnplikt, dels angående lärarens rätt till avlöning under dylik ledighet

samt, i sammanhang därmed, rörande hans rätt till ålderstillägg och pension,

i den mån värnpliktstjänstgöringen kan därpå öva inflytande, dels

ock angående avlöning till vikarie för sålunda ledig lärare.

Om jag bland dessa olika spörsmål får först upptaga det, som avser

lärares rätt till ålderstillägg, torde jag få erinra, hurusom genom nådig

kungörelse den 4 juli 1913, i enlighet med riksdagens på Kungl. Maj:ts

framställning fattade beslut, förordnats, att i alla de fåll, där för civil

ordinarie befattningshavare avlöningsförhöjning må äga rum efter viss

tids tjänstgöring, honom icke må föras till last tid, varunder han åtnjutit

ledighet för fullgörande av värnplikt. Denna föreskrift, som endast har

avseende på befattningshavare i statens tjänst, saknar motsvarighet beträffande

lärare vid de anstalter, om vilka nu är fråga. Därav följer

alltså, att med nu gällande bestämmelser — kungl. kungörelsen den 1

juni 1900 angående avlöning åt lärare vid folkskolor och småskolor, med

däri vidtagna förändringar, kungl. kungörelsen den 28 juni 1907 angående

anslag till högre folkskolor och kungl. kungörelsen den 8 december 1911

angående avlönings- och pensionsförhållandena för lärarpersonalen vid

kommunala mellanskolor — en dylik lärare kan komma att genom längre

eller kortare tids värnpliktstjänstgöring gå i mistning om den rätt till

ålderstillägg, som eljest skulle tillkomma honom. Då emellertid samma

skäl, som legat till grund för utfärdande av nyssberörda stadgande rörande

civila befattningshavare, givetvis tala för att enahanda förmån be
-

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 278. -

viljas lärarna vid ifrågavarande kommunala undervisningsanstalter, anser

jag önskligt, att en bestämmelse i ämnet, gällande nämnda lärarpersonal,

nu kommer till stånd och att denna bestämmelse, i likhet med motsvarande

föreskrift i kungörelsen den 4 juli 1913, får avse såväl fredstjänstgöring

som tjänstgöring till rikets försvar.

Beträffande det föreslagna stadgandet, att värnpliktstjänstgöring icke

må räknas vederbörande till last i fråga om rätt till pension från folkskollärarnas

pensionsinrättning och understöd från småskollärares in. fl.

ålderdomsunderstödsanstalt, torde böra bemärkas, att enligt gällande reglemente

för folkskollärarnas pensionsinrättning — till vilken även lärarna

vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor äro anslutna — avdrag vid

beräkning av tjänstetid, varå rätt till pension grundas, ej må ske för tjänstledighet,

som icke oavbrutet fortfarit under minst ett läsår. På grund därav

torde ett stadgande av nyss angiven innebörd vara av underordnad betydelse

för de lärargrupper, som äro delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning.

Någon liknande föreskrift som den nyss omnämnda återfinnes visserligen

icke i reglementet för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.

Efter vad folkskolöverstyrelsen upplyst, är emellertid antalet värnpliktiga

småskollärare helt obetydligt, vadan även för denna lärarekår spörsmålet

är av obetydlig räckvidd. Då härtill kommer, att den för civila befattningshavare

i allmänhet gällande pensionslagen icke innehåller någon

sådan föreskrift som den av överstyrelserna nu föreslagna, torde med ordnande

av denna angelägenhet, i vad den gäller ifrågavarande lärarpersonal,

böra tills vidare anstå.

