Sök i Ratio Lex

Med förslag till värnpliktslag

56 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 55 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:59, Med förslag till värnpliktslag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

1

Nr 59.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

värnpliktslag; given Drottningholms slott den 14 maj

1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till värnpliktslag.

Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Hj. L. Hammarskjöld.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 29 Käft. (Nr 59.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

Förslag

till

Värnpliktslag-.

Härigenom förordnas som följer:

KAP. I.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Värnplikt Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under

T~. vilket han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller

P It fil Sill (16) • n . • i O O ''

fyrtiotvå ar.

§ 2.

Värnplikt För den, som förvärvar svensk medborgarrätt efter inträdet i värn
/ör

den, som pliktsåldern, inträder värnplikten från och med det år, som infaller näst

svensk med- efter det han förvärvat nämnda rätt.

borgarrätt.

§3.

Beväringoch 1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen

landstorm. deias i första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton

år, elva år i första och därefter fyra år i andra uppbådet.

I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för

de inkallade.

2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han

landstormen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

§ 4.

Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte,

stadigvarande . sjukdom, bestående kroppslig svaghet eller annan dylik

orsak är till tjänst vid rikets försvar oförmögen.

§ 5.

1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning i hären

eller marinen det år, lian fyller tjugu år.

2. Tjänstetiden i beväringen beräknas från början av nyss nämnda

år, även om den värnpliktige till följd av laga förfall eller beviljat uppskov

först ett senare år skulle bliva inskriven.

Där inskrivning ett senare år skett till följd av den värnpliktiges

uteblivande utan laga förfall, räknas tjänstetiden från början av inskrivningsåret.

Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under

något år av tjänstetiden uteblivit från honom enligt § 27 under samma

år åliggande tjänstgöring, må det år icke räknas honom till godo såsom

tjänsteår i beväringen. Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från

endast en del av årets tjänstgöring, bestämmer Konungen.

3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles, är skyldig att inställa sig

till inskrivning det år, hans värnplikt tager sin början. Sådan värnpliktig

anses därvid likställd med den, som förut erhållit uppskov med

inskrivning. Närmare bestämmelser i fråga om denna lags tillämpning

beträffande sådan värnpliktig meddelas av Konungen.

§ 6.

1. Yngling må redan det år, då han fyller nitton år, anmäla sig

till att inskrivas för utbildning till underbefäl eller fackman vid fotfolket,

trängen eller förplägnadstrupperna eller att för utbildning vid Norrbottens

regemente uttagas från annat regementes inskrivningsområde.

För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig

till den tjänstgöring, vartill lian anmäler sig.

2. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångs^>eDrS

från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan

läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar,

skall anse3 däremot svara, ävensom yngling, vilken vid navigationsskola

avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning annan

Frikallelse.

Tiden för

inskrivning.

Tjänstetid.

Tidigare inskrivning

kan medgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

examen an maskinistexamen av tredje klass, må redan det år, då han

fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.

För bifall härtill fordras att vara vapenför; dock må jämväl sådan

i detta moment nämnd till krigstjänst duglig men icke vapenför yngling

inskrivas, som med visshet kan förutses icke bliva vapenför till inträdet

i värnpliktsåldern.

3. Annan yngling, än i mom. 2 avses, må ock redan det år, då

han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildningtill

plutonchef eller motsvarande befattning, där han, på sätt Konungen

förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.

För bifall till sådan anmälan fordras att vara vapenför.

4. För en var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i §

3 mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han

fyllde tjugu år.

5. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga

delar för de enligt denna § inskrivna, även innan de i värnpliktsåldern

inträtt.

§ 7.

Värnpliktigs

tjänst.

Vapenför värnpliktig inskrives till vapentjänst, annan värnpliktig

till den befattning vid hären eller marinen, vartill han må finnas lämplig.

§ 8.

Befrielse Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under

krigstid, krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det

allmännas behov finnas vara påkallade.

§ 9.

Värnpliktig Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller

arbete antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i berätta

sig. hörig tid inställa sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring, eller

att fullgöra annan honom i denna lag ålagd skyldighet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

§ 10.

1. Värnpliktig, som är förlustig medborgerligt förtroende för alltid, Värnpliktig,

må ej tillhöra hären eller marinen. lustig''med
2.

År värnpliktig förlustig medborgerligt förtroende, intill dess viss borgerligt

tid förflutit från det han efter utståndet straff blivit frigiven, må han ej fortrocndefullgöra

honom åliggande tjänstgöring, förrän han återvunnit medborgerligt

förtroende. Sådan värnpliktig anses då likställd med den, som erhållit

uppskov med tjänstgöring.

3. Har värnpliktig blivit upprepade gånger straffad efter strafflagen

för krigsmakten, och äro omständigheterna sådana, att krigsman, hörande

till det vid krigsmakten fast anställda manskapet, kunnat i motsvarande

fall skiljas från sin anställning, då må, utan hinder av vad nedan stadgas

om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet i allmänhet, i

den ordning och i enlighet med de närmare bestämmelser, som av Konungen

meddelas, sådan värnpliktig överföras till särskild avdelning av

krigsmakten för att där fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet.

kap. ir.

Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.

§ 11-

1. För inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i Inskrivmom.

2 stadgade undantag, indelas riket uti inskrivningsområden och Xnförhrgsrullföringsområden;

varje inskrivningsoinråde omfattar visst antal rull- områden.

fö ringsområden. För vart och ett av dessa områden förordnas en befälhavare.

2. För inskrivning av de värnpliktiga, som äro å sjömanshus inskrivna,

och för redovisning av marinens å sjömanshus inskrivna värnpliktiga

bestämmas särskilda sjörullföringsområden, vart och ett omfattande

ett eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde förordnas en

befälhavare, lydande under stationsbefälhavare vid station av flottan.

§ 12-

1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan man- Åtgärder

talsskrivningarna blivit avslutade, med ledning av mantal slängderna upp- ^ing^mm''.

sätta fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa listor

skola för granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten, vilka

genom anteckning å dem böra upplysa, dels om någon av däruti upptagna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Värnpliktig;

inskrivning

Personlig

inställelse

och mottagande

av in

skrivningshok.

Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

värnpliktiga avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör

uppgivas, eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset,

dels om och vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter mantalsskrivningen

inflyttat i församlingen, med uppgivande, där så ske kan, från vilken

ort inflyttningen skett, varefter listorna, bekräftade med vederbörande

pastorers underskrifter och åtföljda av de värnpliktigas prästbetyg, skola

till mantalsskrivningsförrättaren återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren

insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade, ävensom

prästbetygen till Konungens befallningshavande, som ofördröjligen översänder

dem till vederbörande inskrivningsområdesbefälbavare.

2. Prästerskapet samt landstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,

så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att,

i allt vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de

upplysningar och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas

inskrivning och redovisning.

3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan

myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna

§ åligga sådan myndighet.

4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i

fråga om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare

och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare

och pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av

Konungen.

§ 13.

* 1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för

'' de särskilda sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande

inskrivningsområdes- eller sjörullföringsområdesbefälhavare blivit hörd, bestämmas

av Konungens befallningshavande i det län, till vilket rullföringsorurådet

eller största delen därav hörer, eller varinom sjömanshuset

är beläget, inskrivning förrättas med de värnpliktiga, som under året fylla

tjugu år, samt med de äldre värnpliktiga, vilka icke förut blivit inskrivna

eller frikallade.

2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens

befallningshavande genom kungörelse och offentligt anslag inom varje

kommun.

§ 14.

1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad

värnpliktig med undantag av den, sotn är å sjömanshus inskriven och till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

sjöfart inmönstrad, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig

inställelse inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskriver,

styrker, att han är till krigstjänst duglig, och som antingen finnes

enligt § 43 mom. 1 hava för uteblivandet visat laga förfall eller ock innehar

anställning utomlands eller därstädes uppehåller sig för idkande av

studier eller för utbildning i sitt yrke.

2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok,

varuti skall av vederbörande befäl antecknas vad som beträffande hans värnplikt

år av vikt att kunna styrka, såsom fullgjord tjänstgöringsskyldighet

m. m. dylikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag samt av

andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.

3. överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom

den ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället fem nymil, är

han berättigad att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan

dessa orter, som varder särskilt bestämd. Sådan gottgörelse tillkommer

dock icke värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik

förrättning.

§ 15.

1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för

den ort, där den värnpliktige är kyrkobokförd.

Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning

å vistelseorten, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande

inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven

värnpliktig tillhör dock fortfarande det område, där han är kvrkobokförd.

2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker

vid inskrivningsförrättning för det sjömanshus han tillhör. Sådan värnpliktig

må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat

sjömanshus, i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig

hos inskrivningsnämnden för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom

prästbetyg, avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande

såväl sin befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han

varit inmönstrad till sjöfart.

• A sjömanshus inskriven värnpliktig, som inskrives i hären, överföres

vid inskrivningsförrättningen till det rullföringsområde, inom vilket

han är kyrkobokförd.

3. Vad ovan i denna § stadgas om värnpliktig skall äga motsvarande

tillämpning beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives innan

han inträtt i värnpliktsåldern.

Inskriv
ningsort.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl, Maj ds nåd. proposition nr 59.

KAP. III.

Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse

efter inskrivning.

§ 16.

Uppskov 1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsför
ningmm.

rm."rättning kali meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående

anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling

eller dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till

tjänstgöring oförmögen eller olämplig eller genom tjänstgöring utsättas för

men eller fara.

2. Sådant uppskov kan ock medgivas enda arbetsföra sonen, sonsonen

eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader

eller till änka eller ogift kvinna, enda arbetsföra fostersonen till orkeslös

eller vanför fosterfader eller till fostermoder, ävensom enda arbetsföra

brodern till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock

endast såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar

eller syskon äro av hans arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende.

Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges arbete väsentligen beroende

anhörig, som nyss nämnts, av samme värnpliktige erhållit försörjning

alltifrån början av kalenderåret närmast före inskrivningsförrättningen

eller, där behovet av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt,

alltifrån behovets uppkomst, kan även i det fall, att den värnpliktige icke

är den enda arbetsföra sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller

brodern, uppskov med inskrivningen medgivas honom, därest han är den

enda, som, såvitt vcterligt är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.

3. Förefinnes anledning till uppskov enligt denna § ännu vid

inskrivningsförrättningen det år, under vilket den värnpliktige fyller

tjugufyra år, frikallas han från värnpliktens fullgörande i beväringen under

fredstid.

4. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles

i § 4, oförmögen till tjänst vid rikets försvar, äger han att, på

framställning hos behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens

vidare fullgörande.

5. Nu har utländsk man, som icke förut varit svensk medborgare,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 59.

blivit genom naturalisation upptagen till medborgare här i landet; fyller

han det år, inskrivningen sker, minst tjugusex år eller kan han med intyg

styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst under längre tid, än vad

i § 27 mom. 1 sägs, då skall han frikallas från värnpliktens fullgörande

i beväringen under fredstid.

6. Sådan frikallelse äge ock den tillgodonjuta, som från riket avflyttat

till land inom främmande världsdel och därefter åter hit inflyttat;

dock under villkor:

att avflyttningen icke skett i strid med då gällande föreskrifter om

utvandring,

att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst tjuguåtta år, samt

att minst nio år förflutit från avflyttningen till återinflyttningen,

häri således icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan

förlorad svensk medborgarrätt återförvärvats.

Vad i detta moment stadgas skall äga tillämpning endast till och

med de inskrivningsförrättningar, som äga rum år 1920; dock skall den

stadgade förmånen tillkomma även sådan i samma moment avsedd värnpliktig,

som varit skyldig att inställa sig till inskrivning år 1920 eller

tidigare men på grund av laga förfall inskrives först år 1921 eller senare.

§ 17.

1. Uppskov till nästföljande år med den i § 27 föreskrivna första Uppskov

tjänstgöring kan vid inskrivningen medgivas: med *.iänst
a)

å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömans-3

husombudsmannen är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och

som till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^

inställa sig;

b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att lian

inom ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-,

styrmans-, förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;
c)

värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast

egendom eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan

industriell rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle

att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under

den tid, han för sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt

d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande,

såsom att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt 29 käft. (Nr 59.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 59.

fortskriden lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende

nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.

Fortfar anledning till uppskov med den i § 27 stadgade första

tjänstgöring, må förlängt uppskov, varje gång för ett år, av vederbörande

inskrivningsnämnd den värnpliktige beviljas; dock att tjänstgöringen, utom

i fall, som i mom. 6 här nedan avses, skall taga sin början senast det år,

under vilket han fyller tjugufyra år.

2. Yppas för inskriven värnpliktig, efter det inskrivningsförrättningen

avslutats, sådan anledning till uppskov med den i § 27 föreskrivna

första tjänstgöring, varom i mom. 1 här ovan förmäles, må uppskov med

nämnda tjänstgöring till nästföljande år den värnpliktige medgivas i den

ordning, Konungen bestämmer.'' Fortfar anledning till uppskov eller har

annan uppskovsanledning av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före

nästinfallande inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, därhän

önskar ytterligare uppskov med första tjänstgöringen, att därom vid

sagda förrättning göra framställning hos vederbörande inskrivningsnämnd.

