Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för värnpliktiga, tillhörande flottan

33 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:61, Med förslag till lag angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för värnpliktiga, tillhörande flottan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

1

Nr 61.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för

värnpliktiga, tillhörande flottan; given Drottningholms

slott den 14 maj 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag angående förlängd tjänstgöring i vissa

fall för värnpliktiga, tillhörande flottan.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 191å. 1 saml. 31 käft. (AV 61.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

Förslag

till

Lag

angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för värnpliktiga, tillhörande flottan.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Råder något år vid tiden för avslutande av den tjänstgöring, som

enligt värnpliktslagen åligger de marinen tilldelade, å sjömanshus inskrivna,

vapenföra värnpliktiga, inom sjömanskåren sådan brist på manskap, att

antalet av de i kåren anställda understiger nittio procent av kårens numerär

enligt stat, och utgör vid samma tid inom kåren antalet manskap, som genomgått

fullständig rekrytutbildning, mindre än åttio procent av nämnda numerär,

då må bland de värnpliktiga, som avsluta berörda tjänstgöring, efter

uttagning enligt vad nedan stadgas, till förlängd tjänstgöring kvarhållas högst

det antal, som motsvarar skillnaden mellan antalet stammanskap med fullständig

rekrytutbildning och åttio procent av sjömanskårens numerär enligt

stat, dock ej i något fall flera än att sammanlagda antalet av stamanställda

och sålunda i tjänst kvarhållna värnpliktiga uppgår till nittio procent

av samma numerär.

Den förlängda tjänstgöringen, som skall fullgöras i en följd omedelbart

efter den föregående tjänstgöringens avslutande, må omfatta högst

trehundrasextiofem dagar.

§ 2.

År vid början av något år anledning antaga, att fall, som i § 1

avses, '' kommer att under året inträffa, och finner Konungen uttagning

för det i samma § angivna ändamål böra ske, bestämmer Konungen

före februari månads utgång, i vilken omfattning sådan uttagning skall

äga rum, samt huru antalet av dem, som uttagas, skall fördelas mellan

flottans särskilda stationer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

§ 3.

1. För uttagning till förlängd tjänstgöring skall vid var och en

av flottans stationer finnas en uttagningsnämnd, bestående av en regementsofficer

såsom ordförande samt fyra andra ledamöter, nämligen en

av Konungens befallningshavande i det län, inom vilket stationen är belägen,

därtill förordnad lagfaren man, en kapten vid flottan samt två

inom den stad, där stationen är belägen, bosatta, icke militära personer,

vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas varje gång för två år av stadsfullmäktige.

Fn av de sålunda utsedda ledamöterna och en av suppleanterna

avgå dock efter lottning vid slutet av det år, då denna lag vunnit

tillämpning, varefter en ledamot och en suppleant årligen väljas.

Nämnden biträdes av en läkare.

2. Nämnden sammankallas av stationsbefälhavaren vid vederbörande

station av flottan så snart ske kan, sedan Konungen jämlikt § 2 förordnat

om uttagning.

3. Nämnden må ej fatta beslut utan att vara fulltalig. Falla vid

omröstning till beslut rösterna lika, gälle ordförandens mening.

4. över nämndens beslut föres protokoll av den utav Konungens

befallningshavande förordnade ledamoten, därvid från beslut avvikande mening,

som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot inom nämnden,

antecknas till protokollet; och skall innan nämnden åtskiljes protokollet

av nämnden underskrivas.

§ 4.

över uttagningsnäinnds beslut må besvär anföras endast av värnpliktig,

som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen

för det inskrivningsområde, inom vilket stationen är belägen,

samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas till Konungens

befallningshavande i länet. Besvären må även inom behörig tid med posten

insändas; dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt

undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran

eller med hans samtycke blivit uppsatt.

§ 5.

1 nskrivningsrevisionen åligger:

a) att pröva och avdöma besvär mot uttagningsnämndens beslut; samt

b) att granska och, där så skäligt finnes, ändra sådana uttagningsnämndens

beslut, rörande vilka avvikande meningar äro till protokollet

antecknade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

Då sådant ärende förekommer hos inskrivningsrevisionen, skola däri

tjänstgöra de ledamöter, som valts av stadsfullmäktige i den stad, där

stationen är belägen, eller om nämnda stad lyder under landsting, de

ledamöter, som valts av landstinget i det län, där staden är belägen.

Inskrivningsrevisionens beslut överlämnas till stationsbefälhavaren för

att genom dennes försorg vederbörande kungöras.

§ 6.

Värnpliktiga, som frivilligt anmäla sig, skola i första rummet uttagas,

om de befinnas lämpliga.

Visar värnpliktig, att fullgörande av den förlängda tjänstgöringen

skulle bereda honom eller av hans arbete beroende nära anhörig väsentliga

svårigheter eller olägenheter, må han ej uttagas.

Ej heller må till förlängd tjänstgöring uttagas värnpliktig, som enligt

värnpliktslagen är skyldig att fullgöra mer än trehundrasextio dagars

tjänstgöring.

§ 7.

Befinnes, efter det uttagning skett, antalet uttagna överstiga

det antal, som enligt § 1 må kvarhållas, bestämmes, på sätt Konungen

förordnar, vilka av de uttagna skola frikallas från den förlängda tjänstgöringen;

och skall, där så ske kan, sådan frikallelse äga rum samt besked

därom lämnas de frikallade viss av Konungen bestämd tid före avslutande

av den enligt värnpliktslagen dem åliggande tjänstgöring.

§ 8.

Under den förlängda tjänstgöringen erhåller den uttagne underhåll,

sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning

samt dessutom, vad kontanta förmåner angår, de, som tillkomma stammanskap

i lägsta lönegraden inom den yrkesgren, som han under tjänstgöringen

tillhör, eller, om han besitter den hos manskap i högre lönegrad

erforderliga yrkesskicklighet och tillgång till lön i sådan grad finnes,

de kontanta förmåner, som tillkomma manskap inom den högre lönegraden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

5

§ 9.

Konungen meddelar närmare bestämmelsar om ordningen för uttagning

och frikallelse, som ovan sägs, samt om grunderna för tilldelning

av penningbidrag enligt § 8.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1915.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung! Maj:ts nåd. proposition nr 61.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärendén, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet ä Drottningholms slott

den 14 maj 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenbeug,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström anförde i underdånighet:

»I mitt yttrande till statsrådsprotokollet förut i dag har jag i fråga

om övningstiden för de värnpliktiga vid flottan såsom min mening uttalat,

att med en för huvuddelen av flottans värnpliktiga till 360 dagar utsträckt

övningstid flottans bemanningsfråga ej bleve slutgiltigt löst, utan att därför

erfordrades, att flottan bereddes säker tillgång jämväl till det antal

yrkeskunnig personal, som för flottans hållande i krigsberedskap vore oundgänglig.

Jag går nu att närmare utveckla de skäl, som föranleda mig att i

detta syfte tillstyrka särskilda lagstiftningsåtgärder.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kuiiffl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

Sjömanskåren indelas i följande tjänstegrader:

underofficerskorpraler,

korpraler och

meniga.

Med avseende å tjänstbarheten indelas de meniga i tre tjänstbarhetsklasser
l:a

klass sjömän,

2:a » » och

3:e » »

Sjömanskåren rekryteras dels genom karlskrivning från skeppsgossekåren

och dels genom anställning medelst kontrakt av manskap.

De från skeppsgossekåren karlskrivna, vilka såsom skeppsgossar åtnjutit

yrkesutbildning och visa sig därtill kompetenta, anställas såsom 2:a

klass sjömän. Anställningstiden för alla från skeppsgossekåren antagna

är 6 år.

Övriga, som antagas genom kontrakt, anställas i allmänhet såsom

3:e klass sjömän på minst 3 år och 6 månader och högst 6 år. I allmänhet

har anställningstiden varit 3 år och 9 månader eller 5 år och 9

månader.

För att kunna uppflyttas till högre sjömansklass fordras genomgående

av vissa kurser samt för övrigt bland annat: från 3:e till 2:a klass

sjöman att innehava en tjänstetid vid sjömanskåren av minst 12 månader;

från 2:a till l:a klass sjöman att innehava en tjänstetid vid sjömanskåren

av minst 36 månader, varav minst 18 månader såsom 2:a klass sjöman.

För att kunna befordras till högre tjänstegrad fordras i fråga om

tjänsteålder och utbildning: från menig till korpral: att vara l:a klass

sjöman och med godkännande slutbetyg hava genomgått fullständig kurs

i korpralskola; från korpral till underofficerskorpral: att vara korpral och

med godkännande slutbetyg hava genomgått de för vederbörlig yrkesgren

föreskrivna skolorna och kurserna för korpraler samt att innehava en

tjänstetid vid sjömanskåren av minst 72 månader, därav minst 30 månader

efter uppflyttning till l:a sjömansklassen, och av sistnämnda tid minst 12

månader såsom korpral.

De olika skolorna böra enligt utbildningsplanen genomgås vid följande

tidpunkter: rekrytskola genast efter antagningen, l:a året; korpralskola

under 3:e året med några få undantag när; underofficersskolan under

5:e eller 6:e året, beroende på yrkesgrenen.

