Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om värnskatt m. m

1914-05-18 · 59 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:85, Med förslag till förordning om värnskatt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

1

Nr 85.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om värnskatt m. m.; given Stockholms slott den 18

maj 1914.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av protokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen

att antaga

dels bilagda förslag till förordning om värnskatt;

dels ock bilagda förslag till förordning angående statsverkets värnskattefond.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 53 käft. (Nr 85.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Kåd. Proposition Nr 85.

Förslag

till

förordning om värnskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För bestridande av särskilda engångskostnader, som föranledas av

ny värnpliktslag ock eljest erfordras för avhjälpande av brister i rikets

försvarsväsen, skall till staten erläggas en tillfällig skatt, benämnd

värnskatt, som på grund av taxering enligt bestämmelserna i denna

förordning för en gång utgår av inkomst och förmögenhet.

2 §•

Fn var, som år 1914 bort annorledes än på grund av efterbeskattning

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, är med de

undantag, som här nedan stadgas, jämväl skyldig erlägga värnskatt.

Med skattskyldigs inkomst och förmögenhet avses i denna förordning

det inkomstbelopp och det förmögenhetsbelopp, därför han

bort år 1914 taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Vid taxering till värnskatt skola dock, där ej i visst fall särskilda

skäl föranleda till avvikelse från den vid taxeringen år 1914 till

inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda uppskattningen, inkomst och

förmögenhet upptagas till enahanda belopp som vid sistnämnda taxering.

B §•

För annan än inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder

skyldighet att erlägga värnskatt:

a) då inkomsten utgör minst 5,000 kronor eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 85.

b) då förmögenheten uppgår till minst 30,000 kronor eller

c) då vid sammanläggning av inkomst och förmögenhet enligt

bestämmelserna i 4 § bildas ett taxerat belopp av minst 5,000 kronor.

Förmögenhet, som understiger 10,000 kronor, är dock i varje fall

fri från värnskatt. Likaledes är för skattskyldig, som i denna paragraf

avses, inkomst, vilken icke uppgår till 2,600 kronor, i varje fall från

sådan skatt undantagen.

Om äkta makar bort var för sig taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

inträder för vardera maken skattskyldighet för värnskatt,

då båda makarnas sammanräknade inkomst eller förmögenhet

uppgått till så högt belopp, att, därest endera maken skolat för samma

inkomst eller förmögenhet taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skattskyldighet enligt bestämmelserna i denna paragraf förelegat.

4 §.

1 mom. Vid taxering till värnskatt skall fastställas ett till värnskatt

taxerat belopp.

2 mom. För annan skattskyldig än inländskt aktiebolag och

solidariskt bankbolag ingår i det taxerade beloppet förmögenheten

med en tiondedel av sitt belopp och inkomst, som utgör minst 5,000

kronor, med hela sitt belopp. Där för skattskyldig, varorn nu är fråga,

inkomsten understiger 5,000 kronor, skall i det taxerade beloppet ingå

följande belopp av inkomsten, nämligen:

av

inkomst,

som

uppgår

till

2,600

kr.

men

ej

till

2.700

kr.

200

kr

»

»

»

»

»

2.700

»

»

2,800

»

400

»

»

»

»

»

»

2,800

»

»

»

»

2,900

600

»

»

»

»

»

2,900

»

»

3,000

»

800

»

»

»

»

»

3,000

»

»

»

»

3,100

»

1,000

»

»

»

»

»

»

3,100

»

»

»

3,200

»

1,200

>

»

»

»

»

»

3,200

»

»

»

»

3,300

»

1,400

>

»

»

»

»

»

3,300

»

»

»

»

3,400

»

1,600

>

»

»

»

»

»

3,400

»

»

»

»

3,500

»

1,800

»

»

»

»

3.500

»

»

»

»

3,600

»

2,000

>

»

»

»

»

3,600

»

»

»

»

3,700

»

2,200

»

»

y>

»

»

3,700

»

>

»

»

3,800

»

2,400

>

»

»

»

»

3,800

»

»

3,900

2,600

*

>

»

»

»

3,900

»

»

»

»

4,000

2^800

Ti-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung i Maj.ts Nåd. Proposition Nr 85.

av

inkomst,

som

uppgår till 4,000 kr

. men

ej

till

4,100

kr.

3,000

kr.

>

»

»

»

>

4,100 »

»

»

»

4,200

»

3,200

»

>

7>

»

4,200 »

»

»

»

4,300

»

3,400

»

»

»

>

»

4,300 »

>

»

»

4,400

»

3,600

»

»

»

>

»

4,400 »

»

»

4,500

»

3,800

»

>N

>

»

»

4,500 »

»

»

»

4,600

»

4,000

»

>

>

>

»

»

4,600 »

»

»

4,700

»

4,200

»

»

>

>

»

4,700 »

»

»

»

4,800

>

4,400

»

»

»

»

»

4,800 »

>

»

4,900

»

4,600

»

»

»

»

»

4,900 »

»

»

»

5,000

»

4,800

»

3 mom. Är fråga om äkta makar, vilka skola var för sig taxeras

till värnskatt, skall inkomst, som enligt 2 mom. bör tagas i beräkning

vid taxeringen, vara makarnas sammanlagda inkomst. Understiger den

sammanlagda inkomsten 5,000 kronor, skall det belopp, varmed samma

inkomst bör vid taxeringen upptagas, för beräkning av vardera makens

taxerade belopp fördelas å makarna efter storleken av varderas inkomst.

4 mom. Det belopp, som med tillämpning av dessa grunder slutligen

uppkommer, avrundas, där det ej uppgår till fullt hundratal

kronor, till närmast lägre fulla hundratal kronor och utgör, sålunda

avjämnat, i fall, varom nu är fråga, det till värnskatt taxerade beloppet.

5 §•

För skattskyldig, som i 3 § sägs, utgår värnskatt med en krona

för varje fullt hundratal kronor av ett belopp, som beräknas efter följande

grunder:

Om det taxerade beloppet icke överstiger 5,000 kronor, ökas detsamma

med 50 procent.

Om det taxerade beloppet överstiger 5,000 kronor, ökas

den del av det taxerade beloppet, som icke överstiger 5,000 kronor,

med 50 procent,

> » » » » » som överstiger

5,000

kronor men

icke

8,000

kronor,

med

150 procent

8,000

» »

»

12,000

»

200 »

12,000

» »

14,000

250 »

14,000

>

17,000

»

»

300 >

17,000

» »

»

20,000

»

»

350 »

20,000

» >

25,000

»

>

400 >

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.

Maj.ts

Nåd. Proposition Nr

85.

25,000

kronor men

icke

30,000

kronor,

med

500 procent

30,000

» »

»

40,000

»

600

»

40,000

» »

»

50,000

700

»

50,000

» »

»

70,000

»

»

800

»

70,000

» »

»

100,000

»

900

»

100,000

» »

»

150,000

»

1,000

»

150,000

» »

»

250,000

»

1,150

»

250,000

1,250

»

dock att det beräknade belopp, varefter skatten skall utgå, icke må

i något fall överstiga tolv gånger det taxerade beloppet

6 §.

Skattskyldig, vilken bort vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

år 1914 erhålla nedsättning enligt 19 § 2 mom. förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt i det till sådan skatt taxerade

beloppet, äger åtnjuta nedsättning i värnskattens belopp med en

tiondedel därav för varje barn, för vilket nedsättning vid nämnda

taxering skolat medgivas.

7 §•

För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder skyldighet

att erlägga värnskatt, då inkomsten överstiger fem procent av

bolagets kapital, så beräknat som i 20 § förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt sägs.

Inkomst, som i enlighet härmed taxeras till värnskatt, upptages

för taxeringen i jämna hundratal kronor, så att överskjutande belopp,

som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller. Sålunda upptaget

belopp utgör i förevarande fall till värnskatt taxerat belopp.

8

Inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag har att, för varje

fullt hundratal av det taxerade beloppet, erlägga värnskatt med följande

belopp, nämligen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

när

den taxerade

inkomsten i förhållande till kapitalet:

värnskatt

pr 100 kr.

överstiger

5

men

ej

5 Va

procent...................................

Kr.

0.3 0

5*/.

»

»

5 Va

» ....................................

0.6 0

»

5 Va

»

»

6

» ...................................

0.9 0

C

»

»

6 7s

» ....................................

1.20

6S

»

»

6 7a

» ....................................

1.50

»

6 V,

»

»

(

» ...................................

1.80

»

7

»

»

7 7a

» ..................................

2.10

»

7 Va

»

»

7 7a

» ....................................

2.40

»

7 Va

»

»

8

» ....................................

2.70

»

8

»

»

8 V,

» ................................

3.—

>

8 V,

»

»

8 Va

» ....................................

3.30

»

8 Va

»

»

9

» ....................................

3.60

»

9

»

»

9 7a

» .................................

3.90

»

9 ''4

»

»

9 Va

» ....................................

4.20

»

9 Va

»

»

10

» ....................................

4.5 0

»

10

»

10 7a

» ....................................

4.80

»

10Va

»

»

10 Va

» ..................................

5.io

»

10 -V,

»

»

11

» ..................................

5.40

y>

11

«

»

11 Va

» ....................................

5.70

>

11 Va

«

»

11 Va

» ....................................

6.—

»

H7a

»

»

12

» ....................................

6.30

»

12

»

»

12 7,

y. ....................................

6.60

»

12 7,

»

»

13

» ............................

6.90

»

13

»

»

13 Va

» ...................................

7.20

»

13 V,

14

» ....................................

7.50

14

»

»

14 Va

» ....................................

7.80

»

141/,

»

»

15

» ...................................

8.i o

»

15 ‘

»

»

15 Va

» ....................................

8.40

»

15 7,

»

»

16

» ....................................

8.70

»

16

»

16 Va

» ....................................

9.—

»

16 7,

»

»

17

» ....................................

9.30

17

»

»

17 Va

» ........................

9.60

»

17 7»

»

»

18

» ......................

9.90

>

18

»

»

18 7,

» ....................................

10.20

»

18 7g

»

»

19

» ....................................

10.50

»

19

»

>

19 v,

10.80

»

19 7a

»

»

20

»

11.10

»

20

»

5»

21

»

11.40

»

21

»

»

22

»

11.70

»

22

»

»

23

12.—

»

23

»

»

24

» ....................................

12.30

»

24

»

»

25

» .....................

12.60

»

25

»

»

26

» ....................................

12.75 i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

när

ilen

taxerade

inkomsten i

förhållande till kapitalet:

värnskatt

pr 100 kr.

i

överstiger

26

men

ej

27

procent ..........

Kr.

12.90

*

27

»

»

28

» ..........

13.05

»

28

»

»

29

» .........

13.20

»

29

»

»

30

» ...........

13.35

»

30

»

»

32

» ..........

13.50

»

32

»

»

34

» ..........

13.65

»

34

»

36

» ...........

13.80

»

36

»

»

38

» ...........

13.95

»

38

»

»

40

» ...........

14.io

»

40

»

»

45

» ..........

14.25

»

45

»

»

50

» ...........

14.40

»

50

»

»

55

» ...........

14.55

»

55

»

»

60

» ...........

14.70

60

»

65

» ...........

14.85

»

65

»

75

» ...........

15.—

75

»

»

85

» ...........

15.15

85

»

»

90

» ...........

15.30

»

90

»

95

» ...........

15.45

95

»

»

100

» ...........

15.60

»

100

» ...........

15.75

9 §•

Värnskatten förfaller till betalning under år 1915. Skattskyldig

äger dock i så måtto åtnjuta anstånd med värnskattens erläggande,

att en tredjedel av värnskatten inbetalas under år 1915 samt att

återstående två tredjedelar av skatten erläggas antingen i sin helhet

under år 1916 eller ock med ena hälften under sistnämnda år och

med andra hälften under år 1917.

Skattskyldig, som i behörig tid och ordning år 1915 erlägger

honom påförd värnskatt i dess helhet, äger åtnjuta avdrag med fem

procent av värnskattens belopp.

Om debitering, uppbörd och redovisning av värnskatt förordnar

Konungen.

10 §.

Till ledning vid uträknandet av värnskatt utfärdar Konungen

särskild tabell.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

K-.ngl, Majds Nåd. Proposition Nr 85.

11 §•

Skattskyldig taxeras till värnskatt å den ort, där han år 1914

skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

12 §.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola ock äga tillämpning i fråga om värnskatt.

13 §.

Hava makar blivit särskilt taxerade till värnskatt, skall skatt

ändock beräknas efter de för dem båda taxerade beloppen sammanräknade

och påföras makarna efter storleken av varderas taxerade

belopp.

14 §.

Taxering till värnskatt verkställes av en särskild nämnd, kallad

värnskattenämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av

Konungens befallningshavande och skall bestå av minst fyra högst

åtta ledamöter. Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter

till antal, motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i

värnskattenämnden. Såväl ordinarie ledamöter som suppleanter utses

för län bland ledamöterna eller suppleanterna i länets prövningsnämnd

och för Stockholms stad bland ledamöterna eller suppleanterna i stadens

prövningsnämnd.

Värnskattenämnden sammanträder för län i residensstaden och

för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens

befallningshavande och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må

vara avslutade inom 1914 års utgång. Om tid och ställe för nämndens

sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande allmän kungörelse

samt underrättar i god tid dem, som blivit utsedda till ledamöter i

nämnden.