Har annat förfall än det, som tidigare föranlett uppskov med första tjänstgöringen,

yppats så sent, att framställning icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden,

må förnyat uppskov medgivas i den ordning, Konungen

bestämmer. . .

3. Uppskov till nästföljande år med i §27 föreskriven repetitionsövning

eller reservtruppövning eller med i § 36 mom. 1 föreskriven

landstormsövning må beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.

4. Från redan påbörjad tjänstgöring må i den ordning, Konungen

bestämmer, hemförlovas värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början

i anledning av dödsfall eller annan av honom oberoende händelse inträtt

förhållande, på grund varav han är att likställa med här ovan i mom. 1 c)

eller d) omförmäld värnpliktig. I samma ordning må från redan påbörjad

tjänstgöring hemförlovas värnpliktig, med avseende å vilken föreligger sådant

förhållande, som i § 16 mom. 2 sägs, även om detsamma förefunnits

före tjänstgöringens början, dock under förutsättning att förhållandet inträtt,

efter det inskrivningsförrättningen avslutats, och att ansökning om

hemförlovning gjorts inom trettio dagar från tjänstgöringens början.

Huruvida och i ''vad mån sålunda hemförlovad värnpliktig må anses hava

fullgjort nämnda tjänstgöring, ävensom i vilken ordning honom åliggande

återstående tjänstgöring skall fullgöras, därom förordnar Konungen.

Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som

ovan sägs, till uppskov med den tjänstgöring, som icke anses av den

värnpliktige fullgjord, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,

åligger det den värnpliktige, där han önskar uppskov med nämnda tjänst
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

göring, att därom vid sagda förrättning göra framställning hos vederbörande

inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare

föranlett hemförlovning, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras

hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas i den ordning, Konungen

bestämmer.

5. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen

och förklarar sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning

såsom reservofficersaspirant för utbildning till reservofficer vid marinen, må,

om han anses härför lämplig, på ansökan hemförlovas från pågående tjänstgöring,

sedan minst tre fjärdedelar av den för honom i § 27 bestämda

tjänstgöringen fullgjorts; dock med skyldighet för sådan värnpliktig att

fullgöra den återstående tjänstgöringen, om han icke avlagt sjökaptensexamen

och vunnit anställning såsom reservofficersaspirant senast året efter

det, då han bemförlovats.

6. Är anledning till uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöring,

varom ovan i denna § sägs, av beskaffenhet, som i § 16 mom. 2

omförmäles, och förefinnes anledningen ännu fyra år efter det, då deri värnpliktige

erhöll uppskov eller hemförlovades, galle vad i mom. 3 av samma

§ är stadgat.

7. Har för värnpliktig vid inskrivningen förelegat sådant förhållande,

som i § 16 mom. 2 omförmäles, men har han av glömska,

okunnighet eller liknande orsak försummat att då begära uppskov med

tjänstgöringen, äger Konungen, på därom gjord ansökning, att efter prövning

i varje särskilt fall meddela uppskov med eller hemförlovning från

tjänstgöring.

KAP. IV.

Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.

§ 18.

1. För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående

av en regementsofficer såsom ordförande samt fyra andra ledamöter,

nämligen en av Konungens befallningshavande i det län, till vilket området

eller största delen därav hörer, därtill förordnad lagfaren man, ävensom

rullföringsområdesbefälhavaren samt två inom samma område bosatta, icke

militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas varje gång

för två år av landstinget eller, där rullföringsområde utgöres av stad, som

Inskri eningsnämnds

sammansättning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

ej under landsting lyder, av stadsfullmäktige. En ledamot och en suppleant

avgå årligen. Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande under

olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting

lyder, väljas särskilt för varje sådan landsdel eller stad två ledamöter i

nämnden jämte lika antal suppleanter. De av landsting eller stadsfullmäktige

valda ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter

deltaga i nämndens förrättningar endast i vad angår det område, för

vilket de blivit valda.

För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer,

finnas två eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av

rullföringsområdet, sammansatta såsom ovan är föreskrivet, dock att i stället

för rullföringsområdesbefälhavaren må träda annan officer.

Vid sammanträde av inskrivningsnämnd för rullföringsområde, från

vilket ett större antal värnpliktiga inskrives i marinen, må officer av

marinen närvara för att lämna nämnden erforderliga upplysningar och

göra de yrkanden, som han finner behövliga i fråga om inskrivningen av

värnpliktig till tjänst eller särskild befattning vid marinen, dock utan

rätt att i nämndens beslut deltaga.

2. För sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående även

regementsofficer såsom ordförande och fyra andra ledamöter, nämligen eu

av Konungens befallningshavande i det län, inom vilket sjömanshuset är

beläget, därtill förordnad lagfaren man ävensom sjörullföringsområdesbefälhavaren

och två inom staden, där sjömanshuset är beläget, bosatta, icke

militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas på sätt i

mom. 1 är för varje fall stadgat.

I de fall, Konungen bestämmer, må i stället för sjörullföringsområdesbefälhavare

träda annan officer.

3. För att beslut må kunna av nämnden fattas, erfordras, att minst

tre ledamöter, däribland en militär samt den av Konungens befallningshavande

förordnade ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning till

beslut rösterna lika, galle ordförandens eller, vid förfall för denne, oinrådcsbefälhavarens

mening.

Nämnden biträdes av minst en läkare.

§ 19.

Inskriv- 1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konun
nämnds

Sens befallningshavande i det län, vartill området eller största delen därav

åligganden, hörer. Sådan nämnd åligger:

a) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts nåd. •proposition nr 59.

b) att pröva och besluta om de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskov;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig

eller andlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo

ådagalägga hans oförmögenhet till tjänst vid rikets försvar, utan hinder

av den värnpliktiges frånvaro besluta hans frikallelse från värnpliktens

fullgörande;

d) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag

vid hären eller den tjänst vid marinen, vari de önska bliva inskrivna,

ävensom att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning

till underbefäl eller fackmän vid fotfolket, trängen och förplägnadstrupperna

eller önska undergå för utbildning till plutonchef eller motsvarande

befattning stadgad särskild tjänstgöring;

e) att, där ej, enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskrivningsrevision,

efter prövning av de värnpliktigas lämplighet för olika truppslag,

tjänster eller särskilda befattningar, tilldela de olika truppslagen,

tjänsterna eller befattningarna dem, som inskrivits, varvid iakttages, att

vid lika lämplighet i första rummet uttagas de, vilka därtill anmält sig,

samt att för utbildning till underbefäl eller fackmän icke uttagas sådana

för fotfolket avsedda värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande

skulle bereda dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga

väsentliga svårigheter eller olägenheter; skolande inskrivningsnämnd tillika,

enligt föreskrifter som Konungen meddelar, anteckna vissa värnpliktiga

såsom lämpliga att, utöver de visst truppslag eller viss tjänst eller befattning

tilldelade, i händelse av behov uttagas till sådant truppslag eller

sådan tjänst eller befattning;

f) att tillställa de inskrivna den i § 14 nämnda inskrivningsbok,

i vilken nämndens beslut bör vara antecknat; samt

g) att förordna om de värnpliktigas överförande vid behörig tid från

första till andra uppbådet i beväringen och från beväringen till landstormen.

över nämndens beslut föres protokoll av den utav Konungens befallningshavande

förordnade ledamoten, därvid från beslut avvikande mening,

som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot inom nämnden,

eller från beslut avvikande yrkande, som blivit gjort av biträdande läkare

eller av den i § 18 mom. 1 omförmälda officer av marinen, antecknas till

protokollet; och skola, innan nämnden åtskiljes, såväl inskrivningslängderna

som protokollet av nämnden underskrivas.

2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens

befallningshavande i det län, där sjömanshuset år beläget, och gäller för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Besvär över

inskrivningsnämnds

beslut.

Inskriv
nings
revisions
samman
sättning.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

sådan inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda

inskrivningsnämnd är föreskrivet.

3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens

och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av

värnpliktiga, som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning,

de åligganden och befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd,

i den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar, utövas av inskrivningsområdesbefälhavaren

eller, beträffande å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, av sjörullföringsområdesbefälhavaren.

Beslut, som av områdesbefälhavaren i sådant ärende meddelas, skall

underställas inskrivningsrevisionen och må ej gälla, förrän detsamma blivit

av revisionen prövat.

4. Sjörullföringsområdesbefälhavare må, även under den del av året,

som infaller emellan inskrivningsrevisions sammanträde och näst infallande

inskrivningsförrättning, utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och

befogenheter beträffande å sjömanshus inskriven värnpliktig, som med laga

förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus.

Beslut, som av honom i sådant fall meddelas, skall gälla, till dess

detsamma blivit av inskrivningsnämnden prövat.

§ 20.

1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av

värnpliktig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen

samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas

till Konungens befallningshavande i det län, inom vilket förrättningen

ägt rum. Besvären må även inom behörig tid med posten insändas;

dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt

undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran eller

med hans samtycke blivit uppsatt.

2. över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär

anföras av den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad

i mom. 1 rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut är föreskrivet.

§ 21.

1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus

skall finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller,

i händelse denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det

län, till vilket största delen av området hörer, såsom ordförande, samt av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

fyra andra ledamöter, nämligen inskrivningsområdesbefälhavaren ävensom

från varje till området hörande län, eller ej under landsting lydande stad,

tre inom länet eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses

för tre år av landstinget eller, för stad, som icke lyder under landsting,

av stadsfullmäktige. En ledamot och en suppleant avgå årligen.

Där inskrivningsområdesbefälhavare deltagit i inskrivningsnämnds

förhandlingar, förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot

av den inskrivningsrevision, som har att till prövning upptaga

samma nämnds beslut.

De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse

de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning

.endast i vad den angår det område, för vilket de blivit valda.

2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst

tre ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid

omröstning till beslut rösterna lika, galle ordförandens eller, vid förfall

för denne, den militäre ledamotens mening.

Revisionen biträdes av en militärläkare och en därtill förordnad

civil läkare.

§ 22.

Inskrivningsrevision sammanträder på kallelse av ordföranden. Re- Inskrivvisionen

åligger: nmgsrevi
a)

att pröva och avdöma besvär mot inskrivningsnämnds beslut; ganden.

b) att granska och, där så skäligt finnes, ändra sådana inskrivningsnämnds

beslut, rörande vilka avvikande meningar eller yrkanden äro till

protokollet antecknade, ävensom varje beslut rörande ärende, som omförmäles

i § 19 mom. 1 c);

c) att granska och, där så skäligt finnes, ändra inskrivningsområdeseller

sjörullföringsområdesbefälhavares beslut i ärende, som jämlikt § 19

mom. 3 blivit revisionen underställt; samt

d) att i de fall, Konungen bestämmer, med iakttagande ay de i

§ 19 mom. 1 e) stadgade grunder verkställa tilldelning av värnpliktiga till

visst truppslag eller viss tjänst eller befattning.

Inskrivningsrevisionens beslut överlämnas till Konungens befallningshavande

för att genom dess försorg vederbörande kungöras.

§ 23.

Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar Underställblivit

av minst två ledamöter till protokollet antecknade, skall under
ning

srevisions

beslut.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

Tjänstgöringsskyldighet

vid

hären eller

marinen.

Värnpliktigs

inskrivning

i marinen

eller

hären.

Tilldelning

till olika

truppslag.

ställas Konungens prövning; och skola protokollet och övriga handlingar

för sådant ändamål genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till

vederbörande statsdepartement. Beslutet gånge dock i verkställighet, där

ej Konungen annorlunda förordnar.

Ej må i inskrivningsrevisions beslut ändring sökas.

KAP. V.

Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet i beväringen.

§ 24.

Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag av hären

eller uti den tjänst vid marinen, vartill han inskrivits eller överförts, dock

att i de fall, Konungen prövar erforderligt, värnpliktig skall vara skyldig

att även vid annat truppslag eller i annan tjänst fullgöra tjänstgöring,

där sådant ej medför förändring av tjänstgöringstiden.

§ 25.

1. Marinen tilldelas:

a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga

å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver

varit inmönstrade till sjöfart;

b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga enligt bestämmelser,

som Konungen meddelar; samt

c) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, som anses för marinen

behövliga, till det antal Konungen bestämmer.

2. Alla värnpliktiga, som icke blivit inskrivna i marinen, tilldelas

hären.

3. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären eller marinen

eller vid härens eller marinens reserv, överföres till härens eller

marinens beväring eller landstorm.

§ 26.