Vad därefter vidkommer de föreslagna stadgandena angående skoldistrikts

eller skolstyrelses rätt till statsbidrag under lärares ledighet för

fullgörande av värnplikt, angående lärarens avlöning under dylik ledighet

o<jh angående avlöning till vikarie för den ledige läraren, torde jag få

framhålla, att de av mig i det föregående omförmälda bestämmelser, som

meddelats för civila befattningshavare genom nådiga kungörelsen den 28

augusti 1914, avse att reglera dessa befattningshavares avlöningsförhållanden

endast under tjänstgöring till rikets försvar, men icke vid fullgörande av

den tjänstgöring, som åligger värnpliktig för hans egen utbildning. Innan

detta spörsmål \ hela sin vidd kan vinna sin slutgiltiga lösning, erfordras

utan tvivel en mera i detalj gående undersökning, än som under nu föreliggande

förhållanden kunnat åvägabringas. Jag anser det fördenskull

riktigast, att de stadganden, som nu kunna komma att meddelas rörande

de kommunala lärarnas avlöning och statsbidrag därtill, få tillämplighet

endast för de fall, då lärare inkallas för tjänstgöring till rikets försvar

(krigstjänstgöring).

I fråga först om skoldistrikts eller skolstyrelses rätt till statsbidrag

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

under lärares frånvaro för krigstjänstgöring synes det stå väl tillsammans

med nu gällande stadgande!!, att sådant bidrag utgår oavkortat, under

förutsättning att undervisningen kan i vederbörlig ordning uppehållas

genom vikarie. Om däremot duglig vikarie icke kan anskaffas och undervisningen

till följd därav måste inställas, skulle enligt nuvarande bestämmelser

skoldistriktet eller skolstyrelsen kunna gå statsbidraget förlustig. De

båda överstyrelserna hava tänkt sig, att även i detta fall statsbidrag borde

utgå, dock med ett i någon mån reducerat belopp. Då nämligen, enligt

överstyrelsernas förslag, tjänstledig lärare, även om vikarie för honom icke

kunnat anskaffas, skulle vara skyldig att avstå visst belopp av sin lön, hava

överstyrelserna hemställt, att statsbidraget till skoldistriktet eller skolstyrelsen

skulle i sistnämnda fall minskas med ett belopp, motsvarande så stor

del av den innehållna lönen, som kan anses utgöra statsbidrag. Denna

andel skulle vid folk- och småskolor utgöra för år 1914 två tredjedelar

och därefter nio tiondelar samt har i fråssa om högre folkskolor och kommunala

mellanskolor beräknats till två tredjedelar av den innehållna lönen.

Mot denna av överstyrelserna föreslagna anordning har jag icke funnit

något att erinra.

Vad angår den tjänstledige lärarens avlöningsförhållanden, hava

överstyrelserna hemställt, att sådan lärare måtte i förevarande avseende

likställas med den, som åtnjuter ledighet på grund av sjukdom, och

att detta borde gälla även för det fall, att undervisningen måst

på grund av lärarens bortovaro inställas. En sådan föreskrift skulle

innebära, att lärare vid folkskola, småskola eller högre folkskola skulle

av sin lön avstå så mycket, som motsvarar en fjärdedel av vikariens

minimiavlöning, samt att lärare vid kommunal mellanskola — även

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare — skulle av sin avlöning

avstå 400 kronor för läsår räknat; därjämte skulle rektor vid kommunal

mellanskola avstå 400 kronor för kalenderår av det arvode, som

tillkommer honom i hans nämnda egenskap. Den sålunda angivna grundsatsen,

enligt vilken befattningshavare under tjänstgöring till rikets försvar

skulle i fråga om avlöningsförmåner likställas med den, som åtnjuter ledighet

för sjukdom, har ock, såsom jag förut nämnt, kommit i tillämpning vid

utfärdande av bestämmelser rörande civil befattningshavares avlöningsförhållanden

i likartade fall (kungl. kungörelsen den 28 augusti 1914). Det synes

mig därför billigt, att samma grundsats får bliva bestämmande även för

de fall, om vilka nu är fråga.

Beträffande slutligen avlöningen åt vikarier under ledighet för krigstjänstgöring

skulle, enligt de föreliggande förslagen, även detta spörsmål

ordnas i huvudsaklig enlighet med de grunder, som gälla beträffande avBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 198 höft. (Nr 278.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 278.

löning till vikarie för sjukledig lärare. Vikarie för folkskollärare — ordinarie

eller extra ordinarie — skulle sålunda erhålla kontant minimiavlöning

efter 100 kronor för läsmånad, jämte bostad och reseersättning,

och vikarie för biträdande lärare vid folkskola och för lärare vid mindre

folkskola eller småskola skulle erhålla en kontant minimiavlöning av 56

kronor 25 öre för läsmånad samt därutöver likaledes bostad och reseersättning.

