Angående upplåtande av lågenheter från förra militiébostållet Silboholm med underlydande i Skaraborgs län
1914-05-01 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1914 B:33, Angående upplåtande av lågenheter från förra militiébostållet Silboholm med underlydande i Skaraborgs län
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 33.
1
Nr 33.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upplåtande
av lågenheter från förra militiébostållet Silboholm
med underlydande i Skaraborgs län; given Stockholms
slott den 1 maj 1914.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
dels att till förra majorsbostället 1 mantal Silbobolm nr 5 med
därunder lydande 1 mantal Sil nr 4 Måns Nilsson, 1 mantal Sil nr 6
Råbogård och 1 mantal Sil nr 7 Stakagård i Sils socken av Skaraborgs
län hörande utskiftena Maden och Arnemossen, det senare delat i två
lotter, må vart för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från de
fastigheter, vartill dess ägor höra, avsöndras och å offentlig, auktion till
den högstbjudande försäljas på de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor;
dels ock att till egendomen hörande lägenheterna Freden, Källstorp,
Björkelund, Furubacken och Ljungbacken samt backstugorna Paris
och Ljungbacken må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område
från egendomen upplåtas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913
angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa
kronoegendomar och med iakttagande av de i kungl. brevet till domänstyrelsen
samma dag meddelade närmare bestämmelser rörande tillämpningen
av berörda grunder.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. lsaml. 15 käft. (Nr 33 — 35.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.
De till ärendet hörande handlingar och kartor skola riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
Johan Beck-Friis.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.
3
Utdrag av protokollet över jordbrukscirenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å
Stockholms slott den 1 maj 1914.
N ärvarande:
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis, anförde härefter.
Under år 1910 har å förra majorsbostället Silboholm nr 5, 1 mantal,
med därunder lydande Sil nr 4 Måns Nilsson, 1 mantal, Sil nr 6 Råbogård,
1 mantal, och Sil nr 7 Stakagård, 1 mantal, i Sils socken av Skaraborgs
län hållits uppskattning för förnyad utarrendering från den 14 mars 1913
av nämnda egendom, som då lämnade 3,225 kronor i årligt arrende,
och har härvid förslag väckts om försäljning av områden från egen
Med
anledning härav och sedan åtskilliga ytterligare utredningar
ägt rum, har domänstyrelsen med skrivelse den 31 oktober
1913 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid överlämnat
samtliga ärendet rörande handlingar, däribland en av vice
kommissionslantmätaren Olof Nilsson över egendomens magor ar 19Uy
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.
upprättad karta med beskrivning och en år 1911 av förste lantmätaren
J. F. Johanson över rågångarna omkring egendomen upprättad karta
samt två kartutdrag.
Av handlingarna inhämtas, bland annat, följande.
Egendomen, som är belägen 2 mil från Skara och 2.1 mil från
Lidköping samt 0.2 5 mil från Göteneds järnvägsstation, innehåller en
sammanlagd areal av 392 hektar 39.5 ar, därav 264 hektar 49.9 ar
tomter, åker o. d., 29 hektar 53.8 ar äng, 88 hektar 26.9 ar skogsmark
och 10 hektar 8.9 ar impediment.
Å egendomen finnas åtskilliga torp och lägenheter; och hava uppskattningsmännen
föreslagit, att följande med innehavarna tillhöriga
hJgguader. försedda lägenheter måtte för åsätta saluvärden hembjudas
respektive innehavare, nämligen:
Lägenhetens
namn.
Innehavare.
i
Ägofigurer å kartan.
Areal
hektar.
Saluvärde
kronor.
Värde A
skog o.
skogsm
kronor.
Arren-
de
värde
kronor.
! Freden
F. Sandberg
685—701, 722—747
jämte skogslottlitt.a.
10.275
2,640.18
40.18
130
Källstorp
Anders Bengtsson
772—785 jämte skogs-
lott litt. c
6.180
1,635.80
135.80
75
Björkelund
Anders Andersson
751- 771 jämte skogs-
Massander
lott litt. b
4.358
1,223.51
23.54
60
Furubacken
Joh. Anderssons änka
786—799 a jämte
Anna Greta
skogslott litt. d
5.308
833.6 6
233.66
30
Ljungbacken
Otto Lätt
800, 801, 804—832
jämte skogslott litt. e
8.916
1,524.7 2
224.7 2
65
Backstugan Paris
Karl Larsson Berg
802, 803
0.480
120.—
6
Backstugan Lj ung-
Anselm Larsson
833—836
0.897
120.—
6
backen
1
Egendomen i övrigt har av uppskattningsmännen föreslagits till
sonderdelnmg i tre arrendelotter, en bestående av utskiftet Maden, omtattande
å förstnämnda karta ägofigurerna nr 1—100, en av utskiftet
Arnemossen med torpet Lilla Tomten, omfattande ägofigurerna nr 101—
219 och 467—481 jämte därinom belägen skogsmark samt den tredje
av återstående delen av egendomen, innefattande bland annat dess
huvudgärd.
