Angående försäljning av Karlbergs kungsgård in. in
1914-05-05 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1914 B:75, Angående försäljning av Karlbergs kungsgård in. in
Dokumentets text
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 75.
1
Nr 75.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
försäljning av Karlbergs kungsgård in. in.; given Drottningholms
slott den 14 maj 1914.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att den nu å Karlbergs kungsgård förlagda krigsskolan må å tid,
som framdeles bestämmes, förläggas till Järvafältet,
att den av krigsskolan nu disponerade marken — Karlbergs kungsgård
och den därunder lydande s. k. Solnaskogen samt det till
krigsskolan upplåtna området av lägenheten Stenbrottet — må — med
undantag av de delar därav, vilka med därå befintliga byggnader böra
enligt Kungl. Maj:ts beprövande bibehållas för visst ändamål eller som
finnas böra överlåtas till statens järnvägar — kronan på det sätt avhändas,
att därav kostnadsfritt upplåtas de delar, som enligt en blivande
stadsplan erfordras till gator, torg och allmänna platser ävensom angränsande
vattenområde, samt att de återstående delarna försäljas i den
ordning, Kungl. Maj:t bestämmer,
att av de inflytande försäljningsmedlen må icke blott gäldas kostnaderna
för själva försäljningen och utgifterna för ordnandet av gator,
torg och allmänna platser utan även tagas i anspråk dels 1,275,000
kronor för vissa i statsrådsprotokollet närmare angivna markförvärv till
Järvafältet dels ock det belopp, som framdeles kan av riksdagen beviljas
till uppförande av nytt etablissemang för krigsskolan,
att återstående försäljningsmedel må, sedan 43,250 kronor tillgodoförts
domänfonden, ingå till lantförsvarets fond för byggnader och andra
försvarsändamål, samt
att, i mån av behov, de medel, som erfordras till gäldande av kostnaderna
för nämnda markförvärv till Järvafältet, högst 1,275,000 kroBihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 44 hitft. (Nr 75.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
nor, ävensom till bestridande av kostnaderna för ordnande av gator,
torg och allmänna platser, må efter Kungl. Maj:ts beprövande av statskontoret
förskjutas av tillgängliga medel.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Hj. L. Hammarskjöld.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
3
Utdrag av protokollet över lantförsvar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 14 maj 1914.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammakskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och jordbruksdepartementen
anförde chefen för förstnämnda departement, hans excellens
herr statsministern Hammarskjöld, följande:
»Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt en kommitté, att, bland annat,
avgiva förslag å sådan i Stockholms närhet belägen plats, som, under
förutsättning, att Ladugårdsgärdet i framtiden icke komme att användas
såsom övningsområde för de i Stockholm förlagda truppförband, kunde
anses lämplig såsom övningsfält för desamma, inkom denna kommitté
den 19 maj 1.903 med betänkande i ämnet och och föreslog därvid
såsom lämpligt sådant övningsfält ett vidsträckt område sträckande
sig från Brunnsvikens strand västerut och norrut ända till sjöarna
Ravaln och Översjön. Vid Brunnsviken och i trakten därintill tänkte
kommittén sig de flesta kasernetablissemang för stockholmstrupperna
förlagda; de nordvästra delarna av fältet — vilket sedermera blivit
kallat Järvafältet — avsåg kommittén i främsta rummet för artilleriets
4
Den s.k. Ladu»
gårdsgärdeskommissionens
förslag
om inköp
av egendomen
Säby.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
skjutövningar samt upplyste, att dessa trakter tillhörde egendomen
Säby och de under Edsberg iydande gårdarna Väsby, Bög och Knista.
Kommittén föreslog, att dessa och andra fastigheter skulle för kronans
räkning inköpas, samt beräknade kostnaderna för Järvafältets anordnande
till övningsfält och anläggande därstädes av skjutbanor till
4,000,000 kronor.
I proposition (nr 114) till 1905 års lagtima riksdag anslöt Kungl. Maj:t
sig i huvudsak till kommitténs förslag samt hemställde, bland annat,
om riksdagens medgivande, att två närmare angivna områden av norra
Djurgården måtte få kronan avhändas, att av de genom försäljning inflytande
medel finge användas högst 4,000,000 kronor till förvärvande av den
mark, som jämte vissa kronan tillhöriga egendomar av Kungl. Maj:t
ansåges böra ingå i övningsfältet, till ersättningar åt boställshavare,
arrendatorer och andra personer för mistad besittningsrätt till jord,
som för detta ändamål avstodes, m. m., samt till anläggande av skjutbanor,
fältets dränering och ordnande i övrigt, i den mån medel härtill
kunde av nämnda summa erhållas; att vad som efter nämnda 4,000,000
kronor och vissa andra angivna utgifter — däribland för ordnande
av gator och allmänna platser — bleve övrigt av de genom försäljningarna
inflytande medel måtte tilläggas lantförsvarets fond för byggnader och
andra försvarsändamål samt att, i mån av behov, de medel, som i första
hand erfordrades för inköp av mark till övningsfältet m. m., till ersättningar
åt enskilde och till bestridande av kostnaderna för ordnandet av gator
och allmänna platser, finge efter Kungl. Maj:ts beprövande av tillgängliga
medel förskjutas.
Enligt det vid nämnda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet
uttalade dock vid ärendets föredragning dåvarande chefen för
lantförsvarsdepartementet tvivel om, huruvida beloppet 4,000,000 kronor
vore för angivna ändamålen tillräckligt, samt förklarade dessutom,
att det ej på förhand borde bestämmas, vilka egendomar, som skulle
inköpas, utan borde Kungl. Maj:t tillerkännas rätt att efter hand besluta
om lämpliga fastigheters inköpande.
Riksdagen förklarade sig icke hava något att erinra mot anordnande
av ett nytt övningsfält på sätt Kungl. Maj:t föreslagit och biföll
Kungl. Maj:ts ovanberörda hemställan.
Den s. k. Ladugårdsgärdeskommissionen anmälde i skrivelse den 23
februari 1906, att kommissionen med ägaren av Säby avtalat om egendomens
inköpande för kronans räkning för ett pris av 350,000 kronor. Kommissionen
ansåg förvärvandet av denna egendom vara nödvändigt med
5
Kungl. 3Iaj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
hänsyn till artilleriets övningar i fältskjutning men förklarade däremot,
att de under Edsberg lydande gårdarna Väsby, Bög och Knista kunde
för ändamålet undvaras och i allt fall icke borde ifrågakomma till inköp,
förr än det för dem fordrade priset högst betydligt nedsattes.
I skrivelse den 15 februari 1913 uppgav chefen för fjärde armé- ArméfSrdeifördelningen,
att i huvudsak hela det område, som enligt kommittébe- nf‘“rEs^he''e^5
tänkandet av den 19 maj 1903 ursprungligen avsetts såsom övnings- inköp av egenfält
för Stockholms garnison, numera förvärvats med undantag endast domen Säby''
av de nordväst om .lärfälla och väster om Säbysjön belägna delar, som
enligt plan skulle utgöra övningsfältets nordvästra hörn. Ifrågavarande
delar utgjordes till allra största delen av egendomen Säby. Förvärvandet
av denna egendom med dess omväxlande och ur truppövningssynpunkt
mycket lämpliga terräng, i vilken inginge den del av Säbysjön,
sona ej tillhörde kronan, skulle vara synnerligen fördelaktigt för
fältets rationella utnyttjande, särskilt för artilleriet, som härigenom kunde
sättas i stånd att utföra fältskjutningar i huvudstadens närhet och sålunda
inbespara tid och kostnader. Arméfördelningschefen ville därför
föreslå inköp av egendomen Säby, synnerligast som till hans kännedom
kommit, att detta nu kunde ske för jämförelsevis gott pris — vilket,
efter vad erfarenheten i liknande fall''visat, sannolikt icke skulle bliva
händelsen längre fram i tiden.