1. Värnpliktiga tilldelas fotfolket, rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,

trängen och förplägnadstrupperna samt tjänst i marinen, på

sätt §§ 19 och 22 bestämma.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

2. Av fotfolket och troligen i egentlig trängtjänst samt förplägnads- Uttagning

trupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga uttagas, på sätt Konungen när- för- utbfll>f

mare förordnar, vid inskrivningen högst fjorton procent för utbildning till underbefäl

underbefäl eller fackmän. eller

3. Av trängen i sjukbärartjänst och i egentlig sjukvårdstjänst till- fackman

delade vapenföra värnpliktiga uttagas, på sätt Konungen närmare förordnar,

vid inskrivningen högst tio procent för utbildning till underbefäl eller

fackmän. .

§ 27.

1. Vapenför värnpliktigs utbildningstid.

A- Vapenför värnpliktig, med undantag av dem, som nämnas under Vämplik13,

C eller D i detta moment, är, sedan han blivit inskriven, skyldig att ‘1“^''

under fredstid for sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan m. m.

angives, nämligen:

a) vid fotfolket i sammanlagt trehundrafyrtio dagar, vilken tjänstgönng,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrafemtio dagar, som ta^er sin

början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vart

och ett av andra, tredje och fjärde åren; dock att

värnpliktiga, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

skola tjänstgöra i sammanlagt fyrahundra dagar, vilken tjänstgöring

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om trehundratio dagar, som tacer sin

början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vart

och ett av andra, tredje och fjärde åren;

b) vid rytteriet i sammanlagt trehundraåttiofem dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om trehundraen dagar, som tager sin

början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om fyrtiotvå dagar under vart

och ett av andra och tredje åren;

c) vid fältartilleriet och position*artilleriet i sammanlagt trehundrasjuttiofem

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 29 käft. (AV 59.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

med en första tjänstgöring om tvåhundrafyrtionio dagar i en tjänstgöringsperiod

av trehundra dagar, som tager sin början under första året

och vari ingår femtioen dagars sammanhängande tjänstledighet, samt

med en repetitions-(regements-)övning om fyrtiotvå dagar under vart

och ett av andra, tredje och fjärde åren;

d) vid fästning sartilleriet och fästning singenjör trupperna i sammanlagt

trehundrasextiofem dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundranittiofem dagar, som tager

sin början under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettiofem dagar under

vart och ett av tredje och fjärde åren;

e) vid fältingenjör- och fälttelegraf trupperna i sammanlagt trehundrasjuttiofem

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttio dagar i en tjänstgöringsperiod

av trehundrasju dagar, som tager sin början under första

året och vari ingår trettiosju dagars sammanhängande tjänstledighet, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettiofem dagar under

vart och ett av andra, tredje och fjärde åren;

f) vid trängen och förplägna/lstrupperna i sammanlagt tvåhundrafyrtio

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbår artjämt:

med en första tjänstgöring om etthundrafemtio dagar, som tager sin

början under första eller andra året, samt

med tre repetitions-! regements-)övningar, var och en om trettio dagar,

före utgången av fjärde eller femte året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om etthundraåttio dagar, som tager sin

början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vartdera

av andra och fjärde åren; samt

vid förpläqnadstrupperna:

med en första tjänstgöring om tvåhundratio dagar, som tager sm

början under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under

fjärde året; dock att

värnpliktiga, som vid trängen eller förplägnadstrupperna uttagits

för utbildning till underbefäl eller fackmän, skola tjänstgöra i samman
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 59.

lagt trehundrasextiofem dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttiofem dagar, som tager

sin början under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om trettio dagar,

före utgången av fjärde eller femte året;

g) vid marinen i nedan angivna antal dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga i trehundrasextio dagar i

en följd med början under första året, samt

av de å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga:

om de inskrivits till sjötjänst eller stationstjänst, i trehundrasextio

dagar, antingen i en följd med början under första eller andra året eller

ock, där Konungen till följd av särskilda omständigheter prövar nödigt,

med en första tjänstgöring om tvåhundrasextio dagar under första eller

andra eller under första och andra året samt en repetitionsövning om etthundra

dagar under fjärde året;

om de inskrivits till kustartilleritjänst, i trehundrasextiofem

dagar, med en första tjänstgöring om trehundra^ ugutre dagar, som

tager sin början under första eller andra året, och en repetitionsövning

om fyrtiotvå (lagar under fjärde året.

B. Vapenför värnpliktig, vilken avlagt studentexamen eller erhållit

avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid

annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen

förordnar, skall anses däremot svara, så ock vapenför värnpliktig, som vid

navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning

annan examen än maskinistexamen av tredje klass, är, sedan

han blivit inskriven, skyldig att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra

det antal dagar, som nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt fyrahundraåttiofem dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst fyrahundra dagar, som tager

sin början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning under vart och ett av andra

och tredje åren;

b) vid marinen i femhundra dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd med början under

första året samt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Ma.j:ts nåd. proposition nr 59.

i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om fyrahundrafemtioåtta

dagar, som tager sin början under första året, och med en repetitions-(regements-)övning

om fyrtiotvå dagar under tredje året.

C. Vapenför värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättningen, på

sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt

där omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i

§ 6 mom. 3 sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton

eller nitton år, är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt

bestämmelserna under B.

D. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens

högskola eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning

till läkare, tandläkare, veterinär eller maskiningenjör eller eljest

i sådana ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten,

eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att

han kommer att idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva

bättre tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan

ordning än i sagda punkt föreskrives, Konungen förordna, att, enligt de

närmare bestämmelser Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt

till avbrott under viss tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels

militärutbildning dels fackutbildning och facktjänstgöring, varvid den värnpliktige

må åtnjuta högst fyrtiofem dagars minskning av den enligt detta

moment för honom bestämda tjänstgöringstiden. Har ej den värnpliktige

före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt

de studieprov Konungen bestämmer, skall den värnpliktige, enligt vad

Konungen föreskriver, fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna

under B åligger honom; och räknas därvid genomgången militärutbildning

honom till godo på sätt Konungen prövar skäligt.

E. Under A avsedd värnpliktig, som tillhör fotfolket och icke uttagits

för utbildning till underbefäl eller fackman, eller som tillhör fältartilleriet,

positionsartilleriet, fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna, äger,

sedan han påbörjat honom åliggande första tjänstgöring, på därom gjord

framställning tvärstanna i tjänstgöring intill slutet av första repetitionsövningen.

Vapenför värnpliktig, som för utbildning vid Norrbottens regemente

eller Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes inskrivningsområde,

må, på sätt Konungen finner gott förordna, fullgöra honom

åliggande första tjänstgöring samt en, två eller tre repetitionsövningar i

en följd med början under första eller andra året.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kuiigl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

Vapenför värnpliktig, som tilldelats Karlskrona eller Vaxholms grenad)

ärregem en te, fästningsartilleriet eller fästningsingenjörtrupperna, må,

på sätt Konungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första

tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd med början under

första eller andra året.

F. Repetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att

för särskilda fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen under tiden från och med

den 11 juli till och med den 31 augusti samt

vid övriga fotfolksregementen under tiden från och med den 11 juli

till och med den 5 september.

2. Icke vapenför värnpliktigs utbildningstid.

A. Icke vapenför värnpliktig, med undantag av dem, som nämnas

under B eller C i detta moment, är, sedan han blivit inskriven, skyldig

att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras antingen i en följd med början under första eller andra

året eller ock med en första och en andra tjänstgöring under de tre

första åren.

B. Icke vapenför värnpliktig, vilken avlagt studentexamen eller erhållit

avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som

vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen

förordnar, skall anses däremot svara, är, sedan han blivit inskriven, skyldig

att, på sätt Konungen närmare bestämmer, under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra trehundrasextiofem dagar i en följd med början under första

eller andra året.

C. Icke vapenför värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-

eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning annan examen

än maskinistexamen av tredje klass, år, sedan han blivit inskriven, skjddig

att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra i trehundrasextio dagar i en följd med början under första eller

andra året.

D. Beträffande värnpliktig, som i punkten B sägs, skall, där han

idkar eller gör sannolikt att han kommer att idka sådana studier, som i

mom. 1 D avses, vad i sistnämnda lagrum stadgas äga motsvarande till
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

Inkallelse

till tjänstgöring

vid

krigstillfälle

m. m

lämpning; och må för värnpliktig, som inom föreskriven tid fullgjort de

studieprov Konungen bestämmer, den i punkten B av detta moment stadgade

tjänstgöringstiden minskas med högst sextio dagar samt värnpliktig,

som icke i behörig tid avlagt de föreskrivna studieproven, vid fullgörande

av den honom enligt samma punkt åliggande tjänstgöring räkna sig genomgången

militärutbildning till godo på sätt Konungen prövar skäligt.

E. Värnpliktig, vilken inskrivits såsom vapenför, men senare befinnes

icke vapenför, är skyldig tjänstgöra i sammanlagt det antal dagar, som i detta

moment för varje fall sågs. Sådan värnpliktig äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring

tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort såsom vapenför.

3. Reservtruppövning.

Vapenför värnpliktig, vilken tilldelats hären, med undantag av dem,

som nämnas i mom. 1 D av denna §, är skyldig att, på sätt Konungen

närmare förordnar, under nionde året i högst femton dagar deltaga i

reservtruppövning.

4. Särskilda bestämmelser.

Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till

station av flottan och bliva avmönstrat, innan tiden för den tjänstgöring,

till vilken den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig

att tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning

för den överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt

särskilda bestämmelser.

Har värnpliktig under i mom. 1, 2 eller 3 föreskriven tjänstgöring

blivit fälld till straff för rymning eller för olovligt undanhållande av

minst ett dygns varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet

av straffarbete eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den

tid, under vilken han var rymd eller olovligen undanhöll sig eller hans

tjänstgöring sålunda var avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,

där ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad

mån den värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen,

samt i vilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,

bestämmer Konungen.

§ 28.

1. Då rikets försvar det kräver, så ock när det erfordras till stillande

av uppror, må Konungen, efter statsrådets hörande, till tjänstgöring

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

inkalla beväringens första uppbåd eller de större eller mindre delar därav,

som finnas behövliga.

2. Därest i anseende till krig eller för avvärjande av befarat eller

börjat angrepp det för rikets försvar finnes nödigt, att beväringens andra

uppbåd, eller någon del därav i skilda orter eller vid olika truppslag av

hären eller vid marinen, inkallas, må Konungen därom förordna, sedan han

statsrådet hört och, så vida Riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar

skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.

Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande

har icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Gottlands inskrivningsområde

eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar,

utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad i mom. 1

föreskrivits.

3. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären

användas endast till rikets försvar, och efter det att statsrådet blivit hört

samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens medgivande må bevåringens

andra uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.

§ 29.

1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande

befäl till den i § 27 föreskrivna tjänstgöring

genom kungörelse, som skall införas i en eller flera av ortens tidningar

och uppläsas minst två gånger i kyrkorna samt offentligen anslås

inom varje till rullföringsområdet hörande kommun; eller

genom order.

2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen

genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas,

samt, där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och

uppläses i kyrkorna; eller

genom order.

Genom .ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,

att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat

efter förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för

sådant bekantgörande.

Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring,

som kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).

3. Vid utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens första

uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så snart ske

Sättet för

inkallelse

till tjänstg

äring.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

Tjänsteför
rättning.

När värnpliktig,

som

tillhör beväring

en,

lyder under

krigslag.

Mönstring.

kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att fullgöra

vad sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.

§ 30.

Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verkställa

den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.

I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas

företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.

§ 31.

Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen

för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och

marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga

om åtlydnad av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som ornförmäles

i § 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 32.

1. Varje år skall mönstring, som i denna § omförmäles, hållas med

de till beväringen hörande värnpliktiga, med undantag av dem, som under

årets lopp varit i tjänstgöring eller som äro å sjömanshus inskrivna och

till sjöfart inmönstrade.

2. Med värnpliktiga, utom dem, som äro å sjömanshus inskrivna

och tillhöra marinen, hålles mönstringen inom varje rullföringsområde. För

sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att, i enlighet med de närmare

föreskrifter Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig skriftlig

uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet att under

tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen

avgiva nämnda uppgift.

3. Med värnpliktiga, som äro å sjömanshus inskrivna och tillhöra

marinen, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring är varje

värnpliktig skyldig att, i enlighet med de närmare föreskrifter Konungen

meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig uppgift

om bostad och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att under

tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen

avgiva nämnda uppgift.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

25

4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall

införas i en eller flera av ortens tidningar och uppläsas minst två gånger i

kyrkorna samt offentligen anslås inom vederbörande kommuner.

§ 33.

1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, så vitt Konun- Vämplik
gen

ej för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma: tl09rst ''wh^an
a)

att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör det trupp- mälningsslag

vid hären eller den tjänst vid marinen, vartill han blivit inskriven skyld''9het

eller överförd;

b) att den värnpliktige, om han till annat område avflyttar, tillhör

den truppavdelning av hären eller den flottans station, som erhåller sina

värnpliktiga från det område, till vilket han inflyttar; samt

c) att, om den värnpliktige icke är till tjänstgöring inkallad, när

landstormen inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma

och då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig

tillhörande landstormen.