5
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 33.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet har förordat uppskattningsmännens
förslag.
Som det emellertid syntes domänstyrelsen kunna ifrågasättas, huruvida
det icke vore lämpligt att jämväl avyttra ovanberörda två utskiften
till bildande av självständiga jordbrukslägenheter, antingen ostyckade
eller uppdelade i smärre lägenheter, återremitterade styrelsen ärendet till
Kungl. Maj:ts befallningshavande med anmodan att låta uppskattningsmännen
taga denna fråga i förnyat övervägande med uppdrag åt dem
att verkställa saluvärdering av de områden, som tilläventyrs kunde finnas
för ändamålet passande, samt vidtaga de ändringar i nämnda uppskattningsinstrument,
som härav påkallades.
Med skrivelse den 6 juli 1911 överlämnade därefter Kungl. Maj:ts
befallningshavande vederbörande uppskattningsmäns yttrande och förslag
rörande den ifrågasatta försäljningen av förberörda två utskiften ävensom
övriga till ärendet hörande handlingar och kartor, däribland yttrande
i ärendet från förste lantmätaren i länet.
Av sistnämnda handlingar inhämtas, bland annat, följande.
Uppskattningsmännen hava åsatt utskiftet Maden med en areal
enligt Nilssons ovannämnda ägobeskrivning av 52 hektar 83.8 ar inrösningsjord,
därav 69.8 ar impediment, ett saluvärde av 16,000 kronor.
Skiftet saknar skog. Utskiftet Arnemossen med torpet Lilla Tomten
innehåller inrösningsjord med en areal enligt åberopade ägobeskrivningen
av 45 hektar 91.7 ar, vartill kommer skogsmark med en areal av 35
hektar 35.39 atelier tillhopa 81 hektar 27.09 ar. Detta skifte har saluvärderats
till 21,550 kronor, därav för skog och skogsmark 9,550 kronor;
och hava uppskattningsmännen på det livligaste tillstyrkt den ifrågasatta
försäljningen av utskiftena i ostyckat skick.
Av en av lantmäteristyrelsen på anmodan av domänstyrelsen verkställd
utredning angående lämpligaste sättet för samtliga berörda områdens
avskiljande från egendomen med mera framgår, att bostället består
av tre vid behörigen fastställda laga skiftesdelningar utbrutna ägolotter,
nämligen:
1) 2 8/8 mantal Silboholm litt. Ca.
2) l8/g mantal Silboholm litt. Cb.
3) Silboholms andel i lägenheten Stjälkaskogen nr 1;
och har lantmäteristyrelsen vidare anfört, att bostället varken i sin helhet
eller delvis under nuvarande förhållanden kunde sönderdelas genom laga
skifte eller ägostyckning. Från var och en av de under boställets ägovälde
hörande tre ägolotter kunde däremot genom avsöndring upplåtas
lägenheter, dock givetvis med iakttagande av bestämmelserna i gällande
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.
lag om jord avsöndring, enligt vilken Kungl. Maj:ts befallningshavande
ägde befogenhet att, där omständigheterna därtill föranledde, meddela
tillstånd till att större andel än en femtedel av ägolottens ägoområde
finge avsöndras.
I ärendet hörd, har överjägmästaren i västra distriktet förklarat
sig icke hava något att erinra mot de av uppskattningsmännen föreslagna
försäljningar av berörda lägenheter samt av utskiftena Maden och
Arnemossen. Vad den sistnämnda beträffar har över jägmästaren särskilt
anfört, att, ehuru den till försäljning föreslagna skogsarealen vore jämförelsevis
ej obetydlig, det ej vore lämpligt att behålla denna skog till
huvudgården, belägen som den vore inuti inägoskiftena, vartill komme,
att den ifrågavarande marken såsom skogsmark betraktad vore mindre
god men lämpade sig till odling.