Med anledning härav meddelade arméförvaltningens fortifikations- Armcförvaltdepartement
i skrivelse den 19 februari 1913, att då förvärvandet av niS“
ifrågavarande egendom syntes av flera skäl önskvärt, fortifikationsdepar- partements
tementet redan med ägaren inlett underhandlingar om köp, och att *“^,1“
dessa underhandlingar lett till avslutandet av ett under förbehåll av 1913."''
Kungl. Maj:ts godkännande den 31 januari 1913 dagtecknat kontrakt,
varigenom Douglas Dickson till Kungl. Maj:t och kronan försålt
egendomen mot eu köpesumma av 450,000 kronor och villkor i övrigt,
att tillträdet skulle ske den 1 juli 1913 eller dessförinnan, om Kungl.
Maj:ts godkännande av köpet vunnes, att kronan övertoge säljarens
rättigheter och skyldigheter på grund av ett emellan säljaren och K.
V. Th. Printz den 1 april 1906 avslutat kontrakt, varigenom egendomen
till Printz utarrenderats till den 14 mars 1916 mot en årlig arrendeavgift
av 7,500 kronor, med rätt för kronan, vilken vore obetaget att
med arrendatorn sluta avtal om andra arrendevillkor, att uppbära arrendeavgift
för det arrendeår, som toge sin början den 14 mars 1913,
varemot kronan skulle vara skyldig tåla avdrag därå för tiden från
Statskon
torets
yttrande.
6 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 75.
sistnämnda dag till tillträdesdagen, vilket avdrag tillkomme säljaren,
samt att, i den mån säljaren vore ansvarig för egendomen påvilande utskylder
och besvär (arrendatorn vore eljest enligt kontraktet skyldig
att svara för onera), denna ansvarighet övertoges av kronan från och
med tillträdesdagen. Fortifikationsdepartementet upplyste därjämte, att
den sålunda vilkorligt inköpta egendomen omfattade tillhopa 665,9
hektar, varav 247,7 hektar åker, 18,7 hektar äng och 330,9 hektar
skogs- och hagmark. Med hänsyn till arealen och egendomens läge
ansåg fortifikationsdepartementet den betingade köpeskillingen ej vara
för hög utan skälig och tillstyrkte därför chefens för fjärde arméfördelningen
framställning.
Sedan statskontoret anmodats avgiva yttrande, huruvida köpeskillingen
för egendomen Säby eventuellt skulle kunna utgå från lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål, upplyste statskontoret,
att denna fond, bildad enligt beslut vid 1902 års riksdag
och kungl. brev den 6 juni samma år, uppkommit genom medel, som
influtit genom försäljning av fastigheter, anslagna åt lantförsvaret, att
fondens behållning vid 1912 års slut beräknats uppgå till omkring
794,000 kronor, att i avseende å dispositionen av fonden stadgats genom
ovanberörda riksdagsbeslut och kungl. brev, att fonden finge för sagda
ändamål användas av Kungl. Maj:t efter inhämtande i varje fall av
riksdagens medgivande, att förutom ett belopp av 4,000 kronor, som
år 1904 erlagts såsom avträde åt arrendatorn av förra kronofogdebostället
St. Köpinge, dittills från fonden utbetalts dels år 1907 enligt
beslut vid 1905 års riksdag 100,000 kronor till fullbordande av Gottlands
artillerikårs nya kasern, och dels år 1911 enligt beslut vid 1908
års riksdag 1,500,000 kronor till täckande av brist i extra ordinarie
anslaget till uppförande av nya byggnader för armén samt att några
vidare anvisningar å fonden icke vore för statskontoret kända.
Då fonden uppkommit genom avyttrande av för lantförsvaret disponerade
fastigheter, ansåg statskontoret den ifrågasatta användningen av
densamma för fastighetsförvärv i och för utvidgning av övningsfältet
vid Järva stå i god överensstämmelse med de ändamål, fonden avser
att främja. _______________
Dåvarande departementschefen ansåg emellertid ytterligare utredning
i ärendet önskvärd och anmodade därför armé förvaltningens artilleri-,
fortifikations- och civila departement att inkomma med yttrande, huruvida
Järvafältet efter föreslagen utvidgning med egendomen Säby bleve
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
ur alla synpunkter fullkomligt tillräckligt för samtliga Stockholms garnison
tillhöriga truppförband, så att jämväl Svea artilleriregemente kunde
därstädes bedriva alla sina skjutövningar, samt huruvida det av riksdagen
i skrivelse deii 26 april 1911 (nr 58) ifrågasatta avyttrande av
vissa vid Brunnsviken belägna delar av Järvafältet genom inköpet av
Säby underlättades eller icke, dels ock med yttrande huruvida krigsskolan,
vars förflyttning från Karlberg ifrågasatts, kunde beredas plats
inom de föreslagna gränserna för Järvafältet, och varest i sådant fall
område för densamma kunde erhållas.
Efter att till en början hava citerat vissa yttranden i det den 19
maj 1903 avgivna kommittébetänkandet, enligt vilka trakten Spånga—
Ravaln skulle erbjuda bästa tillfällen till artilleriskjutövningar, förklarade
artilleri-, fortifikations- och civila departementen i skrivelse den 8 mars
1913 sig icke våga påstå, att alla Svea artilleriregementes övningar
kunde efter den föreslagna utvidgningen bedrivas å Järvafältet, ty så
länge de under Edsberg lydande gårdarna Väsby, Bög och Knista icke
inginge i övningsfältet, stode de såsom de väsentligaste ansedda skjutområdena
icke till förfogande. Skottlinjernas förlängningar inföllo
nämligen på dessa områden, och alla skjutningar i nordlig riktning kunde
förhindras av ägare eller arrendatorer till samma områden. Möjligheten
till uppgörelse med dessa vore naturligtvis icke utesluten. Erfarenheten
gåve dock anledning förmoda, att sådan uppgörelse bleve åtminstone i
längden ganska svår att åstadkomma på rimliga villkor, emedan det
alltid framträdde en önskan att framtvinga köp eller expropriation,
även om den skada eller oro, som i skottlinjerna förlupna kulor kunde
förorsaka, ej i verkligheten vore eller behövde vara alltför stor. Genom
inköpet av Säby möjliggjordes otvivelaktigt artilleriskjutövningar av
olika slag på övningsfältet, under förutsättning likväl att ännu ej inköpta
delar av Hästaområdet och även nordöstra delen av Barkarbyområdet
förvärvades, för att ej skjutövningarna skulle bliva för mycket
kringskurna. Så länge kronan ej vore tillförsäkrad de från början avsedda
skjutriktningarna i nordlig riktning från artilleriställningar i trakterna
Spånga—Järfälla och Hästa—Järfälla, kunde artilleridepartementet
ej anse, att Svea artilleriregementes alla skjutövningar skulle kunna
verkställas på ifrågavarande övningsfält, utan måste fortfarande, ehuru i
mindre utsträckning än förut, anlitas så väl Marma skjutfält som annan
mot ersättning tillfälligtvis upplåten mark. För övrigt ville artilleridepartementet
framhålla, att Positionsartilleriregementets skjutövningar
medförde större risk för kringliggande trakt än fältartilleriets, på grund
Artilleri-,
fortifikationsoch
civila
departementens
skrivelse
den 8 mars
1913.
8
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
därav att Positionsartilleriregementets projektiler ofta inneslöte ganska
stora brisanta sprängladdningar, varför ock särskilt stor försiktighet
med dem måste iakttagas. Med nu angivna förbehåll ansåge artillerioch
fortilikationsdepartementen sig, efter samråd med chefen för fjärde
arméfördelningen, kunna jakande besvara frågan, huruvida övningsfältet
efter inköp av egendomen Säby bleve tillräckligt för samtliga Stockholms
garnison tillhörande truppförband. Dock ville fortifikationsdepartementet
framhålla lämpligheten av vissa gränsregleringar, som kunde föranleda
förvärvandet av mindre områden, vartill medel likväl torde kunna
erhållas genom försäljning av andra områden, som för samma ändamål
kunde avstås. Sådana regleringar syntes böra företagas exempelvis vid
Spånga, så att järnvägen komme att utgöra gränsen för övningsfältet.