2. För värnpliktiga, tillhörande beväringen, med undantag av dem,

som äro å sjömanshus inskrivna och tillhöra marinen, gäller dessutom:

a) att, om värnpliktig vill för längre tid än en månad vistas utom

den ort, där han är kyrkobokförd, anmälan därom skall före avresan göras

hos vederbörande områdesbefäl samt detta befäl därefter hållas underrättat

om hans adress, intill dess han återkommer; dock att, där den

värnpliktige inmönstrats till sjöfart, anmälan erfordras allenast om påmönstringen

och avmönstringen; samt

b) att värnpliktig, vid avflyttning till annan ort, är pliktig att,

om flyttningen ägt rum inom rullföringsområdet, senast en månad efter

densamma därom göra anmälan hos rullföringsområdesbefälhavaren samt,

om han avflyttat till annat rullföringsområde, därom göra anmälan såväl

före avflyttningen hos befälhavaren för det rullföringsområde, från vilket

han avflyttar, som ock, inom en månad efter ankomsten till det nya hemvistet,

hos befälhavaren för det rullföringsområde, till vilket han inflyttat;

dock vare värnpliktig, som hos vederbörande myndighet uttagit och avlämnat

flyttningsbetyg, befriad från berörda anmälningsskyldighet, där ej

Konungen för särskilda fall annorlunda förordnar.

3. Till beväringen hörande värnpliktig, som är å sjömanshus inskriven

och tillhör marinen, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller

till sjöfart inmönstrad, hålla sjömanshusombudsmannen underrättad om

sin adress.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. . 29 käft. (AV 59.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

Värnpliktig,

som tillhört

härens eller

marinens

fast anställda

personal,

m. m.

§ 34.

1. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller marinen

eller vid härens eller marinens reserv under sammanlagt minst två

år, skall efter avgången från sagda anställning, så länge han i följd av

sin värnplikt kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Detsamma

gäller ock värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller

dess reserv under kortare tid än två år, så framt han undergått rekrytutbildning

samt deltagit i två repetitionsövningar.

2. I mom. 1 nämnd värnpliktig anses hava fullgjort den i § 27

föreskrivna första tjänstgöring, men är skyldig att med vederbörlig åldersklass

deltaga i repetitionsövning samt reservtruppövning.

Har den fasta anställningen vid hären eller marinen eller vid härens

eller marinens reserv uppgått till minst tre år, anses den värnpliktige hava

fullgjort all den i § 27 inom. 1 eller 2 föreskrivna tjänstgöring, men är,

om han tillhör hären, skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i reservtruppövning.

Detsamma gäller ock den, som, under fast anställning vid

hären eller dess reserv, undergått rekrytutbildning samt deltagit i tre repetitionsövningar,

ävensom den, vilken såsom värnpliktig fullgjort första

tjänstgöring och en repetitionsövning samt därefter varit fast anställd under

minst två år.

Icke vapenför värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären

eller marinen eller vid härens eller marinens reserv, äger att såsom fullgjord

värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig det antal dagar, han varit

fast anställd.

I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övriga fall må anses

motsvara tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.

3. Värnpliktig, som omförmäles i § 27 mom. 1 B eller C eller

mom. 2 B eller C, tillhör första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.

4. Den, som avlagt medicine kandidatexamen samt fullgjort därefter

följande föreskrivna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring,

tillhör beväringens första uppbåd under hela sin värnpliktstid.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

27

KAP. VI.

Om de värnpliktigas underhåll och förmåner i beväringen.

§ 35.

1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhål- Förmåner

ler värnpliktig, tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestäm-unde> ^ard''

inelser.

2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig Förmåner

underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig tjänstgöutrustning

samt dessutom penningbidrag och, där den värnpliktiges tjänst- ring.

göring, reservtruppövning oräknad, överstiger sammanlagt trehundrafyrtio

dagar, särskilt tillskott i penningar för den tid, som överskjuter trehundrafyrtio

dagar, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser.

3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgö- Pensionering

ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större ring''

eller mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad

till understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.

KAP. VII.

Om landstormen.

§ 36.

1. Värnpliktig, som tillhör landstormen, är skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning deltaga

i en landstormsövning om fem da<*ar.

2. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar

till tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller viss del därav,

må Konungen i den ordning, som för inkallande av beväringens andra

uppbåd i mom. 2 av samma § är föreskriven, för hemortens försvar till

tjänstgöring inkalla landstormen eller de större eller mindre delar därav,

som finnas behövliga.

Landstormens

inkallande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

Konungen må ock, till skydd för mobilisering av beväringens första

uppbåd eller för andra särskilda orsaker, i den ordning som för inkallande

av sagda uppbåd är i § 28 mom. 1 föreskriven, till tjänstgöring

inkalla för det lokala försvaret erforderlig del av landstormen. Landstormsavdelning,

som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längre

än högst femton dagar, såvida ej krig före samma tids utgång utbrutit.

3. Landstormens inkallande till tjänstgöring sker på sätt för varje

fall är i § 29 föreskrivet.

4. Att värnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i

När värn- strafflagen för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänst
tilUiör’land-

örring och marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som

stormen, är och i fråga om åtlydnad av inkallelse i enlighet med § 29 till tjänstUnkrigslaga

l göring, som i inom. 1 eller 2 här ovan omförmäles, därom är i nämnda lag

stadgat.

§ 37.

Landstor- Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande

megörings-t~inskövningsområden, dock att till landstormen hörande värnpliktig, som

område, erhållit sin utbildning vid marinen, må, även utom sagda inskrivningsområderi,

användas för det lokala kustförsvaret.

§ 38.

Landstor- Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.

niens organisation.

§ 39.

Landstor- 1. Värnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring plik
’7Ä’-tig

att, därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa föda, under

förmåner, tiden förse sig med sådan, mot ersättning av staten för värdet av soldatportion.

Sjukvård, vapen, ammunition, utredningspersedlar samt fälttecken,

angivande hans egenskap av krigsman, tillhandahållas av staten.

Sådan värnpliktig erhåller under tjänstgöring, som i § 36 mom. 1

omförmäles, beklädnad eller beklädnadsersättning samt dessutom penningbidrag.

Under tjänstgöring, som i §• 36 mom. 2 avses, är den värnpliktige

skyldig att själv förse sig med kläder.

2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under militärtjänstgöring,

har enahanda rätt till understöd för sig och efterlevande som

värnpliktig, vilken tillhör beväringen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

29

KAP. Vill.

Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock om

laga förfall.

§ 40.

1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

böte, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller

från värnpliktens fullgörande frikallad, första året tio kronor och varje

år, han ånyo därmed beträdes, fyrtio kronor.

2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning

för annan ort, än där han är kyrkobokförd, eller för

annat sjömanshus än det han tillhör, men därvid försummar avlämna

prästbetyg ävensom i det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman

samt till följd därav icke kan emottagas, anses lika

med den, som icke inställt sig till inskrivningsförrättning.

§ 41.

1. Värnpliktig, som bort inställa sig till i § 32 omförmäld mönstring,

men utan laga förfall utebliver, böte för varje gång fem kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom

enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för varje gång fem kronor.

§ 42.

Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

vare, där han icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskriven

eller från värnpliktens fullgörande frikallad, underkastad äventyr att varda

till inskrivnings undergående hämtad på egen bekostnad.

Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring,

därtill han blivit i laga ordning inkallad, må han till tjänstgöringens

fullgörande likaledes hämtas på egen bekostnad.

Uteblivande

från inskrivning.

Försummelse

att

avlämna

prästbetyg

m. m.

Försummad

inställelse

till

mönstring.

Försummad

anmälnings
skyldighet.

Hämtning säventyr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

§ 43.

1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring

eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser

anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad

eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock

att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av

den vikt, att de må gälla såsom laga förfall.

2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order

eller annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller

fara för krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för

inställelse till tjänstgöring räknas att vara på utrikes sjöresa stadd; åliggande.

dock den värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet,

ävensom att vid ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande

med svenskt örlogsfartyg omedelbart inställa sig till tjänstgöring.

§ 44.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig

läkares intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa.

Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet

med intyg av statens ämbets- eller tjänsteman, eller av präst i församlingen,

eller av ordföranden i kommunalstämman, eller av ordföranden

eller ledamot i kommunalnämnden, eller av ledamot i häradsnämnden.

KAP. IX.

Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock om användning

av böter.

§ 45.

1. över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från

inskrivningsförrättning och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller

från värnpliktens fullgörande frikallade, eller som underlåtit att fullgöra

vad dem enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar

länsvis uppgöras och till Konungens befallningshavande insändas; skolande

å förteckningarna för varje värnpliktig angivas hans bostad, där

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

denna är känd, samt, till ledning vid ansvars bestämmande, tillffän<diea

uPPlysnmgar rörande försummelsens beskaffenhet, ° 6

. Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivnmgsförrättning

den av Konungens befallningshavande förordnade ledamot

som över inskrivnmgsnämndens beslut förer protokoll; skolande inskrivningnämnden,

innan den åtskiljes, sagda förteckning granska och underteckna.

Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser

mot agbuden i § 32 mom 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som

förrättat mönstringen, eller hos vilken anmälan bort göras.

Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i

f 3 inom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken

översänder dem till sjörullföringsområdesbefälhavaren, som, efter att hava

granskat och påtecknat desamma, insänder dem till Konungens befallnin°shavande.

° °

2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga

skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallnirmshavande

finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, till vederbörande

kronofogdar och magistrater öve. sändas, försedda med Konungens

befallmngshavandes resolution, att de i utdragen upptagna böter må

hos de värnpliktiga^ omedelbarligen uttagas, därest de icke däremot nåo-ot

invända, men att, därest de vilja för uteblivandet eller försummelsen styrka

laga förfall eller eljest åberopa någon omständighet, som kan leda till

deras frikännande från bötesansvar, i vilken händelse de äga undfå skrift
av

resolutionen i vad dem rörer, de skola inom trettio da^ar däretter

till vederbörande kronofogde eller magistrat ingiva de bevis, som

till styrkande av. deras mot böternas indrivande gjorda invändningar åberopas,

vid påföljd för uraktlåtenhet därav, att böterna utan hinder av

samma invändningar må i laga ordning uttagas. Inkommande bevis skola

ofördröjligen insändas till Konungens befallningshavande, som, efter prövning

av förekommande omständigheter, meddelar beslut i saken.

3. Atnöjes värnpliktig icke med Konungens befallmngshavandes

beslut, varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom

trettio . dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallnin^shavande

ingiva sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konnivens

befallningshavande jämte eget yttrande till vederbörande statsdepartement

insändas. Besvären må även till Konungens befallningshavande med posten

insändas; och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egen
ndigt

undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran

eller med hans samtycke blivit uppsatt.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 59.

§ 46.

Böters an- 1. De enligt denna lag inflytande böter skola under särskild titel

vändning ^ kronans räkenskaper redovisas och ingå till den till förmån för befling

Väringsmanskapet bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond be
redes

understöd åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig

sådan skada, att han därigenom blivit i större eller mindre man oförmögen

att sig med arbete försörja, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande,

i fall skadan förorsakat döden. . , . , ,

2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de

förvandlas efter allmän strafflag.

KAP. X.

Särskilda bestämmelser.

§ 47.

1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrinrättningarnas personal,

likställas enligt denna lag med de vid marinen fast anstälda.

,knp 2 Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga

...... dlhö''r delar beträffande manskap, som tillhör härens eller marinens reserv.

härens eller

marinens

reserv. o jo

Lots- och

fyrinrättningarnas

personal.

Manskap,

som tillhör

Lappbefolk
ningen.

Av Konungen bestämmes, om och i vad män samt under vilka villkor

befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare

medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.

§ 49.

Föreskrifter för denna lags

rörande la- depas av Konungen.

gens till- °

länkning.

tillämpning erforderliga närmare föreskrifter med
-

§ 50.

Ändring

eller uppnå

vande av

lagen.

dags

Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och Riks

sammanstämmande beslut.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 59.

33

Bestämmelser om lagens ikraftträdande.

§ 51.

Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1915, då följaktligen

ej mindre värnpliktslagen av den 14 juni 1901 med däri sederrnera

gj<?rda ändringar och tillägg än även de av Konungen för sistnämnda

lags tillämpning meddelade närmare föreskrifter, så vitt de strida

mot innehållet i denna lag, upphöra att gälla; skolande dock vad nedan

stadgas om undantag från bestämmelsen i denna § lända till efterrättelse.

§ 52.

1. Den i § 1 meddelade bestämmelsen om tiden för värnpliktens

inträdande samt bestämmelsen i § 5 mom. 1 skola äga tillämpning genast

efter denna lags utfärdande; och skola följaktligen motsvarande bestämmelser

i den äldre lagen från samma tid upphöra att gälla.

2. Efter det nämnda bestämmelser i denna lag trätt i kraft, skall

under år 1914 hållas inskrivningsförrättning för inskrivning av värnpliktiga,

som äro födda år 1894.

