Sök i Ratio Lex

Angående ny härordning

1914-05-12 · 557 sidor, varav 527 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 527 av 557 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:58, Angående ny härordning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

1

Nr 58.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ny härordning;

given Drottningholms slott den 14 maj 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden vill Kungl. Maj:t, under förutsättning av Riksdagens

bifall till det förslag till ny värnpliktslag, som innehålles uti nådiga propositionen

n:r 59 denna dag, härmed föreslå Riksdagen:

Beträffande infanteriets organisation:

l:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vart och ett av nedan uppräknade infanteritruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna,

med fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:

a) Livregementets gnenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Andra

livgrenadjärregementet, Västgöta regemente, Karlskrona grenadjärregemente,

Upplands infanteriregemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands regemente,

Kronobergs regemente, Jönköpings regemente, Dalregementet, Hälsinge

regemente, Alvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente,

Västmanlands regemente, Västerbottens regemente, Kalmar regemente, Värmlands

regemente, Jämtlands fältjägaregemente, Norra skånska infanteriregementet,

Södra skånska infanteriregementet, Vaxholms grenadjärregemente

samt Västernorr lands regemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (Nr 58.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

13 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare och

1 gevärshantverkare.

Manskap:

14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

44 korpraler,

44 vicekorpraler,

60 volontärer,

2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

2 sj ukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

5

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

3 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

9 trumslagare eller hornblåsare och

4 musikelever.

b) Svea och Göta livgarden:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

13 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

1 musikfanjunkare,

6 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare och

1 gevärshantverkare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Manskap:

14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

44 korpraler,

56 vicekorpraler,

360 volontärer,

2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

3 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

11 trumslagare eller hornblåsare och

4 musikelever.

c) Norrbottens regemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

11 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen,

13 löjtnanter av första klassen,

13 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

15 fanjunkare,

15 sergeanter av första klassen och

13 sergeanter av andra klassen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

5

Musikunderofflcerare:

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 gevärshantverkare.

Manskap:

14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

44 k orpraler,

44 vicekorpraler,

60 volontärer,

2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

3 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

9 trumslagare eller hornblåsare och

4 musikelever.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

d) Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteriregemente:

I. Militärbefälet:

Officer:

1 överste och militärbefälhavare.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare och

2 bataljonsläkare.

II. Gottlands infanteriregemente:

Officerare:

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

U nderofflcerare:

13 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

1 musikfanjunkare,

5 musi k sergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 gevärshantverkare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

7

Manskap:

14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

44 korpraler,

44 vicekorpraler,

240 volontärer,

2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 gevärs h an tverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

3 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

9 trumslagare eller hornblåsare och

4 musikelever.

dels att vid vart och ett av härens infanteriregementen skola efter

genomförd härordning finnas 23 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande kavalleriets organisation:

2:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vart och ett av nedan uppräknade kavalleritruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna,

med fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:

a) Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets husarer,

Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente och Norrlands

dragonregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

2

7

6

5

(1

5

5

1

2

2

1

1

1

1

1

8

8

:6

:6

i5

1

1

2

1

2

3

3

3

1

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

ryttmästare av första klassen,

ryttmästare av andra klassen,

löjtnanter av första klassen,

löjtnanter av andra klassen och

underlöjtnanter.

Underofficerare:

fanjunkare,

sergeanter av första klassen och

sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

musikfanj unkare,

musiksergeanter av första klassen och

musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

rege m entspastor,

bataljonsläkare,

regementsveterinär,

bataljonsveterinär och

gevärshantverkare.

Manskap:

distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

korpraler,

vicekorpraler,

volontärer,

sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

sjukvårdskorpral,

sj ukvårdsvicekorpraler,

sj ukvår dsry ttare,

hovslagardistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

hovslagarkorpraler,

hovslagarvicekorpraler,

hovslagarryttare och

hantverksvicekorpral.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

9

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 trumpetare och

2 musikelever.

b) Skånska husar- och dragonregementena:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 ryttmästare av första klassen,

3 ryttmästare av andra klassen,

14 löjtnanter av första klassen,

12 löjtnanter av andra klassen och

11 underlöjtnanter.

Underofficerare:

11 fanjunkare,

10 sergeanter av första klassen och

10 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter av första klassen och

3 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

2 bataljonsveterinärer och

2 gevärshantverkare.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Manskap:

16 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

36 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

52 korpraler,

52 vicekorpraler,

402 volontärer,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av första klassen,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

4 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdsryttare,

4 hovslagardistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

6 hovslagarkorpraler,

6 hovslagarvicekorpraler,

6 hovslagarryttare och

1 hantverksvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

8 trumpetare och

3 musikelever.

dels att vid vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner,

Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens

husarregemente och Norrlands dragonregemente skola efter genomförd härordning

finnas 620 samt vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena

1 220 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande artilleriets organisation:

3:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vart och ett av nedan uppräknade artilleritruppförband skall

efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna, med

fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

11

a) Svea, Göta, Norrlands, Upplands och Smalands artilleriregementen:
-

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

11 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

9 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

15 styckjunkare,

15 sergeanter av första klassen och

15 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

1 musi kstyckj un kåre,

4 musiksergeanter av första klassen och

4 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare (dock icke vid Norrlands artilleriregemente),

1 regementsveterinär och

1 bataljonsveterinär.

Manskap:

18 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

37 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

44 andrekonstaplar,

44 vicekonstaplar,

132 volontärer,

2 sjukvårdsförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

2 sjukvårdsandrekonstaplar,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

2 sj ukvårdsvicekonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksförstekonstapel (furir) av andra klassen,

3 hantverksandrekonstaplar,

3 hantverksvicekonstaplar,

4 hantverksartillerister,

1 hovslagarförstekonstapel (furir) av andra klassen,

3 hovslagarandrekonstaplar,

3 hovslagarvicekonstaplar och

4 hovslagarartillerister.

Musikmanskap:

2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

1 musikandrekonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

2 trumpetare och

2 musikelever.

b) Vendes artilleriregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

4 majorer,

14 kaptener av första klassen,

9 kaptener av andra klassen,

14 löjtnanter av första klassen,

10 löjtnanter av andra klassen och

12 underlöjtnanter.

Underofficerare:

18 stjmkjunkare,

19 sergeanter av första klassen och

19 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

1 musikstyckjunkare,

5 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

13

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 bataljonsveterinär.

Manskap:

23 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

47 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

56 andrekonstaplar,

56 vicekonstaplar,

168 volontärer,

2 sj ukvårdsförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

2 sjukvårdsandrekonstaplar,

3 sjukvårdsvicekonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

2 hantverksförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

3 hantverksandrekonstaplar,

4 hantverks vicekonstaplar,

5 hantverksartillerister,

2 hovslagarförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

3 hovslagarandrekonstaplar,

4 hovslagarvicekonstaplar och

5 hovslagarartillerister.

Musikmanskap:

2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

1 musikandrekoristapel,

2 musikvicekonstaplar,

3 trumpetare och

2 musikelever.

c) Gottlands artillerikår:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

4 kaptener av första klassen,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

2 kaptener av andra klassen,

5 löjtnanter av första klassen,

5 löjtnanter av andra klassen och

4 underlöjtnanter.

Underofficerare:

4 styckjunkare,

5 sergeanter av första klassen och

4 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcer:

1 musiksergeant av första klassen.

Civilmilitär personal:

1 batalj onsveterinär.

Manskap:

7 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

15 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

22 andrekonstaplar,

22 vicekonstaplar,

67 volontärer,

1 sjukvårdsförstekonstapel (furir) av andra klassen,

1 sjukvårdsandrekonstapel,

2 sj ukvårdsvi cekonstaplar,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hantverksandrekonstapel,

1 hantverksvieekonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarandrekonstapel,

1 hovslagarvicekonstapel och

1 hovslagarartillerist.

Musikmanskap:

1 musikförstekonstapel (furir) av andra klassen,

1 musikandrekonstapel,

1 musikvicekonstapel,

2 trumpetare och

1 musikelev.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

d) Boden-Karlsborgs artilleriregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

12 kaptener av första klassen,

10 kaptener av andra klassen,

13 löjtnanter av första klassen,

10 löjtnanter av andra klassen och

12 underlöjtnanter.

Underofficerare:

22 styckjunkare,

24 sergeanter av första klassen och

24 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

2 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter av första klassen och

2 musiksergeanter av andra klassen.

Manskap:

20 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

40 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

48 andrekonstaplar,

48 vicekonstaplar,

156 volontärer,

2 sjukvårdsförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

3 sjukvårdsandrekonstaplar,

3 sjukvårdsvicekonstaplar,

2 sjuk vårdsa rtillerister,

1 hantverksförstekonstapel (furir) av andra klassen,

2 hantverksandrekonstaplar,

3 hantverksvicekonstaplar,

4 hantverksartillerister,

1 hovslagarandrekonstapel,

1 hovslagarvicekonstapel och

2 hovslagarartillerister.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Musikmanskap:

2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

1 musikandrekonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

3 trumpetare och

2 musikelever.

e) Positionsartilleriregementet:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

6 kaptener av första klassen,

6 kaptener av andra klassen,

7 löjtnanter av första klassen,

5 löjtnanter av andra klassen och

6 underlöjtnanter.

U nderofficerare:

12 styckjunkare,

12 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter av första klassen och

2 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare och

1 bataljonsveterinär.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

17

Manskap:

10+förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

20^ förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

241 andrekonstaplar,

24 vicekonstaplar,

72 volontärer,

1 sjukvårdsförstekonstapel (furir) av andra klassen,

1 sjukvårdsandrekonstapel,

2 sjukvårdsvicekonstaplar,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksandrekonstaplar,

2 hantverksvicekonstaplar,

2 hantverksartillerister,

2 hovslagarandrekonstaplar,

2 hovslagarvicekonstaplar och

2 hovslagarartillerister.

Musikmanskap:

1 musikförstekonstapel (furir) av andra klassen,

1 musikandrekonstapel,

2 musikvicekonstaplar, •

1 trumpetare och

1 musikelev.

dels att vid vart och ett av Svea, Göta, Norrlands, Upplands och

Smålands artilleriregementen skola efter genomförd härordning finnas 440,

vid Vendes artilleriregemente 584, vid Gottlands artillerikår 85, vid BodenKarlsborgs

artilleriregemente 126 och vid Positionsartilleriregementet 180

kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande artilleriets fabriker och tygstater:

4:o) att Riksdagen måtte besluta, att vid artilleriets fabriker och

tygstater skall efter genomförd härordning finnas följande, med fasta avlöningsförmåner

anställda

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Fabriks- och tygpersonal:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av första klassen,

2 tygmästare av andra klassen,

4 tyg- eller fabriksingenjörer,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av första klassen,

1 öververkmästare,

6 departementsskrivare,

7 tygförvaltare av andra klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av första klassen,

2 verkmästare av andra klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

50 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Beträffande Fortifikationens och ingenjörtruppernas organisation:

*

5:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att en ny ingenjörkår, benämnd Norrlands ingenjörkår, uppsättes;

samt

6:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vid Fortifikationen med fasta avlöningsförmåner anställda

officerare, underofficerare, musikunderofficerare, civilmilitär och civil personal

skola efter genomförd härordning utgöras av nedan upptagna personal,

nämligen:

Officerare:

3 överstar,

5 överstelöjtnanter,

10 majorer,

36 kaptener av första klassen,

22 kaptener av andra klassen,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

37 löjtnanter av första klassen,

29 löjtnanter av andra klassen och

32 underlöjtnanter.

Underofficerare:

46 fanjunkare,

47 sergeanter av första klassen och

47 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

4 musikfanjunkare,

7 musiksergeanter av första klassen och

8 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

3 regementspastorer,

2 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

4 bataljonsveterinärer,

11 fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,

5 departementsskrivare,

5 gevärshantverkare,

6 tygverkmästare,.

27 tyghantverkare,

4 radiotelegrafister och

5 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 vaktmästare vid fortifikationsstabens huvudstation.

dels att vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna,

med fasta avlöningsförmåner anställda manskapspersonal, nämligen:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 38.

a) Svea ingenjörkär:

Manskap:

6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

11 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

18 korpraler,

18 vicekorpraler,

95 volontärer,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,

2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

6 hantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

2 gevärshantverkarvicekorpraler,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

2 trumpetare och

1 musikelev.

b) Göta ingenjörkår:

Manskap:

6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

10 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

85 volontärer,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

6 hantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

2 gevärshantverkarsoldater,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 sjuk vårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

2 trumpetare och

1 musikelev.

c) Fälttelegraf kåren:

Manskap:

8 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

16 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

24 korpraler,

25 vicekorpraler,

125 volontärer,

2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

3 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

11 hantverkskorpraler,

16 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

1 trumpetare och

1 musikelev.

d) Bodens ingenjörkår:

Manskap:

3 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

6 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

10 korpraler,

9 vicekorpraler,

60 volontärer,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,

2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

5 hantverkskorpraler,

6 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvård svicekorpral,

1 sjukvårdssoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

1 trumpetare och

1 musikelev.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 38.

e) Norrlands ingenjörkår:

Manskap:

6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

10 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

75 volontärer,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

4 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler,

1 gevärs hantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

2 hovslagarsoldater.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

2 trumpetare och

1 musikelev.

dels att efter genomförd härordning skola finnas vid Svea ingenjörkår

53, vid Göta ingenjörkår 44, vid Fälttelegrafkåren 60, vid Bodens ingenjörkår

16 och vid Norrlands ingenjörkår 41 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande träng- och sjukvårdstruppernas organisation:

7) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vid träng- och sjukvårdstrupperna med fasta avlöningsförmåner

anställda officerare och underofficerare med vederlikar skola efter

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

genomförd härordning utgöras av nedan upptagna å gemensam stat uppförda

personal, nämligen:

Officerare:

1 överste,

3 överstelöjtnanter,

3 majorer,

18 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen,

18 löjtnanter av första klassen,

18 löjtnanter av andra klassen och

12 underlöjtnanter.

Underofficerare:

31 fanjunkare,

31 sergeanter av första klassen och

30 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

6 musiksergeanter av första klassen och

6 musiksergeanter av andra klassen.

Civilinilitär personal:

2 regementspastorer,

6 regementsläkare,

6 bataljonsläkare,

6 bataljonsveterinärer och

18 hantverkare,

dels att var och en av härens sex trängkårer skall efter genomförd

härordning utgöras av följande, med fasta avlöningsförmåner anställda

manskapspersonal, nämligen:

Manskap:

5 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

8 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

14 korpraler,

13 vicekorpraler,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

25

21 volontärer,

1 hovslagarkorpral och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

1 musikdistinktiomkorpral (furir) av andra klassen,

1 musikkorpral,

» 2 musikvicekorpraler,

1 trumpetare och

1 musikelev.

dels att vid varje trängkår skola efter genomförd härordning finnas

54 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande intendenturkåren och förplägnadstrupperna:

8:o) att Riksdagen måtte besluta:

att vid intendenturkåren och förplägnadstrupperna skall efter genomförd

härordning finnas följande, med fasta avlöningsförmåner anställda personal,

nämligen:

Civilmilitär personal:

1 generalintendent,

2 överfältintendenter,

6 fältintendenter av första graden,

9 fältintendenter av andra graden,

51 intendenter av första klassen,

33 intendenter av andra klassen,

16 underintendenter,

74 förvaltare,

8 förvaltarassistenter av första klassen och

8 förvaltarassistenter av andra klassen.

Civil personal:

1 vaktmästare vid generalintendentens expedition.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Manskap:

4 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

6 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

10 korpraler,

10 vicekorpraler och

12 volontärer.

Beträffande generalitetsstaten:

9:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens genomförande

å generalitetsstaten uppföras

dels med fasta avlöningsförmåner en inspektör för militärläroverken

m. m., en inspektör för infanteriet, en inspektör för kavalleriet och sex

fältläkare;

dels arvoden om 1 000 kronor åt en var av kommendanten i Boden,

militärbefälhavaren på Gottland samt tolv såsom brigadchefer förordnade

regementschefer vid infanteriet;

dels lönetillägg och furageersättning för två tjänstehästar åt en adjutant

hos inspektören för militärläroverken m. m. och åt en adjutant hos

inspektören för infanteriet.

Beträffande generalstaben:

10:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att för härordningens genomförande följande nya beställningar tillkomma

vid generalstaben, nämligen: 1 överstelöjtnant, 1 major, 3 kaptener

av första klassen, 10 kaptener av andra klassen och 1 aktuarie, varemot

nuvarande 10 löjtnantsbeställningar av första klassen indragas.

Beträffande artilleristaben:

ll:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens genomförande

å staten för artilleristaben uppföras

dels med fasta avlöningsförmåner chefen för artilleristaben;

dels arvoden åt två officerare av infanteriet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

27

Beträffande kommendantsstaten:

12:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens genomförande

å kommendantsstaten under kommendantskapet i Boden uppföras 1 garnisonspastor

samt 1 regementsveterinär för Bodens garnison och fästningsveterinär

vid kommendantskapet.

Beträffande artilleri- och ingenjörhögskolan:

13:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens genomförande

chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan uppföres med fasta avlöningsförmåner

å staten för artilleri- och ingenjörhögskolan.

Beträffande övergången till den nya härordningen:

14:o) att Riksdagen måtte besluta, att den nya härordningen, sådan

den här blivit föreslagen, skall vara genomförd under tio år, räknade från

och med år 1915.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas,

och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och

ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hj. L. Hammarskjöld.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58.

29

Utdrag ur protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den

14 maj 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Becic-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld anförde i underdånighet:
»Den

år 1901 antagna härordningen betecknade, i jämförelse med

den föregående utvecklingen av landets försvarsväsen, ett betydande steg

framåt i riktning mot en efter våra förhållanden fullt betryggande organisation

av landets försvarskrafter. Särskilt gäller detta den för stridsdugligheten

så viktiga frågan om övningstiden. Från att jämlikt den år

1892 beslutade härorganisationen hava utgjort 90 dagar för alla värnpliktiga

utsträcktes sålunda övningstiden för värnpliktiga vid infanteriet,

positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna och trängen

till 240 dagar, för värnpliktiga vid flottan till 300 dagar samt för värnpliktiga

vid kavalleriet, fältartilleriet, fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

till 365 dagar.

1901 års

härordning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångstiden för genomförande av 1901 års härordning bestämdes

till tolv år; och skulle den nya ordningen alltså varit till fullo genomförd med

utgången av år 1913. Så blev också i det huvudsakliga händelsen.

Arbetet med uppförande av kasernetablissemang för infanteriets

truppförband, vilket beräknats skola vara slutfört under förra hälften

av år 1915, torde emellertid, efter vad nu kan bedömas, icke kunna

fullbordas förrän under år 1919. Av infanterietablissemangen äro sju

ännu icke påbörjade och till ett åttonde har endast grundläggningsarbetet

utförts.

Ändringar i Under övergångstiden hava åtskilliga ändringar vidtagits i värnplikts
VäriagenU''

lagen. De viktigaste förändringarna hava avsett dels åstadkommande av

1901—1913. jämkningar i bestämmelserna angående värnpliktiga familjeförsörjares värnpliktsförhållanden,

och dels förkortning av icke vapenföra värnpliktigas

tjänstgöringsskyldighet. Vidare må framhållas, att det genom ett år 1910

beslutat tillägg till § 27 mom. 1 värnpliktslagen medgivits Konungen att

redan under första värnpliktsåret till första tjänstgöring inkalla värnpliktig,

som tilldelats fotfolket och uttagits till särskild vinterutbildning (skidlöpartjänst).

Vid riks- Under de år, som följde närmast efter antagandet av 1901 års här
ordning,

framställdes i Riksdagen uti åtskilliga motioner anmärkningar och

motionsyis erinringar beträffande försvarsväsendet i dess helhet. Innan redogörelse

framställda lämnas för de försvarsutredningar, som år 1906 och sedermera ägt rum,

redning Wför synes det vara lämpligt att ägna någon uppmärksamhet åt vissa yrkanden,

åstadkom- gom motionsvis framställdes vid riksdagarna 1903—1905.

större plan- Vid 1903 års riksdag föreslogo i Andra kammaren två särskilda

mässighet motionärer, A. Carlheim-Gyllensköld och S. A. K. Natt och Dag, att

försvarsan- Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om tillsättande av

stalterna. en parlamentarisk kommitté, bestående av civila och militära ledamöter

till lika antal, för utredning angående kostnaderna för försvaret i dess

helhet. Den förstnämnde motionären gjorde gällande, att planlöshet ständigt

karaktäriserat anstalterna för vårt försvars ordnande; dessa hade sålunda

företagits i tre stora huvudgrupper, nämligen ökning av armén

år 1892, av flottan år 1899 och av fästningarna år 1900, men.på intet

håll hade något helt eller fullständigt åstadkommits. Till följd av en

dylik oliktidig behandling av försvarets särskilda huvuddelar vore fara

värt, att kostnaderna skulle svälla till en höjd utöver både behovet och

landets bärkraft samt vida mera ån omvårdnaden om kulturella ändamål

medgåve. Sveriges försvarsbudget vore förhållandevis högre än något an
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

nät lands. Föregående utredningar hade icke tagit tillbörlig hänsyn till

de finansiella förhållandena. Utgångspunkten för en ny utredning borde

vara kostnadsfrågan jämförd med försvarskraften; ämnet borde icke skärskådas

från »önskningarnas maximala synvinkel»; man finge icke, såsom

tidigare kommittéer, tänka sig vårt nationalförsvar jämställt med andra

folkrikare samt ekonomiskt och klimatiskt lyckligare lottade länders. Kostnadsfrågan

finge icke komma i sista rummet, utan borde försvarsproblemet

uppställas sålunda: Huru starkt nationalförsvar, inklusive lantarmé,

fästningar och pensionering, får Sverige för alternativt 75 och 80 miljoner

kronor om året, däruti inberäknat visst årligt belopp till nybyggnader och

reparationer av såväl arméns hus som flottans materiel och fästningar? —

I den andra motionen framhölls, att man vid ordnandet av landets försvar

borde taga i betraktande bland annat de militär-geografiska förhållandena,

eventuella fienders militära styrka, de olika försvarsgrenarnas, arméns och

flottans, betydelse vid avslåendet av direkta anfall, vid förhindrandet av

kusthärjningar, kustblockad och neutralitetsbrott samt landets ekonomiska

bärkraft, jämförd med arméns och flottans olika sätt att taga sagda bärkraft

i anspråk. På grund av kamrarnas olika beslut förföll emellertid

den väckta frågan.

Vid 1904 ^års riksdag förnyade Carlheim-Gyllensköld sitt utredningsyrkande.

Uti en inom Andra kammaren väckt motion föreslog

han sålunda, att Riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära tillsättande av

en parlamentarisk kommitté för utredning om vilken armé, vilken flotta

och vilka befästningsanläggningar, som krävdes, detta för utrönande av, huru

allt, vad till vårt försvarsväsen hörde, måtte kunna ordnas så, att landet

för en årlig kostnad, till proportionen fast fördelad mellan armé, flotta

och fästningar samt ej överstigande endera 40 procent av den totala statsbudgeten,

oberäknat eventuellt statslån till järnvägsbyggnader eller annat,

eller årligen högst 75 miljoner kronor, inberäknat statsverkets tillskott till

den militära pensioneringen, erhölle största möjliga trygghet mot fientliga

anfall. Statsutskottet förklarade sig dela motionärens uppfattning angående

behovet av ökat samarbete mellan militärväsendets huvudgrenar

samt anslöt sig till den i motionen uttalade åsikten om behovet av en

planmässig och förutseende begränsning av kostnaderna för vårt lands

försvar till vad som oundgängligen erfordrades för att med klokhet

och hushållning största möjliga trygghet mot fientliga angrepp måtte

vinnas. Dock farin utskottet det vara tvivelaktigt, huruvida det. vore

nödigt eller lämpligt att för ernående av dessa viktiga önskemål anlita

den av motionären föreslagna vägen. Utskottet antog däremot, att

det skulle vara nyttigt, att frågor rörande riksförsvaret i dess helhet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

behandlades av en permanent kommission, bildad av cheferna för de

båda försvarsdepartementen med tillhörande stabschefer samt andra framstående

militärer i eller utom tjänst. Emellertid förklarade utskottet

sig förvissat, att vad som härutinnan lämpligen kunde och borde göras,

bleve föremål för Kungl. Maj:ts prövning och beslut, utan att Riksdagen

behövde i skrivelse tillkännagiva sina önskningar härutinnan, och hemställdes

därför, att motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Denna hemställan bifölls av båda kamrarna.

Vid 1905 års riksdag upptogs i Andra kammaren av G. O. Wallenberg

motionsvis den tanke, som uttalats av 1904 års statsutskott, i det

han föreslog, att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t — med påpekande

att försvarsutgifterna på få år stigit i en oroväckande grad och att

Riksdagen trott sig finna fog föreligga för den inom landet allt mera utbredda

åsikten, att behövlig planmässighet vid försvarsberedelserna icke

ännu vunnits hos oss, liksom ej heller i andra länder utan särskilda åtgärder

— ville för sin del uttala den meningen, att sådan planmässighet

antagligen bättre skulle bliva tillgodosedd, om frågor, som vore att hänföra

till försvarsförberedelserna till landets värnande mot yttre fiender samt

behoven därför, innan de inför Konungen i statsrådet föredroges, bleve

behandlade i särskild försvarsberedning, bestående av statsministern, utrikesministern,

krigsministern, sjöministern och finansministern, och vid

vilken cheferna för generalstaben och flottans stab borde närvara. Det

Andra kammarens tillfälliga utskott, som hade att yttra sig över motionen,

förklarade sig i sak instämma i motionens huvudsyfte, men hemställde på

formella skäl, att densamma icke skulle föranleda någon kammarens åtgärd.

Denna hemställan blev av kammaren bifallen.

Uttalande De krav på ökad planmässighet i vårt försvarsväsen, vilka sålunda

rådsptoto- framträtt under riksdagarna 1903—1905, upptogos år 1906 av dåvarande

kollet den 5statsministern, på vilkens förslag Kungl. Maj:t den 5 januari nämnda år

^av^tar beslut uppdraga åt cheferna för generalstaben och för flottans stab att i

ministern samråd utarbeta förslag till samfälld plan för rikets försvar, med rätt

Tian för för dem att under arbetets fortgång i mån av behov tillita andra militära

rikets för- myndigheters bistånd. Vid föredragningen av detta ärende anförde statssvar

m''m'' ministern till statsrådsprotokollet följande:

»För att uppnå största möjliga effektivitet åt landets försvarskrafter

synes det vara erforderligt, att en närmare samverkan anordnas mellan de

båda olika grenarna av försvarsväsendet. Första förutsättningen för en

sådan samverkan är, att en gemensam försvarsplan uppgöres med huvudsyfte

att i stora drag klargöra, vilken verksamhet armén och vilken

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

33

verksamhet flottan bör utveckla under olika eventualiteter av fientlig an
C
grepp

mot vårt land samt vilka anordningar med avseende härpå böra

vidtagas till stärkande under fredens dagar av armén och flottan. Givet är,

att försvarsplanen bör avse en gradvis skeende utveckling av försvarsmedlen,

så ordnad och avpassad, att under varje utvecklingsskede finnes en

verklig krigsberedskap, d. v. s. att de under varje sådant skede befintliga

försvarsmedel och försvarskrafter äro uti fullt krigsberett och krigsdugligt

tillstånd. Vid denna utveckling bör därför alltid det ur försvarssynpunkt

viktigaste sättas i främsta rummet.

En särskild anledning till att nu gå i författning om uppgörande av

en omfattande försvarsplan för riket ligger i det förändrade försvarspolitiska

läge, vari Sverige genom unionens upplösning kommit. Den hjälp,

som, i händelse angrepp skulle företagas mot vårt land, under unionen

kunnat påräknas från Norge, står oss nu ej längre till buds. Det måste därför

noggrannt utredas, vilka krav detta nya läge ställer på fördelningen

eller stärkandet av våra stridskrafter och stridsmedel.

Den sålunda ifrågasatta försvarsplanen torde böra förslagsvis uppgöras

av chefen för generalstaben och chefen för flottans stab i samråd

med varandra. Sedan detta arbete blivit fullbordat, torde en granskning:

ur finansiell synpunkt av möjligheterna till planens realiserande böra följa,

och lärer då bliva tillfälle att upptaga frågan, huru denna granskning på

det mest fruktbärande sätt bör försiggå.

Ett sådant tillvägagående, som jag nu tillåtit mig angiva, skulle

efter min mening medföra synnerligen stora fördelar. En med omsorg

förberedd planmässighet, önskvärd på alla statslivets områden, är, särskilt

i fråga om vårt försvar, av utomordentligt stor betydelse. Ty för ett litet

och jämförelsevis fattigt land är det. oundgängligt att kraftigt genomföra

principen det möjligaste effektiva försvar för den därför nedlagda kostnaden.

Det har också upprepade gånger inom Riksdagen framhållits såsom

ett önskemål, att man måtte söka ernå ett fullt rationellt utnyttjande av

den värnkraft, vårt folk kan åstadkomma, bland annat genom ett samarbete

mellan målsmännen för lånt- och sjöförsvaret. Ett sådant arbete, väl och

omsorgsfullt utfört, bör därför kunna i hög grad stärka Riksdagens och

landets förtroende till ledningen av försvarsväsendet.»

Den 18 oktober 1906 avgåvo cheferna för generalstaben och för Cheferna

flottans stab i gemensamt betänkande dels förslag till samfälld plan för^stafle^och''

rikets försvar, dels en översikt av de anordningar, som med avseende å för flottans

berörda förslag borde vidtagas till stärkande under fredens dagar av armén

och flottan, dels förslag till lag om ändrad lydelse av vissa delar av värn- 18 oktober

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (AV 58.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

slag talsam- pliktslagen. Samtidigt avgåvo nämnda chefer var för sig, chefen för generikets

ralstaben förslag till arméns utveckling under perioden 1908—1913 och

försvar chefen för flottans stab förslag till flottans utveckling under samma period

m'' w'' jämte en skrivelse angående åtgärder, som erfordrades för att underlätta

flottans uppträdande under krig, fartygens strategiska fördelning under

krig och flottans förläggning i fredstid samt personalbehovet vid mobilisering.

Då i fråga om sjöförsvaret särskilda specialutredningar ansågos vara

av behovet påkallade, bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för s;ölörsvarsdepartementet

att tillkalla sakkunniga dels den 14 september 1906 för att

med hänsyn till den då ännu under utarbetning varande samfällda försvarsplanen

biträda med utredning angående erforderliga förändringar i typerna

för flottans stridsfartyg, dels ock den 7 december 1906 för att verkställa

ytterligare utredning i fråga om vissa av cheferna för generalstaben och för

flottans stab avgivna förslag rörande anordnande av vissa örlogsetablissemang,

förstärkande av det fasta försvaret åt sjösidan in. m.

Tillsättan- Sedan förstnämnda sakkunniga den 9 januari 1907 avgivit betän
dförsvars-

kande, och då de på grund av bemyndigandet den 7 december 1906 tillkommitté

kallade sakkunnigas (»kustförsvarskommissionens») arbete på hösten 1907

timber 1907. närmade sig sin fullbordan, upptogs frågan om den granskning av ifrågavarande

förslag, som förebådats i förenämnda statsrådsprotokoll den 5

januari 1906.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 28 september

1907 yttrade dåvarande statsministern, efter att hava erinrat om den dittills

åvägabragta utredningen, till statsrådsprotokollet följande:

»Över det av chefen för generalstaben utarbetade förslaget till arméns

utveckling under perioden 1908—1913 komma, jämlikt nådigt beslut den

6 innevarande månad, generalitetet in. fl. att avgiva yttrande, vilket torde

vara att förvänta under nästinstundande november månad. Likaledes

komma generalitetet in. fl. samt vissa personer från flottan att avgiva yttrande

över det av cheferna för generalstaben och för flottans stab avlämnade

förslaget till lag om ändrad lydelse av vissa delar utav värnpliktslagen.

I det närmaste färdiga äro således samtliga de förslag, som avsågos

vid lämnandet av berörda uppdrag till cheferna för generalstaben och för

flottans stab. Tiden synes sålunda vara inne att upptaga frågan om den

, redan från början ifrågasatta och i det föregående redan omnämnda granskningen

av desamma.

De avgivna förslagen äro av en särdeles omfattande och ingripande

betydelse. Att de böra underkastas en allsidig granskning och grundlig

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

35

prövning, särskilt nr finansiell synpunkt, därom är jag fullständigt ense

med min företrädare i ämbetet, och det synes mig lämpligt, att denna

granskning och prövning uppdrages åt en kommitté, vilken, i betraktande

av uppdragets omfattning och vikt, synes böra göras större än vad vid

tillsättning av kommittéer i allmänhet är vanligt. Därigenom kunna olika

åskådningar komma till uttryck inom kommittén samt tillfälle lämnas åt

med våra finansiella förhållanden förtrogne män att där göra sin röst

hörd. Huvudvikten ligger enligt min uppfattning vid den parlamentarisktfinansiella

granskningen, varför det antal ledamöter ur Riksdagen, som

bör ingå uti kommittén, icke torde böra understiga tio. Därjämte synes

förste deputeraden i Sveriges riksbank böra insättas i kommittén. För

ett riktigt bedömande av de olika föreslagna försvarsanordningarnas vikt

för landets försvar ävensom av den ordning, i vilken desamma böra komma

till utförande, för att försvarsmedlen må komma att utvecklas gradvis och

på ett med hänsyn till försvarsberedskapen ändamålsenligt sätt, är det

emellertid oundgängligen nödvändigt, att även den militära sakkunskapen

kommer att företrädas inom kommittén.

Det synes mig lämpligare, att de olika försvarsgrenarna äro företrädda

inom kommittén, än att till densamma tillfälligtvis, på längre eller

kortare tid, kallas särskilda sakkunniga. Genom förstnämnda anordning

vinnes nämligen större kontinuitet i kommitténs arbeten vad det militära

angår, och det måste därjämte anses önskligt, att de militära sakkunniga

få i egenskap av kommittéledamöter yttra sig och deltaga i nämnda

arbeten. Med hänsyn till vikten därav, att de olika försvarsgrenarna varda

vederbörligen representerade, synes antalet militära ledamöter böra bestämmas

till sex. Av dessa torde två böra företräda armén, två flottan

i egentlig mening, en kustartilleriet och en befästningsväsendet.»

Den kommitté, som i anledning härav nämnda dag tillsattes, erhöll

i uppdrag att, särskilt med hänsyn till rikets ekonomiska bärkraft, granska

och avgiva yttrande över omförmälda, av cheferna för generalstaben och

för flottans stab uppgjorda förslag till samfälld plan för rikets försvar samt

över övriga i samband därmed stående i det föregående omförmälda förslag

och utredningar.

Till ordförande i kommittén förordnades ledamoten av Riksdagens

första kammare bruksägaren C. Lundeberg samt till ledamöter: ledamoten

av Riksdagens andra kammare lantbrukaren H. Andersson, generalmajoren

O. L. Beckman, generallöjtnanten K. G. Bildt, ledamoten av Riksdagens

första kammare godsägaren O. Björklund, ledamoten av Riksdagens andra

kammare bleckslagerimästaren S. H. Kvarnzelius, fullmäktigen i Riksbanken

friherre B. K. J. Langenskiöld, ledamoten av Riksdagens andra kammare

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

domänintendenten E. A. Lindblad, dåvarande översten numera generalmajoren

C. D. L. W. W:son Munthe, dåvarande konteramiralen numera vice amiralen

C. O. Olsen, ledamoten av Riksdagens första kammare generalmajoren

friherre N. A. H. Palmstierna, ledamoten av Riksdagens andra kammare

nämndemannen D. Persson i Tällberg, konteramiralen J. W. L. Sidner,

ledamoten av Riksdagens andra kammare vice häradshövdingen K. A. Staaff,

ledamoten av Riksdagens första kammare bankdirektören K. A. Wallenberg,

generalmajoren J. G. Wikander och ledamoten av Riksdagens första

kammare fullmäktigen i Riksgäldskontoret G. F. Östberg. Efter hand

skedde vissa förändringar i kommitténs sammansättning. Efter friherre

Palmstiernas den 21 februari 1909 timade frånfälle insattes ledamoten av

Riksdagens första kammare landshövdingen friherre G. O. R. Lagerbring,

i stället för domänintendenten Lindblad, som begärt entledigande, ledamoten

av Riksdagens andra kammare lantbrukaren J. P. Jespersson och

i stället för generalmajoren Beckman, som avled den 26 juni 1909, generalmajoren

H. G. W. Wrangel. Efter därom gjorda ansökningar blevo Kvarnzelius,

Persson och Staaff den 15 juli 1910 entledigade från förordnandet

att vara ledamöter i kommittén.

Till kommittén överlämnades för granskning och bedömande, förutom

stabschefernas förutberörda förslag, dels utlåtanden över samma förslag avgivna

av särskilt sammankallad generalskommission, dels och ett flertal förslag,

utlåtanden och utredningar rörande såväl lånt- som sjömilitära frågor,

avgivna av militära myndigheter, kommissioner och tillkallade sakkunniga.

Sistnämnda förslag, utlåtanden och utredningar äro närmare angivna i inledningen

till kommitténs betänkande.

Kommittén avgav den 5 december 1910

dels betänkande med tillhörande bilagor, uppdelat i tre avdelningar,

nämligen

1) Kommitténs uppdrag m. m. jämte finansiell utredning,

2) La ntförsvaret,

3) Sjöförsvaret,

dels och särskilt betänkande rörande det fasta kustförsvarets stärkande

m. in.

I första avdelningen av kommitténs förstnämnda betänkande, sid.

71—74, återfinnes en sammanfattning av de utav kommittén förordade åtgärderna

för försvarets stärkande.

Försvars- Försvarskommitténs betänkande föranledde icke något hela försvars
/gn9årsrlks-

väsendet omfattande regeringsförslag vid 1911 års riksdag. Statsministern

dag; ytter- förklarade i ett till statsrådsprotokollet den 13 januari 1911 (proposition

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

''ål

n:r 2 för år 1911) avgivet yttrande, att den korta tid, som förlupit efter ägare hav

betänkandets avlämnande, icke medgivit ett sådant inträngande i hela den pa^ingd''

av kommittén lämnade utredningen, att han redan då vågade om densamma

fälla något bestämt omdöme. Detta gällde i synnerhet den del av

kommitténs betänkande, som behandlade den fråga, vilken särskilt varit till

kommittén överlämnad, eller den finansiella. I anledning av erinringar,

som framställts mot kommitténs utredning härutinnan, vore undersökning

igångsatt för att utröna, om och vilka utredningar som ytterligare borde

göras för att omdömet om landets ekonomiska bärkraft under den närmaste

tiden måtte bliva så tillförlitligt som möjligt. Det fortsatta bearbetandet

av det samlade materialet rörande försvarsfrågans ekonomiska sida borde

föras till slut, innan man beslutade sig för de av kommittén föreslagna

åtgärderna, vilka uppenbarligen komme att medföra avsevärda utgifter utöver

dem, som redan offrats för vårt försvar. Därjämte borde undersökas,

huruvida icke genom besparingar å vissa områden av försvaret och genom

strängt iakttagande av sparsamhet vid användandet av redan nu utgående

anslag möjlighet kunde beredas att utveckla vårt försvar utan ökande av

de utgifter, som redan nu toges i anspråk för försvaret. Ett uppskov

med de ifrågasatta förslagens genomförande syntes så mycket mer erforderligt,

som åtskilliga av dem jämväl ur militär-teknisk synpunkt torde

tarva vidare utredning. Bland förslagen funnes emellertid några, som dels

måste anses hava erhållit all den utredning, som ur sistnämnda synpunkt

kunde åstadkommas, dels därjämte vore av den art, att de rörde sig om

utgifter inom det nuvarande försvarets ram.

I anslutning härtill föreslog Kungl. Maj:t 1911 års riksdag dels i

statsverkspropositionen under femte huvudtiteln, att Riksdagen måtte för

vidmakthållande av sjökrigsmaterielen bevilja fyra miljoner kronor till påbörjande

av en l:a klass pansarbåt av s. k. F-typ, dels i särskild proposition

(n:r 2) vissa ändringar i värnpliktslagen, av vilka de viktigaste avsågo

sådan förändring av bestämmelserna angående värnpliktstidens längd och

indelning, att uppsättandet av reservtrupper ur de äldre värnpliktsklasserna

skulle möjliggöras. Äskandet av medel för påbörjandet av en ny

pansarbåt bifölls av Riksdagen, dock till reducerat belopp, varemot propositionen

angående ändringar i värnpliktslagen avslogs.

Den pansarbåt, vartill 1911 års riksdag sålunda beviljade ett första

anslag, blev aldrig påbörjad. Sedan under hösten 191L ett nytt statsråd

bildats, blevo åtgärder vidtagna för inställande av pansarbåtsbygget, varefter

de härför beviljade medlen reserverades för framtida fartygsbygge.

Emellertid har, såsom bekant, Kungl. Maj:t genom enskilda medborgares

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58.

offervillighet satts i tillfälle att för flottan anskaffa en pansarbåt av den

typ, som godkändes av 1911 års riksdag.

Vid behandlingen i Riksdagen av Kungl. Maj:ts förenämnda proposition

om vissa ändringar i värnpliktslagen ävensom av ett utav riksdagsmän,

tillhörande det socialdemokratiska partiet, i särskilda motioner framställt

förslag, vilket åsyftade nedskrivning av de årliga försvarsutgifterna med

omkring 20 miljoner kronor samt minskning av de värnpliktigas övningstid

vid samtliga vapenslag med två månader, hade ånyo framkommit krav

på en allsidig utredning av försvarsfrågan. I reservationer inom vederbörliga

utskott beträffande berörda proposition och motioner samt

andra motionsvis framställda, därmed sammanhängande förslag, uttalade

åtskilliga medlemmar av liberala samlingspartiet såsom önskemål, att en

ny och allsidig utredning av försvarsfrågan måtte äga rum. Reframhöllo

såsom sin åsikt, att behandlingen av försvarsfrågan dittills lidit av bristande

planmässighet. Vid utvidgningar av försvaret i allmänhet hade endast

den ena försvarsgrenen, än hären och än flottan, tagits i betraktande.

Då fråga varit om förändringar i vårt försvar, hade tillgått så, att de militära

myndigheterna framlagt sina önskemål, vilka prövats och vanligen efter

någon prutning godkänts. En annan väg än den sålunda dittills följda måste

beträdas. Det vore nödvändigt att först söka åstadkomma en noggrann

prövning av våra ekonomiska möjligheter och därefter, sedan man härutinnan

kommit till ett resultat, utvisande vad vi med tillbörligt tillgodoseende

av andra samhällsbehov förmådde bära i och för försvaret, anlita den

militära sakkunskapen för att utreda, huru vi för det belopp, som kunde användas

för militära ändamål, måtte erhålla det för våra förhållanden mest effektiva

och betryggande försvar. Den ekonomiska utredning, som åvägabragts av 1907

års försvarskommitté, kunde ej anses tillfredsställande. Utredningen vore

byggd på alltför lösliga grunder och vederbörlig hänsyn hade därvid icke

tagits till åtskilliga sociala reformkrav av beskaffenhet att under den närmaste

framtiden kräva betydande statsutgifter. Endast en beräkning av

vår ekonomiska bärkraft, som utginge från nämnda reella faktorer, kunde

vara tillfredsställande. Sedan man genom en dylik utledning nått fram

till en tillförlitlig uppfattning av vad de årliga försvarskostnaderna under

en viss period framåt skulle få betinga, borde frågan om deras uppdelning

på de båda försvarsgrenarna tagas under omprövning. En sådan uppdelning

erfordrade emellertid en ingående undersökning om rätta förhållandet

mellan lånt- och sjöförsvaret i fråga om deras respektive roller vid

värnandet av vår självständighet. Att en undersökning av den arten aldrig

gjorts, vore en av huvudbristerna i vår försvarsfrågas behandling. På

en sålunda verkställd fördelning av medlen mellan lånt- och sjöförsvaret

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

39

borde följa utredning om den användning, som vardera försvarsgrenens

budgetbelopp skulle erhålla. En av de väsentligaste punkterna härvidlag

vore frågan om utbildningstiden för de värnpliktiga. Koggrann undersökning

borde äga rum beträffande utbildningstidens användning och möjligheten

av densammas förkortning. Slutligen uttalades önskemålet, att vid

en dylik omfattande utredning det civila elementet måtte beredas det huvudsakliga

utrymmet och det militära elementet tagas i anspråk endast

på de områden, där dess fackkunskap erfordrades, samt i den omfattning,

som funnes nödig. ,

De inom Riksdagen sålunda framställda kraven på förnyad allsidig

utredning angående försvarsväsendet vunno beaktande, sedan hösten 1911

ett nytt statsråd bildats. Den 1 december 1911 beslöt nämligen Kungl.

Maj:t, att förnyad utredning av frågan om försvarsväsendets ordnande

skulle äga rum. Vid ärendets föredragning yttrade dåvarande statsministern

till statsrådsprotokollet följande:

»Ett folk, som vill bevara sin frihet och sitt oberoende, måste för

närvarande och säkert ännu lång tid framåt underkasta sig betydande

uppoffringar för sitt försvar. Skulle man emellertid i fråga om försvarsväsendet

uteslutande taga hänsyn till vad som är ur synpunkten av det

väpnade försvarets styrka önskvärt, kunde det för en mindre stat knappast

givas någon gräns för vad som borde offras å hären och flottan. För en

sådan stat bliver det därför alltid i sista hand de ekonomiska hänsynen,

som måste giva utslaget.

Sverige är i närvarande stund ett av de länder, som underkastat

sig de största försvarsbördorna i förhållande till sina materiella förutsättningar.

Detta har emellertid icke kunnat ske annat än därigenom, att

vissa andra önskemål av synnerlig betydelse för utvecklingen blivit allt

för länge undanskjutna. De sociala reformer, som böra till en nutida

statslednings främsta uppgifter, ha hos oss allt för länge fått stå tillbaka.

På den allra mest trängande av dem — ålderdoms- och invaliditetsförsäkringen

— ha gång efter annan omfattande förberedelser nedlagts. Det

oaktat har frågan ännu icke funnit sin lösning.

Visserligen är det att hoppas, att marken numera även i vårt land

skall vara beredd för genomgripande åtgärder, vilande på övertygelsen att

samhället har allvarliga förpliktelser gent emot sina ogynnsamt lottade

medlemmar — plikter, vilka icke utan orätt mot dem och fara för samhället

självt kunna åsidosättas. Det är emellertid påtagligt, att en fruktbringande

socialpolitik förutsätter högst avsevärda bidrag från det all
-

Tillsättande

den 1 december

1911 av

fyra särskilda

försvarsberedningar.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

mannas sida. Och det lär jämväl vara påtaglig, att dessa bidrag svårligen

kunna åstadkommas, ifall den hittills följda försvarspolitiken skulle

alltjämt fortsättas. Känslan av det nödvändiga i en viss försiktighet

beträffande de militära anslagen har också begynt taga sig uttryck på de

mest skilda håll.

Det är under sådana förhållanden naturligt, att en allt starkare

önskan framträtt om en omsorgsfull undersökning av förhållandet mellan

våra ekonomiska möjligheter och försvarsbördorna. Det kan visserligen

ifrågasättas, huruvida eu sådan undersökning över huvud kunde lämna

något tillförlitligt resultat. Och man har därvid som stöd för sina tvivelsmål

pekat på den senaste stora försvarskommitténs arbete i samma ämne.

Väl torde det vara så, att nämnda kommittés finansiella beräkningar

näppeligen erbjuda erforderlig trygghet. Detta synes framgå av den kritik,

som såväl i Riksdagen och pressen som även särskilt genom en av

Eders Kungl. Maj:t anbefalld granskning av sakkunniga vetenskapsmän

kommit till synes.

Men detta förhållande bör dock ej föranleda, att man utan vidare

skulle anse alla undersökningar i det antydda syftet lönlö«a. Den senaste

försvarskornmittén sökte fastställa, i vilken skala nationalinkomsten under

en förfluten period ökats, den sökte därav sluta sig till, i vilken grad

den även i framtiden skulle komma att ökas, och på de hypoteser, vartill

den sålunda kom, byggde den sitt omdöme om vilka utgifter såväl för

militära som för andra ändamål riket skulle kunna för en lång framtid

bära. En annan väg bör nu inslås. Man kunde bestämma sig för en

period — säkerligen åtskilligt kortare än den kommittén lade till grund

för sina beräkningar — och för denna kunde man söka i stora drag uppgöra

årliga förslagsbudgeter. I olikhet mot kommittén borde man emellertid

söka göra dessa förslagsbudgeter så pass noggranna, som det över

huvud är möjligt. Man borde således genomgå de nuvarande anslagen,

tillse, vilka som kunde beräknas återkomma med samma belopp och vilken

höjning andra borde tänkas undergå. Men man borde jämväl undersöka,

vilka utgifter för nya förut icke tillgodosedda ändamål, som äro att

emotse. Vid beräkning av dessa nya poster finge man hämta stöd bland

annat från avslutade eller pågående utredningar för att kunna göra ett överslag.

Genom att å ena sidan så fullständigt som möjligt upptaga utgifterna

för nya ändamål, som enligt de utredandes mening måste beaktas, å andra

sidan tillse, att man undveke skattetunga, som icke stode i rimligt förhållande

till skattekraften, skulle man kunna komma till ett ganska värdefullt

resultat.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

41

Att vid dessa beräkningar åtskilliga synpunkter såsom jämförelsen

med främmande länders budgeter o. s. v. kunde vara betsande och lända

undersöknigen till godo, behöver ej särskilt sägas.

Den ekonomiska utredningens syfte skall, såsom av det nu anförda

torde framgå, vara att åstadkomma underlag för bedömandet av vilka

belopp, som för försvarsväsendet i dess helhet utan åtskillnad mellan den ena

och andra försvarsgrenen kunna under jämförelse med och behörigt tillgodoseende

av andra statsändamål anses disponibla under perioden i fråga.

Försvarsfrågans behandling hos oss har icke i allo kännetecknats av

den planmässigbet, som varit önskvärd. Särskilt framträder i detta avseende

en stor brist därutinnan, att något allsidigare övervägande i fråga

om den betydelse i stort sett, som vardera försvarsgrenen — armén och

flottan — bör anses äga för Sveriges försvar, näppeligen kan sägas hava

förekommit. Följaktligen har ej heller förhållandet mellan den anslagssumma,

som tilldelats lånt försvaret, och den, som tilldelats sjöförsvaret, varit

grundat på någon egentlig beräkning. Snarare kan det sägas, att omhuldandet

av än den ena och än den andra försvarsgrenen skett mera

ryckvis och ofta påverkats av den styrka, varmed den ena eller den

andra grenens speciella målsmän framträtt och gjort sitt vapens krav

gällande.

För ett land av sådan rikedom, att det praktiskt taget icke behöver

uppställa några synnerligen fasta gränser för sina försvarskostnader, kan

ett sådant tillvägagående måhända icke orsaka så stor skada.

Annorlunda för ett land som vårt, vilket, såsom nyss framhållits,

måste taga den allvarligaste hänsyn till att försvarsutgifterna ej må växa

över hövan, så framt det skall kunna bära utgifter, som äro oeftergivliga

för andra betydelsefulla statsändamål. För ett sådant land synes det böra

vara i högsta grad maktpåliggande, att man söker klargöra, vilken betydelse

med hänsyn till landets läge, naturförhållanden och övriga inverkande

omständigheter armén bör anses äga för landets värnande och vilken betydelse

flottan bör anses hava, samt sålunda grundlägga den ur synpunkten

av verklig försvarseffektivitet riktigaste och gagneligaste fördelning av försvarsbudgeten

mellan de båda försvarsgrenarna.

Har man genom den ekonomiska undersökningen kommit till en

uppfattning av vilket belopp i det hela försvarsutgifterna böra betinga och

genom utredningen angående de respektive försvarsgrenarnas betydelse till

en uppfattning om huru fördelningen av detta belopp dem emellan bör ske,

återstår att tillse, huru medlen inom vardera grenen böra användas för

att åstadkomma de bästa resultaten.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (AV 58).

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Härvid gäller det att undersöka, huruvida på den ena eller andra

försvarsanstalten för närvarande nedläggas kostnader, vilka icke stå i rätt

förhållande till den nytta, samma anstalt kan göra i ett eventuellt krig,

samt i sådant fall söka angiva den åtgärd, som är att vidtaga — vare sig

den nu skulle bestå i en indragning av sådan försvarsanstalt eller i en

omformning av densamma till bättre överensstämmelse med planmässighetens

och sparsamhetens krav. Det gäller vidare att söka vinna ett omdöme

om huruvida organisationens olika delar äro väl anpassade eller om

t. ex. oproportionerligt stora uppoffringar nedläggas på något visst vapenslag.

Ytterligare måste tillses, huruvida med nuvarande ordning allt befäl

har full sysselsättning motsvarande avlöningsförmånerna, och, därest

motsatsen i större eller mindre utsträckning skulle befinnas vara fallet,

måste det övervägas, på vad sätt ett riktigare förhållande mellan lön och

arbete må kunna åvägabringas. Vid hela undersökningen skall ovägerligen

fasthållas, att det nu gäller att inom den kostnadssumma, som för ändamålet

finnes kunna disponeras, ordna hela försvarsväsendet. Man må sålunda

icke för att bibehålla något mindre väsentligt skjuta det mera väsentliga

åt sidan i ovissa förhoppningar på, att detta skall framdeles kunna

tillgodoses. Man bör t. ex. klargöra, huruvida det bör anses såsom synnerligen

önskvärt, att hela det vapenföra manskapet må kunna i tillfredsställande

organisation uttagas vid krigstillfälle. Och därest så befinnes

vara fallet, måste man undersöka, om detta kan möjliggöras genom besparingar

på mindre väsentliga håll.

En synnerligen viktig uppgift för den tilltänkta utredningen är äntligen

att åstadkomma en tillförlitlig undersökning rörande vilken övningstid

för de värnpliktiga inom olika vapenslag, som bör anses påkallad för

utbildande av krigsdugligt manskap. Härvid bör orubbligt fasthållas, att

endast det, som är av verklig nytta för striden, bör göras till föremål för

undervisning, varemot allt, som endast tjänar paraden eller eljest icke är

av väsentlig betydelse, utan vidare bör bortskäras. En viktig sida är vidare

den, att övningstiden bliver ordnad med möjligaste hänsyn till såväl

de värnpliktigas eget som den övriga befolkningens intressen. Särskilt bör

i sistnämnda hänseende all omsorg ägnas åt, att övningstiden, i den mån

så lämpligen kan ske, förlägges till sådana tider av året, att svårigheterna

för jordbruket ej bliva alltför stora. Det behöver knappt framhållas, att

vad nu är sagt ingalunda utesluter möjligheten, att för vinnande och utbildning

av nödigt befäl och underbefäl en längre utbildningstid än den

eljes fastställda skulle kunna åläggas vissa kategorier av värnpliktiga.

Den försvarsutredning, varom fråga är, skulle alltså närmast uppdela

sig i fyra särskilda utredningar: den första av ekonomisk art, den

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

43

andra avseende betydelsen av den ena och den andra försvarsgrenen och

den därpå grundade rätta fördelningen av försvarsanslagen dem emellan,

den tredje med syfte att klargöra, huru vardera försvarsgrenen närmare

bör ordnas inom den ekonomiska ram, som kan varda befunnen riktig,

och den fjärde med uppgift att undersöka de spörsmål, som angå övningstiden

för de värnpliktiga.

Till bistånd vid dessa utredningar krävas såväl civila män som militärer.

Hittills, så ock i den senaste försvarskommittén, hava vid försvarsutredningar

civila och militärer samarbetat i en och samma beredning.

Jag avser emellertid denna gång att föreslå en annan ordning. Det säger

sig självt, att militärer, intresserade för sitt yrke och besjälade av livlig

önskan om utveckling av sina respektive vapen, icke alltid kunna vara lämpliga

att själva mäta dessa önskningars genomförbarhet med de ekonomiska

möjligheternas mått. Lämpligast synes därför vara, att beredningarna bestå

av civila män och att militära sakkunniga, representerande olika meningsskiftningar,

tillkallas för att yttra sig, skriftligen eller muntligen allt

efter omständigheterna. På grundval av deras yttranden och egen diskussion

skola därefter de civila söka bilda sig en uppfattning i de frågor,

varom yttrande av dem begäres.

Av denna ordning följer såsom en given sak, att de inför beredningarna

hörda militärernas yttranden böra i erforderligt omfång och med

erforderlig noggrannhet upptagas och återgivas. Värdet av beredningarnas

arbetsresultat kommer att ligga i såväl dessa yttranden som de uttalanden,

vartill de civila män, varav beredningarna bestå, på grundval av bland

annat just. dessa yttranden kommit.

Av vad jag förut anfört framgår visserligen, att den ekonomiska utredningen

samt den, som rör de respektive försvarsgrenarnas betydelse för

försvaret, äro av grundläggande art i förhållande till den tredje och i viss

mån även till den fjärde. Därutyv följer dock ingalunda, att de förstnämnda

två utredningarna skulle behöva vara fullbordade, innan de två

andra begynna. Arbetet kan i mångt och mycket fortgå samtidigt i de

fyra beredningarna, ehuru det i den tredje och fjärde i stort sett kommer

att hava en förberedande karaktär, till dess att resultatet av de två första

beredningarnas arbete föreligger.

Ledningen av arbetena torde få utövas av mig i samråd och samverkan

med cheferna för lånt- och sjöförsvars- samt finansdepartementen,

och torde vi jämväl bemyndigas att utse vissa ledamöter i beredningarna

att i vår frånvaro föra ordet vid sammanträdena.

Att utredningen sålunda fördelats mellan särskilda beredningar, bör

ej hindra, att två eller flera av dem, när omständigheterna så föranleda,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

kunna samlas till gemensamma överläggningar. Ävenså böra de förslag,

varvid de särskilda beredningarna stanna, underställas dem alla samlade

till plenarsammanträden för prövning och godkännande.

Såsom mål för hela det arbete å försvarsväsendet, vars huvudlinjer

jag sålunda angivit, anser jag böra ställas: att söka åstadkomma ett försvar

för vårt land, som, på samma gång det står i överensstämmelse med

vårt folks bärkraft, till alla delar utmärkes af full planmässighet och tillfredsställande

effektivitet. Bliver arbetet väl utfört och leder det till ett

gott resultat, vågar jag också tro, att det skall väsentligen bidraga till att

hos vårt folk skapa förtroende för försvaret, vilket i sin ordning är en av

de viktigaste förutsättningarna för vår kraft att värna oss i farans stund.»

I enlighet med därom gjord hemställan bemyndigade Kungl. Maj:t

cheferna för lantförsvars-, sjöförsvars- och finansdepartementen att i samråd

med varandra och statsministern tillkalla lämpligt antal kunniga och

erfarna män att inom nämnda departement bilda beredningar till råd och

biträde åt regeringen vid utredning av frågan om försvarsväsendet i enlighet

med vad statsministern i sitt yttrande närmare utvecklat. Därjämte

förordnade Kungl. Maj:t, att beredningarnas arbete skulle äga rum under

ledning av statsministern samt förenämnda tre departementschefer och

ordnas i överensstämmelse med vad statsministern angivit, samt att

departementscheferna jämväl i samråd med varandra och statsministern

skulle äga såväl att anställa sekreterare och nödiga biträden åt beredningarna

som även att tillkalla civila och militära ämbetsmän att yttra

sig inför beredningarna ävensom anmoda andra personer att, därest omständigheterna

därtill föranledde, avgiva sådana yttranden.

Till ledamöter i de fyra försvarsberedningar, som sålunda skulle

bildas, tillkallades följande personer, nämligen i

Första beredningen (för den finansiella utredningen): ledamöterna av

Riksdagens andra kammare redaktören Hj. Branting och dåvarande docenten,

numera professorn G. Kobb, dåvarande bankdirektören, numera

förste deputeraden i Riksbanken V. Moll, ledamoten av Riksdagens andra

kammare lantbrukaren Jöns Pålsson i Anderslöv, generaldirektören greve

Hans H:son Wachtmeister och ledamoten av Riksdagens andra kammare

handlanden Hjalmar Wijk;

Andra beredningen (för utredning av härens och flottans respektive

betydelse för försvaret); ledamoten av Riksdagens första kammare numera

statsrådet friherre J. G. Beck-Friis samt ledamöterna av Riksdagens andra

kammare friherre Carl Carlsson Bonde, professorn Nils Eden, dåvarande

t. f. . yrkesinspektören, numera t. f. byråchefen Thorvald Först och folkskolläraren

Värner Rydén;

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ls nåd. proposition nr 58.

Tredje beredningen (för utredning om möjliga besparingar m. m.):

ledamöterna av Riksdagens andra kammare grosshandlaren E. A. Nilsson

i Örebro, hemmansägaren Per Olsson i Fläsbro, hemmansägaren P. M.

Olsson i Blädinge, lektorn Karl Starbäck och parkföreståndaren F. W.

Thorsson;

Fjärde beredningen (för utredning av spörsmål, som angå övningstiden):

ledamöterna av Riksdagens andra kammare redaktören A. Ch. J.

Christiernson, godsägaren greve Raoul Hamilton, hemmansägaren Carl

Persson i Stallerhult och hemmansägaren Daniel Persson i Tällberg samt

ledamoten av Riksdagens första kammare hovstallmästaren Gösta Tamm.

Sedan friherre Bonde hösten 1912 på begäran entledigats från

ledamotskapet av den andra beredningen, utsågs till ledamot i hans ställe

ledamoten av Riksdagens första kammare redaktören Mauritz Hellberg.

Till ordförande i de särskilda beredningarna vid de tillfällen, då

deras arbeten icke leddes av statsministern eller någon av de tre departementscheferna,

förordnades: för första beredningen greve Wachtineister,

för andra beredningen professor Eden, för tredje beredningen lektor Starbäck

och för fjärde beredningen greve Hamilton.

Angående

i.i.öa^uuc det sätt, varpå beredningarna planlade och utvecklade Planläggsitt

arbete, tillåter jag mig hänvisa till en av beredningarnas sekreterare utvecklingen

uppsatt redogörelse, vilken torde såsom bilaga få vidfogas detta protokoll av försvars(Bilaga

A). beredningar
v

J '' nas arbeten.

Beredningarnas arbeten, som pågingo även sedan innevarande års första Försvarslagtima

Riksdag tagit sin början, blevo i början av februari av bered- ängarnas

ningarna själva ajournerade, varefter beredningarnas samtliga ledamöter, upplösning.

med undantag av herrar Wachtineister, Moll, Beck-Friis, Först, P. M. Olsson

och Carl Persson, under hänvisning till det timade statsrådsskiftet, anhöllo

om entledigande från sitt uppdrag. Sedan inom beredningarna vidtagits

de expeditionella åtgärder beträffande respektive beredningars arbeten, som

kunde anses behövliga för att beredningarnas arbetsresultat måtte bliva

tillgängligt i lämplig form, blevo genom beslut den 18 mars 1914 samtliga

beredningarna förklarade upplösta.

Första beredningen hade låtit trycka betänkande i två delar, av vilka Redogörelse

den senare delen betecknats såsom preliminär. De i båda delarna omför-{Zllmngarmälda

ämnena hade varit föremål för behandling i beredningarnas plenum, nas arbeten.

I fråga om arméns och flottans inbördes betydelse för landets försvar

hade andra beredningen avgivit förslag till principbetänkande, vilket

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

behandlats av de samlade beredningarna. Vidare hade denna beredning

avgivit preliminärt betänkande angående sjöförsvaret, vilket likaledes föredragits

vid plenisammanträde med beredningarna. Vid arbetets avslutande

förelågo därjämte i tryck hos denna beredning dels ett betänkande och

förslag angående modernisering av l:sta klass pansarbåtar, vilket hade

utdelats till samtliga beredningars ledamöter för behandling i plenum, och

dels ett förslag till andra försvarsberedningens betänkande angående det

fasta kustförsvarets ordnande, vilket utarbetats inom beredningens sekretariat,

men icke underställts beredningens slutliga prövning.

Tredje beredningen hade avgivit särskilda yttranden angående infanteriets,

artilleriets, trängens samt fortifikationens och ingenjörtruppernas

organisation, vilka blivit behandlade i beredningarnas plenum. Vid arbetets

avslutande förelåg dessutom hos denna beredning i ofullbordat skick

ett förslag till yttrande angående arméns hästar.

Fjärde beredningen hade avgivit yttrande angående övningstiden för

de värnpliktiga vid arméns specialvapen, flottan och kustartilleriet, angående

säkerhetsbesättningar i fästningarna samt angående uppbådsindelningen:

och hade dessa yttranden varit föremål för behandling i beredningarnas

plenum. Beträffande frågan om övningstiden för infanteriet i allmänhet

samt den därmed sammanhängande underbefälsfrågan hade inom fjärde

beredningen med ledning av beredningarnas därutinnan i plenum fattade

preliminära beslut utarbetats förslag till yttranden, vilka dock icke blivit

prövade av vare sig fjärde beredningen eller beredningarna i plenum.

Jämväl hade utarbetats ett förslag till yttrande angående värnpliktstid och

värnpliktsuppbåd.

Beträffande det läge, vari andra, tredje och fjärde beredningarnas

arbeten i övrigt befunno sig vid beredningarnas upplösning, tillåter jag mig

hänvisa till särskilda, mig tillhandakomna redogörelser, avgivna för andra

och fjärde beredningarna av respektive sekreterare samt för tredje beredningen

av tre utav beredningens ledamöter (Bilagor B, C och 1J).

I avseende på frågan om vilket belopp, som under den närmaste

tiden framåt borde under behörigt tillgodoseende av andra statsändamål

anses disponibelt för försvarsväsendet i dess helhet, samt angående vardera

försvarsgrenens, arméns och marinens, betydelse för landets försvar

och därav betingade andel i den totala försvarsbudgeten, amser jag mig

böra lämna en kortfattad redogörelse för första och andra försvarsberedningarnas

utredningar, vilka utredningar, enligt vad försvarsberedningarnas

protokoll utvisa, blivit preliminärt behandlade i beredningarnas plenum

och därvid godkända.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

För åstadkommande av underlag för bedömande av vilka belopp,

som för försvars väsendet i dess helhet kunde anses disponibla under perioden

1915 —1923, har första beredningen uppgjort förslagsbudgeter beträdande

de civila huvudtitlarna under sagda period. Beredningen har

sammanställt sina beräkningar sålunda:

År

Inkomster

Utgifter

»Överskott»

kr.

kr.

kr.

1915 .....

..... 293,798,000

216,850,000

76,948,000

1916.....

..... 297,511,500

225,776,000

71,735,500

1917.....

..... 306,601,000

233,669,000

72,932,000

1918.....

..... 313,351,000

242,180,000

71,171,000

1919.....

..... 320,612,000

249,224,000

71,388,000

1920 .....

..... 327,889,500

257,436,000

70,453,500

1921.....

..... 335,033,500

263,823,000

71,210.500

1922 .....

..... 343,369,500

270,544,000

72,825,500

1923 .....

277,126,000

73,589,500

I »utgifterna» ingå statsverkets kostnader för det militära pensionsväsendet.

Om dessa kostnader avdragas och »överskotten» höjas med motsvarande

belopp, erhåller tablån följande utseende:

År

Inkomster

Utgifter

»Överskott»

kr.

kr.

kr.

1915......

.... 293,798,000

212,057,000

81,741,000

1916......

.... 297,511,500

220,835,000

76,676.500

1917......

.... 306,601.000

228,575,000

78,026,000

1918......

.... 313,351000

236,928,000

76,423,000

1919......

.... 320,612,000

243,809,000

76,803,000

1920 ......

.... 327,889,500

251,853,000

76,036,500

1921......

.... 335,033,500

258,067,000

76,966,500

1922 ......

.... 343,369.500

264,610,000

78,759,500

1923 ......

.... 350,715,500

271,008,000

79,707,500

Beredningen har framhållit, att den vid beräkningarna använda metoden

utan tvivel är ägnad att leda till ett överskattande av utgifterna. Beredningen

hade nämligen i regel måst åtnöja sig med att inregistrera de av

vederbörande myndigheter, kommittéer in. fl. framlagda krav och kostnadsberäkningar

utan hänsyn till att kraven vid blivande prövning kunde

komma att, måhända i väsentliga avseenden, nedprutas eller kanske helt

och hållet undanskjutas till tiden efter periodens slut. Beredningen hade

för de senaste åren jämfört beloppet av de utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionerna

under de särskilda huvudtitlarna äskade anslag med de av

Första

försvars
bered
ningen.

Förslags
budgeter
1915—1923.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Riksdagen enligt fastställda riksstater i sådant avseende beviljade. Härvid

hade en viss bekräftelse vunnits på riktigheten av antagandet, att utvecklingen

i allmänhet bleve långsammare, än som från början planerats. Det

syntes antagligt, att till följd av ett sådant framskjutande i tiden av den

tänkta utvecklingen en minskning med någon miljon i de av beredningen

för de särskilda åren beräknade slutsummor kunde uppkomma.

Å andra sidan borde dock icke förbises, att andra nya utgiftskrav

än sådana, varom man för närvarande ägde kännedom, kunde under perioden

uppkomma och vinna beaktande, t. ex. nya löneregleringsfrågor.

Beredningen hade dock tagit hänsyn till alla nu föreliggande förslag till

löneregleringar. Även den betydande löneförhöjning för folkskollärarpersonalen,

varom lärarlönenämnden ämnade framlägga förslag, hade medtagits

i beräkningarna, ehuru densamma antagits komina att verka med

hela sitt belopp först vid periodens slut. För de stora tjänstemannakårer,

som under de senaste åren fått nya lönestater fastställda, torde i allmänhet

icke nya löneförhöjningar vara att förutse. En eventuell löneförhöjning

för statens järnvägars personal torde kunna genomföras utan att

rubba järnvägsstyrelsens beräkningar rörande järnvägarnas nettoavkastning

för perioden i dess helhet. För mötande av oförutsedda utgifter under

huvudtitlarna hade beredningen utöver myndigheternas förslag upptagit

årligen stigande belopp, som för sista året i perioden uppginge till sammanlagt

2,790,000 kronor.

Därest i fråga om pensionsförsäkringen krav på nuvarande generationens

av åldringar delaktighet i försäkringen skulle komma att under

perioden göra sig gällande, komme härav att föranledas en ej oväsentlig

ökning i statens utgifter för pensionsförsäkringen.

Beträffande inkomsterna ansåge beredningen sig vid dessas beräkning

hava iakttagit all försiktighet, varjämte tillbörlig hänsyn tagits till

sannolikt förestående ändringar i lagstiftningen om alkoholhaltiga drycker. —

I fråga om tullinkomsterna hade beredningen utfört sina beräkningar med

utgångspunkt från nu gällande tullagstiftning. Beredningen hade funnit

det falla utanför försvarsberedningarnas uppdrag att framställa förslag till

revision av nämnda lagstiftning med därav följande avsevärd minskning

av tullinkomsterna. 1 inkomsterna hade inberäknats tobaksskatt med 6

miljoner kronor under vart och ett av åren 1915—1919 samt med 12

miljoner kronor under varje av periodens övriga år.

Beräkning Beredningen har vidare undersökt, vilka ytterligare tillgångar, som,

lig are1 till- utan att skattekraften överbelastades, kunde närmast beredas för bestridande

gångar, av statsverkets utgifter, samt har härom yttrat följande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

Vidkommande de norrbottniska gruvfälten torde ej den möjligheten

vara utesluten, att under perioden ett tillgodogörande även av statens för

närvarande obrukade malmtillgångar i Norrbotten kunde ifrågakomma, men

beredningen hade ansett sig icke kunna inlåta sig på några beräkningar

rörande en dylik eventualitet.

I fråga däremot om avkastningen av statens skogar hade beredningen

låtit genom sakkunniga verkställa undersökning, huruvida icke, genom tillämpande

av andra principer vid skogsavverkningen än de hittills följda,

avkastningen skulle kunna ökas. Med stöd av de sakkunnigas utlåtande

hade beredningen beräknat den ökning i nettoavkastningen av statens

domäner, som angåves i efterföljande tablå.

Stämpelbeskattningen, som i de flesta andra länder vore vida mer

använd än hos oss, torde kunna utan olägenhet i vårt land utnyttjas i

något högre grad, än hittills ägt rum. Med utgångspunkt från det den

29 december 1909 av särskilda kommitterade avgivna förslaget till utvidgning

av stämpelbeskattningen hade beredningen funnit sig kunna antaga,

att ett belopp av omkring 3 miljoner kronor skulle kunna uttagas genom

ökad stämpelbeskattning; och syntes detta belopp i mån av den ekonomiska

utvecklingens fortgång böra kunna växa med ungefär 3 procent

årligen.

Ett borttagande av rätten att vid inkomsttaxeringen njuta avdrag

för andra utskylder än kronoutskylder skulle öka inkomst- och förmögenhetsskatten

med i medeltal omkring 3 miljoner kronor årligen.

Den ökning i statsinkomster, som skulle åstadkommas genom nu

berörda tre omständigheter, har beredningen åskådliggjort o-enom följande

tablå: öoJ °

Ökning enligt alternativ A.

År.

I inkomst- och

förmögenhets-

I stämpel-

I skogs-

Summa

skatt.

skatt.

avkastning.

ökning.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1915

..... 3,000,000

3,000,000

—

6,000,000

1916

..... 3,000,000

3,090,000

372,000

6.462,000

1917

.... 3,000,000

3,183,000

910,000

7,093.000

1918

.... 3,000,000

3,277,000

1,448,000

7,725,000

1919

.... 3,000,000

3,375,000

1,986,000

8,361,000

1920

.... 3,000,000

3,476,000

2,524,000

9,000,000

1921

.... 3,000,000

3,580,500

3,062,000

9,642,500

1922

.... 3,000,000

3,687,500

2,800,000

9,487,500

1923

.... 3,000,000

3,799,000

2,538,000

9,337,000

Bihang till

senare Riksdagens

protokoll 1914.

1 saml. 28 Käft. (nr 58

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Ytterligare ökning av inkomsterna kunde enligt beredningens åsikt

åstadkommas genom höjning av arvskatten, i vad den rörde större arvslotter,

vilken ökning antoges inbringa omkring 1 miljon kronor om året,

växande med 4 procent årligen.

Vidare skulle en höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten med

exempelvis 10 procent, ungefär jämförlig med den vid 1909 års riksdag

beslutade extra inkomstskatten, inbringa vid periodens början omkring

472 miljoner kronor och vid dess slut omkring 6 miljoner kronor. Beredningen

har härvid framhållit, att en dylik höjning, om den nuvarande

skatteskalan bibehölles, kunde komma att särskilt för en del mindre inkomsttagare

verka betungande, varför enligt beredningens åsikt någon mera betydande

höjning i denna skatt icke syntes böra äga rum, utan att de grunder,

varpå skatteskalan vore byggd, bleve omlagda.

Den ytterligare ökning i statsinkomster, som sålunda skulle ernås,

har beredningen åskådliggjort genom denna tablå:

Ytterligare ökning enligt alternativ B.

År.

I inkomst- och

förmögenhets- skatt.

I arvskatt.

Summa ökning.

Er.

Er.

Er.

1915 ....

...... 4,500,000

1,000,000

5,500,000

1916 ....

...... 4,668,000

1,040,000

5,708,000

1917 ....

...... 4,843,000

1,082.000

5,925,000

1918 ....

...... 5,024,000

1,125,000

6,149,000

1919 ....

...... 5,213,000

1,170,000

6,383,000

1920 ....

...... 5,410,000

1,217,000

6,627,000

1921 ....

...... 5,614,000

1,266,000

6,880,000

1922 ....

...... 5,827,000

1,317,000

7,144,000

1923 ....

...... 6,048,000

1,370,000

7,418,000

»överskottens» storlek, om nu angivna ytterligare inkomster inräknades

i förut angivna inkomstbelopp samt kostnaderna för det militära

pensions väsendet upptoges bland »utgifterna», skulle bliva:

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Ktingl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Med tillägg av inkomster enligt alternativ A.

År.

Inkomster

Utgifter

»Överskott»

kr

kr.

kr.

1915.....

..... 299,798,000

216,850,000

82,948,000

1916.....

..... 303,973,500

225,776,000

78,197,500

1917.....

..... 313,694,000

233,669,000

80,025,000

1918.....

..... 321,076,000

242,180,000

78.896,000

1919.....

..... 328,973,000

249,224,000

79,749,000

1920 .....

..... 336,889,500

257,436,000

79,453,500

1921.....

...... 344,676,000

263,823,000

80,853,000

1922 .....

..... 352,857,000

270,544,000

82,313,000

1923 .....

..... 360,052,500

277,126,000

82,926,500

Med tillägg av ytterligare inkomster enligt alternativ B.

År.

Inkomster

Utgifter

»Överskott»

kr.

kr.

kr.

1915.....

..... 305,298,000

216,850,000

88,448.000

1916.....

..... 309.681,500

225,776,000

83,905,500

1917.....

.....319,619,000

233,669,000

85,950,000

1918.....

..... 327,225,000

242,180,000

85,045,000

1919.....

..... 335,356,000

249,224,000

86,132,000

1920 .....

..... 343,516,500

257,436,000

86,080,500

1921.....

..... 351,556,000

263,823,000

87,733,000

1922 .....

..... 360,001,000

270,544,000

89,457,000

1923 .....

..... 367,470,500

277,126,000

90,344,500

Om kostnaderna för det militära pensionsväsendet fråndroges »utgifterna»

och »överskotten» höjdes med motsvarande belopp, skulle tablåerna

få detta utseende:

Med tillägg av inkomster enligt alternativ A.

År

Inkomster

Utgifter

»Överskott:

kr.

kr.

kr.

1915.....

..... 299,798,000

212,057,000

87,741,000

1916.....

220,835,000

83,138,500

1917.....

..... 313,694,000

228,575.000

85,119,000

1918.....

..... 321,076,000

236,928,000

84,148,000

1919.....

..... 328,973,000

243,809,000

85,164.000

1920 .....

..... 336,889,500

251,853,000

85,036,500

1921.....

..... 344,676,000

258,067,000

86,609,000

1922 .....

..... 352,857,000

264,610,000

88,247,000

1923 .....

..... 360,052,500

271,008,000

89,044,500

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

> Över skottens^

årliga

medeltal.

Konsumtionsskatternas

procentuella

andel av

samtliga

skatter.

Försvars
utgifternas
storlek
1915-1923.

Med

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

tillägg av ytterligare inkomster enligt alternativ B,

År

Inkomster

Utgifter

»Överskott»

kr.

kr.

kr.

1915

.......... 305,298,000

212,057,000

93,241,000

1916

.......... 309,681,500

220,835,000

88,846,500

19 L7

..........319,619,000

228,575,000

91,044,000

1918

.......... 327,225,000

236,928,000

90,297,000

1919

. ......... 335,356,000

243,809,000

91,547,000

1920

.......... 343,516.500

251,853,000

91,663,500

1921

.......... 351,556,000

258,067,000

93,489,000

1922

.......... 360,001,000

264,610,000

95,391,000

1923

.......... 367,470,500

271,008,000

96,362,500

Överskottens årliga medeltal skulle bliva:

1) Om de militära pensionskostnaderna inräknades i »utgifterna»:

a) enligt den ursprungliga inkomstberäkningen . . kronor 72,470,000

b) med tillägg av inkomster enligt alt. A . . . . » 80,600,000

c) » » » ytterligare inkomster enligt alt. B » 87,010,000

2) Om de militära pensionskostnaderna ej inräknades i »utgifterna»:

a) enligt den ursprungliga inkomstberäkningen . . kronor 77,900,000

b) med tillägg av inkomster enligt alt. A ... . » 86,030,000

c) » » » ytterligare inkomster enligt alt. B » 92,440,000

Beredningen har framhållit, att de skatteökningar, som ingå i alternativen

A och B, äro så lagda, att de huvudsakligen komma att träffa de

mera bemedlade samhällsklasserna. Vidare har beredningen erinrat om, att

den betydande minskning i skatteinkomster av spritkonsumtionen, som beredningen

antagit komma att äga ram under perioden, motsvarar de utgifter,

som till sin väsentligaste del burits av en del av de mindre bemedlade

samhällsklasserna. Den beräknade höjningen av tobaksbeskattningen vore

mindre än minskningen i spritskatterna. Konsumtionsskatternas procentuella

andel i den totala skattebördan komme på grund härav att sjunka.

Från att under år 1915 utgöra 67,5 % komme konsumtionsskatterna att under

år 1923 uppgå till 63 % av den totala skattesumman. Om inkomstökningarna

enligt alternativen A och B toges i beräknande, bleve de procentuella talen

respektive 65,6 och 61,2 % samt 63,9 och 59,4 %.

På anmodan av försvarsberedningarna i plenum har första beredningen

jämväl haft att yttra sig om, vilken ungefärlig utgångspunkt för

beräkning av försvarsutgiftemas storlek under perioden 1915—1923, som

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

53

med ledning av beredningens förut gjorda uttalanden och de däri upptagna

olika alternativen för s. k. överskott borde preliminärt fastställas.

Beredningen har härvid framhållit, att de nuvarande årliga försvarsutgifterna,

de militära pensionskostnaderna oberäknade, icke kunde uppskattas

lägre än i medeltal till omkring 83 miljoner kronor. Vidare har erinrats,

att försvarsutgifterna lika litet som övriga statsutgifter torde kunna hållas

stabila eller vid samma belopp mot periodens slut som vid dess början,

utan torde det ligga i sakens natur att, om försvarsväsendet icke skall gå

tillbaka, en successiv stegring i kostnaden måste beräknas. Beredningen

har i denna fråga vidare anfört:

Med utgångspunkt från de tre här förut först angivna årliga medeltalen

för »överskott» och under antagande av försvarsutgifternas successiva

årliga stegring med 1 miljon kronor, skulle försvarsutgifterna alternativt

kunna växa:

från 68,470,000 kronor år 1915 till 76,470,000 kronor år 1923,

» 76,600,000 » » > » 84,600,000 » » »

» 83,010,000 » » » » 91,010,000 » > » .

Då det tredje alternativet till utgångssiffran närmast anslöte sig till

de nuvarande försvarskostnaderna samt det ännu icke kunde bedömas,

vilka förändringar i dessa kostnader, som kunde betingas av de övriga

beredningarnas utredningar, torde härav följa, att nämda alternativ mest

ägnade sig till utgångspunkt för ett preliminärt fastställande av försvarsutgifterna

för åren 1915—1923.

På anmodan av beredningen har överdirektören L. Widell verkställt Försvarsutredning

rörande dels försvarsutgifternas förhållande till andra utgifter i’beskattning

Sverige och vissa andra länder och dels beskattningen i några av dessa länder. * Sverige

Av förstnämnda utredning må här anmärkas följande, som hänför

sig till året 1913 eller finansåret 1913—1914: länder.

Länder.

Förs

varsutgi

f t e r.

Samtliga

egentliga ut- gifter per

invånare.

Kronor per

invånare.

Kronor per

invånare.

% av samtliga

egentliga

ntgifter.

% av d:o

utom ränta å

statsskuld.

Sverige..............

14,76

42,2

47,1

34,94

Norge...............

10,68

31,8

35,1

33,57

Danmark..............

10,91

30,6

33,6

35,05

Nederländerna...........

12,2

27,3

32,3

44,64

Belgien..............

11,65

24,7

35,2

47,11

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kurtgl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

En jämförelse mellan Sverige, Bulgarien och Serbien beträffande

försvarsutgifter utom militära pensioner utvisar följande:

Länder.

Förs

varsutgi

f t e r.

Samtliga

egentliga ut- gifter per

invånare.

Kronor per

invånare.

Kronor per

invånare.

% av samtliga

egentliga

utgifter.

% av d:o

utom ränta å

statsskuld.

Sverige (1914)...........

14,25

37,5

43,1

37,96

Bulgarien (1911)..........

6,64

28,2

38,1

23,24

Serbien (1911) ...........

5,6

22,7

36,7

24,7

Av utredningfen angående beskattningen för år 1911 eller finansåret

o o o

1910—1911 må antecknas:

Skatter till staten.

Skatter till kommun.

Samtliga skatter.

Kronor

per in- vånare.

Konsum- tions- skatter

i %.

Övriga

skatter

i %.

Kronor

per in- vånare.

Konsum- tions- skatter

i tf.

Övriga

skatter

i %.

Kronor

per in- vånare.

Konsum- tions- skatter

i *

Övriga

skatter

i %.

Sverige.....

32,97

69,2

30,8

19,95

_

100

52,92

43,1

56,9

Norge......

29,16

81,6

18,4

19,74

0,9

99,1

48,9

49,1

50,9

Danmark ....

28

59,5

40,5

235,7

—

100

51,57

32,3

67,7

Nederländerna . .

38,31

50,4

49,6

11,76

2,1

97,9

50,07

39,1

60,9

Jämförelser Beredningen har uppgjort tablåer för jämförelse mellan å ena sidan

bför£arsd-e statsverkets inkomster och utgifter under senast förflutna tiden eller från

utgifterna och med år 1901 samt å andra sidan beredningens beräkningar för åren

perioderna 1915—1923, därvid i försvarsutgifterna och »överskotten» inräknats kost1901—1914

naderna för det militära pensionsväsendet.

1915—1923. Försvarsutgifternas under perioden 1901—1914 samt »överskottens»

under perioden 1915—1923 procentuella andel av dels summan verkliga

utgifter och dels summan verkliga utgifter utom räntor å statsskulden

framgår av följande tablå:

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

55

Å r.

% av verkliga utgifter.

% av verkliga utgifter

utom räntor å statskulden.

1901........

51,06

54.58

1902 ........

52,17

56,07

1903 ........

51

,75

55,71

1904 ........

53,35

57,18

1905 ........

53,37

57,41

1906 ........

52,49

56,40

1907 ........

51,14

54,73

1908 ........

49,30

53,09

1909 ........

48,14

52,40

1910........

46,14

50,26

1911........

46,32

50,21

1912........

45,27

49,26

1913........

42,23

46,93

1914........

40,75

45,25

Alt. A.

Alt. B.

Alt. A.

Alt. B.

1915........

36,85

38,63

40,79

42,63

1916........

36,24

37,98

40,22

42,02

1917.......

35,52

37,23

39,41

41,18

1918........

34,60

36,26

38.34

40,07

1919........

34,02

35,65

37,68

39,39

1920 ........

33,32

34,91

36,87

38,54

1921........

32,88

34,44

36,37

38,00

1922 ........

32,43

33,96

35,86

37,46

1923 ........

32,02

33,53

35,42

36,99

På anmodan av beredningarna in pleno har första beredningen iäm- Angående en

(Dl OJ väVtl8iCdtt.

väl yttrat sig om upptagande av en extra ordinär värnskatt, utgående av

större förmögenheter och inkomster och avsedd för bestridande av s. k.

engångsutgifter för försvai’et. Beredningen har, med tillämpning i huvudsak

av de principer, som gälla för den i Tyskland under år 19 i 3 pålagda

värnskatten, beräknat, att en dylik skatt hos oss skulle giva ett utbyte av

40 å 45 miljoner kronor. Skatten skulle läggas å enskilda personers förmögenheter

om minst 50 000 kronor, å inkomster om minst 5 000 kronor

samt å bolags nettoavkastning.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.

Andra Andra beredningens principbetänkande angående arméns och flottans

%eredS~ ^n^ör<^es betydelse för Sveriges försvar utgöres av två huvudavdelningar,

ningen. av vj^a den första behandlar frågan om arméns och ffottans betydelse°för

Sveriges försvar i egentlig mening och den andra innefattar utredning angående

de båda vapnens uppgifter vid hcävdandet av Sveriges neutralitet.

I inledningen till betänkandet har beredningen förklarat, att denna

uppdelning av ämnet, vilken skett med hänsyn till den särskilda betydelse,

som i den offentliga diskussionen om vårt försvar tillmätts neutralitetsfrågan,

avsåge dels att närmare fixera, vad neutralitetens värnande för Sveriges del

kan komma att innebära, dels och i synnerhet att möjliggöra en närmare

prövning, huruvida flottans särskilda uppgifter för neutralitetens värnande

böra vid ordnandet av vårt försvarsväsen inverka på själva avvägningen

mellan armén och flottan.

flottans be- ^ ^en först nämnda huvudavdelningen har beredningen till en början

tydelse för ställt det ifrågavarande spörsmålet i belysning av Sveriges militärpolitiska

försvar\ Undersökningen i detta hänseende har utmynnat i det uttalande, att

egentlig våra försvarsanstalter måste vara inriktade på möjligheten av såväl lantkrig

mening. SOm sjökrig samt att det vid utredningen närmast och huvudsakligen

gäller att undersöka och fastställa de båda vapnens uppgifter och verkningsförmåga

i ett krig, som Sverige har att utkämpa såväl till lands

som till sjöss.

Armens och

jlottans uppgifter

gentemot

fientliga

landstigning sförsök.

Efter en detaljerad undersökning rörande såväl Sveriges landgräns

som dess sjögräns i militärpolitiskt hänseende övergår beredningen till en

utredning av frågan om arméns och flottans uppgifter gentemot fientliga

land stigning sf örsök, därvid redogöres för olika slag av landstigningsföretag,

varefter frågan ställts i belysning av dels kustgeografiska och nautiska förhållanden,

dels fördelningen mellan öppen kust och skärgård. Vidare

lämnas en redogörelse för de uppfattningar, som tid efter annan i olika

utredningar och officiella uttalanden gjort sig gällande beträffande spörsmålet

vilka uppgifter, som härvid tillkomma vår armé och vår flotta,

ävensom för vissa utredningar, som i ämnet blivit på beredningens anhållan

verkställda av chefen för marinstaben och chefen för generalstaben.

Beredningen har härefter anfört: Av vad som sålunda framginge såväl

av tidigare överväganden angående arméns och flottans uppgifter för Sveriges

försvar som av dessa senare utredningar, hade beredningen dragit

följande slutsatser: »Svenska flottan kan icke, även med den allra största

ansträngning av vårt lands krafter, uppbringas till sådan styrka, att den

i händelse av krig med en av de stora makterna vid Östersjön förmår

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

åtaga sig ansvaret att på Sveriges hela kust förhindra en invasion över

havet, om denna makt sätter in sin kraft på att utföra invasionen.

Ännu mera givet är, att en svensk flotta icke kan förhindra varje mindre

landstigningsföretag; icke ens en mycket stark sjömakt kan nämligen lita

på, att dess flotta förmår på varje punkt skydda kusten mot dylika företag.

Svenska flottans verkningsförmåga gentemot landstigningar, så väl större

som mindre, är sålunda begränsad. I fråga om de stora landstigningsföretagen,

som ur försvarspolitisk synpunkt framför allt äro av betydelse,

har marinstabschefen i sin anförda utredning uttryckt denna begränsning

så, att flottan bör kunna förhindra invasioner på de skärgårdsklädda

kusterna och försvåra dem på de öppna kusterna. Detta program är

ytterst grundat på den självklara sanningen, att Sverige icke° förmår

uppsätta en flotta, som kan upptaga strid med en stormakts marin på

öppna havet, att Sverige för sina sjöstridsoperationer är hänvisat till det

stöd, våra skärgårdar kunna lämna, och att Sverige således måste i

enlighet härmed inrätta sitt sjöförsvar. Å ena sidan måste Sverige

åtnöjas med fartyg, som äro särskilt lämpade för ett utnyttjande av

dessa skärgårdar, men å andra sidan böra skärgårdarna också giva

möjlighet för en efter dem lämpad svensk flotta att inom dem upptaga

strid även med fientliga huvudkrafter. På så sätt blir vår flottas verkningsförmåga

utanför skärgårdarna emot fientliga invasionsföretag reducerad,

medan den däremot inom skärgårdsområdet bör kunna förhindra dylika

företag. Den av marinstabschefen nu angivna begränsningen av vår flottas

uPPnift gentemot fientliga landstigningsföretag har sin motsvarighet i åtskilliga

tidigare formuleringar, i vilka flottans huvuduppgift förklarades

vara att ''inskränka fiendens anfallspunkter’, eller ''att, tvinga fienden att

välja sin anfallspunkt så långt från landets ömtåliga punkter som möjligt’,

eller att ''uppehålla och fördröja fienden’, eller ''att giva armén tid till

mobilisering och koncentrering1’.»

Men även det sålunda begränsade programmet, jämväl i vad angår

flottans verkningsförmåga inom skärgårdsområdena, har beredningen ansett

vara underkastat vissa i betänkandet närmare angivna inskränkningar.

»I varje fall», fortsätter beredningen, »är den begränsning, som vår

flottas verkningsförmåga måste vara underkastad, uppenbarligen sådan, att

därav måste följa allvarliga krav på armén med hänsyn till faran för

landstigningar. Armén kan, allt efter krigsläget i de konkreta fallen och

så långt krigföringen i det hela gör sådant nödvändigt, få sig förelagt

att ingripa mot mindre landstigningsföretag, så väl diversioner som överrumplingar.

Det kan likaledes bliva arméns uppgift att möta en stor

överskeppning, en invasion över havet.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Härav kan uppenbarligen icke dragas den slutsatsen, att Sverige,

i och för sitt försvar emot landstigningar, icke skulle vara i behov av

någon flotta. Om Sverige saknade sjöförsvar, så skulle därmed faran för

invasioner sjöledes och andra landstigningsföretag växa i utomordentlig

grad. Vägen för en stor överskeppning över havet vore då för fienden

fullt betryggad och — om anfallet planerades av eu stormakt, med vilken

Sverige har gemensam landgräns — bekvämare, snabbare och säkrare samt

också ur andra synpunkter mera lockande än vägen till lands. Vidare

skulle i sådant fall intet effektivt spaningsväsen till sjöss kunna uppehållas,

den fientliga flottans rekognosceringar efter lämpliga landstigningspunkter

skulle ej kunna avvisas och en fientlig transportflotta ej kunna

med någon säkerhet upptäckas, när den nalkades den utsedda landstigningsplatsen.

Oviss, mot vilken del av kusten ett landstigningsföretag kunde

komma att riktas, skulle den svenska armén under sådana förhållanden

omöjligen kunna räkna på att hinna fram i tid eller med tillbörlig styrka

möta anfallet. Till och med våra skärgårdar bleve då för oss en allvarsam

fara i stället för en avsevärd hjälp. De skulle nämligen för själva

urlastningen och landsättningen erbjuda fienden särskilt goda möjligheter.

I ett av flotta oskyddat skärgårdsområde skulle eu landstigande fiende ha

särskilt lätt att sätta sig fast för att sedan begagna det såsom operationsbas

för företag emot fastlandet.

En krigsflotta, som betager eu fiende det trygga och obestridda åtnjutandet

av dessa fördelar vid landstigningsföretag mot vårt land, är alltså

för Sverige oumbärlig.

Om sålunda, å ena sidan, flottan icke kan ensam utgöra ett tillfredsställande

skydd emot landstigningar, utan armén måste vara beredd att i

fall av behov ingripa emot sådana, men, å andra sidan, en flotta ej kan

umbäras, emedan utan flotta arméns uppgift blir olöslig, så återstår att

närmare bestämma förhållandet mellan armén och flottan i deras samverkan

gent emot landstigningarna. Detta kan endast ske genom en avvägning

emellan de båda vapnen på grundvalen av vardera vapnets verkningsförmåga

i berörda hänseende.

Vad armén beträffar, kan man härvid utgå från en i så måtto bestämd

förutsättning, att armén alltid måste räkna såväl med uppgiften att

ingripa mot mindre landstigningsföretag som ock med möjligheten att behöva

möta större överskeppningar, nämligen om sådana ej kunnat förekommas

eller avvisas av flottan. Arméns organisation måste tillgodose

dessa uppgifter, framför allt de senare. I fråga åter om flottan är förutsättningen

vid denna avvägning så till vida given, att under alla för
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kimgl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

hållanden en viss effektivitet mot fientliga landstigningsföretag, framförallt

de till invasioner hänförliga, kan sägas vara för flottan oumbärlig, att

denna effektivitet hos flottan både behöver vara och *kan göras särskilt

stark inom skärgårdsområdet samt att den gentemot fientliga landstigningsföretag,

som riktas mot öppen kust, likaledes är mycket eftersträvansvärd,

men givetvis svårare att uppnå.

Inom ramen för denna flottans effektivitet finnas emellertid tydligen

vissa latituder. I ett avseende, nämligen beträffande flottans verkningsförmåga

vid öppen kust, är en sådan angiven redan i själva formuleringen

av marinstabschefens uttalande. När det däri heter, att flottan bör kunna

''försvåra’ fientliga landstigningsföretag riktade mot den öppna kusten, så

är det uppenbart, att detta ''försvårande’ inrymmer olika grader av stvrka

och kan vara mer eller mindre verksamt samt att de krav, som denna

uppgift ställer på flottans organisation och sammansättning, icke kunna

närmare fixeras. De tidigare använda formuleringarna för samma del av

flottans uppgift, nämligen att den bör kunna ''oroa’ eller ''fördröja’ ett

sådant fientligt landstigningsföretag, äro på liknande sätt tänjbara till sin

innebörd. Men även när det gäller skyddandet av de skärgårdsklädda

kusterna, låter sig en latitud påvisas i anspråken på flottans effektivitet.

Såsom förut angivits, äro nämligen möjligheterna för vår flotta att kunna

''förhindra’ alla olika fall av mindre landstigningsföretag underkastade en

given begränsning, som gäller jämväl i fråga om skärgårdsområdena, och

även flottans förmåga att där förhindra större landstigningsföretag kan

svårligen bliva absolut, åtminstone så vitt angår samtliga skärgårdar, utan

måste stå i ett visst förhållande till de större eller mindre ansträngningar,

fienden kan antagas vilja göra för verkställandet av eu landstigning inom

det ena eller det andra av dessa områden.

Det låter sig alltså svårligen göra att genom formulering av vissa

abstrakta regler bestämma flottans erforderliga styrka gent emot fientliga

landstigningsförsök i förhållande till arméns erforderliga styrka för samma

ändamål. Detta måste ske på konkret väg. Dels måste en undersökning

företagas rörande de för angivna olika ändamål lämpade olika fartygstyper,

det erforderliga antalet fartyg av vart slag, den mest krigsdugliga organisation

i fråga om bemanning, utrustning och dylikt samt därav föranledda

kostnader, dels måste en jämförelse göras mellan å ena sidan det krafttillskott,

som genom främjande i det ena eller andra avseendet av flottans

verkningsförmåga skulle kunna åstadkommas för försvarsväsendet i dess

helhet, och å andra sidan det tillskott i landets försvarskraft, som vunnes

genom användning av motsvarande kostnad för armén.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Flottans uppgifter

av

ren sjökrig 8- natur.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Innan denna konkreta avvägning sker, måste emellertid de båda vapnens

uppgifter gent emot landstigningsföretag sammanställas med deras

uppgifter av annaji art.>

I fråga om armén har beredningen sålunda framhållit, att dess eventuella

uppgifter gent emot fientliga landstigningsföretag innebära ett tilllägre:

till arméns uppgifter gent emot en invasion över landgränsen och att

krigsläget uppenbarligen kan bliva sådant, att armen har att lösa dessa

uppgifter samtidigt.

Vad åter angår flottan, tillkomme till dess uppgifter gent emot

fientliga landstigningsföretag också uppgifter av ren sjö krig mat ur. Men

den svenska flottan kunde härutinnan icke tänkas vinna en styrka, som satte

den i stånd att upptaga öppen strid med en fientlig stormakts flotta.

Följaktligen koinine en sådan säkerligen att, i den mån dess sjöstridskrafter

sådant medgåve, försöka blockera Sveriges kuster dels genom åtgärder

för instängande, förstörande eller oskadliggörande av Sveriges krigsfiotta

(s. k. örlogsblockad) och dels genom vidtagande av mått och steg för

hämmande av Sveriges handel, åtminstone så långt detta enligt gällande

folkrättsliga regler kunde ske (s. k. handelsblockad). Sådana fientliga

blockadföretag kunde av den försvarande mötas endast med sjöstridskrafter,

och den svenska flottans huvudsakliga uppgifter av ren sjökrigsnatur bleve

sålunda att avvärja blockad.

I fråga om örlogsblockad, vilken enligt sakens natur komme att förläggas

till den hamn eller den skärgård, flottan valt till operationsbas,

torde på grund av de kustgeografiska förhållandena skärgårdarna erbjuda

den blockerade vissa fördelar.

Rörande handelsblockad har beredningen — efter en översikt av dess

folkrättsliga reglering — anfört, hurusom Sveriges långsträckta kust erbjuder

å ena sidan vissa fördelar för vårt land och å andra sidan svårigheter

för en fullt effektiv och permanent blockad av dess kuster, dels till

följd av kusternas rikedom på hamnar och skärgårdar och dels genom vår

kuststräckas uppdelning på olika havsområden. På grund härav och med

hänsyn jämväl till möjligheten för Sverige att vid blockad leda en del av

sin omsättning över landgränsen mot Norge har uttalats den uppfattningen,

att Sverige redan genom sitt läge har goda förutsättningar att undgå fullständig

avspärrning. En härpå anställd undersökning, grundad på 1911 års

statistik rörande de in- och utklarerade fartygens tontal ävensom vår handelsomsättnings

fördelning på olika länder, har ansetts bestyrka denna uppfattning.

Då Sverige omöjligen förmådde utveckla sin flotta till sådan storlek,

att den skulle kunna fullständigt skydda kusten i dess helhet, måste

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

man räkna med möjligheten, att större eller mindre delar av vårt lands

kuster, i den händelse Sverige skulle råka i krig med en stormakt, bleve

för längre eller kortare tid avstängda från tillförsel och utförsel; ansträngningarna

måste inriktas på att förhindra verklig avspärrning, tvinga de

fientliga stridskrafterna att hålla sig så samlade, att så stor del av kusten

som möjligt blir oblockerad, samt på den ena eller andra punkten häva

blockaden. Beredningen har ansett stora förutsättningar finnas för att detta

skall lyckas, om det också vore givet, att vissa allvarliga rubbningar i landets

samfärdsel och därmed i hela dess ekonomiska liv kunde bliva oundvikliga.

Undersökningen rörande flottans uppgifter gentemot fientlig blockad

har ansetts hava givit det för avvägningen mellan armén och flottan viktiga

resultat, att nämnda uppgifter i huvudsak sammanfalla med flottans uppgifter

gentemot landstigningsförsök samt att det ur synpunkten av vår

försvarsförmåga i dess helhet icke kan krävas, att vår flotta för att kunna

bryta blockad skall vara på ett visst, bestämt sätt beskaffad eller att den

skall erhålla en viss bestämd styrka: »allt talar för att den sjöstyrka, som

vi finna oss böra uppställa gentemot landstigningsförsök, också bör kunna

skäligen tillgodose flottans uppgift för blockadbrytning».

En härpå verkställd undersökning av vinterns inverkan pa och be- vinter™

tydelse för arméns och flottans uppgifter vid landets försvar, nämligen ivefetyLutför

fråga om dels anfall över landgränsen, dels fientliga överskeppningar vinter- arméns och

tid och dels fientliga anfall mot Sverige över isen, har ansetts giva vid

handen bland annat följande: »Samtliga operationer till sjöss bliva vinter- dtu förstå”.

tiden försvårade, men på samma gång bliva också vår flottas uppgifter

underlättade. Vår armés uppgifter gentemot fientliga överskeppningsföretag

bliva under vintern väsentligen inskränkta; och de särskilda krav på

vår armé, vilka kunna följa av möjligheten utav anfall mot Sverige över

isarna, motsvara icke tillnärmelsevis nämnda inskränkning. Arméns uppgift

att möta en invasion över landgränsen framträder under vintern med

ökad styrka och betydelse».

Med stöd av de sålunda utförda undersökningarna har beredningen Sammantill

sist gjort följande sammanfattande slutsatser angående arméns och ‘ff

flottans inbördes betydelse för Sveriges försvar: gååndeaååén,

Vårt lands geografiska och militärpolitiska läge är sådant, iåbJdTi!

att större fientliga angrepp kunna ske över vår landgräns och detta tydelse för

ej blott sommartid utan också under vintern; föZZå

Datt i händelse av krig med en stormakt vid Östersjön fientliga landstigningsföretag

mot Sveriges kuster kunna vara att befara, vilka företag,

åtminstone om de ske sommartid och riktas mot Östersjökusten, kunna

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr

antaga karaktären av stora överskeppningar, medan under vintern landstigningar,

särskilt större sådana, väsentligen försvåras och i alla händelser

icke torde kunna riktas mot de islagda delarna av kusten;

att anfall över vår landgräns kunna bliva kombinerade med överskeppningar,

under sommartid även med överskeppningar i stor skala, samt

att under vintern i stället kan tänkas övergång över isen, ehuru sannolikheten

härför är ringa och i varje fall begränsad till nordligaste Sverige.

Armén ensam kan möta anfall mot vår landgräns och över isen.

Gentemot landstigningar, så väl större som mindre, kräves en samverkan

mellan flottan och armén. Då svenska flottan icke kan göras så stark, att

den förmår trygga Sveriges hela kust vare sig mot smärre landstigningar

eller mot stora överskeppningar, så måste armén räkna även med uppgiften

att, där ej flottan förmått avvärja eller förekomma sådana, möta

dem till lands.

I kraft av dessa sina huvuduppgifter gentemot såväl anfall till lands

som överskeppningar måste armén utgöra huvudvapnet i Sveriges försvarsväsende.

Arméns styrka och organisation böra bestämmas med hänsyn

därtill och bliva de avgörande faktorerna i Sveriges försvarsförmåga.

En krig k flott a är oumbärlig i Sveriges försvarsväsende, i första rummet

för att möta fientliga landstigningsföretag, enär utan samverkan med

en flotta vår armé icke skulle hava utsikt att kunna avvärja dylika företag.

Men en svensk flottas verkningsförmåga gentemot landstigningar kan

icke bliva annat än begränsad i händelse av krig med en fientlig stormakt,

och på vårt sjöförsvar kunna icke ställas större krav, än att det skall kunna

förhindra sådana företag inom skärgårdsområde samt försvåra dem på öppen

kust; även för dessa krav gälla emellertid de inskränkningar, som beredningen

här ovan angivit. Betydelsen av denna flottans främsta uppgift

är väsentligt förminskad under vintern. Till sagda uppgift för flottan

kommer dess viktiga åliggande i rent sjökrig gentemot fientlig blockad;

denna sida av Sveriges försvar kan endast tillgodoses av flottan.

Villkoren och sättet för svenska flottans uppträdande gentemot landstigningsföretag

äro väsentligen desamma som för dess ingripande mot

blockad. Till grund för flottans organisation kunna alltså läggas dess

uppgifter emot landstigningar; den flotta, som vi ur denna synpunkt finna

oss böra uppsätta, bör också kunna efter måttet av våra krafter möta

fientlig blockad.

Det resultat i fråga om arméns och flottans inbördes betydelse för

Sveriges försvar i egentlig mening, som framgått ur undersökningen av

vårt lands militärpolitiska läge, bestyrkes yttermera därav, att Sverige icke

kan rätt tillgodogöra sig sin försvarskraft, om ej försvarets tyngdpunkt

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. AIaj:ts nåd. proposition nr 58.

avgjort förlagges till armén. Ty för ett icke rikt land som vårt måste i

ännu högre grad än för andra länder folkets levande kraft utgöra huvudtillgången

för försvaret, och denna tillgång kan endast av°armén fullt

utnyttjas. lan flottas styrka åter beror väsentligen, och i vida högre °rad

än arméns, på död materiel, vars dyrbarhet i och för sig starkt begränsar

våra möjligheter till en kraftutveckling till sjöss och som dessutom”därest

den under ett krig skulle förstöras eller decimeras, icke kan hastigt no0"

ersättas. ° n

En avvägning av det lämpliga förhållandet mellan arméns och flottans

styrka, vilken avvägning har att hålla sig inom ramen av vårt lands

ekonomiska bärkraft och andra statsbehovs tillbörliga tillgodoseende, måste

ske på grundvalen av de båda vapnens sålunda bestämda uppgifter och

konstaterade verkningsförmåga. Vid denna avvägning måste följaktligen

tillses, att armén i främsta rummet får möjlighet att — efter måttet”av

Sveriges tillgångar fylla sina för vår försvarsförmåga avgörande uppgifter,

men likaledes, att flottan erhåller sådan effektivitet gent emot fientliga

landstigningsförsök, som befunnits erforderlig.

Huru högt å ena sidan arméns och å andra sidan flottans styrka

kan uppbringas, bör bero på en prövning av de båda vapnens intressen

och behov sida vid sida. Det gäller därvid att jämföra den vinst i allmän

försvarskraft, som kan ernås genom vissa försvarsåtgärder till sjöss,

med den, som erhålles genom motsvarande medels användning till lantförsvaret.

Vid en sådan jämförelse förefinnes emellertid, ur synpunkten av de

båda vapnens konstaterade verkningsförmåga, en viss olikhet dem emellan.

Vad armén beträffar, låter det sig uppenbarligen icke gorå att skilja mellan

dess båda huvuduppgifter på sådant sätt, att större vikt skulle tillmätas

den ena än den andra, och att sålunda uppställandet av en viss arméstvrka

för att kunna möta en fientlig invasion över landgränsen skulle vara

viktigare än åvägabringandet av erforderlig styrka gentemot en invasion

över havet, eller tvärtom. Ty armén måste försvara landets självständighet

mot angripare, vare sig de intränga till lands eller överskeppas eller

hota oss på båda dessa vägar. I fråga om sjövapnet åter framträder, såsom

ovan sägs, en med våra kustgeografiska förhållanden och vårt militärpolitiska

läge given skillnad mellan flottans verkningsförmåga inom skärgårdsområde,

vilken sträcker sig därhän, att den bör kunna hindra fientlig

landstigning, och flottans verkningsförmåga på öppen kust, i vilket avseende

vi aldrig av flottan kunna fordra mera, än att den må där kunna

försvåra fientliga landstigningsföretag. Härav följer för flottans egen del,

att dess effektivitet inom och intill skärgårdsområden bör ställas i främsta

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

rummet och att dess effektivitet på öppen kust, om också i och för sig

än så önskvärd, kommer i andra rummet. Och vid avvägningen mellan

armén å ena sidan och flottan å den andra måste nämnda skiljaktighet

mellan flottans verkningsförmåga inom skärgård och på öppen kust föranleda,

att medan dess effektivitet inom skärgårdsområde tydligen bör tillgodoses

jämsides med arméns, så måste däremot flottans behov, i vad angår

dess effektivitet på öppen kust, stå tillbaka för vad som är påtagligen behövligt

för arméns effektivitet vid fyllandet av dess nämnda huvuduppgifter.

I enskildheter kan avvägningen endast genomföras på så sätt, att

vederbörliga förslag för tillgodoseende av å ena sidan arméns och å andra

sidan flottans behov i olika avseenden framläggas och, efter nyss angivna

synpunkter, jämföras med hänsyn till dessa förslags betydelse för landets

försvar i dess helhet.»

Arméns och I betänkandets andra huvudavdelning, nämligen rörande arméns och

^gifter mt flottans uppgifter vid hävdandet av Sveriges neutralitet, behandlas först

hävdandet den folkrättsliga sidan av spörsmålet om neutralitetens hävdande, därvid

''neutralitet, dels redogöres för innehållet i de vid andra Haagkonferensen (år 1907)

avslutade konventionerna n:r 5 och 13, den förstnämnda angående »neutrala

Frågans folk- makters och personers rättigheter och förpliktelser under lantkrig», den

rättsliga sida. Onämnda om »neutrala makters rättigheter och skyldigheter i händelse av

sjökrig», dels ock lämnas utredning i frågan, vilka huvudsakliga former av

neutralitetskränkning, som för Sveriges del kunna i allmänhet vara att

befara, och vilka huvudsakliga förpliktelser, som åligga Sverige till neutralitetens

hävdande. I sistnämnda avseende har framhållits, att konventionerna

icke innehålla några bestämmelser, av vilka kan inhämtas, hur Sveriges

vapenmakt skall vara beskaffad för att motsvara konventionernas och den

allmänna folkrättens krav på den neutrala staten, att någon fixering av

måttet på dessa fordringar ej kan ske och att följaktligen icke ur de allmänna

folkrättsliga reglerna kan utläsas någon närmare bestämd fordran

på beskaffenheten av Sveriges krigsmakt, så vitt den avser neutralitetens

upprätthållande. Ur en av utrikesdepartementet på beredningens begäran

föranstaltad utredning i denna fråga har i detta sammanhang anförts följande:

»Av hela den redogörelse, som ovan lämnats, torde otvetydigt framgå,

att det är en stats ovillkorliga skyldighet att motsätta sig neutralitetskränkningar

på sitt område och att staten måste vara utrustad med lämpliga

medel för att kunna fylla denna plikt. Rörande storleken och omfattningen

av dessa medel hava Haag-konventionerna icke lämnat någon

föreskrift och icke heller lär sådant kunna folkrättsligt i internationella

avtal fastslås. Därvid måste dock alltid staten ihågkomma, att, om den
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

65

samma icke sörjer för att möjliggöra neutralitetsplikternas uppfyllande i

ett givet ögonblick eller till och med på förhand sätter sig ur stånd att

fullgöra dem, staten kan bliva folkrättsligt ansvarig gent emot de andra

stater, vilkas rätt kränkts genom neutralitetsbrottet. Visserligen är icke

eu stat skyldig att göra mer, än hon verkligen förmår. Men om den

sätter sig ur stånd att fullgöra sina skyldigheter, har den icke gjort, vad

den formar. Om man utgår härifrån, blir regeln alltså den, att en stat

maste hävda sin neutralitet med så stor kraft, som står i förhållande till

dess folkmängd, rikedom och övriga resurser. Skulle en stat gent emot

tillvitelse om uraktlåtenhet i detta hänseende vilja invända, att hon

gjort allt som av henne rimligen kan begäras, torde man få anse, att bevisskyldigheten

härutinnan åligger den neutrala staten, d. v. s. att staten

skall visa, att det icke stått i hennes makt att göra mer.»

Beredningen övergår härefter till en undersökning rörande de huvudsakliga

konkreta fall av europeiska konflikter, som kunna bringa vår

neutralitet i fara, på vilka olika sätt detta kan ske och vilka delar av

svenskt territorium, som därvid kunna företrädesvis befaras bliva utsatta

för neutralitetskränkmng,. alltså ett skärskådande av ämnets volitivkt-qeografiska

sida, utan att likväl beredningen därmed avser något som helst

uttalande om den större eller mindre sannolikheten för de krigiska konflikter

mellan olika makter, som kunna tänkas.

. Rörande de olika former av neutralitetskränkningar, som under de olika förmer

angivna olika krigsfallen äro att befara, har bland annat framhållits, att sådana av nfUtral>

till sm innebörd mera allvarliga kränkningar, som ske genom att kri°-förande

makt vill använda svensk hamn, redd eller farvatten till operationsbas,

enligt sakens natur kunna bättre lokaliseras, än vad fallet är med

exempelvis sadana neutralitetskränkningar, som bestå i missbruk av asylrätten,

uppbringning, visitering, fientliga handlingar mellan de krigförande

inom svenskt territorium m. in. dylikt, vilket nämligen kan inträffa var

som helst inom de svenska områden, som av kriget beröras, och lika väl

utanför öppen kust som i skärgårdsområde.

För militära åtgärder mot kränkning av Sveriges neutralitet under

ett sjökrig komme uppenbarligen sjövapnet i första hand till användning

men jämväl armén att behöva anlitas. — Efter en översikt rörande de

olika militära åtgärder, som mot olika former av neutralitetskränknin°-ar

kunna ifrågakomma, har såsom allmänt resultat av gjorda undersökmngar

anförts, att armén och flottan kunna avses att på angivet sätt samverka

vid alla de såsom hamnområden lämpliga platser, där huvudsakligen ett

ockupationsförsök från krigförande makt kan vara att befara; och har

eredmngen framnållit, att det ville synas, som om mera omfattande uppgifter

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (Nr 58''.)° 9

tetshränkning

ar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6G

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

i detta hänseende kunna komma att tillfalla flottan än armén, liksom, det

i allmänhet torde bliva flottan, som närmast komme att ingripa jämväl

mot andra kränkningar av neutraliteten inom svenskt territorialvatten.

sammanfat- Beredningen har slutligen gjort följande »sammanfattande slutsatser an
umde

siutsat- arméns och flottans inbördes betydelse för hävdandet av Sveriges neu
ZZfZ

^tet»: »En sammanfattning av utredningens resultat giver vid handen, att

flottans upp- jet hUvudsaklio-en är för fall av sjökrig, som vår neutralitet kan komma

daiZelZlZ-i fara på sådant sätt, att krav på neutralitetsskydd behöva ställas på

riges neutrali- §verj^reg försvarsanstalter. Vid de olika fall av sjökrig, som kunna komma

tet'' att beröra Sveriges ställning såsom neutral makt, behöver armén kunna

upprätthålla effektiv bevakning av hotade punkter i land och i fall av behov

hastigt besätta vissa begränsade hamnområden med mindre avdelningar

av infanteri och artilleri. Krigshamnarnas beredskap bör vara snabbt

effektiv. För samma begränsade hamnområden, som ovan nämnts, bör

flottan kunna hastigt utföra inineringar och utlägga bevaknings- och stödfartyg,

och bör flottan därjämte kunna uppträda, där sådant påkallas, med

eu samlad styrka för att giva eftertryck åt den varning för och det skydd

mot neutralitetsbrott, som med de lokala anordningarna avses.

Slutligen bör flottan kunna jämväl självständigt möta och avvärja

möjligen skeende förgripelse!’ mot vår neutralitet på platser, där lokala anordningar

icke äro träffade.

De resultat, som sålunda vid undersökningen framkommit rörande

arméns och flottans uppgifter vid hävdandet av Sveriges neutralitet, angiva

närmast de olika slag av försvarsanstalter, som från de båda vapnens sida

äro för ifrågavarande ändamål erforderliga. En annan sida av frågan är

däremot, vilken militär styrka dessa anstalter behöva kunna utveckla för

att av de krigförande bliva respekterade eller för. att kunna med våld

avvisa möjligen skeende försök till neutralitetskränkning.

Under detta spörsmål kunna uppenbarligen icke inrymmas de fall,

då krigförande makt kan vara besluten att till varje pris, även inför utsikten

att därigenom bliva invecklad i krig med Sverige, begagna sig av

neutralt svenskt territorium eller territorialvatten eller eljes begå någon

dylik handling, som i verkligheten utgör ett direkt, om också lokalt begränsat

angrepp. Att möta sådana angrepp tillhör nämligen uppgiften föi

Sveriges försvar i egentlig mening.

Den nu ifrågavarande undersökningen avser däremot det tall, da en

kri o-förande visserligen kan önska att för sina operationer begagna svenskt

område på ett sätt, som kränker Sveriges neutralitet, eller eljest emot vårt

land företaga någon neutralitetskränkande handling, men icke har för avsikt

att för sådant ändamål äventyra eller framkalla ett krig med Sverige.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Och det gäller att söka utreda, vilken styrka Sverige behöver inlägga i

sina neutralitetsanstalter till lands och sjöss för att förhindra dylikt^eller

för att avskräcka de krigförande även från försök i nämnda riktning.

Det är emellertid tydligt, att denna styrka icke kan ur allmänt militär

synpunkt direkt angivas och bestämmas, lika litet som något dylikt kan

ske på folkrättsliga grunder, såsom också härförut framhållits. Frågan är

nämligen ytterst beroende på omständigheterna i de särskilda fallen, på

politiska och militära faktorer, såsom förhållandet mellan de krigförandes

egna krafter, krigets mål, det allmänna politiska läget o. s. v. I alla

händelser, och just ur de nu anförda synpunkterna, måste det för Sveriges

förmåga att hävda sin neutralitet vara av grundläggande vikt, att ej blott

de direkta militära neutralitetsanstalterna, utan över huvud taget hela landets

försvarsväsende kommer landets neutralitet till godo, så att detta

försvarsväsen i fall av behov står bakom själva neutralitetsanstalterna.

Det eftertryck, varmed Sverige kan avvisa en neutralitetskränkning, och

den respekt, som en av vårt land utfärdad neutralitetsförklaring kan ingiva,

bero. sålunda ytterst på vårt försvarsväsen i dess helhet. Detta

militärpolitiska faktum sammanstämmer väl med de ovan anförda folkrättsliga

reglerna, att neutraliteten måste hävdas med ''alla medel, varöver

den neutrala makten förfogar’, och med de ''till dess förfogande stående

medel’. Men å andra sidan bör Sverige för hävdandet av sin neutralitet

icke behöva gå utöver det allmänna mått av försvarsanstalter, som erfordras

för värnande av vårt lands självständighet.

Emellertid framträder i fråga om fördelningen mellan armén och

flottan av uppgifterna vid neutralitetens värnande, i jämförelse med motsvarande

fördelning av de båda vapnens uppgifter vid landets försvar i

egentlig mening, en relativ ökning av flottan och en relativ minskning av

arméns betydelse. Denna förskjutning gäller de militära neutralitetsanstalternas

art, i det att vid undersökning rörande dessa anstalter befunnits,

att mera omfattande uppgifter kunna komma att tillfalla flottan

än armén. Motsvarande förskjutning gör sig tydligen också gällande med

hänsyn till det bakom själva neutralitetsanstalterna stående allmänna för-- svarsväsendets förmåga att stödja dessa anstalter och förebygga en neutralitetskränkning

från krigförandes sida.

Visserligen förefinnas, såsom här förut framhållits, möjligheter för

armén och flottan att samverka gentemot de allvarligaste farorna för en

neutralitetskränkning, och följaktligen kunna även såväl arméns som flottans

huvudstyrkor stå bakom de till neutralitetsbevakning framsända avdelningarna

av båda vapnen samt vid behov insätta ökade krafter för bådadera.

Men härutinnan har flottan det försteg, att den lättare och hastigare än

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.

armén kan, om så befinnes lämpligt, samla hela sin styrka på en hotad

punkt. Och beträffande de båda vapnens förmåga att avhålla krigförande

makt från försök att kränka Sveriges neutralitet må såsom en omständighet

av vikt särskilt framhållas, att för de krigförande makterna måste, med

hänsyn till den möjligheten att en neutralitetskränkning skulle leda till

öppet krig även med Sverige, den svenska flottan utgöra eu faktor av mera

omedelbar betydelse än armén för kriget i dess helhet. Med Sveriges

havomflutna läge är det nämligen i sådant fall egentligen vår flotta, som

närmast torde av krigförande tagas i beräkningen; den kunde sålunda

gentemot den neutralitetskränkande makten komma att uppträda ej blott

defensivt, utan jämväl offensivt, och om därför en krigförande stormakt

över huvud taget räknar med risken att genom neutralitetskränkning tvinga

Sverige in i kriget på motståndarens sida, så representeras denna risk i

förstå hand av den förstärkning, som svenska flottan skulle komma att

bereda motståndarens sjöstridskrafter.

Frågan blir då slutligen, huruvida flottans särskilda betydelse för

neutralitetens värnande bör föranleda en annan proportion mellan de båda

vapnen än den, som med hänsyn till det egentliga självständighetsförsvaret

kan befinnas lämplig.

En ingående prövning av denna fråga skulle tydligen förutsätta, att

först blivit konkret beräknat, vilken flotta som för försvaret av Sveriges

självständighet bör uppställas, och att därefter undersökes, i vad mån en

sådan flotta beträffande storlek och beskaffenhet i övrigt motsvarar de

uppgifter, som kunna tillkomma henne för neutralitetens värnande. Redan

principiellt torde kunna fastslås, att den flotta, av vilken Sverige kan befinnas

vara i behov för mötande av fientliga angrepp, landstigningar och

blockad, bör kunna fylla de krav, som ställas på svenska flottan i och för

de omedelbara militära anstalterna till neutralitetens värnande. Gäller det

åter flottans betydelse därutinnan, att den medför en viss risk för krigförande

makt att genom en neutralitetskränkande handling göra Sveiige

till sin fiende i kriget, så kunna givetvis inga bestämda mått angivas för

storleken av den risk, som kan vara ägnad att avhålla från neutralitetskränkningen.

Men i vart fall måste alltid fördelen av att öka flottan för

neutralitetens värnande vägas emot faran av att i motsvarande grad minska

den styrka hos armén, som prövats erforderlig för vår självständighets

försvar. Och det synes beredningen, att nämnda fördel icke skulle med

hänsyn till Sveriges läge i dess helhet uppväga en sådan fara. ,

På dessa grunder finner beredningen, att förhållandet mellan armens

och flottans betydelse för neutralitetens värnande icke bör föranleda någon

ändring i den avvägning mellan armen och flottan, som sker med hän

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 69

syn till deras uppgifter och betydelse för försvaret av Sveriges självständighet».

Redan dagen efter den nuvarande ministärens bildande lämnades,

den 18 februari 1914, Riksdagens båda kamrar följande förklaring:

»Den nytillträdande ministären har ansett riktigt att redan nu giva

kammaren ett meddelande om de omständigheter, som föranlett dess tillkomst,

och om dess avsikter.

Sedan den Staaffska ministären inlämnat sina avskedsansökningar, hänvände

sig Konungen för bildande av den nya ministär, som till följd härav

måste komma till stånd, till det liberala partiet inom Riksdagen, ur vilket

den föregående framgått. Det hade enligt min och mina kollegers mening

varit önskvärt, att denna hänvändelse lett till positivt resultat, men det

försök, som gjordes, lyckades som bekant icke. Landshövdingen friherre

de Geer lärer icke hos sina partikamrater erhållit det stöd, som han ansåg

erforderligt, och fann sig därför nödsakad att i Konungens händer återlämna

uppdraget. Först därefter blev jag tillkallad. I den då föreliggande

situationen förordade jag, när det liberala partiet inom Riksdagen

syntes bestämt för att icke medverka vid ministärbildandet, att detta måtte

av Konungen anförtros åt Riksdagens höger såsom den enda grupp inom

Riksdagen, som vid nämnda förhållande kunde ifrågakomma. Konungen,

som livligt beklagade, att någon liberal ministär icke kunnat bildas, ville

emellertid, i allt vad på honom kunde ankomma, söka förhindra, att den

meningsskiljaktighet, som föranlett den Staaffska ministärens avskedsansökan,

skulle bliva en partifråga, som störande inverkade på lösningen av vårt

lands livsfråga, försvarsfrågan. Han önskade därför, att det nya statsrådet,

när det ej syntes kunna bliva en liberal ministär, ej heller skulle

bliva en ministär, bildad av riksdagshögern. Det borde enligt hans mening

vara en ministär, som med krafter samlade från olika håll, där under

föreliggande förhållanden medverkan kunde påräknas, skulle inrikta sin

verksamhet särskilt på försvarsfrågans lösning.

Då jag efter förnyat övervägande blev övertygad, att ministärens

bildande på sådant sätt skulle, om det visade sig utförbart, vara i det

allmännas intresse att föredraga framför den enda möjlighet, som i övrigt

syntes återstå, kunde jag icke undandraga mig att, när sådant av mig

äskades, göra ett försök.

Det tillmötesgående och den uppmuntran, som jag från skilda håll

fick röna, bekräftade i sin mån förhoppningen, att jag skulle kunna i

någon mån gagna vårt land.

Den nya ministärens uppgift är att i den situation, som föreligger,

Meddelande

av ministären

vid Riksdagens

kamrars

sammanträden

den 18 februari

1914.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

gorå vad göras kan för en snar och tillfredsställande lösning av försvarsfrågan.

Sveriges anseende och därmed i viss mån också dess trygghet har

genom de senaste årens storartade uttryck för en stark och över partimotsatser

höjd, offervillig fosterlandskärlek mycket ökats. Bittert vore det i

sanning, om vad sålunda vunnits i anseende och trygghet skulle gå förlorat

och om samtidigt det väpnade försvarets oundgängliga stärkande fördröjdes.

Det bör så vitt möjligt förebyggas, att vårt folk inför utlandet,

där kännedomen om de verkliga förhållandena i vårt land ofta är bristfällig,

framstår som en nation färdig att söndra sig i häftiga partifejder

på bekostnad av fosterlandets trygghet.

I den anda, som framgår av det nu sagda, har den nya ministären

bildats, och i denna anda har den för avsikt att verka. Den konflikt, som

uppstått till följd av vissa menigsskiljaktigheter mellan Konungen och hans

förutvarande rådgivare, är enligt vår mening uppenbarligen icke sådan, att

försvarsfrågans lösning för dess skull bör fördröjas.

Ministären vill såsom sitt förnämsta mål uppställa utarbetandet utan

dröjsmål av ett fullständigt förslag till försvarets ordnande.

På grund av rådande förhållanden ämnar ministären föreslå Konungen,

att det blivande förslaget till ny försvarsordning skall föreläggas Riksdagen,

sedan valmännen genom upplösning av Andra kammaren beretts tillfälle

att gå till val på denna fråga.

Ministärens syfte är att söka ena försvarsvänner ur skilda läger

kring denna stora fråga med undanskjutande av meningsskiljaktigheter i

andra ämnen, vilka i detta sammanhang måste framstå såsom underordnade.

Dylika meningsskiljaktigheter kunna ju komma till sin rätt vid

höstens allmänna val. Tiden för upplösningsbeslutet skall snarast möjligt

närmare bestämmas. Samtidigt med nämnda beslut eller kort därefter

skola vi offentliggöra huvuddragen av den försvarsreform, vi ämna tillstyrka

Konungen att framlägga inför Riksdagen. Vid dess utarbetande skall

behörigt avseende fästas därvid, att de medel, som för försvarsändamål

bliva erforderliga, i form av värnskatt och annorledes uttagas på rättvist

sätt och med hänsyn till den verkliga bärkraften.

Ministären vill i samband härmed uttala såsom sin övertygelse, att

en god lösning av försvarsfrågan är väl förenlig med en alltjämt fortgående

kraftig utveckling av det sociala reformarbetet.

1 nära sammanhang med försvarsreformen stå enligt vår mening

frågorna om en reformerad krigslagstiftning och om inrättande av ett

militieombudsmansämbete.

Vad angår frågor, som icke stå i sammanhang med försvarsreformen,

ålägges oss av förhållandena med nödvändighet en viss begränsning. Då

opaginerad Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

ministären bildats med nämnda reform som sitt särskilda syftemål, måste

spörsmål, som med den icke höra samman och som kunna antagas vara i

väsentlig grad partiskiljande, tills vidare undanskjutas.

Slutligen vill ministären eftertryckligt betona, att vårt lands militära

stärkande icke har annat ändamål än försvar och neutralitet.

Vi äro fullt medvetna om situationens svårigheter. Men vi äro tilllika

förvissade, att ingen skall kunna misskänna det fosterländska syfte,

varmed vi träda till vårt tunga och ansvarsfulla värv. Och vi anse oss

ha rätt att förvänta stöd av försvarsvänner inom skilda politiska läger.»

Huvudgrunderna i det förslag till försvarsväsendets stärkande, som

ministären hade för avsikt tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att förelägga

Riksdagen, efter det nyval till Andra kammaren ägt rum, blevo av mig

angivna i det yttrande till statsrådsprotokollet över civilärenden den 3 mars

1914, vari jag och mina kolleger föreslogo Eders Kungl. Maj:t att, med

upplösande av Riksdagen, förordna om nya val till Andra kammaren. I

sagda yttrande anförde jag:

»Såsom Eders Kungl. Maj:t har sig bekant, lämnade statsrådet den

18 februari Riksdagens båda kamrar meddelande om de omständigheter, som

föranlett ministärens bildande, och om dess avsikter. Av detta meddelande

framgår, att ministären med Eders Kungl. Maj:ts gillande ämnar inrikta

sin verksamhet huvudsakligen på försvarsfrågan.

Denna fråga är obestridligen av vital betydelse för vårt folk. Att

den med nödvändighet kräver en omedelbar och fullständig lösning, därom

bör numera icke heller någon meningsskiljaktighet kunna råda. De

sista årens tilldragelser och förhållanden på det utrikespolitiska området

hava i detta avseende varit tillräckligt talande. Även den, som förut tilläventyrs

hängivit sig åt den föreställningen, att man kunde räkna på ett

ostört fredslugn, måste numera inse, att den tid, då ett sådant lyckligt

förhållande kan vara att förvänta, ännu är långt avlägsen. Vid flera tillfällen

har, enligt vad som är allmänt känt, faran för världsfreden varit

överhängande. Utbrottet av ett krig, mera ödesdigert och närmare berörande

våra intressen än de krig, som rasat, har endast tack vare utomordentliga

ansträngningar kunnat förhindras. Att man hittills förmått avvärja

den hotande krigsfaran, är visserligen ägnat att ingiva förhoppningar

för framtiden. Men på dylika ovissa förhoppningar kan och får ett

folk ej bygga. De kunna ej fritaga från plikten att vidtaga verksamma

åtgärder till skydd för frihet och självständighet samt till värnande av den

neutralitet, som är allas vår önskan.

Vi hava också bevittnat, hurusom under trycket av ovan åsyftade

Yttrande av

statsministern

till

statsrådsprotokollet

den 3 mars

1914.

opaginerad Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

tilldragelser och förhållanden flera andra folk utan tvekan underkastat sig

storartade offer för att stärka sin värnkraft. Snart sagt överallt har framträtt

eu ivrig strävan i denna riktning.

För oss svenskar är det en självbevarelsens oavvisliga plikt att se de

utrikespolitiska förhållandena sådana de verkligen äro och att med klok

besinning inrätta oss efter nödvändigheten.

Vi leva i vänskapligt förhållande till alla makter, och vi äro enhälliga

i den livliga önskan, att vi må få ostörda av yttre förvecklingar ägna

oss åt landets och folkets fredliga förkovran. Men om vi skola våga hysa den

förtröstan, att under omständigheter, som lätt kunna inträffa, Sveriges neutralitet

och integritet skola bestå okränkta, måste vi ordna vårt försvar

så, att vår vilja att njuta fred och iakttaga neutralitet kan väntas bliva

respekterad och genomförd. Nödiga åtgärder för stärkande av försvaret få

så mycket mindre uppskjutas, som dylika åtgärder först efter en avsevärd

tid kunna bliva fullt verksamma.

Att för närvarande stora brister vidlåda vårt försvar, kan anses vara

å de flesta håll erkänt. Insikten härom tillväxer alltmera i styrka och

utbredning och har redan föranlett talrika förslag och utredningar. Minst

av allt kan det sägas, att vi förhastat oss med lösningen av försvarsfrågan.

Det gäller nu, att vi med kraft gripa oss an och, under beaktande av vad

vår folkmängd, vårt lands geografiska beskaffenhet och våra ekonomiska

tillgångar medgiva, bygga vårt försvar så starkt, att vi med trygghet kunna

gå framtiden till mötes. År denna trygghet en gång vunnen — och

därtill böra alla svenskar utan hänsyn till partiståndpunkt medverka —

kunna vi enligt erfarenheten från andra länder med större tillförsikt och

framgång arbeta vidare på vär andliga och materiella förkovran och på

fortsatta reformer inom det sociala området.

Ministären har bildats i den avsikt, att förslag till ny försvarsordning

skall föreläggas Riksdagen, sedan valmännen genom upplösning av

Andra kammaren beretts tillfälle att gå till val på försvarsfrågan. Det är i

enlighet härmed, jag nu går att föreslå, att Eders Kungl. Maj:t behagade

förordna om upplösning av Riksdagen och om nya val till Andra kammaren.

Genom en sådan åtgärd får folket möjlighet att i denna dess livsfråga

uttala sig utan påverkan av andra frågor. Det finnes också grundad

anledning antaga, att under intryck av de senaste årens händelser

insikten om nödvändigheten av försvarsfrågans snara och tillfredsställande

lösning vuxit. Man äger icke rätt att förutsätta annat, än att folket,

oberoende av partihänsyn, skall giva ett kraftigt uttryck åt sin vilja att

allt framgent leva ett självständigt liv och åt sin redebogenhet att underkasta

sig de för detta måls vinnande nödvändiga uppoffringar.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Genom samråd med kamrarnas talmän, vilka i sin ordning konfererat

med de ständiga utskottens ordförande, har jag övertygat mig, att inom

riksdagskretsar den nuvarande tidpunkten anses vara den med hänsyn

till riksdagsarbetets läge och därmed sammanhängande omständigheter

lämpligaste för Riksdagens åtskiljande.

Dagen för början av Riksdagens nya sammanträde bör uppenbarligen

— inom den av grundlagen angivna gränsen — fastställas med hänsyn

icke blott till den tid, som kräves för de nya valen, utan även därtill,

att försvarspropositionens utarbetande erfordrar ett mycket omfattande

arbete. Under sådana förhållanden och för att möjliggöra, att det nya

sammanträdet må äga rum så snart ske kan — vilken tidpunkt icke för

närvarande låter sig med visshet beräkna — finner jag lämpligast, att dagen

framdeles genom särskild kallelse bestämmes.

Då endast två veckor förflutit, sedan statsrådets ledamöter tillträdde

sina ämbeten, har tiden tydligen ej medgivit utarbetande av detaljerade

förslag i försvarsfrågan och vad därmed sammanhänger. Det skulle även

ligga utom ramen för ett anförande sådant som detta att ingå i enskildheter,

vilka aldrig kunde bliva fullständiga och som, lösryckta ur sitt

sammanhang, icke skulle kunna rätt bedömas. En så stor och omfattande

fråga som försvarsfrågan kan för övrigt ej erhålla en verklig och sammanhängande

lösning under annan förutsättning, än att i det helas intresse

meningsskiljaktigheter i detaljfrågor skjutas i bakgrunden.

Emellertid anser jag riktigt, för att icke säga nödvändigt, att

nu angiva vissa huvudgrunder för det förslag, vilket jag ämnar förorda.

Därvid vill jag först uttala den övertygelsen, att det i själva verket icke

finnes någon olöslig motsättning mellan det nödvändiga och det möjliga.

Jag är nämligen förvissad, att, om också motsatser kunna synas på särskilda

punkter framträda, desamma kunna genom allsidigt övervägande av

frågan i större sammanhang bringas att försvinna.

Det gäller att genomföra den nödvändiga förstärkningen av rikets

försvar och att för detta ändamål i stegrad grad anlita folkets värnkraft

och skatteår umgå. Därvid måste noga tillses, att den personliga tjänstgöringen.

varder, genom lämpliga anordningar för de värnpliktigas bästa

samt i jordbrukets och andra näringars intresse, underlättad så mycket

som försvarets krav och omständigheterna i övrigt det medgiva, liksom

ock att de ekonomiska bördorna fördelas rättvist och efter den verkliga

bärkraften. Dessa äro riktlinjerna för de förslag, som jag nu torde få i

största korthet antyda. Under ledning av samma grundsatser kommer

även de talrika återstående frågornas lösning att sökas.

Vid avhjälpande av de svagheter, som nu vidlåda vårt lantförsvar,

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. {Nr 58.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

måste väsentlig vikt tilläggas frågan om övningstiden för värnpliktiga tillhörande

infanteriet. Man torde numera vara ense därom, att behovet av

vinterutbildning måste tillgodoses, och detta utan att sommarutbildningen

och den allmänna utbildningen åsidosättas. Den ur både militära och

sociala synpunkter lämpligaste utvägen för vinnande av detta mål är utan

tvivel att finna i en sammanhängande rekrytskola med början på hösten,

någon dag i sista veckan av oktober eller senast den 1 november. Om

rekrytskolan, såsom enligt hittills föreliggande utredning måste, med särskild

hänsyn till vinterutbildningens krav, antagas nödvändigt, omfattar

250 dagar, kommer den första tjänstgöringen att sluta någon eller eventuellt

några dagar in i juli; i nämnda antal dagar inräknas tjänstledighet,

som kan förutsättas bliva i avsevärd utsträckning beviljad med anledning

av de under övningstiden infallande helgerna. Efter rekrytskolan skulle

före den första repetitionsövningen om 30 dagar följa en mellantid av

fulla två månader, varunder dock de värnpliktiga, som i brist av civil

anställning det önska, äga rätt att kvarstanna. Det har för mig stått

klart, huru önskvärt det särskilt ur lantbrukets synpunkt är, att sommaren

så litet som möjligt tages i anspråk för rekrytskolan. Just ur

sådan synpunkt innebär den ifrågasatta anordningen högst betydande lättnad

i jämförelse med nuvarande förhållanden, då hela sommaren är upptagen

av rekrytskolan.

Bland de skäl, som i övrigt varit bestämmande för rekrytskolans

förläggning till nämnda del av året, må följande här framhållas.

Ur militär synpunkt är vinterförläggningen att föredraga framför

en till sammanlagda dagantalet kortare rekrytskola, vars ena del liksom

den nuvarande rekrytskolan faller huvudsakligen inom sommaren, medan

återstoden utgör en fristående vinterrekrytskola. Den sammanhängande

övningstiden medför den fördelen, att de värnpliktiga med större lätthet

och säkerhet uppfostras till goda soldater. De militära färdigheterna inläras

utan alltför stark forcering och bibehållas därför längre i minnet,

något som är av vikt i synnerhet för de äldre årsklassernas duglighet.

Faran för överansträngning undvikes, en fara som måste noggrant uppmärksammas,

då man sänker värnpliktsåldern. Pedagogiskt sett är det

riktigt, att regementsövningarna följa efter all enskild utbildning och övning

i mindre truppförband. Slutligen vinnes endast genom en sammanhängande

vinterförläggning säkerhet att under övningstiden erhålla tör

vinterutbildningen lämpliga snöförhållanden.

De sociala fördelarna äro i hög grad framträdande. Det är ett

faktum, att varje vinter arbetstillgången inom många yrken väsentligt

avtager. Just vid den tidpunkt, då tjänsteavtalen på landet i regel utlöpa

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

75

och arbetslöshet eljest börjar uppträda, kan staten med minsta olägenhet

för den enskilde mottaga de stora värnpliktigkontingenterna för att sedan

låta dem återgå till det civila arbetet, då den begynnande skörden stegrar

behovet av arbetskrafter. Med den delade utbildningen följer också den

olägenhet, att en värnpliktig, som erhållit arbete på hösten, åter måste

avbryta detsamma för en kortvarig vinterövning, som slutar under en tid

med knappa arbetstillfällen.

I utbildningstiden böra inräknas även en andra och en tredje repetitionsövning

om 30 dagar, vilka övningar äro nödvändiga bland annat

med hänsyn till vikten av regementsövningar med tillräckligt starka

J O o o

kompanier.

Sammanlagda utbildningstiden kommer sålunda enligt nyss angivna

förutsättningar att utgöra 340 dagar. Man måste emellertid tillgodose

behovet av en kortvarig sammandragning — om högst 15 dagar — av

äldre årsklasser.

Då det är obestridligt, att de två sista repetitionsövningarna och nyss

omförmälda sammandragning av äldre årsklasser vålla de värnpliktiga

jämförelsevis stora olägenheter, bör man vara betänkt på särskilda åtgärder

för lindrande av desamma. I sådant avseende kan ifrågasättas dels

en lagstiftning, som skyddar värnpliktig mot faran att i anledning av

värnpliktstjänstgöringen skiljas från en av honom innehavd anställning,

dels ock beredandet av särskilda ekonomiska förmåner för åtminstone vissa

av de värnpliktiga.

Om utbildningstiden för infanteriets rekryter bestämmes på sått

nyss blivit antytt, underlättas lösningen av den viktiga och svåra underbefälsfrågan.

Underbefälsämnena skulle kvarstanna i tjänst under tiden mellan

rekrytskolan och första repetitionsövningen. Vid det uttagande av underbefälsämnen,

som kan bliva nödvändigt, i den mån behovet ej med säkerhet

fylles på frivillighetens väg — vilket man emellertid bör på allt sätt

eftersträva, bland annat genom beredande av ekonomiska förmåner under

utbildningen — skall avseende fästas icke blott vid de värnpliktigas lämplighet,

utan också vid deras enskilda förhållanden. Jag hoppas även

kunna förelägga Eders Kungl. Maj:t förslag till bestämmelser innehållande

ökad garanti därför, att vid värnpliktigas inskrivning och fördelning mellan

olika vapenslag och tjänstegrenar tages hänsyn till alla rättmätiga intressen.

På studenter och därmed likställda toi''de komma att ställas särskilt

stora krav. För dem ämnar jag föreslå en längre tjänstgöringstid

om sammanlagt högst 500 dagar, så förlagd, att egentligen endast två

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungi. Muj:ta nåd. proposition nr 58.

studieterminer tagas i anspråk, och anordnad i huvudsakligt syfte att

utbilda ifrågavarande vårnpliktiga till förare av pluton eller tropp.

På frågan om utbildningstiden för värnpliktiga tilldelade härens

specialvapen, flottan eller kustartilleriet torde icke vara nödvändigt att

nu närmare ingå. Jag har dock anledning antaga, att denna fråga kan

lösas i huvudsaklig överensstämmelse med den av försvarsberedningarna

förebragata utredningen.

För vissa lånt- och sjöfästningars tryggande mot överraskande anfall

liksom för flottans krigsberedskap erfordras särskilda anordningar.

Vid infanteriet behövas något förstärkta oflicerskadrer dels för möjliggörande

av reservtruppers organiserande, dels0i anledning av det önskvärda

upprättandet av kulspruteformationer. A andra sidan kan antalet

fast anställda volontärer vid infanteriet minskas i högst avsevärd grad.

Då ökningen av den fast anställda befälskadern å aktiv stat för

kostnadens skull ävensom av andra skäl måste starkt begränsas, är det

nödvändigt att i stor utsträckning anlita reservbefäl och värnpliktigt befäl.

I anledning härav ämnar jag bland annat föreslå inrättandet av en reservstat

för officerare och underofficerare.

Uppsättandet av reservformationer utgör ett viktigt led i den förbättrade

försvarsordningen. Detta gäller icke blott om infanteriet, utan även

om specialvapnen.

Såväl för denna åtgärd som för stärkandet av linjen erfordras en

förändrad uppbådsindelning med ökning av beväringens första uppbåd.

En av de i detta avseende erforderliga årsklasserna erhålles genom

att med ett år sänka värnpliktsåldern. Om nödiga försiktighetsmått iakttagas,

måste detta betraktas som fördelaktigt även ur de värnpliktigas egen

synpunkt.

Också i syfte att öka landstormens duglighet för dess viktiga uppgifter

tillämnas vissa nya anordningar.

För tillgodogörande av senare tiders tekniska framsteg — ett tillgodogörande,

som i vårt i förhållande till utsträckningen folkfattiga land är

kanske ännu mera nödvändigt än annorstädes — erfordras åtgärder i avseende

på såväl organisation som utrustning. Omfattande nyanskaffningar

äro även av behovet påkallade dels i sammanhang med organiserandet av

reservtrupper, dels till fyllande av nuvarande avsevärda luckor i linjeformationernas

utrustning.

Flottan torde, för att fylla sin uppgift vid rikets försvar, såsom hittills

böra huvudsakligen bestå dels av pansrade artillerifartyg, vilka till sin

storlek måste begränsas så, att de kunna utnyttja våra skärgårdar, dels av

torpedfartyg. För denna flottas utbyggande är en särskild plan erforderlig.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

77

Flottans väsentligaste del är kustflottan. Denna torde för framtiden

böra omfatta minst två divisioner pansarbåtar om fyra fartyg vardera. Den

första divisionen behöver dock utbyggas med allenast tre nya fartyg, då i

densamma kan ingå den under byggnad varande pansarbåten »Sverige».

Därjämte synes kustflottan böra erhålla fyra divisioner jagare, tillsammans

sexton fartyg, samt två divisioner sjögående undervattensbåtar, båda fartygsslagen

av kraftigare typ än den nu förefintliga. Och slutligen torde

såsom för närvarande ett till två minfartyg böra ingå i kustflottan.

Utom kustflottan erfordras lokalstyrkor för att biträda vid försvaret

av vissa ur militär eller kommersiell synpunkt särskilt betydelsefulla kustområden.

Härför behöver emellertid icke beräknas annat tillskott av nya

fartyg än redan under byggnad varande eller beviljade undervattensbåtar;

lokalstyrkorna kunna nämligen efter hand förstärkas med en del av de

fartyg, vilka på grund av ålder utrangeras ur kustflottan. Under övervägande

bör dock tagas, i vilken utsträckning ytterligare undervattenstorpedfartyg

framdeles böra tillföras dessa styrkor.

Det torde även vara erforderligt att organisera en flygfartygsavdelning,

vars fartyg böra stationeras på särskilt viktiga platser.

Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa flottans personal och

kostnaderna för materielens vidmakthållande torde en normalplan böra uppgöras

för äldre fartygs förläggande i reserv och utrangering.

Den utredning, som inom försvarsberedningarna förebragts, synes

hava ådagalagt, att kustförsvarets nuvarande anläggningar behöva i avsevärd

mån förstärkas och en befäst replipunkt för flottan anordnas på den

norrländska kusten.

Det är uppenbart, att de åtgärder till försvarets stärkande, som sålunda

måste föreslås, komma att medföra betydande kostnader.

Fn mycket avsevärd del av dessa kostnader utgöres emellertid av

utgifter för en gång. I anslutning till vad statsrådet redan inför Riksdagens

kamrar antytt och i överensstämmelse med den uppfattning, som

inom försvarsberedningarna gjort sig gällande, ämnar jag föreslå uttagande

av en progressiv värnskatt på den större förmögenheten och den större

inkomsten, att utgå allenast för en gång, men fördelas på ett visst antal

år. De genom denna beskattning inflytande medlen, vilka måste beräknas

till ett högst betydande belopp, äro avsedda att användas endast vid täckande

av den övergående ökning i statsutgifterna, som betingas av nyssnämnda

engångskostnader för militära ändamål. De utgiftsökningar, som

icke böra täckas med värnskatten, äro avsedda att bestridas genom normala

finansiella anordningar, i avseende å vilka de av försvarsberedningarna

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

framställda förslag böra komma under omprövning. Det behöver icke utsägas,

att ett anlitande av lånevägen icke kommer att föreslås.

Slutligen må erinras om avsikten att i samband med försvarsreformen

framlägga förslag till reformerad krigslagstiftning och om inrättande

av ett militieombudsmansämbete.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kungl. Maj:t behagade, jämlikt § 109 regeringsformen

samt §§ 3 och 5 riksdagsordningen, med upplösande av Riksdagen förordna

om nya val i hela riket till Andra kammaren samt förklara sig vilja

framdeles genom särskild kallelse bestämma tiden, då Riksdagen skall ånyo

sammanträda.»

I anslutning till de sålunda angivna huvudgrunderna hava inom de

särskilda departementen, med biträde i förekommande fall av sakkunniga,

som enligt särskilda nådiga bemyndiganden tillkallats, blivit utarbetade

erforderliga förslag och beräkningar, vilka torde få av vederbörande departementschefer

underställas Eders Kungl. Maj:ts prövning. Med avseende

å förslagen till stärkande av försvarskraften har ständig hänsyn tagits därtill,

att kostnaderna icke måtte komma att överstiga landets bärkraft eller

lägga hinder i vägen för vederbörligt tillgodoseende av andra viktiga

statsändamål. Avenså har man i dessa förslag sökt tillbörligen mot varandra

avväga de särskilda försvarsgrenarnas behov.

Det torde tillåtas mig att i båda dessa avseenden med några ord

klargöra min ståndpunkt gent emot vissa uppfattningar, som, skenbart eller

i verkligheten, gjort sig gällande hos första och andra försvarsberedningarna.

Den första försvarsberedningen hade till uppgift att utreda, huru

stort belopp under viss period kunde anses vara, med behörigt tillgodoseende

av andra statsändamål, disponibelt för försvaret, utan åtskillnad

mellan den ena och den andra försvarsgrenen. Vid utförande av sitt

uppdrag, så långt detsamma av beredningen fullföljts, gick beredningen

så till väga, att den, med uppskattande av påräkneliga statsinkomster, sökte

vinna kännedom om alla de civila anslagskrav, som kunde förväntas. Den

del av inkomsterna, som ej togs i anspråk för nämnda förutsatta utgifter,

betecknades såsom det »överskott», vilket bleve disponibelt för försvarsändamål.

Utan att nu ingå på någon närmare granskning av undersökningsmetoden

anser jag mig kunna fastslå, att metoden är ägnad att leda till

ett underskattande av inkomsterna och ett överskattande av utgifterna.

Beredningen har själv vitsordat detta. Ifrågavarande förhållande, vad an
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

går inkomstberäkningarna, berstyrkes för övrigt redan vid en jämförelse

mellan beredningens beräkningar för år 1915 och den statsverksproposition,

som för nämnda år i januari 1914 framlades av samma ministär, vars

medlemmar utövade ledningen av försvarsberedningens arbeten. Avkastningen

av inkomstkällorna enligt statsverkspropositionen överstiger nämligen

med åtskilliga miljoner den av första försvarsberedningen beräknade

avkastningen.

