Med förslag till värnpliktslag
56 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 55 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1914 B:59, Med förslag till värnpliktslag
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
1
Nr 59.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
värnpliktslag; given Drottningholms slott den 14 maj
1914.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att antaga härvid
fogade förslag till värnpliktslag.
Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Hj. L. Hammarskjöld.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 29 Käft. (Nr 59.) 1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
Förslag
till
Värnpliktslag-.
Härigenom förordnas som följer:
KAP. I.
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Värnplikt Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under
T~. vilket han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller
P It fil Sill (16) • n . • i O O ''
fyrtiotvå ar.
§ 2.
Värnplikt För den, som förvärvar svensk medborgarrätt efter inträdet i värn
/ör
den, som pliktsåldern, inträder värnplikten från och med det år, som infaller näst
svensk med- efter det han förvärvat nämnda rätt.
borgarrätt.
§3.
Beväringoch 1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen
landstorm. deias i första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton
år, elva år i första och därefter fyra år i andra uppbådet.
I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för
de inkallade.
2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han
landstormen.
3
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
§ 4.
Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte,
stadigvarande . sjukdom, bestående kroppslig svaghet eller annan dylik
orsak är till tjänst vid rikets försvar oförmögen.
§ 5.
1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning i hären
eller marinen det år, lian fyller tjugu år.
2. Tjänstetiden i beväringen beräknas från början av nyss nämnda
år, även om den värnpliktige till följd av laga förfall eller beviljat uppskov
först ett senare år skulle bliva inskriven.
Där inskrivning ett senare år skett till följd av den värnpliktiges
uteblivande utan laga förfall, räknas tjänstetiden från början av inskrivningsåret.
Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under
något år av tjänstetiden uteblivit från honom enligt § 27 under samma
år åliggande tjänstgöring, må det år icke räknas honom till godo såsom
tjänsteår i beväringen. Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från
endast en del av årets tjänstgöring, bestämmer Konungen.
3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles, är skyldig att inställa sig
till inskrivning det år, hans värnplikt tager sin början. Sådan värnpliktig
anses därvid likställd med den, som förut erhållit uppskov med
inskrivning. Närmare bestämmelser i fråga om denna lags tillämpning
beträffande sådan värnpliktig meddelas av Konungen.
§ 6.
1. Yngling må redan det år, då han fyller nitton år, anmäla sig
till att inskrivas för utbildning till underbefäl eller fackman vid fotfolket,
trängen eller förplägnadstrupperna eller att för utbildning vid Norrbottens
regemente uttagas från annat regementes inskrivningsområde.
För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig
till den tjänstgöring, vartill lian anmäler sig.
2. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångs^>eDrS
från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan
läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar,
skall anse3 däremot svara, ävensom yngling, vilken vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning annan
Frikallelse.
Tiden för
inskrivning.
Tjänstetid.
Tidigare inskrivning
kan medgivas.
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
examen an maskinistexamen av tredje klass, må redan det år, då han
fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.
För bifall härtill fordras att vara vapenför; dock må jämväl sådan
i detta moment nämnd till krigstjänst duglig men icke vapenför yngling
inskrivas, som med visshet kan förutses icke bliva vapenför till inträdet
i värnpliktsåldern.
3. Annan yngling, än i mom. 2 avses, må ock redan det år, då
han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildningtill
plutonchef eller motsvarande befattning, där han, på sätt Konungen
förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.
För bifall till sådan anmälan fordras att vara vapenför.
4. För en var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i §
3 mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han
fyllde tjugu år.
5. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga
delar för de enligt denna § inskrivna, även innan de i värnpliktsåldern
inträtt.
§ 7.
Värnpliktigs
tjänst.
Vapenför värnpliktig inskrives till vapentjänst, annan värnpliktig
till den befattning vid hären eller marinen, vartill han må finnas lämplig.
§ 8.
Befrielse Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under
krigstid, krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det
allmännas behov finnas vara påkallade.
§ 9.
Värnpliktig Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller
arbete antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i berätta
sig. hörig tid inställa sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring, eller
att fullgöra annan honom i denna lag ålagd skyldighet.
5
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
§ 10.
1. Värnpliktig, som är förlustig medborgerligt förtroende för alltid, Värnpliktig,
må ej tillhöra hären eller marinen. lustig''med
2.
År värnpliktig förlustig medborgerligt förtroende, intill dess viss borgerligt
tid förflutit från det han efter utståndet straff blivit frigiven, må han ej fortrocndefullgöra
honom åliggande tjänstgöring, förrän han återvunnit medborgerligt
förtroende. Sådan värnpliktig anses då likställd med den, som erhållit
uppskov med tjänstgöring.
3. Har värnpliktig blivit upprepade gånger straffad efter strafflagen
för krigsmakten, och äro omständigheterna sådana, att krigsman, hörande
till det vid krigsmakten fast anställda manskapet, kunnat i motsvarande
fall skiljas från sin anställning, då må, utan hinder av vad nedan stadgas
om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet i allmänhet, i
den ordning och i enlighet med de närmare bestämmelser, som av Konungen
meddelas, sådan värnpliktig överföras till särskild avdelning av
krigsmakten för att där fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet.
kap. ir.
Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.
§ 11-
1. För inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i Inskrivmom.
2 stadgade undantag, indelas riket uti inskrivningsområden och Xnförhrgsrullföringsområden;
varje inskrivningsoinråde omfattar visst antal rull- områden.
fö ringsområden. För vart och ett av dessa områden förordnas en befälhavare.
2. För inskrivning av de värnpliktiga, som äro å sjömanshus inskrivna,
och för redovisning av marinens å sjömanshus inskrivna värnpliktiga
bestämmas särskilda sjörullföringsområden, vart och ett omfattande
ett eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde förordnas en
befälhavare, lydande under stationsbefälhavare vid station av flottan.
§ 12-
1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan man- Åtgärder
talsskrivningarna blivit avslutade, med ledning av mantal slängderna upp- ^ing^mm''.
sätta fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa listor
skola för granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten, vilka
genom anteckning å dem böra upplysa, dels om någon av däruti upptagna
6
Värnpliktig;
inskrivning
Personlig
inställelse
och mottagande
av in
skrivningshok.
Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
värnpliktiga avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör
uppgivas, eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset,
dels om och vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter mantalsskrivningen
inflyttat i församlingen, med uppgivande, där så ske kan, från vilken
ort inflyttningen skett, varefter listorna, bekräftade med vederbörande
pastorers underskrifter och åtföljda av de värnpliktigas prästbetyg, skola
till mantalsskrivningsförrättaren återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren
insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade, ävensom
prästbetygen till Konungens befallningshavande, som ofördröjligen översänder
dem till vederbörande inskrivningsområdesbefälbavare.
2. Prästerskapet samt landstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,
så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att,
i allt vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de
upplysningar och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas
inskrivning och redovisning.
3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan
myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna
§ åligga sådan myndighet.
4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i
fråga om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare
och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare
och pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av
Konungen.
§ 13.
* 1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för
'' de särskilda sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande
inskrivningsområdes- eller sjörullföringsområdesbefälhavare blivit hörd, bestämmas
av Konungens befallningshavande i det län, till vilket rullföringsorurådet
eller största delen därav hörer, eller varinom sjömanshuset
är beläget, inskrivning förrättas med de värnpliktiga, som under året fylla
tjugu år, samt med de äldre värnpliktiga, vilka icke förut blivit inskrivna
eller frikallade.
2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens
befallningshavande genom kungörelse och offentligt anslag inom varje
kommun.
§ 14.
1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad
värnpliktig med undantag av den, sotn är å sjömanshus inskriven och till
7
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
sjöfart inmönstrad, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig
inställelse inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskriver,
styrker, att han är till krigstjänst duglig, och som antingen finnes
enligt § 43 mom. 1 hava för uteblivandet visat laga förfall eller ock innehar
anställning utomlands eller därstädes uppehåller sig för idkande av
studier eller för utbildning i sitt yrke.
2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok,
varuti skall av vederbörande befäl antecknas vad som beträffande hans värnplikt
år av vikt att kunna styrka, såsom fullgjord tjänstgöringsskyldighet
m. m. dylikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag samt av
andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.
3. överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom
den ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället fem nymil, är
han berättigad att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan
dessa orter, som varder särskilt bestämd. Sådan gottgörelse tillkommer
dock icke värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik
förrättning.
§ 15.
1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för
den ort, där den värnpliktige är kyrkobokförd.
Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning
å vistelseorten, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande
inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven
värnpliktig tillhör dock fortfarande det område, där han är kvrkobokförd.
2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker
vid inskrivningsförrättning för det sjömanshus han tillhör. Sådan värnpliktig
må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat
sjömanshus, i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig
hos inskrivningsnämnden för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom
prästbetyg, avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande
såväl sin befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han
varit inmönstrad till sjöfart.
• A sjömanshus inskriven värnpliktig, som inskrives i hären, överföres
vid inskrivningsförrättningen till det rullföringsområde, inom vilket
han är kyrkobokförd.
3. Vad ovan i denna § stadgas om värnpliktig skall äga motsvarande
tillämpning beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives innan
han inträtt i värnpliktsåldern.
Inskriv
ningsort.
8
Kungl, Maj ds nåd. proposition nr 59.
KAP. III.
Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse
efter inskrivning.
§ 16.
Uppskov 1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsför
ningmm.
rm."rättning kali meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående
anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling
eller dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till
tjänstgöring oförmögen eller olämplig eller genom tjänstgöring utsättas för
men eller fara.
2. Sådant uppskov kan ock medgivas enda arbetsföra sonen, sonsonen
eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader
eller till änka eller ogift kvinna, enda arbetsföra fostersonen till orkeslös
eller vanför fosterfader eller till fostermoder, ävensom enda arbetsföra
brodern till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock
endast såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar
eller syskon äro av hans arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende.
Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges arbete väsentligen beroende
anhörig, som nyss nämnts, av samme värnpliktige erhållit försörjning
alltifrån början av kalenderåret närmast före inskrivningsförrättningen
eller, där behovet av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt,
alltifrån behovets uppkomst, kan även i det fall, att den värnpliktige icke
är den enda arbetsföra sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller
brodern, uppskov med inskrivningen medgivas honom, därest han är den
enda, som, såvitt vcterligt är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.
3. Förefinnes anledning till uppskov enligt denna § ännu vid
inskrivningsförrättningen det år, under vilket den värnpliktige fyller
tjugufyra år, frikallas han från värnpliktens fullgörande i beväringen under
fredstid.
4. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4, oförmögen till tjänst vid rikets försvar, äger han att, på
framställning hos behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens
vidare fullgörande.
5. Nu har utländsk man, som icke förut varit svensk medborgare,
9
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 59.
blivit genom naturalisation upptagen till medborgare här i landet; fyller
han det år, inskrivningen sker, minst tjugusex år eller kan han med intyg
styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst under längre tid, än vad
i § 27 mom. 1 sägs, då skall han frikallas från värnpliktens fullgörande
i beväringen under fredstid.
6. Sådan frikallelse äge ock den tillgodonjuta, som från riket avflyttat
till land inom främmande världsdel och därefter åter hit inflyttat;
dock under villkor:
att avflyttningen icke skett i strid med då gällande föreskrifter om
utvandring,
att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst tjuguåtta år, samt
att minst nio år förflutit från avflyttningen till återinflyttningen,
häri således icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan
förlorad svensk medborgarrätt återförvärvats.
Vad i detta moment stadgas skall äga tillämpning endast till och
med de inskrivningsförrättningar, som äga rum år 1920; dock skall den
stadgade förmånen tillkomma även sådan i samma moment avsedd värnpliktig,
som varit skyldig att inställa sig till inskrivning år 1920 eller
tidigare men på grund av laga förfall inskrives först år 1921 eller senare.
§ 17.
1. Uppskov till nästföljande år med den i § 27 föreskrivna första Uppskov
tjänstgöring kan vid inskrivningen medgivas: med *.iänst
a)
å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömans-3
husombudsmannen är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och
som till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^
inställa sig;
b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att lian
inom ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-,
styrmans-, förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;
c)
värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast
egendom eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan
industriell rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle
att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under
den tid, han för sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt
d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande,
såsom att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt 29 käft. (Nr 59.) 2
10
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 59.
fortskriden lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende
nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.
Fortfar anledning till uppskov med den i § 27 stadgade första
tjänstgöring, må förlängt uppskov, varje gång för ett år, av vederbörande
inskrivningsnämnd den värnpliktige beviljas; dock att tjänstgöringen, utom
i fall, som i mom. 6 här nedan avses, skall taga sin början senast det år,
under vilket han fyller tjugufyra år.
2. Yppas för inskriven värnpliktig, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, sådan anledning till uppskov med den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring, varom i mom. 1 här ovan förmäles, må uppskov med
nämnda tjänstgöring till nästföljande år den värnpliktige medgivas i den
ordning, Konungen bestämmer.'' Fortfar anledning till uppskov eller har
annan uppskovsanledning av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före
nästinfallande inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, därhän
önskar ytterligare uppskov med första tjänstgöringen, att därom vid
sagda förrättning göra framställning hos vederbörande inskrivningsnämnd.