Möter för ledamot i värnskattenämnd hinder att tillstädeskomma,

bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande,

som därefter inkallar vederbörande suppleant.

Den, som blivit utsedd till ledamot i värnskattenämnd eller inkallad

i stället för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds .\åd. Proposition Kr So. 9

laga förfall icke infinner sig vid nämndens sammankomst, skall bota

tjugufem kronor.

15 §.

En var, som år 1914 i behörig tid och ordning avgivit deklaration,

men vars deklaration icke blivit följd vid hans taxering till

inkomst- och förmögenhetsskatt, äger att hos värnskattenämnden göra

skriftlig framställning om ny uppskattning av inkomsten och förmögenheten.

Sådan framställning skall, vid påföljd att eljest icke upptagas

till behandling, ingivas till Konungens befallningshavande senast före

klockan tolv på trettionde dagen före värnskattenämndens sammanträde.

Härom skola de skattskyldiga erinras i den kungörelse, som i 14 § sägs.

16 §.

De av värnskattenämnden beslutade taxeringarna antecknas i

särskild längd, benämnd värnskattelängd, vartill formulär fastställes av

Konungen. I längden upptagas den skattskyldiges namn, taxerat

belopp, det belopp, efter vilket skatt utgår, skatteprocent i förekommande

fall och antalet barn, därför nedsättning äger rum. Längden

underskrives av värnskattenämndens ordförande och minst två ledamöter.

Där vid taxering jämväl förmögenhet legat till grund för taxeringen,

skall å skattskyldigs deklaration angivas särskilt den inkomst och särskilt

den förmögenhetsdel, som ingår i det taxerade beloppet. Har skattskyldig

icke avlämnat deklaration, skall berörda anteckning verkställas i värnskattelängdens

anteckningskolumn.

Vid nämndens sammanträde föres protokoll angående de ärenden,

där sådant erfordras; börande protokollet justeras inför nämnden och

justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av två ledamöter.

Anteckningarna i värnskattelängden och å deklarationerna verkställas

samt protokollet föres av den eller de personer, som Konungens

befallningshavande därtill förordnat.

17 §.

Konungens befallningshavande åligger att vid värnskattenämndens

sammanträde framlägga fullständigt förslag till taxeringarna för värnskatt

ävensom att tillhandahålla nämnden de deklarationer, taxeringslängder

och övriga handlingar, som för taxeringarnas verkställande

må erfordras.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 53 höft. (Nr 85.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

18 §•

Inom femton dagar efter värnskattenämndens sista sammankomst

skola, utom vad Stockholms stad angår, värnskattelängderna översändas

till vederbörande häradsskrivare eller magistrat.

Efter emottagandet av värnskattelängden åligger det häradsskrivaren

och i stad med magistrat vederbörande tjänsteman att ofördröjligen

uträkna och i längden införa de skattebelopp, som på grund

av värnskattenämndens beslut skola påföras. Värnskattelängden skall

därefter före utgången av år 1915 till Konungens befallningshavande

återställas för att biläggas kronoräkenskaperna för nämnda år.

Avskrift av den till häradsskrivaren överlämnade värn skattelängden,

i vad den angår varje särskild kommun, skall av honom före

den 1 mars 1915 vid bot av tre kronor för varje överskjutande dag

tillställas vederbörande kommunalstämmas eller stadsstyrelses ordförande,

vilken det åligger att under viss bestämd och vederbörligen kungjord

tid, som ej må understiga fjorton dagar, på lämpligt och därvid även

tillkännagivet ställe hålla avskriften de skattskyldiga tillhanda. Avskriften

bör senast den 1 maj 1915 av ordföranden återställas till

häradsskrivaren att av honom förvaras.

I stad med magistrat, utom Stockholm, skall genom magistratens

försorg avskrift av värnskattelängden för varje särskilt taxeringsdistrikt

i samma ordning hållas de skattskyldiga tillhanda, varefter avskriften

hos magistraten eller vederbörande tjänsteman förvaras.

19 §•

1 mom. Över värnskattenämnds beslut må besvär anföras av

kronans ombud och vederbörande skattskyldig.

Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen skett, senast den 30 april

1915 före klockan tolv på dagen, vid påföljd att besvären eljest icke

varda upptagna till prövning.

2 mom. Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av

värnskattelängd och 1914 års taxeringslängd som värnskattenämndens

protokoll, såvitt den överklagade taxeringsfrågan angår, samt därefter

förklaring över besvären infordrats från vederbörande, insänder Konungens

befallningshavande skyndsamt till kammarrätten samtliga handlingarna

med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Pr 85.

3 mom. Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder

Konungens befallningsliavande till kammarrätten förteckning

å anförda besvär.

20 §.

Den, som taxerats till värnskatt å ort, där han icke är skattskyldig

för sådan skatt, äge att häröver anföra besvär hos kammarrätten.

Besvären skola, vid påföljd att eljest icke varda upptagna till

prövning, inom natt och år, efter det att värnskatt första gången vederbörande

avfordrats, ingivas till Konungens befallningshavande i det

län, inom vilket taxeringen skett, varefter med ärendet förfares i enahanda

ordning, som i 19 § 2 mom. stadgas.

21 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1914

ändras eller sådan taxering varder någon åsatt, skall samtidigt vidtagas

den ändring i taxeringen till värnskatt eller åsättas den taxering till

sådan skatt, som därav kan föranledas.

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande

till kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1914 i erforderliga fall foga utdrag av värnskattélängden

och värnskattenämndens protokoll eller, därest nämnden

vid tiden för besvärens insändande ännu icke sammanträtt och avslutat

sitt arbete, så fort ske kan till kammarrätten överlämna berörda utdrag.

22 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 inom., 43 §, 44 § 1 stycket, 48 §,

51 §, 52 §, 56 §, 57 §, 58 §, 59 §, 60 § och 61 § förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande värnskattenämnden och förfarandet vid

taxering till värnskatt.

23 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt för år 1914, samt han genom det förfarande,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kumjl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 85.

vilket föranlett efterbeskattningen, kommit att alldeles icke eller till

för ringa belopp taxeras till värnskatt, skall särskild värnskatt påföras

honom till belopp, som genom berörda förfarande undandragits. Har

den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om särskild värnskatt, varom

ovan sägs, vad i 22 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

för sådant fall stadgats beträffande sistnämnda skatt.

På grund av efterbeskattning påförd värnskatt förfaller i sin helhet

till betalning samtidigt med den på grund av efterbeskattningen påförda

inkomst- och förmögenhetsskatten. Vid erläggandet av sådan värnskatt

äger avdrag, som i 9 § sägs, icke rum.

Efterbeskattning till värnskatt sker i sammanhang med efterbeskattningen

till inkomst- och förmögenhetsskatt; och gäller i fråga om

klagan över efterbeskattning till värnskatt vad som stadgats rörande

överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Om efterbeskattning till värnskatt göres anteckning i särskild

värnskattelängd, vilken bilägges vederbörande inkomstlängd.

24 §.

Därest för skattskyldig, som i 3 § sägs, skulle på grund av försämrad

ekonomisk ställning finnas möta synnerligen stor svårighet att

erlägga värnskatt, äger den prövningsnämnd, som har att besluta i

fråga om hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för något

av åren 1915, 1916 och 1917, att, på därom av den skattskyldige gjord

skriftlig framställning och efter lcronoombudets skriftligen avgivna yttrande,

helt eller delvis eftergiva den tredjedel av värnskatten, som eljest

skolat ovillkorligen erläggas under det år, prövningsnämnden sammanträder.

Framställning, som här avses, skall ingivas till Konungens

befallningshavande senast före klockan tolv på dagen i länen den 15

juli och i Stockholm den 31 augusti eller, om då är helgdag, nästföljande

dag; och böra de skattskyldiga härom erinras genom den

kungörelse, som omförmäles i 42 § förordningen om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering.

Besvär över prövningsnämnds beslut i fråga om eftergivande av

värnskatt må föras i den för överklagande av prövningsnämnds beslut

rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade ordning.

Där värnskatt eftergivits, skall utdrag av prövningsnämndens

protokoll i ärendet genom protokollsförandens försorg tillställas vederbörande

uppbördsmyndighet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

13

25 §.

Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbete för

taxering till värnskatt, som enligt 17 § skall genom Konungens

befallningshavandes föranstaltande utföras, samt övriga av taxeringsarbetet

föranledda kostnader bär värnskattenämnden att efter förslag

av Konungens befallningskavande använda erforderliga medel.

A värnskattenämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter i

denna nämnd äga åtnjuta resekostnads- ock traktamentsersättning såsom

för ledamot i prövningsnämnd är stadgat.

Häradsskrivare ock vederbörande tjänstemän i stad äga att för de

avskrifter av värnskattelängderna, som det enligt 18 § åligger dem att

avlämna, undfå ersättning med femtio öre arket.

Här omförmälda ersättningar, vilka skola bestridas med inflytande

värnskattemedel, utbetalas av Konungens befallningskavande efter

granskning av därå ingivna rekvisitioner.

26 §.

1 mom. Sammandrag av värnskattelängderna, upprättade i överensstämmelse

med fastställt formulär, skola före den 1 juli 1915 av vederbörande

häradsskrivare och magistrat, utom i Stockholm, insändas till

Konungens befallningshavande.

2 mom. På grund av dessa sammandrag ock sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade, bör i

varje län av landskontoret uppgöras särskilt sammandrag över länets

hela påförda värnskatt; ock skall i Stockholm sådant sammandrag upprättas

av därvarande uppbördsverk. De av landskontoren och Stockholms

stads uppbördsverk upprättade sammandragen, därtill tryckta blanketter

genom statskontorets försorg tillhandahållas vederbörande tjänstemän,

skola av Konungens befallningshavande till statskontoret insändas före

den 1 september 1915.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit

därstädes granskas, bör ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret

upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket

och utdelas med allmänna tidningarna.

Denna förordning träder i kraft å tid, som av Konungen bestämmes,

sedan den nya värnpliktslagen utfärdats.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

Förslag

till

förordning angående statsverkets värn skaf tefond.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Statsverkets inkomster av värnskatten skola, i den mån de icke

anvisas å stat för år 1915, avsättas till en särskild fond, benämnd

värnskattefonden, för att användas till det i 1 § av förordningen om

värnskatt avsedda ändamål.

2 §•

Fonden göres räntebärande och förvaltas av statskontoret i enlighet

med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar.

3 §•

Fondens avkastning skall, efter avdrag av förvaltningskostnaderna,

läggas till kapitalet.

4 §•

Om sättet för fondens användning besluta Konungen och riksdagen

gemensamt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

15

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 maj

1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Yennersten, anförde:

Jag anhåller att nu få underställa Eders Kungl. Maj:ts prövning

dels förslag till förordning om värnskatt, rörande vilket förslag kammarrätten

den 15 innevarande maj avgivit infordrat utlåtande, dels

ock förslag till förordning angående statsverkets värnskattefond. I

sistnämnda ärende har statskontoret yttrat sig den 16 i samma månad.

Tanken på en extraordinär progressiv skatt för anskaffande av

medel till försvarets engångskostnader samt lagd på större förmögenheter

och större inkomster härstammar från Tyska rikets försvars- och

skattereform av år 1913. De stora extraordinära bördor, som för till
-

Den tyska

värnskatten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Lämplig}} et c i\

av eu svensk

värnskatt.

16 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

godoseende av försvarets krav i Tyskland begärdes av de bättre situerade,

mötte knappast från något håll starkare motstånd. Viktiga medverkande

omständigheter voro säkerligen Tyska rikets säregna finansförhållanden.

A ena sidan hade extraordinära försvarsbehov redan länge i ganska

stor utsträckning täckts icke genom normala inkomstkällor utan

genom upplåning; och då en sådan utveckling borde hejdas, låg det

nära till hands att omedelbart taga den levande generationens kapital

i anspråk för detta ändamål. Å andra sidan mötte det stora svårigheter

att nå målet genom en vanlig förmögenhets- eller inkomstskatt

av det skäl, att dessa skatter redan kommit till användning

i de särskilda tyska staterna och därför icke ansågos böra användas

såsom inkomstkällor för riksfinanserna. Man gjorde därför den nya

bördan alldeles fristående och ville ej ens benämna densamma »skatt»

utan kallade den »bidrag» eller »kontribution» (Wehrbeitrag); och

dess egenskap av inkomstkälla blott för ett särskilt utgiftsändamål,

nämligen försvaret, fasthölls så strängt, att enligt lagens slutliga formulering

den del av skatten, som kan komma att visa sig obehövlig för

det avsedda ändamålet, skall återbetalas till de skattdragande. Att

hela lösningen av frågan innebar endast ett tillgodoseende av ögonblickets

stora inkomstbehov, medan en verklig reform av Tyska rikets

finansväsen skulle kräva helt andra åtgärder, framhölls också uttryckligen

av den tyska riksregeringens representanter. Åtgärdens extraordinära

beskaffenhet bragtes också till alldeles särskilt tydligt uttryck

i den tyska lagen.