Jag skall emellertid icke uppehålla mig vid dessa spörsmål, vilka

torde komma att närmare beröras av chefen för finansdepartementet. Ej

heller vill jag bestrida nyttan därav, att man söker bereda sig en översikt

över statens framtida inkomster och utgifter under en så lång period som

möjligt. Även om en sådan översikt enligt sakens natur omöjligen kan

nå en högre grad av tillförlitlighet, kunna dess siffror dock i viss mån

vara vägledande för skattepolitiken och i varje fall innebära en hälsosam

maning att iakttaga sparsamhet och icke utan fullgoda skäl öppna nya

utgiftskonton, särskilt sådana, som, en gång införda, bliva ständiga och

tendera att starkt tillväxa.

Vad jag vid detta tillfälle egentligen önskar framhålla är något

annat. Att första försvarsberedningen tillämpat omförmälda metod kan

icke anses innebära, att enligt dess uppfattning till försvarsändamål endast

skulle få användas de statsinkomster, som kunna återstå, sedan alla övriga

behov blivit tillgodosedda.

Det vore eu uppenbar orimlighet, att utgifter å fjärde eller femte

huvudtiteln skulle, för så vitt de icke avse handeln, i sin allmänhet stå tillbaka

för samtliga utgifter å övriga huvudtitlar. Första försvarsberedningens

uppdrag måste antagas hava åsyftat beredandet av en översikt,

varav framginge, i vad mån man kunde anses nödsakad att för budgeten,

i dess helhet sedd, antingen minska utgifterna eller anlita nya inkomstkällor.

Men den förutsättningen kan ej hava varit uppställd eller

godkänd, att blott försvarsutgifterna skulle inskränkas eller att erforderliga

skatteökningar skulle uteslutande skrivas försvaret till last.

Vad därefter angår andra försvarsberedningens uppgift, möter det

uppenbarligen betydande svårigheter att genom en eller annan allmän

sats giva uttryck åt arméns och flottans inbördes betydelse för Sveriges

försvar.

Beredningen har uppställt tre något olika alternativa procentsatser

såsom betecknande marinens tillbörliga andel i de sammanlagda försvarskostnaderna.

De förslag till härordning och till sjöförsvarets ordnande,

vilka komma att för Eders Kungl. Maj:t framläggas, avvika till marinens

förmån från även den högsta av dessa procentsatser. Efter fullbordad or
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

ganisation är nämligen den nödvändiga kostnaden, extra utgifter inbegripna,

beräknad för lantförsvaret till 63 miljoner och för sjöförsvaret till 30 miljoner

kronor. Det är emellertid att märka, ej blott att i marinens kostnader

innefattas även kostnaderna för kustartilleriet, vilket i viss mån intager

en mellanställning, utan även att den alldeles övervägande delen av

de värnpliktiga tilldelas armén och att alltså de personliga uppoffringar,

som ligga i värnpliktens fullgörande, till allra största delen komma lantförsvaret

till godo. För övrigt saknar jag ej förhoppning, att vid den

revision av de invecklade bestämmelserna om sjöavlöning m. in., som

torde vara oavvislig, men av brist på tid ej nu kunnat utföras, det skall

befinnas möjligt att göra någon besparing i nu beräknade sjöförsvarskostnader.

I mitt ovan återgivna anförande till statsrådsprotokollet för den 3

mars har jag redan anmält statsrådets avsikt att föreslå uttagande av en

progressiv värnskatt på den större förmögenheten och den större inkomsten.

Förslag till förordning om värnskatt kommer, efter vederbörandes hörande,

att en av de närmaste dagarna föreläggas Eders Kungl. Maj:t. Det belopp,

som beräknas genom denna skatt inflyta, bör givetvis avpassas efter storleken

av de behov, som med värnskatten skola täckas. Värnskatten är

endast avsedd för gäldande av sådana försvarsutgifter, som kunna betecknas

såsom engångsutgifter. Nämnda skatts extraordinära beskaffenhet

föranleder vidare, att anslag, som beviljats, men ej ännu anvisats, icke

böra utgå av värnskattemedel. Slutligen lärer det vara obestridligt,

att — i överensstämmelse med vad redan i flera fall blivit både erkänt

och praktiserat — de medel, som kunna inflyta genom lämplig försäljning

av fastigheter anslagna till lantförsvaret, kunna och böra användas till

byggnader för arméns räkning. Med tillämpning av dessa grunder kommer

man, på sätt i annat sammanhang skall närmare påvisas, till det resultat,

att den summa, som behöver täckas genom värnskatt, uppgår i

runt tal till 75 miljoner kronor. Det bör uttryckligen framhållas, att

ingalunda hela denna stora utgiftssumma är föranledd av de förändringar,

som nu föreslås i avseende på armé och marin. Tvärtom ingå i densamma

till ett betydande belopp sådana utgifter, som erfordras redan för fyllande

av befintliga brister i behoven enligt hittillsvarande härordning och marinorganisation.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 68.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde härefter:

I annat sammanhang har jag att framlägga förslag till beräkning av

statsverkets inkomster under nästkommande år. En inkomstberäkning för

år 1915 lärer emellertid långt ifrån uttömmande besvara alla de finanspolitiska

frågor, som i detta fall tränga sig fram till övervägande. Det

centrala i dessa frågor faller nämligen otvivelaktigt till större delen

utom ramen för 1915 års statsreglering. Tyngdpunkten är att söka i

spörsmålet om finansierandet av de blivande ökade utgifterna för försvaret.

Och då jag liksom min företrädare i ämbetet kunnat uppgöra

finansplanen för år 1915 utan anlitande av andra nya skattekällor än

tobaksskatten, men det å andra sidan ej kan frånses, att delvis mera tillfälliga

förhållanden möjliggöra en sådan anordning, tillhör det mig såsom

chef för finansdepartementet att redan nu, oaktat behovet för närmaste

året kan anses fyllt, lämna utredning om möjligheterna att i framtiden

kunna ekonomiskt täcka försvarsutgifterna i den mån, de nuvarande inkomstkällorna

icke därtill förslå. Men icke ens härvid får jag stanna.

Man kan nämligen icke lämna obeaktad ökningen i civila utgifter, därför

att densamma väntas inträda först efter nästkommande år. Man kan så

mycket mindre lämna detta förhållande ur sikte, som för år 1915 och,

efter vad jag strax skall närmare angiva, även för de två följande år,

då den till bestridande av engångsutgifterna för försvaret avsedda värnskatten

ännu av de skattskyldige utgöres, budgeterna om möjligt böra

upprättas utan anlitande av andra nya skattekällor än tobaksskatt och

värnskatt, av vilka den senare skatten icke i någon mån kan tagas i anspråk

för löpande utgifter å vare sig civila eller militära utgiftstitlar och

tobaksskatten, om ock icke omedelbarligen så dock inom en överskådlig

framtid, är till fullo disponerad för särskilt ändamål, nämligen för folkpensioneringen.

För att kunna göra den av mig nu angivna utredningen är man

nödsakad att söka för sig klargöra ej blott maximum av de kostnader,

den nya försvarsorganisationen medför, och den ökning i civila utgifter,

vartill hänsyn nu bör tagas, utan även närmaste årens kostnader för försvaret.

De beräkningar, som för sådant ändamål blivit uppgjorda, visa

häri därpå, att försvaret skulle föranleda följande kostnader, som med

undantag för år 1915 angivas i uppåt avrundade tal:

år 1915..............kr. 85,354,208

» 1916..............» 86,800,000

» 1917..............» 87,400,000

»1918..............» 88,300,000

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (iVr 58.) 11

Angående

finansierandet

av

de ökade

försvarsutgifterna

m. m.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Först efter åtskilliga år nå utgifterna för försvaret sitt maximum,

som beräknats till 93,000,000 kronor. Lägger man därtill ett belopp om

1,000,000 kronor, vilket, helt approximativt räknat, torde vida mer än

motsvara den av årets försvarsorganisation föranledda framtida ökningen

av de under tionde huvudtiteln uppförda anslagen till det militära pensionsväsendet,

skulle den verkliga ökningen utöver nuvarande kostnader,

som av första försvarsberedningen anslagits till ungefär 83,000,000 kronor

om året — mot vilken beräkning jag icke har någon anmärkning att göra

— uppgå till ungefär 11,000,000 kronor.

Av nu lämnade siffror framgår, att den föreslagna försvarsorganisationen

i jämförelse med den nuvarande skulle draga en merkostnad av

för att efter ytterligare ett antal år, på sätt nyss angavs, nå ett belopp

av 10,000,000 kronor eller, inberäknat merkostnaden för det militära pensionsväsendet,

11,000,000 kronor.

För bestridande av dessa kostnader torde man i sinom tid nödgas

vidtaga vissa skatteregleringar. I avseende å dessa skatteregleringar måste

emellertid, såsom jag nyss antydde, tagas i betraktande den antagliga

ökningen av utgifterna å riksstaten i övrigt under närmaste åren. När

jag nu går att beräkna denna ökning, frånser jag visst icke det vanskliga

''i °ett dylikt förfaringssätt. På den säkra sidan torde jag dock befinna

mig, om jag utgår från de av försvarsberedningen beräknade s. k. överskotten.

»överskotten» hava som bekant framkommit på det sätt, att från

påräkneliga inkomster under vart och ett år av perioden 1915 1923

dragits beräknade civila utgifter under samma år, inbegripet utgifter för

det militära pensionsväsendet. De då återstående summorna eller »överskotten»

angiva de belopp av skattemedel, som stå till disposition för andra

än nu angivna ändamål.

I det föregående har jag beräknat merutgifterna för försvaret, d. v.

s. de belopp, varmed kostnaderna för den nya försvarsorganisationen överstiga

nuvarande ordinära kostnader för armé och flotta, uppgående till

sammanlagt 83,000,000 kronor, »överskotten» understiga icke så litet

nämnda belopp. Skillnaden mellan »överskott» och nuvarande försvarskostnader

växlar under perioden 1915—1918 mellan i runda tal 6,000,000

år 1915 .

» 1916 .

» 1917 .

» 1918 .

kr. 2,354,208

» 3,800,000

» 4,400,000

» 5,300,000

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kuugl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 83

kronor, till vilket belopp skillnaden uppgår för år 1915, och 12,000,000

kronor, motsvarande skillnaden för år 1918.

Beredningens inkomstberäkningar hava gjorts med stor försiktighet.

Redan enligt den i januari framlagda statsverkspropositionen skulle »överskottet*

för år 1915 med tillämpning av beredningens beräkningsgrunder

hava stigit med ungefär 6,000,000 kronor eller till ungefär 83,000,000&kronor.

Av denna inkomstkällornas meravkastning att döma kunde man ju möjligen

draga den slutsatsen, att »överskotten» även för kommande år skulle

kunna, utan anlitande av nya skattekällor, förslå att täcka statsverkets

ökade utgifter under den af försvarsberedningen angivna utvecklingen af

budgeten. En kalkylering i sådant avseende måste jag dock lämna ur

räkningen, såsom innefattande allt för många osäkra faktorer. Men jag

anser mig å andra sidan icke begå någon oförsiktighet, då jag förutsätter

en konstant, av försvarsberedningen icke beräknad inkomstökning av nuvarande

skattekällor till samma belopp, varmed inkomsterna år 1915 i statsverkspropositionen

af januari beräknats överstiga de af beredningen kalkylerade,

eller 6,000,000 kronor, helst ökningen i den statsreglering, jag

sedermera har att anmäla, upptages till ett högre belopp.

Försvarsberedningens lägsta »överskott» understiger det nuvarande

behovet med 12,000,000 kronor. Om från detta belopp dragés den beräknade

meravkastningen av de av beredningen och i statsverkspropositionen

upptagna inkomstkällor, 6,000,000 kronor, kommer sålunda bristen i budgeten

vid tillämpning af beredningens utgiftsstater att begränsas till

samma belopp eller 6,000,000 kronor.

Med iakttagande häraf och med beaktande av merkostnaderna för

försvaret, d. v. s. de belopp, varmed försvarskostnaderna för de närmaste

aren beräknats överstiga 83,000,000 kronor, skulle de ökade kraven uppgå

till följande belopp, nämligen

för år 1915:

merkostnader för försvaret......kr. 2,354,208

för år 1916:

merkostnader för försvaret......kr. 3,800,000

brist i övrigt, högst......6,000,000

Summa kr. 9,800,000

för år 1917:

merkostnader för försvaret......kr. 4,400,000

brist i övrigt, högst......^ . »_ 8,000,000

Summa kr. 10,400,000

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kung!,. MajUs nåd. proposition nr ÖS.

för år 1918:

merkostnader för försvaret......kr. 5,300,000

brist i övrigt, högst.........» 6,000,000

Summa kr. 11,300,000

Sedan den föreslagna nya försvarsorganisationen blivit fullt genomförd,

skulle de ökade anslagskraven kunna beräknas sålunda:

merkostnader för försvaret......kr. 10,000,000

» för det militära pensions
väsendet.

............» 1,000,000

brist i övrigt............» 6,000,000

Summa kr. 17,000,000

Närmast bör då till besvarande upptagas frågan, vilka utvägar i

sinom tid böra anlitas för täckande av sistnämnda belopp eller 17,000,000

kronor.

Jag förbiser härvidlag icke, att denna fråga på sätt och vis är av

teoretisk art. Såsom jag efter utredningen rörande tillgängliga skatteobjekt

skall närmare framhålla, torde det verkliga behovet av nya skattekällor

icke anses fastställt genom nyssnämnda siffra, enär behovet är beroende

bland annat på de nuvarande skattekällornas verkliga avkastning.

Och i varje fall får utredningen icke så tolkas, som om alla nu ifrågasatta

skatter skulle tänkas samtidigt införda.

För utredningens fullständighet anser jag mig emellertid höra räkna

med nämnda utgiftsökning, 17,000,000 kronor.

Till eu början tillåter jag mig återgiva vad första försvarsberedningen

i sådant avseende anfört. Beredningens yttrande lyder som följer:

»Vid övervägande av förefintliga möjligheter att i skatteväg vinna ökade

statsinkomster har beredningen, som ntgår från att dessa böra tagas från håll,

där den större bärkraften förefinnes, fäst sin uppmärksamhet på det förslag till

utvidgning av stämpelbeskattningen, som avgivits den 29 december 1909 av därtill

förordnade kommitterade, vilka beräknat, att de av dem föreslagna förhöjda

och nya stämpelskatterna skulle bereda statsverket en ökad inkomst av 3,685,000

kronor. I likhet med dessa kommitterade anser beredningen, att. stämpelbeskattningen,

som i de flesta andra länder är vida mer använd än hos oss, torde kunna

utan egentlig olägenhet i vårt land utnyttjas i något högre grad, än hittills ägt

rum. Visserligen är det antagligt, att ej alla de utav kommitterade föreslagna

nya stämpelskatterna komma att upptagas; men då beredningen å andra sidan

anser möjlighet icke saknas att i fråga om vissa stämpelskatter vidtaga större

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ÖB.

höjningar än de av kommitterade ifrågasatta, har beredningen funnit sig kunna

antaga, att ett belopp av omkring o miljoner kronor skall kunna uttagas genom

ökad . stämpelbeskattning; och synes detta belopp i mån av den ekonomiska utvecklingens

fortgång böra kunna växa med ungefär 3 procent årligen.

Jämte stämpelskatterna och tobaksskatten, vilken senare redan inberäknats

i beredningens i tablån upptagna inkomstsiffror, har givetvis en höjning av inkomst-

och förmögenhetsskatten inom beredningen kommit i betraktande. Det

ligger då nära till hands med hänsyn till omständigheterna, då denna skatt vid

1910 ars riksdag reglerades, att till ep början uttaga den ökade inkomst, som

kan vinnas genom borttagandet av den först genom 1910 års inkomstskatteförordning

införda bestämmelsen om rätt atp vid inkomstens taxering njuta avdrag för

andra utskylder än kronoutskylder. Är 1910 beräknades ifrågavarande avdrag i

den taxerade inkomsten minska det inflytande skattebeloppet med omkring 2

miljoner kronor för år. I betraktande härav torde man kunna antaga, att bestämmelsens

borttagande skulle under nästa 10-årsperiod öka skattebeloppet med i

medeltal omkring 3 miljoner kronor årligen.

Beredningen anser alltså ökning i statsinkomsterna kunna i mån av behov

beredas genom mera rationellt utnyttjande av statens slcogar, ökning av inkomstoch

föt mögenhetsskatten — närmast kanske genom borttagandet av det nu medgivna

avdraget för utskylder utom kronoutskylder — samt vissa höjningar i stämpelbeskattningen.

Vidare kan ifrågakomma höjning av arvsskatten, i vad den rör större

arvslotter, en ökning, som torde kunna antagas inbringa omkring en miljon kronor

om året, växande med 4 procent årligen. Möjligen kan i samband med den väntade

nya arvslagsstiftningen, genom upphörande av avlägsnare släktingars arvsrätt

och därigenom ökat s. k. hemfall till staten, ytterligare inkomst beredas. Vad

angår inkomst- och förmögenhetsskatten, skulle en höjning i denna skatt, utöver den

förut omförmälda, med exempelvis 10 procent, ungefär jämförlig med den vid 1909

års riksdag beslutade extra inkomstskatten, inbringa vid periodens början omkring

4Va miHoner kronor per år och vid dess slut omkring 6 miljoner kronor om året.

Ehuru de ifrågasätta skatteförhöjningarna ju skulle komma att huvudsakligen

drabba de bärkraftigaste samhällslagren, har beredningen emellertid ej kunnat

förbise, att en höjning i inkomst- och förmögenhetsskatten kan, om den nuvarande

skatteskalan bibehalles, komma att särskilt för en del mindre inkomsttagare verka

betungande. Beredningen anser sig därför böra göra det uttalandet, att någon

mera betydande höjning i nyssnämnda skatt icke synes böra äga rum utan att de

grunder, varpå skatteskalan är byggd, varda omlagda.»

Försvarsberedningen har alltså för sin del i fråga om medel för

täckande av beräknade brister i statsregleringarna under ett antal år framåt

hänvisat till ökad stämpelbeskattning, inklusive arvsskatt, samt till höjning

i inkomst- och förmögenhetsskatten.

Innan jag för min del tager ställning till sagda förslag, tillåter jag

mig något beröra den i fråga om stämpelbeskattningen gjorda utredning

gen och får då först meddela, att statskontoret den 9 sistlidne mars anbefallts

att avgiva utlåtande dels över första försvarsberedningens betänkande

i vad det rörde ifrågasatta ändringar i nämnda avseende, varvid

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Stämpel
beskatt
ningen.

Statskon

toret.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

vad beträffade arvsskatten hänsyn skulle tagas till en av ledamoten i beredningen

professorn Gustaf Kobb i mars 1914 avgiven promemoria, dels

ock över det av särskilt tillkallade sakkunniga den 29 december 1909 avgivna

betänkande och förslag angående utvidgning av stämpelbeskattningen.

I ett den 20 nästlidne april dagtecknat underdånigt utlåtande har

statskontoret därefter yttrat sig i ärendet.

En närmare redogörelse för utredningen torde bäst lämnas genom

återgivande av statskontorets utlåtande, däri statskontoret, efter att hava

angivit vad försvårsberedningen i frågan andragit, beträffande de sakkunnigas

förslag anför:

»Inledningsvis hava kommitterade anmärkt, att de vid fullgörandet av

uppdraget att föreslå nya stämpelskatter sökt följa den principen att endast förorda

sådana stämpelavgifter, som i den form, vari de träffade de skattdragande,

i allmänhet kunde utan svårighet av dem bäras, samt att vid tillämpningen av

denna princip jämväl krävts, att under de särskilda stämpelskatterna ganska

vittgående lättnader från eljest föreslagen skatteplikt medgåves. Kommitterade

framhålla emellertid, att även en annan synpunkt varit för dem bestämmande,

i det att vid införande här i landet av nya stämpelskatter stor försiktighet måste

iakttagas. För att vårt stämpelväsen skulle kunna utvecklas på samma sätt som

i åtskuliga andra länder, vore nämligen enligt kommitterades mening nödvändigt

att till en låss grad avstå från fordran på en utomstående kontroll ä stämpelavgifternas

behöriga utgörande och i stället lita till den kontroll, som kunde

utövas av den skattebetalande allmänheten själv. En dylik kontroll kunde dock

bliva någorlunda effektiv endast under förutsättning, att i det allmänna medvetandet

inträngt den föreställningen, att stämpelplikt i regel förelåge för rättshandlingar

enskilda emellan. En sådan uppfattning syntes likväl ännu så länge endast i

ringa grad förekomma här i landet; och kommitterade ansåge härav följa, att

blott så småningom och med varsamhet borde införas stämpelskatter, som i berörda

avseende ställde större krav på de skattebetalande. Emot en kraftigare

utveckling av stämpelbeskattningen mötte enligt kommitterades mening hinder

jämväl i den omständigheten, att, i den mån allmänhetens kontroll behövde suppleras

av en övervakande myndighet, vårt land — i motsats till åtskilliga främmande

länder med utvecklade stämpelskattesystem — så gott som fullständigt saknade

organ, som ägnade sig för utövandet av eu dylik myndighet.

Beträffande den ordning, i vilken de av kommitterade föreslagna höjda

eller nya stämpelskatterna behandlats, hava kommitterade framhållit, att den

valts med huvudsaklig hänsyn till det företräde sinsemellan de förordade åtgärderna

till höjande av statens inkomster enligt kommitterades mening borde äga. 1

1. Förhöjning av lagfartsstämpeln.

Sedan år 1857 utgör den stämpelavgift, som skall erläggas vid lagfart å

köpe- eller bytesavhandling angående fast egendom, 60 öre för varje fulla 100 kronor

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 87

av fastighetens värde; dock har från och med år 1884 för det fall, att lagfart

sökes för aktiebolag, som icke driver bankrörelse, stämpel skolat utgå med dubbla

beloppet eller 1 krona 20 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

Kommitterade hava, efter lämnad redogörelse för den utländska lagstiftningen

på detta område, bemött de invändningar, som tidigare hos oss framställts

mot föreslagen höjning av lagfartsstämpeln, och därvid ansett sig kunna fastslå:

■att ifrågavarande stämpelavgift, även om den i och för sig skulle i åtskilliga fall

kunna sägas vara en betungande skatt, dock vore jämförelsevis låg; att skärpning

av skattesatserna icke borde antagas komma att framkalla ökat anlitande av redan

nu förefintliga utvägar att söka undandraga sig skatten; att i följd av sådant

missbruk avsevärt inflytande på det finansiella resultatet av lagfartsstämpelns

avkastning alltså icke syntes vara att befara; samt att farhågan för den betungande

inverkan en förhöjd lagfartsstämpel skulle hava på förvärvandet av smärre

fastigheter, även om den visserligen finge anses vara fullt befogad, ingalunda

borde avhålla från ett bättre utnyttjande av lagfartsstämpelns skatteförmåga,

alldenstund det icke förefunnes något hinder för att från den höjda stämpelavgiften

undantaga sådana smärre fastighetsköp, som hade svårt att bära ökad

stämpelskatt. Med erinran om det allmänt erkända förhållandet, att oftast det

kapital, som nedlägges i fast egendom, har en relativt stor bärkraft, hava kommitterade

jämväl framhållit, dels att på grund av den stora omsättning av fastigheter,

som äger rum, en rätt måttlig höjning av skattesatsen skulle inbringa betydande

belopp, dels ock att kontrollen å stämpelavgiftens utgörande syntes vara

så pass effektiv, att allenast ett fåtal stämpelpliktiga transaktioner torde undgå

att drabbas av denna stämpelavgift.

Kommitterade hava alltså ansett sig kunna, utan åsidosättande av nödig

försiktighet, föreslå, att den allmänna lagfartsstämpeln fästställes till 90 öre

för varje fulla 100 kronor av fastighetens värde, dock att en skattesats av (10 öre

finge tillämpas, då köpeskillingen icke överstiger 3,000 kronor och tillika den

inkomst, för vilken köparen enligt gällande förordning angående inkomstskatt

senast taxerats, icke uppgår till 1,800 kronor.

I sammanhang med höjningen av den allmänna lagfartsstämpeln bör enligt

kommitterades mening vidtagas motsvarande höjning av den stämpel, som utgår,

då lagfart sökes för aktiebolag, som icke driver bankrörelse, och sistnämnda

stämpel alltså sättas till 1 krona 80 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens

värde.

Av anförda skäl hava kommitterade slutligen föreslagit, å ena sidan, att en

förmån lika med den, som nu i avseende å lagfartsstämpeln tillkommer bankaktiebolag

i förhållande till andra aktiebolag, måtte beredas sådana aktiebolag, som

äro berättigade att erhålla statslån från egnahemslånefonden eller jordförmedlingsfbnden,

och, å andra sidan, att stämpelavgiften vid lagfart å gåva av fäst egendom,

som givits skyldeman i rätt nedstigande led, borde höjas till det för den allmänna

lagfartsstämpeln föreslagna beloppet av 90 öre för varje fulla 100 kronor av den

bortgivna egendomens värde.

Kommitterades förslag till ändrade bestämmelser om lagfartsstämpelns utgörande

anser sig statskontoret böra biträda. Under förutsättning att den tilltänkta

utbrytningen ur den allmänna stämpelförordningen af de stadganden, som

hava avseende å bouppteckningsstämpeln och gåvostämpeln, kommer till stånd,

lärer dock i den allmänna stämpelförordningen stadgandet om stämpel å gåva av

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:t,i nåd. proposition nr 58.

fast egendom, i stället för den av kommitterade å sidan 5 föreslagna lydelsen,

böra erhålla följande lydelse: »Gåva av fast egendom: avhandling härom skall,

då den för lagfart företes, utöver den stämpel, som utgår enligt förordningen om

arvsskatt och skatt för gåva, förses med stämpel av 90 öre för varje fulla 100

kronor av egendomens värde.»

Med ledning av den. inkomst, lagfartsstämpeln i medeltal lämnat under

tioårsperioden 1899—1908, hava kommitterade beräknat, att förhöjning av lagfartsstämpeln

enligt de av kommitterade förordade grunderna borde medföra en ökad

årsinkomst av i runt tal 1,295,000 kronor.

Erfarenheten från de år, som förflutit efter 1908, synes emellertid giva

stöd för det antagande, att, efter införande av de högre stämpelsatser kommitterade

förordat, inkomstökningen komme att bliva icke obetydligt större än den av kommitterade

beräknade.»

Efter att sedermera, under åberopande av uppgift för åren 1903—1912 å.

beloppet av de stämplar, som enligt lagfartsprotokollen använts till beläggning av

köpebrev, bytesbrev och gåvobrev, hava framhållit, att sammanlagda medeltalsinkomsten

för år uppgått till 3,323,139 kronor 8 öre mot 2,793,184 kronor 82 öre för

tioårsperioden 1899—1908, fortsätter statskontoret:

»Höjning av lagfartsstämpeln enligt de av kommitterade angivna grunder

borde alltså kunna påräknas hava till följd en ökad årlig statsinkomst av i runt

tal 1,660,000 kronor eller 355,000 kronor mer än kommitterade beräknat. Med

hänsyn till den inkomst, lagfartsstämpeln lämnat under vartdera av åren 1911 och

1912, torde dock måhända försiktigheten bjuda att för närvarande antaga höjningen

skola lämna allenast 1,600,000 kronor eller 305,000 kronor mer än den av

kommitterade beräknade.»

Därefter övergår statskontoret till frågan om

2. Förhöjning av aktiestämpeln.

samt anför i sådant avseende:

»Genom beslut av 1906 års riksdag infördes emissionsstämpel å aktier samt

å lotter i inländskt solidariskt bankbolag. I enlighet härmed utgör skatten för

aktier och lottbrev i nybildade bolag 5 öre för varje fulla 10 kronor av det bebelopp,

varå aktien eller lottbrevet lyder, samt för aktier och lottbrev, som utgivas

vid annat tillfälle än vid bolags bildande, 10 öre för varje fulla 10 kronor

av nyssnämnda belopp; dock skall i bägge fallen under förutsättning att betalning

för aktie eller lottbrev skall erläggas med högre belopp än det, varå aktien

eller lottbrevet lyder, stämpeln beräknas i förhållande till det högre beloppet.

Kommitterade framhålla, att giltiga skäl knappast blivit anförda för flen i

stämpelavseende nu förefintliga skillnaden emellan å ena sidan aktier och lottbrev

i nybildade bolag och ä andra sidan aktier och lottbrev, som eljest utgivas. Kommitterade

hava därför ansett tillfället böra begagnas att införa likställighet

mellan dessa båda slag av värdepapper och förmena, att sådan likställighet bör

åvägabringas genom att höja stämpeln för aktier och lottbrev, som utgivas vid

bolags bildande, till en procent. Den sålunda föreslagna förhöjningen av emissionsstämpeln

skulle enligt kommitterades beräkning tillföra staten en ökad årlig

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kung). Maj:t$ nåd. proposition nr 58.

inkomst av omkring 450,000 kronor. Till stöd för denna beräkning hade lagts

förhållandena under åren 1899—1908, sådana dessa framgått ur finansdepartementets

bankbyrås årsöversikter över bankernas ställning samt »Sveriges officiella

statistik i sammandrag».

Kommitterade hava beträffande formen för emissionsstämpelns åsättande

anslutit sig till den av statskontoret i underdånigt utlåtande den 31 december

1908 förordade utvägen med obligatorisk, i statskontoret verkställd stämpling av

aktier och lottbrev. För att sätta statskontoret i stånd att kontrollera, det utsläppta

aktier verkligen bleve stämpelbelagda, vore det emellertid enligt kommitterades

mening lämpligt, att det ålades patent- och registreringsverket lämna

statskontoret underrättelse om verkställda registreringar av aktiekapital.

Statskontoret har även beträffande aktiestämpeln sökt att framföra de av

kommitterade framlagda beräkningarna till eu senare tidpunkt, varvid för åren

efter 1908 de av kommitterade å sidan 63 meddelade siffrorna ersatts av uppgifter,

som lämnats statskontoret från patent- och registreringsverkets statistiska

avdelning. För hankbolagen har dock någon uppgift rörande förhållandena år

1913 icke stått att erhålla, vadan något belopp icke kunnat för år 1913 införas

i det sammandrag av de under åren 1904—1913 tecknade aktiekapitalen i nya

bankbolag, som återfinnes i bilagan till detta utlåtande. Resultatet utvisar därför

mindre totalbelopp än det verkliga. Detta oaktat framgår av den gjorda

undersökningen, att under tioårsperioden 1904—1913 tecknats aktiekapital i nya

bolag å tillsammans 100,285,616 kronor i medeltal per år mot 89,927,068 kronor,

som utgjorde medeltalet för tioårsperioden 1899—1908. Om skattesatsen höjts

med V* procent, skulle alltså stämpelavgiften för år under perioden 1904—1913

stigit med i avrundat tal 500,000 kronor. Med avseende å den ojämnhet, som

årssiffrorna sinsemellan förete, torde dock högre beräkning av denna inkomstpost

än den kommitterade i sitt förslag upptagit eller 450,000 kronor icke vara att

förorda.

Därest aktiestämpling skulle komma att ske obligatoriskt genom statskontorets

försorg, torde en sådan föreskrift om skyldighet för patent- och registreringsverket

att lämna statskontoret uppgift å verkställda registreringar av aktiekapital

som den, kommitterade förordat, befinnas både lämplig och behövlig.

Beträffande de av kommitterade föreslagna ändrade lydelserna av stadgandena

under rubrikerna: »Aktiebrev» och »Lottbrev» tillåter sig statskontoret erinra

om det förslag till nya bestämmelser härutinnan, som förelädes 1913 års riksdag

(se k. prop. 200 sid. 23 och 27) men ej hann att av Riksdagen prövas.

o. Förhöjning av obligationsstämpeln samt införande av stämpelskatt ä

vissa kommunala skuldförbindelser.

Stämpelskatt å obligationer infördes i Sverige genom stämpelförordniDgen

den 9 augusti 1894 och utgår fortfarande med det då fastställda beloppet av 30

öre _ för belopp, ej överstigande 100 kronor, och därutöver 30 öre för varje påbörjat

hundratal kronor.

Då statens ökade inkomstbehov påkallar reglering av gällande stämpelskatter,

hava kommitterade ansett höjning av obligationsstämpeln böra ifråga
Biliang

till senare Biksdagens protokoll 11)14. 1 sand. 28 höft. (Nr 08.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Knngl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

komma i ett av de främsta rummen. Kommitterade anse nämligen obestridligt,

att det kapital, som nedlägges i obligationer, äger en betydande skattekraft,

ävensom att obligationsutgivaren i regel utan olägenhet kan bära en måttlig

stämpelskatt. Med stöd av en jämförelse mellan främmande länders stämpelsatser

för obligationer och den i värf land gällande och då enligt kommitterades

mening befogade invändningar ej kunna resas mot att obligationsstämpeln avsevärt

ökas, förorda kommitterade en fördubbling av skattesatsen, varigenom den

alltså skulle komma att utgå med 60 öre för varje påbörjat 100-tal kronor.

En av kommitterade verkställd utredning rörande under åren 1895—1908

emitterade stämpelpliktiga obligationer hade givit till resultat, att summan av de

under berörda period utsläppta obligationslånen bestigit sig till 947,129,762 kronor

eller i årligt medeltal för samma period utgjort 67,652,126 kronor, mider det att

motsvarande medeltal för tioårsperioden 1899—1908 uppgått till 75,210,176 kronor

och för femårsperioden 1904—1908 till 85,241,408 kronor. Den starka växling av

årsbelöppen, som visat sig förefiimas, anse kommitterade böra mana till försiktighet

vid beräkningen av obligationsstämpelns avkastningsförmåga för kommande

år, och kommitterade hava därför utgått ifrån, att den årliga emissionen av obligationslån

skulle belöpa sig till ett belopp av i runt tal 75,000,000 kronor. I

enlighet härmed skulle enligt kommitterades mening den av dem föreslagna ökningen

av obligationsstämpeln med 30 öre för varje påbörjat 100-tal kronor kunna

beräknas giva staten en ökad inkomst av 225,000 kronor.

Kommitterade hava därjämte i syfte att förebygga kringgående av stadgandet

om obligationsstämpeln föreslagit, att, därest kommun erhållit Kungl. Maj:ts

tillstånd till upptagande av amorteringslån, skall, under förutsättning att det till

upptagande medgivna lånets belopp icke understiger 200,000 kronor och att återbetalningstiden

är bestämd till minst 15 år, skuldförskrivning, som utfärdas å

lånebeloppet eller del därav, av utgivaren förses med stämpel till samma belopp,

som för obligation stadgas.

Beträffande frågan om den ökade statsinkomst, som vore att påräkna genom

införande av den sålunda förordade stämpelbeskattningen av kommunala skuldförbindelser

av nyssnämnda beskaffenhet, meddela kommitterade, att den efter en

beräknad årlig medeltalssumma av 2,537,000 kronor och en skattesats av 6 pro mille

skulle i runt belöpa sig till 15,000 kronor.

I avseende å sättet för stämpelskattens utgörande förorda kommitterade,

vad obligationer beträffar, den i statskontorets förut berörda skrivelse av den 31

december 1908 föreslagna obligatoriska genom statskontorets försorg verkställda

stämplingen, under det att kommitterade beträffande de med obligationer i stämpelhänseende

likställda skuldebreven antagit som lämpligast, att stämpelskatten

för dem erlades medelst användande af beläggningsstämplar.»

Med ledning av uppgifter, som statskontoret, efter vad ämbetsverket

vidare meddelar, erhållit från riksbankens statistiska avdelning, hade statskontoret

sett sig i stånd att fullfölja en kommitterades i sådant avseende uppgjord

tabell till och med år 1913. I anslutning härtill fortsätter statskontoret.

»Det årliga medeltalet av utsläppta obligationslån under hela perioden

1895—1913 bliver då 73,649,766 kronor mot av kommitterade för perioden 1895

—1908 beräknade 67,652,126 kronor. Samma årliga medeltal för tioårsperioden

1904—1913 bliver 87,842,284 kronor mot af kommitterade för åren 1899—1908

beräknade 75,210,176 kronor, under det att motsvarande siffror för senaste fem
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

årsperioden 1908—1913 och femårsperioden 1904—1908 bliva respektive 90,443.160

kronor och 85,241,408 kronor.

Antager man det ifrågavarande årliga medeltalet till 85,000,000 kronor,

skulle alltså den av kommitterade genom obligationsstämpelns fördubbling beräknade

ökningen i årsinkomst eller 225,000 kronor i stället giva en sådan ökning

av 255,000 kronor.

Lägges härtill den ovannämnda genom stämpelbeläggning av kommuners

skuldförbindelser vunna inkomsten eller 15,000 kronor, skulle av bestämmelser,

sådana som de av kommitterade här föreslagna, vara att emotse en ökad årsinkomst

av tillsammans 270,000 kronor.

Vad kommitterade i förevarande avseende förordat har icke givit statskontoret

anledning till erinran. Visserligen skulle det kunna ifrågasättas, huruvida

icke, därest en sådan bestämmelse om beläggning med stämpel av vissa

kommunala skuldförbindelser som den, kommitterade föreslagit, varder beslutad,

motsvarande stämpelplikt borde införas för enahanda skuldförbindelser, som utfärdas

af bolag o. d. Statskontoret anser dock skäl föreligga att först avvakta någon

tids erfarenhet om verkan av den stämpelplikt, som må varda ålagd kommunala

förbindelser.»

Därefter övergår statskontoret till frågan om:

4. Omläggning till räntestämpel av stämpelskatten ä bevis om insättning

ä depositions- och kapitalräkning samt införande av räntestämpel jämväl

ä avkastningen av andra på bankräkning insatta medel.

»Enligt nu gällande bestämmelser skall bevis om insättning å depositionsräkning

hos bank eller bankir ävensom å kapitalräkning eller annan räkning,

därå penningar mot särskilt bevis mottagas för att först efter viss tid eller viss

tid efter uppsägning återbetalas, vid utgivandet förses med stämpel av 50 öre

för deponerat belopp, som ej överstiger 1,000 kronor, och därutöver 50 öre för

varje påbörjat tusental kronor; dock att bevis om insättning å räkning, varom

här är fråga, av belopp, ej överstigande 100 kronor är fritt från stämpel, samt

att dylikt bevis å belopp, som överstiger 100 kronor, men icke 300 kronor, skall

förses med stämpel av 20 öre och bevis å belopp, som överstiger 300 kronor men

icke 500 kronor, med stämpel av SO öre.

Kommitterade, vilka funnit dessa bestämmelser icke hava lämnat ett resultat,

motsvarande det, som man kunde haft anledning förvänta, hava förordat

dels en sådan omläggning av stämpelskatten å depositionsbevis och därmed nu

uti förevarande hänseende likställda bevis, att till grund för beräkningen av

denna skatt borde läggas, icke det belopp, varå insättningsbeviset lyder, utan i

dess ställe den årliga avkastning, som å sålunda insatta medel erhålles, dels ock

införande av enahanda stämpelskatt jämväl å avkastningen av medel, innestående

å checkräkning, upp- och avskrivningsräkning, giroräkning, folioräkning, löpande

räkning eller annan sådan icke till sparkasseräkning hänförlig räkning hos bank,

annan kreditinrättning eller bankir, därå penningar mottagas för att vid anfordran

återbetalas. Såsom skattesatser hava föreslagits 5 öre för räntebelopp, över
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.

stigande 5 men ej uppgående till 10 kronor, samt 10 öre för varje fulla 10 kronor

av räntebelopp, uppgående till 10 kronor eller mera.

Räntestämpel å penningar, som innestå i sparbank, skulle enligt den åsikt,

kommitterades pluralitet omfattat, icke ifrågakomma.

För ränta å sparkasseräkning föreslå kommitterade eu stämpelavgift av

10 öre för varje fulla 10 kronor av räntebeloppet, dock att stämpelfrihet skulle

äga rum, om det tillgodoförda räntebeloppet för ett år icke uppgått till 20 kronor.»

Under åberopande av en från riksbankens statistiska avdelning bekommen

approximativ beräkning över ränteavkastningen å bankernas inlåningsräkningar

åren 1909—1913, har statskontoret beträffande kommitterades förslag till omläggning

och utvidgning av stämpelskatten å ifrågavarande område såsom sin mening

uttalat, att förslaget icke syntes vara överensstämmande med kravet å billighet

och rättvisa i beskattningen. Förslaget innebure nämligen onekligen, att

den ränteinkomst, som härledde sig från kapitalplacering i bankpapper, skulle i

förhållande till inkomst, vunnen genom annan kapitalplacering, beskattas på ett

ännu hårdare sätt än vad redan vore händelsen. Då giltig anledning härtill efter

statskontorets mening icke förefunnes, fann statskontoret sig böra avstyrka kommitterades

förslag i denna punkt.

Härefter övergår statskontoret till kommitterades övriga förslag och

anför:

»5. Lottsedel stämpel.

Kommitterades förslag om införande av stämpel å lottsedlar och om sättet

för denna skatts upptagande i vissa fall har icke givit anledning till något särskilt

uttalande från statskontorets sida.

6. Kvittensstämpel.

Denna hos oss nya stämpelskatt har av kommitterade beräknats avkasta

minst 100,000 kronor årligen. Även om säkerligen åtskilligt större årsinkomst

torde kunna bliva att för staten påräkna av en kvittensstämpel, sådan den av

kommitterade föreslagits, anser statskontoret dock, att med avseende å det i förhållande

till skattens avkastning stora besvär, som införande av denna stämpelskatt

skulle komma att tillskynda allmänheten, anlitande av densamma icke bör tillgripas,

förrän övriga av statskontoret i detta utlåtande förordade stämpelskatter

först tagits i anspråk.

7. Fförsäkring sstärng)el.

Förslaget om försäkringsstämpelns införande och anordningarna därför har

av statskontoret lämnats utan erinran.

8. Arrende- och liyresstämpel.

Då — såsom redan anmärkts — kommitterade förklarade sig hava till behandling

upptagit de av dem föreslagna höjda eller nya stämpelskatterna i den

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

ordning, _ kommitterade ansågn dem äga företräde sinsemellan, meddelade kommitterade

tillika, att arrende- och hyreskontraktsstämpeln upptagits sist även med

hänsyn därtill, att på grund av saknaden i vårt land av för ändamålet fullt

lämpliga fiskala myndigheter kommitterade icke sett sig i stånd att föreslå annan

kontroll å denna stämpelavgifts erläggande än den, som läge i ansvaret för uraktlåten

stämpelbeläggning. Kommitterade hade dock upptagit denna stämpelskatt,

då det, enligt vad kommitterade erinra, utan tvivel, i den mån stämpelbeskattningen

vunne ytterligare utvidgning, skulle bliva i många fall nödvändigt att i

huvudsak nöja sig med sådan kontroll.

Principiellt finner sig statskontoret kunna godkänna även denna form av

stämpelskatt. Detta oaktat anser sig statskontoret dock för närvarande icke böra

till införande förorda densamma. Såsom skäl för denna sin uppfattning vill statskontoret

huvudsakligen åberopa dels den redan av kommitterade själva erkända

svagheten i kontrollen dels ock de svårigheter, som otvivelaktigt i många fall

.skulle för allmänheten uppstå, då det gällde att tillämpa hithörande föreskrifter.»

Såsom av statskontorets utlåtande framgår, innefattar kommitterades Chefen för

förslag frågor om " ''^Temen fet ''

1) förhöjning av lagfartsstämpeln,

2) » » aktiestämpeln,

3) » » obligationsstämpeln samt införande av stämpelskatt

å vissa kommunala skuldförbindelser,

4) omläggning till räntestämpel av stämpelskatten å bevis om insättning

å depositions- och kapitalräkning samt införande av räntestämpel jämväl

å avkastningen av andra på bankräkning insatta medel,

5) lottsedelstämpel,

6) kvittensstämpel,

7) försäkringsstämpel samt

8) arrende- och hyresstämpel.

Enligt statskontorets utlåtande borde nu ifrågavarande nya eller förhöjda

stämpelskatter, i den mån statskontoret ansett desamma kunna lämpligen

tillgripas, lämna följande avkastning nämligen:

lagfartsstämpeln........... 1,600,000 kr.

aktiestämpeln............ 450,000

obligations- och skuldförbindelsestämpeln 270,000 »

lottsedelstämpeln........... 370,000 »

försäkringsstämpeln.......... 290,000 s>

Dessa nu omförmälda stämpelskatter skulle alltså lämna statsverket

eu ökad inkomst av sammanlagt 2,980,000 kronor eller i runt tal 3,000,000

kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

För egen del är jag med alla dem, som yttrat sig i saken, enig därom,

att vid behov stämpelbeskattningen bör kunna icke så litet utvecklas. Förslag

till utvidgning av detta område för den allmänna beskattningen har upprepade

gånger förevarit till behandling, men förslagen hava hittills upptagits

till avgörande med en försiktighet, som ej så litet varit beroende på

större valfrihet i fråga om utvägar att tillgodose det allmännas krav på

skatteobjekt. Något annorlunda ställer sig saken, när man såsom nu, å ena

sidan, står inför skyldigheten att åtminstone räkna med en vida mera omfattande

skattereglering än under senare årtionden varit förhållandet, och,

å andra sidan, vid denna skattereglering måste, säkerligen enligt allas

mening, hava till ögonmärke, att, på sätt försvarsberedningen framhållit,

de mindre bärkraftiga samhällslagren så vitt möjligt skonas för skatteförhöjningarna.

Av de indirekta skatterna torde inga bättre än stämpelskatterna

vara av beskaffenhet att tillgodose nämnda krav.

Rörande de nu föreslagna höjda eller nya stämpelskatterna lärer det

i allmänhet kunna sägas, att de snarare torde understiga än överstiga vad i

de olika fallen utan större olägenhet skulle kunna uttagas i form av skatt.

När jag det oaktat icke anser mig nu böra förorda någon ändring i skattesatserna,

beror detta mindre därpå, att något omedelbart behov att fastställa

de belopp, som i stämpelskatteväg lämpligen böra uttagas, icke

för ögonblicket förefinnes, utan därjämte och i högre grad på det ofta anmärkta

förhållandet, att man med en viss försiktighet bör framgå vid utvecklandet

av skatter i allmänhet. Ett motsatt förfarande kan ofta no g,

åtminstone närmaste tiden efter skattens införande, leda till annat än åsyftat

skatteresultat.

1 två avseenden skulle jag dock vilja ifrågasätta, huruvida man icke

redan vid det tillfälle under närmaste tiden, då ifrågavarande av statskontoret

tillstyrkta förhöjda eller nya stämpelskatter komme att tillgripas,

borde utsträcka beskattningen utöver vad statskontorets beräkningar innebära.

Sålunda anser jag lämpligt, att det förslag till utvidgning av skuldförbindelsestämpeln,

som nu ifrågasatts med införande av stämpelskatt å

vissa kommunala skuldförbindelser, utsträcktes att gälla andra kategorier

skuldförbindelser. Statskontoret har i sådant avseende pekat på skuldförbindelser,

utfärdade av bolag o. d. Omfånget av en sådan skatteplikt

borde för ändamålet göras till föremål för ytterligare utredning. Av utredningens

resultat lärer man antagligen kunna draga någon slutsats rörande

skatteresultatet. En utredning i nämnda avseende har jag för avsikt

att med det snaraste söka åvägabringa.

Om jag sålunda i denna del anser mig böra biträda statskontorets

mening, kan jag å andra sidan ej godkänna de skäl, statskontoret anfört

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

95

mot omläggning till räntestämpel av stämpelskatten å depositions- och

kapitalräkning samt införande av räntestämpel jämväl å avkastningen av

andra på bankräkning insatta medel. Utan att nu närmare ingå på denna

fråga, tillåter jag mig dock åberopa, vad statskontorets chef, generaldirektören

greve Hans Wachtmeister, vilken i denna del vid frågans behandling

i statskontoret uttalat sin skiljaktiga mening, anfört. Den omständigheten,

att, såsom statskontorets flertal framhållit, inkomsten av det i bankpapper

placerade kapitalet skulle genom räntestämpeln komma att drabbas hårdare

av skatt än inkomst av annan kapitalplacering, kunde, enligt greve

Wachtmeisters mening, så mycket mindre utgöra ett avgörande skäl mot

införande av räntestämpeln, som de flerahanda specialskatter, av vilka

ett stämpelskattesystem bestode, icke stode och icke kunde stå i eu bestämd

1’elation till statens övriga skatter.

För min del vill jag allenast tillägga, att den anmärkning om ojämnhet

i beskattningen vid kapitalplaceringar, som statskontorets flertal anser

sig kunna åberopa mot införande av den ifrågasatta räntestämpeln, i viss

mån förlorar i betydelse, om stämpelskyldighet med avseende å andra

kapitalplaceringar genom stämpelskatt å skuldförbindelser får den utveckling,

jag nyss ifrågasatt.

Räntestämpeln har i betänkandet av den 29 december 1909 beräknats

till 420,000 kronor.

De av statskontoret tillstyrkta förhöjda och nya stämpelskatterna

beräknades lämna ett skatteresultat af ungefär 8,000,000 kronor. Lägger

man härtill avkastningen av räntestämpeln och en utvidgad, stämpelskyldighet

med avseende å skuldförbindelser, lärer man icke räkna för högt,

om avkastningen av de utav mig ifrågasatta förhöjda och nya stämpelskatterna

beräknades lämna sammanlagt minst 3,500,000 kronor, om desamma

vid denna tidpunkt kom me till tillämpning.

Härefter övergår jag till frågan om förhöjd arvsskatt samt återgiver Arvsskatten.

då till en början innehållet i professor Kobbs förut omförmälda promemoria

av mars 1914:

»Den höjning i arvsskatten, som i beredningens preliminära betänkande är Professor

föreslagen, ansluter sig till en motion nr 207 i andra kammaren, som vid 1910

års riksdag frambars av undertecknad jämte 39 medlemmar av liberala samlingspartiet

med anledning av Kungl. propositionen nr 22 om stämpelbeskattningen. I

denna motion yrkades, att den i Kungl propositionen föreslagna skatteskalan,

som i klass I slutar med 4 % för en arvslott av 450,000 kronor, samt i klass II

med 8 % vid en dylik å 375,000 kronor, skulle fortsättas till arvslotter å 1,000,000

kronor, slutande i klass I med 8 % och i klass II med 12 f. Tillika yrkades, att

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

arvslotter tillfallna på grund av testamente skulle stämpelbeläggas enligt klass II

i stället för klass III.

Bevillningsutskottets majoritet tillstyrkte i betänkandet nr 11 den Kungl.

propositionen med ett par mindre ändringar, medan vänsterminoriteten enades om

en utförlig reservation med fortsatta skatteskalor i enlighet med motionen. Ärendet

behandlades den 16 mars i första kammaren och den 17 mars i andra kammaren.

Första kammaren antog utskottets förslag men andra kammaren reservationen;

i den gemensamma voteringen segrade emellertid utskottets förslag.

Beträffande den ökade statsinkomsten enligt reservanternas förslag hade

denna i motionen ur den i Kungl. propositionen förekommande statistiken över

större arvslotter för åren 1906, 1907 och 1908 approximativt beräknats till cirka

1,100.000 kronor; under debatten i andra kammaren uppgav finansministern, att han

låtit verkställa eu kontrollräkning, som givit 1,200,000 kr. På dessa båda siffror är

den av beredningen anförda grundad. Då emellertid ökningen beror på de stora

arvslotterna och dessa förekomma tämligen oregelbundet, ansåg man Klokast att

ej beräkna högre medeltal än 1,000,000 kr. Härvidlag har naturligtvis ej något avdrag

gjorts för minskning på grund av testamentstagares överflyttning, då denna

senare del av motionen aldrig varit föremål för någon behandling i beredningen.»

Statskon- I fråga om arvsskattens höjning anför statskontoret i sitt utlåtande

to‘,ct'' av den 20 nästlidne april:

»Under förutsättning att, på sätt första försvarsberedningen ansett kunna

för vinnande av ökning i statsinkomsterna ifrågakomma, ytterligare eu miljon

kronor bör uttagas av arvsskatten, vilken förutsättning icke föranleder till någon

erinran från statskontorets sida, är statskontoret icke i tillfälle att angiva någon

rättvisare och lämpligare utväg för uttagande av det ifrågavarande ökade skattebeloppet

än den i den uti professoren Kobbs promemoria omförmälda motionen nr

207 i andra kammaren vid 1910 års riksdag föreslagna; och får statskontoret

sålunda biträda det i denna motion innefattade förslag, vilket innebär en följdriktig

tillämpning av de grunder, på vilka den nu gällande skalan för arvsskatten är

byggd.»

Chefen för

finansdepartementet.

Mot en höjning av arvsskatten på sätt nu ifrågasatts har jag ingen

erinran att göra.

Enligt kontrollräkningar, som gjordes inom finansdepartementet år

1910, skulle den föreslagna höjningen lämna 1,200,000 kronor. Någon

anledning till förmodan, att skatteresultatet av höjningen nu skulle bliva

lägre, torde icke förefinn as.

Genom ökade och nya stämpelskatter skulle enligt den nu lämnade

utredningen kunna motses ett ökat skattebidrag av

sammanlagt...................kronor 3,500,000

Lägges härtill avkastningen av en förhöjd arvskatt ... » 1,200,000

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 97

skalle av de enligt mina föregående uträkningar förestående

merutgifterna å budgeten, 17,000,000 kronor, vara

täckt ett belopp av . ..............kronor 4,700,000

Alltså skulle återstå att täcka ett belopp av..... » 12,300,000

Enligt de i anslutning till försvarsberedningens förslag angivna ut- Inkomst- och

vägar till täckande av påräknelig brist i budgeten skulle sistnämnda belopp hetsskatt''

anskaffas genom höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten.

I. sådant avseende har försvarsberedningen såsom en första åtgärd

föreslagit, att ur förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt skulle

borttagas den däri införda bestämmelsen om rätt att vid inkomstens taxering

njuta avdrag för andra utskylder än kronoutskylder. Härigenom

skulle enligt beredningens beräkningar utvinnas ytterligare 3,000,000 kronor.

Okad avkastning därutöver skulle ernås genom direkt höjning av

skatten.

Även jag håller före, att, därest utgiftsökningen å de civila titlarna

skulle få det utseende, försvarsberedningen i sina budgetsförslag angivit,

och om skattekällornas avkastning i tiden efter år 1915 skulle ha benägenhet

att följa försvarsberedningens beräkningar, ett ökat krav från

statsmakternas sida på skattebidrag, utöver vad stämpelskatter och arvsskatt

skulle lämna, närmast borde tillgodoses genom höjning av inkomstoch

förmögenhetsskatten.

Innan jag går vidare, tillåter jag mig anmäla, att, sedan kammarrätten

den 9 mars 1914 anbefallts avgiva utlåtande över försvarsberedningens

betänkande, i vad det rörde sådan ifrågasatt ändring av inkomstoch

förmögenhetsskatten, att vid taxering av inkomst avdrag icke finge

medgivas för något slag av utskylder, kammarrätten den 9 nästlidne

april avgivit infordrat underdånigt utlåtande. Däri anför kammarrätten,

att, innan rätt till avdrag för utskylder infördes i skattelagstiftningen,

kammarrätten, upprepade gånger framhållit lämpligheten därav, att vid

taxering av inkomst avdrag finge ske för erlagda utskylder; samt att

kammarrätten icke funnit anledning att nu frångå sin sålunda uttalade

åsikt.

För egen del anser jag mig icke för närvarande behöva närmare

uttala mig om, vilka åtgärder som för vinnande av en högre avkastning

av inkomst- och förmögenhetsskatten böra vidtagas. Jag vill dock framhålla,

att dessa åtgärder synas åtminstone till väsentlig del böra inriktas

på att omlägga själva skatteskalorna. Hurudan en sådan omläggning bör

göras för att vinna ett visst skatteresultat, är naturligtvis i viss mån beroBihang

till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28. käft. (Nr 58.) 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

ende på storleken av den inkomst och förmögenhet, som vid skatteregleringen

kan göras till föremål för beskattning. Resultatet skulle visserligen

kunna vinnas genom eu proportionell ökning av nuvarande skatteskalorna,

men så enkelt blir dock antagligen ej förfarandet. Revisionen

bör nog göras grundligare. Att i detta sammanhang uppgöra förslag

till ändring i skatteskalorna vore naturligtvis lönlöst, i ty att regleringen

vid det tillfälle, då en sådan vidtages, måste, såsom redan antytts, stödja

sig på senare siffror än på dem, som för närvarande erbjuda sig. Försvarsberedningen

har talat om 10 procents förhöjning av den nuvarande

skattebördan utöver vad ett borttagande av utskyldsavdraget skulle medföra.

För övrigt tillåter jag mig påpeka några på frågan inverkande omständigheter.

Till en början må framhållas, att, liksom statskontorets beräkningar

angående avkastningen av de ifrågasatta nya och förhöjda stämpelskatterna

icke så litet överstiga de några år förut av stämpelskattesakkunniga

i sådant avseende gjorda kalkylerna, torde helt säkert avkastningen

av stämpelskatterna vid det tillfälle, då avkastningsbeloppet skall bestämmas,

kunna upptagas till belopp, överstigande dem, med vilka jag räknat. Liknande

förhållande gäller med avseende å arvsskatten för att icke nämna inkomst-

och förmögenhetsskatten själv. Därjämte blir i skatteregleringens

ögonblick behovet beroende bland annat på riktigheten av försvarsberedningens

inkomstberäkningar, vilka synas vara gjorda med väl stor försiktighet.

Till detta må läggas, att beredningen själv ställt i utsikt ej blott en

större avkastning av statens skogar än som av beredningen beräknats, utan

även besparingar i gjorda utgiftskalkyler, vilka besparingar i form av uppskov

med påtänkta utgifter enligt beredningens mening synas kunna uppskattas

till »någon miljon». Vidare anser beredningen den möjligheten ej

vara utesluten, att under här berörda period ett tillgodogörande även av

statens för närvarande obrukade malmtillgångar i Norrbotten kan ifrågakomma.

Övergångs- Med angivande av de vägar, som enligt min mening böra följas,

Ståren1 1916 då fråga uppstår om ökning i skattekällorna för vinnande av jämvikt i

och 1917. budgeten så väl på grund av nu förestående ökade försvarsutgifter som

ock med anledning av eu förväntad utveckling av de civila huvudtitlarna,

har emellertid min befattning med finansplanen för de av mig beräknade

merutgifterna icke avslutats. Såsom jag strax skall angiva, synes det mig

nämligen under alla förhållanden synnerligen angeläget, att de av mig omförmälda

skatteutvägarna icke användas eller åtminstone allenast i begränsad

skala anlitas under de tre närmast följande åren, eller åren 1915, 1916

och 1917. Angelägenheten härav gör det för mig till eu plikt att klar
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

lägga möjligheten att med nuvarande inkomstkällor och andra disponibla

tillgångar, inbegripet tobaksskatten, kunna reglera utgifterna för

åren 1916 och 1917. För statsregleringen för år 1915 skall jag senare

redogöra.

När jag hittills talat om ökade försvarsutgifter, har jag allenast berört

de varaktiga, årligen för skilda ändamål återkommande kostnaderna.

Vid sidan av dessa har man emellertid att taga i betraktande den synnerligen

stora skatt, vilken avser att bestrida engångsutgifter för försvarsändamål.

Värnskatten torde redan för år 1915 böra upptagas med

hela sitt beräknade belopp. Skattens anordning medför emellertid, att

densamma kommer att någorlunda jämt fördelas på åren 1915, 1916 och

1917. Aven vid skattens fördelning på skilda terminer blir skattebördan

i och för sig och än mer i förening med den alltjämt utgående

inkomst- och förmögenhetsskatten stor nog, för att man icke borde

utan synnerligen tvingande skäl under värnskatteperioden genom andra nya

skatter ytterligare taga de skattedragandes skatteförmåga i anspråk. Något

särskilt stöd för denna mening torde knappast behöva åberopas. Saken

talar för sig själv

Dock skall jag tillåta mig framhålla, vad försvarsberedningen i anledning

av den utav beredningen föreslagna, långt lindrigare värnskatten

yttrat. Beredningen anför, att, då beredningen förutsatt möjligheten

av en värnskatt, som innebure eu, om också ej alltför tung, dock ganska

avsevärd belastning av förmögenheten och inkomsten i landet, syntes ett

samtidigt uttagande av den förhöjning med 10 procent å inkomst- och

förmögenhetsskatten, som inginge bland de av beredningen ifrågasatta

skatteökningar, knappast vara tillrådligt. Och enligt beredningens mening

saknades icke utvägar att för de tre ifrågavarande åren, 1915—1917,

uppnå det beräknade »överskottet», även utan anlitande av nyssnämnda

höjning i inkomst- och förmögenhetsskatten. Jämte besparingar i utgifter,

framför allt genom deras undanskjutande till en senare tidpunkt, skulle

för sådant ändamål kunna ifrågakomma att under nämnda tre år för

löpande utgifters bestridande taga i anspråk en del av de statsinkomster,

som enligt beredningens utgiftstablå varit avsedda för anslag till kapitalökning.

I sådant avseende erinrar beredningen, att enligt beredningens

beräkningar skulle till utgifter för kapitalökning, frånsett anslaget till

amortering av statsskulden, användas, förutom lånemedel, andra statsinkomster

till belopp av

för år 1916...........kronor 11,034,000

» » 1917........... > 10,429,000

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Vad beredningen nu i allmänhet anfört mot uttagande av förhöjd

inkomst- och förmögenhetsskatt under värnskatteperioden äger i ännu

högre grad sin tillämplighet, därest beslut fattas om uttagande av en värnskatt

av nu ifrågavarande storlek.

Härtill kommer en annan omständighet, som ej heller får förbises.

Av värn skattebeloppet kan, helt approximativt räknat, ungefär

30,000,000 kronor beräknas inflyta år 1915 och återstoden med hälften

under vartdera av åren 1916 och 1917. Dessa under tre år infly
tande

medel komma sannolikt icke i sin helhet till användning under

de år, uppbörden äger rum. Eu sådan anordning kan blott försvaras

med hänsyn till värnskattens egenartade natur. Principiellt kan

det icke godkännas, att staten i skattemedel uppbär större belopp än

staten behöver till bestridande av årets utgifter. Då man i detta fall

måst övergiva den principiella ståndpunkten, torde man dock icke praktiskt

böra fortsätta på den inslagna banan genom att samtidigt, om ock

för andra ändamål än de med värnskatten avsedda, indriva nya skatter.

Detta skulle emellertid bliva förhållandet, om man redan för ett eller

flera av åren 1915, 1916 och 1917 upptoge en eller annan av de utav

mig för framtida behov ifrågasatta stämpel- och andra skatter.

Utväg till undvikande härav har redan beredningen anvisat. Denna

utväg innebär uppskov med en del för närmaste åren eljest avsedda

verkliga utgifter samt till minskning i kalkylerade utgifter för kapitalökning.

Det har redan angivits, att kostnaderna för försvaret skulle

för år 1915 uppgå till................kr. 85,354,208

För år 1916 hava samma kostnader beräknats till . . . . » 86,800,000

Skillnaden eller kronor 1,445,792

utgör alltså 1916 års merkostnader i jämförelse med år 1915.

Efter samma beräkningsmetod skulle år 1917 merkostnaderna

för försvaret uppgå till ett belopp av.......kr. 2,045,792

Efter tillägg av bristerna för statsverket i övrigt, beräknade

till högst 6,000,000 kronor om året, skulle alltså beräknade

brister i statsregleringarna för åren 1916 och

1917 uppgå till följande belopp eller

för år 1916 till............

för år 1917 till............

kr,

7.445.792

8.045.792

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls nåd. proposition nr 58.

101

Dessa sålunda beräknade brister i statsregleringarna för åren 1916

och 1917 kunde ju mer än väl, rent siffermässigt sett, täckas genom

minskning i de för samma år av försvarsberedningen beräknade utgifter

för kapitalökning, i runda tal resp. 11,000,000 och 10,500,000 kronor.

Men jag anser mig emellertid böra räkna med, att oöverstigliga svårigheter

möta att allenast genom direkta begränsningar i nämnda slag av utgifter

och uppskov med verkliga utgifter vinna jämnvikt i budgeterna vid

ifrågavarande statsi’egleringar. Någon supplementär utväg bör sökas.

Vid övervägande härav har jag fäst uppmärksamheten däi-vid, att

statsverkets kassafond numera vuxit så avsevärt, att densamma torde hava

icke obetydligt överskridit vad som även vid försiktig beräkning synes vara

nödvändigt för dess huvuduppgifter.

Före år 1912 redovisades i rikshuvudboken var för sig dels »statsverkets

kassaförlagsfond», som hade till uppgift att jämte andra disponibla

medel tillhandahålla det för statsförvaltningen erforderliga kassaförlaget,

dels »fonden för reserverade medel», till vilken uppkommande överskott i

statsregleringarna överfördes och vars för varje år uppkommande behållning

plägade av Riksdagen disponeras för följande statsregleringar. Under

tiden intill dess den senare fondens sålunda disponerade behållning togs i

anspråk för stats regi er i n ge n tjänade även denna såsom kassaförlag.

1 det betänkande angående förändrad uppställning av riksstaten,

som avgavs den 4 oktober 1910 av inom finansdepartementet tillkallade

sakkunniga, föreslogo dessa efter en utförlig motivering (sid. 111—121),

att nämnda båda fonder skulle sammanslås till en »statsverkets kassafond »,

till vilken för framtiden skulle föras alla överskott i statsregleringarna och

från vilken medel skulle tagas till täckande av eventuella brister i statsregleringarna;

och borde i riksstaten icke vidare påräknas bidrag från denna

fond. Kommitterade syftade härmed till att motverka det dittills brukliga

regelbundna användandet av statens kapitaltillgångar till fyllnad i budgeten

för löpande statsutgifters bestridande, vilket de icke ansågo berättigat

annat än då det motiverades av motsvarande säi’skilda utgifter till kapitalökning.

Den behållning, som statsverkets kassafond under goda tider borde

uppnå, kunde, enligt de sakkunnigas åsikt, med stöd av senare tiders erfarenhet

anslås till 40 å 50 miljoner kronor.

Vid underdånig föredragning den 30 december 1910 av denna fråga

anslöt sig dåvarande chefen för finansdepartementet till de sakkunnigas uppfattning

och anförde, bland annat, att, därest man för framtiden avstode

ifrån att beräkna tillskott till statsregleringarna från fonden för reserverade

medel, knappast längre någon egentlig skillnad förefunnes mellan

denna fonds och kassaförlagsfondens ändamål. Visserligen borde kassaför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

102

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

lagsfondens uppgift aldrig få släppas ur sikte, men om fonden för reserverade

medel sammansloges med kassaförlagsfonden och den nya gemensamma

fonden just finge namnet »kassafond», läge däri en tillräckligt

stark sporre för finansledningen att städse tillse, att densamma kunde fylla

den uppgift, vilken funnes uttrjmkt i själva dess benämning. Den nya

fonden finge visserligen jämväl en annan uppgift, nämligen att säkerställa

statsregleringarnas genomförande, men detta vore i realiteten intet annat

än att vara ett kassaförlag, och om den ganska osannolika eventualiteten

skulle inträffa, att under en följd av år upprepade brister i statsregleringarna

så starkt medtoge denna fond, att dess kapital löpte fara att nedgå

under den förutvarande kassaförlagsfondens belopp, måste detta givetvis

föranleda finansledningen att vidtaga åtgärder för fondens återställande

till sagda belopp.

En sedermera av Kungl. Maj:t för 1911 års riksdag framlagd proposition

(N:r 83) om bildande av statsverkets kassafond genom sammanslagning

av kassaförslagsfonden med fonden för reserverade medel blev av

Riksdagen bifallen.

Av nu gjorda redogörelse framgår, att statsverkets kassafonds bägge

huvuduppgifter äro dels att utgöra en fond för uppsamling av statsregleringens

överskott under de år sådana uppstå, på det att statsverket under

de år, då brister i statsregleringarna förekomma, må äga medel att utan

särskilda anslag å riksstaten fylla dessa brister, dels och att jämte andra

tillgängliga medel utgöra kassaförlag för statsförvaltningen.

Emellertid är det uppenbart, att, därest genom rikliga överskott

under en följd av år fondens behållning kommer att så väsentligt uppbringas,

att den varder långt större än som under normala förhållanden,

är erforderligt för dess nyss angivna bägge huvuduppgifter, fonden i realiteten

jämväl blir en kapitalsamlingsfond, och att då så inträffar, intet

hinder bör möta för att taga en sålunda det normala behovet överskjutande

del av fonden i anspråk för statsregleringen på enahanda sätt som andra

kapitaltillgångar, vilka icke längre erfordras för sitt ursprungliga ändamål.

Denna eventualitet eller att kassafonden skulle genom år efter år uppkomna

överskott å statsregleringarna nå till en sådan höjd, att den skäligen borde

kunna till beloppet på antytt sätt reduceras, har synbarligen också varit

vid budgetreformens genomförande förutsatt, enär de sakkunniga uttalade,

att ett användande av statens kapitaltillgångar till fyllnad i riksstaten

kunde anses berättigat endast då det motiverades av motsvarande, särskilda

utgifter till kapitalökning.

Jag förbiser emellertid ingalunda, att man vid ett sådant användande

av för kassaförlagsfonden icke längre erforderliga kapitaltillgångar måste

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

103

framgå med stor försiktighet och under noggrant aktgivande därpå, att

fonden även i ogynnsammaste fall och under verkningarna av en eventuellt

förestående allmän ekonomisk kris med ty åtföljande depression jämväl

för statsverket alltid må vara i stånd att fylla sina huvuduppgifter.

Redan vid framläggandet under sistlidne januari av inkomstberäkning

för år 1915 kunde min företrädare i ämbetet antaga, att kassafonden vid

1913 års utgång uppgick till över 50 miljoner kronor, sannolikt omkring

55 miljoner.

Sedermera hava dels de månatliga kassarapporter, som inga till och

bearbetas hos kommitterade för granskning av statens bokföring m. m.,

dels ock de olika medelförvaltande ämbetsverkens och myndigheternas räkenskaper

för år 1913, vid sammanställning i vad statsverkets inkomster

angår, visat, att kassafonden, som vid 1912 års utgång ägde en behållning

av 42,652,863 kronor 99 öre, vid slutet av år 1913 snarare över- än

understigit 65 miljoner kronor.

Då nämnda sakkunniga, enligt vad nyss erinrades, beräknade kassafondens

normala medelsbehov till 40 å 50 miljoner kronor, grundades

denna beräkning på de närmast föregående årens erfarenhet. Statsverkets

rörelse har dock sedermera så utvecklats, att man torde behöva något större

rörelsekapital än vad då förutsattes. Det visade sig också, att fonden under

år 1912, vid vars ingång densamma uppgick till 33,751,357 kronor 18 öre,

ännu icke var vuxen sin uppgift som kassaförlag, ity att statskontoret under

detta år var nödsakat att begära kassaförstärkning åt fonden från riksgäld

skontoret. Under loppet av år 1913 hade emellertid fonden nått en

sådan storlek, att statskontoret icke ens på eftersommaren, då behållningen

å statsverkets giroräkning plägar vara lägst, behövde något lån från riksgäldskontoret.

Och då fonden, enligt vad nyss meddelats, sedermera ytterligare

väsentligt förkovrats, lärer icke längre hänsynen till kassafondens

uppgift att tillhandahålla förlag behöva lägga hinder i vägen för användande

av någon del av dess kapital för annat ändamål. Ej heller hänsynen

till fondens andra huvuduppgift — den att utgöra en regulator

för säkerställande av kommande statsregleringar — lärer numera, sedan

fonden nått eu sådan storlek, kunna betraktas som ett hinder för särskild

disposition av en del av dess kapital.

Nu är att märka, att av allt att döma fonden genom överskott å

1914 års statsreglering vid slutet av samma år torde ytterligare ha vuxit.

Denna ökning anser jag mig kunna uppskatta till ungefär 8 å 10 miljoner

kronor. Vid 1914 års slut skulle alltså fonden uppgå till ett belopp av

närmare 75 miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Det förhållandet, att fonden väsentligt överstigit det belopp, varmed

fonden enligt givna förutsättningar anses kunna fylla sitt ändamål, visar,

att inkomstberäkningarna under senaste åren varit väl snäva och att

förty staten i skatteväg uttagit mera än behovet krävt. Även under förutsättning

att kassafonden nu i anseende till en möjligen förestående lågkonjunktur

i inkomstkällornas avkastning bör hållas vid eu summa av låt

oss säga något över 55 miljoner kronor, kan överbelastningen av skattekällorna,

med ledning av förut lämnade uppgifter, beräknas allenast för åren

1913 och 1914 till åtminstone 15 miljoner kronor. Visserligen bör man

framdeles kunna i viss mån förekomma en dylik onödig anhopning av skattemedel

genom högre inkomstberäkningar. Men då inkomstberäkningarna påtagligen

icke få göras med avsikt att minska överskottet i kassafonden,

kan på inkomstberäkningarnas väg rättelse i ett redan inträtt kassafondsläge

icke vinnas utan att verkligheten på grund av oförutsedda omständigheter

själv lämnar sitt, i detta fall ovälkomna stöd. Men ej heller den vägen kan

sägas återstå, om man sätter kravet på kassafondens storlek tillräckligt

högt.

Under dessa förhållanden vore, synes det mig, riktigare att utan

vidare överföra överskottet i kassafonden till andra statsverkets fonder,

som tarva tillskott. En åtgärd i denna riktning ämnar jag också föreslå

redan i år. Det anslag om 5,000,000 kronor, som chefen för civildepartementet

äskar för avsättning till inlandsbanan, anser jag nämligen lämpligen

böra, i den mån anslaget icke kan genom skattemedel å budgeten

täckas, anskaffas genom överföring av medel från statsverkets kassafond.

Det belopp, som sålunda är avsett att tagas från sistnämnda fond, uppgår

till 2,500,000 kronor.

Trots denna påfrestning skulle överskottet i fonden uppgå till ej

litet över 10,000,000 kronor. Därigenom vinnes mer än tillräcklig garanti

för möjligheten att fullt ut anlita försvarsberedningens utväg till täckande

av bristerna i statsregleringarna åren 1916 och 1917. I detta avseende

får jag framhålla, att i de beredningens budgetförslag, som ligga till grund

för beräkningen av bristerna, ingå utgifter för kapitalökning till högre

belopp än de kalkylerade bristerna. Skulle svårigheter uppstå, att, på

sätt försvarsberedningen ifrågasatt, minska eller uppskjuta nämnda utgifter

med så stora belopp, att de beräknade bristerna kunde täckas, återstår den

utvägen att bestrida de oundgängliga utgifterna för kapitalökning genom

överförande av medel från kassafonden, "som, enligt vad jag visat, därtill

mer än väl förslår. Genom eu dylik åtgärd skulle erforderliga skattemedel

stå till buds för att fylla bristerna för åren 1916 och 1917.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj tis nåd. proposition nr 58.

Statsministern anhöll härefter att i sin egenskap av chef för lantförsvarsdepartementet

få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan angående

ny härordning samt yttrade därvid till en början följande:

»över preliminära förslag till härordning och till värnpliktslag hava

yttranden den 12 maj 1814 (Bilaga G) avgivits av en generalskommission

bestående av generallöjtnanterna F. J. Leth, K. G. Bildt, Å. F. von Mritorr!,

och L. H. Tingsten, generalintendenten P. A. F. Holmquist, generalmajorerna

O. B. Malm och P. C. von Plåten, överfältläkaren P A. V.

Nettelblad, generalkrigskommissarien F. E. Bergenholtz, generalmajorerna

C. D. L. W. W:son Mnnthe, C. A. H. Jungstedt, J.G. F. Wrangel, E. TF.

Bergström och G. A. Nyblcvus samt överstarna N. G. Hallström och friherre

C. A. Falkenberg, den sistnämnde i egenskap av tj.f. kommendant i Boden.

Redan under arbetets fortgång både mig beretts särskilda tillfällen

att i ett antal viktiga frågor personligen redogöra med en generalskoinmission

av i det närmaste lika sammansättning, och hade på min anmodan

denna generalskommission avgivit vissa skriftliga yttranden av konhdentiell

natur. Liksom vad under dessa sistnämnda sammanträden förekommit haft

ett väsentligt inflytande på innehållet i de preliminära förslagen till härordning

och till värnpliktslag, hava dessa blivit i åtskilliga delar ändrade

på grund av anmärkningar, som i förenämnda yttranden av generalskommissionen

framställts.

Vidare har medicinalstyrelsen den 6 maj 1914 avgivit infordrat yttrande

över det uppgjorda förslaget till värnpliktslag, i vad detsamma avser

åldern för värnpliktens inträdande samt tidpunkten, då första tjänstgöringen

tager sin början.

Slutligen har arméförvaltningen den 13 maj 1914 inkommit med infordrat

yttrande över de uppgjorda förslagen till värnpliktslag och härordning

jämte därvid fogade kostnadsberäkningar.»

Därefter anhöll departementschefen att få föredraga följande i samband

med förslagen till ny värnpliktslag och härordning stående framställningar

och utlåtanden, nämligen:

Betänkande och förslag angående behovet av ytterligare kavalleri i

Norrland, avgivet av särskilda kommitterade den 1 februari 1905, varöver

vederbörande militära myndigheter avgivit utlåtande;

Chefernas för generalstaben och för flottans stab den 18 oktober

1906 avgivna förslag dels till försvarsväsendets stärkande och dels till

ändrad lydelse av vissa paragrafer av värnpliktslagen, jämte 1907 års

generalskommissions den 21 december 1907 och den 9 juni 1908 däröver

avgivna utlåtande;

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.)

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 58.

Chefens för generalstaben särskilda yttrande den 4 april 1907 angående

den återverkan, som uppsättandet av en kavalleribataljon i Norrbotten

kan komma att utöva på värnpliktstillgången vid och mobiliseringen

av de nu befintliga truppförband, vilka erhålla sina värnpliktiga från landets

nordligaste delar;

T. f. kommendantens i Boden framställningar den 14 september

1907 angående Bodens förseende med säkerhetsbesättning av infanteri;

T. f. kommendantens i Boden skrivelse den 14 september 1907 med

förslag om fästningsartilleriets förseende med stamhästar jämte vederbörande

myndigheters däröver avgivna yttranden;

Av tillkallade sakkunniga den 23 november 1907 avgiven utredning

jämte förslag rörande ingenjörvapnets omorganisation;

Kavalleriinspektörens och chefernas för första och fjärde arméfördelningarna

skrivelse den 27 april 1908 angående förläggning av Skånska

husarregementet, varöver vederbörande avgivit yttranden;

Kommendantens i Boden särskilda framställning den 2 juli 1908

angående fredsbesättningen i Boden, varöver chefen för generalstaben avgivit

utlåtande;

Kommendantens i Boden särskilda skrivelse den 4 juli 1908 angående

åtgärder för ombesörjande av vaktgöringen vid de till fästningsanläggningen

i Boden hörande permanenta verken, varöver chefen för generalstaben

yttrat sig;

Chefens för generalstaben den 16 oktober 1908 avgivna förslag

till åtgärder för underlättande av volontärrekryteringen jämte vederbörande

myndigheters däröver avgivna yttranden;

Av särskilt tillkallade sakkunniga den 25 juni 1909 avgiven särskild

utredning angående säkerhetstjänstens ordnande i fredstid vid rikets fästningar

m. in.;

Värnpliktskommissionens förslag den 8 juli 1910 och den 18 maj

1911 angående lättnader åt vissa värnpliktiga ävensom vederbörande myndigheters

däröver avgivna yttranden;

Chefens för sjätte arméfördelningen särskilda framställning den 20

juli 1910 angående behovet av eu division bergs- eller skogsartilleri, varöver

såväl chefen för generalstaben som generalfälttygmästare!! avgivit utlåtande;
Chefens

för sjätte arméfördelningen särskilda framställning den 20

juli 1910 angående behovet av trängens omorganisation inom sjätte arméfördelningen,

varöver chefen för generalstaben avgivit utlåtande;

Underdånigt betänkande angående försvarsväsendets stärkande, avgivet

den 5 december 1910 av 1907 års försvarskommitté;

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

107

Kommendantens i Boden framställning den 28 januari 1911 angående

åtgärder för tillräcklig säkerhets- och fredsbesättning i Boden, varöver

chefen för generalstaben avgivit utlåtande;

Kavalleriinspektörens framställning den 23 augusti 1911 angående

vissa organisationsförändringar vid Skånska husar- och dragonregementena

m. m., varöver vederbörande avgivit yttranden;

Kommendantens i Boden särskilda skrivelser den (i oktober 1911

angående åtgärder för att Norrbottens län må bilda ett särskilt militärområde,

varöver vederbörande avgivit yttranden;

Arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och civila departements

skrivelse den 7 november 1911 angående erforderliga åtgärder för provisorisk

förläggning av eu haubitsdivision till Östersund;

Ledamoten av Riksdagens Första kammare G. Roséns skrivelse den

29 januari 1912 angående förläggning av kavalleriets officersvolontärskola

samt huvuddelen av infanteriets vinterskolor till Norrland, varöver chefen

för generalstaben yttrat sig;

Kommendantens i Boden särkilda framställning den 31 januari 1912

angående krigs- och fredsbesättningarna i Boden m. m., varöver chefen för

generalstaben avgivit utlåtande;

Kommendantens i Boden särskilda skrivelse den 4 och 6 september

1912 angående ordnande av säkerhetstjänsten och bevakningstjänsten vid

Bodens fästning i fred, varöver vederbörande yttrat sig;

Sekundchefens för Svea livgarde skrivelse den 24 oktober 1912 angående

hemförlovning av sjuka värnpliktiga ävensom arméförvaltningens

och vederbörande militärmyndigheters utlåtanden i ärendet;

Civilkommissionens skrivelse den 5 november 1912 angående avskiljande

av vissa värnpliktiga från tjänstgöring med övriga ävensom vederbörande

militärmyndigheters utlåtanden i ärendet;

Chefens för fortifikationen särskilda ämbetspromemorior den 21

november 1912 angående dels förslag till omorganisation av fortfikationen

och ingenjörtrupperna dels ock fortifikationsstabens uppgifter, varöver alna

éförvaltnin gen avgivit utlåtande;

Chefens för första arméfördelningen skid velse den 3 januari 1913

angående ändring av gevärshantverkarbeställningsmännens tjänstegrad jämte

vederbörande myndigheters däröver avgivna yttranden;

Chefens för tredje arméfördelningen framställning den 18 februari

1913 angående tjänstehäst till fortifikationsofficerarna vid arméfördelningsstaberna,

varöver yttranden avgivits av vederbörande militärmyndigheter;

Svenska underofficersförbundets framställning den 29 april 1913 an
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

gående befordring»- m. fi frågor, varöver vederbörande militär myndigheter

avgivit yttranden;

Kommendantens i Boden framställning den 2?» maj 1913 angående

förening av i Boden förlagda artilleritruppförband;

Stockholms landstorrnsbefälsförenings skrivelse den 5 juni 1913 angående

obligatoriska övningar för landstormen ävensom särskilda av vederbörande

militärmyndigheter i ärendet avgivna utlåtanden-;

Chefens för generalstaben särskilda skrivelse den 5 juni 1913 med

förslag till plan för upprättandet av en luftflotta för svenska armén, varöver

vederbörande avgivit yttranden;

Chefens för generalstaben särskilda skrivelse den 30 september 1913

angående behovet av ytterligare fältbelysningsavdelningar, varöver arméförvaltningen

avgivit utlåtande;

Arméfördelningschefernas yttrande den 1 december 1913 angående

tiden för beväringsrekrytskolan för infanteriet;

Inspektörens för kavalleriet skrivelse den 15 december 1913 angående

inspektörens för kavalleriet uppförande å ordinarie stat, varöver chefen

för generalstaben avgivit utlåtande;

En av Fosterländska kvinnokommittén den 20 december 1913 ingiven

petition i försvarsfrågan;

Chefens för generalstaben skrivelse den 22 januari 1914 angående

ifrågasatt befogenhet för Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva uppskov åt

värnpliktiga;

En av Hedemora landstormsförening den 15 februari 1914 gjord

framställning om önskvärdheten av landstormens utveckling, ävensom fem

särskilda av landstormsbefäl och underbefäl vid landstormen gjorda, den

24 januari, den 20 februari och den 27 mars 1914 till lantförsvarsdepartementet

inkomna petitioner om utsträckta övningar för landstormen m. m.;

Chefens för Norrlands artilleriregemente skrivelse den 24 mars 1914

angående organiserande och utbildning av ett haubitsbatteri vid regementets

detachement i Boden, varöver vederbörande avgivit yttrande;

Generalfälttygmästaren och inspektörens för artilleriet den 18 mars

1914 avgivna yttrande med anledning av tredje försvarsberedningens yttrande

angående artilleriets förråd, verkstäder, fabriker m. in.;

Chefens för väg- och vattenbyggnad skåren särskilda skrivelse den

20 april 1914 angående höjande av kårens krigsberedskap m. m., jämte

vederbörande myndigheters däröver avgivna yttrande.

Efter att hava redogjort för nu nämnda handlingars innehåll fortsatte

departementschefen:

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

109

»Den år 1901 antagna härordningen skilde sig i en väsentlig punkt

från vad Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, övningstiden för de värnpliktiga,

vilken enligt Kungl. Maj:ts proposition skulle utgöra 365 dagar för

alla värnpliktiga, blev av Riksdagen beträffande infanteriet, positionsartilleriet,

fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna och trängen nedsatt till

sammanlagt 240 dagar, så fördelade, att 150 dagar skulle användas för

den första tjänstgöringen (rekrytskolan) och återstoden, 90 dagar, för tre

repetitions-(regements-)övningar av lika längd. Denna inskränkning av

övningstiden vid nämnda truppslag innebar, dels att rekrytskolan gjordes

95 dagar och envar av de tre repetitionsövningarna i beväringens första

uppbåd 5 dagar kortare, än vad Kungl. Maj:t föreslagit, och dels att en

föreslagen repetitionsövning om 15 dagar i andra uppbådet bortföll. För

flottan tilldelade värnpliktiga nedsatte Riksdagen övningstiden till 300

dagar.

Aven i andra hänseenden underkastade Riksdagen Kungl. Maj:ts

förslag rätt avsevärda inskränkningar. Sålunda blev den offlcerspersonal

vid infanteriet, som var avsedd för reservtrupporganisationen, utesluten ur

staterna, varjämte antalet fast anställd personal vid ingenjörtrupperna reducerades

icke obetydligt under vad Kungl. Majd föreslagit.

Innan det av Riksdagen slutligen godkända härordningsförslaget, vilket

framgick ur en sammanjämkning mellan kamrarnas i vissa väsentliga

frågor skiljaktiga beslut, företogs till behandling i kamrarna, hade Kungl.

Majd låtit sammankalla de högre militära cheferna för inhämtande av deras

yttrande, huruvida en härorganisation i överensstämmelse med sammanjämkningsförslaget

ansåges äga sådant värde ur militär synpunkt, att

densamma kunde antagfas att träda i stället för den dåvarande härorgra
Ö

c"*

nisationen.

I sitt med anledning härav avgivna utlåtande förklarade de militära

cheferna, att de av Riksdagens särskilda utskott föreslagna ändringarna uti

Kungl. Maj ds proposition, ehuru innebärande ett betydligt försvagande

av densamma, dock medförde såväl i fråga om förslaget till ny värnpliktslag

som i fråga om förslaget till ny härordning vissa bestämda fördelar.

I betraktande härav och med hänsyn till de olägenheter, vilka sammanhängde

med den dåvarande härorganisationen, uttalade de militära cheferna

såsom sin mening, att en härorganisation i överensstämmelse med samman]

ämkningsförslaget, oaktat de avsevärda brister varav den i jämförelse

med en härordning enligt Kungl. Maj:ts förslag lede, innebure en

sådan förbättring, att den kunde antagas att träda i stället för den dåvarande

organisationen.

Då Riksdagens skrivelse i härordningsfrågan den 14 juni 1901 före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

drogs inför Kungl. Maj:t, gjordes till det därvid förda och offentliggjorda

statsrådsprotokollet vissa uttalanden, vilka i detta sammanhang synas böra

bringas i erinran.

Efter att hava redogjort för Riksdagens beslut i fråga om övningstiden

för de värnpliktiga vid infanteriet m. fl. truppslag anförde dåvarande

chefen för ^^försvarsdepartementet, statsrådet Crusebjörn:

»Samtliga dessa ändringar vålla,, att det av Eders Kungl. Maj:t med

den nya härordningen åsyftade målet icke kan fullständigt uppnås. Särskilt

är det tvenne omständigheter, som uti en mycket avsevärd grad försvaga

härordningen: den ena, att utbildningstiden för de till infanteriet

in. fl. truppslag hörande värnpliktiga blivit för knappt tillmätt, den andra,

att repetitionsövningen uti beväringens andra uppbåd blivit borttagen.

Infanteriet är en härs talrikaste truppslag och av detsamma beror

i regeln stridernas avgörande. Krigskonstens utveckling och den allt mer

förbättrade vapentekniken hava ställt allt större fordringar på infanteriet.

l)å den sammanlagda utbildningstiden vid detta truppslag bestämts till

endast 240 dagar, därav den första tjänstgöringen omfattar 150 dagar,

låter det sig enligt mitt förmenande icke göra att i tjänstens olika grenar

tillfredsställande utbilda värnpliktsrekryten. Särskilt för fälttjänst- och

målskjutningsövningarna varder den till utbildning anslagna tiden otillräcklig

för att därunder, även med det mest intensiva arbete, skulle kunna

danas eu med samtliga sina åligganden i fält fullt förtrogen soldat. Den

minskning, som repetitions- (regements-) övningarna i beväringens första

uppbåd undergått, inverkar i motsvarande mån ofördelaktigt på det utbildningsresultat,

som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag var avsett att

vinnas med dessa viktiga övningar. Men förutom det att de värnpliktigas

fältmässiga utbildning samt följaktligen även truppförbandens fasthet och

sammanhållning komma att lida avsevärt men av den förkortade fredstjänstgöringen,

följa härav åtskilliga andra olägenheter, bland vilka särskilt

må framhållas officers- och underofficerskårernas mindre gynnsamma tjänstgöringsförhållanden,

svårigheten att förverkliga det från alla håll uttalade

önskningsmålet att ur de värnpliktigas led rekrytera volontärpersonalen

samt väsentligen minskade utsikter att erhålla det vid mobilisering erforderliga

antalet reservofficerare och att utbilda ett sina uppgifter i fält vuxet

reservunderbefäl.

Därigenom att den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna repetitionsövningen

i beväringens andra uppbåd borttagits, försvåras i hög grad uppsättandet

av i fält användbara reservtrupper vid infanteriet med flera truppslag,

och därigenom äventyras en av fordringarna på en tidsenlig härordning,

den nämligen, att härordningen vid behov bör kunna medgiva, att

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kuugl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

111

landets hela försvarskraft tages i anspråk. Det är nämligen enligt mitt

förmenande först genom möjligheten att kunna uppställa reservtrupper,

som man kan erhålla fullt utbyte av fälthärens eller linjetruppernas uppträdande

och verksamhet.

Då jag emellertid, trots de väsentliga olägenheter, som äro förenade

med den av Riksdagen beslutade minskningen av de till infanteriet med

flera truppslag hörande värnpliktigas tjänstgöring i fredstid, anser mig

böra tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att godkänna den Riksdagens ifrågavarande

skrivelse åtföljande värnpliktslag, äro huvudsakligen två skäl för mig

bestämmande, nämligen: dels att Riksdagen, i överensstämmelse med Eders

Kungl. Maj:ts i ämnet avgivna proposition, godkänt den för de värnpliktiga

vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

föreslagna övningstiden, och dels att utbildningen av arméns övriga värnpliktiga

synes, mig, i stort sett, innebära ett betydelsefullt steg framåt till

stärkande av landets försvarskraft, ett steg, vars uttagande förvisso icke

bör överlämnas till en obestämd framtid, då tillfälle nu föreligger att lagfästa

detsamma.

Och jag gör detta tillstyrkande uti den förhoppningen, att det

icke må dröja länge, förrän det skall finnas vara med såväl det allmännas

som de värnpliktigas intresse överensstämmande, att detta steg tages så

långt, som Eders Kungl. Maj:t föreslagit årets nyss avslutade riksdag.

Vad beträffar den av Riksdagen för dess del beslutade härordningen,

överensstämmer densamma i allt väsentligt med den av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna. Endast uti vissa avseenden företer den en minskning

av den fast anställda personal, som Eders Kungl. Maj:t upptagit uti

det till Riksdagen avgivna förslaget till ny härordning. Denna minskning

gäller huvudsakligen infanteriets officerskadrer samt ingenjörtrupperna.

Nedsäf.tningen av infanteriregementenas officerskadrer kommer att verka

olägligt särskilt uti det avseendet, att det varder med ökade svårigheter

förenat att vid fredsbrott organisera reservtrupper, för vilka, sedan repetitionsövningen

uti beväringens andra uppbåd borttagits, behovet av eu

tillräcklig befälsstam blivit ännu mera kännbart. Minskningen av ingenjörtrupperna

innebär egentligen, att de för sjöfästningarna Vaxholm, OscarFredriksborg

samt Karlskrona avsedda fästningsingenjörtrupperna nedsatts

i numerär, så att de å vardera fästningen komma att bilda allenast ett

kompani i stället för, såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit, två kompanier.

A andra sidan har Riksdagen ökat den fasta kadern vid infanteriet

genom att uppdraga åt Eders Kungl. Maj:t att från och med år 1908, i

mån av behov, anställa ett avsevärt antal volontärer utöver det av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna vid de särskilda infanteriregementena, med undan
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

tag av Svea och Göta livgarden samt Gottlands infanteriregemente. Denna

Riksdagens åtgärd är uppenbarligen föranledd av nedsättningen i den av

Eders Kungl. Maj:t äskade utbildningstiden för de värnpliktiga, och endast

genom denna höjning i volontärantalet kan en fullständig indragning av

den indelta nummerstyrkan bliva tillrådlig. Då den av Riksdagen beslutade

nya härordningen i övrigt, nämligen beträffande specialvapnen och särskilt

artilleriet, innebär en mycket beaktansvärd förstärkning av vårt försvar,

har jag ansett mig manad att tillstyrka godkännande av Riksdagens

beslut i denna del, varför jag funnit ett ytterligare stöd i det av arméns

militära chefer den 23 nästlidne maj avgivna, av mig nu föredragna yttrande

i fråga om den av Riksdagen beslutade härordningens företräde

framför den hittills bestående.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes med godkännande av Riksdagens beslut

angående ny härordning, varigenom indelningsverket varder upphävt, samt

med förklarande att Eders Kungl. Maj:t framdeles, uppå förslag av chefen

för lantförsvarsdepartementet, vill fatta beslut rörande de särskilda föreskrifter,

vilka för genomförande av denna nya härordning bliva erforderliga,

i nåder fastställa den av Riksdagen för dess del antagna värnpliktslag,

sådan densamma finnes detta protokoll bilagd, att genom trycket i vanlig

ordning till efterrättelse kungöras».

Chefen för sjöförsvarsdepartementet, statsrådet Palander, yttrade

härefter:

»Enligt Riksdagens nu anmälda beslut har endast 300 dagars övningstid

blivit tillmätt flottans beväring, till vilken jämväl hänföres kustartilleribe

väringen.

Att denna övningstid icke kan anses fullt tillfredsställande, synes

mig vara uppenbart. På utbildningen av den personal — såväl stam som

beväring — vilken avses för bemanning av flottans fartyg, måste i våra

dagar ställas synnerligen störa krav med hänsyn till deri å nutida krigsfartyg

hopade materielen, tagen från nästan afla områden av den rastlöst

framåtgående tekniken; och dessa krav kunna säkerligen icke fullt tillgodoses

med en så kort övningstid som den av Riksdagen beslutade. Med

denna övningstid kan icke heller, vad personalen angår, vinnas den ökade

grad av stridsberedskap för kustfästningarna och stridsfartygen, som med

den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna övningstiden av 365 dagar varit avsedd

att vinnas och som, med hänsyn till flottans och kustfästningarnas

uppgift att i första hand avvärja fientliga anfall från sjösidan, är av så

stor betydelse för landets försvar. Emellertid innebär Riksdagens beslut

angående de värnpliktigas övningstid även för sjöförsvaret ett avsevärt

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

framsteg vid jämförelse med nuvarande förhållanden; och anser jag rai<*

böra här erinra, hurusom genom Riksdagens beslut angående regleringen

av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel möjlighet beretts till en

väsentlig förbättring av stampersonalens övningar.

På dessa skal och under förhoppning, att nu ifrågavarande värnpliktigas

övningstid i eu icke avlägsen framtid må kunna utsträckas till

365 dagar, anhåller jag att få i underdånighet instämma i den av chefen

för ^^försvarsdepartementet gjorda hemställan.»

Hans excellens statsministern friherre von Otter utlät sm:

»Vid övervägande av de militära fördelar, som den av Riksdagen

antagna försvarsorganisationen med sina utvecklingsmöjligheter erbjuder vid

jämförelse med den nuvarande försvarsorganisationen med dess allenast

90 dagars övning för de värnpliktiga och dess blandning av indelt och värvad

stam samt betydliga underlägsenhet, särskilt vad artilleri- och ingenjöitrupperna

beträffar, kan jag icke hysa någon tvekan om den förras

betydande företräden.

Men jag anser mig skyldig att på samma gång uttala min uppfattning,

att denna försvarsorganisation icke får anses fullt tillfredsställande,

innan särskilt infanteriets och flottans värnpliktiga erhållit lika lång utbildningstid,

som givits åt kavalleriet, fältartilleriet och vissa andra truppförbands

värnpliktiga, eller tolv månader. Att, såsom Riksdagens beslut

torde avse, ersätta den otillräckliga utbildningstiden vid infanteriet medelst

. anställande av ett ökat antal fast avlönade meniga, anskaffade på

frivillighetens väg, lär i längden icke komma att visa sig tillfredsställande.

Faran av att, även sedan försvarsorganisationen blivit fullt genomförd,

flottan och fästningarna ej hava tillgång på tillräcklig manskapsstyrka i

tjenstgöring hela året om torde likaledes, såsom chefen för sjöförsvarsdepartementet

redan påvisat, ligga i öppen dag. Då emellertid Riksdagens

beslut i fråga om utbildningstidens längd under de första sex övergån^sären

icke skiljer sig från Eders Kungl. Maj:ts förslag med mera än tjugufem

dagar och skälig förhoppning synes kunna hysas därom, att Riksdagen,

. innan dessa sex år gått till ända, skall finnas villig att medgiva

utbildningstidens utsträckning så som nyss anförts, samt ett förkastande

av Riksdagens beslut, enligt min uppfattning, ingalunda kan antagas förtal

e än eljest leda till ett mera tillfredsställande resultat, svnas mig de

anförda bristerna i den av Riksdagen antagna försvarsorganisationen icke

bura utgöra hinder för Eders Kungl. Maj:t att godkänna densamma. Ej

heller torde övriga ändringar, som Riksdagen ''vidtagit i Eders Kund.

Maj:ts förslag, finnas böra leda till annat beslut.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (AV 58.) 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Om än försvarsfrågan till följd av de avvikelser från Eders Kungl.

Maj:ts förslag, som Riksdagens nu föredragna beslut innebär, således icke

kan anses hava erhållit sin fullständiga lösning i och med ett godkännande

av detta beslut, tvekar jag dock icke, efter noggrant övervägande av

alla de på saken inverkande förhållanden, att i likhet med cheferna för

lånt- och sjöförsvarsdepartementen tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att godkänna

detsamma.»

Innan jag övergår att närmare yttra mig rörande det inom lantförsvarsdepartementet

utarbetade förslaget till ny härordning, anhåller

jag att uti en inledande översikt få beröra grunddragen av 1901 års

härordning och densammas huvudsakliga brister ävensom lämna en kortfattad

redogörelse för de särskilda förslag till lantförsvarets stärkande,

som framlagts dels av cheferna för generalstaben och för flottans stab år

1906, jämte yttrande däröver av 1907 års generalskommission, och dels

av 1907 års försvarskommitté. Lämpligt torde ock vara att i detta sammanhang

något redogöra för de organisationsändringar beträffande lantförsvaret,

för vilka försvarsberedningarna preliminärt uttalat sig.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

115

I. Inledande översikt.

A. Grunddragen av 1901 års härordning. Dess huvudsakliga

brister.

Det förslag till lantförsvarets förbättrande, som av Kungl. Maj:t främjades

för 1901 års riksdag, åsyftade, vad själva härordningen beträffar, att

åvägabringa överensstämmelse mellan linjetruppernas freds- och krigsorganisation,

att väsentligt öka specialtrupperna, främst artilleriet, och att giva de

operativa enheterna, arméfördelningarna, en enhetlig och tillfredsställande

organisation. Dessutom skulle, genom ökning av den fast anställda befälspersonalen,

möjlighet vinnas att uppsätta reservtrupper och sålunda draga

full valuta av den personal, som värnpliktslagen ställer till förfogande.

I yärnpliktshänseende avsåg förslaget att genomföra en övergång från

det dittills gällande systemet till en väl utbildad värnpliktsarmé, dock med

den inskränkning, som måste följa därav, att utbildningstidens korthet

nödvändiggjorde, särskilt vid kavalleriet, bibehållandet av eu betydande

stam av fast anställda volontärer.

De reduktioner, som av Riksdagen vidtogos i det framlagda förslaget,

minskade emellertid högst betydligt värdet av förbättringarna. Sålunda

blev till följd av strykningen i de föreslagna staterna möjligheten

att organisera reservtrupper så gott som omintetgjord, varjämte nedsättningen

av den första utbildningstiden särskilt för infanteriets värnpliktiga

från föreslagna 245 dagar till 150 dagar gjorde, att den åsyftade förbättringen

av härens kvalitet endast mycket ofullständigt kunde uppnås.

Trots de utan tvivel betydande förbättringar, som vunnos i jämförelse

med förut rådande förhållanden, stannade man dock därigenom på

halva vägen och lyckades icke genomföra en fullt tillfredsställande förstärkning

av vårt lantförsvar, vilket alltjämt företer betydande brister,

som under senare år blivit alltmera märkbara på grund av organisationens

samtidiga utveckling i andra länder.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

De huvudsakliga brister, som vidlåda 1901 års härordning, äro

följande.

Kadrerna av fast anställt befäl äro otillräckliga, särskilt vid infanteriet,

där den i 1901 års förslag verkställda reduktionen omfattade 1 major

och 2 kaptener vid vart och ett av 26 infanteriregementen samt 1 major

vid vartdera av de båda övriga infanteriregementena. Redan i och för sig

ofördelaktigt, framstår detta förhållande såsom än mera olyckligt, enär

personal för högre staber överhuvud ej finnes uppförd på stat, varför antalet

för trupptjänsten disponibelt befäl kommer att i fält betydligt reduceras

samtidigt som personalombyte på ett mycket stort antal viktiga

befälsposter måste äga rum, just" då kontinuiteten är som viktigast. Då

härtill kommer, att befälsreserven av ur aktiv tjänst avgångna men fullt

utbildade och krigstjänstdugliga officerare och underofficerare är alldeles

otillräcklig, är det uppenbart, att mobiliseringsförhållandena bliva ogynnsamma

och att det blir omöjligt att organisatoriskt genomföra samtliga

värnpliktigas användning. I de allra flesta utländska, större som mindre,

stater är man bättre ställd i dessa avseenden.

Icke minst otillfredsställande är organisationen av det fast anställda

underbefälet av manskapsklass. Det av Riksdagen gjorda medgivandet att

vid infanteriet anställa ett antal volontärer utöver det av Kungl. Maj:t

föreslagna har nämligen visat sig ganska värdelöst, då största delen av de sålunda

tillkomna volontärnumren stå vakanta. Men även beträffande övriga

volontärnummer förefinnas rekryteringssvårigheter. Följden har blivit, dels

att ett betydligt antal vakanser förefinnas inom underbefälsgraderna, och

dels att man för att över huvud taget kunna erhålla något underbefäl

stundom måst antaga volontärer, vilka icke hållit måttet i kvalitativt avseende.

Till följd av dessa omständigheter har härordningen blivit relativt

dyr i förhållande till den valuta, som erhålles.

Bland övriga brister, som vidlåda härordningen, må framhållas saknaden

av kadrer för de tekniska trupper, som den senaste tidens uppfinningar

ooh framsteg nödvändiggjort, bristen på kulspruteorganisation vid

infanteriet och kavalleriet samt saknaden av fasta förplägnadstrupper, allt

behov, som i utlandet blivit i större eller mindre utsträckning tillgodosedda.

Värnpliktslagen företer i sin nuvarande avfattning följande, högst

väsentliga brister.

Antalet värnpliktiga årsklasser är för litet med hänsyn till antalet

och storleken av de trupper, som vi måste mobilisera för att med utsikt

till framgång kunna försvara oss. I första hand måste antalet klasser

i beväringen ökas. I någon mån kan detta ske genom att sänka värn
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma.j:ts nåd. proposition nr 58.

117

pliktsåldern. Beväringens ökande är emellertid ej tillfyllest; då landstormens

effektiva styrka icke kan minskas, måste jämväl utsträckning av

landstormsåldern äga rum.

En annan betydande svaghet ligger däri, att man icke kan utbilda

verkligen dugligt värnpliktigt befäl, en fråga som ovillkorligen kräver

skyndsam lösning, enär av kostnadsskäl endast en mindre del av den i

krig behövliga befälspersonalen kan utgöras av fast anställda.

Den största bristen ligger emellertid däri, att den första tjänstgöringen

för infanteriets värnpliktiga är för kort. Det har med särskild

styrka framhållits, att infanteriet icke kan erhålla den utbildning, som är

nödvändig för att kunna operera under olika klimatiska förhållanden.

Vidare synes det vara uppenbart, att den allmänna härdningen och

träningen, särskilt marschträningen, samt den allmänna, grundläggande

soldatutbildningen icke äro tillräckliga, och att truppförbandsutbildningen

är otillfredsställande, enär eu alltför ringa del av den nuvarande första

tjänstgöringen kan anslås till utbildning i trupp. Detta åter försvårar

utbildningen av befälet, som icke erhåller tillräcklig övning i ^uppföring.

Till följd av dessa brister kan infanteriet ej få den fasthet och

moraliska styrka, som ovillkorligen erfordras för en framgångsrik krigföring.

Den första tjänstgöringens korta varaktighet medför vidare den svagheten,

att under stora delar av året trupp så gott som alldeles saknas för

nödvändig säkerhet vid krigsfara samt för skyddande och underlättande av

mobiliseringsarbetet.

Beträffande repetitionsövningarna må framhållas, att desamma äro

mycket knappt tillmätta, enär de måste avse icke blott att befästa de värnpliktigas

personliga färdigheter utan även och i synnerhet att utgöra den

egentliga trupputbildningsperioden. De ständiga truppenheternas utbildning

med krigsmässig indelning kan nämligen endast äga rum under denna period.

I varje fall fordras ovillkorligen en övning för någon av de äldre

årsklasserna.

De nuvarande bristerna i infanteriets utbildning äro så stora, att

organiserandet av erforderliga reservtrupper bleve föga effektivt, även om

befäl funnes att tillgå för ändamålet.

Tjänstgöringstiden vid specialvapnen behöver förbättras i så måtto,

att rekrytskolan vid kavalleriet och fältartilleriet samt fältingenjöroch

fälttelegraftrupperna kommer att taga sin början tidigare än för närvarande,

så att rekryterna bättre kunna tillgodogöra sig vinterutbildningen;

att fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna erhålla

ytterligare en repetitionsövning, på det att dessa truppslag må kunna

övas med krigsmässig indelning;

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

att de artilleri- och ingenjörtrupper, som nu hava kortare utbildningstid,

få denna förlängd till ungefärlig överensstämmelse med samma

truppslags fälttrupper; samt

att även vid specialtruppslagen en övning för äldre klasser tillkommer,

på det att reservtrupper även av dessa truppslag må kunna organiseras.

Slutligen må framhållas, att landstormen för närvarande saknar all

lagstadgad övning, något som med hänsyn till detta uppbåds viktiga uppgifter

är betänkligt. Dessutom är, om icke mobiliseringen av fälttrupperna

skall alldeles förryckas, ett friare förfogande över landstormen, så att delar

av densamma kunna inkallas, innan allmän mobilisering skett, nödvändigt.

De väsentliga brister, som enligt vad nu anförts och i övrigt vidlåda

armén, äro av beskaffenhet att äventyra ett framgångsrikt försvar under

de för oss givna militära och geografiska förutsättningarna och måste därför

med det snaraste avhjälpas.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

119

B. Efter år 1901 framlagda förslag till lantförsvarets stärkande.

1. Chefernas för generalstaben och för flottans stab förslag år 1906.

Sedan Kungl. Magt den 5 januari 1906 uppdragit åt cheferna för

generalstaben och för flottans stab att i samråd utarbeta förslag till

samfälld plan för rikets försvar, avgåvo dessa den 18 oktober 1906 dels

förslag till dylik plan, dels en översikt av de anordningar, som med avseende

å berörda förslag borde vidtagas till stärkande under fredens dagar

av armén och flottan, samt dels förslag till lag om ändrad lydelse av vissa

delar av värnpliktslagen.

Samtidigt härmed avgav chefen för generalstaben förslag till arméns

utveckling under perioden 1908—1913.

Uti nämnda översikt framhölls, att ett avsevärt tillskott uti landets Allmänti

försvarskrafter vore oavvisligen nödvändigt, särskilt med anledning av det sVnPnnkter

förändrade krigspolitiska läge, vari Sverige genom unionens upplösning

kommit.

Utvecklingen av lantstridskratterna under nämnda sexårsperiod borde

i främsta rummet omfatta en ökning av arméns huvudvapen, infanteriet.

Det minsta krafttillskott, som betingades av det dåvarande allmänna krigspolitiska

läget, uppginge till den uti två arméfördelningar ingående infanteristyrkan

eller 24 bataljoner, vilken styrka i runt tal motsvarade de trupper,

som kunnat påräknas från Norge, så länge unionen ägde bestånd.

Vidare borde de för fästningarna avsedda infanteriregementena utvecklas

till full överensstämmelse med övriga regementen samt ett antal kulspruteavdelningar

införlivas med infanteriet. Vid specialtruppslagen borde ökning

ske för bestridande av ballong- och belysningstjänsten. Dessutom erfordrades

vissa nya beställningar vid generalstaben. Härordningens fortsatta

utveckling måste även omfatta uppsättande av trupper ur bevärinsrens

andra uppbåd. Tillgången på befäl beräknades dock icke bliva så "stor

under sexårsperioden, att en organisation av andra uppbådet under nämnda

tid kunde ifrågakomma. Då vid sådant förhållande landstormen tillsvidare

i stor utsträckning måste tagas i anspråk för hemortens försvar, vore det

nödvändigt att fullständigt organisera detta värnpliktsuppbåd.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Tjänstgöringstidens

längd och

fördelning.

Yolontärrekry

tering en.

Tjänstetidens

längd

och fördelning.

Land
stormen.

Organisa
tionen.

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

Tjänstgöringstiden för samtliga värnpliktiga borde utsträckas till

365 dagar — för fotfolket av förläggningsskäl först från och med år 1912

— samt fördelas:

vid fotfolket, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna och trängen

uti en rekrytskola om 275 dagar med början första året och en repetitionsövning

om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och

fjärde åren, samt

vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och

fälttelegraftrupperna uti en rekrytskola om 281 dagar med början första

året och en repetitionsövning om 42 dagar under vart och ett av andra

och tredje åren.

För icke vapenföra värnpliktiga kunde tjänstgöringstiden avkortas,

därest tillgången på dylikt manskap komme att överskrida behovet.

Rekrytskolan borde vid samtliga truppslag taga sin början under

förra hälften av året. Därigenom bleve det möjligt att bibringa rekryterna

vinterutbildning under rekrytskolans senare del och att samma år, som de

inryckt, taga dem i anspråk vid mobilisering samt att utföra repetitionsövningarna

med samma antal truppförband som i fält.

Någon förlängning av repetition sövningarna ifrågasattes icke, enär det

i främsta rummet vore nödvändigt att tillgodose den enskilda utbildningen

och kravet på dugligt reservunderbefäl.

Volontärrekryteringen borde underlättas genom att från repetitionsövningar

befria f. d. fast anställda, vilka innehaft fast anställning under

sammanlagt minst två år eller under kortare tjänstetid undergått rekrytutbildning

samt deltagit i två repetitionsövningar. I samma syfte

borde rätten till tidigare inskrivning inskränkas till året näst före inträdet

i värnpliktsåldern.

Med hänsyn till den föreslagna ökningen av antalet truppförband

vid mobilisering borde tjänstetiden uti beväringens första uppbåd bestämmas

till 10 år i stället för 8 samt värnpliktsåldern utsträckas till

och med det kalenderår, under vilket den värnpliktige fyllde 43 år.

För att redan vid fara för krig kunna draga största möjliga nytta

av landstormen borde Kungl. Maj:t tillerkännas friare förfoganderätt över

densamma, varjämte samtliga landstormsområden borde organiseras såsom

första klassens områden.

Varje infanteriregemente å fastlandet borde, därest så kunde ske,

under regementsövningarna indelas på 4 bataljoner samt vid mobilisering

uppställa 4 linjebataljoner. Befälsstyrkan vid varje regemente borde därtör

ökas med 1 major, 4 kaptener och 1 löjtnant samt, genom utbyte av

samma antal meniga volontärbeställningar, med 12 distinktionskorpraler.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

121

Därutöver borde vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen

tillkomma den personal, som betingades av sagda regementens

^svällning till lika storlek med övriga fastlandsregementen.

Vid vartdera av Svea livgarde, Göta livgarde och Norrbottens regemente

erfordrades för kulspruteavdelningarna 6 officerare. 18 underbefäl av

manskapet och 12 meniga volontärer.

För handhavan det av ballong- och belysningsmaterielen borde fälttelegraf

kår en ökas med 19 underbefäl av manskapet, SO meniga volontärer

och 1 hovslagare.

ökningen vid generalstaben borde omfatta o kaptener och 2 aktuarie^

i sammanhang härmed skulle de 10 löjtnantsbeställningarna utbytas

mot ett motsvarande antal kaptensbeställningar.

Därjämte föreslogs uppsättande av följande antal stamhästar:

för regementskvartermästare, adjutanter och vissa kompanichefer:

vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen 7

stamhästar,

vid Gottlands infanteriregemente 8 stamhästar, och

vid vart och ett av övriga 25 infanteriregementen 10 stamhästar;

för kulspruteavdelningarna:

vid vart och ett av Svea livgarde, Göta livgarde och Norrbottens re
O

'' C?

gemente 6 stamhästar; samt

för ballong- och belysningsmaterielen:

vid fälttelegrafkåren 5 stamhästar;

tillsammans 295 stamhästar, varemot antalet egna tjänstehästar vid infanteriet

skulle minskas med 109.

Enligt uppgjorda beräkningar skulle, sedan härordningen genomförts,

lånt försvarets årliga ordinarie utgifter, pensionsstaten däri icke inberäknad,

komma att utgöra 51,118,600 kronor.

2. 1907 års generalskommissiou.

Genom särskilda brev den 6 och den 28 september 1907 förordnade

Kung]. Maj:t, att cheferna för generalstaben och för flottans stab, samtliga

arméfördelningschefer, t. f. kommendanten i Boden, militärbefälhavaren på

Gottland, inspektören för kavalleriet, generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet, chefen för fortifikationen, generalintendenten, överfältläkaren

samt generalkrigskommissarien — den s. k. 1907 års generalskomBihang

till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. {Nr 58.) 16

Lantförsvarets

ordinarie

kostnader.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 58.

Allmänna

synpunkter.

Tjänstgöringstidens

längd

och fördelning.

mission — skulle sammanträda i Stockholm den 14 nästföljande oktober

för att med statsrådet och chefen för ^^försvarsdepartementet överlägga

bland annat rörande förutnämnda av cheferna för generalstaben och för

flottans stab avgivna förslag till försvarsväsendets stärkande och till ändringar

i värnpliktslagen.

Den 21 december samma år avgav generalskommissionen utlåtande

över nyssnämnda förslag, i vad detsamma avsåg arméns organisation och

värnpliktslagen.

Sedan Kungl. Maj:t genom generalorder den 15 maj 1908 anbefallt

generalskommissionen att för fortsatta överläggningar ånyo sammanträda

den 25 i samma månad, avgav kommissionen den 9 nästföljande juni tillläggsutlåtande

i ämnet.

Generalskommissionen fann det fullt befogat, att stabschefernas förslag

i första hand begränsats till en nära liggande, jämförelsevis kort

period. För att kunna bedöma ändamålsenligheten och tillräckligheten av

de föreslagna åtgärderna borde emellertid det mål, som ur militär synpunkt

eftersträvades, klart utpekas, så att försvarsfrågan i hela sin vidd

måtte kunna överskådas. Detta mål omfattade uppställandet av tvenne

nya fullständiga arméfördelningar jämte erforderliga fästningsbesättningar,

organiserandet av reservtrupper och fullföljandet av landstormens organisation.

Det angivna forstärkandet av lantförsvaret borde dock ske

först efter hand och i den man folkökningen och landets ekonomiska bärkraft

medgåve.

Utvecklingen till nämnda mål borde i främsta rummet avse fullföljandet

av de förslag, som Kungl. Maj:t år 1901 föreläde Riksdagen,

med de ändringar som kunde anses erforderliga på grund av sedan dess

vunnen erfarenhet och timade händelser. Den viktigaste åtgärden i detta

syfte vore organiserandet av reservtrupper ur beväringens äldre årsklasser.

Denna fråga borde också for den närmaste tiden ställas i förgrunden.

Beträffande längden och fördelningen av de värnpliktigas tjänstgöringstid

ansåg kommissionen, att olika lång tjänstgöringstid ur utbildningssynpunkt

borde bestämmas för olika truppslag och tjänster. I samma mån

tjänstgöringstiden för de värnpliktiga utsträcktes utöver 365 dagar, kunde

nämligen antalet fast anställt manskap minskas, varigenom det sannolikt

bleve möjligt att tillgodose behovet av ökad utbildning utan avsevärt ökade

kostnader. Icke desto mindre tillstyrkte kommissionen 365 dagars eller lika

lång tjänstgöringstid för alla truppslag och tjänster — för infanteriet dock

först sedan kasernerna blivit färdiga — dels emedan någon erfarenhet av,

huru långt utbildningen kunde drivas med värnpliktiga under 365 dagar,

syntes erforderlig, innan man med tillräcklig sakkunskap kunde beräkna

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

123

deri slutliga tjänstgöringstiden, dels emedan tjänstgöringstiden icke borde

utsträckas utöver nämnda antal dagar för något truppslag, förrän infanteriet

erhållit tjänstgöringstid av sådan längd. Olika tjänstgöringstid

borde dock redan nu bestämmas för vissa reservunderbefälsämnen ävensom

för medicine studerande och veterinärelever samt icke vapenföra

värnpliktiga.

För de linje- och reservtrupper samt landstormsavdelningar, vilka

borde uppsättas, vore det, enligt generalskommissionens mening, nödvändigt

att tillgodogöra sig befälsämnena i de värnpliktigas led. Med hänsyn till

svårigheten vid en del truppförband att anskaffa fast anställt underbefäl

för de värnpliktigas utbildning borde man såsom en nödfallsåtgärd bereda

möjlighet att ur de värnpliktigas led vinna ersättning för en del av det

fast anställda underbefälet. För att reservunderbefälet måtte kunna fylla

dessa anspråk, borde utbildningstiden för samtliga vapenföra värnpliktiga

ynglingar med högre allmänbildning bestämmas till 500 dagar. Den föreslagna

längre utbildningen läte ganska val förena sig med den studerande

ungdomens intressen. Flertalet dylika ynglingar skulle nämligen få börja

tjänstgöringen i juni månad, d. v. s. omedelbart efter studentexamen, samt

fullgöra den ojämförligt största delen av tjänstgöringen i en följd. Likaledes

borde dessa ynglingar erhålla förmånen att få undergå inskrivning

redan det kalenderår, under vilket de fyllde nitton år. Värnpliktiga medicine

studerandes och veterinärelevers tjänstgöring borde fördelas på tvenne

omgångar, den första efter studentexamen för militär utbildning och den

andra efter avlagd medicinsk examen för förvärvandet av de insikter och

färdigheter, vilka erfordrades av militärlåkaren-militärveterinären.

Värnpliktig, vilken under pågående första tjänstgöring visade synnerlig

lämplighet för utbildning till befäl, borde få fullgöra sin tjänstgöring

på samma sätt som förenämnda ynglingar med högre allmänbildning,

även om han icke avlagt vederbörlig examen eller förvärvat motsvarande

kunskapsmått.

De icke vapenföra värnpliktigas tjänstgöring begränsades lämpligen

genom att inskränka militärarbetarnas tjänstgöring till 180 dagar. De icke

vapenföra yrkesmannen och skrivarna däremot borde fortfarande tjänstgöra

under lika lång tid som de vapenföra värnpliktiga, emedan de utgjorde eu

billig arbetskraft.

Tjänstgöringstiden borde fördelas sålunda:

vid fotfolket, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna och frängen

uti en rekrytskola om 245 dagar med början första året, en repetitionsövning

om 35 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde

åren samt en repetitionsövning om 15 dagar under tolfte eller trettonde

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

året, d. v. s. under forsta eller andra året den värnpliktige tillhörde beväringens

andra uppbåd;

vid rytteriet uti eu rekrytskola om 281 dagar med början under

första året och en repetition sövning om 42 dagar under vart och ett av

andra och tredje åren; samt

vid fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

med en första tjänstgöring om 323 dagar, vilken skulle fullgöras

under första och andra åren eller allenast under andra året, och en

repetitionsövning om 42 dagar under tredje året.

Avsikten med sistnämnda anordning vore, att de värnpliktiga vid

fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

skulle inkallas till första tjänstgöringen i tvenne omgångar, vilka samrnanfölle

under så lång tid, att ett för hästarnas skötsel, materielens vård, reparationer

m. in. erforderligt antal någorlunda utbildade värnpliktiga komme

att vara i tjänstgöring under hela året.

Första tjänstgöringen eller rekrytskolan borde, med förut angivna

undantag för värnpliktiga med högre allmänbildning samt för vissa värnpliktiga

vid fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna,

med hänsyn till de värnpliktigas och jordbruksnäringens

intressen i regel taga sin början under november månad.

Slutligen skulle värnpliktig en gång under den tid, han tillhörde

landstormeri, vara underkastad mönstring och i samband därmed anordnad

övning under tre dagar.

Volontär- För att underlätta . volontärrekryterin°;en borde dels rekryterings
gen.

anslaget ökas, distinktionskorpralsbefattningar inrättas även för beställningsmännen

samt antalet distinktionskorpraler vid samtliga infanteriregementen

ökas, dels f. d. fast anställda, vilka haft fast anställning minst tre år eller

vilka under kortare tjänstetid undergått rekrytutbildning och deltagit i tre

repetitionsövningar, anses hava fullgjort all den i § 27 värnpliktslagen föreskrivna

tjänstgöring. I samma syfte borde, med förut omförmälda undantag

för ynglingar med högre allmänbildning, rätten att undergå tidigare

inskrivning inskränkas till året näst före inträdet i värnpliktsåldern.

tidens^län d ^ sammanhang med uppsättandet av reservformationer borde tjänste
och

fördel- liden uti bcväringens första uppbåd ökas till 11 år samt värnpliktsåldern

ning. utsträckas till och med det kalenderår, under vilket den värnpliktige fyllde

44 år.

Landstor- I överensstämmelse med chefens för generalstaben förslag borde

Kungl. Maj:t tillerkännas större frihet att förfoga, över landstormen och

samtliga landstormsområden organiseras såsom första klassens områden.

Organisa- I fråga om organisationen tillstyrkte kommissionen, att befäls
ZtOTICTl.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

125

styrkan vid varje infanteriregemente på fastlandet ökades med 1 major,

4 kaptener, 1 löjtnant, 4 sergeanter samt, genom utbyte av samma antal

meniga volontärbeställningar, 12 distinktionskorpraler. Likaledes skulle, i enlighet

med chefens för generalstaben förslag, Karlskrona och Vaxholms

grenadjärregementen erhålla samma styrka som Livregementets grenadjärer

in. fl. regementen, den fast anställda personalen vid vart och ett av tre

infanteriregementen för kulspruteavdelningar ökas med 6 officerare, 18 underbefäl

av manskapet och 12 meniga volontärer, fälttelegrafkåren ökas

med 50 underbefäl av manskapet och meniga volontärer ävensom generalstaben

med 3 kaptener av första klassen och 2 aktuarier, samtidigt med

att de 10 löjtnantsbeställningarna vid staben utbyttes mot ett lika antal

kaptensbeställningar av andra klassen. Vidare skulle nyuppsättas 2 kompanier

(8 officerare, 2 underofficerare och 32 underbefäl av manskapet och

meniga volontärer) vid Norrbottens regemente för säkerhetstjänsten i Boden,

1 generalinspektör för armén, 1 kavalleriinspektör samt 3 regementsofficerare

vid fältartilleriet, varjämte vid Gottlands artillerikår 1 kaptensbeställning

skulle utbytas mot majorsbeställning, avsedd för en kommendant

i Tingstäde. Vid intendenturkåren skulle tillkomma 9 intendenter

och 1 förvaltare. Slutligen skulle mindre kaderökningar äga rum vid

Gottlands infanteriregemente och vid kavalleriregementena. Därjämte föreslog

kommissionen, att efter hand som arméns utveckling fortskrede, erforderligt

antal infanteribrigadstaber samt 2 nya fältartilleridivisioner, avsedda

för Norrland, skulle uppsättas.

Infanteriets samtliga kompanichefer borde vara beridna på stamhästar

samt regementskvartermästares och adjutanters egna tjänstehästar

utbytas mot stamhästar. För att ej ställa för stora krav på remonteringen

borde antalet för infanteriet avsedda stamhästar under övergångstiden begränsas

i enlighet med chefens för generalstaben förslag.

Följande antal stamhästar borde tillkomma:

för regementskvartermästare, adjutanter och vissa kompanichefer:

vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen 7

stamhästar,

vid Gottlands infanteriregemente 8 stamhästar, och

vid vart och ett av. övriga 25 infanteriregementen 10 stamhästar;

för kulspruteavdelningen:

vid vart och ett av tre infanteriregementen 6 stamhästar,

vid Positionsartilleriregementet 30 stam hästar,

vid Boden-Karls borgs artilleriregemente 30 stamhästar, avsedda för

Bodenbataljonen, samt

vid Fälttelegrafkåren 5 stamhästar.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 58.

Lantforsvarets

ordinarie

kostnader.

Enligt generalskommissionens beräkningar skulle, sedan härordningen

genomförts, lantförsvarets årliga ordinarie utgifter, pensionsstaten oräknad,

komma att uppgå till 56,164,300 kronor.

Chefen för generalstaben hade, såsom förut nämnts, angivit de

ordinarie kostnaderna för lantförsvaret efter genomförd härordning till

51,118,600 kronor. Kommissionen framhöll emellertid, att de av stabscheferna

föreslagna utgifterna med tillägg av de år 1907 beslutade avlöningsförhöjningarna

skulle stiga till 54,024,700 kronor och att desamma med

hänsyn till ytterligare prisstegringar borde beräknas till 55,036,700 kronor.

3. 1907 års försvarskommitté.

Den av Ivungl. Maj:t den 28 september 1907 tillsatta kommittén för

granskning av och avgivande av yttrande över omförmälda, av cheferna för

generalstaben och för flottans stab uppgjorda förslag till försvarsväsendets

stärkande samt över vissa övriga i samband därmed stående förslag och

utredningar avgav betänkande den 5 december 1910.

Allmänna Kommittén ansåg, att den organisatoriska utvecklingen av lantstrids
synpun

er. lifterna i framstå rummet borde avse genomförandet av den år 1901 beslutade

härordningen. Därjämte borde organisationen stärkas genom uppsättande

av reservtruppförband in. in.

Värnplikts- Beträffande tjänstgöringstidens längd förklarade sig kommittén över
göringen.

tygad om behövligheten att utsträcka den sammanlagda tjänstgöringstiden

för fotfolket i allmän tjänst tilldelade värnpliktiga till 365 dagar. Då

emellertid tidpunkten för en dylik utsträckning av tjänstgöringstiden bland

annat vore beroende utav möjligheten att förlägga de värnpliktiga uti

vinterbonade etablissemang, borde frågan återupptagas till avgörande, då

tiden för kasernbyggnadsarbetenas avslutande kunde med säkerhet bestämmas.

För de värnpliktiga, som tilldelades fotfolket i sjukbärartjänst och i

trängtjänst samt trän gen i sjukbärartjänst och i egentlig trängtjänst, borde

tjänstgöringstiden, i samband med utsträckning till 365 dagar av tjänstgöringstiden

för trängen i egentlig sjukvårdstjänst och i förvaltningstjänst,

avkortas till 182 dagar, fördelade på eu första tjänstgöring om 112 (lagar

med början andra året samt en repetitionsövning om 35 dagar under vart

och ett av andra och fjärde åren.

För värnpliktiga vid positions- och fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna

samt trängen i egentlig sjukvårdstjänst och förvaltningstjänst

borde tjänstgöringstiden inom den närmaste tiden utsträckas

till 365 dagar.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

127

Tjänstgöringstiden för militärarbetarna kunde avkortas till 182 dagar.

Icke vapenföra yrkesmän och skrivbiträden åter borde tjänstgöra i 365

dagar.

För den närmaste 8-årsperioden kunde en utsträckning av tjänstgöringstiden

utöver 365 dagar för vissa reservunderbefälsämnen samt

medicine studerande och veterinärelever icke förordas.

I fråga om tjänstgöringstidens fördelning i allmänhet framhöll kommittén,

att, därest, såsom stabscheferna föreslagit, rekrytklassen inkallades

på våren, sommarhalvåret kunde mera intensivt utnyttjas i utbildningssyfte

än vinterhalvåret. A andra sidan skulle dock en inryckning i början

av juni medföra avsevärda olägenheter för flertalet värnpliktiga, varjämte

vid inryckning på hösten utbildning för vintertjänst icke vore utesluten.

Hittills hade rekrytutbildningen för volontärerna i regel börjat på hösten,

och dessa kunde, där utbildning för vintertjänst kunnat ifrågakomma,

anses vara ganska väl utbildade. På grund av de klimatiska olikheterna

inom landet kunde vinterutbildningen icke heller bliva ensartad inom hela

armén. I betraktande härav och med hänsyn till tiden för lagstadda

tjänares flyttning syntes den 28 oktober eller någon denna närliggande

dag vara lämplig inryckningsdag.

De reservtruppförband, vilka enligt kommitténs förslag skulle uppsättas

ur de äldre klasserna av bevåringens första uppbåd, komme säkerligen

att erhålla större användbarhet, därest en repetitionsövning anordnades

med någon av dessa klasser. En dylik övning skulle dock kunna

medföra avsevärt avbräck för många värnpliktiga, varjämte i Riksdagens

skrivelse den 2 juni 1901 angående ny härordning uttalats, att repetitions-(regements-)övningarna

uti beväringens första uppbåd icke borde utsträckas

utöver det fjärde värnpliktsåret. Anledning syntes därför icke

föreligga att förorda en sådan repetitionsövning. Av samma skäl borde någon

repetitionsövning med årsklass ur beväringens andra uppbåd icke ifrågasättas.

För att bereda erforderlig tid åt den mångfald övningar, som måste

genomgås, vore det ur militär synpunkt välgrundat att vid fästningsartilleriet,

fästningsingenjörtrupperna och trängen utsträcka tiden för repetitionsövningarna

från 30 till 35 dagar. Samma synpunkt syntes även

böra gälla för värnpliktiga vid fotfolket i allmän tjänst, då en utsträckning

av tjänstgöringstiden till 365 dagar för dem ifrågasattes.

Beträffande tjänstgöringstidens fördelning vid de särskilda truppslagen

förutsatte kommittén för det dåvarande ingen annan förändring vid

lotfolket och rytteriet än den förut omnämnda för värnpliktiga vid fotfolket

i sjukbärartjänst och i trängtjänst.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kung!. Maj tis nåd. proposition nr 58.

Volönt ärrekryteringen.

För fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

ansåg kommittén, att tjänstgöringen borde fullgöras med

en första tjänstgöring om 323 dagar med början under första eller andra

året samt med eu repetitionsövning om 42 dagar under tredje året.

Vid dessa truppslag vore det nämligen önskvärt, att eu del av de

värnpliktiga kunde inkallas i början av andra året för att biträda med

stamhästarnas och materielens vård under tiden från regementsövningarnas

slut och intill dess de på hösten inkallade beväringsrekryterna bleve

användbara för ändamålet.

Såsom förut angivits, skulle tjänstgöringstiden vid fästningsartilleriet

och fästningsingenjörtrupperna inom närmaste tiden utsträckas till

365 dagar samt fördelas på en rekrytskola om 260 dagar med början

under första året samt med en repetitionsövning om 35 dagar under vart

och ett av andra, tredje och fjärde åren. Vid flertalet av våra fästningar

och kustpositioner gjorde sig behovet av ständig krigsberedskap i hög grad

gällande. För tillförsäkrandet av säkerhetsbesättningar i desamma borde

repetitionsövningarna vid nämnda truppslag i regel förläggas så, att tiden

mellan den gamla rekrytskolans hemförlovning och den nya rekrytklassens

inryckning täcktes. Fn annan förläggning av tiden för repetitionsövningarna

borde dock icke vara utesluten, då särskilt ändamål, såsom samövning

med andra avdelningar av krigsmakten, gjorde sådant önskvärt.

Värnpliktiga, vilka tilldelats trängen i egentlig sjukvårdstjänst och i

förvaltningstjänst, borde kunna få fullgöra hela tjänstgöringen i eu följd.

För att i någon män bereda möjlighet att utjämna antalet militärarbetare

mellan olika år skulle tjänstgöringen av dem kunna fullgöras antingen

i en följd med början under första eller andra året eller med en

första och en andra tjänstgöring under de tre första åren, allt så långt

ske kunde enligt de värnpliktigas egna önskningar.

Att stadga fullständig befrielse från värnpliktstjänstgöringen för dem,

som varit fast anställda under två år, ansåg kommittén icke vara tillrådligt.

Däremot borde de, som varit fast anställda under tre år, frikallas från

repetitionsövningar.

Likaledes syntes det behjärtansvärt att låta f. d. fast anställda, som

erhållit avsked på grund av sjukdom och därefter inskrivits såsom icke

vapenföra, tillgodoräkna sig såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring det antal

dagar, de varit fast anställda.

Ett annat lämpligt medel att underlätta volontärrekryteringen vore

att utestänga alla, vilka ej under året fyllde 20 år, från möjligheten att i

förtid bliva inskrivna.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

För varje gren av beställningsmän vid arméns samtliga truppförband

borde tillsättas en distinktionskorpral genom uppflyttning från annan

manskapsgrad.

Bestämmelsen, att volontärrekryterna icke finge inställa sig till rekrytutbildning

senare under utbildningsåret (november—oktober) än vid januari

månads utgång, både medfört en för knappt tillmätt anskaffningstid. Så

länge beväringsrekrytskolorna vid infanteriet och vid vissa andraltruppslag

började på våren, funnes möjlighet att medgiva nyantagna volontärrekryter

uppskov med inställelse intill tiden för inryckningen till nämnda skolor.

En längre tidrymd, för infanteriet intill beväringsrekrytskolans början,

borde därför få användas för rekryteringen.

Aven syntes det lämpligt medgiva regementschef att med korpral

eller distinktionskorpral uppgöra förnyat tjänsteavtal under förutsättning

av permittering antingen under tiden mellan regementsövningarna eller

under tiden mellan vapenövningarna.

Vad särskilt infanteriregementena anginge, borde förslaget att uppflytta

12 meniga volontärbeställningar vid varje infanteriregemente å fastlandet

till distinktionskorpralsbeställningar komma att underlätta volontärrekryteringen.

Det kraftigaste medlet att underhjälpa rekryteringen och därmed

höja hela volontärinstitutionen i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende

vore säkerligen en ändamålsenligt ordnad civilanställning för det uttjänta

fast anställda underbefälet.

Den obrukade kraft, som förefunnes uti de äldre värnpliktiga beväringsklasserna,

borde snarast tagas i anspråk i så stor utsträckning, som

förhållandena medgåve, vilket borde ske genom införandet av en reservorganisation,

omfattande beväringens såväl första som andra uppbåd. Härvid

vore dock att märka, att särskilt vid infanteriet ägde de årsklasser,

som i allmänhet inginge uti reservtrupperna, ganska ofika fältduglighet!

Ett sammanförande av ett stort antal till åldern vitt skilda klasser uti ett

och samma reservtruppförband borde därför undvikas. Bättre vore att

bilda särskilda förband av yngre och av äldre klasser. De förra, reservtrupper

av första ordningen, bleve, om ej omedelbart efter verkställd mobilisering,

så efter viss tid användbara vid sidan av linjen i det rörliga

fältkriget, de senare åter, reservtrupper av andra ordningen, kunde avses

endast till mindre krävande uppgifter.

. Redan under den närmaste tiden borde anstalter vidtagas för att

varje, infanteriregemente på fastlandet måtte kunna mobilisera en reservbataljon

ur beväringens första uppbåd. Antalet klasser inom nämnda uppbåd

borde därför ökas från 8 till 11. I sammanhang härmed behövde varje

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1CJ14. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) 17

Organisationen

av

reservtrupper.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

infanteriregementes kader ökas med 1 major, 4 kaptener och 1 löjtnant,

varjämte 12 meniga volontärbeställningar borde uppflyttas till distinktionskorpralsbeställningar.

Med hänsyn till möjligheten att, intill dess

övningstiden även vid infanteriet bleve utsträckt till 365 dagar, i fiedstid

bereda den nytillkomna personalen full sysselsättning under hela året

kunde emellertid antalet kaptener tills vidare begränsas till 2. Denna

åtgärd förutsatte emellertid, att samtliga till kompanichefer vid reservbataljonerna

utsedda officerare bereddes tillfälle att under regementsövningarna

föra kompanichefs befäl vid en för vissa tillfällen sammansatt

bataljon. ...

Under den närmaste framtiden borde även vidtagas åtgärder lör

att vid varje infanteriregemente på fastlandet mobilisera ett lämpligt antal

reservtruppförband ur beväringens andra uppbåd. Tre klasser måste därför

överföras till detta uppbåd från landstorrnen till ersättning för de klasser,

vilka tilldelats beväringens första uppbåd. För att erhålla underbefäl vore

det nödvändigt att ändra värnpliktslagen, så att icke alla f. d. fast anställda

liksom ej heller alla högskoleelever kvarhölles i första uppbådet

under hela sin tjänstetid i beväringen. Huvuddelen av det övriga befälet

borde uppsättas genom att införa s. k. reservstatsbefäl.

Även vid specialtruppslagen borde reservtruppförband uppsättas vid

mobilisering. På grund av olika tillgång på personal, hästar och materiel

kunde reservformationernas styrka icke närmare angivas.

Landstor- Alla landstormsområden borde organiseras såsom områden av första

mtns organi- yas9en och sålunda erhålla icke blott landstormsområdesbefälhavare utan

sation. .yen landstormsområdesförvaltare samt landstorinsförråd med gevär, ammunition

och intendenturutrustning för samtliga landstorinsmän.

Bestämmelsen uti § 36 mom. 1 värnpliktslagen borde avfattas så, att

erforderlig del av landstormen tidigare än hittills kunde inkallas till skydd

för mobiliseringen av beväringens första uppbåd eller eljest för vissa särskilda

orsaker, såsom kust- och gränsbevakning in. m., dock att landstormsavdelning,

som sålunda inkallats, ej finge hållas samlad längre än högst

femton dagar, såvida ej krig därförinnan utbrutit.

Emedan årsklasserna minskades med varje år, borde de tre klasser,

vilka enligt kommitténs förslag komme att överföras till beväringen, ersättas

med fyra nya klasser. Tjänstetiden i landstormen komme härigenom

att utsträckas till och med det fyrtiofjärde året.

I betraktande av landstorms männens stora antal och landstormsorganisationens

betydelse för rikets försvar vore det önskvärt, att den värnpliktige

åtminstone en gång under tjänstetiden i landstormen ålades inställelse

för mönstring och övning, övningen borde avse förhållandena vid

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

mobilisering och i början av ett krig samt omfatta landstormens organisation,

personalens utrustning, en kortare fälttjänstövning och möjligen en

fältskjutning i trupp. Då berörda mönstring och övning i huvudsak avsåge

att utröna landstormens krigsberedskap, borde de icke inräknas uti

den stadgade tjänstgöringstiden.

I fråga om infanteriet vore, enligt vad redan sagts, vissa ökningar Organisaav

kadern vid samtliga infanteriregementen å fastlandet erforderliga för tfir0fenf^- organisationen av reservtrupper. Karlskrona och Vaxholms grenadjärrege- band och

menten borde dessutom utvecklas till samma styrka som övriga infanteri- stabe’’- regementen. Vid vart och ett av tre infanteriregementen borde tillkomma

G kompaniofficerare, 18 underbefäl av manskapet, 12 meniga volontärer

och 6 stamhästar för kulspruteavdelningar.

Avsevärda fördelar vore förenade med att tilldela infanteriet stainhästar

för regementskvartermästare, regementsadjutanter och kompanichefer,

hör att icke försvåra remonteringen och remontdressyren borde, såsom

chefen för generalstaben ock föreslagit, antalet stamhästar begränsas till

7 vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, 8 vid Gottlands

infanteriregemente samt 10 vid vart och ett av övriga 25 infanteriregementen,

de för kulspruteavdelningarna avsedda hästarna däri dock icke

inräknade.

Vad kavalleriet anginge, skulle en förläggning av o skvadroner ur

Skånska husarregementet till Norrbotten och av 5 skvadroner ur Skånska

dragonregementet till mellersta Norrland i enlighet med särskilda sakkunnigas

av chefen för generalstaben understödda förslag erbjuda vissa

fördelar med hänsyn till försvaret av dessa landsdelar. På grund av

svårigheten att rekrytera infanteriregementena inom sjätte arméfördelningsområdet

med såväl fast anställt som värnpliktigt manskap kunde kommittén

endast i så måtto tillstyrka förslaget, att 2 skvadroner förlädes till

Norrbotten. För övrigt ifrågasattes ingen förändring av kavalleriets organisation.

I fråga om artilleriet föreslogs endast, att antalet stamhästar vid

Positionsartilleriregementet måtte ökas med 30 samt att vid Boden—Karlsborgs

artilleriregemente måtte tillkomma 30 stamhästar. Därjämte uttalade

sig kommittén till förmån för tanken på ett för Norrland avsett

skogs- och bergsartilleri.

Med avseende å ingenjörtrupperna borde en organisation av ballong-,

belysnings- och gnisttelegraftjänsten påbörjas. För bestridande av denna

tjänst behövde uppsättas en belysningsavdelning vid vardera Svea och Göta

ingenjörkår samt en ballongavdelning och en gnisttelegrafavdelning vid

fälttelegraf kåren. Den erforderliga ökningen av fast anställd personal ut
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

gjorde 7 officerare och 7 underofficerare samt vid vardera av Svea och

Göta ingenjörkårer 16 underbefäl av manskapet och meniga volontärer ocli

vid Fälttelegrafkåren 58 underbefäl av manskapet och meniga volontärer.

Därjämte borde antalet stamhästar ökas med 5.

Tillgången å generalspersoner inom svenska armén vore alltför knapp.

Särskilt erfordrades en general som högste befälhavare för fälthären eller

arméchef. Denne skulle i fred bland annat utarbeta planer till lantstridskrafternas

användning under olika krigsfall samt planlägga (eventuellt även

leda) de större fälttjänstövningarna. Tillika skulle han vara inspektör för

infanterivapnet. Avlöningsförmåner på fast stat borde även uppföras för

eu inspektör för kavalleriet, tillika inspektör för trängen.

Olägenheter vore förbundna därmed, att samtliga infanteribrigad chefer

tillsattes först vid krigsutbrott. En så vittgående åtgärd som att införa

12 brigadchefsbeställningar vid infanteriet borde dock icke omedelbarligen

ifrågasättas. Däremot skulle olägenheterna i viss mån komma att undanröja^,

därest i fred 6 infanteriregementschefer förordnades till brigadchefer

med lön som regementschefer.

Generalstabens personal borde ökas med 3 kaptener och 2 aktuarier

samt de nuvarande 10 löjtnantsbeställningarna utbytas mot lika antal

kaptensbeställningar.

Med hänsyn till arbetet inom arméfördelningsexpeditionerna borde

vid intendenturkåren 6 underintendentsbeställningar utbytas mot 6 intendentsbestäIlningar.

Lantför- Kommittén beräknade lantförsvarets ordinarie utgifter, pensionssta
diZriekZt-

ten icke inberäknad, under 1912—1919 till ett årligt medeltalsbelopp av

rader. 51,366,000 kronor. Om tjänstgöringstiden för de värnpliktiga tilldelade

fotfolket i allmän tjänst utsträcktes till 365 dagar, komrae de ordinarie

kostnaderna att ökas med sammanlagt 2,367,000 kronor.

4. Försvarsberedningarnas preliminära beslut och uttalanden i fråga (»in

lantförsvaret.

De ändringar i fråga om värnpliktstjänstgöring och organisation,

för vilka försvarsberedningarna preliminärt uttalat sig, äro följande.

Värnpliktstiden skulle utsträckas att omfatta inalles 23 år, och skulle

värnplikten börja det kalenderår, varunder den värnpliktige fyllde 20 år.

Tjänstetiden i beväringen skulle vara 15 ar, därav 9 år i första och 6 åi

i andra uppbådet. Genom beväringens utökning från 12 till 15 årsklasser

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 133

vunnes en kvantitativ förstärkning av armén. Under återstående 8 år

skulle den värnpliktige tillhöra landstormen.

Med hänsyn till fästningarnas och deras försvarsområdens behov av

infanteri vore det av vikt att kunna disponera över fästningsinfanteriets

första och andra uppbåd samtidigt. Av denna anledning borde till § 28

inom. 2 värnpliktslagen göras ett tillägg av följande lydelse:

»Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande

har icke tillämplighet å de delar av samma uppbåd, vilka kunna

vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar, utan gäller därutinna.

li

Eu vidsträcktare dispositionsrätt beträffande landstormen, än vad

nu vore händelsen, borde medgivas; den borde dock inträda endast i samband

med inkallelse av första uppbådet eller del därav. För möjliggörandet

härav borde § 36 inom. 1 värnpliktslagen erhålla ett tillägg så lydande:

»Dock må Konungen i samband med inkallande för rikets försvar av

beväringens första uppbåd eller del därav, efter statsrådets hörande, jämväl

inkalla sådana delar av landstormen, som erfordras till skydd för särskilt

hotade platser. Landstormsavdelning, som sålunda inkallats, må ej

hållas samlad längre tid än tio dagar, så vida ej krig därförinnan utbryter.»

Vid behandling av frågan om övningstiden för infanteriets värnpliktiga

hava beredningarna beslutat uttala:

att, underbefälsfrågan kräver en möjligast snabb och fullständig

lösning;

att vinterutbildning år nödvändig för infanteriet eller större delen

därav;

att en tillfredsställande vinterutbildning icke synes kunna genomföras

utan ökning av tiden för rekrytutbildningen och därmed även av den

sammanlagda övningstiden, samt

att av sociala och nationalekonomiska skäl övervägande fördelar synas

vara förenade med en sammanhängande rekrytskola, som tager sin början

på hösten. ,

På grundvalen av detta beslut, vilket av beredningarna fattats vid

plenisammanträde den 21 november 1913, utarbetades inom fjärde beredningen

ett förslag till beredningarnas yttrande angående övningstiden

vid infanteriet. Enligt detta förslag, vilket ej blivit underställt beredningarna

in pleno, bär rekrytskolan för infanteriets värnpliktiga tänkts

förlagd till tiden 1 november—21 juni samt repetitionsövningarna inom

första uppbådet bibehållits vid nuvarande antal och längd, men tänkts

förlagda till tredje, fjärde och femte värn pliktsåren.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts nåd. •proposition nr 58.

Rörande övningstiden för värnpliktiga tilldelade specialtruppslagen

hava beredningarna preliminärt beslutat uttala:

att någon ändring ej bör ske i fråga om övningstiden för kavalleriets

och fältartilleriets värnpliktiga; ... ,

att övningstiden för de värnpliktiga vid positionsartillenets kanon- och

haubitsbatterier utsträckes till 365 dagar, så fördelade som vid fältartilleriet;

att övningstiden för de värnpliktiga vid fästning saftillei let ut

sträckes till 365^ dagar, därav 295 dagar rekrytskola och återstoden, 70

dagar, två repetitionsövningar av lika längd, varvid i fråga om rekrytskolans

förläggning skälig hänsyn bör tagas till behovet av ständig såkerhets
besättning;

_ 7 , ...

att övningstiden vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna iorblir

oförändrad, men fördelas sålunda, att 295 dagar utgöra rekrytskola och

återstoden, 70 dagar, två repetitionsövningar av lika längd;

att övningstiden vid fästning singenjör trupperna utsträckes till 3b5

dagar, fördelade såsom vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna, dock

med den jämkning i fråga om tiden för rekrytskolan, som behovet av

ständig säkerhetsbesättning kan betinga; _ ..

att övningstiden för de värnpliktiga vid trängen i egentlig ti ängtjänst

och sjukbär artjänst nedsättes till 210 dagar, sålunda fördelade,

att vid trängen i egentlig trängtjänst 180 dagar utgöra rekrytskola

och 30 dagar två repetitionsövningar, samt vid trängen i sjuldmr ar tjänst

repetitionsövningarna erhålla samma antal och ungefär samma längd som

vid infanteriet och återstoden utgöra rekrytskola;

att någon ändring ej bör ske beträffande utbildningstiden för värnpliktiga

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst;

att övningstiden för förvaltarna utsträckes från 240 till 365 dagar,

varav tre repetitionsövningar av ungefär samma längd som vid infanteriet;

samt att övningstiden för det vapenföra förplägnadsmanskåpet nedsättes

från 240 till ''210 dagar, därav tre repetitionsövningar av ungefär

samma längd som vid infanteriet och återstoden rekrytskola.

För tillgodoseende av behovet utav säkerhetsbesättningai i fäst

ningarna hava beredningarna, vad övningstiden för de värnpliktiga angår,

preliminärt uttalat sig för: „

att värnpliktiga till ett antal av omkring 600 årligen uttagas tran

samtliga inskrivningsområden för utbildning i Boden under ett av i en

följd till särskild spanartjänst;

att övningstiden för värnpliktiga, tilldelade Norrbottens regemente,

vilken skulle vara av samma längd som vid fältinfanteriet, uppdelas

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

135

på rekrytskola och en repetitionsövning, den sistnämnda av samma längd

som eljest vid infanteriet;

att årskontingenterna värnpliktiga, tilldelade fästning sartilleriet och

fä sining singenjör trupperna i Boden, uppdelas i två avdelningar, av vilka

den ena börjar rekrytskolan ungefär den 1 maj och den andra ungefär

den 10 december;

att övnirigstiden för värnpliktiga, tilldelade Vaxholms och Karlskrona

grenadjärregementen, vilken skulle vara av samma längd som vid

fältinfanteriet, uppdelas på rekrytskola och två repetitionsövningar, de

sistnämnda av samma längd som eljest vid infanteriet, varvid årskontingenterna

värnpliktiga uppdelas i två avdelningar, av vilka den ena börjar

rekrytskolan under senare hälften av oktober och den andra under senare

hälften av april;

samt att årskontingenterna värnpliktiga, tilldelade fästningsingenjörtrupperna

i kustfästningarna, uppdelas på sätt här förut anmärkts i fråga

om motsvarande truppslag i Boden.

I fråga om infanteriets linjeorganisation innebär beredningarnas preliminära

förslag, att de båda för kustfästningarna avsedda infanteriregementena

skulle utvecklas till samma storlek som övriga infanteriregementen

på fastlandet samt att en kulspruteavdelning skulle uppsättas vid varje

infanteriregemente; och hava beredningarna beräknat, att varje sådan avdelning

skulle bestå av sex kulsprutor.

Vidkommande infanteriets reservorganisation är att märka, att enligt

ett av tredje beredningen framlagt förslag (»Yttrande angående infanteriets

organisation») varje infanteriregemente vid mobilisering skulle uppsätta eu

reservbataljon med värnpliktiga ur beväringens första uppbåd. Denna

bataljon skulle benämnas linjereservbataljon och kunna användas för operationer

i direkt anslutning till fältarmén och således kvantitativt förstärka

denna, då så skulle behövas. Med hänsvn härtill hade beredningen föreslågit,

att beväringens första uppbåd skulle omfatta 10 årsklasser. Av andra

uppbådet, bestående av därpå följande fem årsklasser, skulle kunna uppsättas

åtminstone två bataljoner vid vai''je infanteriregemente.