Har annat förfall än det, som tidigare föranlett uppskov med första tjänstgöringen,
yppats så sent, att framställning icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden,
må förnyat uppskov medgivas i den ordning, Konungen
bestämmer. . .
3. Uppskov till nästföljande år med i §27 föreskriven repetitionsövning
eller reservtruppövning eller med i § 36 mom. 1 föreskriven
landstormsövning må beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.
4. Från redan påbörjad tjänstgöring må i den ordning, Konungen
bestämmer, hemförlovas värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början
i anledning av dödsfall eller annan av honom oberoende händelse inträtt
förhållande, på grund varav han är att likställa med här ovan i mom. 1 c)
eller d) omförmäld värnpliktig. I samma ordning må från redan påbörjad
tjänstgöring hemförlovas värnpliktig, med avseende å vilken föreligger sådant
förhållande, som i § 16 mom. 2 sägs, även om detsamma förefunnits
före tjänstgöringens början, dock under förutsättning att förhållandet inträtt,
efter det inskrivningsförrättningen avslutats, och att ansökning om
hemförlovning gjorts inom trettio dagar från tjänstgöringens början.
Huruvida och i ''vad mån sålunda hemförlovad värnpliktig må anses hava
fullgjort nämnda tjänstgöring, ävensom i vilken ordning honom åliggande
återstående tjänstgöring skall fullgöras, därom förordnar Konungen.
Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som
ovan sägs, till uppskov med den tjänstgöring, som icke anses av den
värnpliktige fullgjord, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den värnpliktige, där han önskar uppskov med nämnda tjänst
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
göring, att därom vid sagda förrättning göra framställning hos vederbörande
inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare
föranlett hemförlovning, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras
hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas i den ordning, Konungen
bestämmer.
5. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen
och förklarar sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning
såsom reservofficersaspirant för utbildning till reservofficer vid marinen, må,
om han anses härför lämplig, på ansökan hemförlovas från pågående tjänstgöring,
sedan minst tre fjärdedelar av den för honom i § 27 bestämda
tjänstgöringen fullgjorts; dock med skyldighet för sådan värnpliktig att
fullgöra den återstående tjänstgöringen, om han icke avlagt sjökaptensexamen
och vunnit anställning såsom reservofficersaspirant senast året efter
det, då han bemförlovats.
6. Är anledning till uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöring,
varom ovan i denna § sägs, av beskaffenhet, som i § 16 mom. 2
omförmäles, och förefinnes anledningen ännu fyra år efter det, då deri värnpliktige
erhöll uppskov eller hemförlovades, galle vad i mom. 3 av samma
§ är stadgat.
7. Har för värnpliktig vid inskrivningen förelegat sådant förhållande,
som i § 16 mom. 2 omförmäles, men har han av glömska,
okunnighet eller liknande orsak försummat att då begära uppskov med
tjänstgöringen, äger Konungen, på därom gjord ansökning, att efter prövning
i varje särskilt fall meddela uppskov med eller hemförlovning från
tjänstgöring.
KAP. IV.
Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.
§ 18.
1. För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående
av en regementsofficer såsom ordförande samt fyra andra ledamöter,
nämligen en av Konungens befallningshavande i det län, till vilket området
eller största delen därav hörer, därtill förordnad lagfaren man, ävensom
rullföringsområdesbefälhavaren samt två inom samma område bosatta, icke
militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas varje gång
för två år av landstinget eller, där rullföringsområde utgöres av stad, som
Inskri eningsnämnds
sammansättning.
12
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
ej under landsting lyder, av stadsfullmäktige. En ledamot och en suppleant
avgå årligen. Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande under
olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting
lyder, väljas särskilt för varje sådan landsdel eller stad två ledamöter i
nämnden jämte lika antal suppleanter. De av landsting eller stadsfullmäktige
valda ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter
deltaga i nämndens förrättningar endast i vad angår det område, för
vilket de blivit valda.
För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer,
finnas två eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av
rullföringsområdet, sammansatta såsom ovan är föreskrivet, dock att i stället
för rullföringsområdesbefälhavaren må träda annan officer.
Vid sammanträde av inskrivningsnämnd för rullföringsområde, från
vilket ett större antal värnpliktiga inskrives i marinen, må officer av
marinen närvara för att lämna nämnden erforderliga upplysningar och
göra de yrkanden, som han finner behövliga i fråga om inskrivningen av
värnpliktig till tjänst eller särskild befattning vid marinen, dock utan
rätt att i nämndens beslut deltaga.
2. För sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående även
regementsofficer såsom ordförande och fyra andra ledamöter, nämligen eu
av Konungens befallningshavande i det län, inom vilket sjömanshuset är
beläget, därtill förordnad lagfaren man ävensom sjörullföringsområdesbefälhavaren
och två inom staden, där sjömanshuset är beläget, bosatta, icke
militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas på sätt i
mom. 1 är för varje fall stadgat.
I de fall, Konungen bestämmer, må i stället för sjörullföringsområdesbefälhavare
träda annan officer.
3. För att beslut må kunna av nämnden fattas, erfordras, att minst
tre ledamöter, däribland en militär samt den av Konungens befallningshavande
förordnade ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning till
beslut rösterna lika, galle ordförandens eller, vid förfall för denne, oinrådcsbefälhavarens
mening.
Nämnden biträdes av minst en läkare.
§ 19.
Inskriv- 1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konun
nämnds
Sens befallningshavande i det län, vartill området eller största delen därav
åligganden, hörer. Sådan nämnd åligger:
a) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;
13
Kung!. Maj:ts nåd. •proposition nr 59.
b) att pröva och besluta om de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskov;
c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig
eller andlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo
ådagalägga hans oförmögenhet till tjänst vid rikets försvar, utan hinder
av den värnpliktiges frånvaro besluta hans frikallelse från värnpliktens
fullgörande;
d) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag
vid hären eller den tjänst vid marinen, vari de önska bliva inskrivna,
ävensom att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning
till underbefäl eller fackmän vid fotfolket, trängen och förplägnadstrupperna
eller önska undergå för utbildning till plutonchef eller motsvarande
befattning stadgad särskild tjänstgöring;
e) att, där ej, enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskrivningsrevision,
efter prövning av de värnpliktigas lämplighet för olika truppslag,
tjänster eller särskilda befattningar, tilldela de olika truppslagen,
tjänsterna eller befattningarna dem, som inskrivits, varvid iakttages, att
vid lika lämplighet i första rummet uttagas de, vilka därtill anmält sig,
samt att för utbildning till underbefäl eller fackmän icke uttagas sådana
för fotfolket avsedda värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande
skulle bereda dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga
väsentliga svårigheter eller olägenheter; skolande inskrivningsnämnd tillika,
enligt föreskrifter som Konungen meddelar, anteckna vissa värnpliktiga
såsom lämpliga att, utöver de visst truppslag eller viss tjänst eller befattning
tilldelade, i händelse av behov uttagas till sådant truppslag eller
sådan tjänst eller befattning;
f) att tillställa de inskrivna den i § 14 nämnda inskrivningsbok,
i vilken nämndens beslut bör vara antecknat; samt
g) att förordna om de värnpliktigas överförande vid behörig tid från
första till andra uppbådet i beväringen och från beväringen till landstormen.
över nämndens beslut föres protokoll av den utav Konungens befallningshavande
förordnade ledamoten, därvid från beslut avvikande mening,
som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot inom nämnden,
eller från beslut avvikande yrkande, som blivit gjort av biträdande läkare
eller av den i § 18 mom. 1 omförmälda officer av marinen, antecknas till
protokollet; och skola, innan nämnden åtskiljes, såväl inskrivningslängderna
som protokollet av nämnden underskrivas.
2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens
befallningshavande i det län, där sjömanshuset år beläget, och gäller för
14
Besvär över
inskrivningsnämnds
beslut.
Inskriv
nings
revisions
samman
sättning.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
sådan inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda
inskrivningsnämnd är föreskrivet.
3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens
och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av
värnpliktiga, som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning,
de åligganden och befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd,
i den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, utövas av inskrivningsområdesbefälhavaren
eller, beträffande å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, av sjörullföringsområdesbefälhavaren.
Beslut, som av områdesbefälhavaren i sådant ärende meddelas, skall
underställas inskrivningsrevisionen och må ej gälla, förrän detsamma blivit
av revisionen prövat.
4. Sjörullföringsområdesbefälhavare må, även under den del av året,
som infaller emellan inskrivningsrevisions sammanträde och näst infallande
inskrivningsförrättning, utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och
befogenheter beträffande å sjömanshus inskriven värnpliktig, som med laga
förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus.
Beslut, som av honom i sådant fall meddelas, skall gälla, till dess
detsamma blivit av inskrivningsnämnden prövat.
§ 20.
1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av
värnpliktig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen
samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas
till Konungens befallningshavande i det län, inom vilket förrättningen
ägt rum. Besvären må även inom behörig tid med posten insändas;
dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt
undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran eller
med hans samtycke blivit uppsatt.
2. över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär
anföras av den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad
i mom. 1 rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut är föreskrivet.
§ 21.
1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus
skall finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller,
i händelse denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det
län, till vilket största delen av området hörer, såsom ordförande, samt av
15
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
fyra andra ledamöter, nämligen inskrivningsområdesbefälhavaren ävensom
från varje till området hörande län, eller ej under landsting lydande stad,
tre inom länet eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses
för tre år av landstinget eller, för stad, som icke lyder under landsting,
av stadsfullmäktige. En ledamot och en suppleant avgå årligen.
Där inskrivningsområdesbefälhavare deltagit i inskrivningsnämnds
förhandlingar, förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot
av den inskrivningsrevision, som har att till prövning upptaga
samma nämnds beslut.
De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse
de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning
.endast i vad den angår det område, för vilket de blivit valda.
2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst
tre ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid
omröstning till beslut rösterna lika, galle ordförandens eller, vid förfall
för denne, den militäre ledamotens mening.
Revisionen biträdes av en militärläkare och en därtill förordnad
civil läkare.
§ 22.
Inskrivningsrevision sammanträder på kallelse av ordföranden. Re- Inskrivvisionen
åligger: nmgsrevi
a)
att pröva och avdöma besvär mot inskrivningsnämnds beslut; ganden.
b) att granska och, där så skäligt finnes, ändra sådana inskrivningsnämnds
beslut, rörande vilka avvikande meningar eller yrkanden äro till
protokollet antecknade, ävensom varje beslut rörande ärende, som omförmäles
i § 19 mom. 1 c);
c) att granska och, där så skäligt finnes, ändra inskrivningsområdeseller
sjörullföringsområdesbefälhavares beslut i ärende, som jämlikt § 19
mom. 3 blivit revisionen underställt; samt
d) att i de fall, Konungen bestämmer, med iakttagande ay de i
§ 19 mom. 1 e) stadgade grunder verkställa tilldelning av värnpliktiga till
visst truppslag eller viss tjänst eller befattning.
Inskrivningsrevisionens beslut överlämnas till Konungens befallningshavande
för att genom dess försorg vederbörande kungöras.
§ 23.
Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar Underställblivit
av minst två ledamöter till protokollet antecknade, skall under
ning
srevisions
beslut.
16
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
Tjänstgöringsskyldighet
vid
hären eller
marinen.
Värnpliktigs
inskrivning
i marinen
eller
hären.
Tilldelning
till olika
truppslag.
ställas Konungens prövning; och skola protokollet och övriga handlingar
för sådant ändamål genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till
vederbörande statsdepartement. Beslutet gånge dock i verkställighet, där
ej Konungen annorlunda förordnar.
Ej må i inskrivningsrevisions beslut ändring sökas.
KAP. V.
Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet i beväringen.
§ 24.
Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag av hären
eller uti den tjänst vid marinen, vartill han inskrivits eller överförts, dock
att i de fall, Konungen prövar erforderligt, värnpliktig skall vara skyldig
att även vid annat truppslag eller i annan tjänst fullgöra tjänstgöring,
där sådant ej medför förändring av tjänstgöringstiden.
§ 25.
1. Marinen tilldelas:
a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga
å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver
varit inmönstrade till sjöfart;
b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga enligt bestämmelser,
som Konungen meddelar; samt
c) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, som anses för marinen
behövliga, till det antal Konungen bestämmer.
2. Alla värnpliktiga, som icke blivit inskrivna i marinen, tilldelas
hären.
3. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären eller marinen
eller vid härens eller marinens reserv, överföres till härens eller
marinens beväring eller landstorm.
§ 26.
1. Värnpliktiga tilldelas fotfolket, rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,
trängen och förplägnadstrupperna samt tjänst i marinen, på
sätt §§ 19 och 22 bestämma.