Vid övervägande av medel för finansiering av försvarets engångskostnader

i vårt eget land måste man likaledes hålla strängt

fast vid synpunkten, att det här gäller att, med minsta möjliga rubbningar

i samhällets och folkets ekonomiska liv, omedelbart få till

förfogande högst avsevärda belopp. Liksom i Tyskland måste man

därför på förhand avstå från en sådan lösning av uppgiften, som skulle

kräva djupgående omläggningar i skattesystemet; man får begagna sig

av utvägar, som finanstekniskt och finansvetenskapligt kanske icke

i och för sig kunna anses som de bästa möjliga, men som lättast tillgodose

de trängande, rent omedelbara behoven. Åtgärden måste ses

från synpunkten av att vårt försvar redan alltför länge försummats

och att man därför nu på en gång måste taga i anspråk belopp, som

under normala förhållanden borde ha fördelats över en lång följd

av år.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

Sverige intager som bekant en nära nog enastående ställning

genom att aldrig i fredstid hava upptagit lån för försvarsändamål. Om

ett annat land med samma ställning som vårt hade stått inför ett sådant

läge som det nuvarande, kunde det helt säkert hava ansetts som en lämplig

utväg att täcka ett stort extraordinärt försvarsbehov genom upplåning.

Något sådant bör hos oss icke ifrågasättas. Sveriges statskredit är icke

minst från försvarssynpunkt en ovärderlig tillgång och bör icke försvagas.

Tänker man då på andra inkomstkällor, måste det i avseende på

ett förstärkt tillgodogörande av naturtillgångarna sägas, att detta säkerligen

icke vore ägnat att bereda tillräckligt stora nya inkomster med

den snabbhet, som oundgängligen erfordras för försvarets engångskostnader.

Man har därför endast beskattningen att tänka på. Att härvid

upptaga nya skatteobjekt skulle förutsätta betydligt större förberedelser

än tiden nu medgiver. Man ledes därför redan på denna indirekta väg

till att uppsöka det redan nu använda skatteobjekt, som förmögenheten

och inkomsten utgöra.

Att en starkt progressiv skatt på dessa, med huvudvikten lagd på

förmögenheten, icke får bedömas efter samma grunder som en varaktig

skatt, har jag redan framhållit. Då det gäller så höga belopp, som

nu ifrågasättas, kan det icke betvivlas, att skatten för mången skattdragande

kommer att utesluta möjligheten av besparingar, som han

eljest kunnat göra, d. v. s. att den kommer att gå ut över kapitalbildningen

i landet; och i icke få fall måste sannolikt — såsom

skett till och med i Tyskland — rent av antagas, att redan bildat

kapital kommer att tagas i anspråk i ganska stor utsträckning, det

vill säga nationalkapitalet så till vida minskas. Olägenheten härav

för landets allmänna ekonomiska utveckling är oförneklig; ty ett land

med Sveriges ständigt växande kapitalbehov och jämförelsevis begränsade

inhemska kapitalbildning måste med särskild omsorg undvika vad

som kan genom minskning i inhemskt sparande öka beroendet av det

utländska kapitalet. Å andra sidan är det emellertid ett obestridligt

faktum, att Sveriges ekonomiska utveckling särskilt under senaste årtionden

varit glädjande stark, och man torde därför äga rätt

till antagandet, att bördan skall vara möjlig att bära utan allvarlig

olägenhet för vårt näringsliv, om det blott strängt fasthålles, att här

är fråga om en rent extraordinär pålaga, som tages i anspråk blott

för en enda gång. Förutsättningen är därför också, att skattens

engångskaraktär på alla punkter fasthålles, fullt lika mycket här som

i Tyskland; ty en återkommande värnskatt av den beskaffenhet som

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 53 käft. (Nr 85.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Skattesystem.

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

den nu ifrågavarande skulle säkerligen medföra allvarliga faror för

vårt ekonomiska liv och draga efter sig verkningar, som bleve kännbara

långt utanför kretsen av de direkt skattskyldiga.

Sett ur synpunkten av statsutgifternas fördelning på olika samhällsklasser,

innebär värnskattens upptagande, att de bättre och bäst

ställda i samhället få bära hela engångskostnaden för försvarets iståndsättande.

Försvaret är för visso hela folkets gemensamma intresse, de

fattiges lika väl som de rikes. Att man trots detta anser sig böra lägga

den nya bördan så odelat på ett jämförelsevis litet antal medborgare,

torde dock i viss mån redan vara motiverat. A ena sidan skulle de

erforderliga stora beloppens uttagande genom en mera allmän beskattning

i varje fall förutsätta reformer i det redan befintliga skatteväsendet,

vartill tid för närvarande alldeles saknas, och å andra sidan hava

under den senaste mansålderns ekonomiska utveckling samlats betydande

enskilda förmögenheter, vilkas innehavare äga särskilda möjligheter att

komma landet till hjälp i ett läge sådant som det nuvarande. Att de

även äro villiga därtill, kan glädjande nog förutsättas.

I anslutning till första försvarsberedningens förslag i dess preliminära

betänkande av februari 1914 anser jag sålunda en extraordinär,

progressiv värnskatt, lagd på den större förmögenheten och den större

inkomsten, böra bliva den inkomstkälla, som skall bereda medel till

försvarets engångskostnader.

Därav att den tyska värnskattens idé sålunda synes förtjänt

att läggas till grund, följer emellertid icke, att den tyska skatten med

framgång kan kopieras i rent skattetekniskt hänseende. Yarje land

har i det hänseendet sina egendomligheter, som dels följa av dess

allmänna ekonomiska förhållanden, dels bero på dess historiskt givna

skattesystem. Det sistnämnda torde böra tillmätas en särskild betydelse, då

det gäller en rent tillfällig skatt, emedan dennas genomförande i alldeles

särskild grad underlättas, då den kan anknytas till bestående skatteförhållanden.

Sådana synpunkter förtjäna långt mindre beaktande vid en

varaktig skattereform, emedan de svårigheter, som möta vid själva

genomförandet, då kunna rikligt ersättas genom fördelar under skattens

fortsatta tillvaro, medan den tillfälliga skatten i motsvarande fall får alla

olägenheterna utan fördelarna. Vad särskilt vårt land beträffar, äga vi i

den nyligen genomförda reformen av statens inkomstbeskattning en grund

att bygga på, som icke synes böra övergivas utan starka skäl. Efter

min mening skulle ett upptagande i värnskattens system av vissa,

yttre moment i den nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatten hava

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 85.

varit lämpligt, även om de icke redan återfunnits inom vårt skatteväsen;

och de bliva det alltså i ännu högre grad, då så är fallet.

Detta innebär ingalunda, att värnskatten skall förete överensstämmelser

med inkomst- och förmögenhetsskatten i avseende på skattesatser eller

skattebördans fördelning på olika grupper av skattskyldiga. Av det

föregående följer, att så alldeles ej kan eller bör bliva förhållandet,

och i det följande skall jag utförligt återkomma därtill.

När man går att närmare undersöka skattesystemet för värnskatten,

har man först att betrakta skatt på enskilda personer, däri —

nu och i det följande — inräknade alla andra skattskyldiga än inhemska

aktiebolag och solidariska bankbolag.

Den tyska värnskatten på enskilda personer sönderfaller i två

alldeles skilda delar, en förmögenhetsskatt och en inkomstskatt, vilkas

enda förbindelseled är, att den såsom normal antagna förmögenhetsavkastningen

(fem procent av förmögenhetsvärdet) fråndrages inkomsten

för fastställande av dennas beskattningsbara belopp. Det inses ganska

lätt, att ett sådant beskattningssystem skapar en mindre lämplig fördelning

av skattebördan för de många, vilka äga såväl förmögenhet

som arbetsinkomst, i det att förmögenhetsskattens progression göres

beroende enbart av förmögenhetens storlek och inkomstskattens progression

likaledes enbart av (den antagna) arbetsinkomstens storlek.

I motsats till detta förfarande eftersträvar den moderna progressiva

beskattningen i allmänhet att avväga skattebördan med hänsyn till

den sk afdragande s ekonomiska ställning som en helhet, icke efter varje

del för sig utan hänsyn till den andra delen.

Det av mig nu antydda syftet kan utan tvivel nås på flera olika

sätt; men det torde vara uppenbart, att ett sådant sätt är att kombinera

inkomst och förmögenhet till ett gemensamt taxerat belopp, vilket

lägges till grund för beskattningen, så som för närvarande sker i avseende

på inkomst- och förmögenhetsskatten. Då skattens progression

bestämmes icke efter inkomsten särskilt eller efter förmögenheten särskilt

utan efter deras förenade inverkan på det taxerade beloppet, är det

tydligt, att man härigenom kommer att taga hänsyn till den skattskyldiges

totala ekonomiska ställning, bedömd efter de grunder, på vilka

skatten bygger. Det synes mig då på anförda skäl givet, att värnskatten

i avseende på enskilda bör utgå såsom en enhetlig skatt,

byggd på ett genom kombination av inkomst och förmögenhet (eller

arbetsinkomst och förmögenhetsinkomst) erhållet taxerat belopp.

Utgår man från att å ena sidan inkomsten och å andra sidan för
-

Skatt på

enskilda

personer

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

mögenheten bör läggas till grund, kan kombineringen ordnas på två

olika sätt, allt efter som man vill betrakta det kombinerade beloppet

såsom förmögenhetsbelopp eller såsom inkomstbelopp. I det förra fallet

ingår förmögenheten med sitt verkliga belopp, och därtill lägges inkomsten

multiplicerad med ett högre eller lägre tal. I det senare fallet

ingår inkomsten med sitt verkliga belopp, och därtill lägges en viss

del av förmögenheten. Vilkendera av dessa vägar som följes, är från

skattebelastningens synpunkt likgiltigt, emedan denna kan bliva alldeles

densamma i båda fallen. Om man t. ex. i förra fallet till förmögenheten

lägger tio gånger inkomsten och i senare fallet till inkomsten

lägger en tiondedel av förmögenheten samt på det sålunda erhållna

taxerade beloppet uttager en skatt på respektive t. ex. 0.4 procent

och 4 procent, får man samma skattebelopp vilkendera vägen man

följer. År förmögenheten t. ex. 200,000 kronor och inkomsten 10,000

kronor, blir skatten 1,200 kronor; skulle inkomsten vid samma förmögenhet

vara 5,000 eller 20,000 kronor, bleve skatten respektive

1,000 och 1,600 kronor, o. s. v., alldeles oberoende av vilketdera

systemet man vill följa.

Då alltså valet mellan dessa två vägar blir en ren bekvämlighetssak,

har det synts mig lämpligast att tillstyrka den senare lösningen,

nämligen att till inkomsten lägga en viss del av förmögenheten.

Avgörande för mig har härvid varit, dels att såväl skattskyldiga som

taxeringsmyndigheter äro fullt förtrogna med detta, i inkomst- och

förmögenhetsskatten gällande system, dels också att det kombinerade

beloppet synts mig hellre böra behandlas såsom inkomst än såsom

förmögenhet, för att tydligt uttryck må givas åt det allmänna syftet

att skatten bör kunna bestridas ur inkomsten, utan att själva förmögenheten

skall behöva tillgripas.

Därnäst gäller det att taga i betraktande, om inkomst och förmögenhet,

behandlade på nu antydda sätt, skola ingå oavkortade eller

om avdrag från beloppet skall göras, för att man skall undgå dubbelräkning

av förmögenhetsinkomsten. Detta är en fråga av reell betydelse,

såsom strax skall visas. Det tyska systemet innefattar, såsom

jag redan nämnt, ett avdrag från inkomsten uppgående till den antagna

förmögenhetsavkastningen fem procent, och uppenbarligen vore det möjligt

att tillämpa samma metod även vid det nu föreslagna svenska

systemet. Detta förefaller mig emellertid icke vara fullt lämpligt, av

skäl som jag nu skall nämna.

I strid med vad man kanske skulle antaga, blir nämligen verkan

av ett sådant avdrag, att man, just i de viktigaste fallen, icke kan

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

taga hänsyn till den mindre skattekraften hos sådan förmögenhet,

som ger mindre än den såsom normal antagna avkastningen fem

procent, vadan denna förmögenhet blir oproportionerligt hårt beskattad.

Så snart man har en förmögenhetsskatt, kommer alltid

ägaren av en förmögenhet med mindre än normal avkastning att

bliva, i förhållande till sin inkomst, hårdare beskattad än ägaren

av en lika stor förmögenhet med normal avkastning; men det nu ifrågavarande

avdraget kommer att ytterligare skärpa denna olikhet. Vid

större förmögenheter kommer skillnaden att bliva högst avsevärd.

Antager man, att ägaren av en förmögenhet på t. ex. 2,000,000 kronor

i normala fall bör betala en skatt av — såsom är fallet i det förslag,

som här skall framläggas — 32,195 kronor, så måste tydligen under

förutsättning av det berörda femprocentsavdraget ett dylikt skattebelopp

fastställas för själva förmögenhetsbeloppet 2,000,000 kronor; och huru

ringa avkastning denna förmögenhet än kommer att giva, kvarstår

samma skattebelopp oförminskat. Inräknar man åter förmögenhetsinkomsten

i det taxerade beloppet, d. v. s. underlåtes femprocentsavdraget,

kommer man tydligen att fastställa det nämnda skattebeloppet

32,195 kronor för en sådan förmögenhet på 2,000,000 kronor,

som är förenad med den såsom normal antagna avkastningen av fem

procent, alltså med 100,000 kronors inkomst; och om avkastningen

skulle sjunka därunder, kommer skattebeloppet därför att proportionsvis

minskas. Vid en avkastning av fyra procent, d. v. s. 80,000 kronors

inkomst, nedgår skatten till 29,495 kronor, vid en avkastning av

tre procent eller 60,000 kronors inkomst till 26,795 kronor, o. s. v.,

medan den, såsom nämnts, under förutsättning av femprocentsavdraget

kvarstår vid samma belopp 32,195 kronor.