Såsom här förut framhållits, hava försvarsberedningarna emellertid

uttalat sig för en uppbådsindelning med endast 9 klasser i första och 6

i andra uppbådet. Man hade därvid tänkt sig, att med de värnpliktiga ur

första uppbådet skulle uppsättas den egentliga fältarmén, första linjen,

med infanteriregementen om tre bataljoner samt att av andra uppbådet

skulle organiseras en andra armé, en andra linje bakom den första.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

I fråga om den fast anställda personalen vid såväl infanteriet som

övriga truppslag hava beredningarna uttalat sig för, att underlöjtnantsgraden

skulle borttagas och att de från krigsskolan nyutexaminerade officerseleverna

skulle, innan de befordrades till löjtnanter, under minst två år

göra tjänst såsom underofficerare mot åtnjutande av därmed förenade avlöningsförmåner.

Man har nämligen ansett, att officerseleven omedelbart

efter avlagd officersexamen icke nått den mogenhet, som kräves av ett befäl

i officersställning. Beredningarna hava därjämte uttalat sig för, att benämningen

å högsta tjänstegraden underbefäl av manskapet skulle ändras från

distinktionskorpral (förstekonstapel) till furir samt att furirgraden i lönehänseende

skulle uppdelas i två klasser. För furir av första klassen skulle

årslönen höjas med 240 kronor utöver distinktionskorprals nuvarande lön;

i övrigt skulle förmånerna för furirer av båda klasserna vara lika. Härigenom

skulle de dugligaste bland distinktionskorpral erna göras benägna

att rekapitulera i större omfattning än som för närvarande är fallet. Vidare

hava beredningarna förordat, att en reservstatsorganisation i enlighet med

de i 1909 års betänkande angivna grunderna snarast påbörjas.

Beredningarnas förslag angående infanteriets fast anställda personal

innebär i förhållande till nuvarande stater följande ökning och minskning

i fråga om fastlandsregementena:

Ökning: 1 major, 1 subalternofficer, 1 gevärshantverkarfurir och 1

hovslagarsoldat;

Minskning: 2 underbefäl av manskapet, 70 meniga volontärer och 4

sjukvårdsbeställningsmän.

Vid denna jämförelse hava de enligt beredningarnas förslag för varje

regemente uppförda officersaspiranterna beräknats såsom subaltern officerare.

Beträffande de båda för kustfästningarna avsedda grenadjärregementena

tillkommer den ökning, som följer av deras utveckling till trebataljonsregementen.

Vid Gottlands infanteriregemente skulle antalet meniga volontärer

minskas med 70 samt beställningsmännen bibehållas vid nuvarande sammanlagda

antal, men specialiseras så som vid fastlandsregementena.

I fråga om infanteriets underbefäl hava beredningarna preliminärt

beslutat följande.

Inom underofficerskåren, som skulle bibehållas vid nuvarande organisation,

borde hastigare omsättning åstadkommas genom införande av förtidspensionering

i enlighet med 1909 års kommittéförslag samt genom befordran

till reservofficer av underofficer, som efter väl vitsordad tjänst

önskade före pensionsåldern skaffa sig civil anställning. Dessutom borde

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

137

åtgärder vidtagas för underlättande av möjligheten för underofficer att

befordras till officer på aktiv stat.

För höjande och förbättring av underbefälsutbildningen borde inrättas

antingen en högre för hela armén gemensam underbefälsskola eller

ock särskilda skolor för de olika arméfördelningarna. Därjämte borde åtgärder

vidtagas att för underbefäl av manskapet underlätta s. k. civilanställning

samt premier av lämplig storlek tilldelas därav förtjänt underbefäl

efter visst antal tjänstår. Vidare borde rekapitulering av volontärer

och underbefäl tillåtas för kortare tid än helt år.

För att underlätta anvärvning av värnpliktiga, som utbildats till reservunderbefäl,

borde medel ställas till förfogande för utdelning av gratifikationer

å 100—300 kronor. Officers- och reservofficersvolontärer skulle

under sin utbildningstid användas såsom instruktörer vid en rekrytskola.

För att förmå värnpliktiga, som genom avlagd mogenhetsexamen eller realskolexamen

eller på annat sätt styrkte sin lämplighet, att undergå utbildning

till reservofticer, borde särskilda, närmare angivna förmåner beviljas.

För erhållande av värnpliktiga truppförare skulle värnpliktiga uttagas

för undergående av utbildning i 365 dagar, fördelade på en första tjänstgöring

om 305 dagar för rekryt- och underbefälsutbildning samt två repetitionsövningar

vardera om 30 dagar. Därest tillräckligt antal för sådan

utbildning lämpliga värnpliktiga icke frivilligt anmälde sig, skulle det

felande antalet uttagas bland värnpliktiga, som avlagt realskolexamen eller

förvärvat motsvarande eller högre bildningsgrad. Uttagningen, vilken

företrädesvis borde drabba värnpliktiga, som icke ägde någon försörjningsplikt,

skulle ske ungefär två månader efter första tjänstgöringens början

samt verkställas av vederbörande inskrivningsmyndighet bland värnpliktiga,

som av befälet föreslagits. Vissa närmare angivna förmåner borde tillkomma

ifrågavarande, till längre tjänstgöring uttagna, -värnpliktiga.

Därest så stor brist på instruktörer skulle uppstå, att det per regemente

icke funnes dylika till ett antal av 80 procent av det å stat upptagna

antalet underbefäl av manskapet, skulle ur den i tjänst varande värn - pliktskontingenten med 365 dagars utbildning kunna uttagas erforderligt antal

värnpliktiga instruktörer för tjänstgöring vid nästa rekrytskola. I första

hand skulle uttagas värnpliktiga, som avlagt mogenhetsexamen eller förvärvat

motsvarande bildningsgrad. Därest ur denna kategori tillräckligt

antal instruktörer icke kunde erhållas, skulle dylika uttagas bland värnpliktiga,

som avlagt realskolexamen. Vissa angivna förmåner skulle tillkomma

de värnpliktiga instruktörerna.

Bihang till senare Rilcsdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 haft. (Nr 58.) 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Artilleriet skulle, enligt beredningarnas förslag, omorganiseras sålunda,

att truppförbanden bleve 8, nämligen de nuvarande 6 fältartilleriregementena,

Gottlands artillerikår och Bodens artilleriregemente. Positionsartilleriregementet

skulle upplösas och de tunga haubitserna inordnas i

fältartilleriet med en division vid vart och ett av Svea, Vendes och Norrlands

artilleriregementen. Den ridande divisionen vid Vendes artilleriregemente

skulle förflyttas till Norrlands artilleriregemente och ordnas antingen såsom

en vanlig fältkanondivision eller såsom en bergs- och skogsartilleridivision.

Sistnämnda regementes lätta haubitsdivision skulle uppsättas, icke

i Boden såsom man tänkt sig enligt 1901 års härordning, utan i regementets

förläggningsort i Östersund, varigenom regementet alltså skulle bliva fulltaligt

å sistnämnda ort. För tillgodoseende av Bodens behov av artilleri

skulle dels 2 kompanier av Boden-Ivarlsborgs artilleriregemente flyttas dit

från Karlsborg, dels en tung haubitsdivision uppsättas. Av allt i Boden

förlagt artilleri, 8 kompanier, en lätt kanondivision och en tung haubitsdivision

skulle bildas Bodens artilleriregemente. Av återstående å Karlsborg

förlagda 2 kompanier av Boden-Karlsborgs artilleriregemente skulle

bildas en tung kanondivision, underställd Göta artilleriregemente. Vid

varje truppförband skulle kunna uppsättas vissa reservformationer.

Beredningarnas förslag till personalstater för artilleritruppförbanden

innebär för artilleriet i dess helhet en minskning med 1 överste, 1 major,

25 kaptener, 8 subalternofficerare, 21 styckjunkare, 87 förstekonstaplar,

173 andrekonstaplar, 267 vicekonstaplar, 40 sjukvårdsbeställningsmän,

37 hantverksbeställningsmän och 4 hovslagarbeställningsmän samt en ökning

med 3 överstelöjtnanter, 6 sergeanter och 343 meniga volontärer.

Beträffande artilleriets tygstationer (förråd och verkstäder) hava beredningarna

uttalat sig för, att endast tygstationerna å Karlsborg och i

Boden skulle bibehållas såsom självständiga förvaltningsenheter, men att

övriga tygstationer skulle införlivas med respektive truppförband och ställas

under deras förvaltning. Härigenom skulle möjliggöras viss minskning

av typpersonalen. Tygstationen å Karlsborg skulle utvecklas till ett centralförråd

för hela artilleriet med verkstäder för nytillverkning m. in.

Vid artilleriets fabriker skulle vissa personalförändringar äga rum,

varjämte ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg skulle flyttas till

Karlsborg och sammanslås med fabrikens därvarande avdelning. Sistnämnda

åtgärd skulle möjliggöra besparingar i fråga om förvaltning, maskinella

anordningar, förråd m. m.

Beredningarna hava därjämte förordat vissa åtgärder och anordningar

beträffande artilleristaben och arm éförv ältning ens artilleridepartements militärbyrå

samt uttalat sig för, att befattningarna såsom fälttygmästare, chef

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

för artilleristaben och chef för artilleri- och ingenjörhögskolan uppföras

såsom självständiga beställningar.

Den omorganisation av fortifikationen, som beredningarna preliminärt

förordat, avser dels kompletterande av redan befintliga, men för svagt och

omodernt utrustade samt otillräckligt bemannade formationer, dels uppsättande

av sådana ingenjörformationer, som för närvarande alldeles saknas.

Hänsyn har därvid tagits jämväl till behovet av ingenjörformationer för

reservtrupperna.

De för fältarmén avsedda ingenjörtrupperna skulle organiseras på

tre kårer, Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer, i sammanhang varmed

den nuvarande Fälttelegrafkåren skulle upplösas. För varje grupp av två

arméfördelningar finge man sålunda en ingenjörkår. Bodens ingenjörkår

skulle såsom nu avses för Bodens befästningar. För sjöfästningarnas betjänande

med ingenjörtrupper skulle av de båda Svea och Göta ingenjörkårer

nu tillhöriga fästningsingenjörkompanierna bildas en Kustingenjörkår.

Materiel för flygspaning, för artillerikasteldens ledning (ballonger),

för slagfältsbelysning (strålkastare) samt för radiotelegrafi skulle anskaffas

1 erforderlig omfattning och nödiga formationer för materielens betjänande

organiseras. Fälttelegrafmaterielen skulle kompletteras och krigsbromaterielen

väsentligen utökas, varjämte fältingenjörkompanierna skulle förstärkas.

Den ökning av fast anställd personal, som omorganisationen skulle

medföra, utgör 1 överste, 1 överstelöjtnant, 4 majorer, 18 kaptener, 47

löjtnanter, 12 fanjunkare, 43 sergeanter, 18 officersaspiranter, 11 radiotelegrafister,

5 furirer, 9 korpraler, 9 vicekorpraler, 23 volontärer, 2 tortifikationskassörer,

1 gevärshantverkare, 1 tygverkmästare, 2 tyghantverkare,

2 maskinister och 3 vaktmästare.

Enligt beredningarnas förslag till organisation av trängen skulle

vid varje trängkår ett trängkompani indragas, varigenom det skulle bliva

möjligt att minska trängens fast anställda personal med ungefär en tredjedel

av nuvarande antal. Trängens officerare och underofficerare skulle, i likhet

med vad nu är förhållandet vid fortifikationen, uppföras på en gemensam

stat under chefskap av en överste, som bleve ledare och inspektör av trängens

utbildning. Trängen såsom ett icke stridande vapen skulle i högre grad än

de stridande truppslagen kunna vid mobilisering åtnöja sig med reservbefäl

av olika slag. Vid trängen skulle jämväl kunna uppsättas för reservtrupperna

erforderliga trängformationer.

Slutligen är att märka, att inom tredje beredningen utarbetats ett

förslag till yttrande angående arméns hästar, enligt vilket samtliga office
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kuriffl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

rare skulle göras beridna å kronans hästar samt till följd därav nu utgående

lönetillägg och furageersättning för hållande av tjänstehäst indragas.

Enligt samma förslag skulle vidare sådana från kavalleriet och artilleriet utrangerade

stamhästar, vilka lämpade sig för fortsatt användning, överföras

till infanteriet, ingenjörtrupperna och trängen. Vid infanteriet skulle dylika

hästar kunna användas för att göra kompanichefer beridna.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

141

II. Allmänna gruiuler för försvarets ordnande.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för de uttalanden, som

gjordes i sammanhang med godkännandet av 1901 års härordning, samt

för de huvudsakliga brister, som vidlåda densamma, ävensom för de förslag

till lantförsvarets stärkande, som under de senaste åren framkommit,

torde ovedersägligen giva vid handen, att det för värnandet av vårt land

är oundgängligen nödvändigt att på ett effektivt sätt förstärka lantstridskrafterna.

I förutnämnda yttrande till statsrådsprotokollet över civilärenden den

3 mars 1914 hava redan angivits de huvudsakliga riktlinjer, som borde

följas vid tillgodoseendet av detta krav.

Först och främst gäller det att erhålla eu slagfärdig fälthär, så utbildad

och utrustad, att den i krig kan, under olika terräng- och klimatiska

förhållanden, utföra de marscher och operationer, som läget fordrar,

samt att den äger den manöverfärdighet och den stridsförmåga, som sätter

den i stånd att på ett framgångsrikt sätt mäta sina krafter med fienden.

För att fälthären må med odelade krafter kunna uppträda å öppna

fältet, måste de befästa platserna vara försedda med erforderliga besättningstrupper.

Är icke så förhållandet, kan det bliva nödvändigt att till fästningsbesättningar

avdela truppförband ur fälthären, varigenom denna kommer

att i större eller mindre grad försvagas. För att krigsbesättningarna

skola kunna ordnas och fylla sitt ändamål, måste de hava sin motsvarighet

i fred. Särskilt sådan fästning, som är belägen vid eller i närheten avgräns

eller kust, måste i fred hava eu säkerhetsbesättning, nog stark att

kunna avvärja överrumpling eller överraskande anfall.

Nutida krig kräva en synnerligen stor kraftutveckling, varför reservtrupper

måste finnas till så stor styrka, som förhållandena medgiva. Alltefter

de under krig växlande omständigheterna och krigslägets olika fordringar,

kunna sådana trupper användas dels för att omedelbart samverka med eller

stödja fälthären, dels för att uppträda å sekundära krigsskådeplatser och

sålunda bespara detacheringar från fälttrupperna. Fälthären bör nämligen

under alla förhållanden kunna uppträda stark och samlad.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Landstormen bör organiseras, övas och utrustas, så att den kan fylla

sin viktiga uppgift i krig; i fråga om dess användning böra sådana bestämmelser

meddelas, att densamma, där så erfordras, må kunna tagas i

anspråk samtidigt med eller till och med före fälttrupperna.

Slutligen höra åtgärder vidtagas för höjande av härens krigsberedskap.

Tillgodoseendet av dessa fordringar på vårt lantförsvar kräver dess

såväl kvantitativa som kvalitativa förstärkning, vartill även är att räkna

härens förseende med det befäl, som är behövligt för freds- och krigsbehovet.

Linjeorganisationen kan emellertid lämnas i stort sett oförändrad;

endast för ingenjörtrupper, fästningstrupper och förvaltningstrupper erfordras

större förändringar.

I kvantitativt hänseende bör härens förstärkning ske huvudsakligast

genom utsträckning av värnpliktstiden eller den tid, varunder varje svensk

man är värnpliktig. En sådan utsträckning synes kunna begränsas därtill,

att värnplikten inträder ett år tidigare, än vad för närvarande är fallet,

d. v. s. med det år, varunder den värnpliktige fyller tjugu år, samt utsträckes

utöver det fyrtionde levnadsåret, så att densamma kommer att

upphöra först med det år, varunder den värnpliktige fyller 42 år. I anslutning

till denna utsträckning av värnpliktstiden bör beväringens indelning

i uppbåd ändras, varvid hänsyn måste tagas till fält- och reservtruppernas

behov av värnpliktigt manskap.

Härens kvalitativa förstärkning kan, i stort sett, icke ernås på annat

sätt än genom en förbättring av de värnpliktigas utbildning, vilket kräver

förlängning av deras fredstjänstgöring.

I detta avseende framträder i första rummet behovet av en väsentligen

förlängd utbildning för infanteriets värnpliktiga. Särskilt gäller

detta första tjänstgöringen. I annat sammanhang har framhållits, att infanteriets

första tjänstgöring bör omfatta en sammanhängande tid av 250

dagar med början på hösten, någon dag i sista veckan av oktober eller senast

den 1 november. Visserligen skulle det ur militär synpunkt vara mycket

önskvärt, att denna tid kunde något utsträckas, men det vill dock synas,

som om det skulle vara möjligt att under en 250 dagar uti en följd pågående

rekrytskola bibringa de värnpliktiga en i erforderlig mån allsidig

och grundlig rekrytutbildning, omfattande de olika utbildningsgrenarna

under såväl sommar- som vinterförhållanden. Att rekrytskolan bör efterföljas

av tre repetitions-(regements-)övningar uti första uppbådet, därom torde

ingen meningsskiljaktighet behöva råda, liksom ej heller därom, att varje

sådan övning bör omfatta minst 30 dagar, för att det med ifrågavarande

övningar avsedda ändamål må kunna uppnås.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

143

Vid kavalleriet och fältartilleriet, med vilket uti övningshänseende

tionsartilleriet bör likställas, samt vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

är en mindre ökning av de värnpliktigas tjänstgöringstid erforderlig för att

främja dessa truppslags utbildning samt sätta dem i stånd att bättre än

hittills fylla sina uppgifter.

Vid kavalleriet bör sålunda rekrytskolan ökas med 20 dagar, varigenom

en tidigare till omkring den 1 november förlagd inryckning till

denna skola kan äga rum och en bättre vinterutbildning av rekrytera a

möjliggöras.

Vid fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna nödvändiggöras

ökningen genom behovet av dels en tidigare inryckning på

hösten för att möjliggöra en bättre vinterutbildning, dels en tredje repetitionsövning,

för att dessa truppslag må under regementsövningarna kunna

övas med krigsmässig indelning. Positionsartilleriet bör, såsom till sin art

ett tungt fältartilleri, i övningshänseende likställas med det övriga fältartilleriet.

De värnpliktigas vid fästning sartilleriet och fästning singenjörtrupperna

tjänstgöringstid bör väsentligen ökas, dels därför att deras utbildning i

och för sig kräver det, dels för att säkerhetstjänsten i fästningarna må

kunna ordnas på ett i möjligaste mån tillfredsställande sätt.

Vid trängen bör för samtliga värnpliktsgrupper (i egentlig trängtjänst,

i sjukbär artjänst, i egentlig sjukvårdstjänst och i förvaltningstjänst)

tjänstgöringstiden bibehållas vid nuvarande längd.

Den sammanlagda utbildningstiden i linjen bör sålunda utgöra för

infanteriet 340 dagar, för kavalleriet 385 dagar, för fältartilleriet, positionsartilleriet

samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna 375 dagar, för fästningsartilleriet

och fästningsingenjörtrupperna 365 dagar samt för trängen

och förplägnadstrupperna 240 dagar.

För att möjliggöra uppsättandet av användbara reservtrupper är det

vidare oundgängligen nödvändigt, att någon av de äldre värnpliktsklasserna

deltager i en reservtruppövning om högst 15 dagar.

Vad de icke vapenföra värnpliktiga angår, bör tjänstgöringstiden för

dem så bestämmas, att de vapenföra icke i allt för stor utsträckning behöva

användas för handräckningsgöromål och dylikt.

För det stora flertalet värnpliktiga bör rekrytskolan begynna på

hösten så tidigt, att erforderlig rekrytutbildning kommer att föregå den

egentliga vinter utbildningen, d. v. s. senast den 1 november. Från denna

regel måste dock avsteg göras särskilt i de fall, där sådant är oundgängligen

nödvändigt med hänsyn till behovet av säkerhetsbesättningar.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Med den utsträckta, uti en följd pågående rekrytskolan vin nes ökad

krigsberedskap. Vid fästningarna måste dock för tillgodoseende av kravet

härå särskilda anordningar vidtagas, varjämte för stärkande av säkerhetsbesättningarna

i Boden och å Gottland värnpliktiga från riket i dess helhet

fortfarande synas höra tagas i anspråk.

Härens aktiva befäl bör, så vitt sig göra låter, inskränkas till

vad tjänstgöringen i fredstid kräver. Då detta antal på långt när icke

motsvarar mobiliserings- eller krigsbehovet, är det oundgängligt, att effektiva

åtgärder vidtagas för att tillgodose detta behov. 1 första hand måste

åtgärder vidtagas för volontärbefälets förbättring.

En del vid mobilisering erforderliga befäIsbefattningar vid fälthären,

besättningstrupperna och reservtrupperna äro av den betydelse, att de

måste kunna besättas med personer, som tillräckligt länge tjänat å aktiv

stat och fortfarande äro fullt tjänstdugliga. För detta ändamål synes s. k.

reservstatsbefäl böra införas, och för enahanda ändamål bör, så långt det

är möjligt, befälet i truppförbandens reserver in. m. tagas i anspråk.

Härmed fylles dock icke behovet, utan blir det för dess tillgodoseende

nödvändigt att, på samma gång som man bibehåller och om möjligt

utvecklar den nuvarande reserv b efä Isin rä 11 n ingen, söka tillgodogöra sig och

genom längre tjänstgöring utbilda de befälsämnen, som finnas uti de värnpliktigas

led, för förande av befäl för pluton och dess underavdelningar

samt motsvarande förband.

Till den närmare motiveringen för nu angivna allmänna grunder

angående stärkande av lantförsvaret och till sättet för deras tillämpning

med vad mera därtill hörer, blir tillfälle att återkomma i det följande.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

145

III. Värnplikten.

A, Tillgången på värnpliktiga.

Vid uppgörande av ett härordningsförslag äger beräkningen av tillgången

på värnpliktiga ur flera synpunkter en mycket stor betydelse. Nu

föreliggande härordningsförslag grundar sig beträffande antalet värnpliktiga

på följande beräkningar.

Redan före inskrivningen har den värnpliktiga årskontingenten under- Årskontingått

minskning genom fast anställning vid krigsmakten. Antalet före inskrivningen

fast anställda vid hären eller marinen inom varje årsklass inskrivningsskyldiga

har under de senaste år, för vilka uppgifter föreligga,

uppgått till i runt tal 8,300 man och kan antagas även för framtiden

komma att hålla sig omkring denna siffra.

Med stöd av statistiska uppgifter har årskontingenten inskrivna värnpliktiga,

efter avdrag för fast anställda, för de närmast kommande åren

beräknats till 30,600 vapenföra och 4,800 icke vapenföra.

Härvid, liksom i de följande beräkningarna rörande avgångsprocenten,

har en försiktig beräkningsgrund blivit följd, enär det med hänsyn

till härordningens effektivitet är av vikt, att tillgången icke beräknas

högre, än vad densamma vid mobilisering sannolikt kan uppbringas till.

Någon ökning av den nyinskrivna årskontingentens storlek på grund av

värnpliktens inträdande ett år tidigare, än vad nu är fallet, har icke beräknats,

emedan endast erfarenheten kan giva bestämt svar på frågan, i

vilken utsträckning en sådan ökning kommer att inträda.

A andra sidan måste för ett riktigt uppskattande av kostnaderna för

de värnpliktigas tjänstgöring tillses, att det beräknade årliga antalet tjänstgöringsdagar

icke blir lägre än det verkliga. Vid detta uppskattande har

därför det med ledning av nedan angivna tillgångssiffror beräknade antalet

tjänstgöringsdagar något höjts.

Av den inskrivna vapenföra årskontingenten erhålla härens special- Årskontintruppslag

och marinen ett visst antal värnpliktiga, vilket är i det närmaste fördelning

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Avgången

bland inskrivna

vapenföra

värnpliktiga.

konstant år från år; återstoden tilldelas infanteriet. Storleken av den å

marinen och specialtruppslagen belöpande delen enligt såväl nuvarande

som föreslagen organisation framgår av följande tablå.

Antal

Antal

Vapenslag.

enligt nnv.

enligt föresl.

Anmärkningar.

organisation.

organisation.

Marinen........

3,600 1

3,600 1

l) Medeltal för åren 1910—1912.

Kavalleriet.......

1,500*

1,580

-) Enligt plan. På grund av felande antal stam- hästar vid de två större kavalleriregementena

Fältartilleriet......

2,445

2,445

f. n. nedsatt till 1,400.

Positionsartilleriet . . .

270

260

s) Kontingenten till förplägnadstrupperna är

avsedd att uppbringas till 400 man, men

endast i mån av ökad tillgång inom katego-

Fästnings > ....

400

420

Ingenjörtrnpperna ....

917

1,252

rien idugliga i viss vapentjänst>. Ökningen,

som på denna grund icke nämnvärt inverkar

Trängen, eg. trängtjänst

840

840

på värnpliktstillgången vid infanteriet, redo- visas därför ej här.

> > sjukv.- >

'' > sjnkbärar- j

Oi

O

O

600

> förvaltnings- >

(förplägnadstrupperna)

284

2843

Summa

10,85G

11,281

I detta sammanhang torde böra framhållas, att i fråga om ett

flertal specialtruppslag en starkare uttagning än den nu ifrågasatta

vore önskvärd. Tillgången på vapenfört manskap inom årsklasserna

medger emellertid under nuvarande förhållanden icke starkare uttagning

till specialtruppslag, emedan härens förnämsta stridande vapen, infanteriet,

i annat fall skulle få sin manskapstillgång alltför mycket reducerad såväl

under fredstjänstgöringen som vid mobilisering.

Med en uttagning till marinen och specialtruppslagen av nu omförmäld

omfattning kommer infanteriet att årligen erhålla omkring 19,320

inskrivna vapenföra mot omkring 19,750 enligt nuvarande härordning.

Fördelas denna årskontingent jämnt på samtliga infanteriregementen, med

undantag av Gottlands infanteriregemente, vilket inom eget inskrivningsområde

icke erhåller mer än omkring 150 man, erhålles för varje infanteriregemente

710 vapenföra värnpliktiga.

Under tiden mellan inskrivningen och utträdet ur värnpliktsåldern

undergår varje årsklass värnpliktiga en småningom skeende minskning

till följd av dödsfall, emigration, inträdd oduglighet till krigs- eller vapen
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 5<S''.

tjänst in. m. Denna avgång har under de senaste åren varit avsevärt

större, än man förr antog. I den man bestämda skäl icke föreligga att

för den närmaste tiden antaga ett gynnsammare resultat härutinnan^ måste

man räkna med denna högre avgång.

Redan mellan inskrivningen och tidpunkten för den första tjänstgöringens

början är den vapenföra årskontingenten underkastad en betydande

avgång. Med ledning av statistik för åren 1908—1912 har denna avgång

uppskattats till 8 % för infanteri och träng samt 4 / för övriga

truppslag.

Anledningen till olikheten i avgångsprocent för berörda båda grupper

torde delvis ligga däri, att vid infanteriet och trängen mer än ett år förflyter

mellan inskrivningen och den första tjänstgöringen, under det att vid

övriga truppslag mellantiden är betydligt kortare. Delvis torde orsaken

jämväl vara att söka däri, att kavalleriet m. fl. truppslag i jämförelse med

infanteriet och trängen erhålla ett bättre urval av manskap. I de nu uppgjorda

beräkningarna har ifrågavarande olikhet i avgångsprocenten antagits

komma att fortfara, men i anledning av tjänstgöringens tidigare början

vid infanteriet modifierats så, att avgångsprocenten beräknats till 6 % för

infanteri och träng och 4 % för övriga truppslag.

Under den första tjänstgöringen är det vapenföra manskapet underkastat

en stark avgång, grundad på kassation, överföring till icke vapenföra

m. m. Enligt statistiska uppgifter för utbildningsåren 1908—1912

har denna avgång uppskattats till 15 "A av tillstädeskomna vapenföra och

lika för alla truppslag.

_ Denna avgångsprocent är anmärkningsvärt hög. I viss mån torde

den hava sin förklaring däri, att många värnpliktiga, vilkas krigsduglighet

icke kan med säkerhet fastställas vid inskrivningsförrättningen, inskrivas

såsom vapenföra, men efter inställelsen och sedan de underkastats

eri närmare observation frikallas eller överföras till särskild befattning

(icke vapenföra).

En bidragande orsak till den stora kassationen under den första

tjänstgöringen är, såsom från flera håll framhållits, säkerligen att söka jämväl

i utbildningstidens — särskilt vid infanteriet — korta varaktighet i ''förhållande

till de intellektuella och fysiska krav, utbildningen ställer på de värnpliktiga.

Om än den normalt utvecklade värnpliktige under vanliga förhållanden

kan följa med de i rask stegring fortgående övningarna, blir den

svagare utvecklade eller den, som av tillfällig sjukdom eller annan anledning

kommit efter, lätt urståndsatt att följa utbildningens gång. Det

återstår då under nuvarande förhållanden knappast annat än att förklara

honom icke krigsduglig eller icke duglig till vapentjänst, ehuru han under eu

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

mindre forcerad utbildning genom rationell träning sannolikt skulle kunnat

utvecklas till full krigsduglighet. Med en utsträckning av den första sammanhängande

tjänstgöringstidens längd, särskilt vid infanteriet, torde därför en

minskning i avgången komina att inträda, ehuru tjänstgöringen börjar

tidigare efter inskrivningen, än för närvarande är fallet.

Det förefaller, som om den ifrågavarande avgångsprocenten skulle

kunna ytterligare något nedbringas, liksom ock den inskrivna vapenföra

årskontingenten till sin numerär något ökas, därest bestämmelserna rörande

villkoren för godkännande såsom vapenför samt besiktningen av de inskrivningsskyldiga

underkastades viss förändring. För närvarande föreligger

emellertid ingen säker grund för sänkning av, den berörda avgångsprocenten,

och därför har densamma oförändrad tagits till utgångspunkt vid

beräkningarna uti nu föreliggande förslag.

Enligt den nuvarande härordningen äger den första repetitionsövningen

i regel rum i direkt anslutning till första tjänstgöringen. Det kunde förväntas,

att efter den starka avgången under denna tjänstgöring icke någon

nämnvärd avgång skulle äga rum under den omedelbart därpå följande

repetitionsövningen. Statistiken för åren 1909—1912 visar emellertid en

avgång för den yngsta årsklassen under denna repetitionsövning av i medeltal

0,7 %.

Bland de värnpliktiga, som fullgöra andra och tredje repetitionsövningarna,

är avgången starkare. Den uppgår, enligt statistiken för åren

1910—1912, till omkring 2 %.

Inom årsklasserna 2—11 kan, enligt vad statistiken visar, den årliga

avgången beräknas till 2 i per årsklass. Med hänsyn till vad nyss anförts

angående avgången under repetitionsövningarna, bör siffran för avgången

under de år, andra och tredje repetitionsövningarna fullgöras, ökas

med omkring 2 %. Inom årsklasserna 12—15 kan avgången uppskattas

till omkring 3 °/«.

Uttagning Förutom nu angivna avgång uti ett infanteriregementes inskrivna

Infanteri- årskontingent är denna underkastad ytterligare en reducering, vilken

regementen, dock gäller allenast fredstjänstg öring en och således icke inverkar på tillgången

vid mobilisering. För att Gottlands infanteriregemente skall uppnå

erforderlig fredsstyrka uttagas för närvarande av de till infanteriet

inskrivna värnpliktiga inom hela riket 500 man, vilka vid detta regemente

fullgöra hela fredstjänstgöringen i en följd. Vidare uttagas årligen

bland de till infanteriet inskrivna värnpliktiga 372 man för utbildning

vid Norrbottens regemente såsom skidlöpare, varigenom på samma gång

tillgodoses ändamålet att under viss del av året förstärka den eljest otill
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj:ls nåd. proposition nr 58.

räckliga fredsbesättningen i Boden. Sistnämnda tjänstgöring omfattar allenast

första tjänstgöring och första repetitionsövning; de två senare repetitionsövningarna

fullgöras av de ifrågavarande värnpliktiga vid de truppförband,

vilka de äro tilldelade.

1 nu föreliggande förslag ifrågasättes icke någon ändring beträffande

det antal, som uttages för berörda tjänstgöring vid Gottlands infanteriregemente.

För tjänstgöring vid Norrbottens regemente såsom »spanare», vilkas

uppgift skulle vara i huvudsak densamma som de nuvarande »skidlöparnas»,

böra, på sätt försvarsberedningarna förordat, årligen från hela riket uttagas

600 man. Försvarsberedningarna hava uttalat sig för, att berörda 600

värnpliktiga skulle fullgöra all sin fredstjänstgöring i en följd. Detta

komme att medföra, att av varje årsklass 1,100 man eller omkring 42 man

per infanteriregemente skulle under såväl rekrytskola som alla repetitionsövningarna

fråntagas övriga infanteriregementen.

Fn dylik anordning skulle medföra mycket stora olägenheter för

infanteriet i allmänhet, något som bestyrkes genom de erfarenheter, som

hittills vunnits genom uttagningen till tjänstgöring på Gottland. Antalet

värnpliktiga under rekryt- och repetitionsövningar skulle än starkare

reduceras vid de regementen, varifrån berörda värnpliktiga toges. Uti dessa

regementen komme vid mobilisering att ingå ett betydande antal värnpliktiga,

som icke vid dem erhållit sin fredsutbildning. Förmånen att få fullgöra

all sin fredstjänstgöring i en följd har dessutom visat sig locka särskilt

mera kvalificerade värnpliktiga, vilket kan bliva till förfång för eu

jämn fördelning av sådana värnpliktiga på infanteriet i dess helhet. Härjämte

bör beaktas, att uppsättandet vid varje infanteriregemente av ett kulsprutekoinpani,

varom förslag längre fram framställes, kommer att öka

infanteriets behov av värnpliktiga.

Då det emellertid är obestridligt, att man dels för att o-öra ifrågavarande

särskilda uttagning mera lockande dels av säkerhets hänsyn kan

nödgas till viss grad bortse från nämnda betänkligheter, torde åt Konungen

böra överlämnas att bestämma, huru många repetitionsövningar av de till

Gottland och till Boden uttagna värnpliktiga från främmande inskrivningsområde

böra fullgöras i en följd med första tjänstgöringen.

Enligt uppgjord beräkning av tillgången på vapenföra värnpliktiga

under vapenövningarna vid ett infanteriregemente kommer värn pliktsstyrkan

vid ett dylikt regemente enligt den nu ifrågasatta härordningen att under

rekrytskolan i allmänhet uppgå till 630 man, av vilka dock endast

535 beräknas fullgöra hela tjänstgöringen, samt under regementsövningarna

till 1,600 man.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Studenter Flertalet ynglingar, vilka avlagt studentexamen eller förvärvat sådan

likställda, högre allmänbildning, som anses böra i värnpliktshänseende däremot svara,

ifrågasättas erhålla särskild längre utbildning för att kunna fylla vissa befäls-

m. fl. befattningar. Sådana ynglingar benämnas i det följande studenter

och likställda.

Till grund för beräknandet av tillgången på studenter och likställda

har lagts en inom försvarsberedningarna verkställd utredning, enligt vilken

antalet sådana ynglingar under sexårsperioden 1907—1913 i medeltal per

år utgjort 2,022. I detta antal ingå emellertid även sådana ynglingar,

som redan ett eller flera år före ovannämnt kunskapsprovs avläggande inträtt

i värnplikt såldern. Av dessa torde sannolikt eu del komma att för

fullföljande av sina studier begära uppskov och därigenom komma att i

värnpliktshänseende tillhöra kategorien studenter och likställda, medan

däremot andra sannolikt komma att föredraga den med värnpliktens fullgörande

före avlagd examen förenade kortare tjänstgöringstiden. Om härvid

såsom beräkningsgrund antages, att blivande studenter föredraga det

förstnämnda, övriga däremot det sistnämnda alternativet, kan årliga antalet

studenter och likställda beräknas till omkring 1,600.

För den ifrågasatta särskilda utbildningen kan emellertid hela detta

antal ej påräknas. Tages hänsyn till sannolika antalet av dem, som icke

inställa sig eller som vid inskrivningarna frikallas, ävensom till sannolika

antalet såsom icke vapenföra inskrivna, lär antalet vapenföra kunna beräknas

till omkring 1,025 och antalet icke vapenföra till omkring 225.

Av de vapenföra beräknas omkring 100 tillhöra den kategori av blivande

läkare in. fl., för vilka vissa särbestämmelser i avseende på värnpliktens

fullgörande ifrågasättas, samt omkring 250 anmäla sig för utbildning

till officerare vid armén och vid marinen. För här berörd särskild

befälsutbildning lära sålunda kunna påräknas omkring 675 studenter och

likställda, av vilka för armén erfordras omkring 50.

Av de såsom icke vapenföra inskrivna beräknas omkring 20 tillhöra

ovanberörda kategori av blivande läkare m. fl.

Icke vapen- Enligt vad förut anmärkts, uppgår antalet icke vapenföra inom en

^fuktig a ~ nyinskriven årsklass till 4,800 man. För att tilldelas förplägnadstrupperna

böra vissa icke vapenföra uppflyttas till kategorien »dugliga i viss

vapentjänst», och torde antalet icke vapenföra därigenom minskas med

ungefär 100 man till 4,700 man. Jämlikt de från och med år 1912 tilllämpade

grunderna för fördelningen av icke vapenföra hava under sagda

År 953 och under år 1913 995 icke vapenföra tilldelats marinen. Under

förutsättning att högst 1,000 icke vapenföra årligen komma att tilldelas

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

151

marinen, skulle för arméns behov återstå ett antal av 3,700. Med stöd

av statistiken kan antagas, att av dem högst 96 % eller i runt tal 3,500 inställa

sig till första tjänstgöring. Härtill bör läggas det antal vapenföra värnpliktiga,

som under tjänstgöringen överföras till kategorien icke vapenföra

och som med stöd av erfarenheten från åren 1909—1911 kunna uppskattas

till ungefär 1,300. Sammanlagda årliga antalet icke vapenföra, disponibla

för arméns truppförband m. m., kan alltså uppskattas till omkring

4,800 man.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Rungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

B, Värnpliktstid och värnpliktsuppbåd.

1901 års Enligt 1901 års värnpliktslag indelas de värnpliktiga i beväring

va™Pgtkt8~ och landstorm. Beväringen delas i första och andra uppbådet. Tjänstetiden

i beväringen är tolv år, åtta år i första och fyra år i andra uppbådet.

Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han

landstorrnen.

Vid framläggandet av förslaget till ny värnpliktslag år 1901 angav

föredragande departementschefen de olika uppbådens uppgifter m. m. sålunda:

»Vart och ett av dessa uppbåd har sin särskilda uppgift och betydelse.

Sålunda avser, såsom uti de allmänna grunderna vid propositionen

om ny härordning antytts, beväringens första uppbåd att vid krigstillfälle

mobilisera fälthären jämte dess depå- eller ersättningstrupper

ävensom de besättningstrupper å fästningarna, som i första hand synas

erforderliga, andra uppbådet att tagas i anspråk, då ytterligare kraftutveckling

är av nöden, genom att uppsätta reservtrupper och vid behov

stärka besättningstrupperna, och slutligen landstormen att inom eget och

närmast tillgränsande inskrivningsområden användas till hemortens försvar.»

Den krigsstyrka, för vilken beväringen var beräknad, uppgick för

varje infanteriregemente till tre linjebataljoner, en depåbataljon och en

reservbataljon. Landstormstrupper skulle kunna uppsättas i den utsträckning,

tillgången medgåve.

Den erfor- Ett på den allmänna värnplikten grundat försvar bör i farans stund

^vecklingen kunna utveckla nationens hela försvarskraft. 1 saknad av en genomförd

reservorganisation har vår härordning hittills icke motsvarat detta krav.

Och dock är vårt land i stort behov av en, jämväl kvantitativt, stark utveckling

av försvaret, icke minst med hänsyn till vårt .efter år 1905 förändrade

militärpolitiska läge.

Vad närmast infanteriet beträffar, bör målet vara att vid sidan

av eller kanske snarare bakom varje linjeregemente om tre bataljoner

kunna uppsätta om möjligt tre reservbataljoner. Genomförandet av en

sådan organisation innebär en betydande förstärkning av vår försvarskraft.

Först därigenom blir värnpliktens idé till hela sin utsträckning förverkligad.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj tis nåd. proposition nr 58.

153

För att fylla manskapsbehovet enligt denna organisation måste antalet

årsklasser i beväringen ökas åtminstone från 12 till 15. Såvitt nu

kan bedömas, blir manskapstillgången inom 15 årsklasser visserligen knapp.

Emellertid torde det med hänsyn till de äldre årsklassernas successivt minskade

krigsduglighet icke vara lämpligt att föreslå ett högre antal beväringsklasser.

Åven ur andra synpunkter måste det anses önskvärt, att

icke flera årsklasser, än som oundgängligen erfordras, ingå i beväringen.

Härtill kommer, att det fulla genomförandet av reservorganisationen kan

äga rum först efter ett flertal år och att till följd härav det föreslagna

antalet klasser tillsvidare är fullt tillräckligt. I vad mån manskapstillgången

vid fullt genomförd reservorganisation kan komma att över- eller

understiga den beräknade, är vanskligt att i förväg avgöra. Emellertid

har tillgången beräknats så försiktigt, att den verkliga tillgången sannolikt

kommer att snarare över- än understiga den beräknade.

Av nu angivna skäl bör antalet beväringsklasser för närvarande

icke bestämmas högre än till 15. Först då behov därav gör sig oavvisligen

gällande, bör frågan om en längre gående ökning av antalet klasser

upptagas till behandling. Emellertid bör framhållas, att berörda antal

årsklasser i beväringen kan anses tillräckligt allenast under den förutsättningen,

att värnpliktstjänstgöringen i regel kommer att taga sin början

under första värnpliktsåret. Under denna förutsättning kunna nämligen

under så gott som hela året fjorton årsklasser komma till användning för

mobilisering av linje- och reservtrupper.

För närvarande tager värnplikten sin början med det kalenderår,

under vilket den värnpliktige fyller 21 år. Den första tjänstgöringen full- med ''det

göres vid infanteriet, positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna

och trängen först under andra värnpliktsåret. den väm
Denna

anordning måste ur såväl militär som social synpunkt beteck- ,

nas såsom mindre lämplig. För den militära organisationen betyder detta en ^

förlust av en årsklass värnpliktiga, och för den enskilde värnpliktige måste

det givetvis kännas som en olägenhet att få första tjänstgöringen uppskjuten

ett år. Någon tvekan att låta den första tjänstgöringen taga sin början

det kalenderår, varunder den värnpliktige fyller 21 år, torde icke kunna

råda. En sådan ordning har förut varit gällande för samtliga truppslag

och tillämpas för närvarande vid vissa av specialtruppslagen. I samband

med förslag att låta den första tjänstgöringen för flertalet värnpliktiga

begynna på hösten har emellertid den tanken uppstått, att värnplikten

skulle taga sin början redan med det tjugonde levnadsåret, under vilket år

jämväl inryckningen till rekrytövning skulle äga rum. På försvarsberedBihang

till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (Nr 58.) 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 58.

ningarnas föranstaltande har utredning härutinnan verkställts, och hava

beredningarna, såsom redan framhållits, förordat, att värnplikten skulle

börja med det tjugonde levnadsåret.

Med anledning härav har från medicinalstyrelsen infordrats yttrande

om, huruvida en sådan sänkning av värnpliktsåldern på medicinska grunder

kan anses tillrådlig eller icke; och har styrelsen uti den 6 maj 1914

avgivet utlåtande anfört i huvudsak följande. Det stora flertalet värnpliktiga

eller omkring 23 000 man — utgörande »höstgruppen» — komme

enligt det uppgjorda härordningsförslaget att inträda i tjänstgöring omkring

den 1 november första värnpliktsåret. Genomsnittsåldern för dessa värnpliktiga

bleve föga under 201/2 år, vartill komme, att den erforderliga

träningen på grund av föreslagen längre övningstid kunde göras i avsevärt

lugnare tempo, än vad som med nuvarande övningstid vore fallet. Att på

rent medicinska grunder göra ett bestämt uttalande i denna del vore visserligen

icke möjligt; inom vidsträckta militär-medicinska kretsar vore uppfattningen

dock den, att just den föreslagna 20-års åldern vore eu för den

militära tjänstgöringens början lämplig ålder. Styrelsen hade icke heller

för sin del anledning att avråda från den sålunda föreslagna sänkningen

av värnpliktsåldern, under förutsättning att inskrivningen utfördes med omsorg,

särskilt beträffande meddelande av uppskov vid fall av försenad eller

eljest mindre god kroppsutveckling. Eu mindre grupp, »vårgruppen», uppgående

till omkring 3 250 värnpliktiga, skulle enligt förslaget inträda i

tjänstgöring redan på våren under första värnpliktsåret, vilket sålunda

innebure en icke oväsentlig sänkning av åldersgränsen för värnpliktens fullgörande.

Beträffande inkallelse till tjänstgöring redan vid denna tidpunkt

av första värn pliktsåret torde det vara nödvändigt att, åtminstone tillsvidare

och intill dess nödig erfarenhet vunnits, framgå med stor försiktighet. Under

förutsättning att urvalet företog-es med stor omsorg; och att inkallelsen

framskötes vid minsta tvekan om den värnpliktiges förmåga att uthärda

träningen, hade styrelsen för sin del intet att erinra mot förslaget i vad

detsamma rörde vårgruppen. Slutligen omfattade »sommargruppen» omkring

750 studenter och likställda med i regel god gymnastisk träning. Tjänstgöringens

början vore förlagd till förra hälften av juli månad första värnpliktsåret.

Därest vid inskrivningen uppskov i erforderlig utsträckning

meddelades vid fall av mer eller mindre försenad kroppsutveckling, funne

styrelsen icke anledning föreligga att ur medicinsk synpunkt göra någon

erinran mot förslaget i ifrågavarande avseende.

Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen sålunda anfört, föreligger således

icke något hinder ur medicinsk synpunkt att låta värnplikten inträda

med tjugonde levnadsåret. Tillsvidare och intill dess ökat stöd av er
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58.

155

farenheten vunnits, synes det emellertid lämpligast, att de till vårgruppen

uttagna värnpliktiga påbörja tjänstgöringen först under andra värnpliktsåret.

Möjlighet torde dock böra beredas att låta ifrågavarande värnpliktiga

eller vissa kategorier av dem påbörja tjänstgöringen redan under första

värn pliktsåret, därest så skulle befinnas lämpligt. 1 värnpliktslagen bör därför

rörande den första tjänstgöringen för samtliga till våi’gruppen hörande

värnpliktiga bestämmas, att den skall påbörjas under första eller andra

värnpliktsåret. Tiden för repetitionsövningarna blir i någon mån beroende

därpå, om första tjänstgöringen börjar första eller andra året. Beträffande

studenter och med dem likställda torde icke möta något hinder att låta

tjänstgöringen börja under sommaren första året. Denna anordning, som

av medicinalstyrelsen lämnats utan erinran, överensstämmer också bäst med

ifrågavarande värnpliktigas eget intresse, vilket så vitt möjligt bör tillgodoses,

när man av dem kräver en väsentligen förlängd tjänstgöring.

Genom tillbakaflyttande av värnpliktsåldern på nu angivet sätt kommer

beväringen att tillföras en yngre årsklass. De två övriga årsklasser,

som erfordras för genomförandet av beväringens utökning, måste tagas av

de nuvarande landstorm sklasserna, vilka i sin ordning ersättas av två nytillkomna

årsklasser.

Beväringens indelning i två uppbåd har icke föranletts av militära Beväringen*

skäl, utan tillkommit såsom garanti för att de yngre årsklasserna i första andra upp

hand skola inkallas. Obestridligt är, att sådana krigsfall kunna föreligga, bädatt

en utveckling av nationens hela försvarskraft icke är nödvändig, åtminstone

icke till en början. För dylika fall bör uppbådsindelningen vara så

avvägd, att de trupper, som behövas i första hand, kunna uppsättas av

första uppbådet, under det av andra uppbådet uppsättas de trupper, som

därutöver äro erforderliga vid mera omfattande krigsfara. Förhållandena

vid huvudvapnet, infanteriet, böra härvid vara bestämmande.

Såsom förut nämnts, utgör den sammanlagda krigsstyrka, ett infanteriregemente

skall kunna mobilisera, frånsett smärre formationer, tre

linje- och tre reservbataljoner; härtill kommer en depåbataljon. Av beväringens

15 årsklasser måste den yngsta frånräknas såsom icke utbildad.

Manskapstillgången inom de olika beväringsklasserna är i fallande från

yngre till äldre klass, men i stort sett kan man säga, att två årsklasser motsvara

behovet för eu bataljon, såvida man för de båda äldre reservbataljonerna

utgår från en något lägre manskapsstyrka än för övriga bataljoner.

I en inom försvarsberedningarna framlagd utredning har det framställts

såsom lämpligt, att första uppbådet skulle såsom hittills uppsätta

linjeregementet om tre bataljoner jämte depåbataljonen, under det att

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

alla tre reservbataljonerna, organiserade såsom ett reservregemente, skulle

uppsättas av andra uppbådet. Första uppbådet borde för den skull

räkna minst 9 årsklasser och andra uppbådet återstående 6 årsklasser

av beväringen. Beredningarna hava preliminärt uttalat sig för en sådan

indelning av beväringen. Till behandling inom beredningarna har emellertid

förelegat jämväl ett förslag om sådan indelning av beväringen, att

en av reservbataljonerna, en »linjereservbataljon», skulle kunna uppsättas

med värnpliktiga ur första uppbådet.

En organisation av förstnämnda slag förefaller visserligen redig och tilltalande

därutinnan, att vartdera uppbådet skulle uppsätta sitt regemente. Bestämda

olägenheter, av såväl militär som annan art, göra densamma dock mindre

ändamålsenlig. Inträffar sådant fall av krigsfara, att mobilisering anses

kunna inskränkas att omfatta första uppbådet, är det nämligen icke nog med

att linjetrupper mobiliseras. Jämväl en del reservtrupper äro behövliga. Vare

sig kriget erhåller större eller mindre omfattning, erfordras nämligen från

början alltid trupper för särskilda uppgifter, t. ex. trupper för underordnade

krigsskådeplatser, trupper till kust- och gränsdetachement, etapptrupper

och fästningsbesättningar. Det är därför av vikt, att reservtrupper

redan från början av ett krig äro disponibla för dylika uppgifter, enär i

annat fall linjetrupper måste tagas i anspråk för dessa ändamål, varigenom

fälthären försvagas och splittras. Aven om andra uppbådets mobilisering

efter någon tid följer och reservtrupper därigenom bliva disponibla, är det

icke säkert, att en avlösning av de linjetrupper, vilka redan tagits i anspråk

för sagda ändamål, och deras återförening med sina i fält stående truppförband

låter sig göra så lätt eller så snabbt, som kan finnas behövligt.

En mobilisering av linjearmén ensam utan några reservtrupper motsvarar

därför knappast under någon förutsättning förhållandenas krav. En

uppbådsindelning med syfte att åvägabringa mobilisering enligt denna norm

är sålunda icke ändamålsenlig. Den första mobiliseringen bör nämligen omfatta,

förutom linje-, fästnings- och depåtrupper, jämväl reservtrupper till

eu styrka motsvarande ungefär eu bataljon per infanteriregemente. Med

hänsyn härtill böra av de 15 beväringsklasserna 11 tillhöra första uppbådet

och 4 andra uppbådet.

Icke blott ur militär synpunkt, utan även såsom garanti mot att

äldre värnpliktsklasser inkallas, utan att oavvisligt behov härav föreligger,

synes en dylik uppbådsindelning lämpligare än med nio årsklasser i första

och sex årsklasser i andra uppbådet. En uppbådsindelning av sistnämnda

slag synes nämligen kunna leda till, att andra uppbådet måste för organiserandet

av reservtrupper inkallas tidigare än som skulle blivit fallet,

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr ,58. 157

därest sådana trupper till erforderligt antal kunnat uppsättas inom första

uppbådet.

Under vilka förutsättningar och i vilken ordning beväringens andra Dispositiouppbåd

må inkallas, angives i § 28 inom. 2 värnpliktslagen. Försvarsbe- ''''''bäringem

redningarna hava uttalat sig för sådan ändring av detta lagrum, att de andra

delar av andra uppbådet, vilka kunna vara avsedda att utgöra besättnin- uPPbådgar

i rikets fästningar, må kunna inkallas i den ordning, som i mom. 1

av nämnda paragraf föreskrives i fråga om första uppbådet. Härigenom

skulle möjliggöras ett snabbt organiserande av besättningstrupper för

fästningarna vid fara för fientligt överfall, varjämte, därest krigsläget sådant

medgåve, fästningsinfanteriets linjeformationer skulle kunna frigöras

för användning utanför fästningarna.

Med hänsyn till de viktiga intressen, vilka det här gäller att tillgodose,

synes eu lagändring av det innehåll, försvarsberedningarna förordat,

vara ändamålsenlig och önskvärd. Visserligen föreligger med den

nu ifrågasatta uppbådsindelningen möjlighet att inom första uppbådet

mobilisera en reservbataljon per infanteriregemente, men det oaktat är

det för ett planmässigt ordnande av fästningarnas krigsbesättningar av

stor vikt, att redan vid en mobiliserings början kunna förfoga över fästningstruppernas

andel i andra uppbådet. Med hänsyn till den ringa tillgången

av värnpliktiga å Gottland bör hela andra uppbådet därstädes kunna

disponeras samtidigt med första uppbådet, varför den ifrågavarande lagändringen

bör omfatta även sådana delar av öns andra uppbåd, som icke

direkt äro hänförliga till besättningstrupper.

Antalet klasser i landstormen avses att fortfarande utgöra åtta, Landutorehuru

onekligen skäl finnas, som tala för en ökning av detta antal med men''

erforderlig förlängning av värnpliktstiden. Redan enligt gällande mobiliseringsplaner

för landstormen förefinnes å vissa håll brist på landstormsmän,

vilket nödvändiggjort, att delar av andra uppbådet tagits i anspråk

för att uppbringa landstormsformationerna till erforderlig styrka.

Då nu de för landstormen avsedda årsklasserna förskjutas uppåt med två

år och eu äldre årsklass så gott som alltid är till numerären något

svagare än en yngre, åstadkommes härigenom en minskning av hela antalet

landstormsmän, vilken omständighet skulle göra en ökning av antalet

klasser i landstormen till nio påkallad. En dylik förändring torde

emellertid icke vara obetingat fördelaktig. En höjning av levnadsåldern

hos en del av de i en viss formation ingående värnpliktiga har nämligen

till omedelbar följd en sänkning av hela formationens fältduglighet och

s. 158 Kontrollera mot PDF

Dispositionen

över

landstormcn.

158 Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58.

militära användbarhet. Aven om man måste uppställa ganska begränsade

fordringar på landstormens formationer i dessa avseenden, bör dock ett införande

i landstormen av ännu äldre årsklasser icke äga rum, om det ej

visar sig oundgängligen nödvändigt. Då andra uppbådet under ett flertal

år icke kan i sin helhet tagas i anspråk för mobilisering av reservformationer,

synes man tillsvidare, såsom hittills skett, kunna på vissa håll

använda delar av detta uppbåd som förstärkning av landstormen. Huruvida

en ökning av antalet klasser i landstormen kan bliva erforderlig, då

reservorganisationen fullständigt genomförts, torde vara vanskligt att nu

bestämt avgöra. Genom att, på sätt längre fram kommer att närmare

utvecklas, införa övningar för landstormen, torde för framtiden en bättre

redovisning och kontroll över landstormsmännen kunna åstadkommas. För

att vinna detta mål vore dock även mönstringar med personlig inställelse

mycket önskvärda. Ifrågavarande övningar torde få antagas verka därhän,

att antalet vid mobilisering uteblivna landstormsmän icke kommer att bliva

så stort, som man på grund av erfarenheterna från försöksmobiliseringen

år 1912 för närvarande anser sig behöva beräkna. Dessutom kan man

hoppas, att till följd av ändring i befolkningsförhållandena antalet landstormsmän

inom eu årsklass något ökas. Det är därför icke uteslutet, att

de ifrågasatta 8 årsklasserna i landstormen komma att visa sig tillfyllest,

även efter det reservorganisationen blivit genomförd.

Enligt 1885 års värnpliktslag kunde landstormen betraktas såsom

ett sista uppbåd, avsett att användas till lokalförsvar. Den fick uppbådas

endast under krig och icke föras utom eget och närmast tillgränsande

inskrivningsområden. Lagen innehöll alltså två restriktiva bestämmelser

rörande landstormen, den ena angående tidpunkten för dess inkallande,

den andra angående dess territoriella användning.

Mot den territoriella begränsningen av landstormens användande

torde i allmänhet icke kunna göras någon befogad erinran. Däremot hava

åtskilliga förslag framkommit till ändrade bestämmelser om tidpunkten

för dess tagande i anspråk, avseende att inkallelse skulle kunna ske redan

före eller åtminstone samtidigt med ett inkallande av hela eller delar av

första uppbådet.

Uti en till 1898 års riksdag avlåten proposition föreslogs sålunda

efter framställning av chefen för generalstaben, att land stormen å Gottland

skulle kunna inkallas även vid fara för krig. Förslaget blev emellertid

av lagutskottet avstyrkt, huvudsakligen på grund av betänkligheter

mot en undantagslagstiftning för Gottland, och vann icke heller

Riksdagens bifall.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

159

I den till 1901 års riksdag avlåtna propositionen med förslag till ny

värnpliktslag framhöll föredragande departementschefen, att betydelsen av

att redan vid fara för krig kunna taga landstormen i anspråk för hemortens

försvar alltmer synts hava trängt in uti vårt folks medvetande.

Därom vittnade bland annat de önskemål, som framburits, och de åtgärder,

som framhållits såsom nödvändiga för att mot fientliga överfall trygga vissa

kuststäder, ävensom i sin mån den utveckling, som den frivilliga skytterörelsen

under senaste åren erhållit. Ju mer man sökte göra sig förtrogen med

kust- och gränsförsvaret, dess mer framträdde ock vikten av att uti de särskilda

orterna redan under mobiliseringstiden, ja, före densamma, vid behov

kunna uppbåda landstormsmännen för vidtagande av vid sådan tidpunkt

erforderliga försvarsåtgärder, såsom att hindra fientliga avdelningar uti deras

företag mot kuststäder och hamnplatser, mot järnvägs- och telegraflinjer,

att uppehålla framträngandet av sådana avdelningar, att skydda signalstationer

och kabelfästen m. in. dylikt. I anslutning härtill föreslogs sådan

avfattning av värnpliktslagens bestämmelser härutinnan, att Konungen

skulle äga att redan vid fara för krig, efter statsrådets hörande, till tjänstgöring

inkalla landstormen eller de större eller mindre delar därav, som

funnes behövliga, dock endast till hemortens försvar.

Detta förslag vann emellertid icke Riksdagens bifall. Med viss jämkning

återupptogs förslaget uti särskilda till 1905 och 1911 års riksdagar

avlåtna propositioner. Ej heller dessa förslag blevo av Riksdagen antagna;

det för 1911 års riksdag framlagda hade dock blivit av lagutskottet

tillstyrkt och av Första kammaren bifallet. Enligt sistnämnda förslag

skulle till § 36 värnpliktslagen fogas ett tillägg av följande lydelse:

»Dock må Konungen till skydd för mobilisering av beväringens första

uppbåd eller för andra särskilda orsaker, i den ordning, som för inkallande

av sagda uppbåd i § 28 mom. 1 är föreskriven, till tjänstgöring

inkalla för det lokala försvaret erforderlig del av landstormen. Landstormsavdelning,

som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längre än högst

femton dagar, såvida ej krig före samma tids utgång utbryter.»

Försvarsberedningarna hava i detta ämne preliminärt uttalat sig för

ett tillägg till § 36 mom. 1 värnpliktslagen av denna lydelse:

»Dock må Konungen, i samband med inkallandet för rikets försvar

av beväringens första uppbåd eller del därav, efter statsrådets hörande

jämväl inkalla sådana delar av landstormen, som erfordras till skydd för

särskilt hotade platser. Landstormsavdelning, som sålunda inkallats, må

ej hållas samlad längre tid än tio dagar, såvida ej krig därförinnan utbryter.

»

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Försvarsberedningarna, vilka sålunda behjärtat vikten av att en ändring

rörande villkoren för landstormens inkallande kommer till stånd, hava

dock icke velat förorda, att landstormen eller del därav inkallas redan innan

order om mobilisering av beväringens första uppbåd utgått. Principiellt

sett kunna utan tvivel skäl anföras för försvarsberedningarnas åsikt. Ur

praktisk synpunkt torde det emellei''tid kunna med fog betecknas såsom

vådligt, att krigsledningen under en politisk spänd situation icke kan vara

i stånd att, utan tillgripande av en så uppseendeväckande åtgärd som mobilisering

av första uppbådet eller del därav, sörja för tillbörlig bevakning

av järnvägar och trafikleder, broar, förråd m. fl. ur försvarssynpunkt viktiga

orter och anstalter. Att för dylik bevakning avdela linjetruppförband

å fredsfot medför fara därför, att en ordnad mobilisering eller uppmarsch

av linjen icke kan äga rum, och bör alltså om möjligt undvikas. Det

finnes intet annat lämpligt medel att tillgodose dessa krav än att inkalla

landstormen. Det synes ock ligga i sakens natur, att land stormen, vars uppgift

att skydda linjens mobilisering blivit alltmera erkänd, måste, för att

kunna verkställa detta skydd, kunna, åtminstone delvis, mobiliseras före

linjen.

Den tid, sålunda inkallad landstormsavdelning skulle utan avlösning

kunna hållas samlad, har av försvarsberedningarna preliminärt angivits

till 10 dagar. Då emellertid en nyinkallad landstormsavdelning är främmande

för sina uppgifter och följaktligen behöver en viss tid för att växa

in i dessa, innan tjänsten på ett tillfredsställande sätt kan bliva ordnad,

synes nämnda antal dagar vara alltför knappt tillmätt. En utsträckning

av ifrågavarande tid till 15 dagar torde därför vara lämplig.

Bestämmelser i enlighet med vad sålunda anförts beträffande värnpliktstid,

uppbådsindelning m. m. hava införts i det förslag till ny värnpliktslag,

som avses att framläggas för Riksdagen.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

161

C. Värnpliktstjänstgöringen.

1. Utbildning.

Infanteriet.

Uti de förut angivna allmänna grunderna för lantförsvarets stärkande

har framhållits behovet av en väsentligt förlängd utbildning för infanteriets

värnpliktiga. Angelägenheten härav framstår såsom den allra nödvändigaste

åtgärden bland erforderliga försvarsreformer. Infanteriet utgör nämligen

huvudtruppslaget. Det är ej blott det talrikaste truppslaget, utan har

även den mångsidigaste användningen under olika terräng- och klimatiska

förhållanden. Enligt krigshistoriens vittnesbörd är det på infanteriets krigsduglighet,

som framgången i krig framför allt beror, ty infanteriet avgör

i regel stridens slutliga utgång. För att kunna begagna oss av våra

försvarsmöjligheter måste vi äga ett krigsdugligt infanteri, lika gott som

det vi hava att bekämpa. Till krigsdugligheten hör anfallsduglighet. Försvaret

måste, för att leda till seger, övergå till anfall. Är man nödsakad

att inskränka sig till taktiskt försvar, har man enligt erfarenheten knappast

annat att vänta än slutligt nederlag.

En av härordningens viktigaste uppgifter är följaktligen att skapa

ett krigsdugligt infanteri, vuxet krigets krav och i stånd att övervinna

slagfältets oerhörda friktioner. Härordningen bör därför möjliggöra, att av

den personal, som skall utgöra härens viktigaste och talrikaste truppslag, dana

infanteritruppförband, som, i samverkan med och på verksammaste sätt

understödda av övriga truppslag, kunna med utsikt till framgång utföra

ett aktivt försvar vid värnandet av vårt land. Detta mål kan icke nås

med den nu för infanteriets värnpliktiga stadgade utbildningstiden. För eu

betydlig ökning av densamma hava uttalat sig: i samband med utarbetandet

av och överläggningarna om förslaget till 1901 års härordning

arméns högsta chefer och myndigheter, vid godkännandet av samma härordning

cheferna för lånt- och sjöförsvarsdepartementen samt statsministern

och med honom statsrådets övriga ledamöter, chefen för generalstaben uti

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sarnl. 28 käft. (Nr 58.) 21

Allmänna

synpunkter.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Den nuvarandeutbildningstidens

användning.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

1906 års förslag, 1907 och 1908 års generalskommissioner och 1907 års

försvarskommitté ävensom ett flertal av försvarsberedningarnas ledamöter.

Innan de huvudsakliga skälen för en utsträckning av utbildningstiden

för infanteriets värnpliktiga angivas, synes det lämpligt att något beröra

frågan, huruvida genom ett rationellt utnyttjande av nuvarande övningstid

ett gynnsammare resultat av utbildningen skulle kunna ernås.

Det torde icke vara behövligt att förutskicka den erinran, att det på

varken det ena eller andra av samhällslivets skilda områden är möjligt att i

fråga om arbetssätt och arbetsresultat på alla händer uppnå fullt lika göda

resultat. Därtill äro människorna alltför olika varandra, förutsättningarna

och anlagen alltför skiljaktiga. Med detta förhållande måste man

räkna, även när fråga är om den militära utbildningen, för vars bibringande

ju ett mycket stort antal lärarkrafter måste tagas i anspråk. Förmågan

att uppfostra och undervisa växlar avsevärt hos olika individer. Resultatet

kan svårligen bliva alldeles detsamma inom olika truppförband. Till

skiljaktigheten bidraga även, och det uti icke obetydlig grad, vårt lands

olika klimatiska och andra förhållanden med därur härflytande olikartade

utbildningsmöjligheter och eljest inverkande omständigheter.

Beträffande utbildningstidens användning hava försvarsberedningarna

låtit verkställa utredning. Vid första påseende skulle det kunna synas,

som av denna utredning bland annat framginge, att utbildningstiden under

de år, som utredningen avser, utan fullgiltiga skäl använts på ett olika

sätt vid olika truppförband. Vissa olikheter låta dock förklara sig av skiljaktigheter

i lokala förhållanden eller andra av befälet oberoende omständigheter,

andra åter av de värnpliktigas inom olika landsdelar skiljaktiga förutsättningar

och anlag för den militära utbildningen, beroende av deras

olika karaktär, levnadssätt, arbete o. d. Till en väsentlig del torde dock

de olikheter eller ojämnheter, som förekomma uti den i utredningen befintliga

statistiken, vara mera skenbara än verkliga. De olika utbildningsgrenarna

kunna nämligen icke strängt särskiljas, utan ingripa i och fullständiga

varandra. En statistik, grundad på en allt för stor specialisering

av utbildningsgrenarna, bliver därför mer eller mindre missvisande. Detta

framgår bäst genom att lägga tillsammans tiderna för vissa utbildningsgrenar

av likartad eller besläktad natur. De då erhållna tiderna visa icke

så stora olikheter. Även om det skulle förekomma några ojämnheter i

fråga om utbildningen — sådana kunna för övrigt aldrig helt och hållet

undvikas — kan denna omständighet icke åberopas såsom ett bevis

därför, att utbildningstiden skulle användas på ett mindre tillfredsställande

sätt. Men å andra sidan är det angeläget, att, när rättelser verkligen

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

erfordras, sådana åvägabringas, för att ett bättre resultat må vinnas,

och bör detta ske genom utfärdandet, i den mån det är behövligt, av

ändrade utbildningsföreskrifter och genom ingripande från truppledningens

och truppinspektionens sida.

Det har icke saknats uttalanden gående ut på, att ett bättre resultat

skulle kunna nås med nuvarande utbildningstid genom att minska de

vapenföra värnpliktigas användning för handräckningsgöromål ävensom den

tid, som är anslagen till vissa utbildningsgrenar, särskilt vakttjänst och en

del formella övningar. I vad mån handräckningsgöromålen skulle kunna

minskas, beror huvudsakligen av tillgången på icke vapenföra värnpliktiga

och längden av deras tjänstgöring. Vad vakttjänsten beträffar, torde

denna måhända vid en del regementen kunna något inskränkas, i den mån

desamma bliva kasernerade. Denna tjänst är emellertid, rätt utförd och

tillbörligt övervakad, av stor betydelse för rekrytens utbildning för bevakningstjänsten

i krig. Vad de formella övningarna angår, är den uppfattningen,

att de skulle vara utan gagn för krigsutbildningen, näppeligen

grundad. I detta avseende säger gällande exercisreglemente för infanteriet:

»Den militära utbildningen avser att bibringa trupp för uppträdande i fält

erforderliga färdigheter samt att hos densamma ingjuta eu disciplin och

en ordningsanda, som består provet även under krigets stora ansträngningar

och svåra förhållanden. Exercis är ett av de förnämsta medlen till vinnande

av detta mål.» Vad här säges om exercisen, gäller även andra likartade

formella övningar. Dylika föreskrifter, som de nyss återgivna, äro

icke något för våra förhållanden särskilt utmärkande. De återfinnas, ofta

nog skärpta, i alla arméers exercisreglementen. I själva verket äro de grundade

på erfarenhetens ojävaktiga vittnesbörd.

Att söka nå ett bättre utbildningsresultat genom att ytterligare

forcera utbildningen synes icke tillrådligt. Antalet värnpliktiga, som

under utbildningens gång överföras till kategorien icke vapenföra eller

kasseras, är betydande. Utbildningsprogrammet bör icke genomgås ytligt

och under jäkt, utan med lugn och grundlighet. Härförutan förlorar,

rent pedagogiskt sett, all undervisning i värde.

Gällande instruktion för rekrytutbildningen vid infanteriet är utfärdad

år 1909 och sålunda av jämförelsevis ungt datum. Även om vissa mindre

ändringar däri kunna vara önskvärda, har den dock i stort sett visat sig

ändamålsenlig. Man torde ock kunna påstå, att det svenska infanteriet

genom utbildningens bedrivande i enlighet med anvisningarna i denna instruktion

når ett utbildningsresultat, som i förhållande till den använda

utbildningstiden måste betecknas såsom synnerligen gott.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Brister i

den nuvarande

utbildningen.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

De mest framträdande bristerna i infanteriets utbildning äro: saknaden

av vinterutbildning, otillräcklig fysisk härdning och träning, en till

tiden för mycket sammanträngd skjututbildning, bristande grundlighet, otillräckligt

utvecklade och befästade krigsmannaegenskaper, en otillräcklig såväl

specialutbildning som grundläggande allmän utbildning för fackmän samt

en otillfredsställande truppförbandsutbildning. Härtill kommer omöjligheten

att utbilda ett sina uppgifter vuxet värnpliktigt befäl. Aven i en del

andra avseenden, såsom särskilt beträffande fälttjänstens olika grenar,

eld- och bajonettstrid, strid i mörker samt anordnande och försvar

av fältbefästningar ävensom anfall å sådana, håller utbildningen icke

måttet. . .

Den måhända klarast framträdande bristen i infanteriets utbildning

är saknaden av så gott som all vinterutbildning för de värnpliktiga. Utbildning

för vinterförhållanden ingick uti förslaget till 1901 års härordning.

På grund av vunnen erfarenhet hava vinterutbildningskraven

väsentligt stegrats, sedan nämnda förslag utarbetades._ Ifrågavarande utbildning

är, såsom numera allmänt erkännes, nödvändig i vårt land, vars

nordligå hälft under omkring halva året är täckt av ^ snö, långa tider

under sträng köld. Truppen måste äga vana och förmåga att övervinna

med den norrländska vintern förenade klimatiska svårigheter samt att upp

träda på skidor vid förflyttningar utanför vägarna och på stridsfältet ävensom

kännedom om de särskilda förfaringssätt under marsch, förläggning och

strid, som nödvändiggöras av vinterförhållanden. Samtidigt måste kraven

på infanteriets fysiska härdning ökas. De stegrade marschprestationerna

inom andra arméer visa nödvändigheten av bättre marschträning, än soin

under nuvarande förhållanden är möjlig att hos oss uppnå. För nöd

vändigheten att stegra truppens fysiska härdning och uthållighet tala

kraftigt även erfarenheterna från senaste krig.

Skjututbildningen måste under nuvarande förhållanden meddelas

jämförelsevis hastigt och kan därför icke bliva nog grundlig. Detta framhår

särskilt, om man jämför skjutresultaten för beväringsrekryterna och

volontärrekryterna, vilka senares skjututbildning är fördelad över en

Den bristande qrundliglieten i utbildningen i allmänhet framträdd

på många sätt. Sålunda gör en viss osäkerhet sig gällande i de värnpliktigas

uppträdande under eldstrid och olika slag av fälttjänst. Särskilt

framträder denna osäkerhet under de senare repetitionsövningarna. Med

ökad utbildning komma förhållandena i nu antytt avseende att gestalta sig

på ett gynnsammare sätt.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

165

Rekrytutbildningen avser emellertid icke endast att bibringa rekryten

vissa kunskaper, färdigheter och fysiska egenskaper, utan även att uppfostra

honom till plikttrohet, mod, beslutsamhet och viljekraft, d. v. s. att bibringa

honom erforderlig krigsmannaanda. Härtill fordras ofta längre tid än för

kunskapernas och färdigheternas inlärande. Resultatet av denna uppfostran

visar sig i fred särskilt under svåra förhållanden, t. ex. efter stora ansträngningar

genom den grad av fasthet och sammanhållning, som truppförbanden

äga. Att härutinnan under nuvarande alltför korta utbildningstid

åtskilligt brister, hava våra fälttjänstövningar visat.

De, som skola bibringas särskild fackutbildning utöver den vanliga

soldatutbildningen, kunna under nuvarande förhållanden icke erhålla nödig

soldatutbildning och få därigenom minskad användbarhet. Även

deras fackutbildning kommer allt för lätt att bliva ytlig och otillräcklig.

För närvarande gäller detta bland andra signalisterna och det skulle säkerligen

i ännu högre grad bliva fallet med värnpliktiga, som med nuvarande

utbildningstid skulle komma att betjäna kulsprutevapnet.

Den tid, som hos oss kan anslås åt truppförbandens utbildning, är

kort i jämförelse med vad som är fallet i de flesta andra arméer. Detta

förhållande är så mycket betänkligare, som terräng- och klimatiska förhållanden

i vårt land försvåra truppföringen.

Vid bedömandet av utbildningstidens tillräcklighet bör slutligen icke

förbises, att det icke är nog att för tillfället förvärva de kunskaper och

färdigheter, vilka äro behövliga för kriget, utan måste dessa så grundligt

mläras, att de icke förloras under krigets, särskilt stridens, svåra förhållanden

och uppslitande ansträngningar. Nödig tillit till egen kraft och

förmåga kan eljest ej förväntas av soldaten.

Det har ifrågasatts, att bristerna i infanteriets rekrytutbildning Rekrytutskulle

kunna avhjälpas dels genom en för vissa kategorier värnpliktiga

(värnpliktigt underbefäl och fackmän) förlängd utbildning dels genom till- fTZtbildkomst

av en fristående vinterövning, som skulle äga rum året efter det ning med

sommarrekrytutbildningen och första repetitionsövningen ä°-t rum. särskild vin
Att

förlängd utbildning för ett jämförelsevis ringa antal värnpliktige

skulle kunna ersätta, vad som brister hos det stora flertalet, lärer icke vara

möjligt.

Anordningen med en fristående vinterutbildning är tydligen förenad

med betydande olägenheter. Sålunda medför den en förnyad inkallelse

till tjänstgöring några månader efter den första regementsövningens

slut. Vinterutbildningens bedrivande såsom en fristående övning kräver

längre tid än eljest för organisation och utrustning samt medför för de

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

värnpliktiga den risk, som är förknippad med att börja vinterutbildningen

utan omedelbart föregående härdning och träning.

Medicinalstyrelsen har icke ansett sig hava anledning avråda från

att första tjänstgöringens början förlägges till hösten det kalenderår, under

vilket den värnpliktige fyller tjugu år. Vad angår förslaget att framflytta

första tjänstgöringens början till våren samma år, har styrelsen endast med

viss tvekan och under vissa förutsättningar lämnat detsamma utan erinran.

En följd av den delade rekrytutbildningen kommer sannolikt att bliva, att

första tjänstgöringens början för en stor del av de värnpliktiga måste uppskjutas

till det år, varunder den värnpliktige fyller tjuguett år, vilket

emellertid innebär en minskning i manskapstillgången vid mobilisering och

en olägenhet för de värnpliktiga.

Stora svårigheter i förläggningsavseende äro förknippade med en särskilt

för sig anordnad vinterövning. Då man endast i en begränsad del av

vårt land kan med någon grad av säkerhet påräkna att under en på förhand

fastslagen tid finna sådana snö- och köldförhållanden, att vinterutbildning i

egentlig bemärkelse kan bedrivas, bliver det med en sådan anordning av

rekrytutbildningen nödvändigt att vidtaga omfattande åtgärder för förläggning

av de värnpliktiga till så nordliga orter, att snö- och köldförhållandena

medgiva vinterutbildningens bedrivande utan avbrott under den bestämda

tiden. All vinterutbildning torde under sådana förhållanden behöva förläggas

till trakter norr om Dalälven. Även med en sådan förläggning, vilken

torde komma att medföra avsevärda kostnader, icke minst på grund av

de erforderliga transporterna, kan man emellertid, såsom erfarenheten visat,

icke med säkerhet påräkna sådana snö- och köldförhållanden, att vinterutbildning

kan utföras under hela den härför anslagna tiden, löperioder

och perioder med brist på snö kunna även i Norrland förekomma under

vintern, varför man kan befara, att ändamålet med den särskilda vinterövningen

delvis förfelas.

En uppdelning av rekrytutbildningen på tvenne tjänstgöringsomgångar

innebär vidare olägenheten av ett avbrott i den planmässiga, gradvis skeende

stegringen av utbildningen och medgiver icke samma fysiska härdning och

träning samt utveckling av krigsmannaegenskaperna som en sammanhängande

rekrytskola. Den sammanlagda övningstiden vid sådan uppdelning behöver

sålunda vid för övrigt lika förhållanden vara längre än en sammanhängande

utbildningstid. De med nuvarande rekrytskola förenade olägenheterna i avseende

på skjututbildningen, utbildningens grundlighet, truppförbandsutbildningen

samt utbildningen i en del andra nu väl knappt tillgodosedda

övningsgrenar kunna icke heller genom denna anordning av rekrytutbildningen

hävas.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

167

I avseende på underbefälets anställning och utbildning medför den

delade rekrytutbildningen inga fördelar i jämförelse med nuvarande förhållanden.

Till de med den delade rekrytutbildningen förenade sociala olägenheterna

blir det tillfälle att längre fram återkomma.

Såsom redan i yttrandet till statsrådsprotokollet över civilärenden

den 3 mars 1914 framhållits, synes den lämpligaste utvägen för vinnande

av en bättre utbildning av de värnpliktiga vid infanteriet vara att finna

i en sammanhängande rekrytutbildning (första tjänstgöring), omfattande 250

dagar, med början på hösten någon dag i sista veckan av oktober eller

senast den 1 november och med avslutning under första tredjedelen av juli.

Förut uppgjorda förslag till förbättrande av utbildningen för infanteriets

värnpliktiga — med undantag av chefens för generalstaben förslag

1906 — hava det gemensamt, att de utgå från en på hösten begynnande

rekrytutbildning. Aven försvarsberedningarna hava uttalat, att övervägande

fördelar synas vara förenade med en sammanhängande rekrytskola,

som tager sin början på hösten.

Genom att rekrytutbildningen börjar vid nu angiven tidpunkt, möjliggöres

en planmässig stegring i utbildningen och får det militära utbildningsåret

sin naturliga avslutning i övningar med större truppförband under

repetitionsövningsperioden. Visserligen kommer den första rekrytutbildningen

att försiggå under en årstid, som härför icke är lika gynnsam som

våren och försommaren, men olägenheterna härav torde icke vara alltför

stora och motvägas, såsom erfarenheten från volontärrekrytskolorna visar, av

den ur andra synpunkter önskvärda utsträckta utbildningstiden. Ett nödvändigt

villkor för att så skall bliva fallet är emellertid, att utbildningen tager

sin början senast den 1 november och fortgår till någon dag under första

tredjedelen av juli. Med en senare början av första tjänstgöringen medhinnes

icke tillräcklig utbildning före den särskilda vinterutbildningen,

vilken måste äga rum under den härför mest lämpade tiden, omkring

1 februari—senare hälften av mars. Med ett tidigare avslutande av rekrytutbildningen,

än vad nyss sagts, kommer ingen del därav att försiggå under

verkliga sommarförhållanden, varjämte den även av andra skäl skulle bliva

otillräcklig. Visserligen vore det, såsom redan förut framhållits, icke minst

med hänsyn till truppförbandsutbildningen och krigsberedskapen önskvärt,

att tiden för första tjänstgöringen kunde ytterligare utsträckas, men det

vill synas, som om det skulle vara möjligt att med en första tjänstgöring

om 250 dagar bibringa de värnpliktiga en rekrytutbildning, som icke

kommer att lida av de nu mest framträdande bristerna.

Samman
hängande
rekryt
utbildning.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Första

tjänstgöringens

indelning

och omfattning.

Särskild

vinterutbildning.

Den nuvarande rekrytskolan indelas i tre perioder, av vilka den

första omfattar omkring 50 %, den andra omkring 25 % och den tredje

likaledes omkring 25 % av övningstiden. Under den första perioden bibringas

rekryten den grundläggande enskilda utbildningen, under den

andra perioden fortsättes den enskilda utbildningen, varjämte även utbildning

i mindre truppförband till och med pluton äger rum. Den sista

perioden ägnas huvudsakligen åt utbildning i kompani och högre förband.

En sådan indelning av rekrytutbildningen i tre perioder med var sin huvudsakliga

uppgift torde även med den nu föreslagna första tjänstgöringen i

det stora hela böra bibehållas. Härtill kommer emellertid nu den särskilda

vinterutbildningen, varunder såväl enskild utbildning som utbildning i

truppförband bör förekomma.

Med den förläggning av övningstiden, som här avses, skulle den

grundläggande utbildningen äga rum under hösten och förvintern, den särskilda

vinterutbildningen under högvintern samt den fortsatta enskilda utbildningen

och utbildningen i trupp i lägre och högre förband under

våren och försommaren.

Av hittills vunna erfarenheter angående omfattningen av den utbildning,

som måste föregå den särskilda vinterutbildningen, framgår, att

förstnämnda utbildning icke kan bibringas på kortare tid än omkring tre

månader. För att vinterutbildningen skall kunna äga rum under den härför

lämpliga årstiden, är det sålunda önskvärt, att rekrytutbildningen börjar

så tidigt som möjligt på hösten. Med hänsyn till den i vårt land vanliga

tiden för lagstadda tjänares flyttning, synes emellertid rekrytskolan icke

böra taga sin början tidigare än sista veckan av oktober. Med en vid

denna tid begynnande rekrytutbildning blir det emellertid möjligt — även

med beräknande av någon ledighet vid jultiden för de värnpliktiga — att

före den särskilda vinterutbildningen bibringa rekryten de färdigheter,

som erfordras för att denna, utan att verka förryckande på utbildningsprogrammet

i dess helhet, skall leda till åsyftat resultat. Några ändringar

i nu gällande plan för rekrytutbildningens första period måste visserligen

med anledning härav göras, men de kunna också utan olägenhet vidtagas,

även om det är nödvändigt, att vissa delar av den enskilda utbildningen

uppskjutas till tiden efter vinterutbildningen. Så bör t. ex. bliva fallet

med vissa delar av den utbildning i skjutning, i avståndsbedöinning, i

bajonettstrid och i fältarbeten, som nu försiggår under rekrytskolans

första period.

Med inryckning till den första tjänstgöringen i slutet av oktober

kan, såsom redan antytts, den särskilda vinterutbildningen taga sin början

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

169

de första dagarna av februari. Ifrågavarande utbildnings mål är att sätta

infanteriet i stånd att uppfylla de särskilda fordringar, som vinterförhållandena

i Norrland ställa på därstädes uppträdande trupper.

En nödvändig betingelse, för att en trupp skall kunna bibehålla sin

krigsduglighet under ett vinterfälttåg i den nordliga delen av Sverige, är

— förutom lämplig utrustning — att den äger vana vid därunder rådande

säregna förhållanden och erfarenhet om bästa sättet att skydda sig

mot köldens verkningar samt att befälet kan vidtaga alla de åtgärder till

truppens skydd i nämnda avseende, som det taktiska läget och omständigheterna

i övrigt medgiva. Bibringas icke befäl och trupp redan i fredstid

vana och förmåga att övervinna med vintern förenade klimatiska svårigheter,

kunna trupperna under vinterfälttåg komma att lida större förluster

på grund av dessa än genom strider, ja till och med gå under.

Härutöver kräver emellertid ett vinterfälttåg i våra nordliga bygder

förmåga att under olika förhållanden uppträda på skidor. Långa tider av

vintern kan man nämligen i Norrland icke förflytta sig på sidan om

vägarna utan att använda sådana. En trupps krigsduglighet vintertid är

därför i hög grad beroende på dess förmåga av skidlöpning.

Färdighet i skidlöpning är således ett huvudvillkor för övningar

vintertid under nordsvenska snöförhållanden. Denna färdighet måste först

inläras enskilt, innan truppen kan uppträda på skidor i avdelningar.

Under första tiden, innan tillräcklig vana vid skidlöpning vunnits, måste

övningarna på skidor omväxla med andra övningar.

Krigföring vintertid under nu ifrågavarande förhållanden kräver i

flera avseenden särskilda förfaringssätt. Marscher på skidor ställa nya fordringar

på befäl och trupp. Bevakningsanordningarna måste i viss mån ändras

med hänsyn till den snötäckta terrängen och den ofta starka kölden samt

fältarbetena anpassas efter snöförhållandena. Gevärets vid låg temperatur

förändrade skjutegenskaper ävensom en del andra på dess användning

inverkande omständigheter nödvändiggöra någon övning i skjutning med skarp

ammunition vintertid. Förläggningen under snö och köld erfordrar särskild

utbildning. Stridernas utkämpande i snö kräver i viss mån ett annat

uppträdande i skyttelinje än eljest. Till följd av de omständigheter, som

äro förenade med uppträdandet på skidor, försvåras lystring och sammanhållning

inom truppförbanden.

De av vinterförhållandena betingade särskilda förfaringssätten beröra

vid infanteriet i främsta rummet den enskilde mannen och de lägre truppförbanden.

övningar uti större förband och mellan flera truppslag äro

emellertid även behövliga, ej minst med hänsyn till befälets utbildning.

Sådana övningar böra därför, så vitt det är möjligt, utföras.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

För att vinterutbildningen skall kunna rätt bedrivas, måste, såsom

redan antytts, rekryterna före densamma hava erhållit en viss grad av utbildning

ävensom en viss träning och härdning. Så t. ex. måste rekryterna

hava bibringats en viss smidighet och herravälde över kroppen.

Truppen måste kunna uppträda i plutonsförband i sluten och spridd ordning.

Eldstrid bör hava bedrivits i sådan omfattning, att rekryten vunnit

vana och färdighet att uppträda i skyttelinje. Vinterövningar i postoch

patrulltjänst samt i bevakningstjänst i allmänhet förutsätta föregående

sådan utbildning under vanliga förhållanden. I skjutning måste de förberedande

övningarna vara i huvudsak genomgångna samt någon skarpskjutning

hava förekommit.

Om utbildningsprogrammet, såsom redan berörts, särskilt lämpas efter

dessa krav, kunna, såsom också förut nämnts, de för vinterutbildningens

bedrivande erforderliga färdigheterna inhämtas under en tid av omkring tre

månader. Under förutsättning av en omedelbart föregående utbildning av

nu angivna omfattning och med däri ingående härdning av de värnpliktiga

synes den särskilda vinterutbildningen kunna bibringas på en tid av

omkring sex veckor.

På rekryternas allmänna soldatuppfostran synes en i den första elementära

rekrytutbildningen sålunda inskjuten vinterövningsperiod med sitt

friska uteliv och sina omväxlande övningar böra få eu fördelaktig verkan.

Den särskilda vinterutbildningen bör, i den mån inkvarteringsförhållandena

och andra omständigheter möjliggöra det, förläggas till sådana

landsdelar, där verklig snövinter råder.

Efter vinterutbildningens slut bör den enskilda utbildningen och

utbildningen i mindre förband fortsättas för att under sista perioden övergå

till utbildning i kompani- och större truppförband.

För att under dessa två perioder medhinna, vad som återstår

av rekrytutbildningen, nämligen icke blott vad som motsvarar samma

period av nuvarande rekrytskola, utan även en del av det, som nu

ingår i rekrytskolans första period, behövas omkring fyra månader,

d. v. s. från mitten av mars till början av juli. Denna tid är ju avsevärt

längre än den, som nu i allmänhet avses för de båda sista perioderna

av rekrytskolan, nämligen tiden från slutet av juni till repetitionsövningarnas

början. Men härvid är att märka, dels att utbildningen efter

vinterövningarnas slut, såsom nyss framhållits, omfattar icke obetydligt

mera än de två nuvarande sista perioderna av rekrytskolan, dels att utbildningen

kommer att försiggå under en årstid, som för vissa övningsgrenar

eller delar av sådana är något ogynnsammare än den nu härför

använda tiden. Fördenskull kommer ifrågavarande del av utbildningen,

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

om det tekniska utbildningsresultatet icke i något avseende skall bliva

försämrat, att draga längre tid, ån vad nu är fallet.

Med en första tjänstgöring av nu föreslagen utsträckning bör det, UtbUdningisåsom

redan framhållits, bliva möjligt icke blott att bibringa rekryten resu

samma kunskaper och färdigheter som under nuvarande förhållanden,

utan även att avhjälpa de mest framträdande bristerna i den nuvarande

rekrytutbildningen. Rekryterna erhålla vinterutbildning och vana vid

olika klimatiska förhållanden. Den fysiska träningen utsträckes över en

betydligt längre tid, vilket särskilt bör komma marschförmågan till godo;

skjututbildningen behöver icke forceras och kommer att försiggå under

alla årstider. Stegringen i utbildningen kan försiggå långsammare, varigenom

faran för överansträngning minskas. Utbildningen vinner i grundlighet,

och det inlärda bör icke glömmas så fort, som nu synes vara

fallet. Därmed ökas i väsentlig grad de äldre årsklassernas användbarhet

i krig. Den sammanhängande jämförelsevis långa tjänstgöringen under i

regel samma befäl bör medgiva en bättre utveckling av rekryternas krigsmannaegenskaper,

än under nuvarande förhållanden är möjligt. Aven torde

något mera tid kunna ägnas åt den viktiga truppförbandsutbildningen.

I vissa utbildningsdetaljer, t. ex. sådana som avse terrängens begagnande

under sommarförhållanden, torde man däremot på grund av de för sådan

utbildning ogynnsammare väderleks- och markförhållandena icke nå bättre

resultat, än nu är fallet, men icke heller sämre.

Nu gjorda uttalanden stödjas av erfarenheterna från volontärrekrvtskolorna.

Även i andra avseenden än sådana, som direkt sammanhänga med Särskilda

rekrytutbildningen, medför en första tjänstgöring av nu föreslagen längd fden före"''

och förläggning väsentliga fördelar. krututbild
Infanteriets

krigsberedskap ökas avsevärt. I allmänhet sett kommer ningen.

minst en årsklass värnpliktiga att finnas under fanorna i 280 dagar — om

övningen för äldre årsklass ordnas under uppehållet mellan repetitionsövningarna

och rekrytskolan i 295 dagar — mot 180 under nuvarande

förhållanden. Även under uppehållet efter avslutad rekrytutbildning intill

repetitionsövningarnas början kommer ett ej ringa antal utbildade meniga

att finnas tillgängliga vid varje regemente. Med den delade rekrytutbildningen

kan en sådan grad av krigsberedskap icke vinnas.

Då det fast anställda befälet kommer att befinna sig i tjänstgöring

snart sagt hela året, blir det möjligt att bedriva en rationell befälsutbildning

— även med trupp — under alla årstider, ett förhållande som måste

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Sociala

linpunkter.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

gynnsamt inverka på befälets användbarhet för fyllande av dess uppgifter

i såväl fred som krig. Den föreslagna första tjänstgöringens längd

och förläggning medföra även betydande fördelar vid ordnandet av det

värnpliktiga befälets utbildning. Ävenledes böra de komma att i hög grad

underlätta underbefälsrekryteringen och volontäranskaffningen. Dessa fördelar

synas svårligen kunna vinnas med en delad rekrytutbildning.

Alltsedan rekrytskolan erhöll sin nuvarande utsträckning, har den

tagit sin början i april och avslutats i september omedelbart före repetitionsövningarnas

början. Med denna förläggning av den första tjänstgöringen

äro emellertid stora sociala olägenheter förknippade, såsom ock

framgår av de omfattande och värdefulla utredningar, vilka utförts på

försvarsberedningarnas föranstaltande.

Av dessa utredningar framgår, bland annat, att för de värnpliktiga

vid infanteriet, positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna

och trängen, d. v. s. omkring 80 % av hela årsklassen värnpliktiga

vid hären, tiden för deras första tjänstgöring i stort sett sammanfaller

med den tid på året, då på arbetsmarknaden största efterfrågan på

arbetskraft råder och då för de värnpliktiga själva utsikterna till arbetsförtjänst

således i allmänhet äro störst.

Vad detta betyder för näringslivet i allmänhet, kan icke i siffror

uttryckas och är beroende av en mångfald omständigheter. Givet är, att

den minskning av tillgången på arbetskraft, som i större eller mindre grad

inom olika näringsgrenar följer av värnpliktens fullgörande, understundom

kan på dessa utöva ett ogynnsamt inflytande. Gent emot ett sådant samhällskrav

som försvarets tillgodoseende torde sådana olägenheter ej kunna

i och för sig vara avgörande, men de böra givetvis inskränkas så mycket

som möjligt. I den mån värnpliktstjänstgöringen måste fullgöras under

den brådare tiden av året, bliva verkningarna i nu berörda avseende ofördelaktigare.

För den enskilde värnpliktige, vilken är lönarbetare — 80 ^ av de

värnpliktiga äro i sådan social ställning — kan värnpliktstjänstgöringen,

såsom den nu är ordnad, ofta medföra kännbara ekonomiska uppoffringar.

Det är uppenbart, att värnpliktstjänstgöringen under våren och sommaren

skall vålla svårigheter för den värnpliktige, vars huvudsakliga eller

i vissa fall till och med enda arbetstid just är eller skulle vara denna del

av året. Även för den, som erhåller arbete under vintern, är, såsom

av utredningarna framgår, inkomsten därunder ofta mindre, än vad den

brukar vara under den övriga tiden av året.

Medelbart sträcka sig de ogynnsamma sociala verkningarna av tjänst
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

173

göringstidens nuvarande förläggning i flera avseenden utöver den tid, varunder

tjänstgöringen varar.

Beträffande tiden närmast före tjänstgöringens början är att märka,

hurusom i alla de fall, där såsom inom jordbruk och en del andra näringsgrenar

den fastare anställningen, årsanställningen, ifrågakommer, den värnpliktige

icke kan erhålla sådan anställning, eftersom han icke kan ställa

sin arbetskraft till förfogande under den del av året, då den bäst behöves.

Fast anställning erbjudes nämligen ofta av arbetsgivaren just i syfte att

vinna garanti för tillgång på arbetskraft under den brådaste tiden. I eu

av statens arbetsförmedlingsinspektör under år 1912 föranstaltad enquéte

bland föreståndarna för de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna hava

dessa nästan enstämmigt framhållit, att av nämnda anledning arbetslöshet

ofta förekommer bland jordbruksarbetarna under vintern.

De talrika lösa arbetarna inom jordbruket samt de utpräglade

säsongarbetarna inom industri, hantverk och samfärdsel — de sistnämnda

utgörande enligt uppgifterna omkring 20 % av hela årsklassen värnpliktiga

— beröras särskilt ofördelaktigt därav, att tjänstgöringen börjar

i april. De kunna nämligen icke, om de på grund av arbetslöshet

under det föregående vinterhalvåret nödgats göra skuld, avbetala denna

under sommaren, utan möta skuldsatta nästa vinter med dess hot om ny

arbetslöshet.

Säkert måste en av anledningarna därtill, att värnpliktiga i så stor

utsträckning, som verkligen är fallet, frivilligt anmäla sig till undergående

av den längre tjänstgöringen vid vissa specialvapen, vilken tjänstgöring tager

sin början under november månad, vara att söka i den omständigheten,

att de därmed undgå nyss antydda följder av en inryckning på våren,

något som även framhålles i svaren på arbetsförmedlingsinspektörens omförmälda

enquéte.

Beträffande förhållandet efter värnpliktstjänstgöringens slut är att

märka, det arbetsmarknaden icke känner någon allmännare begynnelsetid

på hösten för fastare anställningar med undantag för jordbruket.

Arbetsbristen under vintertiden börjar i stället just vid denna tid att göra

sig gällande. Medan ännu under september livlig efterfrågan på arbetskraft

råder, är nämligen förhållandet någon månad senare det motsatta.

Ungefär samtidigt med att alla de säsongarbetare, som nu efter hand bliva

arbetslösa, belasta arbetsmarknaden, tillföras denna samtliga de värnpliktiga,

som slutat sin första tjänstgöring, och de ännu talrikare, som fullgjort

sin andra eller tredje repetitionsövning. De förstnämnda värnpliktiga

äro då i saknad av den sparpenning från sommartiden, som skulle kunnat

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

sätta dem i stånd att bättre rustade möta vintern. I en i och för sig kritisk

period, då efterfrågan på ai''betskraft är i avtagande, utsattes sålunda arbetsmarknaden

för en stark belastning av arbetssökande värnpliktiga.

Sina kanske svåraste följder får arbetslösheten för vissa värnpliktiga,

som utöva finare och mera kvalificerade yrken. Dessa kunna nämligen icke

utan risk för sin yrkesskicklighet för någon längre tid taga grovarbete, och

någon annan möjlighet står dem vid denna tid ofta nog icke öppen. Ett

sådant ombyte av sysselsättning innebär emellertid i många fall för dem

en första början till den deklassering, det nedsjunkande till en lägre yrkesoch

levnadsnivå, varmed arbetslösheten städse hotar.

Resultatet av utredningarna torde, enligt det nu anförda, kunna sammanfattas

så, att en första tjänstgöring med nuvarande förläggning har en

direkt mycket ofördelaktig inverkan på arbetsmarknaden och är ekonomiskt

ogynnsam för den enskilde värnpliktige, som är beroende av denna marknad,

men att en första tjänstgöring, förlagd huvudsakligen till vinterhalvåret,

skulle vida mer gynnsamt påverka arbetsmarknaden, vilken vid lågsäsongens

början kunde lämna från sig och under högsäsongen åter finge mottaga

ett stort antal arbetskrafter, vilka således icke konkurrerade om den

under största delen av mellantiden i regel ringa arbetstillgången.

Olägenheterna av den nuvarande förläggningen av rekrytskolan hava

också förut beaktats. I det anförande till statsrådsprotokollet, som föregick

beslutet om försvarsberedningarnas tillsättande, framhölls vikten av, att

övningstiden bleve ordnad med möjligaste hänsyn till såväl de värnpliktigas

eget som den övriga befolkningens intressen. Särskilt borde i sistnämnda

hänseende all omsorg ägnas åt att övningstiden, i den mån så

lämpligen kunde ske, förlädes till sådana tider av året, att svårigheterna

för jordbruket ej bleve allt för stora.

Tydligt är, att den förut berörda delade rekrytutbildningen icke

skulle erbjuda någon som helst förbättring av de nuvarande olägenheterna

i socialt avseende och icke heller skulle kunna tillgodose önskemålet om

ledighet för de värnpliktiga under den brådaste årstiden. Tillkomsten av

den nya fristående vinterövningen skulle otvivelaktigt medföra en stor

ytterligare social olägenhet förutom dem, som äro förknippade med nuvarande

förläggning av rekrytskolan. Den skulle nämligen, såsom tillförene

framhållits, innebära en ny inryckning till övningar för de värnpliktiga

ungefär 4 månader efter den första utryckningen. Den värnpliktige skulle

sålunda under loppet av 1 V2 år tre gånger bliva inkallad till tjänstgöring:

till sommarrekrytutbildningen, som omedelbart fortsättes av första repetitionsövningen,

till vinterrekrytutbildning omkring 4 månader efter denna

repetitionsövnings slut och slutligen 5 å 6 månader efter vinterrekryt
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

175

utbildningens slut till andra repetitionsövningen. I sammanhang härmed

torde uppmärksamheten böra fästas därå, att den särskilda vinterövningen

skulle infalla just under den tid, då skogsarbetet, där sådant förekommer,

lättast erbjudes och arbetsförtjänsten därav är störst. Det ligger i sakens

natur, att med denna anordning värnpliktstjänstgöringen skulle komma att

medföra ökad arbetslöshet och att därmed även det missnöje med denna

tjänstgöring, som understundom finnes och som helt visst är eu följd av

bland annat dess nuvarande förläggning, skulle vinna ytterligare utbredning.

Den förläggning av de värnpliktigas första tjänstgöring, som kär

avses, lämnar två månader från en dag i början av juli, således högsommaren,

fria från övning. För jordbruket bör det vara av stor betydelse,

att tillgången på arbetskraft vid denna bråda tid ökas med omkring

femtontusen unga mån. Erfarenheten visar också, att i juli och

augusti månader tjänstledighet begäres i stor utsträckning av de i jordbrukets

tjänst anställda värnpliktiga. Under juli och augusti är det även

högsäsong inom andra näringar, och arbetstillfällena äro de bästa möjliga.

Omkring den 1 november, då vinterarbetslösheten börjar, inrycker en ny

årsklass till tjänstgöring och därmed skapas för dem, som slutat sin första

tjänstgöring och repetitionsövning, helt andra anställningsmöjligheter, än

nu är fallet.

Med den föreslagna förläggningen av första tjänstgöringen torde

sålunda största möjliga hänsyn ba tagits till såväl de värnpliktigas eget

som den övriga befolkningens intressen. Rekrytutbildningen blir även

förlagd till sådana tider av året, att svårigheterna för jordbruket bliva

de minsta möjliga.

Man har velat göra gällande, att en utbildning, som sträcker sig

över hela den oblida årstiden, skulle under våra klimatiska förhållanden

av de värnpliktiga kännas onödigt tung, i varje fall så tung, att fördelen

av dess förläggning till en tid av större arbetslöshet skulle bortfalla för

den enskilde.

Häremot måste till en början erinras, att man icke kan undgå en

sådan förläggning av utbildningen för de omkring 40 procent av hela antalet

värnpliktiga, vilkas utbildning kräver en tid av minst 365 dagar. Den

drabbar även hela antalet volontärer. För dessa har hittills vid alla

truppslag den 1 november satts som inryckningstid till rekrytskolan, i de

flesta fall icke blott av militära skäl, utan även därför att erfarenheten

visat, att det varit fördelaktigast för volontärerna själva. Någon särskild

motvilja mot tjänstgöringen under vintern har icke heller försports hos

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

det stora antal värnpliktiga, som redan under nuvarande förhållanden

undergå sådan. Tvärtom äro, såsom redan antytts, frivilliga anmälningar

till densamma mycket vanliga, oaktat den innebär en avsevärd förlängning

av utbildningstiden.

Med den föreslagna indelningen av utbildningstiden kommer efter

den grundläggande utbildningen i november och en del av december månad

för de flesta värnpliktiga ett avbrott i tjänstgöringen vid jultiden. Icke

långt efter återkomsten från julpermissionen börjar den särskilda vinterutbildningen,

vilken för det stora flertalet värnpliktiga bör innebära en

intressant omväxling. Efter dennas slut är det icke långt till vårens

längre och ljusare dagar. Att tjänstgöringen under sådana förhållanden

skulle kännas alltför tung för de värnpliktiga, torde kunna betecknas

såsom en ogrundad farhåga.

Reserv- Med en utbildningstid av 250 dagar är det icke möjligt att giva

"odTfack-* reservunderbefälet erforderlig utbildning och att bibringa signalister, kulmens

ut- sprutemanskap, kommissarier och de värnpliktiga, som vid mobilisering

bildning. sk0ia tjänstgöra såsom sjukvårdsbeställningsmän, såväl erforderlig allmän

infanteriutbildning som särskild fackutbildning. Härför fordras en till

repetitionsövningarnas början utsträckt första tjänstgöring, vilken således

kommer att omfatta 310 dagar.

De för nu nämnd utbildning avsedda värnpliktiga uttagas vid inskrivningsförrättningarna

till ett antal av högst 14 procent av de inskrivna,

d. v. s. omkring 100 per regemente. Då värnpliktig äger rätt att kvarstanna

i tjänstgöring under tiden mellan rekrytskolan och regementsövningen,

möter ej hinder för befälet att under loppet av rekrytskolan till

ifrågavarande utbildning ytterligare uttaga sådana värnpliktiga, som därtill

äro villiga och lämpliga.

Under rekrytutbildningens första period och den särskilda vinterutbildningen

utbildas nyssnämnda värnpliktiga gemensamt med övriga värnpliktiga.

Efter vinterutbildningens slut avskiljas vid lämplig tidpunkt för

särskild underbefälsutbildning de härtill uttagna. Förutnämnda till fackmän

uttagna värnpliktiga sammanföras däremot till särskild utbildning först vid

tredje periodens början, således sedan de erhållit fullständig enskild utbildning

och utbildning i lägre förband.

Repetitions. Repetitionsövningarna äro ur flera synpunkter av särskilt stor bety
övningurnn.

delse vid infanteriet. Endast under dessa — den enda tid på året, då flera

årsklasser samtidigt befinna sig i tjänstgöring — kunna kompanier och

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Majds nåd. proposition nr 58.

högre förband uppbringas till sådan styrka, att övningar med dessa truppenheter

kunna företagas utan sammanslagning av flera förband. Den

mycket viktiga utbildningen av de förband från kompani och uppåt, i

vilka infanteriet under krig skall uppträda, blir sålunda, strängt tag-et,

inskränkt till denna tid.

Ju kortare den första utbildningen för de värnpliktiga är och ju

flera årsklasser, som tagas i anspråk vid mobilisering, desto större betydelse

få repetitionsövningarna för infanteriets krigsduglighet.

Det är därför av vikt, att truppförbanden under dessa övningar

erhålla en storlek, som så nära som möjligt motsvarar deras krigsstyrka,

att övningarna ej bliva av alltför kort varaktighet samt att de äga, rum

under sådana terräng- och klimatiska förhållanden, att verkliga tillämpningsövningar

i större förband lämpligen kunna bedrivas.

För erhållande av tillräckligt starka förband och ur andra synpunkter

vore det synnerligen önskvärt, om antalet repetitionsövningar kunde ökas

från 3 till 4. Med hänsyn till därmed förknippade sociala olägenheter

synes dock en sådan ökning icke böra ifrågasättas.

Ur utbildningssynpunkt måste det anses fördelaktigt, om den första

repetitionsövningen förlägges i så omedelbar anslutning till rekrytutbildningen

som möjligt. Den värnpliktige kan nämligen icke anses såsom

en fullt utbildad soldat, förrän han deltagit i övningar i regements- och

högre förband, och dessa förekomma endast under repetitionsövningarna.

I föreliggande förslag är därför första repetitionsövningen förlagd till hindra

värnpliktsåret. Då emellertid inkallelsen på hösten detta år, endast omkring

två månader efter första tjänstgöringens slut, kan komma att medföra

vissa svårigheter för de värnpliktiga, böra de, som så önska, hava

rättighet att kvarstanna i tjänstgöring un der uppehållet mellan rekrytutbildningen

och första repetitionsövningen. Möjligheten för den värnpliktige

att erhålla uppskov till nästföljande år med föreskriven repetitionsövninobör

även bibehållas.

Beträffande de återstående två repetitionsövningarna vore det ur

militär synpunkt fördelaktigt, om den sista kunde uppskjutas till femte

värnpliktsåret, men då detta skulle vara olägligt för de värnpliktiga och ej

synes vara oundgängligen nödvändigt, torde övningarna liksom hittills böra

försiggå under tredje och fjärde värnpliktsåren.

De erfarenheter, som vunnits angående den behövliga längden av

repetitionsövningarna, utvisa nogsamt, att någon inskränkning i den för

dessa övningar anslagna tiden, 30 dagar, så långt ifrån är möjlig, att

tvärtom en ökning av dagantalet skulle vara behövlig. Av sociala skäl

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 2S käft. (AV 58.) 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178 Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

torde dock någon ändring i det nu bestämda dagantalet icke böra

ifrågasättas.

Enligt gällande bestämmelser få repetitionsövningarna i regel icke

äga rum i Norrland under tiden från och med den 11 juli till och med

den 31 augusti och i övriga delar av landet under tiden från och med

den 11 juli till och med den 9 september. Dessa bestämmelser hava

huvudsakligen tillkommit med hänsyn till det då pågående skördearbetet.

En förläggning av repetitionsövningarna till en så sen tidpunkt har emellertid

visat sig vara förenad med åtskilliga olägenheter både i militärt hänseende

och med hänsyn till de värnpliktiga själva. Någon större förskjutning

av tiden för repetitionsövningarna kan emellertid med hänsyn till

jordbrukets intressen icke ifrågasättas, men dessa torde i erforderlig grad

tillgodoses även med en begränsning av sistberörda tidsperiod sålunda, att

den slutar med den 5 september.

Kavalleriet.

Vid kavalleriet har övningstiden hittills omfattat sammanlagt 365

dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 281 dagar och två repetitionsövningar

vardera om 42 dagar. Första tjänstgöringen har i regel tagit sin

början under senare hälften av november månad och fortgått i en följd

till repetitionsövningarnas början påföljande år.

I fråga om repetitionsövningarnas antal och längd är ej någon förändring

erforderlig. Första tjänstgöringen däremot behöver otvivelaktigt

någon förlängning för att den skall kunna tillgodose utbildningens krav.

Härtill kommer hänsyn till andra förhållanden.

Även de tider av året, då en årsklass värnpliktiga är inkallad till

tjänstgöring, är manskapstillgången vid kavalleriregementena under nuvarande

förhållanden ganska knapp för hästvårdens nöjaktiga tillgodoseende.

Vid varje skvadron finnas nämligen högst 60 fast anställda och 30 vapenföra

värnpliktiga, under det att antalet hästar vid flertalet skvadroner uppgår

till 120. Då i föreliggande förslag någon ökning av kavalleriregementenas

manskapsstyrka, utöver vad som oundgängligen betingas av kulspruteavdelningars

organisation, icke förutsättes, kommer manskapsstyrkan

även framgent att under första tjänstgöringen vara nätt och jämnt så stor,

som för ett behövligt tillgodoseende av hästvården och utbildningen är

nödigt.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kunr/l. Maj:ts nåd. proposition nr -58.

179

Under tiden mellan repetitionsövningens slut och beväringsrekrytskolans

början, då den inneliggande manskapsstyrkan endast består av fast

anställd personal samt ett antal icke vapenföra värnpliktiga, är emellertid

manskapstillgången alltför ringa i förhållande till hästantalet för att utbildningsarbetet

skall kunna på ändamålsenligt sätt bedrivas. Visserligen

äro olägenheterna av denna manskapsbrist mindre kännbara under veckorna

närmast efter repetitionsövningen, då hästarna äro i behov av vila och något

mera intensivt utbildningsarbete på den grund icke kan ifrågakomma, men

tydligt är, att ett dylikt avbrott i årets utbildningsarbete icke kan utsträckas

utöver eu tid av två a tre veckor utan allvarliga olägenheter både

för det fast anställda manskapets utbildning och för hästmaterielens vård.

önskvärt vore utan tvivel, att de värnpliktigas första tjänstgöring

toge sin början omedelbart efter repetitionsövningens slut. Även med

hänsyn till de värnpliktigas utbildning vore en sådan utsträckning av

tjänstgöringstiden, varigenom den första tjänstgöringen linge en längd av

323 dagar, mycket önskvärd, i synnerhet som de värnpliktiga genom uppsättning

av ett ökat antal formationer vid kavalleriet komma att i större

utsträckning än för närvarande tagas i anspråk för eget truppslags mobilisering.

Av sociala skäl synes emellertid en så tidig inställelse icke

böra ifrågasättas. A andra sidan bör rekrytskolan med hänsyn till såväl

vad förut anförts som ock kravet på så grundlig förutbildning som möjligt,

innan vinterutbildning kan äga rum, icke börja senare än omkring den 1

november. Om den första tjänstgöringen erhåller en längd av omkring

300 dagar, bliva båda de nämnda synpunkterna beaktade, varjämte mellantiden

mellan repetitionsövningens slut och rekrytskolans början inskränkes

till omkring 3 veckor.

På nu anförda skäl synes vid kavalleriet utbildningstiden böra bestämmas

till sammanlagt 385 dagar, fördelade på en första tjänstgöring

om 301 dagar och två repetition sövningar vardera om 42 dagar.

Vinterutbildningen vid kavalleriet synes böra vid samtliga regementen

tillgodoses genom övningar å regementenas förläggningsorter samt vid

vissa regementen därutöver genom förflyttning av skolorna till lämpliga

platser i Norrland.

Att förlägga sistnämnda regementens hela styrka till Norrland

torde såväl av kostnadsskäl som med hänsyn till inkvarteringsförhållandena,

särskilt i fråga om hästar, i allmänhet icke vara lämpligt eller ens

möjligt; givetvis bör dock största möjliga styrka beredas tillfälle att deltaga

i egentlig vinterutbildning.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Fält
artilleriet.

Artilleriet.

Vid fältartilleriet har liksom vid kavalleriet övningstiden hittills omfattat

sammanlagt 365 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 281

dagar och två repetitionsövningar vardera om 42 dagar. Första tjänstgöringen

har, liksom vid kavalleriet, i regel tagit sin början under senare

hälften av november månad och fortgått i en följd till repetitionsövningarnas

början påföljande år.

Av i huvudsak samma skäl, som anförts beträffande kavalleriet, bölden

första tjänstgöringen vid fältartilleriet taga sin början redan omkring

den 1 november.

Vid fältartilleriet bör emellertid på grund av hittills vunnen erfarenhet

repetitionsövningarnas antal ökas till tre. Detta är nödvändigt dels

för att ytterligare befästa vad de värnpliktiga inlärt under den första

tjänstgöringen, vilket behov gör sig särskilt kännbart i betraktande av det

antal årsklasser, som inkallas vid mobilisering, dels för att möjliggöra

en tillfredsställande organisation under repetitionsövningarna. På grund av

personalbrist har nämligen hittills icke något regemente under nämnda

övningar kunnat organisera fullt antal batterier, utan hava årligen vissa

batterier måst uppdelas för att komplettera de övriga. Härigenom lider

batteriernas utbildning, varjämte regements- och divisionsstaber gå miste

om övning i att leda det antal enheter, som i fält förefinnas. Detta

måste anses såsom en stor olägenhet, enär repetitionsövningarna äro de

enda övningar under året, då tillfälle erbjudes för nämnda staber att erhålla

fältmässig övning med trupp.

Repetitionsövningarnas längd kan ej minskas. Detta är en följd av

övningsgrenarnas antal och omfattning. Framför allt kräva skarpskjutningarna

samt träningen av personal och lejda hästar en avsevärd tid.

Under nu angivna förutsättningar skulle övningstiden komma att

utgöra sammanlagt 426 dagar, vilket innebure en ökning med 61 dagar.

En dylik ökning bör dock, huru önskvärd densamma än kan anses vara,

icke ifrågasättas. Den nödvändiga inskränkningen av den första tjänstgöringens

längd kan ske genom att man under rekrytskolans sista period

permitterar de värnpliktiga i två omgångar. Mer än hälften av den värnpliktiga

personalen kan icke samtidigt permitteras, enär det i annat fall blir

omöjligt att låta befälsutbildningen och utbildningen i trupp oavbrutet

fortgå samt att erhålla tillräcklig personal för hästarnas skötsel.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58.

181

Rekrytskolans tredje period kan med hänsyn till markens och vägarnas

beskaffenhet icke taga sin början förr än i mitten av maj samt

fortgår till regementsövningarnas början, d. v. s. i något mer än 100

dagar. Permitteras de värnpliktiga under denna tid i två omgångar, vardera

omgången i 50 eller, för att erhålla en avrundad slutsumma, i 51

dagar, kommer den verkliga tjänstgöringstiden i linjen att uppgå till sammanlagt

375 dagar. Värnpliktiga, vilka sådant önska, böra äga rätt att

kvarstanna i tjänstgöring under permissionstiden.

Ett dylikt ordnande av värnpliktstjänstgöringen vid fältartilleriet

kan visserligen sägas försvaga själva rekrytutbildningen, enär åt densamma

anslås en månads kortare tid, än vad nu är händelsen. Fördelarna av att

de värnpliktiga, för stärkande av deras tjänstbarhet vid mobilisering, få

deltaga i ett ökat antal repetition sövningar och att dessa övningar kunna

bedrivas med regementena indelade på det antal batterier, fredsorganisationen

omfattar, äro dock så stora, att de synas uppväga olägenheten av

rekrytskolans förkortande.

Sammanlagda utbildningstiden vid fältartilleriet bör sålunda bestämmas

till 375 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 249 dagar samt

tre repetitionsövningar om 42 (lagar.

Vid positionsartilleriet har övningstiden hittills omfattat samman- Positionslagt

240 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 150 dagar och tre artilleriet.

repetitionsövningar vardera om 30 dagar.

Sedan 1901 års härordning antogs, hava förhållandena beträffande

positionsartilleriets användande och uppträdande väsentligt förändrats.

Ifrån att ursprungligen hava avsetts för ställningskriget har positionsartilleriet

utvecklats till ett tungt fältartilleri, avsett för direkt samverkan

med fälthären. På grund härav måste väsentligen ökade fordringar med

avseende på rörlighet och manöverduglighet ställas på detsamma. Eu

förlängning av övningstiden för positionsartilleriets värnpliktiga är därför,

såsom försvarsberedningarna jämväl förordat, nödvändig, och bör truppslaget

härutinnan jämställas med fältartilleriet. De skäl för övningstidens

utsträckning och indelning, som åberopats i fråga om fältartilleriet, gälla

nämligen även för positionsartilleriet. Utbildningstiden för de värnpliktiga

vid positionsartilleriet bör alltså bestämmas till 375 dagar, fördelade såsom

vid fältartilleriet.

Vid fästningsartilleriet har övningstiden hittills haft samma längd Fäst,lina. - och indelning som vid positionsartilleriet. Någon indelning av rekrytklas- artilleriet.

sen i skilda grupper med olika inryckningstider har icke förekommit.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 38.

Till följd av övningstidens längd och fördelning hava de genom sitt

läge för överraskande anfall utsatta fästningarna saknat erforderlig säkerhetsbesättning

under stor del av året. För att undanröja detta missförhållande

måste, därest övningstiden ej skall utsträckas väsentligen över ett år, varje

årskontingent värnpliktiga uppdelas på två avdelningar, som inkallas till

rekrytövning på olika tider. Den först inkallade avdelningen bör ej hemförlovas,

förrän den andra avdelningen varit i tjänst 3*/2 ä 4 månader.

Aven ur ren utbildningssynpunkt erfordras en utsträckning av den

nuvarande rekrytskolan. Först och främst ställer tjänstgöringen i de

moderna forten med deras olika pjässlag samt telefon- och signaleringsanordningar

ökade krav på utbildningen. Vidare hava väsentligen större

fordringar gjort sig gällande med hänsyn till utbildning med anspända

fordon och i .samband därmed stående utbildning i hästskötsel, körning

och även ridning för en del personal. Slutligen måste fästningsartilleriets

personal till viss grad erhålla infanteriutbildning för att kunna bestrida

bevakningen och deltaga i infanteriförsvaret mot stormning. Försvarsberedningarna

hava också uttalat sig för tjänstgöringstidens utsträckande

till 365 dagar, därav en första tjänstgöring om 295 dagar och två repetitionsövningar

vardera om 35 dagar.

Då fullgiltiga skäl torde föreligga för eu sådan utsträckning av den

första tjänstgöringen och då repetitionsövningarnas antal och längd ej

kunna minskas, bör utbildningstiden vid fästningsartilleriet bestämmas

till sammanlagt 365 dagar, fördelade på eu första tjänstgöring om 295

dagar och två repetitionsövningar vardera om 35 dagar.

I fråga om vinterutbildning vid artilleriet gäller i tillämpliga delar

vad därutinnan yttrats angående kavalleriet.

Ingenj örtrupperna.

Fältingen- övningstiden vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna har hittills

fJlttrXegraf- varit densamma som vid kavalleriet och fältartilleriet, d. v. s. 365 dagar,

trupperna, fördelade på en första tjänstgöring om 281 dagar och två repetitionsövningar

vardera om 42 dagar. Första tjänstgöringen har tagit sin början

i slutet av november och fortgått i en följd till repetitionsövningarnas

början påföljande år.

I fråga om den lämpliga tidpunkten för första tjänstgöringens början

gälla med avseende på fältingenjör- och fälttelegraftrupperna samma

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

183

synpunkter, som i detta hänseende framhållits beträffande kavalleriet och

fältartilleriet. Försvarsberedningarna hava visserligen förordat, att första

tjänstgöringen borde börja omkring den 1 maj och fortgå till in i mars

påföljande år. Fn sådan anordning skulle emellertid medföra den bestämda

olägenheten, att tillämpningsövningarna icke kunde förläggas till den så

gott som enda för dem lämpliga tiden eller sommaren, emedan de värnpliktiga

då ännu icke hunnit förvärva tillräcklig enskild utbildning. Detta

förslag kan sålunda icke förordas.

Av i huvudsak samma skäl, som anförts i fråga om fältartilleriet,

bör även vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna repetitionsövninparnas

antal ökas till tre. Aven vid dessa truppslag har det under sådana

övningar, särskilt för deltagande i fälttjänstövningar, ofta visat sig nödvändigt

att sammanslå flera förband för att uppnå erforderlig styrka. Härigenom

icke blott minskas det ordinarie befälets tillfällen till krigsmässig

utbildning, utan inskränkas även väsentligt tillfällena till samövning med

övriga truppslag under fältmässiga förhållanden.

I motsats till vad förhållandet är vid fältartilleriet, bör emellertid

tiden för varje repetitionsövning kunna minskas till 35 dagar. På sådant

sätt skulle övningstiden komma att omfatta en första tjänstgöring om

307 dagar samt tre repetitionsövningar vardera om 35 dagar eller tillsammans

412 dagar.

Då likväl eu sådan förlängning av tjänstgöringstiden ej ansetts böra

ifrågasättas, måste även vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna permittering

under en del av rekrytskolan tillgripas. Permissionstiden synes

böra bestämmas till 37 dagar, varigenom överensstämmelse vinnes med

fält- och positionsartilleriet i fråga om övningstidens längd.

Den angivna permissionstiden om 37 dagar är visserligen relativt kort

med hänsyn till möjligheten för de värnpliktiga att skaffa sig sysselsättning

under densamma. Denna omständighet torde dock hava mindre betydelse,

emedan de värnpliktiga till antalet äro jämförelsevis få samt uttagna från

flera rullföringsområden och till stor del bland yrken, inom vilka det bör

vara relativt iätt att erhålla tillfällig sysselsättning även under en så begränsad

ledighet. Då tidpunkten för ifrågavarande permission kommer att

bekantgöras redan i samband med kungörelsen om inskrivning, blir det

möjligt för värnpliktiga, vilka med hänsyn till sin borgerliga sysselsättning

äro i behov av ledighet under ifrågavarande tid, att anmäla

sig för tjänstgöring vid fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna. Värnpliktiga,

som sådant önska, böra äga rätt att kvarstanna i tjänstgöring

under permissionstiden.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

ingenjör- Övningstiden i linjen för fältingenjör- och fälttelegraftrupperna bör

trupperna, alltså utgöra 375 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 270 dagar

samt tre repetitionsövningar vardera om 35 dagar.

Utbildningstiden för fästningsingenjörtrupperna har hittills omfattat

en första tjänstgöring om 150 dagar och tre repetitionsövningar vardera

om 30 dagar eller tillsammans 240 dagar.

Såväl för erhållande av ett tillfredsställande utbildningsresultat som

för möjliggörande av erforderlig säkerhetsbesättning i fästningarna bör

liksom vid fåstningsartilleriet utbildningstiden, såsom även försrarsberedningarna

förordat, utsträckas till 365 dagar och möjlighet beredas

att inkalla de värnpliktiga till första tjänstgöring i två omgångar,

övningstiden bör liksom vid fåstningsartilleriet fördelas på en första tjänstgöring

om 295 dagar samt två repetitionsövningar vardera om 35 dagar.

I fråga om vinterutbildning vid ingenjörtrupperna gäller i tilllämpliga

delar vad därom yttrats angående kavalleriet och artilleriet

Trängen.

trän6tjänst Enligt 1901 års härordning utgör övningstiden för värnpliktiga, ut
och9s/uk-S

tågna till trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst 240 "dagar,

bärartjänst. fördelade på en första tjänstgöring om 150 dagar samt tre repetitionsövningar

vardera om 30 dagar.

I fråga om längden och fördelningen av övningstiden vid trängen

hava olika meningar framkommit. Enligt chefernas för generalstaben och

för flottans stab förslag år 1906 borde densamma utsträckas till 365 dagar,

fördelade på en första tjänstgöring om 275 dagar samt tre repetitionsövningar

vardera om 30 dagar. Till denna åsikt anslöt sig den år 1907 sammankallade

generalskommissionens flertal. Två av kommissionens ledamöter uttalade emellertid

såsom sin mening, att utbildningstiden för flertalet värnpliktiga vid

trängen kunde vara betydligt kortare och preciserade vid kommissionens

sammanträde år 1908 sin mening sålunda, att för de till egentlig trängtjänst

och till sjukbärartjänst uttagna värnpliktiga borde utbildningstiden

bestämmas till 180 dagar. Med åberopande av berörda i generalskommissionen

uttalade särskilda mening förordade den år 1907 tillsatta försvarskommittén,

att tjänstgöringstiden för nu ifrågavarande värnpliktiga förkortades

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

till 182 dagar, fördelade pa. en första tjänstgöring om 112 dagar samt två

repetitionsövningar vardera om 35 dagar.

Försvarsberedningarna hava förordat eu förkortning av övningstiden

för ifrågavarande värnpliktiga till 210 dagar, fördelade, vad de till egentlig

trängtjänst inskrivna beträffar, på en första tjänstgöring om 180 dagar och två

repetitionsövningar vardera om U> dagar, samt, vad de till sjukbärartjänst

inskrivna angår, på tre repetitionsövningar av ungefär samma längd som

infanteriets och en rekrytskola med härav följande längd. Varje årskontangent

av den förra gruppen värnpliktiga borde uppdelas i två avdelningar,

som inkallades till rekrytövning på olika tider, den ena avdelningen i mitten

av april och den andra i mitten av oktober. För den avdelning, som

fullgjorde rekrytövningen under sommarhalvåret, borde åtminstone en repetitionsövning

förläggas till vintern för att vinterutbildning måtte erhållas.

Att förkorta övningstiden för trängens ifrågavarande värnpliktiga

kan icke anses tillrådligt, med hänsyn såväl till det numera allmänt

erkända behovet av vinterutbildning, särskilt även för sjukbärare, som till

den omständigheten, att organisation av trängen jämväl för klövjning

kräver särskild utbildning utöver den, som hittills meddelats. Under år

1913 utförda försök med klövjeträng hava visat, att detta transportsätt

fordrar en särdeles noggrann utbildning av trängpersonalen. Under sådana

förhållanden torde full anledning finnas att bibehålla övningstiden för de

till trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst inskrivna värnpliktiga

vid dess hittillsvarande längd.

Fn uppdelning av varje årskontingent värnpliktiga på två rekrytskolor,

såsom försvarsberedningarna föreslagit i fråga om de till egentlig

trängtjänst inskrivna, skulle möjliggöra en minskning av den fast anställda

personalen. Åtgärden är dock ur andra synpunkter förenad med bestämda

olägenheter. För befälspersonalen skulle tjänstgöringen vid två rekrytskolor

årligen bliva mycket enformig och tröttande, varpå utbildningen

skulle bliva lidande. Därjämte skulle den korta vinterrekrytskolan komma

att giva sämre utbildningsresultat än sommarrekrytskolan. Den förra

skulle nämligen avslutas i mitten av april, alltså före sommarens början.

Då härtill kommer, att den dubbla inkallelsen skulle i hög grad försvåra

utbildningen av det fast anställda och värnpliktiga underbefälet, torde en

uppdelning av årskontingenten värnpliktiga icke böra genomföras.

Flera skål tala för, att även vid trängen rekrytskolan förlägges

till vinterhalvåret. Då detta emellertid skulle kräva en utsträckning av

övningstiden, vilket ej ansetts böra ifrågakomma, är en sådan anordning

för trängens nu berörda värnpliktiga icke avsedd. De sociala skäl,

som tala för vinterförläggning vid infanteriet, äro för övrigt ej av samma

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (Nr 58.) 24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kung!. Maj-.ts nåd. proposition nr 58.

betydelse, då det gäller trängen. Dess årskontingent av värnpliktiga är

relativt liten; den utgör i egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst i medeltal

endast omkring 70 man för varje inshrivningsområde.

Trängens rekrytskolor böra alltså i huvudsak förläggas till samma

tid av året som för närvarande. För att möjliggöra att rekrytskolan vid

trängen kan taga sin början redan samma år, inskrivningen äger rum, böra

värnpliktslagens bestämmelser avfattas så, att de lämna frihet för inkallelse

till första tjänstgöring under första eller andra året.

Om första tjänstgöringen bibehålies vid nuvarande längd och förläggning,

kan särskild vinterutbildning beredas genom att låta eu av repetitionsövningarna

äga rum under vintern, vartill möjlighet förefinnes vid

trängen i betraktande av de vid detta truppslag rådande utbildningsförhållandena.

Även med endast två årsklasser värnpliktiga torde tillfredsställande

övningar i trängförband kunna ordnas under regementsövningarna.

Därest något år större manskapsstyrka än den vanliga är behövlig med

hänsyn till större fälttjänstövningar, torde behovet kunna tillgodoses antingen

genom kommenderingar trängkårerna emellan eller möjligen genom

att förlägga trängens reservtruppövning till tiden för regementsövningarna.

För övningar i sjuk vårdsformationer är det emellertid synnerligen önskvärt

att åtminstone vissa är äga tillgång på tre årsklasser värnpliktiga.

Sådan kan erhållas genom att förlägga sista repetitionsövningen för varannan

årsklass ett år senare, varigenom vart annat år tre årsklasser komma

att stå till förfogande. I enlighet härmed hava värnpliktslagens bestämmelser

avfattats.

För de till trängen i egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst inskrivna

värnpliktiga bör alltså utbildningstiden fortfarande utgöra 240

dagar, fördelade på eu rekrytskola om 150 dagar och tre repetitionsövningar

vardera om 30 dagar.

För värnpliktiga, vilka, till ett antal av högst 14 procent beträffande

trängen i egentlig trängtjänst och högst 10 procent beträffande

trängen i sjukbärartjänst, uttagas för utbildning till underbefäl och fackmän,

måste utbildningstiden utsträckas till 365 dagar. Endast under denna förutsättning

synes det möjligt att för övriga värnpliktiga kunna begränsa

övningstiden i linjen till den nuvarande eller 240 dagar.

Enligt 1901 års härordningsförslag skulle övningstiden för värnpliktiga,

inskrivna till trängen i egentlig sjukvårdstjänst, utgöra 365 dagar.

Till följd av Riksdagens beslut nedsattes tiden till 240 dagar, fördelade

på eu rekrytskola om 150 dagar och tre repetitionsövningar vardera om

30 dagar. Hela tjänstgöringen fullgöres vanligen i en följd.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

187

I chefernas för generalstaben och för flottans stab förslag år 1906,

generalskornmissionens yttrande däröver samt 1907 års försvarskommittes

betänkande förordades utsträckning av övningstiden för dessa värnpliktiga

till 365 dagar. Försvarsberedningarna hava ansett, att någon ändring

ej bör äga rum beträffande övningstiden för nu ifrågavarande värnpliktiga.

Deras tjänstgöring är för närvarande så ordnad, att de i februari

inrycka till tjänstgöring vid trängkårerna, varest de under omkring 2V2

månad erhålla militär utbildning. De förflyttas därefter till sjukhusen vid

arméfördelningens olika truppförband för erhållande av sjukhusutbildning,

vilken pågår till slutet av augusti, då de återvända till trängkårerna och

tjänstgöra där till slutet av repetitionsövningarna. Hela tjänstgöringen

fullgöres alltså i en följd.

Med den ifrågasatta nya anordningen av infanteriets utbildning torde

emellertid antalet å infanteriregementenas sjukhus vårdade personer under

juli och augusti månader bliva så ringa, att någon tillfredsställande

sjukhusutbildning under denna tid icke kan därstädes anordnas. En omläggning

av utbildningen för trängens till egentlig sjukvårdstjänst uttagna

värnpliktiga blir därför nödvändig, varvid den första tjänstgöringen till

större delen bör förläggas till vinterhalvåret. Ifrågasättas kan då, huruvida

icke eu sådan anordning kräver förlängning av övningstiden. På

grund av utbildningens karaktär lärer detta emellertid icke vara nödvändigt.

Med hänsyn såväl till den värnpliktiges egen utbildning som till

organisationen av och övningar med sjukvårdsformationer är deltagande i

repetitionsövning erforderligt även för ifrågavarande värnpliktiga. Detta

nödvändiggör en mindre omläggning av utbildningstiden.

Utbildningstiden för de till trängen i egentlig sjukvårdstjänst inskrivna

värnpliktiga bör därför bestämmas till sammanlagt 240 dagar, fördelade

på en första tjänstgöring om 180 dagar och två repetitionsövningar

vardera om 30 dagar.

För värnpliktiga, vilka tiil ett antal av högst 10 procent uttagas för

utbildning till underbefäl och fackmän, bör utbildningstiden utsträckas till

365 dagar.

Någon uttagning till trängen i förvaltningstjänst ifrågasattes icke för

framtiden, emedan denna tjänstegren kommer att motsvaras av de nyorganiserade

förplägnadstrupperna.

Beträffande förflyttning till Norrland för särskild vinterutbildning

gäller i tillämpliga delar vad som yttrats angående kavalleriet.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Majtis nåd. proposition nr 58.

Förplägnadstrupperna.

De till trängen i förvaltningstjänst inskrivna värnpliktiga utbildas

enligt nuvarande bestämmelser icke vid trängkårerna utan vid särskilda

skolor under befäl av personal ur intendenturkåren. Såsom under avdelningen»

Organisationen: Förplägnadstrupperna» kommer att närmare angivas,

böra dessa skolor organiseras som förplägnadstrupper. Ifrågavarande

värnpliktiga böra därför vid inskrivningarna icke vidare uttagas till trängen,

utan tilldelas förplägnadstrupperna.

övningstiden är enligt nu gällande bestämmelser densamma som

vid infanteriet, men kan på sätt Konungen förordnar, få fullgöras i

en följd.

Försvarsberedningarna hava föreslagit, att övningstiden för det vapenföra

förplägnadsmanskapet borde nedsättas till 210 dagar, fördelade på

en rekrytskola och tre repetitionsövningar.

Vid bestämmande av övningstiden för dessa värnpliktiga måste hänsyn

tagas ej blott till den tid, som erfordras för att bibringa dem nöjaktiga

färdigheter för uppträdande under olika förhållanden, utan jämväl därtill att

verksamheten vid arméns intendenturförråd och de dit förlagda förplägnadsanstalterna,

vid vilka ifrågavarande värnpliktiga utbildas, må kunna utan

avbrott fortgå under hela året. Redan ur förstnämnda synpunkt är en

sammanlagd övningstid av 240 dagar av behovet påkallad. Ur sistnämnda

synpunkt är det nödvändigt att, medan de nyinkallade värnpliktiga

bibringas de första grunderna av sin utbildning, d. v. s. för

en tid av omkring en månad, tillgång finnes på fullt utbildat manskap

för skötseln av intendent urförrådet. Härav följer, att då en ökning av

övningstidens nuvarande längd icke anses böra ifrågasättas, årskontingenten

värnpliktiga måste delas i två omgångar med minst 7 månaders första

tjänstgöring. Med en kortare tjänstgöringstid för de värnpliktiga skulle

man bliva nödsakad att för anstalternas skötsel under mellantiderna anställa

tillfälliga civila arbetare, en anordning som måste anses synnerligen

olämplig ur såväl ekonomisk som militär synpunkt. I sistnämnda hänseende

må framhållas, att två av intendenturförråden äro belägna inom fästningar.

Vad repetitionsövningarna angår, torde det vara möjligt att giva

förplägnadskompanierna en tillfredsställande utbildning under fältmässiga

förhållanden även med endast en dylik övning om 30 dagar.

Utbildningstiden för nu ifrågavarande värnpliktiga bör alltså bestäm
-

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

189

mas till sammanlagt 240 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om

210 dagar och en repetitionsövning om 30 dagar.

Av förplägnadstruppernas årskontingent värnpliktiga höra 14 procent

uttagas för utbildning till underbefäl och fackmän i 365 dagar. Denna

uttagning motsvarar den utbildning av förvaltare med 365 dagars övningstid,

som inom försvarsberedningarna förordats.

Läkare, veterinärer, tandläkare m. fl.

Enligt gällande bestämmelser äger värnpliktig, som avlagt medicine i allmänhet.

kandidatexamen och fullgjort därefter följande föreskrivna propedeutiska

kurser och grundläggande tjänstgöring, ävensom värnpliktig, vilken avlagt

tandläkarexamen, fullgöra två eller flera repetitionsövningar i en följd.

Värnpliktig, som tillhör medicinsk fakultet och idkar medicinska studier,

men icke avlagt medicine kandidatexamen, ävensom värnpliktig, vilken såsom

elev idkar studier vid tandläkarinstitutet, kan erhålla uppskov med

repetitionsövning för ett år i sänder, dock icke längre än till och med det

år, vederbörande fyller respektive 26 eller 24 år. Genom dessa bestämmelser

har det beretts möjlighet för de studerande att mera obehindrat bedriva

sina studier, på samma gång som genom uppskov med repetitionsövningar

och dessas fullgörande i en följd deras yrkeskunskap kan bättre tillgodogöras

för den militära organisationen.

Icke blott beträffande läkare och tandläkare utan även i fråga om

veterinärer är det av vikt, att värnpliktstjänstgöringen ordnas på det mest

praktiska sätt såväl med hänsyn till deras studier som på gi-und av det

gagn, deras yrkesduglighet kan tillföra den militära organisationen.

Värnpliktiga tillhörande dessa tre yrkesgrupper böra erhålla militärutbildning

tillsammans med övriga värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen,

dock icke under så lång tid som de studenter, vilka utbildas till

plutonchefer. Efter en avkortad militärutbildning böra de avbryta sin

tjänstgöring och först sedan de avlagt medicine kandidatexamen med

fullgjord klinisk tjänstgöring vid Serafimerlasarettets medicinska och kirurgiska

avdelningar, veterinärexamen eller tandläkarexamen fortsätta densamma

i militära fackskolor motsvarande deras respektive yrken. Sålunda

utbildade böra de under sin återstående värnpliktstjänstgöring och vid

mobilisering med fördel kunna tagas i anspråk inom motsvarande tjänstegrenar

vid armén.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

På grand av de avsevärda fördelar, som genom nu föreslagna åtgärder

skulle komma försvaret till godo, torde det vara lämpligt, att dessa

värnpliktiga vid värnpliktens fullgörande erhålla den lättnad, som kan medgivas,

utan att försvarets intressen åsidosättas. Detta är så mycket mer av

förhållandena påkallat, som berörda värnpliktigas yrkesskicklighet kommer

krigsmakten tillgodo endast om de frivilligt uppskjuta en del av sin värnpliktstjänstgöring,

till dess de helt eller delvis avslutat sina studier. Värnpliktstjänstgöringen

måste därför ordnas så, att ett dylikt uppskjutande

blir icke allenast ur det allmännas utan också ur den värnpliktiges egen

synpunkt önskvärt och fördelaktigt.

Lättnaden bör bestå dels, i den mån medgivanden i sådan riktning

låta förena sig med den militära utbildningens krav, uti övningarnas förläggande

till den. tid på året, då de vålla studierna minsta avbräck,

dels uti viss avkortnirm i den lagstadgade övningstiden. Samtliga ifråga
Ö

Ö O Ö O Ö

varande studenters studier äro i huvudsakliga delar förlagda till höst-,

vinter- och vårmånaderna, vadan deras värnpliktstjänstgöring, där så ske

kan utan skada för försvarets intressen, bör förläggas till årets sommarmånader.

För de vapenföra bör lättnaden i fråga om övningstidens längd

bestå dels i befrielse från deltagande i reservtruppövning, dels i en avkortning

av värnpliktstjänstgöringen i linjen med högst 45 dagar. I överensstämmelse

härmed bör avkortningen för icke vapenföra bestämmas till högst

60 dagar.

Vämplik- Värnpliktiga läkare erhålla enligt nu gällande bestämmelser sin

9 militärutbildning vid infanteriet eller kavalleriet, men böra för framtiden

utbildas endast vid infanteriet, vilket jämväl de för fältläkarkårens omorganisation

på sin tid tillkallade sakkunniga förordat.

Den militära utbildningen för vapenföra bör omfatta omkring sju

månader, fördelade på sommarmånaderna under första och andra värnpliktsåren,

eu utbildningstid som torde få anses vara tillräcklig med hänsyn till

ifrågavarande värnpliktigas uppgift inom försvaret. Efter avslutad sådan

utbildning bör återstående tjänstgöring uppskjutas, till dess de värnpliktiga

avlagt medicine kandidatexamen och avslutat den kliniska tjänstgöringen

vid Serafimerlasarettets medicinska och kirurgiska avdelningar, varefter fackutbildningen

tager sin början, senast under sjunde värn pliktsåret. Fullgörandet

av icke blott propedeutisk tjänstgöring vid universitetsklinikerna

utan även den kliniska tjänstgöringen vid Serafimerlasarettets medicinska

och kirurgiska avdelningar är en nödvändig förutsättning för att de värnpliktiga

läkarna skola kunna tillgodogöra sig undervisningen i den fack
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 101

skola, varom här nedan vidare förmäles, samt fullgöra sin facktjänst såsom

militärläkare.

Fackutbildningen och facktjänstgöringen böra omfatta eu tid av omkring

sju månader och utgöras dels av en fackskola om tre månader jämte

en efterföljande 30 dagars repetitionsövning, dels av militärläkartjänstgöring

efter nämnda repetitionsövning samt under påföljande år vid vinterövningar,

inskrivningar och annan militärtjänst sammanlagt omkring tre månader.

De icke vapenföras tjänstgöring bör ordnas på enahanda sätt, dock

med den skillnad, att militärutbildningen bör omfatta endast tre till fyra

månader och förläggas till första värnpliktsåret.

Värnpliktiga veterinärer utbildas för närvarande vid beridet truppslag,

men böra för framtiden erhålla sin militärutbildning endast vid kavalleriet.

Deras militärutbildning bör liksom läkarnas omfatta omkring sju månader,

fördelade på sommarmånaderna under första och andra värnpliktsåren.

Efter fullgjord sådan utbildning bör återstående tjänstgöring uppskjutas, till

dess de värnpliktiga avlagt veterinärexamen, varefter fackutbildningen bör

taga sin början, dock senast under sjunde värnpliktsåret.

Fackutbildningen och facktjänstgöringen böra omfatta eu tid av omkring

sju månader och utgöras dels av en fackskola om två månader jämte

en efterföljande 42 dagars repetitionsövning, dels av veterinärtjänstgöring

efter nämnda repetitionsövning samt under påföljande år vid vinterövningar

och annan militärtjänst sammanlagt 3V2 å 4 månader.

De icke vapenföras militärutbildning bör omfatta tre till fyra månader

och förläggas till första värnpliktsåret. Deras fackutbildning och facktjänstgöring

bör fullgöras på samma sätt som de vapenföras och således

omfatta sju månader.

Värnpliktiga tandläkare hava hittills erhållit sin militärutbildning

vid trängen, men böra liksom läkarna, till vilkas biträden de skola utbildas,

fullgöra militärutbildningen vid infanteriet, där de finna största

användningen under sin facktjänstgöring. Deras tjänstgöring ordnas i

huvudsak enligt samma grunder som de värnpliktiga läkarnas. Efter avslutad

militärutbildning bör sålunda deras vidare tjänstgöring uppskjutas,

till dess de avlagt tandläkarexamen, varefter fackutbildningen och facktjänstgöringen

taga sin början, senast under sjunde värnpliktsåret.

Någon fackskola för utbildning till vare sig läkarbiträden eller till

militärtandläkare torde icke vara av behovet påkallad, då fackutbildningen

till läkarbiträden lämpligast sker genom att, biträda läkarna i deras praktiska

Värnpliktiga

veterinärer.

Värnpliktiga

tandläkare.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:t$ nåd. proposition nr 68.

sjukvårdstjänstgöring samt deras förvärvade utbildning såsom tandläkare är

tillfyllest för militärtandvårdens bestridande.

Andrayrkes- Jämväl beträffande vissa andra yrkesgrupper bland studenter bör

blan<lP8tu- möjlighet hållas öppen att ordna tjänstgöringsförhållandena på sätt förut

Center, är nämnt.

Icke vapenföra värnpliktiga.

1901 års Enligt den år 1901 antagna värnpliktslagen var tjänstgöringstiden för

VariagMs'' vapenför värnpliktig lika lång som för vapenför värnpliktig vid

samma truppslag, alltså växlande från 240 till 365 dagar. Tjänstgöringen

fullgjordes i regel i en följd.

Riksdagens Under de första åren efter den nya härordningens antagande, då

sk''imse av mer c^er mindre tillfälliga anledningar det här och var mötte svårighet

att fullt rationellt använda de icke vapenföras arbete, gjorde sig på

många håll den meningen gällande, att de icke vapenföras tjänstgöringstid

vore onödigt lång. Med framhållande att endast det antal icke vapenföra

värnpliktiga, som motsvarade det verkliga behovet, borde uttagas till eller

användas i tjänstgöring, anhöll Riksdagen i skrivelse den 19 maj 1904 om

utredning angående det med hänsyn härtill behövliga antalet.

1905 års Den på grund härav år 1905 tillsatta kommittén för utredning

angTende luav frågan angående de icke vapenföra värnpliktigas tjänstgöring föreslog

icke vapen--med hänsyn till den dåvarande omfattningen av handräckningsgöromå
^pliktigas

''en vid armén — att antalet tjänstgöringsdagar för icke vapenföra skulle

tjänst- nedbringas dels genom sådana ändringar av föreskrifterna angående värngoung.

pliktigas duglighet till krigstjänst, att antalet icke vapenföra minskades

med omkring 10 %, och dels genom nedsättning av tjänstgöringstiden för

samtliga icke vapenföra till 180 dagar.

1906 års I sitt år 1906 avgivna förslag till försvarsväsendets stärkande föror
^försvars-1

dåde cheferna för generalstaben och för flottans stab en reglering av de icke

väsendets vapenföras av olika kategorier tjänstgöring genom att, där tillgången överstarkande.

stege behovet, i motsvarande grad avkorta tjänstgöringen.

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 58.

Såväl 1907 års generalskommission som deri samma år tillsatta för- 1907 års

svars kommittén förordade för det stora flertalet icke vapenföra värnpliktiga, kommission

nämligen militärarbetarna, eu tjänstgöring av 182 dagar, men däremot för och samma

yrkesmän och skrivbiträden 365 dagar. “''kommitté

Efter det frågan på grund av nådig proposition varit föremål för Nedsättning

prövning vid 1911 års riksdag utan att då vinna sin lösning, avläts till

1912 års riksdag förnyad proposition i ämnet, därvid, efter försvarsbered- liden,

ningarnas hörande, föreslogs, att tjänstgöringstiden för samtliga icke vapenföra

skulle nedsättas till 182 dagar. Detta blev också Riksdagens beslut, riksdag.

Såsom av det föregående framgår, hänföra sig de i förevarande Departeämne

gjorda utredningarna i huvudsak till en tid, då det ännu icke förelåg meptes„c,lr''

någon mera omfattande erfarenhet angående den nytta, försvaret kunde hava

av de icke vapenföra värnpliktiga. Erfarenheterna under de senaste åren

utvisa emellertid, att s. k. handräckningsgöromål vid armén ökats vida utöver

vad 1905 års kommitté beräknat, att det för deras utförande disponibla

antalet militärarbetare är otillräckligt samt att vapenfört manskap i alltför

stor utsträckning tages i anspråk för detta ändamål.

Belysande härför äro vissa inom försva,rsberedning urna verkställda

utredningar angående de handräckningsgöromål, som utförts vid armén

såväl av militärarbetare som av vapenfört manskap och vilka omfatta

beträffande året 1911—1912 hela armén och beträffande året 1912—1913

fjärde arméfördelningens truppförband. Av eu vid dessa utredningar fogad

tablå framgår, att det vapenföra manskapets deltagande i handräckningsgöromål

ökats efter tjänstgöringstidens nedsättning för de icke vapenföra,

särskilt vid de truppslag, där dessas tjänstgöring minskats från 365 till

182 dagar. Göres på grund av siffrorna i denna tablå en beräkning

för hela armén beträffande utbildningsåret 1912—1913 — det första

efter tjänstgöringstidens nedsättande till 182 dagar — Annor man, att

under nämnda utbildningsår antalet handräckningsdagar i runt tal uppgått

till 1,570,000, av vilka 650,000 kommit på militärarbetare och 920,000 på

vapenfört manskap. Känt är också, att ifrågavarande göromål för närvarande

måste utföras av det vapenföra manskapet i sådan utsträckning,

att utbildningen i icke ringa mån blivit lidande därpå. Enligt den inom

försvarsberedningarna härutinnan verkställda utredningen för utbildningsåret

1912—1913 hade en var av infanteriets värnpliktiga under rekrytskolan

använts för sådana göromål i genomsnitt under 9,6 dagar. Vid vissa

av specialtruppslagen voro förhållandena härutinnan ännu ogynnsammare.

Det är givet, att med utsträckt övningstid för huvuddelen av de

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

vapenföra värnpliktiga antalet handräckningsdagar absolut taget kommer

att ökas, även om desamma i proportion till tjänstgöringstiden i dess helhet

måhända bliva färre. För att den utsträckning av tjänstgöringstiden

för det vapenföra manskapet, som nu ifrågasättes, verkligen må komma

försvaret fullt till godo, bör undersökas, i vad mån och på vad sätt det

vapenföra manskapets deltagande i handräekningsgöromål kan minskas.

Härvid bör beaktas, att en del av handräckningsgöromålen böra eller

åtminstone utan olägenhet kunna utföras av vapenfört manskap. Sålunda

böra härtill användas vapenföra värnpliktiga, vilka av en eller annan tillfällig

anledning ej kunna deltaga i praktiska övningar (konvalescenter,

lindrigt sjuka in. fl.), i den mån deras hälsotillstånd det tillåter. Vidare

äro vissa göromål av sådan art, att jämväl vapenför personal i övrigt bör

i dem deltaga. Men förutom nu antydda handräekningsgöromål, i vilkas

utförande vapenföra värnpliktiga under alla omständigheter böra deltaga,

finnas åtskilliga andra, vilka för närvarande måste åläggas vapenföra i så

stor utsträckning, att utbildningen därav blir allvarsamt lidande.

För att befria det vapenföra manskapet från sistberörda göromål

kan man begagna sig av två olika vägar. Dels kan genom inskrivning

till militärtjänst av ett antal ynglingar, som nu av en eller annan relativt

obetydlig anledning frikallas från tjänstgöring, antalet militärarbetare ökas,

och dels kan tjänstgöringstiden för de icke vapenföra förlängas.

Helt visst låter det tänka sig att genom ändring av föreskrifterna rörande

undersökning av värnpliktigas duglighet till krigstjänst sätta gränsen

för duglighet i annan tjänst än vapentjänst så, att eu del med mindre fel

behäftade värnpliktiga, vilka nu frikallas, i stället komma att inskrivas såsom

icke vapenföra. Om man också erhölle ytterligare blott ett 10-tal

militärarbetare inom varje inskrivningsområde, kommc därigenom det vapenföra

manskapets handräckningsdagar att minskas med omkring 50,000. Då

emellertid i sådant fall med armén skulle komma att införlivas ynglingar,

som i fysiskt hänseende äro underlägsna de nuvarande icke vapenföra, måste

denna utväg, om den skall komma till användning, anlitas med stor försiktighet.