17
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
2. Av fotfolket och troligen i egentlig trängtjänst samt förplägnads- Uttagning
trupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga uttagas, på sätt Konungen när- för- utbfll>f
mare förordnar, vid inskrivningen högst fjorton procent för utbildning till underbefäl
underbefäl eller fackmän. eller
3. Av trängen i sjukbärartjänst och i egentlig sjukvårdstjänst till- fackman
delade vapenföra värnpliktiga uttagas, på sätt Konungen närmare förordnar,
vid inskrivningen högst tio procent för utbildning till underbefäl eller
fackmän. .
§ 27.
1. Vapenför värnpliktigs utbildningstid.
A- Vapenför värnpliktig, med undantag av dem, som nämnas under Vämplik13,
C eller D i detta moment, är, sedan han blivit inskriven, skyldig att ‘1“^''
under fredstid for sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan m. m.
angives, nämligen:
a) vid fotfolket i sammanlagt trehundrafyrtio dagar, vilken tjänstgönng,
på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrafemtio dagar, som ta^er sin
början under första året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vart
och ett av andra, tredje och fjärde åren; dock att
värnpliktiga, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,
skola tjänstgöra i sammanlagt fyrahundra dagar, vilken tjänstgöring
på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om trehundratio dagar, som tacer sin
början under första året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vart
och ett av andra, tredje och fjärde åren;
b) vid rytteriet i sammanlagt trehundraåttiofem dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om trehundraen dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om fyrtiotvå dagar under vart
och ett av andra och tredje åren;
c) vid fältartilleriet och position*artilleriet i sammanlagt trehundrasjuttiofem
dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 29 käft. (AV 59.) 3
18
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
med en första tjänstgöring om tvåhundrafyrtionio dagar i en tjänstgöringsperiod
av trehundra dagar, som tager sin början under första året
och vari ingår femtioen dagars sammanhängande tjänstledighet, samt
med en repetitions-(regements-)övning om fyrtiotvå dagar under vart
och ett av andra, tredje och fjärde åren;
d) vid fästning sartilleriet och fästning singenjör trupperna i sammanlagt
trehundrasextiofem dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare
förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundranittiofem dagar, som tager
sin början under första eller andra året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om trettiofem dagar under
vart och ett av tredje och fjärde åren;
e) vid fältingenjör- och fälttelegraf trupperna i sammanlagt trehundrasjuttiofem
dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttio dagar i en tjänstgöringsperiod
av trehundrasju dagar, som tager sin början under första
året och vari ingår trettiosju dagars sammanhängande tjänstledighet, samt
med en repetitions-(regements-)övning om trettiofem dagar under
vart och ett av andra, tredje och fjärde åren;
f) vid trängen och förplägna/lstrupperna i sammanlagt tvåhundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbår artjämt:
med en första tjänstgöring om etthundrafemtio dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt
med tre repetitions-! regements-)övningar, var och en om trettio dagar,
före utgången av fjärde eller femte året;
vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om etthundraåttio dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vartdera
av andra och fjärde åren; samt
vid förpläqnadstrupperna:
med en första tjänstgöring om tvåhundratio dagar, som tager sm
början under första eller andra året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under
fjärde året; dock att
värnpliktiga, som vid trängen eller förplägnadstrupperna uttagits
för utbildning till underbefäl eller fackmän, skola tjänstgöra i samman
-
19
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 59.
lagt trehundrasextiofem dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare
förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttiofem dagar, som tager
sin början under första eller andra året, samt
med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om trettio dagar,
före utgången av fjärde eller femte året;
g) vid marinen i nedan angivna antal dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
av de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga i trehundrasextio dagar i
en följd med början under första året, samt
av de å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga:
om de inskrivits till sjötjänst eller stationstjänst, i trehundrasextio
dagar, antingen i en följd med början under första eller andra året eller
ock, där Konungen till följd av särskilda omständigheter prövar nödigt,
med en första tjänstgöring om tvåhundrasextio dagar under första eller
andra eller under första och andra året samt en repetitionsövning om etthundra
dagar under fjärde året;
om de inskrivits till kustartilleritjänst, i trehundrasextiofem
dagar, med en första tjänstgöring om trehundra^ ugutre dagar, som
tager sin början under första eller andra året, och en repetitionsövning
om fyrtiotvå (lagar under fjärde året.
B. Vapenför värnpliktig, vilken avlagt studentexamen eller erhållit
avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid
annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen
förordnar, skall anses däremot svara, så ock vapenför värnpliktig, som vid
navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning
annan examen än maskinistexamen av tredje klass, är, sedan
han blivit inskriven, skyldig att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra
det antal dagar, som nedan angives, nämligen:
a) vid hären i sammanlagt fyrahundraåttiofem dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om minst fyrahundra dagar, som tager
sin början under första året, samt
med en repetitions-(regements-)övning under vart och ett av andra
och tredje åren;
b) vid marinen i femhundra dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd med början under
första året samt
20
Kungl. Ma.j:ts nåd. proposition nr 59.
i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om fyrahundrafemtioåtta
dagar, som tager sin början under första året, och med en repetitions-(regements-)övning
om fyrtiotvå dagar under tredje året.
C. Vapenför värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättningen, på
sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning
till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt
där omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i
§ 6 mom. 3 sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton
eller nitton år, är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt
bestämmelserna under B.
D. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens
högskola eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning
till läkare, tandläkare, veterinär eller maskiningenjör eller eljest
i sådana ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten,
eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att
han kommer att idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva
bättre tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan
ordning än i sagda punkt föreskrives, Konungen förordna, att, enligt de
närmare bestämmelser Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt
till avbrott under viss tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels
militärutbildning dels fackutbildning och facktjänstgöring, varvid den värnpliktige
må åtnjuta högst fyrtiofem dagars minskning av den enligt detta
moment för honom bestämda tjänstgöringstiden. Har ej den värnpliktige
före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt
de studieprov Konungen bestämmer, skall den värnpliktige, enligt vad
Konungen föreskriver, fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna
under B åligger honom; och räknas därvid genomgången militärutbildning
honom till godo på sätt Konungen prövar skäligt.
E. Under A avsedd värnpliktig, som tillhör fotfolket och icke uttagits
för utbildning till underbefäl eller fackman, eller som tillhör fältartilleriet,
positionsartilleriet, fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna, äger,
sedan han påbörjat honom åliggande första tjänstgöring, på därom gjord
framställning tvärstanna i tjänstgöring intill slutet av första repetitionsövningen.
Vapenför värnpliktig, som för utbildning vid Norrbottens regemente
eller Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes inskrivningsområde,
må, på sätt Konungen finner gott förordna, fullgöra honom
åliggande första tjänstgöring samt en, två eller tre repetitionsövningar i
en följd med början under första eller andra året.
21
Kuiigl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
Vapenför värnpliktig, som tilldelats Karlskrona eller Vaxholms grenad)
ärregem en te, fästningsartilleriet eller fästningsingenjörtrupperna, må,
på sätt Konungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första
tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd med början under
första eller andra året.
F. Repetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att
för särskilda fall annorlunda förordna, äga rum
vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen under tiden från och med
den 11 juli till och med den 31 augusti samt
vid övriga fotfolksregementen under tiden från och med den 11 juli
till och med den 5 september.
2. Icke vapenför värnpliktigs utbildningstid.
A. Icke vapenför värnpliktig, med undantag av dem, som nämnas
under B eller C i detta moment, är, sedan han blivit inskriven, skyldig
att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras antingen i en följd med början under första eller andra
året eller ock med en första och en andra tjänstgöring under de tre
första åren.
B. Icke vapenför värnpliktig, vilken avlagt studentexamen eller erhållit
avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som
vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen
förordnar, skall anses däremot svara, är, sedan han blivit inskriven, skyldig
att, på sätt Konungen närmare bestämmer, under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra trehundrasextiofem dagar i en följd med början under första
eller andra året.
C. Icke vapenför värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-
eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning annan examen
än maskinistexamen av tredje klass, år, sedan han blivit inskriven, skjddig
att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra i trehundrasextio dagar i en följd med början under första eller
andra året.
D. Beträffande värnpliktig, som i punkten B sägs, skall, där han
idkar eller gör sannolikt att han kommer att idka sådana studier, som i
mom. 1 D avses, vad i sistnämnda lagrum stadgas äga motsvarande till
-
22
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
Inkallelse
till tjänstgöring
vid
krigstillfälle
m. m
lämpning; och må för värnpliktig, som inom föreskriven tid fullgjort de
studieprov Konungen bestämmer, den i punkten B av detta moment stadgade
tjänstgöringstiden minskas med högst sextio dagar samt värnpliktig,
som icke i behörig tid avlagt de föreskrivna studieproven, vid fullgörande
av den honom enligt samma punkt åliggande tjänstgöring räkna sig genomgången
militärutbildning till godo på sätt Konungen prövar skäligt.
E. Värnpliktig, vilken inskrivits såsom vapenför, men senare befinnes
icke vapenför, är skyldig tjänstgöra i sammanlagt det antal dagar, som i detta
moment för varje fall sågs. Sådan värnpliktig äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring
tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort såsom vapenför.
3. Reservtruppövning.
Vapenför värnpliktig, vilken tilldelats hären, med undantag av dem,
som nämnas i mom. 1 D av denna §, är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, under nionde året i högst femton dagar deltaga i
reservtruppövning.
4. Särskilda bestämmelser.
Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till
station av flottan och bliva avmönstrat, innan tiden för den tjänstgöring,
till vilken den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig
att tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning
för den överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt
särskilda bestämmelser.
Har värnpliktig under i mom. 1, 2 eller 3 föreskriven tjänstgöring
blivit fälld till straff för rymning eller för olovligt undanhållande av
minst ett dygns varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet
av straffarbete eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den
tid, under vilken han var rymd eller olovligen undanhöll sig eller hans
tjänstgöring sålunda var avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,
där ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad
mån den värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen,
samt i vilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,
bestämmer Konungen.
§ 28.
1. Då rikets försvar det kräver, så ock när det erfordras till stillande
av uppror, må Konungen, efter statsrådets hörande, till tjänstgöring
23
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
inkalla beväringens första uppbåd eller de större eller mindre delar därav,
som finnas behövliga.
2. Därest i anseende till krig eller för avvärjande av befarat eller
börjat angrepp det för rikets försvar finnes nödigt, att beväringens andra
uppbåd, eller någon del därav i skilda orter eller vid olika truppslag av
hären eller vid marinen, inkallas, må Konungen därom förordna, sedan han
statsrådet hört och, så vida Riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar
skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.
Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande
har icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Gottlands inskrivningsområde
eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar,
utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad i mom. 1
föreskrivits.
3. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären
användas endast till rikets försvar, och efter det att statsrådet blivit hört
samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens medgivande må bevåringens
andra uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.
§ 29.
1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande
befäl till den i § 27 föreskrivna tjänstgöring
genom kungörelse, som skall införas i en eller flera av ortens tidningar
och uppläsas minst två gånger i kyrkorna samt offentligen anslås
inom varje till rullföringsområdet hörande kommun; eller
genom order.
2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen
genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas,
samt, där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och
uppläses i kyrkorna; eller
genom order.
Genom .ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,
att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat
efter förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för
sådant bekantgörande.
Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring,
som kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).
3. Vid utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens första
uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så snart ske
Sättet för
inkallelse
till tjänstg
äring.
24
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
Tjänsteför
rättning.
När värnpliktig,
som
tillhör beväring
en,
lyder under
krigslag.
Mönstring.
kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att fullgöra
vad sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.
§ 30.
Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verkställa
den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.
I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas
företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.
§ 31.
Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och
marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga
om åtlydnad av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som ornförmäles
i § 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.
§ 32.
1. Varje år skall mönstring, som i denna § omförmäles, hållas med
de till beväringen hörande värnpliktiga, med undantag av dem, som under
årets lopp varit i tjänstgöring eller som äro å sjömanshus inskrivna och
till sjöfart inmönstrade.
2. Med värnpliktiga, utom dem, som äro å sjömanshus inskrivna
och tillhöra marinen, hålles mönstringen inom varje rullföringsområde. För
sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att, i enlighet med de närmare
föreskrifter Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig skriftlig
uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet att under
tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen
avgiva nämnda uppgift.
3. Med värnpliktiga, som äro å sjömanshus inskrivna och tillhöra
marinen, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring är varje
värnpliktig skyldig att, i enlighet med de närmare föreskrifter Konungen
meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig uppgift
om bostad och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att under
tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen
avgiva nämnda uppgift.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
25
4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall
införas i en eller flera av ortens tidningar och uppläsas minst två gånger i
kyrkorna samt offentligen anslås inom vederbörande kommuner.
§ 33.
1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, så vitt Konun- Vämplik
gen
ej för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma: tl09rst ''wh^an
a)
att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör det trupp- mälningsslag
vid hären eller den tjänst vid marinen, vartill han blivit inskriven skyld''9het
eller överförd;
b) att den värnpliktige, om han till annat område avflyttar, tillhör
den truppavdelning av hären eller den flottans station, som erhåller sina
värnpliktiga från det område, till vilket han inflyttar; samt
c) att, om den värnpliktige icke är till tjänstgöring inkallad, när
landstormen inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma
och då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.