Med avseende å avlöningen tillhör personalen vid sjömanskåren fyra

olika lönegrader.

Sjömans
kåren.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

Avlöningsförmånerna utgöras av:

a) lega, uppgående till 12,so kr. per helt år av anställningstiden

samt V12 av nämnda belopp för varje månad, varmed anställningstiden

överskjuter helt år;

b) ersättning för inställelse å flottans station;

c) avlöning

för den som tillhör 1 månadslön 45 kronor

l:a lönegraden j dagavlöning 80 öre

för den som tillhör

2:a lönegraden

för den som tillhör

3:e lönegraden

för den som tillhör

4:e lönegraden

månadslön 23 kronor

dagavlöning 60 öre

månadslön 15 kronor

dagavlöning 50 öre

månadslön 12 kronor

dagavlöning 30 öre.

Härtill komma lönetillägg av 10 eller 5 kronor i månaden efter viss

tids tjänst vid flottan för dem, som tillhöra l:a eller 2:a lönegraden;

d) beklädnad och sängservis;

e) naturaunderhåll eller stadgad ersättning därför;

f) inkvartering in natura eller kontant ersättning därför;

g) sjukvård;

h) uppmuntringspenningar, utgående efter viss tjänstetid — 2, 4

och 6 år med gott uppförande och godkänd tjänstbarhet — med 5, 10

eller 15 öre per dag. Dessa belopp fördubblas under sjökommendering;

i) under sjökommendering särskilt sjötillägg till belopp, som varierar

med hänsyn till expeditionens art och förläggning samt även till

årstiden.

1914 års stat upptager följande antal:

i l:a lönegraden............ 666 man

i 2:a » 1,436 »

i 3:e » 1,036 »

i 4:e » 862 »

Summa 4,000 man.

För att uppflyttas till 3:e lönegraden fordras att hava 18 månaders

tjänstetid vid sjömanskåren och att vara 2:a klass sjöman. För att uppflyttas

till 2:a lönegraden fordras 36 månaders tjänst och att vara l:a

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. ■proposition nr 61. 9

klas^ sjöman och till l:a lönegraden 72 månaders tjänst och att vara

underofficerskorpral.

Samtliga riksdagar efter 1907 hava på samma grunder, som anfördes

i 1907 års statsverksproposition, beviljat omläggningar mellan sjömanskårens

lönegrader, så att antalet löner i l:a lönegraden ökats, under det att antalet

löner i 3:e och 4:e lönegraderna undergått motsvarande minskning.

Vakanserna inom sjömanskåren under olika tider framgå av samman- Vakanserna

ställningarna å följande sidor. ud'' ki°™na”s''

För vakansernas tydande vid flottan har man tänkt sig en mångfald Vakanserolika

åtgärder. Såsom sådana hava framhållits: nas fyllande.

spridandet av kännedom om förmånerna vid

manskåren;

beredandet av större trevnad

anställning

sjö
-

åt manskapet under tjänstetiden m. in.;

beredandet av bättre befordringsutsikter för manskapet;

inrättandet av flera lönetillägg eller annan lönereglering;

införandet av yrkestillägg för vissa yrkesgrenar;

särskilda rekapitulationspremier;

införandet av avskedspremier;

underlättandet av övergången från militärtjänsten till anställning i

civila livet genom anordnandet av yrkesskolor avsedda för utbildning till

civila yrken;

civilanställning för uttjänt manskap;

tillfälle för manskapet att under expedition med flottans fartyg

besöka utländska hamnar;

förlängning av första anställningstiden för det genom kontrakt anställda

manskapet;

rätt till tjänstledighet efter avmönstring med bibehållen avlöning;

förbättrad pensionering av manskapet;

ökande av skeppsgossekårens antal.

Då man emellertid ej ansett sig kunna förutsätta, att vakanserna

skulle kunna fyllas ensamt genom de sålunda ifrågasatta åtgärderna, och i

varje fall <funnit tydligt, att frågan om flottans hållande i tillfredsställande

krigsberedskap ej finge göras beroende av mer eller mindre ovissa förutsättningar

och förhoppningar, hava yrkanden framkommit på kraftigare

åtgärder för att säkerställa det oundgängliga behovet i omförmälda avseende.

I sådant syfte har ifrågasatts en väsentlig utsträckning av övningstiden

för de värnpliktiga vid flottan.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 31 Käft. {Nr 61.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell, utvisande vakanser inom sjömanskåren.

Årtal och kvartal<

1899

1900

1901

1902

1903

‘°/i

‘°/4

10/7

10/lO

10/i

X0/4

ny,

‘“/io

1° h

‘0/4

ny,

10/lO

10/i

10/4

‘0/7

10/10

‘»/i

10/4

‘0/7

‘O/lO

Numerär enligt stat

1,990

1,990

1,990

1,990

2,210

2,210

2,210

2,210

2,550

2,550

2,550

2,550

2,825

2,825

2,825

2,825

3,000

3,000

3,000

3,000

Numerär enligt kvar- talsuppgift. . .

1,741

1,735

1,667

1,719

1,836

1,934

1,910

1,822

1,959

2,340

2,287

2,283

2,383

2,680

2,578

2,595

2,781

2,966

2,889

2,664

Vakanser.....

249

255

323

271

374

276

300

388

591

210

263

267

442

145

247

230

219

34

in

336

)

Årtal och kvartal/

1904

1905

1906

1907

1908

1

‘»/i

‘0/4

‘0/7

‘O/lO

‘O/l

10/4

‘0/7

‘O/lO

10/i

‘“A

‘0/7

‘O/lO

‘O/l

‘0/4

‘°/7

‘O/lO

10/1

10/4

‘0/7

‘O/lO

Numerär enligt stat

3,160

3,160

3,160

3,160

3,345

3,345

3,345

3,345

3,545

3,545

3,545

3,545

3,718

3,718

3,718

3,718

4,000

4,000

4,000

4,000

Numerär enligt kvar- talsnppgift . . .

2,770

3,094

3,028

2,671

2,810

3,087

3,031

2,944

3,006

3,202

3,151

2,858

2,801

2,900

2,861

2,627

2,593

2,815

2,931

2,991

Vakanser.....

390

66

132

489

535

258

314

401

539

343

394

687

917

QO

5

857

1,091

1,407

1,185

1,069

1,009

. |

Årtal och kvartal/

1909

1910

1911

1912

1913

1

“/i

10/4

‘“/7

‘»/i,,

‘»/i

''0/4

‘0/7

‘O/lO

10/l

‘0/4

‘”/7

‘O/lO

‘»/i

‘0/4

‘0/7

‘O/lO

‘"/i

''0/4

‘0/7

‘o/io

Numerär enligt stat

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

4,000

Numerär enligt kvar- talsuppgift . . .

3,277

3,454

3,439

3,564

3,456

3,623

3,598

3,669

3,566

3,630

3,567

3,664

3,542

3,620

3,599

3,670

3,307

3,348

3,320

3,364

Vakanser.....

723

546

561

436

544

377

402

331

434

370

433

336

458

380

401

330

693

652

680

636

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj tis nåd. proposition nr 61.

11

Lönernas fördelning jämte förefintliga vakanser inom varje lönegrad den

30 juni 1913.

L ö n e g

rader.

|

1.

2.

3.

4.

Under-

Korpra-

9! n ft

officers-

ler o.

3. klass

korp ra-

1. klass

sjömän.

ler.

sjömän.

3. o. 4. matr.-komp. (artilleri)............

159

327

250

no

5. o. 6. y (signal).............

144

349

246

84

10. > (minörer)............

14

33

40

28

1. o. 2. ekonoroikomp.................

52

203

98

60

1. o. 2. eldarekomp..................

228

283

241

230

1. o. 2. hantverk.-komp................

37

64

27

15

Summa

634

1259

902

527

Enligt årets (1913) stat

666

1436

1036

862

Brist

32

177

134

335

678

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

Lönernas fördelning jämte förefintliga vakanser inom varje lönegrad

den 1 april och den 1 maj 1914.

1

april 1914.

L

i) n e g

rade

r.

1.

2.

3.

4.

3. o. 4. matr.-komp. (artilleri)...........

153

303

202

78

5. o. 6. > (signal)............

148

306

238

88

10. > (minörer)...........

15

32

40

16

1. o. 2. ekonomikomp................

50

192

87

81

1. o. 2. eldarekomp.................

216

283

200

338

1. o. 2. hnntverk.-komp...............

39

47

27

22

Summa

621

1163

794

623

Enligt årets (1914) stat

666

1436

1036

862

Brist

45

273

242

239

799

1

m a j

19 14.

L ö n e g

rade

r.

1.

2.

3.

4.

3. o. 4. matr.-komp. (artilleri)...........

152

302

210

70

5. o. 6. > (signal)............

148

309

237

84

16. > (minörer)...........

15

32

48

7

1. o. 2. ekonomikomp................

50

193

93

71

1. o. 2. eldarekomp.................

218

286

226

344

1. o. 2. hantverk.-komp...............