Beaktas bör även, att Riksdagen uti sin förutnämnda skrivelse den

19 maj 1904 uttalat sig i motsatt riktning, ehuruväl de förutsättningar,

under vilka detta uttalande gjordes, voro andra än de, vilka komma att

inträda med genomförandet av den nu ifrågasatta utsträckningen av övningstiden

för vapenföra värnpliktiga.

Då dessutom sådan ändring i vederbörliga besiktningsbestännnelser

ifrågasatts, att ynglingar, som för närvarande böra hänföras till de icke

vapenföras klass, skola kunna inskrivas såsom dugliga i viss vapentjänst,

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

torde det icke vara skäl antaga, att antalet icke vapenföra skall kunna

genom det nu antydda förfaringssättet väsentligen höjas.

Beträffande frågan om förlängning av de icke vapenföra värnpliktigas

tjänstgöringstid må erinras, att i den till 1912 års riksdag avlåtna propositionen

angående nedsättning av tjänstgöringstiden för dem framhölls, att

den föreslagna lättnaden vore avpassad efter då bestående värnpliktsförhållariden.

Då enligt föreliggande förslag en avsevärd ökning av de

vapenföra värnpliktigas övningstid ifrågasattes, måste därför de icke vapenföras

tjänstgöringstid anpassas efter de genom övningstidens ökande ändrade

förhållandena. Detta är desto nödvändigare, som det större behovet

av icke vapenföra — såsom nyss framhållits — icke kan tillgodoses enbart

genom ökning av de icke vapenföras antal.

De icke vapenföras tjänstgöringsskyldighet bör givetvis stå i ett

visst lämpligt förhållande till de vapenföras, så att den lindring i värnpliktsbördan,

som beredes de förra på grund därav, att deras kroppskonstitution

och allmänna hälsotillstånd kunna antagas i någon mån hava

minskat deras förvärvsmöjligheter, icke kommer att bliva oskäligt stor.

Enligt nuvarande bestämmelser utgör de icke vapenföras tjänstgöringstid

omkring 3/4 av den för huvuddelen av de vapenföra bestämda övningstiden.

Denna proportion synes även för framtiden vara lämplig att i huvudsak

bibehålla. Då den för infanteriets vapenföra värnpliktiga nu ifrågasatta

tjänstgöringstiden, reservtruppövning inberäknad, utgör sammanlagt 355

dagar, skulle de icke vapenföra efter dessa grunder få eu tjänstgöringstid

av 267 dagar. Emellertid synes det icke lämpligt att ålägga de icke

vapenföra längre tjänstgöringsskyldighet än flertalet av trängens vapenföra

värnpliktiga. För icke vapenföra värnpliktiga bör tjänstgöringstiden

alltså bestämmas till 240 dagar, vilket innebär en utsträckning av

nuvarande tjänstgöringsskyldighet med två månader och en ökning med

omkring 200,000 handräckningsdagar. Då tjänstgöringstiden med två månader

överskjuter ett halvt år, vinner man därjämte fördelen att kunna

genom en lämpligt ordnad inkallelse i två omgångar hålla det största

antalet militärarbetare i tjänst under de tider, då det vapenföra manskapets

deltagande i handräckningsgöromål är för dess utbildning mest

menligt.

för icke vapenföra studenter och likställda synas särskilda tjänstgöringsbestämmelser

erforderliga dels på grund av den väsentligt utsträckta övningstiden

för vapenföra studenter, dels ock på grund därav att flertalet icke vapenföra

studenter böra, såväl i fred som krig, användas i sådana befattningar

vid armén, som kräva särskild och längre utbildning och där deras högre

allmänbildning kan komma försvaret till godo. Sådana befattningar

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kuncjl. Mcij:ts nåd. proposition nr 58.

äro vissa intendenturtjänster samt tjänst vid militära sj ukvårdsformationer

av olika slag, i militära expeditioner in. in. Tjänstgöringstiden

för icke vapenföra studenter bör på grund härav bestämmas till ett år

eller 365 dagar, att fullgöras i en följd eller i två omgångar med början

under första eller andra värnpliktsåret, på sätt Konungen närmare förordnar.

I avdelningen »Värnpliktstjänstgöringen: Utbildning: Läkare, veterinärer,

tandläkare in. fl.» har redan angivits, huru värnpliktstjänstgöringen

för icke vapenföra medicine studerande samt studerande vid veterinärerdr

tandläkarinstituten bör ordnas.

Eu liknande ordning synes lämpligen böra följas beträffande vissa

andra grupper av icke vapenföra studerande, av vilka försvaret kan vänta

sig större nytta, sedan de avslutat sina studier, än om tjänstgöringen fullgöres

i vanlig ordning. Hit höra juris studerande, vilka efter avlagd

examen genom tjänstgöring i större militära expeditioner kunna utbildas

till sekreterare, kamrerare eller expeditionsbiträden, apotekare, och möjligen

även andra.

För ordnande av dessa olika gruppers tjänstgöring bör åt Kung!.

Maj:t tillerkännas befogenhet att medgiva studerande icke vapenför värnpliktig

uppskov med återstående värnpliktstjänstgöring och avkortning

med högst 60 dagar av den eljest fastställda tjänstgöringstiden.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. -proposition nr 38.

107

2. Reservt repövning.

Vid framläggandet av 1901 års härordningsförslag betonades uttryckligen

såsom ett oundgängligt villkor för uppsättande av reservtrupper,'' att

eu särskild repetitionsövning borde komma till stånd för äldre årsklass.

I den till följande års riksdag avlåtna propositionen föreslogs, att en sådan

övning om 15 dagar måtte äga rum vid infanteriet, positions- och fästningsartilleriet,

fästningsingenjörtrupperna samt trängen. Denna framställning

vann emellertid icke Riksdagens bifall.

Om eu sådan repetitionsövning ansågs erforderlig redan för eu

reservorganisation av så ringa omfattning som den år 1901 föreslagna,

torde det vara tydligt, att anordnandet av en dylik övning framstår i ännu

högre grad såsom oavvislig förutsättning för den nu ifrågasatta reservorganisationen.

Inom försvarsberedningarna synes denna mening även hava

varit gällande.

Enligt 1901 års förslag var sådan övning avsedd att huvudsakligen

vara eu repetitionskurs i skjutning, att i övrigt uppfriska de värnpliktigas

militära kunskaper och färdigheter samt att giva de till en mera

mogen ålder komna män, som skulle inkallas till övningen, tillfälle att

återknyta förbindelsen med sitt truppförband och eu påminnelse om, att de

företrädde eu väsentlig och värdefull del av landets försvarskraft.

Allt detta har fortfarande full giltighet, även om till följd av det frivilliga

skytteväsendets utveckling skjutningen icke behöver vara övningens

huvuduppgift. Härtill komma emellertid numera ytterligare flera tungt

vägande skäl. Den nu ifrågasatta reservorganisationen bygger i mycket stor

utsträckning på värnpliktigt befäl, och för detta befäl är övningen i fråga

minst lika viktig som för det värnpliktiga manskapet. Detta befäl fullgör

i allmänhet sin sista repetitionsövning senast under fjärde värnpliktsåret

och tillhör därefter beväringen under ej mindre än elva därpå följande

år. Det torde utan vidare inses, att en övning under dessa elva

år är det minsta, som kan fordras för att nödtorftigt vidmakthålla kunskaper

och befälsförmåga. Redan ett fåtal år efter varje repetitionsövning

kan befälsfönnågan antagas vara så nedsatt, att den vid mobilisering

måste höjas genom särskilda vid depåerna anordnade befälskurser,

1901 års

härordningsförslag.

Övningens

nödvän
dighet.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 58.

Värnpliktsår

för övningens

fullgörande

Tidpunkten

för

övningen.

Övningens

längd.

innan reservbefälet kan med fördel användas i befälsställning. Jämväl

med hänsyn till den nu ifrågasatta reservorganisationens stora omfattning

och särskilt på grund av de ökade krav, som måste ställas på reservtrupperna

ur beväringens första uppbåd, förefinnes ett oavvisligt behov av

övning för reservtruppförbanden. Slutligen är ifrågavarande övning nödvändig

för att bereda reservstats- och reservofficerarna tillfälle till övning

i den utsträckning, som erfordras för deras militära användbarhet.

Såsom nyss nämnts, upptog 1901 års förslag en dylik övning endast

för infanteriet, positions- och fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna

samt trängen. Den egentliga reservorganisationen omfattade nämligen

endast dessa truppslag. Enligt förevarande förslag är däremot reservorganisationen

avsedd att omfatta alla truppslag, varför övning med äldre

årsklass, reserv t ruff o vn i ng, bör anordnas vid samtliga truppslag.

Då för reservens årsklasser endast en reservtruppövning torde kunna

ifrågasättas, bör tidpunkten för dess fullgörande bestämmas så, att densamma

i första hand kommer de reservavdelningar tillgodo, på vilkas användbarhet

de största fordringarna ställas, d. v. s. första uppbådets. Den bör

alltså helst förläggas till det sista av de år, den värnpliktige tillhör de årsklasser,

vilka äro avsedda för linjens och depåns mobilisering. För härens

huvuddel är det nionde värnpliktsåret lämpligast.

Med hänsyn till de uti ifrågavarande övning deltagande värnpliktigas

ålder och sociala förhållanden är det önskvärt, att densamma förlägges till

sådan tid på året, att övningen vållar dem minsta möjliga fysiska och

ekonomiska olägenheter. A andra sidan bör övningen hälst försiggå vid

en sådan tidpunkt, att, det övriga militära utbildningsarbetet icke störes.

Med hänsyn därtill bör åt Kungl. Magt lämnas frihet att bestämma tid

för övningen.

Enligt 1901 års förslag skulle repetitionsövningen för äldre årsklass

hava en varaktighet av 15 dagar. Samma tidslängd föreslås nu. I betraktande

därav, att denna övning år den enda under de elva till tolv år,

den värnpliktige kvarstår i beväringen efter sista repetitionsövningen med

linjen, ävensom med hänsyn till mängden av utbildningsgrenar, som behöva

repeteras, och att det övervägande flertalet av de inkallade vid inryckningen

äro i saknad av träning, måste denna tid betecknas såsom knapp.

Övningens Ifrågasättas kunde, att övningen skulle ordnas såsom eu mobilise
anorduande

ringsövning vid sådana truppslag, där hela reservförband kunna uppsättas.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr Ö8.

199

Det synes emellertid icke obetingat lämpligt att giva en övning, som

återkommer vart år, eu sådan karaktär.

Det värnpliktiga befälet bör inkallas till reservtruppövning med sin

årsklass, varjämte reservernas användbarhet kräver, att intet undantag göres

för de f. d. fast anställda. Då emellertid det värnpliktiga befälet icke

redan vid övningens början kan utbilda sina avdelningar, bör under övningens

förra del aktivt befäl föra fram såväl truppen som det värnpliktiga

befälet till en sådan ståndpunkt, att den senare delen av övningen

kan utföras utan biträde av aktivt befäl i större utsträckning, än

som fordras för att fylla förefintlig personalbrist och för att utöva ledningen.

Med hänsyn till reservtruppövningens stora betydelse för reservtruppernas

användbarhet ligger det vikt uppå, att densamma kommer till stånd under

närmaste framtiden. Att uppskjuta dess anordnande till år 1922, då nästa

årsklass, som inskrives, inträder i det nionde värnpliktsåret, skulle under eu

följd av år betydligt försvaga reservorganisationens effektivitet. Det blir därför

nödvändigt att under skyldigheten att deltaga i reservtruppövning inbegripa

även sådana värnpliktiga, som redan före ikraftträdandet av eu bestämmelse

om dylik övning inträtt i värnpliktsåldern. Då, såsom under

avdelningen »Reservorganisationen» framhålles, år 1916 är den lämpliga

tidpunkten för reservorganisationens påbörjande, bör även den första repetitionsövningen

med nionde årsklassen äga rum nämnda år. Tjänstgöringsskyldighet

i reserven skulle således komma att åligga de värnpliktiga från

och med 1908 års klass.

Såsom förut antytts, bör den för reservtruppövningen anslagna tiden Reservuppdelas

på två perioder; av dessa bör vid infanteriet den förra huvudsakligen

användas till förberedande övningar och den senare uteslutande för skilda

tillämpningsövningar. Med hänsyn till den långa tid, som förflutit, sedan truppslagen.

de värnpliktiga senast voro inkallade till tjänstgöring, torde ungefär halva

övningstiden böra anslås för första perioden. Under denna, som avses

för enskild utbildning och övningar i mindre förband, anordnas repetitionskurser

för befäl och underbefäl, medan de menigas utbildning bedrives

med tillhjälp av det aktiva befälet å stamkompanierna. Signalister

och kulsprutemanskap övas vid regementets signalavdelning och kulsprutekompani.

Under andra perioden äga tillämpningsövningar i kompani och bataljon

rum. Därunder utföras fältskjutningar i trupp och fälttjänstövningar

utom förläggningsorten.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Den för reservtruppövningen anslagna tiden beräknas fördelad på

följande sätt:

Enskild utbildning samt utbildning i pluton

och mindre avdelning.........5 å 6 dagar

Utbildning i kompani och bataljon.....6 a 7 dagar

Söndagar................2 dagar

Inlämningädag..............1 »

cd o

Summa 15 dagar.

1 de fall, då reservtruppövning anordnas under regementsövningarna,

måste övningstidens indelning och användning rättas efter då rådande förhållanden.

Möjligheten att vid kavalleriet uppsätta reservtrupper inskränkes,

såsom under avdelningen »Reservorganisationen» framhålles, av svårigheten att

anskaffa för kavalleritjänst lämpliga hästar. På grund härav blir vid mobilisering

kavalleriets manskapstillgång rikligare än de övriga truppslagens.

En del av det överskott, som sålunda antages uppstå, behöves för att

vid mobilisering fylla trängens behov av manskap ävensom för att lämna

positionsartilleriet och fästningsartilleriet ett tillskott av hästvant folk.

Därutöver medger emellertid tillgången jämväl att uppsätta velocipedavdelningar

(skida vdelningar).

Med hänsyn härtill torde reservtruppövningen vid kavalleriet böra

anordnas.

För övningens anordnande och övningstidens indelning vid fält- och

positionsartilleriet torde i huvudsak gälla vad förut anmärkts i fråga om

infanteriet. Vid fästningsartilleriet bör övningen företrädesvis omfatta exercis

och skarpskjutning med fortpjäscr samt övrig forttjänst.

Vid ingenjör- och förplägnadstrupperna torde reservtruppövningen

lämpligen kunna anordnas samtidigt med linjens repetitionsövningar. Vad

fästningsingenjörtrupperna angår, kan dock även hänsyn till fästningarnas

krigsberedskap göra övningens förläggande till annan tidpunkt önskvärd.

Vid trängen torde, där icke särskilda omständigheter, såsom förut

framhållits, påkalla undantag, ifrågavarande övning böra anordnas fristående

från linjens repetitionsövningar.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

201

D. Inskrivningsväsendet.

I samband med 1901 års härordning erhöll riket en efter här- Områdesorganisationen

avpassad militärterritoriell indelning uti arméfördelnings-, Inr,elnin9eninskrivnings-

och rullföringsområden. Sedermera hava rullföringsområdena

indelats uti landstorrnsområden; landstormens organisation ansluter sig

nämligen till rullföringsområdesindelningen.

Av många skäl böra ändringar i denna indelning undvikas eller

åtminstone vidtagas med stor varsamhet.

Vissa delar av föreliggande förslag till härordning skulle kunna

föranleda ändring uti områdesindelningen. I detta hänseende må särskilt

nämnas ökningen av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen med

vardera eu bataljon, tillkomsten av en ingenjörkår i Norrland samt den

ifrågasatta ökningen av trupperna i Boden. Dessa organisationsförändringar

påkalla dock icke med nödvändighet några mera ingripande

ändringar i rullföringsområdesindelningen, utan endast vissa jämkningar i

densamma. *

Den erforderliga ökningen av kontingenterna värnpliktiga till Karlskrona

och Vaxholms grenadjärregementen kan sålunda vinnas genom jämkningar

i uttagningen till specialvapnen. Möjligen erfordras för Karlskrona

grenadjärregemente, att regementet, utöver kontingenten från Blekinge inskrivningsområde,

erhåller en förstärkningskontingcnt från något närgränsande

inskrivningsområde.

Beträffande det ökade rekrytbehovet inom Norrland äro följande synpunkter

att beakta. Sjätte arraéfördelningsområdet har nätt och jämnt tillgång

på värnpliktiga för att fylla behovet enligt nuvarande organisation.

Någon mera betydande utvidgning av arméfördelningsområdet kan icke ske,

utan att den hävdvunna indelningen av inskrivnmgsområdena etter län

eller landskap frångås. Det ökade rekrytbehovet för sjätte arméfördelningens

och Bodens trupper uppgår emellertid till 400 man om året, motsvarande

tillgången inom ett halvt inskrivningsområde. Under sådana förhållanden

synes nämnda behov, utan ändring av värnpliktsområdesindelningen,

höra fyllas med särskilda förstärkningskontingenter från andra

delar av riket.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) 26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

En fördelning av värnpliktiga från ett rullföringsområde på mer

än ett truppförband av samma vapenslag är icke främmande för nuvarande

organisation, ehuru ett dylikt förfaringssätt hittills endast undantagsvis

behövt anlitas. Framdeles torde emellertid anordningar av detta slag höra

vidtagas i större utsträckning särskilt till följd av den relativt starka utvecklingen

av försvarskrafterna i Norrland. Denna landsdels värnpliktstillgång

kan nämligen under en avsevärd följd av år framåt icke täcka hela

behovet.

Frånsett den provinsiella indelningen av rekryteringsområdena är

härvid jämväl eu annan synpunkt att beakta. Norrland bär hittills företett

en relativt stark folkökning. Aven om denna under kommande år

icke skulle bliva fullt lika stark, torde den i varje fall bliva avsevärd.

Härigenom kommer tillgången å värnpliktiga i Norrland att år för år något

ökas, vilket i sin ordning medför, att behovet av hjälpkontingenter söderifrån

i motsvarande mån så småningom minskas. Det synes med anledning

härav mindre befogat att på grund av det nuvarande behovet vidtaga eu

rubbning av den bestående områdesindelningen med alla därav härflytande

olägenheter. Likaväl som värnpliktigt manskap från olika trakter av landet

för närvarande tilldelas t. ex. Positionsartilleriregementet och ingenjörtrupperna,

böra värnpliktiga från trakter, där manskapstillgången är jämförelsevis

riklig, kunna tilldelas de norrländska truppförband, som därav

äro i behov. Man har endast alt tillse, att den traditionella prägel av

landskapsregementen,'' som särskilt utmärker vårt infanteri, icke går förlorad

och att varje regemente därför till huvudsaklig del rekryteras från

eget inskrivningsområde och blott till en mindre del erhåller manskap från

annat.

Det säger sig självt, att vid en sådan anordning hänsyn bör tagas

till det vid frågans tidigare behandling inom Riksdagen uttalade önskemålet,

att de värnpliktiga böra, så långt ske kan, få fullgöra värnplikten

i hemorten. Under beaktande av detta önskemål måste uttagningen ordnas

med hänsyn till ett flertal omständigheter, såsom tillgång och behov av

manskap inom olika landsändar, kommunikationsmedel för de värnpliktigas

samling in. in.

t u satt un<^er avdelningen »Organisationen: Fästningsbesättningar*

vism in- kommer att närmare angivas, avser föreliggande härordningsförslag, att ett

fanteri- visst antal värnpliktiga, som vid inskrivningen tilldelas infanteriet, skall i

regementen. saraman}iang härmed uttagas för att vid Norrbottens regemente eller vid

Gottlands infanteriregemente fullgöra rekrytskola samt en eller flera repetitionsövningar

i eu följd. Likaledes skall ett visst antal värnpliktiga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

•203

uttagas för att vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen fullgöra

första tjänstgöringen och första repetitionsövningen i eu följd. Ifrågavarande

tjänstgörings början skulle, till skillnad mot tjänsten i övrigt,

förläggas till våren. Såsom för närvarande sker vid all uttagning till den

ena eller andra specialtjänsten, bör även härvid i främsta rummet frivillighetens

väg anlitas.

Uttagningen till Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen skiljer

sig emellertid från uttagningen till Norrbottens regemente och Gottlands

infanteriregemente så till vida, att den förra motsvarar manskapsbehovet

vid viss del — en bataljon — av vederbörande regemente i såväl fred

som vid mobilisering, medan den senare däremot avser uppbringandet av

truppförbandets manskapsstyrka endast under fredstjänstgöringen.

Med hänsyn härtill synes uttagningen till tjänstgöring vid Karlskrona

och Vaxholms grenadjärregementen, vilken tjänstgöring skall taga

sin början på våren, böra ske inom de områden, vilka äro avsedda att

såväl i fred som vid mobilisering rekrytera dessa truppförband. För Vaxholms

grcnadjårregemente är detta område liktydigt med Stockholms inskrivningsområde.

Då detta område är så stort, att det för närvarande

rekryterar icke mindre än tre infanteriregementen och dessutom lämnar

betydande kontingenter till specialvapnen, torde det icke möta några

betänkligheter att inom detta område uttaga det behövliga antalet värnpliktiga,

helst som denna tjänstgöring måhända för eu del av det stora

antalet inskrivningsskybliga kan ställa sig fördelaktigare än hösttjänstgöringen.

För Karlskrona grenadjärregemente åter skulle rekryteringsområdet

bliva Blekinge inskrivningsområde, möjligen, såsom redan framhållits,

med förstärkningskontingent från lämpligt beläget rullföringsområde

inom närgränsande inskrivningsområde. Därest svårighet skulle möta att

utvälja en tredjedel av de infanterivärnpliktiga inom Blekinge inskrivningsområde

till vårtjänstgöring, torde saken ändock kunna ordnas på lämpligt

sätt. Sålunda kan exempelvis vårkontingenten vid Karlskrona grenadjärregemente

uppdelas med eu del på Blekinge inskrivningsområde och återstoden

på det rullföringsområde utom Blekinge inskrivningsområde, som

bör lämna förstärkningskontingent till detta regemente.

Uttagningen till vårtjänstgöring vid Norrbottens regemente och Gottlands

infanteriregemente, vilken, såsom redan framhållits, avser allenast

fredstjänstgöringen, bör däremot läggas efter andra grunder. Då den i

sak innebär bortkommendering av manskap från eget regemente under

viss del av fredstjänstgöringen, bör tillses, att fredsstyrkan vid vederbörliga

truppförband härigenom icke kommer att allt för starkt reduceras. Då vår
-

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Uttagning

till

fästnings
artilleriet
och
fästnings
ingenjör
trupperna.

Rullförings

befälets

avlöning.

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr f>8.

tjänstgöringen vid Norrbottens regemente avser en speciell utbildning,

måste vid uttagningen behörig hänsyn tagas även härtill.

Aven för vissa delar av fästningsartilleriet och eventuellt även fåstningsingenjörtrupperna

avser föreliggande förslag, såsom under avdelningen

»Organisationen: Fästningsbesättningar» kommer att närmare angivas, att

rekrytskolan skall ordnas med en höstgrupp och en vårgrupp. Ifrågavarande

truppslags värnpliktiga måste följaktligen vid inskrivningen företrädesvis

på frivillighetens väg fördelas på två grupper.

Uti den till 1901 års riksdag avlåtna propositionen angående ny

härordning föreslogs såsom skälig ersättning till rullföringsbefälet å fastlandet

för rullföringsområdesbefälhavare 4 kronor (i Stockholms stadsrullföringsområde

5 kronor), för rullföringsofficer i Stockholm 4 kronor samt

för rullföringsbiträde 2 kronor, allt för dag räknat.

Riksdagen ansåg emellertid, att då det med ifrågavarande befattning

förenade arbetet i allmänhet icke vore av den omfattning, att områdesbetälhavarna

och deras biträden behövde bliva därmed upptagna alla årets

dagar, ersättningarna borde beräknas för i runt tal 300 dagar. I enlighet

med denna uppfattning blev jämväl ersättningen av Riksdagen bestämd.

Sedan emellertid rullföringsbefälets arbete visat sig bliva mera omfattande

än Riksdagen förutsatt, blev vid 1907 års riksdag ersättningen

höjd till de år 1901 föreslagna beloppen. På grund av det omfattande

arbetet för de 6 biträdena vid Stockholms stadsrullföringsområde ävensom

med hänsyn till de dyra levnadsomkostnaderna i Stockholm höjdes vid

1913 års riksdag ersättningen åt dessa biträden till 3 kronor 50 öre om dagen.

Slutligen har i den till innevarande års första lagtima riksdag avlåtna

statsverkspropositionen föreslagits en förhöjning i ersättningen åt de 3 rullföringsbiträdena

vid Göteborgs stadsrullföringsområde.

Under åberopande av såväl görotnålens stora omfattning som de dyra

levnadsomkostnaderna i Stockholm hemställde befälhavaren för och officerarna

vid Stockholms stadsrullföringsområde i underdånig skrivelse den

6 december 1912 om höjning av den till dem utgående ersättningen.

Framställningen föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Frågan återupptogs av chefen för fjärde arméfördelningen uti underdånig

skrivelse den 29 december 1913. Denna framställning tillstyrktes av arméförvaltningens

civila departement, men föranledde icke någon Kungl. Maj:ts

framställning till sistlidne riksdag.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtfs nåd. proposition nr 58.

205

Redan med nuvarande tjänstgöringsförhållanden måste den till rullföringsbefälet

å fastlandet utgående ersättningen anses ganska knapp i förhållande

till det arbete, som fordras. Det har också mött svårigheter att på ett

nöjaktigt sätt rekrytera befattningarna vid rullföringsväsendet. Detta har

bland annat medfört den olägenheten, att man ej sällan sett sig nödsakad

att för ifrågavarande befattningars upprätthållande anlita officerare och

underofficerare på stat, vilka därigenom dragits från sin egentliga uppgift.

Det föreliggande härordningsförslaget är ägnat att i flera avseenden

öka rullföringsbefälets arbete. Först och främst kommer antalet värnpliktsklasser

att ökas med tre, samtliga tillhörande beväringen, vilket i icke ringa

grad kommer att öka arbetet med rullföringen och redovisningen. Vidare

ökas inkallelsernas antal i beväringen vid de flesta truppslag med två,

därav den ena för reservtruppövningen. I betraktande härav och med

hänsyn till de svårigheter, som redan under nuvarande förhållanden yppat

sig vid besättande av platserna vid rullföringsväsendet, synes en höjning

av ersättningen för å fastlandet anställda såväl rullföringsområdesbefälhavare

som rullföringsofficerare samt biträden icke allenast berättigad utan jämväl

nödvändig. Härvid torde dock undantag böra göras för rullföringsbiträdena

i Stockholm, vilka så nyligen som år 1913 fått sin ersättning höjd till 3

kronor 50 öre om dagen. Förhöjningen synes för samtliga icke kunna

sättas lägre än till 1 krona om dagen. Ersättningen till rullföringsbefälet

skulle följaktligen komma att per dag uppgå till: för rullföringsområdesbefälhavare

vid Stockholms stadsrullföringsområde 6 kronor, för övriga rullföringsområdesbefälhavare

samt för rullföringsofficerarna vid Stockholms

stadsrullföringsområde 5 kronor, för rullföringsbiträden vid Stockholms

stadsrullföringsområde 3 kronor 50 öre samt för övriga rullföringsbiträden

3 kronor.

Beträffande rullföringsväsendet å Gottland, för vilket gäller särskild

stat och särskild organisation, synas förhållandena ej nu påkalla några

ändringar.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 58.

Allmänna

synpunkter.

Officerskaderns

fyllande.

IT. Betälet.

Sättet för befälsanskaffningen har nära samband med tjänstgöringstiden

för de värnpliktiga. Ju grundligare den utbildning är, som kommer

de värnpliktiga till del, desto lättare blir det att ur deras led erhålla

erforderligt befäl. Med eu följdriktigt tillämpad värnplikt blir det möjligt

att ställa varje tjänstduglig man på den plats inom krigsorganisationen,

som lämpar sig för honom, och att sålunda erhålla det bästa utbytet av

värnplikten. Härför kräves dock en längre utbildningstid, än som hos

oss kan ifrågasättas för flertalet värnpliktiga. Vill man därför ur de värnpliktigas

led erhålla befäl, måste utbildningstiden för ett visst antal värnpliktiga

väsentligen förlängas.

Antalet befäl bör i främsta rummet bestämmas med ledning av

mobiliseringsbehovet. Då det emellertid av kostnadsskäl är omöjligt att

i fredstid underhålla ett så talrikt befäl, som erfordras vid mobilisering

eller ens under regementsövningarna, måste den aktiva befälskadern huvudsakligen

bestämmas med hänsyn till behovet under de värnpliktigas första

tjänstgöring. Det antal befäl, som därutöver erfordras under regementsövningar

och vid mobilisering, måste fyllas med reservbefäl.

A. Befälsbehovet under fredstid.

1. Officerare.

Någon svårighet att hålla den fasta officerskadern fulltalig torde

endast vara att befara under övergångsåren, då densamma skall ökas samtidigt.

med att en reservstat uppsättes.

Härvid åro två omständigheter bestämmande, nämligen möjligheten

att vid krigsskolan utbilda det erforderliga antalet officerare och tilloppet

till officersbanan.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

207

Den erforderliga årliga ökningen av antalet officerare på aktiv stat

och på reservstat torde under övergångsåren icke behöva överstiga 80 officerare

om året. Då för den nuvarande kaderns vidmakthållande under den

närmaste tiden beräknas omkring 70 officerare om året, skulle således

under övergångsåren högst 150 behöva årligen utbildas. Något hinder

härför från krigsskolans sida lärer icke förefinnas. 1

Tilloppet till den aktiva officersbanan kan icke med visshet på förhand

beräknas. Varje kaderökning har dock hittills visat sig medföra en

motsvarande ökning av antalet aspiranter.1 2 Under förutsättning att nuvarande

grunder för anställning och utbildning i huvudsak bibehållas,

synes det berättigat antaga, att den aktiva officerskadern allt fortfarande

utan svårighet skall kunna hållas fulltalig.

Emellertid hava försvarsberedningarna uttalat sig för en omfattande Officer*- omläggning av officersrekryteringen och officersutbildningen. På förslag av oeh^ficefstredje

försvarsberedningen hava försvarsberedningarna förordat underlöjt- utbildning.

nantsgradens borttagande. De från krigsskolans officerskurs utexaminerade

eleverna skulle i stället benämnas officersaspiranter och åtnjuta avlöning

såsom sergeanter av andra klassen, till dess löjtnantsbeställning bleve ledig.

Tjänstgöringen såsom officersaspirant skulle omfatta minst två år. Därjämte

hava försvarsberedningarna framhållit, att officersutbildningen vid infanteriet

bör anordnas så, att officers- och reservofficersaspiranter kunna tjänstgöra

såsom underbefäl vid åtminstone större delen av en rekrytskola; till

underlättande härav synas beredningarna hava tänkt sig, att dessa aspiranter

skulle få börja sin utbildning under sommarferierna redan året innan de

avlägga studentexamen.

Genom en anordning av sistnämnda slag skulle infanteriets officersaspiranter

komma i en ofördelaktigare ställning än officersaspiranterna vid

1 Jfr chefens för krigsskolan utlåtande år 1908 till sakkunniga i fråga om införande

av fast avlönat reservbefäl vid armén.

2 Så t. e. efter 1901 års härordning; antalet vid krigsskolan antagna elever utgjorde

år 1901 87

■•> 1902 126

;> 1903 131

1904 136

» 1905 150

» 1906 129

» 1907 126

» 1908 95

Den lista maj innevarande år hade 412 ynglingar insänt ansökningar om anställning

såsom officers- och reservofficersvolontärer.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kanal. Maj:t.-i nåd. jjroposition nr 58.

övriga truppslag. Den av beredningarna anvisade utvägen att börja utbildningen

under sommarferierna året före studentexamen lärer knappast böra

ifrågakomma. Förr var det visserligen medgivet ynglingar att redan under

skoltiden taga anställning såsom officersvolontärer, men bestämmelserna

härom upphävdes under 1880-talet såsom olämpliga. Endast ett fåtal ynglingar

torde redan under skolåldern hava nått en sådan utveckling, att de

utan men kunna använda skolferierna till fullgörande av en del av värnpliktstjänstgöringen.

Tillämpningen av förslaget skulle därför i regel medföra,

att den blivande infanteriofficeren komme att avlägga officersexamen

ett år senare än den, som vält annat truppslag, en anordning som ej kan

vara tillrådlig.

Eu anordning i enlighet med tredje försvarsberedningens förslag beträffande

de från krigsskolan utexaminerade eleverna är förknippad med

allvarliga olägenheter.

Att sätta lönen för den från krigsskolan utexaminerade officersaspiranten

lika med lönen för sergeant av andra klassen skulle innebära

en avsevärd nedsättning av de nuvarande förmånerna och skulle följaktligen,

i betraktande av de såväl med den allmänna som fackbildningen

förenade kostnader, försvåra officersrekryteringen särskilt beträffande mindre

bemedlade. Då Riksdagen så sent som år 1902 reglerat lönerna för de

särskilda officersgraderna, synes för övrigt anledning till någon sänkning

av den då bestämda avlöningen icke föreligga.

Det är att befara, att den föreslagna åtgärden skulle få betänkliga

konsekvenser ej blott i fråga om officerstillgången utan även vid ordnandet

av den fortsatta officers- och reservofficersutbildningen, i det att aspiranternas

tjänsteställning komme att lägga hinder i vägen för deras användande

på det för deras vidare utbildning mest ändamålsenliga sättet.

Den aktiva officerskaderns rekrytering, utbildning och befordran äro

angelägenheter av den största vikt. På denna personals omsorgsfulla utbildning

och duglighet är arméns tjänstbarhet i första hand beroende.

Ändringar av grunderna för desamma böra företagas med varsamhet och

äro särskilt under en förestående övergångstid betänkliga. Nuvarande grunder

för rekryteringen av officerskåren — liksom av underofficerskåren — böra

därför icke nu ändras, utan i huvudsak bibehållas. Vissa förändringar i sättet

för officers- och reservofficersaspiranters antagande och befordran, ehuru

icke av lika genomgripande art som de av försvarsberedningarna ifrågasatta,

torde dock betingas av den nya härordningen.

I sammanhang med de föreslagna bestämmelser, som avse utbildning

av studenter och likställda till chefer för plutoner eller motsvarande avdelningar,

böra sålunda de nuvarande beställningarna såsom officers- och

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

reservofficersvolontärer indragas, samt officers- och reservofficersaspiranterna

under sin utbildningstid likställas med värnpliktiga studenter. Även synes

åtskilligt tala för att officersaspiranten vid befordran till underlöjtnant

erhåller konstitutorial i stället för fullmakt å tjänsten.

2. Underofficerare.

Underofficerskadern rekryteras ur det fast anställda underbefälet av

manskapsklass. Denna rekrytering har hittills icke mött svårighet. Några

särskilda åtgärder äro icke heller erforderliga för att hålla underofficersgraderna

fulltaliga. Detta utesluter emellertid icke, att underofficerarnas rekrytering

och utbildning böra ytterligare förbättras. I detta syfte böra högre

underofficersskolor anordnas för att förbättra underbefälets allmänbildning

och militära duglighet. Dessa skolor skulle upptaga traditionerna från

den såväl inom armen som bland allmänheten högt skattade infanterivolontärskolan

å Karlsborg samt förverkliga syftet med den av 1907 års

volontärkommission föreslagna underofficersskolans fortsättningskurs. Sannolikt

skulle dylika läroanstalter bliva mycket eftersökta. Ett annat verksamt

medel att uppmuntra förtjänta underofficerare och att ytterligare

främja deras utbildning är att anvisa studiestipendier för underofficerare.

Förslaget upptager också under kostnadsberäkningarna årligen tolv dylika

stipendier å 800 kronor.

Frågan om en förbättrad utbildning för underofficerarna har ställts

i samband med deras befordringsmöjligheter. Sålunda hava förslag utarbetats

i syfte att bereda ökade befordringsmöjligheter för underofficerare

samt för beredande av möjlighet för underofficer att efter avsked

före pensionsåldern vinna anställning såsom reservofficer. Nämnda förslag

synas i det hela hava vunnit försvarsberedningarnas gillande. Från

militärt håll har uttalats, att officersbefordran i flera fall skulle utgöra

ett välförtjänt erkännande för dugliga underofficerare, vilka avlagt

studentexamen och övriga för officersbefordran uppställda kompetensprov.

Ä andra sidan framhålles dock, att underofficerares befordran till officerare,

därest den sker i större omfattning, skulle utöva en betydelsefull

inverkan på såväl officers- som underofficerskårerna, en inverkan som även

för underofficerskårens del kunde komma att visa sig i övervägande grad

ofördelaktig. Någon särskild anledning att nu upptaga frågan till omedelbar

lösning föreligger icke, då för närvarande såväl officers- som underofficersrekryteringen

är i stort sett tillfredsställande. Utöver nyss omförmälda

anvisande av stipendiemedel synas fördenskull särskilda åtgärder

tills vidare ej påkallade.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) 27

Under officerskaderns

fyllande.

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

Allmänna

synpunkter.

Civilanställ
ning.

3. Underbefäl av manskapet.

Egentligen är det endast beträffande denna befälskategori, som avsevärda

svårigheter ur rekryteringshänsyn hittills mött; det är givetvis

också på detta område, som de största vanskligheterna för framtiden kunna

antagas uppkomma.

För en god rekrytering är det av allra största betydelse, att underbefälet

vid avgång ur tjänsten beredes en tryggad framtid. I ett flertal

stater är också s. k. civilanställning ordnad för väl meriterade militärer vid

avgång ur den militära tjänsten. Sådan anordning har även i vårt

land tillämpats, ehuru i ringa omfattning och i huvudsak utan statens

direkta medverkan.

Civilanställningen kan, i vad den avser statstjänst, icke ordnas

på samma sätt för alla statsinstitutioner; fastmera lärer den böra lämpas

efter de särskilda statsinstitutionernas intressen, vilket också beaktats i det

förslag till civilanställning vid postverket, som för närvarande är beroende

på Kung]. Maj:ts prövning.

Civilanställningen såväl som volontärrekryteringen bör i viss mån

ansluta sig till formerna för tjänsteavtal på den allmänna arbetsmarknaden.

Intill senaste åren hava dylika avtal så gott som uteslutande förmedlats

genom enskilda kommissionärer. Under senaste årtiondet har emellertid

även i vårt land en offentlig arbetsförmedling trätt i verksamhet och utvecklats

så, att den numera omfattar i det närmaste hela landet. Ensamt

å manliga avdelningen tillsattes år 1913 genom den offentliga arbetsförmedlingen

omkring 65,000 platser. Det torde vara påtagligt, att eu arbetsförmedling

av denna omfattning kan bliva av betydelse såväl för att underlätta

manskapsrekryteringen vid armén som då det gäller att bereda anställning

för fast anställt manskap och värnpliktiga efter avslutad militär

tjänstgöring. Arméns myndigheter hava också i dessa syften trätt i förbindelse

med arbetsförmedlingsanstalterna, och alla skäl synas tala för en utvidgning

och utveckling av detta samarbete. Frågan om åtgärder för civilanställning

har gjorts till föremål för särskild utredning, efter vars avslutande

förslag i ämnet kommer att framläggas.

Om det också är otvivelaktigt, att civilanställningen efter hand kan

vinna önskvärd utveckling, synes dock nödvändigt att även vidtaga andra

åtgärder för att underlätta och förbättra underbefälsrekryteringen. Dessa

åtgärder böra i främsta rummet avse underbefälsutbildningen, avlöningsförmånerna

samt själva formen för anställningen.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtfs nåd. proposition nr 58.

211

Volontären ingår tjänsteavtal på vissa år. Första avtalet omfattar

vanligen tre år. Enligt nu gällande grunder för underbefälsutbildningen

vid infanteriet användes i regel första anställningsåret till rekrytutbildning,

andra året till korpralsutbildning samt tredje året till underofficersutbildning.

1 Anställningsåret börjar nominellt den 1 november; i allmänhet

avslutas dock rekryteringen ej förrän den 1 februari; vid regementen

med ogynnsamma rekryteringsförhållanden har medgivits än senare anställning;

likaså kan värnpliktig, som under första tjänstgöringen eller under

första repetitionsövningen tager anställning såsom volontär, beordras till

korpralsskola samma år. Tjänstgöringen såsom befäl (instruktör) tager sin

början vid beväringsrekrytskolan under andra anställningsåret. Samtidigt

sker i allmänhet befordran till vicekorpral, såvida vakans finnes i nämnda

grad. De unga vicekorpralerna äro ännu icke fullt utbildade inom tjänstens

olika grenar; deras befälstjänstgöring avser jämväl deras egen vidare utbildning,

på samma gång de i någon mån fylla behovet av befäl.

Med beväringsrekryternas inryckning omkring den 1 november kan

detta utbildningssystem ej bibehållas. Det blir nämligen sannolikt nödvändigt

att såsom befäl och instruktörer under beväringsrekrytskolan anlita

flertalet av de volontärer, vilka undergå korpralsutbildning. Instruktörs-

och befälstjänstgöringen kommer sålunda i regel att taga sin början

redan med andra anställningsåret, d. v. s. i det närmaste ett halvt år tidigare

än för närvarande.

Volontär, vilken tjänstgör såsom befäl och instruktör, bör antingen

vid början av andra tjänståret befordras till vicekorpral eller, därest så

icke befinnes lämpligt, utöver menig volontärs förmåner tillerkännas särskilt

befälsarvode. Jämsides med befälstjänstgöringen vid beväringsrekrytskolan

och efter densamma fortgår underbefälsutbildningen enligt i huvudsak

samma grunder, som redan nu tilllämpas.

Den allmänna gången av utbildningen för volontär med treårig

första anställning blir sålunda:

l:stn aret: rekrytskola och förberedande korpralsskola;

2:dra året: tjänstgöring såsom instruktör under beväringsrekrytskola

samt korpralsutbildning (korpralsskola);

3:<lje året: tjänstgöring såsom instruktör under beväringsrekrytskola

samt distinktionskorpralsutbildning (furirskola).

1 Volontärrekryt, som visat sig äga särskilda förutsättningar att redan andra utbildningsåret

kunna deltaga i underofficersutbildningen, erhåller dock redan under första året

förberedande underbefälsutbildning (Jfr instruktion för rekryt- och underbefälsutbildningen vid

infanteriet, mom. 21).

Underbe
fälsutbild
ningen.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Gemensam

underoffi
eersskola.

Avskeds
premier.

Kungl Maj:ts nåd. proposition nr 68.

När beväringsrekrytskolan förlägges till tiden november—början av

juli, blir det omöjligt att i enlighet med framställt förslag förlägga den

förut omnämnda gemensamma underofticersskolan till tiden mellan de

årliga vapenövningarna. Densamma bör emellertid icke heller pågå under

november och december månader, då befälsbehovet för rekrytutbildningen

är störst, utan begränsas till tiden januari—augusti, således omkring 8

månader.

Då eleverna under denna tid dragas från utbildningsarbetet vid

regementet, bör såsom villkor för kommendering till skolan uppställas rekapitulering

på minst två år, d. v. s. ett år utom det, då skolan genomgås.

Underofficersskolan bör utgöra kompetensvillkor för befordran till

underofficer. För att underlätta rekryteringen och civilanställningen är det

emellertid önskvärt, att såsom elever beordras större antal korpraler eller

distinktionskorpraler (furirer), än som erfordras för underofficersrekryteringen.

Inom flera utländska arméer har man på senare tid börjat tillämpa

system med premier för rekapitulanter. De grunder, efter vilka sådana

premier utdelas, äro ganska olika; i ett fall hava de närmast karaktären

av ålderstillägg, i ett annat av en större premie efter viss tids tjänst

o. s. v.

Att vid avgången ur militärtjänst förfoga över ett visst kapital

innebär en väsentligt ökad möjlighet till framtida utkomst. Den lämpligaste

formen synes därför vara premier, som utbetalas vid avgång efter

visst antal års väl vitsordad tjänst.

Vid bestämmandet av huru många års tjänst, som skall fordras för

rätt till avskedspremic, bör hänsyn tagas till, att volontären först efter

genomgången furirskola kan anses fullt utbildad och att för rätt att

genomgå infanteriunderofficersskolan fordras rekapitulation på minst två

år, d.”v. s. en sammanlagd tjänstetid av fem år. För rätt till premie

bör därför fordras åtminstone ytterligare ett års tjänst. A andra sidan

skulle det äldre och bättre avlönade underbefälets kvarstannande i tjänst

en längre tid medföra försämrade befordringsutsikter för personalen i de

lägre underbefälsgraderna, vilket försvårar rekryteringen och minskar tillgången

på underbefäl vid mobilisering. På grund av nu angivna synpunkter

bör såsom villkor för åtnjutande av särskild premie vid avsked

stadgas en tjänstetid av minst sex år. Premiens storlek bör vara omkring

600 kronor. Sådan premie bör dock ej utgå till den, som erhåller civilanställning

i statens tjänst. Under längre tid kvarstå i regel endast sådana

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

distinktionskorpraler (furirer), som äga förhoppning att vinna underofficersbefordran.

Därest sådan distinktionskorpral (furir) avgår efter minst nio

års tjänst utan att hava vunnit befordran till sergeant på stat, bör han

vara berättigad till en högre premie av exempelvis 1 000 kronor.

Vad här sagts avser närmast infanteriet. Vid specialtruppslagen

är rekryteringen i stort sett tillfredsställande redan under nuvarande förhållanden,

varför det kan ifrågasättas, om särskilda åtgärder för dem erfordras.

Då emellertid de åtgärder, som nu föreslås för infanteriet, möjligen,

om intet företages för att även underlätta övriga truppslags

rekrytering, kunna befaras förorsaka ett ökat antal vakanser vid dessa

truppslag, synas avskedspremier böra tillkomma även specialtruppslagens

fast anställda efter motsvarande bestämmelser som vid infanteriet. Då

rekryteringen ställer sig väsentligen olika vid de särskilda truppslagen och

å skilda förläggningsorter, synes det ändamålsenligt att låta ifrågavarande

premier utgå med olika, efter förhållandena avpassade belopp enligt särskild

tariff.

Det sannolika antalet avskedspremier årligen kan icke angivas med

säkerhet. Antalet lägre premier torde kunna beräknas till 4 % och antalet

högre premier till 2 / av antalet underbefäl.

En annan form för premier utgöres av anställningspremier. Sådana

förekomma redan nu i den s. k. legan, vilken, ehuru fastställd till ett visst

belopp per rekryt, genom särskilda bestämmelser ökats vid vissa tider

eller för vissa truppförband.

En allmän höjning av legan skulle emellertid närma sig arten av

en ordinarie avlöningsförhöjning och torde därför icke nu böra ifrågakomma.

Den skulle dessutom icke verka tillräckligt snabbt. Giver rekryteringen

för ett visst militärt utbildningsår mindre tillfredsställande resultat, erfordras

nämligen åtgärder för att omedelbart fylla vakanserna i vicekorpralsgraden.

Detta torde endast kunna ske genom att anställa redan under utbildning

varande värnpliktiga, vilket bör ordnas på frivillighetens väg med

användande av anställningspremier.

Anställningspremien bör göras så hög, att den innebär en ökad

lockelse att taga fast anställning. Den bör därjämte vara olika, allt efter

som anställning tages på ett eller två år, rekrytåret oräknat. Då anställning

på två år är ur militär synpunkt fördelaktigare, bör premien för tvåårig

anställning göras proportionsvis större än för ettårig. Premierna synas

lämpligen böra sättas till 100 kronor för anställning på ett år och 300

kronor för anställning på två år. Premiernas belopp synas dock ej böra

en gång för alla fixeras, utan bör åt regementschef överlämnas att efter

Anställnino

spremier.

s. 214 Kontrollera mot PDF

Behovet

under

repetitions

övningar.

214 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

förliandenvarande omständigheter inom vissa gränser bestämma premierna.

I främsta rummet lärer sådan anställning kunna förväntas av de

till särskild tjänst vid infanteriet uttagna. Detta bör dock ej utesluta, att

även andra värnpliktiga, som därtill befinnas lämpliga och villiga, kunna

antagas. De förstnämndas villighet att taga anställning måste i hög grad

befordras därigenom, att de efter slutad första tjänstgöring och därmed sammanhängande

första repetitionsövning ofta nog torde kunna snart och säkert

vänta befordran till underbefäl. Denna med den föreslagna övningstiden

för infanteriet förknippade fördel måste högt skattas.

Erforderliga medel till såväl anställnings- som avskedspremier torde

kunna beredas genom besparade rekryterings- och avlöningsmedel för fast

anställt manskap.

För närvarande räknas, såsom nämnt, tjänsteavtal med volontär i

hela år. För att underlätta rekapitulation synes tjänsteavtal böra medgivas

även på halvt år. Den förnyade eller fortsatta anställningen skulle sålunda

gälla tiden 1 november—30 april, d. v. s. den tid av året, då med

undantag för regementsövningarna underbefälsbehovet på grund av den

pågående enskilda utbildningen är störst. För volontären kan det utan

tvivel innebära en fördel att få lämna tjänsten på våren, då arbetstillgången

inom flera fack är störst. I betraktande av att underbefälets egen utbildning

avslutas i regel först tredje anställningsåret på hösten ävensom med

hänsyn till det stora underbefälsbehovet under regementsövningarna, synes

dock tjänsteavtal på halvt år i allmänhet böra förekomma endast vid rekapitulation.

Det synes ej osannolikt, att med nu ifrågasatta förbättringar i avseende

på det fast anställda underbefälets avlöning, utbildning och befordringsutsikter

den för närvarande särskilt vid infanteriet förefintliga instruktörsbristen

skall på frivillighetens väg kunna fyllas. Intill dess det visar

sig, att så ej blir förhållandet, synas därför tvångsåtgärder till bristens

täckande ej böra tillgripas.

Verkställda detalj beräkningar giva vid handen, att med i det följande

föreslagen uttagning till och tjänstgöring såsom reserv- och värnpliktigt befäl

av olika kategorier behovet under repetition sövningarna samtidigt blir

tillgodosett.

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. proposition nr 58.

215

B. Mobiliseringsbehovet.

1. Officerare samt värnpliktiga utbildade till befälhavare för pluton och

motsvarande förband.

Officersbehovet bör i fresta hand fyllas med officerare på stat samt

med förutvarande fast anställda officerare, som inträtt i reserven.

Med hänsyn till förbandens fasthet är en talrik aktiv officerspersonal

önskvärd; av kostnadsskäl måste dock personalen på aktiv stat begränsas

i huvudsak till fredsbehovet.

För att öka tillgången på fullt utbildat och tjänstevant befäl bör en

reservstat införas, varom särskilt förslag kommer att framläggas.

Tillgången vid mobilisering å officerare i reserven är givetvis beroende

av antalet officerare, som avgått ur tjänst å aktiv stat.

Jämföres sammanlagda tillgången på aktiva, reservstats- och andra

krigstjänstskyldiga officerare efter genomförd härordning med mobiliseringsbehovet,

framgår, att en avsevärd brist skulle uppstå, vilken måste fyllas

på annat sätt.

Enligt nuvarande organisation har man för att fylla nämnda brist

haft endast reservofficerare att tillgå. Aven för fyllande av behovet enligt

den nu ifrågasatta organisationen bör denna officerskategori i första rummet

anlitas. Den frågan framställer sig då, huruvida sannolikhet föreligger att

erhålla reservofficerare i tillräckligt antal.

Antalet c från krigsskolan utexaminerade reservofficerare har år från

år sjunkit. År 1907 utexaminerades 176 och år 1913 endast 54 reservofficersaspiranter;

medeltalet årligen utexaminerade utgjorde under perioden

1907—1913 109 och under treårsperioden 1911—1913 endast 69. Den nuvarande

reservofficersinstitutionen kan således sannolikt icke tillgodose ett

ökat mobiliseringsbehov av officerare. Behovet i dess helhet lärer därför icke

utan väsentligt ökade årliga kostnader kunna säkerställas annorledes än

med värnpliktslagens hjälp.

I sådant syfte ifrågasättes också, att värnpliktiga med viss allmänbildning

skola undergå utbildning i 485 dagar, reservtruppövning oräknad.

En värnpliktstjänstgöring av sådan längd torde kunna jämställas med den

Aktiva och

f. d. aktiva

officerare.

Reservofficerare

och värnpliktiga.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

nuvarande kortare reservofficersutbildningen vid infanteriet med en varaktighet

av omkring 470 dagar. Bildade värnpliktiga böra vid avslutandet av

485 dagars utbildning kunna vara jämförliga med den efter hittillsvarande

grunder utbildade reservofficeren vid avslutandet av hans utbildningstid.

Emellertid måste den en gång förvärvade utbildningen genom återkommande

övningar vidmakthållas. Skall mobiliseringsbehovet av officerare

kunna fyllas med till officerstjänst utbildade värnpliktiga, måste utöver

förut angivna utbildning komma ett antal repetitionsövningar fördelade

över hela värnpliktstiden. En extra värnpliktsbörda av sådan omfattning

endast för vissa kategorier värnpliktiga lärer dock icke kunna ifrågasättas.

Reservofficerare, som frivilligt förplikta sig till vissa återkommande

övningar, kunna därför allt fortfarande icke undvaras.

Härför tala särskilt vid vissa truppslag även andra skäl. Den hastiga

utvecklingen på vapenteknikens områden kräver ofta återkommande övningar

även för en del av det icke på stat varande befälet. Vid artilleriet

tillkommer fordran på skjutteknisk utbildning, vilken ej står att

vinna, än mindre bibehålla utan sådana återkommande övningar. Reservofficerare

måste därjämte utbildas att inom reserven och i all synnerhet

inom landstormen föra åtminstone kompanier eller motsvarande avdelningar.

Till följd härav kunna icke alla reservofficerare ersättas med värnpliktiga,

vilka utbildats till förare av pluton eller motsvarande avdelning. För att

kunna fylla nödiga anspråk måste reservofficerarnas fortsatta tjänstgöringsskyldighet

i någon mån utsträckas utöver nu gällande bestämmelser, så

att de under tillräckligt lång tid komma att deltaga i regelbundet återkommande

övningar inom linjen eller vid reservtrupperna.

Att, såsom nyss antytts, den till officerstjänst utbildade värnpliktige

icke bör åläggas ett flertal repetitionsövningar innebär ej, att hans utbildning

och kunskaper endast under ett fåtal år skulle komma att tillgodogöras

armén vid mobilisering; det innebär blott, att han endast under

ett fåtal år bör vid mobilisering omedelbart tagas i anspråk för fälttrupperna.

Det har redan påvisats, att antalet unga män, som välja att bliva

reservofficerare, under senare år varit i ständigt sjunkande. Under sådana

förhållanden torde det kunna ifrågasättas, huruvida det erforderliga antalet

reservofficerare kan påräknas, särskilt om fordringarna på tjänstgöringsskyldigheten

ökas. För besvarandet av denna fråga bör tydligen reservofficerens

tjänstgöringsskyldighet jämföras med den till officerstjänst utbildade

värnpliktiges. Ju mindre skillnaden är mellan de båda tjänstgöringstiderna,

desto större sannolikhet finnes, att motiven för att eftersträva

reservofficers ställning skola visa sig tillräckligt starka. Reservofficeren vid

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

infanteriet använder nu, frånsett de honom åliggande repetitionsövningarna,

för sin utbildning omkring 1572 månader, d. v. s. omkring 7V2 månader

mera än den nuvarande värnpliktstjänstgöringen och ungefär samma tid,

som nu ifrågasattes för studenters och likställdas utbildning till plutonchefer.

I jämförelse med den till plutonchef utbildade värnpliktige åtnjuter reservofficeren

för sin ökade tjänstgöringsskyldighet förmånerna av officersställning

även under fred, utsikten att vinna befordran till kaptens grad, ekiperingsbidrag

vid första utnämningen, officersavlöning efter innehavande grad

under tjänstgöring samt en mindre pension från fyllda 55 år. Det synes

därför antagligt, att det erforderliga antalet reservofficerare för framtiden

skall kunna erhållas.

I samma mån som värnpliktstjänstgöringen ökas för en viss kategori

värnpliktiga, framträder starkare det berättigade i kravet, att denna tjänstgöring

ej göres mera tyngande, än som oundgängligen kräves. Då offieersbristen

vid mobilisering måste fyllas med studenter och därmed i bildningsavseende

jämförliga samt flertalet av dem fortsätter sina studier vid

universitet och andra läroanstalter, bör den militära tjänstgöringen ingripa

så litet störande som möjligt i de fortsatta studierna. Ifrågavarande unge

män böra därför, under förutsättning att de äro tillräckligt kroppsligt utvecklade,

få börja sin tjänstgöring samma år, de avlägga student- eller

motsvarande examen, om de under året fylla minst 18 år. Av samma

anledning bör tjänstgöringen taga sin början under juni eller juli, d. v. s.

kort efter studentexamen. Utbildningen, som fortgår i en följd till repetitionsövningarnas

avslutande följande år, omfattar rekryt- och befälsutbildning

samt avser utbildning till plutonchef eller motsvarande befäl vid specialtruppslagen.

Ifrågavarande värnpliktiga deltaga i repetitionsövningarna vid

vederbörligt truppförband första året såsom meniga, andra året såsom

halvtropp- eller troppchefer samt tredje året såsom pluton- eller troppchefer.

För erhållande av det vid mobilisering behövliga antalet måste vid

bestämmandet av huru stort antal, som årligen skall utbildas till reservofficerare

samt till förare av pluton eller motsvarande avdelning, hänsyn

tagas till de båda kategoriernas olika användbarhet, till avgången under

årens lopp samt till att en del ej kunna tillgodogöra sig utbildningen. Utgår

man ifrån, att den till plutonchef utbildade värnpliktige tjänstgör vid fälthären

med dess depåer endast med sitt uppbåd och därefter i landstormen,

erfordras, enligt verkställda beräkningar, sammanlagt för hela armén eu

årskontingent uttagna för utbildning till reservofficerare och till värnpliktiga

plutonchefer av ungefär 625 värnpliktiga.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) 28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Under
officers
behovet.

Reserv
under
officerare.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Detta antal motsvarar ganska nära det årliga antalet vapenföra värnpliktiga

med högre allmänbildning, som i avdelningen »Värnplikten: Tillgången

å värnpliktiga» beräknats för arméns behov, sedan behövligt avdrag

gjorts för officersaspiranter, marinen och vissa specialtjänster.

Uttagningen bör verkställas av inskrivningsmyndigheterna.

2. Underofficerare.

Såväl under fredstjänstgöring som vid mobilisering finnas en del

tjänstebefattningar, vilka böra bestridas av underofficerare eller av personal

med underofficerskompetens. Denna säi’skilda kompetens består i en genom

mångårig fredstjänst vunnen rutin och förtrogenhet med utbildningsarbetets

och den inre tjänstens enskildheter. Sådan tjänsterutin erfordras,

utom under utbildningsarbetet, för tjänstebefattningar sådana som väbel,

bataljons- och kompaniadjutant, sjukvårdsund erofficer m. fl. Därjämte

bör vid varje kompani och motsvarande avdelning åtminstone vid linjetrupperna

upptagas en underofficer till förfogande.

Yad nu sagts gäller närmast infanteriet, men äger sin tillämpning

även vid övriga truppslag, om ock på grund av särskilda förhållanden underofficersbehovet

vid trängen är proportionsvis större.

Underofficersbehovet måste fyllas så långt ske kan med underofficerare

å aktiv stat och reservstat samt krigstjänstskyldiga pensionerade

underofficerare. I mobiliseringsbehovet. uppstår emellertid en brist.

Av vad förut framhållits beträffande underofficerskompetensen framgår,

att denna brist i regel icke kan fyllas med värnpliktigt befäl.

En särskild kurs för utbildning av värnpliktiga underofficerare skulle nämligen

icke kunna bibringa erforderlig tjänster utin.

Enligt Riksdagens beslut år 1905 få årligen anställas högst 60 reservunderofficerare,

vilka kunna förvärva pensionsrätt. Antalet reservunderofficerare

utgör för närvarande endast omkring 330.

Vid mobilisering måste därför ett avsevärt antal distinktionskorpraler

(furirer) och förutvarande sådana konstitueras till underofficerare. Då

emellertid f. d. distinktionskorpraler i regel ej äro skyldiga fullgöra någon

ytterligare fredstjänstgöring — utom reservtruppövning, om de ej redan vid

avskedstagandet passerat åldern därför — och således inom ett fåtal år

måste anses hava förlorat sin militära duglighet i den grad, att de ej omedelbart

vid mobilisering kunna användas för här ifrågavarande befattningar

vid fälthären, skulle distinktionskorpraler (furirer) i aktiv tjänst

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Mnj:ts nåd. ''proposition nr 58.

komma att tagas i anspråk i alltför stor utsträckning. Vid beräkning

av det erforderliga antalet reservunderofficerare måste även hänsyn tagas

till landstormens behov. Ett ökat antal reservunderofficerare är därför

önskvärt.

I fråga om en större ökning av reservunderofficerarnas antal möta

dock vissa hinder, bland andra det att en från aktiv tjänst avgående distinktionskorpral

(furir) icke bör befordras till reservsergeant med förbigående

av äldre i tjänsten kvarstående kamrater i graden. Då de ifrågasatta åtgärderna

för volontärrekryteringens underlättande och underbefälets höjande

torde medföra en vida jämnare avgång ur distinktionskorprals(furir-)graden,

synes det dock berättigat antaga, att reservunderofficersrekryteringen skall

kunna ökas till omkring 90 om året. Till en del torde för övrigt ifrågavarande

svårighet kunna undanröjas genom äldre distinktionskorpralers

(furirers) befordran till sergeanter i regementet.

3. Underbefäl av manskapet.

Mobiliseringsbehovet av underbefäl av manskapet upptager icke endast

det behov, som avser fyllandet av underbefälsplatserna enligt arméns

ständiga indelning, utan även det antal, som erfordras för att fylla den

deri återstående bristen på underofficerare.

Ytterligare ett behov måste tillgodoses. I fält förekomma nämligen

så gott som ständigt tillfälliga uppdrag — patruller av olika slag såväl

under marsch och vila som strid, posteringar och underbefälsposter, särskilda

stridsuppdrag o. s. v. — för vilka det ej är möjligt eller lämpligt

att använda hela taktiska förband. Särskilt framträder detta behov vid

infanteriet och kavalleriet. Fullgörandet av dessa uppdrag kräver av ledaren

samma befälsförmåga, samma snabba uppfattning och taktiska omdöme

som av närmast motsvarande truppförbands befälhavare.

Sammanlagda behovet av underbefäl av manskapet enligt nu anförda

grunder kan endast till ringa del fyllas med det aktiva fast anställda

underbefälet.

För täckande av bristen finnes att tillgå dels f. d. fast anställt underbefäl

dels reservunderbefäl.

Vid beräkningen av antalet f. d. fast anställda efter genomförd härordning

måste hänsyn tagas till de föreslagna ändringarna i staterna, ändringarna

i uppbådsindelningen ävensom i någon mån den påräkneliga höj
-

Under
befäls
behovet.

F. d. fast

anställda.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Reserv
underbefäl.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

ningen av medeltjänstetiden, ökad underofficersbefordran m. in. Tillgången

på f. d. fast anställt underbefäl efter genomförd härordning beräknas

komma att efter mobiliseringsavdrag utgöra i runt tal 11,000.

Av verkställda beräkningar framgår, att brist uppstår vid alla truppslag

utom vid kavalleriet och artilleriet. Vid kavalleriet förefinnes ett

överskott ock vid artilleriet motsvarar tillgången behovet. Bristen vid ingenjörtrupperna

är så ringa, att den icke påkallar någon särskild åtgärd.

Vid infanteriet, trängen och förplägnadstrupperna uppstår däremot

eu avsevärd brist, vilken måste fyllas med reservunderbefäl; vid trängen

kan dock en del av bristen fyllas med det vid kavalleriet förefintliga

överskottet å f. d. fast anställt underbefäl.

Den nuvarande tillgången å reservunderbefäl är emellertid ej blott

kvantitativt utan även kvalitativt otillfredsställande. Detta är också naturligt,

då den hittillsvarande tjänstgöringstiden för de värnpliktiga vid infanteriet

icke varit tillräcklig ens för utbildning till menig soldat. Med

den föreslagna utsträckningen av första tjänstgöringen vid infanteriet komma

i detta hänseende givetvis vida gynnsammare förhållanden att inträda,

synnerligast som reservunderbefälsutbildningen underlättas därav, att utbildningen

skall avse ej förmåga att utbilda trupp, utan endast förmåga

att föra utbildad trupp.

Den för reservunderbefälets utbildning erforderliga ökningen av utbildningstidens

längd måste anpassas efter tjänstgöringsperioderna vid

truppslaget. Vid infanteriet tillgodoses underbefälsutbildningen för de

värnpliktiga lämpligast genom att underbefälsämnena kvarhållas i tjänst

under mellantiden mellan beväringsrekrytskolan och repetitionsövningen.

Deras första tjänstgöring kommer härigenom att omfatta 310 dagar. Därefter

deltaga de med sin årsklass i repetitionsövningarna. Hela deras värnpliktstjänstgöring,

reservtruppövningen oräknad, kommer sålunda att omfatta

400 dagar.

Vid trängen är det tillfyllest att utsträcka underbefälsämnenas tjänstgöring

i linjen till 365 dagar. Vissa omständigheter tala för, att denna

särskilda utbildning tager sin början före beväringsrekrytskolan. I främsta

rummet kommer därvid hästfrågan i betraktande; även det förhållandet, att

de värnpliktiga underbefälsämnena under senare delen av sin utbildning böra

äga tillfälle till praktisk befälsföring vid trupp, gör eu sådan förläggning

av deras utbildningstid önskvärd. Deras första tjänstgöring jämte en därunder

infallande repetitionsövning bör sålunda lämpligen omfatta tiden

från början av november första året till början av september följande år

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

eller sammanlagt 305 dagar. Därefter hava de att med sin årsklass fullgöra

återstående två repetitionsövningar.

Efter samma grunder, som angivits för trängen, synes reservunderbefälets

vid förplägnadstrupperna utbildning böra ordnas.

På det att vid uttagningen till reservunderbefälsutbildning behörig

hänsyn må bliva tagen till de värnpliktigas berättigade intressen och samtidigt

de värnpliktiga må veta, till vilken tjänstgöring de inskrivas, bör

uttagningen verkställas av inskrivningsmyndigheterna i samband med inskrivningen.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Y. Organisationen.

A. Högre truppförband.

Enligt de riktlinjer, som av dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet

anbefalldes till efterrättelse vid utarbetandet av förslaget till 1901

års härordning, skulle härens sammansättning och indelning bestämmas så,

att fälthären komme att utgöras av sex fullständiga, likformigt sammansatta

arméfördelningar och en kavallerifördelning, att fästningarna erhölle

nödiga besättningstrupper, som i regel borde vara förlagda därstädes

redan under fred, samt att erforderligt antal reservtrupper (ur andra uppbådet)

och landstormstrupper kunde bildas.

Redan genom 1892 års härordning hade hären blivit indelad i sex

arméfördelningar, men det var först den år 1901 antagna härorganisationen,

som bragte berörda indelning till fullbordan därigenom att de särskilda

arméfördelningarna erhöllo en i huvudsak likformig sammansättning

i avseende på infanteri, kavalleri och artilleri.

Arméns fredsindelning är för närvarande reglerad genom en kungl.

kungörelse av den 13 juli 1911. Enligt denna äro arméns regementen

och kårer uppdelade på sex arméfördelningar, Bodens trupper och Gottlands

trupper. Arméns fredsindelning överensstämmer i stort sett med

fälthärens indelning i operativa enheter.

Någon anledning att föreslå förändringar i härens nuvarande indelning

föreligger icke. Det ifrågasättes således ej, att några nya linjearméfördelningar

eller fästningstrupper skola uppsättas. Man bör i stället

sträva efter dels att så mycket som möjligt konsolidera de befintliga operativa

enheterna samt fästnings- och landstormstrupperna, dels och framför allt att

genomföra en effektiv organisation av reservtrupper. Detta år nödvändigt

med hänsyn till fälthärens såväl direkta som indirekta förstärkande; det

senare genom att den befrias från lokala stridsuppgifter in. fl. företag, för

vilka linjetrupper ej böra komma till användande.

Den direkta kvantitativa ökning, som föreliggande förslag avser att

tillföra linjearmén, är icke av någon större omfattning. Det oaktat

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

223

innebär förslaget en stor förstärkning av fälthären jämväl i kvantitativt

hänseende. I stället för att denna enligt nuvarande organisation måste

försvagas genom detachering av trupper för sekundära stridsändamål, kan

den efter genomförandet av den nu ifrågasatta organisationen icke blott i

sin helhet användas för de avgörande operationerna utan därvid även påräkna

ett kraftigt tillskott av reservtrupper.

I fråga om linjearméns sammansättning uti högre truppförband

kommer organisationen således att utvecklas på det beståendes grund. Först

sedan tillgången på värnpliktigt manskap på grund av folkmängdens ökning

blivit så stor, att man icke längre kan med fördel tillgodogöra sig densamma

inom ramen för den förefintliga organisationen, synes tid vara inne

för en genomgripande ändring av arméorganisationen.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

B. Linjeorganisationen.

1. Infanteriet.

1901 års Genom 1901 års härordning organiserades infanteriet på 28 rege
härordning.

menten, därav 27 på fastlandet och ett på Gottland. Av fastlandsregementena

äro 24 avsedda för fälthärens sex arméfördelningar samt 3 till besättningar

i kustfästningarna och i Boden. Gottlands infanteriregemente

är avsett för Gottlands försvar.

De i arméfördelningarna ingående infanteriregementena och det för

Boden avsedda Norrbottens regemente hava ensartad organisation och äro

indelade i tre bataljoner å fyra kompanier, varemot de båda för kustfästningarna

avsedda regementena äro organiserade vartdera på endast två

bataljoner. Gottlands infanteriregemente är indelat på två bataljoner, den

ena om sex infanterikompanier samt den andra om fyra infanterikompanier,

ett trängkompani och en velocipedavdelning.

Karlskrona Under de år, som förflutit, sedan Karlskrona och Vaxholms grenadjär
holmlgre-

regementen erhöllo sin nuvarande organisation, har man kommit till den

nadjärrege- uppfattningen, att jämväl dessa regementen böra organiseras på tre batalmenten.

joner> För att även med den nu ifrågasatta längre tjänstgöringstiden för

infanteriets värnpliktiga kunna tillgodose det allt starkare framträdande behovet

av säkerhetsbesättningar i fästningarna året om erfordras nämligen

för vardera fästningen ett infanteriregemente om tre bataljoner.

En dylik utökning av dessa regementen erfordras även för att

respektive fästningar och tillhörande anläggningar vid mobilisering skola

kunna erhålla krigsbesättningar av nöjaktig storlek och med erforderlig

kännedom om fästningsanläggningarna och terrängen däromkring, ökningen

innebär vidare indirekt ett stärkande av fälthären sålunda, att ur densamma

icke behöva detacheras avdelningar till fästningarna, varjämte det blir

möjligt att kunna giva fälthären ett direkt tillskott av infanteri, då sådant

krigsläge är för handen, att större eller mindre delar av de båda rege
-

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 225

mentena kunna, för understödjande av fälthärens operationer dragas från

fästningarna.

Nu omförmälda organisationsförändring har förordats av chefen för

generalstaben i hans år 1906 avgivna förslag till arméns stärkande, av den

år 1907 sammankallade generalskommissionen, av 1907 års försvarskommitté

samt av försvarsberedningarna.

Av nu angivna skäl synes en utveckling av de båda grenadjärregeinentena

till ensartad organisation med övriga fastlandsregementen böra

komma till stånd.

Enligt chefens för generalstaben förslag år 1906 skulle vid fält- utveckling

infanteriets 24 regementen uppsättas »fjärdebataljoner», vilka skulle övasav linje''och

även i fred. Genom att låta rekrytskolan taga sin början den 1 juni

komme man att under repetitionsövningarna förfoga över fyra årsklasser

värnpliktiga. 1907 års generalskommission förordade uppsättning

av 24 nya infanteribataljoner vid fältinfanteriet och uttalade såsom

sin mening, att berörda regementen skulle kunna under repetitionsövningarna

övas på fyra bataljoner även med en tillgång av endast tre

årsklasser värnpliktiga.

Med den årliga värnpliktskontingent, som enligt nu föreliggande förslag

kan påräknas, giva emellertid tre årsklasser eu alldeles otillräcklig

övningsstyrka för infanteriregementets indelning på fyra bataljoner. Den

ökade uttagningen till skidlöpare (spanare) i Boden och till vissa specialtruppslag

ävensom Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementens ökande

till tre bataljoner samt uppsättandet, såsom härefter föreslås, av ett

kulsprutekompani vid varje infanteriregemente komma att minska den

redan med nuvarande organisation vid vissa regementen knappa övningsstyrkan.

Tanken på regementen om fyra bataljoner måste därför uppgivas,

så framt icke fyra årsklasser komma att deltaga i repetitionsövningarna, vilket

åtminstone med den nu ifrågasatta förläggningen av rekrytskolan skulle

kräva en ökning av antalet repetition sövningar i linjen från tre till fyra.

Utan en dylik ökning är en omorganisation av linjeregementet på fyra bataljoner

utesluten.

Fälthärens infanteri är dock med hänsyn till de stridsuppgifter, inför

vilka detsamma eventuellt kan komma att ställas, i behov av kvantitativ

förstärkning. En sådan kan ernås, om man, i enlighet med 1907

års försvarskommittés förslag, vilket synes hava vunnit gillande av en stor

del av försvarsberedningarnas ledamöter, vidtager sådana anordningar, att

vid varje infanteriregemente å fastlandet må kunna vid mobilisering uppsättas

en s. k. linjer eservbat olja n av värnpliktiga ur beväring ens första

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (Nr 58.) 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

uppbåd. Dylika reservbataljoner komina att i stridsvärde stå den egentliga

fälthären ganska nära och böra kunna användas även för operationer i

direkt anslutning till fälthären och således kvantitativt förstärka densamma,

då krigsläget så påkallar. I avdelningen > Värn pliktstid och värnpliktsuppbåd»

har redogjorts för de omständigheter, som göra en sådan organisation

icke blott önskvärd, utan nödvändig för att krigsledningen må kunna

för fälthären beräkna sex fullständiga arméfördelningar.

Uppsättandet vid varje infanteriregemente av en dylik reservbataljon

måste betraktas såsom ett betydande tillskott i försvarskraft. Ur såväl

organisatorisk som fältduglighetssynpunkt kräves dock, att dessa bataljoner

erhålla tillfälle till övning i fredstid. Den för dem erforderliga befälspersonalen

å aktiv stat kommer att i det följande angivas.

Föreliggande organisationsförslag avser, såsom i nyssberörda avdelning

framhållits, att uppsätta reservbataljoner jämväl med värnpliktiga ur

beväringens andra uppbåd. Huru befälsbehovet vid dessa bataljoner bör

tillgodoses, angives i det följande.

Kulsprute- Erfarenheterna från de senaste krigen hava ådagalagt, att tillgång

kompanier. kulsprutor vid infanteriet i betydande grad stärker detta truppslags

anfalls- och försvarskraft. Inom de flesta arméer äro också numera kulspruteavdelningar

i en eller annan form organiserade.

Försvarsberedningarna hava förordat uppsättning vid varje infanteriregemente

av en kulspruteavdelning, vilken under rekrytskolan skulle övas

på en tropp om två pjäser och under repetitionsövningarna kunna svälla

ut till ett kompani om sex pjäser.

Vårt infanteris förseende med kulsprutor torde med skäl kunna betecknas

såsom ett av de mest angelägna försvarsbehoven. Då den organisation

av kulsprutevapnet, som försvarsberedningarna tänkt sig, synes ändamålsenlig

och utan tvivel skulle tillföra armén ett betydande krafttillskott,

bör en sådan organisation genomföras.

Vid varje infanteriregemente bör alltså uppsättas ett kulsprutekompani

om sex pjäser. Värnpliktig personal för kulsprutekompaniet, vilken

bör utväljas bland de till befäl och fackmän uttagna värnpliktiga, bör under

rekrytskolans senare del samt under uppehållet mellan rekrytskolan

och repetitionsövningarna erhålla erforderlig fackutbildning, för vilket

ändamål en kulsprutetropp organiseras. Samövning av två eller flera regementens

kulsprutetroppar kan anordnas under sista delen av rekrytskolan.

Under regementsövningarna bör vid varje regemente uppsättas

ett kulsprutekompani, helst om tre troppar.

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Såsom befäl för de ifrågasatta reservformationerna avses huvudsak- Infanteriets

ligen personal å reservstat och i reserven samt värnpliktigt befäl. Då den kadc^r:a,°/^''

reservbataljon, som vid varje infanteriregemente å fastlandet skall uppsättas

med värnpliktiga ur beväringcns första uppbåd, bör till sammansättning

och beskaffenhet i övrigt göras så lika linjebataljonerna som möjligt,

erfordras med nödvändighet, att åtminstone en major, två kaptener och

en löjtnant, den sistnämnde avsedd såsom adjutant hos majoren, uppföras

å aktiv stat. I fred krävas dessa officerare för behandling av ärenden

angående reservtruppernas organisation, mobilisering och användning i

krig. Majoren bör därjämte erhålla i uppdrag att med biträde av sin

adjutant planlägga och förbereda samt leda reservtruppövningarna, att

biträda regementschefen i utbildningsarbetet samt att övertaga vissa på

den sistnämnde vilande värnplikts- och förvaltningsgöromål, som under nuvarande

förhållanden i alltför hög grad draga honom från hans huvuduppgifter.

Förutom arbete med reservorganisationen kommer en kapten

att leda utbildningen av det värnpliktiga underbefälet, vilket för tillgodoseende

av mobiliseringsbehovet årligen måste uttagas till ett antal, större

än ett vanligt rekrytkompani, samt under större delen av utbildningstiden

bilda ett fristående kompani. Att ledningen av detta underbefälskompani

bör uppdragas åt en kapten synes självfallet. Den andre kaptenen erfordras

såsom i det följande anföres även i anledning av kommenderingar utom

regementet och för tjänstebefattningar, vilkas innehavare eljest äro frånvarande.

Den ifrågasatta uppsättningen av kulsprutekompanier kan icke genomföras,

utan att officerskadern vid varje infanteriregemente ytterligare

ökas med åtminstone en kapten och en löjtnant.

Med de nu ifrågasatta kaderökningarna — tillsammans 1 major,

3 kaptener och 2 löjtnanter vid varje infanteriregemente å fastlandet

— torde antalet officerare per regemente bliva det minsta, som erfordras

för fredstjänsten. Man får nämligen icke förbise, att, förutom

det att åtskilliga nya tjänstegrenar tillkommit, behovet av officerare

jämväl i övrigt kommer att stegras till följd av den nya organisationen.

Bland omständigheter, som ställa ökade krav på officerskadrerna,

må nämnas den särskilda utbildningen av studenter och med dem likställda

samt den i annat sammanhang föreslagna, för hela armén gemensamma

underofficersskolan. Vapenofficeren, vilken hittills i viss utsträckning

disponerats för trupptjänstgöring, kan på grund av de för reservtruppernas

beväpning ökade gevärsförråden, kulsprutekompaniernas uppsättande

och den längre övningstiden hädanefter endast undantagsvis

tagas i anspråk för trupptjänst. För flygtjänsten måste omkring 25 flyg
-

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

spaningsofficerare beordras till F ill tf elegraf kåren från främmande truppförband.

Av dessa beräknas omkring två tredjedelar eller i runt tal 16

tillhöra infanteriet. Nu angivna omständigheter komma givetvis att minska

det för infanteriets egna övningar disponibla antalet officerare.

På grund av nu nämnda och andra särskilda kommenderingar, såsom

vid ^^försvarsdepartementet, generalstaben, artilleristaben, arméfördelningsstaberna,

militära högskolor, intendenturkåren m. in., minskas antalet för de

värnpliktigas rekrytutbildning disponibla officerare enligt beräkning med i

medeltal minst en kapten och sex subalternofficerare per infanteriregemente.

Härförutom förekomma kommenderingar till skjutskola samt vapenofficers-,

kulsprute-, signal- och ridkurser, vilka dock åtminstone delvis böra kunna

förläggas till senare delen av rekrytskolan och tiden för skördeuppehållet.

Befälstillgången under rekrytskolan blir i alla händelser så begränsad, att

enligt verkställda detalj utredningar under större delen av densamma utöver

kompanicheferna kunna påräknas högst 18 subalternofficerare såsom plutonchefer,

medan behovet utgör 24.

Karlskrona och Vaxholms g r enadjär regementens utveckling till ensartad

organisation med övriga infanteriregementen å fastlandet medför för

vartdera regementet eu ökning av dess officerskader med, nyssberörda

kaderökning inberäknad, 2 majorer, 5 kaptener, 8 löjtnanter och 4 underlöjtnanter.

Vid Norrbottens regemente kräves av särskilda anledningar en större

förstärkning av officerskadern än vid övriga infanteriregementen. Den fordrande

tjänsten såsom infanteribesättning i Bodens fästen och batterier

ställer synnerligen stora krav på de reservformationer, som vid regementet

skola uppsättas. I anledning härav måste regementets för reservformationerna

avsedda officerskader beräknas något större än vid övriga infanteriregementen.

Ett ökat antal officerare är jämväl för fredstjänstgöringen

till fullo behövligt med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena vid regementet.

Såsom under avdelningen »Organisationen: Fästningsbesättningar»

kommer att närmare utvecklas, avses nämligen att vid regementet utbilda

icke blott dess egna värnpliktiga, utan också ett betydligt antal från samtliga

inskrivningsområden å fastlandet till utbildning såsom skidlöpare

(spanare) uttagna värnpliktiga.

Även ett annat skäl för ökning av officerskadern vid Norrbottens

regemente föreligger. För att landstormen skall få det värde för försvaret,

som densamma, rätt ordnad och ledd, kan hava, böra aktiva eller

f. d. aktiva officerare i krig användas på vissa av de för landstormens ledning

mest betydelsefulla befälsposterna. Särskilt gör sig detta behov gällande

inom Norrbottens inskrivningsområde.

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. proposition nr 58.

229

Av nu angivna orsaker bör officerskadern vid Norrbottens regemente

ökas med 1 major, 6 kaptener och 6 löjtnanter.

Officerskåren vid Gottlands infanteriregemente bör organiseras i överensstämmelse

med officerskåren vid ett linjeinfanteriregemente å fastlandet;

detta innebär en ökning med 1 major och 3 kaptener samt minskning med

1 löjtnant.

Beträffande infanteriets underofficerskårer ifrågasättas inga andra Underofficer

förändringar än sådana, som föranledas av den förut angivna omorganisa- raretionen

av Vaxholms och Karlskrona grenadjärregementen samt av den erforderliga

kaderökningen vid Norrbottens regemente. Antalet underofficerare

bör således ökas vid vartdera grenadjärregementet med 4 fanjunkare och

8 sergeanter; vid Norrbottens regemente böra tillkomma 2 fanjunkare och

3 sergeanter. För underofficerskårens vid Gottlands infanteriregemente organiserande

såsom vid övriga infanteriregementen bör fanjunkarnas antal

ökas med 4 och sergeanternas minskas med 5.

Försvarsberedningarna hava upptagit antalet underbefäl av manskapet Fast

vid varje infanteriregemente iitom de båda fotgardesregementena och Gott- anställt

lands infanteriregemente till 130 mot nuvarande 132. Fotgardesrege- mans ap

mentena, som för närvarande hava 12 vicekorpraler mera än övriga infanteriregementen

å fastlandet, skulle bibehållas härvid. Beträffande Gottlands

infanteriregemente borde ej någon förändring vidtagas i fråga om antalet

underbefäl av manskapet. För att åstadkomma bättre löneförmåner inom

distinktionskorpralsgraden och därigenom föranleda den dugligaste personalen

att rekapitulera i större omfattning, än vad nu är händelsen, hava

beredningarna föreslagit uppdelning av denna grad i två löneklasser. Benämningen

distinktionskorpral skulle i samband därmed ändras till furir. För

furir av första klassen skulle årslönen höjas med 240 kronor utöver distinktionskorprals

nuvarande avlöning. Furir av andra klassen skulle åtnjuta

samma avlöning som nuvarande distinktionskorpral. Därjämte skulle

det sammanlagda antalet furirer vid ett regemente med sex överstiga

det nuvarande antalet distinktionskorpraler, vilket jämväl komme att medföra

ökning av antalet rekapitulanter. Med denna ökning av antalet distinktionskorpraler

(furirer) skulle följa en minskning av antalet korpraler

och vicekorpraler med fyra i vardera graden.

Underbefälet av manskapet kan anses fullt utbildat först med det år, under

vilket underofficers-(furir-)-skola genomgås, d. v. s. i regel med det tredje

tjänståret.; Tillgången å fullt utbildat underbefäl blir följaktligen i väsentlig

grad beroende av den omfattning, i vilken manskapet rekapitule
-

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

rar, varför åtgärder böra vidtagas för att främja rekapitulering. Då det synes

sannolikt, att en ökning av distinktionskorpralernas antal och förbättring

av deras löneförmåner kommer att bidraga till ökande av antalet rekapitulanter,

har vad försvarsberedningarna förordat i fråga om grader och avlöningsklasser

upptagits i föreliggande förslag. Däremot torde den föreslagna

minskningen av underbefälet med 2 per regemente icke vara tillrådlig.

Underbefälstillgången är redan nu knappt tillmätt. Då därtill

kulsprutekompaniets behov måste tillgodoses, är det erforderligt att bibehålla

underbefälet av manskapet vid nuvarande antal, 132, fördelade med

44 i varje grad. Gottlands infanteriregemente synes jämväl i avseende å

underbefälet böra likställas med fastlandsregementena.

I fråga om sjukvårdspersonalen har, såsom försvarsberedningarna

framhållit, saknaden av distinktion skorpralsgrad orsakat svårighet att hålla

personalen fulltalig och få densamma väl rekryterad. En dylik grad bör

därför inrättas, i samband varmed personalens sammanlagda antal kan minskas

till det av försvarsberedningarna föreslagna. För varje infanteriregemente

böra alltså upptagas 2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen, 2 sjukvårdskorpraler, 2 sjukvårdsvicekorpraler och 2 sjukvårdssoldater.

En sådan minskning av den fast anställda sjukvårdspersonalen

är dock möjlig endast under förutsättning att, såsom i annat sammanhang

ifrågasättes, värnpliktiga sjukvårdare erhålla tillfredsställande utbildning för

att vid mobilisering kunna tjänstgöra såsom sjukvårdsbeställningsmän.

Tillkomsten av kulsprutor och uppsättandet av reservformationer

kräva, såsom försvarsberedningarna jämväl erinrat, ökning av gevärshantverkarpersonalen

med en beställning, vilken för åstadkommande av möjlighet

jämväl för detta manskap att avancera till den högsta underbefälsgraden

bör upptagas såsom distinktionskorprals-(furirs-)befattning av andra

klassen.

Vidare har med anledning av infanteriets förseende med stamhästar

och i enlighet med försvarsberedningarnas förslag för varje infanteriregemente

upptagits en hovslagarbeställningsman, vilken av befordringsskäl

uppförts såsom vicekorpral.

Den ifrågasatta utsträckningen av övningstiden för infanteriets värnpliktiga

gör det möjligt att avsevärt minska antalet meniga volontärer vid

infanteriregementena utom Svea och Göta livgarden samt Gottlands infanteriregemente.

Garnisonstjänsten i huvudstaden och behovet av säkerhetsbesättning

å Gottland göra det nödvändigt att vid nämnda tre regementen

bibehålla deras nuvarande antal meniga volontärer. Att för övriga regementen

bestämma det för underbefälets rekrytering erforderliga antalet volontärer

till endast 48, såsom under vissa förutsättningar beräknades i 1901

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. Maj:ts nåd. -proposition nr 58.

års härordningsförslag, är icke tillrådligt. Teoretiskt skulle detta antal

möjligen förslå för rekrytering av underbefälet under särskilt gynnsamma

förhållanden; för att säkerställa rekryteringen måste dock antalet

något höjas. Härför tala jämväl andra omständigheter. Kulsprutekompaniet

och signalavdelningen kräva nämligen ett ökat antal volontärer

och en väl utbildad personal, förtrogen med den allmänna infanteritjänsten.

Värnpliktiga, uttagna till denna speciella infanteri tjänst, kunna visserligen

till avsevärd del fylla kulsprutekompaniets och signalavdelningens

manskapsbehov, men det erfordras även en del manskap med större erfarenhet

och vana, än de värnpliktiga hinna tillägna sig. I anledning härav

böra för dessa formationer beräknas minst 12 meniga volontärer. Hela

antalet meniga volontärer skulle följaktligen uppgå till 60, ett antal som

jämväl ur rekryteringssynpunkt synes vara nödtorftigt tillfredsställande.

Särskilda officers- och reservofjicersvolontärer behöva icke upptagas i

staterna, utan komma ifrågavarande volontärer, såsom i annat sammanhang

närmare utvecklas, att under sin utbildningstid åtnjuta de för värnpliktiga

bestämda förmånerna.

Infanteriets musikpersonal behandlas under avdelningen »Organisa- Musikpertionen:

Musiken».

För att reservtrupperna skola erhålla nödig stadga och fasthet erfor- Befäl å redras

ett större antal befäl, som genom aktiv tjänst förvärvat full tjänste- seristatvana,

än som till följd av här förut angiven ökning av den aktiva kadern

kan ställas till förfogande. Genom organiserandet av s. k. reservstatsbefäl

i huvudsaklig överensstämmelse med det av särskilda kominitterade

år 1909 avgivna förslag, vilket jämväl försvarsberedningarna förordat,

kan berörda behov fyllas. Härom kommer särskilt förslag att framläggas.

Infanteriets behov av befäl är dock icke härigenom tillgodosett. Reservbefäl

Ytterligare kräves ett stort antal reservbefäl och värnpliktigt befäl. För

behovet härutinnan och sagda befäls utbildning har redogjorts i avdelnin- befäl.

gen »Befälet».

2. Kavalleriet.

Genom 1901 års härordning skedde beträffande antalet kavallerirege- idol års

menten och deras indelning i skvadroner ingen förändring i den då gäl- förordning.

lande organisationen, vilken även därefter lämnats oförändrad. Kavalleriet

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

utgöres alltså för närvarande av sex regementen fördelningskavalleri, vartdera

om fem skvadroner, samt två regementen, vartdera om tio skvadroner.

De förändringar, som kavalleriet undergick genom 1901 års härordning,

betingades dels av indelningsverkets fullständiga avskaffande och den fast

anställda meniga personalens minskande till den styrka, som var erforderlig

för att i förening med lämpligt antal värnpliktiga bilda fältdugliga skvadroner,

och dels av behovet att i någon mån stärka befälskadern. Därjämte

bestämdes, att vid slutligt, genomförd härordning skulle finnas vid vart och

ett av fördelningskavalleriregementena 600 stamhästar och vid vartdera av

tioskvadronsregementena 1,200 stamhästar. Härav återstår dock att anskaffa

200 hästar för vart och ett av de båda sistberörda regementena.

Kavalleriets Frågan om eu förändrad förläggning av delar utav de för kavalleri
j»r

aggning, fördelningen avsedda regementena bragtes på tal redan vid 1901 års riksdag,

varvid dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet framhöll, att

det vore till största fördel, om man kunde förstärka kavalleriet i övre Norrland,

som vore vår mest hotade landsända, men att detta tillsvidare mötte

mycket stora svårigheter ur rekryterings- och remonteringssynpunkt.

Sedan frågan om förflyttning av kavalleri till Norrland vid 1904

års riksdag i anledning av väckt motion ånyo varit under behandling, tillsatte

Kungl. Maj:t, den 30 september samma år en kommitté för utredning

angående behovet av ytterligare kavalleri i Norrland och sättet för fyllande

av detta behov.

1 sitt den 31 januari 1905 avgivna utlåtande framhöll kommittén,

att kavalleriet i Norrland borde redan i fredstid förstärkas, att ökningen

borde för Norrbotten utgöras av fem skvadroner och för mellersta Norrland

av ett lika stort truppförband, samt att Norrbottens behov av kavalleri

borde i främsta rummet fyllas. Enligt kommitténs åsikt borde fem

skvadroner från vartdera av Skånska husar- och dragonregementena ditflyttas.

Kommitténs förslag i dess helhet vann icke gillande av någon av de

militära myndigheter, chefen för generalstaben, kavalleriinspektören samt

cheferna för första och sjätte arméfördelningarna, som erhöllo tillfälle

att avgiva yttrande i frågan. Mot förslaget anmärktes särskilt, att det

skulle möta mycket stora svårigheter att så kort tid efter den stora utvidgning,

som Norrlands trupper erhållit genom 1901 års härorganisation,

uppsätta och rekrytera ännu flera truppförband i Norrland. Tanken att

jämväl eu kavalleribataljon borde förläggas till mellersta Norrland, vann

icke heller understöd av någon av de nämnda myndigheterna. Vidare

framhölls, att en förflyttning av en kavalleribataljon till Norrbotten icke

kunde betecknas såsom en av de mest angelägna anordningarna i försvarets

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

233

intresse. Chefen för första arméfördelningen anmärkte, att det ifrågavarande

spörsmålet egentligen anginge, huruvida en styrka kavalleri borde

förläggas till Boden för samverkan med fästningsbesättningen och för

Norrbottens försvar.

1 chefens för generalstaben förslag år 1906 framhölls, att en förflyttning

av vissa delar av de båda tioskvadronsregementena framdeles

borde äga rum i överensstämmelse med kavallerikommitténs förslag. Generalskommissionen

år 1907 anmärkte, att förflyttningen av delar av det i

Skåne förlagda kavalleriet borde avse dessa kavalleriförbands användande

såsom fördelningskavalleri i de två nya av kommissionen förordade arméfördelningarna.

Försvarskommittén av år 1907 kunde med hänsyn till rådande rekryteringsförhållanden

i Norrland icke förorda förflyttning av mer än två

skvadroner till Norrbotten.

Sedermera har inspektören för kavalleriet i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 23 augusti 1911 ånyo bragd ifrågavarande spörsmål på tal och därvid,

bland annat, förordat förflyttning av två skvadroner till Boden samt Skånska

husar- och dragonregementenas uppdelning vartdera i två truppförband,

ett om fem och ett om fyra skvadroner. över detta förslag hava chefen

för generalstaben, chefen för första arméfördelningen och kommendanten i

Boden blivit hörda. Den förstnämnde har, enär utrymme i fältartillerietablissemanget

i Boden icke, såsom kavalleriinspektören förutsatt, vore disponibelt

för förläggning av kavalleri dit samt fältartilleriets pågående viktiga

haubitsorganisation således icke medgåve förslagets förverkligande på

angivet sätt, förklarat sig sakna anledning att yttra sig om detsamma i

övrigt-. Av chefen för första arméfördelningen har kavalleriinspektörens

förslag i angivna delar tillstyrkts, varjämte förflyttning av två skvadroner

till Boden förordats av kommendanten därstädes.

Tredje försvarsberedningen har preliminärt beslutat förorda förflyttning

till Norrbotten av två skvadroner kavalleri, vilka skulle ingå i en

spaningskår.

Pbl förflyttning av större kavalleriförband till Norrland synes för

närvarande icke böra äga rum. Däremot torde behovet av kavalleri i

Norrbotten vara oavvisligt. På grund härav kommer i avdelningen

»Organisationen: Fästningsbesättningar» att föreslås förflyttning av en skvadron

ur Skånska husarregementet till Boden för att tillgodose dåvarande

besättningstruppers behov av kavalleri. Förläggandet av större kavalleristyrka

till Norrbotten synes tillsvidare ej böra ifrågasättas. Rekryteringen

av de i Boden garnisonerade truppförbanden vållar nämligen svårigheter

icke blott i fråga om den fast anställda personalen, utan även beträffande

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kiingl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

de värnpliktiga. Då förevarande förslag därjämte avser en nödvändig utökning

av artilleriet i Boden, kommer givetvis detta att stegra rekryteringsbehovet

i fråga om såväl fast anställd som värnpliktig personal. Det synes

därför nödvändigt att begränsa ditflyttningen av kavalleri till den styrka,

vars förläggning därstädes är för fästningens behov oundgängligen erforderlig.

Kavalleriets organisation och förläggning böra därutöver i stort sett

bibehållas. Förläggningsutrymme för den av Skånska husarregementets båda

Uppsala-skvadroner, som ej förflyttas till Boden, kan, när Uppsala-förläggningen

av utrymmesskäl måste upphöra, beredas vid regementets i Landskrona

förlagda avdelning, som därefter kommer att bestå av fyra skvadroner.

Kulsprute- För att kavalleriet skall förmå att fylla de stridsuppgifter, inför vilka

ritkavaiu- detsamma under ett krig kan komma att ställas, måste det till sitt förriet.

fogande erhålla kulsprutor. Det relativt ringa antal man, som vid kavalleriet

kan deltaga i striden till fots, inskränker detta truppslags eldkraft.

I de flesta utländska arméer har man av denna anledning vid kavalleriet

organiserat kulspruteavdelningar. Det torde ej vara tillrådligt att längre

uppskjuta införlivandet av kulspruteformationer med vårt kavalleri. Gentemot

ett främmande kavalleri, försett med kulsprutor, kommer i annat fall det

svenska kavalleriet, huru väl utbildat det i övrigt än må vara, att framstå

såsom underlägset. Särskilt med hänsyn till vårt lands egenartade terrängförhållanden,

i synnerhet i de nordliga delarna, torde uppträdandet av

kulspruteavdelningar i förening med kavalleri kunna få synnerligen stor

betydelse.

De kulspruteavdelningar, som skola tilldelas kavalleritruppförbanden,

få icke göras för stora. Fara uppstår annars, att de komma att minska

kavalleriets rörlighet, vilken med hänsyn till detta truppslags förnämsta

uppgift, spaningen, icke får äventyras. För att lösa kavalleriets stridsuppgifter

erfordras i regel icke heller något större antal kulsprutor. I betraktande

härav torde kulspruteforinationerna vid kavalleriet böra begränsas

till en tropp om två kulsprutor vid varje kavalleriregemente. Detta gäller

även om de i kavallerifördelningen ingående stora regementena, åtminstone

så länge denna fördelning är förenad med ridande artilleri. Vid kavalleriet

skulle alltså uppsättas sammanlagt åtta kulsprutetroppar, envar om två kulsprutor.

Organisationen kräver en mindre ökning av antalet meniga volontärer,

varjämte det antal värnpliktiga, som årligen tilldelas kavalleriet,

måste ökas med 10 vid varje regemente.

Uppsättandet av kulspruteförband vid kavalleriet kräver även en ökning

av antalet stamhästar. För att icke menligt inverka på kavalleriets

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

235

rörlighet och framkomlighet är det nödvändigt, att kulsprutetropparna hava

till sitt förfogande goda och väl dresserade hästar. Det är icke nog med

att kulspruteförbandet under långa marscher kan åtfölja kavalleriet, det

måste jämväl kunna följa detsamma terrängledes för att exempelvis hastigt

föras ut på en flygel. Att en dylik framkomlighet icke kan uppnås, om kulspruteförbanden

vid mobilisering skola i sin helhet uppsättas å utskrivna

hästar, är uppenbart. Däremot torde för vissa delar av kulspruteförbandet

(stridsträng m. m.) vid mobilisering utskrivna hästar kunna användas.

I fråga om kavalleriets officers- och underofficerspersonal ifrågasättes Kavalleriets

ingen förändring. Vidkommande det fast anställda manskapet gäller vid tågpersonal.

kavalleriet i minst lika hög grad som vid infanteriet, att detsamma kan anses

fullt utbildat först med det tredje tjänståret. Erhållandet av ett dugligt

underbefäl är därför i hög grad beroende av manskapets villighet att taga

förnyad anställning efter den första tjänstetidens utgång. Jämväl vid kavalleriet

är därför en ökning av distinktionskorpralernas antal och förbättring

av deras löneförmåner påkallad. Antalet distinktionskorpraler (furirer)

torde i anledning härav böra ökas med 6 vid varje litet och 12 vid

varje stort kavalleriregemente, och bör denna grad, såsom vid infanteriet,

uppdelas i två avlöningsklasser. I sammanhang härmed kan vid varje

regemente korpralernas antal minskas med 4 respektive 8 samt vicekorpralernas

med 2 respektive 4, varjämte ytterligare 2 respektive 4 vicekorpraler

torde kunna utbytas mot meniga volontärer. Den ökning, som kulsprutetropparna

beräknats kräva, utgör 8 meniga volontärer vid varje regemente.

I enlighet med vad nu anförts hava i staterna upptagits följande

antal beställningar för manskapet, nämligen vid varje fördelningskavalleriregemente

26 distinktionskorpraler (furirer), därav 8 av första och 18 av

andra klassen, 26 korpraler, 26 vicekorpraler och 205 meniga volontärer,

samt vid varje tioskvadronsregemente 52 distinktionskorpraler (furirer),

därav 16 av första och 36 av andra klassen, 52 korpraler, 52 vicekorpraler

och 402 meniga volontärer.

För beställning smännen har upptagits en distinktionskorprals-(furirs-)

grad, varjämte sjukvårdspersonalen minskats vid varje litet regemente med

en och vid varje stort regemente med två beställningar. Med hänsyn till

kulsprutematerielen har det ansetts behövligt att vid varje regemente uppföra

en hantverksvicekorpralsbeställning.

Kavalleriets musikpersonal behandlas i avdelningen »Organisationen:

Musiken».

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Skånska

husar- och

dragonregementenas

hästantal.

Fältartille
riet.

Behovet av det uti 1901 års härordning fastställda antalet stamhästar

vid Skånska husar- och dragonregementena gör sig starkt gällande oavsett

nu ifrågasatta organisationsförändringar. Uppsättandet av ett ökat

antal reservformationer ur kavalleriet samt det större krav på kontingenter

till staber m. m., som med den ifrågasatta arméorganisationen uppkommer,

gör denna ökning av kavalleriets hästnumerär än mer trängande.

3. Artilleriet.

Fältartilleriet består av sex regementen, ett för envar av de sex

arméfördelningarna. Varje regemente skall enligt 1901 års härorganisation

i fred vara formerat på tre kanondivisioner å tre batterier och en

haubitsdivision ä två batterier, vilkas uppsättning emellertid icke ännu

är slutförd. Vid Vcndes artilleriregemente tinnes dessutom en ridande

kanondivision om tre batterier, avsedd för kavallerifördelningen. Till fältartilleriet

räknas även Gottlands artillerikår, vilken består av tre fältkanonbatterier

och ett positionsbatteri.

Enligt 1901 års härordning skall Norrlands artilleriregementes haubitsdivision

och en av dess kanondivisioner förläggas i Boden »för stärkande

av de rörliga försvarskrafterna i Norrbotten». Kanondivisionen är

uppsatt och förlagd i Boden, men haubitsdivision ens uppsättning har ej

påbörjats.

Enligt försvarsberedningarnas förslag skulle, för att Norrlands artilleriregemente

måtte liksom övriga fältartilleriregementen erhålla fyra divisioner,

tre kanondivisioner och en haubitsdivision, samtliga förlagda till en

ort och utan andra uppgifter än att vara sjätte arméfördelningens fältartilleri,

regementets haubitsdivision uppsättas i Östersund samt en tredje

kanondivision erhållas genom överflyttning av den nu i Vendes artilleriregemente

ingående ridande divisionen, eventuellt ombeväpnad till en bergseller

skogsartilleridivision. Norrlands artilleriregementes nu i Boden förlagda

kanondivision skulle förbliva därstädes för att jämte en tung haubitsdivision

tillgodose det tidiga gränsförsvarets och fästningsförsvarets behov av

rörligt artilleri. Behovet av ett särskilt för samverkan med kavalleri avsett

artilleri krävde ingen särskild fredsorganisation, utan kunde vid mobilisering

tillgodoses genom uppsättning av nödigt antal batterier vid fältartilleriet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

■231

De av försvarsberedningarna sålunda föreslagna organisationsförändringarna

kunna icke tillstyrkas. Genom indragning av det ridande artilleriet

skulle icke blott kavalleriet berövas stödet av en för sitt speciella ändamål

utbildad artilleriavdelning, utan även organisationen rubbas hos de artilleriregementen,

som skulle mobilisera särskilt artilleri för det självständiga

kavalleriet. För att erforderliga delar av sjätte arméfördelningens fältartilleri

skola vara att tillgå för det tidiga gränsförsvaret, bör Norrlands

artilleriregementes haubitsdivision, såsom avsetts i 1901 års härordning,

uppsättas i Boden samt jämte den därstädes redan befintliga kanondivisionen

utgöra ett detachement ur nämnda regemente.

C C1

Beträffande Gottlands artillerikår ifrågasattes icke någon egentlig

organisationsändring. Däremot torde det finnas ändamålsenligt att förse

ett av de nuvarande fältkanonbatterierna med tung haubitsmateriel.

Positionsartilleriregementet är i fredstid organiserat på två haubitsdivisioner

ä två batterier samt en division om ett kanonbatteri och ett

kulsprutebatteri.

Under åberopande därav, att regementets huvudsakliga uppgift numera

vore att förse fälthären med grovt haubitsartilleri, hava försvarsberedningarna

förordat regementets upplösning och haubitsorganisationens

överflyttning till vissa fältartilleriregementen sålunda, att vid vart och ett

av Svea, Vendes och Norrlands artilleriregementen skulle uppsättas en tung

haubitsdivison k två batterier. Kulspruteorganisationen borde införlivas

med infanteriet och den tunga kanonmaterielen överflyttas till Karlsborg.

En uppdelning av det tunga haubitsartilleriet på de nämnda fältartilleriregementena

skulle bereda cheferna för dessa regementen möjlighet att i

fred studera och leda ett artillerislag, som de med sannolikhet kunde få

sig underställt i fält, samt möjliggöra samarbete mellan de särskilda

artillerislagen, vilket vore av stor betydelse för fältartilleriets i dess helhet

utveckling och rätta användning. Härigenom behövde dock icke det

tunga haubitsartilleriets användning som arméartilleri omöjliggöras. Den

föreslagna uppdelningen medförde en utökning av det tunga haubitsartilleriet

med en division och skulle möjliggöra ett snabbare transporterande

av sådant artilleri till kusttrakter, som hotades av fientliga landstigningsföretag,

samt tillförsäkra de norrländska stridskrafterna särskilt tungt

O7 ö

fältartilleri.

Ej heller denna omorganisation kan tillstyrkas. En upplösning av

Positionsartilleriregementet och det tunga haubitsartilleriets uppdelning på

fältartilleriet på det sätt, som föreslagits, skulle nämligen medföra bestämda

olägenheter.

Positions
artilleriet.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Det angivna önskemålet, att tunga haubitser redan i fred underställas

fältartillerichef, bleve tillgodosett endast vid tre fältartilleriregementen,

men däremot icke vid de tre återstående. Lika stor sannolikhet

finnes emellertid, att det tunga artilleriet vid strid kan komma att lyda

under cheferna för dessa senare regementen som under cheferna för de

förra. Samverkan med fältartilleriet kan redan under nu rådande förhållanden

vinnas, i det att vid större fälttjänstövningar tungt artilleri avdelas

till däri deltagande fördelningar. För övrigt är det tunga artilleriets uppträdande

i direkt samverkan med fälthärens fördelningar visserligen en av

dess uppgifter, men även andra tillkomma detsamma. I större arméer,

exempelvis Tysklands, sammanhålles det tunga artilleriet under fred i enhetliga

förband och uppdelas först vid mobilisering så, att en del tilldelas

fälthärens operativa enheter för direkt samverkan med och förstärkning av

det lättare fältartilleriet, under det att återstoden fortfarande sammanhålles

i självständiga förband, stående direkt till högsta ledningens förfogande.

Fn sådan anordning förutsätter tydligen en relativt riklig tillgång på tungt

artilleri. År detta artilleri däremot så fåtaligt som inom svenska armén,

torde de ändamål, för vilka det tunga artilleriet måste avses, i sin helhet

bäst tillgodoses, om detsamma bibehålies i enhetligt förband. Det tunga

artilleriets splittrade användning måste undvikas. Det torde vara lättare

och enklare att, när behov uppstår, tilldela tungt artilleri till viss häravdelning

än att till samfällt uppträdande förena det tunga artilleriet från

en splittrad organisation.

Det finnes även andra synpunkter, som vid denna frågas bedömande

måste anses av betydelse. Vid fältartilleriet äro, redan enligt nuvarande organisation,

i regementsförband sammanförda så många enheter, att skötseln

av ett fältartilleriregemente i såväl fred som krig är förenad med avsevärda

svårigheter. Att ytterligare öka enheternas antal vid en del av regementena

och därtill med ett nytt slag av artilleri kan icke ske, utan att regementenas

utbildning i fred och än mer deras mobilisering äventyras.

Det torde vara tydligt, att ett av fyra divisioner med två slags beväpning

sammansatt regemente ej utan vidare kan ökas med en division och denna

därtill med ett tredje slags beväpning; därigenom bleve nämligen förbandet

så stort, att det lämpligen borde organiseras som en av två regementen

sammansatt brigad.

En uppdelning av Positionsartilleriregementet på fältartilleriregementena

kan icke heller anses vara gagnelig för det tunga artilleriets egen

utveckling. Införlivat i det lätta fältartilleriet, där det k om me att utgöra

eu mindre del av det hela, skulle det tunga artilleriet helt säkert icke

komma till sin rätt. Detta skulle bliva ofördelaktigt, särskilt med hänsyn

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

239

till utbildningen i skjuttekniskt hänseende, vilken utbildningsgren för det

tunga artilleriet är i hög grad dominerande.

De besparingar i fråga om kasernbyggnader, som för tillfället skulle

kunna göras genom den ifrågasatta uppdelningen, komma sannolikt att

uppvägas av utgifter för utvidgning och förbättring av skjutfält för vissa

regementen.

Av nu angivna skäl bör positionsartilleriet fortfarande bibehållas i

enhetligt förband. I anledning av kulspruteformationers uppsättande vid

infanteriet bör det nu i Positionsartilleriregementets fredsorganisation ingående

kulsprutebatteriet ersättas av ett batteri tunga kanoner, varigenom

regementets tredje division blir en tung kanondivision.

Fästningsartilleriet utgöres av Boden-Karlsborgs artilleriregemente

om tio kompanier. Sex kompanier äro under benämning Bodens artilleribataljon

förlagda i Boden såsom artilleribesättning. Återstående fyra kompanier

bilda Karlsborgs artilleribataljon.

Försvarsb svedning av na hava förordat, att två kompanier skulle flyttas

från Karlsborg till Boden, vars artilleribesättning, sedan befästningsanläggningarna

numera blivit i det väsentligaste färdigställda, vore i behov av

sådan förstärkning. Av sålunda i Boden befintliga åtta kompanier och den

därstädes förlagda lätta kanondivisionen skulle bildas Bodens artilleriregemente

om fem divisioner, nämligen tre fästningsdivisioner å två batterier,

en tung haubitsdivision likaledes ä två batterier samt en lätt kanondivision

å tre batterier. De två å Karlsborg kvarvarande kompanierna skulle, med

någon förstärkning av den fasta kadern, organiseras såsom en tung kanondivision,

detacherad ur Göta artilleriregemente och med huvudsaklig uppgift

att uppsätta s. k. arméartilleri.

Såsom framgår av vad förut anförts, vilar försvarsberedningarnas förslag

om införlivning av den i Boden förlagda lätta kanondivisionen i det

föreslagna Bodens artilleriregemente på den förutsättningen, att Norrlands

artilleriregemente skulle i ersättning tilldelas den nu i Vendes artilleriregemente

ingående ridande divisionen. Då sistnämnda omflyttning icke

kunnat tillstyrkas, följer därav, att förstnämnda division bör fortfarande

tillhöra Norrlands artilleriregemente, på det att sjätte arméfördelningen

må erhålla samma styrka av fältartilleri som övriga arméfördelningar.

En ökning av artilleribesättningen i Boden är, såsom försvarsberedningarna

erinrat, av behovet oavvisligen påkallad. Enligt vad kommendanten

i Boden i avgivet yttrande uppgivit, bör ökningen omfatta helst

tre kompanier, men kan genom vissa kombinationer begränsas till två.

Fästnings
artilleriet.

s. 240 Kontrollera mot PDF

Bergs- och

skoqsartilleri.

240 Kung t. Maj:is nåd. proposition nr 58.

Någon avsevärd minskning av artilleribesättningen å Karlsborg kan dock

icke äga rum.

Att skilja den i Boden förlagda artilleristyrkan från den å Karlsborg

befintliga kan ej anses tillrådligt, emedan en växelverkan mellan de

båda bataljonerna är önskvärd ur flera synpunkter, icke minst med hänsyn

till de svårigheter, som visat sig vara förbundna med rekryteringen av

Bodenbataljonens personal.

Boden-Karlsborgs artilleriregemente bör alltså utökas till att omfatta

tolv kompanier, varav åtta skola vara förlagda i Boden och resten å Karlsborg.

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 juli 1910 har dåvarande chefen

för sjätte arméfördelningen förordat, att vid arméfördelningen en division

bergs- eller skogsartilleri måtte uppsättas. Behovet av ett bärbart artilleri,

framfört å packdjur, hade nämligen gjort sig oavvisligen gällande. Genom

tillgång på några batterier sådant artilleri, vilka ägde framkomlighet å

spänger över älvarna samt å stigar genom skogarna och å fjällsluttningarna,

skulle arméfördelningen sättas i stånd att från lämpliga ställningar verksamt

bekämpa en blivande motståndare och stödja egna trupper i striden.

Chefen för generalstaben har i yttrande över nu berörda hemställan

framhållit, att om bergs- eller skogsartilleri skulle uppsättas, måste detsamma,

med hänsyn till sin begränsade användbarhet bliva ett tillskott i

befintlig artilleristyrka och icke införas i stället för andra bättre behövliga

batterier. I chefens för generalstaben yttrande har generalfälttygmästaren,

som jämväl blivit i ärendet hörd, i huvudsak instämt.

Förse arskornmittén av år 1907 har uttalat, att den funne taktiska

fördelar förenade med tillgång å bergs- och skogsartilleri vid krigföring i

vissa delar av Norrland, vadan det vore önskvärt, att frågan om införande

av sådant artilleri upptoges, sedan fältartilleriets organisation vid samtliga

regementen i enlighet med 1901 års beslut blivit genomförd.

Jämväl försvar sberedning ärna hava såsom sin åsikt framhållit, att ett

lätt framkomligt bergs- eller skogsartilleri skulle vara armén till stor nytta

under ett fälttåg i landets norra delar. Dylikt artilleri kunde till en

början tilldelas sjätte arméfördelningen sålunda, att den ridande divisionen,

vilken enligt beredningarnas förslag skulle överflyttas till Norrlands

artilleriregemente och inom snar framtid vore i behov av ny kanonmateriel,

omorganiserades till eu bergs- eller skogsartilleridivision. Försök borde

snarast sättas i gång för utrönande, vilken materiel och vilket transportsätt

som vore lämpligast för vår terräng.

Vid olika tillfällen har behov framträtt av en lättare bergs- och

skogskanon, särskilt för krigföring inom vissa delar av landet. Att ut
-

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

byta tre fältkanonbatterier mot bergs- eller skogsbatterier kan dock

icke vara tillrådligt. Vid uppträdande i öppen och framkomlig terräng

har nämligen bergs- eller skogskanonen på grund av sin mindre eldkraft

ej samma stridsvärde som fältkanonen. Frågan om införlivande av bergseller

skogskanoner med vårt fältartilleri är emellertid av den betydelse,

att försök med sådan materiel inom en snar framtid böra komma till utförande.

Härför torde ett batteri av den Vendes artilleriregemente tillhörande

divisionen kunna användas. Det ridande artilleriet synes icke med

nödvändighet behöva räkna mer än två batterier. Det tredje batteriet skulle

därför, kunna användas till försök med bergs- och skogskanoner, särskilt som

den ridande divisionens kanonmateriel är föråldrad och delvis försliten

samt kräver förnyelse inom den närmaste framtiden.

Fältartilleriets fast anställda personal har ännu icke uppbringats till

den numerär, som fastställts uti 1901 års härordning. Sålunda återstå att

för vart och ett av de sex fältartilleriregementena i staterna uppföra 2

kaptener (för Svea artilleriregemente endast en), 2 löjtnanter, 2 sergeanter,

18 konstaplar och 1 officers- eller reservofficersvolontär samt för vart och

ett av Vendes och Upplands artilleriregementen dessutom 1 major.

Fältartilleriets reservorganisation kräver liksom infanteriets särskilda

målsmän vid truppförbanden. Då vid de sex fältartilleriregementena förutom

regementschefen endast finnes det antal regementsofficerare, som erfordras

såsom chefer för fredsdivisionerna, måste eu regementsofficer tillkomma

såsom reservtruppernas målsman i fred och befälhavare i krig.

Behovet.i fred av en sådan regementsofficer vid fältartilleriregementena framstår

därjämte liksom vid infanteriet tydligt, om hänsyn tages till de regementscheferna

redan nu åliggande göromålens omfattning. Mobiliseringsförberedel^erna

för det stora antal formationer, som redan under nuvarande

organisation skola uppsättas vid fältartilleriet, äro nämligen synnerligen

omfattande och påkalla, att regementscheferna erhålla biträde i detta ^arbete.

Med den förstärkta reservorganisation, som nu ifrågasattes, framstår

behovet härav ännu tydligare. Fara uppstår i annat fall, att regementscheferna

alltför mycket dragas från sin huvuduppgift, ledning och

övervakande av utbildningsarbetet.

I. staten för vart och ett av de sex fältartilleriregementena bör av

nu angivna skäl uppföras en ny regementsofficersbeställning, och bör denna

med hänsyn till antalet majorsbeställningar vara av överstelöjtnants grad.

Försvarsberedningarnas förslag till artilleriets omorganisation upptag.

er en betydligt reducerad kader. Beredningarna synas hava ansett, att

aitilleriets reservorganisation skulle kunna genomföras även med en minskBihang

till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 31

Fältartillcricts

fast

anställda

personal.

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

ning av den aktiva kadern under dess genom 1901 års härordning fastställda

storlek. En minskning låter sig dock ej genomföra vad kompaniofticerarna

angår och endast i mindre omfattning beträffande underbefälet

av manskapet. Den nedsättning av antalet kaptener vid varje fältartilleriregemente

under det år 1901 fastställda, vilken ägt runa i föreliggande

förslag, har sin orsak däri, att motsvarande antal beställningar, nämligen

tre styresmän för artilleriets fabriker och tre tygmästare, uppförts å särskild

stat.

För artilleriets liksom för Övriga truppslags reservtormationer måste

i största möjliga utsträckning användas reservstatsbefäl, reservbefäl och

värnpliktigt befäl. Det får dock ej förbises, att för artilleriets framgåno-srika”uppträdande

i fält den speciella tjänsterutin, som kräves för ett

riktigt skjuttekniskt förfarande, måste förefinnas i ungefärligen samma

grad hos reservformationernas befäl som hos linjetruppernas. Ett batteri,

som ej är utrustat med skjutkunnigt befäl, kan ej fylla sin uppgift och

kan därigenom indirekt bliva till skada. För artilleriets reservformationer

måste därför aktivt befäl och reservstatsbefäl tagas i anspråk i jämförelsevis

stor utsträckning. Då reservstaten likväl icke kan tillsvidare utvecklas utöver

en viss gräns, måste jämväl en del aktiva officerare tagas i anspråk

för reservformationerna. Med hänsyn till artilleriets användbarhet vid

mobilisering kan därför en minskning av antalet aktiva kompaniofficerare

under det år 1901 bestämda ej äga rum.

Även fredstjänsten kräver sagda antal kompaniofficerare. Förutom

den personal, som erfordras för särskild tjänst inom regementet (i regements-

och divisionsexpeditionerna, såsom tygmästare, kasern- och vapenofficerare

m. m.), förekomma nämligen årligen så talrika koinmenderingar

till artilleri- och ingenjörhögskolan, till övriga skolor och utbildmngskurser,

till tjänst i artilleristaben och i fördelnings- m. fl. staber o. s. v.,

att för utbildningsarbetet vid batterierna i regel återstår förutom batterichefen

i medeltal endast en officer per batteri. De många och olika befattningar,

för vilka personalen vid artilleriet skall utbildas, betinga dessutom

specialisering av utbildningen, men bristen på disponibla kompaniofficerare

förhindrar, att denna i önskvärd utsträckning ledes av officerare.

Visserligen skola enligt 1901 års härordning tillkomma fyra kompaniofficerare

per fältartilleriregemente (för Svea artilleriregemente tre) utöver, de

i 1914 års stater upptagna, vilket är ägnat att i någon mån .minska sistberörda

olägenhet, men samtidigt uppstå i samband med föreliggande härordningsförslag

nya krav såsom utbildningskurser för reservbefälet, ökade

förråd för reservformationerna o. s. v., varjämte en subalternofficer måste

avses såsom adjutant för den nytillkommande regementsofficeren.

s. 243 Kontrollera mot PDF

243

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

I fältartilleriets stater hava, på grund av vad nu anförts, antalet

kompaniofficerare upptagits till det genom 1901 års härordning bestämda

antalet, minskat vid vart och ett av de sex fältartilleriregementena med en

kaptensbeställning av andra klassen. Positionsartilleriregementets officerskader

har bibehållits vid nuvarande antal. Den ifrågasatta utökningen av

fästningsartilleriet kräver uppförande å Boden-Karlsborgs artilleriregementes

stat . av följande nya officersbeställningar, nämligen 1 major, 2 kaptener,

3 löjtnanter och 2 underlöjtnanter.

Antalet underofficerare vid artilleriet har upptagits till det genom

1901 års härordning fastställda antalet med undantag för Boden-Karlsborgs

artilleriregemente, som i anledning av tillkomsten av två nya kompanier

erhållit eu ökning av underofficerskadern med 2 styckjunkare och 8 sergeanter.

Underbefälet av manskapet skulle enligt försvarsberedningarnas organisationsförslag

högst väsentligt minskas, i samband varmed dock de

meniga volontärernas antal skulle ökas. Under det att enligt 1901 års

härordning pa varje batteri komma 15 underbefäl och 12 meniga volontärer,

skulle motsvarande antal enligt försvarsberedningarnas förslå^ utgöra

9 respektive 16.

Eu så omfattande minskning av antalet underbefäl låter sig icke

förena med tjänstens krav. Under förutsättning att förstekonstaplarna

bibehållas vid det genom 1901 års härordning bestämda antalet eller 5

per batteri samt att deras kvarstannande i tjänst uppmuntras genom införande.

av en högre löneklass, i likhet med vad som föreslås beträffande

distinktionskorpralerna vid övriga truppslag, kan dock, enligt vad verkställd

utredning giver vid handen, antalet andrekonstaplar och vicekonstaplar

utan större olägenhet begränsas till 4 av vardera graden per batteri.

I enlighet härmed hava i staterna för de sex fältartilleriregementena uppförts

följande antal underbefäl av manskapet per batteri räknat, nämligen

5 förstekonstaplar (furirer), 4 andrekonstaplar och 4 vicekonstaplar. Samma

beräkningsgrund har använts i fråga om Positionsartilleriregementets och

Boden-Karlsborgs artilleriregementes underbefäl av manskapet. Gottlands

artillerikår har bibehållits vid nuvarande antal underbefäl av nämnda slag.

Med nu angivet antal underbefäl av manskapet böra de meniga

volontärerna bibehållas vid nuvarande numerär utom beträffande BodenKarlsborgs

artilleriregemente, vars utökning kräver en höjning av de meniga

volontärernas antal från 130 till 156.

I likhet med vad som föreslås beträffande övriga truppslag, bör jämväl

för artilleriets beställning smän införas förstekonstapels-(furir-)-beställning

av andra klassen, i samband varmed sjukvårdspersonalen kan något

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Artilleriets

tygstater.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

minskas, nämligen med 3 beställningar vid de fem lika stora fält artilleriregementena,

4 vid Vendes artilleriregemente, 2 vid Gottlands artillerikår

samt 1 vid Positionsartillerii''egementet. För Boden-Karlsborgs artilleriregemente

måste med anledning av regementets förseende med stamhästar

o o CJ

upptagas 4 hovslagarbeställningsmän.

Artilleriets musikpersonal behandlas i avdelningen »Organisationen:

Musiken».

Enligt ett av tredje försvarsberedningen avgivet yttrande angående

artilleriets förråd, verkstäder, fabriker m. m., vilket blivit av försvarsberedninqarna

i plenum preliminärt godkänt, skulle tygstationerna i Stockholm,

Göteborg, Kristianstad, Östersund, Uppsala, Jönköping och _å Gottland,

i stället för att såsom nu är förhållandet utgöra självständiga förvaltningsenheter,

införlivas med vederbörliga artilleritruppförband och

uppgå i dessas förvaltningar. En dylik åtgärd motiverades bland annat

därav, att truppförbanden numera under egen uppbörd hade största delen

av den artillerimateriel, som förr förvarades i tygstationernas förråd, samt

att därmed arbetet med materielens iståndsättande efter övningar och vidmakthållande

i övrigt kommit att på ett mera intimt sätt beröra truppförbanden.

Därtill koinme, att den i tygstationernas verkstäder tjänstgörande

personalen till huvudsaklig del utgjordes av truppförbandens

hantverksbeställningsmän samt yrkeskunniga värnpliktiga. Då det vidare

ålåge vederbörande truppförbandschef att sörja för, att utrustningen av

vapen och ammunition vore fullständig och befunne sig i krigsdugligt

skick, borde all för truppförbandet avsedd materiel och de inrättningar,

som funnes för densammas vidmakthållande, ställas under truppförbandsförvaltningens

direkta vård och uppsikt. Tygverkstäderna vid det i Stockholm

förlagda artilleritruppförbandet borde inrättas så, att i dem kunde

utföras de försök med och undersökningar av materiel m. in., som arméförvaltningens

artilleridepartement kunde finna nödiga.

Tygstationen i Boden, som hade att betjäna såväl därstädes förlagda

artilleritruppförband som till fästningen hörande anläggningar, borde med

hänsyn härtill bibehållas såsom en självständig förvaltningsenhet.

Tygstationen å Karlsborg borde utvecklas till ett centralförråd för

hela artilleriet med verkstäder för nytillverkning och större omändringsarbeten,

och borde dit förflyttas tygverkstädernas i Stockholm drift och

den i Stockholmsförråden befintliga materielen, som icke skulle förvaras

vid artilleritruppförband.

Tygmästarbefattningarna å Karlsborg och i Boden borde icke vidare

bestridas av artilleriofficerare å truppförbandens stater utan uppföras såsom

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

självständiga beställningar å vederbörlig stat, den förra med majors och

den senare med kaptens av första klassen löneförmåner. Särskilda tygofficerare

skulle icke, såsom nu i Stockholm och å Karlsborg, vidare beordras.

Till följd av förutnämnda tygstationers införlivande med respektive

truppförband kunde den nu å »Artilleriets tygstater» upptagna tygstatspersonalen

icke obetydligt minskas. Vid varje truppförband erfordrades

nämligen för handhavande av tyggöromålen förutom tvgmästaren endast

en . tygförvaltare och en tygverkmästare. Tygförvaltarna vore nu i avlöningshänseende

likställda med löjtnant av första klassen, men borde, vid

det förhållande att de bleve endast materialförvaltare och icke vidare

kassaförvaltare, beträffande avlöningsförmånerna likställas med de intendenturkåren

tillhörande förrådsförvaltarna, vilka åtnjöte fanjunkares löneförmåner.

I stället för de nuvarande tygunderofficerarna borde anställas

yrkeskunniga verkmästare. Besiktningsrustmästare och tygskrivare erfordrades

endast vid tygstationerna å Karlsborg och i Boden. Besiktningsrustmästargöromålen

vid truppförbanden kunde utföras antingen av

verkmästaren eller av vapen underofficeren och för skrivgöromåls utförande

kunde tygförvaltaren erhålla biträde från truppförbandet,

Av de nu å »Artilleriets tygstater» uppförda 60 tyghantverkarbeställningarna

skulle behållas endast sex, avsedda för de tyghantverkare

vid tygstationen i Boden, vilka hade sin huvudsakliga tjänstgöring vid de

särskilda fästena m. in. därstädes. Anställande av tygarbetare å fast stat

såsom ^ tyghantverkare vore icke behövligt, utan kunde de dem åliggande

göromalen utföras av pa vanligt sätt anställda arbetare. Vid artilleriets

fabriker och de intendenturförråden tillhörande verkstäderna funnes icke

på ordinarie stat uppförda beställningar för arbetare.

Den personal, som erfordrades vid tygstationerna å Karlsboro- och

i Boden, utgjordes av:

vid tygstationen å Karlsborg 1 tygmästare, 1 tygingenjör, 4 tygförvaltare

av första klassen, 3 tygverkmästare, 1 besiktningsrustmästare och

3 tygskrivare, samt

vid tygstationen i Boden 1 tygmästare, 1 tygförvaltare, av första

klassen, 1 tygverkmästare, 1 besiktningsrustmästare och 1 tygskrivare.

All den personal, som enligt försvarsberedningarnas förslag skulle

för artilleriets förråd och verkstäder uppföras å särskild stat såsom fast

anställd, utgjordes av 2 tygmästare, 1 tygingenjör, 5 tygförvaltare av

törsta klassen, 7 tygförvaltare av andra klassen, li tygverkmästare, 2 besiktningsrustmästare

och 4 tygskrivare.

Försvarsberedningarna hava därjämte förordat, att särskilda löne
-

s. 246 Kontrollera mot PDF

246 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

förmåner för fälttygmästaren uppföras å stat för artilleriets förråd, verkstäder

m. m.

General fälttygmästaren vilken erhållit tillfälle att yttra sig över

försvarsberedningarnas förslag, har endast i nedannämnda hänseenden haft

erinringar däremot att göra.

Med hänsyn till de försök med och undersökningar av materiel,

som arrnéförvaltningens artilleridepartement kunde finna av nöden utföra,

skulle det ur flera synpunkter medföra olägenheter att införliva tygstationen

i Stockholm med truppförband. Den måste därför bibehållas och

beträffande personalbehov intaga en mellanställning mellan Karlsborgs

tygstation och truppförbandens tygstationer.

Med förläggning av nytillverkningarna till Karlsborgs tygstation

uppstode behov "av bostadsbyggnader för personalen och för ökat antal

extra arbetare. Kostnaden härför komme att åtminstone delvis uppvägas

av minskad kostnad vid framtida förläggning av Stockholms tygstation å

Järvafältet.

Det vore ej lämpligt att indraga samtliga tyghantverkarbeställningar

utom de för tygstationen i Boden avsedda. Den vid tygstationerna förekommande

iståndsättningen av artillerimaterielen krävde av personalen en

kännedom om densamma, som man ej med säkerhet kunde påräkna hos

extra arbetare, vilka ofta nog ej kvarbleve i tjänst längre tid. Dessutom

skulle vid t}^gstationen truppförbandets hantverksbeställningsmän utbildas

i sina yrken, och det vore ej lämpligt att överlämna denna utbildning åt

extra arbetare. Ävenledes måste tyghantverkare finnas för att vid förfall

för verkmästaren fullgöra dennes åligganden. Apteringen av artilleriammunition

krävde även tillsyn av fullt pålitlig person, och denna kunde

lämpligen utövas av därtill" utbildad tyghantverkare. Dessa omständigheter

nödvändiggjorde, att tyghantverkare funnes anställda vid varje tygstation,

dock i regel ej till större antal än en i varje yrke (smed, gevärshantverkare,

sadelmakare och snickare) för att tjänstgöra såsom förmän,

dock med skyldighet att deltaga i arbete. Vid de mindre tygstationerna

erfordrades således 4 tyghantverkare utom på Gottland, där 3 vore tillräckligt

antal, samt i Uppsala och Jönköping, där för tjänstgöring vid de

närbelägna skjutfälten ytterligare en behövdes. För Karlsborgs och Stockholms

tygstationer borde beräknas 2 i varje yrke eller inalles. 8. I Boden

erfordrades förutom de vid fästena tjänstgörande en i varje yrke eller

tillhopa 9. Totalantalet tyghantverkare bleve således 50.

Bibehållandet av tygstationen i Stockholm med självständig förvaltning

nödvändiggjorde, att ytterligare en tyginästarbeställning med kaptens

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

av första klassen löneförmåner uppfördes såsom självständig beställning. I

övrigt behövdes för denna tygstation, med hänsyn till att densamma skulle

betjäna två truppförband och dessutom stå till artilleridepartementets förfogande,

1 tygförvaltare av första klassen, 1 tygförvaltare av andra klassen,

2 verkmästare eller besiktningsrustmästare och L tygskrivare.

Den av försvarsberedningarna föreslagna införlivningen av tygstationerna

i Göteborg, Kristianstad, Östersund, Uppsala, Jönköping och å

Gottland bör med hänsyn till därmed ur såväl organisatorisk som ekonomisk

synpunkt förenade fördelar komma till stånd. Tygstationen i Stockholm

bör däremot på de av generalfälttygmästaren åberopade skäl bibehållas

med självständig förvaltning.

Tygstationen å Karlsborg bör inrättas till ett centralförråd för hela

artilleriet. Genom sitt läge lämpar den sig härför i vida högre grad än

Stockholms tygstation. Den omfattande verkstadsdriften vid sistnämnda

station bör, i vad densamma icke avser de i Stockholm förlagda artilleritruppförbanden

eller artilleridepartementets försök och undersökningar,

jämväl överflyttas till Karlsborgs tygstation.

Då tygmästarbefattningarna vid de tre iygstationer, som bibehållas

med självständig förvaltning, fullt ut taga sina innehavares tid och arbetskrafter

i anspråk, böra för dessa befattningars bestridande icke, såsom nu

är fallet, beordras officerare ur artilleriet, utan böra desamma uppföras

som självständiga beställningar i vederbörlig stat. För den ena av dessa

tre befattningar bör utgå majors och för de båda övriga kaptens av första

klassen löneförmåner. De sex tygmästarna vid artilleritruppförbanden böra

beordras bland å truppförbandens stater upptagna kompaniofficerare. Beordrandet

av särskilda tygofficerare torde efter den här föreslagna organisationens

genomförande icke behöva förekomma.

Med hänsyn till vad generalfälttygmästaren anfört rörande lämpligheten

av att hava tyghantverkare på ordinarie stat, böra endast tio dylika

beställningar i mån av avgång bland berörda personal avföras ur staten.

Tygstatspersonalens antal och fördelning bör bestämmas i enlighet

med försvarsberedningarnas förslag med de ändringar däri, som förordats

av generalfälttygmästaren.

Till fälttygmästare beordras en officer ur artilleriet (för närvarande

en överstelöjtnant), vilken härför, förutom avlöningen från sitt truppförband,

bekommer ett arvode om 1,800 kronor. Denna anordning medför

för det truppförband, varifrån fälttygmästare!! tages, den olägenheten, att

detsamma mister en av sina divisionschefer, vilket givetvis inverkar menligt

på utbildningen. Fälttygmästarbefattningen bör därför, med löne
-

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Artilleriets

fabriker.

förmåner såsom för överstelöjtnant ökade med berörda arvode, uppföras

å den stat, som upptager artilleriets övriga tekniska personal.

Försvarsberedningarna hava förordat, att ammunitionsfabrikens hela

verksamhet koncentreras å Karlsborg och oatt följaktligen den nuvarande

fabriksavdelningen å Marieberg indrages. A Karlsborg funnes invid dervarande

fabrik utrymme för utvidgning av fabriksetablissemanget. Genom

ett sammanförande av de båda fabriksavdelningarna på eu plats till en

enda fabrik kunde besparingar göras beträffande förvaltning, maskinella

anordningar och förråd och dessa besparingar torde komma att uppväga

de ökade transportkostnader, som uppstode vid distribuering av fabrikens

tillverkningar ensamt från Karlsborg.

Till styresmän för artilleriets,, tre fabriker, Karl Gustav stads gevärsfaktori,

ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk, beordrades officerare ur

artilleriet — för närvarande tre kaptener — vilka förutom avlöning från

respektive truppförband uppbure arvoden, envar 2,500 kronor. Enär dessa

befattningar vore fullt självständiga tjänster, borde för innehavarna av

dem fulla löneförmåner uppföras å vederbörlig stat för artilleriets fabriker.

Efter sammanslagning av ammunitionsfabrikens båda avdelningar

behövde till fabriken beordras endast en arbetsofficer, varjämte,,en fabriksförvaltar-

och en fabriksskrivarbeställning kunde indragas. Å fabrikens

stat vore för närvarande uppförd endast en verkmästarbeställning, men

tjänstgjorde såsom verkmästare jämväl fyra underofficerare mot arvoden

av 500 kronor. Då fem verkmästare vore behövliga även efter en sammanslagning,

borde de samtliga uppföras å fabrikens stat och underofficerare

således icke vidare beordras till fabi-iken för utövande av verkmästarbefattningen.

Vid gevärsfaktoriet kunde likaledes indragas en fabriksförvaltaroch

en fabriksskrivarbeställning och borde dit beordras endast en besiktningsofficer.

„

Vid Åkers krutbruk funnes för närvarande endast en verkmästare,

men erfordrades för att ersätta förmännen vid vissa delar av fabrikationen

ytterligare två verkmästare, vilka borde erhålla samma avlöning som fabriksskrivare.

GeneralfäIttygmästaren har i sitt yttrande över försvarsberedningarnas

förslag framhållit, att vid styresmännens för fabrikerna uppförande

å staten för artilleriets fabriker löneförmånerna borde bestämmas så, att styresmännen

kunde komma i åtnjutande av majors pension vid för rätten till dylik

uppnådd tjänsteålder. Löneförmånerna borde därför bestämmas till kaptens

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

249

av första klassen lön och dagavlöning jämte ett ålderstillägg å 600 kronor

efter fem års tjänst såsom styresman ävensom ett årligt arvode å 2,400

kronor. De skulle härigenom efter 5 års tjänst komma i åtnjutande av

500 kronor högre löneinkomst än för närvarande. Denna förhöjning vore

fullt motiverad av det stora ansvar, som ålåge dem. Under den tid av

över tjugu år, som förflutit sedan de nuvarande arvodena å 2,500 kronor

bestämdes, hade deras arbete blivit högst betydligt ökat, i vissa fall mer

än fördubblat. Fordringarna på dessa tjänstemäns insikter, erfarenhet och

arbetsförmåga hade alltjämt stegrats, och det vore välbetänkt att å dessa

platser söka kvarhålla personer, som till följd av sin kompetens kunde

bliva eftersökta av den privata industrien. I jämförelse med de avlöningsförmåner,

denna erbjöde, vore de föreslagna ändock låga.

Vid ammunitionsfabriken och gevärsfaktoriet erfordrades med hänsyn

till materiel- och medelsuppbördens omfattning det nuvarande antalet fabriksförvaltare

och fabriksskrivare.

Vid ammunitionsfabrikens mekaniska avdelning å Ivarlsborg tjänstgjorde

för närvarande såsom verkmästare jämväl en av de å »Artilleriets

tygstater» uppförda besiktningsrustmästarna med ett tilläggsarvode å 1,000

kronor. Denna verkmästarbefattning vore synnerligen krävande och borde

under benämning öververkmästare uppföras å fabrikens stat med löneförmåner

lika med fabriksförvaltares.

I enlighet med chefens för generalstabens förslag till 1901 års härordning

borde fabrikernas lönestater överföras från ordinarie vapenanslaget

till avlöningsanslaget; och borde de därvid sammanföras med »Artilleriets

tygstater» till en gemensam stat. Därigenom vunnes fördelen, att personal

kunde, då så befunnes lämpligt, förflyttas mellan fabriker och tygstationer,

vilket hittills ej kunnat ske utan vederbörandes medgivande, ett

förhållande som kunde vålla olägenheter.

De skäl, som tala för förläggning av artilleriets centralförråd med

tillhörande verkstäder till Karlsborg, äga giltighet jämväl i fråga om den av

försvarsberedningarna förordade förflyttningen av ammunitionsfabrikens

Mariebergsavdelning till Ivarlsborg. Då en dylik förflyttning med därav

följande koncentrering av fabriksdriften på en plats jämväl är ägnad att

medföra besparing av årsutgifterna för berörda fabrik, bör densamma komma

till utförande.

På de här förut anförda skälen böra befattningarna såsom styresmän

vid fabrikerna uppföras såsom särskilda beställningar, varvid löneförmånerna

upptagas till de av generalfälttygmästaren förordade belopp.

Möjligheten att för dessa tjänster erhålla verkligt dugande krafter är i hög

Bihang till senare Riksdagens protokoll 11)14. 1 sarnl. 28 höft. (Nr 58.) 32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Armé förvaltningens

artilleridepartements

militärbyrå

och

artilleristaben.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

grad beroende av de löneförmåner, som kunna erbjudas. Med hänsyn till den

konkurrens, som härutinnan förefinnes mellan statsverket och den enskilda

företagarverksamheten, måste de föreslagna löneförmånerna anses lågt tilltagna.

Övrig för fabrikerna fast anställd personal bör bestämmas till det

av generalfälttygmästaren angivna antal, och böra således i nu gällande

stater vidtagas endast de ändringar, att för ammunitionsfabriken uppföras

dels en öververkmästare med samma löneförmåner som för fabriksförvaltare

och dels, i stället för de fyra nu mot tilläggsarvoden till fabriken beordrade

underofficerarna, fyra verkmästare av första klassen, samt att personalen

vid Åkers krutbruk ökas med två verkmästare av andra klassen.

På sätt generalfälttygmästaren föreslagit, bör all den för artilleriets

förråd och verkstäder samt fabriker fast anställda personalen upptagas

på en gemensam stat under avlöningsanslaget, vilken kan benämnas

»Stat för artilleriets fabriker och tygstater». A denna stat uppföres jämväl

fälttygmästarbeställ ningen.

För sv ar sb svedning ärna hava förordat, att till tjänstgöring å artilleridepartementets

militärbyrås första expeditionsavdelning, som hade att handlägga

huvudsakligen ärenden angående arméns handvapen och dessas ammunition,

borde beordras i stället för två artilleristabsofficerare två infanteriofficerare

med erforderlig kompetens.

Den nu under artilleristaben sorterande utrustningsavdelningen borde

överföras till artilleridepartementets militärbyrå, så att densamma jämte

militärbyråns konstruktionsavdelning komme under fälttygmästarens chefskap.

En stor del av de ärenden, som behandlades av avdelningarna, vore

nämligen närbesläktade, och vore avdelningarna beträffande vissa ärenden

uttryckligen ålagda att samråda med varandra. A konstruktionsavdelningen

borde i stället för en av de där tjänstgörande artilleristabsofficerarna anställas

en vapentekniskt bildad ingenjör.

Av de sex departementsskrivarna, vilka två och två tjänstgjorde å

militärbyråns konstruktionsavdelning och båda expeditionsavdelningar, vore

de fyra å sistnämnda avdelningar placerade under en stor del av arbetstiden

sysselsatta med renskrivningsarbete. I anledning härav borde två

departementsskrivarbeställningar vid uppkommande ledighet utbytas mot

skrivbiträdesbefattningar.

Då befattningen såsom chef för artilleristaben vore av stadigvarande

art, borde för densammas beklädande avses en särskild officersbeställning

av majors grad; och kunde för detta ändamål å Svea artilleriregementes

stat uppföras eu majorsbeställning utöver de för regementet eljest erforderliga.

s. 251 Kontrollera mot PDF

251

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

I sitt yttrande över försvarsberedningarnas förslag har generalfälttygmästaren

erinrat, att å militärbyråns första expeditionsavdelning även handlades

ärende^ rörande mobilisering, vilkas behandling ställde stora fordringar

på personalen med avseende å kännedom om artilleriets mobiliseringsförhållanden.

På grund härav och med hänsyn till en del andra

ärenden, som handlades å avdelningen, kunde de två artilleristabsofficerarna

icke ersättas med infanteriofficerare, men fullt arbete funnes å avdelningen

jämväl för en infanteriofficer. Genom beordrandet av en sådan

officer vunnes i tillräcklig grad syftemålet att vid behandling av handvapenärenden

få infanteriet representerat.

Det ändamål, som avsåges med anställande av en vapentekniskt bildad

ingenjör å konstruktionsavdelningen i stället för en artilleristabsofficer,

kunde säkerligen icke vinnas. Av denne måste nämligen fordras såväl

teoretiska som praktiska artilleristiska kunskaper samt genom tjänstgöring

vid trupp vunnen grundlig kännedom om fordringarna på artillerimaterielen.

Då i varje fall en sådan ingenjör måste, i brist på annan ^bildningsanstalt,

hava genomgått artilleri- och ingenjörhögskolan, torde en artilleristabsofficer

hava större förutsättningar för skötande av göromålen än eu

ingenjör, som genomgått nämnda högskola. Framhållas kunde, att innevarande

år chefen för konstruktionsavdelningen antagit erbjuden plats vid

Bofors för handhavande av just sådana göromål, som skulle åligga eu ingenjör

vid nämnda avdelning. Även förut hade artilleristabsofficerare tagits

i anspråk av privata artillerimaterielverkstäder.

Det hade blivit nödvändigt att låta departementsskrivarna å expeditionsavdelningarna

i större utsträckning, än ensidigt vore, syssla med renskrivningsarbete,

enär tillräcklig arbetskraft för renskrivning ej funnes.

Gjord framställning om erhållande av värnpliktiga skrivbiträden både icke

föranlett någon åtgärd. Anordningen vore alltså en nödfallsåtgärd, och

funnes för de fyra vid expeditionsavdelningarna tjänstgörande departementsskrivarna

full sysselsättning med granskning av materiel- och medelsredovisningar,

uppgörande av statistik m. in., varför ersättande av två av dessa

med skrivbiträden ej kunde ske.

Det vore fördelaktigare, att den nya beställningen för chefen för

artilleristaben uppfördes på artilleristabens stat, på det att vid majorsbefordran

vid Svea artilleriregemente hänsyn ej måtte behöva tagas till

eventuellt ombyte av chef för artilleristaben.

Att, såsom försvarsberedningarna föreslagit, ersätta de två å militärbyråns

första expeditionsavdelning placerade artilleristabsofficerarna med

infanteriofficerare kan, med hänsyn till vad generalfälttygmästaren i saken

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

erinrat, icke tillstyrkas. Däremot torde det vara lämpligt att till tjänstgöring

å berörda avdelning beordra jämväl infanteriofficerare; och har i anledning

härav i staten för artilleristaben upptagits två arvoden för dylika officerare.

överflyttning av artilleristabens utrustningsavdelning till artilleridepartementets

militärbyrå är en ändamålsenlig åtgärd och bör förty

genomföras.

Anställning av en vapentekniskt bildad ingenjör å militärbyråns

konstruktionsavdelning kan på de av generalfälttygmästaren åberopade skäl

icke förordas. Enskilda vapenfabriker finna det fördelaktigt att i sin tjänst

antaga artilleriofficerare för sådana göromål, som vid konstruktionsavdelningen

skulle tillkomma en ingenjör. En minskning av antalet å berörda

avdelning placerade officerare skulle dessutom medföra, att man vid utseendet

av chef för avdelningen finge ett mindre antal officerare att

välja bland.

Den föreslagna förändringen i fråga om departementsskrivarna kan,

med hänsyn till vad generalfälttygmästaren upplyst, icke tillstyrkas.

Befattningen såsom chef för artilleristaben tager sin innehavares hela

tid och arbetskraft i anspråk och bör förty å staten för artilleristaben

uppföras såsom en särskild beställning med majors löneförmåner.

för

■ och

cn I detta sammanhang synes böra beröras den av försvarsberedningarna

"‘behandlade frågan om chefskapet för artilleri- och ingenjörhögskolan.

Försvarsberedningarna hava förordat, att för chefen för ifrågavarande

högskola särskilda löneförmåner såsom för major uppföras å skolans stat.

I sitt förut berörda yttrande har generalfälttygmästaren framhållit,

att som lärarna vid högskolan ofta vore majorer och chefen borde innehava

högre tjänsteställning än dem, löneförmånerna för den sistnämnde borde

i likhet med förhållandet vid krigshögskolan och krigsskolan uppföras lika

med överstelöjtnants.

Av samma skäl som anförts i fråga om chefen för artilleristaben bör

för chefen för artilleri- och ingenjör högskolan uppföras en särskild beställning.

Sistnämnda chef bekommer för närvarande utom avlöning för

innehavande tjänst vid truppförband ett arvode å 1,500 kronor, varjämte

inkvarterings- och servisbidrag till honom utgår efter det för överstelöjtnant

stadgade belopp. Då chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan i lönehänseende

bör likställas med chefen för krigshögskolan, hava för honom överstelöjtnants

löneförmåner upptagits i staten för artilleri- och ingenjörhögskolan.

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

253

4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Det vid 1901 års riksdag framlagda härordningsförslaget avsåg en

väsentlig utökning av ingenjörvapnet. Den föreslagna organisationen blev

dock icke i allo godkänd av Riksdagen, som gjorde åtskilliga inskränkningar

beträffande såväl fortifikationens personal som truppförbandens

storlek.

T enlighet med nämnda års härordningsbeslut äro ingenjörtrupperna

organiserade på fyra truppförband, Svea, Göta och Bodens ingenjörkårer

samt Fälttelegrafkåren. Svea och Göta ingenjörkårer bestå vardera av tre

fältingenjörkompanier, ett fästningsingenjörkompani, ett parkkompani samt

en tyg- och minöravdelning. Fästningsingenjörkompanierna äro förlagda,

Svea ingenjörkårs till Vaxholm Oscar-Fredriksborgs fästning samt Göta

ingenjörkårs till Karlskrona fästning. Bodens ingenjörkår består av fyra

fästningsingenjörkompanier samt en tyg- och minöravdelning. Fälttelegrafkåren

är sammansatt av två fälttelegraf kompanier samt en tyg- och parkavdelning.

Den omorganisation av ingenjörvapnet, som nu ifrågasättes, avser i

första hand att med vår armé införliva sådana moderna tekniska hjälpmedel,

som äro oundgängligen nödvändiga i en nutida krigföring, men för

närvarande i alltför rins-a omfattning eller icke alls återfinnas i vår

arméorganisation. Vidare måste fältingenjörtrupperna förstärkas såväl beträffande

personal som materiel samt ingenjörtruppförbanden erhålla en

indelning och förläggning, som mera än nu överensstämmer med arinéorganisationen

i övrigt.

I de förslag, som år 1906 och därefter framkommit angående våld

försvarsväsendes stärkande, har man beaktat nödvändigheten av att förse

armén med sådana tekniska hjälpmedel, som kommit till användning i de

senaste krigen och visat sig kunna på ett effektivt sätt betjäna de krigförande.

Sålunda framhölls i chefens för generalstaben förslag år 1906 vikten

av att hava tillgång på ballonger för spaningsändamål samt ljuskastare,

särskilt för belysning av slagfälten nattetid. Enligt 1907 års försvarskommittés

förslag borde, förutom ballong- och belysningstjänsten, ytterligare

en teknisk tjänstegren vara företrädd inom armén, nämligen gnisttelegraftjänsten.

Kommittén förmälde sig därjämte hava haft uppmärksamheten

riktad på möjligheten och önskvärdheten av att för krigsändamål begagna

styrbara ballonger och flygmaskiner, men hade, då några förslag därutinnan

icke förelåge, saknat möjlighet att närmare ingå på frågan.

Utvecklingen

av

1901 års

organisation.

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. May.ts nåd. propositien nr 58.

Försvars
bereil
ningarna.

Sedan år 1908 har för ingenjörtrupperna anskaffats åtskillig ballongoch

strålkastarmateriel, varmed försök och övningar ägt rum. Ett vid

1911 års riksdag framställt förslag om kaderökning för uppsättande av

en ballong- och en gnisttelegrafavdelning vid Fälttelegrafkåren samt en

belysningsavdelning vid vardera av Svea och Göta ingenjörkårer blev icke

bifallet. Sedan 1912 års riksdag beviljat medel för anskaffning av en flygmaskin

samt enskilda personer ställt medel till Kungl. Maj:ts förfogande

för inköp av flygmaskiner, hava övningar med sådana årligen ägt ram.

För det förslag till omorganisation av ingenjörvapnet, vilket framlagts

av tredje försvarsberedningen samt preliminärt godkänts av försvarsberedningarna

i plenum, har förut i största korthet redogjorts. I detta

sammanhang torde eu något närmare redogörelse böra lämnas för detta

förslag.