Genom övningsfältets tillökning med egendomen Säby underlättades
otvivelaktigt avyttrandet av delar, som kunde anses mindre behövliga
för det ändamål, varför fältet förvärvats. Departementen ansåge
dock, att några vid Brunnsviken belägna delar av fältet ej härav kunde
beröras. Departementen hölle fast mera före, att all mark vid Brunnsviken
måste bibehållas. Å de av nämnda vik berörda delar av fältet
borde nämligen, såsom alltid avsetts, kasernetablissemangen förläggas;
men som Brunnsviksområdet tyvärr icke vore tillräckligt stort för att
kunna rymma alla etablissemangen, måste för något eller några truppförband
väljas annat område i närheten. Alldeles nödvändigt vore
emellertid, att de trupper, för vilka tillgång till en naturlig vattensamling
vore ett oundgängligt behov, finge kasernområde intill viken. I
första rummet gälde detta ingenjörtrupperna, för vilka detta enda i
huvudstadens närhet och nästan det enda i hela övningsfältet befintliga
vatten vore nödvändigt för övningarnas bedrivande. Vidare vore det
angeläget med hänsyn jämväl till vården av det dyrbara hästmaterialet
och övningar med detsamma, att de beridna truppförbanden finge disponera
över vatten och därför finge sina kaserner förlagda vid Brunnsviken.
Slutligen borde framhållas, att nu ifrågavarande markområde
erbjöde i alla avseenden ypperliga och välbelägna byggnadsplatser för
kasernetablissemangen. Skulle denna mark försäljas, måste därför
etablissemangen läggas å andra antingen nyinköpta eller och vida mindre
lämpliga och därför också ekonomiskt ofördelaktigare platser, där bland
annat grunder och planeringar skulle medföra så väsentligt ökade kostnader,
att en eventuell försäljning nog bleve ekonomiskt ofördelaktig.
Departementen kunde därför ej annat än på det allvarligaste avstyrka,
att några av de vid Brunnsviken belägna delar av övningsfältet avyttrades.
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
9
Enligt departementens, av chefen för fjärde arméfördelningen delade
åsikt, bleve genom inköp av egendomen Säby möjligt att åt krigsskolan
bereda plats inom de föreslagna gränserna för Järvafältet. Denna
plats hade dock vid närmare prövning befunnits icke böra utväljas å
någon del av Säbyegendomens område, där krigsskolans förläggning
skulle verka hinderlig! för artilleriövningar. Men fältets tillökning med
nämnda avsevärda område, som bleve tillgängligt för övningar av
varjehanda slag, gjorde, att en del av det övriga fältet, så belägen, att
den ej berördes av vare sig artilleri- eller andra truppförbands skjutövningar,
skulle kunna för krigsskolan avstås. En så belägen plats
hade departementen och arméfördelningschefen funnit å det öster om
järnvägen till Uppsala och till någon del till Edsviken norr om Ulriksdal
gränsande område. Här syntes de för krigsskolan erforderliga
byggnaderna kunna få ett lämpligt läge med tillgång till Edsviken;
och jämväl kunde här för krigsskolans elever beredas ett lämpligt övningsområde,
varöver krigsskolan kunde förfoga, jämte det skolan naturligtvis
även skulle äga att för övningar begagna det stora fältet.
Uti en av föredraganden i fortifikationsdepartementet några dagar
senare ingiven promemoria uppgavs följande.
Egendomen Säby innehölle:
Promemoria
angående
egendomen
Säby.
åker....................................
tomt- och trädgårdsjord
äng ....................................
skogsmark .........................
kärr och mossar.............
vägar ..................................
impedimenter ...................
vatten ...............................
.............. hektar 247,7
............. )> 4,2
» 18,7
.............. » 330,9
.............. » 11,0
............. » 5,9
.............. a> 4,0
............. » 43,5
Summa hektar 665,9
Egendomen vore väl bebyggd. Dock krävde vissa byggnader reparationer,
och en ladubyggnad, som nedblåst, måste nybyggas. Denna
nybyggnad drabbade dock ej kronan. Corps de logis med två flygelbyggnader
syntes vid besök å platsen vara av god beskaffenhet med
störa utrymmen och inredda såsom dylika byggnader till större herrgårdar.
Enligt uppgift borde dock några reparationer göras å huvudbyggnaden.
Ena flygelbyggnaden vore av arrendatorn uthyrd till en
präst. En utmärkt stallbyggnad av sten under plåttak (s. k. herrskapsstall)
vore i gott skick, men användes ej såsom stall, utan såsom förBihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 44 käft. (Nr 75.) 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fortifikationsdepartementets
skrivelse
den 22 november
1913.
1.0 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
varingsrum för redskap m. m. Eu ladugårdsbyggnad med stall och
körbana vore i gott skick. Vidare funnes en rättarbostad, tre statbygnader,
en spannmålsbod, en smedja, en loge, ett redskapsskjul, en såg
och en rya samt diverse mindre hus i gott skick, med undantag därav,
att taket å logen måste omläggas. Byggnaderna å de till egendomen
hörande torpen syntes i gott skick; dock tarvade uthusen till ett torp
genomgående reparation.
1 skrivelse den 22 november 1913 har arméförvaltningens fortifikationsdepartement
anmält, att det med ägaren av Säby den 31 januari
1913 ingångna köpeavtalet förfallit, enär avtalet ingåtts under förutsättning,
att tillträdet skulle ske senast den 1 juli 1913, och säljaren
icke kunnat förmås att, i avvaktan å erforderliga åtgärder för avtalets
godkännande å Kungl. Maj:ts och kronans sida, framskjuta den
avtalade tillträdesdagen, med mindre att honom tillförsäkrades högre
köpeskilling än den förut till 450,000 kronor bestämda.
Sedan emellertid förnyade underhandlingar inletts och slutligen
enighet uppnåtts, hade emellan ägaren av Säby och fortifikationsdepartementet,
under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande, nytt
köpekontrakt den 21 april 1913 upprättats, varigenom träl sesäteriet
Säby eller Herresta, två mantal, frälsehemmanen Ahlsta nr 1, 3/s från
ett helt förmedlat mantal, Åhlsta nr 2, 3 och 4, vartdera Vs från ett
helt förmedlat mantal, jämte utjord samt skattehemmanet Kalfshälla, ett
mantal, med undantag av en till skolhustomt avsöndrad lägenhet om 38,6
ar vid gränsen till Jakobsbergs ägor, försålts till Kungl. Maj:t och
kronan för 464,937 kronor 50 öre med tillträdesrätt den 14 mars 1914;
och skulle köparen från och med tillträdesdagen övertaga såväl säljarens
rättigheter och skyldigheter på grund av ett emellan säljaren och K.
V. Th. Printz den 1 april 1906 avslutat kontrakt, varigenom egendomen
av Printz mot en avgift av 7,500 kronor årligen arrenderats till den
14 mars 1916, som ock ansvaret för fastigheterna påvilande utskylder
och besvär, i den mån sådant ansvar ålåge säljaren. Enligt arrendekontraktet
vore arrendatorn skyldig att utan avdrag å arrendeavgiften
svara för utskylder och onera, som vilade på fastigheterna.
