Sök i Ratio Lex

Angående ändring av § 7 i avlöning sreglementet för tjänstemän vid telegrafverket

1914-05-13 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:66, Angående ändring av § 7 i avlöning sreglementet för tjänstemän vid telegrafverket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

1

Nr 66.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

ändring av § 7 i avlöning sreglementet för tjänstemän vid

telegrafverket; given Stockholms slott den 13 maj 1914.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att besluta sådan ändring av § 7 i gällande avlöningsreglemente

för tjänstemän vid telegrafverket av den 11 oktober 1907, som framgår

av det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till nådig kungörelse i

ämnet.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Oscar von Sydow.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 36 höft. (Nr 66.)

]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr'' 66.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 13 maj 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

I skrivelse den 29 september 1913 har telegrafstyrelsen föreslagit

ändring av pensionsbestämmelserna för verkets tjänstemän. Sedan förarbetena

i detta ämne avslutats, ber jag nu att få anmäla frågan till avgörande.

Jag erinrar då till en början, att telegrafverkets personal icke är

underkastad 1907 års pensionslag, utan att beträffande pensioneringen av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

3

denna tjänstemannagrupp bestämmelser meddelats i § 7 av det för verket

år 1907 fastställda avlöningsreglemente jämte det av Kungl. Maj:t utan

riksdagens medverkan den 17 juni 1908 utfärdade reglemente för telegrafverkets

pensionsinrättning. Nyssnämnda avlöningsreglemente undergick

vid 1912 års riksdag en ganska genomgripande revision. I den

skrivelse av den 24 november 1911, vari telegrafstyrelsen framlade sitt

förslag till ändring i avlöningsreglementet, uttalade sig styrelsen efter

samråd med de av styrelsen för revision av avlöningsreglementet tillkallade

sakkunniga på följande sätt.

Enligt gällande avlöningsreglemente vore för varje befattning bestämt

ett visst pensionsunderlag, beräknat med hänsyn till tjänstens

vikt och betydelse och alltså stående i visst förhållande till den för

tjänsten utgående hela avlöningen. Härav följde, att då slutavlöningen

för en tjänst höjdes, också borde tagas i övervägande, huruvida pensionsunderlaget

borde i motsvarande mån ändras. Då de sakkunniga

hade gripit sig an därmed, visade det sig emellertid, att denna fråga

med hänsyn till de vidlyftiga och kostsamma matematiska och statistiska

utredningarna icke kunde då medhinnas, helst det även befunnits

önskvärt att jämka de för vissa andra grupper av tjänstemän bestämda

pensionsunderlagen till större likhet med pensionerna för jämställda

tjänstemän inom andra statens verk. Denna frågas lösning vore ju

heller ingalunda av så trängande behov påkallad som de föreslagna

avlöningsförbättringarna, utan syntes fastmera böra anstå, till dess

Kung!. Maj:t och riksdagen fattat beslut i anledning av vad styrelsen

föreslagit rörande avlöningarna. Vid övei''vägande av dessa synpunkter

fann styrelsen lämpligast att då icke föreslå andra ändringar i avlöningsreglementets

pensionsföreskrifter, än att dels den nyinrättade professor^’änsten

i pensionshänseende likställdes med telegrafdirektör av

l:a lönegraden, dels den nyinrättade förrådsbokhållartjänsten i pensionshänseende

likställdes med assistentbefattning, för vilka båda tjänster

avlöningarna vore föreslagna till lika belopp, och dels i stället för »verkstadskassör»

provisoriskt infördes den nya befattningen »kontorschef

vid verkstaden», ehuruväl denna senare tjänst med hänsyn till avlöningen

framdeles borde tillhöra en annan pensionsgrupp än den verkstadskassören

tillhörde.

I följd härav blevo pensionsunderlagens belopp oförändrade vid den

år 1912 beslutade avlönings förhöjningen.

I sin nu föreliggande skrivelse av den 29 september 1913 anför

telegrafstyrelsen, att styrelsen icke medhann att i sammanhang med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 66.

Pensions
underlag.

Telegraf
styrelsen.

sitt statförslag för år 1914, vilket styrelsen erhållit föreläggande att avgiva

senast den 15 oktober 1912, inkomma med förslag till ändrade

pensionsbestämmelser. Styrelsen ansåg därjämte ett års ytterligare

dröjsmål icke innebära någon allt för stor olägenhet för telegrafverkets

personal, alldenstund det syntes styrelsen uppenbart, att blivande nya

pensionsföreskrifter måste erhålla retroaktiv karaktär och således lända

alla de verkets tjänstemän tillgodo, som kommit i åtnjutande av de från

och med 1913 års ingång gällande högre avlöningarna. Nu hade emellertid

styrelsen utarbetat och till Kungl. Maj:t överlämnat förslag till nya

pensionsbestämmelser för telegrafverkets tjänstemän.

Sedermera har styrelsen, efter inhämtande av yttrande av fullmäktige

för delägarna i telegrafverkets pensionsinrättning samt direktionen

över telegrafverkets pensionsanstalter, underställt Kungl. Maj:ts prövning

förslag till de ändringar, som erfordras i det den 17 juni 1908 fastställda

reglementet för telegrafverkets pensionsinrättning, vilket förslag

jag framdeles torde få anmäla till Kungl. Maj:ts avgörande.

Vad ändringarna i avlöningsreglementet angår, har styrelsen beträffande

pensionsbeloppen, vilka regleras i mom. l:o—4:o av § 7 i avlöningsreglementet

anfört följande.

''»Mom. l:o och 2:o äro oförändrade.

Mom. 3:o angiver pensionsunderlagens storlek. Enligt lagen den

11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,

vilken lag gäller för, bland andra, statskontorets och generalpoststyrelsens

tjänstemän, motsvarar pensionsunderlaget såsom regel den del av

avlöningen, som utgör lön. Av slutavlöningen utgör åter lönen en

procent, varierande från 62,5 till 69,o eller i medeltal omkring två tredjedelar

av hela avlöningen. Enligt lagen den 4 juli 1910 angående rätt

till pension för tjänstemän vid statens järnvägar utgör pensionen 70

procent av avlöningen, varmed förstås det ordinarie arvodet, ökat med

20 procent. Av det ordinarie arvodet åter är lönen respektive Va, 3A

eller 4/s, allt efter som arvodet överstiger 3,900 kronor eller understiger

detta belopp men överstiger 2,100 kronor eller slutligen understiger

sistnämnda summa. Ersättningen för bostad och bränsle, vilken växlar

mellan 20 och 40 procent av arvodet, tillhör alltid lönen. Vad slutligen

beträffar telegrafverket, har — såsom i det av särskilt tillkallade

sakkunniga den 14 januari 1907 avgivna betänkande angående förändrad

organisation av telegrafstyrelsen m. m. yttras — »för varje befattning

bestämts ett visst pensionsunderlag, beräknat med hänsyn till innehavande

tjänsts vikt och betydelse eller, vilket blir detsamma, den för

tjänsten utgående hela avlöningen, men detta pensionsunderlag är full
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

komligt oberoende av avlöningens fördelning i lön och tjänstgöringspenningar.

» För telegrafverkets tjänstemän utgör lönen en förhållandevis

mindre del av avlöningen än fallet är inom andra statens verk.

Detta gäller i alldeles särskilt hög grad dels de provisionsberättigade

tjänstemännen, vilkas lön, i medeltal räknat, under år 1912 uppgick till

60 procent av hela avlöningen, och dels icke provisionsberättigade

tjänstemän med avlöning om 4,200 kronor eller högre belopp, för vilka

lönen likaledes utgör jämnt 60 procent av hela avlöningen. Av avlöningsbelopp,

som understiger 4,200 kronor, utgör lönen en något större

del, exempelvis 66,67 procent (två tredjedelar) å avlöning om 3,000

kronor, 75 procent (tre fjärdedelar) å avlöning om 1,800 kronor och 80

procent (fyra femtedelar) å avlöning om 900 kronor.

Då styrelsen gått att avgiva förslag till reglering av pensionsunderlagen,

har styrelsen givetvis tagit hänsyn till de för likställda

befattningshavare i andra statens verk gällande pensionsunderlagen.

Med det ovanstående har styrelsen emellertid velat påvisa, att — enär

för flertalet av telegrafverkets tjänstemän lönen utgör en mindre del av

slutavlöningen, än förhållandet är beträffande tjänstemän inom andra

statens verk — man vid fastställandet av pensionsunderlag för telegrafverkets

tjänstemän rättvisligen bör helt och hållet bortse från, huru

pensionsunderlaget förhåller sig till vederbörande befattningshavares lön,

och endast fasthålla, att pensionsunderlaget skall stå i lämplig proportion

till slutavlöningen samt att man likaledes, vid jämförelser mellan

pensionsunderlagen för å ena sidan telegrafverkets tjänstemän och å

andra sidan tjänstemän i övriga verk, bör taga sikte på relationstalet

mellan pensionsunderlaget och slutavlöningen i dess helhet.

För byråchef, vars slutavlöning är 9,000 kronor, utgör pensionsunderlaget

nu 5,500 kronor. Styrelsen föreslår, att detsamma måtte

höjas till 5,600 kronor eller samma belopp, som gäller för statskommissarie

i statskontoret med slutavlöning å 8,700 kronor samt för byråchef

i generalpoststyrelsen, vars slutavlöning utgör 9,000 kronor. Pensionsunderlaget

för byråchef hos telegrafstyrelsen skulle då, liksom för byråchef

i generalpoststyrelsen, komma att utgöra 62,2 procent av slutavlöningen,

under det att detsamma för statskommissarie uppgår till

64,4 procent.

För professorn, vilken tjänst nyinrättats från och med år 1913,

bestämdes avlöningen i så nära likhet med avlöningen till universitetsprofessor,

som den inom telegrafverket gällande avlöningsskalan tillät.

Under det att universitetsprofessors avlöning utgör 7,500 kronor med

ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem år, erhöll nämligen professorn

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

vid telegrafverket samma begynnelseavlöning men 500 kronors ålderstillägg

att utgå efter tre år, vadan hans slutavlöning understiger de

förras med 100 kronor. Denna ringa skillnad i slutavlöning bör givetvis

icke föranleda någon skillnad i pensionsunderl agets storlek, utan

torde detta även för professorn vid telegrafverket böra sättas till 5,600

kronor. För honom kommer då pensionsunderlaget att utgöra 70 procent

av slutavlöningen, under det att detsamma för universitetsprofessor utgör

69,1 procent.

Telefondirektör och telegrafdirektör av l:a lönegraden hava för närvarande

ett pensionsunderlag av 4,600 kronor. Dessa tjänstemäns slutlön

utgör likaledes 4,600 kronor, men därutöver uppbära de provision

å respektive stationers uppbörd, vilken provision under år 1912 för de

två telefondirektörerna i Stockholm och Göteborg något översteg och

för telegrafdirektören av l:a lönegraden i Stockholm något understeg

slutlönen. Linjedirektör, vars slutavlöning före år 1913 utgjorde 7,000

kronor men nu höjts till 8,000 kronor, kvarstår med ett pensionsunderlag

av endast 4,200 kronor. Det synes styrelsen lämpligt, att pensionsunderlaget

bestämmes till samma belopp för telefondirektör och telegrafdirektör

av l:a lönegraden som för linjedirektörer samt att, liksom slutavlöningen

för de sistnämnda sattes lika med slutavlöningen till postdirektör,

även postdirektörs pensionsunderlag, 5,000 kronor, blir gällande

för nu ifrågavarande tjänstemän vid telegrafverket. Pensionsunderlaget

för linjedirektör kommer då att, liksom för postdirektör, utgöra 62,5

procent av slutavlöningen. Till ytterligare jämförelse torde böra framhållas,

att bau-, maskin- och trafikdirektör vid statens järnvägar, vilkas

slutavlöning, inklusive ersättning för bostad och bränsle, utgör 8,400 å

8,700 kronor, erhålla pension till belopp av 5,796 kronor eller 69 å

66,7 procent av nämnda slutavlöningar.