Svea och Norrlands ingenjörkårer skulle vardera bestå av eu fältingenjörbataljon,

indelad i fyra fältingenjörkompanier samt ett brokolonnoch

parkkompani, en förbindelseingenjörbataljon, indelad i ett fälttelegrafkompani,

ett fältbelysningskompani och ett luftseglar- och parkkompani,

samt en ty g av delning.

Göta ingenjörkär skulle hava liknande indelning som nyssnämnda

två kårer med undantag därav, att i stället för två av fältingenjörkompanierna

skulle finnas två positionsingenjörkompanier.

Bodens ingenjörkär skulle bestå av fyra fästningsingenjörkompanier,

ett belysnings- och telegrafkompani, ett luftseglar- och parkkompani samt

en tyg- och minavdelning.

Kustingenjörkåren skulle bestå av två fästningsingenjörkompanier.

Enligt försvarsberedningarnas förslag borde fortifikationsstaben, för

att kunna utbilda det vid mobilisering erforderliga antalet stabsofficerare,

omorganiseras, varvid dess huvudstation skulle komma att bestå av chefens

för fortifikationen expedition, eu avdelning för truppärenden, en avdelning

för befästningsärenden och en avdelning för kasernärenden. Avdelningarna

skulle indelas i underavdelningar m. in. för behandling av de särskilda

slagen av ärenden inom avdelningarna. Avdelningscheferna skulle tillika

vara byråchefer och föredragande i arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Fortifikationsstaben borde göras till en verklig stab, skild från

ingenjörtrupperna, och för inträde i densamma borde, vad kompaniofficerare

beträffade, föreskrivas aspiranttjänst.

Antalet stamhästar vid ingenjörkårerna skulle utgöra 60 vid envar

av Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer samt 15 vid Bodens ingenjör
-

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 255

kår. Härförutoin krävdes, att viss stabspersonal, beräknad till 19 officerare,

gjordes beriden.

För organisationens genomförande erforderlig materiel av angiven

art och myckenhet skulle anskaffas, varjämte formationerna skulle ombeväpnas

på angivet sätt.

Nya kasernetablissemang borde uppföras för Svea ingenjörkår å

Järvafältet och för Norrlands ingenjörkår i trakten av exempelvis Långsele,

Sollefteå eller Vännäs, varjämte nödiga utvidgningar av Göta och

Bodens ingenjörkårers etablissemang borde utföras.

Eu planmässig utveckling av ingenjörvapnet med tillgodoseende av

nde moderna tekniska hjälpmedlen är oundgängligen påkallad. Denna utveckling

måste, särskilt med hänsyn till förhållandena i norra och mellersta

Sverige, avse en ökning av såväl fältingenjör for motionernas som krigsbrokolonnernas

antal.

Vidare måste fälttelegraftrupperna erhålla organ för trådlös telegrafering,

radiotelegrafi. Nödvändigheten härav har uppmärksammats i alla

främmande arméer av någon betydenhet och framträder ännu mer i vårt

land med dess stora vidder, där linjetelegrafen icke enbart kan förmedla

sambandet mellan skilda häravdelningar.

För fältbelysnings- och ballongavdelningar saknas för närvarande

kader, vadan fredsövningarna med härför anskaffad materiel måste bedrivas

med personal från ingenjör- och fälttelegrafkårerna. Vid mobilisering

skulle därför personal komma att fråntagas dessa kårer i och för

sådana avdelningars nyuppsättande. Kadrer böra därför i överensstämmelse

med arméns krigsindelning organiseras för dessa tekniska hjälpmedels handhavari

de.

Inom armén saknas formationer för flygspaning, vilken brist måste

avhjälpas.

I samband med dessa organisationsförändringar bör ock den nu

rådande centraliseringen upphävas och ingenjörtrupperna i stället, så

långt lämpligen ske kan, ställas under deras befäl, som under fältförhållanden

skola utnyttja dem. Helst borde därför varje arméfördelning

hava sin ingenjörkår, men svårigheterna att då kunna behörigen bedriva

fredsutbildningen göra, att kårerna i stället böra uppdelas i tre, en var

avsedd att förse två arméfördelningar med ingenjörformationer.

Försvarsberedningarna hava föreslagit, att även Fälttelegrafkåren skulle,

liksom ingenjörkårerna, uppdelas på de tre nya kårerna. En undersökning

av förhållandet mellan det antal värnpliktiga, som oundgängligen kräves

för att kunna bedriva fred sövningar, och mobiliseringsbehovet giver emel
-

Departe

ments
chefen.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

lertid vid handen, att med en sådan organisation ett överskott av minst

1,500 man skulle uppstå vid mobilisering. Att minska den årliga uttagningen

av värnpliktiga till ingenjörformationerna och utfylla den till följd

därav uppstående bristen med sagda, vid telegraftrupperna uppstående

överskott skulle endast giva dåliga linjeingenjörtrupper. Då man ju ändock

icke kan giva varje arméfördelning egna ingenjörtrupper, synes

hänsynen till fredsutbildningsarbetet betinga fälttelegraftruppernas sammanhållande

uti ett förband. Detta förband bör även i sig upptaga samtliga

organ för luftspaningen, enär även dessa i likhet med fälttelegrafformationerna

äro organ för att tjäna den egentliga härledningen. Radiotelegrafformationerna

skola även här inrangeras.

Svea och Göta ingenjörkårer böra således omorganiseras till tre»

ingenjörkårer — Svea, Göta och Norrlands. Var och en av dessa kårer

bör sammansättas av stab, fyra fältingenjörkompanier, ett brokolonn- och

parkkompani samt ett tygkompani (för tyg-, minör- och belysningstjänsten).

En kustingenjörkår såsom särskilt förband torde icke vara oundgängligen

erforderlig; i vardera av Svea och Göta ingenjörkårer bör i stället fortfarande

ingå ett fästningsingenjörkompani, avsett för kustfästningarnas behov.

Vad landfästningarna angår, synas några särskilda ingenjörtrupper

icke behöva i fredsorganisationen upptagas i fråga om Karlsborg och Tingstäde.

Boden åter har, som förut nämnts, redan en ingenjörkår, uppsatt

på grund av Riksdagens beslut år 1901. Sedan dess hava tillkommit materiel

för ballong- och fästningsbelysningsavdelningar, utan att kadern erhållit

en häremot svarande ökning. Dessutom saknar fästningen mot behovet

svarande organisationer för flygning, minering och telegrafering.

Enligt vad förut nämnts, böra samtliga formationer för flygspaning och telegrafering

uppsättas av Fälttelegraf kåren. Bodens ingenjörkår bör på grund

härav sammansättas av stab, fyra fästningsingenjörkompanier och ett

tygkompani (för tyg-, minör-, belysnings- och parktjänsten).

Fälttelegraf kären slutligen bör utvidgas och bestå av stab, två fälttelegrafkompanier,

ett radiotelegrafkompani, ett ballongkompani, ett flygmaskinkompani

samt ett park- och ett tygkompani ävensom ett detachement

i Boden.

En omorganisation av fortifikationen med hänsyn till stabstjänstens

krav synes vara erfordeidig. Denna omorganisation bör jämväl med anledning

av de allt större fordringarna på teknisk specialutbildning, som

tillkomsten av de nya ingenjörtruppformationerna medför, sträcka sig ned

till fortifikationsofficerarnas högskoleutbildning, vilken bör förenklas och

specialiseras.

s. 257 Kontrollera mot PDF

257

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Med bibehållande av nuvarande indelning av fortifikationsstabens

buvudstation bör personalen lämpligen fördelas på

chefens för fortifikationen expedition,

avdelningen för truppärenden, samt

fästningsbyggnads- och kasernbyggnadsavdelningarna.

Sistnämnda båda avdelningar bilda tillsammans arméförvaltningens

fortifikationsdepartements militärbyrå.

Utanför huvudstationen är staben avsedd att bibehålla sin nuvarande

sammansättning:.

Den nu ifrågasatta organisationen medför enligt anställda beräkningar

följande ökning av nu bestående fredskader:

1 överste,

2 överstelöjtnanter,

2 majorer,

10 kaptener av 1 klassen,

8 » »2 »

4 löjtnanter av 1 »

12 » » 2 »

7 underlöjtnanter,

5 departementsskrivare,

4 fanjunkare,

14 sergeanter av 1 klassen,

14 » »2 »

4 radiotelegrafister,

1 tygverkmästare,

8 tyghantverkare,

2 gevärshantverkare,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter av 1 klassen,

2 » » 2 » , samt

2 regementspastorer,

1 regementsläkare och

2 bataljonsveterinärer.

bammanlagt ökas manskapet med 40 distinktionskorpraler (därav

35 av första klassen), 4 vicekorpraler och 30 meniga volontärer, varemot

antalet korpraler minskas med 7.

Musikmanskapet ökas med 9, 5 musikelever däri inräknade.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (AV 58.) 33

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

De särskilda truppförbanden erhålla följande antal volontärer av olika

grader (beställningsmän, men ej spel medräknade):

Svea ingenjörkår: 7 distinktionskorpraler (furirer) av första och 14

av andra klass, 27 korpraler, 30 vicekorpraler, 95 meniga volontärer och

4 meniga beställningsmän;

Göta ingenjörkår: 7 distinktionskorpraler (furirer) av första och 13

av andra klass, 26 korpraler, 28 vicekorpraler, 85 meniga volontärer och

5 meniga beställningsmän;

Norrlands ingenjörkår: 7 distinktionskorpraler (furirer) av första och

12 av andra klass, 23 korpraler, 25 vicekorpraler, 75 meniga volontärer

och 4 meniga beställningsmän;

Bodens ingenjörkår: 4 distinktionskorpraler (furirer) av första och

8 av andra klass, 17 korpraler, 17 vicekorpraler, 60 meniga volontärer och

2 meniga beställningsmän; samt

Fälttelegrafkåren: 10 distinktionskorpraler (furirer) av första och 20

av 2 klass, 38 korpraler, 45 vicekorpraler, 125 meniga volontärer och 3

meniga beställningsmän.

Antalet värnpliktiga, som böra tilldelas varje truppförband, har beräknats

med hänsyn först och främst till mobiliseringsbehovet; i vissa

fall har dock särskild hänsyn måst tagas därtill, att fredsutbildningen skall

kunna rationellt bedrivas.

I fråga om hästar har det befunnits nödvändigt att förse vardera av

Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer med 40 stamhästar, Bodens ingenjörkår

med 15 och Fälttelegrafkåren med 60 stamhästar för truppförbandens

eget behov. För att kunna göra stabspersonalen av kaptens grad

beriden även i fred, vilket ansetts nödvändigt för att densamma skall

kunna bibehålla den ridskicklighet, som kräves för tjänstgöringen i krig,

hava kårerna för detta hästantal tilldelats ytterligare 19 hästar, fördelade

med

13 hästar å Svea ingenjörkår

4 » t Göta d

1 häst » Norrlands » samt

1 » ■» Bodens »

ökningen i hästantalet bli härigenom 71.

De kasernetablissemang, vilka för närvarande disponeras av Svea

ingenjörkår och Fälttelegrafkåren och vilka även med nuvarande organisation

icke kunna bibehållas, därest utbildningen vid dessa kårer skall kunna

s. 259 Kontrollera mot PDF

259

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

bedrivas fullt rationellt, måste ersättas av nya. Den ifrågasatta omorganisationen

kräver sålunda uppförandet av tre nya kasernetablissemang, nämligen

ett för Svea ingenjörkår, ett för Norrlands ingenjörkår och ett för

Fälttelegrafkåren. Vid Göta och Bodens ingenjörkårer erfordras en del

nybyggnader och omändringar.

5. Trängen.

Genom 1901 års härordning blev trängen organiserad på sex kårer, 1901 års

en för varje arméfördelning. Varje kår består i fred av två trängkom- härordmn9- panier och ett sjukvårdskompani. Vid övergång till krigsfot bibehålies

endast sjukvårdskoinpaniet såsom sådant, varemot trängkompanierna upplösas

i en mångfald formationer.

Tredje försvarsberedningens förslag till organisation av trängen, vil- Försvarsbeket

blivit av försvarsberedningarna i plenum preliminärt godkänt, innebär™ mn9<irnaväsentliga

förändringar.

Genom omläggning av rekrytutbildningen vid trängkompanierna sålunda,

att varje årskontingent värnpliktiga uppdelades i två grupper, som

inkallades till rekrytövning på olika tider av året, skulle hela den inneliggande

styrkan egentligt trängmanskap icke bliva större, än att densamma

kunde utbildas på ett trängkompani. Vid varje trängkår skulle därför

ett trängkompani kunna indragas, varmed följde en avsevärd reducering

av den fast anställda personalen. Hela trängens fasta kader skulle sålunda

kunna minskas till två tredjedelar av nuvarande storlek och årskostnaden

nedbringas med ungefär en tredjedel av det för år 1914 utgående

belopp.

Någon menlig inverkan på krigsberedskapen skulle eu sådan minskning

av det fast anställda trängbefälet enligt försvarsberedningarnas åsikt

näppeligen kunna anses hava, enär trängen såsom ett icke stridande truppslag

borde i högre grad än de stridande truppslagen kunna för sin verksamhet

i fält åtnöja sig med reservbefäl. En omläggning av utbildningen

för det egentliga trängmanskapet i antydd riktning skulle medföra, att

befälet erhölle någorlunda jämn sysselsättning året om, vilket icke för närvarande

vore händelsen.

Med den föreslagna minskningen av befälspersonalen bleve officersoch

underofficerskårerna vid de särskilda trängtruppförbanden för små för

att fortfarande bilda självständiga enheter. Trängens samtliga officerare

och underofficerare borde därför sammanföras till en enda kår. Därigenom

Ö

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

skulle skapas möjligast rättvisa befordringsförhållanden för vapnet i dess helhet,

varjämte genom växelkommenderingar tillfälle kunde beredas för ett större

antal befäl, än som erfordrades för ett truppförband, att vinna kännedom

om norrländska förhållanden. Då vidare en gemensam officers- och underofficerskår

krävde en chef, bleve trängens inspektörsfråga löst genom att

i spetsen för nämnda kår sattes en överste. En gemensam högsta ledning

och inspektion av trängen vore erforderlig, därest utbildningen vid densamma

skulle bliva enhetlig och bedrivas med önskvärd grundlighet. Trängchefen

skulle till biträde hava en kapten såsom adjutant. Direkt under

chefen skulle lyda den för hela truppslaget gemensamma officerselevskolan,

som skulle ledas av en löjtnant.

Departe- Därest utbildningen vid trängtrupperna skall bliva enhetlig och be
mentscltejen.

med önskvärd grundlighet, är en för dem gemensam högsta ledning

och inspektion erforderlig. Om man sammanslår trängens officers- och

underofficerspersonal till en kår, vilket i det följande kommer att förordas,

kräves ocksåupprättande av ett chefskap för kåren. En överstebeställning

bör alltså uppföras å trängens stat.

Grundsatsen att ett truppförbands fast anställda befälspersonal icke

bör vara större, än som kräves för fredstjänstens bedrivande, gäller givetvis

även i fråga om trängen. Men befälet får å andra sidan ej beräknas

så knappt, att utbildningsresultatet äventyras. Beträffande trängen är

även att beakta, att den mångfald formationer av olika slag, som trängen

skall mobilisera, kräver olikartade och stora mobiliseringsförråd, för vilkas

handhavande och vård befälspersonal måste tagas i anspråk. Likaså kräva

mobiliseringsförberedelserna för de olika formationerna ett betydande arbete

i fredstid.

Försvarsberedningarnas förslag om minskning av trängens fast anställda

personal grundar sig huvudsakligen därpå, att genom uppdelning

av årskontingenten värnpliktiga på två rekrytskolor ett trängkompani

vid varje trängkår skulle kunna indragas. I avdelningen »Värnpliktstjänstgöringen:

Trängen» har framhållits, att bestämda olägenheter

äro förenade med en dylik anordning av rekrytutbildningen, varför densamma

ej kan tillstyrkas.

I nämnda avdelning har föreslagits, att rekrytskolan för huvuddelen

av det värnpliktiga trängmanskapet skall taga sin början på våren. Då

hela denna värnpliktskontingent ej kan utbildas på ett kompani, måste

den nuvarande organisationen med två trängkompanier vid varje trängkår

bibehållas.

Eu så avsevärd minskning av den fast anställda personalen, som den

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

261

försvarsberedningarna föreslagit, skulle även med hänsyn till krigsberedskapen

vara särdeles betänklig. Aven om, såsom beredningarna framhållit,

befälsbehovet i fält vid trängen kan i högre grad än vid övriga truppslag

fyllas av reservbefäl och värnpliktigt befäl — något som även blir förhållandet

vid här föreslagen organisation — fordrar dock ett flertal befattningar

även vid trängen av sina innehavare så stor allmän militär auktoritet

och omdömesförmåga, att deras anförtroende åt andra än aktivt

eller f. d. aktivt befäl icke är tillrådlig; vårt lands geografiska beskaffenhet

ställer i detta avseende större fordringar på trängbefälet, än vad fallet

är i flertalet övriga länder. Genomförandet av trängens omfattande mobilisering

kräver också tillgång på en i ständig tjänstgöring varande, med

mobiliseringsarbetet förtrogen befälskader.

På grund härav kan en så stark begränsning av den fast anställda

befälspersonalen, som försvarsberedningarna ifrågasatt, ej genomföras. Därtill

kommer, att tredje försvarsberedningen vid beräkning av befälsbehovet

ej alls upptagit vissa tjänster eller också tänkt sig flera tjänster förenade på

samma hand i en omfattning, som ej lämpligen låter sig genomföra.

Sålunda har beredningen för trängchefens expedition upptagit endast

en kapten såsom adjutant, men däremot ej någon underofficer. Göromålen

där lära dock bliva av den omfattning, att även en underofficer erfordras

såsom biträde i expeditionen. Då kårernas personal kommer att begränsas

till det för tjänstens behöriga skötande erforderliga antalet, måste för

nämnde underofficer uppföras en särskild beställning, vilken upptagits såsom

fanjunkare.

Vidare har beredningen för den gemensamma offeer selevskolan upptagit

endast en subalternofficer. Då officerselevskolan i betraktande av

trängens stora mobiliseringsbehov av officerare kommer att räkna inemot

30 elever, erfordras för densamma jämte officeren även en underofficer.

Uppdraget att handhava officerselevernas utbildning är så ansvarsfullt,

att det i regel bör uppdragas åt eu kapten. I betraktande härav

bör den för nämnda utbildning avsedda officeren i staten uppföres såsom

kapten av andra klassen. Den för officerselevskolan erforderliga underofficersbeställningen

bör upptagas såsom sergeantsbeställning av första klassen.

För varje tr ängtrupp förhands stab har tredje försvarsberedningen

upptagit:

1 regementsofficer, chef för truppförbandet,

1 kapten, kasern-, tyg- och vapenofficer,

1 subalternofficer, adjutant,

1 fanjunkare, väbel och intendentsbiträde,

1 sergeant, köksföreståndare,

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

1 sergeant, tyg- och vapenunderofficer, furageuppbördsman och hovslagarunderofficer,

1 hovslagarkorpral, tillika fodermarsk, samt

civilmilitär personal.

Beredningen har således icke upptagit någon bataljonsadjutant.

Ett sammanförande av olika befattningar i sådan omfattning, som beredningen

föreslagit, är ej heller möjligt. Genom ändrad uppdelning av tjänstgöringen

ävensom genom användande, på sätt i avdelningen Organisationen:

Musiken» kommer att närmare angivas, av musikunderofficerare i viss militär

tjänst, torde dock ökningen av underofficerare vid kårstaben utöver det av beredningen

föreslagna antalet kunna begränsas till en underofficer. Därjämte

erfordras vid varje kår ett underbefäl av manskapet såsom kökskorpral och

ett såsom biträde åt förrådsförvaltaren.

Personalen vid varje trängkompani kan däremot, i samband med

bibehållande av organisationen på två sådana kompanier, något minskas

under nuvarande styrka genom att i lämplig omfattning sammanföra vissa

av de båda trångkompaniernas skolor till gemensamma sådana.

Förutom kompanichef med adjutant samt dagkorpral och stallkorpral

erfordras för vartdera kompaniets beväringsrekrytskola 2 officerare, 2 underofficerare

och 8 underbefäl av manskapet samt för de båda trängkompaniernas

gemensamma skolor 1 officer, 1 underofficer och 4 underbefäl av manskapet.

Vid sjukvård skompaniet erfordras, utom kompanichef med adjutant

samt dagkorpral och sjukhuskorpral, för beväringsrekrytskolan minst 1

officer, 1 underofficer och 6 underbefäl av manskapet, för kompaniets

övriga egna skolor 1 officer, 1 underofficer och 4 underbefäl av manskapet

samt för sj ukvårdskorpralsskolan (för elever från andra truppslag) 1 underofficer

och 2 underbefäl av manskapet.

Vid den nu gjorda beräkningen av befälsbehovet har ingen reserv

upptagits för kommenderingar utom kårerna, för vakanta, sjuka eller eljest

otjänstbara. Komrnenderingarna utom kårerna uppgå likväl, vad officerarna

angår, till i medeltal omkring två årligen vid varje kår.

I syfte att förmå underbefälet av manskapet att kvarstanna i

tjänst efter avslutad underbefälsutbildning bör, i likhet med vad vid

infanteriet m. fl. truppslag ifrågasattes, genom utjämning mellan underbefälsbeställningarna

av olika grader antalet distinktionskorpraler

ökas och de äldre distinktionskorpralerna beredas förbättrade avlöningsförmåner.

Endast under förutsättning härav samt att underbefälsämnen

och fackmän, på sätt i avdelningen »Befälet» framhållits, uttagas till utbildning

under 365 dagar, kan en till numerären så svag underbefälsper
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

263

sonal, som den förut angivna och vari även ingå elever i pågående underbefälsskolor,

vara tillrådlig.

Antalet officerare vid varje kår skulle genom de nu ifrågasatta

ändringarna minskas från 15 till 13 och antalet underofficerare från 18

till 15. Med hänsyn till befordringsförhållandena böra därvid på varje

kår indragas 1 kaptensbeställning av andra klassen, 1 underlöjtnantsbeställning,

1 fanjunkarbeställning samt 1 sergeantsbeställning av första och 1 av

andra klassen. För uppdrag utom den ordinarie tjänsten vid kårerna skulle

däremot för trängen i dess helhet tillkomma — förutom 1 överste — 2 kaptensbeställningar

av andra klassen, 1 fanjunkarbeställning och 1 sergeantsbeställning

av första klassen.

I enlighet med vad försvarsberedningarna förordat, bör all trängens

officers- och underofficerspersonal sammanföras till en kär. En sådan

åtgärd medför avsevärda fördelar, såsom jämnare befordringsförhållanden,

ökad möjlighet att göra personalen förtrogen med norrländska förhållanden,

underlättande av personalens lämpliga placerande o. s. v.

Försvarsberedningarna hava föreslagit indragning av hovslagarvicekorpralsbeställningarna.

Ett genomförande av detta förslag kan dock med

hänsyn till därmed förenade olägenheter icke förordas. Däremot låter det

sig utan allt för stora olägenheter göra att indraga hovslagar- och gevärshantverkarsoldatbeställningarna

samt en hantverkarbeställning vid varje kår.

Med hänsyn till det angivna behovet av underbefäl av manskapet kan

antalet meniga volontärer ej bestämmas till mindre än 21 vid varje trängkår.

Enligt nu antydda organisationsförändringar skulle trängens fast anställda

personal komma att

ö/cas med: 1 överste och

24 distinktionskorpraler (furirer)

men minskas med:

kaptener av andra klassen,

underi öj tnanter,

fanjunkare,

sergeanter av första klassen,

» » andra »

24 korpraler,

30 vicekorpraler,

12 officers- och underofficersvolontärer

18 meniga volontärer,

6 hovslagarsoldater,

4

6

5

5

6

6 gevärshantverkarsoldater och

6 hantverkare, samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

264

Nuvarande

anordning.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ,58.

såsom under »Organisationen: Ecklesiastikstaten» anföres 2 regementspastorer.

För trängens musikpersonal redogöres i avdelningen »Organisationen:

Musiken».

6. Förplägnadstrupperna.

Uti sitt år 1900 avgivna förslag till ny härordning framhöll chefen

för generalstaben, att det visserligen kunde ifrågasättas, huruvida det

icke skulle vara lämpligt att uppsätta fristående förvaltningstrupper, men

att anstånd med organisation av dylika trupper icke torde vara förenat

med. några mer avsevärda olägenheter, synnerligast som det läte sig göra

att inom bestående organisationsformer utbilda personal för den viktiga

brödbakningen i fält. Förslaget upptog med anledning härav icke organisation

av fristående förvaltningstrupper.

Efter år 1901 har emellertid utbildning av de till trängen i förvaltningstjänst

uttagna värnpliktiga i särskilda intendenturskolor kommit

till stånd, och har denna utbildning småningom utvecklats och är från

och med utbildningsåret 1912—1913 ordnad på följande sätt.

Utbildningen äger rum dels vid tre fasta intendenturskolor, förlagda

till arméns intendenturförråd (förplägnadsanstalterna) å Karlsborg samt i

Stockholm och i Boden, dels ock vid en tillfällig intendenturskola å

Sollefteå läger.

Värn pliktskontingenterna från första och tredje arméfördelningarna

utbildas å Karlsborg och kontingenterna från andra och fjärde arméfördelningarna

i Stockholm. Inom värnpliktskontingenterna från femte och

sjätte arméfördelningarna utbildas de vapenföra å Sollefteå läger och de

icke vapenföra i Boden.

Med inkallelse av de icke vapenföra värnpliktiga i två omgångar

pågå de fasta intendenturskolorna året om. Under sommarhalvåret förstärkas

skolorna med vapenföra värnpliktiga. Intendenturskolan å Sollefteå

läger är sammandragen endast under sommarhalvåret, då utbildning av

vapenföra värnpliktiga pågår.

Ifrågavarande intendenturskolors uppgift är att utbilda huvuddelen

av den personal, som vid mobilisering skall ingå i de egentliga förplågnadsformationerna.

Intendenturskolorna lämna därjämte förvaltarpersonal

till förplägnads- och reservförplägnadskolonner m. m.

s. 265 Kontrollera mot PDF

265

jxungi. Maj:ts nåd. proposition nr Öb.

O

Arskontingenten vapenföra värnpliktiga utgör för närvarande 284,

därav 60 för utbildning till förvaltare. I mån av tillgång på lämpliga

icke vapenföra värnpliktiga skola, i stället för vapenföra, uttagas 86 icke

vapenföra, därav 18 för utbildning till förvaltare. Oberoende av nu angiven

uttagning inskrivas årligen 238 icke vapenföra för utbildning till

skrivbiträden och magasinsmanskap. De vapenföra värnpliktiga avses till

tjänstgöring i första hand vid linjeformationerna (förplägnadskompanierna),

medan de icke vapenföra avses för övriga formationer.

Antalet vapenföra värnpliktiga, som årligen uttages, är redan med Organisenuvarande

mobiliseringsförhållanden allt för litet för att tillgodose be- Särskilda

hovet av förplägnadsmanskap vid linjeformationerna jämte ersättnings-./orpZä^nad*- inanskap. Även om man vid mobiliseringstillfälle skulle kunna konsekvent truPPergenomföra

den avsedda uppdelningen av de vapenföra och de icke vapenföra,

måste av denna anledning likväl icke vapenföra värnpliktiga delvis ingå i

linjeformationerna. Härtill kommer, att det är synnerligen önskvärt, att

inom vissa av de bakre förplägnadsformationerna även hava tillgång på

vapenfört manskap. En ökning av den vapenföra kontingenten i samband

med en minskning av den icke vapenföra är således redan under nuvarande

förhållanden behövlig. Vid den ökning av den mobiliserade stvrkan,

som betingas av reservorganisationen, framträder behovet för förplägnadstrupperna

av en ökning utav kontingenten vapenföra värnpliktiga

i ännu högre grad, än för närvarande är fallet. Med hänsyn till infanteriets

behov av värnpliktiga är dock en dylik ökning icke utan vidare

möjlig.

Emellertid föreligger till Kungl. Maj:ts prövning ett förslag om

ändring av bestämmelserna för låkarbesiktning vid inskrivning av värnpliktiga.

Förslaget avser, att vissa kategorier värnpliktiga, som enligt

nu gällande bestämmelser hänföras till icke vapenföra, men som böra

vara dugliga i viss vapentjänst, skola uppföras i sistnämnda kategori.

Innan den ifrågasatta ändringen kommit till stånd och börjat tillämpas,

är det dock icke möjligt att beräkna, i vad mån densamma kan medföra

ökning av den ifrågavarande årskontingenten. Dessutom ställas redan med

nuvarande organisation stora krav på manskapstillgången inom ifrågavarande

grupp av värnpliktiga.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter bör man visserligen

räkna med, att den vapenföra kontingenten ökas och den icke vapenföra

minskas, men endast under förutsättning, att det ökade behovet av vapenföra

kan fyllas ur kategorien »dugliga i viss vapentjänst», utan att övriga

truppslags behov i dylikt hänseende tillbakasättas.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 34

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

KungL Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Vid bestämmande av storleken utav den sammanlagda kontingenten

av värnpliktiga till förplägnadstrupperna måste hänsyn tagas ej blott till

krigsbehovet av personal vid förplägnadsformationerna in. m. utan jämväl till

behovet av intendenturtjänstemän vid staber, truppförband, överstyrelser,

anstalter o. s. v.

För att fylla föreliggande personalbehov erfordras en årskontingent

av 500 man, varav omkring 25 studenter och likställda för utbildning

till värnpliktiga intendenter in. in. Av denna kontingent böra omkring

400 man i framtiden uttagas ur kategorien »dugliga i vicss vapentjänst»,

medan återstående 100 man kunna tagas av icke vapenföra. Arskontingenten

bör, studenterna oräknade, fördelas på de fyra intendenturskolorna så, att

på var och en av skolorna å Karlsborg, i Stockholm och å Sollefteå läger

komma omkring 140 man och på skolan i Boden omkring 55 man samt

att utbildningen av studenter och likställda förlägges till en av skolorna.

Såsom i annat sammanhang kommer att närmare angivas, bör i

Östersund uppföras ett intendenturförråd (förplägnadsanstalt). Så snart

detta intendenturförråd blir färdigt, bör den tillfälliga intendeuturskolan

å Sollefteå läger förflyttas till Östersund och förändras till ständig.

Av vad nu anförts torde framgå, att utbildningen av de värnpliktiga,

som för närvarande uttagas till trängen i förvaltningstjänst, är helt

och hållet utbruten från trängkårerna och förlagd till fj^ra särskilda skolor,

av vilka tre redan nu fortgå året om, något som också i framtiden bör

bliva fallet med den fjärde. Utbildningen vid dessa skolor är av helt

annan art än vid trängkårerna. Vid sådant förhållande synas dessa skolor

i organisatoriskt hänseende böra bilda ett särskilt truppslag, lämpligen benämnt

förplägnadstrupperna. Mot varje skola svarar ett kompani.

Enligt vad under avdelningen »Värnpliktstjänstgöringen: Förplägnadstrupperna»

anförts, böra de värnpliktiga inkallas i två grupper, så att verksamheten

vid intendenturförråden (förplägnadsanstalterna) må kunna fortgå utan

avbrott året om. Den i tjänstgöring varande kontingenten kommer således

under större delen av året att utgöra: vid skolorna i Karlsborg, Stockholm

och Östersund omkring 70 man och vid skolan i Boden omkring 25 å 30 man.

Vid bestämmande av det fast anställda befälets styrka torde hänsyn

behöva tagas endast till den tid, då hälften av årskontingenten undergår

rekrytutbildning. Under 55 dagar årligen komma visserligen båda omgångarna

av värn pliktskontingenten att vara i tjänstgöring samtidigt, men

under denna tid lärer det utan tvivel vara möjligt att, i den mån fast

anställt befäl ej står till förfogande, bland de utbildade värnpliktiga erhålla

erforderligt antal för tjänstgöring såsom underbefäl lämpliga till

att fylla det ökade befälsbehovet.

s. 267 Kontrollera mot PDF

267

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Enligt dessa grunder erfordras följande antal befäl:

Antal befäl vid skolan i

Summa

Karls-

borg.

Stock-

holm.

Öster-

sund.

Boden.

befäl.

Intendenter......................

1

1

1

1

4

Underintendenter....................

2

2

2

—

6

Intendenturtjänstemän av underofficers tjänsteställning . .

2

2

2

2

8

Underbefäl av manskapet................

7

7

7

3

24

För utbildning av studenter och likställda torde erforderligt befäl,

då sådant erfordras utöver det nu angivna, kunna erhållas genom kommendering

av intendenturtjänstemän från annat håll.

Av den »placeringslista för intendenturkåren under fredstid enligt

förslaget till ny härordning», som finnes intagen i det vid den till 1901 års

riksdag avlåtna propositionen angående ny härordning bilagda statsrådsprotokollet,

framgår, att av intendenturkårens nuvarande personal 6 intendenter

ellei underintendenter, 6 förvaltare och 6 vaktmästare äro avsedda

till tjänstgöring vid förvaltningsskolor och utbildningskurser för värnpliktiga.

Återstående befälsbehov har hittills fyllts genom kommendering

dels av intendents- och förvaltaraspiranter, dels ock av officerare, underofficerare

och underbefäl av manskapet från olika truppförband.

Det torde emellertid ej vara lämpligt att fortfarande för den hela

året om pågående utbildningen av de värnpliktiga kommendera befäl från

olika truppförband, enär kontinuiteten i utbildningen därigenom skulle

bliva lidande och de truppslag, från vilka kommenderingarna utgå, berövas

en del av sitt befäl. Hela den för förplägnadstrupperna erforderliga befälspersonalen

bör därför uppföras på intendenturkårens stat.

Vid sådant förhållande blir det nödvändigt att på denna stat dessutom

uppföra dels det antal underbefäl, som förutsättes under större delen

av året vara kommenderat såsom elever i eller såsom befäl vid skolorna,

dels ock ett antal meniga volontärer för underbefälets rekrytering. Antalet

underbefälsbeställningar av manskaps grad böra beräknas till 30, varjämte

12 meniga volontärer böra uppföras i staten. Bland underbefälet av

manskapet torde antalet beställningar av olika grader böra sinsemellan stå

i samma förhållande som vid infanteriet. Av nämnda underbefäl böra därför

10 vara distinktionskorpraler (furirer), 4 av första och 6 av andra

klassen, 10 korpraler och 10 vicekorpraler.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.

Efter avdrag av de intendents-, underintendents- och förvaltarbeställningar,

som redan nu finnas disponibla för värnpliktigas utbildning, skulle

alltså befälsbehovet vid förplägnadstrupperna kräva en ökning i intendenturkårens

stat av:

1 intendent,

3 underintendenter,

2 intendenturtjänstemän av underofficers tjänsteställning,

4 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

6 » ds, andra » ,

10 korpraler,

10 vicekorpraler och

12 meniga volontärer,

varjämte i samband med denna ökning de 6 för intendenturskolorna avsedda

vaktmästarbeställningarna, vilkas innehavare på grund av ålder m. m.

ej äro lämpliga såsom instruktörer, böra indragas.

Under avdelningen »Organisationen: Intendenturkåren» kommer att

föreslås härav betingad ändring uti intendenturkårens stat.

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

269

C- Fästningsbesättningar.

1. Allmänna synpunkter.

Inom en fästning, som kan bliva utsatt för fientligt anfall innan

dess besättningstrupper hunnit mobiliseras, måste större krav ställas på

garnisonens krigsberedskap än på fälttruppernas i allmänhet. På grund

härav måste tjänstgöringsförhållandena vid truppförband, som äro avsedda

till fredsbesättningar i sådana fästningar, ordnas icke blott efter utbildningens

krav, utan jämväl med hänsyn därtill, att en betryggande krigsberedskap

blir tillgodosedd. För de värnpliktiga vid fästningstrupperna

komma därför tjänstgöringsförhållandena att gestalta sig något annorlunda

än för värnpliktiga vid fältarméns truppförband. Liknande förhållanden

gälla även beträffande Gottlands trupper.

Redan nu finnas avvikelser i fråga om de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden,

i det att de för tjänstgöring på Gottland från fastlandets

inskrivningsområden uttagna värnpliktiga fullgöra all dem åliggande tjänstgöring

i en följd och de till särskild vinterutbildning (skidlöpartjänst) uttagna

rekrytskola och första repetitionsövning i en följd vid Norrbottens

regemente med början första året på hösten, men återstående repetitionsövningar

vid egna truppförband.

För de truppförband, vilka nödgas lämna ifrån sig eu del av sina

värnpliktiga för utbildning helt eller delvis vid annat regemente, uppkomma

vid mobilisering kännbara olägenheter, i det att ifrågavarande värnpliktiga

äro mer eller mindre obekanta med befälet och förhållandena i övrigt vid

egna regementen. Härtill kommer, att infanteriregementena inom de inskrivningsområden,

varifrån ifrågavarande värnpliktiga uttagas, få sin redan

förut knappa övningsstyrka under regementsövningarna minskad.

Vid ordnandet av fästningarnas fredsbesättningar bör därför tillses,

att berörda olägenheter i möjligaste mån undvikas.

2. Boden.

Bodens infanteribesättning i fredstid kommer att utgöras av Norrbottens

regemente samt 600 till skidlöpartjänst uttagna värnpliktiga (»spanare»).

Infart t er

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Tjänstgöringsförhållandena böra ordnas så, att en stridsduglig infanteristyrka

av erforderlig storlek städse finnes att tillgå i fästningen,

varjämte vid fredsövningarnas planläggning hänsyn måste tagas jämväl

till garnisonstjänstens krav.

I samband härmed måste dessutom beaktas, att Norrbottens regemente

bör i utbildningshänseende likställas med fältinfanteriregementena,

varför tre årsklasser värnpliktiga böra vara inkallade under repetitionsövningarna,

att de till skidlöpareänst uttagna efter slutad tjänstgöring i

Boden skola tillhöra och vid mobilisering inkallas till de regementen, inom

vilkas inskrivningsoinråden de äro bosatta, samt om möjligt deltaga i

en eller två repetitionsövningar vid dessa regementen, att inkvarteringsmöjligheterna

i kronans nuvarande etablissemang i Boden äro begränsade

samt att kravet på erforderlig befälspersonal icke må bliva allt för stort.

Enär vid Norrbottens regemente sålunda skola utbildas icke blott

regementets egna värnpliktiga utan även de till skidlöpartjänst uttagna,

är det påtagligt, att regementet måste erhålla större tillgång på befäl än

ett vanligt fältinfanteriregemente. Denna förstärkning av befälskadern

kan ske antingen genom tillfälliga kommenderingar av personal från andra

regementen eller genom uppförande å staten för Norrbottens regemente

av det ytterligare antal beställningar, som kräves, eller ock genom anlitande

av båda dessa utvägar samtidigt.

Dåvarande kommendanten i Boden har inför försvarsberedningarna

framhållit behovet av en utvidgning av Norrbottens regemente. Enligt

hans förslag skulle kader till en ny bataljon uppsättas, och skulle denna

bataljon hava till uppgift att dels med tre kompanier bilda stomme för

infanteribesättningarna och dels med ett kompani övertaga kulsprutevapnet.

Försvarsberedningarna hava däremot tänkt sig befälsbehovet tillgodosett

endast genom kommendering av befäl och underbefäl från andra regementen.

Ur mobiliseringssynpunkt är det nödvändigt, att Norrbottens regementes

befälskader ökas, enär vissa av regementets reservformationer med

hänsyn till fästningstjänsten äro i behov av ett jämförelsevis stort antal

officerare på aktiv stat.

I avdelningen »Organisationen: Infanteriet» ifrågasättes också en ökning

av regementets kader med 1 major, 5 kaptener, 5 löjtnanter och 5 underofficerare,

häri icke inberäknat för regementets kulspruteorganisation avsett

befäl, 1 kapten och 1 löjtnant. Någon kaderökning ifrågasättes

däremot icke beträffande det fast anställda manskapet, bland annat på

grund av svårigheten att för ifrågavarande regemente anställa volontärer.

Såsom befäl för de till skidlöpartjänst uttagna värnpliktiga, vilka

under de senaste åren till ett antal av 372 varje år utbildats i Boden,

s. 271 Kontrollera mot PDF

271

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

hava tjänstgjort 8 subalternofficerare och 44 underbefäl av manskapet.

Då nu skidlöparna ökas med mer än halva antalet, måste också befälsbehovet

växa i motsvarande grad. Trots förut angiven kaderökning blir det

alltså nödvändigt att fortfarande årligen från andra regementen beordra

ett antal officerare och underbefäl till tjänstgöring vid Norrbottens regemente.

Med anledning därav att tjänstgöringsförhållandena för Norrbottens

regementes egna värnpliktiga och de till Boden förlagda skidlöparna, såsom

framgår av vad därom anförts, bliva ganska olika, uppstår

fråga, huru manskapet lämpligast skall förläggas. Man kan härvid tänka

sig en uppdelning av regementets nuvarande kasernetablissemang mellan

de båda särskilda kontingenterna. En sådan anordning vore emellertid ur

flera synpunkter olämplig, ty därigenom skulle dels regementets taktiska

indelning rubbas samt kompani utbildningen och persedelhushållningen

i hög grad försvåras, dels förläggningen bliva trängre än som

ur hygienisk synpunkt är tillrådligt under en så lång period som den

här ifrågavarande. En dylik förläggning skulle för övrigt göra det omöjligt

att i Norrbottens regementes kasernetablissemang inrymma de skolor,

som komma att under begränsad tid beordras till Boden för vinterutbildning.

På grund av dessa förhållanden blir det nödvändigt att vid berörda

etablissemang uppföra nytt kasernhus för skidlöparna.

Avenså blir det nödvändigt att uppföra officer sbyggnader för att

avhjälpa redan nu befintlig brist å bostäder för officerspersonalen och

för att fylla det på grund av kaderökningen större behovet av sådana

bostäder.

Åven kavalleri bör ingå i Bodens garnison. För fästningens tryggande

mot överraskande företag behövs nämligen icke blott en väl utbildad infanteritrupp

utan även en mindre kavalleristyrka. Denna kan för närvarande,

till dess ytterligare erfarenhet vunnits, begränsas till en skvadron, som

detacheras från Skånska husarregementet. För att åstadkomma erforderlig

cirkulation inom skvadronen bör ombyte av personal, eventuellt även av

hästar, äga rum vart tredje eller fjärde år. Kravet på ständig krigsberedskap

nödvändiggör en förstärkning av skvadronens fredskader utöver den

vid kavalleriet vanliga.

För beredande av förläggningsutrymme åt skvadronen måste nybyggnader

uppföras. Tills dessa blivit färdiga, torde skvadronen kunna provisoriskt

inkvarteras antingen i Norrlands artilleriregementes kasern i Boden

eller ock möjligen någonstädes i Bodens grannskap.

Kavaller

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Artilleri.

Ingenjör
trupper.

Bodens fredsbesättning av artilleri är avsedd att utgöras av BodenKarlsborgs

artilleriregementes i Boden förlagda del, vilken ökas till åtta

kompanier, samt Norrlands artilleriregementes detachement därstädes, bestående

av en fältkanon- och en fälthaubitsdivision.

I likhet med vad som framhållits i fråga om infanteribesättningen,

böra tjänstgöringsförhållandena för artilleripersonalen ordnas så, att utbildad

sådan personal ständigt tinnes att tillgå.

Ur utbildningssynpunkt vore det önskvärt, att samtliga vapenföra

värnpliktiga kunde inkallas till tjänstgöring i en omgång, men detta låter sig

icke göra vid fästning sartilleriet. Med hänsyn till säkerhetstjänstens krav

blir det nödvändigt att uppdela årskontingenten värnpliktiga i två grupper,

vilkas tjänstgöringstider delvis sammanfalla. För den ena gruppen tager

tjänstgöringen sin början på våren och för den andra på hösten. Uttagningen

till de båda grupperna, vilka böra göras ungefär lika stora, bör

ske vid inskrivningsförrättningarna, och kunna därvid de värnpliktiga, så

långt det är möjligt, få välja den grupp, de önska tillhöra.

Vid fältartilleriet synes däremot icke vara erforderligt att inkalla de

värnpliktiga i två omgångar, utan kunna tjänstgöringsförhållandena ordnas

efter samma grunder, som gälla för fältartilleriet i övrigt.

Enär fästningsartilleriet i Boden kommer att ökas, blir utrymmet i

dess nuvarande kasernetablissemang icke tillräckligt. Enligt 1901 års härordning

skulle regementschefen hava sin tjänstgöringsstation å Karlsborg,

och därför beräknades icke bostad för honom i regementets officersbyggnader

i Boden. Sedermera har han fått sin tjänstgöringsstation förlagd

till Boden, utan att särskild bostad åt honom anordnats. En ny offcershyggnad,

avsedd för regementschefen och för de genom utvidgningen

tillkomna nya officerarna, behöver därför uppföras.

Vidare erfordras kasernbyggnad, för de nya kompanierna samt stalloch

ridhusbyggnader.

Bodens fredsbesättning av ingenjörtrupper kommer att utgöras av

Bodens ingenjörkär samt ett detachement ur Fälttelegrafkåren för fälttelegraf-,

radiotelegraf-, ballong- och flygtjänst.

Även i fråga om fästningsingenjörtrupperna kräves ständig tillgång

å utbildad trupp. Med undantag för belysningstjänsten äro fordringarna

å ständig krigsberedskap dock icke fullt så stora som i fråga om övriga

fästningstrupper.

För möjliggörandet av att utbildad ingenjörtrupp till erforderlig

styrka ständigt må finnas i Boden, måste de till fästningsingenjörtjänst

s. 273 Kontrollera mot PDF

273

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

inskrivna värnpliktiga liksom fästningsartilleriets värnpliktiga kunna inkallas

till sin första tjänstgöring i två omgångar.

3. Kustfästningarna.

Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, vilka utgöra infanteribesättning

i fred i respektive Karlskrona och Vaxholm OscarFredriksborgs

fästningar, äro, såsom förut nämnts, avsedda att i likhet

med övriga infanteriregementen organiseras på tre bataljoner. Ifrågavarande

fästningars lägen nödvändiggöra, att en utbildad styrka året om

finnes såsom säkerhetsbesättning i desamma. Det kan därför icke undvikas,

att en del av de värnpliktigas vid nämnda regementen tjänstgöringsförhållanden

måste ordnas enligt andra grunder än vid infanteriet

i allmänhet. Dessa värnpliktiga — till ett antal motsvarande en bataljon —

böra sålunda börja sin första tjänstgöring på våren i stället för på hösten.

Uttagningen till denna tjänstgöring bör ske vid inskrivningsförrättningarna

och, så långt ske kan, på frivillighetens väg. Under regementsövningarna

indelas ifrågavarande regementen i likhet med fältinfanteriregementena på

tre bataljoner.

Vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen finnas för närvarande

kasernbyggnader för två bataljoner vid vartdera regementet samt

vid det förstnämnda dessutom bostäder för officers- och underofficerspersonalen.

Då regementena skola svälla ut till tre bataljoner, måste åtgärder

vidtagas för att kunna inkvartera den ökade personalen. Befälsbostäder

måste alltså uppföras vid Vaxholms grenadjärregemente för ytterligare

en bataljons befälspersonal. Däremot synes det icke vara oavvisligen

nödvändigt att uppföra kasernbyggnader för de nyuppsatta bataljonernas manskap.

Därigenom att de värnpliktiga inkallas i omgångar, torde det erforderliga

förläggningsutrymmet kunna tillgodoses genom att till vartdera regementet

förflytta baracker för en bataljon från någon mötesplats, vilka

baracker i så fall kunna användas till förläggning av de på våren inryckande

värnpliktiga.

I likhet med vad nu är fallet, kommer att i vardera kustfästningens

besättning ingå ett ingenjörkompani tillhörande det till Vaxholm

Oscars-Fredriksborgs fästning förlagda Svea ingenjörkår och det till Karlskrona

fästning förlagda Göta ingenjörkår.

Infanteri.

Ingenjör
trupper.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 Käft. {Nr 58.) 35

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Reservtrupperna8

uppgifter.

D. Reservorganisationen.

Behovet av reservtrupper för förstärkning av försvarskrafterna vid

krigstillfälle har framhållits uti samtliga härordningsförslag, som förelagts

Riksdagen under de senaste fyrtio åren. Nu må endast erinras därom, att

chefen för lantförsvarsdepartementet vid framläggandet av 1901 års härordningsförslag

framhöll, att dylika trupper vore av synnerlig vikt, alldenstund

de hade till ändamål, att när förhållandena så krävde, ytterligare

taga landets försvarskraft i anspråk samt särskilt att stärka besättningarna

å fästningar eller å befästa orter, att trygga utanför de egentliga krigsskådeplatserna

belägna landsdelar, som vore utsatta för anfall av mindre

styrkor eller för fiendens sekundära operationer, att skydda fälthärens

förbindelser eller etapplinjer, där dessa vore så belägna, att de hotades

eller eljest skulle kunna avbrytas av fienden, m. m. dylikt. Genom att reservtrupperna

fyllde dessa uppgifter bleve det möjligt för fälthären att på

den eller de punkter, där kampen gällde avgörandet, sammanhålla sina krafter.

De inskränkningar i 1901 års förslag, som blevo av Riksdagen

vidtagna i fråga om de värnpliktigas tjänstgöringstid och den aktiva

befälskadern, hava i fråga om reservorganisationen vållat så störa svårigheter,

att den nuvarande härordningen endast i mycket ringa utsträckning

förmått tillgodogöra sig den avsevärda personaltillgången inom de

värnpliktiga årsklasser, som för ändamålet stå till förfogande.

De reservtrupper, som enligt 1901 års härordningsförslag skulle uppsättas,

voro avsedda huvudsakligen för sekundära ändamål. Sedan dess

har, ej minst på grund av vårt genom unionsupplösningen förändrade

militärpolitiska läge, uppstått ökat behov av reservtrupper, på samma gång

som kraven på den militära användbarheten hos åtminstone en del av dessa

trupper måste sättas högre än tillförne. Vår fälthär är nämligen otvivelaktigt

i trängande behov av direkt förstärkning, och då sådan förstärkning

för närvarande icke lämpligen bör åstadkommas genom att öka antalet

linjeförband, måste man även i detta avseende lita till reservformationerna.

I vissa utländska, väl organiserade arméer har man för avsikt att

inordna de för linjens direkta förstärkande avsedda reservtrupperna redan

från fälttågets början i fälthärens högre enheter. Härför fordras emellertid,

att de ifrågavarande reservtruppernas militära användbarhet är likartad

s. 275 Kontrollera mot PDF

275

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

med linjetruppernas. Särskilda övningar för äldre årsklasser och en aktiv

befälskader av sådau styrka, att den förslår att fylla även reservförbandens

behov av fullt tjänstevana och taktiskt utbildade ledare, utgöra, förutom

en långvarig och grundlig soldatutbildning, betingelserna för en

reservorganisation av detta slag.

Svårigheterna att på ett tillfredsställande sätt lösa reservformatio- Reservstanernas

befälsfråga äro, därest så talrika reservtrupper, som manskapstill- f^-yre.

gången medgiver, skola uppsättas, givetvis mycket stora i ett land som vårt, servtrupvars

begränsade ekonomiska tillgångar göra det nödvändigt att inskränka perna

den aktiva befälskadern i huvudsak till vad fredsbehovet oundgängligen

kräver. Även med den ökning av det aktiva befälet som nu ifrågasattes,

blir tillgången så knapp, att endast ett mycket obetydligt antal

befattningar vid reservtrupperna kunna bestridas av aktiva officerare. För

att de ifrågavarande trupperna skola erhålla tillräcklig fasthet, fordras

emellertid, att en viss, ej alltför liten del av deras befäl genom aktiv

tjänst förvärvat fullständig befälsvana och tillförlitligt militärt omdöme.

Särskilt gäller detta kompani-(skvadrons-, batteri-) och högre chefer.

Ifrågavarande behov kan endast i obetydlig utsträckning fyllas med

i arméns reserver kvarstående krigstj änstskyldiga officerare. Då emellertid

en ytterligare ökning av den aktiva kadern icke nu kan ifrågasättas, bör

det ifrågavarande behovet huvudsakligen tillgodoses genom införande av

en s. k. reservstat, till vilken officerare och underofficerare efter viss tids

aktiv tjänst erhålla tillfälle att övergå och inom vilken de genom viss tjänstgöringsskyldighet

vidmakthålla sin militära duglighet. Reservtruppernas

användbarhet kommer sålunda att bliva väsentligen beroende av reservstatsofficerarnas

och reservstatsunderofficerarnas antal och militära duo-fio-het.

o O

Såsom i avdelningen »Värnpliktstid och värnpliktsuppbåd» framhållits, Reseivtrupböra

reservtrupper organiseras inom beväringens båda uppbåd, varvid i

stort sett två årsklasser beräknas för uppsättande av reservtrupper .nom

första och fyra för samma ändamål inom andra uppbådet. Då första uppbådets

reservtrupper komma att bestå av yngre manskap, måste de redan

på grund härav förutsättas äga större användbarhet än andra uppbådets.

De skola även kunna mobiliseras samtidigt med linjen. Genom att giva

dem en med linjens i möjligaste mån sammanfallande organisation, beväpning

och utrustning bör man också söka att av dem skapa reservtrupper,

som vid fälttågets början eller kort därefter kunna användas vid

sidan av fälthärens linjetrupper eller för uppgifter av liknande art som

dessa.

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Reservorganisationens

omfattning.

De ur beväringens andra uppbåd mobiliserade reservtrupperna böra

erhålla en så god organisation, beväpning och utrustning, som omständigheterna

medgiva. Då fullt tjänstevant befäl endast i ringa utsträckning

kan påräknas för deras mobilisering, böra de, åtminstone till en

början, avses huvudsakligen för uppgifter, vilka icke kräva samma rörlighet

och stridsduglighet som de, för vilka reservtruppperna ur första

uppbådet äro avsedda, eller för sekundära uppgifter av sådan art, att de

icke lämpligen böra anförtros åt landstormstrupper.

En sådan uppdelning av reservtrupperna i två särskilda grupper

med olika uppgifter bör genomföras endast med avseende å de trupper

på fastlandet, som icke ingå i fästningsbesättningarna. Beträffande lästningstrupperna

har redan i annat sammanhang framhållits, att det för

fästningarnas och tillhörande anläggningars förseende med fullständiga

krigsbesättningar är nödvändigt att kunna inkalla beväringens andra uppbåd

samtidigt med första uppbådet. Någon uppsättning av reservtrupper

i samma mening som vid armén i övrigt kommer således här icke i fråga,

ehuru vid fästningsförsvaret de av äldre årsklasser bildade förbanden

givetvis böra komma till användning i sådana grenar av detsamma, som

äro av mindre krävande art. På Gottlands stridskrafter kan i stort sett

tillämpas samma betraktelsesätt som beträffande fästningstrupperna å fastlandet.

Beväringens äldre årsklasser tagas här i anspråk för uppbringande

av de för öförsvaret nödiga krigsformationerna till erforderlig styrka.

Reservtruppförbandens organisation måste lämpas efter tillgången på

befäl och värnpliktiga. I stort sett bör reservorganisationen avse att såsom

reservtrupper organisera beväringens hela tillgång av utbildat manskap, i

den mån densamma ej tages i anspråk för linje och depåer. Med denna

manskapstillgång beräknar man, såsom redan förut framhållits, att kunna

vid infanteriet uppsätta lika många reserv- som linjebataljoner. Beträffande

frågan om reservtruppernas sammanförande i högre förband torde detta

tillhöra den del av krigsförberedelsen, som här ej lämpligen kan upptagas

till behandling.

Vad specialtruppslagen beträffar, måste reservorganisationens omfattning

bestämmas dels efter tillgången på materiel och dresserade hästar,

dels även med hänsyn därtill att en viss lämplig proportion upprätthålles

mellan reservformationernas infanteri och deras specialtrupper. Framförallt

gäller detta i fråga om reservtruppförbanden ur beväringens första

uppbåd, vilka äro avsedda att kunna uppträda under samma förhållanden som

fälthärens linjetrupper. I fråga om reservtrupperna ur beväringens andra

uppbåd är nämnda proportion icke av samma betydelse, emedan en ej

s. 277 Kontrollera mot PDF

277

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

ringa del av infanteriet kommer att användas för uppgifter, vilka ej i

samma utsträckning som inom fälthären kräva medverkan av specialtruppslag.

Vad särskilt trängen angår, kan densamma för reservtrupperna ur

beväringens andra uppbåd beräknas ganska knapp på grund av dessa

truppers övervägande lokala uppgifter.

Reservorganisationens genomförande i den utsträckning, som nu

antytts, kommer, då densamma omedelbart beror av möjligheten att anskaffa

det för reservtrupperna erforderliga befälet, att taga en avsevärd

tid i anspråk. Med den uttagning, som ifrågasättes, torde behovet av värnpliktigt

reservbefäl kunna fyllas under loppet av åtta å tio år. Vad reservstaten

angår, saknas för närvarande möjlighet att bedöma, i vad mån och

huru hastigt densamma kan utvecklas. Det torde emellertid på goda grunder

kunna antagas, att den icke kan uppnå hela den nu ifrågasatta styrkan

på kortare tid än nyss nämnts.

Då varken reservstats befäl eller värnpliktigt befäl med erforderlig

utbildning blir att påräkna före år 1916, bör reservorganisationens utveckling

utöver nuvarande ram icke taga sin början förr än med nämnda år.

Aven med en grundlig första utbildning för de värnpliktiga blir

reservtruppernas krigsduglighet i hög grad beroende därav, att övningar

anordnas med äldre årsklasser. I avdelningen »Värnpliktstjänstgöringen: Reservtruppövning»

har föreslagits en sådan övning under nionde värnpliktsåret

i högst femton dagar. Efter deltagandet i denna reservtruppövning

kvarstår den värnpliktige 6 år i beväringen utan att erhålla någon som

helst övning. Denna brist bör avhjälpas genom tid efter annan anordnade

mobiliseringsövningar. Sådana övningar äro nämligen det enda medlet att

i fred kontrollera reservorganisationens effektivitet och böra fördenskull

ingå som ett led i arbetet på vidmakthållandet av reservtruppernas krigsduglighet.

För att de värnpliktiga vid mobilisering skola kunna användas på

lämpligaste sätt erfordras, att befälet äger närmare kännedom om dem,

än som för närvarande ''står att vinna. Särskilt gäller detta beträffande

värnpliktiga, tillhörande de reservformationer, vilka mobiliseras ur äldre

årsklasser. Ett viktigt steg i denna riktning kommer att tagas genom införande

av ifrågavarande reservtruppövning med nionde årsklassen. För

uppnående av ett fullt tillfredsställande resultat i förevarande hänseende

skulle dock erfordras även regelbundet återkommande mönstringar med

personlig inställelse.

Beservorga
nisationens
genom
förande.

Övningar

för reservtrupperna.

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Utveckling

efter 1901.

Försvars
berednin
garna.

E. Musiken.

Enligt 1901 års härordning skulle på varje truppförbands stat finnas

ett visst antal beställningar för musikpersonalen; sammanlagda antalet

sådana beställningar skulle utgöra 1,422, medförande en årlig kostnad av

omkring 1,224,000 kronor.

Ett av Kungl. Maj:t till 1904 års riksdag, på grundvalen av en särskild

kommittés yttrande, avgivet förslag till armémusikens organisation

vann ej Riksdagens bifall.

Vid 1905 års riksdag framlade Kungl. Maj:t nytt förslag angående

organisationen av arméns musikpersonal. Enligt detta förslag, vilket blev

av Riksdagen godkänt och utgör grund för berörda personals nuvarande

organisation, uppgår musikpersonalens sammanlagda antal till 1,261.

Årskostnaden, vilken år 1905 beräknades till 1,121,756 kronor, belöper

sig för 1914 till 1,313,143 kronor.

Vid 1905 års riksdag hemställde Kungl. Maj:t jämväl, att de vid

vissa regementen befintliga musikkassorna skulle, i den mån de efter verkställd

utredning kunde finnas bestå av allmänna medel, indragas till statsverket

för att bilda en gemensam musikfond, vars avkastning skulle tagas

i beräkning vid bestämmandet av anslagen till musiken vid armén. Sedan

Riksdagen lämnat sitt bifall till denna framställning, lät Kungl. Maj:t

verkställa den nämnda utredningen, vilken gav till resultat, att ett belopp

av över en miljon kronor befanns utgöra kronans andel i musikkassorna.

Genom kungl. brev den 22 oktober 1909 förordnades, att av musikfondens

avkastning årligen från och med år 1910 ett belopp av 37,300 kronor

skulle tillgodoföras anslaget till arméns diverse intendenturbehov för gäldandet

av kostnader för anskaffning och underhåll av truppförbandens

musikmateriel m. m. samt att återstoden av fondens avkastning, där ej för

särskilt fall annorlunda bestämdes, skulle tilläggas fondens kapitalbehållning.

Vid 1913 års slut uppgick fondens behållning till 1,164,600 kronor.

Frågan om armémusiken har icke varit föremål för försvarsberedningarnas

behandling; åtskilligt material för dess bedömande har dock av

tredje beredningen införskaffats.

s. 279 Kontrollera mot PDF

279

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Armémusiken i sin nuvarande organisation förorsakar statsverket av- Tänkbara

sevärda utgifter. Till följd av den förlängda tjänstgöring för de värn ‘bringa koft''- pliktiga, som nu ifrågasättes, kommer musikpersonalen vid det stora fler- nadema för

talet infanteriregementen, från att hava varit i tjänst allenast sex månader arm^us''''

av året, att hållas i tjänstgöring året om. Denna omständighet ävensom

den föreslagna ökningen av de båda för kustfästningarna avsedda infanteriregementena

och av ingenjörtrupperna kommer att medföra ökning av

årskostnaden för armémusiken.

Under sådana förhållanden framstår det som ett önskemål att kunna

i någon mån inskränka ifrågavarande organisation. Olika utvägar äro

härvid tänkbara. Då musikpersonalens huvudsakliga uppgift under krig är

att fylla behovet av signalblåsare, har man framkastat den tanken, att detta

behov skulle kunna, till största delen tillgodoses medelst s. k. reservspel,

d. v. s. värnpliktiga, som upplärts att blåsa förekommande signaler. Härigenom

skulle det bliva möjligt att, om icke fasta musikkårer av andra

orsaker anses önskvärda, hava musikpersonal fast anställd endast för undervisning

i signalblåsning. Vidare har ifrågasatts, att musikkårerna vid ett

eller flera av specialtruppslagen skulle indragas, enär de anses vara för svagt

besatta för att kunna prestera någorlunda god harmonimusik. Slutligen

kan det tänkas, att de stora musikkårernas numerär skulle kunna minskas.

Vad användningen av värnpliktiga såsom reservspel beträffar, har

erfarenheten hittills givit vid handen, att i allmänhet endast sådana värnpliktiga,

som haft förkunskaper i hornblåsning eller annan musikteknisk

utbildning, kunnat utbildas till något så när användbara signalblåsare.

Tillgången å dylika värnpliktiga har dock varit tämligen begränsad. Övriga

till reservspel utbildade värnpliktigas prestationer i såväl musikaliskt som

militärt hänseende hava lämnat mycket övrigt att önska. Till reservspel

utbildade värnpliktiga kunna visserligen, särskilt med den utsträckning av

övningstiden, som nu ifrågasättes, göra stor nytta vid sidan av, men kunna

icke ersätta det fast anställda, musikaliskt och militärt fullt utbildade

spelet. Nu berörda utväg att åstadkomma en begränsning av utgifterna

för armémusiken kan följaktligen icke tillstyrkas.

En indragning av vissa mindre musikkårer synes ej heller vara

att förorda. Jämväl dessa kårer förse de mobiliserade formationerna

med erforderligt antal signalblåsare och rapportförare. Därjämte hava de,

trots sin ur musikalisk synpunkt svaga numerär, i likhet med övriga musikkårer

till uppgift att vara sina respektive truppförband till vederkvickelse

såväl under fredstjänsten som i fält. Att beröva vissa truppförband medlet

för musikalisk underhållning under den i mångt och mycket enformiga

och vid vissa tillfällen synnerligen ansträngande militärtjänsten torde icke vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

välbetänkt. De värnpliktiga vid specialvapnen kunna skäligen hava anspråk

på att i detta avseende få vara likställda med sina kamrater vid infanteriet.

En minskning av personalen vid de stora musikkårerna mötes av

invändningar förnämligast ur musikalisk synpunkt. För utförande av

harmonimusik hava dessa musikkårer i nuvarande skick en något så när

fullständig stämbesättning. Deras personal kan dock icke anses så rikligt tilltagen,

att den egentligen tål vid någon inskränkning. Förutom sin militärmusikaliska

uppgift hava de större musikkårerna en ingalunda oviktig betydelse

med avseende å musiklivet i allmänhet i landet. En minskning

av kårerna i anseende till numerären skulle ställa deras prestationer i nu

berörda hänseende på en lägre nivå och kan därför icke förordas. Nu

kan visserligen häremot invändas, att, därest staten anser sig böra i någon

form ekonomiskt stödja och främja musikkulturen inom landet, utgifterna

i sådant hänseende icke böra betunga försvarsbudgeten. Beaktas måste

dock, att militära musikkårer i alla händelser äro erforderliga och att vi i

militärmusiken hava en organisation, som väl lämpar sig att å respektive

förläggningsorter fylla de musikaliska uppgifter, som eljest skulle tillkomma

med statsmedel understödda orkestrar. De militära musikkårerna torde

dessutom representera en icke obetydlig fond av god musikalisk tradition,

som bör tillvaratagas.

Om det således icke kan förordas att på något av de nu berörda

vändning sätten åstadkomma eu nedsättning av utgifterna för armémusiken, återstår

militära Pr^va frågan> huruvida det kan vara möjligt att på ett mera effektivt sätt,

''göromål än vad nu är händelsen, för den militära tjänsten tillgodogöra sig de respektive

truppförbandens musikpersonal och därmed indirekt minska berörda

utgifter, i vad de avse armémusiken såsom sådan. Det synes härvid

sannolikt, att den ständiga tjänstgöringen för all musikpersonal skall öppna

utväg att kunna använda denna personal även i vissa rent militära göromål,

och detta särskilt med hänsyn till den bättre rent militära utbildning,

som den förlängda fredstjänstgöringen kommer att medföra.

Utöver den militära tjänstgöring (såsom rapportkarl eller rapportryttare),

vartill musikpersonalen under rekrytskolans senare period och under

regementsövningarna tages i anspråk och vilken jämte signalblåsning under

fältmässiga övningar samt utövande av harmonimusik ej torde lämna

rum för andra militära uppgifter, synes denna personal under den övriga

delen av året kunna användas även för viss annan rent militär tjänstgöring.

Hit hör tjänstgöring såsom dagbefäl, såsom biträdande lärare eller instruktör

i vissa ämnen, såsom uppbördsman, skrivbiträde o. s. v., varigenom den

knappa befälstillgången skulle kunna under vissa delar av året i någon

s. 281 Kontrollera mot PDF

281

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

mån förstärkas. Särskilt skulle befälets kommenderande till skolor och utbildningskurser

härigenom något underlättas. Förbises får emellertid ej,

att musikunderbefälet — även om dess rent militära tjänstbarhet förutsättes

kunna och böra ökas — icke kan bliva likvärdigt med det underbefäl,

som helt ägnar sig åt den militära tjänsten, och följaktligen icke kan varaktigt

ersätta sådant underbefäl.

Musikpersonalens rekrytering synes för närvarande ej vara ordnad Musikpersopå

ett fullt tillfredsställande sätt. I varje truppförbands musikkår ingår käringett

visst, i vederbörlig stat närmare bestämt antal musikvolontärer, vilka musikelevér.

anställas under enahanda villkor som de meniga volontärerna. Då det

emellertid är av vikt att före musikvolontärs antagande kunna pröva, huruvida

den anställningssökande lämpar sig för denna speciella tjänst, d. v. s.

besitter nödiga anlag och övriga förutsättningar för musiktjänst, hava

samtliga infanteriregementen fått åt sig anvisade särskilda medel för anställning

av musikelever. I detta syfte utbetalas årligen till två infanteriregementen

vardera 600 kronor, till tjugufyra infanteriregementen vardera

300 kronor och till två infanteriregementen vardera 200 kronor; åt specialtruppslagen

anvisas däremot icke några sådana medel. De musikelever,

som sålunda anställas vid infanteriet, kunna icke anses såsom fast anställda,

då några beställningar för dem icke äro upptagna i truppförbandens stater

och de icke äro berättigade till underhåll in natura.

För musikpersonalens rekrytering är det önskvärt att kunna göra

urval bland ett flertal elever. Vid specialtruppslagen medför dock bristen på

elevanslag den olägenheten, att för ett flertal år kunna komma att anställas

personer, som efter någon kortare tids tjänstgöring visa sig sakna de nödiga

förutsättningarna för musiktjänsten. Vid infanteriet åter, där elevanslag

finnas tillgängliga, hava dessa visat sig otillräckliga. Inför tredje försvarsberedningen

hörda militärmusici hava föreslagit, att vid varje truppförband

visst antal beställningar på stat skulle uppföras för musikelever, vilka skulle

antagas med förbehåll om rätt till uppsägning under anställningstidens sex

första månader, därest elev icke visade sig lämplig för musiktjänst. Vid

infanteriet och vid de båda stora kavalleriregementena skulle visst antal

nu befintliga beställningar kunna omändras till elevbeställningar, varemot

vid övriga truppförband anställandet av musikelever skulle medföra en

motsvarande ökning av antalet beställningar på stat. Elevernas förmåner

skulle utgöra underhåll in natura och dagavlöning, förslagsvis tio öre.

Antalet musikelever skulle utgöra vid Svea och Göta livgarden fem, vid övriga

större infanteriregementen fyra, vid de två stora kavalleriregementena

tre, vid övriga kavalleriregementen två, vid fältartilleriregementena utom

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) 36

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Vendes artilleriregemente två, vid Vendes artilleriregemente tre, vid Gottlands

artillerikår en, vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente fyra, vid

Positionsartilleriregementet två, vid fortifikationen sju samt vid trängen

sex.

Frågan om uppförande på stat av beställningar för musikelever vid

samtliga truppförband synes vara av beskaffenhet att nu kräva lösning.

De fördelar ur synpunkten av musikpersonalens rationella rekrytering, som

genom en dylik anordning skulle vinnas, hava i det föregående antytts.

Ur ekonomisk synpunkt medför en sådan organisationsändring någon minskning

av utgifterna för armémusiken; icke blott vid infanteriets truppförband

och vid de två stora kavalleriregementena utan jämväl vid övriga

truppförband bör nämligen det för musikeleverna erforderliga antalet beställningar

erhållas genom att i motsvarande mån minska antalet i staterna

nu upptagna beställningar. Antalet musikelever vid de särskilda truppförbanden

bör bestämmas till vad här nedan angives.

Framställda Av de inför tredje försvarsberedningen hörda militärmusici hava

beträffande dessutom åtskilliga andra önskemål i fråga om organisationen framförts.

organisa- Sålunda har föreslagits, att särskilda beställningar på stat skulle inrättas

* övrigt% ^ör musikdirektörerna vid infanteriet och vissa av specialtruppförbanden,

att pensionsåldern för musikdirektörerna måtte framflyttas till 55 år, att

vissa åtgärder måtte vidtagas för förbättring av befordringsutsikterna för

musikunderofficerarna m. m. Dessa och andra organisationsdetaljer, vilka

icke torde vara av beskaffenhet att i väsentlig grad inverka på frågan om

totalkostnaden för musikorganisationen, kunna lämpligen sedermera bliva

föremål för omprövning.

I anslutning till "vad sålunda anförts, torde i fråga om armémusikens

organisation följande ändringar böra vidtagas:

Samman- 1) Musikpersonalen bör bliva ständigt tjänstgörande jämväl vid de

fattning. 22 infanteriregementen, där så för närvarande icke är förhållandet;

2) Musikpersonalen vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen

uppbringas till samma antal som vid flertalet övriga infanteriregementen;
3)

Den föreslagna nya ingenjörkåren i Norrland erhåller musikpersonal

till lika antal med Svea och Göta ingenjörkårer;

4) Beställningar för musikelever upptagas till följande antal:

vid varje infanteriregemente 4 i utbyte mot 1 musikdistink
tionskorpral,

1 musikkorpral, 1 musikvicekorpral och 1 musik
volontär,

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

283

vid varje större kavalleriregemente 3 i utbyte mot 1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral och 1 musikvolontär,

vid varje mindre kavalleriregemente 2 i utbyte mot en musikkorpral

och 1 musikvolontär,

vid varje fältartilleriregemente och vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente

2 i utbyte mot 1 musikandrekonstapel och 1 musikvolontär,

vid Positionsartilleriregementet 1 i utbyte mot 1 musikvolontär,

vid varje ingenjörkår och varje trängkår 1 i utbyte mot 1

musikvolontär,

varjämte böra tillkomma vid Fälttelegrafkåren på grund av

truppförbandets ökade storlek 1 musikdistinktionskorpral och 1

musikelev samt vid Gottlands artillerikår 1 musikelev.

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Nuvarande

organisa
tion.

Inspektör

för kavalleriet.

F. Organisationer! i övrigt.

1. Generalitet.

Enligt den nuvarande organisationen uppgår antalet generalspersoner,

uppförda med fast lön å generalitetets stat, till 9, nämligen 6 arméfördelningschefer,

1 chef för generalstaben, 1 generalfälttygmästare och inspektör

för artilleriet samt 1 chef för fortifikationen. Generalsbeställningar å stat,

avsedda för sådana generalspersoner, som kunna vara utsedda att vid mobilisering

och under krig tjänstgöra såsom högste befälhavare eller arméchef

(arméchefer), finnas icke. Ej heller förefinnas i fred infanteribrigadchefer.

Det fattas i fredstid ett antal av 15 k 16 generaler, som äro

oundgängligen nödvändiga vid ett krigsutbrott.

Tidigare har på generalitetets stat funnits uppförd en inspektör för

kavalleriet, men 1892 års urtima Riksdag beslöt att vid dåvarande kavalleriinspektörens

avgång lönen skulle indragas samt att inspektionen av

kavalleriet därefter skulle, på sätt Kung]. Maj:t funne lämpligt, förrättas

mot arvode, som sedan dess utgått med 2,500 kronor årligen.

Med anledning av detta beslut uppdrogs från början av år 1896 åt

en av kavalleriets regementschefer att upprätthålla kavalleriinspektörsbefattningen.

Tack vare ett särskilt förhållande kunde från början av år 1898

intill slutet av år 1912 kavalleriinspektörsbefattningen upprätthållas utan

sammankoppling med chefskap över kavalleritruppförband. Vid sistnämnda

tidpunkt anförtroddes befattningen ånyo åt en av kavalleriets regementschefer.

Sedan denne under senare delen av år 1913 avgått från sin regementschefsbeställning

mot åtnjutande av pension, har han förordnats

att tillsvidare fortfarande bestrida befattningen såsom kavalleriinspektör.

s. 285 Kontrollera mot PDF

285

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Redan uti chefens för generalstaben år 1900 avgivna förslag till 1900 års härny

härordning förordades uppförandet å generalitetets stat av avlöningsförmåner

för kavalleriinspektören. Erfarenheten hade nämligen ådagalagt, °>S

att föreningen av de båda befattningarna såsom regementschef och inspektör

icke kunde äga rum, utan att antingen den ena eller den andra eller

bådadera därav bleve lidande. Återupprättandet av kavalleriinspektörsbefattningen

uti dess förutvarande skick vore därför ett oeftergivligt villkor

för kavalleriets enhetliga och tidsenliga utbildning samt för tjänstens behöriga

skötande vid samtliga till nämnda truppslag hörande regementen.

I anslutning till vad chefen för generalstaben sålunda anfört, föreslogs

uti den till 1901 års riksdag avlåtna propositionen angående ny härordning,

att ifrågavarande befattning skulle uppföras på ordinarie stat.

Förslaget vann emellertid icke Riksdagens bifall.

För befattningens uppförande på ordinarie stat hava sedermera såväl 1907 års

1907 års generalskommission som 1907 års försvarskommitté uttalat sig, kommission

sistnämnda kommitté under framhållande av att befattningens innehavare, och 1907 års

ehuru icke utan svårighet, syntes kunna samtidigt tjänstgöra som in- (omndtté

spektör för trängen.

Uti underdånig skrivelse den 23 augusti 1911 har dåvarande ka- Kavalleri

valleriinspektören ånyo framhållit nödvändigheten av, att kavalleriinspektörsbefattningen

uppföres å ordinarie stat. Då man i såväl Norge som Danmark

med en kavalleristyrka, uppgående i det förra landet till 16 linjeskvadroner

och . en skolavdelning och i det senare till 12 linjeskvadroner, icke

ansett sig kunna undvara en generalinspektör för kavalleriet å fast lönestat,

vore det självfallet, att hos oss med en fredsstyrka av 50 skvadroner

behovet av sådan truppslagsinspektör såsom ledare och målsman

för vapnet, ansvarig för en planenlig och enhetlig utbildning av detsamma,

måste vara trängande. Ett förenande av kavalleriinspektörs- och

tränginspektörsbefattningarna skulle väl, såsom också 1907 års försvarskommitté

erkänt, medföra svårigheter; men då dessa icke kunde anses

oöverkomliga och det vore att antaga, att en sammanslagning av de båda

befattningarna komme att öka Riksdagens benägenhet att bevilja en ny

generalslön, ville även kavalleriinspektören ansluta sig till kommitténs uttalande

i frågan.

Jämväl den nuvarande inspektören för kavalleriet har uti underdånig Kavalleriskrivelse

den 15 december 1913 framhållit behovet av en på stat uppförd insf^ren

lön för kavalleriets främste målsman. Inom så gott som alla arméer

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Departe
mentschefen.

Inspektör

för infanteriet

och inspektör

för

militärläroverken.

1907 års

generalskommission
-

1907 års

försvarskommitté.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

vore behovet av en särskild inspektör för kavalleriet erkänt, och befattningen

funnes jämväl på stat uppförd. Så vore till och med förhållandet

inom arméer med fåtaligare kavalleri än Sveriges, såsom Norges, Danmarks,

Hollands och Belgiens. Behovet hade ock i vårt land gjort sig så starkt

gällande, att man icke ansett sig böra — åtminstone under någon längre

tid — använda den av Riksdagen anvisade vägen att låta en regementschef

på stat tillika fylla kavalleriinspektörens plats. Under den tid, då

indelningsverket ägde bestånd, hade visserligen detta förenande av tvenne

befattningar förekommit, men numera hade man i stället sett sig nödsakad

att anlita den enskildes offervillighet för att få kavalleriets förnämsta befattning

besatt. Det läge i öppen dag, att detta icke vore lämpligt, då

härigenom förmögenhet bleve det första villkoret för att den enskilde skulle

kunna antaga posten i fråga.

I överensstämmelse med vad de militära myndigheterna ävensom

1907 års försvarskommitté uttalat, bör kavalleriinspektörsbefattningen uppföras

på ordinarie stat. Ifrågavarande befattning är otvivelaktigt av så

maktpåliggande natur, att dess besättande icke bör vara beroende av tillfälligheter

av det ena eller andra slaget. Kavalleriet måste för framtiden

ständigt hava en målsman, som kan helt ägna sin tid och sitt intresse åt

vapnets enhetliga utbildning och förkovran. A generalitetets stat böra

alltså uppföras avlöningsförmåner för inspektören för kavalleriet, beräknade

i likhet med de för arméfördelningschef bestämda.

Såsom i annat sammanhang framhållits, är inspektionen av trängen

avsedd att ordnas på annat sätt än 1907 års försvarskommitté föreslagit.

Vid sådant förhållande föreligger ej anledning att här närmare ingå på

frågan om lämpligheten av sagda förslag.

Frågan om en ökning av generalitetets stat för att kunna tillgodose

I behovet under krigstid av högre befälhavare upptogs av 1907 års generals■

kommission, vilken uttalade såsom sin mening, att behovet av en generals''

inspektör redan då gjorde sig gällande, vilket i än högre grad bleve fallet,

i mån som antalet operativa enheter inom armén ökades. Frågan om inrättandet

av en generalinspektion för armén skulle lämpligen kunna sättas i

'' samband med fastställandet av den ordning, i vilken vid krigsutbrott befälhavare

för armén skulle utses, då Konungen icke själv ginge i fält.

Jämväl 1907 års försvarskommitté föreslog — under framhållande

av att generaler, avsedda att i fält bekläda befattningar som arméchefer,

funnes ej blott i de stora utländska arméerna, utan även i ett flertal mindre,

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

287

såsom i Norge och Danmark — att å generalitetets stat skulle uppföras avlöningsförmåner

för en generalinspektör för armén, avsedd till högste befälhavare

för fälthären, därest Konungen icke själv ginge i fält, eljest till

arméchef.

Departementalkommittén har uti sitt år 1913 avgivna betänkande ut- Departemengått

från, att i samband med försvarsdepartementens sammanslagning och talk°™mit''

ändrad ordning för de s. k. kommandomålens handläggning en generalinspektörsbefattning

för armén skulle inrättas.

Tredje försvarsberedningen har, såsom framgår av redogörelsen för Tredje fördess

arbete, uttalat sig för tillgodoseende av behovet utav arméchefer i fält sva,™nge^~

genom ökning av generalitetsstaten med två beställningar.

Att särskilda generalspersoner erfordras såväl i krig för den högre Departekrigsledningen

som i fred för fyllandet av vissa viktiga funktioner har, mentschrfensåsom

av det anförda framgår, under de senaste åren allt mera beaktats.

Ifrågavarande behov, som gjort sig kännbart redan under den nuvarande

härordningen, torde komma att framträda med än större styrka i och med

den utveckling av landets stridskrafter, som enligt föreliggande härordningsförslag

är avsedd att äga rum.

Såsom högste befälhavare för fälthären torde — där ej särskilda skäl

föranleda annan anordning — Konungen komma att inträda. För att under

Konungen leda skilda delar av fälthären erfordras emellertid arméchefer.

Med hänsyn till vikten av att för dessa befattningar kunna påräkna personer i

full kraft och med noggrann kännedom om armén samt för att arméfördelningscheferna

i krig må kunna bibehållas vid sina befattningar, bör otvivelaktigt

en ökning av generalitetets stat med minst två generalspersoner

äga rum. En sådan ökning betingas även av behovet av särskilda målsmän

i fredstid för vissa grenar av arméns högre ledning, vilka för närvarande

icke kunna tillgodoses så som önskligt är.

En befattning såsom generalinspektör för armén torde emellertid

icke nu böra inrättas. Chefen för generalstaben har i detta avseende uttalat

sig mot departementalkommitténs förslag. Med hänsyn härtill och

till det sammanhang med den ifrågasatta departementalreformen, vari frågan

om inrättande av befattning såsom generalinspektör numera kommit, synes

denna fråga böra bliva beroende av ytterligare utredning.

Däremot föreligger ett klart behov av en särskild målsman för infanteriet,

vilket behov bör tillgodoses genom tillsättande av en inspektör

för infanteriet. De tjänsteåligganden, som i fred böra tillkomma ifråga
-

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

varande generalsperson, äro, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande inspektera

truppförband vid infanteriet, att vara ledamot av utrustningskommissionen,

att vara överbefälhavare över och inspektör för infanteriets skjutskola,

att inspektera för infanteriet gemensam underofficersskola (gemensamma

underofficersskolor), att främja tidsenligheten m. m. beträffande infanteriets

utbildningsföreskrifter samt att leda vissa högre befälsövningar.

Vidare finnes behov av en särskild målsman för officersutbildningen,

vilken i egenskap av inspektör för militär lär overken m. m. skulle dels

övertaga den nuvarande inspektörens samtliga ämbetsåligganden ifråga om

krigsskolan med dess officers- och reservofficerskurser, krigshögskolan samt

artilleri- och ingenjörhögskolan, dels ytterligare få till åliggande att inspektera

officers- och reservofficersvolontärskolor, att vara överbefälhavare för

och inspektera taktiska utbildningskurser, därest dessa anordnas för armén

i dess helhet eller för två eller flera arméfördelningar, samt att leda vissa

högre befälsövningar. Dessutom skulle det åligga den ifrågavarande generalspersonen

att, enligt Kungl. Maj:ts i varje särskilt fall givna bestämmelser,

inspektera krigsförberedelsen å landfästningarna.

De åligganden, som således skulle tillkomma de båda inspektörerna,

måste givetvis begränsas så, att intet ingripande sker i den verksamhet

fråga om krigsförberedelsen, som är uppdragen åt chefen för generalstaben.

Inrättandet av här föreslagna tvenne inspektörsbefattningar påkallar

med nödvändighet organiserande av motsvarande staber. Härför erfordras

dels tvenne stabschefer, vilka böra uppföras den ene såsom överstelöjtnant

och den andre såsom major å generalstabens stat, dels två adjutanter, vilka

liksom vid övriga högre staber böra förordnas ur personal på stat vid

truppförbanden. För vardera adjutanten bör uppföras häst- och furageersättning

för två tjänstehästar. Slutligen böra för inspektörernas expeditioner

uppföras kostnader för hyra och expenser.

På grund av det anförda böra två generalsbeställningar, den ena

såsom inspektör för infanteriet och den andra såsom inspektör för militärläroverken

m. m. uppföras å generalitetets stat, samt för dem erforderliga

staber organiseras på sätt nu angivits.

infanteri- Uti sitt den 9 juni 1908 avgivna utlåtande upptog 1907 års generals
chefer"

kommission till behandling frågan angående uppsättande redan i fredstid

1907 års av infanteribrigadstaber. Behovet av brigadindelning i fält vore numera

generals- allmänt erkänt, och infanteribrigadstaber funnes, med undantag för

kommission. fj0nan(j och Serbien, i alla främmande länders härordningar. Åtskilliga

skäl kunde anföras för den uppfattningen, att brigadindelningen hade en

särskilt stor betydelse för den svenska armén. Kommissionen ansåge, att

s. 289 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

289

tillsättandet redan i fredstid av brigadchefer skulle i flera avseenden vara

förenat med stora fördelar.

Jämväl 1907 års försvarskommitté ansåg, att starka skäl talade för

att redan inom den närmaste tiden något åtgjordes för att åtminstone till

viss utsträckning förebygga de olägenheter, som vore förbundna därmed,

att först vid krigsutbrott samtliga infanteribrigadchefer tillsattes och i samband

därmed motsvarande antal överstelöjtnanter vid infanteriregementena

förordnades till regementschefer. En så vitt gående åtgärd som införandet

i fredstid av 12 nya brigadchefsbefattningar vid infanteriet ansåg emellertid

kommittén icke böra ifrågasättas, då ej alla brigadchefer torde med

nödvändighet behöva förefinnas i fred. Däremot höll kommittén före,

att den med de nuvarande förhållandena förenade olägenheten skulle

kunna i viss mån undanröjas, därest 6 infanteriregementschefer med

bibehållande av sina avlöningsförmåner såsom regementschefer, förordnades

att i fredstid vara brigadchefer. Dessa överstar skulle, så ofta övningar

uti brigadförband förekomme, föra befäl över vederbörlig brigad.

De skulle vidare inspektera de till brigaden hörande infanteriregementena,

därmed lättande arméfördelningschefens inspektionsarbete. Sin ordinarie

tjänstgöring skulle de hava förlagd till vederbörlig arméfördelnings stabsexpedition,

där särskilt ärenden rörande truppernas utbildning, övningar

och inspektioner samt inskrivnings vä s e n d et och redovisningen av de värnpliktiga

borde av dem handläggas. I samband härmed skulle befälet över

motsvarande regementen föras av överstelöjtnanter.

Arméfördelningens infanteri utgöres såväl i fred som i fält av fyra

infanteriregementen om tre bataljoner. Inom denna organisation hava

brigadcheferna i fält en viktig uppgift att fylla och kunna icke utan allvarlig

olägenhet undvaras. De förslag att frångå brigadindelningen, vilka

från militärt håll framkommit, hava i allmänhet förutsatt en genomgripande

omorganisation av härens högre truppförband, så att arméfördelningen

skulle komma att bestå av endast tre infanteriregementen. Med hänsyn

till den omläggning av specialvapnens organisation, detta skulle påkalla,

bör en sådan anordning icke för närvarande ifrågasättas.

Arméfördelningens styrka har under de senare åren allt mer och

mer ökats i såväl numerär som antal enheter. Allt flera specialtrupper

hava tillkommit, och dessas verksamhet utgrenar sig på ett sätt, som gör

det synnerligen behövligt att i några härför organiserade staber under

arméfördelningschefen sammanhålla vissa större grupper av arméfördelningens

trupper.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 höft. (Nr 58.) 37

1907 års

försvarskommitté.

Departe
ments
chefen.

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Stridsfronternas ökade utsträckning, stridshandlingens större tidslängd

och den alltmer försvårade ledningen av densamma göra det likaledes

behövligt, att två med erforderliga staber utrustade brigadchefer

under arméfördelningschefen leda trupperna i striden. Det har ifrågasatts,

att detta behov skulle fyllas genom eu armcfördelningskvarteret

tilldelad generalsperson, vilken vid behov skulle taga befäl över viss

grupp av arméfördelningens trupper, men en sådan anordning torde icke

kunna anses såsom en tillfyllestgörande lösning av frågan.

Det är uppenbart, att därest brigadchefer skola finnas i fält, så böra

de också finnas i fred. Den, som i fält skall föra brigad, behöver i fred

utbilda sig själv och sin stabspersonal för uppgiften samt äga det inflytande

på utbildningen inom brigadens regementen, att dessa i fält motsvara

hans fordringar. Likaså måste de, vilka i brigadchefernas ställe

skola föra deras regementen, få tillfälle att utbilda sig därtill under fredsförhållanden.

Det nuvarande sättet för fyllande av behovet av brigadchefer, nämligen

att infanteriregementschefer vid mobilisering insättas uti dessa befattningar,

är förbundet med synnerligen stora olägenheter. I praktiken

leder det bland annat till, att brigadförbandet blir improviserat och lösligt,

att vid minst halva antalet infanteriregementen befälsmekanismen

rubbas vid mobiliseringstillfälle, utan att de inträdande ställföreträdarna

för regementschefen m. fi. under fred i erforderlig grad förberetts att

föra det högre befäl, som under så svåra förhållanden pålägges dem,

varjämte det kan bliva svårt att utan allt för stora rubbningar av befälsförhållandena

tillgodose behovet av fullt lämpliga brigadchefer.

I fred äro brigadchefer jämväl behövliga med hänsyn till utbildningsarbetet.

Arméföi’delningschefen kan icke utan olägenhet övervaka detaljerna

av detta arbete inom samtliga honom underställda truppförband.

Brigadchefer skulle i fråga om infanteriet för honom lätta denna uppgift.

Mellan de smärre, inom regementet ordnade truppövningarna och de av

arméfördelningschefen anordnade fälttjänstövningarna äro övningar med ett

eller flera truppförband, med eller utan specialvapen, ett behövligt mellanled,

men sådana övningar kunna svårligen komma till stånd, utan att en

över regementschefen stående befälhavare finnes, som kan anordna och leda

desamma. Brigadchefer behövas ur dessa synpunkter för att inspektera och

leda utbildningen vid underlydande trupper ävensom för att föra befäl

över vederbörliga trupper under alla övningar i högre förband än regemente.

Tillsättandet av tolv brigadchefer på ordinarie stat torde dock med

hänsyn särskilt till de därmed förenade kostnaderna icke kunna under nu
-

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

291

varande förhållanden ifrågasättas. I stället synes frågan tillsvidare lämpligen

kunna ordnas på det sätt, att tolv infanteriregementschefer, en

för varje brigad, förordnas i fred att, med bibehållande av beställningen

på stat och regementschefsbefälet, vara brigadchefer. I allmänhet skulle

de således fullgöra såväl regementschefs- som brigadchefstjänsten. Under

de tider, då brigadchefsbefattningen det fordrade, huvudsakligen under

senare delen av rekrytskolan och under senare delen av regementsövningarna,

skulle dock regementschefsbefälet åtminstone tidvis frånträda»

och övertagas av överstelöjtnanten.

Brigadstaber, bestående av en generalstabsofficer och en adjutant,

böra jämväl förordnas i fred, men tjänstgöra allenast under de tider, som

med hänsyn till brigadchefens uppgift i fred är erforderligt. Brigadchefens

expedition torde lämpligen böra förläggas tillsammans med regementsexpeditionen

vid vederbörligt infanteriregemente.

Adjutant vid brigadstab, vilken ej är beriden på stat, ävensom officer,

som vid brist på generalstabsofficer blivit förordnad såsom generalstabsofficer

vid brigad, bör göras beriden vid de tillfällen, då så erfordras,

genom kommendering av häst ur beridet truppförband.

Brigadchef bör med hänsyn till de krav, som uppgiften ställer på

honom, erhålla ett årligt arvode av 1,000 kronor. För ifrågavarande ändamål

erforderliga medel, tillhopa 12,000 kronor om året, böra uppföras å

staten för generalitetet.

Kommendanten i Boden åtnjuter för närvarande överstes avlöningsförmåner.

Hans befälsställning och tjänstgöringsförhållanden motsvara

emellertid närmast arméfördelningschefs, och de personer, som hittills beklätt

denna befattning, hava också innehaft generalmajors grad. Det betydande

ansvar, som är förenat med ifrågavarande befattning, och vikten

av att på denna post alltid hava en synnerligen lämplig person tala för,

att kommendanten icke bör vara alltför ogynnsamt ställd i avlöningshänseende.

Med hänsyn till att kommendantsbeställningen så nyligen som år

1906 blivit inrättad med överstes avlöningsförmåner, bör dock icke nu

ifrågasättas, att avlöningsförmånerna bestämmas till samma belopp som

för arméfördelningschef. Löneförbättringen kan äga rum på enahanda

sätt som föreslagits beträffande infanteribrigadcheferna. De å kommendantsstaten

uppförda avlöningsförmånerna skulle följaktligen förbliva oförändrade,

men däremot å generalitetets stat uppföras ett arvode å 1,000

kronor.

Kommendanten

i

Boden.

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Militärbe- Militärbefälhavaren på Gottland åtnjuter liksom kommendanten i Bo
påGtottland.

deri allenast överstes avlöningsförmåner, under det att hans befälsställning

och tjänstgöringsförhållanden praktiskt taget i viss mån motsvara arméfördelningschefs.

Då samma skäl, som anförts för en löneförbättring åt

kommendanten i Boden, tala för eu höjning av militärbefälhavarens avlöning,

bör å generalitetets stat jämväl för den senare uppföras ett arvode

å 1,000 kronor.

2. Generalstaben.

Chefens för Uti det år 1906 avgivna förslaget till lantförsvarets stärkande har

j>en förslag chefen för generalstaben framhållit, att redan för fredstjänstgöringen vid

år 1906. generalstaben en ökning av dennas personal vore av behovet påkallad. Det

hade med hänsyn till den samverkan, som måste äga rum mellan generalstaben

och järnvägsstyrelsen, visat sig nödvändigt att till ständig tjänstgöring

vid styrelsens militärbyrå beordra en vid generalstabens kommunikationsavdelning

eljest placerad officer av kaptens grad. På grund härav

borde stabens personal ökas med 1 kapten av första klassen. Vidare hade

den personal, som dittills kunnat tagas i anspråk för det icke blott för

krigsförberedelserna utan även under själva krigföringen så viktiga underrättelseväsendet,

visat sig otillräcklig, varför generalstabens personal för

detta ändamål behövde ökas med likaledes 1 kapten av första klassen.

Slutligen krävde inrättandet av en särskild kommendantsbeställning i

Boden tillsättandet av en stabschefsbefattning vid kommendanturen. Då

emellertid generalstabens personaltillgång icke medgåve att för framtiden

avstå en officer för detta ändamål, borde personalen ökas med ytterligare

1 kapten av första klassen. Behovet av den nu föreslagna ökningen framträdde

särskilt skarpt vid en jämförelse mellan antalet befattningar, som

vid härens ställande på krigsfot skulle beklädas av generalstabsofficerare,

och det avsevärt lägre antalet i fred förefintliga officersbeställningar vid

nämnda stab.

Chefen för generalstaben erinrade därjämte, att, i olikhet mot vad

förhållandet vore inom flertalet utländska arméer, vid den svenska generalstaben

funnes officerare av lägre grad än kaptens. Olägenheterna härav

gjorde sig synnerligt kännbara i betraktande av den grannlaga ställning,

som även de yngre generalstabsofficerarna intoge såsom biträden åt högre

truppbefälhavare. Av denna anledning vore det i hög grad önskligt, att

s. 293 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. proposition nr 58.

293

de 10 löjtnantsbeställningarna vid generalstaben bleve ersatta av ett motsvarande

antal kaptensbeställningar.

Aven ur en annan synpunkt skulle en sådan uppflyttning medföra

fördelar. Det hade vid upprepade tillfällen inträffat, att löjtnanter vid

generalstaben kommit i tur att föreslås till kaptensbefordran vid de regementen,

där de över stat kvarstode, tidigare än de kunnat föreslås till motsvarande

befordran vid generalstaben. Härav hade åter blivit en följd,

att de — för att ej nödgas lämna innehavande beställningar vid generalstaben

— måst föreslås till kaptener i samma stab, d. v. s. att de visserligen

i likhet med sina yngre kamrater vid regementena erhållit kaptens

grad, men däremot icke kunnat såsom dessa sistnämnda erhålla mot

graden svarande avlöningsförmåner.

Genom borttagande av löjtnantsgraden syntes befordran till kapten vid

generalstaben i regeln icke komma att inträffa tidigare än tillförene, emedan

möjlighet funnes att bereda tillfälle till längre trupp tjänstgöring

före inträdet i generalstaben. Om emellertid vid generalstaben i vissa fall

en något hastigare befordran till kaptensgraden än ditintills i framtiden

skulle kunna inträffa, innebure detta dock ingen orimlighet. Gynnsammare

befordringsutsikter vore nämligen den enda fördel, som kunde bjudas

den officer, vilken frivilligt underkastade sig det långvariga och ansträngande

arbete och de ekonomiska uppoffringar, som vore förbundna

med förvärvandet av kompetens för inträde vid generalstaben.

Vad sålunda anförts, lämnade stöd för förslaget att i stället för löjtnantsbeställningarna

å generalstabens stat uppföra ett motsvarande antal

kaptensbeställningar av andra klassen.

Generalstabens militärstat skulle sålunda ökas med 3 kaptensbeställningar

av första klassen och 10 kaptensbeställningar av andra klassen, varemot

10 löjtnantsbeställningar skulle utgå.

Då göromålen vid generalstabens militärstatistiska och topografiska

avdelningar med nödvändighet krävde särskilda fackutbildade personer för

vården av planer, kartor rn. in., föreslog chefen för generalstaben jämväl,

att generalstabens civilstat skulle ökas med 2 aktuariebeställningar.

Såväl 1907 års generalskommission som samma års försvarskommitté

funno sig böra på de av chefen för generalstaben anförda grunder förorda mission och

förslaget om ökning av stabens personal. 1907 års

° ° 1 försvars
kommitté.

I 1911 års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att frs

öka antalet kaptensbeställningar av första klassen vid generalstaben med 3 * s °9''

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

och antalet aktuariebeställningar med 2. I sitt till statsrådsprotokollet

avgivna yttrande förklarade föredragande departementschefen, att med hänsyn

till därav härflytande kostnader med uppflyttningen av de 10 löjtnantsbeställningarna

syntes tillsvidare kunna anstå.

Statsutskottet tillstyrkte Kung]. Maj:ts förslag, men förslaget blev ej

av Riksdagen bifallet i vidare mån, än att en ny aktuariebeställning uppfördes

å generalstabens civilstat.

Chefens för generalstaben förenämnda förslag synes välgrundat.

''Enär emellertid 1911 års riksdag redan medgivit uppförande å staten av

en av de begärda aktuariebeställningarna, bör ändringen nu innebära

dels tillkomsten av 3 kaptensbeställningar av första klassen och 1 aktuariebeställning,

dels ock uppflyttande av 10 löjtnantsbeställningar av första

klassen till kaptensbeställningar av andra klassen.

För tillgodoseende av behovet av stabschefer åt de i nästföregående

avdelning föreslagna inspektörerna för infanteriet och militärläroverken

erfordras, såsom redan därstädes anmärkts, uppförande å generalstabens

stat av en överstelöjtnant och en major.

Den i samma avdelning ifrågasatta anordningen att redan i fred

förordna brigadchefer föranleder jämväl ett ökat behov av generalstabsofficerare.

Såsom där närmare omförmälts, skola brigadstaber, bestående av

en generalstabsofficer och en adjutant, förordnas i fred. Staberna komma

dock endast att sammandragas under kortare tid.

Kommendering såsom generalstabsofficer vid brigadstab torde i flertalet

fäll komma att utgå från generalstaben. Detta förhållande innebär,

att ett avsevärt antal generalstabsoflicerare årligen upptagas av arbeten

utom generalstabens huvudstation. Ehuru med hänsyn härtill en ytterligare

ökning av antalet beställningar vid generalstaben vore önskvärd,

torde densamma dock icke vara oundgängligen erforderlig, åtminstone icke

under den närmaste tiden.

Den nu angivna ökningen i generalstabens stat har föranletts allenast

av hänsyn till fredsbehovet. 1 och med organiserandet av reservformationer

uppkommer emellertid vid mobilisering ett ökat behov av generalstabsofficerare

vid högre staber o. s. v. Med hänsyn tagen jämväl härtill

måste den nu föreslagna ökningen av generalstabens stat ur mobiliseringssynpunkt

anses såsom den minsta möjliga.

s. 295 Kontrollera mot PDF

Kuugl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

295

3. Fältläkarkåren.

I huvudsaklig överensstämmelse med ett av särskilt tillkallade sak-1911 årsorkunniga

utarbetat förslag beslöts av 1911 års riksdag en omorganisation ganKa tonav

fältläkarkåren.

Ifrågavarande organisation, vilken ännu icke är fullt genomförd,

innebar en avsevärd minskning av antalet ordinarie läkare vid arméns truppförband,

i det att å truppförbandens stater upptogos endast så många läkare,

som ansågos oundgängligen erforderliga för fredstj änstgöringen under

större delen av året. Det under kortare perioder, särskilt under repetitionsövningar,

större fälttjänstövningar och inskrivningsförrättningar, ökade behovet

av militärläkare skulle tillgodoses genom extra bataljonsläkare — tillsvidare

även genom fältläkarstipendiater — samt genom läkare i reserven och värnpliktiga

läkare, vilkas tjänstgöringsskyldighet avvägdes med hänsyn dels till

detta behov, dels därtill att berörda personal under ifrågavarande tjänstgöring

skulle utbildas för sina befattningar i krigstid. Behovet av militärläkare

under inskrivningsförrättningar och större fälttjänstövningar har

emellertid hittills icke kunnat på detta sätt fyllas, utan hava i regel civila

läkare måst i viss utsträckning anlitas därför.

Det vid krigstillfälle starkt stegrade behovet av militärläkare kan

ännu mindre tillgodoses genom förutnämnda läkargrupper, utan måste ett

stort antal frivilliga läkare anställas för mobiliseringsbehovets fyllande.

Den år 1911 antagna organisationen av fältläkarkåren avviker i ett

par punkter från de sakkunnigas förslag. Sålunda lämnade Riksdagen icke

bifall till inrättande av fördelningsläkarbeställningar på stat, och i fråga

om extra bataljonsläkartjänster medgavs inrättande av endast 44 sådana

beställningar i stället för föreslagna 60. I

I skrivelse till chefen för lantförsvarsdepartementet den 21 januari Framställinnevarande

år har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse hemställt, att för- arméförvaltslaget

om uppförande av fördelningsläkarna på ordinarie stat måtte ånyo niyenssjuktagas

under omprövning. Inrättandet av självständiga fördelningsläkarbe- xalei8ey

ställningar vore nämligen ett av grundvillkoren för lämpligheten av den år

1911 föreslagna organisationen. En av förutsättningarna för att antalet

fast anställda läkare enligt sakkunnigas förslag till omorganisation av fältläkarkåren

skulle kunna minskas från 146 till 108, var nämligen att i

stället för de sex till indragning föreslagna regeinentsläkarbefattningarna

sex fördelningsläkarbeställningar på stat inrättades.

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Ma.j:ts nåd. proposition nr 58.

Genom den beslutade omorganisationen hade emellertid utan uppförande

på stat av de sex fördelningsläkarbeställningarna antalet fast anställda

läkare ytterligare minskats med sex. Härigenom både icke blott

de fast anställda läkarnas antal på ett högst betänkligt sätt reducerats,

utan även de viktigaste, nämligen fördelningsläkarna, uteslutits.

Enligt styrelsens numera vunna erfarenhet hade följderna av denna

inskränkning i de sakkunnigas förslag gjort sig på ett synnerligen kännbart

sätt gällande. Sålunda hade indragningen av förutnämnda regera entsläkarbeställningar

bland annat minskat möjligheterna att finna lämpliga

fördelningsläkare och såsom bevis på de växande svårigheterna i sistnämnda

hänseende kunde framhållas, att till fördelningsläkare vid femte arméfördelningen

måst förordnas en regementsläkare från annan arméfördelning.

Sjukvårdsstyrelsen ansåge sig icke kunna ansluta sig till gjorda uttalanden,

att en fördelningsläkares göromål icke kom me att taga hans tid

helt och hållet i anspråk, utan hölle styrelsen tvärtom före, att fördelningsläkarna

skulle genom dem åliggande ämbetsgöromål få fullständig sysselsättning

och att genom fördelningsläkartjänsternas uppförande på stat

bland andra fördelar även ekonomiska stode att vinna till följd av bättre

vård och ökad sparsamhet i fråga om arméns sjukvårdsmateriel.

Efter inrättandet av särskilda fördelningsläkartjänster skulle också

en del sjukvårdsärenden, som för närvarande handlades inom styrelsen,

kunna överflyttas till arméfördelningsstaberna i och för utredning eller

slutligt avgörande, vilket givetvis skulle inbespara både tid och arbete.

Behovet av fördelningsläkare på stat vore således, enligt sjukvårdsstyrelsens

uppfattning, ur organisatorisk synpunkt trängande. Även

från fackutbildningssynpunkt gjorde sig detta "behov starkt gällande,

enär de nuvarande fördelningsläkarna genom sina tjänsteåligganden

såsom regementsläkare hindrades att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt

underlydande läkares och sjukvårdspersonals sjukvårdstaktiska utbildning,

ett missförhållande som efter den betydliga inskränkningen av truppförbandsläkarnas

antal tydligare framträtt och hotade att äventyra arméns

krigsberedskap inom denna tjänstegren.

Samtliga arméfördelningschefer hava uti avgivna yttranden tillstyrkt

sjukvårdsstyrelsens framställning. I

I anslutning till vad såväl förenämnda sakkunniga som arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse föreslagit böra de nuvarande sex fördelningsläkarbefattningarna

uppföras på ordinarie stat såsom särskilda beställnin
-

s. 297 Kontrollera mot PDF

297

Kung!. Majits nåd. proposition nr 58.

gar. Att såsom hittills skett förena fördelningsläkartjänsten med en regementsläkartjänst

har redan under nuvarande tjänstgöringsförhållanden

varit förenat med avsevärda olägenheter och möjliggjorts endast därigenom,

att extra läkare tidvis beordrats till de truppförband, där ifrågavarande

regementsläkare varit anställda, ävensom därigenom, att en del ärenden, som

tillhöra fördelningsläkarnas tjänst, handlagts i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Ett dylikt förenande av olika tjänster skulle säkerligen vid ett

genomförande av de nu ifrågasatta ändringarna såväl i organisationen som

beträffande de värnpliktigas tjänstgöring komma att visa sig ännu

olämpligare. En ändring är också nödvändig, därest sjukvården inom armén

skall kunna på ett fullt tillfredsställande sätt handhavas och krigsförberedelserna

rätt bedrivas.

Att fördelningsläkarna icke skulle erhålla full sysselsättning i sina

befattningar torde, i betraktande av vad såväl de sakkunniga som arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse därom anfört, icke vara att befara. De

göromål, som tillhöra dessa läkares ämbetsbefattning, äro av så mångskiftande

natur, att de mer än väl komma att taga deras tid i anspråk.

I detta hänseende bör särskilt framhållas det synnerligen maktpåliggande

arbete, som åligger dessa läkare i fråga om uppgörande och reviderande

av erforderliga planer för sjukvårdens ordnande och handhavande under krig.

Jämväl bör nämnas, att de viktiga kassationsbesiktningarna böra förrättas

under ledning av vederbörande fördelningsläkare. Härigenom skulle noggrannare

och mera enhetliga principer kunna tillämpas än med den nuvarande

organisationen är möjligt.

Fördelningsläkarnas avlöningsförmåner torde böra bestämmas i enlighet

med de sakkunnigas förslag, d. v. s. till överstelöjtnants avlöningsförmåner

eller 6,325 kronor om året, därav 4,500 kronor lön och

1,825 kronor dagavlöning. Kostnaden för sex fördelningsläkare uppgår

således till 37,950 kronor. Då emellertid den å generalitetsstaten för närvarande

uppförda posten om 6,000 kronor för arvoden å 1,000 kronor åt

fördelningsläkare i stället bör utgå, kommer dessas uppförande å ordinarie

stat att medföra en kostnadsökning1 av endast 31,950 kronor, inkvarterings
*

IT ~ 77 °

ersättningen oräknad.

I sammanhang med uppförande av fördelningsläkarna på ordinarie

stat torde deras benämning böra ändras till fältläkare. I anslutning

härtill synes överfältläkaren böra benämnas generalfältläkare samt den fältläkare,

som vid förfall för generalfältläkaren bör inträda såsom dennes ställföreträdare,

överfältläkare. Ifrågavarande benämningar motsvara bättre än

de nuvarande dessa läkares tjänsteställning samt beställningarna inom andra

tjänstemannakårer, särskilt intendenturkåren.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1014. 1 saml. 28 käft. (AV 58.) 38

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Nuvarande

organisa
tion.

Det till 44 bestämda antalet extra bataljonsläkarbeställningar motsvarar

ieke behovet. Detta torde dock näppeligen kunna tillgodoses genom

inrättande av nya extra bataljonsläkarbeställningar, ty ett flertal dylika

befattningar stå för närvarande vakanta. I stället bör en reservstat inrättas

även för fältläkarkåren, varom förslag kommer att framställas i annat

sammanhang.

Den ifrågasatta nya härordningen medför behov av två nya läkarbeställningar

vid truppförbanden. Av dessa bör den ena, som är avsedd

för Norrlands ingenjörkår, för att kunna hållas besatt vara regementsläkarbeställning.

Vid sjätte arméfördelningen stå nämligen sedan åtskilliga

år tillbaka flertalet bataljonsläkarbeställningar vakanta i brist på sökande.

Den andra beställningen är en bataljonsläkarbeställning vid Vaxholms grenadjärregemente,

som är avsett att utökas med en tredje bataljon. Det

till regementsläkaren vid nämnda regemente enligt 1911 års organisation

utgående särskilda arvodet å 500 kronor bör samtidigt indragas.

4. Intendenturkåren.

Intendenturkårens fast anställda personal utgöres enligt 1914 års

stat av:

1 generalintendent,

1 överfältintendent,

6 fältintendenter av första graden,

8 fältintendenter av andra graden,

49 intendenter av första klassen,

28 intendenter av andra klassen,

16 underintendenter,

80 förvaltare, samt

22 vaktmästare.

Enligt en av 1911 års riksdag godkänd plan skola 3 underintendentsbeställningar

uppflyttas till intendentsbeställningar, därav 2 av första

och 1 av andra klassen.

1901 års riksdag beslöt en minskning av det dåvarande antalet

vaktmästare från 36 till 17; denna minskning har ej ännu kunnat

s. 299 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 299

genomföras längre, än att antalet dvlika beställningar i staten uppgår

till 22.

Genom instruktionen för arméförvaltningen den 11 oktober 1907 or- Intendenganiserades

å arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och intendentsde- * förarm?-1

partement samt sjukvårdsstyrelse teknisk revision med uppgift att granska, förvaltninhuruvida

penningmedlen blivit med omtanke och på ett med hänsyn till 9,untsdeparstatens

intresse ändamålsenligt sätt använd samt huruvida erlagda pris ståtements teki

överensstämmelse med varans beskaffenhet och marknadsläget, att kon- W!Sg£mrev*’

trollera persedelvården samt handhavandet av materiel och förnödenheter,

att övervaka att upphandlad eller försåld materiel in. m. blivit uppdebiterad

eller avförd i materiel-(persedel-)redogörelse, att jämföra de särskilda

förvaltningsmyndigheternas hushållning i olika detaljer samt att föreslå

åtgärder, som kunna leda till besparingar eller till avhjälpande av befintliga

missförhållanden. För ledning av denna revision disponeras inom intendentsdepartementet

för närvarande en fältintendent.

Då arméns utrustning i samband med den nya härordningens

genomförande kommer att i mycket stor utsträckning ökas, måste nämnda

revisionen, i vad den berör arméförvaltningens intendentsdepartement,

bliva mera omfattande och betydelsefull än hittills. Med hänsyn härtill måste

dess personal ökas, i samband varmed revisionen bör uppdelas på utrustnings-

och underhållsbyråerna inom intendentsdepartementet, så att vederbörande

byråchefer må kunna giva erforderliga direktiv för revisionens

verksamhet och inrikta dess arbeten på de mål, vilka vid varje särskild

tidpunkt äro de mest betydelsefulla. Härför erfordras en ny beställning

av regementsofficers tjänsteställning.

Enligt gällande stat har intendenturkåren 109 beställningar av officers

tjänsteställning. Av dessa är endast en förenad med överstes löneförmåner.

Med kårens nuvarande ssmmansättning äro befordringsförhållandena

på grund härav otillfredsställande. Vid en ökning av kårens

styrka skulle ifrågavarande disproportion framträda än skarpare. Den nytillkomna

beställningen med regementsofficers tjänsteställning bör därför

upptagas med överstes löneförmåner, d. v. s. såsom överfältintendentsbeställning.

Därigenom skulle även möjlighet ernås att giva de båda

cheferna för arméförvaltningens intendentsdepartements utrustnings- och

underhållsbyråer överstes löneförmåner, vilket är önskvärt såväl i betraktande

av de omfattande förvaltningsområden, som dessa chefer företräda,

som ock med hänsyn därtill, att avlöningsförmånerna i huvudsak

böra vara desamma för nu omförmälda byråchefer och för byråcheferna vid

arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartements militärbyråer.

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Intenden- På grund av det ökade arbete inom arméfördelningsstaberna, som

tUfdrwriné- föranleddes av 1907 års förvaltningsreform, föreslogs i 1911 års statsverksjördelnings-

proposition, att arméfördelningsstaberna skulle tillgodoses med äldre, erfarna

5 kommen-1 intendenturtjänstemän, för vilket ändamål 6 underintendentsbeställningar

dantskapet skulle omändras till intendentsbeställningar, 3 av första och 3 av andra

1 0 en'' klassen. I enlighet med detta förslag, som av Riksdagen godkändes, hava

också 2 underintendentsbeställningar uppflyttats till intendentsbeställningar

av andra klassen och 1 underintendentsbeställning till intendentsbeställning

av första klassen.

För att biträda med de löpande göromålen vid ifrågavarande staber

har det emellertid under de senare åren även visat sig nödvändigt att där

placera förvaltare, som varit avsedda för de värnpliktigas utbildning

vid intendenturskolorna. Dessa förvaltare hava i sin ordning ersatts med

förvaltaraspiranter eller andra tillfälligt kommenderade underofficerare. Då

en dylik provisorisk anordning icke i längden kan vara lämplig, bör för

varje arméfördelningsstab och kommendantskapet i Boden tillkomma en

ny beställning av underofficers tjänsteställning.

Tillgodoseendet av behovet av arbetskrafter vid arméfördelningsstaberna

och kommendantskapet i Boden kräver därför dels den redan av

Riksdagen godkända, förut omnämnda uppflyttning en av återstående 3

underintendentsbeställningar till intendentsbeställningar, 2 av första och 1

av andra klassen, dels ock tillkomsten å intendenturkårens stat av 7 beställningar

av underofficers tjänsteställning.

Intenden- I annat sammanhang beröres behovet att uppföra dels ett havre
tför^ntm-

magasin i Stockholm, dels ett arméns intendenturförråd (förplägnadsanstalt)

dentur- i Östersund. För havremagasinet i Stockholm erfordras en uppbördsman

f°rra . av un(jerofficers tjänsteställning.

Med avseende på personalbehovet vid intendenturförrådet i Östersund

har arméförvaltningen i sitt år 1907 avgivna förslag om upprättande

av förplägnadsanstalter för armén angivit detsamma till 1 fältintendent,

1 intendent, 1 underintendent, 3 förvaltare och 3 vaktmästare.

Arméförvaltningen avsåg då, att anstalten i Östersund skulle lyda

direkt under arméförvaltningens intendentsdepartement. Det synes emellertid

ej nödvändigt, att nämnda förplägnadsanstalt ordnas såsom ett

centralt förråd, utan torde densamma, åtminstone tillsvidare, kunna underställas

chefen för sjätte arméfördelningen. Anstaltens kassagöromål skulle

sålunda kunna ombesörjas av arméfördelningsstabens kassaförvaltning.

Intendenturpersonalen kan därför inskränkas till att omfatta endast en

s. 301 Kontrollera mot PDF

301

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

intendent för förrådsintendentstjänsten och två intendenturtjänstemän av

underofficers tjänsteställning.

För havremagasinet i Stockholm och intendenturförrådet i Östersund

böra därför å intendenturkårens stat tillkomma 1 intendentsbeställning av

andra klassen och 3 beställningar av underofficers tjänsteställning.

Vid den till nyuppsättning föreslagna Norrlands ingenjörkår erfordras Intenden1

regementsintendent och 1 förrådsförvaltare. Intendenturkårens stat be- ^örVupphöver

för detta ändamål ökas med 1 intendentsbeställning av andra klassen förband.

och 1 beställning av underofficers tjänsteställning.

Under avdelningen »Organisation: Förplägnadstrupperna» har redogjorts

för den ökning av intendenturkårens stat, som kräves för dessa trupper,

ökningen skulle uppgå till 1 intendent av andra klassen, 3 underintendenter,

2 intendenturtjänstemän av underfficers tjänsteställning, 4 distinktionskor

pr aler {furirer) av första klassen, 6 distinktionskorpraler (furirer)

av andra klassen, 10 korpraler, 10 vicekorpraler samt 12 meniga volontärer.

Med organiserandet av förplägnadstrupper bliva göromålen inom Intendengeneralintendentens

expedition ökade därigenom, att handläggningen av}örPgenérål

vissa för dessa trupper gemensamma ärenden, deras mobilisering, ut- intendentens

bildning och övningar, förlägges till denna expedition. För ifrågavarande exPeditionärenden

måste avses en fältintendent och en intendent, vilka sålunda

skulle få i huvudsak samma uppgifter som personalen vid truppavdelningen

å förtidkationsstabens huvudstation. De nuvarande göromålen vid

generalintendentens expedition hava varit så omfattande, att det visat sig

nödvändigt å densamma placera en av de för arméns intendenturförråd

avsedda förvaltarna. Då denne hädanefter måste avses för sin ordinarie

tjänst, erfordras således en ny förvaltarbeställning.

För förstärkande av arbetskrafterna i generalintendentens expedition

behöver därför intendenturkårens stat ökas med 1 fält intendentsbeställning

av andra graden, 1 intendentsbeställning av andra klassen och

1 beställning av underofficers tjänsteställning. För'' vaktmästartjänsten vid

generalintendentens expedition avses nu en av de på intendenturkårens stat

upptagna vaktmästarna. Denne vaktmästare bör i staten uppföras med

samma löneförmåner som vaktmästarna på arméförvaltningens stat.

Med hänsyn till den sålunda ifrågasatta avsevärda ökningen av in- Indragning

tendenturkårens stat torde böra undersökas, huruvida någon indragning av raJd?Zténnuvarande

befattningar kan äga rum. denturperso
Enligt

1901 års härordning skulle vart och ett av de centrala nal

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

intendenturförråden å Ivarlsborg samt i Stockholm och Boden under

vederbörlig förrådsförvaltning utgöras av en förråds-, en magasins- och en

verkstadsavdelning, varje dylik avdelning underställd en förvaltare vid

intendcnturkåren. Emellertid har det hittills icke visat sig behövligt att

upprätta särskilda verkstadsavdelningar å Karlsborg och i Boden. Någon

förrådsavdelning har ej heller inrättats å sistnämnda ort, varemot magasinsavdelningen

därstädes erhållit en sådan omfattning, att den måst uppdelas

på två förvaltare. Eu indragning av de båda för verkstadsavdelningarna

å Karlsborg och i Boden avsedda förvaltarbeställningarna är

alltså möjlig.

Enligt J 907 års förvaltningsbestämmelser skola förrådsgöromålen vid

kompani handhavas av vederbörande kompaniadjutant. Vid vartdera av

fästningsingenjörkoinpanierna i Vaxholm och Karlskrona finnes emellertid

en förrädsförvaltare tillhörande intendenturkåren. Dessa båda förvaltarbeställningar

kunna indragas.

Såsom redan under avdelningen »Organisation: Förplägnadstrupperna»

anförts, kunna de för intendentur skolorna avsedda 6‘ vaktmästarbeställningarna

indragas i samband med organiserandet av förplägnadstrupperna.

Då fasta intendenturskolor förläggas till intendenturförråden, kunna även

de för dessa förråd avsedda 9 v aktmästar beställning urna indragas. Likaså

kan den för rnilitärbefälet på Gottland avsedda vaktmästarbeställningen

utgå ur staten.

Rekrytera- Med avseende å de föreslagna nya beställningarna av underofficers

9efaitlrl°e- '' tjänsteställning må framhållas, att förvaltarbeställningarna vid intendenturställnin-

kåren för närvarande rekryteras endast genom transport av underofficegarna‘

rare från de olika truppslagen. I och med tillkomsten på intendentur
kårens

stat av underbefälsbeställningar av manskaps klass, rekryterade på

samma sätt som vid infanteriet, böra förvaltarbeställningarna rekryteras ej

endast från andra truppslag, utan även genom befordran av furirer av

första klassen vid förplägnadstrupperna. Vid sådant förhållande böra inom

intendenturkåren inrättas beställningar, motsvarande sergeant av första och

andra klassen. Dessa beställningar höra lämpligen tillsvidare benämnas förvaltarassistentbeställningar

och uppdelas i två klasser. De 14 beställningar av

underofficers tjänsteställning, med vilka intendenturkårens stat skulle ökas,

torde därför böra uppföras såsom förvaltarassistentbeställningar, 7 av första

och 7 av andra klassen. Därjämte torde 2 förvaltarbeställningar utan

olägenhet kunna nedflyttas, 1 till förvaltarassistentbeställning av första

klassen och 1 till sådan beställning av andra klassen.

s. 303 Kontrollera mot PDF

303

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

De förändringar i intendenturkårens stat, för vilka nu redogjorts,

framgå av efterföljande sammanställning.

Ö k

n

i n g

M i n

s k

n i n

g

Slutlig

för arméförvaltningens intendentur-

departementets tekniska revision.

för arméfördelningsstaberna ock kom-

mendantskapet i Boden.

för intendenturförrådet i Östersnnd

ock kavremagasinet i Stockkolm.

för Norrlands ingenjörkår.

©:

>-i

a

•-<

''H-

SK

Jo.

B

P

CL.

■J.

B

►ö

T3

CD

a

p

p

för generalintendentens expedition. |

genom nedflyttning av förvaltarbeställ-

ningar till förvaltarassistentbeställ- |

ningar.

Summa.

vid intendenturförråden i Karlsborg

ock Boden, intendentnrskolorna, armé- fördelningsstaberna ock militärbefälet

å Gottland.

vid fästningsingenjörkompanierna ock

generalintendentens expedition.

genom nedflyttning av förvaltarbeställ- ningar till förvaltarassistentbeställ- ningar.

Summa.

ökning.

minskning.

Överfältintendent........

i

_

_

_

_

_

_

1

_

1

Fältintendent ay andra graden . .

—

—

—

—

—

i

—

1

—

_

_

1

Intendent av första klassen . . .

—

2

—

—

—

—

—

2

—

_

_

_

2

> » andra > ...

—

1

1

1

i

i

—

5

—

_

_

_

5

_

Underintendenter........

—

—

—

—

3

—

--

3

3

_

_

3

1 Förvaltare...........

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

2

6

_

6

[ Förvaltarassistenter av första kl.l

» » andra > J

—

7

3

1

2

i

2

f 8

i 8

—

—

—

—

8

8

—

j Distinktionskorpraler (fnrirer) av

första klassen ........

_

_

_

4

4

4

j Distinktionskorpraler (fnrirer) av

andra klassen........

_

_

_

6

6

6

Korpraler..........

—

—

—

—

10

—

—

10

—

_

_

_

10

_

Vicekorpraler ..........

—

—

—

—

10

—

—

10

_''

_

_

10

Volontärer...........

—

—

—

—

12

—

—

12

—

_

_

_

12

_

Vaktmästare med samma löneför- måner som å arméförvaltningens

stat............

i

1

1

Vaktmästare på äldre stat ....

—

—

—

—

—

—

—

—

16

1

—

17

-

17

Samtliga beställningar av officers och underofficers tjänsteställning

hava, i likhet med vad för närvarande är fallet, upptagits såsom civilinilitära

beställningar, medan de nytillkomna underbefälsbeställningarna

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58.

av manskapet samt de meniga beställningarna upptagits såsom krigsmans

beställningar. Skäl föreligga visserligen, vilka tala för intendenturkårens

omorganisation till en rent militär kår. Då en sådan omorganisation kan

genomföras oberoende av härordningsreformen, synes därmed, i avvaktan

på fullständigare utredning, böra tillsvidare anstå.

5. Fältveterinärkåren.

I underdånigt yttrande den 9 januari 1912 angående kavalleriets

organisation m. m. har arméförvaltningen framhållit, att en veterinär behöver

anställas i Boden med skyldighet att i egenskap av fästningsveterinär

bestrida hästsjukvården vid alla truppförband därstädes mot åtnjutande

av avlöningsförmåner lika med regementsveterinär.

Behovet av en sådan veterinär, vilket gjort sig gällande redan

med den nuvarande organisationen, kommer givetvis att framträda med än

större styrka i och med genomförandet av den nu ifrågasatta härordningen.

Såsom redan förut framhållits, kommer nämligen att till Boden förläggas en

skvadron ur Skånska husarregementet, varjämte, enligt vad längre fram

närmare utvecklas, stamhästar böra uppsättas vid Norrbottens regemente

och det till Boden förlagda fästningsartilleriet, samtidigt som antalet

stamhästar vid Bodens ingenjörkår ökas. Vid sådant förhållande torde

det bliva oavvisligen nödvändigt att för veterinärvårdens ombesörjande vid

de till Boden förlagda truppförbanden å staten för kommendantskapet därstädes

uppföra en fästningsveterinärbeställning med avlöningsförmåner såsom

för regementsveterinär.

För Fälttelegraf kåren och Norrlands ingenjörkår erfordras dessutom

två nya bataljonsveterinärbeställningar.

På grund av särskilda framställningar lärer det i en nära framtid

bliva nödvändigt att till behandling upptaga frågan om lönereglering för

fältveterinärkåren. Då emellertid denna fråga kräver ytterligare utredning

och ej står i omedelbart sammanhang med den nya härordningen, finnes

icke anledning att nu ingå på densamma.

Spörsmålet om en reservstat för fältveterinärkåren kommer att behandlas

i annat sammanhang.

6. Ecklesiastikstaten.

Inom lantförsvarsdeparteinentet tillkallade sakkunniga hava under år

1909 slutbehandlat förslag till bestämmelser för den andliga vårdens organisation

inom armén. Då emellertid detta ärende icke befinner sig i det

s. 305 Kontrollera mot PDF

305

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

skick, att det nu kan till avgörande företagas, samt en omorganisation av

arméns ecklesiastikstat, därest en sådan anses erforderlig, kan genomföras

oberoende av frågan om ny härordning, ifrågasättes för närvarande ej någon

mera genomgripande förändring beträffande ecklesiastikstaten.

Till följd av den föreslagna omorganisationen av fältingenjörtrupperna

uppstår behov av två nya regementspastorsbeställningar å fortifikationens

stat. För närvarande upptager denna endast en sådan beställning,

och bestrider dess innehavare regementspastorsbefattningarna vid såväl Svea

ingenjörkår som Fälttelegraf kåren. Efter dessa kårers omorganisation kunna

nämnda befattningar ej längre beklädas av samma person, utan böra de båda

truppförbanden erhålla vardera sin regementspastor. Genom uppsättning av

Norrlands ingenjörkår uppstår behov av ytterligare en regementspastor.

Däremot kunna två regementspastorsbeställningar indragas vid trängen.

Den andliga vården vid Svea och Norrlands trängkårer kan nämligen ombesörjas

av regementspastorerna vid de infanteriregementen, som äro förlagda

i respektive Örebro och Sollefteå. En sådan anordning tillämpas redan nu

i frågaoom Göta och Östgöta trängkårer.

A staten för Boden-Karlsborgs artilleriregemente finnas för närvarande

uppförda arvoden åt tvä regementspastorer, av vilka det ena uppbäres

av garnisonspastorn å Karlsborg. Detta arvode synes böra utgå från

regementets stat och i stället uppföras å kommendantsstaten, som upptager

garnisonspastors övriga löneförmåner. Det andra arvodet samt det

å Norrbottens regementes stat för en regementspastor uppförda böra utgå

från vederbörande stater och i stället å kommendantsst-aten under kommendantskapet

vid Boden uppföras arvode åt en garnisonspastor.

7. Rättsväsendet.

Såsom i annat sammanhang framhållits, kommer i samband med

den nu ifrågasatta armereformen att framläggas förslag till reformerad

krigslagstiftning, innefattande jämväl en omorganisation av krigsdomstolarna.

Enligt detta förslag äro avlöningsförmånerna för auditörer avsedda att

upptagas under andra huvudtiteln. Med anledning härav hava samtliga

arvoden för auditörer uteslutits ur de stater, där dylika arvoden för närvarande

finnas uppförda.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) 39

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Kungi. Maj:ls nåd. proposition nr 58.

Yl. Landstormen.

1904 års Alltsedan landstormens organisation i enlighet med det av 1904

°r9tion.a~ ;°irs riksdag godkända förslaget påbörjades, har dess utveckling såsom en

länk i vårt försvarsväsende fortgått i gynnsam riktning, och några skäl

att frångå de till grund för detta uppbåds organisation liggande huvudprinciperna

föreligga icke. Tvärtom hava dessa principer möjliggjort, att

landstormens planerade krigsorganisation kunnat nå en avsevärd grad av

fasthet, och att, därest vissa brister i utbildning och utrustning bliva avhjälpta,

ifrågavarande uppbåd kan räknas såsom en betydelsefull del av lokalförsvaret.

Landstormens betydelse kommer givetvis att ökas, då dess organisation

blivit fullt genomförd och värnpliktiga med längre utbildning nått

upp i landstormsåldern. Framför allt torde den avsevärda tillgång på bättre

kvalificerat befäl, som genom föreliggande förslags antagande skulle komma

att tillföras detta uppbåd, vara ögnad att höja dess betydelse för försvaret.

Såväl på grund härav som med hänsyn till det stora intresse, varmed

landstormsorganisationen i allmänhet omfattats, torde det vara skäl

att nu genomföra organisationen i dess helhet samt att därvid jämväl

låta den undergå en viss utveckling.

Fullföljande Enligt de synpunkter angående landstormens organisation, som av

Iprunqliqa chefen för generalstaben framlades i underdånig skrivelse den 18 november

planen för 1901, borde samtliga områdens landstorm organiseras samt erhålla beväpmem8org''a-

n^no oc^ intendenturutrustning. För detta ändamål borde inom varje

nisation. landstormsområde en landstormsområdesbefälhavare och en förrådsförvaltare

tillsättas samt landstormsförråd anordnas. Förråden borde innehålla

gevär och ammunition och, vad vissa viktigare områden beträffar, även

intendenturutrustning för områdets landstormsmän; för övriga landstormsområden

erforderlig intendenturutrustning borde uppläggas i arméfördelningsvis

ordnade förråd.

1903 ars landstorniskommitté anslöt sig i huvudsak till de av generalstabschefen

uttalade synpunkterna, dock med den inskränkning, att, enligt

kommitténs uppfattning, särskilda förrådsbyggnader tillsvidare borde upp
-

s. 307 Kontrollera mot PDF

307

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

föras endast inom områden vid rikets kuster och norra landgräns, så kallade

områden av första klass. Övriga landstonnsområden, benämnda landstormsområden

av andra klass, behövde tillsvidare ej erhålla egna förrådsbyggnader,

utan kunde beväpning och ammunitionsutrustning för dem

tills vidare förvaras i lämpligt belägna tygförråd samt intendenturutrustningen

ordnas i centralförråd enligt de i chefens för generalstaben förslag

angivna grunder.

Den'' av 1901 års riksdag godkända landstormsorganisationen upptog

emellertid icke landstormsområdesbefälhavare och ej heller intendenturutrustning

för landstonnsområden av andra klass samt omfattade sålunda

egentligen endast landstormsområdena av första klassen.

Uti sitt år 1906 avgivna förslag till försvarsväsendets stärkande

framhöll chefen för generalstaben, att sedan genom unionsupplösningen

rikets landgräns mot främmande stater blivit fyrdubblad, även samtliga

andra klassens områden borde organiseras såsom områden av första klass.

Såväl 1907 års generalskommission som 1907 års försvarskommitté

biträdde berörda av chefen för generalstaben avgivna förslag om landstormsorganisationens

fullföljande.

Sedan vissa av de förändrade förhållandena betingade avsteg från

1904 års plan blivit gjorda och till Riksdagen anmälda, beslöt 1909 års

Riksdag, dels att områden av första klass, vilkas organisation ännu icke

genomförts, skulle organiseras, dels att ytterligare ett antal huvudsakligen

invid rikets västra gräns belägna områden skulle erhålla organisation.

Av det förutnämnda framgår, att landstormens organisation blivit

av skilda anledningar avsevärt fördröjd. Vid sådant förhållande torde det,

såsom chefen för generalstaben i underdånig skrivelse den 1 november

1912 framhållit, ligga vikt uppå, att åtgärder nu vidtagas för att genomföra

densamma. Landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare

böra därför förordnas för alla återstående landstormsområden ävensom

landstormsförråd inom dessa uppföras. Beträffande de områden, vilka

för sina förrådsbyggnader äro beroende av kasernbyggena, bör dock med

anordnandet av förråden i allmänhet tillsvidare anstå.

Vid utarbetandet av det ursprungliga förslaget till landstormens

organisation förutsattes, att man åtminstone i allmänhet skulle kunna

erhålla f. d. officerare såsom landstormsområdesbefälhavare. Detta ansågs

nödvändigt, dels emedan organisationsarbetena inom landstormsområdet

krävde en militärt sakkunnig person, dels enär landstormsoinrådesbefälhavaren

i allmänhet vore avsedd att vid krigsutbrott föra

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

befälet över de inom området uppbådade landstormsmännen. Enligt vad

erfarenheten visat, har det emellertid icke lyckats att erhålla f. d. officerare

till landstormsområdesbefälhavare inom samtliga landstormsområden. Särskilt

gäller detta sjätte arméfördelningsområdet, där av 36 landstormsområden

för närvarande endast 13 hava reservofficerare eller f. d. officerare

till befälhavare. Orsaken härtill torde förnämligast vara, att de med tjänsten

förenade ekonomiska förmånerna ej motsvara de olägenheter, som följa med

bosättning inom avlägsna landsdelar.

Den nu antydda svagheten i organisationen bör, såvitt möjligt, avlägsnas.

Ett höjande av arvodena inom vissa landstormsområden i det

nordliga Sverige blir härvid erforderligt. En beräkning av antalet landstormsområden,

för vilkas befälhavare en arvodesförhöjning bör äga rum,

giver vid handen, att en höjning av intill 100 procent av arvodena för

dessa befälhavare skulle medföra en ökad årlig kostnad av 8,220 kronor.

Sådan ökning av arvodena bör dock icke tillkomma tillförordnade utan

endast ordinarie landstormsområdesbefälhavare, d. v. s. officerare eller f. d.

officerare, som innehava nämnda befattningar. Det synes nämligen icke

av förhållandena påkallat att låta en dylik ökning tillgodokomma en till

landstormsområdesbefälhavare förordnad civil pei^son, vilken på grund av sin

borgerliga sysselsättning redan är bosatt å den ort, där han förordnas till

landstormsområdesbefälhavare. Av detta skäl är det icke heller lämpligt

att en gång för alla fastslå storleken av det förhöjda arvodet för befälhavarna

inom vissa landstormsområden, utan bör förenämnda belopp, högst

8,220 kronor, användas till förhöjning av arvodena för de landstormsområdesbefälhavare,

företrädesvis inom sjätte arméfördelningsområdet, Kungl.

Maj:t bestämmer.

Landstor- Landstormens utbildning är för närvarande helt och hållet grundad

mens utbild- på frivillighet. Övningarna hava utgjorts av frivilliga skjutövningar, frinmg.

villiga, befälsövningar och frivilliga övningar med landstormsavdelningar.

Sistnämnda övningar hava ännu icke tagit någon nämnvärd omfattning,

och de frivilliga skjutövningarna hava icke av landstormsmännen omfattats

med så allmänt intresse, att de kunna anses utgöra en borgen för att

landstormen i sin helhet i erforderlig grad underhåller sin skjutskicklighet.

De frivilliga befälsövningarna hava hittills lämnat ett jämförelsevis gott

utbyte. Verkställd utredning visar dock, att dessa övningar vunnit så ringa

anslutning, att sammanlagda antalet däri deltagande icke uppgår till mera

än omkring 40 procent av landstormsbefälet av officers grad.

De under 1912 verkställda mobiliseringsövningarna med landstormen

visade otvetydigt, att en väsentlig förbättring i landstormens, befälets

s. 309 Kontrollera mot PDF

Kttngl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

309

såväl som truppens, utbildning är ett nödvändigt villkor, om detta

uppbåd skall kunna fylla sin plats i riksförsvaret samt de i landstormen

ingående värnpliktiga icke skola under krig uppoffras utan motsvarande

nytta.

Det är på grund av nyss anförda skäl av största vikt, att lagstadgade

landstormsövningar komma till stånd. Dessa övningar böra avse inkallelse,

, samling och utrustning av landstormen samt tillämpningsövningar

under förhållanden, vilka så mycket som möjligt ansluta sig till förloppet

vid mobilisering, samt i huvudsak anordnas med hänsyn till de särskilda

landstorrasavdelningarnas krigsuppgifter enligt plan. Om tillräcklig fältmässighet

skall kunna givas åt dessa övningar, böra de pågå minst tre

dagar. Därutöver måste tid beräknas för truppövningar av mera formell

natur samt för skjutövningar. Av dessa skäl böra landstormsövningarna

hava en varaktighet av fem dagar. Då någon särskild mönstring med

landstormen icke äger rum, vore det önskvärt, att åtminstone inom de

områden, där en snabb mobilisering är av särskild betydelse, varje

landstormsman deltoge i två dylika övningar. För närvarande torde emellertid

icke mera än en obligatorisk övning böra ifrågasättas.

Landstormsövningarna torde givetvis böra äga rum å sådan tid, att

de i minsta möjliga mån inkräkta på landstormsmännens civila sysselsättningar.

Med hänsyn till förläggningsmöjligheterna torde de dock i allmänhet

böra försiggå under sommaren eller hösten.

Behovet av särskilda landstormsbefälsövningar bör fortfarande tillgodoses

på frivillighetens väg. Den nuvarande organisationen för frivilliga

landstormsövningar har nått en ganska stor fasthet. Genom det

nyligen bildade landstormsföreningarnas centralförbund har den fått en

gemensam målsman för hela riket, och det torde vara givet, att även om

de lagstadgade övningarna komma till stånd, de frivilliga sammanslutningarna

för landstormens övande fortfarande hava mycket stora uppgifter

att ifylla, såsom exempelvis att förmå landstormsmännen att deltaga i frivillga

skjutövningar och att verka för landstormsbefälets utbildning. Inom

en icke avlägsen framtid torde dessutom åtskilliga landstormsområden

genom frivilliga gåvor komma att — vad materielen angår — sättas i

stånd att uppsätta kulspruteavdelningar. Skola dessa avdelningar kunna

göra avsedd nytta, kräves emellertid ett ganska omfattande utbildningsarbete,

vilket icke gärna kan komma till stånd annat än på frivillighetens

väg.

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

K linål. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

VII. Härens hästar.

A. Stam hästar.

infanteriet. Uti det av chefen för generalstaben år 1906 avgivna förslaget till

Chefens för arméns utveckling under perioden 1908—1913 anfördes rörande infanteben6förslag

riets behov av stamhästar följande:

av år 1906. »Vid infanteriet llro stamhästar erforderliga av flera orsaker. Först

och främst torde regementskvartermästares och regementsadj utan ters egna

tjänstehästar böra utbytas mot Kronan tillhöriga hästar. Sedan nämnda

officerare numera ej längre tid än högst 5 respektive 4 år i en följd få

bekläda ifrågavarande befattningar, har det nämligen visat sig, att anskaffningen

av en fullgod tjänstehäst jämte erforderliga hästutredningspersedlar

och avyttrandet av desamma redan efter några få år i regeln medfört en

icke obetydlig ekonomisk uppoffring för den enskilde, vilket dels menligt

inverkat på den obemedlade officerens ställning efter mottaget förordnande

såsom regementskvarterrnästare eller -adjutant, dels för honom försvårat

anskaffningen av en fullt fältduglig egen tjänstehäst. Den här föreslagna

övergången från egna tjänstehästar till stamhästar medför ej heller ökad

kostnad för statsverket, utan innebär tvärtom någon besparing av Kronans

medel.

Vidare bör vid varje regemente finnas ett antal stamhästar. Av

kompanicheferna kräves nämligen numera under fältförhållanden en sådan

rörlighet, att densamma kan uppnås endast genom att göra dem beridna.

Så länge stamhästar ej stått till buds härför, har man måst tillgripa den

nödfallsutvägen att vid mobilisering förse infanteriets kompanichefer med

utskrivna ridhästar. Det ligger dock i sakens natur, att av dessa utskrivna

hästar ej alla kunna antagas motsvara de fordringar, som måste ställas å

desamma.»

Därjämte erinrades, att vid de infanteriregementen, vid vilka kulspruteavdelningar

skulle uppsättas, måste finnas ett mindre antal stamhästar,

beräknat till sex vid varje dylikt regemente.

Slutligen framhöll chefen för generalstaben såsom lämpligt, att infanteriets

stamhästar underginge remontdressyr vid kavalleriet och därefter

överlämnades till vederbörliga regementen.

s. 311 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

311

Generalskommissionen av år 1907 anförde i denna fråga följande: 1907 års

»Enligt generalskommissionens mening böra infanteriets samtliga kommission.

kompanichefer vara beridna.

I taktiskt avseende vinnas hårigenom väsentliga fördelar. Under

större fälttjänstövningar har man nämligen ofta funnit, att befälsmekanisrnen

i sin helhet fungerar för långsamt och att truppdispositionerna stundom

kräva oproportionerligt lång tid. All orientering, terrängrekognoscering

och ordergivning skulle i hög grad kunna påskyndas, därest kompanicheferna

gjordes beridna. Detta skulle jämväl väsentligen underlätta översikten

och ledningen av kompaniets underavdelningar såväl under bevakningstjänst

som i strid. Vidare skulle kompanicheferna efter längre ansträngande

marscher vara i stånd att med friska krafter ägna sig åt manskapets

omvårdnad samt truppens förplägnad och förläggning. Slutligen

kunna beridna kompanichefer vida bättre än oberidna under fredsövningar

övervaka och leda sina kompaniers utbildning.

Generalskommissionen anser på grund av vad sålunda anförts, att

denna viktiga fråga bör erhålla den lösning, att varje kompanichef erhåller

en stamhäst.

En ökning redan under här berörda period av remontantalet vid

kavalleriregementena till det antal, som skulle erfordras för att göra regementskvartermästare,

adjutanter och kompanichefer vid varje infanteriregemente

beridna, skulle emellertid dels ställa betydligt ökade krav på remonteringen,

dels för remontdressyren taga i anspråk större antal underbefäl

vid kavalleriregementena, än den under övergångsåren knappa rnanskapstillgången

medgiver.»

1907 års försvarskommitté förordade, med åberopande av vad chefen 1907

för generalstaben och generalskommissionen anfört, uppsättande av stam- mitté.

hästar vid infanteriet till det av chefen för generalstaben föreslagna antalet.

I ett inom tredje försvarsberedningen utarbetat yttrande angående

arméns hästar framhållas de synpunkter, som tala för att göra infanteriets ningen.

kompanichefer beridna i fred, varjämte beredningen förordar, att samtliga

på egna tjänstehästar nu beridna officerare skola göras beridna å kronans

hästar. Beträffande förstnämnda spörsmål yttrar beredningen, att densamma

kommit till den uppfattningen, att det ur såväl fredsutbildningssom

mobiliseringssynpunkt vore en åtgärd av synnerlig vikt, om varje infanteriregemente

till sitt förfogande erhölle ett antal ridhästar, på vilka

kompanichefer kunde göras beridna, samt att beredningen förty komme

vid angivande av de särskilda vapenslagens och truppförbandens behov av

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

stamhästar att för infanteriregementena beräkna ridhästar jämväl för

kompanichefer, vilket behov till allra största delen kunde fyllas med från

kavalleriet och artilleriet utrangerade hästar.

Departc- Vad törst beträffar frågan om regementskvartermästares och rege
mente

eJen mentsagjutanters egna tjänstehästar, synas alla skäl tala för att utbyta desamma

mot stamhästar. Härigenom vinnes nämligen, såsom chefen för

generalstaben anfört, icke blott större säkerhet för att ifrågavarande officerare

äro beridna på fullt fältdugliga hästar, utan kommer även den enskilde

officeren att säkerställas mot ekonomiska förluster genom mottagandet

av befattning utav ifrågavarande slag. Det synes sannolikt, att denna

åtgärd samtidigt skall kunna medföra någon besparing för statsverket.

Vad åter angår regementsofficer ar na vid infanteriet, vilka i regel bekläda

sina befattningar under längre tid men till följd av sin ålder ofta

icke torde vara oberoende av det personliga utväljandet av tjänstehästar,

synes, såsom senare skall beröras, lämpligt att dessa officerare allt fortfarande

bibehållas vid nuvarande rättighet att själva ombesörja sin beridenhet.

Infanteriets kompanichefer skola enligt nuvarande planer vid mobilisering

göras beridna på utskrivna hästar. För att kunna fylla de krävande

uppgifter, som den nutida krigskonsten ställer på honom, måste nämligen

kompanichefen till sitt förfogande hava en ridhäst. Redan på grund därav, att

icke alla utskrivna ridhästar kunna antagas motsvara skäliga krav, uppställer

sig frågan, huruvida icke kompanicheferna, i likhet med vad förhållandet

är inom ett flertal utländska arméer, böra göras beridna redan i fred.

Vid kompaniets utbildning i allmänhet är det kompanichefen till

stor hjälp, om han till sitt förfogande har en ridhäst. Han kan då med

större lätthet hastigt uppsöka och rekognoscera erforderlig övningsterräng

samt övervaka och leda övningar, som pågå å olika ställen. Vid utbildning

i fälttjänst kan han utan svårighet personligen göra sitt inflytande gällande,

även om truppen är uppdelad på två eller flera avdelningar. Vid kompaniets

uppträdande såväl samlat som i spridd ordning kan han på ett helt

annat sätt överskåda kompaniet i dess helhet och vid behov direkt ingripa

på olika punkter, om han är beriden, än om han är nödsakad att uppträda

till fots. Vidare vinner han tid och sparar kraft, allt till förmån för sina

omsorger om kompaniet.

För kompanichefernas egen utbildning är det av stor betydelse, att

de genom att disponera över ridhästar kunna deltaga i taktiska övningar

på längre avstånd från förläggningsorten ävensom att de sättas i tillfälle

s. 313 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

313

att förvärva och bibehålla den träning i ridning, som är nödvändig för

att kunna uppträda till häst under fältförhållanden.

Under övningar i större förband än kompani framträda än mera fördelarna

därav, att kompanicheferna äro beridna. Då det exempelvis gäller

att utveckla en trupp till strid, måste ordergivningen ofta ske från en

punkt, som ligger på långt avstånd från den plats, där truppen för tillfället

befinner sig. Dit kallar bataljonschefen fram sina kompanichefer,

och det torde icke behöva vidare påvisas, vilken betydelse det har, om de

då äro beridna. Endast därigenom kan ordergivningen och truppens utveckling

ske med den snabbhet och smidighet, som äro nödvändiga. Ävenledes

kunna beridna kompanichefer deltaga i stridsfältets rekognoscering.

Det inses också lätt, att ur denna synpunkt samtliga kompanichefer måste

vara beridna. Om endast en eller ett par sakna hästar, kommer lätteligen

hela ordergivningen att bliva försenad och vinsten av att de övriga äro

beridna att delvis gå förlorad.

Före raster och förläggning kan den beridne kompanichefen i tid

vidtaga förberedande undersökningar av vattentillgång och inkvarteringsmöjligheter

m. m., för att truppen vid framkomsten utan tidsutdräkt må

kunna komma i åtnjutande av en ofta välbehövlig vila.

Då truppen efter slutad dagsmarsch går i kvarter, har kompanichefen

att sörja för sitt folks förläggning, förplägnad och sjukvård, besöka de

olika kvarteren och övervaka den inre tjänstens olika grenar, vilket allt

har den största betydelse för truppens välbefinnande. Han har dessutom

i vanliga fall att ombesörja en del expeditionstjänst. För att kompanichefen

må hava krafter sparade för alla dessa göromål, är det nödvändigt,

att han under marschen erhåller tillfälle att rida.

Under nuvarande förhållanden har kompanichef rätt att på egen

bekostnad göra sig beriden under övningar. Det har därvid visat sig, att

de kompanichefer, som begagnat sig av denna rättighet, haft synnerligen

stor nytta därav. De hava därigenom, synnerligast under övningar i större

förband och vid fälttjänstövningar, lättare kurmat göra sig gällande. På

detta sätt hava de fått ett försteg framför dem bland kamraterna, som icke

haft råd att hålla sig med häst. Detta skulle kunna tänkas inverka på

utsikterna till befordran, så att dessa i viss mån bliva beroende av ekonomiska

förhållanden.

Att infanteriets kompanichefer göras beridna redan i fred, måste alltså

anses vara av största vikt. För detta ändamål erfordras vid varje infanteriregemente

12 hästar, vilka böra tillhöra staten.

För det kulsprutekompani, som nyuppsättes vid varje infanteriregemente,

erfordras likaledes ett antal stamhästar. Enligt chefens för

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (Nr 58.) ? 40

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

generalstaben beräkning år 1906, varemot 1907 års generalskommission

och försvarskommitté icke haft något att erinra, bör detta antal bestämmas

till sex.

Vid ett infanteriregemente bör alltså finnas följande antal stam
-

hästar:

för 1 regementskvartermästare......1 häst

» 4 regementsadjutanter........4 hästar

» 12 kompanichefer...........12 »

» kulsprutekompaniet.........6 »

Summa 23 hästar

*

De fordringar, som böra uppställas på infanterihästarna, äro i någon

mån beroende av deras blivande användning. Regementskvartermästarnas och

regementsadjutanternas hästar måste vara snabba och uthålliga och kunna

röra sig med lätthet även i hinderströdd mark. På dem böra alltså ställas

lika höga krav som på kavalleriets hästar. Beträffande kompanichefernas

och kulsprutekompaniets hästar kunna däremot fordringarna något minskas;

av de senare bör flertalet kunna användas till körbruk. Det vore emellertid

icke lämpligt att till infanteriet överföra kasserade eller allt för gamla

hästar från de beridna truppslagen. Vad kavalleriet beträffar, behövas för

övrigt de bästa av de äldre hästarna vid detta truppslag i och för kulsprutetjänsten.

Ehuru medelåldersgränsen för kassation av infanteriets

hästar på grund av nyssnämnda skäl icke bör sättas alltför hög, torde

den dock kunna bestämmas något över den vid kavalleriet vanliga, eller

till 16 år i stället för 15. Att infanteriet icke kan mottaga sina hästar

såsom remonter är uppenbart, enär detta truppslag saknar nödiga förutsättningar

för att kunna bibringa de unga hästarna erforderlig dressyr;

hästarna måste alltså vara färdigdresserade, då de överlämnas till infanteriregementena.