Det nu sagda gäller sådana skattskyldiga, som hava endast eller

i huvudsak endast förmögenhetsinkomt, det vill säga i främsta rummet

ägare av jord; och för de större jordägarne torde också förutsättningen

om en förmögenhetsavkastning på mindre än fem procent i särskilt stor

utsträckning äga giltighet. Då just denna grupp av skattskyldiga

sannolikt därjämte, på grund av mindre lätt tillgång till kontanta

medel, torde bliva särskilt hårt träffad av en så hög och en så starkt

progressiv skatt som värnskatten, synes det vara anledning att icke

genom den antydda anordningen ytterligare förstärka denna ojämnhet.

I sådana fall, där vid sidan av förmögenlietsavkastningen finnes en

arbetsinkomst, tillräckligt stor att bringa upp den totala inkomsten till

fem procent av förmögenhetens belopp, ställer sig verkan av femprocentsavdraget

annorlunda; ty då fem procent av förmögenheten dragas från

s. 22 Kontrollera mot PDF

Bolags
beskattning.

22 Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

inkomsten, ehuru förmögenhetsavkastningen endast är tre procent,

kommer arbetsinkomstens belopp i verkligheten att minskas med de

överskjutande två procenten. En person, som jämte den ovan antagna

förmögenheten 2,000,000 kronor, med en avkastning av 60,000 kronor,

har en annan inkomst av 40,000 kronor, kommer sålunda genom femprocentsavdraget

att få frånräkna hela sin inkomst och alltså betala i

skatt 32,195 kronor. Det framgår emellertid av det föregående, att

alldeles samma skattebelopp under de antagna förutsättningarna skulle

komma att erläggas för en förmögenhet på 2,000,000 kronor i förening

med en inkomst på 100,000 kronor, om femprocentsavdraget icke förekommer.

I detta fall är det alltså likgiltigt, om skattesystemet innefattar

bestämmelse om avdrag eller icke, medan en sådan bestämmelse

i förut berörda fall verkar avgjort ofördelaktigt.

Inkomsten och den del av förmögenheten, som blir fastställd, böra

alltså efter min mening båda ingå oavkortade i det taxerade beloppet,

dock med undantag för lägre inkomster, varom jag senare skall yttra mig.

Härvid är det en given sak, såsom också framgår av de nyss lämnade

exemplen, att man vid avvägning av förmögenhetsdelen tager

hänsyn till, att förmögenhetens avkastning därjämte ingår i det

taxerade beloppet såsom inkomst; det är blott under denna förutsättning,

som det ovan sagda har sin giltighet. Om man alltså till

inkomsten lägger exempelvis en tiondedel av förmögenheten för att få

det taxerade beloppet, innebär detta under förutsättning av normal

avkastning — fem procent eller en tjugondedel — av förmögenheten,

att förmögenhetsinkomsten beskattas lika hårt som en tre (icke två)

gånger så stor annan inkomst; ty utom tiondedelen av förmögenheten

(= två gånger dess antagna avkastning) ingår i det taxerade beloppet

hela den verkliga förmögenhetsavkastningen. Även detta är i principiell

överensstämmelse med vår nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatt,

som dock utgår efter ett vida mindre förmögenhetstillägg.

Av det jag nu sagt följer, att jag anser värnskatten i avseende

på enskilda personer böra utgå efter ett taxerat belopp, sammansatt

av inkomsten och en viss del av förmögenheten. Till frågan om förmögenhetsdelens

storlek återkommer jag i sammanhang med frågorna

om skattebelopp och skattegränser.

Till egendomligheterna i den svenska statsbeskattningen på inkomst

hör aktiebolagens beskattning''), som ju innebär en dubbelbeskatt
J)

I uttrycket aktiebolag innefattas här och i det följande även solidariska bankbolag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 85.

ning av den utdelade vinsten samt till och med — i sådana fall, då aktiebolag

äga aktier i andra aktiebolag — en flerdubbel sådan beskattning.

I motsats härtill har man i den tyska värnskatten sökt undvika

dubbelbeskattning genom att hos aktiebolagen blott beskatta förmögenheten

och av denna blott de verkliga reserverna, medan aktiekapitalet

ansetts beskattat genom den förmögenhetsskatt de enskilda aktieägarna

erlägga.

För min del saknar jag anledning att nu ingå på frågan om

lämpligheten av den nuvarande svenska aktiebolagsbeskattningen. För

täckande av de stora behov, som värnskatten skall fylla, kan nämligen

bolagens särskilda beskattning alldeles icke undvaras. Även om det vore

möjligt att nu från enskilda upptaga den eljest på bolagen fallande

skatten, skulle detta utan tvivel för de enskilda kännas som en så

mycket hårdare beskattning, att det ej bör försökas. Jag är ingalunda

blind för olägenheterna härav. Det belopp, som framgår såsom

nettovinst ur ett aktiebolags bokslut, är sannolikt endast undantagsvis

i sin helhet likvid, disponibel vinst; i det stora flertalet fall

består ett sådant belopp utan tvivel, i större eller mindre utsträckning,

av en ökning i tillgångarnas värde, genom nya inköp av maskiner,

inventarier och så vidare, och det kan alltså icke utan vidare frigöras

för att inbetalas i form av skatt. Då de flesta aktieägare få

betala värnskatt och detta under samma år som bolagen samt ofta

till avsevärda belopp, är det också sannolikt, att de ogärna se sina

aktieinkomster samtidigt minskade* och att följaktligen en i och

för sig väl befogad minskning i utdelningarna under dessa år blir

svårare att genomdriva än eljest. I sådant fall kommer värnskatten

att gå ut över avsättningar till fonder, kanske till och med över

avskrivningarna. De ofrånkomliga olägenheterna av värnskatten träda

därför alldeles särskilt starkt fram i avseende på aktiebolagen, och

värnskattens extraordinära beskaffenhet framträder icke på någon

punkt mera uppenbart. Det synes mig emellertid på anförda skäl vara

uteslutet att nu försöka någon mera djupgående omläggning av

grunderna för bolagsbeskattningen, och även mera begränsade modifikationer,

t. ex. lättande av skattebördan för aktiebolag, som av

en eller annan anledning äro mindre bärkraftiga, torde kräva förarbeten,

vilka tiden icke tillåter. Frånsett en vittgående ändring i skatteskalan, vartill

jag återkommer, bör alltså värnskatten för aktiebolag, enligt min med

första försvarsberedningens överensstämmande mening, utgå efter samma

grunder som de för inkomst- och förmögenhetsskatten gällande, så
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Skattebelopp

och skattesatser.

Skattens hela

belopp.

Skattens avkastning

enligt

tyska

skattegrunder.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

lunda efter nettovinsten i förhållande till summan av aktiekapital och

reservfond.

Jag övergår nu till frågorna om skattebelopp och skattesatser,

med de därtill hörande frågorna om skattegränser och förmögenhetsandelens

storlek.

Vid en skatt sådan som värnskatten, avsedd att fylla ett visst,

noga bestämt behov, kan man icke utgå från på förhand fastslagna

skattesatser, utan får taga till utgångspunkt det totala belopp, skatten

är avsedd att inbringa, varefter detta belopp fördelas mellan olika

grupper av skattskyldiga efter de grunder, som kunna anses skäliga. I

Eders Kungl. Maj:ts proposition rörande ny härordning äro de försvarets

engångskostnader, för vilkas täckande värnskatten skall bereda

medel, angivna till omkring 75 miljoner kronor, och detta bör alltså

utgöra värnskattens ungefärliga totalbelopp.

Det visar sig då omedelbart, att den svenska värnskatten måste

bliva, relativt taget, mycket avsevärt högre än den tyska. Efterföljande

sammanställningar visa, vad en svensk värnskatt kunde antagas

inbringa, om de tyska skattesatserna här komme till användning. Det

tyska materialet gäller, frånsett aktiebolagen, förhållandena i Preussen,

vilka ligga till grund för de officiella beräkningarna av den tyska

värnskattens avkastning som helhet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

25

a) För enskild förmögenhet ställa sig siffrorna på följande sätt1):

1

2

3

4

5

6

Förmögenhetsgrupper

Förmögenhet

Förmögenhet

Sverige i

Värnskatt på

Värnskatt på förmögenhet

i Preussen

i Sverige

procent av

förmögenhet

i Sverige en-

(mark resp. kronor)

’/j 1911

sl/i2 1912

Preussen

i Preussen

ligt de tvska

kronor

kronor

proc.

kronor

grunderna

kronor

10—30,000 .......................

13,166,206,100

1,333,286,000

lO.io

4,937,720

498,710

30—50,000 ........................

8,412,850,500

584,643,000

6.94

6,310,100

437,921

60-100,000........................

12,116,224,200

769,992,000

6.3 5

24,232,030

1.538,734

100—200,000 .....................

10,859,219,300

747,834,000

6.88

34,749,160

2,390,742

200 - 500,000 .....................

12,806,396,900

902,901,000

7.05

62,751,230

4,423,962

500—1,000,000.....................

8,433,043,700

585,834,000

6.94

54,815,100

3,804,168

1-2,000,000........................

7,218,781,100

500,780,000

6.93

59,193,900

4,102,137

2—5,000,000........................

6,830,474,100

503,707,000

7.37

70,353,610

5,185 061

över 5,000,000.....................

8,649,278,100

381,021,000

4.40

114,450,440

5,035,819

Summa

88,492,474,000

6,309,998,000

7.13

431,793,290

27,417,254

Med antagen ökning intill s1/

Siffra för Tyska riket enligt

is 1913 (5 proc. om året) ..

proportionen 8:5..............

490,214,922

784,343,800

28,788,117

1

J) De tyska siffrorna för förmögenhet och inkomst samt avkastning av den på dem

utgående värnskatten äro de officiella, ingående i “Anlage 111“ till det för värnskatten

tillsatta riksdagsutskottets betänkande (Verhandlungen des Reichstags. XIIL Legislaturperiode.

I. Session. Anlagen zu den Stenographischen Berichten. Nr. 1083).

Motsvarande siffror för Sverige äro, vad förmögenheten beträffar, hämtade från en av

aktuarien I. Flodström inom finansdepartementet verkställd, preliminär sammanräkning

efter 1913 års deklarationer av skattepliktiga förmögenheter på minst 10,000 kronor

vid 1912 års slut samt, vad inkomsten beträffar, hämtade från den publicerade bearbetningen

av 1912 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt, varvid den i de taxerade

beloppen ingående förmögenhetsdelen approximativt beräknats och utskilts. För aktiebolagen

har förhållandet mellan deras reserver i Tyska riket och i Sverige år 1907/08

resp. 1908 lagts till grund, varvid siffran för det förra landet hämtats från dess officiella

aktiebolagsstatistik och för det senare från finansdepartementets Finansstatistiska utredningar

IV. Det är givet, att samtliga jämförelser kunna göra anspråk på endast ungefärlig

riktighet, men deras huvudsakliga överensstämmelse med verkligheten torde knappast

böra betvivlas.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 53 höft. (Nr 85.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

b) Siffrorna för enskild inkomst äro följande:

1

2

3

4

5

6

Inkomstgrupper

(mark resp. kronor)

Inkomster

i Preussen

under 1910

(1911 års

taxering)

kronor

Inkomster

i Sverige

1911 (1912

års taxering)

kronor

Sverige

i procent

av Preussen

proc.

Värnskatt

på inkomst

i Preussen

kronor

Värnskatt

på inkomst

i Sverige en- ligt de tyska

grunderna

kronor

5—20,000 ...........................

1,913,610,000

248,383,000

12.98

21,376,910

2,776,596

20—30,000 ........................

388,930,000

39,457,000

10.14

6,572,650

666,865

30—50,000 ........................

424,640,000

39,696,000

9.36

10,805,490

1,012,559

över 50,000 ........................

1,364,370,000

79,522,000

5.8$

82,467,400

4,809,054

Summa

4,091,550,000

407,058,000

9.95

121,222,450

9,265,074

Med antagen ökning intill 3l/u 1913 (5 proc. om året).....................

s/s (för Sverige l/a) avgå såsom antagen fonderad inkomst; återstå......

139,405,818

46,468,606

10,191,581

5,095,790

Siffra för Tyska riket enligt proportionen 8:5 ...........

74,349,770

c) För aktiebolag slutligen blir resultatet följande:

1

2

3

4

5

Verkliga

reserver i

Tyska riket

1907/08

kronor

Reserv- och

jämförliga

fonder

i Sverige

1908

kronor

Sverige

i procent

av Tyska

riket

proc.