39

49

30

18

Samma

622

1171

844

594 j

Enligt årets (1914) stat

666

1436

1036

862

Brist

44

265

192

268 i

769

1

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

13

Med anledning huvudsakligen av de förefintliga vakanserna bland

flottans stam framhöll chefen för flottans stab i sitt år 1906 avgivna förslag

till försvarsväsendets stärkande, att övningstiden borde för å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga utsträckas till två år.

I en inom marinstaben år 1908 verkställd utredning anföres bland

annat följande:

»I motiveringen till det förslag till lag om ändrad lydelse av vissa

delar av värnpliktslagen den 14 juni 1901, som av chefen för flottans stab

avgivits gemensamt med chefen för generalstaben i samband med förut

omtalade förslag till försvarsväsendets stärkande under perioden 1908—

1913, uttalades i anslutning till vad chefen för flottans stab redan år

1900 i utlåtande i fråga om utsträckning av beväringens övningstid under

fredstid anfört, att utsträckningen av övningstiden till två år för de flottans

värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus, alltid torde böra uppställas

som ett önskemål för ett tillfredsställande ordnande av flottans bemanningsfråga,

i vad densamma rör de för tjänstgöringen ombord avsedda

värnpliktiga.»

»Sedan detta uttalande gjordes, hava snart två år förflutit, varunder

svårigheterna att hålla flottans manskapsstam fulltalig alltmera framträtt,

såsom även tydligt framgår av den vakanstabell, vilken finnes uti utredningen

intagen — — —. Av 1907 års riksdag beviljade löneförbättringar,

vilka avsågo att göra tjänsten mera eftersökt, så att dels manskapet skulle

kvarstå i tjänst under längre tid, än vad förhållandet hittills varit, dels

rekryteringsförhållandena skulle förbättras, hava ännu icke visat sig i

sådant avseende verksamma, och ehuru det är för tidigt att ännu falla

något omdöme om i vad mån åtgärden fyller sitt ändamål, är dock den

sedan några år tillbaka vid flottan rådande manskapsbristen så betänklig,

att endast av detta skäl övergången till ett system, grundat på utsträckt

tjänstgöringstid för de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, framstår såsom

en bjudande nödvändighet. Visar sig obenägenheten att med kontrakt taga

anställning vid sjömanskåren fortfarande lika stor, bliver man, därest

nuvarande organisation alltjämt skall tillämpas, nödsakad att dels så

långt sig göra låter öka skeppsgossekåren och dels i avsevärd grad höja

avlönings- in. fl. förmåner, vilket allt kommer att förorsaka dryga kostnader,

utan att ändock målets uppnående därigenom kan anses betryggat.»

»Om flottans personalorganisation ordnas enligt i det föregående antydda

grunder, bör man kunna påräkna, att dess bemanningsfråga, vad

gemenskapen beträffar, vinner den ur alla synpunkter mest tillfredsstäl
-

Chefen för

flottans stab

år 1906.

Marinstaben

1908.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

lande lösningen. Att så med det första sker, är av den allra största vikt.

Det är nämligen uppenbart, att vakanserna inom sjömanskåren kunna bliva

för landets säkerhet vådliga, enär flottan, om den skall kunna i krigstid

fylla sin uppgift vid landets försvar, måste hava till sitt förfogande en

fulltalig och förut väl övad personal, samt under fredstid innehava största

möjliga grad av krigsberedskap.»

Med anledning härav förordades, att fredstjänstgöringen för flottans

å sjömanshus inskrivna värnpliktiga snarast möjligt måtte bestämmas till

två år, samt att, därest en viss övergångsperiod befunnes erforderlig,

innan den utsträckta fredstjänstgöringen tillämpades, denna period måtte

göras så kort som möjligt.

I utredningen redogöres vidare dels för de förmåner, vilka redan

nu åtnjötes av de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, dels de förmåner,

som i samband med utsträckning av övningstiden till två år kunna erbjudas

dylika värnpliktiga.

I förra hänseendet anfördes:

»1. Under sin övningstid tjänstgöra ifrågavarande värnpliktiga uti

eget yrke.»

»2. Fredstjänstgöringens fullgörande i en följd innebär för flottans

å sjömanshus inskrivna värnpliktiga en stor fördel. Härom säger den år

1873 för utarbetande av förslag till sjöförsvarets ordnande på grundvalen

av utsträckt allmän värnplikt tillsatta kommittén under rubriken »Utskrivning

och övning» följande: »I betraktande därav, att de repetitionsövningar,

som skulle ifrågakomma för flottans värnpliktiga, borde omfatta sjötjänsten,

men det åsyftade ändamålet ej kan vinnas, om tiden för djdika

övningar vore lika kort vid flottan som vid hären och någon tillräcklig

utsträckning av tiden för repetitionsövningarna ej torde böra ifrågasättas,

har kommittén ansett, att flottans värnpliktiga under fredstid böra befrias

från alla repetitionsövningar; så mycket hellre som dessa, vare sig av kortare

eller längre varaktighet, skulle i de flesta fall förhindra den sjöfarande

värnpliktige att under hela seglationstiden repetitionsåren utöva sitt yrke.»

»3. Jämlikt nådiga förordningen angående befälet å svenska handelsfartyg

den 22 november 1878 med i densamma sedermera i nåder fastställda

ändringar må de sjömanshusinskrivna såsom sjötid tillgodoräkna sig

den tid, de tjänstgjort å flottans fartyg. Denna tjänstgöring bidrager sålunda

till fyllande av de kompetens vi likör, som utgöra en förutsättning

för befordran inom handelsflottan.»

»4. Jämlikt värnpliktslagens § 14 mom. 1 och § 32 mom. 1 äro

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61. 15

vissa lindringar med avseende på inskrivning och mönstring tillförsäkrade

dessa värnpliktiga.»

»5. För längre utrikes resa förhyrd värnpliktig kan jämlikt § 17

mom. 1 a) värnpliktslagen erhålla uppskov med tjänstgöring.»

»6. Jämlikt värnpliktslagens § 33 mom. 2 a) och mom. 3 beredas

dessa värnpliktiga vissa fördelar med avseende på val av vistelseort och

anmälningsskyldighet.»

»7. Enligt samma lags § 43 mom. 2 är för sjöfarande en utsträckning

av begreppet »laga förfall» medgiven.»

Beträffande förmånerna för de värnpliktiga av en till tvä är utsträckt

övningstid anfördes:

»1. De å sjömanshus inskrivna värnpliktiga komma i regel att övas

ombord och få sålunda ett tillskott till den sjötid, som, enligt vad ovan

sagts, är för vissa ändamål behövlig, samtidigt med att de, enligt punkt

3 nedan, erhålla teoretisk undervisning i och för avläggande av examina

vid navigationsskola. I detta avseende kan alltså eu utsträckning av

nämnda tjänstgöring innebära en avsevärd fördel för den värnpliktige.

Därjämte bör så ordnas, att de värnpliktiga, vilka utbildas i att föra befäl

(se punkt 4 nedan), få tillgodoräkna sig dylik utbildningstid såsom förste

styrmanstjänst i handelsflottan.»

»2. Penningbidraget bör under andra tjänstgöringsåret utgå med 1

kr. om dagen, vilket belopp ungefärligen motsvarar summan av månadslön

och dagavlöning för en 2:a kl. sjöman vid flottans stam. Penningbidraget

bliver då även av samma storlek som nu utgående ersättning

för överskjutande tjänstgöring (Jmfr § 27 mom. 2 värnpliktslagen),

varom sägs i nådiga förordningen den 5 december 1901 angående

avlöning för sjörullföringsområdesbefäl och för flottans värnpliktiga under

fredstid.»

»Vid en jämförelse mellan de ekonomiska förmåner, som i så fall

skulle tillkomma den värnpliktige under tjänstgöring vid flottan, och dem,

som han under utövandet av sitt yrke å handelsfartyg kan förskaffa sig,

torde i de förra böra inräknas värdet av fri beklädnad. Då ersättningen

till de värnpliktiga, som under tjänstgöringstiden själva bekosta sin beklädnad,

utgår med 30 öre om dagen, kan värdet av den fria kronobeklädnaden

beräknas till omkring 9 kronor pr månad. Den värnpliktiges avlöning

vid flottan, motsvarande månadshyran under kofferditjänst, komme sålunda

att utgöra 39 å 40 kronor pr månad. Enär sjöfolks månadshyror för närvarande

uppgå till följande ungefärliga belopp:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

för lättmatros

» matros

» kolare

> eldare

40 k 45 kronor,

50 a 55 »

35 a 45

50 a 55

»

skulle alltså den värnpliktige under andra årets fredstjänstgöring erhålla

eu ekonomisk ersättning, som i betraktande av övriga fördelar, vilka då

erbjudas honom, måste anses synnerligen god.»

»3. De värnpliktiga, som så önska, böra under andra året genom

flottans försorg givas en sådan teoretisk undervisning, att de därigenom

sättas i stånd att förvärva följande bevis och examina, vilka äro omnämnda

i det av kommitterade för utarbetande av förslag till förbättringar uti utbildningen

av handelsflottans befäl och underbefäl den 30 oktober 1906

avgivna betänkandet (numera utfärdade förordningen angående befäl å

handelsfartyg in. in. den 29 mars 1912) nämligen:

maskinskötarbevis,

maskinistexamen av 3:e kl.,

skepparexamen av 2:a kl. samt

skepparexamen av l:a kl.»