De tre telegrafdirektörerna av 2:a lönegraden i Göteborg, Malmö och

Sundsvall hava pensionsunderlag till belopp av 4,200 kronor. Deras

slutlön uppgår till samma belopp, men därtill kommer uppbördsprovision,

som under år 1912 för två av dem översteg men för den tredje understeg

slutlönen. Då pensionsunderlaget för postmästare av klass 1 A

med en slutavlöning av 7,000 kronor utgör 4,600 kronor, synes telegrafdirektörs

av 2:a lönegraden pensionsunderlag böra höjas till samma

belopp. Härigenom vinnes även en i förhållande till slutlönerna lämplig

proportion mellan pensionsunderl agen för telegrafdirektörerna av l:a och

2:a lönegraden.

Från och med år 1913 äro byråtjänstemännen uppdelade i två avlöningsgrupper,

den ena omfattande sekreterare, kamrerare, sekreterare och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

aktuarie, byråingenjör, förrådsintendent och byråkontrollör med slutavlöning

å 7,000 kronor samt den andra omfattande aktuarie, föreståndare

för undervisningsanstalten, huvudkassör, notarie, ombudsman,

revisorer och statistiker med slutavlöning av 6,000 kronor. Pensionsunderlaget

är nu lika — 3,700 kronor — för alla byråtjänstemän, beroende

därpå, att före år 1913 samtliga byråtjänstemän tillhörde en

och samma avlöningsgrupp, dock med rätt för vissa av dem att såsom

ersättning för särskilt uppdrag åtnjuta arvode till belopp av 1,000

kronor för år. De till den högre graden nu hörande byråtjänstemännen

äro i avseende å slutavlöningen jämställda med kamrer och sekreterare

i generalpoststyrelsen, vilkas pensionsunderlag utgör 4,600 kronor, men

åtnjuta något högre slutavlöning än tjänstemän av 2:a lönegraden i

statskontoret, vilkas slutavlöning är 6,8(30 kronor och pensionsunderlag

4,600 kronor. Härav torde böra följa, att även för den högre gradens

byråtjänstemän i telegrafstyrelsen pensionsunderlaget bör sättas till 4,600

kronor, motsvarande liksom för de nämnda två tjänstemännen i generalpoststyrelsen

65,7 procent av slutavlöningen; för 2:a gradens tjänstemän

i statskontoret utgör pensionsunderlaget 67,6 procent av slutavlöningen.

Den lägre graden byråtjänstemän i telegrafstyrelsen hava 500 kronor

lägre slutavlöning än förste aktuarie, intendent och ombudsman i generalpoststyrelsen,

vilka tjänstemäns pensionsunderlag är 4,300 kronor eller

66,2 procent av slutavlöningen, men 500 kronor högre slutavlöning än

första lönegradens tjänstemän i statskontoret samt aktuarie, förrådsförvaltare,

notarie, registrator och revisor i generalpoststyrelsen, vilka

alla hava pensionsunderlag å 3,700 kronor eller 67,3 procent av slutavlöningen.

Styrelsen föreslår ifrågavarande byråtjänstemans pensionsunderlag

till 3,900 kronor, utgörande 65 procent av slutavlöningen.

Kontorschefen vid verkstaden, vilken numera är i avlöningshänseende

likställd med byråtjänstemän av den lägre graden, torde i likhet med

dessa böra tillerkännas ett pensionsunderlag å 3,900 kronor.

För kontrollörer av l:a respektive 2:a lönegraden utgör slutavlöningen

5,500 respektive 5,000 kronor. Då styrelsen nu föreslår pensionsunderlag

till belopp av 3,600 kronor för kontrollör av l:a lönegraden och

3,300 kronor för kontrollör av 2:a lönegraden eller 65,5 procent av slutavlöningen

för de förra och 66 procent för de senare, är detta beroende

därpå, att för motsvarande befattningshavare i postverket fastställts förhållandevis

något högre pensionsunderlag, nämligen för förste kontrollör,

med slutavlöning om 6,000 kronor, pensionsunderlag av 4,000 kronor

eller 66,7 procent samt för kontrollör, med slutavlöning om 5,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

kronor, pensionsunderlag av 3,400 kronor eller 68 procent av slutavlöningen.

Slutlönen ock uppbördsprovisionen för de fyra graderna manliga

kommissarier, varmed förstås föreståndare för förenade telegraf- och

telefonstationer, ställa sig för närvarande sålunda:

Slutlön.

Provision i

medeltal

år 1912.

Summa.

Kommissarie av l:a grad...................

3,800

2,625

6,425

» » 2:a » ..................

3,400

1,926

5,326

» » 3:6 » ..................

3,000

1,594

4,594

» » 4:e » ..................

2,800

1,342

4,142

För manliga postmästare gälla följande slutavlöningar och pensionsunderlag:
-

Slutavlöning.

Pensions-

underlag.

Postmästare av klass 1 B..............................................

6,500

4,300

» » » 2 A.............................................

6,000

4,000

» » » 2 B..............................................

5,500

3,700

» » » 3 .............................................

5,000

3,400

» » » 4 ..............................................

4,600

3,100

Det synes styrelsen lämpligt, att pensionsunderlaget för kommissarier

av l:a lönegraden sättes något lägre än för postmästare av klass 1 B

eller till 4,200 kronor, att pensionsunderlaget för kommissarier av 2:a

lönegraden, som äro i tjänsteställning likställda med kontrollörer av l:a

lönegraden vid telegrafverket, sättes till samma belopp som för dessa

och således något lägre än för postmästare av klass 2 B eller till 3,600

kronor, att pensionsunderlaget för kommissarier av 3:e lönegraden, vilka

äro i tjänsteställning likställda med kontrollörer av 2:a lönegraden vid

telegrafverket, sättes till samma belopp som för dessa och således något

lägre än för postmästare av klass 3 eller till 3,300 kronor samt att

pensionsunderlaget för kommissarier av 4:e lönegraden sättes något lägre

än för postmästare av klass 4 eller till 3,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

9

Linje- och verkstadsingenjörerna fingo genom kungörelsen den 29

juni 1912 sina avlöningar höjda till nära överensstämmelse med avlöningarna

för ban- och maskiningenjörer av 2:a klass vid statens järnvägar.

Slutavlöningen sattes nämligen till 6,500 kronor för linje- och

verkstadsingenjörer, under det att de nämnda tjänstemännen vid statens

järnvägar åtnjuta en högsta avlöning av, inklusive ersättning för bostad

och bränsle, 6,300 å 6,600 kronor. Då pensionsunderlaget för de senare

utgör 4,284 kronor eller 68 respektive 64,9 procent av slutavlöningen,

torde linje- och verkstadsingenj örernas pensionsunderlag icke höra

sättas lägre än till 4,000 kronor, motsvarande 61,6 procent av slutavlöningen.

Materialförvaltaren vid verkstaden fick genom 1912 års lönereglering

sin högsta avlöning ökad från 3,000 kronor till 4,200 kronor. 1 följd

härav torde pensionsunderlaget för denne tjänsteman böra höjas från

nuvarande 2,000 kronor till 2,700 kronor, utgörande 64,3 procent av

hans slutavlöning.

Assistenterna åtnjuta genom nyssnämnda lönereglering numera alldeles

samma slutavlöning som manliga postexpeditörer eller 3,800 kronor,

vadan pensionsunderlaget även torde böra sättas till samma belopp för

assistenterna som för postexpeditörerna, nämligen 2,700 kronor, motsvarande

71,1 procent av slutavlöningen.

Förrådsbokhållarna, vilkas tjänster nyinrättades från och med år

1913, åtnjuta 400 kronor lägre slutavlöning än assistenter. Om pensionsunderlaget

för dem sättes till 2,400 kronor, kommer relationstalet mellan

pensionsunderlag och slutavlöning att bliva ungefär detsamma för dem

som för assistenterna eller 70,6 procent.

Verkmästarnas vid verkstaden slutavlöning höjdes med 1913 års

ingång från 3,000 till 3,800 kronor. Härförutom uppbära de hyresbidrag

med 570 kronor per år. Deras pensionsunderlag utgör för

närvarande 1,800 kronor eller 60 procent av den förutvarande slutavlöningen,

hyresbidraget oberäknat. Därest samma procenttal skulle

med den höjda slutavlöningen bibehållas, skulle pensionsunderlaget

komma att utgöra nära 2,300 kronor. Då emellertid verkmästarna

icke uppnå ordinarie befattning förrän vid rätt framskriden ålder, bleve

följden härav, att de komme att betungas med mycket dryga pensionsavgifter,

särskilt som deras pensionsålder, såsom nedan vidare omförmäles,

skulle sänkas från 65 till 60 levnadsår. Styrelsen anser därför,

att i dessa tjänstemäns eget intresse pensionsunderlaget bör bestämmas

till 2,000 kronor, utgörande 52,7 procent av slutavlöningen.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 36 höft. (Nr 66.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

Pensionsunderlagen för linjeunderbefälet och reparatörerna torde böra

behandlas i ett sammanhang. Om man bortser från dyrortstillägget till

linjemästare av l:a lönegraden, till linjeförman av l:a lönegraden samt

till reparatörer av såväl l:a som 2:a lönegraden, utgöra ifrågavarande

tjänstemäns slutavlöningar, inklusive hyresbidrag å billigaste ort, efter

1912 års lönereglering följande belopp:

linjemästare av l:a grad

» T> 2:a b

linjeförman )) l:a b

» » 2:a »

reparatör » l:a ))

» 5> 2:a »

kronor 3,175: —

» 2,850: —

» 2,175: —

» 2,050: —

b 1,900: —

» 1,725: —

I betraktande därav att linjemästare av 2:a lönegraden och linjeförmän

av 2:a lönegraden utöver ovan angivna belopp uppbära året om

traktamente med tre respektive två kronor per dag, emedan de icke äro

fast placerade å någon ort utan följa arbetslagen från plats till plats,

synes det styrelsen vara klart, att pensionsunderlagen böra sättas till

ett och samma belopp för alla linjemästare och även till lika belopp för

alla linjeförmän. Den ringa skillnaden i slutavlöning till de båda graderna

reparatörer synes ej böra utgöra hinder för den eljest eftersträvansvärda

åtgärden, att pensionsunderlaget sättes till ett och samma

belopp även för alla reparatörer. Vidkommande härefter pensionsunderlagens

storlek, har styrelsen funnit sig böra föreslå: för linjemästare

1,900 kronor, motsvarande 59,9 respektive 66,67 procent å ovan angivna

slutavlöningar, för linjeförmän 1,400 kronor eller 64,3 respektive 68,3

procent av slutavlöningarna samt för reparatörer 1,200 kronor, utgörande

63,2 respektive 69,6 procent av slutavlöningarna. För jämförelses

skull torde här böra angivas pensionsbeloppen för en del tjänstemän av

lägre grad vid statens järnvägar, ehuruväl man icke kan säga, att linjemästare,

linjeförmän och reparatörer äro fullt likställda med några av

dessa. Pensionen uppgår till 2,250 kronor för lokomotivmästare, 2,268

kronor för vagnmästare, 1,764 kronor för överbanmästare, lokomotivförare

och maskinist, 1,512 kronor för banmästare av l:a klass, förrådsmästare,

bangårdsmästare och tågmästare, 1,260 kronor för banmästare

av 2:a klass, vagnförman, stallförman, konduktör och stationsförman samt

1,159 kronor för lokomotiveldare, vagnskötare, förrådsförman samt

maskin- och pannskötare. Såsom härav framgår, är det av styrelsen

föreslagna pensionsunderlaget för linjemästare betydligt lägre än pensionen

för lokomotivmästare och vagnmästare men något högre än pen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

11

sionen för överbanmästare, lokomotivförare och maskinist, vilket med

hänsyn till linjemästarnas tjänsteställning även torde vara riktigt. Pensionsunderlaget

för linjeförmännen skulle enligt styrelsens förslag bliv

ungefär 100 kronor lägre än pensionen för banmästare av l:a klass,

förrådsmästare, bangårdsmästare och tågmästare samt pensionsunderlaget

för reparatörer komma att ligga ungefär mitt emellan pensionsbeloppen

för å ena sidan banmästare av 2:a klass och med dem jämställda samt

å andra sidan lokomotiveldare, vagnskötare, förrådsförmän samt maskinoch

pannskötare. Att pensionsunderlagen således icke tilltagits högre

än vad skäligt och nödigt är, torde vara tydligt.