Tysk värn- skatt på

aktiebolag

kronor

Värnskatt på

aktiebolag i

Sverige

enligt de

tyska

grunderna

kronor

2,367,990,000

653,445,000

27.5 9

36,000,000

9,932,400

Dessa jämförelser synas vara av ganska stor betydelse för den

föreliggande frågan. De visa för Sveriges del icke blott inkomstens

relativt större betydelse jämförd med förmögenheten utan kanske ännu

tydligare de stora förmögenheternas och de stora inkomsternas långt

mindre utbredning i vårt land. En ytterligare uppdelning av de

högsta inkomst- och förmögenhetsgrupperna skulle utan tvivel hava

visat detta ännu tydligare. Å andra sidan finner man av sista tabellen,

att Sverige äger en, om hänsyn tages till folkmängden, anmärkningsvärt

stor aktiebolagsförmögenhet. Sammanställer man de belopp, en

svensk värnskatt, byggd på de tyska grunderna, skulle giva, blir emellertid

resultatet långt ifrån tillräckligt, såsom jag redan förut antytt,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

och detta trots att vissa av de i tabellerna ingående beräkningarna

äro något mera optimistiska än jag för Sveriges del kan anse fullt befogat.

Visserligen är det möjligt, att den tyska värnskatten kommer

att inbringa avsevärt mera än som beräknats, men därav kan man

ej sluta till en motsvarande höjning i de svenska siffrorna. Ty den

tyska förmögenhetstaxeringen för värnskatten har genom flera åtgärder

blivit långt noggrannare än förhållandet varit med de taxeringar, på

vilka beräkningarna grundats, medan så ej kan komma att bliva fallet

med den svenska värnskatten. En sammanställning visar, att en på

angivna sätt bestämd svensk värnskatt skulle avkasta:

på enskild förmögenhet ................ 28,788,117 kronor

på enskild inkomst ........................... 5,095,790 »

på aktiebolag........................^ 9,932,400 »

Summa 43,816,307 kronor.

Då den svenska skatten bör inbringa omkring 75 miljoner kronor,

måste ovanstående belopp höjas med något över 31 miljoner kronor

eller lll/2 procent, sålunda en synnerligen stor ökning. Man måste

därför på förhand göra klart för sig, att de svenska skattesatserna

över hela linjen måste bliva betydligt högre än de tyska, ehuru givetvis

strängt inom ramen för de grundsatser, som på förhand fastslagits

för värnskatten. Denna stora ökning kan icke läggas enbart

på de allra rikaste, även om detta eljest vore berättigat, av det

vägande statsfinansiella skälet att, såsom vi sett, de högsta förmögenhetsoch

inkomstgrupperna hos oss äro alldeles för små för att även den

högsta praktiskt rimliga beskattning av dem skall kunna inbringa det

erforderliga beloppet. Å andra sidan innebära de — i förhållande till

enskild inkomst och förmögenhet — relativt stora beloppen för aktiebolag

en möjlighet till ökning i skatte avkastning, vilken alldeles icke

kan lämnas obegagnad; och härigenom erhålles indirekt en ytterligare

förmögenhetsbeskattning, sannolikt företrädesvis på den större förmögenheten.

Det torde därför vara lämpligt att först fastställa, huruledes det

totala skattebeloppet lämpligast skall fördelas mellan aktiebolag och

andra skattskyldiga, varefter man kan övergå till att fastställa skatteskalan

för vardera av dessa grupper för sig. I avseende på proportionen

mellan grupperna kan man lämpligen taga till utgångspunkt

förhållandet i inkomst- och förmögenhetsskatten. Detta förhållande

synes från början avsetts att vara ungefärligen 1 : 3, vilket betyder,

att omkring en fjärdedel av inkomst- och förmögenhetsskatten skulle

s. 28 Kontrollera mot PDF

Skatt på

enskilda

per soner.

28 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 85.

betalas av aktiebolagen. Den av finansdepartementet utgivna bearbetningen

av 1912 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt (Finansstatistiska

utredningar. Yl.) visar, att aktiebolagens andel i verkligheten

åtminstone det ifrågavarande året varit betydligt större, i det att

totala skattebeloppet fördelade sig på följande sätt mellan de två

grupperna:

Skattebelopp kronor Procent

enskilda personer m. fl. 24,786,974 69.40

inländska aktiebolag m. fl. 10,930,128 30.60

Summa 35,717,097 100.oo

Ehuru denna andel för aktiebolagen är synnerligen stor, torde

man utan alltför påtaglig olägenhet kunna bibehålla densamma även

beträffande värnskatten, som alltså till omkring 30 procent skall betalas

av bolagen. På de enskilda komma då återstående 70 procent

eller ett sammanlagt belopp av omkring 52 Va miljoner kronor.

Det saknar icke intresse att undersöka, vilken ökning av skattebeloppet

enligt de tyska grunderna en sådan fördelning skulle innebära.

Siffrorna äro följande:

enligt tyska grunder enligt föreliggande förslag1) ökning

Skatt på enskilda 33.9 milj. kronor 52.4 milj. kronor 54.6 procent

» » aktiebolag 9.9 > » 22.7 » » 129.3 »

Summa 43.8 milj. kronor 75.1 milj. kronor 71.5 procent.

Beskattningen på enskilda kommer sålunda att ökas med gott

hälften, medan bolagsbeskattningen blir mera än två och en fjärdedel

gånger den tyska.

Jag skall nu redogöra för den skatteskala, genom vilken det ifrågavarande

beloppet skatt av enskilda, 52 Va miljoner kronor, erhålles.

Vid fastställande av en skatteskala, som skall inbringa ungefärligen

detta belopp, har jag givetvis fasthållit såsom utgångspunkt,

icke blott att skatten skall vara starkt progressiv utan även att mindre

inkomster och små förmögenheter skola vara helt och hållet fria.

Detta har i sin ordning dragit med sig den följden, att skattesatsen,

x) Siffrorna framgå av sammanställningen å sid. 41. Bruttosiffran för enskilda

har här ovan minskats med avdraget för barn samt med två tredjedelar av ränteavdrag

och skattelindringar, medan bruttosiffran för aktiebolag minskats med den återstående

tredjedelen av de två sistnämnda beloppen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Mnj.ts Nåd. Proposition Nr 85

där den inträder, måste vara ganska låg, emedan språnget vid punkten

för skattskyldighetens inträdande eljest blir för stort. Tydligen försvårar

detta uppgiften att erhålla en tillräcklig avkastning av skatten,

ty de medelstora inkomsterna och förmögenheterna äro relativt mycket

talrika. Genom en icke alltför långsam progression blir det dock

möjligt att erhålla det erforderliga beloppet, varvid de stora inkomsterna

och förmögenheterna få på sin lott en synnerligen betydlig del av det

hela, såsom närmare skall visas i det följande.

Den första fråga, som nu måste besvaras, är den om förhållandet Förmögenhets.

mellan skatten på förmögenhet (eller förmögenhetsinkomst) och skatten deUm storhkpå

arbetsinkomst. Med det för den svenska värnskatten nu föreslagna

systemet gäller denna fråga storleken av den del, varmed förmögenheten

skall ingå i det taxerade beloppet. Att finna några objektiva

grunder härför torde näppeligen låta sig göra. För min del anser

jag i likhet med första försvarsberedningen, att inkomsten bör beskattas

något hårdare i förhållande till förmögenheten än fallet är i den tyska

värnskatten. Man måste ock taga i betraktande den i aktiebolagsbeskattningen

liggande, ytterligare förmögenhetsbeskattningen. Då,

såsom förut visats, den svenska värnskatten på enskilda personer måste

avkasta inemot 55 procent mera än den skulle göra med tillämpning av

de tyska grunderna, kan man möjligen säga, att skatten på enskild inkomst

bör vara 50 —100 procent högre och skatten på enskild förmögenhet

33—75 procent högre än förhållandet är i den tyska värnskatten.

Härmed åsyftas emellertid på intet sätt någon anpassning i detalj efter

de tyska skalorna, dels emedan dessa efter min mening icke i och för

sig lämpa sig härför, dels också emedan det nu föreslagna svenska

skattesystemet är byggt på ett annat sätt än det tyska, dels slutligen

emedan skalan måste uppgöras med hänsyn tagen till inkomst- och

förmögenhetsfördelningens olikheter i de två länderna. Jag vill också

betona, att man icke med skäl kan tala om en viss skattesats på inkomst

och förmögenhet var för sig, då dessa två belopp i det nu föreslagna

systemet ingå i ett gemensamt taxerat belopp, vars höjd blir

avgörande för varje skatteprogression; det är endast i de — vad värnskattepliktiga

beträffar — jämförelsevis mindre betydande fallen av

ren arbetsinkomst respektive ren förmögenhetsinkomst, som dylika

siffror äga full giltighet.

Det visar sig nu, att en förmögenhetsdel, som utgör en tiondedel

av förmögenheten, är ägnad att uppfylla de ovan angivna kraven.

Att en tiondedel av förmögenheten ingår i värnskattens taxerade belopp,

s. 30 Kontrollera mot PDF

Skattepro
gression.

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

innebär, såsom redan förut sagts, att inkomst av förmögenhet under

förutsättning av normal avkastning beskattas lika hårt som en tre gånger

så stor arbetsinkomst. Detta betyder en beskattning, som är avsevärt

mera än tre gånger så stark som beskattningen av samma belopp arbetsinkomst;

ty därigenom, att förmögenhetsinkomsten kommer att motsvara

ett högre taxerat belopp, kommer den även att trälfas av den högre

skattesats, som gäller för detta högre taxerade belopp. En person med

30.000 kronors inkomst utan förmögenhet, vilkens taxerade belopp

sålunda utgör 30,000 kronor, kommer att få betala en värnskatt av

1,145 kronor; men en person med samma belopp 30,000 kronor i inkomst

och 600,000 kronor i förmögenhet, vilkens taxerade belopp alltså utgör

90.000 kronor, kommer att få betala icke mindre än 6,445 kronor i

värnskatt, d. v. s. drygt fem och en halv gånger så mycket. Skälet är,

att skatteprocenten är 3.8 2 på ett taxerat belopp av 30,000 kronor

men 7.17 på ett taxerat belopp av 90,000 kronor. Jag erinrar om,

att de givna exemplen såsom gällande ren arbetsinkomst respektive

ren förmögenhetsinkomst tillhöra ytterlighetsgrupper, som icke giva

uttryck åt det normala förhållandet. Därmed är dock icke sagt, att

icke fall kunna tänkas inträda, då den berörda skillnaden blir ännu

större än i det nyss meddelade exemplet; detta inträffar särskilt, då

förmögenheten giver mindre än normal avkastning. Men såsom jag

utförligt visat i det föregående, innebär det nu föreslagna systemet i

sådana fall en betydligt större utjämning än ett system med femprocentsavdrag

för förmögenhetsavkastningen. Exempel på skattebelopp

och skattesatser i olika fall meddelas i tre tabeller, som jag

låtit sammanställa och vilka torde få såsom bilagor fogas till statsrådsprotokollet.

Sedan sättet för erhållande av det taxerade beloppet nu fastställts,

gäller det att bestämma den progressionsskala, som skall tilllämpas

på detta belopp. Skattskyldiga, vilkas taxerade belopp antingen

icke uppgår till 5,000 kronor eller uppgår därtill endast genom viss

kombination av inkomst och förmögenhet, lämnas dock härvid tills

vidare åsido.

Vid ett taxerat belopp av 5,000 kronor synes skatten lämpligen

kunna sättas till 75 kronor eller 1.5o procent av inkomsten. Progressionen

bör därefter, av förut angivna skäl, gå ganska raskt, så att

skatten exempelvis vid taxerade belopp av

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

10,000

kronor utgör

210

kronor

eller

2.io

procent

av

beloppet

20,000

>

595

»

»

2.98

7>

»

50,000

2,645

»

»

5.29

»

100,000

»

7,445

»

7.45

>

200,000

19,195

»

9.60

500,000

59,195

»

»

11.84

»

»

Skatteprocenten når sitt maximum, 12 procent, vid ett belopp omedelbart

över 550,000 kronor (närmare bestämt vid 553,700 kronor).

De bär angivna procentsatserna äro även uttryck för skatteprocenten

på inkomst utan förmögenhet (»arbetsinkomst»). Så snart

förmögenhet ingår i mera avsevärd utsträckning, vilket i fråga om

värnskatten är regel, bliva skattebelopp och skatteprocenter på förut

angivet sätt mycket höjda. Vid en förmögenhetsinkomst, uppgående

till fem procent av förmögenheten, utgör maximum för skatteprocenten,

beräknad på inkomsten, 36 procent, vilket förhållande inträder vid en

inkomst av 184,600 kronor, förenad med en förmögenhet på 3,692,000

kronor, varvid skattebeloppet utgör 66,456 kronor. Om förmögenhetsinkomsten

understiger fem procent av förmögenheten, kommer skatten

tydligen att uppgå till mera än 36 procent av inkomsten; vid en inkomst

av 100,000 kronor, förenad med en förmögenhet på 3,000,000

kronor, blir t. ex. skattebeloppet 45,695 kronor eller 45.70 procent av inkomsten,

vid en inkomst av 200,000 kronor, förenad med en förmögenhet

på 6,000,000 kronor, 96,000 kronor eller 48.00 procent

o. s. v.