»Tillfälle bör givetvis kunna beredas de värnpliktiga att i vederbörlig

ordning avlägga de kunskapsprov, för vilka de enligt ovan erhållit undervisning.

»

»För dem, som önska bereda sig för inträde i navigationsskolas styrmans-,

sjökaptens-, 2:a maskinist- eller l:a maskinistklasser bör ävenledes anordnas

kostnadsfri, teoretisk undervisning till den utsträckning, omständigheterna

kunna medgiva. Denna kostnadsfria undervisning bliver förvisso

av stort värde för de värnpliktiga, vilka på så sätt spara tid och

omkostnader. Uppehållet vid en navigationsskola är nämligen ur ekonomisk

synpunkt vanligen ytterst kännbart för de sjöfarande, som därunder

äro alldeles utan arbetsförtjänst. I synnerhet de mindre bemedlade, som

endast eftersträva de små examina, vilka de fullständigt böra kunna avlägga

under värnpliktstjänstgöringstiden och för vilka de av egna medel endast

behöva utgöra examenskostnaderna, måste anses av sin tjänstgöring vid

flottan erhålla särdeles god behållning. Skulle det befinnas fördelaktigt

att i och med införande av tvåårig fredstjänstgöring för de sjömanshusinskrivna

förskaffa flottans myndigheter förutnämnda examensrätt, komma

även nyss omtalade examenskostnader för de värnpliktiga att försvinna.»

»4. Därtill kvalificerade värnpliktiga erhålla utbildning i att föra

befäl. De värnpliktiga sjöfarande med högre bildning få alltså en för

deras kommande verksamhet högst värdefull tjänstgöring.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

17

»5. Efter genomgången utbildning i att föra befäl och fullgjord

fredstjänstgöring kunna därtill kompetenta och villiga mot vissa skyldigheter

och därmed följande förmåner erhålla anställning i flottans reserv.»

Av ovanstående framgår sålunda, — framhålles det vidare — att därest

tvåårig fredstjänstgöring infördes för å sjömanshus inskrivna värnpliktiga,

dessa kunde beredas avsevärda förmåner. Under dylika omständigheter borde

nämnda organisations genomförande ej komma att förorsaka minskad benägenhet

för inskrivning på sjömanshus. Icke heller borde handelsflottan därigenom

komma att berövas ett så stort antal sjömän, att bemanningen av

densamma i nämnvärd grad försvårades. Hela antalet å svenska sjömanshus

inskrivna, till svensk handelssjöfart inmönstrade sjömän uppginge, enligt

vad statistiken utvisade, år 1905 till 24,469 man och år 1906 till 25,164

man. Aven under förutsättning att samtliga de värnpliktiga — 1,200

man —■ vilka, sedan det första årets fredstjänstgöring avslutats, under

ytterligare ett år undandragas handelssjöfarten, skulle tagit anställning å

svenska fartyg, utgjorde deras antal mindre än 5 % av den för ifrågavarande

fartyg år 1905 använda personalen. Ett icke ringa antal av dessa

värnpliktiga skulle dock antagligen tagit anställning å utländska fartyg,

varför nyssnämnda procentsilfra i verkligheten skulle komma att ställa sig

betydligt lägre (säkerligen mindre än 4 Z).

Handelssjöfarten borde, i stället för att menligt påverkas av fredstjänstgöringens

utsträckning för de värnpliktiga sjöfarande, i själva verket

få avsevärt gagn av att handelsflottans bemanning under den ifrågasatta

utsträckta övningstiden erhölle en omsorgsfull utbildning och disciplinär

uppfostran.

Kommerskollegium har år 1908 på begäran verkställt en utredning Kommersrörande

inverkan å handelsflottan av en utsträckning av tjänstgöringstiden reling

till två år för flottans värnpliktiga. 1908."

Därvid begärde kollegium till en början, att direktionerna för vissa

mera betydande sjömanshus ävensom vissa föreningar av sjöfartsidkare,

fartygsbefälhavare m. fl. måtte, i den mån så kunde ske, avgiva yttrande

i följande hänseenden, nämligen:

1) huruvida och i vad mån en utsträckning av övningstiden till två

år eller annan kortare tid utöver 365 dagar kunde antagas komma att

försvåra möjligheten att på ett nöjaktigt sätt bemanna den svenska handelsflottan

;

2) vilka åtgärder lämpligen kunde vidtagas till undanröjande eller

mildrande av de olägenheter för handelsflottan, som en sålunda utsträckt

övningstid till äventyrs kunde föranleda;

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1014. 1 saml. 31 käft. (Nr 61.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 61.

3) huruvida de i skrivelsen från chefen för marinstaben närmare

angivna, nu utgående eller i utsikt ställda förmåner för de å sjömanshusen

inskrivna flottans värnpliktiga kunde anses vara ägnade att i

någon mera avsevärd grad verka till höjande av deras håg för värnpliktstjänsten;

samt

4) huruvida och i vad mån det kunde förväntas, att en på angivet

sätt utsträckt övningstid skulle lända till gagn för sjömännens utbildning

för tjänst i handelsflottan eller eljest i gynnsam riktning återverka på

handelsflottans bemanning.

Sedan yttranden över omförmälda fyra punkter till kommerskollegium

inkommit, utarbetades inom kollegiet en redogörelse för dessa yttranden,

vilken såsom bilaga 4 fogats vid 1907 års försvarskornmittés betänkande.

Kommerskollegium anför för sin del följande:

»Enligt vad yttrandena i allmänhet giva vid handen, antages en utsträckning

av övningstiden utöver 365 (lagar, i synnerhet under övergångstiden,

komma att försvåra möjligheten att på ett nöjaktigt sätt bemanna

den svenska handelsflottan. Åtskilliga av dem, som eljest skulle

ägna sig åt sjömansyrket, skulle låta avskräcka sig därifrån genom den

längre beväringstiden. I större antal än hittills skulle anställningar sökas

å utländska handelsfartyg, varjämte de, som redan hade sådan anställning,

ännu mera än förut skulle undvika att återvända till fosterlandet. Dessutom

skulle handelsflottan under själva övningstiden nödgas avvara ett icke

ringa antal sjömän. Kollegium delar för sin del de farhågor, som sålunda

uttalats.»

»Om en mera betydande utsträckning av övningstiden skulle komma

till stånd, måste särskilda kraftiga åtgärder vidtagas för att undanröja

eller åtminstone i väsentlig mån minska olägenheterna. I sådant syfte

föreligga förslag från chefen för marinstaben angående, bland annat, såväl

höjd avlöning under det andra beväringsåret som ock anordnande av vissa

undervisningskurser, av vilka de värnpliktiga skulle kunna hava fördel

även vid en eventuell anställning i handelsflottan.»

»Huruvida den föreslagna avlöningen av 30 kronor i månaden jämte

fri beklädnad, beräknad till 9 kronor i månaden, är tillräckligt hög, därom

äro meningarna delade. Det har — och såsom det synes med skäl —

ifrågasatts avlöningens höjande till minst samma belopp, som lättmatroserna

vid handelsflottan uppbära. Dessa äro i allmänhet jämnåriga med andra

årets värnpliktiga och hava en månatlig avlöning av 40 å 45 kronor med

skyldighet att själva hålla sig med kläder. Då kostnaden härför i regel

torde ej obetydligt understiga 9 kronor i månaden, skulle lättmatrosernas

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

avlöningsförhållanden komma att anses vara bättre än de värnpliktigas och

andra årets värnplikt alltså medföra ekonomisk förlust för dem, som eljest

kunnat tjänstgöra i handelsflottan.»

»I övrigt får kollegium i allmänhet framhålla vikten av, att både

praktiska och teoretiska övningar under den utsträckta värnpliktstiden

från början planläggas och sedermera alltjämt ordnas så, att de värnpliktiga

hava verklig nytta därav även med hänsyn till en blivande anställning

i handelsflottan. Bleve detta förhållandet, och den intresserade allmänheten

sålunda finge den uppfattningen, att den längre tidens tjänstgöring som

värnpliktig vid flottan medförde fullt motsvarande fördelar för framtiden,

komme en sådan uppfattning sannolikt att i sin mån minska den obenägenhet

att ägna sig åt svensk sjötjänst, som den längre övningstiden vid

flottan i annat fall torde hava framkallat. Under dessa förutsättningar

skulle handelsflottan efter övningstidens utsträckning årligen kunna erhålla

ett avsevärdt antal väl disciplinerade och kunniga sjömän.»

»De största olägenheterna skulle erbjuda sig under övergångstiden.

Och det är därför av stor vikt, att synnerligen väl avpassade övergångsbestämmelser

härutinnan träffas. Att nu yttra sig härom, innan bestämt

förslag föreligger om tiden för beväringsövningarnas utsträckning, torde

ej vara lämpligt.»