Stations för männen åtnjuta, förutom dyrortstillägg, en slutavlöning

av 1,500 kronor, vartill kommer hyresbidrag med lägst 450 kronor, tillhopa

således lägst 1,950 kronor eller något högre belopp än reparatör

av l:a lönegraden. Pensionsunderlaget torde därför för stationsförmän

böra sättas till samma belopp som för reparatör eller 1,200 kronor, motsvarande

61,5 procent å slutavlöningen. Närmast jämförbara befattningar

inom postverket äro förste postvaktmästare och förste postiljon,

vilkas slutavlöning utgör likaledes 1,950 kronor och pensionsunderlag

1,200 kronor.

Stationsbiträdenas slutavlöning, dyrortstillägget oberäknat, utgör

1,380 kronor, vartill kommer hyresbidrag med lägst 225 kronor eller

således tillhopa 1,605 kronor. För dem torde pensionsunderlaget böra

utgöra samma belopp som för de likställda postvaktmästarna och postiljonerna,

vilkas slutavlöning utgör 1,650 kronor och pensionsunderlag

1,000 kronor. Relationstalet mellan pensionsunderlag och slutavlöning

skulle då för stationsbiträdena bliva 62,3 procent, under det att detsamma

för postvaktmästare och postiljoner utgör 60,6 procent.

Av de manliga tjänstemännen i telegrafverket återstår slutligen

vaktmästarna hos styrelsen. Deras avlöningar äro desamma som avlöningarna

till vaktmästare hos generalpoststyrelsen eller högst 1,650

kronor, och lärer samma pensionsunderlag böra bliva gällande för telegrafstyrelsens

vaktmästare som för generalpoststyrelsens, nämligen 1,000

kronor, motsvarande 60,6 procent av slutavlöningen.

De kvinnliga tjänstemännen äro dels provisionsberättigade, nämligen

kommissarier av 5:e, 6:e och 7:e lönegraderna, dels ock icke provisionsberättigade,

nämligen föreståndaren för katalogexpeditionen hos

styrelsen, telegrafister, vaktföreståndare, kassörer av l:a och 2:a lönegraderna,

kontorsskrivare hos styrelsen, bokhållare och interurbantelefonister.

Vad först de provisionsberättigade vidkommer, utgöra deras

slutlöner och uppbördsprovision, för år 1912 räknat, följande belopp:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

Slutlön.

Provision

i medeltal

år 1912.

Summa.

Kommissarie av 5:e grad......................................

1,800

1,211

3,011

» » 6:e »

1,500

790

2,290

» » 7:0 » .............................................

1,350

450

1,800

Därutöver åtnjuta de kvinnliga stationsföreståndarna fri bostad

jämte fri uppvärmning och belysning eller ock hyresbidrag med högst

300 kronor per år.

Kvinnliga postmästares slutavlöningar äro, för postmästare av klass

3 3,400 och för postmästare av klass 4 3,100 kronor. Deras pensionsunderlag

uppgår till 1,900 respektive 1,800 kronor. Styrelsen föreslår

pensionsunderlagen till 1,800 kronor för kommissarie av 5:e lönegraden,

1,600 kronor för kommissarie av 6:e lönegraden och 1,500 kronor för

kommissarie av 7:e lönegraden. Det kan synas, som om härigenom

pensionsunderlagen för 6:e och 7:e lönegradens kommissarier skulle bliva

något högre än som vederborde. Då emellertid av skäl, som nedan

anföras, pensionsunderlaget för telegrafister icke kan sättas lägre än till

1.500 kronor, bör kommissarie av 7:e lönegraden, som är föreståndare

för station, givetvis icke hava lägre pensionsunderlag än dessa, och beträffande

kommissarie av 6:e lönegraden, som är överordnad i förhållande

till telegrafist, måste rättvisan fordra, att pensionsunderlaget bestämmes

till åtminstone 100 kronor högre belopp än för telegrafist.

Föreståndaren för katalogexpeditionen åtnjuter en högsta avlöning av

2,400 kronor eller således ungefär samma belopp som för närvarande

utgör slutavlöningen för kommissarie av 6:e lönegraden. 1 anledning

härav och då för kvinnlig förste postexpeditör, vars slutavlöning är

2.500 kronor, pensionsunderlaget utgör 1,700 kronor eller 68 procent

av nämnda slutavlöning, torde pensionsunderlaget för föreståndaren för

katalogexpeditionen böra bestämmas till 1,600 kronor, motsvarande 66,7

procent av slutavlöningen.

Telegrafister, vakt/öreståndare och kassörer av l:a lönegraden åtnjuta

lika avlöning eller, dyrortstillägget oberäknat, högst 2,100 kronor.

Kvinnlig postexpeditör åtnjuter slutavlöning till belopp av 2,200 kronor

och har pensionsunderlag motsvarande 71,6 procent därav eller 1,575

kronor. I anledning härav måste rättvisligen pensionsunderlaget för

telegrafist, vaktföreståndare och kassör av l:a lönegraden sättas till lägst

1.500 kronor eller 71,4 procent av dessa tjänstemäns slutavlöning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

/

13

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

Kontor sskrivarna i telegrafstyrelsen fingo från och med år 1913 sin

slutavlöning höjd till 1,950 kronor. Styrelsen föreslår, att pensionsunderlaget

för dem sättes till 1,400 kronor eller 71,8 procent av högsta

avlöningen. Till jämförelse må framhållas, att pensionsunderlaget utgör:

1,575 kronor för kvinnlig postexpeditör och kontorsskrivare i postsparbanken,

vilkas högsta avlöning är 2,200 kronor, 1,512 kronor för kvinnlig

kontorsskrivare i järnvägsstyrelsen, vilkas slutavlöning är, inklusive

ersättning för bostad och bränsle, 2,200 kronor, och 1,300 kronor för

skrivbiträde av 2:a graden i statskontoret, vilka åtnjuta en högsta avlöning

av 2,000 kronor.

För kassörer av 2:a lönegraden, vilkas slutavlöning utgör 1,800 kronor,

anser styrelsen pensionsunderlaget böra bestämmas till 1,300 kronor

eller 72,2 procent av slutavlöningen.

Bokhållarna, vilkas avlöning är oförändrad såsom den gällt från

och med år 1908 eller högst 1,650 kronor, torde böra bibehållas vid

det för dem nu gällande pensionsunderlaget av 1,200 kronor, utgörande

72,7 procent av nämnda högsta avlöningsbelopp.

Vidkommande slutligen interurbantelefonisterna, som från och med

år 1913 fått sin slutavlöning, dyrortstillägget oberäknat, höjd från 1,260

till 1,380 kronor, synes pensionsunderlaget böra undergå en motsvarande

förhöjning från 900 till 1,000 kronor, vilket skulle utgöra 72,5 procent

av slutavlöningen.»

Beträffande mom. 4:o föreslår styrelsen icke andra ändringar, än att

för tydlighetens skull dels orden »vid tiden för hans avgång från tjänsten

gällande» utbytas mot »i mom. 3:o angivna», dels ock orden »som i

detta reglemente avses» utbytas mot »vid telegrafverket».

I en tabell, som torde få fogas vid protokollet, upptagas nuvarande

och föreslagna pensionsunderlag jämte deras förhållande till respektive

slutavlöningar.

Statskontoret har i infordrat utlåtande av den 21 november 1913 statskontoret,

anfört följande beträffande själva beloppen:

»Mot beloppen av de i mom. 3 föreslagna pensionsunderlagen anser

sig statskontoret böra framställa följande erinringar:

de för professor samt för kommissarie av 3:e och av 4:e lönegraden

föreslagna pensionsunderlagen förefalla i förhållande till slutavlöningarna

väl högt beräknade;

för höjningen av förrådsbokhållares pensionsunderlag synas icke

samma skäl tala som för höjning av pensionsunderlaget för assistent;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

verkmästares pensionsunderlag, sådant det av styrelsen föreslagits,

synes innebära en allt för avsevärd avvikelse från det belopp, som

skulle föranledas av slutavlöningen med en beräkning av ungefär 2''3 av

denna såsom pensionsunderlag, och de skäl, styrelsen anfört till stöd för

framställningen i denna del, torde icke heller vara av beskaffenhet att

böra föranleda ett så betydligt sänkt pensionsunderlag. Förutsättningen

för förslaget — vederbörande tjänstinnehavares framskridna levnadsålder

vid tillträdet till tjänsten — lärer nämligen icke med någon större säkerhet

kunna antagas vara till finnandes hos framtida tjänstinnehavare,

och komme härigenom förslaget att framstå såsom uppgjort mera i ändamål

att bereda lättnad åt den nuvarande personalen än med tagen

hänsyn till efterkommande tjänstinnehavares berättigade intresse att erhålla

ett pensionsunderlag, svarande mot den med tjänsten förenade slutavlöningen.

Så mycket mindre torde avseende böra fästas vid endast nuvarande

tjänstinnehavares önskningar, som dessa, enligt förslaget, skulle

lämnas frihet att välja, huruvida de vilja ingå på de nya pensionsbestämmelserna

eller icke;

för kontorsskrivare i styrelsen är föreslaget ett pensionsunderlag av

1,400 kronor. Då avlöningen för dem emellertid understiger den avlöning,

2,000 kronor, som kan åtnjutas av kvinnliga biträden av högre

tjäll stegrad, exempelvis i statskontoret, för vilka högsta pensionsunderlaget

uppgår till 1,300 kronor, torde pensionsunderlaget för telegrafstyrelsens

kvinnliga biträden åtminstone icke sättas högre än för de förut

nämnda;

beträffande slutligen kassörer av 2:a lönegraden har styrelsen icke

anfört något skäl, varför dessa tjänstinnehavare, för vilka i 1912 års

avlöningsreglemente avlöningen bibehållits oförändrad, skulle anses vara

förtjänta av ett högre pensionsunderlag än det som tillkom dem enligt

1907 års avlöningsreglemente, varför någon förändring därvidlag icke

synes böra vidtagas.

Att telegrafister, vaktföreståndare och kassörer av l:a lönegraden

genom förslaget tilldelats ett proportionsvis högt pensionsunderlag, har

icke undgått statskontorets uppmärksamhet. Men i betraktande av det

låga belopp, som för dessa tjänstinnehavare skulle komma att utgå i

pension, därest ovan angivna förhållande mellan slutavlöning och pensionsunderlag

skulle tillämpas, anser sig statskontoret mot förslaget i

denna del icke böra göra någon anmärkning, så mycket mindre som

dessa tjänstinnehavares pensionsålder föreslagits att framflyttas från 55

till 60 år.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

Med hänsyn till vad här ovan yttrats beträffande telegrafister, anser

statskontoret ävenledes lämpligt att för kommissarier av 7:e graden fast-*

ställes ett pensionsunderlag lika med och för kommissarier av 6:e graden

ett dylikt, som med 100 kronor överstiger det för telegrafister bestämda,

oaktat för dessa båda kommissarietjänster pensionsunderlaget skulle

komma att ställa sig högt i förhållande till de flesta övriga tjänstinnehavares

vid telegrafverket.»