Å de under Edsberg lydande gårdarna Väsby, Bög och Knista
hade år 1903 förelegat ett försäljningsanbud å 636,000 kronor. Efter
underhandlingar med särskilda representanter för nuvarande ägaren,
Edsbergs fastighetsaktiebolag, hade priset nedbringats till 530,000 kronor,
för vilket belopp bolaget enligt kontrakt med fortifikationsdepartementet
under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande till Kungl. Maj:t
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
och kronan försålt nämnda inom Sollentuna socken belägna frälseegendomar
eller Väsby nr 1 och 2, vartdera ett mantal, Bög nr 1, ett
mantal samt Knista nr 1 och 2, vartdera ett mantal, med däri inbegripna
lägenheten Pommern. Jämväl för detta köp vore tillträdesdagen bestämd
till den 14 mars 1914. Säljaren hade dock i detta fall, enligt
särskild förbindelse, medgivit att, om Kungl. Maj:ts godkännande ej
skulle kunna till sistnämnda dag utverkas, vidhålla försäljningen under
en tid av fyra månader därefter eller till den 14 juli 1914, mot det att
han erhölle fem procent årlig ränta å köpeskillingen från den 14 mars
1914 till dess köpeskillingen erlades, varemot kronan skulle äga att
åtnjuta inkomsterna av fastigheterna under motsvarande tid.
Enligt uppgift av arbetschefen vid rikets allmänna kartverk innehölle
fastigheterna Väsby, Bög och Knista tillhopa 554,7 hektar, eller i
åker, äng och trädgård och tomter 151,3 hektar, skogsmark, backar,
mossar, vägar m. m. 388,4 hektar samt del av sjön Ravaln 15 hektar.
Innan köpen av fortifikationsdepartementet avslutats, hade egendomarna
ifråga besiktigats av, bland andra, arméförvaltningens domäntjänsteman
och tillsyningsmannen över Järvafältet, vilka båda tillstyrkt
inköpen enligt avtalade villkor. Med den kännedom om egendomarna,
som fortifikationsdepartementet inhämtat, och de pris, som nu fordrades
för fastigheter i Stockholms närhet, vore fortifikationsdepartementet
övertygat, att priset för såväl Säby som övriga egendomar vore skäligt,
samt ansåge det vara ekonomiskt fördelaktigt att nu förvärva egendomarna,
ty uppskov härmed komme helt säkert att föranleda ökade
kostnader.
Behovet av egendomarna för Järvafältets utökning torde få anses
ådagalagt redan av kommittébetänkandet den 19 maj 1903 och vidare
genom artilleri-, fortifikations- och civila departementens skrivelse den
8 mars 1913.
Vid tiden för avgivande av nyssnämnda kommittébetänkande, däri
ifrågavarande egendomar förklarades böra ingå i det uva övningsfältet,
hade ännu icke förelegat frågan om krigsskolans förflyttning från Karlberg,
som nu enligt fortifikationsdepartementets åsikt borde föranleda
en väsentlig utökning av Järvafältet, om skolan skulle förläggas
inom dess gränser. Såsom i skrivelsen den 8 mars 1913 anförts,
borde krigsskolan ej förläggas å Säby ägor, och fortifikationsdepartementet
ansåge densamma ej heller böra förläggas inom de nu
inköpta Edsbergsgårdarnas ägor, utan syntes, såsom i samma skrivelse
framhållits, lämpligaste platsen vara det till en del till Edsviken gränsande
området av redan förvärvad mark för övningsfältet. Men på
12
Kung!. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 75.
grund av krigsskolans inkräktande på det nuvarande övningsfältet bordo
detta utökas med ett annat område. Därför hade inköpet av nu ifrågavarande
egendomar, på samma gång det påkallats för möjliggörandet
av artilleriets skjutövningar å Järvafältet, föranletts av beliovet av ny
plats med tillhörande övningsområde för krigsskolan, då densamma icke
längre kunde vara förlagd på Karlberg. Skolan måste för sin förläggning
och sina dagliga övningar hava ensam förfoganderätt över ett
visst, ej för knappt tilltaget område, som följaktligen komrae att undandragas
övriga trupper för deras övningar; varförutom skolan naturligtvis
även finge för övningar begagna fältet i övrigt, särskilt vid samövningar
med andra trupper.
Då sålunda en utökning av Järvafältet nödvändiggjordes av krigsskolans
ditflyttning och denna återigen föranleddes därav, att de
förut till skolans förfogande befintliga områden vid Karlberg genom
statens järnvägar komme att inkräktas till sådan omfattning, att praktiska
militärövningar därstädes snart icke kunde bedrivas, hölle fortifikationsdepartementet
före, att ersättning borde lämnas för den skolan
sålunda fråntagna marken, och ersättningsbeloppet användas för förvärvandet
av annan mark. Härigenom syntes medel kunna erhållas
för gäldandet av de uti de nu avslutade köpekontrakten bestämda köpeskillingarna
ävensom för inköp av de områden vid Barkarby och Kyrkbyn,
som i sammanhang med egendomen Säbys införlivande med övningsfältet
borde detsamma tilläggas. För inköp av dessa områden,
vilka utgjordes av tomter, avsedda för bostadshus, samt av ännu ej
inköpta, från Hästa n:ris 1 och 2 avsöndrade tomter torde erfordras
omkring 250,000 kronor. Som de medel, riksdagen förut ställt till
förfogande för inköp av mark till övningsfältet, vore förbrukade, erfordrades
sålunda, efter sammanräkning av sistnämnda belopp och ovan
angivna köpeskillingar, i runt tal 1,250,000 kronor, vilket belopp betydligt
understege värdet av Karlbergs kungsgårds mai''k.
Fortifikationsdepartementet hemställde därför, det Kungl. Maj:t
täcktes dels vidtaga åtgärder för beredandet av tillgångar till belopp av
1,250,000 kronor för inköp av nämnda fastigheter och annan till desamma
och till förut av kronan inköpta områden gränsande mark för att
tilläggas övningsfältet, varvid fortifikationsdepartementet ville till Kungl.
Maj:ts bedömande framställa, huruvida icke erforderliga tillgångar kunde
beredas genom vederlag för mark vid Karlberg, som komme att fråntagas
krigsskolan, dels godkänna berörda köpekontrakt samt bemyndiga
fortifikationsdepartementet att fullfölja köpeavtalen dels ock förordna,
att de inköpta fastigheterna skulle tilläggas Järvafältet.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75. 13
I särskilda skrivelser deu 27 december 1913 bär emellertid dåvarande
departementschefen anmodat
dels inspektören för artilleriet att avgiva yttrande, huruvida genom
ifrågavarande markförvärv de till fjärde arméfördelningen hörande
artilleritruppförbandens ävensom Upplands artilleriregementes skjutövningar
över huvud kunna förläggas till Järvafältet, samt, för den
händelse så skulle vara förhållandet, huruvida artilleriets nuvarande
skjutfält vid Marma vidare behöver tagas i anspråk för artilleriets
räkning,
dels ock fortifikationsdepartementet att, efter inhämtande aA* yttrande
från inspektören för militärläroverken angående behovet av att
till annan plats förflytta krigsskolan å Karlberg ävensom beträffande
omfattningen av de vid en dylik förflyttning för krigsskolan erforderliga
markförvärv och byggnader, inkomma med utredning, huruvida de
medel, som vid en upplåtelse för annat statsändamål, respektive försäljning
av krigsskolans nuvarande områden vid Karlberg, kunna beräknas
inflyta, komma att bliva tillräckliga icke blott för nödiga markförvärv
för krigsskolan å dess nya förläggningsort utan jämväl för
uppförandet därstädes av de för skolan erforderliga byggnader.
I skrivelse den 3 januari 1914 har inspektören för artilleriet anfört
följande.
»Genom förvärvandet av egendomen Säby samt gårdarna Knista,
Bög och Väsby skulle övningsfältet komma att få de gränser i norr
och väster, som föreslagits i det underdåniga betänkande om förslag
angående försäljning av norra Djurgården m. m., som 1903 avgavs av
den av Kungl. Maj:t för sådant ändamål tillsatta kommittén.
Gränsen i söder kan däremot numera icke bliva den då föreslagna.