2. För värnpliktiga, tillhörande beväringen, med undantag av dem,
som äro å sjömanshus inskrivna och tillhöra marinen, gäller dessutom:
a) att, om värnpliktig vill för längre tid än en månad vistas utom
den ort, där han är kyrkobokförd, anmälan därom skall före avresan göras
hos vederbörande områdesbefäl samt detta befäl därefter hållas underrättat
om hans adress, intill dess han återkommer; dock att, där den
värnpliktige inmönstrats till sjöfart, anmälan erfordras allenast om påmönstringen
och avmönstringen; samt
b) att värnpliktig, vid avflyttning till annan ort, är pliktig att,
om flyttningen ägt rum inom rullföringsområdet, senast en månad efter
densamma därom göra anmälan hos rullföringsområdesbefälhavaren samt,
om han avflyttat till annat rullföringsområde, därom göra anmälan såväl
före avflyttningen hos befälhavaren för det rullföringsområde, från vilket
han avflyttar, som ock, inom en månad efter ankomsten till det nya hemvistet,
hos befälhavaren för det rullföringsområde, till vilket han inflyttat;
dock vare värnpliktig, som hos vederbörande myndighet uttagit och avlämnat
flyttningsbetyg, befriad från berörda anmälningsskyldighet, där ej
Konungen för särskilda fall annorlunda förordnar.
3. Till beväringen hörande värnpliktig, som är å sjömanshus inskriven
och tillhör marinen, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller
till sjöfart inmönstrad, hålla sjömanshusombudsmannen underrättad om
sin adress.
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. . 29 käft. (AV 59.) 4
26
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
Värnpliktig,
som tillhört
härens eller
marinens
fast anställda
personal,
m. m.
§ 34.
1. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller marinen
eller vid härens eller marinens reserv under sammanlagt minst två
år, skall efter avgången från sagda anställning, så länge han i följd av
sin värnplikt kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Detsamma
gäller ock värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller
dess reserv under kortare tid än två år, så framt han undergått rekrytutbildning
samt deltagit i två repetitionsövningar.
2. I mom. 1 nämnd värnpliktig anses hava fullgjort den i § 27
föreskrivna första tjänstgöring, men är skyldig att med vederbörlig åldersklass
deltaga i repetitionsövning samt reservtruppövning.
Har den fasta anställningen vid hären eller marinen eller vid härens
eller marinens reserv uppgått till minst tre år, anses den värnpliktige hava
fullgjort all den i § 27 inom. 1 eller 2 föreskrivna tjänstgöring, men är,
om han tillhör hären, skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i reservtruppövning.
Detsamma gäller ock den, som, under fast anställning vid
hären eller dess reserv, undergått rekrytutbildning samt deltagit i tre repetitionsövningar,
ävensom den, vilken såsom värnpliktig fullgjort första
tjänstgöring och en repetitionsövning samt därefter varit fast anställd under
minst två år.
Icke vapenför värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären
eller marinen eller vid härens eller marinens reserv, äger att såsom fullgjord
värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig det antal dagar, han varit
fast anställd.
I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övriga fall må anses
motsvara tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.
3. Värnpliktig, som omförmäles i § 27 mom. 1 B eller C eller
mom. 2 B eller C, tillhör första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.
4. Den, som avlagt medicine kandidatexamen samt fullgjort därefter
följande föreskrivna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring,
tillhör beväringens första uppbåd under hela sin värnpliktstid.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
27
KAP. VI.
Om de värnpliktigas underhåll och förmåner i beväringen.
§ 35.
1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhål- Förmåner
ler värnpliktig, tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestäm-unde> ^ard''
inelser.
2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig Förmåner
underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig tjänstgöutrustning
samt dessutom penningbidrag och, där den värnpliktiges tjänst- ring.
göring, reservtruppövning oräknad, överstiger sammanlagt trehundrafyrtio
dagar, särskilt tillskott i penningar för den tid, som överskjuter trehundrafyrtio
dagar, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser.
3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgö- Pensionering
ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större ring''
eller mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad
till understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.
KAP. VII.
Om landstormen.
§ 36.
1. Värnpliktig, som tillhör landstormen, är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning deltaga
i en landstormsövning om fem da<*ar.
2. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar
till tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller viss del därav,
må Konungen i den ordning, som för inkallande av beväringens andra
uppbåd i mom. 2 av samma § är föreskriven, för hemortens försvar till
tjänstgöring inkalla landstormen eller de större eller mindre delar därav,
som finnas behövliga.
Landstormens
inkallande.
28
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
Konungen må ock, till skydd för mobilisering av beväringens första
uppbåd eller för andra särskilda orsaker, i den ordning som för inkallande
av sagda uppbåd är i § 28 mom. 1 föreskriven, till tjänstgöring
inkalla för det lokala försvaret erforderlig del av landstormen. Landstormsavdelning,
som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längre
än högst femton dagar, såvida ej krig före samma tids utgång utbrutit.
3. Landstormens inkallande till tjänstgöring sker på sätt för varje
fall är i § 29 föreskrivet.
4. Att värnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i
När värn- strafflagen för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänst
tilUiör’land-
örring och marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som
stormen, är och i fråga om åtlydnad av inkallelse i enlighet med § 29 till tjänstUnkrigslaga
l göring, som i inom. 1 eller 2 här ovan omförmäles, därom är i nämnda lag
stadgat.
§ 37.
Landstor- Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande
megörings-t~inskövningsområden, dock att till landstormen hörande värnpliktig, som
område, erhållit sin utbildning vid marinen, må, även utom sagda inskrivningsområderi,
användas för det lokala kustförsvaret.
§ 38.
Landstor- Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.
niens organisation.
§ 39.
Landstor- 1. Värnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring plik
’7Ä’-tig
att, därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa föda, under
förmåner, tiden förse sig med sådan, mot ersättning av staten för värdet av soldatportion.
Sjukvård, vapen, ammunition, utredningspersedlar samt fälttecken,
angivande hans egenskap av krigsman, tillhandahållas av staten.
Sådan värnpliktig erhåller under tjänstgöring, som i § 36 mom. 1
omförmäles, beklädnad eller beklädnadsersättning samt dessutom penningbidrag.
Under tjänstgöring, som i §• 36 mom. 2 avses, är den värnpliktige
skyldig att själv förse sig med kläder.
2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under militärtjänstgöring,
har enahanda rätt till understöd för sig och efterlevande som
värnpliktig, vilken tillhör beväringen.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
29
KAP. Vill.
Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock om
laga förfall.
§ 40.
1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
böte, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller
från värnpliktens fullgörande frikallad, första året tio kronor och varje
år, han ånyo därmed beträdes, fyrtio kronor.
2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning
för annan ort, än där han är kyrkobokförd, eller för
annat sjömanshus än det han tillhör, men därvid försummar avlämna
prästbetyg ävensom i det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman
samt till följd därav icke kan emottagas, anses lika
med den, som icke inställt sig till inskrivningsförrättning.
§ 41.
1. Värnpliktig, som bort inställa sig till i § 32 omförmäld mönstring,
men utan laga förfall utebliver, böte för varje gång fem kronor.
2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom
enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för varje gång fem kronor.
§ 42.
Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
vare, där han icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskriven
eller från värnpliktens fullgörande frikallad, underkastad äventyr att varda
till inskrivnings undergående hämtad på egen bekostnad.
Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring,
därtill han blivit i laga ordning inkallad, må han till tjänstgöringens
fullgörande likaledes hämtas på egen bekostnad.
Uteblivande
från inskrivning.
Försummelse
att
avlämna
prästbetyg
m. m.
Försummad
inställelse
till
mönstring.
Försummad
anmälnings
skyldighet.
Hämtning säventyr.
30
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
§ 43.
1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser
anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad
eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock
att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av
den vikt, att de må gälla såsom laga förfall.
2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order
eller annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller
fara för krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för
inställelse till tjänstgöring räknas att vara på utrikes sjöresa stadd; åliggande.
dock den värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet,
ävensom att vid ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande
med svenskt örlogsfartyg omedelbart inställa sig till tjänstgöring.
§ 44.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig
läkares intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa.
Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet
med intyg av statens ämbets- eller tjänsteman, eller av präst i församlingen,
eller av ordföranden i kommunalstämman, eller av ordföranden
eller ledamot i kommunalnämnden, eller av ledamot i häradsnämnden.
KAP. IX.
Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock om användning
av böter.
§ 45.
1. över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från
inskrivningsförrättning och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller
från värnpliktens fullgörande frikallade, eller som underlåtit att fullgöra
vad dem enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar
länsvis uppgöras och till Konungens befallningshavande insändas; skolande
å förteckningarna för varje värnpliktig angivas hans bostad, där
31
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
denna är känd, samt, till ledning vid ansvars bestämmande, tillffän<diea
uPPlysnmgar rörande försummelsens beskaffenhet, ° 6
. Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivnmgsförrättning
den av Konungens befallningshavande förordnade ledamot
som över inskrivnmgsnämndens beslut förer protokoll; skolande inskrivningnämnden,
innan den åtskiljes, sagda förteckning granska och underteckna.
Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser
mot agbuden i § 32 mom 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som
förrättat mönstringen, eller hos vilken anmälan bort göras.
Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i
f 3 inom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken
översänder dem till sjörullföringsområdesbefälhavaren, som, efter att hava
granskat och påtecknat desamma, insänder dem till Konungens befallnin°shavande.
° °
2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga
skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallnirmshavande
finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, till vederbörande
kronofogdar och magistrater öve. sändas, försedda med Konungens
befallmngshavandes resolution, att de i utdragen upptagna böter må
hos de värnpliktiga^ omedelbarligen uttagas, därest de icke däremot nåo-ot
invända, men att, därest de vilja för uteblivandet eller försummelsen styrka
laga förfall eller eljest åberopa någon omständighet, som kan leda till
deras frikännande från bötesansvar, i vilken händelse de äga undfå skrift
av
resolutionen i vad dem rörer, de skola inom trettio da^ar däretter
till vederbörande kronofogde eller magistrat ingiva de bevis, som
till styrkande av. deras mot böternas indrivande gjorda invändningar åberopas,
vid påföljd för uraktlåtenhet därav, att böterna utan hinder av
samma invändningar må i laga ordning uttagas. Inkommande bevis skola
ofördröjligen insändas till Konungens befallningshavande, som, efter prövning
av förekommande omständigheter, meddelar beslut i saken.
3. Atnöjes värnpliktig icke med Konungens befallmngshavandes
beslut, varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom
trettio . dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallnin^shavande
ingiva sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konnivens
befallningshavande jämte eget yttrande till vederbörande statsdepartement
insändas. Besvären må även till Konungens befallningshavande med posten
insändas; och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egen
ndigt
undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran
eller med hans samtycke blivit uppsatt.
32
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 59.
§ 46.
Böters an- 1. De enligt denna lag inflytande böter skola under särskild titel
vändning ^ kronans räkenskaper redovisas och ingå till den till förmån för befling
Väringsmanskapet bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond be
redes
understöd åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig
sådan skada, att han därigenom blivit i större eller mindre man oförmögen
att sig med arbete försörja, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande,
i fall skadan förorsakat döden. . , . , ,
2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de
förvandlas efter allmän strafflag.
KAP. X.
Särskilda bestämmelser.
§ 47.
1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrinrättningarnas personal,
likställas enligt denna lag med de vid marinen fast anstälda.
,knp 2 Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga
...... dlhö''r delar beträffande manskap, som tillhör härens eller marinens reserv.
härens eller
marinens
reserv. o jo
Lots- och
fyrinrättningarnas
personal.
Manskap,
som tillhör
Lappbefolk
ningen.
Av Konungen bestämmes, om och i vad män samt under vilka villkor
befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare
medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.
§ 49.
Föreskrifter för denna lags
rörande la- depas av Konungen.
gens till- °
länkning.
tillämpning erforderliga närmare föreskrifter med
-
§ 50.
Ändring
eller uppnå
vande av
lagen.
dags
Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och Riks
sammanstämmande beslut.
Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 59.
33
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
§ 51.
Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1915, då följaktligen
ej mindre värnpliktslagen av den 14 juni 1901 med däri sederrnera
gj<?rda ändringar och tillägg än även de av Konungen för sistnämnda
lags tillämpning meddelade närmare föreskrifter, så vitt de strida
mot innehållet i denna lag, upphöra att gälla; skolande dock vad nedan
stadgas om undantag från bestämmelsen i denna § lända till efterrättelse.
§ 52.
1. Den i § 1 meddelade bestämmelsen om tiden för värnpliktens
inträdande samt bestämmelsen i § 5 mom. 1 skola äga tillämpning genast
efter denna lags utfärdande; och skola följaktligen motsvarande bestämmelser
i den äldre lagen från samma tid upphöra att gälla.