En häst blir först vid 6 års ålder fullt användbar till tjänstebruk.

Om hästarna överlämnas redan vid denna ålder, komma de beridna truppslagen

icke att fpr egen del få någon nytta av det på dressyren nedlagda

arbetet. Å andra sidan äro de år, som följa närmast 6-årsgränsen,

av stor betydelse för hästens utveckling, och man torde med fog

kunna påstå, att flertalet hästar först vid 8 år vunnit full stadga och

fasthet. Det synes därför lämpligt, att hästen kvarhålles vid det beridna

truppslaget ytterligare omkring 2 år och att således infanteriet får mottaga

hästar av i allmänhet 8 års ålder. De skulle alltså få en tjänstetid

vid infanteriet av i medeltal 8 år. Genom att bestämma denna tidpunkt

s. 315 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

315

för hästarnas överlämnande vinner man en viss trygghet för att infanteriets

stamhästar skola visa sig hållbara, varjämte någon ersättning för det å

dressyren nedlagda arbetet beredes det beridna truppförbandet, i det att

den färdigdresserade hästen under två år kommer att stå till dess förfogande.

Därtill kommer, att man på sådant sätt bör kunna påräkna en

lämpligare vård och behandling av hästen under denna för hans utveckling

betydelsefulla period.

Såsom redan nämnts, böra kulsprutehästarna tillika kunna användas

för körbruk. Erfarenheten visar emellertid, att kavalleriets hästar mindre

ofta lämpa sig härför. Det synes därför lämpligt, att det antal hästar vid

infanteriet, som svarar mot kulsprutekompaniernas behov, uttagas från artilleriet.

Av de 23 stamhästarna vid varje infanteriregemente böra alltså 17

vara uttagna från kavalleriet och 6 från artilleriet eller, om man tager i

betraktande infanteriet i dess helhet, 476 från kavalleriet och 168 från artilleriet.

Om infanteristamhästens tjänstetid beiUknas till 8 år, skulle alltså

infanteriet årligen mottaga 60 hästar från kavalleriet och 21 från artilleriet.

Härvid har dock icke tagits i betraktande avgången bland infanteriets

hästar på grund av sjukdom eller olyckshändelser. Denna torde emellertid

uppvägas därav, att en del hästar sannolikt kunna kvarhållas i bruk längre

än till och med det 16:de året.

Såsom en följd av ifrågavarande avgång bland kavalleriets och artilleriets

hästar måste det årliga remontantalet höjas vid dessa truppslag med

44 vid kavalleriet och 16 vid artilleriet.

Erforderliga stallbyggnader böra uppföras för det ökade antalet stamhästar

ävensom för lejda hästar till kulsprutekompanierna. Under närmaste

tiden vidtagas provisoriska åtgärder för hästarnas uppställande.

Det föreslagna överförandet av hästar från kavalleriet till infanteriet Kavalleriet,

föranleder som nämnt ett ökat remontbehov av 44 remonter per år. Det

årliga remontantalet för kavalleriet bör följaktligen höjas från 540 till 584.

För kulsprutetjänsten erfordras vid kavalleriet 160 hästar. Då emellertid

dessa hästar torde kunna anskaffas på sådant sätt, att ett antal

hästar, vilka eljest skulle avgått på grund av ålder, kvarhållas vid regementena,

föranledes härav ingen ökning i remontbehovet.

För sistnämnda stamhästar åvensom för de hästar, vilka legas till

kulspruteformationernas övningar, måste kavalleriregementenas stallbyggnader

ökas.

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Kungi. Afajits nåd. proposition nr 58.

Artilleriet.

Tredje

försvars
beredningen.

Fält
artilleriet.

Positions
artilleriet.

Fästnings
artillcnet.

I tredje försvarsberedningens förutnämnda förslag till yttrande angående

arméns hästar har antalet stamhästar vid varje tungt haubitsbatteri

beräknats till 30 och vid varje tungt kanonbatteri å fastlandet till 15. Med

hänsyn till det sålunda uppkomna behovet av ökning av stamhästar för

artilleriet utöver det genom 1901 års härordning bestämda borde antalet

vid fältartilleriets lätta kanon- och haubitsbatterier icke sättas högre än

som vore oundgängligen nödvändigt; och hade beredningen inhämtat, att

minimibehovet vid dessa batterier utgjorde 38 hästar. Med beredningens

organisation sförslag angående artilleriet bleve en nyanskaffning av 63 hästar

nödvändig. Därjämte behövdes vid Bodens artilleriregemente 6 stamhästar

för att göra fortbefälhavarna beridna.

I fråga om fältartilleriet synas skäl icke föreligga att vidtaga annan

ändring i nuvarande förhållanden än den ökning av remontantalet, som föranledes

därav, att till infanteriet årligen skulle överflyttas 21 hästar. Denna

ökning av remontantalet är redan angiven till 16 om året. Att minska

antalet stamhästar vid fältkanon- och haubitsbatterierna skulle i hög grad

försvåra batteriernas utbildning och kan därför icke anses tillrådligt.

Det nuvarande stamhästantalet vid positionsartilleriet har i och med

det tunga aidilleriets utveckling till större rörlighet visat sig vara för knappt

för att motsvara övningsbehovet, och lejda hästar hava därför måst under

större delen av året tagas i anspråk i stor omfattning. En ökning av

stamhästantalet är följaktligen erforderlig. Verkställd utredning har givit

vid handen, att antalet stamhästar bör bestämmas till 30 per batteri. Positionsartilleriet

bör alltså erhålla 180 stamhästar mot nuvarande 60.

Stallutrymme för dessa hästar lär utan svårighet kunna beredas i

regementets nuvarande kasern.

För närvarande finnas icke några stamhästar vid fästningsartilleriet.

Behov av dylika har dock gjort sig gällande; fästningsartilleriets rörliga

batterier äro nämligen av samma slag som positionsartilleriets och deras

övningar och användning likartade. För detta ändamål erfordras sammanlagt

minst 120 hästar i Boden och å Karlsborg, i vilket antal medräknats

de hästar, som erfordras för regementskvartermästaren och regementsadjutanten

i stället för deras nuvarande egna tjänstehästar.

Därjämte behövas vid fästningsartilleriet i Boden ytterligare 6 hästar

för fortbefälhavarna därstädes. Då man betänker, att avståndet från fästningsartilleriets

kasern i Boden till de olika forten uppgår till flera kilometer

samt att eu fortbefälhavare, om han skall kunna fylla sitt ansvars
-

s. 317 Kontrollera mot PDF

317

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

fulla värv, måste göra sig förtrogen med terrängen, icke blott i fortets

närhet utan inom ett vidsträckt område utanför detsamma, torde utan

vidare inses betydelsen av, att han är ständigt beriden. För fästningsartilleriet

böra därför beräknas 126 hästar.

Stallutrymme finnes för närvarande i Boden föro 36 hästar. På

Karlsborg finnes icke något disponibelt stallutrymme. Åtgärder för beredande

av ökat stallutrymme äro således erforderliga.

Såsom redan framhållits, anses det nödvändigt att vid fortifikationen

göra stabspersonalen även av kaptens grad beriden till ett antal av högst 19.

Därvid synes det vara lämpligt, att denna personal tilldelas stamhästar och

att dessa hästar fördelas på de olika ingenjörkårerna allt efter den ifrågavarande

stabspersonalens tjänstgöringsstationers läge i förhållande till kårernas

förläggningsorter.

Fördelningen skulle enligt dessa grunder lämpligen bliva:

Svea ingenjörkår............13 hästar

Göta » 4

Norrlands » 1

Bodens » 1 »

För de hästar, som skulle uppställas utom vederbörlig kårs förläggningsort,

torde stallrum utan svårighet kunna beredas i något kronans

etablissemang å den ort, där vederbörande officer har sin tjänstgöringsstation.

I övrigt har det befunnits nödvändigt att förse vardera av Svea, Göta

och Norrlands ingenjörkårer med 40, Bodens ingenjörkår med 15 och

Fälttelegrafkåren med 60 stamhästar.

Antalet stamhästar på de olika ingenjörtruppförbanden skulle således

bliva:

Svea ingenjörkår...............53

Göta » 44

Norrlands » 41

Bodens » 16

Fälttelegraf kåren...............60

Ingrenjörtrnpperna

och fortifikationen.

Summa 214 hästar.

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Trängen.

I fråga om trängens stamhästar föreslås ingen ändring i nuvarande

förhållanden.

B. Egna tjänstehästar.

I underdånig skrivelse den 11 december 1911 hemställde civilkommissionen,

att enligt stat på egna tjänstehästar beridna officerare och

civilmilitära personer måtte göras beridna på kronans hästar samt att till

följd därav nu till dem utgående lönetillägg för tjänstehästar och furageersättning

måtte indragas.

Över civilkommissionens ifrågavarande framställning hava yttranden

avgivits av arméförvaltningens intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse

ävensom av vederbörande arméfördelningschefer samt regements-

och likställda chefer, varjämte densamma behandlats inom tredje

försvarsberedningen.

Av de militära myndigheternas yttranden framgår, att den föreslagna

åtgärden i vissa avseenden skulle medföra fördelar, men att åtgärdens

genomförande i den utsträckning,1 som civilkommissionen föreslagit, skulle

kunna medföra fara för sänkande av kavalleriofficerarnas ryttaranda och

ridskicklighet samt olägenheter för mera till åren komna officerare (regementsofficerare

och generalspersoner).

Tredje försvarsberedningen har såsom sin mening uttalat, att tillhandahållande

genom statens försorg av tjänstehäst åt officer, som i tjänsten

skall vara beriden, icke blott är önskvärt för åstadkommande av en jämn

och fullt fältmässig beridenhet hos officerarna utan även ur försvarsberedskapens

synpunkt nödvändig. Ett utbyte av egna tjänstehästar mot stamhästar

bleve ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt för en del officerare,

varjämte statsverkets årliga utgifter i berörda hänseende komme att icke

oväsentligt minskas.

De hittillsvarande egna tjänstehästarnas ersättande med stamhästar

är en åtgärd av genomgripande betydelse. Utom vad angår regementskvartermästare

och regementsadjutanter vid infanteriet och fästningsartilleriet

kan frågan icke anses vara i erforderlig grad utredd, särskilt beträffande

stallutrymme. På grund härav ifrågasättes för närvarande ingen

annan ändring i angiven riktning än att, såsom redan i samband med

frågan om stamhästarna framhållits, regementskvartermästares och regementsadj

utan ters vid infanteriet och fästningsartilleriet egna tjänstehästar

ersättas med stamhästar. Det bör anmärkas, att den föreslagna åtgärden,

om den skulle befinnas önskvärd, sannolikt torde kunna genomföras

s. 319 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 58. 319

utan ökad kostnad för statsverket eller till och med föranleda någon besparing.

Vid positionsartilleriet hava för närvarande överstelöjtnanten och

majorerna endast en egen tjänstehäst. Deras uppgifter under övningar

och i krig ställa emellertid, såsom erfarenheten från fälttjänst- och andra

övningar ådagalagt, lika stora fordringar på deras rörlighet, uthållighet

och förmåga av hastiga förflyttningar, som fältartilleriets uppgifter ställa

på fältartilleriets officerare. På grund härav synas positionsartilleriets regementsofficerare

i likhet med fältartilleriets böra vara beridna på två

tjänstehästar.

C. Lejda hästar.

Vid infanteriet hava hittills icke erfordrats lejda hästar för de ordinarie

övningarna utan endast under fälttjänstövningar. I och med kulsprutekompaniers

organiserande vid detta truppslag framträder emellertid

även här behov av lejda hästar. De för kulsprutekompanierna avsedda

6 stamhästarna äro nämligen icke för ändamålet tillräckliga. Verkställda

beräkningar giva vid handen, att vid varje infanteriregemente därutöver

erfordras under senare delen av rekrytskolan och början av repetitionsövningarna

3 samt under återstoden av sistnämnda övningar ytterligare 23

lejda hästar. Antalet hästlejningsdagar kommer på grund härav vid varje

infanteriregemente att utgöra 889 och sålunda för infanteriet i dess helhet

att uppgå till 24,892.

Vid kavalleriet erfordras likaledes ett antal lejda hästar för kulsprutetjänsten.

Antalet hästlejningsdagar har beräknats till 350 vid varje kavalleriregemente

och kommer sålunda för kavalleriet i dess helhet att uppo-å

till 2 800.

Vid artilleriets övningar erfordras:

för varje åkande fältbatteri och bergsbatteri

å fastlandet 42 hästar under 42 dagar,

» » ridande » 72 » » 42 »

» Gottlands artillerikår 100 » » 42 »

» varje positionsbatteri å fastlandet 52 » » 42 »

» fästningsartilleriet i Boden 40 » » 35 »

» » å Karlsborg 40 » »35 »

Därutöver erfordras för övningsmarscher, skjutskolor, artilleri- och

ingenjörhögskolans övningar m. m. ett antal av 1,460 hästlejningsdagar.

Infanteriet.

Kavalleriet.

Artilleriet.

s. 320 Kontrollera mot PDF

320 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Antalet hästlejningsdagar kommer härigenom för artilleriet i dess helhet att

utgöra 145,800.

Ingenjör- Ingenjör truppernas behov av lejda hästar har beräknats utgöra:

trupperna. . . .

vid Svea ingenjörkår.......7,9o9 hästlejningsdagar,

» Göta » 7,959 »

» Fälttelegrafkåreu....... 16,284 »

» Bodens ingenjörkår...... 3,806 »

» Norrlands » 11,655

Därutöver erfordras för övningsmarscher och skolor ett antal av

2,989 hästlejningsdagar. Antalet erforderliga hästlejningsdagar kommer

sålunda vid ingenjörtrupperna att utgöra sammanlagt 50,652. Underhållsdagarna

för lejda hästar beräknas till 58,180, för den händelse ett ökat

antal hästar kunna lejas för härtill anvisade medel.

Trängen. Vid trängen betingar kravet på ökad utbildning i fältmässigt in
delade

förband ävensom behovet av lejda hästar under övningen för äldre

årsklasser en mindre ökning av antalet hästlejningsdagar. Antalet erforderliga

hästlejningsdagar har beräknats till 4,000 för varje trängkår; för

trängen i dess helhet kommer det sålunda att utgöra 24,000.

Arméför- Till arméförvaltningens intendentsdepartements förfogande har be
Tntendentf-

räknats 7,000 hästlejningsdagar.

departement.

s. 321 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

321

VIIL Övergången.

Med hänsyn till den ökade krigsberedskap och det tillskott i försvarskraft,

som den föreslagna härordningen innebär, är det av vikt, att övergången

till densamma tager sin början, så snart ske kan, och genomföres på så

kort tid förhållandena medgiva.

Härför talar jämväl den omständigheten, att varje mer omfattande

organisationsförändring, även där den medför förbättringar, under övergångstiden

i vissa avseenden innebär en svaghet, vilken gör det önskvärt,

att övergångstidens längd i möjligaste mån begränsas.

Med avseende på värnpliktens fullgörande innebär den nu föreslagna

härordningen i huvudsak följande förändringar.

Värnplikten inträder från och med det tjugonde i stället för från

och med det tjuguförsta året.

För flertalet värnpliktiga vid infanteriet, positionsartilleriet, fästningsartilleriet,

fästningsingenjörtrupperna samt trängen ochförplägnadstrupperna

börjar första tjänstgöringen första året i stället för andra året. I sammanhang

härmed ökas första tjänstgöringen avsevärt för flertalet av förenämnda

truppslag.

Beträffande övergången till den föreslagna värnpliktstjänstgöringen

göra sig följande synpunkter gällande.

Den i början av innevarande år såsom årsklass 1914 inskrivna årskullen

1893 bör fullgöra tjänstgöringen enligt nu gällande bestämmelser,

endast med förskjutning i vissa fall av den dag, då repetitionsövningarna taga

sin början. Med hänsyn till betydelsen av en hastig övergång till den föreslagna

värnpliktstjänstgöringen bör densamma tilllämpas i sin fulla utsträckning

från och med årskullen 1895. Denna årskull bör därför såsom

årsklass 1915 inskrivas i början av år 1915 samt fullgöra tjänstgöringen

enligt de slutgiltiga nya bestämmelserna.

övergångsbestämmelserna kunna följaktligen begränsas till att gälla

endast årskullen 1894, vilken lämpligen bör inskrivas instundande höst.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) 41

Värnpliktstjänstgöringen

i allmänhet.

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

De båda under innevarande år inskrivna årsklasserna torde, till åtskillnad

sinsemellan, böra benämnas, den, som redan är inskriven, 1914 äldre

och den, som kommer att inskrivas i höst, 1914 yngre.

Första Vid ordnandet av tjänstgöringen „ för årsklassen 1914 yngre

under över- måste hänsyn tagas till kasern utrymmet. År 1915 sakna ännu åtta ingången.

fanteriregetnenten vinterkaserner. Det vore därför ur förläggningssynpunkt

icke lämpligt att låta infanteriets värnpliktiga tillhörande årsklassen

1914 yngre fullgöra första tjänstgöringen tillsammans med årsklassen 1915

under vintern 1915 —1916. I stället böra nämnda värnpliktiga fullgöra

första tjänstgöringen redan sommaren 1915. För beredande av förbättrad

utbildning bör första tjänstgöringen pågå under etthundraåttio dagar samt

omedelbart efterföljas av första repetitionsövningen. Vid specialvapnen

åter kunna tjänstgöringsförhållandena för årsklassen 1914 yngre ordnas

enligt den föreslagna värnpliktslagen. Vid kavalleriet, fält- och positionsartilleriet

samt vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna fullgör

årsklassen 1914 yngre första tjänstgöringen tillsammans med årsklassen

1915. Förläggningsutrymme och tillgång på hästar medgiva dock icke, att

två fulltaliga årsklasser övas tillsammans under första tjänstgöringen. Uttagningen

till nämnda truppslag bör därför inom årsklasserna 1914

yngre och 1915 begränsas så, att värnpliktskontingentens styrka under

första tjänstgöringen 1915—1916 kommer att motsvara ungefär en och

en halv årsklass av vanlig storlek.

Vid trängen kommer första tjänstgöringen att fortfarande vara förlagd

till sommaren. Årsklassen 1914 yngre fullgör alltså sin första tjänstgöring

sommaren 1915 tillsammans med årsklassen 1914 äldre. Av samma skäl,

som anförts beträffande kavalleriet och artilleriet samt ingenjör- och fälttelegraftrupperna,

kunna två fulltaliga årsklasser icke samtidigt fullgöra

första tjänstgöringen. Då årsklassen 1914 äldre redan är inskriven, bör

årsklassen 1914 yngre vid inskrivningen uttagas endast med omkring hälften

av vanlig styrka.

Vid fästningsartilleriet samt vid fästningsingenjör- och förplägnadstrupperna

torde årsklassen 1914 yngre böra inrycka till första tjänstgöring

1915 på hösten och årsklassen 1915 till samma tjänstgöring 1916 på

våren. Uttagningen minskas efter samma grunder som vid övriga specialtruppslag.

Inskrivningarna hösten 1914 böra uteslutande avse årskullen 1894.

I årsklassen 1914 yngre komma sålunda vid inskrivningen icke att ingå

vare sig över- eller underåriga. Dess sammanlagda numerär blir härigenom

avsevärt mindre än övriga årsklassers. Av nyss anförda skäl uttagas em el
-

s. 323 Kontrollera mot PDF

323

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

lertid ur denna årsklass till specialtruppslagen färre värnpliktiga än vanligt.

Detsamma gäller även om uttagningen till marinen. Antalet infanteriet

tilldelade värnpliktiga torde därför bliva endast obetydligt mindre

än vanligen inom en årklass.

Enär första tjänstgöringen för infanteriets värnpliktiga av årsklassen

1914 yngre icke omfattar mer än 180 dagar, synes någon uttagning till

underbefäls- och fackutbildning ej heller böra äga rum förrän inom årsklassen

1915.

Då det är av stor betydelse för reservorganisationen, att utbildningen

av värnpliktiga till plutonchefer snarast tager sin början, synas

studenter och likställda, som inskrivas hösten 1914 (årsklass 1914 yngre),

böra erhålla samma utbildning som de år 1915 inskrivna.

Reservorganisationens värde beror ävenledes i hög grad därpå, att den

föreslagna reservtruppövningen under nionde värnpliktsåret kommer till

stånd och att bestämmelserna rörande denna övning tillämpas retroaktivt.

Sådan reservtruppövning bör första gången äga rum med 1908 års klass,

d. v. s. den äldsta årsklass som utbildats enligt nu gällande värnpliktsbestämmelser,

och kommer sålunda att fullgöras under år 1916.

Såsom förut anförts, komma under våren och sommaren 1915 vid

infanteriet tvenne årsklasser att samtidigt fullgöra första tjänstgöringen.

Handräckningsgöromålen komma samtidigt att i motsvarande grad ökas.

Likaså bliva givetvis arbetena i intendenturverkstäderna av större omfattning,

än om endast en årsklass vore i tjänstgöring. Även under de ^sta månaderna

år 1915 uppkommer ett ökat behov av icke vapenföra, emedan

första tjänstgöringen då tager sin början vid infanteriet, positionsartilleriet,

fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna samt trängen i egentlig sjukvårdstjänst.

Vid sådant förhållande synes det nödvändigt att låta den föreslagna

förlängda tjänstgöringstiden för de icke vapenföra inträda från och med

årsklassen 1914 yngre.

Tidpunkten, då de föreslagna förändringarna beträffande den fast anställda

personalen skola genomföras, bör bestämmas med hänsyn till omorganisationen

i övrigt samt med beaktande av befintlig och under de närmaste

åren påräknelig tillgång å personal. I staten för varje övergångsår

indragas endast sådana beställningar, vilka med säkerhet beräknas bliva

lediga senast vid årets början. Härvid torde dock böra beaktas, att innehavarna

Uttagning

till befäls-,

underbefälsoch

särskild

fackutbildning.

Reserv
trupp
övmng.

Icke vapenföra

värnpliktiga.

Den fast

anställda

personalen.

s. 324 Kontrollera mot PDF

324

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

av beställningar, vilka skola indragas, komma att, så länge de kvarstå, bibehållas

vid innehavande avlöningsförmåner och att härför erforderliga belopp

skola utgå från oanvända medel under avlöningsanslaget.

Det ökade antalet officerare uppgår till:

vid infanteriet . . . .198,

» artilleriet .... 42 och

» fortifikationen . . 46, d. v. s. tillsammans 286 utöver i 1914

års stater upptagna, medan vid trängen ifrågasatts en minskning med tillsammans

9 officerare.

Därjämte föreslås en ökning av Generalitet med 3 och av Generalstaben

med 5 officerare samt av Intendenturkåren med 9 intendenturtjänstemän.

En undersökning å ena sidan av den nuvarande officerstillgången

samt av det antal kadetter, som under de närmaste åren sannolikt kommer

att utexamineras från krigsskolan, och å andra sidan av den sannolika avgången

under de närmaste åren giver vid handen, att de nytillkomna officersbeställningarna

kunna uppföras i staterna under loppet av femårsperioden

1915—1919.

Då under år 1915 officersbehovet vid infanteriet är särskilt stort,

beroende på det stora antal värnpliktiga, som under detta år skola undergå

utbildning, synas under år 1915 nya beställningar huvudsakligen

böra tilldelas infanteriet, något som även låter sig göra, då vid infanteriet

den sista december innevarande år beräknas finnas inemot 60

Övertaliga officerare, under det att vid artilleriet och ingenjörtrupperna

innevarande höst från krigsskolan utexaminerade officerare beräknas ungefärligen

jämnt fylla vid dessa truppslag förefintliga och under året sannolikt

uppstående vakanser.

De nytillkomna underofficersbeställningarna böra i allmänhet jämnt

fördelas på övergångsåren 1915 — 1919, och det fast anställda manskapet

huvudsakligen omorganiseras under åren 1915 och 1916. Indragningen av

officers- och reservofficersvolontärbeställningarna måste dock fördelas på

fyra år.

Infanteriet.

Värnplikts- Tjänstgöringen vid infanteriet under sommaren 1915 torde i stort

tjänstgö- ge^ böra, försiggå enligt nu gällande bestämmelser.

nngm. ])ä emellertid tvenne årsklasser fullgöra första tjänstgöringen under

våren och sommaren 1915, blir det sannolikt nödvändigt att fördela

skjutövningarna på en icke oväsentligt längre tidsperiod, än vad nu är

s. 325 Kontrollera mot PDF

325

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

fallet. Även ur denna synpunkt är det önskvärt att med en månad förlänga

den första tjänstgöringen för den under hösten 1914 inskrivna årsklassen,

1914 yngre, vars tjänstgöring således skulle komma att taga sin början i

medio av mars 1915. Den redan inskrivna årsklassen, 1914 äldre, för vilken

retroaktiva bestämmelser med avseende å längden av första tjänstgöringen

icke torde böra ifrågasättas, synes, för att utbildningsarbetet må underlättas,

böra inkallas till tjänstgöring samtidigt med årsklassen 1914 yngre, och

fullgöra sin första tjänstgöring och första repetitionsövningo samtidigt med

att årsklassen 1914 yngre fullgör sin första tjänstgöring. Årsklassen 1914

äldre kommer i så fall att avsluta sin första tjänstgöringsomgång och

hemförlovas före regementsövningarnas början.

Antalet årsklasser under regementsövningarna år 1915 komma likväl

att utgöra tre, klasserna 1912, 1913 och 1914 yngre.

Studenter och likställda, tillhörande årsklasserna 1914 yngre och 1915,

inträda i tjänstgöring under förra hälften av juli 1915 i regements- eller

arméfördelningsvis anordnade utbildningskurser.

Från och med hösten 1915 bör tjänstgöringen vid infanteriet försiggå

i enlighet med den föreslagna härordningen. Första tjänstgöringen

tager sålunda sin början för årsklassen 1915 omkring den 1 november 1915.

Under utbildningsåret 1915—1916 äger den första särskilda vinterutbildningen

rum i överensstämmelse med vad därom förut blivit anfört.

I regementsövningarna åren 1916 och 1917 komma 4 årsklasser att

deltaga. Truppförbanden komma härigenom att under dessa år erhålla eu

avsevärt högre numerär än eljest, något som givetvis är ägnat att höja värdet

av dessa viktiga övningar och icke kan möta hinder ur förläggningssynpunkt.

Från och med regementsövningarna år 1918 blir antalet årsklasser åter 3.

Under sommaren 1915 komma, såsom nämnt, tvenne årsklasser att Särskild kulfullgöra

första tjänstgöringen. Befälsbehovet måste därigenom bliva jämförelsevis

stort. På grund härav vore det mindre lämpligt att under sommaren

1915 beordra infanteriofficerare till infanteriskjutskolan. I stället för till sommaren

1915 böra infanteristutskolans motsvarande kurser förläggas till vintern

1914—1915. Huvudändamålet med dem bör bliva att meddela erforderligt

antal befäl och underbefäl från infanteri- och kavalleriregementena

kulspruteutbildning, så att de vid respektive truppförband kunna tjänstgöra

såsom befäl och instruktörer i denna tjänstegren.

Under sommaren 1915 bör så vitt möjligt utbildningen med kulsprutor

taga sin början vid regementena.

Då värnpliktiga endast i undantagsfall torde kunna påräknas för

kulsprutetjänst under en så kort första tjänstgöring som 180 dagar, bör

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

utbildningen huvudsakligen avse fast anställd personal samt därför äga rum

gemensamt för två regementen. Vid vart och ett av Svea och Göta livgarden

samt Gottlands infanteriregemente, vid vilka regementen ett större

antal meniga volontärer förefinnas, anordnas dock särskild kurs. Därjämte

bör även vid Norrbottens regemente kulsprutetjänsten om möjligt organiseras

redan under år 1915, och torde detta låta sig göra med biträde av

personal från Boden-Karlsborgs artilleriregemente, till vilket truppförband

kulsprutetjänsten inom Bodens fästning hittills varit förlagd.

Kulspruteutbildningen kommer således att försiggå vid sexton infanteriregementen.

Under de sju sista veckorna av rekrytskolan och under

regementsövningarna böra övningarna bedrivas med anspända fordon. För

detta ändamål erforderliga hästar legas.

o O

an~ Utbildningen för infanteriets fast anställda manskap ordnas under

8skåpets1 ut- utbildningsåret 1914—1915 i stort sett efter enahanda grunder som för

bildning, närvarande. Innevarande höst antagna volontärer böra under nämnda utbildningsår

genomgå såväl rekryt- som förberedande korpralsskola för att

redan hösten 1915 kunna användas såsom biträdande instruktörer.

Den planerade högre underolficersskolan kan sannolikt först med

utbildningsåret 1915—1916 taga sin början. Fortsättningskurser böra därför

anordnas även vintern 1914—1915.

Vissa regementens underbefälsskolor böra under lämplig tid vintern

1914—1915 förflyttas till norra delen av landet för utbildning i särskild

vintertjänst, så att i denna tjänst utbildat befäl finnes att tillgå för värnpliktigas

vinterövningar under påföljande utbildningsår.

Den fast un- Det ökade antalet officerare vid infanteriet uppgår enligt den nya

sonalen. härordningen till:

30 majorer,

91 kaptener och

77 subalternofficerare.

I staterna för år 1915 bör tillkomma huvudsakligen för kulspruteorganisationen:
vid

Norrbottens regemente 1 major, 1 kapten samt 2 löjtnanter,

därav en adjutant,

vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregeinenten 1 kapten

och 1 löjtnant, samt

vid de 24 linjeinfanteriregementena i arméfördelningsförband 12

kaptener och 24 löjtnanter, likformigt fördelade.

s. 327 Kontrollera mot PDF

327

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Återstående nytillkomna officersbeställningar böra ungefärligen jämnt

fördelas på åren 1916—1919. De för reservorganisationen erforderliga majorerna

tillsättas dock redan under åren 1916 och 1917, enär de första

reservbataljonerna då organiseras. Den närmare fördelningen av såväl

dessa som övriga nytillkomna beställningar framgår av bifogade övergångsplaner.

(Bilaga E).

Det ökade antalet underofficerare vid infanteriet uppgår:

vid Norrbottens regemente till 5,

vid vartdera av Vaxholms och Karlskrona grenadjärregementen till

12, eller tillsammans till 29 beställningar. Nyuppsättningen bör ungefärligen

jämnt fördelas, vid Norrbottens på 3 och vid de övriga regementena

på 5 år.

Vid Gottian ds infanteriregemente utbytes en sergeantbeställning av

andra klassen under vart och ett av åren 1915—1918 mot en fanjunkarebeställning;

sistnämnda år indrages en sergeantbeställning av första klassen.

De föreslagna staterna för fast anställt manskap innebära för flertalet

infanteriregementen en indragning av 2 beställningsmän och 60 meniga

volontärer, eller tillsammans 62 volontärnummer jämte officers- och reservofficersvolontärerna.

Vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen

omfattar indragningen endast 20 meniga volontärnummer; vid Svea och

Göta livgarden samt Gottlands infanteriregemente bibehålies det nuvarande

antalet meniga volontärer.

Då vakanserna den 1 februari 1914 voro i medeltal 108 per infanteriregemente

(Svea och Göta livgarden samt Gottlands infanteriregemente

häri ej inräknade) och vid intet regemente understego 59, skulle hinder

ej möta för att redan i 1915 års stater upptaga det fast anställda manskapet

i full överensstämmelse med den föreslagna organisationen. I så

fall skulle det emellertid vid Första livgrenadjårregementet, Upplands infanteriregemente,

Hallands regemente och Bohusläns regemente kunna inträffa,

att blott ett fåtal volontärer kunde antagas hösten 1914. För

åstadkommande av eu jämnare rekrytering böra därför vid dessa regementen

i 1915 års stater uppföras ett något större antal meniga volontärer än

enligt den slutliga organisationen.

Ej heller synes antalet sjukvårdsbeställningar under år 1915 kunna

sättas lägre än till 10 (6 underbefäl och 4 meniga) per regemente (utom

Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen).

ökningen i underbefälet av manskapet vid Karlskrona och Vaxholms

grenadjärregementen (36 underbefäl per regemente) fördelas på åren 1915

—1917. Beställningsmän och meniga volontärer vid dessa regementen böra

s. 328 Kontrollera mot PDF

328

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

SärsJcilda

åtgärder be

träffande

övningarna

under år

1915.

Värnpliktn
tjänstgörin
gen.

Särskild kulsprwteutbildning.

upptagas i 1915 års stater till samma antal som efter genomförd organisation.

Hovslagarvicekorpralerna tillkomma först år 1916.

Musikpersonalen omorganiseras i allmänhet på 4 år, vid Vaxholms

och Karlskrona grenadjärregementen på 5 år.

Den dubbla rekrytkontingenten vid infanteriet sommaren 1915 ställer

under detta år stora fordringar på infanteriets befäl av olika grader

och kräver vidtagandet av särskilda åtgärder för att befälstillgången skall

bliva tillräcklig.

Därför böra, som nämnts, redan fr. o. in. år 1915 vissa officersbeställningar

tillsättas samt det äldre underbefälets av manskapet befordringsutsikter

och avlöningsförmåner förbättras genom att i 1915 års stater upptaga

flertalet distinktionskorprals-(furir-)beställningar av första klassen.

Aven andra åtgärder äro dock av behovet påkallade.

Sålunda synes, i syfte att därigenom öka antalet disponibla officerare,

vissa utbildningskurser, såsom taktisk kurs för kaptener och ryttmästare,

infanteriskjutskolans kurser och signalkurs, ej böra förläggas till sommaren

1915. Kominenderingar utom regementena till staber, till andra truppslag

och i intendenturkurser in. in. böra inskränkas. För att ytterligare öka

antalet tjänstgörande officerare bör dessutom i mån av tillgängliga medel

avlöning beredas surnumerära underlöjtnanter och reservofficerare, som

tjänstgöra under beväringsrekrytskolan sommaren 1915.

För att underlätta rekapitulation av fast anställt manskap, vars

tjänstetid utgår den 31 oktober innevarande år, böra de föreslagna avsked

spremierna utgå från och med slutet av anställningsåret den 1 november

1914—den 31 oktober 1915.

Kavalleriet.

Första tjänstgöringen tager sin början hösten 1915 för årsklasserna

1914 yngre och 1915. Utbildningsåret 1915—1916 tjänstgöra sålunda

tvenne årsklasser, vilkas sammanlagda styrka dock icke motsvarar mer än

en och en halv vanlig årsklass. Med regementsövningarna år 1916 är övergången

verkställd.

Såvitt möjligt bör redan under sommaren 1915 utbildning i kulsprutetjänst

äga rum.

s. 329 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

329

För att man därvid må erhålla utbildat befäl och manskap, böra

jämväl från kavalleriet kommenderingar utgå till infanteriskjutskolan vintern

1914—1915.

Ändringarna i kavalleriets stater förutsättas bliva genomförda — utom Den fast

vad officers- och reservofficersvolontärerna angår — under åren 1915 och paerfonafcn.

1916. Nämnda beställningar indragas i sin helhet först från och med år 1918.

Artilleriet.

till

De nuvarande

och med

Vid fält- och

tjänstgöringsförhållandena vid artilleriet komma att Värnplikts
-

regementsövningarna

tjänst
göringen.

1915 förbliva i stort sett orubbade,

positionsartilleriet inrycka årsklasserna 1914 yngre

och 1915 samtidigt till den rekrytskola, som börjar hösten 1915; sammanlagda

styrkan motsvarar en och en halv normal årsklass. Vid fästningsartilleriet

tager första tjänstgöringen sin början hösten 1915 för årsklassen

1914 yngre och våren 1916 för årsklassen 1915.

Från och med år 1915 komma höstrekrytskolorna vid artilleriet att

taga sin början omkring den 1 november.

Värnpliktskontingentens storlek under regementsövningarna 1916 och

1917 kommer att motsvara vid fältartilleriet 2 1h, vid positionsartilleriet

372 och vid fästningsartilleriet 3 normala årsklasser. Under år 1918 blir motsvarande

styrka vid såväl fält- som positionsartilleriet 372 normala årsklasser.

I det fast anställda manskapets utbildning torde några mera genom- Det fast

gripande förändringar icke erfordras. manskapets

Dock böra under utbildningsåret 1914—1915 underbefälsskolorna utbildning.

vid vissa regementen innefatta utbildning i den speciella vintertjänsten, så

att tillgång på härför lämpligt befäl finnes utbildningsåret 1915—1916.

Utöver det antal, som den nuvarande staten upptager, skola enligt Den fast

härordningsförslaget följande officersbeställningar tillkomma vid artilleriet i personalen.

dess helhet:

11 regementsofficersbeställningar,

11 kaptensbeställningar av första klassen,

17 subalternofficersbeställningar samt

7 beställningar, avsedda för artilleriets fabriker och tygstater,

varjämte 4 kaptensbeställningar av andra klassen skola indragas.

Under år 1915 böra vid fältartilleriet 3 kaptensbeställningar av första

klassen tillsättas och de 4 kaptensbeställningarna av andra klassen indragas,

så att överensstämmelse vinnes mellan fältartilleriregementenas stater.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 höft. (Nr 58.) 42

s. 330 Kontrollera mot PDF

330

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

Vidare böra under år 1915 tillkomma en inajorsbeställning vid vart

och ett av Vendes och Upplands artilleriregementen, vid vilka antalet divisionschefsbeställningar

ännu icke uppbringats till överensstämmelse med

antalet divisioner, samt vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente för reservorganisationen.

År 1916 böra de förändrade staterna för artilleriets fabriker och

tygstater genomföras, varjämte nämnda år chefsbeställningarna för artilleri-

och ingenjörhögskolan och för artilleristaben böra tillkomma.

Tillsättandet av återstående officersbeställningar bör någorlunda

jämnt fördelas på åren 1917—1919; med hänsyn till reservorganisationens

genomförande höra dock tre överstelöjtnantsbeställningar vid fältartilleriet

tillsättas vartdera av åren 1917 och 1918.

Tillsättandet av de enligt förslaget nytillkomna 22 underofficersbeställningarna

äger rum under åren 1916—1919.

De föreslagna staterna för det fast anställda manskapet böra i huvudsak

genomföras under åren 1915 och 1916. De innebära i jämförelse med

1914 års stater beträffande fältartilleriregementena och Positionsartilleriregementet

indragning av ett antal andrekonstapels- och vicekonstapelsnummer

och uppflyttning av ett antal förstekonstaplar (furirer) till

första klass samt vid fältartilleriregementena en ökning av antalet förstekonstaplar

(furirer). Vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente indragas

sammanlagt 4 andrekonstapels- och vicekonstapelsnummer och tillkomma 10

förstekonstaplar (furirer) och 26 meniga volontärer. Dessutom upptager

förslaget en indragning av ett mindre antal beställningsmän vid samtliga

artilleritruppförband utom vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente, vid

vilket fyra hovslagarbeställningsnummer tillkommit.

Därjämte indragas samtliga officers och reservofficersvolontärbeställningar.

Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Värnplikts- Tjänstgöringen vid ingenjörtrupperna under övergångsåren bör för
g

äring en. siggå i huvudsak enligt enahanda grunder, som vid artilleriet.

Den fast Officerarna ökas enligt härordningsförslaget med 5 regementsofficerare,

anställda ig kaptener, 16 löjtnanter och 7 underlöjtnanter. De nya regementsofficers-

och kaptensbeställningarna fördelas i det närmaste likformigt på

de fem övergångsåren. Under 1915 uppföras dock endast en ny regementsofficers-

och en ny kaptensbeställning. I fråga om tidpunkten, då

de nya löjtnantsbeställningarna böra tillkomma, beaktas antalet underlöjt
-

s. 331 Kontrollera mot PDF

331

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

nanter, som väntas under övergångsperioden avsluta allmänna fortifikationskursen

vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Vad slutligen de nya

underlöjtnantsbeställningarna angår, kunna de icke besättas förr än "år

1919, emedan ett ökat antal officerare kan beräknas först från och med

officerskursen 1915—1916 och emedan åren 1917 och 1918 ett flertal

underlöjtnanter beräknas vinna löjtnantsbefordran.

Underofficerarna ökas från i08 till 140, d. v. s. med 32. Tillsättandet

av dessa nya platser bör i huvudsak jämnt fördelas på åren 1916 — 1919.

Civilmilitär personal av officers och underofficers tjänsteställning bör

tillsättas huvudsakligen år 1918, då de nya kasernerna beräknas bliva

färdiga, dock med undantag av hantverkspersonal och departementsskrivare,

vilka krävas redan från övergångsperiodens början med anledning

av de omfattande materielanskaffningarna samt arméförvaltningens behov

av personal.

Staterna vid Svea och Göta ingenjörkårer ökas under åren 1915 —

1917, så att vid vardera kåren sistnämnda år finnes ej endast kårens egen

personal enligt härordningen, utan tillika hälften av den för Norrlands

ingenjörkär avsedda personalen. Samtliga officers- och reservofficersvolontårnummer

indragas.

När Norrlands ingenjörkårs kasern är färdig, sammandrages kåren

med en halvpart från vardera av Svea och Göta ingenjörkårer, vilka i sammanhang

härmed erhålla för dem fastställda stater.

Bodens ingenjörkår omorganiseras genom överflyttning av erforderlig

kontingent till Fälttelegrafkårens blivande Bodendetachement.

Fälttelegraf kåren omorganiseras på dess nuvarande förläggningsort

och överflyttas, när dess nya kasern blir färdig, till densamma.

Trängen.

Såsom redan anförts, bör av årsklassen 1914 yngre vid inskrivnings- Vämpliktsförrättningarna

uttagas till trängen endast omkring hälften av den van- JJ^ngev

liga styrkan. Värnpliktiga tillhörande nämnda årsklass utbildas tillsammans

med årsklassen 1914 äldre och fullgöra sålunda sin första tjänstgöring

om 150 dagar med början under våren 1915.

Under första tjänstgöringen sommaren 1915 motsvarar värnpliktskontingentens

styrka ungefär en och en halv årsklass av vanlig storlek.

Detta förhållande kräver riklig tillgång på instruktörer. Den föreslagna

reduktionen av trängens fast anställda befälspersonal bör därför under år

1915 genomföras endast i ringa omfattning.

s. 332 Kontrollera mot PDF

332

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Det fast an- För att erhålla tillgång till i särskild vinterutbildning kunnigt be
"IkapeUut-

fäl måste vintern 1914—1915 utbildning under norrländska vinterförbildning.

hållanden bibringas i underbefälsskolorna.

Den fast an- Härordningsförslaget innebär beträffande officerare en ökning med 1 över
Stäsonalenr''

ste och en minskning med 4 kaptener av andra klassen och 6 underlöjtnanter.

Vid ordnandet av indragningarna måste hänsyn tagas därtill, att

befordringsutsikterna ej må ställa sig allt för ogynnsamma, samt att

officerskårens rekrytering ej helt och hållet avbrytes utan fortgår under

hela övergångstiden, om än i mindre omfattning än vad som efter

genomförd organisation erfordras. På grund härav bör indragning icke

ske i större utsträckning än efter var annan eller var tredje avgång från

beställning på aktiv stat. Under övergångsåren 1915—1919 torde det med

tillämpning av dessa grunder vara möjligt att indraga 5 beställningar och

under övergångsåren 1920—1924 ytterligare 5. Senast från och med år

1925 bör alltså den nya organisationen vara genomförd.

Antalet regementspastorer minskas från 4 till 2 genom att indraga

regementspastorsbeställningarna vid Svea och Norrlands trängkårer vid nuvarande

innehavares avgång.

Enligt 1911 års riksdags beslut skall vid inträffande vakans i bataljonsläkarbeställning

vid Svea trängkår och Skånska trängkåren den vakanta

beställningen ej tillsättas, utan den av sagda års riksdag beslutade

nya organisationen tillämpas. Härutinnan erfordras den ändringen, att vid

den nya organisationens tillämpande regements- och bataljonsläkarbeställningarna

uppföras på den för trängens officerare och underofficerare med

vederlikar gemensamma staten.

Vid överflyttandet av beställningar till nu omförmäld stat torde böra

stadgas, att officer, som befordras till högre grad eller transporteras till

högre löneklass, ej längre uppföres på vederbörligt trängtrupp förban ds stat,

utan på den för trängen gemensamma staten. Med eget medgivande bör

officer också kunna oberoende härav överflyttas till sagda stat. Trängofficerarnas

uppförande på gemensam stat torde, åtminstone till större

delen, hinna genomföras under övergångsåren 1915—1919. För den civilmilitära

personalen av officers tjänsteställning bör övergången till den nya

staten ordnas på i huvudsak enahanda sätt.

Då behovet av en målsman för trängen gör sig gällande, i mån som

den föreslagna omorganisationen genomföres, bör den föreslagna överstelönen

uppföras i staten från och med år 1916.

Härordningsförslaget innebär en minskning av antalet underofficerare

med 5 fanjunkare samt 5 sergeanter av första och 6 av andra klassen.

s. 333 Kontrollera mot PDF

333

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Vad förut är anfört rörande övergången till den nya staten för officerskåren

gäller i tillämpliga delar även för underofficerskåren.

Efter samma beräkningsgrunder, som anförts beträffande officerarna,

torde antalet underofficersbeställningar kunna minskas under övergångsåren

1915—1919 med 7 och under övergångsåren 1920—1924 med 9. Från

och med år 1925 torde alltså den nya organisationen kunna vara genomförd.

Angående underofficerarnas med vederlikar uppförande å den gemensamma

staten gäller, vad förut anförts beträffande officerare och vederlikar.

övergången till den nya härordningen innebär, i vad angår manskapet,

dels en minskning vid varje trängkår med 1 distinktionskorpral

(furir) av andra klassen, 4 korpraler, 5 vicekorpraler, 2 officers- och reservofficersvolontärer,

3 meniga volontärer, 1 hovslagarsoldat, 1 gevärshantverkarsoldat

och 1 trumpetare, dels ock en ökning vid varje trängkår med 5

distinktionskorpraler (furirer) av första klassen och 1 musikelev.

Inom manskapsgraderna, där omsättningen är betydligt större än

inom officers- och underofficerskårerna, torde övergången till ny stat i

huvudsak kunna genomföras under åren 1915 och 1916.

Intendenturkåren och förplägnadstrupperna.

o

Årsklassen 1914 äldre fördelas på intendenturskolorna å Karlsborg, Värnpliktsi

Stockholm och å Sollefteå läger efter nu tillämpade grunder och fullgör nngen°

sin första tjänstgöring om 150 dagar under sommarhalvåret år 1915.

Årsklassen 1914 yngre, vilkens styrka, såsom förut angivits, skall utgöra

omkring hälften av vanlig uttagning, bör påbörja sin första tjänstgöring

om 210 dagar år 1915 på hösten. Då intendenturskolan å Sollefteå läger

icke lämpligen kan fortgå under vinterhalvåret, böra de värnpliktiga, vilka

enligt nu tillämpade grunder skulle utbildas vid nämnda skola, fördelas

på de fasta intendenturskolorna.

Årsklassen 1915 bör påbörja sin första tjänstgöring om 210 dagar

omkring den 1 maj 1916. Därest förläggningsutrymmet ej medgiver årsklassens

fördelning på de tre fasta intendenturskolorna, utbildas erforderlig

del av densamma vid skola å Sollefteå läger eller annat lämpligt ställe.

Från och med år 1916 på hösten bör tudelningen av varje årsklass

genomföras. Hälften av årsklassen 1916 bör därför påbörja sin första

tjänstgöring sagda år på hösten, medan den andra hälften påbörjar motsvarande

tjänstgöring 1917 på våren. Intill dess intendenturförrådet i

Östersund trätt i verksamhet, torde den för skolan vid detta förråd avsedda

värnpliktskontingenten utan större olägenhet kunna fördelas på de

tre andra fasta intendenturskolorna.

s. 334 Kontrollera mot PDF

334

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Utbildningen av de icke vapenföra fortgår under övergångstiden

i huvudsak efter samma grunder, som för närvarande tillämpas.

Med hänsyn till den omfattande anskaffning av materiel, som beräknas

komma till stånd under de närmaste åren, bör omorganisationen av

arméförvaltningens intendentsdepartement genomföras redan under de första

övergångsåren och den härför erforderliga överfältintendentsbeställningen

sålunda tillkomma under år 1916. Den för handläggning av ärenden

rörande förplägnadstrupperna avsedda fältintendenten bör uppföras i staten

från och med år 1917, då organisationen av förplägnadstrupperna skulle

börja taga fastare form.

Uppflyttning av de för arméfördelningsstaberna avsedda underintendentsbeställningarna

till intendentsbeställningar bör ske enligt den av 1911

års riksdag godkända planen. I mån som uppflyttning sker, böra de för

förplägnadstrupperna avsedda nya underintendentsbeställningarna upptagas

i staten. De för generalintendentens expedition, intendenturförrådet i

Östersund och förplägnadstrupperna erforderliga intendentsbeställningarna

böra tillkomma senast åren 1918 och 1919.

Antalet förvaltare minskas från 80 till 74. Indragning av beställningarna

bör ske i mån av innehavarnas avgång från beställning på stat,

dock ej så hastigt att befordringsmöjligheterna för förval tarassistenter i

alltför hög grad inskränkas. Indragningen kan beräknas fullt genomförd

under år 1919.

På grund av det trängande behovet av ökning av personalen vid

arméfördelningsstaberna samt med hänsyn till befälsbehovet vid förplägnadstrupperna

böra de 16 nya förvaltarassistentbeställningarna tillsättas

före utgången av år 1918.

Manskapsbeställningarnas rekrytering under övergångsåren torde böra

ske genom transport av underbefäl av manskapet från andra truppslag

och genom antagning av meniga volontärer, vilka efter genomgångna underbefälsskolor

vinna befordran. I staterna för år 1915 upptagas därför ej

endast underbefälsbeställningar, utan även ett antal meniga volontärbeställningar.

Vid den fortsatta uppsättningen bör särskilt hänsyn tagas därtill,

att de under år 1915 antagna meniga volontärerna beredes möjlighet till

befordran, i den mån de genomgå korprals- och Tinderofficersskolorna.

Under åren o1915—1919 torde 12 vaktmästarbeställningar kunna

utgå ur staterna. Återstående 10 beställningar indragas under åren 1920

— 1924.

s. 335 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

335

Musiken.

Beträffande musiken innebär det föreliggande härordningsförslaget i

huvudsak dels nytillsättande av musikpersonal för Norrlands ingenjörkår

och i anledning av Vaxholms och Karlskrona grenadjärregementens omorganisation,

dels de förändringar, som betingas av vissa hittillsvarande beställningars

ersättande med musikelever.

Övergången synes böra ske på sätt i bifogade övergångsplaner

angives.

Generalitetet.

Till inspektören för kavalleriet utgår redan nu arvode. Då befattningen

sålunda redan förefinnes, synes lönen för densamma böra uppföras

å 1915 års stat.

Inspektören för infanteriet bör uppföras i staten för år 1917 och

inspektören för militärläroverken i staten för år 1919.

Det synes önskvärt, att brigadchefer vid infanteriet inom de närmaste

åren bliva tillsatta. Då den föreslagna utsträckningen av värnpliktstjänstgöringen

för infanteriet skulle taga sin början hösten 1915, synas

brigadcheferna vid infanteriet lämpligen böra tillkomma under år 1916 och

närmast följande år.

De ifrågasatta arvodena för kommendanten i Boden och militärbefälhavaren

på Gottland böra upptagas i staten för år 1916.

Generalstaben.

Då de nya regementsofficersbeställningarna vid Generalstaben äro

avsedda för stabscheferna hos inspektörerna för infanteriet och för militärläroverken,

böra de tillsättas samtidigt med dessa.

Överstelöjtnantsbeställningen bör sålunda tillkomma i staten för år

1917 och majorsbeställningen i staten för år 1919.

De 3 föreslagna kaptensbeställningarna av första klassen böra tillkomma

under åren 1915, 1916 och 1917 med en under vartdera året.

Uppflyttningen av nuvarande löjtnantsbeställningar av första klassen

till kaptensbeställningar av andra klassen synes lämpligen böra äga rum

med 3 under år 1915, 2 under år 1916, 3 under år 1917 och 2 under

år 1918.

s. 336 Kontrollera mot PDF

336

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Fältläkar kåren.

Av de 6 nya fältläkarbeställningarna böra 2 tillkomma under vartdera

av åren 1916, 1917 och 1918.

De förändringar, som i övrigt föreslås i avseende å fältläkarkårens

vid truppförbanden upptagna personal, böra genomföras i enlighet med

bifogade övergångsplaner.

F ältveter inärkåren.

Då tilldelandet av stamhästar till fästningsartilleriet i Boden tager

sin början år 1916, synes den nya fästningsveterinären böra upptagas i

staten för sagda år.

De för Fälttelegrafkåren och Norrlands ingenjörkår erforderliga bataljonsveterinärbeställningarna

synas böra tillkomma från och med år

1918.

Ecklesiastikstaten.

De smärre förändringar, som föreslås i avseende på ecklesiastikstaten,

böra genomföras på sätt i bifogade övergångsplaner angives.

Garnisonspastorsbeställningen i Boden har upptagits redan i staten

för år 1915.

Rättsväsendet.

Överförandet av arvodena för auditörer till andra huvudtiteln bör

äga rum redan från och med år 1915.

D

Landstormen.

Tillsättande av landstormsområdesbefälhavare inom hittills oorganiserade

landstörmsområden bör ske under åren 1916 och 1917. Förvaltare

böra tillsättas, så snart förråden bliva färdiga.

Organisationen med därav föranledd anskaffning av förråd och utrustning

beräknas genomförd senast år 1919.

De första lagstadgade övningarna med landstormen böra äga rum

år 1916.

s. 337 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

337

Härens hästar
Efter

fullt genomförd härordning skola härens stamhästar utgöra

10,357 mot 9,396 enligt 1901 års härordning, en ökning alltså av 961*

Lägges härtill den brist i hästantalet, som finnes vid innevarande års slut

— 400 vid kavalleriet och 120 vid artilleriet, eller tillsammans 520 — •

så uppgår den erforderliga ökningen till 1481. Häri inräknas icke hästarna

för kavalleriets kulsprutetjänst.

Vid bestämmande av övergångstidens längd bör hänsyn tagas till

den ädla hästavelns vidmakthållande. Det är sålunda synnerligen önskvärt

att fördela remonteringen på flera år, ehuru härigenom kravet på en hastig

övergång icke kan fullt tillgodoses. Med hänsyn till remonteringsförhållandena

bör en ökning av remontantalet icke lämpligen äga rum förr än år

1916. ökningen bör därefter göras med ett jämförelsevis litet antal under

de första åren för att sedermera stegras i erforderlig grad och slutligen

avtaga, så att remontantalet vid övergångstidens slut sjunkit till det normala.

Med hänsyn till olika härpå inverkande omständigheter synes övergångstidens

längd böra bestämmas till 8 år.

Kontingenten av öknings- och ersättningsreinonter stiger under ett

av övergångsåren till 1,062. För övergångstiden kunna i anledning härav

särskilda anordningar vid remontdepåerna befinnas erforderliga.

Enligt vad som anförts under avdelningen »Härens hästar», tilldelas Infanteriet.

infanteriet 644 stamhästar genom att årligen vid åtta års ålder överflytta

60 hästar från kavalleriet och 21 från artilleriet. I stället erhåller kavalleriet

44 ersättningsreinonter och artilleriet 16.

Av infanteriets stamhästar äro vissa avsedda som tjänstehästar åt

regementskvartermästarna och adjutanterna, vilka för närvarande äro beridna

på egna tjänstehästar. Kronan bör därför övertaga alla dylika egna

tjänstehästar, som motsvara skäliga fordringar, emedan härigenom remontbehovet

minskas under de första övergångsåren och en ekonomisk lättnad

beredes den enskilde officeren utan särskild kostnad för statsverket.

Kronans övertagande av dessa hästar, vilket givetvis beror av ägarens

samtycke, bör dock regleras enligt vissa ytterligare förutsättningar,

nämligen:

att hästen är fullt tjänstduglig,

att bedömning och värdering ske av för ändamålet utsedda nämnder,

och

att medelpriset för häst icke överstiger medelremontpriset.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt 28 Käft. (År 58.) 43

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

På detta sätt beräknas kronan komma att övertaga omkring 56 hästar

(50 % av ifrågavarande egna tjänstehästar) under åren 1916 och 1917 med

halva antalet vartdera året. Från de beridna truppslagen skulle sålunda

under övergångstiden lämnas 588 hästar, varav 420 från kavalleriet och

168 från artilleriet. Fördelningen av hästarna på de olika övergångsåren

synes lämpligen böra ske enligt bilagd övergångsplan.

Ehuru det vore önskvärt, att de av infanteriets stamhästar, som äro

avsedda till ridhästar för officerare, kunde uppsättas ofördröjligen och på

en gång, låter sig detta likväl icke gorå, enär de beridna truppslagen

därigenom skulle alltför mycket försvagas, övergången måste därför ske

under så lång period, att kavalleriets och artilleriets krigsberedskap icke

därunder över hövan nedsättes. Lämpligt synes vara, att denna period

bestämmes till 8 år, eller motsvarande stamhästens tjänstetid vid infanteriet.

Om sålunda kavalleriet och artilleriet tilldelas det för ifrågavarande

ändamål erforderliga ökade antalet remonter på hösten 1916, vilken tidpunkt

torde vara den tidigaste tänkbara, skulle organisationen kunna vara

fullt genomförd år 1923.

På övergångsplanen inverkar i viss mån frågan om stallutrymmet

vid infanteriregementena. I enlighet med vad förut angivits, skulle hästantalet

vid ett infanteriregemente i allmänhet komma att uppgå till 29,

regementsofficerarnas egna tjänstehästar däri inräknade. Härutöver bör

beräknas plats för åtminstone ytterligare en häst, avsedd till s. k. ekonomihäst.

Stallutrymme erfordras följaktligen för 30 hästar. Stallutrymme

för detta hästantal finnes för närvarande icke vid något av infanteriregementenas

kasernetablissemang; det blir därför nödvändigt, att dylikt stallutrymme

beredes.

illeriet. ökningen i kavalleriets hästantal mot nuvarande utgör:

a) För uppbringande av kavallerifördelningen till full styrka enligt

1901 års härordning...................400

b) För kulsprutetjänst avsedda hästar.............160

Summa 560

Dessutom skall det årliga remontantalet höjas med 44, motsvarande

det årliga överförandet av kavallerihästar till infanteriet, varemot

icke någon ökad remontering föranledes av de för kulsprutetjänst avsedda

hästarna.

Kavalleriets remontering under övergångstiden bör ordnas i huvudsaklig

överensstämmelse med bilagd övergångsplan.

s. 339 Kontrollera mot PDF

339

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

För att uppnå det enligt 1901 års härordning fastställda antalet Artilleriet.

hästar erfordras vid fältar tiller iet en ökning mot förhållandet vid innevarande

års slut av 120. Denna ökning bör liksom vid kavalleriet fördelas

på åren 1916 1923; övergången till det föreslagna antalet kan lämpligen

ske enligt bilagd övergångsplan.

Positions- och fästning sartilleriets sammanlagda hästantal skall ökas

från nuvarande 60 till 306. Om övergångstiden även här bestämmes till

8 år, kan den lämpligen indelas enligt bilagd övergångsplan.

Den föreslagna ökningen av ingenjörtruppernas hästantal utgör 71, Ingenjöroch

övergången synes böra ske enligt bilagd övergångsplan. trupperna.

Vid trängen har icke företagits någon ökning av hästantalet, utan Trängen.

är detta avsett att som hittills vara 324.

Härens sammanlagda behov av remonter under perioden 1916—1924

framgår av bilagd tablå. Från och med år 1924 bliver det årliga behovet

av ersättningsremonter 933.

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 58.

IX. Lantförsyarets kostnader etter genomförd härordning.

I. Ordinarie kostnader.

Den föreslagna härordningen har icke ansetts föranleda någon ändring

i följande anslag:

Departemen tschefen,

Departementet,

Skrivmaterialier och expenser, ved in. in. för departementet med dess

kommandoexpedition,

Tryckningskostnader för departementet med dess kommandoexpedition,

Arméförvaltningen,

,Skrivmaterialier, expenser och bränsle m. in. för ar meförv ältning en,

Generalstabens övningar, expenser m. in.,

Ridskolan,

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, . .

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets

övningar och materiel,

Garnisonssjukhusen i Stockholm, d Karlsborg och i Boden,

Resestipendier åt artilleri- och ingenjör officerare,

Resestipendier åt officerare och intendenturtjänstemän,

Resestipendier åt militärläkare, samt

Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.

Däremot beräknas ökning av följande anslag:

Generalitetsstaten, till följd av förslag om upptagande på denna stat

av dels tre nya generalsbeställningar, dels sex fältläkarbeställningar och

dels särskilda arvoden åt kommendanten i Boden, militärbefälhavaren pa

Gottland samt tolv såsom brigadchefer förordnade regementschefer vid infanteriet.

s. 341 Kontrollera mot PDF

341

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Generalstabens fast anställda personal, på grund av förslag om inrättandet

av eu ny överstelöjtnants- och en ny majorsbeställning, ökning

av stabsadjutanternas antal med tre kaptener av första klassen samt de

tio löjtnanternas uppflyttning till kaptener av andra klassen ävensom inrättande

av en ny aktuariebeställning;

Artilleristaben, med anledning av förslag om uppförande å ordinarie

stat av majors avlöningsförmåner åt chefen för artilleristaben samt placerande

av två infanteriofficerare vid nämnda stab;

Kommendantsstaten, till följd av förslag om anställande vid kommendantsskapet

i Boden av en garnisonspastor och en regementsveterinär samt

om ökning av det å staten för kommendantskapet å Karlsborg upptagna

avlöningsbeloppet till garnisonspastorn, vilken höjning emellertid delvis utjämnas

genom motsvarande minskningar å staterna för Boden-Karlsborgs

artilleriregemente och Norrbottens regemente genom uteslutande från dessa

stater av regementspastorernas arvoden;

Krigshögskolor, på grund av förslag om uppförande å artilleri- och

ingenjörhögskolans stat av överstelöjtnants avlöningsförmåner åt chefen för

nämnda högskola;

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, till följd av ökat antal

aktiva officerare, som skola genomgå denna skola, och därav ökat antal

elever ävensom på grund av organiserandet av kulspruteavdelningar vid

infanteriet och kavalleriet;

Artilleriskjutskolor, på grund av ökat antal elever efter haubitsdivisionernas

fullständiga organiserande;

Krigsskolan, till följd av förslag om anordnande av ytterligare en

reservofficerskurs årligen in. m.;

Volontär skolor, i anledning av de ökade kraven på underofficerarnas

utbildning; samt

Militärläkares undervisning, med anledning av förslag om inrättande

av fackskolor för värnpliktiga medicine kandidater och veterinärer.

Vad beträffar det i riksstaten uppförda anslaget till avlöning och rekrytering

m. in., avses att från uppkommande besparingar å de för manskapsavlöning

anslagna medel bestrida jämväl anställnings- och avskedspremier

samt vissa andra kostnader för rekrytering och civilanställning.

Anslaget beräknas komma att uppgå till ett belopp, som avsevärt överstiger

det nuvarande. Höjningen föranledes huvudsakligen av förslagen om:

ökning av befälspersonalen vid infanteriregementena för organiserande

av reservformationer;

utveckling av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen till

samma styrka som övriga infanteriregementen på fastlandet;

s. 342 Kontrollera mot PDF

342

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

organiserandet av ett kulsprutekompani vid varje infanteriregemente;

införande av kulspruteorganisation vid kavalleriet;

inrättande av sex nya överstelöjtnantsbeställningar vid artilleriet i

anledning av reservorganisationen vid fältartilleriet;

utveckling av Boden—Karlsborgs artilleriregemente;

utvidgning av fortifikationen och ingenjörtrupperna för uppsättande

av nya ingenjörformationer m. m.

Däremot hava kostnaderna å ifrågavarande anslag minskats genom

indragning av officers- och reservofficersvolontärerna, genom minskning

i antalet meniga volontärbeställningar vid samtliga infanteriregementen

å fastlandet utom Svea och Göta livgarden, genom indragningar

å trängkårernas stater samt genom auditörernas överflyttande från fjärde

huvudtiteln till andra huvudtiteln.

På grund av den utsträckta tjänstgöringstiden bör hel dagavlöning

beräknas för samtliga infanteriregementen.

ökning beräknas vidare erforderlig å följande anslag:

Avlöning till extra bataljonsläkare, i överensstämmelse med 1911 års

riksdags beslut om anställande vid armén av högst 44 extra bataljonsläkare,

samt

Arméns personal över stat, till följd av beräknad utveckling av reservofficersinstitutionen.

I sammanhang härmed kommer att föreslås uppförande i riksstaten

av ett nytt ordinarie anslag för arméns reservstater för avlöning åt personal

vid armén, som avgått ur aktiv tjänst.

Anslaget till landstormen erfordrar höjning i anledning av förslaget

om samtliga landstormsområdens organisation såsom områden av första

klassen samt om införandet av obligatoriska övningar för landstormen.

I anslaget till de värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning

m. m. påkallas höjning dels på grund av det ökade antalet tjänstgöringsdagar

för de värnpliktiga, dels till följd av de ändrade förhållandena

i fråga om de värnpliktigas färder och dels slutligen med anledning av

ökad ersättning åt rullföringsområdesbefälhavarna och deras biträden.

Anslaget till intendenturkåren behöver ökas på grund av arméns

utveckling i övrigt samt med hänsyn till förslaget om överflyttning till

denna kår av förplägnadstrupperna,

Höjning av anslaget till älderstillägg påkallas genom ökning av antalet

beställningar, varmed sådan avlöningsförmån är förenad.

Om de föreslagna ändringarna i värnpliktslagen och organisationen

bifallas samt till följd därav de värnpliktigas tjänstgöringstid ävensom

hästantalet ökas, erfordras höjning i samtliga anslag, som avse de värn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

343

pliktigas förplägnad, beklädnad och inkvartering m. m., ävensom i de anslag,

som äro anvisade för underhåll m. m. av arméns hästar, alltså anslagen

till arméns mathållning, furagering av arméns hästar, arméns mundering

sutrustning, arméns diverse intendenturbehov, arméns kasernutredning

samt ved, ljus och vatten, arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter

samt fortifikationens övningar och materiel, arméns sjuk- och

veterinärvård samt hovbeslag m. m., ävensom för remontering m. m. och

lega av hästar för truppförbandens exercis.

I överensstämmelse med därom i statsverkspropositionen den 14

januari 1914 framställt förslag, har i kostnadsberäkningarna för lantförsvaret

upptagits ett nytt anslag för premiering av lastautomobiler, vilket anslag

beräknats efter genomförd härordning komma att uppgå till 80,000

kronor.

ökad personal vid armén kräver höjning av anslagen till rese- och

traktamentspenningar samt till flyttningshjälp.

Ett nytt anslag för vinterövningar har på grund av härordningsförslaget

upptagits i kostnadsberäkningarna. Dessutom har höjning ansetts

erforderlig i anslaget till arméns fält- och fälttjänstövningar.

Ett nytt anslag till stipendier åt underofficerare med vederlikar har i

beräkningen upptagits för att bereda skickliga underofficerare tillfälle till

ökad utbildning.

Slutligen har anslaget till extra utgifter ansetts behöva höjas.

Följande anslag beräknas komma att minskas eller helt och hållet

upphöra.

Anslaget till ökad avlöning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna

och bataljonsveterinärerna ävensom anslaget till stipendier för fältläkarkåren

och veterinärstaten kunna till följd av ändrad organisation av

fältläkar- och fältveterinärkårerna småningom minskas.

Fullbordandet av arméns kasernetablissemang medför minskning av

anslagen till hyra, expenser m. m. vid trupp för b anden samt inkvartering skostnader.

Slutligen komma anslagen till ersättning åt vissa löntagare i

följd av arméns omorganisation samt till ersättning för rustning och rotering

att inom kort helt och hållet upphöra.

s. 344 Kontrollera mot PDF

344

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.

Sammanlagda ordinarie kostnaderna komma enligt uppgjord översikt

att efter fullt genomförd härordning uppgå till nära 58,000,000 kronor

årligen. Om härtill läggas i medeltal omkring 5,000,000 kronor för extra

utgifter och för sådana höjningar i de ordinarie utgifterna, vilka i enstaka

mindre betydande fall kunna befinnas erforderliga vid lösning av vissa

frågor, vilka — såsom av vissa kårer väckta frågor om lönereglering — ej

stå i nödvändigt sammanhang med härordningen och icke heller nu förelegat

i tillräckligt utrett skick, kommer hela ordinarie och extra ordinarie

kostnaden för lantförsvaret att uppgå till 63,000,000 kronor årligen.

Såsom av det föregående framgår, erfordras i anledning av den nya

organisationen åtskilliga byggnadskostnader för kaserner, stallar, förråd

m. m. Härtill komma de kostnader, som utöver redan beviljade och anvisade

anslag äro nödvändiga för fullbordande av de byggnader, som föranledas

redan av nuvarande härordning. Dessutom äro högst betydande

utgifter behövliga dels i anledning därav, att under år 1915 en extra årsklass

skall undergå övning, dels för fyllande av brister enligt nuvarande

eller blivande organisation i arméns — såväl reservens som linjens och

landstormens — utrustning.

För dessa kostnader och för sättet att täcka desamma anhåller jag

att få lämna redogörelse i annat sammanhang. Därvid torde även bliva

tillfälle att beröra de engångskostnader för marinen, vilka böra täckas av

värn skattemedel. Jag erinrar, att dessa medel i sin helhet beräknas till i

runt tal 75,000,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

345

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

Beträffande infanteriets organisation:

l:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vart och ett av nedan uppräknade infanteritruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras

av den under desamma upptagna, med fasta avlöningsförmåner

anställda personal, nämligen:

a) Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet,

Andra livgrenadjärregementet, Västgöta regemente,

Karlskrona grenadjärregemente, Upplands infanteriregemente,

Skaraborgs regemente, Södermanlands regemente,

Kronobergs regemente, Jönköpings regemente, Dalregementet,

Hälsinge regemente, Alvsborgs regemente, Hallands

regemente, Bohusläns regemente, Västmanlands

regemente, Västerbottens regemente, Kalmar regemente,

Värmlands regemente, Jämtlands fältjägarregemente,

Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet,

Vaxholms grenadjärregemente samt Västernorrlands

regemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

13 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 höft. (Nr 58.) 44

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Musikunderofflcerar e:

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare och

1 gevärshantverkare.

Manskap:

14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

44 korpraler,

44 vicekorpraler,

60 volontärer,

2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av

andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

3 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

9 trumslagare eller hornblåsare och

4 musikelever.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

b) Svea och Göta livgarden:

347

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

13 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

1 musikfanjunkare,

6 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare och

1 gevärshantverkare.

Manskap:

14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

44 korpraler,

56 vicekorpraler,

360 volontärer,

s. 348 Kontrollera mot PDF

348

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.

2 sj ukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av

andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

3 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

11 trumslagare eller hornblåsare och

4 musikelever.

c) Norrbottens regemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

11 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen,

13 löjtnanter av första klassen,

13 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

15 fanjunkare,

15 sergeanter av första klassen och

13 sergeanter av andra klassen.

s. 349 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

349

Musikunderofficerare:

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 gevärshantverkare.

Manskap:

14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

44 korpraler,

44 vicekorpraler,

60 volontärer,

$ sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,’

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sj ukvårdssoldater,

1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av

andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

3 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

9 trumslagare eller hornblåsare och

4 musikelever.

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

d) Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteriregemente

:

\. Militärbefälet:

Officer:

1 överste och militärbefälhavare.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare och

2 bataljonsläkare.

II. Gottlands infanteriregemente:

Officerare:

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

13 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

s. 351 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr Ö8.

351

Civil militär personal:

1 gevärshantverkare.

Manskap:

14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

44 korpraler,

44 vicekorpraler,

240 volontärer,

2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av

andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

3 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

9 trumslagare eller hornblåsare och

4 musikelever.

dels att vid vart och ett av härens infanteriregementen

skola efter genomförd härordning finnas 23 kronan

tillhöriga stamhästar.

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Beträffande kavalleriets organisation:

2:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vart och ett av nedan uppräknade kavalleritruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras av

den under desamma upptagna, med fasta avlöningsförmåner

anställda personal, nämligen:

a) Livgardet till häst, Livregementets dragoner,

Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens

husarregemente och Norrlands dragonregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

5 ryttmästare av första klassen,

2 ryttmästare av andra klassen,

7 löjtnanter av första klassen,

6 löjtnanter av andra klassen och

5 underlöjtnanter.

Underofficerare:

6 fanjunkare,

5 sergeanter av första klassen och

5 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter av första klassen och

2 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

s. 353 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

353

1 batalj onsveterinär och

1 gevärshantverkare.

Manskap:

8 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

18 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

26 korpraler,

26 vicekorpraler,

205 volontärer,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra

klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sj ukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdsryttare,

2 hovslagardistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

3 hovslagarkorpraler,

3 hovslagarvicekorpraler,

3 hovslagarryttare och

1 hantverksvicekorpral.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 trumpetare och

2 musikelever.

b) Skånska husar- och dragonregementena:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 ryttmästare av första klassen,

3 ryttmästare av andra klassen,

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (AV 58.) 45

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

14 löjtnanter av första klassen,

12 löjtnanter av andra klassen och

11 underlöjtnanter.

Underofficerare:

11 fanjunkare,

10 sergeanter av första klassen och

10 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter av första klassen och

3 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

2 bataljonsveterinärer och

2 gevärshantverkare.

Manskap:

16 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

36 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

52 korpraler,

52 vicekorpraler,

402 volontärer,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av första

klassen,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra

klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

4 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdsryttare,

s. 355 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

355

4 hovslagardistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

6 hovslagarkorpraler,

6 hovslagarvicekorpraler,

6 hovslagarryttare och

1 hantverksvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

8 trumpetare och

3 musikelever.

dels att vid vart och ett av Livgardet till häst,

Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Smålands

husarregemente, Kronprinsens husarregemente och

Norrlands dragonregemente skola efter genomförd härordning

finnas 620 samt vid vartdera av Skånska husaroch

dragonregementena 1,220 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande artilleriets organisation:

3:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vart och ett av nedan uppräknade artillleritruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras

av den under desamma upptagna, med fasta avlöningsförmåner

anställda personal, nämligen

a) Svea, Göta, Norrlands, Upplands och Smalands

artilleriregementen:

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

11 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

9 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

U nderofflcerare:

15 styckjunkare,

15 sergeanter av första klassen och

15 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

1 musikstyckjunkare,

4 musiksergeanter av första klassen och

4 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare (dock icke vid Norrlands artilleriregemente),

1 regementsveterinär och

1 batalj onsveterinär.

Manskap:

18 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

37 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

44 andrekonstaplar,

44 vicekonstaplar,

132 volontärer,

2 sjukvårdsförstekonslaplar (furirer) av andra

klassen,

2 sjukvårdsandrekonstaplar,

2 sjukvårdsvicekonstaplar,

2 sj ukvårdsartillerister,

1 hantverksförstekonstapel (furir) av andra klassen,

s. 357 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

357

3 hantverksandrekonstaplar,

3 hantverksvicekonstaplar,

4 hantverksartillerister,

1 hovslagarförstekonstapel (furir) av andra klassen,

3 hovslagarandrekonstaplar,

3 hovslagarvicekonstaplar och

4 hovslagarartillerister.

Musikmanskap:

2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

1 musikandrekonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

2 trumpetare och

2 musikelever.

b) Vendes artilleriregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

4 majorer,

14 kaptener av första klassen,

9 kaptener av andra klassen,

14 löjtnanter av första klassen,

10 löjtnanter av andra klassen och

12 underlöjtnanter.

Underofficerare:

18 styckjunkare,

19 sergeanter av första klassen och

19 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

1 musikstyck] unkare,

5 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 batalj onsveterinär.

Manskap:

23 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

47 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

56 andrekonstaplar,

56 vicekonstaplar,

168 volontärer,

2 sjukvårds förstekonstaplar (furirer) av andra

klassen,

2 sjukvårdsandrekonstaplar,

3 sjukvårdsvicekonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

2 hantverksförstekonstaplar (furirer) av andra

klassen,

3 hantverksandrekonstaplar,

4 hantverksvicekonstaplar,

5 hantverksartillerister,

2 hovslagarförstekonstaplar (furirer) av andra

klassen,

3 hovslagarandrekonstaplar,

4 hovslagarvicekonstaplar och

5 hovslagarartillerister.

Musikmanskap:

2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

1 musikandrekonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

3 trumpetare och

2 musikelever.

s. 359 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

359

c) Gottlands artillerikår:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

4 kaptener av första klassen,

2 kaptener av andra klassen,

5 löjtnanter af första klassen,

5 löjtnanter av andra klassen och

4 underlöjtnanter.

U nderofflcerare:

4 styckjunkare,

5 sergeanter av första klassen och

4 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcer:

1 musiksergeant av första klassen.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsveterinär.

Manskap:

7 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

15 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

22 andrekonstaplar,

22 vicekonstaplar,

67 volontärer,

l sjukvårdsförstekonstapel (furir) av andra klassen,

1 sjukvårdsandrekonstapel,

2 sj ukvårdsvicekonstaplar,

1 sj ukvårdsartillerist,

1 hantverksandrekonstapel,

1 hantverksvicekonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarandrekonstapel,

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Kungl. Maj tis nåd. proposition nr 58.

1 hovslagarvicekonstapel och

1 hovslagarartillerist.

Musikmanskap:

1 musikförstekonstapel (furir) av andra klassen,

1 musikandrekonstapel,

1 musikvicekonstapel,

2 trumpetare och

1 musikelev.

d) Boden-Karlsborgs artilleriregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

12 kaptener av första klassen,

10 kaptener av andra klassen,

13 löjtnanter av första klassen,

10 löjtnanter av andra klassen och

12 underlöjtnanter.

Underofficerare:

22 styckjunkare,

24 sergeanter av första klassen och

24 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

2 musikstyck)unkare,

2 musiksergeanter av första klassen och

2 musiksergeanter av andra klassen.

Manskap:

20 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

40 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

s. 361 Kontrollera mot PDF

361

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

i

48 andrekonstaplar,

48 vicekonstaplar,

156 volontärer,

2 sjukvårdsförstekonstaplar (furirer) av andra

klassen,

3 sjukvårdsandrekonstaplar,

3 sjukvårdsvicekonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksförstekonstapel (furir) av andra klassen,

2 hantverksandrekonstaplar,

3 hantverksvicekonstaplar,

4 hantverksartillerister,

1 hovslagarandrekonstapel,

1 hovslagarvicekonstapel och

2 hovslagarartillerister.

Musikmanskap:

2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

1 musikandrekonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

3 trumpetare och

2 musikelever.

e) Positionsartilleriregementet :

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

6 kaptener av första klassen,

6 kaptener av andra klassen,

7 löjtnanter av första klassen,

5 löjtnanter av andra klassen och

6 underlöjtnanter.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.)

46

s. 362 Kontrollera mot PDF

362

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Underofficerare:

12 styckjunkare,

12 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Musikunder officerare:

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter av första klassen och

2 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare och

1 bataljonsveterinär.

Manskap:

10 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

20 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

24 andrekonstaplar,

24 vicekonstaplar,

72 volontärer,

1 sjukvårdsförstekonstapel (furir) av andra klassen,

1 sjukvårdsandrekonstapel,

2 sjukvårdsvicekonstaplar,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksandrekonstaplar,

2 hantverksvicekonstaplar,

2 hantverksartillerister,

2 hovslagarandrekonstaplar,

2 hovslagarvicekonstaplar och

2 hovslagarartillerister.

Musikmanskap:

1 musikförstekonstapel (furir) av andra klassen,

1 musikandrekonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

s. 363 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

363

1 trumpetare och

1 musikelev.

dels att vid vart och ett av Svea, Göta, Norrlands,

Upplands och Smålands artilleriregementen skola efter

genomförd härordning finnas 440, vid Vendes artilleriregemente

584, vid Gottlands artillerikår 85, vid BodenKarlsborgs

artilleriregemente 126 och vid Positionsartilleriregementet

180 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande artilleriets fabriker och tygstater:

4:o) att Riksdagen måtte besluta, att vid artilleriets

fabriker och tygstater skall efter genomförd härordning

finnas följande, med fasta avlöningsförmåner anställda

Fabriks- och tygpersonal:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av första klassen,

2 tygmästare av andra klassen,

4 tyg- eller fabriksingenjörer,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av första klassen,

1 öververkmästare,

6 departementsskrivare,

7 tygförvaltare av andra klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av första klassen,

2 verkmästare av andra klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

50 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Beträffande Fortifikationens och ingenjörtruppernas

organisation:

5:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att en ny ingenjörkår, benämnd Norrlands ingenjörkår,

uppsättes; samt

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

6:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vid Fortifikationen med fasta avlöningsförmåner

anställda officerare, underofficerare, musikunderofficerare,

civilmilitär och civil personal skola efter

genomförd härordning utgöras av nedan upptagna personal,

nämligen:

Officerare:

3 överstar,

5 överstelöjtnanter,

10 majorer,

36 kaptener av första klassen,

22 kaptener av andra klassen,

37 löjtnanter av första klassen,

29 löjtnanter av andra klassen och

32 underlöjtnanter.

Underofficerare:

46 fanjunkare,

47 sergeanter av första klassen och

47 sergeanter av andra klassen.

Musikunderoffleerare:

4 musikfanjunkare,

7 musiksergeanter av första klassen och

8 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

3 regementspastorer,

2 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

4 batalj onsveterinärer,

11 fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,

5 departementsskrivare,

5 gevärshantverkare,

s. 365 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

365

6 tygverkmästare,

27 tyghantverkare,

4 radiotelegrafister och

5 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 vaktmästare vid fortifikationsstabens huvud
station.

dels att vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras

av den under desamma upptagna, med fasta avlöningsförmåner

anställda manskapspersonal, nämligen

a) Svea ingenjörlcår:

Manskap:

6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

11 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

18 korpraler,

18 vicekorpraler,

95 volontärer,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första

klassen,

2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

6 hantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

2 gevärshantverkarvicekorpraler,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra

klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjuk vårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

s. 366 Kontrollera mot PDF

366

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra

klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

2 trumpetare och

1 musikelev.

b) Göta ingenjörkår:

Manskap:

6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

10 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

85 volontärer,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första

klassen,

2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

6 hantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

2 gevärshantverkarsoldater,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra

klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

s. 367 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

367

2 musikvicekorpraler,

2 trumpetare och

1 musikelev.

c) Fälttelegraf kåren:

Manskap:

8 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

16 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

24 korpraler,

25 vicekorpraler,

125 volontärer,

2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av första

klassen,

3 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

11 hantverkskorpraler,

16 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra

klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sj ukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

Musikmanskap.

1 musikdistinktionskorpral (furir)avandraklassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

1 trumpetare och

1 musikelev.

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Kungl. Maj:ts nåd, proposition nr 58.

d) Bodens ingenjörhår:

Manskap:

3 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

6 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

10 korpraler,

9 vicekorpraler,

60 volontärer,

1 han tverksdistinktion skorpral (furir) av första

klassen,

2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra

klassen,

5 hantverkskorpraler,

6 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

1 trumpetare och

1 musikelev.

e) Norrlands ingenjörkår :

Manskap:

6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

10 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

75 volontärer,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första

klassen,

s. 369 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 369

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av andra

klassen,

4 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra

klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

2 hovslagarsoldater.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

2 trumpetare och

1 musikelev.

dels att efter genomförd härordning skola finnas

vid Svea ingenjörkår 53, vid Göta ingenjörkår 44, vid

Fälttelegrafkåren 60, vid Bodens ingenjörkår 16 och vid

Norrlands ingenjörkår 41 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande träng- och sjukvårdstruppernas organisation:

7) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vid träng- och sjukvårdstrupperna med

fasta avlöningsförmåner anställda officerare och underofficerare

med vederlikar skola efter genomförd härordning

utgöras av nedan upptagna å gemensam stat uppförda

personal, nämligen:

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 höft. (Nr 58.) 47

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Officerare:

1 överste,

3 överstelöjtnanter,

3 majorer,

18 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen,

18 löjtnanter av första klassen,

18 löjtnanter av andra klassen och

12 underlöjtnanter.

Underofficerare:

31 fanjunkare,

31 sergeanter av första klassen och

30 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

6 musiksergeanter av första klassen och

6 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

2 regementspastorer,

6 regementsläkare,

6 bataljonsläkare,

6 batalj onsveterinärer och

18 hantverkare.

dels att var och en av härens sex trängkårer skall

efter genomförd härordning utgöras av följande, med

fasta avlöningsförmåner anställda manskapspersonal, nämligen

:

Manskap:

5 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

8 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

14 korpraler,

s. 371 Kontrollera mot PDF

371

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

13 vicekorpraler,

21 volon tärer,

1 hovslagarkorpral och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen.

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

1 trumpetare och

1 musikelev.

dels att vid varje trängkår skola efter genomförd

härordning finnas 54 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande intendenturkåren och förplägnadstrupperna:

8:o) att Riksdagen måtte besluta:

att vid intendenturkåren och förplägnadstrupperna

skall efter genomförd härordning finnas följande, med

fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:

Civilmilitär personal:

1 generalintendent,

2 överfältintendenter,

6 fältintendenter av första graden,

9 fältintendenter av andra graden,

51 intendenter av första klassen,

33 intendenter av andra klassen,

16 underintendenter,

74 förvaltare,

8 förvaltarassistenter av första klassen och

8 förvaltarassistenter av andra klassen.

Civil personal:

1 vaktmästare vid generalintendentens expedition.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Manskap:

4 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

6 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

10 korpraler,

10 vicekorpraler och

12 volontärer.

Beträffande generalitetsstaten:

9:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens

genomförande å generalitetsstaten uppföras

dels med fasta avlöningsförmåner en inspektör för

militärläroverken m. m., en inspektör för infanteriet, en

inspektör för kavalleriet och sex fältläkare;

dels arvoden om 1,000 kronor åt en var av kommendanten

i Boden, militärbefälhavaren på Gottland samt

tolv såsom brigadchefer förordnade regementschefer vid

infanteriet.

dels lönetillägg och furageersättning för två tjänstehästar

åt en adjutant hos inspektören för militärläroverken

m. m. och åt en adjutant hos inspektören för

infanteriet.

Beträffande generalstaben:

10:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att för härordningens genomförande följande nya

beställningar tillkomma vid generalstaben, nämligen: 1

överstelöjtnant, 1 major, 3 kaptener av första klassen,

10 kaptener av andra klassen och 1 aktuarie, varemot

nuvarande 10 löjtnantsbeställningar av första klassen

indragas.

Beträffande artilleristaben:

ll:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens

genomförande å staten för artilleristaben uppföras
-

s. 373 Kontrollera mot PDF

373

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

dels med fasta avlöningsförmåner chefen för artilleristaben

;

dels arvoden åt två officerare av infanteriet.

Beträffande kommendantsstaten:

12:o; att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens

genomförande å kommendantsstaten under kommendantskapet

i Boden uppföras 1 garnisonspastor samt

1 regementsveterinär för Bodens garnison och fästningsveterinär

vid kommendantskapet.

Beträffande artilleri- och ingenjörhögskolan:

13:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens

genomförande chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan

uppföres med fasta avlöningsförmåner å

staten för artilleri- och ingenjörhögskolan.

Beträffande övergången till den nya härordningen:

14:o) att Riksdagen måtte besluta, att den nya

härordningen, sådan den här blivit föreslagen, skall vara

genomförd under tio år, räknade från och med år 1915.

Vidare får jag hemställa, att propositionen måtte avfattas under förutsättning

av bifall till det förslag till ny värnpliktslag, varom särskild

proposition, enligt vad jag redan framhållit och denna dag kommer att

föreslå, bör till Riksdagen avlåtas.

Slutligen får jag, under förutsättning av bifall till vad jag sålunda

föreslagit, hemställa, att jag måtte, i fråga om regleringen av utgifterna

under riksstatens fjärde huvudtitel för år 1915, få avgiva de förslag, som,

med tillämpning av vad jag beträffande den nya härordningen nu yttrat,

finnas böra för Riksdagen framläggas.»

Till vad hans excellens herr statsministern och

chefen för lantförsvarsdepartementet sålunda hemställt,

däruti statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt 28 käft. (Nr 58.) 48

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Hans Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle i enlighet

härmed dels nådig proposition i ämnet till Riksdagen

avlåtas av den lydelse, bil. H vid detta protokoll

utvisar, dels hans excellens herr statsministern och chefen

för lantförsvarsdepartementet, i fråga om regleringen av

utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för år

1915, avgiva de förslag, som med anledning av den

beslutade propositionen funnes böra för Riksdagen framläggas.

Ur protokollet.

Kurt Belfrage.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

1

Bilaga A.

REDOGÖRELSE

PLANLÄGGNINGEN OCH UTVECKLINGEN AV

FÖRSVARSBEREDNINGARNAS ARBETEN.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) B1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kvngl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

3

Till

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Kungl. Lantförsvars
departementet.

Undertecknade, sekreterare uti de jämlikt nådigt bemyndigande den

1 december 1911 tillsatta försvarsberedningarna, få härmed enligt anmodan

avlämna följande redogörelse för planläggningen och utvecklingen

av försvarsberedningarnas arbeten.

Första beredningen.

(För den finansiella utredningen.)

Beredningen upptog först till behandling frågan, huru lång tidrymd

framåt som de av statsministern omförmälta för slagsbudgeter borde avse,

därvid bestämdes, att undersökningen skulle omfatta tiden t. o. m. år

1923. I överensstämmelse med innebörden av beredningens uppdrag fann

beredningen utgifterna å riksstatens fjärde och femte huvudtitlar böra undantagas

från ifrågavarande beräkningar, utom för så vitt anginge de å femte

huvudtiteln uppförda anslagen till »handeln». För vinnande av underlag

för sina beräkningar vidtog beredningen härefter vissa förberedande åtgärder

och undersökningar. Sålunda anmodades åtskilliga till statsförvaltningen

hörande verk och myndigheter att dels med ledning av erfarenheten

från den sistförflutna tiden och dels med hänsyn till sådana förändringar

av förhållandena, som med sannolikhet kunde förväntas, till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

beredningen inkomma med motiverade utlåtanden om de omständigheter,

som kunde antagas vara ägnade att under tiden till och med år 1923

påverka statens utgifter och inkomster i vad anginge vederbörandes verksamhetsområde,

och därvid i möjligaste mån söka beräkna, vilka förändringar

av de i sådant hänseende nu utgående statsanslag och inflytande

statsinkomster, som under nämnda tid kunde vara att motse. Dessutom

anmodades de affärsdrivande verken särskilt att vid sina yttranden foga

eu statistisk översikt över vederbörande verks utgifter och inkomster under

de tio senast förflutna åren enligt räkenskaperna ävensom att lämna en sammanfattning

av beräkningarna för framtiden i form av årliga summariska

förslagsbudgeter. Hos cheferna för vederbörande statsdepartement m. fl.

gjordes framställning om erhållande av motsvarande upplysningar och beräkningar

rörande de anslag å riksstaten, som icke berörde förenämnda

myndigheters verksamhetsområden. Till ytterligare ledning vid sina blivande

beräkningar för framtiden lät beredningen verkställa en närmare

granskning av de särskilda utgifts- och inkomstposternas utveckling under

den senast förflutna tiden, för vilket ändamål uppgjordes en tabell över

berörda utgifter och inkomster omfattande tiden från och med år 1901.

I vissa hänseenden, nämligen beträffande dels avkastningen av statens

skogar och dels beräkningen av statens blivande kostnader för civila

tjänstinnehavares pensionering, föranstaltade beredningen om specialundersökningar,

för vilkas verkställande tillkallades sakkunniga biträden.

På grundval av den sålunda verkställda utredningen utarbetade

beredningen förslagsbudgeter för åren 1915—1923, vilka, sedan de efter

behandling i försvarsberedningarnas plenum i vissa delar omarbetats, numera

jämte därtill tillhörande motivering föreligga i tryck i del I av beredningens

betänkande.

Då, såsom förut nämnts, försvarsutgifterna ej medtagits i nyssberörda

förslagsbudgeter, utvisade dessa naturligtvis å inkomstsidan ett

betydligt överskott. Jämlikt sin instruktion företog nu beredningen en

undersökning, vilka ytterligare tillgångar, som utan att skattekraften bleve

överbelastad, ansåges kunna närmast beredas för bestridande av statsverkets

utgifter. Såsom möjligheter i sådant avseende anvisade beredningen

dels åtgärder för ökande av avkastningen utav statens skogar, dels

utvidgning av stämpelbeskattningen, dels ock vissa höjningar i inkomstoch

förmögenhetsskatten samt i arvskatten.

Vidare upptog beredningen, på grund av uppdrag från försvarsberedningarna

in pleno, till behandling frågor dels om möjligheten att

vidtaga reduktion av beredningens i förslags budgeterna framlagda utgiftsberäkningar,

dels om fastställande av en preliminär utgångspunkt för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

5

beräkning av försvarsutgifternas storlek, dels ock om upptagande av en

extra ordinär värnskatt till bestridande av vissa engångskostnader för försvarsändamål,

varjämte beredningen lät uppgöra en del jämförande tablåer

över å ena sidan statsverkets inkomster och utgifter under tiden 1901 —

1914 samt å andra sidan beredningens beräkningar för åren 1915—1928.

Sedan samtliga dessa undersökningar och utredningar framlagts i

försvarsberedningarnas plenum och där blivit föremål för preliminära beslut,

sammanfattades desamma i del II av beredningens betänkande.

Andra Försvarslberedningen.

(För utredning angående härens och flottans respektive betydelse förförsvaret.)

Beredningen, vars första uppgift blev att avgiva ett principbetänkande

angående betydelsen av den ena och den andra försvarsgrenen, inledde

sitt arbete med en undersökning av tidigare officiella uttalanden

rörande arméns och flottans inbördes betydelse för Sveriges försvar samt

föranstaltade fördenskull om utarbetande av en historisk sammanställning

angående de utredningar och framställningar i detta ämne, vilka ingå i

officiella handlingar under tiden från och med början av 1860-talet, därvid

såsom material anlitades ej blott kommittébetänkanden och sakkunnigeutlåtanden,

utan jämväl uttalanden av statsråd i regeringspropositioner

och av riksdagsmän i motioner ävensom yttranden i kamrarnas förhandlingar

samt i utskottsbetänkanden och riksdagsskrivelser.

I anslutning härtill lät beredningen utarbeta tabellariska översikter

för tiden från och med 1880-talets början rörande dels försvarsutgifterna

samt deras procentuella förhållande sinsemellan och till summan av verkliga

statsutgifter, dels utgifterna å extra stat för nyanskaffning av

krigsfartygsinateriel och omändringar å krigsfartyg samt dessa utgifters

procentuella förhållande till samtliga försvarsutgifter och till samtliga

sjöförsvarsutgifter dels ock utgifterna för det fasta kustförsvaret samt

deras procentuella förhållande till samtliga försvarsutgifter och till samtliga

sjöförsvarsutgifter.

Beredningen gick dessutom i författning om utarbetande av en kortfattad

framställning av de principiella uppfattningar i fråga om arméns

och flottans inbördes betydelse, som enligt officiella uttalanden gjort sig

gällande i vissa stater, vilka genom geografiskt och militärpolitiskt läge

samt folkmängd och resurser i övrigt ansågos erbjuda vissa jämförelsepunkter

i förhållande till Sverige, nämligen Norge, Danmark och Holland.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ls nåd. proposition nr ÖS.

Till ytterligare orientering i ämnet föranstaltade beredningen om

inledande föredragningar av målsmän för armén och flottan, därvid i allmänna

drag behandlades spörsmålet om arméns och flottans betydelse för

landets försvar.

Med ledning av de synpunkter, som genom statsministerns yttrande

till statsrådsprotokollet vid försvarsberedningarnas tillsättande samt

genom den förberedande undersökningen framkommit, tog beredningen

därefter i närmare övervägande, vilka särskilda spörsmål, som för utredningen

angående arméns och flottans inbördes betydelse för landets försvar

borde till besvarande uppställas.

Från generalstabschefen och marinstabschefen införskaffade beredningen

sålunda redogörelse över vissa, av beredningen angivna ämnen,

nämligen bland annat:

uppgift å viktigare utländska militärpolitiska framställningar rörande

arméns och flottans betydelse m. in.;

översikt av officiella utredningar angående förhållandet mellan armé

och flotta inom Norge, Danmark och Holland;

framställning rörande flottornas utveckling under de senast förflutna

20 å 25 åren med avseende på fartygstyper, fartygens livslängd, såväl den

beräknade som den verkliga, ävensom kostnaderna, samt förhållandet mellan

kostnader och livslängd;

hemlig utredning angående de fartygstyper, tillhörande vissa främmande

mariner, som kunna manövrera inom svenska skärgårdar, med avseende

jämväl på dessa typers storlek, bestyckning och bemanning;

hemlig utredning angående vissa under senare tid utomlands vidtagna

militärpolitiska åtgärder;

tre hemliga redogörelser angående de huvudsakliga fall av fientliga

landstigningsförsök på Sveriges kust, som under vissa krigsfall eller krigslägen

kunna vara att förvänta, samt de uppgifter, vilka kunna tillmätas

armén och flottan för mötandet av sådana landstigningsförsök, ävensom

särskilt rörande möjligheterna för vår flotta att under visst krigsläge kunna

ingripa till hindrande av landstigningsföretag;

hemlig redogörelse angående faran för blockad av Sveriges kust samt

de huvudsakliga åtgärder, som i händelse av ett krig kunna från svensk

sida vidtagas för att bryta sådan blockad;

hemlig utredning angående möjligheterna för operationer till sjöss

vintertid i svenska farvatten; samt

två hemliga redogörelser angående de faror för Sveriges neutralitet,

som i händelse av ett krig i Europa kunna vara att förvänta, samt arméns

och flottans uppgifter vid avvärjandet av sådana faror.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Dessutom införskaffades från utrikesdepartementet en särskild utredning

över frågan, vad som folkrättsligt kräves av en stat, vilken vid uppkommande

krig mellan andra stater förklarat sig neutral, för att den skall

anses hävda sin neutralitet.

Ovannämnda redogörelser och utredningar, vilka föredragits inför

de samlade beredningarna, blevo föremål för diskussioner med vederbörande

föredragande eller andra sakkunniga från staberna, såväl vid beredningarnas

plenisammanträden som även och huvudsakligen inom andra

beredningen, därvid dels de allmänna principfrågorna och dels de särskilda

utredningarna och därmed i samband stående frågor voro föremål för

ytterligare behandling.

På grundvalen av dessa förberedande undersökningar och utredningar

utarbetades förslag till ''principbetänkande angående arméns och flottans inbördes

betydelse för Sveriges försvar.

Beredningen övergick härefter till behandling av frågan om uppgörande

av ett preliminärt förslag till plan för sjöförsvarets ordnande. I

sådant syfte föranstaltades om vissa specialutredningar, alla av hemlig natur,

nämligen:

dels från marinstabschefen:

redogörelse för de huvudsakliga grunder, efter vilka de olika fartygstypernas

livslängd beräknats av myndigheter och i sakkunnigas yttranden

under de senaste tjugu åren;

redogörelse för de grunder, som förut i officiella utredningar tillämpats

vid beräkningar av det erforderliga antalet fartyg samt proportionen

mellan de olika fartygsslagen för den svenska flottan, allt för tiden från

1880-talets början;

jämförelse mellan ett av marindirektören Ivar Engström framställt

»förslag till svenskt pansarskepp om 3 st. 30,5 cm. kanoner» och den

under byggnad varande pansarbåten »Sverige»;

utredning rörande lämpliga fartygstyper för svenska flottan m. in.; och

särskild utredning rörande torpedfartyg för kustflottan;

dels från marinförvaltningen:

utredning angående utveckling av »Sverige»-typen samt av svenska

flottans jagartyp;

fyra särskilda utredningar rörande olika av beredningen uppställda

alternativ för pansarbåtstyper; samt

särskilda utredningar angående undervattensbåtar, Dieselmotorer,

pansarbåtars bestyckning med grova kanoner samt de hemliga militärledernas

användbarhet ävensom revision av vissa, vid 1906 års sjökrigsmaterielkoinmittés

betänkande fogade tabeller med artilleritekniska data m. m.;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

dels ock från marinstabschefen och marinförvaltningen gemensamt:

en utredning rörande undervattensbåtar.

Vidare föranstaltades om utredning rörande kustbefästningarnas nuvarande

tillstånd, effektivitet och krigsberedskap samt de åtgärder, som

måste anses oundgängligen nödvändiga för att med minsta möjliga kostnad

avhjälpa eventuella brister i nämnda hänseenden, ävensom rörande

sättet för anordnande — med minsta möjliga kostnad och minsta möjliga

besättningsstyrka — av en befäst replipunkt för flottan å mellersta Norrlands

kust samt en dylik replipunkts betydelse för arméns operationer,

särskilt med hänsyn till krigföring i Norrland. Ifrågavarande utredning,

såvitt angår det fasta kustförsvarets ordnande, blev anförtrodd åt cheferna

för kustartilleriet, för fortifikationen, för marinförvaltningen och för marinstaben,

varjämte chefen för generalstaben erhöll uppdrag att verkställs

den särskilda utredningen angående betydelsen av en befäst replipunkt i

mellersta Norrlands kust för arméns operationer.

Dessutom upptog beredningen till särskild behandling fråga om

modernisering av lista kl. pansarbåtar; beredningens i detta hänseende

verkställda förberedande undersökning utmynnade i en framställning cm

utredning och förslag, vilken anförtroddes åt särskilt tillkallade sakkunniga.

På grundvalen av de sålunda införskaffade utredningarna, vilkas

innehåll jämte dithörande spörsmål diskuterades med vederbörande föredragande

eller med särskilt tillkallade sakkunniga inom marinen, utarbetades

av beredningen dels ett preliminärt betänkande angående sjöförsvaret

och dels betänkande och förslag angående modernisering av l:sta kl. pansarbåtar;

varjämte frågan om det fasta kustförsvarets ordnande upptogs

till särskild behandling.

Tredje Förs va r sfoeredni ngen.

(För utredning om möjliga besparingar m. in.)

Jämlikt statsministerns uttalande till statsrådsprotokollet vid försvarsberedningarnas

tillsättande fann beredningen sin uppgift böra uppfattas

så, att det ålåge beredningen undersöka, huruvida den genom 1901 års

härordning fastställda organisationen av försvarsväsendets olika anstalter

vore, med hänsyn till deras eventuella användning i krig och de kostnader

som kunde tänkas nedlagda på försvarsväsendet, den lämpligaste och mest

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

9

ändamålsenliga, samt huruvida organisationen i ett eller annat hänseende

med anledning av den militära teknikens utveckling eller av andra orsaker

borde utvecklas och fullkomnas. Härvid fann beredningen sitt arbete

böra begränsas till att omfatta endast lantförsvaret. Det ansågs nämligen,

att andra beredningen, som hade att bedöma sjöförsvarets yttre organisation,

d. v. s. antal och beskaffenhet av krigsfartyg samt det fasta kustförsvaret,

lämpligen borde till behandling upptaga jämväl spörsmålen om

fartygens och kustpositionernas bemanning och utrustning m. in. samt de

övriga anstalter, som tillhöra sjöförsvaret.

Tredje beredningen fann sitt sålunda till omfånget begränsade arbete

lämpligast böra uppdelas efter arméns olika vapenslag; dock skulle

frågorna om arméns musik och arméns hästar utskiljas och behandlas för

sig. Givetvis kunde beredningen härvid icke undersöka och slutbehandla

varje särskild organisationsdetalj för sig, innan beredningen övergick till

en ny, utan låg det i sakens natur, att beredningen under samtidig behandling

måste hava ett flertal olika spörsmål.

I fråga om trängen lät beredningen genom fältläkaren E. Boman

föranstalta om utredning, huruvida och på vad sätt sjukvårdsväsendet

skulle kunna skiljas från detta vapenslag och överföras till infanteriet.

Sedan dylik utredning, innebärande förslag till överflyttning av trängkårernas

sjukvårdskompanier till infanteriet, av Boman verkställts, blev densamma

inom beredningen granskad, varjämte beredningen tillsammans med

fördelningsläkaren O. P. Sörensen och bataljonsläkaren A. Wahlstedt närmare

diskuterade lämpligheten av en dylik överflyttning samt villkoren för

densammas genomförande.

Beträffande trängens organisation såväl i fråga om sjukvårdsväsendet

som dess övriga grenar biträddes beredningen av majoren A. Hårleman.

Olika organisationsförslag uppgjordes. Ett förslag avsåg, med sjukvårdens

överflyttning till infanteriet, trängens organisation såsom dels transportträng,

dels förvaltningsträng. Den nu delvis fristående organisationen av

förvaltningstrupper skulle enligt detta förslag ingjutas i trängen. Ett

annat förslag innebar trängens upphörande såsom självständigt truppslag

sålunda, att sjukvården överfördes till infanteriet, förplägnadsväsendet ordnades

fristående samt transportträngen antingen införlivades i kavalleriet

eller samförlades med dettas truppförband såsom självständiga trängdetachement.

Vid utarbetningen av dessa förslag och granskningen av desamma

biträddes beredningen av, förutom majoren Hårleman, regementsintendenten

frih. S. von Otter och översten B. Munck, varjämte kaptenen J.

Hallgren avgav yttrande över samtliga föreliggande alternativa förslag. —

Beredningen tillhandakommo därjämte yttranden och förslag angående

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (Nr 58.) B 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

trängens organisation av kaptenen E. Rundeberg och löjtnanten G. A.

Smith. Slutligen är att anmärka, att tre av beredningens ledamöter voro

i tillfälle att följa försöksmobiliseringen 1912 vid Norrlands trängkår i

Sollefteå.

Innan beredningen ingick på prövning av frågan om infanteriets

organisation, fann beredningen sig böra undersöka, huruvida någon förändring

av arméns indelning i operativa enheter vore av omständigheterna

påkallad eller eljest kunde anses lämplig. Härvid undersöktes med biträde

av majoren N. D. Edlund, huru indelningar i åtta och nio arméfördelningar

skulle gestalta sig, och gjordes överslagsberäkningar rörande

de med dylika förändrade indelningar förenade kostnader. I samband

härmed undersöktes jämväl behovet av högre befäl för armén (ökning av

beställningar å generalitetet), varvid beredningen biträddes av, förutom

majoren Edlund, kaptenen E. Testrup.

Sedan beredningen avslutat sin undersökning angående härindelningen,

övergick beredningen att pröva infanteriets organisation, därvid beredningen

biträddes av majoren Edlund. De spörsmål, som beredningen därvid

funno framför andra kräva uppmärksamhet, voro dels vidtagande av

åtgärder för tillgodogörande vid mobilisering av beväringens äldre årsklasser,

således organiserandet av reservformationer, och dels förstärkandet av

infanteriets eldkraft genom tilldelandet av kulsprutor. Beträffande förstnämnda

spörsmål genomgick och diskuterade beredningen tidigare därutinnan

utarbetade förslag ävensom föreliggande förslag angående s. k.

reservstatsbefäl, varjämte inom beredningen utfördes beräkningar av befälsbehovet

för infanteriet, inklusive reservformationerna. 1 fråga om kulspruteorganisation

utarbetade kaptenen C. Jegerhjelm förslag och kostnadsberäkningar

rörande uppsättande vid varje infanteriregemente av en kulspruteavdelning.

I fråga om artilleriet uppdelade beredningen sitt arbete sålunda, att

beredningen till behandling först upptog frågan om vilka förenklingar och

besparingar, som kunde åvägabringas beträffande artilleriets förråd, verkstäder,

fabriker in. in. Härvid biträddes beredningen dels av majoren M.

Wennerholm samt kaptenerna N. Ekelöv och W. Lindberg och dels av tygingenjören

E. Alland och tygförvaltaren C. E. Hultgren, och blevo särskilda

av majoren Wennerholm och de båda sistnämnda uppgjorda förslag granskade

och diskuterade. Därefter upptogs till behandling frågan om artilleritruppförbandens

organisation, varvid såsom huvudpunkter för undersökningen

uppställdes dels förstärkning av Bodens och sjätte arméfördelningens

artilleri, och dels en lämplig omorganisation av det tunga artilleriet

utan nämnvärd kaderökning. Beredningen biträddes härvid av majoren

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

11

Wennerholm samt kaptenerna Ekelöf och Lindberg, vilka var för sig utarbetade

organisationsförslag och avgåvo yttranden.

Då ingenjörtrupperna, enligt vad allmänt erkändes, voro i behov av

en rätt grundlig förstärkning och omläggning, anmodades överstelöjtnanten

E. C. Erikson, som ställts till beredningens förfogande, att utarbeta och

för beredningen framlägga förslag till dessa formationers omorganisation.

Beredningen fick därjämte av chefen för lantförsvarsdepartementet sig

tillställt ett dylikt förslag, uppgjort av chefen för fortifikationen generalmajoren

C. Munthe. Vid prövningen av dessa förslag samt behandlingen

i övrigt av fortifikationens organisation har beredningen biträtts av överstelöjtnanten

Erikson.

Beredningen började redan på sommaren 1912 syssla med vissa

kavalleri frågor, särskilt frågan om förläggning av mera kavalleri till Norrland.

Tillgängliga rapporter angående kavalleriets fältövningar ävensom

den s. k. kavallerikommitténs förslag med däröver avgivna yttranden samt

ett särskilt förslag angående upprättande av en spaningskår, en hjulryttarskidlöparkår,

i NoiTbotten genomgingos och diskuterades. Då beredningen

icke fann tillgängliga handlingar utvisa, att frågan om kavalleris användbarhet

vintertid i Norrland vore slutligen prövad och löst, föreslog beredningen,

med instämmande av övriga beredningar, anordnande av försöksövningar

för vinnande av icke blott ytterligare erfarenhet i berörda hänseende

utan jämväl upplysning om lämpligheten av kavalleritruppförband,

sammansatt av egentligt kavalleri samt hjulryttare-skidlöpare. Sedan dessa

övningar ägt rum, återupptogs arbetet angående kavalleriets organisation.

Därvid företog beredningen till behandling jämväl frågan om uppsättande

av en ständigt stridsberedd spaningskår i Norrbotten. Vid behandlingen

av kavalleri-frågor har beredningen biträtts av översten B. Munck och

kaptenen R. von der Lancken. I fråga om organiserandet av hjulryttarskidlöpartrupper

hava majoren Edlund och kaptenen R. Berg tillhandagått

beredningen. Härförutom har överstelöjtnanten Erikson biträtt beredningen

vid utredning av frågan om ovanberörda spaningskår.

I fråga om intendenturens organisation har intendenten von Otter åt

beredningen utarbetat åtskilliga promemorior, varjämte ett av fältintendenten

A. F. Hultkrantz författat »betänkande och förslag rörande intendenturens

organisation» tillställts beredningen.

Frågan om arméns hästar har behandlats i beredningen med utgångspunkt

från en av civilkommissionen i december 1911 hos Kungl. Maj:t

gjord hemställan i ämnet samt däröver av militära myndigheter avgivna

yttranden.

För att kunna bilda sig ett omdöme om behövligheten i fred och i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

fält av musikkårer vid truppförbanden införskaffades upplysningar i form

av svar å uppsatta frågor. Sedermera biträddes beredningen vid utredning

av spörsmål angående armémusiken av musikdirektörerna O. Trobäck, G.

Willners och E. Hessler samt musikstyck]unkaren G. Gille.

Bex-edningen ansåg sig därjämte böra till undersökning upptaga

frågan, huruvida några besparingar kunde göras i fråga om de infanterietablissement,

som det tillkommer arméns kasernbyggnadsnämnd att uppföra.

Härutinnan biträddes beredningen av arkitekten hos nämnden L. J.

Lehming och förste byråingenjören hos nämnden E. Lindh, vilka utarbetade

och till beredningens granskning framlade särskilda förslag angående

åstadkommande av besparingar dels å själva byggnadsverksamheten och

dels beträffande nämndens organisation.

För behandling i beredningarnas plenum har tredje beredningen

dessutom på anmodan av chefen för lantförsvarsdepartementet haft att

förbereda och avgiva förslagsyttrande i följande ärenden:

1) landstormens fortsatta utveckling;

2) anskaffning av pälsar och skidor för armén;

3) utbytande av nuvarande handvapenammunition mot spetskuleammunition;
4)

förläggningsort för Första livgrenadjärregementet;

5) » » Andra »

6) » » Kalmar regemente;

7) i » Södermanlands regemente.

Fjärde Försvarslberedningen.

(För utredning av spörsmål, som angå övningstiden.)

Beredningen upptog först till behandling frågan om övningstiden vid

infanteriet, därvid beredningen till en början sökte förskaffa sig upplysning,

hur den nuvarande övningstiden användes. För sådant ändamål erhöll

beredningen del av de yttranden, som år 1911 av arméfördelnings-,

regements- och likställda chefer avgivits till svar på vissa av exercisreglementskommittén

framställda frågor. Därjämte införskaffades detaljerade

uppgifter angående övningstidens användning vid samtliga truppförband

och deras underavdelningar under utbildningsåret 1911—1912. I fråga

om handräckningsgöromålen verkställdes särskilda beräkningar.

Vidare upptogs till behandling frågan i övrigt om tillräckligheten

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

13

av den nuvarande övningstiden och om dess lämpligaste förläggning dels

utan och dels med avseende å det särskilda kravet på vinterutbildning.

Beredningen tog sålunda del av de yttranden, som härutinnan avgivits till

nyssnämnda kommitté av samtliga arméfördelnings- och likställda chefer

samt infanteriregementschefer. Dessutom föranstaltades om föredrag och

yttranden av överstarna E. Uggla oeh C. G. V. Hammarskjöld, majoren

G. W. M. Fleetwood och kaptenen E. af Wirsén. Sammanställningar uppgjordes

angående äldre svenska förslag samt i utlandet gällande lagstiftning.

Rörande spörsmålet om vinterutbildning införskaffades följande materiel,

nämligen:

yttrande av majoren G. Lilliehöök särskilt angående den utbildning,

som bör föregå vinterutbildningen, samt den tid, som bör beräknas för

den sistnämnda;

utredning av kaptenen R. Berg över frågan, huru infanteriets rekrytutbildning

bör ordnas under förutsättning, att resultatet av den nuvarande

anses i stort sett tillfredsställande, att vinterutbildning skall ingå i

rekrytutbildningen och att denna senare skall taga sin början på hösten

och därefter pågå utan avbrott;

utredning av doktor Martin Jansson angående snötäckets tjocklek i

olika orter av Sverige;

yttrande av vederbörande militära chefer angående förläggningsmöjligheter

i Norrland för infanteri söderifrån viss tid under vintern, jämte

beräkningar av kostnaden för beredande av bättre sådan möjlighet, ävensom

för transporter m. m.

Beredningen lät jämväl verkställa undersökning rörande ifrågasatt

minskning av övningstiden för värnpliktiga skyttar och idrottsmän samt

angående obligatoriska skjutövningar i hemorten m. in., i vilken fråga,

såvitt angår skyttar, föranstaltades om föredragning av förutvarande chefen

för skjutskolan, överstelöjtnanten O. Melin. För frågans belysning i övrigt

föranstaltades om undersökning rörande dels äldre lagstiftning och förslag

här i landet, dels frågans behandling i Danmark och Holland, dels ock

bedrivandet av skjututbildningen inom det svenska infanteriet och av

skjutningen inom det frivilliga skytteväsendet m. m.

Frågan om övningstiden ur social synpunkt gjordes till föremål för

särskild behandling. Härutinnan införskaffades bland annat följande undersökningar:
en

av aktuarien i socialstyrelsen O. Järte verkställd utredning angående

den svenska arbetsmarknaden;

uppgifter angående samtliga i september månad 1912 till tjänstgö
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majds nåd. proposition nr 58.

ring inkallade värnpliktigas yrkesförhållanden, vilka uppgifter blevo för beredningens

räkning bearbetade inom socialstyrelsen;

en av statens arbetsförmedlingsinspektörer bland föreståndarna för

de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna i riket under sommaren 1912

utförd enquéte angående värnpliktstjänstgöringens samband med de värnpliktigas

civila anställningsförhållanden;

en av förste aktuarien i socialstyrelsen E. Sjöstrand verkställd utredning

angående civilanställning, särskilt av värnpliktiga, genom den offentliga

arbetsförmedlingen.

Beträffande övningstiden vid arméns specialvapen hava inför beredningen

yttrat sig översten och chefen för livgardet till häst B. Munck,

överstelöjtnanten C. Erikson, majorerna G. Lundeberg och A. Hårleman,

kaptenerna C. Jegerhjelm, J. Lindnér och J. Hallgren, intendenten C. von

Otter och löjtnanten J. H. de Laval.

Yttranden hava vidare avgivits i fråga om övningstiden vid flottan

av kaptenen Th. Fevrell och om övningstiden vid kavalleriet av kaptenen

C. Falck.

Rörande frågan om säkerhetsbesättningar i Boden, Oscar-Fredriksborg

och Karlskrona yttrade sig överstelöjtnanten C. Erikson samt kaptenerna

R. Berg och A. Wiborn.

I fråga om arméns underbefäl införskaffades uppgifter angående antalet

ynglingar, som under åren 1907—1913 avlagt student-, realskoleoch

jämförliga examina, samt angående antal och bildningsgrad av de till

reservunderbefäl uttagna vid samtliga vapenslag under åren 1909—1912.

Rörande det fast anställda underbefälet hava inom beredningen särskilt

undersökts frågorna om underofficers befordran till officer, om volontär-

och underofficersutbildningen, om underbefälets anställning och

avlöning samt om civil anställning vid avgång. En särskild utredning angående

underbefälet har verkställts av kaptenen G. Björnström.

Angående värnpliktigt underbefäl vid infanteriet föranstaltades om

föredrag av generalmajoren J. G. Wikander och av kaptenen E. af Wirsén;

rörande dylikt befäl vid specialvapnen yttrade sig överstelöjtnanten C.

Erikson, majorerna G. Lundeberg och A. Hårleman samt kaptenerna C.

Jegerhjelm och J. Lindnér; i fråga om värnpliktigt underbefäl vid flottan

yttrade sig kaptenen Th. Fevrell och vid kustartilleriet kaptenen C. Falck.

Från generalstaben införskaffades utredning angående underbefälet i

vissa utländska arméer.

Rörande värnpliktstid och värnpliktsuppbåd hava genom chefens för

lantförsvarsdepartementet försorg verkställts detaljberäkningar angående

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

15

tillgång och behov av manskap och befäl vid mobilisering i olika uppbåd

och under olika förutsättningar, vilka beräkningar tillställts beredningen.

Dessutom har chefen för lantförsvarsdepartementet från samtliga

militärläkare vid arméns truppförband låtit infordra svar å frågan: »År

det enligt vunnen erfarenhet tillrådligt att med hänsyn till den enskildes

kroppsutveckling sänka tidpunkten för inträdet i värnpliktsåldern under

den nu stadgade och i så fall huru mycket?» Vidare har, jämlikt av

chefen för lantförsvarsdepartementet erhållet uppdrag, f. d. regementsläkaren

Emil Nilsson verkställt en omfattande utredning i samma ämne,

vilket därefter blivit ytterligare belyst av regementsläkaren vid Svea livgarde

Carl Flensburg i ett inför beredningarna avgivet yttrande, varuti

f. d. regementsläkaren Nilsson sedermera instämt.

Rörande uppbådsindelningen i utländska stater och sambandet mellan

inskrivningen samt värnpliktens och första tjänstgöringens början hava upplysningar

inhämtats.

Slutligen har beträffande mönstring sskyldigheten införskaffats yttranden

från rullföringsområdesbefälhavare, mantalsskrivningsförrättare, kontraktsprostar,

Konungens befallningshavande ävensom från regementsoch

arméfördelnings- samt likställda chefer. Dessa yttranden hava inom

beredningen bearbetats.

Stockholm i mars 1914.

Per Södermark.

Sekreterare hos Första beredningen.

Nils Andersson.

Sekreterare hos Andra beredningen.

J. Hansson.

Sekreterare hos Tredje beredningen.

H. v. Schulzenheim.

Sekreterare hos Fjärde beredningen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

17

Bilaga B.

REDOGÖRELSE

DET LÄGE, I VILKET ANDRA FÖRSVARSBEREDNINGENS

UTREDNINGSARBETE BEFANN SIG, DÅ BEREDNINGEN

DEN 10 FEBRUARI 1914 AJOURNERADE

SINA FÖRHANDLINGAR

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (AV 58.) B 3

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

19

Beredningen hade avgivit förslag till principbetänkande angående:

»■Arméns och flottans inbördes betydelse för landets försvar.»

Förslaget, som föreligger tryckt, blev föredraget vid beredningarnas

plenisammanträde den 24 oktober 1913 och — med vissa

modifikationer — godkänt vid plenarsammanträde den 8 november

1913.

För detta principbetänkande voro avsedda följande bilagor:

Bil. A. »Sammanställning av officiella utredningar och uttalanden

under tiden från och med början av 1860-talet rörande

arméns och flottans inbördes betydelse för Sveriges försvar.-»

Denna sammanställning är tryckt.

Bil. B. Vissa statistiska utredningar angående försvarsutgifter,

nämligen:

a) »Tablå över för sv ar sutgifterna under åren 1882—1914

samt deras procentuella förhållande sinsemellan och till

summan av verkliga statsutgifter», allt enligt räkenskaperna,

med undantag för åren 1913 och 1914, beträffande

vilka tablån upptager utgifterna enligt de fastställda

riksstaterna.

b) Tablå över »utgifterna på extra stat för nyanskaffning

av krigsfartygsmateriel och omändringar å krigsfartyg

under åren 1882—september 1913 samt dessa utgifters

procentuella förhållande dels till samtliga försvarsutgifter

och dels till samtliga sjöförsvarsutgifter, allt

enligt räkenskaperna».

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

c) Tablå rörande »utgifterna för det fasta kustförsvaret

under åren 1882—1913 samt dessa utgifters procentuella

förhållande till samtliga sjöförsvarsutgifter, allt enligt

räkenskaperna-».

Dessa tre tablåer, utgörande bil. B till principbetänkandet,

föreligga i tryck.

Bil. C. Kortfattad framställning av de principiella uppfattningar i

fråga om arméns och flottans inbördes betydelse för landets

försvar, som gjort sig gällande i stater, vilka genom

geografiskt och militärpolitiskt läge samt folkmängd och

resurser i övrigt erbjuda vissa jämförelsepunkter i förhållande

till Sverige.

Material för en sådan framställning har åvägabragts

i fråga om Norge, Danmark och Holland; detta material

föreligger bearbetat och färdigt i manuskript beträffande

Norge.

Bil. D. Utredning över frågan »vad som folkrättsligt kräves av en

stat, vilken vid uppkommande krig mellan andra stater

förklarat sig neutral, för att den skall hävda sin neutralitet».

Utredningen är tryckt. II.

II. Beredningen hade vidare avgivit:

»Preliminärt betänkande angående sjöförsvaret.»

I detta betänkande hemställdes bl. a.,

att de alternativ för byggande av krigsfartyg, som av beredningen

blivit i betänkandet framställda, ävensom övriga, av beredningen

verkställda och i betänkandet framlagda utredningar angående

fartygstyper måtte remitteras till yttrande av ansvariga målsmän

för flottan eller särskilt tillkallade typsakkunniga;

att beredningarna förbehölle sig att efter dessa sakkunnigas utlåtande

bestämma sin ståndpunkt i fråga om fartygstyperna

och för sin del fixera nämnda ^byggnadsplan; samt

att frågorna om organisation av det rörliga sjöförsvarets lokalstyrkor,

ävensom om materialreserv av krigsfartyg, om utrangeringsplan

för föråldrade fartyg samt om flottans bemanning, övningar och

underhåll — vilka frågor underkastats förberedande undersökningar

och utredningar å beredningens sida — måtte upptagas

till fortsatt behandling, så snart planen för nybyggnaden blivit

av beredningarna slutbehandlad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

21

Betänkandet, som föreligger tryckt, blev föredraget vid försvarsberedningarnas

plenisammanträde den 18 december 1913, därvid

beredningarna godkände, vad sålunda hemställts.

III. Rörande det fasta lcustförsvarets ordnande hade — i anledning av beredningens

hemställan uti skrivelse till herr statsrådet och chefen

för sjöförsvarsdepartementet den 14 februari 1913 — chefen för

kustartilleriet, chefen för fortifikationen, chefen för marinförvaltningen

och chefen för marinstaben verkställt utredning av den

29 september 1913, som den 1 november samma år i väsentliga

delar kommit beredningen tillhanda. På grundvalen av denna

utredning hade beredningen utarbetat ett preliminärt förslag till

det fasta kustförsvarets ordnande, för vilket förslag är redogjort i

det under II härovan omförmälta preliminära betänkandet angående

sjöförsvaret; och skulle ärendet i denna del ånyo upptagas till

behandling, så snart chefernas utredning förelåge i fullständigt

skick.

IV. Den 19 december 1913 beslutade beredningen att i skrivelse till

de ledamöter av statsrådet, som ledde försvarsberedningarnas arbeten,

anhålla om remiss av det preliminära betänkandet för sakkunnigas

yttranden i frågan om fartygstyper; varefter beredningens förhandlingar

uppskötos till det nästpåföljande året.

Sedan beredningen den 12 januari 1914 återupptagit sina

förhandlingar, hava följande ärenden varit föremål för handläggning:

V.

V. Frågan om en varvs-och stationsanläggning för kungl. flottan (örlogsdepå)

å mellersta Norrlands kust, vilken fråga äger samband med

det i beredningens preliminära betänkande upptagna förslaget till

en replipunkt för flottan därstädes.

Av marinstabschefen på beredningens anhållan verkställd utredning

och avgivet yttrande i nämnda fråga har behandlats och

med sakkunnige diskuterats, varjämte ytterligare utredningar och

beräkningar verkställts inom beredningen eller på dess föranstaltande.

Beredningen har vidare — jämlikt beslut den 30 januari

1914 — utverkat tillstånd för en av beredningens ledamöter, byrå
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

chefen Furst, att jämte sakkunnig ingenjör från marinen göra en

resa för att bese den föreslagna platsen för örlogsdepån samt på

ort och ställe undersöka vissa förhållanden, vilka, enligt vad vid

beredningens förhandlingar framgått, kunde äga betydelse för anläggandet

och organiserandet av depån. I sammanhang härmed

har beredningen anhållit om förordnande för sakkunnig inom

marinen att biträda med förevarande utredning.

Ifrågavarande resa ägde rum i början av februari månad 1914.

Resultatet av de därvid gjorda undersökningarna är icke framlagt,

liksom ärendet icke heller eljest varit föremål för behandling inom

beredningen sedan ovannämnda den 30 januari 1914.

VI. Modernisering och förbättring av lista klass pansarbåtarna Oden,

Thor, Niord, Dristigheten, Äran, Wasa, Tapperheten, Manligheten

och Oscar II.

På beredningens föranstaltande hade sakkunniga tillkallats för

att i detta ärende verkställa utredning, bland annat i vissa avseenden,

som av beredningen närmare angivits, samt att framlägga

de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda.

Dessa sakkunnigas utredningar och förslag, avgivna den 12

september och 6 november 1913, både på beredningens anhållan

blivit under november månad 1913 remitterade till marinförvaltningen

och tnarinstabschefen för yttrande; och sedan dylikt yttrande

kommit beredningen tillhanda den 10 januari 1914, har

ärendet efter ytterligare överläggningar blivit av beredningen slutbehandlat.

Resultatet av beredningens arbete i detta ämne föreligger i

ett tryckt

»Betänkande och förslag angående modernisering av lista klass

pansarbåtar»,

vilket distribuerats till försvarsberedningarnas ledamöter, men

ännu icke behandlats i plenum.

Här må anmärkas, att ärendet, i det skick, i vilket det befann

sig vid 1913 års slut, blivit i ovannämnda preliminära betänkande

angående sjöförsvaret framlagt för försvarsberedningarna. VII.

VII. Frågan om lämpliga fartygstyper samt om flottby ggnadsplan.

I denna fråga hade — med anledning av beredningens skrivelse

den 19 december 1913 — chefen för marinstaben och in
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

spektören för flottans övningar till sjöss anmodats att var för sig

avgiva yttrande.

Dessa yttranden förelågo vid beredningens sammanträde den

15 januari 1914 och blevo sedermera, på beredningens föranstaltande,

tryckta samt distribuerade till vederbörande statsråd och

försvarsberedningarnas ledamöter.

Vid föredragning av ärendet inför Andra försvarsberedningen

nämnda dag anmärktes, att de av inspektören i hans yttrande —

avdelning IX — beräknade anskaffningskostnader för vissa fartygstyper,

nämligen för pansarbåtar av Sveriges typ med minst 23,5

knops fart, 12,6 miljoner kronor, för jagare — den av beredningen

förslagna s. k. mindre typen — 1,5 miljoner kronor samt för undervattensbåtar

1,7 miljoner kronor, icke överensstämde med de av

marinförvaltningen uppställda olika kostnadsalternativ, vilka legat

till grund för de av beredningen i dess preliminära betänkande

framlagda alternativa förslag angående nybyggnader av krigsfartyg

för kustflottan. Med anledning härav anhöll beredningen, dels att

inspektören måtte anmodas att angiva grunderna för sina ifrågavarande

kostnadsberäkningar, och dels att marinförvaltningen måtte

anmodas att meddela, huruvida den godkände dessa beräkningar,

samt, därest så vore förhållandet, tillika angiva de beräkningsgrunder,

som i förevarande fall skulle anses föreligga, ävensom dessa

beräkningsgrunders förhållande till ovannämnda, av marinförvaltningen

i dess framställningar till beredningen tillämpade beräkningsgrunder.

Vid beredningens sammanträde den 30 januari 1914 förelågo

ifrågakomna, sålunda begärda yttranden, varefter typfrågan omedelbart

upptogs till behandling ånyo samt diskuterades vid beredningens

sammanträde nämnda dag samt den 31 januari, 2 och 3

februari 1914.

Därvid fattades preliminära beslut rörande förslag till sammansättning

av kustflottans torpedfartyg, nämligen att dessa skulle

bestå av dels jagare (med tre dubbeltuber) till en beräknad kostnad

av i runt tal 1,540,000 kronor och dels undervattensbåtar av

större typ (Fiat-typen eller Krupps typ eller eventuellt annan) till

en beräknad kostnad av 1,950,000 kronor.

I fråga om specialfartyg beslutades, likaledes preliminärt, med

stöd av inspektörens yttranden, att icke i kostnadsberäkningarna för

själva flottplanen intaga det belopp, som, på sätt av beredningens

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

preliminära betänkande framgår, beräknats behöva årligen avses för

specialfartyg.

Beredningens definitiva ståndpunkt i dessa frågor skulle dock

fixeras först i sammanhang med dess slutgiltiga behandling av

frågan om pansarbåtstyp för den svenska kustfiottan.

Vad slutligen angår pansarbåtstypen, hade av marinförvaltningens

sistnämnda, vid sammanträdet den 30 januari 1914 föredragna

yttrande — av den 20 januari 1914 — framgått, att marinförvaltningen

vid prövning av inspektörens kostnadsuppgifter ansett

sig kunna utgå från beräkningsgrunder, som i huvudsak överensstämde

med det kostnadsalternativ för pansarbåtar, vilket i beredningens

preliminära betänkande angående sjöförsvaret — tablå bil.

I till betänkandet — är betecknat med Ii 3, — det billigaste —

dock med reducering i vissa punkter, i sammanhang varmed marinförvaltningen

förklarar, att »utsikt finnes att för den av inspektören

av flottans övningar till sjöss angivna kostnaden 12,600,000 kronor

erhålla en pansarbåt av Sveriges typ med 23‘5 knops fart».

Detta yttrande föranledde beredningen att taga i övervägande

frågan, huruvida icke beräkningar efter samma grunder borde utföras

jämväl för övriga av beredningen förut ifrågasatta pansarbåtstyper,

varigenom erhölles en enhetlig, för samtliga typer gemensam

prisberäkningsgrund att tillämpas vid utarbetande af förslag till

flottplan.

P.å grund härav anhöll beredningen i skrivelse till statsrådet

och chefen för sjöförsvarsdepartementet den 3 februari 1914, att

marinförvaltningen måtte anmodas att skyndsammast möjligt avgiva

yttrande i berörda fråga samt verkställa revision av ovannämnda,

vid beredningens preliminära betänkande fogade tablå bil. I, därvid

för samtliga i tablån angivna pansarbåtstyper borde utföras kostnadsberäkningar

efter de lägre beräkningsgrunder, som tillämpats i marinförvaltningens

nämnda utlåtande av den 20 januari 1914. I sammanhang

härmed begärdes utredning och beräkning efter enahanda

grunder dels för en pansarbåtstyp enligt alt. III b. i tablån, men

med endast 20 knops fart och dels för en pansarbåtstyp enligt alt.

VI b i samma tablå, dock med farten utökad till 22x/2 knop.

Enligt meddelande under hand efter skrivelsens avlåtande skulle

de sålunda begärda utredningarna och beräkningarna varit att emotse

senast måndagen den 10 februari 1914, då beredningen — under

dylik förutsättning — haft för avsikt att ånyo upptaga och oförtövat

slutbehandla jämväl frågan om pansarbåtstyp.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

25

Vill. Beredningen har vidare till behandling upptagit frågan om möjligheten

att nedbringa vakanserna vid flottans sjömanskår, verkställt

förberedande undersökning i detta ämne och med sakkunnig diskuterat

frågan samt i skrivelse den 2 februari 1914 hos statsrådet och

chefen för sjöförsvarsdepartementet hemställt, att marinstabschefen

måtte anmodas att skyndsamt verkställa vissa, i skrivelsen närmare

angivna utredningar och kostnadsberäkningar.

IX. Frågan om det fasta kustförsvarets ordnande.

Sedan chefernas under punkt III härovan omförmälta utredning

inkommit i fullständigt skick den 12 januari 1914, upptog

beredningen omedelbart jämväl denna fråga till fortsatt behandling,

därvid beredningens preliminära förslag kompletterades och ytterligare

diskuterades, jämväl under medverkan av sakkunniga.

På grundvalen av beredningens förhandlingar i detta ärende

har inom beredningens sekretariat utarbetats

»Förslag till Andra forsa ar sberedning ens betänkande angående

det fasta kustförsvarets ordnande.»

Detta förslag föreligger nu tryckt såsom korrektur, men var

icke färdigt, när beredningen den 10 februari 1913 ajournerade sina

förhandlingar. Förslaget är sålunda icke underställt beredningens

slutliga prövning.

Nedan angivna i tryck föreliggande betänkanden eller förslag

äro av hemlig natur, nämligen:

l:o). Beredningarnas principbetänkande angående arméns och flottans inbördes

betydelse för Sveriges försvar;

2:o). Beredningarnas preliminära betänkande ang. sjöförsvaret;

3:o). Andra försvarsberedningens betänkande om modernisering av lista

kl. pansarbåtar;

4:o). Marinstabschefens och inspektörens av flottans övningar till sjöss

yttranden angående nybyggnadsplan för flottan in. in.; samt

5:o). Förslaget till Andra beredningens betänkande angående det fasta

kustförsvarets ordnande.

Stockholm den 18 mars 1914.

Nils Andersson.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (AV 58.) B 4

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

27

Bilaga C.

REDOGÖRELSE

DET LÄGE, VARI TREDJE FÖRSVARSBEREDNINGENS

UTREDNINGSARBETE BEFANN

SIG DEN 10 MARS 1914.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

29

Till hans excellens lierr statsministern.

Tredje försvarsberedningen får härmed vördsamt avgiva redogörelse

för det läge, vari beredningens utredningsarbete befinner sig.

Beredningen har preliminärt slutbehandlat frågorna om infanteriets,

artilleriets, trängens samt fortifikationens och ingenjörtruppernas organisation.

Härom föreligga i tryck följande betänkanden:

1)

2)

3)

4)

5)

Härom föreligga

Yttrande angående trängens

organisation.

P. M.

infanteriets

artilleritruppförbandens »

artilleriets förråd, verkstäder, fabriker in. m.

fortifikationens och ingenjörtruppernas omor
-

ganisation.

Samtliga dessa yttranden hava preliminärt behandlats vid plenarsammanträden

med beredningarna den 29 november, den 3, 5 och 6 december

1913 samt den 12 och 14 januari 1914; och får beredningen härutinnan

hänvisa till bilagda vid sammanträdena förda protokoll.1

I fråga om kavalleriet föreligger såsom bilaga till beredningens tilltänkta

yttrande angående detta vapenslags organisation ett tryckt arbete

betitlat »Spörsmål angående kavalleriet (1901—1911)».

Beredningen har med översten B. Munck och kaptenen vid generalstaben

R. von der Lancken under januari månad i år haft överläggningar

angående kavallerifrågor. Bemälde sakkunnigas utlåtanden föreligga i

maskinskrivna promemorior. Vid ett par sammanträden under början av

sistlidne februari månad har beredningen diskuterat kavalleriets organisation.

överläggningarna hunno emellertid icke avslutas, och något preliminärt

beslut i ämnet föreligger icke.

Beredningen har jämväl haft under övervägande, huruvida för förstärkning

och komplettering av vårt kavalleri cykeltrupper, vintertid på

skidor, böra, i en eller annan form organiseras. Beträffande cykeltruppers

1 De vid denna skrivelse fogade protokoll, förteckningar m. m. hava icke ansetts

böra här medtagas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

organisation och uppgifter inom främmande arméer samt huruvida ett

dylikt truppslag bör införlivas med vår armé, föreligga maskinskrivna promemorior,

men beredningen har icke bestämt sin ståndpunkt i frågan.

Vidare har beredningen, inseende nödvändigheten av att en spaningskår

organiseras för bevakning av gränsområdet i norr, preliminärt

beslutat uttala sig för, dels att två skvadroner kavalleri förflyttas till Norrbotten

och dels att denna kavalleriavdelning jämte en avdelning infanteri,

vintertiden på skidor och övriga delar av året på cyklar, organiseras såsom

en ständigt krigsberedd spaningskår. Då denna organisationsåtgärd

står i nära samband med kavalleriets organisation i övrigt, har något yttrande

eller definitivt organisationsförslag icke kunnat uppsättas. Emellertid

har, på beredningens anmodan och i enlighet med vid diskussion angivna

riktlinjer, överstelöjtnanten vid generalstaben E. G. Erikson utarbetat ett

förslag, till organisation av en dylik spaningskår, vilket bifogas.

över förefintligt material i fråga om kavalleriets och cykeltruppers

organisation har uppgjorts bifogade förteckningar.

Frågan om intendenturens organisation har beredningen icke i vidare

mån behandlat, än att densamma genomgått vissa av intendenten friherre S.

von Otter uppsatta, i maskinskrift tillgängliga promemorior i ämnet. Därjämte

har till beredningens övervägande överlämnats ett av fältintendenten

A. F. Hultkrantz författat »Betänkande och förslag rörande intendenturens

organisation». Förefintligt material är upptaget i bifogad förteckning.

Ifråga om arméns hästar har beredningens sekreterare med ledning

av inom beredningen fattade preliminära beslut uppsatt bifogade förslag

till beredningens yttrande i ämnet. Förslaget har icke kunnat slutligen

utformas, enär beredningen ännu icke bestämt huvuddragen av kavalleriets

organisation och ej heller fattat ståndpunkt till vissa detaljspörsmål i fråga

om infanteriets och ingenjörtruppernas förseende med stamhästar samt

fortsatt användning för arméns bruk av från kavalleriet och artilleriet utrangerade

stamhästar. I fråga om trängen har beredningen funnit, att

stamhästar böra finnas endast för officerarna samt att trängens behov av

hästar i övrigt bör tillgodoses dels därigenom att för tiden mellan de

årliga repetitionsövningarna till varje trängtruppförband från vederbörande

arméfördelnings kavalleri utlämnas såsom lån ungefär 20 hästar och dels

därmed att årligen ett visst antal från kavalleriet och artilleriet utrangerade

stamhästar överlämnas till trängtrupperna. — Över förefintligt material

bifogas förteckning.

Vid några sammanträden under sistlidije januari månad har beredningen

behandlat frågan om arméns musik. Åtskilligt material för frågans

bedömande föreligger, bland annat två yttranden, det ena av musikdirek
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

törerna 0. Trobäck, G. Willners och E. Hessler samt det andra av

musikstyckjunkaren G. Gille. Tre olika alternativ till organisation av

armémusiken finnas preliminärt uppgjorda och i kostnadshänseende beräknade,

men beredningen har icke granskat desamma. Förteckning å material

angående militärmusiken bifogas.

Beträffande Bodenfästningen har förutvarande fortifikationsbefälhavaren

i Boden, numera överstelöjtnanten vid generalstaben E. C. Erikson

uti ett inför samtliga beredningarna den 11 januari 1913 hållet föredrag

angivit de arbeten och anskaffningar samt därmed förenade ungefärliga

kostnader, som erfordras för komplettering av fästningsmaterielen och

fästningens försättande i fullt försvarbart skick. Detta föredrag bifogas.

Vid sammanträde i september 1913 har beredningen, i samband

med behandling av frågorna om infanteriets organisation och härens indelning,

beslutat uttala sig för, att, för tillgodoseende av behovet av arméchefer

i fält, generalitetsstaten bör ökas med två beställningar.

Vidare har beredningen, på sätt bifogade protokoll för den 6 oktober

1913 utvisar, preliminärt beslutat att, för tillgodoseende av behovet

av stridsgruppchefer i fält, uttala sig för en utökning av det högre militärbefälet

sålunda, att varje arméfördelningschef till sitt biträde erhåller

en »general till förfogande». Angående de nya ordinarie beställningar,

som i anledning därav skulle erfordras, hänvisas till beredningens berörda

protokoll. På beredningens anmodan har kaptenen vid generalstaben E.

Testrup utarbetat en promemoria angående de åligganden, som i fredstid

borde tillkomma dessa »generaler till förfogande».

Härjämte överlämnas dels kvarvarande exemplar av beredningens

tryckta yttranden, dels det material, som använts vid utarbetandet av

nämnda yttranden, dels det material, som avses i de här ovan omförmälda

förteckningarna, dels beredningens här icke berörda protokoll och dels

stenografiska referat av diskussioner vid föredrag, som av militära sakkunniga

på föranstaltande av beredningen hållits inför beredningarna

in pleni.

En av överstelöjtnanten E. C. Erikson till beredningen vid dess

sammanträde under gårdagen överlämnad promemoria angående kungl.

väg- och vattenbyggnadskårens organisation bifogas.

Stockholm den 10 mars 1914.

Karl Starbäck.

Per Olsson. P. M. Olsson.

J. Hansson.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

33

Bilaga I).

FÖRTECKNING

ÖVER

HANDLINGAR, SOM DEN 5 MARS 1914 ÖVERLÄMNATS

FRÅN FJÄRDE FÖRSVARSBEREDNINGEN,

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. {Nr 58.) B 5

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

35

Till

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Kungl. Lant
försvarsdepartementet.

Jämlikt mig lämnat uppdrag, enligt fjärde försvarsberedningens protokoll

denna dag, får jag härmed vördsamt överlämna följande handlingar.

I. Förslag till beredningarnas yttrande angående övningstiden vid fotfolket

(tryckt), uppgjort på grund av beredningarnas vid plenisammanträde

den 21 november 1913 fattade preliminära beslut, jämte

bilagor, vilka äro

l:o) Sammanställningar av från arméfördelnings- och regementschefer

till exercisreglementskommittén under år 1911 inkomna svar

å följande frågor:

Har utbildningstiden visat sig tillräcklig för beväringsrekrytens

danande till en vid mobilisering fullt användbar fältsoldat?

»Har utbildningstidens förläggning till perioden mitten av

april—mitten av september varit gynnsam för bibringande

av en allsidig rekrytutbildning?»

2:o) övningstidens användning vid fotfolket under utbildningsåret

1911—1912 (tryckt).

3:o) Handräckningsgöromål vid armén.

4:o) Plan för övningarnas bedrivande vid fotfolket under eu beväringsrekrytskola.

5:o) En av doktor Martin Jansson verkställd utredning angående

snötäckets tjocklek i olika orter av Sverige under en femårsperiod

jämte tillhörande kartor.

6:o) Utredning om den svenska arbetsmarknaden av aktuarien 0.

Järte (tryckt).

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Knngl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

7:o) Inom socialstyrelsen verkställd statistisk utredning rörande de

värnpliktigas yrkesfördelning (tryckt).

8:o) Enquéte angående värnpliktstjänstgöringen bland föreståndarna

för de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna i riket (tryckt).

9:o) Utredning rörande möjligheten av vinterförläggning i de nordligare

kasernerna m. fl. platser jämte kostnadsberäkningar för

förflyttningar dit.

II. Fjärde försvarsberedningens av beredningarna den 20, 21 och 26

november 1913 preliminärt godkända förslag rörande övningstiden

vid arméns samtliga specialvapen samt flottan och Kustartilleriet

(tryckt).

III. Fjärde försvarsberedningens av beredningarna, med viss jämkning,

den 10 januari 1914 preliminärt godkända förslag rörande säkerhetsbcsättningar

i Boden, Vaxholms, Oscar-Fredriksborgs och Karlskrona

fästningar (tryckt).

IV. Förslag till beredningarnas yttrande rörande arméns underbefäl

(tryckt), uppgjort på grund av beredningarnas preliminära beslut

den 13, 15 och 16 december 1913, jämte bilagor, vilka äro

l:o) Sammanställning angående antalet ynglingar, som under vissa

år avlägga student- och realskoleexamina, samt jämförliga

examina (tryckt).

2:o) Sammanställning angående antalet under vissa år till reservunderbefäl

uttagna värnpliktiga (tryckt).

V. Förslag till beredningarnas yttrande angående värnpliktstid och värnpliktsuppbåd,

uppgjort huvudsakligen på grund av dels en av fjärde

försvarsberedningen avgiven hemlig promemoria angående uppbådsindelningen,

dels beredningarnas vid plenisammanträde den 26 november

1913 och följande dagar fattade preliminära beslut i ämnet.

De under I, IV och V omnämnda föx-slag hava avsetts att

föreläggas beredningarna i plenum, men hava, sedan de uppgjorts,

icke behandlats där eller av fjärde beredningen.

B. Övriga utredningar ock bearbetningar verkställda inom fjärde försvarsberedningen.

l:o) P. M. angående vissa äldre svenska förslag rörande infanteriets

övningstid (tryckt).

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr AS.

2:o) Utredning angående möjligheten av minskning av övningstiden

för skyttar och idrottsmän m. in.

3:o) P. M. angående yttrande röjande frågan om mönstringsskyldighetens

upphörande.

4:o) Sammanställningar angående övningstidens användning vid

vissa arméns specialvapen under utbildningsåret 1911—1912

samt vid vissa volontärrekrytskolor.

o:o) Vissa statistiska uppgifter angående underbefälet.

6:o) Vissa värnpliktsstatistiska sammanställningar.

C. Föredrag och yttranden av sakkunniga — ej avsedda att såsom bilagor

åtfölja beredningarnas betänkande — enligt särskilda förteckningar.

D. De å beredningen förvarade protokoll.

Stockholm den 5 mars 1914.

H. von Schulzenheim.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

39

Bifoga B.

PLANER

FÖR

ÖVERGÅNG TILL DEN NYA HÄRORDNINGEN.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för I. armé
-

Officerare.

Under-

officerare.

M

a

n -

1

!

1

1

Dist.-

Kaptenei

K

►fl

ce

fl

ce

t-

Löjtnante

C/3

02

;

i

1

korpr.

(flin ror).

Sjukvårds-

Trupp-

rx>

c+-

p

O:

-1

ce

fl

P

fl

er*-

cj

fl

eu

c?

0<9

ce

P

-1

►K

CD

P

3_

1

:

<.

O

Pa

''**

ce

5.

dist.-

korpr.

(furirer).

förband.

a

po

Överste.

09

ro

eSi

b"

Majorer

p

*3

H-*

P

<

bO

£3

<1

*-t

p

<

Iso

►D

<2i

B*

P

Summa.

3

c’

3

PA

P

P

<

t—

§

1©

Summa.

t—*

PA

t©

PA

O3

O

-t

►fl

ce*

ce

PA

O

►fl

P

ce

oö

<

O

cT

3

p

<

o^

o

J-4

bo

5»r

o

>-»

►a

<

cd''

ce

PA

O

o

eu

02 j

3 I

P

pa

rr

pa

PA

PA

CD

ce

*7-

E

ce

ce

fl

cd''

P!

—l

p!

E

E

p

fl

r

ce

P 1

i

09

fl

UD

ce

fl

p

ce

ce

ce

3

P

00

M

CD

D

‘

P

«

ce

ce

fl

p

ce

ce

ce

B

fl

yt

ce

p

er-''

CK

ce

B

P

■e

CD

<pt

ce

! «

| O

a

1914

i

i

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

—

36

48

48

12

120

—

—

4

4

4

12

©

60

1915

i

l

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

12

28

40

46

46

9

60

_

2

2

2

4

10

i *~

ao

1916

i

i

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

14

30

44

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

t-

©

1917

1

l

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

O

a

1918

i

l

3

9

6

10

11

10

51

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

fn

tf

1919

i

l

3

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

ci

-p

fl

1914

i

l

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

—

36

48

48

12

120

—

—

4

4

4

12

a

1915

i

l

2

8

5

10

11

10

48

13

13

12

38

12

28

40

46

46

it

75

—

2

2

2

4

10

60

©

fn

1916

i

l

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

28

14

30

44

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

CO

fl

1917

i

1

3

9

6

10

11

10

51

18

lo

12

38

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8!

CÖ

1918

i

1

3

9

7

10

11

10

52

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

ce

a

1919

i

l

3

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

60

_

2

2

2

2

8

to

<* a

1914

i

l

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

36;

48

48

12

120

—

4

4

4

12

j<t g

CO fl

fl fl

1915

i

i

2

S

6

10

11

10

49

13

13

12

38

12

28

40

46

46

9

60,

—

2

4)

2

4

10

°eö

M bo

w g

1916

i

l

2

8

8

10

11

loj

4!)

13

13

12

88

14

301

44

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

cö*C

(H ©

1917

i

l

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30.

44

44

44

8

60

—

2

2

2

2

8

O fl

eg

1918

i

l

3

9

6

10

11

loj

51

13

13

12

38

14

BO;

44

44

44

—

6o;

—

2

2

2

2

8

.2

1919

i

l

b

9

7

11

11

loj

53

13

13

12

38

14

bo|

44''

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

+3 i

©

2 a

1914

i

l

2

8

5

10

10

loj

47

13

13

12

38

_

—1

36!

48

48

12

120''

—

—

4

4

4

12

''g ©

00 fl

fl a

1915

i

l

2

8

5

10

11

10

48

13

13

12

38

12

28

40;

46

46

9

6Q

—

2

2

2

4

10

ees ©

M bo

SO g

1916

i

l

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

80

44,

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

«3 *E

fn ©

1917

i

l

3

9

6

10

11

10

51

13

13

12

38

14

30

44!

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

:© fl

ce

1918

i

l

q

O

9

7

10

11

10

52

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

_fl 1

1919

i

l

3

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

441

44

44

—

60

—

2

2

2

2!

8

‘) 2, intill dess den ena av de två nuvarande batalj onsl åkarna avgår.

Amu. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler

Amu. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kurujl. Moj:ts nåd. proposition nr 38.

41

fördelningens infanteriregementen.

s

k

a,

p-

8

P

e

Civilmilitär personal.

■

p:

ce

ce

HD

p:

3.

3*

nr?

p

j

Gevärshantverkar-

i

Hovslagar-

Summa fast anställt manskap.

ÖB

?r

p

B

B

pr

SB

-i

ce

Musik-

ser-

geanter.

Mnsikdist.-korpr. (furir) 2. klassen.

g

an

Pr

PT

o

et

ce*

►t

M usikvieekorpraler.

Trumslagare eller hornblåsare.

Mu8ikelevcr.

Summa.

Regementspastor.

Regementsläkare.

P

o''

3

ps

pr

p

»

er

er?

ce

3

CD

3

ce

<

ro

ce

s’

p:

tö

P

P^

O*

3

CO

-i

ce

£

B*

p:

•pi

ce

p:

P*

P

B

<

ce

t

PT

p

ce

Hantverkare.

jdist.korp. (furirer) 2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

dist.korp. (fnrirer) 2. klassen.

PT“

O

et

Td

•-j

o*

ce

PT

O

-1

£L

«r

soldater.