I anledning härav har telegrafstyrelsen i utlåtande av den 5 januari

1914 anfört följande:

»Angående pensionsunderlag för professorn. Såsom av nådiga propositionen

till 1912 års riksdag nr 96 (sid. 20—21 och 24) samt av nådiga

instruktionen för telegrafstyrelsen § 31 mom. 1, enligt dess lydelse i

nådiga kungörelsen den 1 november 1912, framgår, är professorstjänsten

icke avsedd för telegrafverkets tjänstemän utan förbehållen dem, som

äga kompetens till högskoleprofessur. För att erhålla kompetenta innehavare

av denna tjänst måste tydligen ej mindre avlöningen än även

pensionen sättas så lika som möjligt med högskoleprofessors. Då nu

avlöningen för professorn vid telegrafverket visserligen är till sitt begynnelsebelopp

lika med högskoleprofessors, men, på grund av den vid

telegrafverket gällande avlöningsskalan, måst till sitt slutbelopp sättas

100 kronor lägre än för högskoleprofessor, ligger det så mycket större

vikt uppå, att åtminstone pensionen icke blir lägre, eller således 5,600

kronor. Att härigenom pensionen för telegrafverkets professor skulle

komma att utgöra något större del av slutavlöningen än för andra i

avlöningshänseende något så när jämställda tjänstemän vid telegrafverket,

synes icke böra tillmätas så stor betydelse, emedan professorstjänsten,

såsom förut erinrats, intager en alldeles fristående ställning inom telegrafverket.

Angående pensionsunderlag för kommissarier av 3:e och 4:de lönegraden.

Enligt telegrafstyrelsens, av statskontoret biträdda förslag måste

pensionsunderlaget för kontrollör av 2:a lönegraden sättas till minst

3,300, motsvarande 65,5 procent av slutavlöningen, emedan motsvarande

tjänstemän vid postverket — kontrollörer — åtnjuta 3,400 kronors pensionsunderlag,

utgörande 68 procent å deras slutaviöning. Då nu — såsom

även framhålles i det utav särskilt tillkallade sakkunniga den 14 januari

1907 avgivna betänkande angående förändrad organisation av telegrafstyrelsen

m. m. sid. 81—82 — kontrollörer av 2:a lönegraden äro i

tjänsteställning likställda med kommissarier av 3:e lönegraden, kan pensionsunderlaget

för dessa kommissarier icke gärna sättas lägre än för

Telegraf
styrelsen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 66.

nämnda kontrollörer. Ej heller kan skäligen skillnaden mellan pensions*

underlagen för kommissarier av 3:e oeh 4:e lönegraden göras större än

300 kronor (för närvarande är denna skillnad endast 200 kronor), enär

skillnaden i löneinkomster icke utgör mera än omkring 450 kronor. En

jämkning beträffande nu ifrågavarande kommissariers pensionsunderlag

skulle för övrigt helt och hållet rubba den proportion, som måste upprätthållas

dels uppåt i förhållande till kommissarier av 2:a lönegraden,

dels nedåt i förhållande till assistenter.

Angående pensionsunderlag för förrådsbokhållare. Förrådsbokhållartjänsterna

äro nyinrättade från och med år 1913. Deras pensionsunderlag

blev icke föremål för någon som helst prövning i sammanhang med

tjänsternas inrättande, utan inrangerades förrådsbokhållarna i pensionshänseende

utan vidare bland assistenterna, emedan deras slutavlöningar

voro av telegrafstyrelsen föreslagna till samma belopp eller 3,800 kronor,

vilket belopp emellertid av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen sänktes

för förrådsbokhållarna till 3,400 kronor. Då enligt telegrafstyrelsens, av

statskontoret biträdda förslag assistenternas pensionsunderlag satts till

2,700 kronor, utgörande 71,1 procent av deras slutavlöning, synes det

icke vara annat än rimligt att förrådsbokhållarnas pensionsunderlag bestämmes

till det av styrelsen föreslagna beloppet 2,400 kronor, motsvarande

70,6 procent av deras slutavlöning.

Angående pensionsunderlag för verkmästare. Telegrafstyrelsen har

givetvis i princip intet att invända mot, att verkmästarnas pensionsunderlag,

som av styrelsen på angivna grunder föreslagits så lågt som

till endast 52,7 procent av deras slutavlöning eller 2,000 kronor, bestämmes

enligt statskontorets åsikt till omkring 2A av deras slutavlöning

eller således i avrundat tal till 2,500 kronor. Styrelsen vill gärna medgiva,

att styrelsens nämnda förslag är, såsom statskontoret säger, »uppgjort

mera i ändamål att bereda lättnad åt den nuvarande personalen än

med tagen hänsyn till efterkommande tjänstinnehavares berättigade intresse

att erhålla ett pensionsunderlag, svarande mot den med tjänsten

förenade slutavlöningen». Förhållandet är nämligen, att för närvarande

finnas endast tre verkmästare, vilka inträda i pensionsåldern, en år 1926,

en år 1929 och en år 1930, att den först avgående verkmästaren med

allra största sannolikhet icke kommer att ersättas med någon tjänsteman

på ordinarie stat utan med en förman, samt att alltså de pensionsunderlag,

som nu komma att fastställas, icke torde komma att tillämpas

å andra än de nuvarande verkmästarna, förrän den verkmästare inträder

i pensionsåldern, vilken skall efterträda den år 1929 avgående av de nuvarande

verkmästarna, eller således förrän om 50 år eller mera härefter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

På grund av nu angivna säregna förhållanden torde det få anses riktigt,

att vid bestämmandet av pensionsunderlag för verkmästarna endast taga

hänsyn till de nuvarande tjänstinnehavarnas bästa, och har styrelsen

därför ansett lämpligt att genom verkstadsdirektören införskaffa upplysning

från dem, huruvida de, med fästat avseende å pensionsavgifternas

storlek, föredroge det av styrelsen ifrågasatta pensionsunderlaget å 2,000

kronor eller det av statskontoret föreslagna å 2,500 kronor. I motsats

till vad styrelsen haft anledning antaga, hava verkmästarna därvid uttalat

sig för det högre pensionsunderlaget, vars beviljande styrelsen

därför nu tillstyrker.

Angående pensionsunderlag för kvinnliga kontorsskrivare hos styrelsen.

Telegrafstyrelsen har icke underlåtit att i sin skrivelse framhålla, vad

statskontoret påpekat, nämligen att pensionsunderlaget för kvinnliga biträden

av högre grad i statskontoret, vilkas slutavlöning är 2,000

kronor, icke är högre än 1,300 kronor. Det har emellertid synts styrelsen

vara av större vikt, att pensionsunderlagen för telegrafverkets

tjänstemän lämpades så mycket som möjligt efter likställda tjänstemäns

i de andra kommunikationsverken pensionsunderlag än efter pensiousunderlagen

för dylika tjänstemän i andra statens verk. Då kvinnliga

postexpeditörer hos generalpoststyrelsen, kvinnliga kontorsskrivare hos

postsparbanken och kvinnliga kontorsskrivare hos järnvägsstyrelsen åtnjuta

pensionsunderlag å respektive 1,575, 1,575 och 1,512 kronor, motsvarande

respektive 71,6, 71,6 och 68,7 procent av slutavlöningarna, borde

telegrafstyrelsens kvinnliga kontorsskrivare kunna tillerkännas ett pensionsunderlag,

som i avrundat tal uppginge till 1,400 kronor eller 71,8

procent av deras slutavlöning. Relationstalet mellan pensionsunderlag

och slutavlöning skulle för dem ändock icke uppgå till det enligt redan

nu gällande bestämmelser för bokhållare fastställda eller 72,7 procent.

Angående pensionsunderlag för kvinnliga kassörer av 2:dra lönegraden.

Telegrafstyrelsens skäl för förslaget om höjning av pensionsunderlaget

för kassörer av 2:a lönegraden från 1,200 till 1,300 kronor är det, att,

om det nuvarande pensionsunderlaget bibehölles, detta skulle komma att

utgöra ett i förhållande till slutavlöningen allt för ringa belopp, nämligen

endast 2/s, under det att exempelvis kassörernas närmaste underordnade,

bokhållarna, redan nu åtnjuta 72,7 procent av sin slutavlöning

i pension. Det torde ock vara rättvist, att en slutavlöning å 1,800

kronor, som de ifrågavarande kassörerna hava, skall medföra rätt till

något högre pension än bokhållarnas slutavlöning å 1,650 kronor.»

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 36 höft. (Nr 66.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

Vad föret beträffar pensionsunderlaget för professorn vid telegrafstyrelsen

måste jag naturligtvis giva statskontoret rätt däruti, att den

av telegrafstyrelsen föreslagna pensionen, 5,600 kronor, är väl hög i förhållande

till slutavlöningen, 8,000 kronor, varav nämnda pensionsunderlag

utgör 70 procent. Emellertid gjordes med styrka gällande av styrelsen

i dess framställning år 1911 om befattningens inrättande, att

innehavaren av densamma måste vara vetenskapligt fullt kvalificerad

och att man måste, så vitt med hänsyn till telegrafverkets löneskala läte

sig göra, likställa honom i avlöningsförmåner med tekniska högskolans

professorer. Det oaktat hava emellertid redan visat sig svårigheter

att kunna behålla en lämplig innehavare på platsen, i det att den nyligen

tillsatta professorn mottagit utnämning till professor vid tekniska

högskolan. Så mycket större betänkligheter synes det därför möta att

i pensionsavseende sätta professorn vid telegrafverket efter sina kolleger

vid högskolan. Då det vidare av den redogörelse, styrelsen i dess nyssnämnda

framställning lämnade för de tjänster, den nu avgångne innehavaren

redan gjort telegrafverket, framgår, att ett lyckligt besättande av platsen

torde kunna vara av stor ekonomisk betydelse för verket, samt inga farhågor

framkommit i det avseendet, att den föreslagna högre pensionen

för denne befattningshavare skulle draga med sig liknande anspråk

på annat håll, ansluter jag mig till telegrafstyrelsens förslag.

Beträffande kommissarierna av tredje och fjärde lönegraderna har

styrelsen åberopat en jämförelse med kontrollörstjänsten av andra lönegraden

samt mellan de två kommissarielönerna inbördes. Förhållandet

torde tydligast framgå av vidfogade tabell. En jämförelse med ledning

därav synes mig giva vid handen att, om nedsättning sker i de av styrelsen

föreslagna pensionsbeloppen, de sålunda sänkta pensionerna ej så

väl som de av styrelsen föreslagna låta sig inpassa i serien av pensioner.

Jag tillstyrker därför telegrafstyrelsens förslag.

Vad åter förrådsbokhållarna beträffar äro dessa de enda befattningarna

i telegrafverkets avlöningsreglemente med slutavlöning å 3,400

kronor. Denna slutavlöning ligger närmast under verkmästarnas, vilka

hava en slutavlöning av 3,800 kronor. Då nu styrelsen har blivit enig

med statskontoret om att tilldela de sistnämnda ett pensionsunderlag på

omkring två tredjedelar av slutavlöningen eller 2,500 kronor, mot vilket

belopp jag ej har något att erinra, förefaller det mig lämpligt att även

bestämma förrådsbokhållarnas pensionsunderlag efter samma beräkningsgrund.