2. Efter det nämnda bestämmelser i denna lag trätt i kraft, skall
under år 1914 hållas inskrivningsförrättning för inskrivning av värnpliktiga,
som äro födda år 1894.
Sådan inskrivning skall äga rum i den ordning Konungen bestämmer.
§ 53.
1. Till de nya bestämmelserna om värnpliktstiden skall övergång
ske sålunda:
den, som inskrivits under något av åren 1895, 1896, 1897, 1898,
1899, 1900, 1901 eller 1902, skall tillhöra landstormen till och med det i
ordningen motsvarande av åren 1916, 1917, 1918, 1919, 1920, 1921
1922 och 1923;
den, som inskrivits under något av åren 1903, 1904, 1905 eller
1906, skall tillhöra beväringen och dess andra uppbåd till och med det i
ordningen motsvarande av åren 1916, 1917, 1918 och 1919 samt landstormen
till och med det i ordningen motsvarande av åren 1924, 1925,
1926 och 1927;
den, som inskrivits under något av åren 1907, 1908, 1909, 1910,
1911, 1912 eller 1913, skall tillhöra beväringens första uppbåd till och
med det i ordningen motsvarande av åren 1916, 1917, 1918, 1919, 1920,
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 2.9 höft. (AV 59.) 5
34 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 50.
1921 och 1922, beväringens andra uppbåd till och med det i ordningen
motsvarande av åren 1920, 1921, 1922, 1923, 1924, 1925 och 1926 samt
landstormen till och med det i ordningen motsvarande av åren 1928,
1929, 1930, 1931, 1932, 1933 och 1934;
den, som år 1914 inskrivits enligt den äldre lagen, skall tillhöra
beväringens första uppbåd till och med år 1923, beväringens andra uppbåd
till och med år 1927 samt landstormen till och med år 1935;
den, som år 1914 inskrives enligt vad i § 52 stadgas, skall tillhöra
beväringens första uppbåd till och med år 1924, beväringens andra uppbåd
till och med år 1928 och landstormen till och med år 1936.
2. Till stadgandet i § 34 mom. 4 sker övergång sålunda att den, som
inskrivits under något av åren 1902, 1903, 1904, 1905, 1906 eller 1907,
skall tillhöra beväringen och dess första uppbåd till och med det i ordningen
motsvarande av åren 1917, 1919, 1921, 1923, 1925 och 1927 samt
landstormen till och med det i ordningen motsvarande av åren 1923, 1924,
1925, 1926, 1927 och 1928.
§ 54.
1. Beträffande värnpliktig, som inskrivits år 1899 eller tidigare,
skola bestämmelserna i § 27 och § 36 mom. 1 icke tillämpas.
Beträffande värnpliktig, som inskrivits under något av åren 1900
1907, skola bestämmelserna i § 27 icke tillämpas.
Beträffande värnpliktig, som inskrivits under något av åren 1908—
1913 eller som år 1914 inskrivits enligt bestämmelserna i den äldre lagen,
skall vad i § 27 mom. 1, 2 och 4 av denna lag stadgas icke vinna tilllämpning.
I fråga om värnpliktig, som ovan i detta moment avses, galle vad i
§ 27 av den äldre lagen stadgas.
2. Föreskrifterna uti § 27 mom. 1 A a) skola icke tillämpas beträffande
vapenför värnpliktig, som år 1914 inskrives enligt § 52 och
tilldelas fotfolket, utan är sådan värnpliktig i stället skyldig att under
fredstid för sin utbildning tjänstgöra sammanlagt tvåhundrasjuttio dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundraåttio dagar under andra
året samt
med eu repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vart
och ett av andra, tredje och fjärde åren.
Vid tillämpning beträffande värnpliktiga, som år 1914 inskrivas
enligt § 52, av övriga bestämmelser i § 27 skall år 1915 vara första tjänst
-
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 5D. 35
göringsåret ocli tjänstgöringen under de följande åren jämkas i enlighet
härmed.
3. Beträffande sådan å sjömanshus inskriven värnpliktig, som inskrives
under år 1915 och tilldelas marinen, skola föreskrifterna uti
§ 27 mom. 1 A g) icke tillämpas. Sådan värnpliktig är i stället skyldig''
att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid trehundrasextio dagar i
en följd med början under första eller andra året.
§ 55.
Vad i §§ 53 och 54 är stadgat om den, som inskrivits visst år,
skall äga tillämpning även i fråga om den, som bort inskrivas samma år
men på grund av laga förfall eller beviljat uppskov eller därmed likställt
förhållande blivit inskriven först ett senare år.
Må, enligt vad därom är stadgat, visst år av tjänstetiden i beväringen
ej räknas den värnpliktige till godo såsom tjänsteår, skall vid tillämpning
av vad i sagda §§ är föreskrivet motsvarande jämkning äga rum.
Har någon enligt § 6 i den äldre lagen inskrivits före det år, då
han fyllde tjuguett år, skall den tid, under vilken han tillhör beväringens
första uppbåd, räknas från och med nämnda år.
36
Kungl. Majds nåd. proposition nr 59.
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott torsdagen
den 14 maj 1914.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcice,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen
anförde chefen för förstnämnda departement hans excellens herr
statsministern Hammarskjöld följande:
»Då jag nu går att underställa Eders Kungl. Maj:ts prövning ett
förslag till ny värnpliktslag, vilket utarbetats med biträde av särskilda inom
lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen tillkallade sakkunniga, tillåter
jag mig erinra, att detta förslag i allo ansluter sig till innehållet i det
förslag till ny härordning, varom Eders Kungl. Maj:t förut i dag beslutat
avlåta proposition till riksdagen.
Beträffande lagförslagets huvudpunkter får jag hänvisa till vad i sistberörda
ämne yttrats till statsrådsprotokollet.
Vid den granskning gällande värnpliktslag underkastats i sammanhang
med genomförande av de förändringar, som det nya härordningsförslaget
påkallar, har det visat sig, att nämnda -lag även i en och annan
punkt i övrigt är i behov av ändring eller jämkning, stundom endast i
formellt avseende.
37
Kanyl. MajUs nåd. proposition nr 59.
Då mer eller mindre betydande ändringar erfordras i flerfalet paragrafer
av gällande lag, har jag‘ansett lämpligast, att en, formellt sett, helt
ny värnpliktslag antages. Den gamla lagens uppställning och terminologi
hava emellertid i största möjliga utsträckning lämnats oförändrade.
Ett förberedande förslag i ämnet har varit för granskning överlämnat
till den av mig i annat sammanhang omnämnda generalskommissionen,
som vid sitt nyligen hållna sammanträde yttrat sig däröver. I anledning
av de erinringar generalskommissionen därvid framställt hava åtskilliga
ändringar vidtagits vid avfattande av det slutliga förslaget.»
Sedan föredraganden härefter uppläst såväl sistnämnda förslag som
det av generalskommissionen avgivna yttrandet, övergick föredraganden til!
eu redogörelse för förslagets särskilda §§ oeh anförde därvid:
»Kap. I. Allmänna bestämmelser.
§ I
Beträffande
grunderna för de i denna § vidtagna förändringar hänvisas
till vad i annat sammanhang anförts.
Då utlänning icke kan självständigt förvärva svensk medborgarrätt
före tjuguett års ålder, har det i samband med värnpliktsålderns sänkning
ansetts lämpligt att vidtaga en formell jämkning av denna §.
§ 3.
Aven i fråga om denna § hänvisas till vad i annat sammanhang
anförts.
§ 4.
Denna § är oförändrad.
§ 5-
Under uttrycket »flottan» har förut hänförts även kustartilleriet
(flottan i fästningstjänst), men numera användes »marinen» såsom gemensam
beteckning för flottan och kustartilleriet. Denna förändring i uttryckssättet
har föranlett jämkning i denna § liksom i ett flertal andra §§.
38
Kungl. May.ts nåd. proposition nr öi).
Inskrivningen har, såsom i annat sammanhang närmare framhållits,
ansetts fortfarande böra regelmässigt försiggå under det år, värnplikten
inträder, d. v. s. enligt förslaget det år, då tjugu år uppnås. Då första
tjänstgöringen är avsedd att i regel taga sin början samma år, blir visserligen
härav en följd, att enligt § 16 uppskov med inskrivning på grund av försenad
kroppsutveckling oftare än för närvarande kan böra ske. Men
som uppskov kan förutsättas skola fortfarande ifrågakomma i ungefär
samma omfattning under olika år, torde antalet värnpliktiga, som komma
att årligen fullgöra sin tjänstgöring, i allt fall ej bliva mer växlande än
för närvarande.
§ 6.
Mom. 1—3. Rätten för yngling, som ännu ej inträtt i värnpliktsåldern
(underårig), att anmäla sig till inskrivning bär enligt gällande lag
icke varit beroende av att ynglingen uppnått viss, värnpliktsåldern ej allt
för mycket understigande levnadsålder.
Då nu i samband med värnpliktsålderns sänkning den första.tjänstgöringen
för de flesta värnpliktiga är avsedd att påböijas omkring ett
och ett halvt år tidigare än för närvarande, har någon allmänt gällande
rätt för yngling att anmäla sig till inskrivning tidigare än i § 5 förcskrives
icke längre ansetts böra stadgas. Däremot har dylik rätt befunnits
höra med skäliga begränsningar medgivas vissa ynglingar, nämligen dels
sådana, som äro villiga att för bättre utbildnings vinnande fullgöra längre
tjänstgöring (mom. 1 och 3) eller att för utbildning vid visst truppförband,
Norrbottens regemente, uttagas från annat regementes inskrivningsområde
(mom. 1), dels sådana, som på grund av åtnjuten skolundervisning,
vilken tagit sig uttryck i avlagda kunskapsprov, äro skyldiga
att undergå längre utbildning (mom. 2). Genom rätt till tidigare inskrivning
beredes åt sådana ynglingar eu särskild förmån till vederlag föi
den större uppoffring, som'' de genom längre tjänstgöring eller i annat
hänseende bliva underkastade.
Beträffande de i mom. 2 åsyftade ynglingarna, vilkas utbildningstid
enligt § 27 skall omfatta 485—500 dagar, är det givetvis för dem av
särskilt intresse att så snart som möjligt efter avlagda examina eller avslutade
lärokurser få påbörja sin tjänstgöring. Detta intresse torde, med
hänsyn till den vidsträckta tjänstgöringsskyldighet, som sålunda åligger
nämnda ynglingar, böra tillgodoses genom att låta dem redan det år, då
de fylla aderton år, anmäla sig till inskrivning samt — i den mån, med
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ,19.
39
tillämpning av i sådant avseende gällande föreskrifter, deras fysiska utveckling
befinnes det medgiva — bliva inskrivna.
Då den längre tjänstgöringsskyldigheten för här avsedda kategorier
är knuten till vissa examina eller lärokurser, vilka i allmänhet avläggas
resp. avslutas först efter det inskrivnings förrättningarna för året försiggått,
år det tydligen önskvärt att möjlighet finnes till inskrivning även för den,
med avseende å vilken nämnda förutsättning kan antagas inträda senare
under året, exempelvis den, som efter privata studier ämnar avlägga studentexamen.
Vidare synes det vara lämpligt att genom en dylik förmån
giva sådana ynglingar, som, utan att hava avlagt de stadgade kunskapsproven,
lämpa sig lör samma högre värnpliktsutbildning, en uppmuntran
att frivilligt underkasta sig den längre tjänstgöringen. Dessa syften torde
vinnas genom det i mom. 3 lämnade medgivandet till inskrivning redan
vid aderton års ålder även för den, som, på sätt Konungen närmare förordnar,
visar sig äga förutsättningar för utbildning till plutonchef eller motsvarande
befattning. Då enligt § 27 C dylik tidigare inskriven värnpliktig
också är skyldig fullgöra den där stadgade längre tjänstgöringen, torde
något missbruk av berörda medgivande icke vara att befara.
För de i mom. 1 angivna fallen medgives inskrivning först det år,
då vederbörande fyller nitton år.
Rätten att inskrivas såsom underårig bör fortfarande i allmänhet
vara beroende av att den, som därtill anmäler sig, befinnes vapenför.
Mom. 4 och 5. Fjärde momentet motsvarar § 6 andra stycket i
gällande lag, med erforderliga jämkningar. Femte momentet är lika lydande
med § 6 tredje stycket i samma lag.
§§ 7—9.
Dessa §§ hava, med undantag för en formell jämkning i § 7, lämnats
oförändrade.
§ 10.
Mom. 1. Detta moment har endast undergått en formell jämkning.
Mom. 2. Den i andra stycket av § 10 i gällande lag meddelade
föreskriften, att värnpliktig, som för viss tid är förlustig medborgerligt
förtroende, under samma tid ej får vapenövas utan skall användas till
lämpliga arbeten vid hären eller flottan, har ersatts med en bestämmelse,
att värnpliktstjänstgöringen uppskjutes, till dess den värnpliktige åter
-
40
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr öi).
vunnit medborgerligt förtroende. Denna förändring överensstämmer med
vad som förordades redan i ett förslag till lag om ändrad lydelse av
vissa §§ i värnpliktslagen, som den 28 januari 1907 avgavs av därtill
beordrade officerare.