Sådan inskrivning skall äga rum i den ordning Konungen bestämmer.

§ 53.

1. Till de nya bestämmelserna om värnpliktstiden skall övergång

ske sålunda:

den, som inskrivits under något av åren 1895, 1896, 1897, 1898,

1899, 1900, 1901 eller 1902, skall tillhöra landstormen till och med det i

ordningen motsvarande av åren 1916, 1917, 1918, 1919, 1920, 1921

1922 och 1923;

den, som inskrivits under något av åren 1903, 1904, 1905 eller

1906, skall tillhöra beväringen och dess andra uppbåd till och med det i

ordningen motsvarande av åren 1916, 1917, 1918 och 1919 samt landstormen

till och med det i ordningen motsvarande av åren 1924, 1925,

1926 och 1927;

den, som inskrivits under något av åren 1907, 1908, 1909, 1910,

1911, 1912 eller 1913, skall tillhöra beväringens första uppbåd till och

med det i ordningen motsvarande av åren 1916, 1917, 1918, 1919, 1920,

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 2.9 höft. (AV 59.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 50.

1921 och 1922, beväringens andra uppbåd till och med det i ordningen

motsvarande av åren 1920, 1921, 1922, 1923, 1924, 1925 och 1926 samt

landstormen till och med det i ordningen motsvarande av åren 1928,

1929, 1930, 1931, 1932, 1933 och 1934;

den, som år 1914 inskrivits enligt den äldre lagen, skall tillhöra

beväringens första uppbåd till och med år 1923, beväringens andra uppbåd

till och med år 1927 samt landstormen till och med år 1935;

den, som år 1914 inskrives enligt vad i § 52 stadgas, skall tillhöra

beväringens första uppbåd till och med år 1924, beväringens andra uppbåd

till och med år 1928 och landstormen till och med år 1936.

2. Till stadgandet i § 34 mom. 4 sker övergång sålunda att den, som

inskrivits under något av åren 1902, 1903, 1904, 1905, 1906 eller 1907,

skall tillhöra beväringen och dess första uppbåd till och med det i ordningen

motsvarande av åren 1917, 1919, 1921, 1923, 1925 och 1927 samt

landstormen till och med det i ordningen motsvarande av åren 1923, 1924,

1925, 1926, 1927 och 1928.

§ 54.

1. Beträffande värnpliktig, som inskrivits år 1899 eller tidigare,

skola bestämmelserna i § 27 och § 36 mom. 1 icke tillämpas.

Beträffande värnpliktig, som inskrivits under något av åren 1900

1907, skola bestämmelserna i § 27 icke tillämpas.

Beträffande värnpliktig, som inskrivits under något av åren 1908—

1913 eller som år 1914 inskrivits enligt bestämmelserna i den äldre lagen,

skall vad i § 27 mom. 1, 2 och 4 av denna lag stadgas icke vinna tilllämpning.

I fråga om värnpliktig, som ovan i detta moment avses, galle vad i

§ 27 av den äldre lagen stadgas.

2. Föreskrifterna uti § 27 mom. 1 A a) skola icke tillämpas beträffande

vapenför värnpliktig, som år 1914 inskrives enligt § 52 och

tilldelas fotfolket, utan är sådan värnpliktig i stället skyldig att under

fredstid för sin utbildning tjänstgöra sammanlagt tvåhundrasjuttio dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundraåttio dagar under andra

året samt

med eu repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vart

och ett av andra, tredje och fjärde åren.

Vid tillämpning beträffande värnpliktiga, som år 1914 inskrivas

enligt § 52, av övriga bestämmelser i § 27 skall år 1915 vara första tjänst
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 5D. 35

göringsåret ocli tjänstgöringen under de följande åren jämkas i enlighet

härmed.

3. Beträffande sådan å sjömanshus inskriven värnpliktig, som inskrives

under år 1915 och tilldelas marinen, skola föreskrifterna uti

§ 27 mom. 1 A g) icke tillämpas. Sådan värnpliktig är i stället skyldig''

att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid trehundrasextio dagar i

en följd med början under första eller andra året.

§ 55.

Vad i §§ 53 och 54 är stadgat om den, som inskrivits visst år,

skall äga tillämpning även i fråga om den, som bort inskrivas samma år

men på grund av laga förfall eller beviljat uppskov eller därmed likställt

förhållande blivit inskriven först ett senare år.

Må, enligt vad därom är stadgat, visst år av tjänstetiden i beväringen

ej räknas den värnpliktige till godo såsom tjänsteår, skall vid tillämpning

av vad i sagda §§ är föreskrivet motsvarande jämkning äga rum.

Har någon enligt § 6 i den äldre lagen inskrivits före det år, då

han fyllde tjuguett år, skall den tid, under vilken han tillhör beväringens

första uppbåd, räknas från och med nämnda år.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majds nåd. proposition nr 59.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott torsdagen

den 14 maj 1914.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcice,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

anförde chefen för förstnämnda departement hans excellens herr

statsministern Hammarskjöld följande:

»Då jag nu går att underställa Eders Kungl. Maj:ts prövning ett

förslag till ny värnpliktslag, vilket utarbetats med biträde av särskilda inom

lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen tillkallade sakkunniga, tillåter

jag mig erinra, att detta förslag i allo ansluter sig till innehållet i det

förslag till ny härordning, varom Eders Kungl. Maj:t förut i dag beslutat

avlåta proposition till riksdagen.

Beträffande lagförslagets huvudpunkter får jag hänvisa till vad i sistberörda

ämne yttrats till statsrådsprotokollet.

Vid den granskning gällande värnpliktslag underkastats i sammanhang

med genomförande av de förändringar, som det nya härordningsförslaget

påkallar, har det visat sig, att nämnda -lag även i en och annan

punkt i övrigt är i behov av ändring eller jämkning, stundom endast i

formellt avseende.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kanyl. MajUs nåd. proposition nr 59.

Då mer eller mindre betydande ändringar erfordras i flerfalet paragrafer

av gällande lag, har jag‘ansett lämpligast, att en, formellt sett, helt

ny värnpliktslag antages. Den gamla lagens uppställning och terminologi

hava emellertid i största möjliga utsträckning lämnats oförändrade.

Ett förberedande förslag i ämnet har varit för granskning överlämnat

till den av mig i annat sammanhang omnämnda generalskommissionen,

som vid sitt nyligen hållna sammanträde yttrat sig däröver. I anledning

av de erinringar generalskommissionen därvid framställt hava åtskilliga

ändringar vidtagits vid avfattande av det slutliga förslaget.»

Sedan föredraganden härefter uppläst såväl sistnämnda förslag som

det av generalskommissionen avgivna yttrandet, övergick föredraganden til!

eu redogörelse för förslagets särskilda §§ oeh anförde därvid:

»Kap. I. Allmänna bestämmelser.

§ I
Beträffande

grunderna för de i denna § vidtagna förändringar hänvisas

till vad i annat sammanhang anförts.

Då utlänning icke kan självständigt förvärva svensk medborgarrätt

före tjuguett års ålder, har det i samband med värnpliktsålderns sänkning

ansetts lämpligt att vidtaga en formell jämkning av denna §.

§ 3.

Aven i fråga om denna § hänvisas till vad i annat sammanhang

anförts.

§ 4.

Denna § är oförändrad.

§ 5-

Under uttrycket »flottan» har förut hänförts även kustartilleriet

(flottan i fästningstjänst), men numera användes »marinen» såsom gemensam

beteckning för flottan och kustartilleriet. Denna förändring i uttryckssättet

har föranlett jämkning i denna § liksom i ett flertal andra §§.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts nåd. proposition nr öi).

Inskrivningen har, såsom i annat sammanhang närmare framhållits,

ansetts fortfarande böra regelmässigt försiggå under det år, värnplikten

inträder, d. v. s. enligt förslaget det år, då tjugu år uppnås. Då första

tjänstgöringen är avsedd att i regel taga sin början samma år, blir visserligen

härav en följd, att enligt § 16 uppskov med inskrivning på grund av försenad

kroppsutveckling oftare än för närvarande kan böra ske. Men

som uppskov kan förutsättas skola fortfarande ifrågakomma i ungefär

samma omfattning under olika år, torde antalet värnpliktiga, som komma

att årligen fullgöra sin tjänstgöring, i allt fall ej bliva mer växlande än

för närvarande.

§ 6.

Mom. 1—3. Rätten för yngling, som ännu ej inträtt i värnpliktsåldern

(underårig), att anmäla sig till inskrivning bär enligt gällande lag

icke varit beroende av att ynglingen uppnått viss, värnpliktsåldern ej allt

för mycket understigande levnadsålder.

Då nu i samband med värnpliktsålderns sänkning den första.tjänstgöringen

för de flesta värnpliktiga är avsedd att påböijas omkring ett

och ett halvt år tidigare än för närvarande, har någon allmänt gällande

rätt för yngling att anmäla sig till inskrivning tidigare än i § 5 förcskrives

icke längre ansetts böra stadgas. Däremot har dylik rätt befunnits

höra med skäliga begränsningar medgivas vissa ynglingar, nämligen dels

sådana, som äro villiga att för bättre utbildnings vinnande fullgöra längre

tjänstgöring (mom. 1 och 3) eller att för utbildning vid visst truppförband,

Norrbottens regemente, uttagas från annat regementes inskrivningsområde

(mom. 1), dels sådana, som på grund av åtnjuten skolundervisning,

vilken tagit sig uttryck i avlagda kunskapsprov, äro skyldiga

att undergå längre utbildning (mom. 2). Genom rätt till tidigare inskrivning

beredes åt sådana ynglingar eu särskild förmån till vederlag föi

den större uppoffring, som'' de genom längre tjänstgöring eller i annat

hänseende bliva underkastade.

Beträffande de i mom. 2 åsyftade ynglingarna, vilkas utbildningstid

enligt § 27 skall omfatta 485—500 dagar, är det givetvis för dem av

särskilt intresse att så snart som möjligt efter avlagda examina eller avslutade

lärokurser få påbörja sin tjänstgöring. Detta intresse torde, med

hänsyn till den vidsträckta tjänstgöringsskyldighet, som sålunda åligger

nämnda ynglingar, böra tillgodoses genom att låta dem redan det år, då

de fylla aderton år, anmäla sig till inskrivning samt — i den mån, med

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ,19.

39

tillämpning av i sådant avseende gällande föreskrifter, deras fysiska utveckling

befinnes det medgiva — bliva inskrivna.

Då den längre tjänstgöringsskyldigheten för här avsedda kategorier

är knuten till vissa examina eller lärokurser, vilka i allmänhet avläggas

resp. avslutas först efter det inskrivnings förrättningarna för året försiggått,

år det tydligen önskvärt att möjlighet finnes till inskrivning även för den,

med avseende å vilken nämnda förutsättning kan antagas inträda senare

under året, exempelvis den, som efter privata studier ämnar avlägga studentexamen.

Vidare synes det vara lämpligt att genom en dylik förmån

giva sådana ynglingar, som, utan att hava avlagt de stadgade kunskapsproven,

lämpa sig lör samma högre värnpliktsutbildning, en uppmuntran

att frivilligt underkasta sig den längre tjänstgöringen. Dessa syften torde

vinnas genom det i mom. 3 lämnade medgivandet till inskrivning redan

vid aderton års ålder även för den, som, på sätt Konungen närmare förordnar,

visar sig äga förutsättningar för utbildning till plutonchef eller motsvarande

befattning. Då enligt § 27 C dylik tidigare inskriven värnpliktig

också är skyldig fullgöra den där stadgade längre tjänstgöringen, torde

något missbruk av berörda medgivande icke vara att befara.

För de i mom. 1 angivna fallen medgives inskrivning först det år,

då vederbörande fyller nitton år.

Rätten att inskrivas såsom underårig bör fortfarande i allmänhet

vara beroende av att den, som därtill anmäler sig, befinnes vapenför.

Mom. 4 och 5. Fjärde momentet motsvarar § 6 andra stycket i

gällande lag, med erforderliga jämkningar. Femte momentet är lika lydande

med § 6 tredje stycket i samma lag.

§§ 7—9.

Dessa §§ hava, med undantag för en formell jämkning i § 7, lämnats

oförändrade.

§ 10.

Mom. 1. Detta moment har endast undergått en formell jämkning.

Mom. 2. Den i andra stycket av § 10 i gällande lag meddelade

föreskriften, att värnpliktig, som för viss tid är förlustig medborgerligt

förtroende, under samma tid ej får vapenövas utan skall användas till

lämpliga arbeten vid hären eller flottan, har ersatts med en bestämmelse,

att värnpliktstjänstgöringen uppskjutes, till dess den värnpliktige åter
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr öi).

vunnit medborgerligt förtroende. Denna förändring överensstämmer med

vad som förordades redan i ett förslag till lag om ändrad lydelse av

vissa §§ i värnpliktslagen, som den 28 januari 1907 avgavs av därtill

beordrade officerare.