»Inom sjöfartskretsar har länge framhållits behovet av en bättre teoretisk

utbildning av handelsflottans befäl å fartyg, som gå i inre fart och

östersjöfart. I navigationsskolekommitténs betänkande av den 30 oktober

1906 har detta ock med kraft betonats samt föreslagits bestämmelser, avsedda

att betydligt utöver vad nu är gällande höja befälsutbildningen, icke

minst i teoretiskt hänseende. De möjligheter härtill, som särskilt under

det andra övningsåret skulle enligt nu föreliggande förslag beredas flottans

värnpliktiga, komme helt säkert att bidraga till fyllande av sagda behov.

Och genom anordnande av de föreslagna undervisningskurserna skulle de

svårigheter minskas, vilka torde komma att bliva förenade med ett eventuellt

genomförande av sagda kommittés förslag angående förvärvande av

behörighet för befäl å fartyg i fart av nyss angivna slag.»

»Det är givetvis, såsom av utredningen framgår, förenat med stor

vansklighet att avgiva ett bestämt uttalande om det inflytande, som den

ifrågasatta utsträckningen av övningstiden kan beräknas utöva på handelsflottans

bemanning. De olägenheter, vilka befaras komma att uppstå i

och med övningstidens utsträckning, borde dock kunna genom lämpliga

åtgärder, åtminstone delvis, förekommas och minskas. Och å andra sidan

har man skäl antaga, att, därest vid det ifrågasatta förslagets genomförande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

1907 års försvarskommitté.

tillbörlig hänsyn tages till handelsflottans behov, förslaget kommer att medföra

avsevärda fördelar med avseende å utbildningen av den svenska handelsflottans

manskap och i viss mån även dess befäl.»

1907 års försvarskommitte framhåller, att olägenheterna av en utsträckning

av övningstiden för de värnpliktiga, varom här är fråga, syntes

vara mindre, än om en dylik utsträckning träffade andra värnpliktiga. Av

de verkställda utredningarna framginge nämligen, att de å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga skulle för sin framtida verksamhet hava stort gagn av

de förmåner, vilka kunna beredas dem under tjänstgöringstiden vid flottan.

Sålunda skulle de erhålla övning och utbildning i eget yrke och under andra

övningsåret bleve de i tillfälle att vid av flottan anordnade kurser åtnjuta

undervisning för erhållande av kompetens att avlägga vissa examina vid

navigationsskola. I synnerhet för de mindre bemedlade värnpliktiga borde

denna möjlighet att utan några som helst omkostnader och med bibehållen

avlöning inhämta kunskaper för sin kommande verksamhet vid handelsflottan

bliva av betydelse, så mycket mer som de för att erhålla motsvarande

undervisning vid navigationsskola finge avse särskild tid, under

vilken de icke allenast vore nödsakade att med egna medel bestrida sitt

uppehälle utan även saknade tillfälle att genom sjömannayrkets utövande

förskaffa sig inkomster. Då vidare tjänstgöringen kunde fullgöras i en

följd och de värnpliktiga under andra tjänstgöringsåret skulle åtnjuta avlöningsförmåner,

ungefärligen motsvarande de inkomster, de kunde bereda

sig genom tjänst vid handelsflottan, borde en utsträckning av tjänstgöringstiden

för flottans å sjömanshus inskrivna värnpliktiga icke bliva för dem

särskilt betungande. För att en dylik utsträckning skulle kunna äga rum,

vore det emellertid nödvändigt att bereda de värnpliktiga sådana förmåner,

att dels den utsträckta tjänstetiden icke komine att avskräcka

ynglingar från att ägna sig åt sjömansyrket, dels tillräckligt vederlag erhölles

för de ökade förpliktelser mot staten, som den längre tjänstgöringstiden

innebär.

En sådan utsträckning av tjänstgöringstiden torde likväl, enligt kommitténs

mening, böra föregås av utredningar angående vissa i samband

därmed stående frågor.

Ehuru kommittén ansåge, att för ett tillfredsställande ordnande av

flottans bemanningsfråga det kunde bliva erforderligt, att flottan tilldelades

alla å sjömanshus inskrivna värnpliktiga och att tjänstgöringstiden för

dessa värnpliktiga utsträcktes till två år, hölle kommittén likväl före, att

frågan om en dylik utsträckning av tjänstgöringstiden icke borde för det

dåvarande upptagas till slutlig prövning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

Chefen för marin staben uttalar i sitt underdåniga förslag den 25 Che^^st{^r

september 1913 till plan för flottans krigsberedskap och övningar bland ben utredannat,

att en organisation, vilken såsom den svenska marinens är grundad

på personalbehovets fyllande genom dels stampersonal, dels värnpliktiga7M

medför svagheten, att någon säkerhet icke finnes att den erforderliga personalen

erhålles. Den korta övningstiden för de värnpliktiga nödvändiggör

att tillgodose behovet av underbefäl och yrkeskunnigt manskap genom

hållandet av ett efter detta behov avpassat antal fast anställt stammanskap.

Under tider, då goda konjunkturer äro rådande, uppstår alltid svårighet

att genom frivillig anställning hålla stammen fulltalig. Genom förbättrade

avlöningsförmåner och andra lämpliga åtgärder kunna vakanserna minskas,

men vilka åtgärder, som än vidtagas, gives som nämnts ingen säkerhet för,

att behovet bliver fyllt genom frivillig anställning. De luckor i fartygens

bemanning, som uppstå under tider, då vakanser förefinnas, verka till

nedsättning av fartygens stridsvärde och minska icke blott flottans krigsberedskap

under fred utan även sjöförsvarets effektivitet under krig.

Det torde därför vara av synnerlig vikt, anför vidare stabschefen, att,

när försvarsfrågan i sin helhet är under utredning, det jämväl tages under

omprövning, viika åtgärder som kunna och böra vidtagas för att betrygga,

att flottan, oberoende av vakanser inom sjömanskåren, ständigt har tillgång

till erforderligt underbefäl och yrkeskunnigt manskap.

Stabschefen framhåller önskvärdheten av att övningstiden för flottans

till allmän tjänst inskrivna värnpliktiga utsträckes till två år samt påpekar,

att dåvarande chefen för flottans stab redan år 1900 yttrade, att en

sådan utsträckning av övningstiden skulle vålla långt mindre olägenhet

för de å sjömanshus inskrivna än för landets övriga värnpliktiga, enär

de förstnämnda under sin utbildningstid vid flottan inhämtade färdigheter,

av vilka de kunna draga fördel vid utövandet av sitt borgerliga yrke, varjämte

den minskning i deras arbetsförtjänst, som denna utsträckning av

vapenövningstiden skulle medföra, kunde motvägas genom att under andra

året giva dem högre avlöning än övriga värnpliktiga. Därest det av ekonomiska

eller andra skäl ansågs, att en sådan utsträckt övningstid icke nu

borde genomföras, har chefen för marinstaben i föregående sammanhanghemställt,

att övningstiden under fredstid för samtliga till allmän tjänst

och sjötjänst inskrivna värnpliktiga måste utsträckas till 360 dagar.

Givetvis bör övningstiden för de å sjömanshus inskrivna, säger vidare

stabschefen, icke utan synnerligen talande skäl eller beträffande större antal

än som visat sig oundgängligen erforderligt utsträckas utöver den för

övriga värnpliktiga bestämda. Chefen för marinstaben anser emellertid

det vara av sådan vikt för sjöförsvarets effektivitet, att flottan, oberoende

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 61.

av vakanser inom sjömanskåren, tillförsäkras tillgång till erforderligt underbefäl

och yrkesutbildat manskap och att det väl kan sättas i fråga,

huruvida det icke vore lämpligt, att i mån av befintliga vakanser inom

sjömanskåren ett motsvarande antal å sjömanshus inskrivna värnpliktiga

ålades skyldighet att kvarstå i tjänstgöring under ytterligare 365 dagar

mot åtnjutande av de avlöningsförmåner, som äro anslagna till de nummer,

som äro vakanta inom sjömanskåren.

Dessa värnpliktiga borde under deras andra tjänstgöringsår dels utbildas

för den post, där en var av dem vore avsedd att tjänstgöra, dels

beredas tillfälle att vid flottans korprals- eller underofficersskolor avlägga

sådana examina, som hava sin motsvarighet vid rikets navigationsskolor

eller att inhämta däremot svarande kunskaper.

Genom en sådan bestämmelse skulle, utan några särskilda kostnader

för statsverket, tillgång till erforderligt antal yrkeskunnigt manskap vid

flottan tryggas samt de värnpliktiga beredas tillfälle att utan kostnader

inhämta för deras borgerliga yrkes utövande erforderliga ökade kunskaper

och färdigheter.

Under den överskjutande tjänstgöringstiden skulle sådan värnpliktig

erhålla avlöningsförmåner motsvarande dem, som utgå i 4:e lönegraden

inom sjömanskåren, eller i fråga om dem, som prövades innehava bästa yrkesskickligheten

och tjänstbarheten i förening med gott uppförande, avlöning

i 3:e eller 2:a lönegraden, om där förefunnes vakans, som icke beräknades

komma att tagas i anspråk för manskap vid sjömanskåren, som under

året fullgjorde fordringarna för uppflyttning i högre lönegrad.