Till stöd för nämnda förslag framhölls, att dessa värnpliktigas tjänstgöring
jämsides med de övriga för visso torde få anses verka icke blott
till skada för krigsmaktens anseende, utan därjämte, då samma värnpliktiga
ju blott finge användas till »lämpliga arbeten», i viss grad nedsättande
för den kategori värnpliktiga, vilken endast på, liknande sått vore i stånd
att fullgöra sin försvarsplikt, nämligen de icke vapenföra. Det, vore även
tydligt, att den nytta, försvaret kunde draga av dessa värnpliktiga, bleve
både till sitt värde tvivelaktig och, genom bestämmelsen om sättet för
deras användning, vida ringare än eljest behövde vara fallet. Vidare måste
med nuvarande bestämmelser vissa olägenheter uppstå beträffande hår
ifrågavarande personers tjänstgöring. Vore exempelvis eu vapenför värnpliktig
förlustig medborgerligt förtroende endast under bevåringsrekrytskolan
och sålunda under denna använd blott till »lämpliga arbeten», bleve
den vapenutbildning, han sedermera under repetitionsövningarna erhölle,
fullkomligt värdelös. Slutligen syntes en dylik undantagsställning för den
värnpliktige verka såsom en skärpning i den straffpåföljd, han vore underkastad.
. .
I huvudsaklig anslutning till vad sålunda anförts har jag funnit den
vidtagna förändringen vara fördelaktig för krigsmakten och ur vissa synpunkter
även för den värnpliktige.
Mom. 3. Den i detta moment införda bestämmelsen, som icke har
någon motsvarighet i gällande värnpliktslag, har utarbetats i sammanhang
med det förslag till revision av strafflagstiftningen för krigsmakten, som
kommer att föreläggas den snart sammanträdande riksdagen. Beträffande
syftet med bestämmelsen hänvisar jag till de uttalanden i sådant avseende,
som förekommit under förarbetena till nämnda förslag.
Kap. II. Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.
§ 11.
Denna § har endast underkastats eu formell jämkning.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
41
§ 12.
Denna § är oförändrad. Fråga om ändring däri har uppstått i anledning
av den tilltänkta omorganisationen av landsstaten men torde böra
upptagas till behandling först i sammanhang med sistnämnda spörsmål.
§ 13.
I denna § har, i överensstämmelse med förändringen i § 5, »tjuguett»
utbytts mot »tjugu».
§ 14.
Denna § är oförändrad.
§ 15.
1 ill den nuvarande lydelsen av denna § har fogats ett nytt moment,
genom vilket, såsom motsvarighet till vad i § 6 mom. o stadgas om inskrivna
underåriga, förtydligas, att jämväl bestämmelserna om värnpliktigs
inskrivning skola äga tillämpning i fråga om den, som inskrives före
värn pliktsåldern.
Kap. in. Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse
efter inskrivning.
§ 16.
Mom. 1. Då värnpliktstjänstgöringen är ämnad att påbörjas av det
stora flertalet värnpliktiga omkring ett och ett hälft år tidigare än för
närvarande, blir det av ökad vikt, att vid inskrivningsförrättningen noggrant
undersökes, huruvida den värnpliktige nått sådan kroppsutveckling,
att han å ena sidan är användbar och lämplig till ifrågavarande tjänstgöring
och å andra sidan kan fullgöra densamma utan att genom de därmed
förenade ansträngningarna utsättas för men eller fara. Med hänsyn
härtill hava bestämmelserna i detta moment blivit något skärpta.
Mom. 2—5. Dessa moment äro, med undantag av en formell jämkning
i mom. 3, oförändrade.
Den i mom. 3 stadgade levnadsålder av tjugufyra år, vid vilken eu
värnpliktig, som dittills åtnjutit uppskov med inskrivning, kan frikallas från
Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 29 käft. (Nr 59.) 6
42
Kungl. Majds nåd. proposition nr Ö9.
värnpliktens fullgörande i beväringen under fredstid, har ansetts böra bibehållas
även med den sänkning av åldern för värnpliktens inträdande förslaget
avser.
Mom. 6. Även bestämmelsen i detta moment har lämnats oförändrad,
och tiden för dess giltighet har blivit utsträckt. Då nämnda bestämmelse
genom lag den 11 juni 1909 tillkom, föreskrevs, att den
skulle äga tillämpning endast till och med 1914 års inskrivningsförrättningar.
Rörande anledningen till denna begränsning anförde vid det tillfälle,
då proposition i ämnet beslöts, föredragande departementschefen till
statsrådsprotokollet, att han måste i huvudsak dela de betänkligheter, som
av hörda myndigheter uttalats i fråga om den för återinvandrare tillämnade
eftergift. Det syntes icke vara möjligt att då beräkna, huru den
föreslagna bestämmelsen komme att verka. Kanske skulle det visa sig, att
den blott öppnade en ny utväg för dem, som ville undslippa värnplikten.
Under sådana omständigheter syntes rådligt att begränsa bestämmelsens
o-iltighet till viss tid, t. ex. fem år, varunder man kunde vinna erfarenhet
C? O 7 . .
om bestämmelsens verkningar på emigrationen.
Till ledning för bedömande, huruvida samma bestämmelse bör bibehållas,
har nu utredning om dess verkningar företagits inom departementet
genom eu tillkallad sakkunnig person. Av denna utredning synes emellertid
framgå, att den gångna tiden lämnat alltför ringa erfarenhet, för att
därå skulle kunna grundas ett slutligt omdöme i frågan. Ä ena sidan hava
de tidigare betänkligheterna icke fått sådan bekräftelse, att man för den
skull bör låta bestämmelsen upphöra att gälla, men å andra sidan har ej
heller nyttan av bestämmelsen blivit så bestyrkt, att tiden för dess antagande
utan begränsning kan anses vara inne. Lämpligast synes därför
vara att ånyo meddela samma stadgande för viss tid, bestämd så lång, att
inom dess utgång tillräcklig erfarenhet bör vara vunnen. Enligt föreliggande
förslag skall stadgandet fortfarande gälla till och med de inskrivni
ngsförrättningar, som äga rum år 1920.
Det kan ifrågasättas, huruvida ej med hänsyn till värnpliktsbördans
förökning villkoren för åtnjutande av den genom berörda stadgande medgivna
förmånen nu borde i någon mån skärpas. Men en sådan förändring
synes dock knappast vara av behovet påkallad.
§ 17.
Mom. 1. Bland de anledningar till uppskov med tjänstgöring, som
enligt gällande lag upptagits i detta moment, är även, att tjänstgöringens
fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden lärokurs eller
o
43
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
eljest bereda värnpliktig eller av hans arbete beroende nära anhöriga väsentliga
svårigheter eller olägenheter.
Med hänsyn till vikten därav, att försvaret får draga, ga<m av de
mera bildade ynglingar, om vilka härvid kan vara fråga, under så stor
del som möjligt av deras tjänstetid, är det givetvis av nöden, att en viss
försiktighet iakttages vid beviljande för dem av uppskov med tjänstgöring,
(Jå ju enligt § 5 sådant ej förlänger deras tjänstetid såsom värnpliktiga.
A andra sidan är det, sedan viss förvärvad bildning ansetts böra medföra
ökad tjänstgöringsskyldighet, ävenledes ett försvarets intresse, att denna
skyldighet inträder och att förutsättningarna härför bliva uppfyllda genom
att tid beredes för examinas avläggande och kursernas genomgående. Sistnämnda
intresse har, vad de värnpliktiga befälsämnena vid flottan ano-är,
funnits böra föranleda en ny bestämmelse, som blivit införd under b).&
Mom. 2. Ordet »inskrivningsförrättningarna» har ändrats till *inskrivningsförrättningen»
i syfte att förebygga möjligheten av sådan tillämpning,
att den enligt § 93 inskrivningsförordningen för visst fall inskrivningsområdesbefälhavaren
tillagda befogenheten att medgiva värnplikti ouppskov
med tjänstgöring icke skulle gälla, om anledningen till uppskovsbegäran
uppkommit vid en tid, då visserligen inskrivningsförrättningen
för den värnpliktiges hemort avslutats men dylik förrättning ännu inom
inskrivningsområdet påginge å annan ort, kanhända belägen så långt från
den värnpliktiges hemvist, att det med hänsyn till både tid och andra förhållanden
vore för honom omöjligt att inställa sig där för att hos inskrivningsnämndcn
begära uppskov.
Mom. 3. Den i detta moment, förut medgivna möjligheten att erhålla
uppskov med repetitionsövning har utsträckts till reservtrupp- och
landstormsövningarna.
Mom. 4. 1 detta moment har endast vidtagits en av förenämnda
ändring i mom. 1 föranledd jämkning av hänvisningen till vissa punkter
i sistberörda moment.
Mom. 3. Detta moment är tillkommet i syfte att tillgodose behovet
av reservbefäl vid flottan.
Mom. 6. Värnpliktens inträde vid tjugu års ålder har, såsom vid
§ 16 mom. 3 framhållits, icke funnits böra föranleda ändring av den där
bestämda ålder av tjugufyra är, vid vilken frikallelse kan äga rum. Givetvis
bör frikallelse i det fall § 17 mom. 6 avser icke kunna ske tidigare
än enligt den motsvarande bestämmelsen i § 16, och det bör därför
numera fordras, att de förhållanden, som enligt förevarande moment
kunna leda till frikallelse, skola hava förefunnits i fyra, i stället för tre, år.
Mom. 7. Detta moment är oförändrat.
44
Kungl. Majtfs nåd. proposition nr 59.
Kap. IV. Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.
§ 18.
Mom. 1 och 2. I skrivelse den 5 mars 1912 har riksdagen anhållit,
att Kungl. Mai:t måtte låta utreda, huruvida och på vad sätt till vinnande
av minskning i statsverkets kostnader för värnpliktigas inskrivning ändring
kunde o-öras i grunderna för inskrivningsnämndernas organisation,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda.
I anledning av denna framställning har åtskillig utredning åstadkommits.
Vid densamma hava framträtt mycket olika meningar, om och
i vilken mån det kan vara lämpligt att minska antalet ledamöter i inskrivningsnäinnden
eller på annat sätt förändra inskrivningsväsendet. Innan
man kan bilda sig eu bestämd uppfattning i denna ganska svårlösta fråga,
torde ytterligare utredning erfordras och är i varje fall en noggrann
bearbetning av det insamlade materialet behövlig. Endast så mycket torde
redan nu höra uttalas, att den ur vissa synpunkter lättast genomförbara
förändringen, nämligen att ur nämnden utesluta de två av landsting
eller stadsfullmäktige utsedda, icke militära ledamöterna eller en av dem,
icke torde vara att förorda; säkerligen har ej heller riksdagen åsyftat, att
förändringen skulle gå i denna riktning.
Enligt gällande lag kan det för vissa fall knappast anses vara fullt
tydligt, att uttrycket »ledamöter» i nämnden omfattar även ordföranden.
För avhjälpande av denna brist hava nu vissa jämkningar vidtagits.
Förslaget har ej någon motsvarighet till gällande lags bestämmelse,
huru vid slutet av lägens första tillämpningsår den ordningen skulle genomföras,
att en ledamot och en suppleant årligen väljas av landsting
eller stadsfullmäktige. Det torde icke kunna uppstå någon tvekan därom,
att under den nya lagens giltighetstid dylika val skola fortgå i samma
ordning som hittills.
Vad jag i sistberörda två hänseenden framhållit äger giltighet även
beträffande'' de i § 21 innefattade bestämmelserna om inskrivningsrevisionen.
Mom. 3. För att icke lagen skall lägga hinder i vägen för anlitande
av mer än en läkare vid inskrivningsförrättning, om en sådan
ändring skulle befinnas lämplig och kunna genomföras, stadgas i förslaget,
att nämnden biträdes av minst en läkare.
45
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 50.
§ 19.
Mom. 1. Enligt 1901 års vårnpliktslag skulle inskrivningsnämnden
•omedelbart verkställa tilldelning av värnpliktiga endast till fotfolket. Beträffande
övriga truppslag och särskilda tjänster hade nämnden blott att pröva och
yttra sig om de värnpliktigas lämplighet samt anteckna det på förhand
bestämda antal, som från ett rullföringsområde skulle tilldelas rytteriet,
artilleriet, ingenjörtrupperna och trängen eller tjänst vid flottan. Det tillkom
sedermera in skri vningsre visionen att med ledning av de sålunda
gjorda anteckningarna verkställa tilldelningen till nämnda specialtruppslag
och tjänster, varvid vid lika lämplighet i första rummet skulle uttagas
de, vilka därtill frivilligt anmält sig.
Genom lag den 13 juli 1911 skedde den ändring häri, att inskrivningsnämnden
skall — utom i särskilda fall, som bestämmas av Konungen
— verkställa även den tilldelning, som förut utförts av revisionen,
vilken nu huvudsakligen är en myndighet, hos vilken klagomål i anledning
av nämndens förfarande anföras och avgöras. Härmed avsågs att
vinna såväl en väsentlig förenkling som ock ett snabbare avgörande av de
i samband med inskrivningen stående ärenden. Ur de värnpliktigas synpunkt
innebar förändringen den fördelen, att de, som uttagas till specialtruppslagen
och flottan, redan vid inskrivningsförrättningen få vetskap
om längden av dem åliggande tjänstgöring och dess fördelning.