Vikariearvode borde utgå med sistnämnda belopp även i det

fall, att oexaminerad vikarie förordnats — detta i olikhet med vad som

gäller rörande sjukledig lärares vikarie, som, därest han är oexaminerad,

är berättigad till ersättning efter allenast 400 kronor för åtta månaders

undervisning (50 kronor för månad). Vikarie för lärare vid högre folkskola

skulle erhålla, förutom bostad och reseersättning, 190 resp. 180 kronor

för månad, allt efter som manlig eller kvinnlig vikarie anlitas. Vid de

kommunala mellanskolorna skulle vikarien äga åtnjuta enahanda belopp,

som enligt gällande bestämmelser tillkommer vikarierande lärare i allmänhet,

nämligen vikarierande rektor, förutom löneförmånerna som lärare vid skolan,

ett särskilt arvode av 400 kronor, samt vikarierande ämneslärare respektive

1,800 och 1,600 kronor, allt efter som manlig eller kvinnlig

vikarie anlitas.

Till vikariernas avlönande skulle statsbidrag utgå efter enahanda

grunder som vid sjukledighet, nämligen till vikarie för tjänstledig lärare

vid folkskola och småskola samt vid högre folkskola med två tredjedelar

av minimiavlöningen och till vikarie för lärare vid kommunal mellanskola

efter 800 kronor för år utöver det för vikarierande manlig ämneslärare i

allmänhet medgivna beloppet av 200 kronor.

Med anslutning till vad sålunda föreslagits finner jag mig böra förorda,

att avlöningen under krigstjänstgöring för ifrågavarande personal

ordnas i enlighet med följande

Grunder för avlöning åt lärare vid folk- ocli småskolor samt vid högre folkskolor

och kommunala mellanskolor under tjänstgöring till rikets försvar.

A. Folkskolor och småskolor.

1) Därest vid folkskola anställd ordinarie eller extra ordinarie lärare

eller lärare, som uppehåller tillfälligtvis ledig folkskollärarbefattning, eller

i vederbörlig ordning antagen biträdande lärare vid folkskola eller lärare

vid mindre folkskola eller småskola, till vilkens avlöning bidrag av statsmedel

utgår, är tjänstledig för fullgörande av tjänstgöring till rikets försvar,

skall, med det i punkt 7) omförmälda undantag, statsbidrag till hans avlöning

oavkortat utgå.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

2) Lärare, som av nu nämnd anledning är hindrad att uppehålla sin

tjänst, skall under ledigheten, vare sig den honom åliggande tjänstgöringen

kunnat genom vikarie uppehållas eller icke, av sin lön avstå ett belopp,

motsvarande en fjärdedel av det arvode, som enligt punkt 3) skall utgöra

vikaries kontanta miniiniavlöning.

3) Då ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare eller lärare, som

uppehåller tillfälligtvis ledig folkskollärartjänst, till vilkens avlöning bidrag

av statsmedel utgår, är ledig för tjänstgöring till rikets försvar och vid

folkskoleseminarium examinerad vikarie är för honom förordnad, skall vikarien

för den tid, varunder hans förordnande varar, åtnjuta arvode efter

minst etthundra kronor för läsmånad, varje månad beräknad till trettio

dagar, samt förses med tjänlig skolan närbelägen bostad, bestående av ett

rum, med vedbrand eller ock erhålla ersättning därför, beräknad efter

minst sex kronor 25 öre i månaden, ävensom med belopp, som bestämmes

av skoldistriktet, undfå gottgörelse för resekostnad, där sådan ifrågakommer.

4) Då biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola

eller småskola, till vilkens avlöning bidrag av statsmedel utgår, är av

meranämnda anledning tjänstledig och vid vederbörligt seminarium examinerad

eller, enligt § 6 i kungl. kungörelsen angående lönetillskott av allmänna

medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor den 5 juni 1885,

av folkskolinspektör prövad vikarie är förordnad, skall vikarien för den tid,

varunder hans förordnande varar, åtnjuta arvode efter minst femtiosex

kronor 25 öre för läsmånad, varje månad beräknad till trettio dagar, och

i övrigt samma förmåner, som enligt punkt 3) tillkomma vikarie för lärare

vid folkskola.