Med avrundning uppåt skulle detta utgöra 2,300 kronor, vilket

jag alltså anser mig böra förorda i stället för det av styrelsen föreslagna

pensionsunderlaget 2,400 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 60.

19

Angående pensionsnnderlag för kontor sskrivare i styrelsen och kassörer

av andra lönegraden kan det icke förnekas, att statskontorets anmärkningar

äga ett visst fog för sig. Jag vill även påpeka, att de av

telegrafstyrelsen omnämnda högre pensionsunderlagen för kvinnliga postexpeditörer

samt för kontorsskrivare hos postsparbanken och i järnvägsstyrelsen

svara mot en slutavlöning för dessa befattningshavare, som är

högre än kontorsskrivarnas vid telegrafverket. Emellertid visar en närmare

granskning, att, om man, på sätt statskontoret föreslagit, sänker

pensionsunderlaget för kontorsskrivarna till 1,300 kronor och för kassörerna

av andra lönegraden bibehåller pensionsunderlaget vid 1,200 kronor,

serien av pensionsunderlag för de kvinnliga befattningshahavarna

skulle komma att förete ganska stora ojämnheter. Såsom av vidfogade

tabell framgår, skulle nämligen efter telegrafister, vaktföreståndare och

kassörer av första lönegraden, samtliga med pensionsunderlag av 1,500

kronor, utgörande 71,4 procent av slutavlöningen, 2,100 kronor, följa

kontorsskrivare med pensionsunderlag av 1,300 kronor, motsvarande

66,67 procent av slutavlöningen, 1,950 kronor, kassörer av andra lönegraden

med pensionsunderlag av 1,200 kronor, motsvarande 66,67 procent

av slutavlöningen, 1,800 kronor, bokhållare med pensionsunderlag av

likaledes 1,200 kronor, utgörande 72,7 procent av slutavlöningen, 1,650

kronor, och interurbantelefonister med pensionsunderlag av 1,000 kronor,

utgörande 72,5 procent av slutavlöningen, 1,380 kronor. De av telegrafstyrelsen

föreslagna pensionsunderlagen giva däremot eu större jämnhet

mellan pensionsunderlagen för de kvinnliga befattningshavarna, varför

jag anser mig böra förorda telegrafstyrelsens förslag i denna del.

I mom. 5:o, som innehåller stadgande!! rörande den för rätt till

åtnjutande av hel pension gällande levnads- och tjänstålder, föreslår

styrelsen några ändringar. Styrelsen anför härom följande.

»Såsom regel gäller nu för manliga tjänstemän, att rätten till

hel pension inträder vid uppnådda 65 levnads- och 35 tjänstår. Undantag

härifrån utgöra dels styrelsens samtliga tjänstemän, vilka undfå

rätt till hel pension vid uppnådda 67 levnads- och 35 tjänstår, dels

ock linjeingenjörer, verkstadsingenjörer, assistenter, linjemästare, linjeförmän

och reparatörer, vilkas rätt till hel pension iuträder vid uppnådda

60 levnads- och 35 tjänstår. I enlighet med ett av samtliga

linjedirektörer samt linje- och verkstadsingenjörer framställt yrkande

anser styrelsen nämnda undantag icke vidare böra gälla linje- och

verkstadsingenjörer. Visserligen yttrade 1907 års sakkunniga härom,

att den tidigare pensionsåldern motiverades därav, att linje- och verkstadsingenjörernas

arbete krävde större fysisk motståndskraft och att

Pensions
ålder.

Telegraf
styrelsen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

å dem måste ställas särskilda anspråk, som vid högre ålder endast

mera undantagsvis kunde fyllas. Men då linjedirektörerna, på vilka

måste ställas minst lika stora krav, anses kunna kvarstå i tjänst till

uppnådda 65 levnadsår, torde detsamma även böra gälla linje- och verkstadsingenjörerna,

vilka också därigenom skulle erhålla en välbehövlig

lättnad i sina nu rätt dryga pensionsavgifter.

Detta skäl talar även för medgivandet åt assistenterna att få kvarstå

i tjänst till uppnådda 65 levnadsår. Om dem anförde 1907 års

sakkunniga, att ehuruväl en tjänsteman endast mera sällan komme att

kvarstå i assistentgraden till pensionsåldern, denna dock borde, med

hänsyn till att assistenternas arbete huvudsakligen vore apparattjänstgöring,

sättas till 60 levnadsår. Följden härav är ju den, att en tjänsteman,

så länge han står i den lägre graden med små löneinkomster,

bär att erlägga stora pensionsavgifter, beräknade för en pensionsålder

av 60 år, men sedermera vid befordran till de bättre avlönade kommissariebefattningarna

slipper ifrån med åtminstone förhållandevis betydligt

lägre pensionsavgifter. Med hänsyn härtill och då endast ytterst få

assistenter torde kvarstå i denna grad till uppnådda 60 levnadsår samt

det alltid finnes möjlighet att bereda de undantagsvis kvarstående annat

arbete än vid telegrafapparaterna, hyser styrelsen ingen tvekan att, med

biträdande av ett utav en del bland assistentkåren gjort uttalande, föreslå

assistenternas pensionsålder höjd till samma som kommissariernas

eller 65 levnadsår.

Beträffande de tre verkmästarna vid verkstaden föreslår styrelsen, i

likhet med vad de själva ävensom verkstadsdirektören ansett nödigt,

pensionsrätteus inträdande vid uppnådda 60 levnads- och 30 tjänstår.

För kvinnliga tjänstemän gäller såsom regel, att rätt till hel pension

med skyldighet att avgå från tjänsten inträder vid uppnådda 60

levnads- och 30 tjänstår. Undantag utgöra endast telegrafister och interurbantelefonister,

vilkas pensionsålder är 55 år. Någon ändring häri

beträffande interurbantelefonister ifrågasätter styrelsen icke, men däremot

anser sig styrelsen kunna tillstyrka en inom telegrafistkåren ganska allmän

önskan om pensionsålderns höjande till 60 levnadsår, detta oaktat

det kraftiga uttalande för pensionsålderns bestämmande till 55 år, som

gjordes av 1907 års sakkunniga, vilka härom yttra följande:

»Erfarenheten vid telegrafverket med avseende på kvinnans arbetsförmåga

är numera synnerligen stor, och det har visat sig, att hon vid

sysselsättning med för hennes krafter lämpat arbete i yngre dagar

ingalunda står efter mannen, men att däremot hennes fysiska uthållighet

är mindre än mannens, liksom att hon oftare än mannen utsättes

för de nervösa lidanden, som telegraftjänsten har tendens att framkalla.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

21

De fall, då kvinnliga tjänstemän visat sig antingen icke alls kunna stå

ut med sitt arbete såsom expeditörer till 60 års ålder eller kunna göra

det endast på bekostnad av sin hälsa, äro också jämförelsevis talrika.

Då det icke rimligen kan ifrågakomma, att staten skulle vid arbetet

kvarhålla en personal, som endast genom en fördärvbringande spänning

av krafterna kan fortfarande sköta detsamma, föreslå kommitterade, med

stöd av åberopade erfarenhet och i enlighet med vad redan inom 1901

års post- och telegrafkommitté föreslogs, att den normala pensionsåldern

för de kvinnliga expeditörerna vid telegraf och telefon bestämmes

till angivna 55 år.»

Det är visserligen sant, såsom de sakkunniga säga, att telegraftjänsten

haft tendens att framkalla nervösa lidanden. Dock synas

sådana numera förekomma i långt mindre grad än förr. Medverkande

orsaker härtill torde vara dels den telegrafisterna numera tillkommande

rätten till en månads semester årligen, under vilken tid vederkvickelse

från arbetet vinnes, dels ock de i hygieniskt hänseende förbättrade tjänstelokalerna.

Otvivelaktigt är det stora flertalet telegrafister, likaväl som

de med såväl apparattjänstgöring som annan stationsskötsel sysselsatta

kvinnliga kommissarierna, fullt arbetsdugligt vid den tidpunkt, då de

nu måste avgå från sin tjänst. Undantagsfall kunna givetvis förekomma,

men för dem finnes ju alltid möjlighet att begära permanent sjukledighet

med rätt att efter fem år erhålla pension i enlighet med stadgandet

i mom. 7:o. Att för dylika undantagsfalls skull ålägga hela telegrafistkåren

skyldighet att avgå ur tjänst redan vid 55 års ålder, vilket för

dem även medför tungan av stora pensionsavgifter, synes icke vara från

statens synpunkt nödigt.»

I mom. 6:o—8:o föreslår styrelsen endast några smärre redaktionella

ändringar.

Det föreslagna nya mom. 9:o är avfattat i överensstämmelse med

stadgandet i första stycket av 17 § i lagen den 11 oktober 1907 angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension. Ett par tillägg äro dock

gjorda.

Härom anför telegrafstyrelsen:

»Det ena, som är av mindre betydenhet, avser att vid beräkning

av tjänstår avdrag icke skall ske för i § 6 mom. 4:o av telegrafverkets

avlöningsreglemente om förmäld tjänstledighet för fullgörande av uppdrag

såsom fullmäktig eller revisor vid telegrafverkets pensionsinrättning. Då

tjänsteman under d}dikt uppdrag äger behålla sin fulla avlöning, torde

samma tid rättvisligen böra likställas med »offentligt uppdrag» och

således ej frånräknas vid fastställandet av antalet tjänstår i pensionshänseende.

Det andra tillägget till förevarande moment är av något

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

större räckvidd. Under senare tider hava Kungl. Maj:t och riksdagen

upprepade gånger på hemställan av telegrafstyrelsen beviljat årligt

understöd för livstiden åt i telegrafverkets tjänst anställda extra

ordinarie telefonister, vilka på grund av ålder eller sjukdom måst avskedas.

Vid bestämmandet av understödens belopp hava Kungl. Maj:t

och riksdagen städse tagit hänsyn icke blott till den längre eller

kortare tid vederbörande varit anställda i telegrafverkets tjänst, utan

även såsom tjänstår medräknat den tid dessförinnan, telefonisten eventuellt

tjänstgjort i enskilt telefonnät, vid vars inköp av telegrafverket

telefonisten övergått i telegrafverkets tjänst. I telegrafverkets tjänst

finnas för närvarande anställda ett 80-tal från enskilda telefonnät i sammanhang

med dessa näts inköpande övertagna telefonister. Av dessa

innehava nu 77 stycken ordinarie tjänst, några såsom vaktföreståndare

å telefonstationer, en såsom kassör och de övriga såsom interurbantelefonister.

Av nämnda 77 ordiuarie tjänstemän hava 38 stycken erhållit

inträde i telegrafverkets tjänst så tidigt, att de vid uppnådd pensionsålder

kunna räkna det för erhållande av hel pension erforderliga antalet

tjänstår inom telegrafverket. De övriga 39 komma däremot att vid

uppnåendet av den levnadsålder, då de måste avgå ur tjänst, icke kunna

räkna fulla antalet tjänstår inom telegrafverket, vadan de enligt nuvarande

bestämmelser måste åtnöjas med avkortad pension. Om emellertid

även för dessa Unge tagas hänsyn till den tid de tjänstgjort i enskilt

telefonnät, innan de vid dettas inköp av telegrafverket övergått i telegrafverkets

tjänst, skulle 32 stycken av dem vid uppnådd pensionsålder

komma i åtnjutande av hel pension. De återstående 7 skulle visserligen

ändock icke få hel pension, men avkortningen skulle inskränka sig till

betydligt mindre belopp än eljest bleve fallet. Det kan ju inträffa, att

ytterligare några av de utav telegrafverket övertagna telefonisterna kunna

vinna ordinarie anställning i verkets tjänst, men antalet av dem, det nu

gäller eller framdeles kan komma att gälla, är likväl så ringa, att det

icke borde möta någon betänklighet att biträda styrelsens förslag om att

de skola äga att såsom tjänstår för erhållande av pension tillgodoräkna

sig tjänstgöringstiden i enskilt telefonnät. Den ökade utgiften för telegrafverket

skulle ju också bliva ganska liten, enär endast en del av

pensionen till telegrafverkets tjänstemän utgår av telegrafverkets medel,

under det återstoden utgår från telegrafverkets pensionsinrättning, dit

vederbörande vid bifall till styrelsens förslag skulle komma att erlägga

av pensionens höjning betingade ökade pensionsavgifter.»