Marinmyn
digheternas
yttranden
1914.

Sedan inom sjöförsvarsdepartementet ett preliminärt förslag till lag

angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för värnpliktiga, tillhörande

flottan, blivit utarbetat, har detsamma till yttrande remitterats till marinförvaltningen,

chefen för marinstaben samt stationsbefälhavarna i Stockholm

och Karlskrona.

Förslaget avsåg i huvudsak, att uttagning till sådan förlängd tjänstgöring

skulle ifrågakomma, om vakanserna inom sjömanskåren uppginge

till 200, att uttagningen skulle äga rum bland de i tjänst varande, å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga med undantag av dem, som enligt förslag

till ny värnpliktslag på grund av avlagd examen vid navigationsskola skulle

utbildas till underbefäl med en tjänstgöringstid av 500 dagar samt att den

förlängda tjänstgöringen finge omfatta högst 365 dagar.

Nuvarande chefen för marinstaben har uttalat, att det syntes honom

som skulle en sådan åtgärd inverka menligt för rekryteringen av stammen.

Intresset för denna skulle ganska naturligt slappas, då man hade den be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61. 23

kvärna utvägen att fylla vakanserna genom tvångsvärvning av de värnpliktiga.

Vakanserna inom sjömanskåren vore till sin övervägande del i 3:e

sjöman sklassen. Under innevarande år med den 1 april höga vakanssiffra

av 803 man, funnes ett överskott av 11 man inom 3:e lönegraden.

Det syntes således ej råda brist på förhandsmän.

Om en sådan kraftåtgärd som att kvarbålla värnpliktiga utöver den

lagstadgade tiden ansåges höra tillgripas, syntes det rättvisare att i så fall

ej utsträcka tiden längre än med 140 dagar. Under dessa 140 dagar hunne

de nyinkomna till allmän tjänst inskrivna värnpliktiga att bliva användbara

vid mobilisering, varjämte utbildning av till sjötjänst inryckta även

hunnit ett gott stycke. I övrigt syntes det marinstabschefen skola väcka

stor ovilja, om de, som ej hunnit eller haft råd att genomgå navigationsskola,

skulle tvingas att fullgöra en längre tjänstetid. Det bleve en uppenbar

premiering för den burgne.

Skulle i allt fall en del av de till allmän tjänst inskrivna tvingas

att kvarstå ett helt år över den lagstadgade tiden, torde dock enligt stabschefens

åsikt en sådan åtgärd ej böra tillgripas, förr än vakanserna uppginge

till 10 % av sjömanskårens numerär.

Marin förvaltningen samt stationsbefälhavarne i Stockholm och Karlskrona

hava förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget att

tjänstgöringen förlänges för vissa värnpliktiga för att därigenom minska

olägenheterna av förefintliga vakanser.

Givetvis måste det vara av utomordentlig betydelse, att flottans bemanning

är så god som möjligt, och framför allt är det en nödvändig

förutsättning för dess krigsduglighet, att yrkesutbildad personal i tillräckligt

antal finnes disponibel. Det har ovan framhållits, att antalet

stammanskap vid flottan är bestämt med hänsyn därtill, att tillgång å

yrkesutbildad personal i tillräckligt antal skall förefinnas. I sådant syfte

har man emellertid måst i vederbörande stater uppföra även det antal

manskap, i allmänhet 3:e klass sjömän, som erfordras för att rekrytera

den yrkeskunniga personalen. Antalet manskap av denna kategori har

beräknats till omkring 15 %, motsvarande ej fullt sjömanskårens 4:e löneklass.

Det kan visserligen förväntas, att genom därpå särskilt inriktade

åtgärder det skall kunna lyckas att för framtiden på frivillighetens väg

besätta ett större antal platser vid sjömanskåren än för närvarande; och

det är min förhoppning, att efter ytterligare utredning förslag om dylika

åtgärder snarast skola kunna föreligga.

Departe
ments
chefens
yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

Utsikterna i nämnda hänseende måste dock även med betydande

kostnader alltid förbliva mer eller mindre ovissa. Den sedan länge vunna

erfarenheten om rekryteringens nära sammanhang särskilt med förhållandena

på den allmänna arbetsmarknaden är härvid en omständighet, vars

verkningar man alltid torde hava att räkna med. Det ligger även i själva

naturen av den tjänstgöring, varom här är fråga, att densamma kan verka

lockande endast på ett ganska begränsat antal unga män, vilka antingen

förut erhållit viss sjömansutbildning eller ock eljest hava någon håg eller

fallenhet för sjömansyrket. Under sådana förhållanden synes det, även

förutsatt att nyss uttalade förhoppning skulle gå i uppfyllelse, vara oundgängligen

nödvändigt, att något göres för att, där det visar sig, att det

nödvändiga behovet av yrkeskunnig personal icke kan erhållas på frivillighetens

väg, genom lagstiftningsåtgärder söka råda bot för bristen.

Under förutsättning av bibehållande alltså i stort av hittills antagna

principer för bestämmande av förhållandet mellan stam och värnpliktiga

vid flottan, anser jag därför att nödiga garantier i nämnda hänseende

måste skapas i enlighet med den tanke, som vunnit uttryck i inarinstabschefens

ovanberörda förslag den 25 september 1913, angående kvarhållande

av ett antal värnpliktiga till förlängd tjänstgöring, vilket förslag

även, på sätt framgår av försvarsberedningarnas protokoll den 20

november 1913, vunnit understöd av enskilda ledamöter av bered-

ningarna.

Jag tillåter mig framhålla, att en dylik anordning ej kan komma

att medföra samma olägenheter för handelsflottan och dess bemanning

som från dess sida understundom befarats av en till två år utsträckt övningstid

för alla å sjömanshus inskrivna värnpliktiga. Det torde också

kunna förväntas, att de ovan berörda förmåner för de värnpliktiga själva

med hänsyn till deras sjömansyrke, som på grund av en sådan förlängd

tjänstgöring skulle kunna beredas dem, bliva mera verksamma, i den mån

de komma ett mindre antal värnpliktiga till del.

Med anledning av den av chefen för marinstaben gjorda erinran,

att en sålunda förlängd tjänstgöringsskyldighet för vissa värnpliktiga enligt

hans mening helt naturligt skulle medföra, att intresset för stammen

skulle slappna och rekryteringen av denna sålunda menligt påverkas, synes

kunna erinras, dels att allt framgent det stamanställda underbefälet

under fred skall erhållas endast på frivillighetens väg och att underbefälets

uppgift och betydelse inom flottan i allmänhet torde vara så erkänd

och så högt skattad, att något åsidosättande av detsamma eller av omsorgen

om rekryteringen därav ej borde behöva befaras, dels ock att det

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

25

överhuvud måste ligga i befälets intresse att vinnlägga sig om att så

långt möjligt förhandsposterna besättas på frivillighetens väg.

Då, såsom förut framhållits, ändamålet med den ifrågavarande lagstiftningen

är att trygga tillgången å yrkeskunnig personal vid flottan

eller med andra ord personal, av vilken längre utbildningstid än den för

de värnpliktiga i allmänhet gällande erfordras, lär uttagning, som här

åsyftas, endast böra ifrågakomma till befattning, som kräver dylik yrkeskunskap.

Endast om det visar sig, att sålunda kvalificerad befattning ej

kan på annat sätt besättas, bör därför den längre tjänstgöringstiden för

vissa värnpliktiga inträda.

Då antalet sådana befattningar för närvarande är och även föi framtiden

beräknats bliva omkring 85 % av sjömanskåren och då tjänstgöringsskyldigheten

i fråga ej torde böra inträda, med mindre vakanserna

överskridit ett visst med hänsyn till den oundgängliga krigsberedskapens

uppehållande bestämt mått, har det ansetts lämpligt, att den ifrågavarande

förlängda tjänstgöringsskyldigheten kommer till tillämpning, endast i den

män vakanserna inom sjömanskåren sammanlagt överstiga 10 % samt därjämte

antalet yrkesutbildat manskap understiger 80 % av hela sjömanskårens

i gällande stater fastställda nummerstyrka. Ävenledes synes uttagning

till den förlängda tjänstgöringen böra begränsas så, att sammanlagda

antalet stainanställda och i tjänst kvarhållna värnpliktiga ej överstiger

90 % av nämnda nummerstyrka. På Konungens beprövande torde böra

ankomma att bestämma, när sådan uttagning under nu angivna förutsättningar

bör äga rum.

Vad nuvarande chefen för marinstaben i ovan berörda utlåtande

yttrat därom, att det vid flottan ej syntes råda någon brist å yrkeskunnig

personal, synes bero på något missförstånd, vilket närmare torde

framgå av den å sid. 12 intagna tabell, som utvisar vakansernas storlek

inom de olika lönegraderna jämväl vid den av chefen för marinstaben

åberopade tidpunkt.