5) Till avlönande av sådan vikarie, som nu är i fråga, äger skoldistriktet

att av statsmedel utbekomma ett bidrag, motsvarande två

tredjedelar av vikariens kontanta miniiniavlöning. Återstoden av samma

avlöning skall bestridas med det belopp, som den tjänstledige läraren enligt

punkt 2) har att avstå av sin lön, och i övrigt av skoldistriktet, vilket det

jämväl skall åligga att förse vikarien med bostad jämte vedbrand eller ock

lämna ersättning därför enligt vad i punkt 3) omförmälts, ävensom att,

där så ifrågakommer, gottgöra honom resekostnad.

6) För utbekommande av statsbidrag, som i punkt 5) näinnes, må,

under förutsättning att avlöning till vikarie utgått efter de i punkten

3) eller 4) bestämda grunder, hinder ej möta därav, att vikarie ej, på sätt

ovan sagts, avlagt examen eller undergått prövning, därest folkskolinspektören

vitsordar, att vikarien befunnits duglig samt att vederbörligen examinerad

eller prövad vikarie ej kunnat erhållas. Ej heller må hinder för

utbekommande av statsbidrag möta därav, att den undervisning, som sko
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

lat åligga deri tjänstledige läraren, blivit uppdelad på två eller flera vikarier,

därest folkskolinspektören vitsordar, att dessa varit dugliga för den

uppgift, som ålegat dem, och att undervisningen vid den eller de skolor,

som av sådan anordning beröras, blivit i vederbörlig utsträckning och på

ändamålsenligt sätt tillgodosedd.

7) Om enligt ovan bestämda grunder godkänd vikarie icke kunnat

anskaffas och undervisningen av denna anledning måst inställas, skall å det

statsbidrag, som skolat utgå till den tjänstledige lärarens avlöning, avdragas

ett belopp, motsvarande för år 1914 två tredjedelar och för tiden

därefter nio tiondelar av vad den tjänstledige läraren är skyldig att

enligt punkt 2) under ledigheten avstå av sin lön.

8) Till vikarie må i de fall, varom nu är fråga, kunna antagas såväl

lärare som lärarinna.

B. Högre folkskolor.

1) Därest vid högre folkskola, till vilken understöd av statsmedel utgår,

anställd ordinarie eller extra ordinarie lärare i läsämnen, vilken har en

tjänstgöringsskyldighet av minst tjugufyra timmar i veckan, är tjänstledig

för fullgörande av tjänstgöring till rikets försvar, skall, med det i punkt

6) omförmälda undantag, statsbidrag såväl till skolan som till lärarens

avlöning oavkortat utgå.

2) Lärare, som av tjänstgöring till rikets försvar är hindrad att uppehålla

sin tjänst, skall under ledigheten, vare sig den honom åliggande tjänstgöringen

kunnat genom vikarie uppehållas eller icke, av sin lön avstå ett belopp,

motsvarande en fjärdedel av det arvode, som enligt punkt 3) skall utgöra

minimiavlöning till manlig vikarie.

3) Då sådan lärare, som här avses, är av ovan nämnd anledning tjänstledig

och för anställning vid högre folkskola behörig vikarie är för honom

förordnad, skall vikarien, för att statsbidrag till hans avlönande må kunna

erhållas, för den tid, varunder hans förordnande varar, åtnjuta arvode, manlig

lärare efter minst etthundranittio kronor och kvinnlig lärare efter minst

etthundraåttio kronor för läsmånad, varje månad beräknad till trettio dagar,

samt förses med tjänlig skolan närbelägen bostad, bestående av ett eller

två rum, med vedbrand eller ock erhålla ersättning därför, beräknad efter

minst tolv kronor 50 öre i månaden, ävensom med belopp, som bestämmes

av skoldistriktet, undfå gottgörelse för resekostnad, där sådan

ifrågakommer.