I de sannolikt vanligare fallen av blandade inkomster når givetvis

icke skatten så höga relativa belopp som de nu senast angivna. Består

inkomsten till hälften av förmögenhetsinkomst, utgörande fem procent

av förmögenheten, och till hälften av annan inkomst, är maximum av

skattebeloppet i förhållande till inkomsten 24 procent, vilket uppnås

vid en inkomst av 276,900 kronor, förenad med en förmögenhet på

2,769,000 kronor. På motsvarande sätt är maximum 20 procent vid

en inkomst, som till två tredjedelar är arbetsinkomst och endast till

en tredjedel utgör avkastning på förmögenhet (efter fem procent), vilket

maximum inträder vid en inkomst av 332,200 kronor, förenad med en

förmögenhet av 1,107,300 kronor. Samtliga dessa skattesatser undergå

dock givetvis höjning för den händelse att förmögenhetsavkastningen

understiger fem procent.

Ytterligare exempel på skattens verkningar äro intagna i tabellbilagorna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Taxerade

belopp intill

5,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

Till här beräknade skattebelopp borde därjämte rätteligen läggas

de skattebelopp, som betalas av aktiebolag, vari de ifrågavarande enskilda

skattskyldiga äro delägare. Dubbelbeskattningens natur gör

det visserligen omöjligt att beräkna, huru stor del av aktiebolagens

beskattning som faller på de olika aktieägarne; men att dessa i verkligheten

betala även denna del av skatten, kommer säkerligen att

framträda alldeles särskilt tydligt beträffande värnskatten, emedan

aktieägarne utan tvivel i talrika fall komma att få vidkännas en nedsättning

i sin utdelning på grund av bolagens värnskatt, vilken nedsättning

är liktydig med en lika stor skatt till staten. Den efterföljande

redogörelsen för bolagsbeskattningens progression skall visa,

att denna ökning i skatt kan bliva mycket betydande.

Metoden för erhållande av den här angivna skatteskalan är densamma

som tillämpas i inkomst- och förmögenhetsskatten på belopp

från och med 6,000 kronor. Det taxerade beloppet 5,000 kronor ökas

med 50 procent, varefter de delar av taxerat belopp, som överstiga

5.000 kronor, ökas med en stigande procentsats upp till 1,250 procent.

Sistnämnda siffra gäller för den del av det taxerade beloppet, som

överstiger 250,000 kronor, men därvid beaktas, att det sålunda erhållna

totalbeloppet icke får överstiga 12 gånger taxerat belopp. Ökningstalen

äro avpassade med syfte att skapa en så jämn progression som

kan förenas med uppgiften att nå den erforderliga avkastningen av

skatten. På de sålunda erhållna beloppen utgår skatten med en procent.

Såsom undre skattegräns för inkomst utan tillhörande förmögenhet

torde man i huvudsaklig överensstämmelse med den tyska lagen kunna

sätta 5,000 kronor, så att skattskyldighet alltid inträder, dä inkomsten

uppgår till detta belopp. Om skattesatser, då inkomsten når denna

siffra, har jag redan talat.

I avseende på förmögenhet torde man kunna anse ett belopp av

30.000 kronor såsom skapande en tillräckligt tryggad ekonomisk ställning

för att alltid böra medföra skattskyldighet; särskilt får jag i

detta hänseende erinra, att en högre förmögenhetsgräns sannolikt skulle

lämna en avsevärd del av den större skattekraften utanför skattens

räckvidd. Likväl bör beaktas, att skattesatsen vid dessa mindre förmögenheter

måste mildras i jämförelse med de regler, som eljest gälla

för värnskatten.

Svårare är att avgöra, när skattskyldighet bör inträda i fall av

blandade inkomster, d. v. s. vid arbetsinkomst i förening med för
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 85.

mogenhet. Ett fasthållande vid de två absoluta och av varandra

oberoende gränserna 5,000 kronors inkomst och 30,000 kronors förmögenhet,

utan någon utjämning, måste nämligen komma att fritaga

från skattskyldighet många personer i bättre ekonomisk ställning än

dem som bliva skattskyldiga. En under denna förutsättning skattefri

person med 10,000 kronors förmögenhet och 4,500 kronors inkomst

kan t. ex. antagas vara mera skattekraftig än en skattskyldig person

med 5,000 kronors inkomst utan förmögenhet. Likaledes måste en

person med en förmögenhet på 25,000 kronor och en inkomst på

4.000 kronor som regel vara skattekraftigare än en person med 30,000

kronors förmögenhet och endast 1,500 kronors inkomst. Gränser, som

uteslöte den förstnämnda personen i vartdera av dessa båda exempel

men medtoge den sistnämnda, skulle giva värnskatten en prägel av godtycklighet,

som i största möjliga utsträckning bör undvikas, även om det

ej kan ske fullständigt. Ifrågavarande gränser måste med andra ord alltid

skapa skattskyldighet, men de böra vara nedre gränser för skattskyldighetens

inträdande blott vid fristående inkomster respektive fristående

förmögenheter, medan det kombinerade beloppet av inkomst och

förmögenhet i övriga fall bör bliva bestämmande på denna punkt

liksom inom övriga delar av värnskatten.

En väg, som därvid synes mig väl ägnad att tillgodose billighetens

krav och undvika språng inom själva skatteskalorna, är följande.

Yad först beträffar inkomst, skall sådan under 2,600 kronor alltid

vara fri från skatt. Detta kan även uttryckas så, att från en inkomst

av (intill) 2,500 kronor avdragas 2,500 kronor. Då inkomsten uppnår

2,600 kronor, avdragas 100 kronor mindre eller 2,400 kronor, vadan

alltså en sådan inkomst kommer att räknas såsom utgörande 2,600—

2,400 = 200 kronor. För varje 100 kronor, varmed inkomsten stiger

över 2,600 kronor, minskas sedan avdraget med 100 kronor, så att det

vid 4,900 kronors inkomst är endast 100 kronor (återstående belopp

alltså 4,800 kronor) och vid 5,000 kronor försvinner. På detta sätt

komma de nu ifrågavarande grupperna av inkomsttagare endast i ringa

grad att beröras, och likväl undvikes ett språng i skalan på den punkt,

där inkomsten uppnår beloppet 5,000 kronor.

Yad därnäst angår förmögenhet, iakttages, att alla förmögenheter

under 10,000 kronor äro fria från värnskatt. Från och med 10,000

kronor ingå förmögenheterna med en tiondedel i det taxerade beloppet,

men därav följer icke, att alla sådana förmögenheter ensamma för sig

medföra skattskyldighet.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 53 höft. (Nr 85.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Avdrag fdibarn.

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 85.

För att skattskyldighet skall inträda fordras nämligen ytterligare,

att eu av två viktiga förutsättningar är till finnandes. Antingen skall

förmögenheten uppgå till 30,000 kronor, då skattskyldighet alltid inträder,

såsom förut nämnts. I sådant fall ingår i det taxerade beloppet

först en tiondedel av förmögenhetsbeloppet och vidare inkomsten, om

den uppgår till minst 2,600 kronor, reducerad på ovan angivet sätt.

85.000 kronors förmögenhet och 3,000 kronors inkomst, t. ex., medföra

alltså tillsammans ett taxerat belopp av 3,500 + 1,000 = 4,500 kronor.

Eller ock skall det sammanlagda taxerade beloppet, fortfarande beräknat

på samma sätt, uppgå till minst 5,000 kronor. Fn förmögenhet på

10.000 kronor, som ingår i det taxerade beloppet med en tiondedel

eller 1,000 kronor, medför följaktligen icke skattskyldighet, förrän den

efter avdrag återstående inkomsten utgör 4,000 kronor; och detta äger

rum först när den verkliga inkomsten uppgår till 4,500 kronor. För

att en förmögenhet på så pass ringa belopp som 10,000 kronor skall

medföra skattskyldighet, fordras alltså en ganska avsevärd arbetsinkomst.

På motsvarande sätt skapar en förmögenhet på 20,000

kronor skattskyldighet, först då den reducerade inkomsten uppgår till

3.000 kronor och den verkliga till 4,000 kronor, o. s. v.

På alla taxerade belopp intill 5,000 kronor är skatten avsedd

att utgå med samma skatteprocent av 1.5 0, men genom de ovan

angivna avdragen erhålles en progression. En person med 30,000

kronors förmögenhet och ingen arbetsinkomst (alltså — under förutsättning

av fem procents förmögenhetsa vkastning — med endast 1,500

kronors inkomst) betalar en skatt av 1.5 o procent på det taxerade beloppet

3,000 kronor, sålunda 45 kronor. En person med 35,000 kronors

förmögenhet och 3,000 kronors inkomst betalar 1.5 0 procent på det

taxerade beloppet 4,500 kronor, alltså 67.5o kronor. 20,000 kronors förmögenhet

i förening med 4,000 kronors inkomst, medför en skatt på

75 kronor o. s. v.

För att ytterligare lätta skattebördan för inkomsttagare och förmögenhetsinnehavare

av sistnämnda och närmast likställda grupper

synes det vara lämpligt att medgiva ett rikligt tilltaget avdrag för

barn. Ett sådant avdrag synes kunna bereda erforderlig lättnad särskilt

i fall av icke arbetsföra personer, änkor och andra, i besittning

av en mindre förmögenhet, på vars avkastning barn skola underhållas.

Avdraget har ansetts kunna sättas till en tiondedel av

värnskattens belopp för varje barn under 15 år. Vid fastställande

av de grupper skattskyldiga, som böra komma i åtnjutande av detta

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

avdrag, liar det synts mig lämpligast att välja samma begränsning

som gäller för barnavdrag enligt inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen

(19 § 2 mom.), nämligen ett för inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerat belopp av 6,000 kronor; härigenom torde taxeringsmyndigheternas

uppgift vid fastställande av avdragen i och för värnskatt

underlättas betydligt.

Efter denna redogörelse för skattens beräknande torde det vara

lämpligt att undersöka, huruledes med det nu skildrade systemet erhålles

erforderligt belopp och huruledes detta samlade belopp fördelar

sig på olika grupper av skattskyldiga. För utrönande härav har inom

finansdepartementet verkställts en särskild bearbetning av de utav

andra skattskyldiga än aktiebolag år 1913 avgivna självdeklarationer,

vilkas inkomst- och förmögenhetsbelopp sammanförts till taxerade belopp

enligt här ovan angivna grunder.J)

Resultatet framgår av efterföljande tabell.

Avkastningen

av värnskatt

på enskilda

personer.

'') För tre län, nämligen Uppsala, Blekinge samt Göteborgs och Bohus län (utom

Göteborgs stad), ävensom Stockholms stad hava deklarationer, avgivna av personer utan

förmögenhet, icke kunnat bearbetas; dessa för nu ifrågavarande syfte jämförelsevis obetydliga

belopp hava därför approximerats med ledning av den utgivna bearbetningen av

1912 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

Värnskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag

(beräknad efter 1913 års självdeklarationer).

1

2

3

4

5

i 6

1 ~.....i

8

Taxerat belopp

(inkomst -f- 1/io av

förmögenhet)

Antal

skatt-

skyl-

diga

Sammanlagt

tax. belopp

(inkomst -(- ''/io av för- mögenhet)

Medeltal

tax. belopp

(inkomst -\- l/io av för- mögenhet)

Värnskatt pr

skattskyldig

Skatte- proc. (på

inkomst

4- V10 av

form.)

Sammanlagt

belopp, efter

vilket skatt

utgår

Sammanlagd

värnskatt

mede

tal

i

kr.

kr.

kr.

%

kr.

kr.

j Till och med 5,000

10,988

42,306,200

3,850

57.7 5

1.50

63,455,700

634,557

5,100— 8,000

13,859

88,335,100

6,373

109.3 2

1.72

151,513,518

1,515,135

8,100— 12,000

9,440

92,676,700

9,817

204.51

2.08

193,057,440

1,930,574

12,100— 14,000

2,925

37,637,700

12,867

300.35

2.33

87,850,913

878,509

14,100— 17,000

2,975

47,350,900

15,916

416.61

2.6 2

123,950,400

1,239,504

17,100— 20,000

2,109

38,731,600

18,364

521.3 8

2.81

109,959,042

1,099,590

20,100— 25,000

2,323

51,662,300

22,239

706.95

3.1b

164,224,485

1,642,245

25,100— 30,000

1,528

41,583,400

27,214

977.84

3.59

149,413,952

1,494,140

30,100— 35,000

1,050

33,858,900

32,246

1,302.2 2

4,04

136,733,100

1,367,331

35,100— 40,000

747

27,475,700

37,142

1,644.94

4.43

122,877,018

1,228,770

40,100— 50,000

1,000

43,989,700

43,989

2,164.12

4.92

216,412,000

2,164,120

50,100— 60,000

648

35,487,300

54,764

3,073.76

5.c l

199,179,648

1,991,796

60,100— 70,000

441

28,041,600

63,586

3,867.7 4

6.08

170,567,334

1,705,673

70,100— 85,100

447

35,053,200

78,418

5,286.80

6.74

236,319,960

2,363,200

85,100—100,000

297

27,449,200

92,421

6,687.10

7.24

198,606,870

1,986,069

100,100—150,000

492

60,432,300

122,829

9,956.19

8.11

489,844,548

4,898,445

150,100—200,000

212

36,379,500

171,601

15,645.12

9.12

331,676,650

3,316,767

200,100—250,000

117

26,074,200

222,856

22,052.oo

9.90

258,008,400

2,580,084

250,100—300,000

79

21,398,600

270,868

28,262.18

10.43

223,271,222

2,232,712

300,100—350,000

52

16,800,300

323,082

35,311.07

10.03

183,617,564

1,836,176

350,100 -400,000

34

12,734,800

374,552

42,259.5 2

11.28

143,682,368

1,436,824

400,100—450,000

29

12,305,900

424,341

48,981.03

11.54

142,045,002

1,420,450

450,100—500,000

17

7,973,400

469,023

55,013.10

11.73

93,522,279

935,223

500,100—550,000

25

13,084,000

523,360

62,348.00

11.91

155,871,500

1,558,715

över 550,000

96

93,394,400

972,858

116,742.90

12.oo

1,120,732,416

11,207,324

Summa 51,930

972,486,900

5,466,398,329

54,663,933

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85. 37

Såsom man härav finner, skulle värnskatten på enskilda personer,

beräknad på grundval av 1913 års självdeklarationer (1912 års inkomst

och förmögenhet) inbringa omkring 54,660,000 kronor. Härifrån avgå

dock vissa poster, som skola behandlas längre fram. Av intresse, såsom

i någon mån upplysande för den nya skattebördans fördelning på olika

inkomstklasser, är efterföljande tabell över den andel, olika grupper av

taxerade belopp utgöra å ena sidan av det taxerade beloppet och å

den andra i den på enskilda utgående värnskattens sammanlagda belopp.