På sått förut vid fråga om utsträckning av utbildningstiden för

flottans värnplikliga till två år blivit framhållet, och dåvarande chefen

för marinstaben i sitt den 25 september 1913 avgivna yttrande även ansett,

lär den ifrågavarande tjänstgöringsskyldigheten endast böra drabba

de värnpliktiga, för vilka dylik uttagning kan förväntas bliva den jämförelsevis

minsta uppoffringen, nämligen dem, som äro inskrivna å sjömanshus

och tilldelas flottan i allmän tjänst, med undantag likväl för dem, som

fullgöra mer än 360 dagars tjänstgöring.

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 31 Käft. {Nr 61.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

Den tjänstgöringstid, som de här åsyftade värnpliktiga skulle underkastas,

synes lämpligen icke kunna sättas kortare än till ett år utöver den

för de värnpliktiga i allmänhet gällande.

Frånsett att hittills tämligen enstämmigt två år ansetts vara den

kortaste tid, som erfordrades för utbildning till förhandsman vid flottan,

skulle en till kortare tid bestämd tjänstgöring — såvitt ej de värnpliktiga

skulle inkallas i olika omgångar — ej fylla det behov av viss garanterad

krigsberedskap, varom här är fråga. Skulle exempelvis, på sätt chefen för

marinstaben ansett rättvisare, tjänstgöringstiden i fråga endast omfatta 140

dagar, skulle följden härav bliva, att de vakanser, man genom denna anordning

avsett att fylla, alltjämt skulle finnas under tiden april—oktober,

d. v. s. under en tid, då faran av dylika eljest anses vara mest framträdande.

Vidkommande den av sagde chef uttalade förmodan, att det skulle

väcka stor ovilja, att de värnpliktiga, som genomgått viss kurs i navigationsskola,

ej skulle drabbas av ifrågavarande uttagning, får jag erinra,

att utbildningstiden för dem, som genomgått dylika kurser, utan avseende

å deras lämplighet i övrigt, föreslagits till 500 dagar med hänsyn till behovet

av utbildning i de särskilda befattningar, dessa värnpliktiga skola

fylla. Nämnda längre utbildningstid för dem är därför avsedd att vara

ovillkorlig och att gälla under alla förhållanden.

Under andra tjänstgöringsåret skulle de värnpliktigas under första

året förvärvade kunskaper och färdigheter vidare utvecklas. Under vintermånaderna

kunde lämpligen anordnas kurser, vilka avse att meddela sådana

teoretiska kunskaper, varav de värnpliktiga kunna hava särskild nytta vid utövandet

av sitt borgerliga yrke, samt eventuellt en förkortad korpralskurs.

Det torde i detta sammanhang böra framhållas, att, om möjlighet

att avlägga examina för erhållande av skepparbrev av l:a eller 2:a klass,

maskinistbrev av 3:e klass eller maskinskötarbevis beredes de värnpliktiga

under tjänstgöringen, detta måste anses fördelaktigt såväl för vår handelssjöfart

som för de värnpliktiga själva. På förfrågan har inspektören för

rikets navigationsskolor uttalat, dels att han anser, att anordnande av

kurser för sagda examinas avläggande under tjänstgöringen vid flottan lämpligen

skulle låta sig göra, därest erforderlig tid härför av flottan kan anslås,

och dels att det för de värnpliktiga själva skulle vara av ekonomisk vinst,

om dessa examina kunde få avläggas under tjänstgöringstiden vid flottan.

Vad angår de förmåner, som skulle tillkomma de värnpliktiga med

längre tjänstgöringsskyldighet under andra tjänstgöringsåret, ansluter jag

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

27

mig till marinstabschefens förslag i förenämnda skrivelse den 25 september

1913.

Beträffande särskilt avlöningsförmånerna under andra tjällstgöringsåret

torde böra erinras, att enligt det beslut, som i september föregående

år fattades av Sveriges redareförening, skall fr. o. m. den 1 januari 1914

följande normaltariff för besättningarnas å handelsfartyg löner vara gällande:

Däckspersonalen:

Timmermän........... 70—80 kr.

Båtsmän . ............ 70—75 »

Matroser (med minst 36 månaders

tjänst till sjöss)........65 >

Lättmatroser (med mindre än 18

månaders däckstjänst

till sjöss) . 45 »

D:o (med 18—24 månader) 50 >

D:o ( > minst 24 månader)

......55 >

Maskinpersonalen:

Donkeymän........... 70—75 kr.

Eldare ............. 60—65 >

(Den lägre hyran avsedd för dem

med mindre än 12 månaders

praktik).

Kollämpare........... 40—50 >

(Den lägre hyran endast avsedd

för dem med mindre än 6 månaders

praktik).

Jnngmän

25—35 >

Det högre beloppet bör göras beroende på yrkesskicklighet och verktygsutrustning.

Utöver de i denna tariff upptagna lönevillkoren erhåller varje man,

som mönstrat för helt år eller seglation och innehaft anställning å vederbörande

rederis fartyg, utan att därunder ha gjort sig skyldig till någon

avsevärd . förseelse, en gratifikation av kr. 2,so per månad, att utbetalas

vid avmönstring, vare sig denna äger rum på grund av den obligatoriska

nyårsmönstringen, fartygets uppläggning eller annan av besättningsmannen

oberoende anledning. Från dessa bestämmelser undantagas de ångare i

reguljer kust- och inomskärstrafik samt alla övriga fartyg, där besättningarna

i regel deltaga i lossning och lastning.

Den jämförbara avlöning, som den värnpliktige under andra året

skulle kunna erhålla inom flottan, komme — inberäknat förmånen av fri

beklädnad — att under tjänstgöring i land utgöra ungefärligen lägst 30 och

högst 50 kr. per månad och skulle för de flesta uppgå till omkring 40 kr.

Härtill kommer lega, räknad efter kr. 12: so per år. Dessutom kan i vissa

fall ett inkvarteringsbidrag av 10 k 15 kr. per månad erhållas. Vidare skulle

under sjötjänstgöring till den värnpliktige utgå sjötillägg enligt därför gällande

föreskrifter. Därjämte erhålles naturligtvis i såväl örlogs- som handelsflottorna

fri portion eller vid örlogsflottan vid tjänstgöring i land ersättning

härför samt fri inkvartering ombord och vid örlogsflottan jämväl i

land, så framt ej kontant ersättning härför i form av inkvarteringsbidrag

utbetalas, ävensom fri läkarevård.

Den ekonomiska ersättning, som jämte övriga fördelar bjudes ifrågavarande

värnpliktige, måste sålunda anses ganska god.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

Kostnaderna för de värnpliktiga under den förlängda tjänstgöringen torde

böra bestridas av samma anslag, varav utgifterna för stammanskapet gäldas.

Enligt ovanstående erfordras för att inom handelsflottan erhålla förhöjd

avlöning viss sjötid. Såsom sådan torde även enligt från auktoritativt

håll inhämtad upplysning en väsentlig del av tjänstgöringen å flottans

fartyg få räknas.

Givetvis skulle det för de värnpliktiga vara lämpligast, om uttagning

en till den ifrågavarande längre tjänstgöringsskyldigheten kunde ske

redan vid inskrivningen. Men de värnpliktiga, om vilka här är fråga,

bestå av yrkessjömän, vilka till stor del hava anställning i sjöfart på avlägsna

farvatten. På grund av denna speciella karaktär hos deras yrke

medgiver gällande värnpliktslag (§ 14), att värnpliktig, som är å sjömanshus

inskriven och till sjöfart inmönstrad, kan inskrivas utan personlig

närvaro och utan att möjlighet finnes att, där han uppehåller sig, giva

honom del av inskrivningsmyndighetens beslut. Att göra några ens ungefärliga

beräkningar beträffande vilka av de inskrivna, tillhörande sagda

kategori, som verkligen komma att inställa sig vid tjänstgöringens början,

är till skillnad från vad fallet är med övriga värnpliktiga omöjligt. Också

inställa sig i allmänhet de till allmän tjänst vid flottan inskrivna värnpliktiga

till vida mindre procent på fastställd tid för påbörjande av den militära

fredstjänstgöringen än de till sjötjänst och till stationstjänst inskrivna.

Under anförda förhållanden är det omöjligt, att redan vid inskrivningen

av här åsyftade värnpliktiga verkställa uttagning av dem, vilka

även skola tjänstgöra under det andra året, utan blir man nödsakad att

utföra densamma efter inryckningen.

Nu medgiva gällande författningar, att värnpliktig, tillhörande denna

tjänst, får, även om han inställer sig senare än under den fastställda

inryckningsdagen, påbörja sin fredstjänstgöring vid flottan, dock måste

inställelsen ske tidigare än under 121:a dagen. För att hindra att någon

tjänstskyldig, i avsikt att undgå att bliva uttagen till tjänstgöring även

under andra året, inställer sig för sent, torde det vara nödvändigt att här

ifrågavarande uttagning först verkställes sedan sagda respittid (120 dagar)

gått till ända.