4) Till avlönande av vikarie, som nu är i fråga, äger skoldistriktet

att av statsmedel utbekomma ett bidrag, motsvarande två tredjedelar av

vikariens kontanta minimiavlönin<r. Återstoden av samma avlöning skall

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

bestridas med det belopp, som den tjänstledige läraren enligt punkt 2)

har att avstå av sin lön, och i övrigt av skoldistriktet, vilket det jämväl skall

åligga att förse vikarien med bostad jämte vedbrand eller ock lämna ersättning

därför enligt vad i punkt 3) omförmälts, ävensom att, där så ifrågakommer,

gottgöra honom resekostnad.

5) För utbekommande av statsbidrag, som i punkt 4) namnes, må hinder

ej möta därav, att vikarien ej förvärvat behörighet att antagas till lärare vid

högre folkskola, därest folkskolinspektören vitsordar, att ''vikarien befunnits

duglig samt att behörig vikarie ej kunnat erhållas. Ej heller må hinder för

utbekommande av statsbidrag möta därav, att den undervisning, som skolat

åligga den tjänstledige läraren, blivit uppdelad på två eller flera vikarier,

därest folkskolinspektören vitsordar, att dessa varit dugliga för den uppgift,

som ålegat dem, och att undervisningen vid den eller de den allmänna

folkundervisningen tillhörande skolor, som av sådan anordning beröras,

blivit i vederbörlig utsträckning och på ändamålsenligt sätt tillgodosedd.

6) Om enligt ovan bestämda grunder godkänd vikarie icke kunnat

anskalfas och undervisningen av denna anledning måst inställas, skall å det

statsbidrag, som sammanlagt skolat utgå till skolan och den tjänstledige

lärarens avlöning, avdragas ett belopp, motsvarande två tredjedelar av

vad den tjänstledige läraren är skyldig att enligt punkt 2) under ledigheten

avstå av sin lön.

C. Kommunala mellanskolor.

1) Därest lärare vid statsunderstödd kommunal mellanskola är tjänstledig

för fullgörande av tjänstgöring till rikets försvar, skall, med det i

punkt 5) omförinälda undantag, statsbidrag såväl till skolan som till lärarens

avlöning oavkortat utgå.

2) Beträffande ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare

med full tjänstgöring, vilken av nu nämnd anledning är hindrad att uppehålla

sin tjänst, skall under tjänstledigheten i avlöningshänseende gälla vad

som i nådiga kungörelsen den 8 december 1911 angående avlönings- och

pensionsförhållandena för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor är

stadgat beträffande ordinarie ämneslärare, som åtnjuter tjänstledighet för

styrkt sjukdom.

3) Då rektor vid kommunal mellanskola är av tjänstgöring till rikets

försvar hindrad att uppehålla sin tjänst, skall i fråga om hans avlöning

under ledigheten gälla vad som i nyssnämnda nådiga kungörelse är stadgat

beträffande rektor, som åtnjuter tjänstledighet för styrkt sjukdom.

4) Då sådan lärare, som här avses, är av nu omförmäld anledning

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

tjänstledig, skall till tjänstens uppehållande genom vikarie utgå statsbidrag

till samma belopp, som enligt nådiga kungörelsen den 8 december 1911

angående ändrade bestämmelser rörande statsunderstöd åt kommunala

mellanskolor skall utgå till lärare, som vikarierar för på grund av sjukdom

tjänstledig ordinarie ämneslärare.

5) Om lämplig vikarie för ledig lärare icke kunnat erhållas och undervisningen

av denna anledning måst inställas, skall det statsbidrag, som

sammanlagt skolat utgå till skolan och den tjänstledige lärarens avlöning,

minskas med ett belopp, motsvarande två tredjedelar av vad den tjänstledige

läraren är skyldig att enligt punkten 2) eller 3) under ledigheten

avstå av sin lön.

Dessa föreskrifter torde böra äga tillämpning för tiden från och med

den 1 augusti 1914, intill dess annorlunda varder av Kungl. Maj:t bestämt.

På sätt tillförene medgivits beträffande avlöningsbidrag till vikarie för

sjukledig lärare (riksdagens skrivelser den 14 maj 1900, nr 79 och 111),

torde Kungl. Maj:t böra erhålla rätt att, när i särskilda fall omständigheterna

därtill föranleda, meddela understöd av statsmedel för ifrågavarande

ändamål utan hinder därav, att någon avvikelse från ovanberörda grunder

ägt rum.