Såsom uttryck för de olika inkomstklassernas andel är den dock så till

vida betydligt missledande, som de till grund för de taxerade beloppen i

första gruppen liggande inkomstbeloppen äro starkt reducerade, medan

i varje efterföljande grupp icke blott inkomsten ingår oavkortad utan

förmögenhetsandelen (en tiondedel) utgör ett utan tvivel oavbrutet

växande tillskott till den verkliga inkomsten. Beräknad efter den

verkliga inkomsten skulle sålunda de högre gruppernas andel i värnskatten

framträda ännu långt starkare, vilket uttryckligen må framhållas

för undvikande av missförstånd.

Taxerat belopp

(inkomst -(- Vio av

förmögenhet)

kronor

Sammanlagt

taxerat be- lopp (in- komst + Vid

av förmö- genhet)

Sammanlagd

värnskatt

Taxerat belopp

(inkomst -f- Vio av

förmögenhet)

kronor

Sammanlagt

taxerat be- lopp (in- komst -(- 1/io

av förmö- genhet)

Sammanlagd

värn skatt

i pro

cent

i pro

c e 11 t

Till och med 5,000

4.3 5

1.10

70,100 - 85,000

3.60

4.3 2

5,100— 8,000

9.08

2.7 7

85,100 - 100,000

2.82

3.6 s

8,100— 12,000

9.53

3.53

100,100—150,000

6.2 2

8.96

12,100— 14,000

3.87

1.61

150,100-200,000

3.74

6.07

14,100— 17,000

4.87

2.27

200,100- 250,000

2.6 8

4.73

17,100— 20,000

3.08

2.ol

250,100 - 300,000

2.20

4.0b

20,100— 25,000

5.31

3.oo

300,100—350,000

1.73

3.36

25,100— 30,000

4.2 8

2.73

350,100—400,000

1.3 2

2.64

30,100— 35,000

3.48

2.50

400,100—450,000

1.2 7

2.60

35,100— 40,000

2.85

2.25

450,100—500,000

0.8 2

1.71

40,100— 50,000

4.5 2

3.90

500,100—550,000

1.35

2.85

50,100— 60,000

3.6 5

3.64

Över 550,000

9.60

20.50

60,100— 70,000

2.S8

3.12

Summa

100. oo

100. oo

Det framgår härav, att skattskyldiga med högst 5,000 kronors

taxerat belopp betala endast 1.16 procent av värnskattens totalsumma,

Skatte
beloppets
fördelning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kung/. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

samtidigt med att deras sammanlagda taxerade belopp, alla reduktioner

till trots, utgör nära tre gånger så stor andel i hela det taxerade

beloppet. Man finner vidare, att taxerade belopp t. o. m. 40,000

kronor, vilka utgöra något över hälften (51.6 0 procent) av det sammanlagda

för värnskatt taxerade beloppet, likväl betala mindre än en

fjärdedel (23.8 3 procent) av det sammanlagda värnskattebeloppet. De

återstående tre fjärdedelarna av värnskatten falla alltså på taxerade

belopp över 40,000 kronor; och betydligt över halva värnskattens

summa (57.50 procent) faller på taxerade belopp över 100,000 kronor,

ehuru dessas andel i det sammanlagda taxerade beloppet trots den

däri ingående stora förmögenhetsdelen endast är 30.9 3 procent. Vad

slutligen beträffar den högsta gruppen — taxerade belopp över 550,000

kronor — betala dess 96 skattskyldiga sammanlagt över en femtedel

(20.5 0 procent) av totalbeloppet värnskatt på enskilda personer.

akt°''bof«" I avseende på aktiebolagen har en vinst, som icke uppgår till

fem procent, ansetts böra vara fri från värnskatt. Att de minst givande

aktiebolagen undantagits, föranledes av värnskattens allmänna grundsats

att i allt väsentligt begränsa sig till de mest bärkraftiga; och gränsen

har i detta fall för större säkerhet satts så högt som vid fem procent,

på det att icke ens aktiebolag utan reservfond — vilka i skattehänseende

få räkna vinstprocenten endast på aktiekapitalet — skola bliva

skattskyldiga förrän deras vinst i förhållande till aktiekapitalet uppgår

till fem procent. Med nu utarbetade skalor är det bidrag, som kunde

erhållas från aktiebolag med en vinstprocent mellan exempelvis fyra

och fem procent, av så pass ringa vikt, att skattens resultat icke nämnvärt

påverkas av deras uteslutande. Skatten börjar med ett belopp av

0.3o kronor för varje 100 kronors vinst och stiger sedan hastigt, så

att vid 8l''s procents vinst skatteprocenten i inkomst- och förmögenhetsskatten

passeras, varefter progressionen fortsättes upptill 15.75 kronor

för varje 100 kronors vinst (vid vinst över 100 procent på kapitalet),

mot endast 5.8 5 i inkomst- och förmögenhetsskatten.

Avkastningen av värnskatten på aktiebolag framgår av efterföljande,

på grundval av finansdepartementets Finansstatistiska utredningar

Yl utarbetade tabell. Dock märkes härvid, att dessa siffror

bygga på resultatet av 1912 års taxering (motsvarande 1911 års inkomst)

och alltså gälla ett tidigare år än dem som använts i inkomstberäkningen

för värnskatt på enskilda. Orsaken härtill är, att en bearbetning

av 1913 års taxeringsresultat för aktiebolagen ej varit möjlig, då självdeklarationerna

i detta fall skulle utgjort ett otillräckligt material.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

39

Värnskatt på aktiebolag och solidariska bankbolag.

1

utgår

Sammanlagd

utgår

Sammanlagd

När den taxerade netto-

värnskatt

värnskatt

När

den taxerade netto-

värnskatt

värnskatt

vinsten i

förhållande

pr 100

(beräknad

vinsten i

förhållande

pr 100

(beräknad

till kapitalet

kronor

efter 1912

till kapitalet

kronor

efter 1912

med

års taxering)

med

års taxering)

överstiger

men ej över- stiger

kr.

kr.

överstiger

men ej över- stiger

kr.

kr.

5

°/o

5 Va

o/

/O

0.30

4,427.10

Transport

7,098,619.40

5 Va

»

5 Vs

»

0.6 0

11,848.10

17

Va %

18

0/

/O

9.90

283,397.40

5 2/a

»

6

»

0. oo

20,872.so

18

»

18 Va

»

10.20

430,062.60

6

0 V3

»

1.20

20,860. So

18 Va »

19

10.50

371,143.5a

(i1/3

»

0 v»

1.50

70,251.—

19

»

19 ‘/a

»

lO.so

168,652.so

| 6’/3

»

7

»

•l.SO

119.001.6 o

19

Va >

20

»

11.10

257,619.80

7

»

7 Va

»

2.10

71,183.70

20

»

21

»

11.40

2,553,144.-

7 1/3

»

7 “/a

»

2.40

295,912.80

21

22

»

11.70

236,141.10

7 Va

»

8

»

2.70

437,497.20

22

»

23

»

12.-

233,256.—

8

8 Va

»

3.-

80,454.—

23

»

24

12.30

2,938,986.60

8 V»

»

8 a/3

»

3.30

329,334.4 0

24

»

25

»

12.60

244,805.40

8 Va

»

9

»

3.60

167,846.10

25

»

26

»

12.75

54,187.50

9

»

9 Va

»

3.90

449,139.60

26

»

27

»

J2.oo

274,241.10

9 Va

»

9 a/a

»

4.2 0

459,181. so

27

»

28

»

13.0o

92,407.05

9 Va

»

10

»

4.50

100,696.50

28

»

29

»

13.20

366,854.'' o

10

»

10Va

»

4.80

278,328.—

29

»

30

»

13.3 5

104,290.20

10‘/a

»

10 Va

»

5.i o

104,835.60

30

32

»

13.50

409,482.—

10 2/a

»

11

»

5.40

224,602.20

32

34

>

13.60

181,504.05

11

»

11 Va

5.70

180,849.60

34

36

»

13.so

125,317.so

11 Va

»

11 Va

»

6.-

162,192.—

36

38

13.9 5

118,128.60

11 Va

»

12

G. no

179,985.so

38

»

40

14.10

45,825.—

12

»

12 Va

»

G.go

133,966. so

40

»

45

>

14.25

524,813.2 5

12 ''/a

»

13

»

6.90

584,533.5 o

45

»

50

»

14.40

93.196.so

13

»

13 Va

»

7.2 0

263,203.2 0

50

»

55

14.55

38,586.60

13 ''/a

»

14

»

7.50

273,442.50

55

60

14.70

137,856.0 0

14

»

14 V2

»

7. so

205,998.-

60

»

65

»

14.6 5

89,500.95

14 Va

»

15

»

8.10

311,153.10

65

»

75

15.—

819,585.—

15

»

15 V»

8.10

519,464.40

75

»

85

15.15

97,641.75

15 ''/a

»

16

»

8.70

162,189.8 0

85

»

90

15.30

6,257.7 o

10

10 Va

»

9.—

152,334.—

90

95

»

15.45

29,138.70

16 Va

»

17

»

9.3 0

330,940.50

95

»

100

»

15.00

10,405.20

17

17 Va

9.60

392,112.—

100

15.75

2,108,153.25

Transport

7,098,619.4 0

Summa

20,543,202.20

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Värnskattens

totala belopp.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 85.

De nu meddelade siffrorna för värnskattens avkastning beträffande

enskilda, respektive aktiebolag kunna icke oförändrade läggas till grund

för en beräkning av värnskattens totala belopp. Å ena sidan tillägg,

å andra sidan avdrag äro kartor erforderliga.

Yad först tilläggen beträffar, gäller det en höjning i inkomstberäkningen

från de i det föregående meddelade siffrorna för 1913

respektive 1912 års taxering (motsvarande inkomst och förmögenhet

under åren 1912 respektive 1911) fram till 1914 års taxering (1913 års

inkomst och förmögenhet), som föreslås skola bliva bestämmande för värnskattens

belopp. Beträffande värnskatt på enskilda har jag dock ansett

försiktigheten bjuda att icke här räkna med någon ökning av det

taxerade beloppet från år 1912 till år 1913. Det gäller nämligen en alldeles

ny skatt på eu grundval med obekant ökningstendens; så stor

som förmögenhetsandelen däri är, kommer förmögenhetsvärdenas ökning

i första rummet att bliva avgörande för resultatet, och att denna

ökning från ett år till ett annat är jämförelsevis ringa, särskilt i tider

av stigande räntefot med därav följande lägre uppskattning av förmögenheten

i förhållande till inkomsten, torde man kunna antaga.

Härmed vill jag icke hava sagt, att icke en mindre ökning kan vara

fullt möjlig; men den torde lämpligast kunna utgöra erforderlig säkerhetsmarginal.

Annorlunda är förhållandet med värnskatten på aktiebolag,

redan av det skäl, att det här är fråga om två års ökning i stället

för ett års, men också emedan beskattningen i detta fall icke tager

hänsyn till förmögenheten utan blott till inkomsten. Då den influtna

inkomst- och förmögenhetsskattens totala ökning från år 1912 till år

1913 utgjorde nästan jämnt 13 procent, torde man i detta fall utan

minsta risk att räkna för högt kunna sätta ökningen från år 1912 till

år 1914 till 15 procent.