Statskontoret har i sitt ovannämnda utlåtande förklarat sig ej hava

något mot styrelsens förslag i dessa delar att erinra.

Statskontoret.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 66.

Ej heller jag har någon invändning mot förslaget härutinnan.

Till stöd för de sålunda av mig tillstyrkta ändringarna beträffande

den för åtnjutande av full pension erforderliga levnadsålder för linjeocli

verkstadsingenjörerna samt telegrafisterna erinrar jag, dels att för

distriktstjänstemännen i allmänhet vid statens järnvägar ävensom för

åtskilliga ingenjörsbefattningar vid vattenfallsverken fordras en levnadsålder

av 65 år för att erhålla full pension och dels att den för kvinnliga

befattningshavare i allmänhet i 1907 års pensionslag stadgade pensionsåldern

är 60 levnadsår.

Styrelsen har slutligen såsom inom. 10:o föreslagit övergångsbestämmelser

av följande innehåll:

»Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1915; dock skola

beträffande de tjänstemän, som före utgången av år 1914 förklarat, att

de icke önska underkasta sig bestämmelserna i densamma, fortfarande

gälla föreskrifterna i § 7 i avlöningsreglementet den 11 oktober 1907.

För övriga tjänstemän, som den 1 januari 1913 innehade ordinarie

befattning vid telegrafverket, skall pension, som efter den 1 januari

1915 utbetalas till dem, beräknas så, som hade de i mom. 3:o här ovan

angivna pensionsunderlag varit gällande från och med 1913 års ingång.

Tjänsteman, som den 1 januari 1913 innehade befattning såsom

telegrafist samt före den 1 januari 1915 på grund av hittills gällande

bestämmelser erhållit avsked från denna befattning tidigare än vid uppnådda

sextio levnadsår, skall, sedan hon uppnått nämnda levnadsålder,

erhålla pensionsfjdlnad av telegrafverkets medel till sådant belopp, att

summan av de till henne från telegrafverkets pensionsinrättning och

från telegrafverket utgående pensionerna motsvarar vad hon skulle ägt

uppbära, därest hon kvarstått i tjänst såsom telegrafist till uppnådda

sextio levnadsår.»

Såsom motivering härför anför styrelsen följande:

»I det nya mom. 10:o har styrelsen till eu början föreslagit, att de

nya pensionsbestämmelserna skola träda i kraft den 1 januari 1915, på

det att de av pensionsunderlagens höjning betingade ökningarna i tjänstemännens

pensionsavgifter till telegrafverkets pensionsinrättning, vilkas

uträknande kräver tid, må komma att tillämpas från och med ett nytt

kalenderårs ingång.

Enligt § 22 i 1907 års avlöningsreglemente skall envar, som tillträtt

den nya avlöningsstaten, vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade. Då det

emellertid för eu eller annan av de nuvarande ordinarie tjänstemännen,

Departements
chefen.

Övergångs
bestämmel
ser.

Telegraf
styrelsen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

särskilt om han uppnått högre ålder, kan bliva betungande att helt oförväntat

nödgas utbetala de högre pensionsavgifter, vilka av de nya pensionsbestämmelserna

bliva en följd, samt det jämväl torde kunna inträffa,

att någon tjänsteman, tillhörande en kategori, för vilken pensionsåldern

skulle enligt styrelsens förslag bliva höjd eller sänkt, kan känna det

svårt att underkasta sig de nya pensionsbestämmelserna härutinnan,

anser styrelsen, att valfrihet bör förunnas de nuvarande ordinarie tjänstemännen

i fråga om, huruvida de skola vara underkastade de nuvarande

eller de framdeles gällande pensionsföreskrifterna. Styrelsen föreslår

därför, att de tjänstemän, som icke önska underkasta sig de nya föreskrifterna

och vilka således åtnöjas med nu stadgade pensioner och

nuvarande bestämmelser om pensionsålder, skola avgiva förklarande

därom före tiden för kungörelsens ikraftträdande samt att för dem skola

oförändrade gälla bestämmelserna i § 7 i 1907 års avlöningsreglemente.

Då den lönereglering, som föranlett pensionsunderlagens här ovan

föreslagna höjning, ägt gällande kraft från och med ingången av år

1913, föreslår styrelsen vidare såsom en icke blott billig utan även nödvändig

konsekvens härav, att de nya pensionsunderlagen skola, i fråga

om pension, som efter den 1 januari 1915 utbetalas, anses hava varit

gällande för alla tjänstemän, vilka den 1 januari 1913 innehade ordinarie

tjänst vid telegrafverket och som icke avgivit förklarande om, att

de önska fortfarande vara underkastade de hittills gällande pensionsbestämmelserna.

Härigenom skulle, frånsett de sju telegrafister, om vilka

här nedan vidare förmäles, nedan angivna tjänstemän, vilka efter den 1

januari 1913 avgått eller, därest de leva, komma att före den 1 januari

1915 avgå med de nu stadgade lägre pensionerna, efter den 1 januari

1915 erhålla pension med de av styrelsen föreslagna högre beloppen,

nämligen en kommissarie av 3:e lönegraden, 9 kommissarier av 5:e lönegraden,

5 kommissarier av 6:e lönegraden, en kommissarie av 7:e lönegraden,

7 interurbantelefonister och en vaktmästare hos styrelsen.

Beträffande de tjänstemannagrupper, för vilka enligt styrelsens ovan

angivna förslag pensionsrätten skulle inträda senare än enligt nu gällande

bestämmelser, har styrelsen för avsikt att, tills vidare och intill

dess Kungl. Maj:t och riksdagen beslutat angående detta förslag, begagna

sig av den styrelsen tillerkända rätten att låta tjänstinnehavare

kvarstå utöver nu gällande pensionsålder. Emellertid hava under tiden

efter den 1 januari 1913 sju telegrafister nödgats avgå ur tjänst vid

uppnåendet av den nu stadgade pensionsåldern av 55 levnadsår med en

pension å 1,200 kronor. Därest styrelsens förslag beträffande telegra
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

fisterna vinner statsmakternas bifall, skulle telegrafisterna få tjäna kvar

till 60 levnadsår och då uppbära pension till belopp av 1,500 kronor.

Det synes styrelsen då ej vara annat än en gärd av rättvisa, om de

telegrafi ster, vilka kommit i åtnjutande av 1913 års avlöningsstat men

som till följd därav, att de förändrade pensionsbestämmelserna icke samtidigt

blevo gällande, måst avgå med den lägre pensionen, finge, efter

det de uppnått 60 levnadsår, den fyllnad i pensionen, som skulle tillkommit

dem, därest de fått kvarstå i tjänst lika länge som deras genom

en tillfällighet bättre gynnade kamrater.»

I sitt förutnämnda utlåtande har statskontorets majoritet, innefattande

statskommissarien C. G. Sylvan samt t. f. statskommissarierna K. Beckman

och G. Thorstensson, anfört följande:

»Beträffande styrelsens förslag att de nya pensionsunderlagen skulle

anses hava varit gällande för alla tjänstinnehavare, som avgått eller

avgå under åren 1913 och 1914, i avseende å de pensioner, som utbetalas

efter ingången av år 1915, vill statskontoret visserligen icke bestrida,

att vissa billighetsskäl kunna anses tala för en dylik bestämmelse,

men då å andra sidan densamma skulle innebära ett anmärkningsvärt

och till sina konsekvenser synnerligen betänkligt avsteg från principen

att pensionsregleringar icke böra föranleda förhöjning av redan avgångna

tjänstinnehavares pensioner, kan statskontoret, som under alla omständigheter

icke kan biträda styrelsens mening, att en dylik åtgärd är en

nödvändig konsekvens av skillnaden i tiden för ikraftträdande av å ena

sidan löne- och å andra sidan pensionsregleringar, icke tillstyrka förslaget

i denna del. Vad statskontoret sålunda anfört äger jämväl sin tilllämpning

å förslaget om förhöjd pension för vissa telegrafister efter

uppnådd 60 års levnadsålder.»

Från beslutet var t. f. extra byråchefen C. Pevron skiljaktig och

anförde följande, varuti t. f. statskommissarien N. Spilhammar instämde:

»Genom 1912 års avlöningsreglemente för telegrafverket höjdes i

allmänhet avlöningarna för verkets tjänstinnehavare, men deras pensionsunderlag

kommo till följd av vissa omständigheter att tillsvidare kvarstå

sådana de i förhållande till de lägre avlöningarna i 1907 års reglemente

blivit bestämda. Detta tillvägagångssätt, som väl torde få betecknas

såsom ytterst sällsynt, har verkat därhän, att åtskilliga tjänstinnehavare

under den tid, som förflutit från den 1 januari 1913, då 1912 års avlöningsreglemente

trädde i kraft, måst vid avskedstagandet åtnöjas med

en pension till lägre belopp, än som skulle kommit dem till del, därest

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 36 käft. (Nr 66.) 4

Statskontoret.

Skiljaktiga

meningar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Telegraf
styrelsen.

26 Kung!

pensionsförhållandena blivit ordnade i samband med de nya avlöningarna.

Flera andra befattningshavare komma under den tid, som återstår till

ikraftträdandet av de nya pensionsunderlagen, att röna ett liknande öde.

Därest pensionsunderlagen ånyo bringas i ett lämpligare förhållande

till avlöningarna än för närvarande är händelsen, synes emellertid rättvist

och billigt, att de telegrafverkets tjänstinnehavare, som ingått på

1912 års avlöningsstat, må från och med år 1915, då de nya pensionsbestämmelserna

antagas komma att träda i kraft, få åtnjuta de pensionsbelopp,

som redan från och med år 1913 skulle tillkommit dem för den

händelse pensionsunderlagen blivit fastställda samtidigt med de ändrade

avlöningsbeloppen. Bemälda tjänstinnehavare, vilka haft skälig anledning

förmoda, att deras pensioner skulle komma att avvägas i förhållande till

de nya avlöningsbeloppen, men som till följd av uppnådd pensionsålder

nödgats avgå från sina befattningar, innan pensionsförhållandena hunnit

ordnas, hava utan eget förvållande kommit i sämre ställning än övriga

tjänstinnehavare, som samtidigt med dem ingingo på 1912 års avlöningsstat.

På grund av det ovan anförda och med åberopande av vad telegrafstyrelsen

i sitt den 24 november 1911 avgivna underdåniga utlåtande,

som föranledde Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition (nr 96) till 1912

års riksdag, i samråd med för ändamålet tillkallade sakkunniga anfört

rörande § 7 i avlöningsreglementet i nu ifrågakomna hänseende, får jag

i underdånighet tillstyrka bifall till telegrafstyrelsens framställning i

denna del.

Likaledes får jag i underdånighet tillstyrka nådigt bifall till samma

styrelses framställning, i vad den avser beredande av pensionsfyllnad av

telegrafverkets medel åt telegrafist, som före den 1 januari 1915 på

grund av hittills gällande bestämmelser erhållit avsked från befattningen

tidigare än vid uppnådda sextio år.»