Till stöd för nämnda förslag framhölls, att dessa värnpliktigas tjänstgöring

jämsides med de övriga för visso torde få anses verka icke blott

till skada för krigsmaktens anseende, utan därjämte, då samma värnpliktiga

ju blott finge användas till »lämpliga arbeten», i viss grad nedsättande

för den kategori värnpliktiga, vilken endast på, liknande sått vore i stånd

att fullgöra sin försvarsplikt, nämligen de icke vapenföra. Det, vore även

tydligt, att den nytta, försvaret kunde draga av dessa värnpliktiga, bleve

både till sitt värde tvivelaktig och, genom bestämmelsen om sättet för

deras användning, vida ringare än eljest behövde vara fallet. Vidare måste

med nuvarande bestämmelser vissa olägenheter uppstå beträffande hår

ifrågavarande personers tjänstgöring. Vore exempelvis eu vapenför värnpliktig

förlustig medborgerligt förtroende endast under bevåringsrekrytskolan

och sålunda under denna använd blott till »lämpliga arbeten», bleve

den vapenutbildning, han sedermera under repetitionsövningarna erhölle,

fullkomligt värdelös. Slutligen syntes en dylik undantagsställning för den

värnpliktige verka såsom en skärpning i den straffpåföljd, han vore underkastad.

. .

I huvudsaklig anslutning till vad sålunda anförts har jag funnit den

vidtagna förändringen vara fördelaktig för krigsmakten och ur vissa synpunkter

även för den värnpliktige.

Mom. 3. Den i detta moment införda bestämmelsen, som icke har

någon motsvarighet i gällande värnpliktslag, har utarbetats i sammanhang

med det förslag till revision av strafflagstiftningen för krigsmakten, som

kommer att föreläggas den snart sammanträdande riksdagen. Beträffande

syftet med bestämmelsen hänvisar jag till de uttalanden i sådant avseende,

som förekommit under förarbetena till nämnda förslag.

Kap. II. Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.

§ 11.

Denna § har endast underkastats eu formell jämkning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

41

§ 12.

Denna § är oförändrad. Fråga om ändring däri har uppstått i anledning

av den tilltänkta omorganisationen av landsstaten men torde böra

upptagas till behandling först i sammanhang med sistnämnda spörsmål.

§ 13.

I denna § har, i överensstämmelse med förändringen i § 5, »tjuguett»

utbytts mot »tjugu».

§ 14.

Denna § är oförändrad.

§ 15.

1 ill den nuvarande lydelsen av denna § har fogats ett nytt moment,

genom vilket, såsom motsvarighet till vad i § 6 mom. o stadgas om inskrivna

underåriga, förtydligas, att jämväl bestämmelserna om värnpliktigs

inskrivning skola äga tillämpning i fråga om den, som inskrives före

värn pliktsåldern.

Kap. in. Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse

efter inskrivning.

§ 16.

Mom. 1. Då värnpliktstjänstgöringen är ämnad att påbörjas av det

stora flertalet värnpliktiga omkring ett och ett hälft år tidigare än för

närvarande, blir det av ökad vikt, att vid inskrivningsförrättningen noggrant

undersökes, huruvida den värnpliktige nått sådan kroppsutveckling,

att han å ena sidan är användbar och lämplig till ifrågavarande tjänstgöring

och å andra sidan kan fullgöra densamma utan att genom de därmed

förenade ansträngningarna utsättas för men eller fara. Med hänsyn

härtill hava bestämmelserna i detta moment blivit något skärpta.

Mom. 2—5. Dessa moment äro, med undantag av en formell jämkning

i mom. 3, oförändrade.

Den i mom. 3 stadgade levnadsålder av tjugufyra år, vid vilken eu

värnpliktig, som dittills åtnjutit uppskov med inskrivning, kan frikallas från

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 29 käft. (Nr 59.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majds nåd. proposition nr Ö9.

värnpliktens fullgörande i beväringen under fredstid, har ansetts böra bibehållas

även med den sänkning av åldern för värnpliktens inträdande förslaget

avser.

Mom. 6. Även bestämmelsen i detta moment har lämnats oförändrad,

och tiden för dess giltighet har blivit utsträckt. Då nämnda bestämmelse

genom lag den 11 juni 1909 tillkom, föreskrevs, att den

skulle äga tillämpning endast till och med 1914 års inskrivningsförrättningar.

Rörande anledningen till denna begränsning anförde vid det tillfälle,

då proposition i ämnet beslöts, föredragande departementschefen till

statsrådsprotokollet, att han måste i huvudsak dela de betänkligheter, som

av hörda myndigheter uttalats i fråga om den för återinvandrare tillämnade

eftergift. Det syntes icke vara möjligt att då beräkna, huru den

föreslagna bestämmelsen komme att verka. Kanske skulle det visa sig, att

den blott öppnade en ny utväg för dem, som ville undslippa värnplikten.

Under sådana omständigheter syntes rådligt att begränsa bestämmelsens

o-iltighet till viss tid, t. ex. fem år, varunder man kunde vinna erfarenhet

C? O 7 . .

om bestämmelsens verkningar på emigrationen.

Till ledning för bedömande, huruvida samma bestämmelse bör bibehållas,

har nu utredning om dess verkningar företagits inom departementet

genom eu tillkallad sakkunnig person. Av denna utredning synes emellertid

framgå, att den gångna tiden lämnat alltför ringa erfarenhet, för att

därå skulle kunna grundas ett slutligt omdöme i frågan. Ä ena sidan hava

de tidigare betänkligheterna icke fått sådan bekräftelse, att man för den

skull bör låta bestämmelsen upphöra att gälla, men å andra sidan har ej

heller nyttan av bestämmelsen blivit så bestyrkt, att tiden för dess antagande

utan begränsning kan anses vara inne. Lämpligast synes därför

vara att ånyo meddela samma stadgande för viss tid, bestämd så lång, att

inom dess utgång tillräcklig erfarenhet bör vara vunnen. Enligt föreliggande

förslag skall stadgandet fortfarande gälla till och med de inskrivni

ngsförrättningar, som äga rum år 1920.

Det kan ifrågasättas, huruvida ej med hänsyn till värnpliktsbördans

förökning villkoren för åtnjutande av den genom berörda stadgande medgivna

förmånen nu borde i någon mån skärpas. Men en sådan förändring

synes dock knappast vara av behovet påkallad.

§ 17.

Mom. 1. Bland de anledningar till uppskov med tjänstgöring, som

enligt gällande lag upptagits i detta moment, är även, att tjänstgöringens

fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden lärokurs eller

o

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

eljest bereda värnpliktig eller av hans arbete beroende nära anhöriga väsentliga

svårigheter eller olägenheter.

Med hänsyn till vikten därav, att försvaret får draga, ga<m av de

mera bildade ynglingar, om vilka härvid kan vara fråga, under så stor

del som möjligt av deras tjänstetid, är det givetvis av nöden, att en viss

försiktighet iakttages vid beviljande för dem av uppskov med tjänstgöring,

(Jå ju enligt § 5 sådant ej förlänger deras tjänstetid såsom värnpliktiga.

A andra sidan är det, sedan viss förvärvad bildning ansetts böra medföra

ökad tjänstgöringsskyldighet, ävenledes ett försvarets intresse, att denna

skyldighet inträder och att förutsättningarna härför bliva uppfyllda genom

att tid beredes för examinas avläggande och kursernas genomgående. Sistnämnda

intresse har, vad de värnpliktiga befälsämnena vid flottan ano-är,

funnits böra föranleda en ny bestämmelse, som blivit införd under b).&

Mom. 2. Ordet »inskrivningsförrättningarna» har ändrats till *inskrivningsförrättningen»

i syfte att förebygga möjligheten av sådan tillämpning,

att den enligt § 93 inskrivningsförordningen för visst fall inskrivningsområdesbefälhavaren

tillagda befogenheten att medgiva värnplikti ouppskov

med tjänstgöring icke skulle gälla, om anledningen till uppskovsbegäran

uppkommit vid en tid, då visserligen inskrivningsförrättningen

för den värnpliktiges hemort avslutats men dylik förrättning ännu inom

inskrivningsområdet påginge å annan ort, kanhända belägen så långt från

den värnpliktiges hemvist, att det med hänsyn till både tid och andra förhållanden

vore för honom omöjligt att inställa sig där för att hos inskrivningsnämndcn

begära uppskov.

Mom. 3. Den i detta moment, förut medgivna möjligheten att erhålla

uppskov med repetitionsövning har utsträckts till reservtrupp- och

landstormsövningarna.

Mom. 4. 1 detta moment har endast vidtagits en av förenämnda

ändring i mom. 1 föranledd jämkning av hänvisningen till vissa punkter

i sistberörda moment.

Mom. 3. Detta moment är tillkommet i syfte att tillgodose behovet

av reservbefäl vid flottan.

Mom. 6. Värnpliktens inträde vid tjugu års ålder har, såsom vid

§ 16 mom. 3 framhållits, icke funnits böra föranleda ändring av den där

bestämda ålder av tjugufyra är, vid vilken frikallelse kan äga rum. Givetvis

bör frikallelse i det fall § 17 mom. 6 avser icke kunna ske tidigare

än enligt den motsvarande bestämmelsen i § 16, och det bör därför

numera fordras, att de förhållanden, som enligt förevarande moment

kunna leda till frikallelse, skola hava förefunnits i fyra, i stället för tre, år.

Mom. 7. Detta moment är oförändrat.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majtfs nåd. proposition nr 59.

Kap. IV. Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.

§ 18.

Mom. 1 och 2. I skrivelse den 5 mars 1912 har riksdagen anhållit,

att Kungl. Mai:t måtte låta utreda, huruvida och på vad sätt till vinnande

av minskning i statsverkets kostnader för värnpliktigas inskrivning ändring

kunde o-öras i grunderna för inskrivningsnämndernas organisation,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde

föranleda.

I anledning av denna framställning har åtskillig utredning åstadkommits.

Vid densamma hava framträtt mycket olika meningar, om och

i vilken mån det kan vara lämpligt att minska antalet ledamöter i inskrivningsnäinnden

eller på annat sätt förändra inskrivningsväsendet. Innan

man kan bilda sig eu bestämd uppfattning i denna ganska svårlösta fråga,

torde ytterligare utredning erfordras och är i varje fall en noggrann

bearbetning av det insamlade materialet behövlig. Endast så mycket torde

redan nu höra uttalas, att den ur vissa synpunkter lättast genomförbara

förändringen, nämligen att ur nämnden utesluta de två av landsting

eller stadsfullmäktige utsedda, icke militära ledamöterna eller en av dem,

icke torde vara att förorda; säkerligen har ej heller riksdagen åsyftat, att

förändringen skulle gå i denna riktning.

Enligt gällande lag kan det för vissa fall knappast anses vara fullt

tydligt, att uttrycket »ledamöter» i nämnden omfattar även ordföranden.

För avhjälpande av denna brist hava nu vissa jämkningar vidtagits.

Förslaget har ej någon motsvarighet till gällande lags bestämmelse,

huru vid slutet av lägens första tillämpningsår den ordningen skulle genomföras,

att en ledamot och en suppleant årligen väljas av landsting

eller stadsfullmäktige. Det torde icke kunna uppstå någon tvekan därom,

att under den nya lagens giltighetstid dylika val skola fortgå i samma

ordning som hittills.

Vad jag i sistberörda två hänseenden framhållit äger giltighet även

beträffande'' de i § 21 innefattade bestämmelserna om inskrivningsrevisionen.

Mom. 3. För att icke lagen skall lägga hinder i vägen för anlitande

av mer än en läkare vid inskrivningsförrättning, om en sådan

ändring skulle befinnas lämplig och kunna genomföras, stadgas i förslaget,

att nämnden biträdes av minst en läkare.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 50.

§ 19.

Mom. 1. Enligt 1901 års vårnpliktslag skulle inskrivningsnämnden

•omedelbart verkställa tilldelning av värnpliktiga endast till fotfolket. Beträffande

övriga truppslag och särskilda tjänster hade nämnden blott att pröva och

yttra sig om de värnpliktigas lämplighet samt anteckna det på förhand

bestämda antal, som från ett rullföringsområde skulle tilldelas rytteriet,

artilleriet, ingenjörtrupperna och trängen eller tjänst vid flottan. Det tillkom

sedermera in skri vningsre visionen att med ledning av de sålunda

gjorda anteckningarna verkställa tilldelningen till nämnda specialtruppslag

och tjänster, varvid vid lika lämplighet i första rummet skulle uttagas

de, vilka därtill frivilligt anmält sig.

Genom lag den 13 juli 1911 skedde den ändring häri, att inskrivningsnämnden

skall — utom i särskilda fall, som bestämmas av Konungen

— verkställa även den tilldelning, som förut utförts av revisionen,

vilken nu huvudsakligen är en myndighet, hos vilken klagomål i anledning

av nämndens förfarande anföras och avgöras. Härmed avsågs att

vinna såväl en väsentlig förenkling som ock ett snabbare avgörande av de

i samband med inskrivningen stående ärenden. Ur de värnpliktigas synpunkt

innebar förändringen den fördelen, att de, som uttagas till specialtruppslagen

och flottan, redan vid inskrivningsförrättningen få vetskap

om längden av dem åliggande tjänstgöring och dess fördelning.