Vilka kostnader de sålunda ifrågasatta avlöningsbestämmelserna kunna

komma att vid tillämpningen medföra för statsverket, lärer för närvarande

icke vara möjligt att ens approximativt angiva. Så mycket är emellertid

tydligt, att det endast i fråga om lärare vid folk- och småskolor kan röra

sig om några avsevärda belopp — folkskolöverstyrelsen har under en mera

såsom exempel gjord förutsättning kommit till en siffra av omkring 50,000

kronor för månad, vilken siffra emellertid synes mig väl hög — under

det att kostnaderna beträffande lärare vid högre folkskolor och kommunala

mellanskolor bliva helt obetydliga.

För täckande av de statsbidrag, som skulle utgå till vikaries avlönande

i sådana fall, varom nu är tal, kunde det visserligen ifrågasättas

att hos riksdagen begära särskilda anslag. Lämpligare synes emellertid

vara, att berörda bidrag få utgå från anslag, som redan finnas för liknande

ändamål. Vad sålunda angår lärare vid folk- och småskolor samt

vid högre folkskolor, äro i 1914 års riksstat uppförda särskilda förslagsanslag

under rubrikerna »bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för

lärare eller lärarinna vid folkskola eller småskola» (242,000 kronor) och

»bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre folkskola» (2,000

kronor). Enligt förslaget till riksstat för år 1915 skulle det förra av dessa

anslag motsvaras av ett nytt anslag å 282,000 kronor under benämning

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

»avlöningsbidrag till sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor», under

det att det senare anslaget skulle kvarstå med oförändrad benämning och

belopp. Ehuru dessa anslag egentligen äro avsedda för gäldande av bidrag

till vikarier för sjuklediga lärare, torde någon väsentlig erinran icke kunna

göras mot att desamma få anlitas även i nu omhandlade fall. Likaledes

torde bidraget till vikarie för lärare vid kommunal mellanskola, vilken inkallats

för tjänstgöring till rikets försvar, kunna, på sätt läroverksöverstyrelsen

föreslagit, påföras förslagsanslaget till kommunala mellanskolor (år

1914 200,000 kronor, i 1915 års statförslag 300,000 kronor).

På grund av vad jag sålunda anfört får jag härigenom hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att, i fråga om rätt till ålderstillägg

för lärare vid folk- eller småskola, högre folkskola eller

kommunal mellanskola, honom icke må föras till last

tid, varunder han åtnjutit ledighet för fullgörande av

värnplikt,

dels godkänna de av mig i det föregående förordade

grunderna för avlöning åt lärare vid folk- och

småskolor samt vid högre folkskolor och kommunala

mellanskolor under tjänstgöring till rikets försvar, att

gälla från och med den 1 augusti 1914, intill dess

annorlunda varder av Kungl. Maj:t bestämt,

dels ock medgiva, att de i nämnda grunder omförmälda

statsbidrag till avlönande av vikarie för lärare vid folkoch

småskolor må utgå av förslagsanslagen: »bidrag till

avlönande i vissa fall av vikarie för lärare eller lärarinna

vid folkskola eller småskola» och »avlöningsbidra°p

till sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor», att

enahanda bidrag till ersättning åt vikarie för lärare vid

högre folkskola må utgå av förslagsanslaget: »bidrag

till avlönande av vikarie för lärare vid högre folkskola»

samt att motsvarande bidrag till avlöning åt vikarie

för lärare vid kommunal mellanskola må utgå av

förslagsanslaget: »kommunala mellanskolor», med rätt

för Kungl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna

därtill föranleda, meddela understöd av statsmedel

för ifrågavarande ändamål utan hinder därav,

att någon avvikelse från ovanberörda grunder ägt rum.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 278.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av

statsrådets övriga ledamöter, i nåder gilla; och skulle

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Börje Knös.

I

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:264 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöning åt lärare vid folkskolor och vissa andra skolor under tjänstgöring till rike s. 1 i texten