Men om, såsom nu är föreslaget, vissa delar, vilka ännu kunna
förvärvas av det område, som söderifrån skjuter in mellan Säbv
och det nuvarande övningsfältet, ävensom ännu ej förvärvade,
ehuru inom övningsfältets nuvarande gränser belägna, Hästatomter
inköpas, anser jag, att övningsfältet kan utnyttjas som skjutfält för
artilleriet. Ifrågavarande markförvärv äro emellertid alldeles nödvändiga
härför, ty områdena öster om Barkarby samt öster och norr om
Kyrkebyn vid Järfälla ävensom Hästatomterna gå så långt in i övningsfältet,
att man icke kan undvika att skjuta över desamma, om skjutning
skall äga rum norrut från höjderna vid Barkarby och Hjulsta eller från
övningsfältets östra delar mot Säby. Och utan möjligheter att utföra
skjutningar från dessa platser i angivna riktningar kan övningsfältet ej
Artilleriinspektörens
skrivelse den
3 januari
1914.
Inspektören
för militärläroverken
om
behovet av
krigsskolans
förflyttning.
14 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
lämpligen utnyttjas som skjutfält för artilleriet. Förvärvas däremot
dessa områden, anser jag, att man med fältartilleriets truppförband kan
utföra alla de skjutningar, som erfordras.
Vad positionsartilleriet åter beträffar, erfordras ofta nog för detsamma,
att skjutningar utföras på så stora avstånd och under sådana
förhållanden, att de icke alla lämpligen kunna förläggas till Järvafältet,
under det att detta däremot är förhållandet med Marma skjutfält, vilket
under alla förhållanden icke kan undvaras för artilleriets skjutningar.
Marma är nämligen det enda av alla skjutfälten, där skjutningar
kunna utföras på de största avstånd. Där finnes en skottlinie av
över 9,000 meter, vilken för inskjutning av kanoner är ovillkorligen
nödvändig, under det att man såväl å Järvafältet som å övriga skjutfält
är begränsad till skottvidder på i allmänhet omkring 3,500 meter
eller i undantagsfall något mera. På grund härav anser jag, att
Manna skjutfält allt framgent behöver tagas i anspråk för artilleriets
räkning, och att positionsartilleriets skjutningar till stor del fortfarande
böra förläggas dit, även om vissa av desamma kunna äga rum å Järvafältet.
Av vad jag ovan anfört angående möjligheterna för fältartilleriet
att utföra sina skjutningar å Järvafältet, om detsamma utvidgas enligt
nuvarande förslag, framgår, att Svea artilleriregemente där kan utföra
samtliga sina skjutningar, vilket naturligtvis även skulle vara fallet med
Upplands artilleriregemente, för så vitt tiderna för skjutningarnas utförande
kunde på lämpligt sätt fördelas mellan regementena, ty man
kan ej förutsätta, att bägge regementena samtidigt skola kunna utföra
sina skjutningar därstädes. Men genom eu dylik tid sfördelning komme
Svea och Upplands artilleriregementen att inkräkta på varandras övningstider,
vilket särskilt under repetitionsövningarna är menligt, något soda
erfarenheten från nuvarande förhållanden jämväl bestyrker. Härtill
kommer dessutom, att för Upplands artilleriregemente fordras förläggning
till Järvafältet under skjutperioden. Jag anser fördenskull fördelaktigast,
att endast eu del av Upplands artilleriregementes skjutningar
beräknas framdeles bliva förlagda till Järvafältet, under det att
de övriga fortfarande förbliva å Marma.»
Inspektören för militärläroverken har i skrivelse den 13 januari 1914
förklarat, att det visserligen icke funnes något omedelbart förestående
behov att flytta krigsskolan från Karlberg, men att sådant dock snart
nog skulle kunna uppstå. Det vore väl ej heller uteslutet utan fastmer torde
det böra förutses, att statens järnvägar framdeles komme att göra större
Kiingl. Majds Nåd. Proposition Nr 75.
15
intrång på krigsskolans område ävensom att stadens utveckling åt detta
håll säkerligen komme att giva krigsskolans områden vid Karlberg så
stort värde, att en förflyttning även av detta skäl kunde bliva önskvärd.
Inspektören för militärläroverken ansåge således, att inom en ej
alltför avlägsen framtid det kuude bliva erforderligt att flytta krigsskolan
från Karlberg och att i så fall förflyttningen närmast borde tänkas
äga rum till övningsfältet vid Järva, närmare angivet till den del av
övningsfältet, som läge norr om Ulriksdal. Detta borde redan nu beaktas,
då möjlighet till utvidgning av övningsfältet på rimliga villkor
förefunues, vilken utvidgning i händelse av krigsskolans förflyttningbleve
synnerligen önskvärd och med hänsyn till skolans behov av plats
för sina särskilda övningar nödvändig. Ett enligt nuvarande plan utvidgat
övningsfält komme dock att lämna erforderligt utrymme även
för dessa övningar. I avseende å behovet av byggnader komme att
erfordras först minst lika mycket av bostads- och undervisningslokaler,
som krigsskolan för närvarande disponerade, men därutöver även bostadslokaler
för den lärare- och befälspersonal, som på grund av det
avlägsna läget ej längre lämpligen skulle kunna bo i Stockholm.
I skrivelse den 22 januari 1914 har fortifikationsdepartementet
anfört, att krigsskolans nuvarande områden vid Karlberg omfattade omkring
100 hektar och att, då krigsskolan väl för utbildning av officerare
näppeligen kunde hava väsentligt mindre övningsområde än ett regemente,
det nu till skolans förfogande befintliga området torde vara
för litet och i allt fäll det minsta möjliga. Det syntes icke fortifikationsdepartementet
lämpligt, att krigsskoleelevernas övningar på
grund av ett redan nu synnerligen knappt utrymme icke skulle
kunna bedrivas på ett fullt rationellt sätt; och de av inspektören för
militärläroverken berörda förhållanden komme otvivelaktigt snart nog
och tidigare än inspektören möjligen tänkt att verka därhän, att krigsskolans
fortsatta förläggning å Karlberg vore både oklok och från
statssynpunkt i dubbelt avseende ändamålslös. Om nämligen krigsskolan
och statens järnvägar fortfarande skulle konkurrera om mark
och trängas med varandra å Karlbergs begränsade område, bleve båda
lidande och varken skolans eller järnvägarnas intressen kunde fullt tillgodoses.
Därför ansåge fortifikationsdeparfementet det vara av synnerlig
vikt att icke lämna obegagnat det gynnsamma tillfälle, som nu erbjöde
sig, att kunna tillgodose krigsskolans behov av annan lämplig
förläggningsplats och i sammanhang därmed ett tillräckligt övningsområde.
Det område vid Ulriksdal, delvis gränsande till Edsviken,
Fortifikationsdepartementets
skrivelse
den 22
januari 1914.
opaginerad Kontrollera mot PDF
T 6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
som enligt fortifikationsdepartementets förslag skulle tillkomma krigsskolan
ensamt såsom liandexercisfält, som icke inskränktes av någon
skjutbaneanläggning, kunde utsträckas till omkring 120 hektar, vartill
sedan komme den för skolan beaktansvärda förmånen att dessutom liava
omedelbar tillgång till stockholmsgarnisonens gemensamma övningsfält;
detta allt under förutsättning, att de av fortifikationsdepartementet i
dess skrivelse den 22 november 1913 anmälda fastighetsköpen godkändes.
Uppförandet av ett nytt etablissemang för krigsskolan hade av
arkitekten Erik Josephson beräknats till en kostnad av omkring 2,500,000
kronor. Beräkningen vore icke gjord efter ritningar eller närmare bestämda
förslag, men Josephson, vilken såsom biträde åt fortifikationsdepartementet
vore väl förtrogen med militära byggnadsföretag, hade
tagit del av vad inspektören för militärläroverken anfört i fråga om
erforderligt utrymme för undervisnings- och bostadslokaler samt därefter,
med hänsyn till utrymmet i den nuvarande krigsskolan och den
av inspektören avsedda ökning därav, gjort beräkningarna efter den
kubikmassa, som de nya byggnaderna skulle komma att omfatta.