Jämlikt Konungens förordnande tillkommer det fortfarande revisionen

att verkställa tilldelningen av icke vapenföra, av vissa å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga, av värnpliktiga från fastlandet till Gottlands infanteriregemente

samt av värnpliktiga till skidlöpartjänst i Boden. Fördelningen

i dylika fall av de värnpliktiga har nämligen ansetts böra bestämmas

för inskrivningsområdet i dess helhet.

Den sålunda genomförda lagstiftningen om att uttagning även till

specialtruppslagen och marinen i regel skall ske av inskrivningsnämnden

synes förutsätta, att de värnpliktiga skola i något på förhand beräknelig!

antal vid varje inskrivningsförrättning anmäla sig till tjänstgöring vid

olika truppslag och i olika tjänster. Så torde även hittills ofta hava

skett. I vad mån detsamma vid förändrade tjänstgöringstider för de olika

truppslagen kan för framtiden komma att i allmänhet bliva fallet, torde

endast erfarenheten kunna visa.

Då den i förslaget stadgade uttagningen till längre tjänstgöring för

utbildning till underbefäl eller fackmän torde böra i främsta rummet göras

beleende av den värnpliktiges frivilliga anmälan, och det därför kan

möta svårighet att bestämma denna uttagning, innan antalet sådana an
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 5,9.

målningar inom hela inskrivningsområdet blivit känt, föreligger enligt förslaget

ett nytt fall, då tilldelning eventuellt bör verkställas av inskrivningsrevisionen.

Det torde böra överlämnas åt Konungen att, såvitt det

befinnes lämpligt, förordna därom jämlikt stadgandet i § 22 d).

I varje fall bör det vara ett åliggande för inskrivningsnämnden att

efterfråga de värnpliktigas önskningar i nyss angivna avseende, liksom ock

huruvida någon av dem önskar undergå den för utbildning till plutonchef

eller motsvarande befattning stadgade tjänstgöring. Bestämmelse härom

har införts i mom. 1 d).

Aven vad angår de studenter och med dem likställda, vilka väsentligen

på grund av avlagda examina eller genomgångna lärokurser enligt

förslaget äro underkastade viss längre tjänstgöring, torde, sedan deras

duglighet till krigstjänst blivit prövad av inskrivningsnämnden, uttagningen

och tilldelningen till de olika truppslagen och tjänsterna i allmänhet

komma att enligt Konungens förordnande ske av inskrivningsrevisionen,

vilken därvid för utjämning av dessa kategorier i hela riket

skall hava att — såsom för närvarande äger rum vid tilldelningen av värnpliktiga

till Gottland in. in. — ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

Konungen utfärdar. Till ledning och kontroll för inskrivningsnämnderna

lära särskilda uppgifter för vederbörande områden böra lämnas från läroanstalterna

i enlighet med vad generalskommissionen år 1908 föreslagit

eller på annat lämpligt sätt.

Då nu tjänstgöringstiden för fotfolket skall förlängas samt sålunda

skillnaden mellan densamma och tjänstgöringstiden vid de flesta specialtruppslagen

förminskas, har det i mom. 1 e) av denna § genom lag den

1 juni 1912 gjorda tillägg, att »fotfolket tilldelas sådana icke för flottan

avsedda värnpliktiga, vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda

av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller

olägenheter», ansetts icke längre böra kvarstå. Enär till grund för detsamma

legat en önskan, att sådan värnpliktig skulle icke blott erhålla den

kortaste tjänstgöringstid, värnpliktslagen medgåve, utan även få sin tjänstgöring

förlagd så nära hemorten som möjligt, torde åt bestämmelsen i

fråga ej heller böra givas tillämpning å trängen eller förplägnadstrupperna,

vilkas värnpliktiga kunna komma att tjänstgöra mer avlägset från hemtrakten.

Däremot har den tanke, som ligger till grund för nämnda stadgande,

funnits böra föranleda ett stadgande, att den särskilda uttagningen

för utbildning till underbefäl eller fackmän vid fotfolket icke må drabba

den, som visar, att fullgörande av sådan tjänstgöring skulle bereda honom

eller av hans arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller

olägenheter.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 50.

Vidare har i mom. 1 e) införts bestämmelse, att inskrivningsnämnden

skall, enligt föreskrifter som Konungen meddelar, anteckna vissa värnpliktiga

såsom lämpliga att, utöver de visst truppslag eller viss tjänst tilldelade,

i händelse av behov uttagas till sådant truppslag eller sådan tjänst.

Syftet med nämnda bestämmelse är, att de gjorda anteckningarna skola

tjäna till ledning för inskrivningsrevisionen, om värnpliktig på grund av

klagan befrias från tilldelning till visst truppslag eller viss tjänst, och

annan värnpliktig behöver uttagas i hans ställe.

Till ökad trygghet för de värnpliktiga har i mom. 1 andra stycket

intagits stadgande, att om ett av biträdande läkare framställt yrkande avviker

från inskrivningsnämndens beslut, anteckning om yrkandet skall

göras till protokollet. En sådan anteckning föranleder jämlikt § 22, att

beslutet, även utan att besvär anföras över detsamma, skall granskas

av inskrivningsrevisionen.

Mom. 2—4. Dessa moment äro oförändrade.

§ 20.

Denna § är oförändrad.

§ 21.

I denna § hava endast vidtagits vissa mindre jämkningar, överensstämmande

med vad jag redan vid § 18 anfört.

§ 22.

Såsom jag vid § 19 framhållit, kan det eventuellt befinnas lämpligt

att låta inskrivningsrevisionen ej blott tilldela värnpliktiga till visst

truppslag eller viss tjänst utan ock verkställa uttagning av värnpliktiga

för utbildning till underbefäl eller fackmän. För att giva uttryck åt, att

även den senare uppgiften kan genom Konungens förordnande tilläggas

revisionen, har den i § 22 under d) meddelade bestämmelsen så jämkats,

att tilldelning genom revisionen skall kunna ske såväl till visst truppslag

eller viss tjänst som ock till viss befattning. Vid tilldelningen bör för

inskrivningsrevisionen lika väl som för inskrivningsnämnden gälla, att de,

som anmält sig till viss tjänstgöring, böra vid lika lämplighet i första rummet

uttagas för densamma, samt att för den jämförelsevis långvariga utbildningen

till underbefäl eller fackmän vid fotfolket icke böra uttagas sådana

värnpliktiga, som visa, att därav skulle för dem eller nära anhöriga

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 59.

föranledas väsentliga svårigheter eller olägenheter. En erinran härom har

likaledes införts under d) i förevarande §.

§ ''23.

Ändring i inskrivningsrevisionens beslut har hittills icke kunnat

sökas, och denna regel har i förslaget bibehållits.

I analogi med den inskrivningsrevisionen åliggande särskilda granskningen

av inskrivningsnämnds beslut, rörande vilket avvikande mening

eller yrkande antecknats till protokollet, har emellertid inskrivningsrevisionens

beslut ansetts böra underställas Konungens prövning för det fall,

att avvikande meningar eller yrkanden blivit av minst två ledamöter till

protokollet autecknade. Härigenom vinnes, jämte andra fördelar, en ytterligare

garanti för de värnpliktiga.

Kap. V. Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet

i beväringen.

§ 24.

Det genom lag den 4 juni 1913 meddelade stadgandet, att, i de

fall Konungen prövar erforderligt, icke vapenför värnpliktig skall vara

skyldig tjänstgöra även vid annat truppslag eller i annan tjänst än han

tilldelats, har nu utsträckts att gälla i fråga om samtliga värnpliktiga,

under förutsättning att förändring av tjänstgöringstiden icke sker. Med

sådan begränsning synes stadgandet, som av militära skäl är önskvärt, icke

böra föranleda betänkligheter ur de värnpliktigas synpunkt.

§ 25.

Den tid, under vilken andra å sjömanshus inskrivna än maskinister

och eldare skola, för att ovillkorligt tiildelas marinen, hava varit inmönstrade

till sjöfart, har i förslaget nedsatts från minst tolv månader till minst

sex månader. Då värnpliktsåldcrn skall inträda ett år tidigare än förut,

synes det nämligen, för att icke sjöförsvarets ställning vid tilldelningen

skall bliva mera oviss än enligt gällande lag, vara skäligt att något sänka

anspråket på den sjötjänst, som utan vidare medför tilldelning till marinen.

Även bestämmelserna, i vad mån andra värnpliktiga skola tilldelas

marinen, hava något jämkats. Härigenom har åt Konungen beretts till
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

fälle att tillgodose sjöförsvarets behov jämväl på annat sätt än genom att

för varje år bestämma ett visst antal för dylik tilldelning.

§ 26.

Bland de i mom. 1 angivna särskilda truppslagen hava förplägnadstrupperna

upptagits.

Motiveringen för innehållet i de nya mom. 2 och 3 har lämnats i

annat sammanhang''.

§ 27.

Ändringarna i denna § äro utförligt motiverade i annat sammanhang.

Beträffande föreskrifterna i mom. 1 A torde böra erinras, att den

sammanhängande tjänstledighet, som föreslås för de värnpliktiga vid fältartilleriet

och positionsartilleriet under femtioen dagar samt vid fältingenjör-

och fälttelegraftrupperna under trettiosju dagar, i motsats till militär

tjänstledighet i allmänhet, är att anse såsom en den värnpliktige tillförsäkrad

rättighet, som visserligen kan och bör med hänsyn till tidpunkten

för dess åtnjutande lämpas efter tjänstens krav men ej kan förvägras.

Härav följer också, att tjänstledigheten i fråga inom angivna ram icke kan

mot den värnpliktiges vilja avbrytas utan skäl av tvingande beskaffenhet.

Stycket D av mom. 1 har erhållit eu formulering, som gör det

möjligt att under den här åsyftade kategori av värnpliktiga inbegripa även

farmaceuter, elektrotekniker in. fl., vilkas insikter kunna behöva utnyttjas

i särskilt slag av tjänstgöring. Vid bestämmande av den tid, varunder

dylika värnpliktigas tjänstgöring må avbrytas för fullföljande av studiekurs,

bör naturligen hänsyn tagas till försvarets intressen.

Under rubriken »särskilda bestämmelser> hava i mom. 4 sammanförts

föreskrifterna i § 27 mom. 3 och 4 av gällande la<*.

§ 28.

Förutom några formella jämkningar har denna § undergått den

förändringen, att i dess andra moment tillagts ett nytt stycke, vars innehåll

motiverats i annat sammanhang.

§ 29.

Första momentet är oförändrat.

I andra momentet, som huvudsakligen avser värnpliktigs inkallande

till krigstjänstgöring, hava vissa förändringar vidtagits. Sålunda skall enBiliang

till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 29. käft. (Nr 59.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

ligt den föreslagna lydelsen kungörelse om inkallande icke alltid utan

endast när omständigheterna det medgiva införas i tidningarna. Med

denna förändring avses särskilt att bereda möjlighet till undvikande av en

offentlighet, som kan vara olämplig med hänsyn till internationella förhållanden.

Både offentligt anslag och ringning med kyrkklockorna på

särskilt bestämt sätt skola anlitas, så snart inkallelsen icke sker genom order.

Till tredje momentet har gjorts ett tillägg, innefattande erinran därom

att enligt förslaget till ny strafflag för krigsmakten stadgas ansvar för

underlåtenhet att fullgöra vad i detta moment är föreskrivet.

§ 30.

Lydelsen av andra stycket i denna § har något jämkats för att giva

uttryck åt, att det är med hänsyn till det allmännas intresse, yrkeskunnig

värnpliktig företrädesvis skall användas i förrättningar, som motsvara hans

yrkeskunskap, men att den värnpliktige icke för egen del skall hava någon

rätt att fordra dylik användning.

§ 31.

Då vid revisionen av strafflagen för krigsmakten där införas bestämmelser,

som motsvara § 31 av gällande värnpliktslag, har denna § så

omformulerats, att den endast innefattar en hänvisning till nämnda bestämmelser.

§§ 32 och 33.

Genom lag den 13 juli 1911 vidtogos visSa förändringar i vad

§ 32 värnpliktslagen stadgade angående mönstring. Mönstringsresorna

skulle upphöra och anmälningar för mönstring mottagas av vederbörande

rullföringsområdesbefälhavare å rullföringsexpeditionerna. I stället för att

förut den personliga inställelsen för mönstring föreskrivits såsom regel och

lämnande, på angivna sätt, av uppgift om bostad och yrke behandlats

såsom undantag, stadgades, att värnpliktig är skyldig att för mönstring

avgiva skriftlig uppgift om bostad och yrke, honom dock medgivet att

under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen

lämna nämnda uppgift.