Med tillämpning av ett sådant förfaringssätt som det nu antydda

skulle visserligen ej de värnpliktiga själva, förrän efter tjänstgöringens

början erhålla kännedom om den dem åliggande tjänstetid. Ett sådant

förhållande äger dock i fråga om sjömännen redan för närvarande ram

såtillvida, att, då desamma ej undergå personlig inskrivning, de ej kunna

veta, huruvida de såsom vapenföra eller icke vapenföra komma att tjänst
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

29

göra vid flottan, förrän efter inträdet i tjänst. Tilldelas de den senare

klassen, erhålla de för närvarande endast 182 dagars tjänstetid eller omkring

fyra månader kortare tid än de vapenföra värnpliktiga vid flottan.

Mot förmånen av befrielse från personlig inställelse vid inskrivning inträder

sålunda för dem redan för närvarande i stället antydda olägenhet

att ej på förhand hava fått veta tjänstetidens längd.

Med avseende å frågan om den tidpunkt, vid vilken uttagningen till

den ifrågavarande längre tjänstgöringen bör ske, har man att taga hänsyn

— förutom till nämnda intresse för den värnpliktige att i så god tid erhålla

kunskap om, hur länge han skall bliva av tjänstgöring upptagen,

att han kan ordna för sig med hänsyn till sin verksamhet därefter —,

till den praktiska möjligheten att för ett kommande tjänstgöringsår bestämma

vakansernas antal bland ifrågavarande del av stammen. Givetvis

måste man därvid taga hänsyn till förhållandena inom densamma vid det

kommande tjänstgöringsårets början.

Vakansernas antal vid sistnämnda tidpunkt bland den del av stammen,

varom här är fråga, beror på två omständigheter, nämligen dels avgången

från densamma vid det pågående tjänstgöringsårets slut, dels tillgången på

manskap, som då är tillräckligt utbildat för att kunna ersätta nämnda avgång.

Vid bestämmande av berörda avgång har man först att efterse,

i vilka fall anställningstiden utgår med ingången av nästkommande tjänstgöringsår,

samt därefter att söka inhämta upplysning om, i vad mån i

dylika fall rekapitulation kan komma att äga rum. I sistnämnda hänseende

kan man givetvis fordra, att de stamanställda skola giva besked

viss tid före utgången av den tid, för vilken de äro anställda. Med en kapitulationstid

såsom vid flottan om minst 3 år 6 månader, och en rekapitulationstid

av i regel två, minst ett år, torde dylikt besked regelmässigt

kunna utan större olägenhet givas omkring 6 månader före den pågående

kontraherade tjänstetidens slut.

Vid beräknande av tillgången på ersättningsmanskap för de sålunda

avgående har man att taga i betraktande dels antalet i första tjänstgöringsåret

varande eller eljest icke yrkeskunniga rekryter, som vid början av

nästkommande tjänstgöringsår kunna placeras i befattning med den förutsatta

yrkeskunskapen, dels antalet skeppsgossar, som kunna komma att då

karlskrivas i sådan befattning. Bägge dessa omständigheter låta sig med

synnerlig stor sannolikhet beräknas även vid angivna tid av sex månader

före början av det nya tjänstgöringsåret.

Då fråga ej är om att på sätt här avses fylla rg&ryfklassen bland

stammen under blivande tjänstgöringsår, har man vid uttagningen i fråga

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

att alldeles bortse från, i vad mån nyanställning av manskap kan komma

att äga rum under omförmälda tid av sex månader eller därefter.

Det låter sig alltså göra att redan vid utgången av april månad

giva de värnpliktiga besked i ifrågavarande avseende. Dessförinnan böra

naturligtvis frivilliga anmälningar om den förlängda tjänstgöringen i största

möjliga antal införskaffas.

Uttagningen synes mig böra verkställas av en särskild nämnd, sammansatt

i huvudsaklig överensstämmelse med vad för inskrivningsnämnd

är lagstadgat. Denna uttagningsnämnd skall, sedan alla de värnpliktiga

undantag^, vilka kunna styrka, att den förlängda tjänstgöringen skulle

bereda dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter

eller olägenheter, i första hand uttaga dem, som frivilligt anmäla

sig och därefter, i den mån tillgång finnes för utfyllande av det erforderliga

antalet, uttaga resten bland de återstående värnpliktiga.

De särskilda kostnader, som föranledas av ifrågavarande uttagning

av värnpliktiga till förlängd tjänstgöring, torde lämpligen böra bestridas

av samma anslag, varav utgifterna för de värnpliktigas inskrivning utgå.

Skulle, innan den förlängda tjänstgöringen tager sin början, befinnas,

att antalet uttagna överstiger det antal, som enligt vad förut nämnts får

kvarhållas, bör enligt närmare bestämmande av Konungen det överskjutande

antalet frikallas.

Till sist vill jag emellertid framhålla, att i samma mån som tjänstgöringsförhållandena

inom flottan, med något utsträckt övningstid för de

värnpliktiga och året runt ordnad krigsberedskap för en del av vår flottas

fartyg, kunna förbättras, man torde hava anledning antaga, att om antalet

yrkesutbildat manskap med tillskott under några år framåt av värnpliktiga

med förlängd tjänstgöring kan hållas fulltaligt, tendensen bland stammanskapet

att lämna tjänsten vid flottan väsentligen skall avtaga.

Ju talrikare vakanserna äro, desto mera arbete och desto flera olika

sysselsättningar och befattningar måste komma på de tjänstgörandes lott.

Härav följer helt naturligt, att tendensen bland stammanskapet att efter

uttjänt anställningstid icke rekapitulera växer med ökningen av vakansernas

antal. Kan åter den erforderliga numerären av det yrkesutbildade

manskapet upprätthållas, blir tjänsten jämnare och angenämare, ett förhållande,

som i ej oväsentlig grad torde vara ägnat att befrämja rekapitulering

av stammanskapet och sålunda verka därhän att minska antalet

av de värnpliktiga, som, om här föreliggande förslag vinner riksdagens

godkännande, skulle uttagas till förlängd tjänstgöring, och måhända åstadkomma,

att här föreslagen lag efter några år mera sällan skulle behöva

anlitas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

31

För att åskådliggöra huru de ifrågasatta bestämmelserna om uttagning

skulle verkat under de förhållanden, som vid viss tidpunkt rådde

under ett antal förflutna år, har häröver en tabell, avseende åren 1901,

1904, 1907, 1910 och 1913 upprättats; och torde den få bifogas detta

protokoll.

Departementschefen uppläste därefter ifrågavarande förslag till lag

angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för värnpliktiga, tillhörande

flottan, och hemställde, att förslaget måtte föreläggas riksdagen till antagande.

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;

och täcktes, med bifall därtill, Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Sundin.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 61.

Tabell, utvisande vakanser in. in.

Kompani.

19 0 1.

1 9 0 4.

U.O.K.

l:a kl.

sj-

2:a kl.

sj-

3:e kl.

sj-

U.O.K.

l:a kl.

sj-

2:a kl.

sj-

3:c kl.

sj-

l:a o. 2:a matr.-komp:a (oberoende av yrkesgren) . . .

_

37

500

43

503

3:e o. 4:e » j (artilleri-)..........

99

166

126

—

130

144

251

—

(signa!-1

5:e o. 6:e > > <torped->........

54

88

91

_

63

117

206

_

Ignist- J

10:e » > :t (minör-)...........

22

30

47

57

1

8

17

40

l:a o. 2:a ekon- » :a...............

30

131

52

56

40

105

98

97

l:a o. 2:a eld.- > ...........

71

129

130

260

74

223

223

163

l:a o. 2:a hantv.- » ..............

19

36

13

39

22

44

23

36

Summa

295

617

459

912

330

684

818

839

Summa enligt årets stat

340

810

950

450

425

1,150

1,110

475

- 45

-193

-491

+4G21

- 95

-466

-292

+3641

Vakansernas antal

-267

-

189

Antal värnpliktiga, som, ifall vakanserna vid utryck-

ningen beräknades vara ovanstående, skulle kvar-

stanna i tjänst enligt ifrågavarande lagförslag

0

173

1 Va härav beräknas vara yrkesutbildat manskap.

s Den högsta vakanssiffra, som förekommit.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts nåd. proposition nr 61.

33

dqn 10. oktober följande år:

1 9 0 7.

19 10.

19 13.

_

U.O.K.

l:a kl.

sj-

2:a kl.

sj-

3:e kl.

sj-

U.O.K.

l:a kl.

»j-

2:a kl.

sj-

3:e kl.

sj-

U.O.K.

l:a kl.

sj-

2:a kl. sj.

o. 3. kl. sj.

yrk. ntb.

3:e kl.

sj-

—

_

—

i 248

325

605

206

j 191

254

46?

212

149

303

328

69

1

1 79

216

338

159

140

311

314

78

7

3

37

27

7

26

81

39

14

36

63

6 ''

47

133

98

44

52

160

156

51

46

223

125

31

87

240

279

123

132

336

450

in

216

280

353

135

25

45

34

14

28

51

47

20

36

66

36

6

414

746

1,053

414

489

1,043

1,539

598

601

1,219

1,219

325 |

512

1,294

1,346

566

634

1,294

1,463

609

666

1,436

1,1

398

- 98

-548

-293

-152

-145

-251

+ 7(1

- 11‘

- 65

-217

-354

-1,0912

-1

131

636

.

023

0

161

Bihang till senare Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 31 käft. {Nr 61.) 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.