Slutligen har telegrafstyrelsen i utlåtandet den 5 januari 1914 anfört

följande:

»Då de beslut, som kunna bliva av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen

fattade om höjning av pensionsunderlagen för telegrafverkets

tjänstemän, grunda sig uteslutande därå, att samma tjänstemäns avlöningar

blivit från och med år 1913 höjda, synes det styrelsen vara

alldeles uppenbart, att de höjda pensionsunderlagen böra, från och med

den tid då de skola bliva gällande, tillämpas icke blott på de tjänstemän,

som därefter inträda i pensionsåldern utan även på dem, som pensionerats

dessförinnan men efter det avlöningsförhöjningen inträdde. Ett

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

motsatt förfaringssätt skulle exempelvis för telegrafisterna medföra följande

egendomliga förhållande. Av de telegrafister, som kvarstodo i

tjänst vid de nya avlöningsbestämmelsernas ikraftträdande den 1 januari

1913, hava sju uppnått 55 levnadsår, innan telegrafstyrelsen avlät sin

framställning till Eders Kungl. Maj:t om höjning av telegrafisternas

pensionsålder till 60 levnadsår och om ökning av deras pensionsunderlag

från 1,200 till 1,500 kronor, samt följaktligen måst avgå med en pension

å 1,200 kronor. De telegrafister åter, som först efter avlåtandet av

styrelsens berörda framställning uppnått 55 levnadsår, hava tillåtits kvarstå

i tjänst till uppnådda 60 levnadsår, då de, vid bifall till styrelsens

förslag om höjning av telegrafistpensionen, skulle erhålla en pension å

1,500 kronor. Om förstnämnda sju telegrafister icke skulle, såsom styrelsen

föreslagit, vid uppnådda 60 levnadsår få sill pension höjd till

1,500 kronor, måste detta ju för dem te sig såsom en orättvisa, enär

ingen förändring inträffat, som berört telegrafisternas avlöningsförhållanden

eller dylikt och som således skulle kunna utgöra skäl för att dessa

sju telegrafister skulle även efter uppnådda 60 år åtnöjas med lägre

pension än andra telegrafister. Styrelsen anser sig jämväl böra erinra,

att några betänkliga konsekvenser icke torde kunna följa av ett bifall

till styrelsens förevarande framställning, alldenstund det näppeligen mera

torde inträffa, att pensionerna bestämmas efter det avlöningarna reglerats.

Med åberopande i övrigt av vad de två reservanterna i statskontoret

anfört och med framhållande av, att även statskontorets majoritet funnit

vissa billighetsskäl tala för styrelsens förslag, tillåter sig styrelsen ånyo

fästa uppmärksamheten vid, att det här är fråga endast om ett begränsat

antal tjänstemän, nämligen högst 31 stycken, vilkas pensioner skulle

från och med år 1915 eller senare höjas, på sätt utvisas av följande

tablå, däri jämväl angives den ökade årliga utgift för telegrafverket,

som skulle föranledas av ett bifall till framställningen.

Pensionen skulle höjas

Ökad årlig utgift

från

till

för telegraf- verket.

1 manlig kommissarie av

3:e

grad 3,000

3,300

300

9 kvinnliga >) 3>

5:e

3)

1,500

1,800

2,700

5 3> 3) D

6:e

3)

1,400

1,600

1,000

1 3> 3) 3)

7:e

3)

1,300

1,500

200

7 telegrafister....................

.. 1,200

[efter upp- l,500|nådda 60

2,100

[levnadsår

7 interurbantelefonister..

900

1,000

700

1 vaktmästare...................

.. 800

1,000

200

Summa kronor 7,200

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung». Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

Departements
chefen.

Den ökade årliga utgiften för telegrafverket skulle alltså från början

bliva högst 7,200 kronor, vilket belopp minskas, i den mån de ifrågavarande

tjänstemännen avlida.»

Telegrafstyrelsens förslag innebär, att samtliga de befattningshavare,

som blivit delaktiga av den år 1912 medgivna avlöningsförhöjningen,

också skulle komma i åtnjutande av de pensions underlag, som innevarande

år av Kungl. Maj:t och riksdagen kunna befinnas svara mot

nämnda förhöjda avlöningar. Starka billighetsskäl tala uppenbarligen

för denna ståndpunkt. Särskilt torde detta vara fallet med de

kvinnliga telegrafistör, som genom dröjsmålet med ändringen av pensionsbestämmelserna

skulle gå miste om såväl möjligheten att ytterligare

några år stå kvar i tjänst och uppbära full lön som ock den högre

pension, vilken nu kan komma att tillerkännas deras kamrater. De kostnader,

som skulle följa av ett medgivande i enlighet med telegrafstyrelsens

förslag, äro ej heller, att döma av den redogörelse styrelsen lämnat

i sitt senaste utlåtande, så betydande, att de i och för sig behöva verka

avskräckande.

Såvitt jag kan finna, lärer icke heller ett beslut i den av telegrafstyrelsen

påyrkade riktning draga med sig några konsekvenser av beskaffenhet

att ingiva betänkligheter. Här föreligger nämligen ett sådant

undantagsfall, som högst sällan torde inträffa. Ett beslut i motsatt

riktning skulle dessutom för den enskilde komma att kännas såsom en

onödig hårdhet. Jag anser mig därför böra biträda telegrafstyrelsens

hemställan.

Mot telegrafstyrelsens förslag om rätt för tjänstemännen att själva

välja, om de vilja underkasta sig nu föreslagna pensionsbestämmelser,

har jag intet att erinra.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att besluta sådan ändring av § 7 i gällande avlöningsreglemente

för tjänstemän vid telegrafverket av

den 11 oktober 1907, som framgår av bifogade förslag

till nådig kungörelse i ämnet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

Till vad departementschefen sålunda hemställt täcktes

Hans Kung!. Höghet Kronprinsen-Regenten på tillstyrkan

av statsrådets övriga ledamöter lämna bifall;

och skulle proposition till riksdagen avlåtas av den

lydelse, en vid detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

Förslag

till

nådig kungörelse angående ändring av § 7 i avlöningsreglementet för

tjänstemän vid telegrafverket den 11 oktober 1907.

§ r

l:o. Rätt till pension vid avgång från tjänst tillkommer vid telegrafverket

anställd tjänsteman enligt nedan angivna bestämmelser.

2:o. Generaldirektör, vilken i minst 12 år innehaft generaldirektörs

förordnande, skall vara berättigad att i pension uppbära 6,000 kronor.

Om generaldirektör, innan han uppnår 12 tjänstår, antingen på grund

av sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen eller

ock utan egen begäran nödgas avgå från sin befattning, utan att på

grund av tjänstefel hava förverkat densamma, skall han vara berättigad att

i pension uppbära 5,000 kronor, då avgången sker före eller vid 6 tjänstår,

samt 5,500 kronor, där avgången sker efter 6, men före 12 tjänstår.

Pensionen utgår av telegrafverkets medel; dock att, därest generaldirektören

är delägare i telegrafverkets pension sinrättning och vid avgång

från ämbetet är berättigad till pension från nämnda pensionsinrättning,

av telegrafverkets medel skall utgå allenast det belopp, varmed

honom från pensionsinrättningen tillkommande pension understiger vad

han, enligt vad förut nämnts, är berättigad att i pension uppbära.

Såsom pensionsavgift skall å det för generaldirektören bestämda

arvodet avdragas, därest han icke är delägare i telegrafverkets pensionsinrättning,

ett årligt belopp av 360 kronor, och, om han är delägare i

pensionsinrättningen, den del av detta belopp, som han ej har att betala

i årlig avgift till nämnda inrättning.

3:o. För övriga tjänstemän skall pensionsunderlag beräknas till

följande belopp:

5,600 kronor för byråchef och professor;

5,000 »

4,600 d

4,200

4,000

D

D

linjedirektör, telefondirektör och telegrafdirektör

av l:a lönegraden;

sekreterare, kamrerare, sekreterare och aktuarie,

byråingenjör, förrådsintendent, byråkontrollör

och telegrafdirektör av 2:a lönegraden;

kommissarie av l:a lönegraden;

linjeingenjör och verkstadsingenjör;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

31

3.900 kronor för

3.600 » i)

3.300 » »

3.000 » »

2,700 » 3)

2.500 » »

2.300 » j>

1.900 » »

1,800 » »

1.600 » »

1.500 3> »

1,400 X) »

1.300 » j)

1,200 » 3>

1.000 )) x>

övriga byrå tjänstemän och kontorschef vid verkstaden;
kommissarie

av 2:a lönegraden och kontrollör av

l:a lönegraden;

kommissarie av 3:e lönegraden och kontrollör av

2:a lönegraden;

kommissarie av 4:e lönegraden;

assistent och materialförvaltare vid verkstaden;

verkmästare vid verkstaden;

förrådsbokhållare;

linjemästare;

kommissarie av 5:e lönegraden;

3> )) 6:e 3) och föreståndare för

katalogexpeditionen;

kommissarie av 1 :e lönegraden, telegrafi st, vaktföreståndare

och kassör av l:a lönegraden;

ltontorsskrivare och linjeförman;

kassör av 2:a lönegraden;

bokhållare, reparatör och stationsförman;

interurbantelefonist, stationsbiträde och vaktmästare.

4:o. Pension är till sitt belopp antingen hel eller avkortad.

Hel pension utgör samma belopp som det för tjänstinnehavaren i

mom. 3:o angivna pensionsunderlag; dock skall för tjänstinnehavare,

som under kortare tid än fem år innehaft den tjänst, från vilken avgång

äger rum, beloppet av hel pension utgöra eu femtedel av sammanlagda

beloppen av de högsta pensionsunderlag, vilka under vart och ett av

de senast förflutna fem åren varit för tjänstinnehavaren gällande; och

skall, därest sådan tjänstinnehavare under någon del av nämnda tid,

utan att tillika innehava tjänst vid telegrafverket, innehaft annan statstjänst,

med vilken rätt till pension är förenad, pensionsunderlag beräknas

jämväl för den tid, sådan tjänst innehafts, och därvid tillämpas de

i 3 § av lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension den

11 oktober 1907 givna föreskrifter.

Avkortad pension utgör viss del av hel pension och beräknas på

sätt i mom. 7:o här nedan föreskrives.

Pensionen utgår dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt

det för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt

fyllnadsbelopp av telegrafverkets medel.

5:o. Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder:

a) för manliga tjänstemän vid uppnådda sextiofem levnads- och

trettiofem tjänstår, dock att sådan rätt inträder:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

för tjänstemän i telegrafstyrelsen vid sextiosju levnads- och trettiofem

tjänstår;

för linjemästare, linjeförmän och reparatörer vid sextio levnads- och

trettiofem tjänstår;

för verkmästare vid verkstaden vid sextio levnads- och trettio

tjänstår;

b) för kvinnliga tjänstemän vid sextio levnads- och trettio tjänstår,

dock att sådan rätt inträder för interurbantelefonister vid femtiofem

levnads- och trettio tjänstår.

6:o. Skyldighet att avgå från tjänsten inträder:

a) för samtliga tjänstemän vid uppnående av den i mom. 5:o stadgade

levnadsålder, Kungl. Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer

telegrafstyrelsen att utfärda avskedet, likväl obetaget att låta anstå

med detsamma, därest och så länge den pensionsberättigade prövas

kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna,

dock icke i något fall längre än till fyllda sjuttio år;

b) för tjänsteman, som icke uppnått den i mom. 5:o stadgade levnadsålder,

då han, efter att under fem på varandra följande år i följd

av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes

vara för framtiden oförmögen till tjänstgöring; samt

c) för tjänsteman, som träffats av olycksfall i tjänsten, där olycksfallet

finnes för framtiden medföra oförmåga till tjänstgöring.