Jämlikt Konungens förordnande tillkommer det fortfarande revisionen
att verkställa tilldelningen av icke vapenföra, av vissa å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga, av värnpliktiga från fastlandet till Gottlands infanteriregemente
samt av värnpliktiga till skidlöpartjänst i Boden. Fördelningen
i dylika fall av de värnpliktiga har nämligen ansetts böra bestämmas
för inskrivningsområdet i dess helhet.
Den sålunda genomförda lagstiftningen om att uttagning även till
specialtruppslagen och marinen i regel skall ske av inskrivningsnämnden
synes förutsätta, att de värnpliktiga skola i något på förhand beräknelig!
antal vid varje inskrivningsförrättning anmäla sig till tjänstgöring vid
olika truppslag och i olika tjänster. Så torde även hittills ofta hava
skett. I vad mån detsamma vid förändrade tjänstgöringstider för de olika
truppslagen kan för framtiden komma att i allmänhet bliva fallet, torde
endast erfarenheten kunna visa.
Då den i förslaget stadgade uttagningen till längre tjänstgöring för
utbildning till underbefäl eller fackmän torde böra i främsta rummet göras
beleende av den värnpliktiges frivilliga anmälan, och det därför kan
möta svårighet att bestämma denna uttagning, innan antalet sådana an
-
46
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 5,9.
målningar inom hela inskrivningsområdet blivit känt, föreligger enligt förslaget
ett nytt fall, då tilldelning eventuellt bör verkställas av inskrivningsrevisionen.
Det torde böra överlämnas åt Konungen att, såvitt det
befinnes lämpligt, förordna därom jämlikt stadgandet i § 22 d).
I varje fall bör det vara ett åliggande för inskrivningsnämnden att
efterfråga de värnpliktigas önskningar i nyss angivna avseende, liksom ock
huruvida någon av dem önskar undergå den för utbildning till plutonchef
eller motsvarande befattning stadgade tjänstgöring. Bestämmelse härom
har införts i mom. 1 d).
Aven vad angår de studenter och med dem likställda, vilka väsentligen
på grund av avlagda examina eller genomgångna lärokurser enligt
förslaget äro underkastade viss längre tjänstgöring, torde, sedan deras
duglighet till krigstjänst blivit prövad av inskrivningsnämnden, uttagningen
och tilldelningen till de olika truppslagen och tjänsterna i allmänhet
komma att enligt Konungens förordnande ske av inskrivningsrevisionen,
vilken därvid för utjämning av dessa kategorier i hela riket
skall hava att — såsom för närvarande äger rum vid tilldelningen av värnpliktiga
till Gottland in. in. — ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
Konungen utfärdar. Till ledning och kontroll för inskrivningsnämnderna
lära särskilda uppgifter för vederbörande områden böra lämnas från läroanstalterna
i enlighet med vad generalskommissionen år 1908 föreslagit
eller på annat lämpligt sätt.
Då nu tjänstgöringstiden för fotfolket skall förlängas samt sålunda
skillnaden mellan densamma och tjänstgöringstiden vid de flesta specialtruppslagen
förminskas, har det i mom. 1 e) av denna § genom lag den
1 juni 1912 gjorda tillägg, att »fotfolket tilldelas sådana icke för flottan
avsedda värnpliktiga, vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda
av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller
olägenheter», ansetts icke längre böra kvarstå. Enär till grund för detsamma
legat en önskan, att sådan värnpliktig skulle icke blott erhålla den
kortaste tjänstgöringstid, värnpliktslagen medgåve, utan även få sin tjänstgöring
förlagd så nära hemorten som möjligt, torde åt bestämmelsen i
fråga ej heller böra givas tillämpning å trängen eller förplägnadstrupperna,
vilkas värnpliktiga kunna komma att tjänstgöra mer avlägset från hemtrakten.
Däremot har den tanke, som ligger till grund för nämnda stadgande,
funnits böra föranleda ett stadgande, att den särskilda uttagningen
för utbildning till underbefäl eller fackmän vid fotfolket icke må drabba
den, som visar, att fullgörande av sådan tjänstgöring skulle bereda honom
eller av hans arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller
olägenheter.
47
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 50.
Vidare har i mom. 1 e) införts bestämmelse, att inskrivningsnämnden
skall, enligt föreskrifter som Konungen meddelar, anteckna vissa värnpliktiga
såsom lämpliga att, utöver de visst truppslag eller viss tjänst tilldelade,
i händelse av behov uttagas till sådant truppslag eller sådan tjänst.
Syftet med nämnda bestämmelse är, att de gjorda anteckningarna skola
tjäna till ledning för inskrivningsrevisionen, om värnpliktig på grund av
klagan befrias från tilldelning till visst truppslag eller viss tjänst, och
annan värnpliktig behöver uttagas i hans ställe.
Till ökad trygghet för de värnpliktiga har i mom. 1 andra stycket
intagits stadgande, att om ett av biträdande läkare framställt yrkande avviker
från inskrivningsnämndens beslut, anteckning om yrkandet skall
göras till protokollet. En sådan anteckning föranleder jämlikt § 22, att
beslutet, även utan att besvär anföras över detsamma, skall granskas
av inskrivningsrevisionen.
Mom. 2—4. Dessa moment äro oförändrade.
§ 20.
Denna § är oförändrad.
§ 21.
I denna § hava endast vidtagits vissa mindre jämkningar, överensstämmande
med vad jag redan vid § 18 anfört.
§ 22.
Såsom jag vid § 19 framhållit, kan det eventuellt befinnas lämpligt
att låta inskrivningsrevisionen ej blott tilldela värnpliktiga till visst
truppslag eller viss tjänst utan ock verkställa uttagning av värnpliktiga
för utbildning till underbefäl eller fackmän. För att giva uttryck åt, att
även den senare uppgiften kan genom Konungens förordnande tilläggas
revisionen, har den i § 22 under d) meddelade bestämmelsen så jämkats,
att tilldelning genom revisionen skall kunna ske såväl till visst truppslag
eller viss tjänst som ock till viss befattning. Vid tilldelningen bör för
inskrivningsrevisionen lika väl som för inskrivningsnämnden gälla, att de,
som anmält sig till viss tjänstgöring, böra vid lika lämplighet i första rummet
uttagas för densamma, samt att för den jämförelsevis långvariga utbildningen
till underbefäl eller fackmän vid fotfolket icke böra uttagas sådana
värnpliktiga, som visa, att därav skulle för dem eller nära anhöriga
48
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 59.
föranledas väsentliga svårigheter eller olägenheter. En erinran härom har
likaledes införts under d) i förevarande §.
§ ''23.
Ändring i inskrivningsrevisionens beslut har hittills icke kunnat
sökas, och denna regel har i förslaget bibehållits.
I analogi med den inskrivningsrevisionen åliggande särskilda granskningen
av inskrivningsnämnds beslut, rörande vilket avvikande mening
eller yrkande antecknats till protokollet, har emellertid inskrivningsrevisionens
beslut ansetts böra underställas Konungens prövning för det fall,
att avvikande meningar eller yrkanden blivit av minst två ledamöter till
protokollet autecknade. Härigenom vinnes, jämte andra fördelar, en ytterligare
garanti för de värnpliktiga.
Kap. V. Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet
i beväringen.
§ 24.
Det genom lag den 4 juni 1913 meddelade stadgandet, att, i de
fall Konungen prövar erforderligt, icke vapenför värnpliktig skall vara
skyldig tjänstgöra även vid annat truppslag eller i annan tjänst än han
tilldelats, har nu utsträckts att gälla i fråga om samtliga värnpliktiga,
under förutsättning att förändring av tjänstgöringstiden icke sker. Med
sådan begränsning synes stadgandet, som av militära skäl är önskvärt, icke
böra föranleda betänkligheter ur de värnpliktigas synpunkt.
§ 25.
Den tid, under vilken andra å sjömanshus inskrivna än maskinister
och eldare skola, för att ovillkorligt tiildelas marinen, hava varit inmönstrade
till sjöfart, har i förslaget nedsatts från minst tolv månader till minst
sex månader. Då värnpliktsåldcrn skall inträda ett år tidigare än förut,
synes det nämligen, för att icke sjöförsvarets ställning vid tilldelningen
skall bliva mera oviss än enligt gällande lag, vara skäligt att något sänka
anspråket på den sjötjänst, som utan vidare medför tilldelning till marinen.
Även bestämmelserna, i vad mån andra värnpliktiga skola tilldelas
marinen, hava något jämkats. Härigenom har åt Konungen beretts till
-
49
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
fälle att tillgodose sjöförsvarets behov jämväl på annat sätt än genom att
för varje år bestämma ett visst antal för dylik tilldelning.
§ 26.
Bland de i mom. 1 angivna särskilda truppslagen hava förplägnadstrupperna
upptagits.
Motiveringen för innehållet i de nya mom. 2 och 3 har lämnats i
annat sammanhang''.
§ 27.
Ändringarna i denna § äro utförligt motiverade i annat sammanhang.
Beträffande föreskrifterna i mom. 1 A torde böra erinras, att den
sammanhängande tjänstledighet, som föreslås för de värnpliktiga vid fältartilleriet
och positionsartilleriet under femtioen dagar samt vid fältingenjör-
och fälttelegraftrupperna under trettiosju dagar, i motsats till militär
tjänstledighet i allmänhet, är att anse såsom en den värnpliktige tillförsäkrad
rättighet, som visserligen kan och bör med hänsyn till tidpunkten
för dess åtnjutande lämpas efter tjänstens krav men ej kan förvägras.
Härav följer också, att tjänstledigheten i fråga inom angivna ram icke kan
mot den värnpliktiges vilja avbrytas utan skäl av tvingande beskaffenhet.
Stycket D av mom. 1 har erhållit eu formulering, som gör det
möjligt att under den här åsyftade kategori av värnpliktiga inbegripa även
farmaceuter, elektrotekniker in. fl., vilkas insikter kunna behöva utnyttjas
i särskilt slag av tjänstgöring. Vid bestämmande av den tid, varunder
dylika värnpliktigas tjänstgöring må avbrytas för fullföljande av studiekurs,
bör naturligen hänsyn tagas till försvarets intressen.
Under rubriken »särskilda bestämmelser> hava i mom. 4 sammanförts
föreskrifterna i § 27 mom. 3 och 4 av gällande la<*.
§ 28.
Förutom några formella jämkningar har denna § undergått den
förändringen, att i dess andra moment tillagts ett nytt stycke, vars innehåll
motiverats i annat sammanhang.
§ 29.
Första momentet är oförändrat.
I andra momentet, som huvudsakligen avser värnpliktigs inkallande
till krigstjänstgöring, hava vissa förändringar vidtagits. Sålunda skall enBiliang
till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 29. käft. (Nr 59.) 7
50
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
ligt den föreslagna lydelsen kungörelse om inkallande icke alltid utan
endast när omständigheterna det medgiva införas i tidningarna. Med
denna förändring avses särskilt att bereda möjlighet till undvikande av en
offentlighet, som kan vara olämplig med hänsyn till internationella förhållanden.
Både offentligt anslag och ringning med kyrkklockorna på
särskilt bestämt sätt skola anlitas, så snart inkallelsen icke sker genom order.
Till tredje momentet har gjorts ett tillägg, innefattande erinran därom
att enligt förslaget till ny strafflag för krigsmakten stadgas ansvar för
underlåtenhet att fullgöra vad i detta moment är föreskrivet.
§ 30.
Lydelsen av andra stycket i denna § har något jämkats för att giva
uttryck åt, att det är med hänsyn till det allmännas intresse, yrkeskunnig
värnpliktig företrädesvis skall användas i förrättningar, som motsvara hans
yrkeskunskap, men att den värnpliktige icke för egen del skall hava någon
rätt att fordra dylik användning.
§ 31.
Då vid revisionen av strafflagen för krigsmakten där införas bestämmelser,
som motsvara § 31 av gällande värnpliktslag, har denna § så
omformulerats, att den endast innefattar en hänvisning till nämnda bestämmelser.
§§ 32 och 33.
Genom lag den 13 juli 1911 vidtogos visSa förändringar i vad
§ 32 värnpliktslagen stadgade angående mönstring. Mönstringsresorna
skulle upphöra och anmälningar för mönstring mottagas av vederbörande
rullföringsområdesbefälhavare å rullföringsexpeditionerna. I stället för att
förut den personliga inställelsen för mönstring föreskrivits såsom regel och
lämnande, på angivna sätt, av uppgift om bostad och yrke behandlats
såsom undantag, stadgades, att värnpliktig är skyldig att för mönstring
avgiva skriftlig uppgift om bostad och yrke, honom dock medgivet att
under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen
lämna nämnda uppgift.