Då utskiftet Arnemossen att döma ‘av ovanberörda karta syntes
styrelsen lämpligen kunna uppdelas i flera jordbrukslägenheter och då
vidkommande Maden, varå enligt instrumentet över den år 1910 hållna
arrendeuppskattningen funnes boningshus av gjutmassa med tak av tegel
och ladugård likaledes av gjutmassa under tak av spån, erfordrades nytt
stall med vagnbod och magasin, vilka uthuslägenheter syntes åtminstone
till huvudsaklig del kunna inredas i ladugården, om brukningsområdet
inskränktes, återremitterade styrelsen ånyo ärendet till Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länet med anmodan att låta domänintendenten och
vederbörande uppskattningsmän taga under förnyat övervägande frågan
om upplåtande från egendomen av förenämnda utskiften och avgiva förslag
till upplåtelse av Maden i tre delar, därav en omfattande lämpligt
brukningsområde med hänsyn till nu befintliga åbyggnader med förändring
på sätt ovan ifrågasatts samt av Arnemossen likaledes i flera
brukningsdelar.
Med skrivelse den 26 augusti 1913 överlämnade Kungl. Maj:ts befallningshavande
protokoll över av domänintendenten och vederbörande
uppskattningsmän den 15 februari sistnämnda år å egendomen hållen
förrättning för utrönande av lämpligheten av att uppdela ovanberörda
skiften i flera lotter ävensom av vederbörande jägmästare vid förrättningen
i fråga avgivet yttrande angående fördelning av saluvärdet av
skogen å skiftena.
Uppskattningsmännen hava vidhållit sin åsikt, att Arnemossen
lämpligast borde säljas odelad, beroende på markens läge och att vid en
delning den sämre jorden skulle uteslutande tillfalla den av delarna, å
vilken byggnader saknades och vilken i följd härav bleve svårsåld,
i synnerhet som byggnadsvirke i trakten vore svåranskaffat och dyrt.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.
Skulle emellertid en uppdelning av detta skifte likväl ske, hava uppskattningsmännen
föreslagit, att detsamma uppdelades i högst två
lotter. Av dessa skulle den ena (a) omfatta de å kartan med nr
101—182 och 219 betecknade ägofigurer jämte skogsmark med en sammanlagd
areal av 33 hektar 69.6 ar, därav 24 hektar 54.9 ar åker och
äng, 28.7 ar impediment och 8 hektar 86 ar skogsmark, samt den andra
(b) ägofigurerna nr 183—218 och 467—481 jämte skogsmark med en
sammanlagd areal av 47 hektar 57.49 ar, därav 20 hektar 88.4 ar åker
och äng, 19.7 ar impediment samt 26 hektar 49.39 ar skogsmark. Lotten
a har saluvärderats till 9,785 kronor, därav för skog 4,285 kronor, och
lotten b till 11,765 kronor, därav för skog 5,265 kronor. Angående
själva sättet för en eventuell försäljning hava uppskattningsmännen föreslagit,
att hela utskiftet först borde utbjudas och sedan de båda lotterna
var för sig, varefter det fördelaktigaste anbudet borde antagas.
Beträffande utskiftet Maden hava uppskattningsmännen anfört, att
skiftet i hög grad lede av ständigt återkommande översvämningar. Uppdelning
av skiftet vore olämplig, enär, för den händelse skiftet delades
i två delar å ömse sidor av den med ägofigurerna nr 98 och 100 betecknade
vägen, den bättre men tillika sänka och därför ofta mindre
brukbara jorden komme att tillfalla den med byggnader försedda delen,
för vilken byggnaderna därtill vore för stora. Till följd av jordens läge
och beskaffenhet samt byggnadernas ändamålsenlighet för hela skiftet
Maden hava uppskattningsmännen fortfarande tillstyrkt skiftets försäljning
i dess helhet. Möjligen skulle ägofigurerna nr 95 och 96, som
läge skilda från skiftets övriga jord, kunna särskilt säljas för ett till
följd av översvämningarna lågt pris, men enligt uppskattningsmännens
mening borde även dessa områden såsom utgörande skiftets enda ängsoch
betesmark därtill bibehållas.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har instämt i vad uppskattningsmännen
i berörda protokoll anfört och har hemställt, att utskiftena Maden
och Arnemossen måtte odelade upplåtas i enlighet med föreskrifterna i
nådiga brevet den 29 maj 1874.