Summa.

pr

p

ce

p

i©

pr

"p

ce

ce

3

i

i

i

3

279

i

5

5

4

4

4

10

33

i

1

i

_

i

|

9

1

i

i

i

4

215

i

5

5

4

4

4

9

i

33

i

1

i

—

—

i

—

9

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

1

i

—

—

i

—

7

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

i

1

i

—

—

i

—

6

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

i

—

—

i

—

6

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

205

i

5

5

3

3

O

O

9

4

33

i

1

i

—

—

i

—

6

—

i

i

i

3

279

i

5

5

4

4

4

10

—

33

i

1

2

—

—

i

—

9

1

i

i

i

4

230

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

1

1

—

—

i

—

9

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

1

1

—

—

i

—

8

l

i

i

i

4

—

—

1

—

i

208

i

5

5

4

O

O

3

9

3

33

i

1

1

—

i

—

6

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

205

i

5

5

3

3

O

9

4

33

i

1

1

—

—

i

—

6

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

1

—

—

i

—

6

—

i

i

i

3

—

—

—

—

—

279

i

5

5

4

4

4

10

—

33

i

1

O

—

—

i

—

9

1

i

i

i

4

—

—

—

—

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

1

2

—

—

i

—

9

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

1

‘)1

—

i

—

7

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

i

1

■)1

—

i

—

6

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

’)1

—

—

i

_

6

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

‘)1

—

—

i

—

6

—

i

i

i

3

279

i

5

5

4

4

4

10

—

33

i

2

—

i

—

9

1

i

i

i

4

—

_

—

—

—

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

1

2

—

—

i

9

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

1

‘)1

—

—

i

8

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

i

1

'') 1

—

—

i

—

6

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

'')!

—

—

i

—

6

1

i

i

i

4

—

—

1

—

i

205

i

5

5

3

3

O

O

9

4

33

i

1

‘)1

—

—

i

—

6

och volontärvicckorpralcr med motsvarande antal.

för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (AV 38.) B 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångs plan för II. armé
-

0 f f i

c e r a r e.

Under-

officerare.

M

a

n -

Dist

-

korpr.

8 j u k v å r

ds-

sr

p

T=!

M

M

er

C/2

(furirer.)

OD

O.

«2;

B

p

<2:.

p

C5

<£»

CD

P

oq

CD

P

o_

g

CD

dist.-

korp.

Trupp-

förband.

CD

B

B

B

B

B

sr

CD

(furirer).

a

O:

ci

a

►5

H

CD

C/2

B

Öl

to

sr

p4

ce

CD

3

CD

sr

er

P

pa

CD

l/l

s

.Si

e-t-

P

P

a

cd

j-*

0’

CD

<

J—l

sr

if

»

<

W

8

<

IT

p

B

CD

£

£

£

B

TT

P

CD

sr

p

C/i

<

sr

f

s

p

p"

er

CD

B

Summa.

P

CD

y

*3

P

cd"1

O

O

B

ct-

p:

CD

C

C*

3

P=

CD

H*

sr

p

tr-

p

korpraler.

CD

sr

0

p

cT

soldater.

Summa.

B

CD

B

CD

B

CD

B

CD

B

CD

B

CD

B

B

G

:cö

1914

1

1

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

36

48

48

12

120

4

4

4

121

''S''

c5 _,J

P O

1915

1

1

,,

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

12

9g

40

46

46

9

75

2

2

2

4

10

O

pO S

1916

1

1

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12 38

14

so

44

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

23 o

1917

1

.1

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

3 S

V.

1918

1

1

O

9

(i

10

11

10

Öl

13

13

12

38

14

30| 44

44

44

—

60

—

0

u

2

2

2

8

so

Pq

1919

1

1

3

9

i

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

i

:<P

1914

1

1

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

_

36

48

48

12

120

—

—

4

4

4

12

Td .

ce +*

1915

1

1

2

8

5

10

11

10

48

13

13

12

38

12

28

40 46

46

9

60

2

2

2

4

10

2 c

bo O

1916

1

1

b

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

.t £

o

1917

1

1

3

9

6

10

11

10

Öl

13

13

12

38

14

30

44|j 44

44

3

60

_

2

2

2

2

8

ce P

HB

1918

1

1

0

O

9

7

10

11

10

52

13

13

12

38

14

30

44! 44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

G

1919

1

1

3

9

<

11

11

10

53

13

13

12 38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

O

1914

1

1

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

- 36

48

48

12120

—

—

4

4

4

12

O

1915

1

1

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

12

28 40

46

46

9

60

—

2

2

2

4

10

DO O

bC-ff

1916

1

1

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

14

30

44

44

44

6

60

—

2

9

2

2

8

o

P- fl

SO C

1917

1

1

0

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

eW

fl

CO

1

1

3

9

6

10

11

10

51

13

13

12

38

14

SO

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

>“Ä

1919

1

1

0

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1914

1

1

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

—

36

48

48

12

120

—

—

4

4

4

12

i»

bC

1915

1

1

9

8

5

10

11

10

48

13

13

12

38

12

28

40

46

46

9

60

—

2

2

2

4

10

S o

£ ^

1916

1

1

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

t 38

14

30

44

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

a e

1917

1

1

0

0

9

6

10

11

10

Öl

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

e3

W

1918

1

1

3

9

7

10

11

10

52

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1919

1

1

0

0

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

_

2

2

2

2

8

M 2, intill dess den ena av de två nuvarande bataljonsläkarna avgår.

2) 2, intill dess den ena av de två nuvarande gevärshantverkarna avgår.

Alun. 1. Vid truppförband," där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpralcr

Anm. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke iiger rum inom den tid och i den grad, som erfordras

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ÖS,

43

fördelningens infanteriregementen.

s

k

a

p-

Spel.

Civilmiltär personal.

Hästersättningar.

1

Gevärshantverkar-

Hovslagar-

Summa fast anställt manskap.

b

ce

er

s*

p’

B

pr

p

ce

Musik-

ser-

geanter.

Musikdist.-korpr. (furir) 2. klassen.

Musikkorpraler.

Musikvicekorpraler.

Trumslagare eller hornblåsare.

si

|

<P

ep

<

o

Summa.

Regementspastor.

:

Regementsveteriniir.

SS

o*

B

ce

<

n

a

2.

b"

Sb:

a

<

p:

ce

sr

-t

3

Hantverkare.

dist-korp. (furirer) 2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

—--—

soldater.

Summa.

dist.korpr. (furirer) 2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

1. klassen.

2. klassen.

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

i

i

i

3

_

_

279

i

5

5

4

4

4

10

_

33

i

i

2

_

_

1

Öl

i 1

i

i

i

4

—

—

—

—

230

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

i

2

—

1

_

9

1

i

i

i

4

—

—

1

—

1

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

i

ll 1

-

—

1

—

7|

i 1

i

I

i

4

_

1

—

1

208

i

5

5

4

3

O

O

9

3

33

i

i

‘) 1

—

—

1

—

0

i 1

i

i

i

4

—

1

—

1

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

i

■) 1

—

—

1

—

6i

1

i

i

i

4

—

1

—

1

205

i

5

5

o

O

O

O

3

9

4

33

i

i

»1 1

—

-

1

—

6

i

i

i

3

—

—

—

—

—

279

i

5

5

4

4

4

10

—

33

i

i

1

—

—

1

—

S)i

1

i

i

i

4

—

—

—

—

—

215

i

5

5

4

+4

4

9

1

oo

OO

i

i

1

—

—

1

—

9j

1

i

i

i

4

—

—

1

—

1

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

i

1

—

—

1

-

8

1

i

i

i

4

—

1

—

1

208

i

5

5

4

O

O

3

9

3

33

i

1

—

—

1

-

6

1

i

i

i

4

—

—

1

—

1

205

i

5

5

O

O

o o

oj O

9

4

33

i

i

1

-

-

1

-

6:

1

i

i

i

4

—

—

1

—

1

205

i

5

5

o

O

3

3

9

4

33

i

i

1

—

—

1

—

6

—

i

i

i

o

O

—

—

—

—

—

279

i

5

5

4

4

4

10

_

33

i

i

9

—

—

1

—

9

1.

i

i

i

4

—

—

_

—

—

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

i

2

—

—

1

-

9

1

i

i

i

4

—

_

1

—

1

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

i

‘)i

—

1

—

8

1

i

i

i

4

i —

—

1

—

1

208

i

5

5

4

3

3

9

O

O

33

i

i

■)i

—

1

—

6

1

i

i

i

4

—

—

1

—

1

205

i

5

5

3

o

O

3

9

4

33

i

i

■) i

—

-

1

—

6

1

i

i

i

4

! -

—

1

—

1

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

i

'') i

—

1

—

6

—

i

i

i

1 3

| -

—

—

1 -

279

i

5

5

4

4

4

10

—

33

i

i

i

—

—

2

—

9

1

i

i

i

4

-

—

—

—

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

i

i

—

o

—

9

1

i

i

i

4

—

1

1

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

i

i

—

*)i

—

7

1

i

i

i

4

i —

—

1

—

1

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

i

i 1

i

—

—

•)i

: —

6

1

i

i

i

4

! -

—

1

1

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

i

»i 1

! —

6

1

i

i

i

4

—

1

! i

205

i

5

5

£

1 3

3

9

4

| 33

i

j i

i

_

_

*) 1

| —

6

och volontär vicekorpraler med motsvarande antal.

för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för III. arméför
-

Officerare.

Under
officerare.

1

!

list.-

1

korpr.

Sjukvårds-

*

P

tr*

t—1

1

i ^

(furirer).

i

~J1

I

1

era

g

dist.-

&

et

p

d

ra

B

korpr.

Trupp-

L

Överste.

ro

•t

o

B

CD

rf-

b

Pu

d

B

B

Summa.

Korpraler.

■<

«

era*

(furirer).

■

förband.

o?

po

"3

CD

<£i

b"

P

o

ra

Majorer.

*1

{—*

PT

u

P

JJO

pr

IT

p

*<1

?r

p-

P

<

JO

pr

p

-t

a*

ce

B

ra

i

Simma.

B.

C

B

5*7*

P

5

P

<

d

PT

P

P

■<

t©

pr

p

1. klassen

2. klassen.

Summa.

ra

pr

o

ra

3

o

o

B

E»

ra

-i

o^

o

B_

p:

ra

d

pr

p-

to

p-

korpraler.

vicekorpralt

soldater.

Summa.

ra

ra

Q

ra

ra

ra

B

3

B

B

B

O

a

<D

1914

i

i

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

36

48

48

12

120

4

4

4

12

9

«

| W)

1915

i

l

2

8

5

10

11

10

48

13

13

12

38

12

28

40

46

46

9

60

2

2

2

4

10

1916

i

l

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

14

30

44

44

44

6

60

—

2

2

2

4

8

OS •

Hd

1917

i

l

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

''/i

1918

i

l

3

9

6

10

11

10

51

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1919

i

l

3

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1914

i

l

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

—

36

48

48

12

120

—

—

4

4

4

12

1915

i

l

2

8

6

10

11

1(^

49

13

13

12

38

12

28

40

46

46

9

60

—

2

2

2

4

10

Ö P

1916

i

l

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

44

6

60

2

2

2

2

8

5 bo

1917

i

l

3

9

6

10

11

!0

51

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

8

rj ^

1918

i

l

O

9

7

10

11

10

52

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1919

i

l

3

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1914

i

l

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

36

48

48

12

120

—

—

4

4

4

12

in o

bD-*-5

1915

i

l

2

8

5

10

11

10

48

13

13

12

38

12

28

40

46

46

9

60

—

2

2

2

4

10

på §

1916

i

l

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

14

30

44

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

£ «

1917

i

i

3

8

3

10

11

10

50

13

13

12

38

14

BO!

44!

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

g

1918

i

l

3

9

6

10

11

10

51

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1919

i

l

3

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44j

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1914

i

i

2

8

J

öl

10

10

10

47

13

13

12

38

—

—|

36

48

48

12

120

—

—

4

4

4

12

a i

1915

i

l

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

28

12

28

40

46

46

9

70

_

2

2

2

4

10

2* p

71 «

1916

i

l

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

44

6

60

_

2

2

2

2

8

p 9

-P S

1917

i

l

3

9

6

10

11

10

51

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

_

2

2

2

2

8

« £

1918

i

1

3

9

71

10

11

10

52

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1919

i

l

o

O

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

M

Amu. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler

Anm. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad. som erfordras

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj tia nåd. proposition tiv 58.

45

delningens infanteriregementen.

K

k

a

p

s

P

1.

Civilmilitär personal.

1

E !

v.

CD

OQ

eT

B

er;

p

Gevärsbantverkar

Hovslagar-

Summa fast auställt manskap.

c

pr

EJ*

B

c"

B

sr

p

►i

Musik-

ser-

geanter.

g

ce

sr

Bl

ce*

*?

o

■?

B''

>1

s

to

pr

p*

CD

g

C

ce

sr

PT

o

*3

3

CD*

tjgj

C

»

PT

CD*

CD

tr

o

*3

•t

t

CD

Trumslagare eller hornblåsare.

a

pr

CD

CD

CD

1

1

ce

B

£

B

to

CD

03

CD

B

CD

B

•-e

g.

o

CD

03

CD

B

CD

p7

PT

P

CD

P*

P^

c’

B

er

p:

sr

SB

*-»

CD

Uegemeutsveterinår.

w

p

o’

B

ce

CD

O

-t.

5"

p:

O

CD

p:

ce

B-

P

s

CD

pr

p

•3

a

p

c

<

CD

-t

sr

p

>■*

CD

P

C

nd

a

CD

to

sr

p

CD

3

sr

o

>-i

p

CD*

o*

CD

TT

O

£L

ST

ce

O

Eu

P

CD

ce

5

P

i

dist .korpr. (fnrirer) 2. klassen.

sr

o

•1

p

CD

CD*

CD

PT

o

-a

■-i

p_

CD-

CD

O

PU

p

CD

C/2

P

h-4

pr

p*

V.

CD

to

sr

p*

CD

CD

B

1

i

1

3

279

i

5

5

4

4

4

10

33

i

1

1

_

_

i

9!

1

1

i

1

4

—

—

—

—

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

1

1

--

—

i

—

9

1

1

i

1

4

1 “

_

1

—

1

211

i

5

5

4

4

3

9

2

OO

OO

i

1

1

—

i

—

7

1

1

i

1

4

—

—

1

—

1

208

i

5

5

4

3

O

9

o

O

OQ

OO

i

1

1

-

--

i

—

6

1 1

1

i

1

4

—

—

1

—

1

205

i

5

5

3

3

3

9

4

oo

OO

i

1

1

—

_

i

_

6j

1

1

i

1

4

i -

—

1

—

i i

205

i

5

5

3

3

3

9

4|| 33

i

1

■ 1

—

—

i

6

—

1

i

1

3

—

—

—

—

279

i

B

0

4

4

4

10

33

i

1

2

—

—

i

—

9

1

1

i

1

4

y

—

—

_

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

1

i

—

_

i

—

9''

1

1

i

1

4

—

_

1

_

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

1

i

—

i

—

8''

1

1

i

1

4

—

—

1

—

i

208

i

5

5

4

O

O

O

9

o

O

33

i

1

i

—

i

—

6

1

i

i

1

4

j —

1

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

i

—

—

i

6

1

1

i

1

4

| —

1

—

i

205

i

5

5

3

3

O

9

4

33

i

1

i

—

i

—

6

1 —

1

i

1

; a

_

_

_

—

—

279

i

5

5

4

4

4

10

—

33

i

1

i

—

i

—

9;

1

1

i

1

J 4

i

-

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

1

i

i

—

9''

1

1

i

1

4

1

—

i

211

i

5

5

4

O

O

3

9

3

33

i

1

i

_

i

—

7!

1

1

i

1

4

—

1

—

i

208

i

5

5

4

O

O

3

9

3

33

i

1

i

-

i

—

6>

1

1

i

1

4

—

—

1

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

i

i

—

6!

1

1

i

1

4

—

1

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

i

—

i

—

61

| -

1

i

1

1 8

!■

1 279

i

5

5

4

4

4

10

33

i

1

i

—

i

—

9|

1

1

i

1

4

!

225

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

1

i

—

4

—

9!

1

1

i

1

4

| —

—

1

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

1

i

—

i

—

8!

1

1

i

1 4

-

1

—

i

208

i

5

5

4

O

O

3

9

o

i)

33

i

1

i

—

1

—

6:

1

1

i

1

! 4

! —

_

1

—

1

205

i

5

5

O

3

3

9

4

33

i

1

i

—

-

i

—

6

1

1

i

1

4

—

1

—

! 1

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

i

—

__

i

—

0!

och volontärvicekorpraler med motsvarande antal.

för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för IV. arméför
-

Trupp-

förband.

Stat för år

Officerare.

Under-

officerare.

M

a

n -

Överste.

Överstelöjtnanter.

Majorer.

Kaptener av 1. klassen.

Kaptener av 2. klassen.

Löjtnanter av 1. klassen.

Löjtnanter av 2. klassen.

Underlöjtnanter.

Summa.

►sj

P

a

c’

a

pr

p

«

Sergeanter av 1. klassen.

Sergeanter av 2. klassen.

Summa.

Dist.-

korpr.

(furirer).

Korpraler.

Vicekorpraler.

Officersvolontärer.

Meniga volontärer.

Sjukvårds-

1. klassen.

to!

pr |

p* ;

■n i

* 1

8B

a 1

Summa.

dist.-

korpr.

(furirer.)

pr

c

►i

•tf

•1

P

ST

2.

et

pr

0

■i

rd

1

SS

.-B

sL

CU

p

et

Samma.

PT

P*

OD

QC

(T

2. klassen.

1914

i

i

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

_

_

36

48

60

12

360

_

4

4

4

12

O

''p

1915

i

i

2

8

5

10

ii

10

48

13

13

12

:S8

12

28

40

46

58

9

360

—

2

2

2

4

10

&

1916

i

i

2

8

6

10

ii

10

49

13

13

12

38

14

30

44

44

56

6

360

—

2

2

2

2

8

1917

i

i

3

8

6

10

ii

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

56

3

360

—

2

2

2

2

8

i p

1918

i

i

3

9

6

10

ii

10

51

13

13

12

38

14

30

44

44

56

—

360

—

2

2

2

2

8

1919

i

i

3

9

7

11

ii

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

56

—

360

—

2

2

2

2

8

1914

i

i

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

—

36

48

60

12

360

—

—

4

4

4

12

c5

i

1915

i

i

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

12

28

40

46

58

9

360

—

2

2

2

4

10

bo

1916

i

i

3

8

B

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

56

6

360

—

2

2

2

2

8

1917

i

i

O

9

6

10

11

10

51

13

13

12

38

14

30

44

44

56

3

360

—

2

2

2

V

8

å

1918

i

i

3

9

7

10

11

10

52

13

13

12

38

14

30

44

44

56

—

360

—

2

2

2

2

8

1919

i

i

i)

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

56

—

360

—

2

2

2

2

6

1914

i

i

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

—

36

48

48

12

120

—

—

4

4

4

12

! u

1915

i

i

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

12

28

40

46

46

9

60

—

2

2

2

4

10

i — Sh

O :rt

s s*

1916

i

i

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

14

30

44

44

44

6

60

—

2

2

2

8

o S

bD Q

1917

i

i

3

9

6

10

11

10

51

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

- bc

1918

i

j

3

9

7

10

11

10

52

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1919

i

i

3

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1914

i

i

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

—

36

48

48

12

120

—

—

4

4

4

12

| o

1915

i

i

2

8

5

10

11

10

48

13

13

12

38

12

28

40

46

46

9

60

—

2

2

i)

4

10

1916

i

i

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

14

30

44

44

44

6

60

_

2

2

2

2

8!

c3 g

1917

i

i

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

g K

1918

i

i

a

9

6

10

11

10

51

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1919

i

i

3

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

'') 2, intill dess don ena av de två nuvarande gevärshantverkama avgår.

''! 2, intill dess den ena av de två nuvarande bataljonsläkarna avgår.

Anm. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler och vice korpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpralcr

Amu. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58

47

delningens infanteriregementen.

s

k

a

p

S

P

e

Civilmilitar personal.

Hästersättningar.

Gevärshantverkar-

Hovslagar-

<Z>

a

5

p

IT

b

ce

S

P

b

ÖB

p

oo

s»r

&

•B.

a

o

p

it

Musik

ser-

geanter.

Musikdist.-korpr. (furir) 2. klassen.

Musikkorpraicr.

g

c

2.

o’

eu

*r

o

p

rT

Trumslagare eller hornblåsare.

Musikelcver.

Snmma.

Regementspastor.

tö

re

o

5

re

=

P?

?r

p

re

Bataljonsläkare.

ro

1C

2

5

n

C5

S

(6

5"

p:

p

Batalj onsveterinär.

O

ce

-3

P=

>1

00

IT

P

3

<

n

p

1

re

Hantverkare.

dist.koip. (fnrirer) 2. klassen.

korpraler.

3.

ce*

ce

o

re

p

soldater.

Summa.

dist.korp. (furirer) 2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Samma.

1. klassen.

2. klassen.

| _

1

i

i

3

__

531

i

6

5

4

4

4

12

36

i

1

*>

_

•J

_

9

1

1

l

i

4

—

—

—

—

527

i

6

5

4

4

4

11

i

36

i

1

i

-

2

-

9

1

1

l

i

4

—

—

i

—

i

523

i

6

5

4

4

3

11

2

36

i

1

i

-

—

■) i

—

7

1

i

l

i

4

—

—

i

—

i

520

i

6

5

4

3

3

11

3

36

i

l

i

—

—

■) i

-

6

1

1

l

i

4

—

—

i

—

i

517

i

6

5

O

O

i)

3

11

4

36

i

1

i

_

—

*) i

—

6

1

1

l

i

4

—

—

i

—

i

517

i

6

5

3

3

3

11

4

36

i

l

i

-

o i

—

6

1

i

i

3

—

—

—

—

—

531

i

6

5

4

4

4

12

—

36

i

1

2

—

—

i

—

9!

1

1

l

i

4

—

—

—

—

—

527

i

6

5

4

4

4

u

1

36

i

1

1

_

_

i

—

9

1

1

l

i

4

—

—

i

—

i

523

i

6

5

4

4

O

°

n

2

36

i

1

1

—

—

i

—

8

1

1

l

i

4

—

—

i

—

i

520

i

6

5

4

O

O

O

3

ii

3

36

i

1

1

—

—

i

—

6

1

1

l

i

4

—

—

i

—

i

517

i

6

5

O

O

o

O

3

n

4

36

i

l

1

—

—

i

—

6

1

1

l

i

4

—

—

i

—

i

517

i

e

5

3

3

3

ii

4

36

i

1

1

—

—

i

-

6

—

1

l

i

3

—

—

—

—

—!

279

i

5

5

4

4

4

10

—

33

i

1

2

_

—

i

—

9

1

1

l

i

: 4

—

—

—

—

—

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

1

9

—

-

i

-

9

1

1

i

i

4

—

—

i

—

l

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

l

s)i

—

—

i

—

7

1

1

i

i

4

—

—

i

—

l

208

i

5

5

4

3

3

9

3

OO

Oi)

i

l

2) i

—

i

—

6

1

1

i

i

4

—

—

i

—

l

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

2n

—

i

—

6

1

1

X

i

4

—

—

i

—

l

205

i

5

5

3

Q

6

3

9

4

33

i

1

2n

-

—

i

—

6

—

1

i

i

3

—

—

—

—1

—

279

i

5

5

4

4

4

10

—

OO

OO

i

1

i

—

9|

1

1

i

i

4

—

—

—

—

—

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

l

i

—

i

—

9

1

1

i

i

4

—

—

i

—

l

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

l

i

—

—

i

—

8|

1

1

i

i

4

—

—

i

—

l

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

i

1

i

-

—

i

—

6

1

1

i

i

4

—

—

i

—

l

205

i

5

5

O

3

O

O

9

4

33

i

1

i

—

—

i

—

6!

1

1

i

i

4

—

—

i

-

l

205

i

5

5

3

o

O

3

9

4

33

i

1

i

—

—

i

—

6i

och voiontärvicekorpraler med motsvarande antal.

för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för V. arméför
-

Stat för år

O

>-*»

O j

o

rare.

Under-

officerare.

M

{

n

Överste.

Överstelöjtnanter.

ja.

o’

•-»

n

Kaptener av 1. klassen.

Löjtnanter av 2. klassen.

Underlöjtnante .

Summa.

Fanjunkare.

Sergeanter av 1. klassen.

Sergeanter av 2. klassen.

Summa.

Dist.-

korpr.

(furirer).

Korpraler.

Vicekorpraler.

Officersvolontärer.

Meniga voluntärer.

S j u k v

å r d s -

Kaptener av 2. klassen.

p

p

o

p

<

*r

Sf

E3

''

1. klassen.

Summa.

dist-

korpr.

(furirer).

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

1. klassen.

2. klassen.

1914

i

i

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

_

_

36

48

48

12120

_

4

4

4

12

1915

i

i

2

8

6

10

ii

10

49

13

13

12

38

12

28

40

46

46

9

85

—

2

2

2

4

10

1916

i

i

3

8

6

10

u

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

1917

i

i

O

9

6

10

n

10 51

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

1918

i

i

3

9

7

10

n

10

52

13

13

12

38

14

30

44

44

44

60

—

2

2

2

2

8

1919

i

i

3

9

7

11

n

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1914

i

i

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

—

36

48

48

12

120

—

—

4

4

4

12

1915

i

i

2

8

5

10

11

10

48

13

13

12

38

12

28

40

46

46

9

60

—

2

2

2

4

10

1916

i

i

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

14

30

44

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

1917

i

i

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

1918

i

i

3

9

6

10

11

10

Öl

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1919

i

i

q

•J

9

7

11

11

10

58

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

9

9

2

8

1914

i

i

9

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

—

36

48

48

12

120

4

4j 4

12

1915

i

i

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

12

28

40

46

46

9

60

—

2

2

2| 4

10

1916

i

i

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

1917

i

i

3

9

6

10

11

10

51

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

1918

i

i

3

9

7

10

11

10

52

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1919

i

i

3

9

7

11

11

10

53

13

13

12 38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1914

i

i

2

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

—

—

36

48

48

12

120

—

—

4

4

4

12

1915

i

i

2

8

5

10

11

10

48

13

13

12

38

12

28

40

46

46

9

60

2

2

2

4

10

1916

i

i

2

8

6

10

11

10

49

13

13

12

38

14

30

44

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

1917

i

i

3

8

6

10

11

10

50

13

13

12

38

14

30

44

44

44

3

60

2

2

2

2

8

1918

i

i

3

9

6

10

11

10

51

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8l

1919

i

i

3

9

7

11

11

10

53

13 13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

2

2

2

2

8

Trupp
förband.

e3 «

.a g

cd ®

A

JÖ *

''H*

Om

P

bc

p

<v

s

o

P a>

fl

P oj

q 6

P O

In ^

:p £

ff

•5 S

q

v
:3
-

1) 2, intill dess den ena av de två nuvarande bataljonsläknrna avgår.

2) 2, intill dess den ena av do två nuvarande gevärshantverkarna avgår.

Amu. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler

Alun. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

delningens infanteriregementen.

s

k

a

I

.

S

P

e 1.

Civilmilitär personal.

Hästersättningar.

Gevärshantverkar-

Hovslagar-

Summa fast anställt manskap.

Musikfanjunkare.

Musik-

ser-

geanter

Musikdist.-korpr. (furir) 2. klassen.

Musikkorpraler.

M usikvicekorpraler.

Trumslagare eller hornblåsare.

Musikelever.

Summa.

w

O

er;

CD

s

cd

B

e*-

OD

s»

OD

O

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

w

CD

09

CD

5

CD

B

<

CD

cd"

5’

B:

B

W

o’

B

ce

<

CD

CD

B*

p:

y

Gevärshantverkare.

dist.korp. (furirer) 2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

dist.korpr. (furirer) 2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler. |

6oldater.

Summa.

1. klassen.

>7-

8

in

CD

B

—

1

1

i

3

_

_

_

_

_

279

i

5

5

4

4

4

10

33

1

i

2

i

9

1

1

1

i

4

240

i

5

5

4

4

4

9

1

33

1

i

1

—

—

i

_

9

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

1

i

1

—

—

i

_

8

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

1

i

1

—

—

i

_

6

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

1

—

—

i

_

6

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

1

—

—

i

_

6

—

1

1

i

3

279

i

5

5

4

4

4

10

—

33

1

i

2

_

_

i

_

9

1

1

1

i

4

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

1

i

2

—

—

i

_

9

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

1

i

'')1

—

—

i

—

7

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

1

i

*)1

—

—

i

_

6

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

l)l

—

—

i

—

6

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

>)1

_

_

i

_

6

—

1

1

i

3

279

i

5

5

4

4

4

10

—

33

1

i

1

_

_

2

_

9

1

1

1

i

4

—

—

—

—

—

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

1

i

1

—

—

2

_

9

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

1

i

1

—

—

*)1

_

8

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

1

i

1

—

—

’)1

_

6

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

1

—

—

2)1

_

6

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

1

—

_

ä)l

_

6

—

1

1

i

3

279

i

5

5

4

4

4

10

—

33

1

i

2

_

_

1

_

9

1

1

1

i

4

—

—

—

—

—

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

1

i

1

—

_

1

_

9

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

1

i

1

—

_

1

_

7

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

1

i

1

—

_

1

_

6

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

1

—

_

1

._

6

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

o

O

3

3

9

4

33

1

i

1

—

—

1

—

6

och volontärvicekorpraler med motsvarande antal.

för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. {Nr 58.) B 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för VI. armé

Trupp-

förband.

Officerare.

Under-

officerare.

M a

n -

U1

c+-

P

c+-

©:

>-*

P°

i-l

O:

<

cd

2

«T

O:

<5

CD

ce

E

s.

0

§L

ro

s

o’

3

*

5

s*

a

ro

>-t

P

<

8-*

ce

ro

0

*

■0

«-*-

O

0

ro

>-t

P

<

tö

PT

p*

ro

B

f

i2:

o

P

0

S*

•i

p

<

pr

p*

Bo

s

B

f

.Si

0

p

B_

oT

>-<

§

pr

P*

ce

:u

ro

0

Cl

0

B-

ro

*21

0

p

B

ro

ce

B

S

3

p

►»j

P

B.

0

Sr

P

3

ce

ro

-i

§

CD

-i

P

•<

8-1

PT

1

CD

B

ce

CD

era

CD

P

B

?-♦-

CD

•-<

P

<1

450

PT

P

r»

ce

B

Dist.-

korpr.

(furirer).

*

O

S

0

23

rD

T

**

CD*

CD

pr

o

•3

fiL

CD

O

Bs

o

o

>-i

ce

<

o“

0

p*

3

J-l

3

CD

2. (

era

p

<

o^

o"

B

P*

CD

Sjukvårds-

ce

B

B

B

p

PT

p

£

ra

0

to

E

p*

(D

B

ce

s

B

3

p

dis1

kor]

furir

8-1

PT

P*

5»

CD

B

)r.

er).

tc

pr

p

re

o

B

pr

o

-3

t

[5

CD*

CD

pr

o

3

3

CD

00

E

p

CD*

ce

B

B

B

p

Hälsinge

regemente.

1914

1915

1916

1917

1918

1919

i

i

i

i

i

i

l

l

l

l

l

l

2

2

2

3

3

3

8

8

8

8

9

9

5

5

6

6

6

7

10

10

10

10

10

11

10

11

11

11

11

11

10

ii

10

47

48

49

50

Öl

53

13

13

13

13

13

13

13

13

13

13

13

13

12

12

12

12

12

12

38

38

38

38

38

38

12

14

14

14

14

28

sa

30

30

30

36

40

44

44

44

44

48

46

44

44

44

44

48

46

44

44

44

44

12

9

6

3

120

60

60

60

60

60

—

2

2

2

2

2

4

2

2

2

2

2

4

2

2

2

2

2

4

4

2

2

2

2

121

10

8

8

8

8

Västerbottens

regemente.

1914

1915

1916

1917

1918

1919

i

i

i

i

i

i

l

l

l

1

l

l

2

2

3

3

3

3

8

8

8

8

9

9

5

6

6

6

6

7

10

10

10

10

10

11

10

11

11

11

11

11

10

10

10

10

10

10

47

49

50

50

51

53

13

13

13

13

13

13

13

13

13

13

13

13

12

12

12

12

12

12

38

38

38

38

33

1 38

12

14

14

14

14

28

30

30

30

30

36

40

44

44

44

44

48

46

44

44

44

44

48

46

44

44

44

44

12

9

6

3

120

60

60

60

60

—

2

2

2

2

2

4

2

2

2

2

2

4

2

2

2

2

2

4

4

2

2

12

10

8

8

8

8

Jämtlands fält- jägarrcgemente.

1914

1915

1916

1917

1918

1919

i

i

i

i

i

i

l

l

l

1

i

1

2

2

3

3

8

8

8

9

t

5

5

6

e

7

10

10

10

lr

1(

11

1C

11

11

11

1

1

10

10

10

10

1(

1 1(

47

48

5C

51

55

51

13

13

13

11

i:

i

13

13

13

13

13

5 13

12

12

12

15

15

15

38

38

38

38

38

38

12

14

14

14

14

28

30

30

30

30

36

40

44

44

44

1 ^

48

46

44

44

44

4

48

46

44

44

44

4*

12

9

-

-

120

60

60

60

60

60

—

—

—

—

—

—

2

2

2

2

5

4

2

2

2

2

2

4

2

2

2

2

5

4

4

2

2

2

5

*12

10

8

8

8

8

Västernorrlands

regemente.

1914

1915

1916

1917

1918

1919

i

i

i

i

1

1

1

3

3

3

3

1

9

9

1(

1(

3 1(

3 It

7 1

7 1

1

) 1

1

3 1

3 1

1 1

3 1(

1 1(

1 1

1 1

1'' 1

1 1

4''

) 4!

3 4<

3 5

3 5

0 5

i.

i

i

i

3 1

3 1

3 13

3 13

3 1

3 1

3 1

3 1

15

1‘

3 1

3 1

3 1

3 1

38

38

2 38

3 38

1 3

2 3

-

15

14

3 V

9 1-

i 1''

28

30

3(

3(

3(

30

4(

4

4

4

) 4

48

40

1 4

1 4

1 4

4 4

48

40

4‘

1 4

4 4

4 4

15

4

4

4 -

4 -

2120

4 6(

3 6(

3 6

- 6

- 6

) -

-

-

3 -

3 -

0 -

(

i

i

2

2

2

2

2

2

2

12

10

8

8

2 8

2 8

*)

0

Anm. 1.

Anm. 2.

intill dess den ena av de tvä. nuvarande batalj onsläkarna avgår.

’ intill dess den ena av de två nuvarande gevärshantverkarna avgår.

vill trnTvnförhand där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler

Därest afgång av’ ^personal av manskapet icke äger ram inom den tid och i den grad, som erfordras

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

fördelningens infanteriregementen.

8

k

a

p

.

S

P

e 1.

Civilmilitär personal.

t—i

to-

rn

S"

•-*

03

jc:

c+-

£

5’

er?

SO

j

Gevärshantverkar-

Hovslagar-

Summa fast anställt manskap.

Musikfanjunkare.

Musik-

ser-

geanter.

Musikdist.-korpr. (furir) 2. klassen.

Jlusikkorprnler.

Musikvicekorpraler.

Trumslagare eller hornblåsare.

Musikelever.

Summa.

Regementspastor.

Regementsläkare.

Bataljonsläknre.

Regcmcntsveterinär.

;

p

p"

o*

*

o

5’

p:

O

o

<

p:

-j

Öb

er

p

B

<

C

—t

p

-i

O

Hantverkare.

dist.korpr. (fnrirer) 2.klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

dist.korpr. (fnrirer) 2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

1. klassen.

2. klassen.

—

1

i

i

3

—

—

_

_

_

279

i

5

5

4

4

4

10

33

1

i

2

2

9

1

1

i

i

4

—

—

—

—

—

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

1

i

2

_

_

2

9

1

1

i

i

4

—

—

i

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

1

i

*)i

—

—

S)1

_

7

1

1

i

i

4

—

—

i

—

i

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

1

i

*)i

—

—

*)1

_

6

1

1

i

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

•)i

—

_

*)1

_

6

1

1

i

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

■u

_

_

*1 1

__

6

—

1

i

i

3

279

i

5

5

4

4

4

10

—

33

1

i

i

_

_

1

_

9

1

1

i

i

4

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

1

i

i

_

_

1

_

9''

1

1

i

i

4

—

—

i

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

1

i

i

_

_

1

_

8

1

1

i

i

4

—

—

i

—

i

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

1

i

i

_

_

1

_

6

1

1

i

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

i

_

_

1

_

6

1

1

i

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

i

_

_

1

_

6

—

1

i

i

3

279

i

5

5

4

4

4

10

—

33

1

i

i

_

_

1

9

1

1

i

i

4

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

1

i

i

_

_

1

_

9

1

1

i

i

4

—

—

i

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

1

i

i

_

_

1

_

8

1

1

i

i

4

—

—

i

—

i

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

1

i

i

_

_

1

_

6

1

1

i

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

i

_

_

1

_

6

1

1

i

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

i

—

_

1

_

6

—

1

i

i

3

—

—

—

—

—

279

i

5

5

4

4

4

10

_

33

1

i

i

_

_

1

9

1

1

i

i

4

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

1

i

i

_

_

1

_

9

1

1

1

X

i

4

—

—

i

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

1

i

i

_

_

1

_

7

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

1

i

i

_

_

1

_

6

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

i

_

_

1

_

6

1

1

1

i

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

i

i

—

—

1

—

6

och volontärvicckorpraler med motsvarande antal.

för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för Norrbottens regemente, Karlskrona och Vax
-

Officerare.

Under-

officerare.

M

a

n -

Kaptener

Dist.-

korpr.

(furirer).

Sjukvårds-

Trupp-

förband.

Stat för år

O:

<

re

oo

re

O:

re

-t

g

Kaptener

löjtnanter

»SI

B

fl

0

c-*-

re

1

fl

eu

re

03

h;

P

a

lergeanter

re

-K

re

p

fl

re

CO

O

<

5’

re

Xr?

O

B»

g

a

re

o.

CM*

P

dist.-

korpr.

(furirer).

£

fl

p

fl

re

o’

*-«

CD

pt

av 1. klassen.

av 2. klassen.

av 1. klassen.

av 2. klassen.

«S:

fl~

C3

D

S-

J-*

B

3

P

G

fl

S*T*

P

re

av 1. klassen.

av 2. klassen.

B

B

p

►—1

p-

CD

CD

O

B

tc

sn-

äf

re

fl

Summa. j

-fl

*1

EL

re

•3

H

P

re

<

O^

cT

D

£

>-*

re

<

O^

O*

D

p:

►1

re

-t

cT

CD

CD

re

B

t©

E

p

CD

er.

re

fl

korpraler. *

icekorpraler.

soldater. j

Summa.

©

1914

i

l

o

8

5

10

10

10

47

13

13

12

38

_

_

36

48

48

12

120

—

—

4

4

4

12

1 o

1915

i

l

3

8

6

11

11

10

51

14

13

13

40

12

28

40

46

46

9

60

—

2

2

2

4

10

3 "

eu fl

1916

i

l

3

9

7

11

12

10

54

15

14

13

42

14

30

44

44

44

6

60

—

2

2

2

2

8

11

1917

i

1

3

10

8

12

12

in

57

15

15

13

43

14

30

44

44

44

3

60

—

2

2

2

2

8

fc

O

1918

i

l

3

11

8

13

13

10

60

15

15

13

43

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1919

i

1

3

11

8

13

13

10

60

15

15

13

43

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1914

i

1

1

6

5

7

7

6

34

9

9

8

26

—

—

24

36

36

8

80

—

—

2

3

3

8

§ £

t- M

1915

i

1

1

6

6

7

8

6

36

10

9

9

28

8

20

28

41

41

6

60

—

2

2

2

2

8

bC g

i ce 3

1916

i

l

2

n

t

6

8

9

6

40

11

10

10

31

12

24

36

43

43

4

60

—

2

2

2

2

8

a «>

! o bo

2 g

1917

i

1

3

7

7

9

9

8

45

12

11

11

34

14

30

44

44

44

2

60

—

2

2

2

2

8

M 2

® :ee

1918

i

l

3

8

7

10

11

10

51

13

12

11

36

14

30

44

44

44

—

60

2

2

2

2

8

ce

1919

l

1

3

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

—

60

—

2

2

2

2

8

1914

i

1

1

6

5

7

7

6

34

9

9

8

26

—

—

24

36

36

8

80

—

—

2

3

3

8

ce .

ö ®

1915

i

l

1

6

6

7

8

6

36

10

9

9

28

8

20

28

41

41

6

60

—

2

2

2

2

8

bo ®

1916

i

1

2

7

6

8

9

6

40

11

10

10

31

12

24

36

43

43

4

60

—

2

2

2

2

8

1917

i

l

3

7

7

9

9

8

45

12

11

11

34

14

30

44

44

44

2

60

—

2

2

2

2

8

1918

i

l

3

8

7

10

11

10

51

13

12

11

36

14

30

44

44

44

60

—

2

2

2

2

8

>

1919

i

l

3

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

60

—

2

2

2

2

8

•a

1914

i

l

2

8

5

12

11

10

50

9

14

16

39

—

—

32

40

48

10

240

—

—

3

3

3

9

•+J

g é

1915

i

l

2

8

5

12

11

10

50

10

14

15

39

12

28

40

46

46

8

240

—

2

2

2

2

8

«S -g

fl Ö

1916

i

l

3

8

6

12

11

10

52

11

14

14

39

14

30

44

44

44

6

240

—

2

2

2

2

8

ro a

rfl ©

1917

i

l

3

9

6

12

11

1C

53

12

14

13

39

14

30

44

44

44

3

240

—

2

2

3

2

8

ce ®

1918

i

l

3

9

7

11

11

10

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

240

—

2

2

2

2

8

©

1 C5

1919

i

1

3

9

7

11

11

1C

53

13

13

12

38

14

30

44

44

44

240

—

2

2

2

2

8

i) 2, intill dess den ena av de två nuvarande gevärshantverkarna avgår.

Anm. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler

Anm. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och den grad, som erlordras

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 38.

53

holms grenadjärregementen samt Gottlands infanteriregemente.

s

k

a p.

S

P

e

1.

Civilmilitär personal.

P:

Cfc

O

•1

QO

p:

Er

5*

CHS

p

*i

Gevärshantverkar-

Hovslagare-

Summa fast anställt manskap.

Musikfanjunkare.

Musik-

ser-

geanter.

Mnsikdist.-korpr. (furir) 2. klassen.

Musikkorpraler.

Musikvicekorpraler.

Trumslagare eller hornblåsare.

Mnsikelever.

Summa.

Regementspastor.

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

Regementsveterinur.

Bataljonsveterinär.

O

ce

<1

p:

BP*

p

a

<T

c

**

P

(t

Hantverkare.

O-

ce*

o

>3

O*

2.

►5*

0)

-i

JO

X?

P-

00

cn

rt

B

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Samma.

dist.korpr. (fnrirer) 2.klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

1. klassen.

2. klassen.

1

1

1

3

279

i

5

5

4

4

4

10

33

i

1

_

9

1

1

1

. 1

4

215

i

5

5

4

4

4

9

1

33

1

—

11

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

211

i

5

5

4

4

3

9

2

33

1

—

9

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

208

i

5

5

4

3

3

9

3

33

1

—

6

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

1

—

6

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

—

—

—

—

—

1

—

6

—

1

1

1

3

195

i

3

3

2

2

3

7

—

21

i

1

i

—

—

2

—

7

1

1

1

1

4

188

i

3

3

2

2

3

7

1

22

i

1

i

—

—

2

—

7

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

199

i

4

3

3

2

3

8

1

25

i

1

i

—

—

‘)1

—

6

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

207

i

4

4

O

O

3

3

8

2

28

i

1

i

—

—

l)l

—

6

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

205

i

5

4

3

3

3

9

o

O

31

i

1

i

—

—

*) 1

-

6

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

i

—

—

l)l

—

6

—

1

1

1

3

195

i

3

3

2

2

3

7

—

21

i

1

i

—

1

—

7

1

1

1

1

4

188

i

3

3

2

2

3

7

1

22

i

1

i

—

—

1

—

7|

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

199

i

4

3

3

2

3

8

1

25

i

1

i

—

—

1

—

6|

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

207

i

4

4

3

3

3

8

2

28

i

1

i

—

—

1

—

H

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

205

i

5

4

3

3

3

9

3

31

i

1

i

—

—

1

—

6

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

205

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

i

—

—

1

—

6

—

1

1

1

3

382

i

6

5

4

4

4

10

—

34

i

1

2

—

—

1

—

10

1

1

1

1

4

392

i

5

5

4

4

4

9

1

33

i

1

2

—

—

1

—

10

1

1

1

1

4

—

i

i

391

i

5

5

4

4

3

9

2

33

i

1

2

—

—

1

—

8

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

388

i

5

5

4

3

3

9

3

33

i

1

2

—

—

1

—

6

1

1

1

1

4

—

i

—

i

385

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

2

—

—

1

—

6;

1

1

1

1

4

—

—

i

—

i

385

i

5

5

3

3

3

9

4

33

i

1

2

—

—

1

—

6

och volontärvicekorpraler med motsvarande antal.

för beställnings utbytande mot mnsikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Tablå utvisande de nytillkomna officersbeställningarnas vid infanteriet fördelning

på åren 1915—1919.

Armé-

fördel-

ning.

Regemente.

År 1915.

År 1916.

År 1917.

År

1918.

År 1919.

Samma.

Ant.

S

t*

h©

t-1

h-*

f

H

W

t*

t-1

t—1

Ö

W

h-t

f

t*

K)

CJ

t*

t-

►—1

[Kronobergs reg:te ....

1

1

1

1

1

1

6

l

1

l

1

1

\

0

I.

[Norra skånska inf.-reg:tet

—

1

_

1

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

1

1

6

(Södra > >

—

—

—

1

1

—

1

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

6

(Första livgrenadjärreg:tet

—

1

—

1

_

_

—

—

—

1

—

—

—

_

1

—

—

—

—

—

1

1

6

1 Andra >

—

—

—

1

1

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

6

[Jönköpings >

—

1

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

1

6

(Kalmar >

—

—

—

1

1

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

1

1

6

(Västgöta reg:te ....

_

_

_

1

_

_

1

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

1

6

TTT

J Skaraborgs » ....

—

1

—

1

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

6

| Älvsborgs » ....

1

1

1

1

1

1

6

(Bohusläns » ....

—

1

—

1

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

6

|Svea livgarde......

1

1

1

1

1

1

6

\

l

l

1

1

1

6

IV.

[Livreg:tets grenadjärer. .

—

1

—

1

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

6

(Södermanlands reg:te . .

—

—

—

1

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

1

6

(Upplands inf.-reg:te . . .

_

1

—

1

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

6

(Dalregementet......

1

1

1

1

1

1

6

[Västmanlands reg:te . . .

—

1

—

1

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

1

6

(Värmlands » ...

1

1

1

1

1

1

6

(Hälsinge regrte . . .

—

_

—

1

—

—

1

—

—

1

—

—

—

—

1

—

1

1

6

(Västerbottens » ...

—

1

—

1

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

1

1

6

[Jämtlands > ...

—

—

—

1

1

—

1

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

6

(Västernorrlands» ...

—

1

—

1

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

6

Norrbottens reg:te ....

1

1

1

1

_

1

1

_

i

_

1

1

1

—

1

—

1

1

—

—

—

—

13

Karlskrona grenadj.-regite

—

1

—

1

1

1

—

1

i

1

—

1

1

2

1

—

1

2

2

1

—

1

19

Vaxholms »

—

1

—

1

1

1

—

1

i

1

—

1

1

2

1

—

l

2

2

1

—

1

19

Gottlands inf.-reg:tc . . .

1

1

1

1

1

3

Summa

1

15

1

27

15

3

14

2

3

14

14

3

3

4

15

13

2

5

4

2

12

26

las

—

Sammandrag:.

24 linjeregementen......

—

12

—

24

12

—

12

—

12

12

—

—

—

12

12

—

—

—

—

12

24

144

Norrbottens regemente.....

1

1

1

1

—

1

1

—

1

1

1

1

—

1

—

1

1

—

—

—

—

13

Karlskrona grenadjärreg:te . . .

—

1

—

1

1

1

1

1

1

—

1

1

2

1

—

1

2

2

i

—

1

19

Vaxholms >

—

1

—

1

1

1

1

1

1

—

1

1

2

1

1

2

2

i

—

1

19

Gottlands infanterireg.te ....

1

1

1

1

—1

Summa

1

15

1

27

15

3

14

2

3

14

14

3

3

4

15

13

2

5

4

2

12

26

198

=

44

= 37

_k''<

18

1

= 88

= 40

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

55

Tablå utvisande de nytillkomna under officersbeställningarnas vid infanteriet

fördelning på olika år.

1915.

1916.

1917.

1918.

1919.

Regemente.

Fanjunkare.

Sergeanter 1. kl.

Sergeanter 2. kl.

Summa.

1

Fanjunkare.

Sergeanter 1. kl.

Sergeanter 2. kl.

Summa.

Fanjunkare.

Sergeanter 1. kl.

Sergeanter 2. kl. l

Summa.

Fanjunkare.

Sergeanter 1. kl.

Sergeanter 2. kl.

Summa.

Fanjunkare.

Sergeanter 1. kl. 1

Sergeanter 2. kl.

Summa.

Norrbottens reg:te .

1

_

1

2

1 1

1

—

2

—

1

—

1

Karlskrona grenad- järreg:te ....

1

—

1

2

1

1

1

3

1

1

i

3

1

1

—

2

—

i

1

2

Vaxholms grenad- järreg:te ....

1

—

1

2

1

1

1

3

1

1

i

3

1

1

—

2

—

i

1

2

Gottlands inf.-reg:te

+ 1

—

—1

—

1+1

—

-1

—

+ 1

—

-i

—

+ 1

-1

-1

—

1 -

—

—

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för Livgardet till häst, Livregementets dragoner,

Office

rare.

Under-

officerare.

M

a

n -

Dist

-

korpr.

Sj

a k v å r d s

W

w

R

R

CO

CO

(furirer).

Trupp-

in

p”

ert-

Os

-1

f»

3

g

5

g

3

S>

P

p"

P

P

Cl

D

*3

CR

ro

SO

P

«-»■

>1

cw

ro

p

P

Korpraler

O

■—»

Pi

n

g

ep

P

dist.-

korpr.

(furirer).

förband.

a

•-<

po

-l

Överste.

CP

P

p

Majorer.

<P

P

<

1—t

-i

«

p

<

t©

i

P

•«

3

P

•<

fc©

rp

*4

*oi

p*

p

Summa.

p

?C-

p

>-»

SO

►3

p

t©

Summa.

►-t

pc-

J5©

PT

P

CO

s

5

ep

gf

o

■3

P

3

ce

<

O,

O

P

-1

©^

©

p

ISO

er

o

►3

vicekor

VJ

rji

p

2

p

sr

9?

E

ST

rt

PC-

00

oo

ep

B

so

P«

p»

>-<

E

p

ep

3

5

p

sr

ro

p

i

p

c/o

ce

ce

p

t»

p

ce

ce

oo

ce

ep

ep

P

P

p

P

P

ep

P

O

P

(19141

20

30

30

6

195

2

2

2

6

“ ro

1915

4

19

23

28

27

4

201

—

1

1

2

1

5

eö ri

bO1^

,1916)

1

—

—

5

2

7

6

5

26

6

5

5

16

8

18

26

26

26

3

205

—

1

1

2

1

5

> —

1917

8

18

26

26

26

1

205

—

1

1

2

1

5

(1918J

8

18

26

26

26

—

205

—

1

1

2

1

5

i »4

s s

119141

20

30

30

6

195

_

2

2

2

6

g §>

1915

4

19

23

28

27

4

201

1

1

2

1

5

fp 2

1916)

1

—

—

5

2

7

6

5

26

6

5

5

16

8

18

26

26

26

3

205

—

1

1

2

1

5

Si’0

1917

8

18

26

26

26

1

205

—

1

1

2

1

5

1-3 ©

ll918j

8

18

26

26

26

—

205

—

1

1

2

1

5

119141

_

_

20

30

30

6

195

_

2

2

2

6

0 ® ^

bo o «

1915

4

19

23

28

27

4

201

—

1

1

2

1

5

oj -t-3 *2

In ö es

1916)

1

—

—

5

2

7

6

5

26

6

5

5

16

8

18

26

26

26

3

205

—

1

1

2

1

5

s S

1917

8

18

26

26

26

1

205

—

1

1

2

1

5

jl918J

8

18

26

26

26

—

205

—

1

1

2

1

5

m •

(19141

_

20

30

30

6

195

2

2

2

6

! $2

I1915|

.T

4

19

23

28

27

4

201

—

1

1

2

1

5

- t: a

{1916)

1

—

—

5

2

7

6

5

26

6

5

5

16

8

18

26

26

26

3

205

—

1

1

2

1

5

ags

1917

8

18

26

26

26

1

205

—

1

1

2

1

5

“Ja

ll918J

8

18

26

26

26

—

205

—

1

1

2

1

5

*) 1, intill dess nuvarande regementsläkaren avgår.

Anm. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler eller vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler

Anm. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras

Anm. 3. Vid vart och ett av de mindre kavalleriregementena finnes dessutom 1 överstelöjtnant eller major enligt

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

57

Livregementets husarer och Smålands husarregemente

Spel.

Civilmilitär personal.

Musik
-

Hantverks
-

Hovslagar
-

geanter.

och volontärvicekorpraler med motsvarande antal.

för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.

nuvarande grunder.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) B 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för Skånska husar- och dragonregementena samt

Officerare.

Under-

officerare.

M

a

n -

Dist.-

korpr.

Sjukvårds-

w

tö

£

B

OD

(furirer).

Ul

e+-

o-

3

9

•Sr.

o

a

CD

<K

s

CD

CK3

CD

O

K

CD

di st.

korp.

Trupp-

förband.

C+-

(t»

ce

ce

B

B

3

e-r

B

Korpraler.

33

B.

furirer).

O:

•-t

po

1

Överste.-

2

&

«2i

fl

fl

o_

cd"

»-*

Majorer.

(3

fl

■<

H*

£

3

A

t©

S

ST

►i

so

<

E

?T

CD

fl

■<

to

P?

s

CD

s

fl”

fl

B

3"

Samma.

anjunkare.

N

fl

•<1

k—4

E

A

*1

fl

<3

JO

PT-

s

Samma.

1. klassen.

2. klassen.

Samma.

s

P?

O

-l

*3

•-<

SL

CD

CD

3

*-

o

-»

►fl

<-i

SL

CD-

fl

-1

O^

cT

B

fl!

i

h-

E

sr

g

to

E

ET

09

korpraler.

vicekorprale

ryttare.

Summa.

00

CD

tf

ce

ce

B

fn

B

CD

3

<S

B

CD

B

CD

B

CD

B

71

119141

40

60

60

12

390

4

4

4

12

c3 o

M 1

1915

8

38

46

55

54

8

399

—

1

3

4

3

11

fl fl 4)

1916}

1

l

2

10

3

14

12

ii

54

ii

10

10

31

16

36

52

52

52

6

402

i

1

2

4

2

10

°g 0 B

1917

16

36

52

52

52

2

402

l

1

2

4

2

10

OJ bo

1918)

16

36

52

52

52

—

402

l

1

2

4

2

10

19141

40

60

60

12

390

_

4

4

4

12

M fl

1915

8

38

46

55

54

8

399

—

1

3

4

3

11

fl w> S

1916

1

l

2

10

3

14

12

ii

54

ii

10

10

31

<16

36

52

52

52

6

402

l

1

2

4

2

10

eä S

1917

16

36

52

52

52

2

402

l

1

2

4

2

10

ro ''ö bo

s

1918

U6

36

52

52

52

—

402

l

1

2

4

2

10

CD

a

[19141

20

30

30

6

195

__

_

2

2

O

6

1915

4

19

2 c

28

27

4

201

—

1

1

2

1

5

l1916}

1

_

_

5

2

7

6

5

26

6

5

5

16

8

18

26

26

26

3

205

1

1

2

1

5

1917

8

18

26

26

26

1

205

1

1

2

1

5

8 «

11918J

8

18

26

26

26

205

■

1

1

2

1

5

[19141

6

8

3

17

20

30

30

6

195

—

_

2

2

2

6

afl i -*->

fl fl fl

1915

6

6

t

16

19

23

28

27

4

201

—

1

1

2

1

5

(1916

1

5

2

7

6

5

26

6

*) 5

6) 5

16

8

18

26

26

26

3

205

—

l

1

2

1

5

g| g,

1917

6

4) 5

6) 5

16

8

18

26

26

26

205

—

1

1

2

1

5

s

1918

6

4) 5

6) 5

16

8

18

26

26

26

j 1

205

—

1

1

2

1

5

'') 5, intilldess 2 av de nuvarande musiksergeantema av 1. klass avgå.

4) 4, intilldess 1 av de nuvarande musiksergeanterna av 2. klass avgår.

s) 2, intilldess 1 av de 2 nuvarande bataljonsläkarna avgår.

4) 6, intilldess 1 av de nuvarande sergeanterna av 1. klass avgår.

6) 4, intilldess 1 av de nuvarande sergeanterna av 1. klass avgår.

6) 1, intilldess den i 1914 års stat upptagna regementsläkaren avgår.

Anm. 1. Vid truppförband, där indelta korpraler och vicekorpraler ännu kvarstå, minskas antalet volontärkorpraler

Anm. 2. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras

Anm. 3. Vid vart och ett av de mindre kavalleriregementena finnes dessutom 1 överstelöjtnant eller major enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

5 9

Kronprinsens husarregemente och Norrlands dragonregemente.

8

k

a

P

S

P

B 1.

Civilmilitär personal.

K

jo:

ÖB

O

T

CD

P=

c*-

P.

5*

er?

p

71

Hantverks-

Hovslagar-

Summa fast anställt manskap.

g

0

C©

sr-

P*

£.

s’

a

pt“

p

n»

Musik-

ser-

geanter.

Musikdist.-korpr. (furir) 2. klassen.

Musikkorpraler.

Mnsikvicekorpraler.

Trumpetare.

Musikelever.

Summa.

Regementspastor.

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

Regementsveterinär.

Bataljonsvetcriuär.

O

re

<

p:

OD

tr*

p

0

<

re

tr-

es

3

dist.korpr. (furirer)2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

ryttare.

Summa.

dist.korpr. (furirer) 2. klassen.

korpraler.

O*

re

P7*

O

<-t

"3

re

7*

ryttare.

Summa.

1. klassen.

2. klassen.

7

7

8

22

596

i

5

3

3

3

3

9

27

2

6

6

8

22

595

i

5

4

3

3

3

8

1

28

—

—

1

—

1

4

6

6

6

22

597

i

'') 3

a)3

3

2

2

8

3

25

i

i

*)1

1

2

2

in

—

—

1

—

1

4

6

6

6

22

593

i

l) 8

*) 3

3

2

2

8

3

25

—

—

1

—

1

4

6

6

6

22

591

i

l) 3

4) 3

3

2

2

8

O

O

25

7

7

8

22

596

i

4

2

3

3

3

9

_

25

1

—

—

—

—

—

2

6

6

8

22

595

i

3

3

3

3

3

8

l

25

I

—

—

1

—

1

4

6

6

6

22

597

i

3

3

3

2

2

8

3

25

\ i

i

1

1

2

2

in

—

—

1

—

1

4

6

6

6

22

593

i

3

3

3

2

2

8

3

25

[

—

—

1

—

1

4

6

6

6

22

591

i

8

3

3

2

2

8

3

25

3

4

4

11

298

,

2

1

3

_

12

1

3

3

4

11

299

1

2

1

2

1

12

—

—

1

—

1

2

3

3

3

11

303

\ i

2

2

1

1

1

2

2

12

i

•>

1

1

1

1

54

—

—

1

—

1

2

3

3

3

11

301

1

1

2

2

12

—

—

1

—

1

2

3

3

3

11

300

1

1

1

2

2

12

3

4

4

11

298

2

1

3

__

12

—

—

—

—

—

1

3

3

4

11

299

2

1

2

1

12

—

—

1

—

1

2

3

3

3

11

303

i

2

2

1

1

1

2

2

12

i

1

1

1

1

54

—

—

1

—

1

2

3

3

3

11

301

1

1

2

2

12

—

—

1

—

1

2

3

3

3

11

300

1

1

2

2

12

och volontärvicekorpraler med motsvarande antal.

för beställnings utbytande mos musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.

nuvarande grunder.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för

Officerare.

Under-

officerare.

M

a

n -

Kaptene

Kaptene

CA

C»

Förste-

konst.

(furirer).

Sjukvårds

Trupper-

DO

rf

P

P

P

et-

P

P

P

sr

cl

P

Summa.

Styckjunkare.

CTC

o

P

P

>-»

CW

n

P

P

>

P

eu

o’

O

PS

Meniga volontärer.

förste-

konst.

(furirer).

P

band.

o?

>-*

po

•-S

Överste.

BO

2L

*si

fl"

P

p

CD

7»

Majorer.

r av 1. klassen.

r av 2. klassen.

jr av 1. klassen.

:r av 2. klassen.

ce

H

p"

p

p

n

n

;r av 1. klassen.

sr av 2. klassen.

Summa.

1. klassen.

2. klassen.

Summa.

n

PT

o

P

S"

“Ö

p

pr

o

p

p

p

CO

■<

O*

P

S?

rf

►<

1. klassen.

2. klassen.

P

eu

rt

pr

o

p

23.

p"

p*

vicekonstaplar.

artillerister.

CA

P

B

B

p

,

1914

i

1

3

10

9

ii

7

10

52

15

15

13

43

49

49

49

17

132

3

4

4

n

Ö 6

1915

i

1

3

10

8

ii

7

10

51

15

15

13

43

9

43

52

44

44

13

132

—

i

2

4

3

10

■tf «

ce B

1916

i

1

3

10

8

ii

7

10

51

15

15

14

44

18

37

55

44

44

9

132

—

2

2

2

2

8

ce t>c

p o

1917

i

1

3

10

8

ii

8

10

52

15

15

14

44

18

37

55

44

44

5

132

—

2

2

2

2

8

W.

1918

i

2

3

10

8

ii

9

10

54

15

15

15

45

18

37

55

44

44

—

132

—

2

2

2

2

8

1919

i

2

3

11

8

ii

9

10

55

15

15

15

45

18

37

55

44

44

—

132

—

2

2

2

2

8

1914

i

1

3

9

9

n

7

10

51

15

15

13

43

—

—

49

49

49

17

132

—

—

3

4

4

11

■»H .

© CJ

1915

i

1

3

10

8

ii

7

10

Öl

15

15

13

43

9

43

52

44

44

13

132

—

1

2

4

3

10

E5 fl

-tf <x>

1916

i

1

3

10

8

ii

7

10

51

15

15

14

44

18

37

55

44

44

9

132

—

2

2

2

2

8

0)

03 bo

1917

i

1

3

10

8

n

8

10

52

15

15

14

44

18

37

55

44

44

5

132

—

2

2

2

2

8

SO ^

O

1918

i

2

3

10

8

ii

9

10

54

15

15

15

45

18

37

55

44

44

—

132

—

2

2

2

2

8

1919

i

2

3

11

8

ii

9

10

55

15

15

15

45

18

37

55

44

44

—

132

—-

2

2

2

2

8

‘m

1914

i

1

3

12

10

14

8

12

61

18

19

17

54

—

—

64

64

64

19

168

—

—

4

5

5

14

—j

1915

i

1

4

13

9

14

8

12

62

18

19

17

54

11

56

67

56

56

15

168

—

1

3

5

4

13

tf ö

03 S

1916

i

1

4

13

9

14

8

12

62

18

19

18

55

23

47

70

56

56

10

168

—

2

2

4

3

11

on &

o bo

1917

i

1

4

13

9

14

9

12

63

18

19

18

55

23

47

70

56

56

5

168

—

2

2

3

3

10

fl M

o

1918

i

2

4

13

9

14

10

12

65

18

19

19

56

23

47

70

56

56

—

168

—

2

2

3

3

10

fs

1919

i

2

4

14

9

14

10

12

66

18

19

19

56

23

47

70

56

56

—

168

—

2

2

3

3

10(

*) 6, intill dess 2 av de nuvarande musiksergeanterna av 1. klass avgå.

Anm. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

61

Svea, Göta och Wendes artilleriregementen.

s

k

a

P-

S

P

e 1.

Civilmilitär personal.

Hästersättningar. j

Hantverks-

Hovslagar-

Samma fast anställt manskap.

gj

22.

-/

v*

«E

p

p

PT

P

T

CD

Musik-

ser-

ge anter.

0

ce

PT

O?

00

CD

PT

O

D

ce

•-*»

•-i

fcO

E

05

00

ro

P

g

P

PT

P

P

Pa

Öl

PT

O

p

00

S"

1-L

p

Musikvicekonstaplar.

K

P

3

05

p"

rt

pr

«

oT

-4

CD

CO

P

3

3

p

Regementspastor.

Regementsläkare.

ö

P

E

o’

p

oo

p:

?r

p

CO

w

n

''n

CD

3

CD

3

sr

<

n

rr*-

CD

•-«

5’

p:

ÖB

P

ST

o*

p

ce

<

CD

CD

5’

p:

O

CD

<

P*

*-»

00

=r

p

p

c*-

<

CD

•-<

pr

p

CD

P1

P

<

CD

*-»

pr

p

*■*

CD

förstckonst. (furirer)

2. klassen.

SB

—

O-

1

cd

PT

O

a

£

p*

cd"

cd

pr

o

o

ce

P

1=L

p"1

P

cT

K*

ST

CO

P

3

3

p

förstekonst (furirer)

2. klassen.

P

P

Q-

05

pr

o

p

p"

"a

éf

o’

CD

?r

o

D

ce

sr

sr

P

5;

fl

S)

ft-

CD

CO

P

3

3

p

E

ST

ce

00

ro

a

pr

p

00

ce

cd

P

3

4

4

u

3

4

4

ii

329

1

4

6

_

_

_

9

_

20

i

1

1

1

1

_

_

10

i

3

3

4

ii

i

3

3

4

ii

317

1

4

6

—-

—

—

9

—

20

i

1

1

1

1

—

—

10

i

3

3

4

ii

i

3

3

4

ii

314

1

4

*) 4

2

i

2

2

2

18

i

1

1

1

1

—

—

10

i

3

3

4

ii

i

3

3

4

ii

310

1

4

'') 4

2

i

2

2

2

18

i

1

1

1

1

—

—

10

i

3

3

4

ii

i

3

3

4

ii

305

1

4

■)4

2

i

2

2

2

18

i

1

1

1

1

—

—

12

i

3

3

4

ii

i

3

3

4

ii

305

1

4

*) 4

2

i

2

2

2

18

i

1

1

1

1

—

-

12

_

3

4

4

ii

—

3

4

4

ii

329

1

4

5

—

—

—

9

—

19

i

1

1

1

1

—

—

10

i

3

3

4

ii

i

3

3

4

ii

317

1

4

4

2

2

2

2

1

18

i

1

1

1

1

—

—

10

i

3

3

4

ii

i

3

3

4

ii

314

1

4

4

2

2

2

2

1

18

i

1

1

1

1

—

—

10

i

3

3

4

ii

i

3

3

4

ii

310

1

4

4

2

1

2

2

2

18

i

1

1

1

1

—

—

10

i

3

3

4

ii

i

3

3

4

ii

305

1

4

4

2

1

2

2

2

18

i

1

1

1

1

—

—

12

i

3

3

4

ii

i

3

3

4

ii

305

1

4

4

2

1

2

2

2

18

i

1

1

1

1

—

—

12

_

4

5

5

14

—

4

5

5

14

421

1

5

5

2

2

2

4

—

21

i

1

1

1

1

—

10

2

3

4

5

14

2

3

4

5

14

403

1

5

5

2

2

2

3

1

21

i

1

1

1

1

—

-

12

2

3

4

5

14

2

3

4

5

14

399

1

5

5

2

2

2

3

1

21

i

1

1

1

1

—

—

12

2

3

4

5

14

2

3

4

5

14

393

1

5

5

2

1

2

3

2

21

i

1

1

1

1

—

—

12

2

3

4

5

14

2

3

4

5

14

388

1

5

5

2

1

2

3

2

21

i

1

1

1

1

—

—

14

2

3

4

5

14

2

3

4

5

14

388

1

5

5

2

1

2

3

2

21

i

1

1

1

1

—

14

för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för Norrlands, Upp
-

Officerare.

Under-

officerare.

M

a

n -

*

*

Si

?r

p

c»

f

ce

ce

Förste-

konst.

(furirer).

Sj

u k v å r d s-

Trupp-

CO

C+"

g-

Överste.

O:

<

a

"i

SO

►p

Cfc

p

Cfc

B

P

P

«S:

B

P

P

cl

P

ce

cw

ce

P

P

ce

p

P

ct-

>

P

P-.

<

Cfc’

O

pj

Meniga volontärer.

förste- konst.

(furirer).

förband.

o?

p»

Cfc

P

SO

P

Cfc

H

Vlajorer.

1 av 1. klasssen.

r av 2. klassen.

r av 1. klassen.

;r av 2. klassen.

*2i

P

p

p

Cfc

Summa.

a

r?

*ö

p

fu-

p

3

;r av 1. klassen.

:r av 2. klassen.

Summa.

1. klassen.

2. klassen.

Summa.

Cfc

tu-

O

p

«3

X

tu-

o

p

p"

p

p“

Cfc

•-*

00

◄

o

cT

P

pj

Cfc

1. klassen.

2. klassen.

indrekonstaplar.

Cfc’

tu-

o

P

CO

p

p"

artillerister.

ce

p

B

B

p

1

’E

CJ

1914

1

1

3

10

8

ii

7

10

51

15

15

13

43

49

49

49

17

132

3

4

4

u

•rj a>

-e -»->

S ö

1915

1

1

3

10

8

ii

7

10

51

15

15

13

43

9

43

52

44

44

13

132

—

i

2

4

3

10

£ s

1916

1

1

3

10

8

ii

7

10

51

15

15

14

44

18

37

55

44

44

9

132

—

2

2

2

2

8

o ä>

.2 S

1917

1

2

3

10

8

ii

8

10

53

15

15

14

44

18

37

55

44

44

5

132

—

2

2

2

2

8

O

1918

1

2

3

10

8

ii

9

10

54

15

15

15

45

18

37

55

44

44

—

132

—

2

2

2

2

8

1919

1

2

3

11

8

ii

9

10

55

15

15

15

45

18

37

55

44

44

—

132

—

2

2

2

2

8

"C

1914

1

1

2

9

9

n

7

10

50

15

15

13

43

—

—

49

49

49

17

132

—

—

3

4

4

11

O

t?

1915

1

1

3

10

8

ii

7

10

51

15

15

13

43

9

43

52

44

44

13

132

—

1

2

4

3

10

2 fl

1916

1

1

3

10

8

ii

7

10

51

15

15

14

44

18

37

55

44

44

9

132

—

2

2

2

2

8

O

fl bo

1917

1

2

3

10

8

n

8

10

53

15

15

14

44

18

37

55

44

44

5

132

—

2

2

2

2

8

efl t- Ph

1918

1

2

3

10

8

n

9

10

54

15

15

15

45

18

37

55

44

44

—

132

—

2

2

2

2

8

D

1919

1

2

3

11

8

n

9

10

55

15

15

15

45

18

37

55

44

44

—

132

—

2

2

2

2

8

1

s

1914

1

1

3

10

8

ii

7

10

51

15

15

13

43

—

—

49

49

49

17

132

—

—

3

4

4

11

■§

1915

1

1

3

10

8

ii

7

10

51

15

15

13

43

9

43

52

44

44

13

132

—

1

2

4

3

10

ce g

1916

1

1

3

10

8

ii

7

10

51

15

15

14

44

18

37

55

44

44

9

132

—

2

2

2

2

8

»T3 OJ

fl ^

1917

1

2

3

10

8

n

8

10

53

15

15

14

44

18

37

55

44

44

5

132

—

2

2

2

2

8

is s

cOÖ

a

02

1918

1

2

3

10

8

ii

9

10

54

15

15

15

45

18

37

55

44

44

—

132

—

2

2

2

2

8

1919

1

2

3

11

8

ii

9

10

55

15

15

15

45

18

37

55

44

44

—

132

—

2

2

2

2

8

'') 5, intill dess 1 av de 5 nuvarande musiksergeanterna av 1. klass avgår.

*) 3, intill dess 1 av de 5 nuvarande musiksergeanterna av 1. klass avgår.

3) 5, intill dess 1 av de 5 nuvarande musiksergeanterna av 1. klass avgår.

Anm. Därest avgång av musikversonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

63

lands och Smålands artilleriregementen.

s k

a

P-

S

pel

Civilmilitär personal.

K

P =

X

er

•—t

x

p:

S"

P*

CfQ

P

Hantverks-

Hovslagar-

Summa fast anställt manskap.

M u s i ksty ckj u nkare.

Musik-

ser-

geanter.

Musikförstekonst. (furirer) 2. klassen.

a

c

p

P

eu

ce

?r

o

P

sa"

p"

Musikvicekonstaplar.

Trumpetare.

S

P

ce

Ä5

ce

ce*

er

Summa.

Regementspastor.

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

Rcgementsveterinär. |

w

E.

o’

p

<

ce

ce"

*■<

D*

P:

Geviirshantverkare.

Hantverkare.

förstekonst. (furirer)

2. klassen.

andrckonstaplar.

vicekonstaplar.

artillerister.

Summa.

förstekonst. (furirer)

2. klassen.

andrekonstaplar.

vicekonstaplar.

artillerister.

Summa.

1. klassen.

2. klassen.

3

4

4

ii

3

4

4

11

329

i

5

3

2

2

2

3

_

18

i

i

—

i

1

—

—

10

i

3

3

4

n

1

3

3

4

11

317

i

5

3

2

2

2

3

—

18

i

i

—

i

1

—

—

10

i

3

3

4

ii

1

3

3

4

11

314

i

■)4

4) 4

2

2

2

2

i

18

i

i

—

i

1

—

—

10

i

3

3

4

n

1

3

3

4

11

310

i

i)4

*) 4

2

1

2

2

2

18

i

i

—

i

1

—

—

12

i

3

3

4

ii

1

3

3

4

11

305

i

‘)4

2) 4

2

1

2

2

2

18

i

i

—

i

1

—

—

12

i

3

3

4

n

1

3

3

4

11

305

i

'') 4

2)4

2

1

2

2

2

18

i

i

—

i

1

—

—

12

_

3

4

4

n

_

3

4

4

11

329

i

4

4

2

2

2

3

—

18

i

i

i

i

1

-

—

8

i

3

3

4

ii

1

3

3

4

11

317

i

4

4

2

2

2

2

1

18

i

i

i

i

1

—

—

10

i

3

3

4

ii

1

3

3

4

11

314

i

4

4

2

2

2

2

1

18

i

i

i

i

1

—

—

10

i

3

3

4

ii

1

3

3

4

11

310

i

4

4

2

1

2

2

2

18

i

i

i

i

1

—

—

12

i

3

3

4

ii

1

3

3

4

11

305

i

4

4

2

1

2

2

2

18

i

i

i

i

1

—

—

12

i

3

3

4

ii

1

3

3

4

11

305

i

4

4

2

1

2

2

2

18

i

i

i

i

1

—

—

12

_

3

4

4

n

_

3

4

4

11

329

i

5

4

1

2

6

19

i

i

i

i

1

—

10

i

3

3

4

ii

1

3

3

4

11

317

i

5

4

2

2

2

3

19

i

i

i

i

1

10

i

3

3

4

ii

1

3

3

4

11

314

i

3)4

4

2

2

2

2

1

18

i

i

i

i

1

10

i

3

3

4

n

1

3

3

4

11

310

i

3)4

4

2

1

2

2

2

18

i

i

i

i

1

12

i

3

3

4

ii

1

3

3

4

11

305

3)4

4

2

1

2

2

2

18

i

i

i

i

1

12

i

3

3

4

n

1

3

3

4

11

305

») 4

4

2

1

2

2

2

18

i

i

i

1

12

för beställnings utbytande, mot mnsikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för Gottlands artillerikår, Boden-Karls
-

0 f f i

c e

r a

r e.

Under-

officerare.

M

a

n

P

►B

sr

B

CD

Kaptene

tr*

ca

ca

Förste-

konst.

(furirer).

Sj

u k v å r d s

Trupp-

U1

erT-

P

Överste.

O:

<

cd

p

p

B

B

P

B

B

cl

B

B-

ce

-1

aq

CD

P

B

aq

CD

P

B

►

B

B-

cd''

O

3

CD

g

CD

5.

förste- konst.

(furirer).

förband.

O?

*-<

P°

*-*

et

*21

B

P

B

jT

Majorer.

r av 1. klassen. j

r av 2. klassen.

r av 1. klassen.

H

P

£

P

Cfc

CD

B

T

*2:.

«-►

B

P

B

CD

N

Summa.

o

«£f.

b’

B

W

P

cd

H

P

<

E

p-

Cfc

Cfc

CD

B

;r av 2. klassen.

Summa.

1. klassen.

2. klassen.

Summa.

CD

o

B

00

P

''B

P

Sr

0

B

p"

■B

f

<

O

O

P

p;

H

CD

p

<

0

o”

p

<Tt-

p:

T

CD

1. klassen.

2. klassen.

B

Bi

CD

*-

O

B

Cfc

P

''Ö

sr

vicekonstaplar.

artillerister.

Summa.

1

1914

_

i

_

4

2

5

5

4

21

4

5

4

13

22

22

22

4

67

2

2

3

7

1915

—

i

—

4

2

5

5

4

21

4

5

4

13

3

19

22

22

22

3

67

—

1

1

2

2

6

B M

1916

—

i

—

4

2

5

5

4

21

4

5

4

13

7

15

22

22

22

2

67

—

1

1

2

1

5

ci o

^2 rH

1917

—

i

—

4

2

5

5

4

21

4

5

4

13

7

15

22

22

22

1

67

—

1

1

2

1

5

o

O

1918

—

i

—

4

2

5

5

4

21

4

5

4

13

7

15

22

22

22

—

67

—

1

1

2

1

5

1919

—

i

—

4

2

5

5

4

21

4

5

4

13

7

15

22

22

22

—

67

—

1

1

2

1

5

CD ffj

bO-M

1914

i

2

2

10

10

11

9

10

55

20

20

20

60

—

—

50

50

50

16

130

—

—

3

3

4

10

O §

•g a

1915

i

2

3

10

10

11

9

10

56

20

20

20

60

10

45

55

48

48

12

156

—

2

3

3

2

10

>2 bo

cd ©

1916

i

2

3

10

10

11

9

10

56

20

21

21

62

20

40

60

48

48

8

156

—

2

3

3

2

10

1917

i

2

3

10

10

12

9

11

58

21

22

22

65

20

40

60

48

48

4

156

—

2

3

3

2

10

<D ^2

B .73

O -t3

1918

i

2

3

11

10

12

10

11

60

21

23

23

67

20

40

60

48

48

—

156

—

2

3

3

2

10

« d

1919

i

2

3

12

10

13

10

12

63

22

24

24

70

20

40

60

48

48

—

156

—

2

3

3

2

10

V.

1914

i

1

2

6

6

7

5

6

34

12

12

12

36

—

—

30

30

30

14

72

—

—

2

2

2

6

<v .

1

F-H O

1915

i

1

2

6

6

7

5

6

34

12

12

12

36

5

25

30

27

24

11

72

—

1

1

2

1

5

SS

S a

.2 8>

1916

i

1

2

6

6

7

5

6

34

12

12

12

36

10

20

30

24

24

8

72

—

1

1

2

1

5

1917

i

1

2

6

6

7

5

6

34

12

12

12

36

10

''20

30

24

24

4

72

—

1

1

2

1

5

23 g

CD

1918

i

1

2

6

6

7

5

6

34

12

12

12

136

10

20

30

24

24

—

72

—

1

1

2

1

5

Ph

1919

i

1

2

6

6

7

5

6

34

12

12

12

36

10

20

30

24

24

—

72

—

1

1

2

1

5

*) 1, intill dess nuvarande batalj onsläkaren avgår.

Anm. Därest avgång av musikpersonal av manskapet icke äger rum inom den tid och i den grad, som erfordras

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

65

borgs artilleriregemente och Positionsartilleriregementet.

s

k

a

P-

S

P

e 1.

Civilmilitär personal.

ta

P=

CD

CD

<~t

CD

p:

c+-

C

er?

p

h

Hantverks-

Hovslagar-

Summa fast anställt manskap.

O

P

c

PT

QD

CD

,pr

c

B

pr

CD

hl

CD

Musik-

ser-

geanter.

Musikförstekonst. (furirer) 2. klassen.

M usikandrekoostaplar.

g

p

pr

CD*

CD

PT

O

B

CD

P~

hd

CD

H=

B

B

hd

CD

p"

-t

CD

S

P

Er

CD

CD

<

CD

h»

ce

p

B

B

p

fö

CD

OQ

CD

3

CD

B

hd

g

o"

h

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

£3

CD

''K

CD

CD

C

<3

CD

O

D*

p:

h

ce

E.

o’

B

CD

<

CD

O

B*

p:

O

CD

f

g-

<

CD

pr

p

CD

SO

B

CD

p

CD

förstekonst. (furirer)

2. klassen.

P

a

c-

ro

PT

o

CD

P

cd

o

PT

o

O

CD

P*

-d

P

—t

CD

CD

S-

<Z2

P

B

B

p

förstekonst. (furirer)

2. klassen.

audrekonstaplar.

cd’

CD

PT

O

b

45,

3

P

ä

cd"

2.

cd’

CD

7*

03

P

B

B

p

pr

p

CD

CD

B

JM)

PT

p

CD

B

_

1

l

2

4

_

i

i

1

3

151

_

1

i

1

1

2

6

1

2

—

1

1

2

4

—

i

i

1

3

149

—

1

—•

i

1

1

2

—

6

—

—

—

—

1

—

—

2

—

1

l

2

4

—

i

i

1

3

147

—

1

—

i

1

1

2

1

7

—

—

—

—

1

—

_

2

—

1

1

2

4

—

i

i

1

3

146

—

1

—

i

1

1

2

1

7

—

—

—

—

1

—

—

2

—

1

l

2

4

—

i

i

1

3

145

—

1

—

i

1

1

2

1

7

—

—

—

—

1

—

_

2

—

1

1

2

4

—

i

i

1

3

145

—

1

—

i

1

1

2

1

7

—

—

—

—

1

—

—

2

—

3

3

4

10

—

—

—

—

—

316

2

2

2

2

2

2

4

—

16

2

7

1

2

3

4

10

339

2

2

2

2

2

2

3

1

16

9

1

2

3

4

10

—

—

—

2

2

342

2

2

2

2

2

2

3

1

16

9

1

2

3

4

10

—

i

i

2

4

340

2

2

2

2

1

2

3

2

16

9

1

2

3

4

10

—

i

i

2

4

336

2

2

2

o

1

2

3

2

16

9

i 1

2

3

4

10

—

i

i

2

4

336

2

2

2

2

1

2

3

2

16

7''

—

2

2

2

6

—

2

2

2

6

194

1

2

2

1

1

2

2

—

11

_

i

i

_

1

_

_

—

5,

—

2

2

2

6

—

2

2

2

6

181

1

2

2

1

1

2

1

1

11

—

i

i

—

1

—

—

1

5

-

2

2

2

6

—

2

2

2

6

175

1

2

2

1

1

2

1

1

11

—

i

■)

—

1

—

—

8

—

2

2

2

6

—

2

2

2

6

171

1

2

2

1

1

2

1

1

11

—

i

■)

—

1

—

— -

8

—

2

2

2

6

—

2

2

2

6

167

1

2

2

1

1

2

1

1

11

—

i

'')

—

1

—

—

8

—

2

2

2

6

-

2

2

2

6

167

1

2

2

1

1

2

1

1

11

—

i

*)

—

1

—

—

8

för beställnings utbytande mot musikelevs, sker sådant utbytande så snart ske kan.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 Käft. (Nr 58.) B 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Ma,j:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för artilleriets fabriker och tygstater.

Artilleriets fabriker . .

Artilleriets tygstater .

Artilleriets fabriker . .

Artilleriets tygstater .

Artilleriets fabriker och

tygstater......

|l914|

|l91ö|

1916

‘)3

tö

5.5

p

B.

138

H

128

*) Nu på truppförbandens stater.

2) Benämnas nu tyg- eller fabriksförvaltare.

3) Benämnas nu verkmästare. Dessutom tjänstgöra nu fyra i truppför iandens stater upptagna underofficerare

såsom verkmästare vid ammunitionsfabriken. _

4) Från och med 1916 åtnjuter styresman, vilken såsom sådan räknar 5 tjänsteår, vederbörligt alders
-

tillägg.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

67

Övergångsplan för Fortifikationen.

Trupp-

förband.

Stat för år

0 ffi

c e r a r e.

Under-

officerare.

S P

e 1.

Civilmilitär personal.

Förste vaktmästare.

p:

ce

e-f-

a

ce

p:

£

5*

09

P

|-i

O:

■<

ro

oo

cT

Överstelöjtnanter.

Majorer.

Kaptener av 1. ktassen. j

Kaptener av 2. klassen. 1

Löjtnanter av 1. klassen.

Löjtnanter av 2. klassen.

Underlöjtnanter.

Summa.

Fanjunkare.

Sergeapter av 1. klassen.

Sergeanter av 2. klassen.

Summa.

Musikfanjunkare.

Musik-

ser-

geanter.

Summa.

w

ro

3

CD

B

ro

-B

=3

ÖB

O

ct>

5

TS

B

ro

B

sr

s?

R

CD

Bataljonsläkare.

W

p

£

o''

B

00

<

ro

ro

2.

B*

B:

ro

►*J

O

>1

Si

w

p

o*

B

ro

P

O:

*1

(t

>1

O

O:

•1

po

Oj

ro

g?

•1

<

t

ro

P

ce

3

ro

B

sr

ro

Pf

P

3

Gevärshantverkare.

Tygverkmäslare.

Tyghantverkare.

Råd ^telegrafi ster.

1

►ad

O!

PO

p

3

P!

ro

B

CD

1. klassen.

2. klassen.

1914

2

3

8

26

14

33

17

25

128

42

33

33

108

3

5

6

14

l

1

i

2

11

3

5

19

4

i

13

©

a

o

1915

2

4

8

27

14

33

17

25

130

42

34

34

no

3

5

6

14

l

1

i

2

11

3

3

6

23

2

4

i

14

ce

1916

2

5

8

30

16

34

17

25

137

43

38

37

118

3

5

7

15

l

1

i

2

11

3

3

6

27

3

4

i

15

cö

1917

2

5

9

32

18

35

19

25

145

44

41

40

125

3

6

8

17

l

1

i

2

11

4

3

6

27

4

4

i

16

o

1918

2

5

10

34

20

36

26

25

158

45

44

43

132

3

7

8

18

3

2

i

4

11

5

5

6

27

4

5

i

17

1919

3

5

10

36

22

37

29

32

174

46

47

47

140

4

7

8

19

3

2

i

4

11

5

5

6

27

4

„ 1

0

i

18

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer.

i Trupp- förband.

M

a

n

s

k

a

P-

s

P

e

1.

Dist.-

korpr.

(furirer).

Korpraler.

Vicekorpraler.

Oflicersvolontärer.

Meniga volontärer.

Sjukvårds

-

Hantverks-

Gevärshant-

verkar-

lovslagar-

Summa fast anställt manskap.

g

3

Bi

on

ST

O

>-t

-ö

JO

sr

p"

ce

ro

a

g

a

sr

sr

o

T

>-*

P

ca

g

C

Oi

sr

<

ro*

ro

sr

o

-3

p

ca

Trumpetare.

Musikelever.

Summa.

Stat för år

1. klassen.

2. klassen.

Summa.

dist.-

korpr.

(furi-

rer).

korpraler.

vicekorpraler.

O

P-

P

(t

7»

Summa.

! dist.korpr. (furir) 1. klassen. |

dist.korpr. (furirer) 2. klassen.

korpraler.

vice korpraler.

Summa.

sr

o

-3

p

vicekorpraler.

soldater.

ce

c

3

p

korpraler.

vicekorpraler.

no

O

e©

p

ca

Summa.

1. klassen.

t©

sr

p

''i

O

C

1914

15

30

30

15

124

2

i

4

7

4

8

ii

23

i

i

3

5

i

i

2

4

253

i

2

2

3

—

8

f 6

9

15

19

19

12

91

_

l

2

2

2

7

i

2

6

7

16

i

2

1

4

—

i

1

2

185

i

2

2

2

i

8

OCÖ

’) 1915

l 3

3

10

10

33

—

—

—

1

1

i

—

2

3

6

—

—

1

1

i

—

1

2

GG

—

—

—

1

—

1

:©

1 6

11

17

18

18

8

95

_

l

2

2

2

7

i

2

6

7

16

i

2

1

4

—

i

1

2

185

i

2

2

2

i

8

h''

©

‘) 1916

{ 3

5

8

8

8

35

—

—

1

1

1

3

i

—

2

3

6

i

—

1

2

i

—

1

2

72

i

—

1

—

i

3

p_

f 6

11

17

18

18

4

95

l

2

2

2

7

i

2

6

7

16

i

2

1

4

—

i

1

2

181

i

2

2

2

i

8

eö

l) 1917

l 3

5

8

8

8

33

—

1

1

1

3

i

—

2

3

6

i

—

1

2

i

—

1

2

75

i

1

1

1

i

5

>

Öl

1918

6

11

17

18

18

—

95

—

l

2

2

2

7

i

2

6

7

16

i

2

1

4

—

i

1

2

177

i

2

2

2

i

8

1919

6

11

17

18

18

—

95

—

l

2

2

2

7

i

2

6

7

16

i

2

1

4

—

i

1

2

177

i

1 2

2

2

i

8

1914

15

30

30

15

124

_

_

2

1

4

7

__

4

8

11

23

i

1

3

5

i

i

2

4

253

i

2

2

3

8

f 6

8

14

20

20

12

80

1

2

2

9

7

i

2

6

7

16

i

1

2

4

i

—

1

2

175

i

2

2

2

i

8

OCÖ

M

*) 1915

\ 3

1

4

8

8

40

—

—

—

i

1

—

1

2

2

5

1

—

1

i

1

2

69

—

—

1

1

:©

1 6

10

16

17

17

8

85

l

2

2

2

7

i

2

6

7

16

i

1

2

4

i

1

2

172

i

2

2

2

i

8

P

©

s) 1916

\ 3

5

8

8

8

40

_

—

1

i

2

1

2

2

5

1

—

1

i

1

2

74

—

1

1

2

a

1 6

It

16

17

17

4

85

1

2

2

2

7

11

2

6

7

16

i

1

2

4

i

1

2

16b

i

2

2

2

i

8

$

2) 1917

{ 3

5

8

8

8

37

1

1

2

_

1

2

2

5

1

—

1

i

1

2

71

1

1

1

3

&

1918

6

10

16

17

17

85

l

2

2

2

7

i

2

6

7

16

i

1

2

4

i

1

2

161

i

2

2

2

i

8

1919

6

10

16

17

17

85

l

2

2

2

7

i

2

6

7

16

i

1

2

4

i

1

2

161

2

2

i

8

Norr-

lands

ingen-

iörkår.

1918

1918

6

6

10

10

16

16

16

16

16

16

75

75

—

—

1

l

1

1

2

2

1

1

P

P

i

i

1

1

4

4

5

5

11

11

i

i

1

1

1

1

£

£

i

i| i

2

2

4

4

146

146

2

2

i

i

OO CO

*) Nedre raden omfattar manskap, som vid kåren uppsattes för att 1918 överföras och bilda den ena halvparten

av Norrlands ingenjörkår, under det den andra halvparten uppsattes vid Oröta ingenjörkår.

2) Nedre raden omfattar manskap, soiu vid kåren uppsattes för att 1918 överföras och bilda den ena halvparten

av Norrlands ingenjörkår, under det den andra halfparten uppsattes vid Svea ingenjörkår.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

69

Övergångsplan för Bodens ingenjörkår och Fälttelegrafkåren.

M

a

n

S

k

a

p-

S p e

1.

Dist.-

korpr.

(furirer).

Sjukvårds-

Hantverks-

Gevärshant-

verkar-

Hovslagar-

9

B

5*

X

Trupp-

förband.

Stat för år

1. klassen.

It

7-

cT

ÖB

ao

O

B

Summa.

Korpraler.

Vicekorpraler. i

Officersvolontärer. !

Meniga volontärer.

''3rS,g| 1. klassen.

>t.“

rpr.

rer).

J50

£

ss

eu

et

3

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa. i

dist.korpr. (furirer) 1. klassen.|

dist.korpr. (furirer) 2. klassen. |

korpraler.

vicekorpraler.

Summa.

korpral.

vicekorpral.

soldat.

Summa.

sc

o

-3

vicekorpral.

soldat.

Summa.

ima fast anställt msnskap.

5*T*

O

*

—

p”

XI

(t

B

Musikkorpraler.

Musikvicckorpraler.

Trumpetare.

Musikelever.

Summa.

:Q_

1914

_

_

8

16

16

_

80

_

i

1

2

4

8

8

20

i

1

143

1

2

2

2

f

a

O

60 .

1915

3

6

9

13

12

—

70

—

—

i

i

1

3

i

2

7

7

17

i

—

i

2

—

i

i

127

1

2

2

1

i

7

a

•rl 0C3

1916

3

6

9

10

9

—

60

—

—

i

i

1

3

i

2

5

6

14

i

—

i

2

—

i

i

108

1

2

2

1

i

7

a

o

1917

3

6

9

10

9

—

60

—

—

i

i

1

3

i

2

5

6

14

i

—

i

2

—

i

-

i

108

1

2

2

1

i

7

o

PQ

1918

3

6

9

10

9

—

60

—

—

i

i

1

3

i

2

5

6

14

i

—

i

2

—

i

i

108

1

2

2

1

i

7

1919

3

6

9

10

9

—

60

—

—

i

i

1

3

i

2

5

6

14

i

—

i

2

—

i

—

i

108

1

2

2

1

i

7

1914

—

—

11

21

20

—

76

—

—

2

2

2

6

—

1

5

6

12

—

—

i

1

i

i

i

3

150

_

1

1

2

_

4

ce

60 ö

<9 5

1915

4

9

13

24

26

—

100

—

—

1

2

2

5

i

2

9

10

22

—

1

i

2

i

i

i

3

195

1

1

1

1

i

5

1916

8

16

24

24

25

—

125

—

1

1

2

1

5

2

3

11

16

32

i

1

i

3

i

i

i

3

241

1

1

1

1

i

5

+5 Cd

25 M

1917

8

16

24

24

25

—

125

—

1

1

2

1

5

2

3

11

16

32

i

1

i

3

i

i

i

3

241

1

1

1

1

i

5

Pq

1918

8

16

24

24

25

—

125

—

1

1

2

1

5

2

3

11

16

32

i

1

i

3

i

i

i

3

241

1

1

1

1

i

5

1919

8

16

24

24

25

—

125

—

1

1

2

1

5

2

3

11

16

32

i

1

i

3

i

i

i

3

241

1

1

1

1

i

5

Ännu Bodenkåren minskas och Fälttelegraf kåren ökas genom att överföra till Fälttelegraf kårens detachement i Boden

det manskap från kåren, som nu handhaver ballong- och telegraftjänsten därstädes.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Sammandrag av staterna

H

03

02

Dist.-

korpr.

(furirer).

Sjukvårds-

O:

<

tf

w

tf

«T

0

i*

►5

tf"

0

löjtnanter av 1. klassen.

,o<

0

tf

P

CJ

P

CO

>-*

CO

tf

p

o3

ro

tf

P

Korpraler.

<

O

en

g

tf

P.

dist.-

korpr.

(furirer).

Överste.

Öl

tf

e§*.

p"

tf

P

ST

;■*

Majorer.

-t

%

£

tf"

CD

tf

a

er av 2. klassen

er av 2. klassen.

o

S

s

tf

p

«

Summa.

<E.

p

**

ce

re

er av 1. klassen.

er av 2. klassen.

Summa.

1. klassen.

2. klassen.

Summa.

tf

o

►-*

*-o

>-t

tf

c»

ji

tf

N

CD

<

O

O

p

tf":

CD

tf

<

o"

P

e-t-

tf:

tf

1. klassen.

2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

•Bulning

Stat för cheferna

vid trängkårerna

3

3

Svea trängkår .

—

—

—

3

2

3

3

3

14

6

6

6

18

—

—

9

18

18

2

24

Göta trängkår .

-

—

—

3

2

3

3

3

14

6

6

6

18

—

—

9

18

18

2

24

Norrlands träng- kår ......

_

_

_

3

2

3

3

3

14

6

6

6

18

—

—

9

18

18

2

24

Skånska träng- kåren .....

_

_

_

3

2

3

3

3

14

6

6

6

18

_

_

9

18

18

2

24

Västmanlands

trängkår ....

_

_

_

3

2

3

3

3

14

6

6

6

18

_

_

9

18

18

2

24

Östgöta trängkår

—

—

—

3

2

3

3

3

14

6

6

6

18

—

—

9

18

18

2

24

Summa officerare

och underoffice- rare med veder- likar .....

3

3

18

12

18

18

18

90

36

36

36

108

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

71

för trängen 1914.

s k

a i

S

P

e 1

Civilmilitär personal.

p:

t»

CD

p:

E

p

cw

p

Gevärshantverkar-

Hovslagar-

Summa fast anställt manskap.

Musikfanjunkare.

Musik-

ser-

geanter.

Musikdist.-korpr. (furir.) 2. klassen.

Musikkorpraler.

Musikvicekorpraler.

Trumpetare.

Musikelever.

Summa.

tÖ

CD

CD

B

CD

P

OD

*-0

P

O

>-»

CD

•t

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

tö

CD

CD

B

CD

P

ce

<

CD

CD

P*

P:

Bataljonsveterinärer.

Gevärsliantverkare.

Hantverkare.

jdist.-korpr. (furirer) 2. klossen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

O-

CD*

c+

o

►i

B3

CD

JO

p?

jo”

cd

0

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

1. klassen.

2. klassen.

6i

—

—

—

1

1

—

1

1

i

3

75

—

i

1

1

1

2

2

—

8

1

1

2

—

1

—

4

—

—

—

1

1

—

1

1

i

3

75

—

i

1

1

1

2

2

—

8

—

1

1

—

1

—

4

—

—

—

—

1

1

—

1

1

i

3

75

—

i

1

1

1

2

2

—

8

1

1

1

—

1

—

4

—

—

—

—

1

1

—

1

1

i

3

75

—

i

1

1

1

2

2

—

8

1

1

2

—

1

4

—

_

_

_

1

1

—

1

1

i

3

75

—

i

1

1

1

2

2

—

8

1

1

1

—

1

4

—

—

—

—

1

1

—

1

1

i

3

75

—

i

1

1

1

2

2

—

1 8

—

1

1

—

1

—

4

—

•

6

6

4

6

8

6

24

6

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kurgl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för

Stat för officerare och underofficerare

med vederlikar

vid trängen....

Svea trängkår......

Göta trängkår......

Norrlands trängkår ....

Skånska trängkåren . . .

Västmanlands trängkår . .

Ostgöta trängkår.....

Summa officerare och underofficerare

med vederlikar

Av ovanstående beställningar

avses att under året

indragas........

Slutsumma officerare och underofficerare

med vederlikar

.........

Under
officerare.

Officerare.

Man

Dist.-

korpr.

(furirer).

Sjukvårds
-

dist.-

korpr.

(furirer).

Anm. 1. Vid uppkommande vakans i regementspastorsbeställning vid Svea eller Norrlands trängkårer skall beställ
Anm.

2. Officers-, underofficers- och musikunderofficersbeställningarna samt de civilmilitära beställningarna skola

bestämmelser.

a) Då vakans inträffar i officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning eller i civilmilitär

för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen».

b) Officers-, underofficers- eller musikunderofficersbeställning samt civilmilitär beställning överflyttas till

därom gör framställning.

Anm. 3. Intill dess antalet kaptensbeställningar av 2. klassen och underlöjtnantsbeställningar nedbringats till det i

beställningar, huruvida återbesättande skall ske eller beställningen indragas.

Anm. 4. Intill dess antalet underofficersbeställningar och hantverkarbeställningar nedbringats till det i staten för

2. klassen eller hantverkarbcställning frågan om återbesättande av den vakanta beställningen underställas

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

73

trängen 1915.

s k

a

p-

S

P

e 1.

Civilmilitär personal.

!=!

p:

CD

CD

CD

p:

c*-

3

b’

CT5

Gevärshantverkar-

Hovslagar-

Summa fast anställt manskap.

Mnsikfanjunkare.

Musik-

ser-

geanter.

Mnsikdist.-korpr. (furir.) 2. klassen.

Musikkorpraler.

Musikvicekorpraler.

Trumpetare.

Musikelever.

Summa.

Regementspastorer.

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

Regementsveterinär.

Batalj onsveterinärer.

Cl

n

<

p:

■1

er

p

3

<

cd

»

a

P

3

<

O

*-<

W

P

cd

dist.korpr.((fnrirer) 2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

dist.korpr. (furirer) 2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

1. klassen.

co

X?

p

ÖB

Ji

n

3

6

—

—

—

i

i

—

1

i

—

2

67

—

i

1

1

i

2

i

i

8

i

1

2

—

i

—

4

—

—

—

—

i

i

—

1

i

—

2

67

—

i

1

1

i

. 2

i

i

8

—

1

1

—

i

—

4

—

—

—

—

i

i

—

1

i

—

2

67

—

i

1

1

i

2

i

i

8

i

1

1

—

i

—

4

—

—

—

—

i

i

—

1

i

—

2

67

—

i

1

1

i

2

i

i

8

i

1

2

—

i

—

4

—

—

—

—

i

i

—

1

i

—

2

67

—

i

1

1

i

2

i

i

8

i

1

1

—

i

—

4

—

—

—

—

i

i

—

1

i

—

2

67

—

i

1

1

i

2

i

i

8

—

1

1

—

i

-

4

—

4

6

8

—

6

24

6

4

6

8

6

24

C

ningen ej återbesättas.

överflyttas till staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen» i enlighet med efterföljande

beställning och den vakanta beställningen ej skall indragas, överflyttas beställningen före återbesättandet till staten

staten för »officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen», därest vederbörande beställningsinnehavare

staten för genomförd härordning angivna, bestämmer Kungl. Maj:t vid uppkommande vakans i någon av nämnda

genomförd härordning angivna, skall vid uppkommande vakans i faniunkarbeställning, sergeantbeställning: av 1. eller

Kungl. Maj:ts prövning.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (Nr 58.) B 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för

Stat för officerare och underofficerare

med vederlikar

vid trängen.......

Svea trängkår.......

Göta trängkår.......

Norrlands trängkår.....

Skånska trängkåren ....

Västmanlands trängkår . . .

Östgöta trängkår......

Summa officerare och underofficerare

med vederlikar. .

Av ovanstående besättningar

avses att under året indragas

Slutsumma officerare och underofficerare

med vederlikar

..........

Under
officerare.

Man
-

Officerare.

Dist.- korpr.

(fu rirer).

Sjukvård s
-

dist.-

korpr.

furirer).

Alun. 1. Angående indragning av vissa beställningar samt beställningarnas överflyttande till staten för »officerare

Anm. 2. Intill dess överstebeställningen vid trängen varder av Kungl. Maj:t besatt med ordinarie innehavare, må

de kostnader, som uppkomma genom ett provisoriskt upprätthållande av befattningen.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

75

trängen 1916.

s k

a

?■

s

p

e 1

Civilmilitär personal.

Gevärshantverkar-

Hovslagar-

Summa fast anställt manskap.

Musik-

ser-

geanter.

C

2

W

dist.korpr. (furirer) 2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

dist.korpr. (furirer) 2. klassen.

korpraler.

vicekorpraler.

soldater.

Summa.

g

1.

ta*

tB.

C

ts

PT

P

1

ro

1. klassen.

to

PT

g

<o

a

3>*

*i

pr

o

►5

-*»

o

T

to

pr

Er

ce

oa

ro

P

Musikkorpraler.

Musikvicekorpraler.

Trumpetare.

Musikelever.

Summa.

Regementspastorer.

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

Regementsveterinär.

Batalj onsveteri n ärer.

O

O

-9

p:

ÖB

er

p

p

Er

p

n

Hantverkare.

p:

ED

c*-

C3

*-t

CD

pa

e*-

B* ''

CW

P

r*

ce

—

—

—

—

—

—

i

1

—

2

64

—

i

i

i

1

2

i

1

8

i

i

2

i

—

4

—

—

—

—

—

—

—

i

1

—

2

64

—

i

i

i

1

2

i

1

8

—

i

1

—

i

—

4

—

—

—

—

—

—

—

i

1

—

2

64

—

i

i

i

1

2

i

1

8

i

i

1

—

i

—

4

—

—

—

—

—

—

—

i

1

—

2

64

—

i

i

i

1

2

i

1

8

i

i

2

—

i

—

4

—

—

—

—

—

—

—

i

1

—

2

64

—

i

i

i

1

2

i

1

8

i

i

1

—

i

—

4

—

—

—

—

—

—

—

i

1

—

2

64

—

i

i

i

1

2

i

1

8

—

i

1

—

i

—

4

_!

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6

c

—

—

—

—

—

—

4

6

8

1

—

6

—

24

1

s

6

6

“

4

6

7

6

23

och underofficerare med vederlikar vid trängen» se anm. 1—4 å övergångsplanen för år 1915.

Kungl. Maj:t disponera erforderlig del av för nämnda beställning i staten upptagna löneförmåner till bestridande av

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för

Stat för officerare och underofficerare

med vederlikar

vid trängen . .

Svea trängkår.....

Göta trängkår.....

Norrlands trängkår . . .

Skånska trängkåren . . .

Västmanlands trängkår .

Östgöta trängkår ....

Summa officerare och underofficerare

med vederlikar

.......

Av ovanstående beställningar

avses att under

året indragas .....

Slutsumma officerare och

underofficerare med vederlikar

.......

Under
officerare.

Officerare.

Dist.-

korpr.

(furirer).

Sjukvårds
-

dist.-

korpr.

(furirer).

89 35

Anm. 1. Angående indragning av vissa beställningar samt beställningarnas överflyttande till staten för »officerare

Anm. 2. Angående disposition av överstelönen se anm. 2 å övergångsplanen för år 1916.

Anm. 3. Från och med år 1917 beräknas organisationen enligt förslag till ny härordning fullständigt genomförd i

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

77

trängen 1917.

Civilmilitär personal.

Spel.

Musik.

Hovslagar
-

Gevärshantverkar
-

geanter.

och underofficerare med vederlikar vid trängen» se anm. 1—4 å övergå-ngsplanen för år 1915.

vad angår manskapsbeställningarna.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för officerare och underofficerare med vederlikar

vid trängen 1918.

Stat för officerare och underofficerare

med vederlikar

vid trängen ....

Svea trängkår......

Göta trängkår......

Norrlands trängkår ....

Skånska trängkåren ....

Västmanlands trängkår . .

Ostgöta trängkår.....

Summa officerare och underofficerare

med vederlikar

Av ovanstående beställningar

avses att under året indragas

Slutsumma........

Officerare.

Under-

officerare.

Spel.

Clvilmilitär personal.

w

p:

ro

rr+-

CO

CO

p:

c+-

B.

5’

<w

p

>pi

Överste.

Överstelöjtnanter.

Majorer.

Kaptener av 1. klassen.

Kaptener av 2. klassen.

Löjtnanter av 1. klassen.

Löjtnanter av 2. klassen.

Underlöjtnanter.

Summa.

Nj*

SO

ö

o’

a

SO

CD

Sergeanter av 1. klassen.

Sergeanter av 2. klassen.

Summa.

g

a

00

£

So

<E.

o*

a

*-

P

a

CD

Musik-

ser-

geanter.

Summa.

CD

crc

rs

5

CD

d

sr

■o

p

1

CD

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

Regementsveterinär.

Bataljon8veterinärer.

0

CD

-1

p:

>1

er

p

d

CD

■t

9?

SO

1

CD

Hantverkare.

1. klassen.

2. klassen.

1

3

3

7

8

—

—

—

3

3

3

i

i

2

1

1

i

—

i

—-

—

—■

—

3

3

3

i

i

2

—

1

i

—

i

—

_

_

_

3

3

3

i

i

2

1

1

i

_

i

I11

16

81

35

35

35

105

—

>23

_

—

—

—

3

3

3

i

i

2

1

1

i

—

i

—

—

—

—

3

3

3

i

i

2

1

1

i

—

i

—

—

—

-

3

3

3

i

i

2

—

1

i

—

i

—

1

3

3

18

11

1

18

18

16

88

1

35

1

35

35

1

105

2

—

6

6

12

4

1

6

6

—

6

—

23

1

8

1

3

3

18

10

18

18

16

87

34

35

34

103

—

6

6

12

3

6

6

_

6

_

22

8

Anm. 1.

Anm. 2.

Angående indragning av vissa beställningar samt beställningarnas överflyttande till stat för »officerare

och underofficerare med vederlikar vid trängen» se anm. 1—4 å övergångsplanen för år 1915.

Angående disposition av överstelönen se anm. 2 å övergångsplanen för år 1916.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

79

Övergångsplan för officerare och underofficerare med vederlikar vid

trängen år 1919.

Officerare.

Under-

officerare.

Spel.

Civilmilitär personal.

Musik-

ser-

Cd

Cd

geanter.

O*.

►3

sr

•3

sr

B

B

a

er?

©

er?

CD

g

ce

5»

w

©

ce

p_

Cl

et

CE

Överste.

©

"1

CD

2L.

*2i

&

to

B

Majorer.

0

»■*

0

•<

H-1

E

B

©

>1

SO

<

to

0

©

■-*

P

•<

h-1

p-r

B

«T

to

0

eu

©

B

p

B

Summa.

Fanjunkare.

B

©

>-»

P

•<

>7-

B

c-v-

©

*1

p

•<

to

p?

Summa.

CD

p

3.

S*

g-

P

h-1

to

CD

OQ

ISO

P?

P*

CD

Summa.

B

©

0

«-*■

"3

P

0D

O

CR

©

S

ro

B

CD

p:

p*r

p

W

P

cT

O*

3

CD

s:

©

S

»

B

e-v-

CD

-1

©

rt

p

o’

B

CD

<

©

©

■-i

B*

P=

y

3-

P

S

©

Hantverkare.

*1

QP

P:

b’

eu;

p

7»

eu

so

CD

CD

r

CD

cT

CD

cT

OQ

p-

0Q

©

B

©

0

©

?

•-<

©

B

P:

3

©

B

B

©

0

Q

B

ro

B

©

B

Stat för officerare

och underoffice- rare med veder- likar vid trängen

1

3

3

7

8

Svea trängkår . .

—

—

—

3

3

3

1

i

2

1 1

i

1

—

1

—

—

Göta trängkår . .

Norrlands träng-

—

—

—

3

3

3

1

i

2

u

f1

i

1

—

1

—

—

kår......

—

—

—

3

3

3

1

i

2

1 1

i

1

—

1

—

—

Skånska träng-

10

16

80

34

35

34

103

—

22

kåren.....

—

—

—

3

3

3

1

i

2

1

i

1

—

1

—

—

Västmanlands

trängkår . . .

—

—

—

3

3

3

1

i

2

1

i

1

—

1

—

—

Ostgöta trängkår

—

—

—

3

3

3

1

i

2

—

i

1

—

1

—

—

Samma

1

3

3

18

10

18

18

l(i

87

34

35

34

103

—

6

G

12

3

6

6

6

_

22

8

Av ovanstående

beställningar av- ses att under

året indragas .

1

1

1

1

2

1

-

i

Slutsumma

1

B

3

18

10

(JO

18

15

86

34

34

33

101

—

6

6

12

o

6

6

—

6

21

8

Amu. Angående indragning av vissa beställningar samt beställningarnas överflyttande till staten för »officerare

och undrofficerare med vederlikar vid trängen» se anm. 1—4 å övergångsplanen för år 1915.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för officerare och underofficerare med vederlikar vid

trängen åren 1920—1924.

Officerare.

Under-

officerare.

Spel.

Civilmilitär personal.

Kaptener av 2. klasse

M

CC

C/2

Musik-

ser-

geanter.

tri

Stat för år

Överste.

O:

c

ro

u.

rT

t£:

b"

P

D

ro

Majorer.

(.aptener av 1. klassei

t2:.

b

p

B

sr

p

<

pr

eT

eg

e-h

B

B

ro

SO

<

ts

PT

j~

Underlöjtnanter.

a

B

E

B

p

P

<B.

b’

B

PT

P

-1

ro

ce

ro

p

B

ro"

SO

PT

p

in

v.

ce

ro

p

B

ro

>~i

SO

<

JO

PT

ro*

u>

Summa.

Musikfanjunkare.

1. klassen.

2. klassen.

Summa.

Regementspastorer.

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

Regemeut8veterinär.

Batalj o ^veterinärer.

O

ro

ps

ce

B-

P

B

<

ro

pr

p

►t

ro

K

p

B

<

ro

pr

p

ro

[ästersättningar.

p

B

B

B

B

Stat för officerare och under- officerare med vederlikar

vid trängen ......

1920

i

3

3

18

10

18

18

15

86

34

34

33

101

6

6

12

2

6

6

6

21

8

Av ovanstående beställningar av-

l

1

l

1

o

Stat för officerare och nnder- officerare med vederlikar

vid trängen......

1921

i

3

3

18

9

18

18

15

85

33

34

32

99

G

6

12

2

6

6

6

21

8

Av ovanstående beställningar av- ses att under året indragas . .

1

1

_

1

1

2

1

_

Stat för officerare och nnder- officerare med vederlikar

vid trängen......

1922

i

3

3

18

9

18

18

14

84

33

33

31

97

6

6

12

2

6

6

6

20

8

Av ovanstående beställningar av- ses att under året indragas . .

1

1

1

1

_

2

Stat för officerare och under- officerare med vederlikar

vid trängen ......

1923

i

3

3

18

9

18

18

13

83

32

32

31

95

6

6

12

2

6

6

6

20

8

Av ovanstående beställningar av- ses att under året indragas . .

_

_

_

_

1

_

_

_

1

_

1

1

2

1

_

Stat för officerare och nnder- officerare med vederlikar

vid trängen......

1924

i

3

3

18

8

18

18

13

82

32

31

30

93

6

6

12

2

6

6

6

19

8

Av ovanstående beställningar av-

1

1

1

1

1

Stat för officerare och under- officerare med vederlikar

vid trängen......

1925

i

3

3

18

8

18

1812

81

31

31

30

92

6

6

12

2

6

6

6

18

8

Anm. 1. Angående beställningarnas överflyttande till staten för »officerare och nnderofficerare med vederlikar vid

trängen» se anm. 1—4 å övergångsplanen för år 1915.

Anm. 2. Organisationen beräknas vara fullt genomförd från och med år 1925.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

81

Övergångsplan för intendenturkåren.

Stat

för

år

Civilmilitära personer av

cers tjänsteställning.

offi-

Civilmilitära

personer av

underofficers

tjänsteställ- ning.

M a

n s k

a p.

Vaktmästare vid generalintendentens

expedition.

Vaktmästare på gammal stat.

Generalintendent.

C:

no

-1

3

5*

co

P

Pa

A

P

CO

N

Fältintendenter av 1. graden.

Fältintendenter av 2. graden.

Intendenter av 1. klassen.

Intendenter av 2. klassen.

Underintendenter.

Summa.

Dist.-

ltorpr.

(furirer).

Korpraler.

Vicekorpraler.

Officersvolontärer.

Meniga volontärer.

Summa fast anställt manskap.

Förvaltare. i

Forskarassistenter av

1. klassen.

Förvaltarassistenter av

2. klassen.

Summa.

1. klassen.

2. klassen.

Summa.

1914. . . .

1

1

6

8

49

28

16

109

80

_

80

22

1915 ....

1

1

6

8

50

28

16

no

80

2

2

84

2

2

4

—

—

—

8

12

i

21

1916 ....

1

2

6

8

50

29

16

112

79

4

4

87

4

2

6

—

6

—

10

22

i

19

1917 ....

1

2

6

9

51

30

16

115

78

6

6

90

4

2

6

6

8

—

12

32

i

17

1918 ....

1

2

6

9

51

31

16

116

74

8

8

90

4

6

10

8

10

—

12

40

i

15

1919 ....

1

2

6

9

51

33

16

118

74

8

8

90

4

6

10

10

10

—

12

42

i

10

Amu. 1. Fråga om tillsättning ay ledigbliven föryaltarbeställning skall underställas Kungl. Maj:ts

provning.

Anm. 2. Ledigbliven vaktmästarbeställning återbesattes icke, men få härigenom uppkomna besparingar

användas för upprätthållande av sådan tjänst.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt 28 käft. (Nr 58.) Bil

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för infanteriets stamhästar 1916—1923. *)

1 r.

Egna tjänste- hästar.*)

Kavalleri-

hästar.

Artilleri-

hästar.

Summa.

Summa vid

årets slut.

1916.............

28

22

18

68

68

1917.............

28

32

24

84

152

1918.............

—

70

24

94

246

1919.............

—

80

30

no

356

1920 .............

—

86

24

no

466

1921.............

—

70

24

94

560

1922 .............

—

60

24

84

644

‘)

motsvara

genomförd.

*)

Under 1923 får infanteriet 81 hästar (60 från kavalleriet och 21 från fältartilleriet), vilka

avgången under åren 1916—1923, varför övergången med år 1923 kan anses fullständigt

Om flera egna tjänstehästar lämpligen kanna övertagas, minskas i stället överflyttningen från

kavalleriet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

83

Örerg&ngsplan för kavalleriets stamhästar 1916—1924. *)

R

e in o

n t e r.

Överflytt- ning till

Hela

Öknings-

Öknings-

Ersätt-

knl språte-

Å r.

remonter

nings-

antalet

tjänst av

remonter

för

remon-

stam-

hästar, som

för

kaval-

ter för in-

Summa.

eljest

infan-

leri-

fanteriet

hästar.

skulle

teriet.1)

fördel-

och ka-

kasserats.

ningen.

valleriet.

1916..................

22

20

504

546

5 620

40

1917..................

32

50

506

588

5 670

40

1918..................

70

50

510

630

5 720

40

1919..................

80

50

515

645

5 770

40

1920 ..................

86

50

519

655

5 820

0. S. Y.

1921..............

70

60

524

654

5 880

allt efter

behovet

1922 ................

60

60

529

649

5 940

1923 .............

44

60

535

639

6 000

1924 ...............

—

—

584

584

6 000

*) Beroende på utfallet av kronans inlösande av egna tjänstehästar vid infanteriet, kan det årliga

antalet av dessa remonter komma att erfordra någon ändring.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Övergångsplan för fältartilleriets stamliästar 1916—1924.

Å r.

R e m o

n t e r.

1

Hela

antalet

stam-

hästar.

Öknings- remonter

för infan- teriet.

Öknings- remonter

för fält- artilleriet.

Ersättnings- remonter

för infante- riet och fält- artilleriet.

Summa.

1916...............

18

10

247

275

2 759

1917...............

24

12

248

284

2 771

1918...............

24

14

249

287

2 785

1919...............

30

16

250

296

2 801

1920 ...............

24

18

252

294

2 819

1921...............

24

18

254

296

2 837

1922 ...............

24

17

255

296

2 854

1923 ...............

21

15

257

293

2 869

1924 ...............

—

—

274

274

2 869

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

85

Örergångsplan för positions- och fästningsnrtilleriets stamhästar 191G—1924.

Å r.

Il e

Oknings-

rcmonter.

in o n t

Ersättnings-

remonter.

e r.

Simma.

Hela antalet

stamhästar.

1916..............

20

5

25

80

1917............

24

7

31

104

1918...........

30

9

39

134

1919.............

36

11

47

170

1920 ...............

40

15

55

210

1921.............

36

19

55

246

1922 ..............

30

22

52

276

1923 ...........

30

25

55

306

1924 ............

—

27

27

306

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr <58.

Övcrgångsplan för ingcnjörtruppernas stamliästar 1916—1924.

Å r.

R e

Öknings-

remonter.

m o n t

Ersättnings-

remonter.

e r.

Summa.

I

Hela antalet

stamliästar.

1916..................■

5

13

18

148

1917...................

6

13

19

154

1918...................

8

14

22

162

1919...................

10

15

25

172

1920 ...................

12

15

27

184

1921...................

12

16

28

196

1922 ...................

10

18

28

206

1923 ...................

8

19

27

214

1924 ...................

—

19

19

214

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.

87

Tablå över remontbeliovet 1916—1924.

Truppslag.

Öknings-

eller

ersättnings-

remonter.

1916.

1917.

1918.

1919.

1920.

1921.

1922.

1923.

1924.

1

Öknings-. .

42

82

120

130

136

130

120

104

Kavalleriet......<

Ersättnings-

504

506

510

515

519

524

529

535

584

1

Summa

546

588

630

645

655

654

649

639

584 :

[

Öknings-. .

28

36

38

46

42

42

41

36

-

Fältartilleriet . . . . ;

Ersättnings-

247

248

249

250

252

254

255

257

274

1

Summa

275

284

287

296

294

296

296

293

274

Positions- och fästnings-

Öknings-. .

20

24

30

36

40

36

30

30

— !

artilleriet.....■!

Ersättnings-

5

7

9

11

15

19

22

25

27

1

Summa

25

31

39

47

55

55

52

55

27

f

Öknings-. .

5

6

8

10

12

12

10

8

|

j Ingenjörtrupperna . . . <

Ersättnings-

13

13

14

15

15

16

18

19

19 1

l

Summa

18

19

22

25

27

28

28

27

19

| Trängcn .......

Ersättnings-

29

29

29

29

29

29

29

29

29

,

Öknings-. .

95

148

196

222

230

220

201

178

Samma ^

Ersättnings-

798

803

811

820

830

842

853

865

933

''

Summa summarum

893

951

1007

1042

1060

1062

1054

1043

933

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

89

Tillaga F.

KOSTNADSBERÄKNINGAR

RÖRANDE

LANTFÖRSVARET

EFTER GENOMFÖRD HÄRORDNING

I. ORDINARIE UTGIFTER

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 häjt. (Nr 58.) B 12

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

91

Bil. 1.

Stat

för Generalitetsstaten efter genomförd liärordniug.

£

n

h e

t s k o s

t

nåd.

Lön,

arvode,

Dagavlöning,

furageersättning

Antal

Kronor.

Summa

löne-

tillägg.

Kronor.

å kr.

per dag

i 365

dagar.

Kronor.

kronor.

Officerare.

8 000

1000

—

7

—

2 555

—

10 555

1000

—

Inspektör för militärläroverken m. m,,

inspektör för infanteriet, arméfördel- ningschefer, generalfälttygmästare,

chef för fortifikationen, generalstabs- chef och inspektör för kavalleriet .

Kommendant i Boden, militärbefälha- vare på Gottland samt 12 regements- chefer vid infanteriet, förordnade

såsom brigadchefer, arvoden....

12

14

126 660

14 000

—

140 660

CivilmllitSr personal.

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

—

Fältläkare.............

6

—

—

37 950

—

Gottgörelsc för tjäll stohäst ar.

400

1

365

765

Lönetillägg och furageersättning till

officerare av generalitetet och till en

adjutant hos vardera inspektörerna

för infanteriet och för militärläro- verken m. m. samt en förste (kapten)

och on andre (subalternoificer)adjntant

hos varj e arméfördelningschef, efter en

häst till varje andre adjutant samt två

hästar till en var av övriga officerare

46

35190

Hyra, expenser in. in.

Till hyra, eldning, belysning och städ- ning av inspektörens för infanteriet,

inspektörens för militärläroverken

m.m, arméfördelningschefernas samt

inspektörens för kavalleriet expedi- tioner ävensom till skrivmaterialier,

blanketter, övriga tryckalster, under- håll av expeditionsmateriel, inbind- ning samt fyllnad i dagavlöning åt

skrivbiträden m. m. vid nämnda

expeditioner...........

28 000

_

Summa

—

—

_

241 800

—

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. 2.

Stat

för Generalstabens fast anställda personal efter genomförd härordning.

E

n h

e

t s k

O

s t

n

a d.

Dagavlöning,

Lön,

arvode,

tjänstgörings-

Orts-

i»

Summa

penningar,

furage-

till-

lägg-

Summa

Kronor.

kronor.

tillag

K-

ersättning

Kro-

nor.

kronor.

Kronor.

å kr.

perdag

i 3G5

Kronor.

dagar.

A. Militärstaten.

Överadjutanter.

6 000

—

6

—

2190

—

—

—

8190

—

Överstar.............

2

16 380

_

4 500

—

5

—

1825

—

—

—

6 325

—

Överstelöjtnanter.........

4

25 300

—

4 000

—

5

—

1825

—

—

—

5 825

—

Majorer..............

13

75 725

Stahsadjutanter.

3 400

—

4

—

1460

—

—

—

4 860

—

Kaptener av 1. klassen.......

23

111780

_

2 400

—

4

—

1460

—

—

—

3 860

—

D:o >2. > .......

10

38 600

—

Botgörelse för tjänstehUstar.

Lönetillägg och furageersättning efter

400

—

1

—

365

—

—

—

765

—

två hästar för varje officer ....

104

79 560

—

347 345

_

B. Civilstaten.

5 900

—

—

—

1200

—

—

_

7100

_

Professor1............

1

7100

_

3 600

—

—

—

1800

—

400

—

5 800

—

Krigsarkivarie 1 2 *..........

1

5 800

—

1500

1500

—

Bibliotekarie, arvode........

1

1500

—

1500

1500

—

Aktuarier, > ........

3

4 500

—

900

—

—

—

450

—

150

—

1500

—

Förste vaktmästare 5........

1

1500

—

700

—

—

—

350

—

150

—

1200

—

Vaktmästare4...........

Vikariatsersättning under semester för

3

3 600

—

civila beställningsinnehavare med

lön på stat...........

—

530

—

24 530

Summa

—

—

—

871875

1 Efter 5 är lian lönen höjas med 600 kronor.

2 » 5 > > » * » 500 s och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

2 > 5 » > > > » 100 >

* > 5 > > > » » 100 » och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Anm. 1. Därest förste vaktmästare eller vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle,

skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdragas

100 kronor årligen.

Anm. 2; Denna lönestat gäller under förutsättning, att föreskrift finnes därom, att samtliga ordinarie

civila tjänsteinnehavare med lön på stat vid generalstaben skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst 6 timmar varje söckendag.

Anm. 3. Civil beställningsinnehavare med lön på stat må årligen, i den mån sådant kan ske utan

hinder för göromåleus behöriga gång, åtnjuta semester: professorn och krigsarkivarien under

vardera sex veckor samt förste vaktmästaren och eu var av vaktmästarna under 15 dagar.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. 3.

Stat

för Artilleristaben efter genomförd härordning.

Enhetskostnad.

Dagavlöning,

Lön,

arvode,

lönetill-

lägg.

tjänstgörings-

penningar,

furageersätt-

ning

Orts-

tillägg.

Kronor.

Summa

kronor.

tal.

.kronor.

Kronor.

å. kr.

dag i

per

865

Kronor.

dagar.

4 000

—

5

—

1825

—

—

—

5 825

—

Major, chef för staben.........•

Artilleristabsofficer, chef för konstruktions-

1

5 825

—

1500

—

1500

—

avdelningen, arvode..........

1

1500

—

1200

—

1 200

—

Artilleristabsofficerare, arvoden......

3

3 600

—

1000

_

1000

—

D:o > ......

4

4 000

—

750

_

750

—

D:o » ......

2

1500

—

1200

_

1200

—

Officer från infanteriet, arvode......

1

1200

—

750

—

750

—

D:o » ......

1

750

—

700

—

—

—

350

—

150

—

1 200

—

Vaktmästare1..........• . . .

Expenser, gratifikationer åt tillfälliga bi-

1

1200

2 600

—

träden, ved, ljus, rengöring m. m. ...

Lönetillägg och furageersättning till che-

1530

400

—

i

—

365

—

—

—

765

—-

fen för artilleristaben efter två tj änstehästar

2

—

Summa

—

23 705

—

1 Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.

Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så längo denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Av sistnämnda belopp beräknas 85 kronor för bränsle.

Anm.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

95

Bil. 4.

Stat

för Kommendantsstaten efter genomförd härordning.

Enhetskostnad.

Lön,

arvode,

löne
tillägg.

Kronor.

3 000

900

400

3000

3 000

4 000

2 400

400

Dagavlöning,

furageersättning

it kr.

per dag

i 365

dagar.

Kronor.

365

1825

1460

365

Summa

kronor.

3 000

900

765

3 000

3 000

5 825

3 860

765

a) Kommendantskapet i

Stockholm.

Kommendant, arvode.........

Vaktmästare, med skyldighet att bestrida

vaktmästaregöromålen såväl vid expeditionen

som för arrestanterna, arvode

Till vaktjonrnaler, skrivmaterialier för

expeditionen och vakterna, bokbindningskostnad,

renhållning i expeditions-

och vaktrummen, förstugor och

korridorer, m. fl. extra utgifter . . .

Gottgörelse för tjänsteliästar.

Lönetillägg och furageersättning till

kommendanten och 1 adjutant efter en

häst för vardera..........

b) Kommendantskapet å

Karlsborg.

Kommendant, arvode.........

Garnisonspastor, arvode........

Regementsläkare för Karlsborgs garnison

och garnisonssjukhns .......

Bataljonsläkare för d:o d:o......

Skrivmaterialier m. m.........

Gottgörelse för tjänsteliästar.

Lönetillägg och furageersättning till

kommendanten och 1 adjutant efter en

häst för vardera..........

Transport

Kronor.

3 000

900

650

1530

3 000

3 000

5 825

3 860

100

1530

Summa

kronor.

6,080 —

17 315

23 3951—

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

E

a 1

e t

s

kos

; n

a (I.

Lön,

Dagavlöning,

P

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

Kronor.

furageersättning

Summa

SL

kronor.

å kr.

per dag

i 865

Kronor.

kronor.

dapar.

Transport

23 395

—

c) Kommendantskapet i

Boden.

6 000

—

6

—

2190

—

8190

—

Kommendant............

i

8190

—

—

—

—

50

182

50

182

50

Skrivbiträde, sergeant........

i

182

50

3 000

—

—

—

—

—

3 000

—

Garnisonspastor, arvode.......

Regementsläkare för Bodens garnison och

i

4 000

—

garnisonssjukhus samt för bestridande

av tjänsten såsom fästningsläkare vid

*5 000

—

5

—

1825

—

6 825

—

kommendantsskapet........

Bataljonsläkare för Bodens garnison och

2

13 650

2 3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

garnisonssjukhus..........

Regementsveterinär för Bodens garnison

2

9 720

—

och fästningsveterinär vid kommen-

2 3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

dantskapet............

1

4 860

—

Eldning, städning och belysning ....

Kostnader för telefonstationens i Boden

öppenhållande nattetid, påringnings- avgifterna för de olika militära expedi- tionernas tjänstesamtal häri inräknade

Kostnader för skrivmaterialier, blanket- ter, övriga tryckalster, underhåll av

expeditionsmateriel m. m.......

3300

600

2100

—

—

Gottgörelse för tjänstehästar.

Lönetillägg och furageersättning till kom-

mendan ten och 1 adjutant efter två

hästar för kommendanten och en häst

400

—

1

—

365

—

765

—

för adjutanten...........

3

2 295

—

48 897

50

Summa

—

—

72 292

50

1 Därav 4 000 kr. i ISn och 1 000 kr. i arvode.

2 Därav 2 400 kr. i lön och 1 000 kr. i arvode.

Anm. Kommendanten i Boden åtnjuter utöver ovan upptagna avlöningsförmåner arvode å generalitets
staten

med 1000 kronor årligen.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

97

Bil. 5.

Stat

för Krig shö gskolan efter genomförd härordning.

An-

tal.

Kronor.

5130

i

1200

i

6 325

i

1000

—

i

600

—

i

1500

—

i

1200

—

2

1530

9 600

—

28 085

—

Enhetskostnad.

Lön,

arvode,

lönetill
ägg.

Kronor.

Dagavlöning,

tjänstgörings
penningar,

fnrageersättning

1200

4 500

1000

600

900

700

400

å kr.

per dag

i 866

dagar.

Kronor.

Orts
till
lägg
Kronor.

1825

450

350

365

150

150

Summa

kronor.

1200

6 325

1000

600

1500

1200

765

Utgifter, gemensamma för krigshögskolan

och vissa andra institutioner.

Högskolebyggnadens uppvärmning, vattenförbrnkningsavgift,

elektrisk ström och

städning av gemensamma lokaler . . .

Maskinist, arvode...........

Anm. 1. Därest maskinisten i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad samt

bränsle, nedsättes arvodet till

1 050 kronor.

Krigshögskolans egna utgifter.

Chef.................

Adjutant, tillika redogörare, arvode . . .

D:o, arvode...........

Förste vaktmästare 1.........

Vaktmästare2............

Lönetillägg och furageersättning till chefen

efter två tjänstehästar.......

Amu. 2. Därest förste vaktmästare eller

vaktmästare i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad samt bränsle,

skall, så länge denna förmån

kvarstår, ortstillägg ej till honom

utgå, varjämte å lönen avdragas

100 kronor årligen.

Arvoden åt lärare.

Till lärarna i tvångsämnena beräknas arvodena

årligen till 300 kronor för varje

timmes undervisningsskyldighet i veckan

eller 300 x 32 .........

'' j a^er dessutom 1 ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.

2 Åtnjuter dessutom 2 ålderstillägg å 100 kronor, det ena efter fem års och det andra efter 10

års väl vitsordad tjänst.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 höft. (Nr 58.) B 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

An-

tal.

Kronor.

—

28 085

—

7 200

i

1000

—

_

500

_

—

1 500

—

—

14 500

—

_

950

_

2 595

—

56830

—

Enhetskostnad.

Lön,

arvode,

lönetill
ägg
Kronor.

1 000

Dngavlöning,

tjänstgörings
penningar,

furageersättning

å kr.

per dag

i 365

dagar.

Kronor.

Orts
till
lägg
Kronor.

Summa

kronor.

1000

Transport

Till lärarna i de valfria ämnena beräknas

arvodena till 300 kronor för varje timmes

undervisningsskyldighet i veckan

eller 300 x 24 ...........

Läraren i ridning, arvode.......

Gottgörelse för anordnande av övnings
ritter

...............

Repetitörer..............

Praktiska övningar..........

Till inköp och underhåll av inventarier,

böcker och undervisningsmateriel . . .

Expenser, städning m. m........

Amu. 3. I fall under krigshögskolans

egna utgifter skulle uppstå brist

å en eller annan titel, som icke

avser avlöning, arvode eller stipendier,

må till betäckande därav

användas de å andra titlar

under krigshögskolans egna utgifter

möjligen uppkommande

besparingar, endast dessa utgifter

i sin helhet icke överskridas.

Summa

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

99

Bil. 6.

Stat''

för Artilleri- och ingenjörhögskolan efter genomförd härordning.

Enhetskostnad.

Löd,

arvode,

löne
tillägg.

Kronor.

4 500

700

900

400

2100

1500

1700

1200

Dagavlöning,

tjänstgörings
penningar,

furageersätt
ning
-

å kr.

per dag

i 365

dagar.

Kronor.

1825

365

Orts

tillägg.

Kronor

Summa

kronor.

6 325

700

900

765

2100

1500

1700

1200

Avlöning.

Stab.

Chef...............

Adjutant, arvode..........

Redogörare för medels- och persedeluppbörden,

arvode ........

För bibliotekets och samlingarnas vård

och redovisning, arvode......

Lönetillägg och furageersättning till

chefen efter två tjänstehästar . . .

Lärare och repetitörer.

Lärare i artilleri och tillämpad me
kanik

vid högre artillerikursen,

arvode ........

D:o i artilleri vid allmänna ar
tillerikursen

med undervisningsskyldighet

jämväl vid

högre fortifikationskursen,

arvode ..........

D:o i befästningskonst vid högre

och allmänna fortifikations
kursema,

arvode.....

D:o i militär förbindelselära och

tillämpad mekanik vid högre

fortifikationskursen med undervisningsskyldighet

i befästningskonst

vid allmänna

artillerikursen.......

Transport — 6 500

Kronor.

Summa

kronor.

6 325

700

900

300

1530

2100

1 500

1700

1200

9 755

9 755 -

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl Maj:ts nåd. proposition nr 58.

E

n h e t s k

Ost!

a

d.

Dagavlöning,

T

tjänstgörings-

>

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

penningar,

furageersätl

ning

Orts-

tillägg.

Summa

kronor.

£

Kronor.

kronor.

Kronor.

å kr.

i 365

Kronor.

dagar.

Transport

—

6 500

—

9 755

—

Lärare i krigskonst vid högre artil-

leri- och fortifikationskurser-

900

—

—

—

—

—

—

—

900

—

na, arvode........

D:o i krigskonst vid allmänna

i

900

—

artilleri- och fortifikations-

1400

1400

—

kurserna, arvode.....

i

1400

—

3 500

—

—

—

—

—

—

—

3 500

—

D:o i matematik, arvode ....

D:o i byggnadskonst och beskri-

i

3 500

—

1400

1400

—

vande geometri, arvode . .

i

1400

—

1200

—

—

—

—

—

—

—

1200

—

D:o i fysik, arvode.......

i

1200

—

1800

—

—

—

—

—

—

—

1800

—

D:o i kemi, i .......

i

1800

—

Till biträdande lärare och repetitörer

—

3 800

—

20 500

_

Elever.

Till stipendier åt elever......

—

—

—

3 000

—

Betjäning.

900

_

__

_

450

_

150

_

1500

_

Förste vaktmästare1........

i

1500

—

700

—

—

—

350

—

150

—

1200

—

Vaktmästare2...........

i

1200

—

1200

—

—

—

—

—

—

1200

—

Maskinist, arvode.........

i

1200

3 900

—

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan

egenskap åtnjuter fri bo- stad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvar- står, ortstillägg ej till honom

utgå, varjämte å lönen av- dragas 100 kronor årligen.

Tillkommer dylik förmån

maskinisten i denna hans

egenskap, nedsättes hans

arvode till 1,050 kronor.

Transport

—

—

37 155

—

1 Åtnjuter dessutom 1 ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.

2 » » 2 > ä 100 » , det ena efter 5 års och det andra efter 10 års

väl vitsordad tjänst.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 68.

101

>

Summa

Kronor.

SI

kronor.

Transport

—

—

—

37 155

—

Omkostnader och underhåll.

Biblioteket, fysiska kabinettet och kemiska laboratoriet...........

_

2 000

_

Lokalernas uppvärmning och belysning...................

—

2100

—

Vattenförbrukningsavgift.........................

—

100

—

Inventariers underhåll..........................

—

700

_

Skrivmaterialier för undervisningen, expeditionen och redogörelsen......

—

400

—

Städning och tvätt ............................

—

600

—

Renhållning...............................

Elevernas praktiska övningar samt rese- och traktamentskostnader ävensom hand-

—

150

—

räckning m. m. under övningarna....................

—

13 000

—

Reseersättningar.............................

—

1500

—

Extra utgifter..............................

Anm. 2. Häruti äro inbegripna de enligt Kungl. Brevet den 13 januari 1824

600

—

till bestridande av kostnader för tryckning av läroböcker m. m. an- slagna 300 kronor, att redovisas inför inspektören för militärläroverken.

Till underhåll av skolans lokaler.....................

—

1000

—

22 150

-

Summa

—

—

—

59305

-1

Anm. 3. I de fall å en eller annan titel brist skulle uppstå, må till täckande därav användas de

å andra titlar möjligen uppkommande besparingar, endast anslaget i dess helhet icke överskrides.

Sammandrag

av staterna för Krigshögskolan samt Artilleri- och Ingenjörhögskolan.

Summa

kronor.

Krigshögskolan................................

56 330

Artilleri- och ingenjörhögskolan.....................

59 305

-

Summa

115 635

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil, 7.

St a t

för Krigsskolans officerskurs efter genomförd härordning.

E

1 ]

e t

s

kos

; n

a d.

Län

Dagavlöning,

>

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

furageersättning

Summa

£

kronor.

å kr.

per dag

Kronor.

kronor.

Kronor.

i 365

dagar.

a) Avlöning.

Stab.

5 000

_

5

_

1825

_

6 825

—

Chef................

1

6 825

—

1200

—

—

—

—

—

1200

—

Adjutant, tillika bibliotekarie, arvode .

1

1200

—

1000

—

—

—

—

—

1000

—

Slottsp öster, arvode.........

1

1000

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

Bataljonsläkare1...........

1

3 860

—

500

—

—

—

—

—

300

—

Veterinär, arvode..........

1

300

—

Intendent, uppbär sina avlöningsförmå- ner från intendenturkårens stat . . .

Fanjunkare, förvaltare samt tillika väbel

1

—

—

och uppsyningsman över kungsgårdens

1200

—

2

50

912

50

2112

50

byggnader, park och utägor ....

Lönetillägg och furageersättning efter två

1

2112

50

tjänstehästar till chefen och en till ad-

400

—

1

—

365

765

—

jutanten .............

3

2 295

—

Kompnnibefiil.

1500

—

—

—

—

—

1500

—

Kompanichef, arvode.........

Subalternofficerare, därav 1 av kavalle-

1

1500

—

1200

—

—

—

—

—

1200

—

riet och 4 av infanteriet, arvode . .

5

6 000

—

1200

—

2

50

912

BO

2112

50

Fanjunkare.............

1

2112

50

Lärare.

1500

—

—

—

—

—

1500

—

Förste lärare i krigskonst, arvode . . .

1

1500

—

1000

—

—

—

—

—

1000

—

Andre d:o i d:o , d:o ...

Förste d:o i vapenlära och artilleri- exercisreglemente, arvode

1

1000

—

1500

—

—

—

—

—

1500

—

1

1500

—

1000

—

—

—

—

—

1000

—

Andre d:o i d:o d:o........

Förste d:o i krigsbyggnadskonst, ar-

1

1000

—

1500

—

—

—

—

—

1500

—

vode........

1

1500

—

1000

—

—

—

—

—

1000

—

Andre d:o i d:o, d:o.......

1

1000

—

1500

—

—

—

—

—

1500

—

Förste d:o i topografi, arvode ....

1

1500

—

1000

—

—

—

—

—

1000

—

Andre d:o i d:o , d:o ....

Lärare i gymnastik och vapenföring, ar-

1

1000

—

1500

—

—

—

—

—

1500

—

vode...........

1

1500

—

Transport

—

38 705

—

—

—

1 Är i likhet med övriga bataljonsläkare berättigad till lönetillägg enligt 1911 års Riksdags beslut.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

103

E

n

i e ■

S

kos

t D

a d

Lön,

Dagavlöning,

>

Summa 1

arvode,

löne-

tillägg.

furageersättning

Summa

£L

kronor. |

å kr.

per dag

Kronor.

kronor.

Kronor.

i 365

dagar.

Transport

—

38 705

—

—

—

Lärare i krigslagar, tjänstgörings- och

infanteriexercisreglemente, ar-

1000

_

_

_

_

_

1000

_

vode...........

i

1000

—

750

_

_

_

__

_

750

_

D:o i stats- och samhällslära, arvode

i

750

—

750

—

—

—

—

—

750

D:o i militärförvaltning, arvode . .

D:o i militär sundhets och förhands-

i

750

—

300

—

—

—

—

—

300

—

lära, arvode........

D:o i ridning, hästkännedom och ka-

i

300

valleriexercisreglcmente, ar-

500

_

_

_

_

_

500

_

vode...........

i

500

—

—

—

—

—

—

—

—

Biträdande lärare..........

—

5100

—

Betjäning.

Förslagsvis: 3 förmän, 1 maskinist, 1

skogvaktare, tillika postbud, 1 tändare

och uppsyningsman över ledningarna,

18 drängar. 1 baderska och 1 städer- ska med i allmänhet hel årstjänst samt

7 drängar för en tid av 240 dagar om

året...............

_

26 358

_

1 sjukvårdssoldat, dagtrakta-

mente ä 150 krona i 365

dagar.......... 547''50 kr.

munderingsutrustning å 0 33

krona i 365 dagar . . . 120-45 >

667

95

1 spel, loda............

—

667

95

74 798

90

b) Omkostnader under nedan-

stående titlar.

Stående bibliotek, tavelsamlingen och

skrivmaterialier..........

Remontering av 1 häst, underhåll av sel-

—

1200

—

tyg, fordon, redskap för skogsskötsel

och åkerbruk m. m.........

_

1300

_

Praktiska övningar.........

Bränsle, lyse och vatten samt betjänin-

—

3 700

7 400

gens kasernering .........

Byggnadernas och parkens vård samt

10900

underhåll.............

—

—

Inventarier och husgeråd.......

—

3 000

—

Stipendier..............

—

6 000

—

Extra utgifter............

—

7 311

10

40811

10

Summa

115610

—

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Anm. 1. Om brist på någon titel uppstår, må till täckande därav användas å andra titlar möjligen

uppkommande besparingar, under villkor att anslaget i sin helhet icke överskrides. Under

samma villkor må besparingar å staten i dess helhet från ett år användas till utgifter

under kommande år.

Anm. 2. Chefen erhåller inkvartering in natura och servisbidrag ävensom bostad för hästskötare

och stallrum för tjänstehästar. Övrig personal av officers tjänsteställning nr staben (slottspastorn

och veterinären dock undantagna) eller kompanibefälet erhålla, förutom fri bostad

för hästskötare och stallrum för tjänstehästar antingen inkvartering in natura jämte servisbidrag

eller ock, därest sådan till följd av bristande utrymme icke kan beredas dem, inkvarterings-

och servisbidrag. Underofficerarna erhålla inkvartering in natura med servisbidrag,

betjäningen inkvartering och servis in natura samt bränsle och lyse. I mån av

utrymme må chefen upplåta bostad åt skolans lärare. Inkvarterings- och servisbidrag skall,

i den mån dylik förmån tillkommer skolans personal, utgå enligt tariffen för Stockholms stad.

Anm. 3. Chefen äger, så länge skolan är förlagd till Karlberg, dispositionsrätt över Karlbergs kungsgård

m. m. på sätt i Kungl. breven den 23 maj 1815, den 26 januari 1894 och den 12

november 1897 blivit bestämt; dock skall all den kontanta uppbörd, som på grund av denna

dispositionsrätt inflyter, till statsverket inlevereras.

Amn. 4. Därest adjutant enligt eget truppförbands stat äger rätt till lönetillägg och furageersättning

för tjänstehäst, utgår icke till honom de å denna stat upptagna motsvarande förmåner.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

105

Stat

för Krigsskolans reserv officer skur ser efter genomförd härordning.

För en kurs

Kronor.

Summa

kronor.

a) Avlöning.

1) Arvode till den ordinarie personalen vid krigsskolan för ökade

göromål:

Chefen...............................

300

—

2) Arvoden till särskilt för kursen kommenderade:

1 befälhavare............................

600

_

4 subalternofficerare å 500 kronor...................

2 000

_

Förslagsvis 4 drängar........................

846

—

3 746

_

b) Omkostnader under nedanstående titlar.

Stående bibliotek och skrivmaterialier.................

150

_

Praktiska övningar..........................

500

—

Inventarier och husgeråd.......................

250

—

Bränsle, lyse, vatten och betjäningens kasernering...........

650

—

Undervisningsmateriel, tvätt och lagning, medikamenter m. ni. för eleverna

5 000

—

Extra utgifter............................

504

—

7 054

—

Säger

—

—

10 800

—

För ytterligare två kurser...........

—

—

21600

—

Summa

—

—

32400

—

Anm. 1. Om brist på någon titel uppstår, må till täckande därav användas å andra titlar möjligen

uppkommande besparingar under villkor, att anslaget i sin helhet ej överskrides. Under samma

villkor må besparingar för en kurs kunna få användas för de andra kursernas behov

Anm. 2. Till bekostande av elevernas mathållning tillsammans med officerskursens elever må i första

rummet användas dem tillkommande portionscrsättning samt vad därutöver erfordras utgå

från anslaget till arméns mathållning.

Anm. 3. Elev äger att för inställelse till och återfärd från kursen åtnjuta rese- och traktamentsersättning

från fjärde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar.

Anm. 4. I mån av utrymme må chefen upplåta bostad åt officerarne. Betjäningen åtnjnter inkvartering

och servis in natura samt erforderligt bränsle och lyse.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (Nr 58.) B 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Sammandrag

.it staterna för Krigsskolans officers- och reserrofficerskurser.

Summa

kronor.

''

Krigsskolans officersknrs.............................

115 610

> reservofficerskurscr .........................

32 400

—

Summa

148010

—

Anm. Enär kostnaderna för Krigsskolans officers- och reservoificerskurser icke kunna på grund av

växlande elevantal m. fl. omständigheter med full säkerhet på förhand beräknas, torde det vara

att motse att under härordningens genomförande kostnaderna måste ökas med förslagsvis 10 %

eller till omkring 162 800 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

107

Bil. 8.

Beräkning

av anslaget till Militärläkares och militär veterinärers undervisning

efter genomförd härordning.

Kronor.

Summa

kronor.

1

a.) Militärläkarknrsen.

Enligt stat.............................

—

—

5 720

—

b) Flickskola för värnpliktiga medicine kandidater.

Arvode för nndervisning i militär sjukvård..............

1200

—

» > > i kirurgisk operationskurs...........

1200

—

> > > i ögonundersökningar.............

450

—

5 » » i öronundersökningar.............

300

—

> > > i sjukvårdsförvaltning............

500

—

> » » i sjukvårdstaktik...............

500

—

y t » i ridning..................

Diverse utgifter såsom undervisningsmateriel, kadaver för operationskurs

600

1500

_—

6 250

—

c) Fackskola för värnpliktiga veterinärer.

Arvode för nndervisning i hippologi, hovbeslag, författningar m. m. . . .

600

—

> > > i d:o d:o d:o ...

300

—

Diverse utgifter till undervisningsmateriel m. in.............

100

—

1000

-

Summa

—

—

12 970

—

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. 9.

Sammanfattning

av de truppförbaiidens stater upptagna medel till befälsavlöning samt

manskapsavlöning och rekrytering smedel efter genomförd härordning.

Bilaga.

Befäls-

avlöning.

Manskaps- avlöning och

rekryterings- medel

(reservations-

anslag).

Summa

kronor.

«

Kronor.

Kronor.

Infanteriet.

Svea livgarde.................

a

275830

—

179 032

50

454 862

60

Göta > ....... .........

a

275 830

—

179 032

50

454 862

50

Livregementets grenadjärer...........

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Första livgrenadj är regementet.........

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Andra > .........

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Västgöta regemente..............

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Karlskrona grenadjärregcmentc.........

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Upplands infanteriregemente..........

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Skaraborgs regemente.............

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Södermanlands » .............

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Kronobergs > .............

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Jönköpings > .............

b

274200

—

93126

17

367 326

17

Dalregementet.................

b

274 200

—

93126

17

367326

17

Hälsinge regemente.............

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Älvsborgs > .............

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Hallands » .............

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Bohusläns > .............

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Västmanlands » .............

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Norrbottens > .............

C

295 510

—

93126

17

388 636

17

Västerbottens > .......•.....

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Kalmar > .............

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Värmlands > .............

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Jämtlands fältjägarregemente..........

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Norra Skånska infanteriregementet.......

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Södra Skånska > .......

b

274 200

—

93 126

17

367 326

17

Transport

—

6 879 570

—

2 499 966

91

9 379 536

91

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

109

Bilaga.

Befäls-

avlöning.

Kronor.

Manskaps- avlöning och

rekryterings- medel

(reservations-

anslag).

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

_

6 879 570

_

2 499 966

91

9 379 536

91

Vaxholms grenadjärregemente.......• .

Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteri-

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

regemente.................

d

278060

—

141 666

17

419 726

17

Västernorrlands regemente...........

b

274 200

—

93126

17

367 326

17

Säger

—

7 706 030

—

2 827 885

42

10 533 915

42

Kavalleriet.

Livgardet till häst..............

e

170 682

60

102 312

83

272 995

33

Livregementets dragoner............

e

170 682

60

102 312

83

272 995

33

Livregementets husarer............

e

170 682

60

102 312

83

272 995

33

Smålands husarregemente...........

e

170 682

60

102 312

83

272 995

33

Skånska husarregementet...........

f

341140

—

204 089

50

545 229

50

Skånska dragonregementet...........

f

341140

—

204 089

50

545 229

50

Kronprinsens husarregemente..........

e

170 682

50

102 312

83

272 995

33

Norrlands dragonregemente...........

Överstelöjtnanter och majorer vid de sex fördel-

e

170 682

60

102 312

83

272 995

33

ningskavalleriregementena..........

K

45 630

—

—

—

45 630

—

Säger

—

1752 005

—

1 022 055

98

2 774 060

98

Artilleriet.