I skrivelse den 24 februari 1912 har därefter riksdagen anhållit, att

Kuno-1. Maj:t måtte låta utreda, i vad mån och på vilket sätt mönstringen

måtte kunna helt och hållet borttagas och ersättas med av myndighet

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls nåd. proposition nr 59.

51

lämnade uppgifter, samt för riksdagen framlägga det förslag, som av utredningen

kunde föranledas.

I denna skrivelse sättes mönstringsskyldigheten i samband med den

anmälningsskyldighet, som enligt § 33 värnpliktslagen åligger värnpliktig

vid flyttning från ett rullföringsområde till ett annat samt vid vistelse

under längre tid än en månad utom den ort, där han är kyrkoskriven.

Så länge den personliga inställelsen till mönstring kvarstått såsom regel,

hade, enligt vad i skrivelsen anföres, mönstringen kunnat anses hava en

viss betydelse för bevarande av sambandet mellan den värnpliktige och de

militära myndigheterna samt därför böra bibehållas. Sedan mönstringsskyldigheten

i regel skulle fullgöras genom insändande allenast av en

skriftlig uppgift om bostad och yrke, syntes mönstringen hava förlorat

betydelse i nämnda avseende. Uppenbarligen vore det emellertid för

den personliga värnkraftens behöriga tillvaratagande i händelse av härens

eller flottans försättande på krigsfot och även eljest för mobilisering

fortfarande av vikt, att behörig kännedom förefunnes om de värnpliktiga,

deras antal in. in. Huruvida dock med gällande bestämmelser detta

ändamål verkligen i behörig grad vunnes, syntes icke utan skäl kunna

ifrågasättas. Det vore även ett överklagat förhållande, att de skriftliga

uppgifter, som av enskilda värnpliktiga för mönstring avlämnades, i ganska

stor omfattning ej vore tillförlitliga. Då i allt fall genom mönstringsanmälningarna

kunskap icke vunnes, vilka värnpliktiga på grund av ådragen

kroppsskada eller sjukdom blivit otjänstbara, förefunnes redan härutinnan

en ofullständighet, som åtminstone icke avhjälptes genom bibehållande

av mönstringsskyldigheten i dess nuvarande form. Sagda missförhållande

vore enligt riksdagens uppfattning ej minst ur försvarets egen

synpunkt i behov av rättelse.

Det syntes alltså riksdagen böra mera ingående undersökas, om ej

den behövliga kännedomen om de värnpliktigas förhållanden kunde både

effektivare och bekvämare vinnas genom någon myndighets medverkan.

Vid en dylik undersökning borde enligt riksdagens mening tagas till råds

ej blott, såsom dittills väsentligen skett, militära myndigheter, utan även

de civila, vilkas medverkan härvid kunde antagas bliva av betydelse.

över denna riksdagens skrivelse hava yttranden inhämtats från

samtliga arméfördelnings- och likställda chefer samt inskrivnings- och rullföringsområdesbefälhavare

ävensom överståthållarämbetet och samtliga

Konungens befallningshavande, vilka sistnämnda myndigheter före yttrandenas

avgivande hört vederbörande kontraktsprostar och häradsskrivare

eller mantalsskrivningsförrättare i stad. De sålunda inkomna yttrandena

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Majita nåd. proposition nr 59.

hava varit överlämnade till fjärde försvarsberedningen, där de utgjort föremål

för bearbetning.

Enligt det nu föreliggande förslaget utsträckes tjänstetiden i beväringen

med tre år. Men då fredstjänstgöringen i beväringen för den

stora mängden värnpliktiga fördelas å tern år i stället för, såsom för närvarande,

å tre år och de värnpliktiga, som under årets lopp varit i tjänstgöring,

icke äro underkastade mönstring, kommer i allmänhet den värnpliktige

att få undergå mönstring endast en gång mer än för närvarande.

I riksdagens omförmälda skrivelse liksom även i de inkomna yttrandena

har vitsordats den stora bristfälligheten i nu gällande system för de

värnpliktigas redovisning, ett system, vars felaktigheter framträda synnerligen

bjärt vid en jämförelse med förhållandena i flertalet utländska stater,

exempelvis Norge. Med den krigsberedskap, som i nutiden erfordras,

är det nödigt, att även om en mobilisering kräver ett flertal årsklasser,

som under året ej äro eller varit i tjänstgöring, den dock skall kunna

försiggå efter endast personliga (hemliga) order till de värnpliktiga och

enligt på förhand i detalj utarbetade planer. En så långt som möjligt

fullständig kännedom om de värnpliktigas adresser liksom även om det för

vederbörande truppförband vid varje tidpunkt påräkneliga antalet krigsmän

är därför i allmänhet ett oundgängligt villkor.

I likhet med flertalet myndigheter, som yttrat sig i detta ämne,

finner jag det synnerligen viktigt, att åtgärder vidtagas för genomförande

även hos oss av tillfredsställande anordningar i berörda avseende. Då

emellertid under den tid, som stått mig till buds, den av riksdagen begärda

ganska omfattande utredningen icke hunnit slutföras, nödgas jag

hemställa, att i avbidan härpå gällande föreskrifter i ämnet bibehållas

oförändrade.

§ 34.

Mo in. 1 och 2. I de två första momenten hava, förutom några

formella jämkningar, icke vidtagits andra förändringar, än att bestämmelser

meddelats, i vilken mån förut stamanställda skola vara skyldiga att

deltaga i reservtruppövning.

Mom. 3. Den nuvarande bestämmelsen i tredje momentet angiver

den för vissa studenter och med dem likställda personer hittills stadgade

skärpningen av värnplikten och har givetvis till ändamål att låta deras

insikter samt därmed förenade utbildningsmöjlighet i större omfattning

komma försvaret till godo. Förslaget går i fråga om dylika personers

särskilda skyldighet till värnpliktstjänstgöring mycket längre än gällande

lag, och ett följdriktigt genomförande av förslagets ståndpunkt synes böra

s. 53 Kontrollera mot PDF

KlingI. Majds nåd. proposition nr 59. 53

leda till en utvidgning jämväl av stadgandet i detta moment. Då staten

låter vissa värnpliktiga, vilka på grund av förvärvade insikter eller av

annan anledning kunna förutsättas vara ägnade för särskilda militära uppgifter,

undergå en längre utbildning, bör det ock tillses, att denna utbildning

blir till vederbörligt gagn för försvaret, och det synes icke vara någon

obillig fordran, att samtliga de sålunda utbildade under hela sin beväringstid

kvarstå i första uppbådet och härigenom vid krigstillfälle äro mera till

förfogande.

Mom. 4. Den enligt gällande lag vid detta moment fogade övergångsbestämmelsen

har uteslutits, och i stället har en motsvarande bestämmelse

med jämkat innehåll införts bland förslagets andra övergångsstadganden.

Den har sin plats i § 53 mom. 2.

Kap. VI. Om de värnpliktigas underhåll och förmåner i beväringen.

§ 35.

Den i mom. 2 av denna § vidtagna förändringen utgör en konsekvens

av tjänstgöringstidens förlängning för huvudmassan värnpliktiga.

Mom. 1 och 3 äro oförändrade.

Kap. VII. Om laifdstormen.

§ 36.

Grunderna för de nya bestämmelserna i mom. 1 och andra stycket

av mom. 2 äro i annat sammanhang angivna.

Inkallelse till sådan övning, som enligt förslaget skall åligga landstormen,

bör ske i samma ordning, som stadgas för beväringens inkallande

till vanlig fredstjänstgöring. Med hänsyn härtill har lydelsen av den bestämmelse,

som innefattas i mom. 3, något jämkats.

I likhet med § 31 av gällande lag får mom. 2 av § 36 i samma

lag motsvarighet i bestämmelser, som ingå i förslaget till ny strafflag för

krigsmakten, och detta moment, som enligt förslaget är det fjärde i förevarande

§, har därför så omformulerats, att det endast innefattar en hänvisning

till sistnämnda lags bestämmelser i ämnet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 59.

§§ 37 och 38.

Dessa §§ hava, med undantag för en formell jämkning i § 37, lämnats

oförändrade.

§ 39.

Mom. 1. Jämte det bestämmelserna om landstormens underhåll och

förmåner vid den tjänstgöring, som hittills förekommit, något fullständigats,

hava stadgande!! meddelats om underhåll och förmåner vid sådan tjänstgöring,

som genom de nya bestämmelserna i § 36 ålägges landstormen.

Mom. 2. Detta moment är oförändrat.

Kap. VIII. Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter,

så ock om laga förfall.

§§ 40- 44. .

Dessa §§ äro oförändrade.

Kap. IX. Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna paragraf,

så ock om användning av böter.

§§ 45 och 46.

Även dessa §§ hava, med undantag för någon enstaka formell jämkning,

lämnats oförändrade.

Kap. X. Särskilda bestämmelser.

§ 47.

Mom. 1. Detta moment motsvarar § 47 enligt gällande lag.

Mom. 2. Bestämmelsen i detta moment har till huvudsakligt ändamål,

att manskap, som tillhör härens eller marinens reserv, skall införas

i vederbörande rullföringsområdens rullor samt likställas med de värn
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

55

pliktiga i fråga om skyldighet att lämna bostadsuppgifter och i allmänhet

beträffande det militära inskrivnings- och redovisningsväsendet. Hittills

har det varit förenat med avsevärda svårigheter att bevara den kännedom

om berörda manskaps uppehållsorter, som är nödvändig för att dylikt

manskap skall kunna i händelse av behov inkallas till tjänstgöring.

§§ 48 och 49.

I dessa §§ har ej någon förändring vidtagits.

§ 50.

Denna § motsvarar § 51 i den nuvarande lagen.

Bestämmelser om lagens ikraftträdande.

§ 51.

Denna §, som motsvarar § 50 i gällande lag, har under här angivna

rubrik sammanförts med de erforderliga övergångsbestämmelserna.

§§ 52—55.

Grunderna för de i dessa §§ innefattade övergångsbestämmelserna,

i den mån de erfordra någon förklaring, äro i allmänhet angivna i annat

sammanhang.

Beträffande stadgandena i § 52 mom. 2 vill jag emellertid framhålla,

att den inskrivning, som enligt förslaget skall äga rum under hösten år

1914, endast skall omfatta värnpliktiga födda år 1894. Värnpliktiga, som

bort inskrivas vid tidigare inskrivningsförrättningar, under detta eller föregående

år, men av någon anledning icke blivit inskrivna, skola alltså icke,

vare sig med eller mot sin vilja, kunna inskrivas vid innevarande års

andra inskrivningsförrättning, och ej heller skola underåriga hava tillfälle

att då anmäla sig till inskrivning. Det torde icke böra ifrågasättas, att i

avseende å värnpliktiga, som vid den första inskrivningsförrättningen detta

år erhållit uppskov med inskrivningen till nästa år, låta den nya lagens

tillkomst verka ändring i det besked, som redan lämnats dem. Och starka

skäl synas tala för att denna gång lämna åsido såväl de, med eller utan

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.

förfall, från inskrivning hittills uteblivna som även de underåriga. Syftet

med denna inskrivningsförrättning utom den vanliga ordningen är att

åstadkomma inskrivning av den extra årsklass, som tillföres försvaret genom

värnpliktsålderns inträde ett år tidigare ån förut. Genom förrättningens

begränsande till blott nämnda årsklass vinnes en icke oväsentlig

förenkling ej mindre vid inskrivningslängdernas upprättande och andra

förberedande arbeten än även vid själva förrättningen, och en sådan lättnad

synes vara önskvärd, då i varje fall vissa särskilda svårigheter måste

vara förenade med en dylik extra förrättning.

De i § 53 mom. 1 meddelade bestämmelserna om äldre årsklassers

värnpliktstid sträcka sig tillbaka till och med den årsklass, som inskrivits

år 1895. Denna är den första, vars värnpliktsförhållanden skola beröras

av den nya lagen. Att värnpliktiga, vilka, såsom födda år 1873, inskrivits

år 1894 samt med utgången av år 1913 upphört att tillhöra landstormen,

icke skola återföras till denna på den grund att år 1915, under vilket de

fylla fyrtiotvå år, med tillämpning av de nya bestämmelserna skulle ingå

i deras värnpliktstid, framgår indirekt därav att övergångsbestämmelserna

icke omfatta denna årsklass och torde för övrigt utan särskilt stadgande

vara tydligt.

Vidare torde rörande bestämmelserna i § 53 mom. 2 böra nämnas,

att de där angivna årtalen erhållits genom att till de beväringstider, som

för vederbörande årsklasser framgå av mom. 1 i samma §, göra de

successivt stigande tillägg av vissa år, som värnpliktiga läkare inom samma

årsklasser enligt övergångsbestämmelsen till § 34 mom. 4 i gällande lag

skulle hava underkastats, innan de fått överföras till landstormen.»

Efter härmed avslutad föredragning av ifrågavarande lagförslag hemställde

departementschefen, att förslaget måtte föreläggas riksdagen till

antagande.

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;

och täcktes, med bifall därtill, Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kurt Beifrare.

Stockholm 1914. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

141356

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.