I sin förberörda skrivelse den 22 november 1913 hade fortifikationsdepartementet
beräknat för markförvärv 1,250,000 kronor. Lades härtill
det av arkitekten Josephson för uppförandet av de för skolan erforderliga
byggnader beräknade beloppet 2,500,000 kronor, bleve det
belopp, som erfordrades, 3,750,000 kronor.
För att utröna, huruvida för gäldandet av nämnda belopp de medel,
som kunde beräknas inflyta för krigsskolans nuvarande områden vid
Karlberg, komme att bliva tillräckliga, hade fortifikationsdepartementet
ansett nödvändigt att låta värdera nämnda områden genom sakkunniga,
vartill departementet valt majoren vid fortifikationen A. G. Korinder,
kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren Ingemar Peterson och
byggmästaren N. P. Althin. Enligt deras utlåtande hade ifrågavarande
områden ett värde av 9,475,000 kronor och sålunda vida överstigande
det belopp, som erfordrades för de föreslagna egendomsköpen och för
ett nytt krigsskoleetablissemang. Vidkommande värderiugsmännens utlåtande
hade fortifikationsdepartementet ej något att däremot erinra;
och ville departementet framhålla, att värderingsmännen, som vid förrättningen
»tagit hänsyn till alla de faktorer, som inverka .på prisbildningen»,
såsom sådan faktor räknat »uppskattning av tiden för en
exploatering av de skilda områdena och härigenom uppkommande ränteförluster»,
som från det nuvarande värdet avdragits. Vid sådant förhållande
och vid beaktande av de senare årens värdestegring å mark i
opaginerad Kontrollera mot PDF
IT
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 75.
och invid Stockholm, torde ej kunna befaras, att Vcärderingsmännens
slutsumma vore för hög. Fastmera kunde antagas, att vid försäljning
ett högre belopp skulle erhållas, vilket bestyrktes, bland annat därav,
att för bruttoarealen av det intill Karlberg liggande Rörstrandsområdet
angivits ett pris av 80 kronor kvadratmetern, under det att det högsta
priset för kvadratmeter mark, tillhörande Karlberg, av värderingsmännen
satts till 20 kronor.
Då frågan om inköp av egendomen Säby i enlighet med det den Giitighet..- 21 april 1913 upprättade köpekontraktet icke hann föreläggas riks-tiden för kondagen
innan dess upplösning, har fortifikationsdepartementet sökt få egendomen
tillträdesdagen och tiden för köpeskillingens likviderande framflyttade. Säby utDet
har emellertid icke lyckats departementet att få berörda tider fram- I * 3 •
flyttade längre än till den 1 .juli 1914 och har säljaren härför betingat
sig en ökning av köpeskillingen med 5 % årlig ränta därå från den
14 mars 1914 till den 1 juli samma år, vadan köpeskillingen sålunda
skulle komma att uppgå till 471,718 kronor 75 öre. I överensstämmelse
härmed samt i övrigt på förut gällande villkor har nytt avtal den 5
mars 1914 upprättats, i sammanhang varmed det förut ingångna avtalet
annullerats. Härom har fortifikationsdepartementet den 10 mars 1914
gjort vederbörlig anmälan.
I anledning av den väckta frågan om krigsskolans förflyttning från ArméförvaitKarlbergs
kungsgård anmodade jag fortifikations- och civila departe- ^
menten att, därest departementen ansåge denna kungsgård böra kronan civila departeavhändas,
inkomma med utredning och förslag; i ämnet. ments ^tt_
° ° rande angåen
de
försäljning
Till svar härå hava nämnda departement i skrivelse den 7 aT Karlbereapril
1914 dels erinrat, hurusom fortifikationsdepartementet i skrivelsen
den 22 januari 1914 förklarat sådan förflyttning snart nog kunna bliva
nödvändig dels ock vidare anfört följande.
Om krigsskolan komme att flyttas från Karlbergs kungsgård, ansåge
fortifikations- och civila departementen, att kronan borde försälja den
av krigsskolan disponerade marken, nämligen utom själva kungsgården
jämväl den därunder lydande s. k. Solnaskogen samt det område av
lägenheten Stenbrottet, som genom kungl. brev den 12 december 1913
upplåtits till krigsskolan såsom ersättning för beredandet av byggnadsplats
för statens järnvägars kontorsbyggnad vid Tomteboda. Från försäljning
syntes böra undantagas de delar av marken, vilka kunde erBihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 44 höft. (Nr 75.) 3
18
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
fordras för statens järnvägar, som dock borde därför utgiva skälig
ersättning till lantförsvaret. 1 vad mån jämväl befintliga byggnader
skulle försäljas, torde icke nu böra avgöras. Enligt vad departementen
inhämtat, hade tillsatta kommitterade för avgivande av förslag
till inhysande av särskilda statsinstitutioner för avsikt föreslå, att kungsgårdens
slottsbyggnad och tilläventyrs några andra byggnader måtte
reserveras för visst ändamål. Åven om slottsbyggnaden icke skulle
komma att användas för något särskilt behov, syntes densamma icke
böra avyttras utan jämte lämpligt tomtområde bibehållas såsom ett
historiskt minnesmärke. De av övriga byggnader, som icke komme till
användning för statens räkning, borde däremot enligt departementens
mening försäljas, och detta under villkor att de bortflyttades från byggnadsplatsen,
så vida ej samtidigt byggnadsplatsen kunde till samma
köpare försäljas. Det syntes nämligen departementen vara i ekonomiskt
avseende mera fördelaktigt att försälja marken såsom tomter för bostadshus
än att fästa huvudvikten vid nu befintliga, för annat ändamål
avsedda byggnader. Men med sådau dispositionsplan kunde något avsevärt
pris ej beräknas för byggnaderna.
Enligt av särskilda sakkunniga verkställd värdering hade den av
krigsskolan disponerade marken ett nuvarande saluvärde av 9,475,000
kronor, häri icke inberäknat ovannämnda genom brevet den 12 december
1913 upplåtna del av lägenheten Stenbrottet, men väl däremot
byggnadsplatsen för statens järnvägars kontorsbyggnad vid Tomteboda.
Liksom förtifikationsdepartementet för sin del förut tillkännagivit, hade
civila departementet ej heller något att erinra mot vad värderingsmännen
anfört; och ansåge båda departementen de för värderingen angivna
grunderna vara riktiga och hållbara, varför departementen anslöte
sig till berörda utlåtande och åberopade detsamma såsom utredning
i försäljningsfrågan med det tillägg, att de angivna värdena, som
även om merberörda del av Stenbrottet icke hade samma värde som
nämnda byggnadsplats, i allt fall måste anses snarare för låga än för
höga, måtte vid beslut om försäljning bestämmas såsom minimipris.
Beträffande tiden för försäljningen bleve denna beroende av tiden
för krigsskolans förflyttande. Väl både i fråga härom olika meningar
yttrats, men alla syntes motse, att flyttning förr eller senare måste
äga rum. Åberopande vad förtifikationsdepartementet härutinnan i
skrivelsen den 22 januari 1914 anfört, ville departementen såsom sin
mening uttala, att försäljningen av kungsgårdens områden borde taga
sin början omedelbart efter det flyttningen av krigsskolan försiggått,
så att de stora värden, som skolans nuvarande områden representerade,
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
ej måtte ligga såsom dött kapital utan på ett ekonomiskt sätt tillgodogöras.