Befinnes tjänsteman vara av sjukdom eller minskad arbetsförmåga

urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,

och har han tillika antingen, där enligt mom. 5:o rätt till hel pension

inträder vid sextiosju levnadsår, uppnått en levnadsålder av minst sextiofem

år, eller, där enligt samma mom. rätt till hel pension inträder vid

sextiofem år, uppnått en levnadsålder av minst sextio år, äge Kungl.

Maj:t, uppå därom av telegrafstyrelsen gjord framställning, förklara sådan

tjänstinnehavare skyldig att avgå från tjänsten.

7:o. Vid avgång från tjänst av anledning, som i mom. 6:o c) sägs,

utgår hel pension med enahanda belopp, som det vid tiden för olycksfallet

för tjänstinnehavaren gällande pensionsunderlag.

Har tjänsteman, som avgår på grund av någon av övriga i mom.

6:o intagna bestämmelser, uppnått det i mom. 5:o för rätt till hel pension

stadgade antal tjänstår, utgår även till den tjänsteman hel pension;

i annat fall vare han, därest tjänstårens antal icke understiger tio, berättigad

erhålla pension till avkortat belopp i förhållande till det mindre

antalet tjänstår; dock att vid avgång från tjänst av anledning, som i

mom. 6:o b) sägs, pensionen icke i något fall må understiga sjuttiofem

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

33

procent av hel pension. Tjänstinnehavare, som vid uppnåendet av den

i mom. 5:o för rätt att komma i åtnjutande av hel pension stadgade

levnadsålder icke kan räkna tio tjänstår och alltså icke då är berättigad

till erhållande av pension, må icke heller sedermera komma i åtnjutande

av sådan, även om han på grund av stadgandet i mom. 6ro a) tillåtes

att kvarstå i tjänsten efter nämnda levnadsålders inträde.

8: o. Rätt till fyllnadspension tillkommer ej den, som blivit från

tjänsten avsatt eller för fel eller försumlighet från tjänsten skild, ej

heller den, som vid avgång från tjänsten icke är svensk medborgare.

Har pensionstagare blivit dömd till förlust av medborgerligt förtroende

eller till, i stället för avsättning, straff enligt 2 kapitlet 17 § strafflagen,

skall, efter det sådant beslut vunnit laga kraft, fyllnadspensionen

anses förverkad.

9:o. Tjänstår för erhållande av pension beräknas icke allenast för

tid, under vilken tjänstinnehavaren innehaft tjänst vid telegrafverket,

utan även för tid, under vilken han innehaft annan statstjänst eller haft

extra ordinarie anställning eller förordnande i statens tjänst eller ock

anställning vid enskilt telefonnät, som av telegrafverket övertagits. Vid

sådan tjänstårsberäkning skall avdrag göras för tid, under vilken ledighet

från tjänsten ägt rum av annan anledning än semester, sjukdom,

offentligt uppdrag, resa, som med vederbörligt tillstånd företagits till

egen utbildning, eller fullgörande av uppdrag såsom fullmäktig eller

revisor vid telegrafverkets pensionsinrättning.

10:o. Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1915; dock

skola beträffande de tjänstemän, som före utgången av år 1914 förklarat,

att de icke önska underkasta sig bestämmelserna i densamma,

fortfarande gälla föreskrifterna i S 7 i avlöningsreglementet den 11

oktober 1907.

För övriga tjänstemän, som den 1 januari 1913 innehade ordinarie

befattning vid telegrafverket, skall pension, som efter den 1 januari 1915

utbetalas till dem, beräknas så, som hade de i mom. 3:o här ovan angivna

pensionsunderlag varit gällande från och med 1913 års ingång.

Tjänsteman, som den 1 januari 1913 innehade befattning såsom

telegrafist samt före den 1 januari 1915 på grund av hittills gällande

bestämmelser erhållit avsked från denna befattning tidigare än vid uppnådda

sextio levnadsår, skall, sedan hon uppnått nämnda levnadsålder,

erhålla pensionsfyllnad av telegrafverkets medel till sådant belopp, att

summan av de till henne från telegrafverkets pensionsinrättning och från

telegrafverket utgående pensionerna motsvarar vad hon skulle ägt uppbära,

därest hon kvarstått i tjänst såsom telegrafist till uppnådda sextio levnadsår.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 36 höft. (Nr 66.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 66.

Tabell över slutavlöningar och pcnsions
(se
-

.

1907

års avlönings-

Slutavlöning.

Pensions-

underlag.

Byråchef.....................................................

9,000

5,500

Professor....................................................

—

—

Linjedirektör ...............................................

Telefondirektör.............................................

................. 4,600

7,000

4,200

1- provision

ungefär 9,000

4,600

Telegrafdirektör av l:a lönegraden..................

................. 4,600

+ provision

ungefär 8,600

4,600

Yerkstadsdirektör.........................................

8,500

4,600

Byråtjänsteman av högre grad.......................

Telegrafdirektör av 2:a lönegraden..................

................. 4,200

6,0003)

3,700

+ provision

ungefär 7,600

4,200

Kommissarie av l:a lönegraden .....................

................. 3,800

+ provision

ungefär 6,100

3,800

Linjeingenjör...............................................

5,500

3,000

Verkstadsingenjör.........................................

5,500

3,000

Byråtjänsteman av lägre grad .......................

6,000

3,700

Kontorschef vid verkstaden ...........................

Kommissarie av 2:a lönegraden .....................

................. 3,400

+ provision

ungefär 5,200

3,400

Kontrollör av l:a lönegraden..........................

Kommissarie av 8:e lönegraden .....................

................. 3,000

5,500

3,300

+ provision

ungefär 4,400

3,000

Kontrollör av 2:a lönegraden..........................

Kommissarie av 4:e lönegraden .....................

................. 2,800

5,000

3,000

+ provision

ungefär 4,000

2,800

Assistent.....................................................

3,400

2,200

Verkstadskassör............................................

3,400

2,000

Materialförvaltare vid verkstaden....................

3,000

2,000

Förrådsbokhållare.........................................

— ■

—

Verkmästare ...............................................

hyresbidrag

650 s) 3,000

1,800

*) Har numera så hög avlöning, att lian anses kunna pensionera sig själv. (Avlöningen utgår i form av arvode)

12,000 kr.

s) Härutöver årligt arvode 1,000 kr.

3) Vid denna tjänst är icke hyresbidraget medräknat vid pensionsunderlagets bestämmande i förhållande till

slatlönen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

underlag för tjänstemän vid telegrafverket,

sid. 13.)

stat.

1912 års avlöningsstat.

Departe-

ments-

Pensionsunderlagets

förhållande till slut- avlöningen.

%

Slutaylöning.

Av telegraf- styrelsen

föreslaget

pensions- underlag.

Dot föreslagna

pensionsunderlagets

förhållande till slut- aylöningen.

%

Va av 1912 års

slutavlöning utgör:

chefens från

telegraf- styrelsens

avvikande

förslag.

61,i

9,000

5,600

62,2

6,000

—

(nyinrättad) 8,000

5,600

70,o

5,333

60,o

8,000

5,000

62,5

5,333

ungefär 51,1

ungefär 9,000

5,000

ungefär 55,6

ungefär 6,000

ungefär 53,5 t

ungefär 9,000

5,000

ungefär 55,6

ungefär 6,000

54,1

x)“

—

—

—

61,6

7,000

4,600

65,7

4,667

ungefär 55,3

ungefär 8,000

4,600

ungefär 57,5

ungefär 5,333

ungefär 62,8

ungefär 6,400

4,200

ungefär 65,6

ungefär 4,267

54,5 .

6,500

4,000

61,5

4,333

54,5

6,500

4,000

61,5

4,333

61,7

6,000

3,900

65,0

4,000

—

(nyinrättad) 6,000

3,900

65,o

4,000

ungefär 65,4

ungefär 5,300

3,600

ungefär 67,9

ungefär 3,533

60,0

5,500

3,600

65,5

3,667

ungefär 68,*

ungefär 4,600

3,300

ungefär 71,7

ungefär 3,067

60,0

5,000

3,300

66,0

3,333

ungefär 70,0

ungefär 4,100

3,000

ungefär 73,2

ungefär 2,733

64,7

3,800

2,700

71,1

2,533

58,8

—

—

—

—

66,67

4,200

2,700

64,3

2,800

(nyinrättad) 3,400

hyresbidrag

2,400

70,6

2,267

2,300

60,o 1

570s) 3.8OO

2,000

52,6

2,533

2,500

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

1907

års avlönings-

Slutavlöning.

Pensionä-

underlag.

Linjemästare ..............................................................................I

3,250

2,450

J L200 J

Kommissarie av 5:e lönegraden ....................................... 1,800

+ provision

ungefär 2,900

1,500

Kommissarie av 6:e lönegraden ....................................... 1,500

-f provision

ungefär 2,100

1,400

Föreståndare för katalogexpeditionen ................................................

Kommissarie av 7:e lönegraden ....................................... 1,350

2,400

1,300

+ provision

ungefär 1,800

1,300

Telegrafist....................................................................................

1,800

1,200

Vaktföreståndare ...........................................................................

1,800

1,200

Kassör av l:a lönegraden ...............................................................

2,100

1,200

Kontorsskrivare............................................................................

1,800

1,200

f

2,150

| 1,000 |

Linjeförman.................................................................................i

1,800

Kassör av 2:a lönegraden ..............................................................

1,800

1,200

Bokhållare....................................................................................

1,650

1,200

Reparatör ....................................................................................

1,590

900

1,800

1,260

1,000

900

1,485

800

Vaktmästare ................................................................................

1,380

800

Pensionsunderlagets förhållande till slutavlöningen för vissa tjänste
-

män i statskontoret

statskommissarie ............................................................................... 64,4 %

2:a gradens tjänsteman.................................................................... 67,6 »

l:a » » .................................................................... 67,3 »

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 66.

37

stat.

1912

års avlöningsstat.

Va av 1912 års

slutavlöning utgör:

Departe- ments- chefens från

telegraf- styrelsens

avvikande

förslag.

Pensionsunderlagets

förhållande till slut- avlöningen.

%

Slutavlöning.

Av telegraf- styrelsen

föreslaget

pensions- underlag.

Det föreslagna

pension sunderlagets

förhållande till slut- avlöningen.

%

36,9

3,175

59,8

2,117

49,o

2,850

j* l,i7W |

66,67

1,900

ungefär 51,7

ungefär 3,000

1,800

ungefär 60,0

ungefär 2,000

66,0 7

ungefär 2,300

1,600

ungefär 69,6

ungefär 1,533

54,2

2,400

1,600

66,67

1,600

72,2

ungefär 1,800

1,500

ungefär 83,3

ungefär 1,200

66,07

2,100

1,500

71,4

1,400

66,07

2,100

1,500

71,4

1,400

57,1

2,100

1,500

71,4

1,400

66,07

1,950

1,400

71,8

1,300

46,0

2,175

64,4

1,450

55,o

2,050

f 1»4UU <

68,3

1,367

66,07

1,800

1,300

72,2

1,200

72,7

1,650

1,200

72,7

1,100

|

1,900

63,2

1,267

56,o \

\ 1,200 l

l

1,725

1 1

69,6

1,150

55,o

1,950

1,200

högst 61,5

1,300

71,4

1,380

1,000

72,5

920

53,9

1,605

1,000

högst 62,3

1,070

58,o

1,650

1,000

60,6

1,100

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 36 käft. (Nr 66.)

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:123 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av § 7 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket. s. 1 i texten