Då de avsöndringar, som skulle ifrågakomma från en var av de
särskilt för sig skattlagda ägolotterna av egendomen, syntes komma att
överstiga en femtedel av arealen, anhöll domänstyrelsen om Kungl.
Maj:ts befallningshavandes yttrande, huruvida från Kungl. Maj:ts befallningshavandes
sida något vore att erinra däremot, att de till försäljning
föreslagna områdena frånskildes egendomen genom avsöndring.
I skrivelse den 18 oktober 1913 anförde Kungl. Maj:ts befallningshavande
i anledning härav följande. De till försäljning ifrågasatta
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.
utskiftenas och lägenheternas sammanlagda areal, såsom utgörande
närmast 47i0o av stamhemmanens hela ägovidd, överstege väsentligt
7s av egendomens storlek. På denna grund ansåge sig Kungl. Maj:ts
befallningshavande med hänsyn till innehållet i lagen om hemmansklyvning,
ägostyckning och j ordavsöndring den 27 juni 1896 förhindrad tillstyrka,
att j ordavsöndring i den omfattning, som föreslagits, verkställdes
från ifrågavarande egendom. Av lantmäteristyrelsens yttrande framginge
emellertid, att utskiftet Arnemossen ävensom Stjälkaskogen, å vilken
senare trakt en del av de till försäljning föreslagna torpen vore belägna,
ursprungligen icke tillhört Silboholm, utan vid särskilda delningar av
kronoparkerna med samma namn åren 1808 och 1828 tillagts bostället.
Av denna anledning och då Arnemossen och torpen bestode av jord,
vars olika slag i värde ej obetydligt understege motsvarande jord till
huvudgården, borde däremot enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes
mening hinder icke möta för avsöndring av utskiftet Arnemossen jämte
samtliga de till försäljning föreslagna torpen och backstugorna, ehuru
sammanlagda arealen av dessa lägenheter, uppgående till omkring I 27ioo
av det hela, jämväl överstege en femtedel av egendomens område, utan
borde § 22 i ovanberörda lag kunna med sådan begränsning av avsöndringsförfarandet
tillämpas.
För egen del har domänstyrelsen lika med uppskattningsmännen
ansett försäljning böra ske av såväl samtliga ifrågavarande sju lägenheter
som även de bägge utskiftena Maden och Arnemossen, det sistnämnda
efter utbud dels i dess helhet och dels i lotter på sätt uppskattningsmännen
föreslagit, och har styrelsen med erinran att ovanåberopade
lag om jordavsöndring med mera ej utan särskild föreskrift
är tillämplig å jord av krononatur, förklarat sig anse hinder av det av
Kungl. Maj:ts befallningshavande anförda förhållandet ej böra möta för
Kungl. Maj:t att med Riksdagen bestämma att jämväl utskiftet Maden
skall avsöndras.
Vidare har domänstyrelsen meddelat, att ifrågavarande egendom
på styrelsens föranstaltande utarrenderats för tiden till den 14 mars 1915
mot ett årligt arrende av 3,000 kronor.
I likhet med domänstyrelsen anser jag, att härovan omförmälda områden
böra försäljas. Hinder torde nämligen ej böra möta för att även
utskiftet Maden frånskiljes egendomen. Beträffande utskiftet Arnemossen
håller jag emellertid före, att denna lämpligen bör försäljas i två lotter
med de områden, som i senaste uppskattningsprotokollet finnas angivna.
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå
riksdagen medgiva,
dels att förenämnda utskiften Maden och Arnemossen, det senare
delat i två lotter, må vart för sig med ovan angivet område från de
fastigheter, vartill dess ägor höra, avsöndras och å offentlig auktion till
den högstbjudande försäljas på de i nådiga brevet den 29 maj 1874
stadgade villkor;
dels ock att lägenheterna Freden, Källstorp, Björkelund, Furubacken
och Ljungbacken samt backstugorna Paris och Ljungbacken må var för
sig med förut angivet område från egendomen upplåtas enligt kungörelsen
den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar och med iakttagande av de i
nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare bestämmelser
rörande tillämpningen av berörda grunder.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall och förordnade,
att propositionen i ämnet av den lydelse bilaga. .. till
detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. Lekander.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 15 höft. (Nr 33—35.) 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1914 B:52 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående upplåtande av lägenheter från förra militiebostället Silboholm med underlydande i Skar s. 5 i texten
- JoU 1914 B:29 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande av lägenheter från förra militiebostället Silboholm med underlydande i Skaraborgs län. s. 3 i texten