I skrivelse den 24 februari 1912 har därefter riksdagen anhållit, att
Kuno-1. Maj:t måtte låta utreda, i vad mån och på vilket sätt mönstringen
måtte kunna helt och hållet borttagas och ersättas med av myndighet
Kungl. Maj:ls nåd. proposition nr 59.
51
lämnade uppgifter, samt för riksdagen framlägga det förslag, som av utredningen
kunde föranledas.
I denna skrivelse sättes mönstringsskyldigheten i samband med den
anmälningsskyldighet, som enligt § 33 värnpliktslagen åligger värnpliktig
vid flyttning från ett rullföringsområde till ett annat samt vid vistelse
under längre tid än en månad utom den ort, där han är kyrkoskriven.
Så länge den personliga inställelsen till mönstring kvarstått såsom regel,
hade, enligt vad i skrivelsen anföres, mönstringen kunnat anses hava en
viss betydelse för bevarande av sambandet mellan den värnpliktige och de
militära myndigheterna samt därför böra bibehållas. Sedan mönstringsskyldigheten
i regel skulle fullgöras genom insändande allenast av en
skriftlig uppgift om bostad och yrke, syntes mönstringen hava förlorat
betydelse i nämnda avseende. Uppenbarligen vore det emellertid för
den personliga värnkraftens behöriga tillvaratagande i händelse av härens
eller flottans försättande på krigsfot och även eljest för mobilisering
fortfarande av vikt, att behörig kännedom förefunnes om de värnpliktiga,
deras antal in. in. Huruvida dock med gällande bestämmelser detta
ändamål verkligen i behörig grad vunnes, syntes icke utan skäl kunna
ifrågasättas. Det vore även ett överklagat förhållande, att de skriftliga
uppgifter, som av enskilda värnpliktiga för mönstring avlämnades, i ganska
stor omfattning ej vore tillförlitliga. Då i allt fall genom mönstringsanmälningarna
kunskap icke vunnes, vilka värnpliktiga på grund av ådragen
kroppsskada eller sjukdom blivit otjänstbara, förefunnes redan härutinnan
en ofullständighet, som åtminstone icke avhjälptes genom bibehållande
av mönstringsskyldigheten i dess nuvarande form. Sagda missförhållande
vore enligt riksdagens uppfattning ej minst ur försvarets egen
synpunkt i behov av rättelse.
Det syntes alltså riksdagen böra mera ingående undersökas, om ej
den behövliga kännedomen om de värnpliktigas förhållanden kunde både
effektivare och bekvämare vinnas genom någon myndighets medverkan.
Vid en dylik undersökning borde enligt riksdagens mening tagas till råds
ej blott, såsom dittills väsentligen skett, militära myndigheter, utan även
de civila, vilkas medverkan härvid kunde antagas bliva av betydelse.
över denna riksdagens skrivelse hava yttranden inhämtats från
samtliga arméfördelnings- och likställda chefer samt inskrivnings- och rullföringsområdesbefälhavare
ävensom överståthållarämbetet och samtliga
Konungens befallningshavande, vilka sistnämnda myndigheter före yttrandenas
avgivande hört vederbörande kontraktsprostar och häradsskrivare
eller mantalsskrivningsförrättare i stad. De sålunda inkomna yttrandena
52 Kungl. Majita nåd. proposition nr 59.
hava varit överlämnade till fjärde försvarsberedningen, där de utgjort föremål
för bearbetning.
Enligt det nu föreliggande förslaget utsträckes tjänstetiden i beväringen
med tre år. Men då fredstjänstgöringen i beväringen för den
stora mängden värnpliktiga fördelas å tern år i stället för, såsom för närvarande,
å tre år och de värnpliktiga, som under årets lopp varit i tjänstgöring,
icke äro underkastade mönstring, kommer i allmänhet den värnpliktige
att få undergå mönstring endast en gång mer än för närvarande.
I riksdagens omförmälda skrivelse liksom även i de inkomna yttrandena
har vitsordats den stora bristfälligheten i nu gällande system för de
värnpliktigas redovisning, ett system, vars felaktigheter framträda synnerligen
bjärt vid en jämförelse med förhållandena i flertalet utländska stater,
exempelvis Norge. Med den krigsberedskap, som i nutiden erfordras,
är det nödigt, att även om en mobilisering kräver ett flertal årsklasser,
som under året ej äro eller varit i tjänstgöring, den dock skall kunna
försiggå efter endast personliga (hemliga) order till de värnpliktiga och
enligt på förhand i detalj utarbetade planer. En så långt som möjligt
fullständig kännedom om de värnpliktigas adresser liksom även om det för
vederbörande truppförband vid varje tidpunkt påräkneliga antalet krigsmän
är därför i allmänhet ett oundgängligt villkor.
I likhet med flertalet myndigheter, som yttrat sig i detta ämne,
finner jag det synnerligen viktigt, att åtgärder vidtagas för genomförande
även hos oss av tillfredsställande anordningar i berörda avseende. Då
emellertid under den tid, som stått mig till buds, den av riksdagen begärda
ganska omfattande utredningen icke hunnit slutföras, nödgas jag
hemställa, att i avbidan härpå gällande föreskrifter i ämnet bibehållas
oförändrade.
§ 34.
Mo in. 1 och 2. I de två första momenten hava, förutom några
formella jämkningar, icke vidtagits andra förändringar, än att bestämmelser
meddelats, i vilken mån förut stamanställda skola vara skyldiga att
deltaga i reservtruppövning.
Mom. 3. Den nuvarande bestämmelsen i tredje momentet angiver
den för vissa studenter och med dem likställda personer hittills stadgade
skärpningen av värnplikten och har givetvis till ändamål att låta deras
insikter samt därmed förenade utbildningsmöjlighet i större omfattning
komma försvaret till godo. Förslaget går i fråga om dylika personers
särskilda skyldighet till värnpliktstjänstgöring mycket längre än gällande
lag, och ett följdriktigt genomförande av förslagets ståndpunkt synes böra
KlingI. Majds nåd. proposition nr 59. 53
leda till en utvidgning jämväl av stadgandet i detta moment. Då staten
låter vissa värnpliktiga, vilka på grund av förvärvade insikter eller av
annan anledning kunna förutsättas vara ägnade för särskilda militära uppgifter,
undergå en längre utbildning, bör det ock tillses, att denna utbildning
blir till vederbörligt gagn för försvaret, och det synes icke vara någon
obillig fordran, att samtliga de sålunda utbildade under hela sin beväringstid
kvarstå i första uppbådet och härigenom vid krigstillfälle äro mera till
förfogande.
Mom. 4. Den enligt gällande lag vid detta moment fogade övergångsbestämmelsen
har uteslutits, och i stället har en motsvarande bestämmelse
med jämkat innehåll införts bland förslagets andra övergångsstadganden.
Den har sin plats i § 53 mom. 2.
Kap. VI. Om de värnpliktigas underhåll och förmåner i beväringen.
§ 35.
Den i mom. 2 av denna § vidtagna förändringen utgör en konsekvens
av tjänstgöringstidens förlängning för huvudmassan värnpliktiga.
Mom. 1 och 3 äro oförändrade.
Kap. VII. Om laifdstormen.
§ 36.
Grunderna för de nya bestämmelserna i mom. 1 och andra stycket
av mom. 2 äro i annat sammanhang angivna.
Inkallelse till sådan övning, som enligt förslaget skall åligga landstormen,
bör ske i samma ordning, som stadgas för beväringens inkallande
till vanlig fredstjänstgöring. Med hänsyn härtill har lydelsen av den bestämmelse,
som innefattas i mom. 3, något jämkats.
I likhet med § 31 av gällande lag får mom. 2 av § 36 i samma
lag motsvarighet i bestämmelser, som ingå i förslaget till ny strafflag för
krigsmakten, och detta moment, som enligt förslaget är det fjärde i förevarande
§, har därför så omformulerats, att det endast innefattar en hänvisning
till sistnämnda lags bestämmelser i ämnet.
54
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 59.
§§ 37 och 38.
Dessa §§ hava, med undantag för en formell jämkning i § 37, lämnats
oförändrade.
§ 39.
Mom. 1. Jämte det bestämmelserna om landstormens underhåll och
förmåner vid den tjänstgöring, som hittills förekommit, något fullständigats,
hava stadgande!! meddelats om underhåll och förmåner vid sådan tjänstgöring,
som genom de nya bestämmelserna i § 36 ålägges landstormen.
Mom. 2. Detta moment är oförändrat.
Kap. VIII. Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter,
så ock om laga förfall.
§§ 40- 44. .
Dessa §§ äro oförändrade.
Kap. IX. Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna paragraf,
så ock om användning av böter.
§§ 45 och 46.
Även dessa §§ hava, med undantag för någon enstaka formell jämkning,
lämnats oförändrade.
Kap. X. Särskilda bestämmelser.
§ 47.
Mom. 1. Detta moment motsvarar § 47 enligt gällande lag.
Mom. 2. Bestämmelsen i detta moment har till huvudsakligt ändamål,
att manskap, som tillhör härens eller marinens reserv, skall införas
i vederbörande rullföringsområdens rullor samt likställas med de värn
-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
55
pliktiga i fråga om skyldighet att lämna bostadsuppgifter och i allmänhet
beträffande det militära inskrivnings- och redovisningsväsendet. Hittills
har det varit förenat med avsevärda svårigheter att bevara den kännedom
om berörda manskaps uppehållsorter, som är nödvändig för att dylikt
manskap skall kunna i händelse av behov inkallas till tjänstgöring.
§§ 48 och 49.
I dessa §§ har ej någon förändring vidtagits.
§ 50.
Denna § motsvarar § 51 i den nuvarande lagen.
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
§ 51.
Denna §, som motsvarar § 50 i gällande lag, har under här angivna
rubrik sammanförts med de erforderliga övergångsbestämmelserna.
§§ 52—55.
Grunderna för de i dessa §§ innefattade övergångsbestämmelserna,
i den mån de erfordra någon förklaring, äro i allmänhet angivna i annat
sammanhang.
Beträffande stadgandena i § 52 mom. 2 vill jag emellertid framhålla,
att den inskrivning, som enligt förslaget skall äga rum under hösten år
1914, endast skall omfatta värnpliktiga födda år 1894. Värnpliktiga, som
bort inskrivas vid tidigare inskrivningsförrättningar, under detta eller föregående
år, men av någon anledning icke blivit inskrivna, skola alltså icke,
vare sig med eller mot sin vilja, kunna inskrivas vid innevarande års
andra inskrivningsförrättning, och ej heller skola underåriga hava tillfälle
att då anmäla sig till inskrivning. Det torde icke böra ifrågasättas, att i
avseende å värnpliktiga, som vid den första inskrivningsförrättningen detta
år erhållit uppskov med inskrivningen till nästa år, låta den nya lagens
tillkomst verka ändring i det besked, som redan lämnats dem. Och starka
skäl synas tala för att denna gång lämna åsido såväl de, med eller utan
56
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 59.
förfall, från inskrivning hittills uteblivna som även de underåriga. Syftet
med denna inskrivningsförrättning utom den vanliga ordningen är att
åstadkomma inskrivning av den extra årsklass, som tillföres försvaret genom
värnpliktsålderns inträde ett år tidigare ån förut. Genom förrättningens
begränsande till blott nämnda årsklass vinnes en icke oväsentlig
förenkling ej mindre vid inskrivningslängdernas upprättande och andra
förberedande arbeten än även vid själva förrättningen, och en sådan lättnad
synes vara önskvärd, då i varje fall vissa särskilda svårigheter måste
vara förenade med en dylik extra förrättning.
De i § 53 mom. 1 meddelade bestämmelserna om äldre årsklassers
värnpliktstid sträcka sig tillbaka till och med den årsklass, som inskrivits
år 1895. Denna är den första, vars värnpliktsförhållanden skola beröras
av den nya lagen. Att värnpliktiga, vilka, såsom födda år 1873, inskrivits
år 1894 samt med utgången av år 1913 upphört att tillhöra landstormen,
icke skola återföras till denna på den grund att år 1915, under vilket de
fylla fyrtiotvå år, med tillämpning av de nya bestämmelserna skulle ingå
i deras värnpliktstid, framgår indirekt därav att övergångsbestämmelserna
icke omfatta denna årsklass och torde för övrigt utan särskilt stadgande
vara tydligt.
Vidare torde rörande bestämmelserna i § 53 mom. 2 böra nämnas,
att de där angivna årtalen erhållits genom att till de beväringstider, som
för vederbörande årsklasser framgå av mom. 1 i samma §, göra de
successivt stigande tillägg av vissa år, som värnpliktiga läkare inom samma
årsklasser enligt övergångsbestämmelsen till § 34 mom. 4 i gällande lag
skulle hava underkastats, innan de fått överföras till landstormen.»
Efter härmed avslutad föredragning av ifrågavarande lagförslag hemställde
departementschefen, att förslaget måtte föreläggas riksdagen till
antagande.
I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;
och täcktes, med bifall därtill, Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Kurt Beifrare.
Stockholm 1914. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
141356
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.