Svea artilleriregemente............

h

307 685

—

122 066

60

429 751

50

Göta > ............

h

307 685

—

122 066

50

429 751

50

Vendes > ............

i

369 047

50

154 749

50

523 797

—

Norrlands > ............

j

303 825

—

122 066

50

425 891

50

Upplands » ............

h

307 685

—

122 066

50

429 751

50

Smålands > ............

h

307 685

—

122 066

50

429 751

50

Gottlands artillerikår.............

k

92 210

—

56 957

—

149 167

—

Boden-Karlsborgs artilleriregemente.......

1

349 595

—

132 939

50

482 534

50

Positionsartilleriregementet...........

m

203 597

50

67 180

17

270 777

67

Artilleriets fabriker och tygstater.......

n

287 857

50

—

—

287 857

50

Säger

-1

2 836 872

60

1022 158

67

3 859 031

17

Transport

-1

12 294 907

60

4 872100

07

17 167 007

57 !

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bilaga.

Befäls-

avlöning.

Manskaps- avlöning och

rekryterings- medel

(reservations-

anslag).

Summa

kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

_

12 294 907

50

4 872 100

07

17 167 007

57

Fortifikationen och ingcnjiirtrupperna.

Fortifikationen................

0

1036 602

25

—

—

1 036 602

25

Svea ingenjörkår ...............

p

—

—

66 608

17

66 608

17

i Göta > ...............

r

—

—

62 463

50

62 463

50

Fälttelegrafkåren...............

8

—

—

89 591

33

89 591

33

Bodens ingenjörkår..............

t

—

—

41112

—

41112

—

Norrlands > ...............

U

—

—

56 415

—

56 415

—

Säger

- ''

1036 602

25

316 190

—

1352 792

26

Troligen.

Officerare och underofficerare med vederlikar . .

V

560 907

50

—

—

560 907

50

Svea trängkår................

X

—

—

29 045

33

29 045

33

Göta » ................

X

—

—

29 045

33

29 045

33

Norrlands » ................

X

—

—

29 045

33

29 045

33

Skånska trängkåren..............

X

—

—

29 045

33

29 045

33

Västmanlands trängkår............

X

—

—

29 045

33

29 045

33

Östgöta > ............

X

—

—

29 045

33

29 045

33

Säger

—

560907

60

174 271

98

735179

48

Summa

—

13S92 417

25

5362 507

05

19254 979

30

Amu. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner

jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibebålles

vid volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån

skiljes.

Amu. 2. De för manskapsavlöningen anslagna medel må, i den mån de icke för nämnda ändamål tagas

i anspråk, av vederbörande regements(kår-)chef jämväl disponeras för rekryteringen m. m. i

enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade närmare bestämmelser, sålunda,

att de för vakant underbefälsbeställning av manskapet i stat anvisade avlöningsförmåner

må under vakanstiden utgå till menig volontär eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta

beställningen,

att för anvärvning av rekryter högre rekryteringskostnader må utgå än de i staten därför

beräknade medel,

att till värnpliktig, som uttagits till och utbildas såsom underbefäl eller beställningsman

och som låter anvärva sig såsom volontär, må utbetalas > an ställ n i ngsprem ie >,

att till underbefäl av manskapet, som efter rekapitulation tjänat minst sex år, må utbetalas

>avskedspremie>, samt

att till musikelev må efter minst ett års anställning utbetalas >gratifikation!.

Vad av rekryteringsmedlen samt manskapsavlöningen ena året inbesparas må jämväl ett kommande

år av regements(kår-)chefen enligt samma bestämmelser, disponeras.

Amu. 3. Allt manskap åtnjuter utöver i vederbörliga stater upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll

in natura.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

111

Bil. a.

Stat

för Svea livgarde (Göta livgarde) efter genomförd härordning.

E

n

leta

kos

t n a d.

Lön,

Dagavlöning,

P

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

furageersättning

Summa

c4-

s»

kronor.

å kr.

per dag

Kronor.

kronor.

Kronor.

i 3(56

dagar.

A. Befälsavlöning.

Officerare.

6 000

_

6

_

2190

_

8190

_

Överste och sekundchef........

1

8190

—

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

—

Överstelöjtnant...........

1

6325

—

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Majorer...............

3

17475

—

3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

Kaptener av 1. klassen.......

9

43 740

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

> >2. > .......

7

27 020

—

1500

—

3

—

1095

—

2 595

—

Löjtnanter av 1. > .......

11

28 545

—

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

> >2. > .......

11

23 265

—

720

—

3

—

1095

—

1815

—

Underlöjtnanter...........

10

18 150

—

172 710

_

Underofficerare.

1200

_

2

50

912

50

2112

50

Fanjunkare.............

13

27 462

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen.......

13

21190

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

» >2. > .......

12

18 120

—

66 772

50

Mnsiknnderofflcerare.

1200

—

2

60

912

50

2112

50

Musikfanjunkare...........

1

2112

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Musiksergeanter av 1. klassen.....

6

9 780

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

> >2. > .....

5

7 550

—

19 442

50

Civilmilitär personal.

1000

—

—

—

—

—

1000

_

Regementspastor, arvode.......

1

1000

—

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Regementsläkare...........

1

5 825

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

Bataljonsläkare...........

1

3 860

—

900

—

2

—

730

__

1630

—

Gevärshantverkare..........

1

1630

—

12 315

—

(Jottgörelse för tjiinstehästar.

400

—

1

_

365

—

765

—

Lönetillägg och furageersättning till

regementsofficerare efter två hästar

för sekundchefen och en häst för en

var av de övriga..........

6

—

4 590

—

Säger

—

_

-

275 830

-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

E

n

hets

kos

t

nåd.

Lön,

Dagavlöning,

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

furageersättning

Summa

E

kronor.

kronor.

å kr.

per dag

kronor.

Kronor.

dagar.

B. Manskapsavlöning och

rekryteringsmedel.

Manskap.

600

—

—

50

182

50

782

50

Dist.-korpraler (furirer) av 1. klassen .

14

10 955

—

360

—

—

50

182

50

542

50

> » > 2. » . .

30

16 275

_

300

—

—

40

146

—

446

—

Korpraler..............

44

19 624

_

240

—

—

30

109

50

349

50

Yicekorpraler............

56

19 572

—

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer.............

360

91080

_

360

—

—

50

182

60

542

50

Sjukv.-dist.-korpr. (furirer) av 2. klassen

2

1085

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdskorpraler..........

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjukvårdsvicekorpraler........

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Sjnkvårdssoldater..........

2

579

—

360

—

—

50

182

50

542

50

Gev.-hantv.-dist.-korpr. (furir) av 2. klas-

sen................

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Gevärshantverkarkorpral.......

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Gevärshantverkarvicekorpral.....

1

349

60

180

—

—

30

109

50

289

50

Gevärshantverkarsoldat........

1

289

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Hovslagarvicekorpral.........

1

349

50

162 738

_

Musikmanskap.

360

—

—

50

182

50

542

50

Mnsikdist.-korpr. (furirer) av 2. klassen

3

1627

60

300

—

—

40

146

—

446

—

Mnsikkorpraler...........

3

1338

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Mnsikvicekorpraler..........

3

1048

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Trumslagare eller hornblåsare.....

11

3184

50

—

—

—

10

36

50

36

50

Musikelever.............

4

146

—

7 344

50

Rekryteringsmedel.

517 volontärer å 50/3 kr........

—

8 616

66

20 musikvolontärer å 50/3 kr.....

—

333

34

8 950

—

Säger

—

—

—

179 032

50

Summa

—

—

454862

50

Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det

andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

113

Bil. b.

Stat

för Livregementets grenadjärer (övriga fastlandsregementen utom Svea

och Göta livgarden samt Norrbottens regemente) efter genomförd härordning.

E

n

i e

s

kos

t n a d.

Lön,

Dagavlöning,

Summa

arvode,

fnrageersättning

Summa

et-

sa

cremor.

kronor.

å kr.

kronor.

tillägg.

Kronor.

per dag

i 365

Kronor.

dagar.

A. Befälsavlöning.

Officerare.

6 000

—

6

—

2190

—

8190

—

Överste (och sekundchef).......

l

8190

_

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

—

Överstelöjtnant...........

l

6 325

—

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Majorer...............

3

17475

—

3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

Kaptener av 1. klassen........

9

43 740

_

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

> »2. > ........

7

27 020

_

1500

—

3

—

1095

—

2 595

—

Löjtnanter av 1. > ........

11

28 545

_

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

» >2’ > ........

11

23 265

_

720

—

3

—

1095

—

1815

—

Underlöjtnanter...........

10

18150

—

172 710

_

Underofficerare.

1200

—

2

50

912

50

2112

50

Fanjunkare.............

13

27 462

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen.......

13

21190

_

780

—

2

—

730

—

1510

—

> >2. > .......

12

18120

—

66 772

50

Musikunderofflcerare.

1200

—

2

50

912

50

2112

50

Musikfanjunkare...........

1

2112

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Musiksergeanter av 1. klassen.....

5

8150

_

780

—

2

—

730

1510

—

» >2. » .....

5

7 550

—

17812

50

Civilmilitär personal.

1000

—

—

—

—

—

1000

—

Regementspastor, arvode.......

1

1000

_

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Regementsläkare...........

1

5 825

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

Bataljonsläkare...........

1

3 860

—

900

—

2

—

730

—

1630

—

Gevärshantverkare ..........

1

1630

—

12 315

_

Gottgörelse för tjänstehästar.

Lönetillägg och fnrageersättning till re-

400

365

mentsoflicerare efter två hästar för

regements(sekund-)chefen och en häst

—

1

—

—

765

—

för en var av de övriga......

6

—

—

4 590

Säger

—

—

—

274200

1

i

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt 28 käft. (Nr 58.) B 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

E

atet

S

kos

t n

a d.

Lön,

Dagavlöning,

>

tf

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

Kronor.

fnrageersättning

Summa

kronor.

å kr.

per dag

i 865

Kronor.

kronor.

dagar.

B. Manskapsavlöning och

rekryteringsmedel.

Manskap.

600

—

—

50

182

50

782

50

Dist.-korpraler (furirer) av 1. klassen

14

10 955

—

360

—

—

50

182

50

542

50

> » > 2. »

30

16 275

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Korpraler..............

44

19 624

—

240

—

—

30

109

60

349

50

Vicekorpraler............

44

15 378

—

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer.............

60

15 180

—

360

—

—

50

182

50

542

50

Sjnkv.-dist.-korpr. (furirer) av 2. klassen

2

1085

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdskorpraler..........

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjnkvårdsvicekorpraler.......

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Sjukvårdssoldater..........

Gev.-hantv.-dist.-korpr. (furir) av 2. klas-

2

579

542

360

—

—

50

182

50

542

50

sen................

1

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Gevärshantverkarkorpral.......

1

446

—

240

—

—

30

109

50

•349

50

Gdvärshantverkarvicekorpral.....

1

349

50

180

—

—

30

109

60

•289

50

Gevärs hantverka rsoldat........

1

289

50

180

—

—

30

109

50

■289

50

Hovslagarvicekorpral.........

1

349

50

82 644

—

Musikmanskap.

360

—

—

50

182

60

542

50

Musikdist.-korpr. (furirer) av 2. klassen

3

1627

50

300

—

—

40

146

—

■ 446

—

Musikkorpraler...........

3

1338

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Musikvicekorpraler..........

3

1048

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Trumslagare eller hornblåsare.....

9

2 605

50

—

—

—

10

36

50

36

50

Musikelever.............

4

146

—

6 765

50

Rekryteringsmedel.

207 volontärer ä 50/3 kr........

—

3 416

67

—

—

—

—

—

—

—

—

18 musikvolontärer ä 50/3 kr.....

—

300

—

3 716

67

Säger

—

—

93126

17

Summa

—

—

—

367 326

17

Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det

andra efter 10 års väl vitsordad tjänst. ,

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

115

Bil. c.

Stat

för Norrbottens regemente efter genomförd härordning.

E

n

ti e

t s

kos

t n a d.

1

Lön

Dagavlöning,

>

Summa

arvode,

i löne- tillägg.

Kronor.

fnrageersättning

Summa

<-+-

P

Aronor.

kronor.

å kr.

per dag

i 365

Kronor.

kronor.

dagar.

A. Befälsavlöning.

Officerare.

6 000

—

6

_

2190

_

8190

_

Överste..............

1

8190

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

—

Överstelöjtnant...........

1

6 325

_

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Majorer..............

3

17 475

_

3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

Kaptener av 1. klassen........

11

53 460

_

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

» >2. » ........

8

30 880

_

1500

—

3

—

1095

—

2 595

—

Löjtnanter av 1. > ........

13

33 735

_

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

> >2. > ........

13

27 495

_

720

—

3

—

1095

—

1815

—

Underlöjtnanter...........

10

18150

—

195 710

Underofficerare.

1200

—

2

50

912

50

2112

60

Fanjunkare.............

15

31687

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen .......

15

24 450

_

780

2

—

730

—

1510

—

> >2. > .......

13

19 630

—

75767

SO

Musikunderofficerare.

1200

—

2

50

912

50

2112

50

Musikfanjunkare...........

1

2112

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Musiksergeanter av 1. klassen.....

5

8150

_

780

—

2

—

730

—

1510

—

» »2. > .....

5

7 550

—

17 812

50

Civilmilitär personal.

900

—

2

—

730

—

1630

—

Gevärshantverkare..........

1

—

—

1630

-

Gottgörelse för tjänstehästar.

Lönetillägg och fnrageersättning till

regementsofficerare efter två hästar

för regementschefen och en häst för en

400

—

1

—

365

—

765

—

var av de övriga.........

6

—

—

4 590

—

Säger

—

—

-

295 510

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

E n h e

S

kos

t n a d.

Lön,

Dagavlöning,

Sj

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

furageersättning

Summa

SO

kronor.

å kr.

per dag

kronor.

Kronor.

i 365

dagar.

B. Manskapsavlöning och

rekryteringsmedel.

Manskap.

600

_

—

50

182

50

782

50

Dist.-korpraler (furirer) av 1. klassen .

14

10 955

—

1 360

—

—

60

182

50

542

50

> > > 2. >

30

16 275

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Korpraler..............

44

19 624

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Vicekorpraler............

44

15 378

—

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer.............

60

15180

—

360

—

—

60

182

50

542

50

Sjukv.-dist.-korpr. (furirer) av 2. klassen

2

1085

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdskorpraler..........

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sj ukvårdsvicekorpraler........

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Sjukvårdssoldater..........

Gev.-hantv.-dist.-korpr. (furir) av 2. klas-

2

579

542

360

_

—

50

182

50

542

50

sen................

1

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Gevärshantverkarkorpral.......

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Gevärshantverkarvicekorpral......

1

349

50

180

_

—

30

109

50

289

50

Gevärshantverkarsoldat........

1

289

50

ISO

—

—

30

109

50

289

50

Hovslagarvicekorpral.........

1

349

50

82 644

—

Musikmanskap.

360

_

_

60

182

50

542

50

Musikdist.-korpr. (furirer) av 2. klassen

3

1627

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikkorpraler...........

3

1338

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Musikvicekorpraler..........

3

1048

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Trumslagare eller hornblåsare.....

9

2 605

50

—

—

10

36

50

36

50

Musikelever.............

4

146

—

6 765

50

Rekryteringsmedel.

_

_

_

_

_

_

_

_

205 volontärer å 50/3 kr........

—

3 416

67

18 musikvolontärer ä 50/3 kr......

—

300

—

3 716

67

Säger

—

—

—

93 126

17

Summa

—

—

388636

17

Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det

andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

117

Bil. d.

Stat

för Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteriregemente

efter genomförd härordning.

E

n

h e

t s k o s

t

nåd.

1

:

Lön

Dagavlöning,

A. Befälsavlöning.

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

Kronor.

furageersättning

Summa

o

»T

Krön or.

kronor.

å kr.

per dag

i S65

Kronor.

kronor.

I. Militärbefälet.

dagar.

Officerare.

6 000

—

6

—

2190

—

8190

—

Överste och militärbefälhavare ....

i

—

—

8190

—

Civilmilitiir personal.

1000

—

—

—

—

—

1000

—

Regementspastor...........

i

1000

_

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Regementsläkare...........

i

5 825

_

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

Bataljonsläkare ...........

2

7 720

—

14 545

_

400

365

Gottgörelse för tjänstehästar.

Lönetillägg och furageersättning för två

—

1

—

—

765

—

hästar till militärbefälhavaren . . .

o

—

—

1530

—i

Säger

—

—

—

24 265

:

Anm. Militärbefälhavaren åtnjuter ut-

över ovan upptagna avlöningsför- måner arvode å generalitetsstaten

med 1 000 kronor årligen.

II. Gottlands infanteri-

regemente.

Officerare.

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

—

Överstelöjtnant...........

i

6 325

_

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Majorer...............

3

17 475

_

3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

Kaptener av 1. klassen........

9

43 740

_

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

» >2. > ........

7

27 010

_

1500

—

3

—

1095

—

2 595

—

Löjtnanter av 1. klassen.......

11

28 545

_

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

» >2. > .......

11

23 265

_

720

—

3

—

1095

—

1815

—

Underlöjtnanter...........

10

18150

—

164 520

_

Underofficerare.

1200

—

2

50

912

50

2112

50

Fanjunkare.............

13

27 462

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen.......

13

21190

_

780

—

2

—

730

1510

—

» »2. » .......

12

18120

—

66 772

50

Musikiinderofficerare.

1200

—

2

50

912

50

2112

50

Musikfanjunkare...........

1

2112

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Musiksergeanter av 1. klassen.....

5

8150

_

780

—

2

—

730

1510

> >2. > ....

5

7 550

—

17 812

50

Transport |

—

-1

—

249105

—

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

E

a i

e t

s

kos

; n

a d.

Lön,

Dagavlöning,

>

P

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

f nrageersättning

Summa

kronor.

å kr.

per dag

kronor.

Kronor.

i 365

dagar.

Transport

—

—

—

249 105

—

Civilmilitär personal.

900

—

2

—

730

—

1630

—

Gevärshantverkare..........

i

—

—

1630

_

Gottgörelse för tjiinstehästar.

Lönetillägg och furageersättning efter

3 060

400

—

1

—

365

—

765

—

eu häst för varje regementsofficer . .

4

—

—

—

Säger

—

—

—

253 295

—

B. Manskapsavlöning och

rekryteringsmedel.

Manskap.

600

—

—

50

182

50

782

50

Dist.-korpraler (furirer) av 1. klassen .

14

10 955

—

360

—

—

50

182

50

542

50

> » » 2. »

30

16 275

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Korpraler..............

44

19 624

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Vicekorpraler............

44

15 378

—

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer.............

240

60 720

—

360

—

—

50

182

50

542

50

Sjukv.-dist.-korpraler (furirer) av. 2.

2

1085

klassen ..............

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdskorpraler..........

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjukvårdsvicekorpraler........

2

699

—

180

—

—

30

109

60

289

50

Sjuk vårdssoldater..........

Gev.-hantv.-dist.-korpral (furir) av 2.

2

579

542

~~

360

—

—

50

182

50

542

50

klassen ..............

1

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Gevärshantverkarkorpral.......

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Gevärshantverkarvicekorpral.....

1

349

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Gevärshantverkarsoldat........

1

289

50

180

—

.-

30

109

50

289

50

Hovslagarvicekorpral.........

1

349

50

128 184

—

Mnsikmanskap.

360

—

—

50

182

50

542

50

Musikdist.-korpr. (furirer) av 2. klassen

3

1627

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikkorpraler...........

3

1338

—

240

—

—

so

109

50

349

50

Musikvicekorpraler..........

3

1048

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Trumslagare eller hornblåsare.....

9

2 605

50

—

—

—

10

36

50

36

50

Mnsikelever.............

4

146

6 765

50

Rekryteringsmedel.

—

—

—

—

—

385 volontärer ä 50/3 kr........

6 416

67

—

—

—

—

—

—

—

18 mnsikvolontärer ä 50/3 kr.....

300

6 716

67

Säger

—

—

141666

17

Summa

1 —

—

-

419 726

17

Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det

andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition nr 58.

119

Bil. e.

Stat

för Livgardet till häst (Livregementets dragoner, Livregementets husarer,

Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente och

Norrlands dragonregemente) efter genomförd härordning.

E

n

i e i

s

kos

t n a d.

Lön,

Dagavlöning,

>

Kronor.

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

Kronor.

furageersättning

Summa

kronor.

å kr.

per dag

i 3G5

dagar.

Kronor.

kronor.

A. Befälsavlöning.

Officerare.

6 000

—

6

—

2190

—

8190

—

Överste (ock sekundchef).......

1

8190

—

3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

Hyttmästare av 1. klassen......

5

24 300

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

> >2. > ......

2

7 720

_

1 B00

—

3

—

1095

—

2 595

—

Löjtnanter >1. » ......

7

18165

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

> »2. » ......

6

12 690

—

720

—

3

—

1095

—

1815

—

Underlöjtnanter...........

5

9 075

—

80 140

_

Underofficerare.

1200

—

2

50

912

50

2112

50

Fanjunkare............

6

12 675

_

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen.......

5

8150

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

» >2. » .......

5

7 550

—

28 375

_

|

Musiknnderofflcerare.

! 1200

—

2

60

912

50

2112,

50

Musikfanj ankare...........

1

2112

50

1

900

—

2

—

730

—

1630

—

Musiksergeanter av 1. klassen.....

2

3 260

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

» >2. > .....

2

3 020

—

8 392

50

Civilmilitär personal.

1000

1000

—

Regementspastor, arvode.......

1

1000

_

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

Bataljonsläkare...........

1

3 860

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

Regementsveterinär..........

1

3 860

—

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

Bataljonsveterinär..........

1

2115

—

900

—

2

—

730

—

1630

—

Gevärshantverkare..........

1

1630

—

12 465

_

t

Gottgörelse för tjänstehästar.

Lönetillägg ock furageersättning efter

400

två hästar för varje officer ock en

-

1

—

365

-

765

—

för vardera av veterinärerna ....

54

—

—

41 310

—

Säger

—

—

—

170 682 150

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

E

n

h. e

t s

kos

t

i a d.

Lön

Dagavlöning,

►

e

Kronor.

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

fnrageersättning

Summa

e+-

kronor.

å kr.

per dag

kronor.

kronor.

Kronor.

dagar.

B. Manskapsavlöning och

rekryteringsmedel.

Manskap.

600

—

—

50

182

60

782

50

Dist.korpraler (fnrirer) av 1. klassen. .

8

6 260

—

360

—

—

50

182

50

542

50

> ( » ) > 2. > . .

18

9 765

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Korpraler..............

26

11596

—

240

—

—

80

109

50

349

50

Vicekorpraler............

26

9 087

—

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer.............

205

51865

—

360

—

—

50

182

50

542

60

Sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av

542

2. klassen .............

1

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdskorpral...........

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjukvårdsvicekorpraler........

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Sjukvårdsryttare..........

1

289

50

360

—

—

50

182

50

542

50

Hovslagardistinktionskorpraler (furirer)

1085

av 2. klassen...........

2

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Hovslagarkorpraler..........

3

1338

—

240

—

—

30

109

50

349

60

Hovslagarvicekorpraler........

3

1048

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Hovslagarryttare...........

3

868

50

180

—

—

30

109

20

289

50

Hantverksvicekorpral.........

1

349

50

95 239

50

Musikmanskap.

360

—

—

50

182

50

542

50

Slusikdist.-korpr. (furir) av 2. klassen .

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikkorpral............

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Musikvieekorpral..........

1

349

50

180

—

—

30

109

50

298

50

Trumpetare.............

2

579

—

—

—

—

10

36

50

36

50

Musikelever.............

2

73

—

1990

—

Rekryteringsmedel.

—

—

—

—

—

—

—

—

300 volontärer ä 50/3 kr........

—

5 000

—

5 musikvolontärer ä 50/3 kr......

—

83

33

5083

33

Säger

—

—

—

102 312

83

Summa

—

—

—

272995

33

Amu. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det

andra efter 10 års val vitsordad tjänst.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

121

Bil. f.

Stat

för Skånska husarregementet (Skånska dragonregementet) efter

genomförd härordning.

E

n

i e t s

kos

t n a d.

Lön,

Dagavlöning,

►

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

furageersättning

Summa

P

kronor.

å kr.

per dag

i 365

dagar.

Kronor.

kronor.

Kronor.

A. Befälsavlöning.

Officerare.

6 000

_

6

__

2190

_

8190

—

Överste...............

1

8190

—

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

—

Överstelöjtnant...........

1

6 325

—

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Majorer...............

2

11650

—

3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

Hyttmästare av 1. klassen......

10

48 600

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

> >2. » ......

3

11580

—

1500

—

3

—

1095

—

2 595

—

Löjtnanter >1. » ......

14

36 330

—

1020

_

3

—

1095

—

2 115

—

> »2. > ......

12

25380

—

720

—

3

—

1095

—

1815

—

Underlöjtnanter...........

11

19 965

—

168020

—

Underofficerare.

1200

—

2

50

912

SO

2112

50

Fanjunkare.............

11

23 237

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen.......

10

16 300

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

> »2. » .......

10

15 100

—

54 637

50

Musikunderofficerare.

1200

—

2

50

912

60

2112

50

Mnsikfanj ankare...........

1

2112

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Musiksergeanter av 1. klassen ....

3

4 890

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

» > >2. > ....

3

4530

—

11532

50

Civilmilitär personal.

1000

—

—

—

—

—

1000

—

Regementspastor, arvode.......

1

1000

—

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Regementsläkare...........

1

5 825

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

Bataljonsläkare...........

1

3 860

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

Regementsveterinär..........

1

3 860

—

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

Batalj onsveterinärer........•

2

4 230

—

900

—

2

—

730

—

1630

—

Gevärshantverkare..........

2

3 260

—

22 035

—

Gottgörelse för tjänsteliästar.

Lönetillägg och furageersättning efter

två hästar för varje officer och en häst

400

—

1

—

365

—

765

—

för varje veterinär.........

in

—

—

84 915

—

Säger

58

_

341140

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) B 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Majits nåd. proposition nr 58.

E

n

ii e

t s

kos

t

i a d.

Lön,

Dagavlöning,

5»

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

fnrageersättning

Summa

<r+-

P

Kronor.

kronor.

k kr.

per dag

i 365

dagar.

Kronor.

kronor.

Kronor.

B. Manskapsavlöning och

rekryteringsmedel.

Manskap.

600

—

—

50

182

50

782

50

Dist.-korpralor (furirer) av 1. klassen

16

12 520

—

860

—

—

50

182

50

542

50

» ( » ) » 2. >

36

19 530

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Korpraler..............

52

23192

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Vicekorpraler............

52

18174

—

180

—

20

73

—

253

—

Volontärer.............

402

101706

—

600

—

—

50

182

50

782

50

Sjukv.-dist.-korpral (furir) av 1. klassen

1

782

50

360

—

—

60

182

50

542

50

> ( > ) > 2. >

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdskorpraler..........

2

892

—

240

—

—

SO

109

50

349

50

Sjukvärdsvicekorpralcr........

4

1398

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Sjukvårdsryttare...........

2

579

—

860

—

—

50

182

BO

542

50

Hovslagardistinktionskorpraler (furirer)

av 2. klassen...........

4

2170

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Hovslagarkorpraler..........

6

2 676

—

240

—

—

30

109

50

349

60

Hovslagarvicekorpraler........

6

2 097

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Hovslagarryttare...........

6

1 737

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Hantverksvicekorpral.........

1

349

so

188 345

60

Musikmanskap.

360

—

—

50

182

50

542

50

Musikdist.-korpr. (furirer) av 2. klassen

3

1627

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikkorpraler............

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Musikvicekorpraler..........

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Trumpetare.............

8

2 316

—

—

—

—

10

36

50

36

50

Musikelever.............

3

109

BO

5 644

_

Rekryteringsmedel.

591 volontärer ä 50/3 kr........

—

9 850

—

—

—

—

—

—

—

“

—

15 musikvolontärer ä 50/3 kr.....

—

250

—

10100

—

Säger

—

—

—

204 089

50

Summa

—

—

—

545 2*29

50

Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det

andra efter 10 års val vitsordad tjänst.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

123

Bil. g.

Stat

för överstelöjtnanter och majorer vid de sex fördelningskavalleriregementena

efter genomförd härordning.

E

n

i e 1

s

kos

I)

a d.

Lön,

löne-

Dagavlöning,

furageersättning

Summa

Antal.

Kronor.

Summa

kronor.

tillägg.

Kronor.

ä kr.

per dag

i 865

dagar.

Kronor.

kronor.

Befålsavlöning.

Oflicerare.

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

—

Överstelöjtnanter...........

3

18 975

—

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Majorer...............

3

17 475

—

36 450

—

Gottgörelse för fjänstehiistar.

400

1

365

765

Lönetillägg och furageersättning efter

tvä hästar för varje regementsofficer

12

_

_

9180

_

Summa

1-

—

—

45630

-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. h.

Stat

för Svea artilleriregemente (Göta, Upplands och Smålands artilleriregementen)

efter genomförd härordning.

E

n

h e

t s k o s

t

nåd.

Lön,

Dagavlöning,

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

Kronor.

furageersättning

Summa

0

cremor.

kronor.

å kr.

per (lag

i 865

dagar.

Kronor.

kronor.

A. Befälsavlöning.

Officerare.

6 000

—

6

—

2190

8190

Överste...............

1

8190

4 500

_

5

—

1825

—

6 325

—

Överstelöjtnanter...........

2

12 650

_

4 000

5

—

1825

—

5 825

—

Majorer...............

3

17 475

_

3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

Kaptener av 1. klassen........

11

53 460

_

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

''-

> >2. > ........

8

30 880

_

1500

—

3

—

1095

—

2 595

—

Löjtnanter av 1. > ........

11

28 545

_

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

> > 2. > ........

9

19 035

_

720

—

3

—

1095

—

1815

—

Underlöjtnanter...........

10

18150

—

188385

—

Underofficerare.

1200

—

2

50

912

50

2112

50

Styckjunkare............

15

31687

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen.......

15

24 450

_

| 780

—

2

—

730

—

1510

—

> >2. > .......

15

22 650

—

78 787

50

Musikunderofficerare.

i 1200

—

2

50

912

50

2112

50

Musikstyckjunkare..........

1

2112

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Musiksergeanter av 1. klassen.....

4

6 520

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

» >2. T> .....

4

6 040

—

14 672

50

|

Ciyilmilitär personal.

1000

—

—

—

—-

—

1000

—

Regementspastor, arvode.......

1

1000

_

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Regementsläkare...........

1

5 825

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

Bataljonsläkare...........

1

3 860

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

Regementsveterinär.........

1

3 860

—

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

Batalj onsveterinär..........

1

2115

—

16 660

_

400

365

765

fxottgörelse för tjänstehästar.

Lönetillägg och furageersättning efter

12

—

1

—

—

två hästar för varje regementsofficer .

—

—

9180

—

Säger

—

—

-|

307 685

—

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

125

E

n

h e

t S

kos

t

nåd.

Lön,

Dagavlöning,

Summa

arvode.

löne-

tillägg.

Kronor.

furageersättning

Summa

>

H

O

Ö

O

►1

kronor.

å kr.

per dag

i 365

Kronor.

kronor.

dagar.

B. Manskapsavlöning och

rekryteringsmedel.

Manskap.

600

—

—

50

182

50

782

50

Eörstekonst. (furirer) av 1. klassen . .

18

14 085

_

360

—

—

so

182

50

542

50

» > ( > ) > 2. >

37

20 072

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Andrekonstaplar...........

44

19 624

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Vicekonstaplar............

44

15 378

—

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer.............

132

33 396

—

360

—

—

50

182

50

542

50

Sjukv.-förstekonst. (fnrirer) av 2. klassen

2

1085

_

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdsandrekonstaplar.......

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sj nkvårdsvicekonstaplar.......

2

699

—

1

180

—

—

30

109

50

289

50

Sjnkvårdsartillerister.........

2

579

—

360

—

—

50

182

50

542

50

Hantverksförstekonst. (furir) av 2. klassen

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Hantverksandrekonstaplar.......

3

1338

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Hantverksvicekonstaplar.......

3

1048

50

180

—

—

30

109

SO

289

50

Hantverksartillerister.........

4

1158

—

360

—

—

50

182

60

542

50

Hovslagarförstekonstapel (furir) av 2. kl.

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Hovslagarandrekonstaplar.......

3

1338

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Hovlagarvicekonstaplar........

3

1048

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Hovslagarartillerister.........

4

1158

—

113 984

50

Musik manskap.

360

—

—

50

182

50

542

50

Musikförstekonstaplar (furirer) av 2. kl.

2

1085

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikandrekonstapel.........

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Musikvicekonstaplar.........

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

60

Trumpetare.............

2

579

—

—

—

—

10

36

50

36

60

Musikelever.............

2

73

—

2 882

_

Rekryteringsmedel.

—

—

—

—

—

—

—

—

305 volontärer ä 50/3 kr........

5 083

34

7 musikvolontärer å 50/3 kr......

116

66

5 200

—

Säger

—

—

122 066

50

Summa

—

—

429 751

50

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. i.

Stat

för Vendes artilleriregemente efter genomförd härordning.

E

n

h e

s

kos

t n a d.

Lön,

Dagavlöning,

É>

ö

Summa

arvode,

ifnrageersättning

Summa

p

kronor.

å kr.

kronor.

tillägg.

per dag

Kronor.

i 365

dagar.

Officerare.

6 000

_

6

_

2190

_

8190

_

Överste...............

i

8190

—

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

—

Överstelöjnanter...........

2

12 650

—

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Majorer...............

4

23 300

—

B 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

Kaptener av 1. klassen........

14

68 040

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

» »2. > ........

9

34740

—

1500

—-

3

—

1095

—

2 595

—

Löjtnanter av 1. > ........

14

36 330

—

1020

—

3

—

1 095

—

2115

—

» » 2. » ........

10

21150

—

720

—

3

—

1095

—

1815

-

Underlöjtnanter...........

12

21780

—

226 180

—

Underofficerare.

1200

—

2

50

912

50

2112

50

Styckjunkare............

18

38025

—

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen.......

19

30 970

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

» >2. > .......

19

28 690

—

97 685

—

Musikunderofficerare.

1200

—

2

50

912

50

2112

50

Musikstyckj ankare..........

1

2112

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Musiksergeantor av 1. klassen.....

5

8150

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

> >2. > .....

5

7 550

—

17 812

50

Civilmilitär personal.

1000

—

—

—

—

—

1000

—

Regementspastor, arvode.......

1

1000

—

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Regementsläkare...........

1

5 825

—

2 400

—

4

—

1460

—

3860

—

Bataljonsläkare...........

1

3 860

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

Regementsveterinär •........

1

3 860

—

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

Batalj onsveterinär..........

1

2115

—

16 660

—

Gottgörelse för tjänsteliilstar.

Lönetillägg och furageersättning efter

400

-

1

—

365

—

765

—

två hästar för varje regementsofficer

14

—

—

10 710

—

Säger

—

—

—

369 047

50

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

127

E

n

h e

t s k o s

t

nåd.

Lön,

Dagavlöning,

P

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

Kronor.

furageersättning

Summa

p

kronor.

å kr,

per dag

i 365

Kronor.

kronor.

dagar.

B. Manskapsavlöning och

rekryteringsmedel.

Manskap.

600

—

—

50

182

50

782

BO

Eörstekonst. (furirer) av 1. klassen . .

23

17 997

50

360

—

—

50

182

50

542

BO

» » ( > ) i 2. > . .

47

25 497

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Andrekonstaplar...........

56

24 976

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Vicekonstaplar............

56

19 572

—

180

—

—

20

73

—

253

—

Y olontärer..............

168

42 504

—

360

—

—

50

182

50

542

50

Sjukv.-förstekonst. (furirer) av 2. klassen

2

1085

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdsandrekonstaplar.......

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjukvårdsvicekonstaplar.......

3

1048

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Sjukvårdsartillerister.........

3

868

50

360

—

—

50

182

50

542

50

Hantverksförstekonst. (furirer) av2. klassen

2

1085

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Hantverksandrekonstaplar......

3

1338

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Hantverksvicekonstaplar.......

4

1398

—

180

—

—

30

109

50

289

BO

Hantverksartillerister ........

5

1447

50

360

—

—

50

182

50

542

50

Hovslagarförstekonstaplar (furirer) av 2. kl.

2

1085

—

300

—

—

40

146

—

446

—

HovslagaTandrekonstaplar.......

3

1338

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Hovslagarvicekonstaplar.......

4

1398

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Hovslagarartillerister.........

5

1447

50

144 978

50

Musikmanskap.

360

—

—

50

182

60

542

50

Musikförstekonstaplar (furirer) av 2. kl.

2

1085

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikandrekonstapel.........

1

446

—

240

—

—

30

109

60

349

50

Musikvicekonstaplar.........

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Trumpetare.............

3

868

50

—

—

—

10

36

50

36

50

Musikelever.............

2

73

—

3171

50

Rekryteringskostnadcr.

388 volontärer ä 50/3 kr........

—

6 466

67

—

-

—

—

—

—

—

8 musikvolontärer å 50/3 kr......

—

133

33

6 600

—

Säger

—

—

—

154 749

50

Summa

—

—

—

523 797

—

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. j.

Stat

för Norrlands artilleriregemente efter genomförd härordning.

E

n

i e

s

kos

t n a d

Lön

Dagavlöning,

>

B

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

furageersättning

Summa

kronor.

å, kr.

per dag

i 365

dagar.

Kronor.

kronor.

A. Befälsavlöning.

Kronor.

Officerare.

6 000

_

6

_

2190

_

8190

_

Överste...............

i

8190

—

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

—

Överstelöjtnanter...........

2

12 650

—

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Majorer...............

3

17 475

—

3400

—

4

—

1460

—

4 860

—

Kaptener av 1. klassen........

11

53 460

—

2 400

_

4

—

1460

—

3 860

—

> »2. > ........

8

30 880

—

1500

—

3

—

1095

—

2595

—

Löjtnanter av 1. > ........

11

28 545

—

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

> » 2. > ........

9

19 035

—

720

—

3

—

1095

—

1815

—

Underlöjtnanter...........

10

18 150

—

188385

_

Underofficerare.

1200

_

2

50

912

50

2112

50

Styckjunkare............

15

31 687

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen.......

15

24 450

—

780

—

2

—

730

1510

—

> >2. > .......

15

22 650

—

78 787

50

Musikunderofficerare.

1200

—

2

so

912

50

2112

50

Musikstyckj ankare..........

1

2112

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Musiksergeanter av 1. klassen.....

4

6 520

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

» > 2. > .....

4

6 040

—

14 672

50

Civilmilitär personal.

1000

—

—

—

—

—

1000

—

Regementspastor, arvode.......

1

1000

—

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Regementsläkare...........

1

5825

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

Regementsveterinär..........

1

3 860

—

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

Batalj onsveterinär..........

1

2115

—

12 800

—

Gottgörelse för tjänstehästar.

Lönetillägg och furageersättning efter

9180

400

—

1

365

—

765

—

två hästar för värjo regementsofficer .

12

—

—

—

Säger

—

—

—

303 825

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ nåd. proposition nr 58.

1-29

E

n

i e t 8

kos

t I

a d

1

Lön,

Dagavlöning,

>

Kronor.

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

furageeraättning

Samma

kronor.

ä kr.

per dag

i 365

dagar.

Kronor.

kronor.

Kronor.

.

B. Manskapsa visning och

rekryteringsmedel.

Manskap.

600

—

—

50

182

50

782

50

Förstekonst. (furirer) av 1. klassen . .

18

14 085

360

—

—

50

182

50

542

50

> ( » ) > 2. >

37

20 072

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Andrekonstaplar...........

44

19 624

—

240

—

—

30

lön

50

349

60

Vicekonstaplar............

44

15 378

—

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer..............

132

33 396

—

360

—

—

50

182

50

542

50

Sjukv.-förstekonat. (furirer) av 2. klassen

2

1085

—

I

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdsandrekonstaplar.......

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjukvårds vicekonstaplar.......

2

699

—

i

180

—

—

30

109

50

289

50

Sjukvårdsartillerister.........

2

579

—

|

360

—

—

50

182

50

542

50

Hantverksförstekonst. (furir) av 2. klassen

1

542

50

1

300

—

—

40

146

—

446

—

Hantverksandrekonstaplar.......

3

1338

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Hantverksvicekonstaplar.......

3

1048

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Hantverksartillerister,.........

4

1 158

—

360

—

—

50

182

50

542

50

Hovslagarförstekonst. (furir) av 2. klassen

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Hovslagarandrekonstaplar.......

3

1338

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Hovslagarvicekonstaplar.......

3

1048

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Hovslagarartillerister.........

4

1158

—

113 984

50

Musikmanskap.

360

—

—

50

182

50

542

50

Musikförstekonst. (furirer) av 2. klassen .

2

1085''—

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikandrekonstapel.........

1

446

240

—

—

30

109

50

349

50

Musikvicekonstaplar.........

2

699

, 180

—

—

30

109

50

289

50

Trumpetare.............

2

579 —

—

—

—

10

36

50

36

50

Jlusikelever.............

2

73

—

2 882

_!

Rekryteringsmedel.

305 volontärer ä 50/3 kr........

—

5 083! S 4

7 musikvoiontärer å 50/3 kr.....

—

11666

5 200

—

Säger

—

—

122 066

50

Summa

—

_

_

425 891

50

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt 28 käft. {Nr 58.) B17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

jKatigt. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. k.

Stat

för Gottlands artillerikår efter genomförd härordning.

E

n

i e

t fe.

kos

t n a d.

Lön.

Dagavlöning,

>

Summa

arvode,

furageersättning

•rf-

&

jvronor.

löne

Summa.

tillägg.

Kronor.

per dag

i 365

Kronor.

A. Befälsavlöning.

dagar.

Officerare.

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

—

Överstelöjtnant...........

1

6 325

_

3 400

—

4

—

1460

—

4860

—

Kaptener av 1. klassen........

4

19 440

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

» >2. » ........

2

7 720

_

1500

—

3

—

1095

—

2 595

—

Löjtnanter av 1. > ........

5

12 975

—

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

» »2. > ........

5

10575

—

720

—

3

—

1095

—

1815

—

Underlöjtnanter...........

4

7 260

—

64 295

_

Underofficerare.

1200

—

2

50

912

50

2112

50

Styckjunkare............

4

8 450

_

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen.......

5

8150

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

> > 2. > .......

4

6 040

—

22 640

_

Musik» nderofficernre.

900

—

2

—

730

—

1630

—

Musiksergeant av 1. klassen.....

1

—

—

1630

_

Civilmilitär personal.

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

Batalj onsveterinär..........

1

—

—

2115

_

400

365

765

dottgörelse för fjiinstehästar.

Lönetillägg ocli fnrageersättning efter två

—

1

—

—

—

hästar för kårchefen........

2

—

—

1 530

—

Säger

—

—

—

92 210

—

B. Manskapsavlöning och re-

kryteringsmedel:

Manskap.

600

_

—

50

182

50

782

50

Förstekonst. (furirer) av 1. klassen . . .

7

5 477

60

360

—

—

50

182

50

542

50

> ( > ) > 2. > ...

15

8137

60

Transport

13 615

—

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr Ö8.

131

E

n

i e

; s

kos

t n a d.

Lön,

arvod

Dagavlöning,

>

Summa

B,

furageersättning

Summa.

kronor.

löne-

å kr.

tillägg.

per dag

i 365

kronor.

dagar.

Transport

13 615

_

300

—

—

40

146

—

446

—

Andrekonstaplar...........

22

9 812

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Vicekonstaplar............

22

7 689

—

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer.............

67

16 951

—

360

—

—

50

182

50

542

60

Sjukv.-förstekonst. (furir) av 2. klassen .

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdsandrekonstapel.......

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjukvårdsvicekonstaplar.......

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Sjukvårds artillerist..........

1

289,

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Hantverksandrekonstapel.......

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Hantverksvicekonstapel........

1

349

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Hantverksartillerister.........

2

579

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Hovslagarandrekonstapel...... .

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Hovslagarvicekonstapel........

1

349

50

180

—

30

109

50

289

50

Hovslagarartillerist.........

1

289

50

52 503

50

Musikmanskap.

360

—

—

50

182

50

542

50

Musikförstekonstapel (furir) av 2. klassen

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikandrekonstapel.........

1

446

—

240

—

—

80

109

50

349

50

Musikvicekonstapel..........

1

349

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Trumpetare.............

2

579

—

—

—

—

10

36

50

36

50

Musikelev..............

1

36

50

1953

50

Rekryteringsmedel.

—

—

—

—

—

—

—

—

145 volontärer ä 50/3 kr.........

—

2 416

67

—

—

—

—

—

—

—

—

5 musikvolontärer å 50/3 kr......

—

83

33| 2 500

—

Säger

—

—

-

56 957

—

Summa

—

__1_

149167

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj: t a nåd. proposition nr 58.

Bil. I,

Stat

för Boden—Karlsborgs artilleriregemente efter genomförd härordning.

E

n h e

s

kos

t

a d.

Lön

Dagavlöning,

E3

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

furageersättning

Summa

S

kronor.

å kr.

per dag

i 365

dagar.

Kronor.

kronor.

A. Ba fals avlöning.

Kronor.

Officerare.

6 000

_

6

_

2190

_

8190

_

Överste...............

l

8190

_

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

_

Överstelöjtnanter...........

2

12 650

—

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Majorer...............

• 3

17 475

—

3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

Kaptener av 1. klassen........

12

58 320

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

» >2. » ........

10

38 600

—

1500

—

3

—

1095

—

2 595

—

Löjtnanter av 1. klassen.......

13

33 735

—

1020

—

3

—

1095

—

2 115

—

» >2. > .......

10

21150

—

720

—

3

—

1095

—

1815

—

Underlöjtnanter...........

12

21780

211 900

—

Underofficerare.

1200

_

2

50

912

50

2112

50

Styckjunkare............

22

46 475

—

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen.......

24

39120

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

» » 2. > .......

24

36 240

—

121 835

_

Mtisikimderofftcerare.

1200

_

2

50

912

60

2112

50

Musikstvckjunkare..........

2

4 225

—

900

—

2

—

730

—

1630

—

Musiksergeanter av 1. klassen.....

2

3 260

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

. »2. > .....

2

3 020

—

10 505

_

Gottgörelse för tjänstehästar.

Lönetillägg och furageersättning till rege-

mentsofficerare efter tvä hästar för

regementschefen och eu häst för en

400

—

1

—

365

—

765

—

var av de övriga..........

7

—

—

5 355

—

Säger

—

—

349 595

—

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

133

E

n

h e

t s

kos

t

råd

Lön,

Dagavlöning,

>■

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

furageersättning

Summa

kronor

å kr.

per dag

Kronor.

kronor.

''

Kronor.

i

dagar.

B. Manskapsavlöning och

rekryterimgsavlömng.

Manskap.

600

_

_

50

182

50

782

50

Förstekonst. (fnrirer) av 1. klassen . .

20

15 650

-

360

_

—

50

182

50

542

50

I > > 2. > . .

40

21 700

300

—

—

40

146

—

446

—

Andrekonstaplar...........

48

21 408

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Vicekonstaplar ............

48

16 776

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer.............

156

39 468

360

—

—

so

182

50

542

50

Sjukv.-förstekonst. (furirer) av 2. kl. . .

2

1085

—

300

—

—

40

146

—

446

-

Sjnkvårdsandrekonstaplar.......

3

1338

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjukvårdsvicekonstaplar.......

3

1 048; 50

180

—

—

30

109

50

289

50

Siukvårdsartillerister.........

2

579

—

360

—

—

50

182

50

542

50

Hantverksförstekonstapel (furir) av 2. kl.

1

542)50

300

—

—

40

146

—

446

—

Hantverksandrekonstaplar.......

2

892

240

—

—

30

109

50

349

50

Hantverksvicekonstaplar.......

3

1 048 50

180

—

—

30

109

50

289

60

Hantverksartillerister.........

4

1 158

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Hovslagarandrekonstapel.......

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Hovslagarvicekonstapel........

1

34915 0

180

—

—

SO

109

50

289

50

Hovslagarartillerister •........

2

579

—

124 068

—

Mosikmanskap.

360

—

—

50

182

50

542

50

Musikförstekonstaplar (fnrirer) av 2. kl.

2

1 085

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikandrekonstapel.........

I

446

—

240

—

—

80

109

50

349

50

Musikvicekonstaplar.........

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Trumpetare.............

868150

—

—

—

10

36

50

36

50

Musikelever.............

2

73|—

3171

50

Rekryteringsmedel.

—

_

_

_

—

—

—

—

334 volontärer ä 50/3 kr...... .

—

5 566)67

—

—

—

—

—

—

—

—

8 musikvolontärcr ä 503 kr......

—

133 33

5 700

—

Säger

—

—

—

132 939

50

Summa

-

—

—

4S2 534150

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

Bil. m.

Stat

för Pofsitionsartilleriregementet efter genomförd härordning.

E

n

i e t s

kos

t n a d.

•

Lön,

Dagavlöning,

>

B

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

Kronor.

fnrageersättning.

Summa

«rt-

kronor.

å kr.

per dag

i 365

dagar.

Kronor.

kronor.

A. Befälsavlöning.

Officerare.

6 000

_

6

_

2190

_

8190

_

Överste...............

i

8190

_

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

—

Överstelöjtnant...........

i

6 325

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Majorer...............

2

11650

—

3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

Kaptener av 1. klassen........

6

29 160

—

2 400

—

4

—

1460

_

3 860

—

i »2. > ........

6

23 160

—

1500

—

3

—

1095

—

2 595

—

Löjtnanter av 1. » ........

7

18165

—

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

» >2. > ........

5

10 575

—

720

—

9

o

—

1095

—

1815

—

Underlöjtnanter...........

6

10 890

—

118 115

_

Underofficerare.

1 200

—

2

50

912

50

2112

50

Styckjunkare............

12

25 350

—

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen.......

12

19 560

780

—

2

—

730

—

1510

—

> >2. > .......

12

18120

63 030

—

Musikunderofficerare.

1200

—

2

50

912

50

2112

50

Mnsikstyckjnnkare..........

1

2112

50

900

—

2

—

730

—

1630

—

Musiksergeanter av 1. klassen.....

2

3 260

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

> >2. » .....

2

3 020

—

8 392

50

Cirilmilitär personal.

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Regementsläkare...........

1

5 825

—

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

Batalj onsveterinär..........

1

2115

—

7 940

—

Gottgörelse för tjänstehästar.

Lönetillägg och furageersättning eftej

8

400

—

1

—

365

—

765

—

två hästar för varje regementsofficer

—

—

6120

—

Säger

1 “

—

203 597

so

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kung!. MajUs nåd. propositioii nr 58.

135

E n h e 1

s

kos

; n a d.

Lön,

Dagavlöning,

e

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

fnrageersättning.

Summa

SL

kronor.

å kr.

per dag

Kronor.

kronor.

Kronor.

dagar.

B. Manskapsavlöning och

rekryteringsmedel.

Manskap.

600

_

_

BO

182

50

■ 782

50

Eörstekonst. (furirer) av 1. klassen . .

10

7 825

—

360

_

—

50

182

50

542

50

> ( > ) » 2. . .

20

10850

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Andrekonstapiar...........

24

10 704

—

240

—

—

80

109

50

349

50

Vicekonstaplar ............

24

8388

—

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer..............

72

18 216

—

360

—

—

50

182

BO

542

50

Sjukv.-förstekonst. (furir) av 2. klassen

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdsandrekonstapel.......

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjukvårdsvicekonstaplar.......

2

699

—

180

—

—

30

109

BO

289

BO

Sjukvårdsartillerist.........

1

289

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Hantverksandrekonstaplar.......

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Hantverksvicekonstaplar.......

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Hantverksartillerister........

2

579

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Hovslagarandrekonstaplar.......

2

892

—

240

—

—

30

. 109

50

349

50

Hovslagarvicekonstaplar.......

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Hovslagarartillerister.........

2

579

62 300

—

Musikmanskap.

360

—

—

50

182

50

542

50

Musikförstekonstapel (furir) av 2. kl. .

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikandrekonstapel.........

1

446

240

—

—

30

109

50

349

BO

Musikvicekonstaplar.........

2

699

180

—

—

30

109

60

289

50

Trumpetare.............

1

289

BO

—

—

—

10

36

BO

36

50

Musikelev..............

1

36

50

2 013

50

Rekrytera ngskoHtnader.

_

_

_

_

167 volontärer ä 50/3 kr........

—

2 783

33

—

—

—

—

—

5 musikvoloutärer ä 50/3 kr......

—

83

34

1 2866

67

Säger

—

—

67180

17

Summa

! —

L

270 777

67

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. n.

Stat

för artilleriets fabriker och tygstater efter genomförd härordning.

E

n

a e

t s

kos

t

n a d.

i

Lön,

Dagavlöning,

>

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

Kronor.

furageersättning

Summa

£

Aronor.

kronor.

å kr.

per dag

i 365

dagar.

Kronor.

kronor.

Befälsavlöning.

Fabriks- och flygpersonal.

''6 300

—

5

—

1825

—

8125

—

Fälttygmästare......

1

8 125 —

2 5 800

—

4

—

1460

—

7 260

—

Styresmän 3........

3

21 780 —

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Tygmästare av 1. klassen......

1

5 825

3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

D:o >2. » ....

2

9 720 —

3 000

—

4

—

1460

—

4 460

—

Tyg- eller fabriksingenjörer4.....

4

17 840

_

1 500

3

3

—

1 095

—

2 595

—

Tyg- eller läbriksförvaltare av 1. klassen6

11

28545

_

1 500

—

1095

—

2 595

—

Oververkmästare6.......

1

2 595

1500

~

3

—

1095

—

2 595

—

Departementsskrivare6.......

6

15 570

_

1 200

50

912

50

2112

50

Tygförvaltare av 2. klassen6.....

7

14 787

50

1200

—

2

60

912

50

2112

50

Besiktningsrustmästare eller tygverk-

1200

mästare4...........

18

38025

_

—

2

50

912

50

2112

60

Verkmästare av 1. klassen 4.....

6

12 675

900

2

—

730

—

1630

—

D:o »2. » 6 .

2

3 260

900

—

2

—

730

—

1630

—

Tyg- eller fabriksskrivare6......

9

14 670

_

900

—

2

—

730

—

1630

—

Tyghantverkare7..........

50

81500

_

900

—

2

—

730

—

1630

—

Fortmaskinister7........

7

11410

—

286 327

50

Gottgörelse för tjänstehästar.

400

—

1

—

365

—

765

—

Lönetillägg och furageersättning efter 2

hästar för fålttygmästaren.....

2

—

—

1530

—

Summa

—

_

—

287 857

50

2

3

4

5

6

7

Därav 1 800 kronor i arvode.

o > 2 400 » i »

Åtnjuta 1 ålderstillägg å lönen

»1 > » >

>2 > > i

>1 » > »

> 2 > > $

ä 600 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst,

ä 500 » > 5 > > > >

ä 500 2 , det ena efter 5, det andra efter 10 års väl vitsordad

tjänst.

ä 300 » efter 5 års va] vitsordad tjänst,

ä 150 3 , det ena efter 5, det andra efter 10 års väl vitsordad

tjänst.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

137

Bil. o.

Stat

för Fortifikationen efter genomförd härordning.

E

n

h e

t s k o s

t

n a d.

Lön

5

Dagavlöning,

arvode,

furageersättn

ing

Summa

tillägg.

Kronor.

å kr.

per dag

i 365

j Kronor.

kronor.

dagar.

6 000

6

2 190

1

8190

4 500

—

5

—

1825

—

6 325

_

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

3 400

—

4

—

1 460

—

4 860

—

2 400

—

4

1460

—

3 860

_

1500

—

3

1095

_

2 595

_

1020

—

3

_

1095

—

2115

_

720

-

3

—

1095

—

1 815

—

1200

2

50

912

50

2112

50

900

—

2

—

730

—

1630

_

780

—

2

—

730

—

1510

—

1200

2

50

912

50

2112

50

900

—

2

-

730

—

1630

_

780

—

2

730

_

1510

—

1000

1 01X1

4 000

—

o-

—

1825

—

5 825

_

2 400

—

4

_

1460

—

3 860

_

1020

—

3

—

1095

—

2115

_

1500

—

3

—

1095

—

2 595

_

1500

—

3

—

1095

—

2 595

_

900

—

2

—

730

—

1630

_

1200

—

2

50

912

50

2112

50

900

—

2

_

730

—

1630

780

—

2

—

730

—

1510

_

1 980 1

i

95

“

50

182

50

1163

45

Befälsavlöning.

Officerare.

Överstar........

Överstelöjtnanter.....

Majorer.........

Kaptener av 1. klassen .

» > 2. »

Löjtnanter »1. »

» »2. >

Underofficerare.

Musiknnderofflcerare.

Musikfanj ankare........

Civilinilitär personal.

Regementspastorer, arvode......

Regementsläkare...........

Bataljonsläkare...........

Bataljonsveterinärer.........

Fortifikationskassörer o. förrådsförvaltare1 2

Departementsskrivare2........

Gevärshantverkare 3..........

Tygverkmästare4...........

Tygliantverkare 3...........

Radiotelegrafister...........

Förrådsvaktmästare 5.........

Transport

Antal.

I Kronor.

j Summa

! kronor.

o

O

24 570

—

5

31 625

—

in

58 250

—

361174 960

—

22

84 920

—

37

96 015

29

61335

—

32

58 080|—

589 755

-

46

97 175

-

47

76 610 —

1 47

70970

—

244 755

4

8 450

7

11 410

—

1 8

12 080

—

31940

_

3

3 000

21

11 650

—

1

3 860

—

4

8 460

—

11

28 545

—

5

12 975

—

5

8150

—

6

12 675

—

27

41 010

—

4

6 040

—

5I

5 817

25|

145 182

25

-|

— 1

1 011 632

25

1 Därav 80''95 kr. i ersättning för ved och lyse in. in.

2 Åtnjuta 2 ålderstillägg ä lönen ä 500 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års

väl vitsordad tjänst.

3 Åtnjuta 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års

väl vitsordad tjänst.

4 Åtnjuta 1 ålderstillägg å lönen å 500 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.

6 Åtnjuta dessutom fri bostad.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (Nr 58.) B 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kung!.. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

E

n h e i

8

kos

t II

a d.

Lön,

arvode,

löne-

tillägg.

Kronor.

Dagavlöning,

furageersättning

Summa

Antal.

Kronor.

Summa

kronor.

å kr.

per dag

i 365

dagar.

Kronor.

kronor.

■

Transport

—

—

-

1 011 632

2B

Civil personal.

*1200

—

—

—

—

1200

—

Vaktmästare vid fortifikationsstabens

huvudstation * 3...........

1

_

_

1200

_

Gottgörelse för tjnnstehiistar.

400

—

i

—

365

—

765

—

Lönetillägg och furageersättning efter en

häst för varje regementsofficer . . .

18

—

—

13 770

i Arvoden till stabsofficerare in. 11.

800

600

—

—

—

—

800

600

Avdelningschefer..........

Stabsofficerare ............

Gratifikationer till biträden å byggnads- avdelningen m. m..........

3

10

2 400

6000

1600

—

10000

:

Summa

—

—

1086602

25

1 Därav 700 kr. i lön, 350 kr. i tjänstgöringspenningar och 150 kr. i ortstillägg.

3 Åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 100 kronor: det ena efter 5 års och det andra efter 10 års

väl vitsordad tjänst. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

139

Bil. p.

Stat

för Svea ingenjörleår efter genomförd härordning.

E

n

1 c

s

kos

t n a d.

Summa

Dagavlöning

C

Kronor.

Lön

Summa

kronor.

å kr.

per dag

Kronor.

Manskapsavlöning och

dagar.

rekryteringsmedel.

Manskap.

i !

600

_

_

50

182

50

782

50

Dist.korpr. (furirer) av 1. klassen . . .

6

4 695

_

1

360

—

—

50

182

50

542

50

» ( > ) > 2. » ...

11

5 967

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Korpraler..............

18

8 028

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Vicekorpraler............

18

6 291

—

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer..............

95

24 035

—

600

—

—

50

182

50

782

50

Hantverksdist.-korpr. (furir) av 1. klassen

1

782

50

360

—

—

50

182

50

542

50

Hantverksdist.-korpr. (furirer) >2. »

2

1085

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Hantverkskorpraler..........

6

2 676

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Hantverksvicekorpraler........

7

2 446

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Gevärshantverkarkorpral .......

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Gevärsliantverkarvicekorpraler.....

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Gevärshantverkarsoldat........

1

289

50

360

—

—

50

182

50

542

60

Sjukvårdsdist.-korpr. (furir) av 2. klassen

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdskorpraler..........

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjukvårdsvicckorpralcr........

2

699

—

180

—

—

SO

109

50

289

50

Sjukvårdssoldater..........

2

579

240

—

—

30

109

50

349

50

Hovslagarvicekorpra!.........

i

349 50

180

—

—

30

109

50

289

50

Hovslagarsoldat...........

i

28950

60 792

50

.lins i k manskap.

360

—

—

50

182

60

542

50

Musikdist.-korpral (furir) av 2. klassen .

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikkorpraler............

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Musikvicekorpraler..........

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

BO

Trumpetare.............

2

579

—

—

—

—

10

36

50

36

50

Musikelev..............

1

36

50

2 749

—

Rekryteringsmedel.

177 volontärer ä 50/3 kr........

—

2 950

—

7 musikvolontärer a 50/3 kr.....

—

116

67

3 066

67

Summa

-

—

—

| 66608

17

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. r.

Stat

för Göta ingenjörkår efter genomförd härordning.

E

n

i e

S

kos

t n a d.

>

Summa

Lön

Dagavlöning

Summa

S3_

Kronor.

kronor.

Kronor.

å kr.

per dag

Kronor.

kronor.

Manskapsavlöning och

i 365

dagar.

rekryteringsmedel.

Manskap.

600

_

_

so

182

50

782

60

Dist.-korpr. (furirer) av 1. klassen . . .

6

4 695

—

660

—

—

so

182

50

542

50

» ( » ) > 2. > ...

10

5 425

~

300

—

—

40

146

—

446

—

Korpraler..............

17

7 582

—

340

—

—

30

109

50

349

50

Vicekorpraler............

17

5 941

50

180

—

—

20

73

—

253

—

V olontärer..............

85

21505

—

600

—

—

50

182

50

782

50

Hantverksdist.-korpr. (furir) av 1. klassen

i

782

50

360

—

—

50

182

60

542

50

Hantverksdist.-korpr. (furirer) >2. >

2

1 085

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Hantverkskorpraler..........

6

2 676

—

340

—

—

30

109

50

349

50

Hantverksvicekorpraler........

7

2 446

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Gevärshantverkarkorpral.......

1

446

340

—

_

30

109

50

349

50

Gevärshantverkarvicekorpral......

1

349

50

180

—

_

30

109

50

289

50

Gevärskantverkarsoldater.......

2

579

—

360

—

—

50

182

60

542

50

Sjukvårdsdist.-korpr. (furir) av 2. klassen

i

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdskorpraler..........

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjukvård svicekorpraler........

2

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Sjukvårdssoldater...........

579

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Hovslagarvicekorpral.........

i

.549

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Hovslagarsoldat...........

i

289

50

56 864

50

Musikmanskap.

360

_

_

50

182

50

542

50

Musikdist.-korpral (furir) av 2. klassen

i

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikkorpraler............

2

892

—

240

—

—

30

109

60

349

50

Musikvicekorpraler..........

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

60

Trumpetare.............

2

579

—

—

—

—

10

36

50

36

50

Musikelev..............

1

36

00

2 749

—

Rekryteringsmedel.

164 volontärer ä 50/3 kr.......

—

2 733

33

—

—

—

—

—

—

—

—

7 musikvolontärer a 50/3 kr.....

—

116

07

2 850

—

Summa

—

—

02 463

50

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

141

Bil. s.

Stat

för Fälttelegraf kåren efter genomförd härordning.

E

11

Il 0

t S

kos

t n a d.

(►

Samma

DagavlöniDg:

ö

Kronor.

Lön.

Summa

Manskapsavlöning och rekry-

SL

kronor.

Kronor.

å kr.

kronor.

per dag

i 365

Kronor.

teringsmedel.

dagar.

Manskap.

600

—

—

50

182

50

782

50

Dist.-korpr. (fnrirer) av 1. klassen . . .

8

6 260

_

360

—

—

50

182

50

542

50

» ( > ) > 2. > ...

16

8 680

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Korpraler..............

24

10 704

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Vicekorpraler............

25

8 737

50

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer.............

125

31625

—

600

—

—

50

182

50

782

50

Hantvcrksdist.-korpr. (fnrirer) av 1. klassen

2

1565

—

360

—

—

50

182

50

542

60

Hantverksdist.-korpr. (fnrirer) »2. »

3

1627

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Hantverkskorpraler . . ........

11

4 906

—

240

—

—

80

109

50

349

50

Hantverksvicekorpraler........

16

5 592

—

300

—

—

40

14é

—

446

—

Gevärshantverkarkorpral.......

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Gevärshantverkarvicekorpral .....

1

349

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Gevärshantverkarsoldat........

1

289

50

360

—

—

50

182

50

542

50

Sjnkv.-dist.-korpral (furir) av 2. klassen

l

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjuk vårdskorpral...........

1

446

—

240

—

—

30

109

60

349

50

Sjukvårdsvicekorpraler........

2

699

—

180

—

—

SO

109

50

289

50

Sjukvårdssoldat...........

1

289

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Hovslagarkorpral...........

1

446

240

—

-

30

109

50

349

50

Hovslagarvicekorpral.........

1

349

50

180

—

30

109

50

289

50

Hovslagarsoldat...........

1

289

50

83 844

—

Musikmanskap.

360

—

—

50

182

50

542

50

Musikdist.-korpral (furir) av 2. klassen

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikkorprai............

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Musikvicekorpral...........

1

349

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Trumpetare.............

1

289

50

—

—

10

36

50

36

50

Musikelev..............

1

36

50

1 664

—

Rokrytcrinar smedel.

241 volontärer ä 50/3 kr........

—

4 016

66

4 musikvolontärer å 50/3 kr.....

—

66

67

4 083

33

Summa

—

_ j_

89691

33

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kunyl. Majd» nåd. proposition nr 58.

Bil. t.

Stat

för Bodens inf/enjörkdr efter genomförd härordning.

E

n h e

S

kos

; n a d.

t*-

Summa

Lön.

Dagavlöning

Summa

Manskapsavlöning och rekry-

p

ert-

P

Kronor.

kronor

å kr.

kronor.

per dag

i 365

Kronor.

teringsmedel.

dagar.

Manskap.

600

50

182

50

782

50

Dist.-korpr. (furirer) av 1. klassen . . .

3

6

2 347

50

360

_

_

50

182

50

542

50

» ( » ) > 2. > ...

3 255

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Korpraler..............

10

4 460

—

240

_

_

30

109

50

349

50

Vicekorpraler............

3145

50

180

_

_

20

73

—

253

—

Volontärer..............

bO

15 180

—

600

_

_

50

182

50

782

50

Hantverksdist.-korpr. (furir) avi.klassen

i

782

50

360

_

—

50

182

50

542

50

Hantverksdist.-korpr. (furirer) >2. »

2

1 085

—

300

—

—

40

146

—

446

—

Hantverkskorpraler..........

5

2 230

—

240

_

_

so

109

60

349

50

Hantverksvicekorpraler........

6

2 097

—

300

_

_

40

146

—

446

—

Gevärshantverkarkorpral .......

1

446

—

180

_

_

30

109

50

289

50

Gevärshantverkarsoldat........

1

289

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdskorpral...........

1

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjukvårdsvicekorpral.........

1

349

50

180

—

—

30

109

50

289

50

Sjukvårdssoldat...........

1

289

60

180

—

—

30

109

50

289

50

Hovslagarvicekorpral.........

1

349

50

36 752

60

Musikiuanskap.

360

_

_

50

182

50

542

50

Musikdist.-korpral (furir) av 2. klassen

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikkorpraler............

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Musikvicekorpraler..........

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Trumpetare.............

1

289

50

—

—

—

10

36

50

36

50

Musikelev..............

1

36

50

2 459

50

Rekry teringsmedel.

_

_

_

_

108 volontärer ä 50''3 kr........

—

1800

6 musikvolontärer ä 50/3 kr.....

—

100

1900

—

Summa

—

—

[—

41 112

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ÖS.

143

Bil. it.

Stat

för Norrlandtf ingenjörkår efter genomförd härordning.

E

n

h e

t s

kos

t

nåd.

1

Dagavlöning

>

0_

Kronor.

Summa

Lön.

å kr.

Summa

Manskapsavlöning och

P

kronor.

per dag

i 865

Kronor.

rekryteringsmedel.

dagar.

1

Manskap.

600

—

—

50

182

50

782

1

60

Dist.-korpr. (furirer) av 1 klassen . . .

6

4 695

360

—

—

50

182

50

542

50

» ( » ) > 2. > ...

10

5425

-

300

—

—

40

146

—

446

—

Korpraler..............

16

7136

—

240

—

—

30

109

60

349

50

Vicekorpraler............

16

5 592

1 180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer..............

75

18 975

—

1 600

—

—

50

182

50

782

50

Hantverksdist.-korpr. (furir) av 1. klassen

1

782

50

1 360

—

—

60

182

50

542

50

Hantverksdist.-korpr. (furir) »2. »

1

542

50

] 300

—

—

40

146

—

446

—

Hantverkskorpraler..........

4

1784

—

'' 240

—

—

30

109

50

349

50

Hantverksvicekorpraler........

5

1747

50

j 300

—

—

40

146

—

446

—

Gevärshantverkarkorpral.......

1

446

_

240

—

—

30

109

50

349

50

Gevärshantverkarvicekorpral......

1

349

60

180

—

—

30

109

50

289

50

Gevärshantverkarsoldat........

1

289

50

360

—

—

60

182

50

542

50

Sjukv.-dist.-korpral (furir) av 2. klassen

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Sjukvårdskorpral...........

l

446

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Sjukvårdsvicekorpraler........

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

50

Sjukvårdssoldat...........

1

289

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Hovslagarkorpral...........

1

446

—

240

—

—

30

109

so

349

40

Hovslagarvicekorpral.........

1

349

50

180

—

—

30

109

50

289

60

Hovslagarsoldater..........

2

579

—

51 116

_

■

Musikmanskap.

360

—

—

50

182

50

542

50

Musikdist.-korpral (furir) av 2. klassen .

1

542

50

300

—

—

40

146

—

446

—

Mnsikkorpraler............

2

892

—

240

—

—

30

109

50

349

50

Musikvicekorpraler..........

2

699

—

180

—

—

30

109

50

289

60

Trumpetare.............

2

579

—

—

—

—

10

36

50

36

50

Musikelev..............

1

36

50

2 749

_

Rekryteringsmedel.

t

146 volontärer ä 50/3 kr........

’2 433 i 34

7 mUsikvolontärer ä 50/3 kr.....

—

116 |66

2 550

—

Summa

—

"I

—

56415

—

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. v.

Stat

för officerare och underofficerare med vederlikar vid tvungen efter

genomförd härordning. 1

E

i 1 e t

s

kos

n

a d.

!

Lön,

Dagavlöning,

>

B

Summa

arvode,

löne-

tillägg.

furageersättning

Summa

kronor.

å kr.

per dag

kronor.

Befälsavlöning.

Kronor.

i 365

dagar.

Officerare.

6 000

_

6

_

2120

_

8120

—

Överste...............

l

8120

—

15 000

—

5

—

1825

—

6 825

—

Överstelöjtnanter...........

3

20 475

—

>4 500

-i

5

—

1825

—

6 325

—

Majorer...............

3

18 975

—

3 400

—

4

—

1460

—

4 860

—

Kaptener av 1. klassen........

18

87 480

—

2 400

—

4

—

1460

—

3 860

—

» »2. » ........

8

30 880

—

1500

—

3

—

1095

—

2 595

—

Löjtnanter »1. » ........

18

46 710

—

1020

—

3

—

1095

—

2115

—

> >2. » ........

18

38 070

—

720

—

3

1095

—

1815

Underlöjtnanter...........

12

21 780

—

272 490

—

Underofllcerare.

1200

—

2

50

912

60

2112

50

Fanjunkare.............

31

65 487

60

900

—

2

—

730

—

1630

—

Sergeanter av 1. klassen.......

31

50 530

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

. > 2. > .......

30

45 300

—

161317

50

Miisikuuderofflcerare.

900

—

2

—

730

—

1630

_

Musiksergeanter av 1. klassen.....

6

9 780

—

780

—

2

—

730

—

1510

—

> >2. » .....

6

9 060

—

18 840

—

Clvilmilitilr personal.

1000

—

—

—

—

—

1000

—

Regementspastorer, arvode......

2

2 000

—

4 000

—

5

—

1825

—

5 825

—

Regementsläkare...........

6

34 950

—

2 400

—

4

—

1460

—

3860

—

Bataljonsläkare...........

6

23160

—

1020

—

3

—

i 095

—

2115

—

Bataljonsveterinärer.........

6

12 690

—

900

—

2

—

730

—

1 630

—

Hantverkare.............

18

29 340

—

102 140

—

Gottgörelse för tjiinsteliästar.

Lönetillägg och furageersättning till re-

gementsofdcerare efter två hästar för

översten och en häst för var och en

400

_

1

—

365

—

765

—

av de övriga...........

8

—

—

6120

—

:

Summa

1 _

| —

560 907 50

1 Därav 500 kr. i arvode.

Anm. Hantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 150 kronor, det ena efter 5 års, det andra

efter 10 års väl vitsordad tjänst.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. proposition nr 58.

145

Bil. x.

Stat

för den funt anställda manskapsstyrkan vid eu trängkår efter

genomförd härordning.

.

Enhetskostnad.

Lön.

Kronor.

l>ag

& kr.

per dag

i 36»

dagar.

ivlöning

Kronor.

j Summa

kronor.

Manskapsavlöning och

rekryteringsmedel.

Antal.

; Summa

j Kronor, j

i kronor.

j

|

1

Manskap.

i

(''00

—

—-

50

182

!ö0

782

50

Dist.-korpraler (furirer) av 1. klassen .

5

3 912

50

360

—

—

50

182 i 50

542

50

» ( > ) > 2.

8

4 340

_

300

—

—

40

146

1

446

—

Korpraler..............

14

6 244

_j

j

240

—

—

80

109

50

349

50

Vicekorpraler............

13

4 543

50;

180

—

—

20

73

253

—

Volontärer.............

21

5 313

—

300

—

—

40

146

446

—

Hovslagarkorpral...........

i

446

—

j

240

—

—

30

109

50

349

50

Hovslagarvicekorpral.........

1

349

50| 25148

50 i

Musikmanskap.

360

—

—

50

.182

50

542

50

Mnsikdist.-korpral (furir) av 2. klassen .

1

542

50!

300

—

—

40

146

—

446

—

Musikkorpral............

1

446

240

—

—

30

109

50

349

50

Musikvicekorpraler..........

2

699

_i

:

180

—

—

30

109

50

289

50

Trumpetare.............

1

289

50

''

—

—

—

10

26

50

36

50

Mnsikclev..............

1

36

5»! 2 013

5<;|

!

Rekryteringsmedel.

[

'' ~

—

—

—

—

_

—

63 volontärer ä 50/3 kr........i

_

1050!

—

—

—

—!

—

“

—

5 musikvolontärer ä 50 3 kr......

—

«33!-"3! 1883133

:

Summa

— 1

—|—| SSMojssj

%

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. AV {58.) B 19

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

14(»

Bil. 10.

Beräkning

av statsanslaget till hyra, expenser m. ni. vid truppförbanden etter

genomförd organisation.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

l:o. Hyra, eldning och belysning samt

städning för:

|

Militärbefälhavarens på Gottland expedition.......

Överstens vid trä ngen expedition.............

—

—

800

1000

—

1800

2:o. Expenser m. m.

I

A. Till disposition av militärt) efälhavaren på

Gottland, inspektören för trängen, samt arméns

regementen och kårer.

;

Infanteriet.

Militärbefälhavarens pä Gottland expedition.......

Expeditionerna vid 25 regementen, vid vilka äro inrättade

inskrivningsområdesexpeditioner, ä 1 800 kronor för varje

regemente i medeltal.................

Vid Göta livgarde med dess inskrivningsexpeditioner . . .

D:o vid 2 övriga regementen ä 1 600 kronor för varje rcge- mente i medeltal...................

700

45 000

2100

3 200

—

51000

i

Kavalleriet.

Expeditionerna vid de 6 fördelningskavallcriregementena ä

1600 kronor för varje regemente i medeltal ......

Skånska dragonregementets expeditioner ........

Skånska husarregementet:

expeditionerna vid huvudstationen i Helsing-

d:o vid detachementet i Landskrona..... »1 200

d:o vid detachementet i Boden........ » 300

9 600

2 000

3100

—

| 14 700

1

!

!

i

!

Transport

— 1 —

| 65 700

i-

| 1800

1-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

147

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

1

Transport

—

—

65 700

—

1800

-

Artilleriet.

4 fältartilleriregementen samt positionsartilleriregementets

expeditioner ä 1 800 lrronor för varje regemente i medel- tal ...........

9 000

Vendes artilleriregementes expeditioner ....

2 000

—

Norrlands artilleriregementes expeditioner.....

2 200

—

Gottlands artillerikårs expeditioner.....

| Boden-Karlsborgs artilleriregemente:

1000

—

1 expeditionerna vid huvudstationen i Boden . . kr. 1200

i d:o vid detachemcntet å Karlsborg...... >1 000

2 200

16 400

Ingenjörtrupperna,

j Svea och Göta ingenjörkårers, Fälttelegrafkårens samt Bodens

och Norrlands ingenjörkårert expeditioner ä 1300 kronor

—

—

6 500

—

Trängen.

!

Överstens vid trängen expedition........

500

—

{ 6 trängkårers expeditioner ä 1 000 kronor i medeltal ....

6 000

—

6 500

_

Säger

—

—

95100

—

i

B. Till arméförvaltningens civila departements

| disposition för anskaffning av redovisning3- 1 blanketter m. m, samt till oförutsedda ut-

i

gifter..........

_

—

16 400

1

111 500

Summa

- |

—

—

-j

113300 |

i

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kung]. Maj:ts nåd. -proposition nr 58.

Bil. 11.

Beräkning

av anslaget till landstormen, efter genomförd härordning.

Arvoden

Expenser

till land-

till land-

till land-

till land-

storms-

storms-

storms-

storms-

Kronor.

Kronor.

Kronor. ''

A. Organisation.

områdes-

förråds-

områdes-

förråds-

1) Arvoden och

expenser åt land-

befäl-

förval-

befäl-

förval-

stormsområdesbefälhavare och land-

bavarc.

ture.

bavarc.

ture.

stormsförrådsförvaltare vid här nedan

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Ystads landstormsområde n:r 1 a

540

360

25

15

Trelleborgs

» > 1 b

540

360

25

15

1

Malmö stads

> > 2a

780

420

25

15

Malmö landsbvgds

> »3a

540

360

25

15

Lunds

» t a b

660

420

25

15

Tomelilla västra

» > 4 a

540

360

15

10

Tomelilla östra

> > 4b

540

360

25

15

Eslövs

> »5a

540

9,60

25

15

Landskrona

» »5b

540

360

25

15

Hälsingborgs

> > B a

660

420

25

15

i

Liungbvheds

> » 6 b

540

300

15

10

Angelholms södra

> »7a

540

360

15

10

Ängelbolms norra

, » 7b

540

360

15

10

Laholms

» »8a

540

360

25

15

Halmstads

» » 8 b

540

360

25

15

Varbergs

> s 9 a

660

420

25

15

Kungsbacka

. 9 b

540

300

15

10

Kristianstads västra

> » 10 a

480

360

15

10

Kristianstads östra

> > 10 b

480

360

25

15

Karlshamns

» i 11 a

660

420

25

15

Ronncbv

» -11b

540

360

15

10

Karlskrona

» > 12 a

660

360

15

10

Östra Blekinge

. » 12 b

660

360

15

10

Hässleholms södra

> » lo a

540

360

15

10

Hässleholms norra

> » lo b

540

300

15

10

Ljungby västra

> * 14 a

540

360

15

10

i Ljungby östra

> 14 b

510

360

15

10

'' Växjö norra

> » 15 a

540

300

15

10

Växjö södra

> > 151)

540

360

15

10

Kalmar södra

» * 1(5 a

540

360

15

25

Ölands

» > 16 b

540

360

15

10

Sävsjöströms

> > 17 a

600

360

15

JO

1 Kalmar norra

» > 17b

480

—

25

—

i Oskarshamns

> * 18 a

540

360

25

15

! Målilla

» > 18 b

600

360

15

10

i Värnamo västra

» > 19 a

540

360

15

10

i Värnamo östra

> > 19b

540

360

15

10

Jönköpings norra

» » 20 a

540

360

25

15

Jönköpings södra

> >20b

600

360

25

15

Sävsjö

» » 21 a

540

300

15

10

Eksjö

> » 21 b

540

3,60

15

10

Vimmerbv

> » 22 a

540

360

15

10

.......

Transport

23 640

14 760

810

510

1

1

i

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:(s nåd. proposition nr 68.

149

Arvoden

Expenser

till land-

till land-

till land-

till land-

storms-

storms-

storms-

storms-

| områdes-

förråd s-

områdes-

förråds-

befäl-

förval-

befäl-

förval-

havare.

ture.

havare.

tara.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

! !

23 640

14 760

810

510

! i i

540

360

15

10

1

i 1 i

540

H60

15

10

1 1

j 540

360

15

10

540

300

15

10

!

540

300

15

10

780

420

25

15

660

300

15

10

1

540

360

15

10

i 1

780

420

25

15

i i

540

360

15

It)

| |

900

540

25

15

1

i i

i 780

420

25

15

540

360

25

15 1

i i i

540

;ioo

15

10 !

1 ; 1

540

360

25 1

15

! ! j

540

360

15 1

10 !

; t

600 !

360

25 i

15

600 1

1»? !

25

15 1

; I

Kisa

Linköpings östra

Linköpings västra

Motala

Skeninge

Gamleby

Söderköpings

Norrköpings östra

Norrköpings stads

Norrköpings västra

Göteborgs stads

Kungälvs

Uddevalla södra

Uddevalla norra

Kvistrums

Strömstads

Borås östra

Borås västra

Göteborgs södra

Alingsås

Skara

Vara

Vänersborgs södra

Vänersborgs norra

Eds

Åmåls

Ulricehamns

Falköpings

Skövde

Karlsborgs

Mariestads

Lidköpings

Laxå

Hallsbergs

Kristinehamns

Svartå

Örebro västra

Örebro östra

Katrineholms

Nyköpings västra

Nyköpings östra

Gnesta

Flens

Eskilstuna

Stockholms södra

Stockholms västra

Stockholms östra

Södertälje

Transport

landstormsområdc

23 a

23 b

24 a

24 b

2o a

26 a

26 b

27 a

27 b

28 a

29 a

29 b

30 a

30 b

30 c

31a

31 b

32 a

32 b

33 a

33 b

34 a

34 b

35 a

35 b

36 a

36 ii

37 a

37 b

38 a

38 b

39 a

39 b

40 a 1

40 b :

41a;

41 b I

42 a i

42 b i

43 a!

43 b !

44 a

44 b

45 a

45 b

45 c

46 a

Transport

540

540

540

540

480

360

300

360

25

25

15

25

15

15

10

600

420

''25

15

540

1 300

15

10

540

; 300

15

10

540

300

15

10

540

360

15

10

540

360

15

10

600

360

25

15

480

300

15

10

540

360

15

10

600

360

25

15

540

300

15

10

540

360

25

15

540

300

15

10

540

360

15

10

660

420

25

15

540

360

15

10

540

360

15

10

540

300

15

10

540

360

15

10

540

360

15

10

540

360

15

10

600

360

25

15

900

540

25

15

900

540

25 i

15

900

540

25 j

15

540

360

15

10

52 260 !

32 520

171X1 I

1090

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kxmgl. Majzts nåd. proposition nr 58.

Sotholms

Vaxholms

Dandcryds

Norrtälje

Rimbo

Häverösunds

Årjängs

Arvika

Säffle

Sunne

Karlstads

Råda

Filipstads

Bredsjö

Lindesbergs

Köpings

Ramnäs

Västerås

Enköpings

Uppsala södra

Uppsala norra

Dannemora

Marina

Sala östra

Sala västra

Ludvika

Borlänge

Hcdemora

Faln

Mora

Rättviks

Torsåkers

Gävle

Ockelbo

Bollnäs

Söderhamns

Hudiksvalls

i Ljusdals

Härjedalens

1 Östersunds

Bräcke

Ströms

Sundsvalls västra

Sundsvalls östra

Härnösands

Sollefteå

Anundsjö

Örnsköldsviks

Arvoden

1

Expenser

1

till land-

till land-

till land-

till land-

storms-

storms-

storms-

storms-

Kronor.

Kronor.

Ivronor.

områdes-

förråds-

områdes-

förråds-

befäl-

förval-

befäl-

förval-

havare.

tare.

havare.

tare.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

52 260

32 520

1730

1090

:

landstormsområde n:r46b

540

300

15

10

>

» 46 c

480

240

15

10

s- 46 d

540

360

15

10

>

» 47 a

540

300

15

10

>

» 47b

540

300

15

10

>

> 47 c

540

360

15

10

»

> 48 a

540

360

25

15

>

> 48 b

540

300

15

10

>

» 49 a

540

360

25

15

>

» 49b

540

330

25

15

>

» 50 a

540

300

15

10

» 50b

600

360

15

10

>

» 51 a

540

300

15

10

» 51b

540

360

15

10

»

> 52 a

540

360

15

10

>

» 52 b

540

360

25

15

» 53 a

540

360

25

15

» 53 b

600

360

25

15

> 54 a

540

300

15

10

> 54 b

540

360

25

15

* 55 a

540

300

15

10

> 55 b

540

300

15

10

» 55 c

540

300

15

10

» 56 a

540

300

15

10

» 56 b

540

360

15

10

> 57 a

480

360

15

10

• 571)

480

360

25

15

> 58 a

480

300

15

1?

> 58 b

480

360

25

15

j 59 a

600

360

25

15

» 59 b

540

360

25

15

> 60 a

540

300

15

10

» 60 b

780

420

25

15

» 60 c

540

360

15

10

» 61 a

540

300

15

10

> 61b

780

420

25

15

> 62 a

780

420

25

15

> 62b

600

360

15

10

> 63 a

660

420

15

10

» 63b

660

420

15

10

» 64 a

660

420

15

10

> 64 b

660

420

15

10

» 65 a

780

420

25

15

» 66 a

780

420

25

15

» 67 a

840

420

25

15

3 67b

780

360

25

15

540

300

15

10

j 68b

660

360

25

15

1 1

Transport

80 460

| 49 380

| 2 640

1665

1 1

1

1

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

151

Arvoden

Expenser

1

•

1

till land-

till land-

till land-

till land-

storms-

storms-

storms-

storms-

Kronor.

Kronor.

Kronor.

områdes-

förråds-

områdes-

områdes-

befäl-

förval-

befäl-

förval-

havare.

tare.

havare.

tare.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

80 460

49 380

2 640

1665

Nordmalings landstorm.sområde n:r 69 a

540

300

15

10

Umeå

» s 69 b

660

360

15

10

| Asele

> > 69 c

600

300

15

10

Vilhelmina

» - 70 a

600

300

15

10

Lycksele

» » 70b

600

300

15

10

Degerfors

2 5 70 C

660

300

15

10

Skellefteå

» > 71 a

780

420

25

15

Bastuträsks

» » 71b

540

300

15

10

Piteå

» > 72 a

540

300

15

10

Arvidsjaurs

» 72 b

600

300

15

10

: Nederluleå

> > 73 a

540

300

15

10

Bodens

i > 73 b

540

300

15

10

| Gellivare

> » 73 c

600

360

15

10

| Ytter-Morjärvs

» > 74 a

540

300

15

10

| Över-Kalix

» 74 b

540

300

15

10

J Karl Gustafs

> i 74 c

600

360

15

10

Över-Torneå

> > 74 d

600

360

15

10

j Pajala

» > 74 e

600

360

15

10

| Kiruna

> » 74 f

600

360

15

10

_

Säger

91 740

55 560

2 935

1860

'' -

—

152 095

2) Förhöjning av arvodena till de land-

| stormsområdesbefälhavare (ej t. f.

landstormsområdesbefälhavare) före-

trädesvis inom VI. arméfördelnings-

området, Kungl.

Maj:t bestämmer,

högst.....

—

—

—

—

—

—

8 220

! 3) Till bestridande

av utgifter för de

av landstormsområdesbcfälhavarna

företagna resor

inom vederbörliga

områden i och för utövandet av ålig-

i

gandena med hänsyn till främjandet

av landstormsmännens och i allmän-

het de värnpliktigas deltagande i

skjut- och andra frivilliga övningar

äga vederbörande

arméfördelnings-

chefer disponera

följande belopp,

nämligen:

chefen för I. arméfördelningen .

—

_

_

_

4 200

_

> » II.

>

—

—

—

—

3 500

—

> » III.

>

—

—

—

—

2 700

—

» > IV.

J

—

—

—

—

2 400

—

1

> » V.

>

_

—

—

—

4 600

—

» * VI.

■»

»

—

—

—

1

6 950 i

—

24 350;

—1

.

Transport

—

—

- 1

1

1

_|

184 665 j

1

—!

i

i

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 38.

1

Kronor.

Kronor. ,

1

Kronor. 1

Transport 1

|

-

184 665

1 4) Till bestridande av utgifter för underhåll av förrådsbyggnader jämte

stängsel samt till gäldandet av onera in. m. för desamma äger Årmé- j förvaltningens fortifikationsdepartemcnt att disponera ett belopp av högst

-

25 800

_

1 5) Till'' bestridande av kostnaderna ej mindre för gcvärspersedlars och am- munitionseffekters transport till landstormsförrådcn än även till fortsatt

anskaffande'' av nödiga förrådsinventarier samt till gäldande av ersättnin- gar i enlighet med gällande resereglemente till vapenofficer och gcvärs- hantverkare för besiktningsrosor till Vs av landstormsförråden samt till

den sistnämnda dessutom för erforderliga resor för reparation av land- stormens gevärspersedlar äger Årméförvaltningens artilleridepartemcnt att

21493

-

231 958

B. Övningar med landstormen.

1) Lagstadgade landstormsövningar.

1

Landstormsövning äger ram en gång under den värnpliktiges iandstorms- tid. Övningsstyrkan beräknas till 14 000 man. Övningarna beräknas

pågå i 5 dagar förutom in- och utryckningsdagar, d. v. s. under 7 dagar.

a) Underhållskostnaderna por dag böra beräknas sålunda:

penningbidrag .... kr. 0: 50

mathållning .... » 1:00

utrustning..... > 0: So

inkvartering .... » 0: 15

sjukvård...... » 0:02

Summa kr. 2:00 per man och dag eller för 14 000

man i 7 dagar........................

196 000

, 14 000 , ,,

b) Transportkostnader lör —j— x (1 4- 1)..........

7 000

J . /14 000 ,, l

c) Familjcundcrstod J—^— x b‘261.............

14 600

—

d) Ammunition, inspektion och övn i ngskostnader.....

2) Frivilliga befälsövningar och frivilliga landstormsövningar inom

vissa landstormsområden, förslagsvis................

40 000

—

257 600

—

70 442

_

328 042

Summa

—

—

—

—

560000

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

153

Bil. 12.

Beräkning

av statsanslaget till de värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning

m. rn. efter genomförd härordning.

Kroaor.

Summa kronor.

ftiillföriugsväsendct å fastlandet:

1

j Till rnllföringsområ desbefälhavare med biträden, enligt stat (Bil.

n:r 17) .......................

240 535

_

| » hyra, eldning, belysning samt städning av 74 expeditions- lokaler ä 500 kronor .................

37 000

_

> bestridande av telefonavgifter.............

4 500

-

282 035

Rullföringsväsendet it Kött land, förslagsvis . . .

10 000

_

|

För tillsyn av förråd inom kompaniområdena, frivilliga övningar

in. fl. fredsåtgärder å Gottland för landstormens användande

vid krigstillfälle, förslagsvis................

3 000

13 000

- 1

Färdkostnader, förslagsvis

1

157 600 färddagar a 1’50 kr. (infanteriet, trängen, förpl.-trupper

och icke vapenföra)......

236 400

—

45 566 » > 3''— » (övriga trnppslag samt studenter

m. fl.)............

136 698

373 098

_

Inskrivnings- och mönstringskostnnder samt expenser,

förslagsvis............

—

—

200 000

Penningbidrag

7 305 567 dagar ä 0''20 kr..................

1 461113

40

2 203957 > » 0-60 ».................

1101 978

60

2 563 091

90

Penningtillskott 51516S0 dagar å 0 20 kr.....

—

—

103 936

— i

Till understöd åt vissa värnpliktigas familjer . . .

—

180000

_

1

Summa kronor

—

3 715 It»

90 ''

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 höft. (Kr 58.) B 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

Bil. 13.

Beräkning

av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar efter genomförd härordning.

Tjänstgöringsdagar

ä 0’20 kr.

ä 0''20 kr.

å 0''50 kr.

i penning-

tillskott.

I. Vapenföre.

Infanteriet......................

4 242 690

1 455 300

172 560

Kavalleriet.......................

405 599

117 348

56 665

Fältartilleriet......................

529 296

255 969

72 882

Positionsartilleriet...................

52 647

25 389

7 265

Fästningsartilleriet...................

110 690

27 165

8 750

Fältingenjör- och fälttelegraftrnpperna..........

227 673

87 000

28 638

Fästningsingenjörtrupperna................

72 650

17 860

5 750

i

Trängen........................

215130

104 475

3 600

Förplägnadstrupperna..................

72 480

14 430

1200

Studenter in. fl......................

344 403

98 325

157 470

Säger

6273258

2 203 261

514 780

II. Icke vapenföre........

1032 309

696

4 900

Summa

7 306507

2203957

519680

9 509 524

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

155

Bil. 14.

Stat

för rullföringsområdesbefälhavarna med biträden å fastlandet efter genom

förd härordning.

Ersättning

ä kr. pr dag.

50

Kronor.

2190

1825

1825

1277

1095

50

Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde

Rullföringsområdesbefälhavare i landsorten ....

Officerare vid Stockholms stads rnllföringsomrädc .

Biträden > » ? >

Dito > rnllföringsom råden i landsorten . . .

Summa

Antal.

Kronor.

1

2190

73

133 225

—

3

5 475

—

6

7 665

—

84

91980

—

—

240535

—

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Stat

Bil. 15.

för Intendenturkåren efter genomförd härordning.

E

n

1 C

i S

kos

t ii a (1.

Lön

Dagavlöning,

£

Summa

arvode,

löne- j tillägg.

furageersättning

Samma

E

kronor.

ä kr.

per

Kronor.

kronor.

A. Betalaavlöning

Kronor.

Civilmilitär personal.

8 000

7

—

2 555

—

10 555

—

Generalintendent...........

i

10 555

6 000

—

6

—

2190

—

8190!-

Överfältintendcnter..........

2

16 380

—

4 500

—

5

—

1 825

—

6 325

—

Fältintendenter av 1. graden.....

6

37 950

—

4 000

—

5

—

1825

—

5825

—

» »2. » .....

9

52 425

—

3 400

—

4

1460

—

4 860

—

Intendenter av 1. klassen.......

Öl

247 860

—

2 400

—

4

1460

—

3 860

—

» >2. > .......

33

127 380

—

1500

—

3

1095

—

2 595

—

Underintendenter...........

16

41 520

—

1200

—

2

50

912

50

2112

50

Förvaltare1.............

74

156325

—

900

a

730

—

1 630

—

Förvaltarassistenter av 1. klassen . . .

8

13 040

—

780

—

730

—

1 510

—

» >2. > ...

8

12 080

715 515

—

Civil personal.

Vaktmästare vid Generalintendentens ex-

31 200

~~

—

—

1200

-

pedition1 * 3.............

1

—

—

1 200

Expenser ni. in.

—

_

—

—

—

—

-

För Generalintendentens expedition . .

—

—

—

3 500

Säger

—

—

—

720 215

-

B. Manskapsavlöning och

rekryteringsmedel.

Manskap.

600

—

—

50

182

50

782

60

Dist.-korpraler (fnrirer) av i. klassen .

4

3130

—

‘360

—

—

50

182

50

542

60

» > 2. »

6

3 255

—

300

—

__

40

146

—

446

—

Korpraler..............

10

4 460

240

—

—

30

109

50

349

50

Vicekorpraler............

10

3 495

—

180

—

—

20

73

—

253

—

Volontärer..............

12

3 036

—

17 376

—

Kekryleringskostnader.

42 volontärer a 50/3 kr........

—

—

—

700

—

Säger

—

—

18 076

Summa

—

—

-

738291

—

1 Åtnjuta ett ålderstillägg u lönen ä 300 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.

3 Därav 700 kronor i lön, 350 kronor i tjänstgörings penningar och 150 kronor i ortstillägg.

3 Åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 100 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års

vill vitsordad tjänst. — Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg oj till honom åtgå.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. i).

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner

jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies

vid volontärbcställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån

skiljes.

De för manskapsavlöningen anslagna medel må i den mån de icke för nämnda ändamål tagas

i anspråk av generalintendenten disponeras för rekryteringen m. m. i enlighet med av Kungl.

Maj:t utfärdade närmare bestämmelser sålunda.

att de för vakant underbefälsbeställning av manskapet i stat anvisade avlöningstörmåner

må under vakanstiden utgå till menig volontär eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta

beställningen,

att för anvärvning av rekryter högre rekryteringskostnader må utgå än de i staten därför

beräknade medel,

att till värnpliktig, som uttagits till och utbildas såsom underbefäl och som låter anvärva

sig såsom volontär, må utbetalas »anställningspremie»,

att till underbefäl av manskapet, som efter rekapitulation tjänat minst sex år. må utbetalas

>avskedspremie>.

Vad av rekryteringsmedlen samt manskapsavlöningen ena året inbesparas må jämväl ett kommande

år av generalintendenten enligt samma bestämmelser disponeras.

Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kung}. Maj:ts nåd. ;proposition nr 58.

Bil. 16.

Beräkning

av statsanslaget till ålderstillägg efter genomförd härordning.

1

Enhetskostnad.

>

Kronor.

1

Snmma

Antal

ålders-

tillägg.

ä kronor, j

Kronor.

er*- 1

kronor.

Departementet.

1

600

—

300

Kansliråd................

3

900

—

;

2

500

—

500

Kanslisekreterare och registrator.....

5

2 500

—

1

100

—

50

Förste vaktmästare...........

2

100

—

! 2

100

_

100

_

Vaktmästare .... •.........

1

100

—

3 600

— i

Arméförvaltningen.

| 1

600

—

300

—

Krigsråd och överfältläkare.......

5

1500

—

|

2

500

—

500

—

Tjänstemän i andra lönegraden samt krigs- kassör ................

12

6 000

—

3

500

—

750

—

Tjänstemän i första lönegraden......

16

12 000

—

2

200

—

200

—

Biträdesbefattningar av 3., 2. och 1. löne- graderna ...............

14

2 800

—

i

1

100

—

50

Förste vaktmästare...........

1

50

—

I 2

100

_

100

Vaktmästare..............

6

600

—

22 950

—

Generalstaben.

1

600

—

300

—

Professor................

1

300

—

2

500

—

500

—

Krigsarkivarie..............

1

500

—

1

100

—

50

—

Förste vaktmästare...........

1

50

—

2

100

_

100

—

Vaktmästare..............

3

300

—

1150

—

Artilleristaben.

2

100

—

100

—

Vaktmästare ..............

1

—

—

100

—

Krigshögskolor.

1

100

50

Förste vaktmästare...........

2

100

—

2

100

100

Vaktmästare..............

2

200

—

300

—

''

i

Transport

1-

—

—

28 100

1 -

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

159

Enhetskostnad.

Antal

ålders-

tillägg

ä kronor.

Kronor.

EJ

£

Kronor.

hämma

kronor.

Transport

Infanteriet.

—

—

1

28100

—

2

150

—

150

—

Gevärshantverkare............

28

—

—

4 200

—

Kavalleriet.

2

150

—

150

—

Gevärshantverkare............

10

—

—

1500

—

Artilleriet.

|

!

1

600

—

300

—

Styresmän...............

3

900

—

I

1

500

250

Tyg- eller fabriksingenjörer, besiktningsrust- mästare eller tygverkmästare samt verk- mästare av 1. klassen.........

28

7 000

i

2

500

_

500

—

Tvg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen,

övervaktmästare och departementsskrivare

18

9 000

_

j

1

300

—

150

—

Tygförvaltare av 2. klassen samt tyg- eller

fabriksskrivare............

18

2 700

-2

150

_

150

—

Tyghantverkare och fortmaskinister ....

57

8 550

—

28150

Fortifikationen.

2

500

~

500

—

Fortilikationskassörer o. departementsskrivare

16

8 000

—

1

2

150

150

—

Gevärshantverkare och tyghantverkare . . .

32

4 SCO

—

1

500

—

250

—

Tygverkmästare.............

6

1500

—

2

100

—

100

—

Vaktmästare vid fortilikationsstabens huvnd- station ................

1

100

_

14 400

2

150

_

150

_

Trängen.

Hantverkare...............

18

2 700

i

Intende»t urkåren.

1

300

—

150

—

Förvaltare..............

74

11100

—

2

100

—

100

—

Vaktmästare vid Generalintendentens expedi- tion .................

1

100

1

11200

2

300

—

300

—

Extra bataljonsläkare ....

!

44 !

—

_

13 200 ;

_

Summa

-i

— i

1

— i

103450

—

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. MajUs nåd. proposition nr Ö8.

Bil. 17.

Beräkning

av tjänstgöring sdag av för fast anställt manskap och musikmanskap

samt musikelever efter genomförd härordning.

Kast anställt man- skap.

Musikmanskap och

musikelever.

_

1

Summa.

1

Infanteriet................

Kavalleriet................

Artilleriet.................

Ingenjörtrupperna.............

Trängen .................

Förplägnadstrupperna...........

Antal

inaD.

Tjänst-

görings-

dagar.

Antal

man.

Tjänst-

görings-

dagar.

6 544

2 982

2 559

836

378

42

2,388 560

1088 430

934 035

305140

137 970

15 330

620

78

77

36

36

226 300

28 470

28105

13140

13140

2 614 860

1116 900

962 140

318280

151110

15 330

Summa

Avgå för hel- och halvårsvakanser1

Effektiva tjänstgöringsdagar

13341

4 869465

198140

847

309155

5 178620

198140

—

4671325

—

309155

4980480

■ a) Årsvakauser.

12 volontärer per infanteriregemente eller 336 på hela infanteriet beräknas vara vakanta

i 240 dagar, varjämte vid specialtruppslagen 100 st. beräknas vara vakanta under

365 dagar eller sammanlagt (80 640 + 36 500)................

117 140 dagar

Halvårsvakanser.

Årligen beräknas 450 st. volontärer rekapitulera på V® är, varigenom en besparing i

underhållsanslagen erhålles med 450 x 180 dagar...............

81000 dagar

Summa 198 140 dagar

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kurir/1. Maj:ts nåd. proposition nr Ö8.

161

Bil. IS.

Beräkning

av under hällsdag ar för stam- och lejda hästar samt rcmonter efter

genomförd härordning. 1

Antal dagar.

Summa nnder-1

hållsdagar.

A. Stnmhiistiir.

Infanteriet

644 stamhästar i 365 dagar . . .

235 060

Kavalleriet

6 000 > » 365

1 ...

. . 2190 000

D:o

160 > » 365

» ...

58 400

D:o

44 » > 365

» ...

. . 16 060

2 264 460

Artilleriet

3175 » » 365

> ...

. . 1588 875

D:o

16 > » 365

5» ...

5 840

1 164 715

Ingenjörtrupperna

214 > > 365

> ...

78110

Trängen

324 » > 365

> ...

118 260

3 860 605

K. Lejda hästar.

Infanteriet . . .

24 892

Kavalleriet . . .

2 800

Artilleriet . . .

145 800

Ingenjörtrupperna

58 180

Trängen ....

24 000

Intendentsdepartementet.........

7 000

262 672

C. Rcmonter.

Vid truppförbanden 935 remonter i 45 dagar . . . .

—

42 075

> remontdepåerna 935 » i 444 »

1 415 140

- ]

Summa

—

4165352

1 Endast vid beräkning av veterinärvårdsanslaget.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 höft. (Nr 58.) B 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. 19.

Beräkning

av statsanslaget till arméns mathållning efter genomförd härordning.

''

Kronor.

Fast anställt manskap.

4 980 480 tjänstgö ringsdagar a O liO krona...................

2 988 288

—

Värnpliktige.

40

Summa

8694002

40

N

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr OS.

k;.",

Bil. 20.

Beräkning

av statsanslaget till furar/ering av arméns hästar efter genomförd

härordning.

Stamhiistnr.

3 860 605 underhållsdagar a 1 krona......

Kronor.

3 860 605

...

Lejd a hästar.

262 672 underhållsdagar n 1 krona ....

262 672

—

Remonter:

vid truppförbanden 42 075 underhållsdagar å 1 kr....... 42 075 kr

» remontdepåerna 93") remonter h 309 kr...........288 915 »

330 990

Summa

4 454267

_ j

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 08.

Bil. 21.

Beräkning

av statsanslaget, till arméns mundering sutrustning efter genomförd

härordning.

Fast anställt manskap.

4 980 480 tjänstgöringsdagar å 033 krona...................

Kronor.

1 643 558

40

Värnpliktiga.

9 509 524 tjänstgöringsdagar ä 0''33 krona...................

3138142

92

Stamhästar

(vid infanteriet, kavalleriet och trängen)

2 617 780 underhållsdagar ä 0''10 krona....................

261778

—

Lejda hästar

(vid infanteriet, kavalleriet, trängen och intendentsdepartementet).

5 869

20

Remonter vid truppförbanden

(kavalleriet och trängen).

27 585 underhal Isdagar (584 + 29) x 45 ä 0''10 krona..............

2 758

50

Summa

5052107

02

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

165

Bil. 22.

Beräkning

av statsanslaget till arméns diverse intendenturbehov efter genomförd

härordning.

Kronor.

Fast anställt manska]).

4 980 480 tjänstgöringsdagar a 0 06 krona...................

298 828

80 j

Värnpliktige.

9 509 524 tjänstgöringsdagar å 006 krona..................

570 571

44 ;

Summa

869400

24

s. 166 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

166

Bil. 23.

Beräkning

av statsanslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten

efter genomförd härordning.

Kronor.

Summa kronor.

Ersättning för ved och lyse till underofficerare.

794 fanjunkare med vederlikar ä 130 kronor . . .

1807 sergeanter > » » 100 > ...

103 320

180 700

—

283 920

Fast anställt manskap.

4 980 480 tjänstgöringsdagar ä 0''12 krona......

597 657

BO

Värnpliktiga.

9 509 534 tjänstgöringsdagar ä 0’12 krona.....

1 141 143

88

1 738 800

48

Hästar.

Stamhästar.

1 3 860 005 underhållsdagar ä 0’03 krona.......

115 818

15

Lejda hästar.

1 363 673 underhållsdagar ä 0’03 krona........

7 880

16

liemonter vid truppförbanden.

j 43 075 underhållsdagar ä 0''03 krona........

1262

25

124 960

56

Summa

-1-

2147 681

04

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

167

Bil. 24.

Beräkning

av anslaget till inkvartering »kostnader efter genomförd härordning.

Kronor.

Infanteriet.................

513 090

|

~

Kavalleriet................

107 328

Artilleriet...................... ...

167 089

Fortifikationen ...................

65 818

Trängen ..............................

39152

—

Intendenturkåren .........................

54 332

1 Generalitetet........................

21 200

Generalstaben.......................

33 424

—

| Artilleristaben.....................

1000

—

Kommendantstaten........................

240

—

Sjukvårdsstyrelsen.....................

4000

Krigshögskolan.....................

1000

I Artilleri- och ingenjörhögskolan................

1000

— !

Krigsskolan....................

285

-

Infanteriskjutskolan...........................

600

Garnisonssjtikhuset i Stockholm.....................

90

- ;

Summa |

1009648

_ ''

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 58.

Bil. 25.

Beräkning

av anslaget till arméns byggnader, mötesfdlt och kommendantskapsutgifter

samt fortifikationens övningar och materiel (ordinarie bygg*

nadsanslaget) etter genomförd härordning.

Tit. 1. Lantförsvarets under Arméförvaltningens fortiflkationsdepartemcnts

vård och uppsikt ställda fastigheter efter beräkning av 1 % av byggnads
-

värdet

Tit. II. Kommendantskapsntgifter.

Stockholm ........................... 1500: kr.

Karlsborg............................ 4 250: »

Boden

00140: - »

Oförutsedda kommendantskapsntgifter, att disponeras av Fortifikations
dcpartementet.

....................... 1750: ■»

Anm. 1. Följande arvoden utgå:

å Karlsborg:

Till en brandchcf................... 200: kr.

> » kronorättare.................. 150:

» » överkonstapel.................. 650

» vardera av två konstaplar.............. *5:

i Boden:

Till eu brandcbef................... t "150: kr.

» > poliskommissarie................ 2 500: >

» > var av fem överkonstaplar............ 1 800: — »

» » » » » konstaplar.............. 1500: — »

> s » » fyra fortväblar..............^ 1200: — »

Anm. 2. Besparingar å de under tit. II upptagna anslagsposter få för enahanda

ändamål användas ett följande år.

Tit. III. Fortifikationens övningar.

Till Svea ingenjörkår......................17 000: kr.

» Göta » 10 000: »

> Fälttelegraf kåren......................70 000: 1

» Bodens ingenjörkår...................... 24 500: — »

» Norrlands » ...................... 15 500: — »

> Övningar i Norrland..................... 30 000: — >

> Chefens för fortifikationen förfogande för fortifikationens övningar,

läroböcker, reglementen och instruktioner (författararvoden, tryckningskostnader

o, d.), försök in, .............. . 10 000: — »

Transport

Kronor.

1564000

97 640

186 000

1 847 640

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 58.

Jfifl

Annt. 3.

Anm. 4.

Kronor.

Transport

1 847 (340

—

Av ovan _ under tit. III. upptagna anslag må bekostas jämväl sådan för

undervisning och övningar vid ingenjörtrupperna erforderlig materiel, som

kan synas vara av expenser natur, ävensom tillfälliga telefoner och telefon- samtal, som föranletts av ingenjörtruppernas övningar, dock med skyldighet

för vederbörande befälhavare att i räkenskaperna beträffande ifrågavarande

kostnader göra anteckning, om att desamma betingats för bemälda ändamål.

Besparingar å de under tit. III. upptagna anslagsposter få för enahanda

ändamål användas ett följande år.

Tit. IV. Fortifikationens materiel.

Till rit- och skrivmaterialier in. fl. expenser för chefens för fortifika
-

tionen expedition och fortifikationsstabens huvudstation .... 3000: — kr.

» underhåll av ingenjörtruppernas materiel:

Svea ingenjörkår..................... 17 000: — »

Göta > 15500: — »

Fälttelegraf kåren..................... 54 000: _ »

Bodens ingenjörkår..................... 16 000: — »

Norrlands > 18000: — »

> Fortifikationsdepartementqts förfogande för oförutsedda behov . . 4 000: — >

Anm. 5. Besparingar å de för underhåll av ingenjörtruppernas materiel anvisade anslagsposter

få för enahanda ändamål användas ett följande år.

Summa

127 500

1975140

Anm.

Vad å en titel i staten kan besparas, får ej utan Kungl. Maj:ts medgivande användas till

täckande av brist å annan titel.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 28 käft. (Nr 58.) B 22

opaginerad Kontrollera mot PDF

ITC

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. 26.

Beräkning

av anslaget till vinter övning av efter genomförd härordning.

Kronor.

•

175 000

22 500

—

100 000

—

22 500

—

Summa

320000

—

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

171

Bil. 27.

Beräkning

av statsanslaget till armens sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag

m. m. efter genomförd härordning.

1

Kronor.

Fast anställt manska]».

4 980 480 tjänstgöringsdagar ä 0''02 krona ...........

99 609

60

Värn pliktiga.

9 509 524 tjänstgöringsdagar it 0''02 krona..........

190 190

48

Stamliästar.

3 860 605 underhållsdagar å 0''033 krona............

127 399

97

Lejda hästar.

262 672 underhållsdagar ä 0''033 krona............

8 668

18

Remonter.

vid trnppförbanden: 42 075 underhållsdagar ä 0 033 kr....... 1388 -18 kr.

> remontdepåerna: 415140 > • 0''033 >..... 13 699''62 >

15 088

10

Summa

440956

33 |

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. 28.

Beräkning

av statsanslaget till remontering m. m. efter genomförd härordning.

Kronor.

Summa kronor.

För remonteringsstyrelsen:

11155

—

Inköp av remonter:

935 ersättningsremonter å 850 kr...............

794 750

—

Transport-, rese- och diverse kostnader:

935 ersättningsremonter ä 50 kr................

46 750

—

Dep&kostnader:

935 ersättningsremonter ä 106 kr...............

99 110

—

För å depå störtade remonter:

14 295

966 060

Summa kronor

—

—

966 060

—

Till täckande av ovanstående utgifter:

532 utrangerade stamhästar vid truppförbanden ä 138 kr. . . .

Återstod att av riksdagen beviljas.............

—

—

73 416

892 644

—

Summa kronor

—

—

966060

—

Alun. 1. Efter genomförd härordning finnas följande antal stamhästar vid nedannämnda trappsteg:

vid kavalleriet . . .

> artilleriet ....

> ingenjörtrupperna

j trängen ....

. ... 6 000

. ... 3175

. . . . 214

. . . . J524

Summa 9 713

Anm. 2. Rcmontantalet heräknas sålunda:

9 % av 9 713 hästar................• • • • 875 remonter

vid kavalleriet för infanteriets hehov............ 44 >

> artilleriet » d:o ........ • ■ • • 18 *

Summa 935 remonter

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

173

Bil. 29.

Beräkning

av statsanslaget till lega av hästar efter genomförd härordning.

I. Truppförbandens lejnings- anslag.

Beräknad

kostnad

i kronor

per lej- ningsdag.

Lejnings-

dagar.

Summa

lejnings-

dagar.

Kronor.

Summa

kronor.

Infanteriet.

28 infanteriregementen.........

2

—

10 080

20160

28 d:o .........

3

50

14 812

24 892

51842 —

72 002

_

Kavalleriet.

8 kavalleriregementen.........

O

O

50

—

2 800

—

9 800

Artilleriet.

För trnppförbandens övningar......

o

i»

50

1 144 340

—

—

» övningsmarscher, fästnings- och posi- tionsartilleriets skjutskola, artilleri- och ingenjörhögskolan m. m. . . .

3

50

1460

145 800

510 300

Ingenjörtrupperna.

Svea ingenjörkår............

2

50

7 959

19 897

60

Göta » ............

9

u

—

7 959

15 918

—

Fälttelegrafkåren............

1

60

16 284

24 426

—

Bodens ingenjörkår..........

4

—

3 806

15 224

—

Norrlands » ..........

4

—

11 655

46 620

Övningsmarscher, skolor m. in......

4

—

2 989

50 652

11956

134 041

50

Trången.

6 trängkårer..............

2

50

—

24 000

—

60 000

-

II. Intendentsdepartementets

lejningsanslag.....

7 000

Summa

—

255144

-

7S6143

50

1 Artilleriets behov av lejda hästar för dess exercis beräknas efter genomförd härordning vara

66 åkande och 1 bergs fältbatterior å fastlandet ä 42 hästar i 42 dagar...........118 188

2 ridande fältbatterier å fastlandet ä 72 hästar i 42 dagar................ 6 048

Gottlands artillerikår å 100 hästar i 42 dagar ...................... 4 200

6 positionsbatterier å fastlandet ä 52 hästar i 42 dagar.................. 13 104

Boden-Karisborgs artilleriregemente i Karlsborg ä 40 hästar i 35 dagar........... 1 400

Boden-Karlshorgs artilleriregemente i Boden ä 40 hästar i 35 dagar............. 1 400

Summa 144 340

s. 174 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

\

174

Beräkning

av de årliga kostnaderna å ordinarie anslag för fjärde huvudtiteln efter

genomförd härordning.

Bil. n:r.

År 1914.

Kronor.

Efter

genomförd

härordning.

Kronor.

Ökning.

Kronor.

1

Minskning.

Kronor.

A. Departementet.

Departementschefen.............

—

17 000

-

17 000

—

—

—

—

—

Departementet...............

Skrivmaterialier och expenser, ved in. m. för

departementet med dess kommandoexpedition,

Öl 450

G1450

förslagsanslag..............

Tryckningskostnader för departementet med dess

12 968

12 968

kommandoexpedition, förslagsanslag ....

—

7 000

7 000

B. Arméförvaltningen.

Arm éffirvaltni ngen.............

Skrivmaterialier, expenser och bränsle in. in. för

268 665

275 490

6 825

"

arméförvaltningen, reservationsanslag . . .

—

30 900

—

30 900

“

C. Generalttetet, staberna in. in.

1 Generalitetsstatcn..............

1

156 035

—

241 800

—

85 765

—

—

—

Generalstabens fast anställda personal ....

1 Generalstabens övningar, expenser m. m., reser-

2

323 345

—

371 875

48 530

vationsanslag.........■ ....

—

78 175

—

78175

—

| Artilleristaben...............

3

16 200

—

23 705

—

7 505

—

—

—

1 Kommendantsstaten.............

4

64 833

—

72 292

—

7 459

—

—

—

''

D. Undervisningsverken.

Krigshögskolor, reservationsanslag.....

5—6

102 780

—

115 635

—

12 855

—

—

—

1 Ridskolan, reservationsanslag........

J Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, re-

—

46 250

46 250

servationsanslag.............

-

60 000

—

75 000

15 000

| Artilleriskjutskolor, reservationsanslag ....

__

27 000

—

29 250

2 250

—

—

1 Krigsskolan, reservationsanslag.......

7

132 860

—

148 010

15 150

—

—

Volontärskolor, förslagsanslag.......

1 Militärläkares och militärveterinärers undervis-

—

130 000

200 G00

70 000

ning, reservationsanslag.........

8

6 350

—

12 970

—

6 620

_

—

—

Transport

—

1 541 811

|—

1 819 770;—

277 959

—

—

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

175

w

B

År 1914.

Efter

genomförd

härordning, j

Kronor.

Kronor.

>

1 541 81

1819 77C

)—\

9

[13892417

-

—

18 203 600

_

J

1

\l

9

15 362 562

-1

68 289

—

33 720

_

—

36 000

—

88 200

—

9 922

—

—

_

—

120 000

—

240 000

—

-

—

—

600 000

—

10

123 200

—

113 300

—

11

204 225

—

560 000

12-14

2 805 513

—

3 715161

700 000

-

—

—

684 559

—

738 291

_

16

93 600

103 450

|

19

7 166 612

8 694 002

- 1

20

3 353 740

—

4 454 267

— 1

21

4 152 190

—

5 052 107

22

716 661

869 400

—

—

80000

—

23 :

1 809 623

2 147 681

Transport

Kronor.

| Minskning.!

I

i Kronor.

arvoden in. in.

Befälsavlöning........

Avlöning och rekrytering in. in.

vationsanslag.............

Ökad avlöning för de till tjänsteåldern äldst:

batalj onsläkarna och bataljonsveterinärerna,

förslagsanslag..............

Avlöning till extra bataljonsläkare, förslagsanslag

................

Ersättning ät vissa löntagare i följd av arméns

omorganisation, förslagsanslag, högst . . .

Arméns personal över stat, förslagsanslag . .

Arméns reservstater, förslagsanslag .....

Hyra, expenser m. in. vid trnppförbanden, reservationsanslag

..............

Landstormen, reservationsanslag......

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning

m. in., förslagsanslag . ......

Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag

..................

:

Intendenturkären ......

Ålderstillägg, förslagsanslag

F. Intendentnren m. in.

Arméns mathällning, förslagsanslag.....

Euragering av arméns hästar, förslagsanslag .

Arméns mnnderingsntrnstning, reservationsanslag

..................

Arméns diverse intendentnrbehov, reservationsanslag

..................

För premiering av lastautomobiler, reservationsanslag

.................

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och

vatten, reservationsanslag ........

Transport

>1051379!-

52 200j
120

0001- 600 ooo!-

355 775

909 6481

34 569!—:

9 922 —

9 900!—I

_

53 732 - 9 850i
-

—j—| 700 000—;

899 917 - 152 739!- 80000

41 789 545 - 48 564 328!-i7 529 174: - 754 3911-

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Bil. n:r.

År 1914.

Kronor.

Efter

genomförd

härordning.

Kronor.

Ökning.

Kronor.

Minskning.

Kronor.

Transport

G. Inkvarterings-, rese- och traktanients- kostnader.

11 789 545

_

18 564 328 -

7 259 174 -

754 391 -

Inkvarteringskostnader, förslagsanslag ....

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reserva-

24

1088 307

1009 648-

—

78 659-

tionsanslag...............

—

21450

21 450 -

—

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

—

195 000

—

220 000 -

25 000 -

—

Flyttningshjälp, förslagsanslag.......

H. Artilleribehov.

j Arméns vapen, ammunition och målskjutnings- materiel samt artilleriets övningar och mate-

12 000

_!

20 000 -

8 000-

riel, reservationsanslag..........

I. Fortiilkationsbeliov.

Arméns byggnader, mötesfält och kommendant- skapsutgifter samt fortifikationens övningar

2 708 850

2 708 850 -

j

och" materiel, reservationsanslag......

J. Övningar.

25

1 299 740

1 975140 -

- 675 400 -

Yinterövningar, reservationsanslag.....

| Arméns fält- och fälttjänstövningar, reserva-

26

—

—

320 000-

- 320 000 -

tionsanslvg...............

K. Sjukvård.

Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg

500 000

600 000 -

- 100 000

och i Boden, reservationsanslag......

Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag

112 200

112 200

m. m., ''reservationsanslag........

L. Stipendier.

I Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare,

27

362 167

440 956

- 78 789

reservationsanslag............

| Resestipendier åt officerare och intendentnr-

7 00(

—

7 000

tjänstemän, reservationsanslag......

Stipendier åt underofficerare med vederlikar

15 00C

-

15 000

reservationsanslag............

—

9 600

— 9 600

Stipendier för veterinärstaten........

—

1 29 10C

i-

4 800

— -

- 24 300 —

Resestipendier åt militärläkare, reservations-

2 00(

i-

2 000|

-

---

Transport

—

48 142 351

i-

56 030 972|

-8 745 963

-| 857 350j—

1 Häri ingå även stipendier för fältläkarkåren.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

177

I

s

ö

År 1914.

Efter

genomförd

härordning.

Ökning

Minskning.1

Kronor

Kronor

Kronor.

Kronor.

Transport

—

48 142 359

—

56 030 972

—

8 745 963

_

857350

M. Remontering och hästlega.

1 Remontering m. m., reservationsanslag ....

28

1 080 025

—

892 644

—

_

_

187 381

-

; Lega av hästar för truppförbandens övningar,

reservationsanslag......

29

727 728

—

786 143

-

58 415

—

—

N. Diverse.

Understöd åt föreningar och till skrifters utgi- vande, reservationsanslag .......

_

18 000

18 000

_

Extra utgifter, reservationsanslag......

—

80 000

—

100 000

—

20000

—

—

-j

Summa

—

50048112

—

57 827 759

—

8824378

—

1044731

—I

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 käft. (Nr 58.) B 23

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

179

Utlaga G.

1914 ARS GENERALSKOMMISSIONS

YTTRANDEN

ÖVER

INOM LANTFÖRSVARSDEPARTEMENTET

UTARBETADE FÖRSLAG TILL NY VÄRNPLIKTSLAG

OCH HÄRORDNING

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is nåd. proposition nr 58.

181

Till Herr Statsministern och Chefen för Kungl. Lantförsvarsdepar temeritet.

Sedan, på grund av nådig generalorder den 25 april 1914, n:r 448,

vi undertecknade sammanträtt i huvudstaden samt statsministern och chefen

för Kungl. lantförsvarsdepartementet anmodat oss att avgiva yttrande över

»Förslag till värnpliktslag», sådant detta är bifogat denna skrivelse, få vi

vördsamt härmed anföra följande.

Vissa i förslaget förekommande benämningar.

Då det föreliggande förslaget innehåller icke blott ändringar uti nu

gällande värnpliktslag, utan synes vara avsett att framläggas såsom förslagtill

helt ny sådan lag, är det synnerligen önskvärt, att benämningarna

»fotfolk» och »rytteri» utbytas mot resp. »infanteri» och »kavalleri», för att

därigenom överensstämmelse med de eljest vanliga i författningar och

och reglementen förekommande benämningarna må kunna åvägabringas.

Uttrycket »fotfolk» är dessutom ett vidare begrepp än uttrycket »infanteri».

Benämningen »förplägnadstrupper» torde böra ersättas av nntendenturtrupper»,

såsom varande uttrycksfullare.

De långa och svåruttalade benämningarna »inskrivningsområdesbefälhavare»

»rullföringsområdesbefälhavare» och »sjörullföringsområdesbefälhavare»

höra ändras till resp. »inskrivning sbefälb a nät *e*, rullföringsbefälhavare» och

Dsjörullföringsbefälhavare». Inlärandet av de nuvarande benämningarna

föranleder i allmänhet stora svårigheter för de värnpliktige.

KAP. I.

För att öka härordningens effektivitet och sålunda tillgodose den- ^

sammas behov av värnpliktige synes värnpliktstjänsten böra utsträckas till

1 och 3.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

och med det år, under vilket deri värnpliktige fyller fyrtio fy va år (§ 1)

samt tjänstetiden i beväringen omfatta sexton år, därav elva år i första

och därefter fem år i andra uppbådet (§ 3).

§ 6. I mom. 1 torde orden »eller att för utbildningen vid Norrbottens

regemente uttagas från annat regementes inskrivningsområde» böra utgå,

enär det med hänsyn till klimatiska förhållanden icke synes tillrådligt att

till tjänstgöringen i fråga använda så unga och outvecklade värnpliktige,

som med denna föreskrift avses.

§ 10. Beträffande mom. 3, såsom stående i samband med krigslagstiftnings
bestämmelser

in. m., har icke någon närmare prövning kunnat göras. Syftet,

som i hög grad är förtjänt av att förverkligas, föranleder ingen erinran.

KAP. II.

§ 15. Till mom. 2, första stycket, bör i styckets slut efter ordet »sjöfart»,

till lättnad för de värnpliktige, göras följande tillägg: »eller uppvisa sjöfartsbok,

om intyg icke kunnat anskaffas.»

KAP. III.

§ ir,. Mom. 1. Ändamålsenligheten av tillägget i slutet av detta mom.

synes kunna starkt ifrågasättas, varjämte genom detta tillägg momentet

icke är fullt tydligt.

§ 17. Lämpligheten av det i slutet av mom. 1, sista stycket, gjorda tillägget,

såsom ägnat att framkalla ytterligare anspråk i samma riktning, synes

kunna ifrågasättas.

KAP. IV.

§ in. I inom. 1 e) synes efter ordet »befattningar» böra inskjutas, »i den

ordning Konungen bestämmer, anteckna och» för att genom före tilldelningen

gjorda anteckningar öka möjligheten för nämnden att verkställa

en rättvis och lämplig uttagning av värnpliktige i fråga.

KAP. V.

It 26. Till mom. 2 och 3 synes lämpligt göra ett tillägg av innehåll, att

även andra än de, som uttagits vid inskrivningen, må under utbildnings
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

183

tiden kunna frivilligt anmäla sig och av befälet antagas för utbildning

till underbefäl och fackmän, därest den, som anmäler sig, befinnes lämplig

för sådan utbildning.

Ändamålsenligheten av det i mom. 2 och 3 angivna sättet för uttagning

till underbefäl och fackmän synes kunna ifrågasättas.

1 A a). Den för fotfolket (infanteriet) föreslagna första tjänst- £ 37- göringen torde, med hänsyn till den speciella sommarutbildningen, böra

utsträckas så, att den omfattar eu tid av åtta och en halv månader.

1 A. f). Under »vid trängen i egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst»

torde efter »etthundrafemtio dagar» böra inskjutas, »som tager

sin början».

Under »vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst» synes bestämmelserna

böra ändras till:

»med en första tjänstgöring om tvåhundratio dagar, som tager sin

början under första eller andra året, samt

med en repetition sövning om trettio dagar under tredje eller fjärde

året».

1. D. Med hänsyn till lydelsen av stycket under »3. Reservtruppövning»

bör »sextio dagars minskning» ändras till »fyrtiofem dagars

minskning».

1. E., andra stycket, ändras så, att värnpliktig, som för utbildning

vid Norrbottens regemente eller Gottlands infanteriregemente uttagits från

annat regementes inskrivningsområde, skall fullgöra första tjänstgöring

samt första, andra och tredje repetitionsövningar i en följd med början

under första året. Detta är nödvändigt dels med hänsyn till säkerhetstjänstens

krav. dels för att förmå värnpliktige att frivilligt anmäla sig till

ifrågavarande utbildning.

1. E., tredje stycket. Lydelsen av detta stycke bör bero av sättet

för anordnandet av ifrågakommande utbildningstider.

2. D. Lydelsen av detta stycke måste rättas efter 1 D (»fyrtiofem»

i stället för »sextio»).

3. Reservtruppövnvng.

Stycket synes med hänsyn till jämnheten av den årliga krigsberedskapen

och säkerhetstjänsten i fästningar o. d., böra ändras så, att reservtruppövning

skall utgöra bestämt antal dagar, icke understigande femton,

och försiggå endast under nionde året.

Även om innehållet uti denna § skulle förekomma uti annan lag-FönUvamnstiftning,

synes densamma dock här böra i någon form kvarstå. Detta ''e''

torde vara en fördel, ej minst för de värnpliktige, särskilt i fråga om åtlydnad

av inkallelse till tjänstgöring.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

KAP. VII.

§ 36- Mom. 2 i nu gällande värnpliktslag synes av nyss angiven anled
ning

böra i någon form kvarstå.

KAP. VIII.

§ 40 Föreskrifterna i mom. 1 äro icke effektiva. Detta framgår oförty d
bart

av statistiken angående värnpliktiges uteblivande från inskrivningsförrättning.

Antalet uteblivna har under de senare åren på ett oroväckande

sätt ökats.

Mom. 2. Efter ordet »sjömanshusombudsman» inskjutes orden »eller

sjöfartsbok» (Jfr § 15, mom. 2. första ^stycket).

§ 41- Föreskrifterna i mom. 1 och 2 äro, såsom statistiken utvisar, icke

effektiv^,.

§ 46. Åtgärder för att åstadkomma eu fullt verksam bötesindrivning böra

vidtagas.

Bestämmelsen om lagens ikraftträdande.

§ ö3. i mom. 1 ändras »fyrtiotvå» till »fyrtiofyra».

De i § 1 och § 3 mom. 1 föreslagna ändringarna betinga vederbörliga

ändringar i denna §.

Generallöjtnanten in. m. A. von Materns särskilda mening bifogas.

Stockholm den 11 maj 1914.

Fr. Leth.

Axel von Matern.

F. Holmquist.

Ch. von Plåten.

F. Bergenholtz.

Hugo Jungstedt.

E. W. Bergstöm.

N. G. Hallström.

K. G. Bildt.

Lars Tingsten.

O. B. Malm.

A. Nettelblad.

L. W :son Munthe.

Gustaf Wrangel.

Gustaf A. Nyblasus.

A. Falkenberg.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr J8.

185

Särskilt yttrande av generallöjtnant von Matern.

I Generalskommissionens åsikt, att den i förslagets till värnpliktslag

§ 27 mom. 3 föreskrivna reservtruppövning skall ske under nionde året

kan jag icke instämma. Jag anser nämligen, att denna övning bör jämlikt

förslaget äga rum under »nionde eller tionde året».

Den frihet, som därigenom lämnas Kungl. Magt att undantagsvis

anordna dylik övning med större styrka än en årsklass är ägnad att höja

såväl det å reservstat anställda befälets — särskilt de högre gradernas —

som ock reservformationernas krigsduglighet.

cD c* CD

En motsvarande frihet är ju ock medgiven beträffande den i § 36

mom. 1 föreskrivna landstorm övningen.

Svårligen kan ifrågasättas, att Kungl. Maj:t skulle anbefalla sådan

större reservtruppövning vid truppslag (fästningsbesättning), där detta skulle

vara obehövligt eller olämpligt.

Stockholm den 11 maj 1914.

Axel von Matern.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 höft (Nr 58.) B 24

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kringl. Maj:fn nåd. proposition nr f>8.

187

''Till Herr Statsministern och Chefen för Kung!.. Lantförsvarsdepartementet.

Sedan, på grund av nådig generalorder deri 25 april 1914, nr 446,

vi undertecknade sammanträtt i huvudstaden samt statsministern och chefen

för kungl. lantförsvarsdepartementet anmodat oss att avgiva yttrande över

förslag till härordning, sådant detta förslag är bifogat denna skrivelse, få

vi vördsamt härmed anföra följande:

Beträffande härordningsförslagets ayfattning.

Då det föreliggande härordningsförslaget icke avser eu ny härordning,

utan blott ändringar uti den redan bestående, synes det böra tagas

i övervägande, huruvida det icke skulle vara lämpligare att, såsom skett

uti ett par fall — i stället för att göra framställning om totalsammansättningen

av truppförband och kårer in. in. — upptaga endast de föreslagna

ändringarna.

Beträffande infanteriets organisation.

1. Då enligt härordningsförslaget cheferna för 12 regementen äro

avsedda att, mot visst arvode, förordnas såsom brigadchefer, synes, för att

fredstjänstgöringen må kunna behörigen ombesörjas, å gemensam stat för

infanteriet böra uppföras 12 nya överstelöjtnantsbeställningar, vilkas innehavare

placeras till tjänstgöring vid ifrågavarande regementen — dock

utan att antalet vid de olika infanteriregementena uppförda majorsbeställningar

därigenom minskas.

2. Då härordningsförslaget i fråga om tillgången av kaptener ställer

ökade krav såväl för tjänstgöring vid nuvarande och nya gemensamma

skolor och utbildningskurser o. dyl. som ock med hänsyn till kulspruteorganisa.

tionen och behovet av kompanichefer vid reservtruppförband synes

— i överensstämmelse med vad generalskommissionen tillförene föreslagit

— antalet kaptener vid varje trebataljonsregemente, för fredstjänstgöringens

behöriga ombesörjande, böra ökas från 15 till 17, därav 12 av första och

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. MajUs nåd. proposition nr Ö8.

5 av andra klassen. Förhållandet mellan kaptenerna av törsta och dem av

andra klassen — enligt förslaget så ogynnsamt som 8 : 7 (vid Norrbottens

regemente 9:9) — torde böra på sådant sådant sätt ändras.

3. Av enahanda anledning och för att tillgodose behovet av dugliga

instruktörer torde antalet underbefäl av manskapet vid varje trebataljonsregemente

böra ökas till 49 distinktionskorpraler, 49 korpraler och

49 vicekorpraler.

Huvudsakligen samma motiv ligga till grund för den uti det följande

vid specialtruppslagen föreslagna ökningen av underbefälet av manskapet.

4. Med hänsyn till rekryteringen av underbefälet av manskapet

ävensom till följd av kulspruteorganisationen torde antalet volontärer vid

varje vanligt trebataljonsregemente böra ökas från 60 till 72.

Verksamma åtgärder böra vidtagas för att säkerställa rekryteringen

av manskapspersorxalen vid såväl infanteriet som övriga truppslag. För

att vid de truppförband, där rekryteringen möter svårigheter, främja och

underlätta densamma, böra särskilda medel finnas anslagna.

5. Den ifrågasatta minskningen av antalet sjulcvärdsbeställningsinän

synes ur mobiliseringssynpunkt möta avsevärda betänkligheter.

6. Hovslagarsoldaten vid varje infanteriregemente bör bliva distinktion

skorpral av andra klassen. Eljest torde det icke bliva möjligt att på

ett tillfredsställande sätt rekrytera denna beställning. Innehavaren därav

kommer att utöva befäl inom vederbörligt stall och vara uppbördsman för

veterin ärmateriel.

7. Vid Svea (Göta) livgarde böra, i fråga om personalsammansättningen,

göras motsvarande ändringar som vid de vanliga trebataljonsregementena.

Antalet vicekorpraler bör dock förbliva 60 och antalet volontär

er 360.

8. Med hänsyn till säkerhetstjänstens i Boden krav och för utbildningen

av till Norrbottens regemente från andra regementens inskrivningsområden

kommande värnpliktige bör detta regemente — förutom att det

organiseras och sammansättes såsom ett vanligt trebataljonsregemente —

ökas med en ny bataljon med enahanda kader som en vanlig bataljon.

9. Uttrycket »1 överste och militärbefälhavare» under Militärbefälet

på Gottland samt Gottlands infanteriregemente synes böra ändras till »1

militärbefälhavare».

Sedan, på sätt skett uti härordningsförslaget, militärbefälhavaren på

Gottland helt och hållet skilts från Gottlands infanteriregemente — mot

vilken anordning intet är att erinra — bör i fråga om regementsofficerarna

vid nämnda regemente göras den ändring, att i stället för 1 överste
-

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 189

löjtnant och 3 majorer upptagas 1 överste och chef, 1 överstelöjtnant och

2 majorer.

Vid Gottlands infanteriregemente böra, i fråga om personalsammansättningen,

i övrigt göras motsvarande ändringar som vid de vanliga trebataljonsregementena.

Antalet volontärer bör dock förbliva 240.

10. 1 fråga om gottgörelsen för tjänstehästar synas följande ändringar

böra göras.

Det till officerare, vilka äro skyldiga att vara beridna på av dem

själva inköpta tjänstehästar, utgående lönetillägget, nu 400 kronor för varje

häst, bör upptagas till 300 kronor, därav 250 kronor beräknas för remontering

och 50 kronor till sadelmunderings- och hästutredningspersedlar.

Fur a geer sättningen åter, 365 kronor för varje häst, bör utgå ur staterna,

men det bör åligga statsverket att för ifrågavarande hästar fritt ombesörja

stallutrymme, skötsel, furage, vatten, hovbeslag och sjukvård.

Detta bör gälla vederbörande officerare icke blott vid infanteriet

(undantagandes kompanichefer samt regementskvartermästare och regementsadjutanter,

vilka böra vara beridna å Kronan tillhöriga stamhästar) och

övriga truppslag, utan ock vid särskilda kårer och formationer (staber

o. dyl.).

Beträffande kavalleriets organisation.

1. Med hänsyn till införandet av kulsprutor vid kavalleriet in. in.

synes antalet underbefäl av manskapet vid varje femskvadronsregemente

böra ökas till: 27 distinktionskorpraler, 27 korpraler och 27 vicekorpraler,

i sammanhang varmed antalet volontärer torde kunna minskas från 208

till 203.

Då kulsprutor böra finnas vid tioskvadronsregementena i samma

proportion som vid femskvadronsregementena, böra vid de förra motsvarande

ändringar i fråga om personalsammansättningen inträda (sålunda vid

vartdera Skånska husar- och dragonregementet 54 distinktionskorpraler

o. s. v.).

2. En av de två hovslagardistinktionskorpralerna vid varje femskvadronsregemente

(en av de fyra vid vartdera tioskvadronsregementet)

synes böra vara av första klassen, enär han är avsedd till föreståndare

för skosmedjan vid regementet, där hovslagarutbildningen numera äger

rum, och till instruktör vid samma utbildning samt dessutom är uppbördsman

för veterinärmateriel.

3. Hantverksryttaren vid varje regemente bör vara korpral, gevärshantverkarkorpral,

för att han må kunna förmås stanna någon längre tid

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kanyl. MajUx nåd. proposition nr öft.

i tjänst. Beställningen bör nämligen vara besatt med en erfaren person

med förmåga att verkställa smärre reparationer även å kulsprutematerielen.

4. Med anledning dels av att kulspruteorganisationen vid Skånska

husar- och dragonregementena, enligt mom. 1 ovan, skulle ökas, dels av

det förhållandet, att officerarna fortfarande skulle vara beridna endast å

av dem själva inköpta tjänstehästar, synes antalet stamhästar böra utgöra:

vid varje femskvadronsregemente 622 och vid vartdera tioskvadronsregementet

1 243.

Beträffande artilleriets organisation.

1. Antalet underbefäl av manskapet synes böra utgöra: vid de tern

lika stora fältartilleriregementena 55 förste konstaplar, 55 konstaplar och

55 vicekonstaplar; vid Ven des artilleriregemente 70; vid Boden-Karlsborgs

artilleriregemente 60 och vid Positionsartilleriregementet 30 av vartdera

slaget.

2. Den föreslagna minskningen av antalet sjukvårdsbeställningsmän

kan ur mobiliseringssynpunkt möta betänkligheter.

Vid de fem fältartilleriregementena synes proportionen, i likhet med

vid infanteriet, böra bliva två av vartdera slaget.

3. De vid de sex fältartilleriregementena upptagna diantverksartilleristerna»

böra benämnas och uppföras efter samma grunder som vid de

tre övriga artilleri truppförbanden. (Jämför de nya staterna.)

4. Antalet hovslagarbeställningsmän vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente

synes vara väl ringa och böra bestämmas till: 1 hovslagarkonstapel,

1 hovslagarvicekonstapel och 2 hovslagarartillerister.

Beträffande Fortifikationens och ingenjörtruppernas organisation.

1. Antalet musikfanjunkare synes böra ökas till 5 (en vid varje

truppförband).

2. Benämningen »fortifikationskassör» ändras till »fortifikationskassör

och förrådsförvaltare».

3. Antalet underbefäl av manskapet synes böra utgöra: vid Svea

ingenjörkår 19 distinktionskorpraler, 19 korpraler och 19 vicekorpi’aler;

vid Göta ingenjörkår 18; vid Norrlands ingenjörkår 17; vid Bodens ingenjörkår

11 och vid Fälttelegrafregementet 24 av vartdera slaget.

4. Antalet volontärer synes vid Svea, Göta och Bodens ingenjörkårer

böra ökas till nuvarande antal samt vid Norrlands ingenjörkår i

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58. 191

motsvarande grad. Vid fälttelegrafregementet bör antalet 25 rättas till 125

(j amför statern a).

5. 1 fråga om sjukvårdsbeställningsmännen synes vid vardera Norrlands

och Bodens ingenjörkår böra tillkomma 1 sjukvårdsdistinktionskorpral

av andra klassen och vid Fälttelegrafregementet 1 sjukvårdsdistinktionskorpral

av andra klassen, 1 sjukvårdskorpral och 1 sjukvårdsvicekorpral.

6. Vid vardera Svea och Göta ingenjörkår synas hovslagarbeställningsmännen

böra bliva: 1 hovslagarkorpral och 1 hovslagarvicekorpral. Vid

Bodens ingenjörkår bör hovslagarsoldaten uppflyttas till hovslagarkorpral.

7. Beträffande hantv er ksbeställning smännen synes böra tillkomma:

vid Norrlands ingenjörkår 1 hantverksdistinktionskorpral av andra klassen

och hantverkskorpral.

8. En gevärshantverkaresoldat synes böra tillkomma vid Bodens

ingenjörkår.

9. Musikmanskapet vid Fälttelegrafregementet synes böra bliva lika

med motsvarande manskap vid Svea (Göta) ingenjörkår.

Beträffande träng- och sjukvårdstruppernas organisation.

1. Träng- och sjukvårdstrupperna torde böra bibehålla sin nuvarande

organisation uti sex särskilda truppförband (kårer). Genom 1901

års riksdags beslut i fråga om personalsammansättningen av dessa trupper

minskades det uti Kungl. Maj:ts proposition angående ny härordning upptagna

antalet officerare med 24, underofficerare med 36 och underbefäl av

manskapet med 15. Den brist på befäl, som vid mobilisering i följd härav

måst uppstå, skulle genom fredskaderns minskning enligt det föreliggande

förslaget med 9 officerare, 17 underofficerare och 15 underbefäl av

manskapet ytterligare ökas.

2. Av de sex kårcheferna enligt nuvarande organisation bör eu vara

överste, två överstelöjtnanter och tre majorer.

3. Den vid varje kår enligt nuvarande organisation befintliga gevärshantverkarsoldaten

bör bliva gevärshantverkarkorpral.

Beträffande intendenturkåren och förplägnadstrupperna (intendentnr
trnpperna).

1. Sex departementsskrivare, i likhet med dem å artilleriets tygstater,

synas böra tillkomma.

2. Indenturkåren, vars medlemmar ofta komma att utöva militärt

befäl, synes böra erhålla militär ställning.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

Beträffande geueralitetsstaten.

1. Frånsett inspektören för kavalleriet, synas två nya generalsbeställningar,

i stället för den föreslagna, böra tillkomma dels för att tillgodose

kravet på generalspersoner å aktiv stat vid krigstillfälle, dels för

att i fredstid vara målsmän för vissa vid infanteriet och officersutbildningen

in. m. synnerligen viktiga angelägenheter och intressen.

Sålunda bör å aktiv stat finnas en generalsperson, som är målsman

för infanteriet och i sådan egenskap, enligt Kungl. Maj:ts för varje år

givna bestämmande inspekterar truppförband vid infanteriet, är ledamot

av utrustningskommissionen och har till uppgift att främja tidsenligheten

m. in. beträffande infanteriets utbildningsföreskrifter. Honom bör vidare

åligga att vara överbefälhavare för och inspektör för infanteriets skjutskola

samt inspektör för infanteriets gemensamma underofficersutbildning, vartill

kommer att han bör särskilt uppmärksamma till infanteriets vinterutbildning

hörande angelägenheter och spörsmål. Slutligen bör han, enligt

Kungl. Maj:ts i varje särskilt fall givna bestämmande, leda arméfältövningar.

Den andra generalspersonen å aktiv stat bör vara målsman för

officersutbildningen samt i sådan egenskap övertaga alla de ämbetsåligganden,

som nu tillkomma inspektören för militärläroverken (krigsskolan med

dess officers- och reservofficerskurser, krigshögskolan samt artilleri- och

ingenjörhögskolan), inspektera officers- och reservofficersvolontärskolor, vara

överbefälhavare för och inspektera taktiska kursen och främja gemensamma

taktiska föreskrifters tidsenlighet. Vidare bör åt honom uppdragas

inspektion av krigsförberedelsen å rikets landfästningar. Slutligen

bör han i likhet med den generalsperson å aktiv stat, som är målsman

för infanteriet, leda arméfältövningar.

2. Ett arvode till inspektör för trän g en bör upptagas att utgå till

den, som förordnas till denna befattning.

3. I anslutning till förslaget om två nya generalsbeställuingar bör

lönetillägg tillkomma åt två adjutanter, i stället för åt blott eu.

Beträffande generalstaben.

I anslutning till förslaget om två nya generalsbeställningar bör vid

generalstaben tillkomma en major.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

193

Beträffande kommendantsstaten.

Till en platsbefälhanare vid Tingstäde synes böra uppföras ett lämpligt

arvode.

Vid behandlingen av frågan om tillräckligheten av det i härordningsförslaget

upptagna antalet stamhästar har förutsatts, att jämte stamhästarna

ett för utbildningens ändamålsenliga bedrivande tillräckligt antal lejda

hästar skall vara tillgängligt och att möjlighet må finnas att använda antalet

beräknade hästlejningsdagar på i varje särskilt fall lämpligaste sätt.

Av generallöjtnanten m. in. L. H. Tingsten avgiven särskild mening

beträffande ordnandet av stridskrafterna i Boden bifogas.

Stockholm den 12 maj 1914.

Fr. Leth.

Axel von Matern

F. Holmqvist.

A. Nettelblad.

F. Bergenholtz.

Hugo Jungstedt.

E. W. Bergström.

N. P. Hallström.

K. G. Bildt.

Lars Tingsten.

O. B. Malm.

Ch. von Plåten.

L. W:son Munthe.

Gustaf Wrangel.

Gustaf A. Nybl^eus.

A. Falkenberg.

Särskild mening av generallöjtnant L. H. Tingsten.

I fråga om ordnandet av stridskrafterna i Boden jämte därtill hörande

befälsförhållanden har jag icke funnit anledning att frångå mina tillförene

framställda åsikter. Sålunda bör enligt min uppfattning kommendantens i

Boden militära befogenhet ändras till vad därmed avsågs vid upprättandet

av kommendantskapet därstädes. Artilleriet i Boden bör ordnas till ett

för fästningen avsett, gemensamt artilleriregemente.

Då emellertid dessa frågor beröra eller innehålla frågor av hemlig

natur, synes det lämpligt att i särskild skrivelse och vid densamma fogade

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 28 käft. (AV 58.) B 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

V. P. M. (2) angiva närmare motivering för min särskilda mening i detta

avseende.

Stockholm den 12 maj 1914.

Fars Tingsten.

Generallöjtnant.

I det syfte, som denna särskilda mening avser, instämmer

A. Falkenberg,

Överste.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

195

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Kungl. Maj:ts proposition......................... j

Utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14 maj 1914

Statsministerns yttrande..................... 29

Chefens för finansdepartement yttrande....................

Chefens för lantförsvarsdepartementet yttrande..............105

I. Inledande översikt:

A. Grunddragen av 1901 års härordning. Dess huvudsakliga brister . . .115

B. Efter år 1901 framlagda förslag till lantförsvarets stärkande:

1. Chefernas för generalstaben och för flottans stab förslag år 1906 .119

2. 1907 års generalskommission................121

3. 1907 års försvarskommitté........... 126

4. Försvarsberedningarnas preliminära beslut och uttalanden i fråga om

lantförs varet.........................

II. Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande.............141

III. Värnplikten:

A. Tillgängen på värnpliktiga ......................

B. Värnpliktstid och värnpliktsuppbåd................152

C. V ärnpliktstj änstgöringen:

1. Utbildning:

Infanteriet..........................

Kavalleriet...........................

Artilleriet..........................

Ingenjörtrupperna....................182

Trängen...........................

Förplägnadstrupperna...................188

Läkare, veterinärer, tandläkare m. fl.............189

Icke vapenföra........................

2. Reservtruppövning........................

D. Inskrivningsväsendet......................201

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

IV.

Sid.

Befälet:

A. Befälsbehovet under fredstid:

B.

1. Officerare........................

2. Underofficerare......................209

3. Underbefäl av manskapet..................210

Mobiliseringsbehovet:

1. Officerare samt värnpliktiga, utbildade till befälhavare för pluton och

2.

3.

motsvarande förband .

Underofficerare . . . .

Underbefäl av manskapet

215

218

219

V.

Organisationen:

A. Högre förband...........

B. Linjeorganisationen:

1. Infanteriet...........

2. Kavalleriet...........

3. Artilleriet........• • •

4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna

5. Trängen............

6. Förplägnadstrupperna.......

C. Fästninpsbesättningar:

1. Allmänna synpunkter.......

2. Boden.............

3. Kustfästningarna.........

D. Reservorganisationen.........

E. Musiken..............

F. Organisationen i övrigt:

1. Generalitetet.........

2. Generalstaben.........

3. Fältläkarkåren.........

4. Intendenturkåren........

5. Fältveterinärkåren .......

6. Ecklesiastikstaten.......

7. Rättsväsendet.........

. 222

. 224

. 231

. 236

. 253

. 259

. 264

. 269

. 269

. 273

. 274

; . 278

284

292

295

298

304

304

305

VI. Landstormen

. 306

VII. Härens hästar:

A. Stamhästar . . .

B. Egna tjänstehästar

C. Lejda hästar . .

. 310

. 318

. 319

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 58.

197

Sid.

VIII. Övergången...........................321

IX. Lantförsvarets kostnader efter genomförd härordning..........340

Departementschefens hemställan . . .................345

Bilagor.

A. Redogörelse för planläggningen och utvecklingen av försvarsberedningarnas arbeten 1

B. Redogörelse för det läge, i vilket andra försvarsheredningens utredningsarbete befann

sig, då beredningen den 10 februari 1914 ajournerade sina förhandlingar ... 17

C. Redogörelse för det läge, vari tredje försvarsheredningens utredningsarbete befann sig

den 10 mars 1914..........................27

D. Förteckning över handlingar, som den 5 mars 1914 överlämnats från fjärde försvars
beredningen.

............................33

E. Planer för övergång till den nya härordningen...............39

F. Kostnadsberäkningar rörande lantförsvaret efter genomförd härordning......89

G. 1914 års generalskommissions yttranden över inom lantförsvarsdepartementet utar
betade

förslag till ny värnpliktslag och härordning.............179

Bihang til l senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 28 Käft. (Nr 58.) B 26

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.