Fördenskull borde, enligt departementens åsikt, förberedande
åtgärder härför i tid vidtagas, så att formella binder för försäljningens
igångsättande, så snart skolan flyttats, ej måtte förefinnas. I sådan
avsikt ville departementen underställa Kungl. Maj:ts prövning,
huruvida icke frågan om krigsskolans förläggande å annan plats och i
sammanhang därmed frågan om försäljning av de till Karlbergs kungsgård
hörande områden redan nu borde upptagas.
Såsom fortifikationsdepartementet i skrivelsen den 22 november 1913
anfört och jämväl i sin merberörda skrivelse den 22 januari 1914 vidrört,
hade fortifikationsdepartementet med de under förbehåll av Kungl.
Maj:ts godkännande uppgjorda avtalen angående inköp av Säby med
flera egendomar i Järfälla socken avsett, bland annat, att kunna bereda
plats för krigsskolan och övningsfält för densamma å Järvafältet. Genom
nämnda inköp skulle nämligen fältet erhålla den utvidgning, att inom
detsamma för krigsskolan kunde avses ett lämpligt område såsom handexercisfält,
varjämte krigsskolan komme att erhålla förmånen av omebar
tillgång till Stockholmsgarnisonens gemensamma övningsfält samt
dess elever sålunda kunna få samövnirigar med trupper av de särskilda
vapenslagen. Det av fortifikationsdepartementet till upplåtelse åt krigsskolan
förordade område, innehållande omkring 120 Ilek!ar, vore beläget
norr om Ulriksdals kungsgård med gräns till en del av Edsviken.
Civila departementet hade för sin del icke något att erinra mot krigsskolans
flyttning och förläggning till nämnda område.
Såsom förberedande åtgärd för försäljning av Karlbergsområdena
vore ock att beakta inhämtandet av riksdagens medgivande därtill;
och ansåge departementen, att proposition härom borde avlåtas redan
till nästinstundande riksdag.
Beträffande dispositionen av de belopp, som inflöte genom försäljningen,
ansåge departementen, att därav borde, på sätt i chefens för
lantförsvarsdepartementet skrivelse den 27 december 1913 förutsatts
och i fortifikationsdepartementets skrivelse den 22 januari 1914 omförmälts,
få användas vad som erfordrades för ytterligare markförvärv
för Järvafältet och för uppförandet av erforderliga byggnader för
krigsskolan, tillsammans beräknat till 3,750,000 kronor, samt att därutöver
inflytande försäljningsmedel borde efter avdrag av försäljningskostnader
ingå till den under statskontorets förvaltning ställda fond,
benämnd lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål,
från vilken fond medel ej finge tagas i anspråk utan riksdagens medgivande.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 75.
De medel, som erfordrades för nyssberörda markförvärv, ansåge
departementen böra, i enlighet med vad av fortifikationsdepartementet
i skrivelsen den 22 november 1913 föreslagits, förskjutas för att framdeles
ersättas av försäljningsmedlen. Då det härför erforderliga beloppet
först efter längre tid torde bliva tillgängligt, syntes förskottet
icke böra bestridas av arméförvaltningen utan av statskontoret.
Om utförandet av försäljningen torde Kungl. Maj:t, sedan frågan
därom blivit avgjord, särskilt förordna. Departementen ansåge sig dock
redan nu böra såsom sin mening uttala, att stadsplan och tomtindelning
av områdena borde förut uppgöras, samt att försäljningen borde
ske tomtvis och anförtros antingen åt djurgårdskommissionen eller
under fortifikationsdepartementets överinseende åt särskild försäljningsman.
Vad anginge uppförandet å Järvafältet av nytt etablissemang för
krigsskolan, vore departementen nu ej i tillfälle att därtill avgiva fullständigt
förslag, men ansåge departementen denna fråga böra framdeles
underställas Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning, sedan definitivt
beslut om skolans flyttning från Karlberg blivit fattat. De för
det nya skoletablissemangets uppförande erforderliga medel torde även
böra förskottsvis bestridas, i den mån tillgångar för ändamålet ej vid
tiden för uppförandet kunde vara att tillgå från lantförsvarets fond för
byggnader och andra försvarsändamål.
På grund av vad sålunda anförts hemställde fortifikations- och
civila departementen, det Kungl. Maj:t täcktes i proposition föreslå
riksdagen medgiva,
att den nu å Karlbergs kungsgård förlagda krigsskolan måtte å tid,
som framdeles bestämdes, förläggas till Järvafältet och åt densamma
upplåtas visst å karta utmärkt område,
att såväl den av krigsskolan nu disponerade marken, nämligen
Karlbergs kungsgård och den därunder lydande s. k. Solnaskogen samt
det till skolan upplåtna området av lägenheten Stenbrottet, som de
krigsskolans byggnader, vilka ej kunde annorstädes eller för annat ändamål
för statens räkning användas, måtte försäljas i delar till pris, så
beräknat, att köpesumman för hela egendomen ej komme att understiga
9,475,000 kronor,
att inflytande försäljningsmedel måtte tagas i anspråk för täckandet
av kostnader för inköp av ytterligare mark för Järvafältet och, efter
prövning av blivande förslag, för uppförandet av erforderliga nya byggnader
för krigsskolan samt i övrigt ingå till lantförsvarets fond för
byggnader och andra försvarsändamål,
samt att de för nämnda markförvärv erforderliga medel, 1,250,000
21
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 75.
kronor, måtte, i avvaktan å inflytande försäljningsmedel till nämnda
belopp, efter Kungl. Maj:ts beprövande av statskontoret förskjutas av
tillgängliga medel.
Hörd över berörda hemställan bar domänstyrelsen den 22 april Domänstyrei1914
förklarat sig icke hava något att erinra mot den ifrågasatta för- sens.
säljningen men ansett, att köpeskillingarna lör de delar av den s.k. Solna- vaitningen av
skogen och lägenheten Stenbrottet, som komma att försäljas, böra till- Karlberg''
godoföras domänfonden; och har styrelsen till stöd för denna sin åsikt
om dispositionen av inflytande försäljningsmedel åberopat dels kungl.
brevet den 26 januari 1894, varigenom Solnaskogen blivit ställd under
skogsstatens vård och förvaltning, dels kungl. breven den 10 juni 1910
angående markupplåtelser från den s. k. Solnaskogen och den 12 december
1913 angående upplåtelse från den s. k. Solnaskogen av mark
för en statens järnvägars byggnad m. m., dels ock chefens för lantförsvarsdepartementet
ämbetsskrivelse till domänstyrelsen den 25 april
1902, däri meddelats, bland annat, att chefens för krigsskolan vid
Karlberg dispositionsrätt över Karlbergs kungsgård, enligt arméförvaltningens
uppfattning, numera endast omfattade rättigheten att begagna
marken för tillämpningsövningars behöriga bedrivande ävensom att,
efter utsyning i föreskriven ordning, erhålla virke för kungsgårdens
behov.
Enligt föreliggande förslag skulle till Järvafältet förvärvas dels Departement»,
egendomen Säby om 665,9 hektar, dels de under Edsberg lydande fas- chefentigheterna
Väsby, Bög och Knista om tillhopa 554,7 hektar, dels ock
en del områden vid Barkarby och Kyrkbyn samt från Hästa nr 1 och 2
avsöndrade tomter.
I fråga om sist nämnda områdens och tomters försäljning till kronan
finnes intet köpekontrakt upprättat, utan meningen vore att söka
förvärva dem under hand eller eventuellt genom expropriation; och hava
kostnaderna härför uppskattats till 250,000 kronor.
Däremot har enligt preliminärt köpekontrakt, som är för säljaren
bindande till den 1 juli 1914, egendomen Säby till kronan försålts för
eu köpeskilling av 471,718 kronor 75 öre, och enligt preliminärt köpekontrakt,
som är för säljaren bindande till den 14 juli 1914, hava fastigheterna
Väsby, Bög och Knista till kronan försålts för 530,000 kronor
— ränta oberäknad.
Sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande markförvärv skulle således
uppgå till det betydande beloppet av 1,251,718 kronor 75 öre,
22 Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 75.
utom viss ränta, eller lämpligen avrundat till 1,275,000 kronor. Det oaktat
anser jag mig böra förorda dessa markförvärv, då de ju endast
innebära ett fullföljande av de för 1905 års riksdag framlagda planerna
i fråga om Järvafältet. Därigenom skulle för övrigt icke blott fältartilleriet
erhålla tillräckligt långa skottlinjer för att kunna bedriva sina
skjutövningar å Järvafältet, utan även möjlighet beredas att inom dess
gränser rymma jämväl etablissemang och övningsfält för krigsskolan.
Av krigsskolans nuvarande område å Karlbergs kungsgård måste
redan inom de närmaste åren åtskilliga upplåtelser äga rum till statens
järnvägar — upplåtelser, som kunna komma att verka ganska olägligt
för krigsskolans verksamhet. Skolans nuvarande etablissemang är ock
i åtskilliga avseenden så bristfälligt, att för den händelse skolan kommer
att kvarbliva å sin nuvarande plats, ändringsarbeten till betydande
belopp måste verkställas. Under sådana omständigheter torde klok förtänksamhet
kräva, att förberedande åtgärder för krigsskolans förflyttning
icke längre uppskjutas.
Jag delar därför fortifikations- och civila departementens åsikt, att
redan nu bör äskas riksdagens medgivande till krigsskolans förflyttande
till Järvafältet och till att den åt krigsskolan för närvarande upplåtna
mark må kronan avhändas. Härvid torde dock böra undantagas icke
blott, såsom nämnda departement ansett, de delar av samma mark, vilka med
därå befintliga byggnader enligt Kungl. Maj:ts beprövande böra bibehållas
för visst ändamål, utan även de delar, som finnas böra överlåtas
till statens järvägar.
Av den mark, som sålunda skulle kronan avhändas, måste, likasom
förut i dylika fall skett, eu del beräknas bliva upplåten utan ersättning,
nämligen allt vad som därav enligt eu blivande stadsplan kan komma att
erfordras till gator, torg och allmänna platser ävensom angränsande
vattenområde. Återstoden kan emellertid försäljas, och torde åt Kungl.
Maj:t överlämnas att bestämma sättet härför, sedan stadsplan och tomtindelning
för Karlbergsområdet fastställts.
I fråga om försäljningen hava fortifikations- och civila departementen
föreslagit ett minimipris av 9,475,000 kronor, eller det av särskilda
sakkunniga vid värdering åsätta beloppet. Härvid hava emellertid
nämnda departement utgått från att även statens järnvägar skulle efter
tomtpris ersätta den mark, som komme att till statens järnvägar överlåtas.
Då likväl, på sätt jag redan anfört, frågan om dessa områden
icke i detta sammanhang skulle bliva föremål för något positivt beslut,
torde icke heller nu lämpligen kunna angivas något visst minimipris
för återstående del av den för närvarande åt krigsskolan upplåtna mark.
Kungl. Mcijits Nåd. Proposition Nr 75.
23
De sakkunnigas värdering synes mig dock så låg, att försäljningen
under alla omständigheter kan beräknas inbringa det av dem angivna
beloppet; och särskilt anser jag mig böra framhålla, att de
sakkunniga, enligt vad deras utlåtande giver vid handen, tagit hänsyn
till nödvändigheten att med hänsyn till en blivande stadsplan avsätta
vissa arealer ej blott till gator utan även till öppna platser och andra
allmänna ändamål samt därför hava beräknat berörda arealer icke lämna
någon försäljningsinkomst utan snarare förorsaka utgift.
Av de inflytande försäljningsmedlen böra naturligtvis i första hand
gäldas omkostnaderna för själva försäljningen ävensom utgifterna för
ordnandet av gator, torg och allmänna platser (de sakkunniga hava vid
värderingen tagit hänsyn till prisbildningen med avseende å kostnaderna
för erforderliga väg- och gatuarbeten). Vidare torde på sätt
fortifikations- och civila departementen anfört av försäljningsmedlen
böra gäldas dels kostnaderna för ovan nämnda markinköp till Järvafältet,
1,275,000 kronor, dels, ock det här ovan approximativt till
2,500,000 kronor upptagna belopp, som framdeles kan av riksdagen
beviljas till uppförande av nytt etablissemang för krigsskolan.
I fråga om återstoden av försäljningsmedlen hava nyss nämnda departement
föreslagit, att densamma skall tillgodoföras lantförsvarets fond
för byggnader och andra försvarsändamål, varemot domänstyrelsen förklarat,
att köpeskillingarna för de delar av Solnaskogen och lägenheten
Stenbrottet, som komma att försäljas, böra tillgodoföras domänfonden.
Under överläggning med statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
har jag emellertid kommit till den åsikt, att med hänsyn till
de stora krav, som lantförsvaret för närvarande ställer på statsverket,
domänfonden icke lämpligen bör tillgodoföras mera av ifrågavarande
försäljningsmedel än som utgör det kapitaliserade värdet av de inkomster,
som domänfonden hittills årligen haft av nyss nämnda delar av
Solnaskogen och lägenheten Stenbrottet. Då dessa inkomster, enligt
vad, på begäran, domänstyrelsen i skrivelse den 5 maj 1914 meddelat,
utgjort 1,435 kronor för år 1912 och 1,730 kronor för år 1913, skulle
sålunda domänfonden, om hänsyn tages till sistnämnda inkomstbelopp,
ej tillgodoföras mera än 43,250 kronor.
I avvaktan på att försäljningsmedlen skola bliva för Kungl. Maj:t
tillgängliga, torde kostnaderna för markinköpen till Järvafältet samt
lör ordnandet av gator, torg och allmänna platser böra av statskontoret
förskjutas för att framdeles ersättas av berörda medel.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
24
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 75
att den nu å Karlbergs kungsgård förlagda krigsskolan må å tid,
som framdeles bestämmes, förläggas till Järvafältet,
att den av krigsskolan nu disponerade marken — Karlbergs kungsgård
och den därunder lydande s. k. Solnaskogen samt det till
krigsskolan upplåtna området av lägenheten Stenbrottet — må — med
undantag av de delar därav, vilka med därå befintliga byggnader böra
enligt Kung!. Maj:ts beprövande bibehållas för visst ändamål eller som
finnas böra överlåtas till statens järnvägar — kronan på det sätt avhändas,
att därav kostnadsfritt upplåtas de delar, som enligt en blivande
stadsplan erfordras till gator, torg och allmänna platser ävensom
angränsande vattenområde, samt att de återstående delarna försäljas i
den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer,
att av de inflytande försäljningsmedlen må icke blott gäldas kostnaderna
för själva försäljningen och utgifterna för ordnandet av gator,
torg och allmänna platser utan även tagas i anspråk dels 1,275,000
kronor för här ovan närmare angivna markförvärv till Järvafältet dels
ock det belopp, som framdeles kan av riksdagen beviljas till uppförande
av nytt etablissemang för krigsskolan,
att återstående försäljningsmedel må, sedan 43,250 kronor tillgodoforts
domänfonden, ingå till lantförsvarets fond för byggnader och
andra försvarsändamål, samt
att, i mån av behov, de medel, som erfordras till gäldande av
kostnaderna för nämnda markförvärv till Järvafältet, högst 1,275,000
kronor, ävensom till bestridande av kostnaderna för ordnande av gator,
torg och allmänna platser, må efter Kungl. Maj:ts beprövande av statskontoret
förskjutas av tillgängliga medel.»
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna nådigt
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Kurt Beifrare.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1914.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1914 B:103 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Karlbergs kungsgård m. m. s. 1 i texten
- SU 1914 B:23 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om försäljning av Karlbergs kungsgård m. m. s. 1 i texten
- SU 1914 B:10 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Karlbergs kungsgård in. in. s. 3 i texten