De belopp, som böra avdragas, äro följande. Först kommer

avdraget för barn, som med ledning av 1912 års taxering torde kunna

sättas till 150,000 kronor. Därnäst gäller det att taga hänsyn till det

förhållandet, att ett ifrågasatt ränteavdrag av fem procent på värnskatten

skall medgivas varje skattskyldig, som redan år 1915 inbetalar

hela sitt skattebelopp. Häremot står visserligen, att värnskattemedlen

torde böra göras räntebärande; men då man ej nu kan förutse, huru

lång tid medlen komma att innestå, torde någon räntevinst försiktigtvis

ej böra upptagas i beräkningarna. Antager man, att en fjärdedel av

värnskattens bruttobelopp eller omkring 20 miljoner kronor inbetalas

i förväg, vilket visserligen torde vara mycket högt beräknat men som

för säkerhets skull må läggas till grund, utgör avdraget 1,000,000

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj As Nåd. Proposition Nr 85.

kronor. Slutligen måste avdrag beräknas för det fullständiga eller

partiella eftergivande av skatten, vilket enligt värnskatteförordningens

24 § kan beviljas skattskyldig, som på grund av försämrad

ekonomisk ställning har synnerlig svårighet att erlägga honom åliggande

skatt. Storleken av detta belopp undandrager sig tydligen alla beräkningar;

men man torde kunna antaga, att 2,000,000 kronor, något

över 2 i/g procent av bruttobeloppet, bör vara tillräckligt, då det gäller

skattskyldiga i så god ekonomisk ställning som flertalet bland dem

värnskatten drabbar.

Beräkningen skulle med iakttagande av de nu angivna förhål
-

landena erhålla följande utseende:

Kronor. Kronor.

Av andra skattskyldiga än aktiebolag och solidariska bankbolag (enligt

1913 års deklarationer, utan tillökning)............................................. 54,663,933

Av aktiebolag och solidariska bankbolag (enligt 1912 års taxering)......... 20,543,202

15 procent tillägg härtill............................................................ 3,081,480 23,624 682

Summa.......................................................................................................... 78,288,615

Avgår:

Avdrag för barn ............................................................................ 150,000

Ränteavdrag för skattskyldig, som erlägger hela sin värnskatt år 1915; 5

procent på 20,000,000 kronor .......................................................... 1,000,000

Skattelindringar .......................................................................... 2,000,000 3,150,000

Summa återstående avkastning ........................................................................ 75,138,615.

Om härifrån avdragas kostnader för taxering till värnskatt m. m„ högt

beräknade till 100,000 kronor, återstå i runt tal 75,000,000 kronor.

Värnskatten har visserligen förutsatts skola anordnas såsom eu

från inkomst- och förmögenhetsskatten fristående skatt, men då den

grundas på den skatteförmåga, som innehavandet av viss förmögenhet

och inkomst anses representera, har det fallit sig naturligt att

för taxeringen till värnskatt begagna sig av enahanda grunder för

uppskattning av inkomst och förmögenhet, som finnas fastställda för

taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt. Denna uppskattning

sker, som känt, med ledning av de skattskyldigas egna deklarationer

om inkomstens belopp under ett visst år och om förmögenhetens

storlek vid en viss tidpunkt. I stort sett måste deklarationerna

bliva för uppskattningen avgörande, då de skattskyldigas uppgifter

endast i särskilda fall kunna av taxeringsmyndigheterna frångås. I

fråga om inkomstuppgifterna äro desamma enligt nu gällande deklarationsformulär

så pass fullständiga, att de kunna tämligen lätt konBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 53 höft. (Nr 85.) 6

Grunder för

taxering till

värnskatt

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kumjl. Maj ds Nåd. Proposition Nr So.

trolleras av en med ortens förhållanden väl förtrogen taxeringsmyndighet,

och formulären giva även de skattskyldiga själva en så god ledning

vid uppgifternas avfattande, att felaktiga uppgifter i allmänhet icke

äro att befara. I fråga åter om förmögenhetsuppgiften är densamma

ytterst summarisk och möjligheten att oriktigt uppgiva förmögenhet

är större, dels på grund av bristande förmåga att rätt tillämpa de

gällande bestämmelserna om särskilda tillgångars värdesättning, dels

måhända på grund av en större benägenhet att underskatta förmögenhetsvärdet,

en benägenhet som kan göra sig mera gällande i den mån

svårigheten för taxeringsmyndigheterna att kontrollera är större. Det bör

dock betonas, att såvitt erfarenhet kunnat vinnas om taxeringsresultatet

för de år, under vilka 1910 års skattelagar varit tillämpade, anledning

icke finnes för det antagandet, att oriktiga deklarationer om förmögenhet

i någon större utsträckning förekommit. Men det finnes onekligen

en viss fara för, att, om ett visst års deklarationer om inkomst och

förmögenhet, efter vad som är känt vid deklarationernas avgivande,

komma att läggas till grund icke blott för den ordinarie inkomstoch

förmögenhetsskatten, utan även för en icke så litet betungande

extra värnskatt, en mindre samvetsgrann skattskyldig skulle söka begagna

sig av till buds stående utvägar att nedbringa skattetungan för sitt vidkommande.

Man gör både staten och den enskilde medborgaren en tjänst,

om man ordnar värnskattetaxeringen på sådant sätt, att ett dylikt obehörigt

undandragande av skatt, såvitt möjligt, förhindras. Till en del kunde detta

ske, om man för deklarationen om förmögenhet mera än nu krävde

detaljerade uppgifter, t. ex. om de särskilda slag av tillgångar, som

inginge i förmögenheten, om grunderna för tillgångarnas värdering och

om de skuldbelopp, som gått i avräkning mot tillgångarna o. s. v.

Emot en sådan anordning kan dock invändas, att densamma innebure

en nyhet för vår skattelagstiftning, som icke utan förutgående grundlig

utredning lärer böra föreslås till införande, samt att i varje fall ett

mera detaljerat deklarationsförfarande icke kan giva någon fullständig

garanti mot åtgärder, sorti verka till ett obehörigt undandragande från

skatt av förmögenhet.

Även om farhågor i antydda hänseenden måste anses vara mindre

berättigade, vad beträffar det stora flertalet fall, kunna de dock

icke utan vidare avvisas i fråga om mer eller mindre enstaka fall.

Endast tanken på, att ett sådant obehörigt undandragande från skatt

i någon, om än mindre utsträckning kunde äga rum och underlättas

genom de bestämmelser, som träffats vid värnskattens införande, skulle

vara ägnad att väcka missnöje och bitterhet hos dem, som i ärlig offer
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85. 43

villighet lämnat sitt fulla skattebidrag. Med hänsyn såväl härtill som

till statens intresse att kunna göra sitt på vissa objektiva förutsättningar

byggda krav på värnskatten fullt gällande i den utsträckning,

som är avsedd, synes det särdeles önskvärt att kunna finna en utväg,

ägnad att omöjliggöra särskilda manipulationer från den enskildes sida

i syfte att i anledning av värnskatten uppgiva till beskattning en lägre

inkomst eller en lägre förmögenhet än den verkliga.

En sådan utväg är att grunda beskattningen till värnskatt på

deklarationer, som avgivits redan innan något beslut om värnskattens

uttagande förelåg. De deklarationer, som då kunna ifrågakomma att

taga till ledning, äro de, som avgivits under innevarande år och som

skola tjäna till underlag för taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

under samma år. Ett anlitande av denna utväg innebär i sak,

att värnskatten ålägges 1914 års skattskyldiga.

Det må dock ej förbises, att med användande vid värnskattetaxeringen

av 1914 års deklarationer i stället för dem, som komma att

avlämnas år 1915, är förknippad flen olägenheten, att därigenom sker

ett utsträckande av tiden mellan inkomstens förvärvande eller konstaterandet

av förmögenhetens befintlighet, å ena sidan, och värnskattens

erläggande, å den andra. Denna olägenhet lärer emellertid i någon

mån avhjälpas, om för värnskattens inbetalning anordnas särskilda

uppbördsterminer under maj eller juni månad åren 1915—1917 samt tillfälle

beredes att å första årets termin erlägga hela värnskatten.

Det kan även ifrågasättas, att taxeringen till värnskatt

borde ske med ledning av icke ett enstaka års inkomst och förmögenhet

utan medeltalet av inkomsten och förmögenheten under t. ex.

tre förflutna år, detta i syfte att hindra ett tillfälligt gott eller dåligt

årsresultat att ensamt bliva avgörande för beloppet av en så stor engångsskatt

som värnskatten. Men även frånsett de betydliga pi’aktiska

svårigheter, som skulle uppstå vid bestämmelsernas tillämpning, bleve

följden av en sådan anordning, att taxeringen komme att bero av

inkomst- och förmögenhetsställningen på en tidpunkt, som vore ännu

mera avlägsen från tiden för skattens erläggande, än om man lade till

grund endast 1913 års inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Då sålunda enligt min mening övervägande skäl tala för att låta

de år 1914 avlämnade deklarationerna ligga till grund för taxeringen

till värnskatt, har denna taxering anknutits till den samma år verkställda

taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 85.

Taxerings
förfarandet.

Yad själva taxeringsförfarandet beträffar, blir detta i viss mån

beroende på vilket års deklarationer skola läggas till grund för taxeringen.

Skulle de deklarationer, som lämnas år 1915, avsetts komma till

användning såsom underlag för värnskattetaxeringen, borde givetvis

denna taxering hava anordnats i sammanhang med taxeringen år 1915

till inkomst- och förmögenhetsskatt och verkställts av samma taxeringsmyndigheter,

som förrätta sistnämnda taxering. Då nu emellertid förslaget

utgår från att de deklarationer, som avlämnats redan år 1914,

skola ligga till grund vid taxeringen till värnskatt, och av lätt insedda

skäl 1914 års taxeringsmyndigheter med de för dem bestämda sammanträdestiderna

icke kunna erhålla uppdraget att verkställa taxeringen

till värnskatt, måste taxeringen anordnas utan att ställas i sammanhang

med årets ordinarie taxeringsarbete.

Yad som då måhända synes ligga närmast till hands är att anförtro

taxeringsarbetet åt 1915 års taxeringsmyndigheter. Härigenom

skulle dock uppkomma vissa svårigheter, som ej få underskattas. Till

en början må framhållas, att särskilt taxeringsnämnderna redan nu äro

så betungade med arbete, att klagomål förspörjas över svårigheten att inom

stadgad tid medhinna det ordinarie taxeringsarbetet, som för övrigt

efter antagandet av lagen om allmän pensionsförsäkring blivit än mera

ökat. Även en taxering till värnskatt, vilken skedde på basis av

deklarationer, som samtidigt lades till grund för taxeringen till inkomstoeh

förmögenhetsskatt, skulle vara förbunden med icke ringa extra

arbete. Men en taxering till värnskatt på grundval av ett föregående

års deklarationer och med ledning av samma föregående års mantalsoch

taxeringslängder skulle medföra ett ökat arbete, som enligt min

mening i många taxeringsdistrikt måste bliva alltför betungande. Vidare

uppstår fråga, huru bör förfaras med avseende å personer, som efter

ingången av år 1914 avflyttat från taxeringsdistriktet. Böra dessa det

oaktat taxeras till värnskatt i sin mantalsskrivningsort för år 1914,

eller böra de taxeras i sin njui mantalsskrivningsort? I det senare fallet

måste utdrag av taxeringshandlingarna jämte deklarationen översändas

från den ena taxeringsnämndsordföranden till den andra, vilket kanske

icke alltid kan medhinnas. Svårighet kan ock uppstå att erhålla kännedom

om den nya mantalsskrivningsorten. Vidare må framhållas, att

åtskilliga år 1914 avgivna deklarationer ej längre finnas tillgängliga,

då 1915 års taxeringsnämnder sammanträda, enär de bifogats besvär,

som i förekommande fall anförts över taxeringen. Med avseende å de

sålunda antydda och andra olägenheter har den nu omförmälda utvägen

ansetts icke böra ifrågakomma.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

Om, på sätt jämväl ifrågasatts, värnskatten skulle, utan föregående

särskild taxering, debiteras blott med ledning av den förut år

1914 åsätta taxeringen för inkomst- och förmögenhetsskatt, skulle

hela bestyret med värnskattens uträkning kunna uppdragas åt de

ordinarie debiteringsförrättarne eller åt särskilda, av Kungl. Maj:ts

befallningshavande därtill förordnade personer.

Emellertid måste i en uträkning av denna art ingå vissa moment,

som icke äro av egentlig debiteringsnatur utan kunna anses tillhöra området

för beskattningsnämnds verksamhet. Det är sålunda beskattningsnämnd,

icke debiteringsförrättare, som fastställer det taxerade beloppet

och den skatteprocent, varefter i förekommande fall skatten skall utgå.

Men härtill kommer, att på skäl, som nedan skola anföras, möjlighet

bör förefinnas för erhållande av särskild, saklig uppskattning av inkomst

och förmögenhet för värnskattens bestämmande.

Om således en nämnd bör omhänderfå värnskattetaxeringen, kan

till eu början ifrågasättas, att 1914 års taxerings- eller prövningsnämnder

skola för ändamålet sammanträda på nytt. Häremot må emellertid

erinras, att de fall, då inkomst eller förmögenhet skall behöva undergå

en efter taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt förnyad uppskattning,

måste antagas bliva jämförelsevis få och att ytterligare, vad

ett inkallande av taxeringsnämnderna beträffar, detta i många fall

bleve ändamålslöst, då inom vissa taxeringsdistrikt någon taxering till

värnskatt ej lärer ifrågakomma. Det har därför icke synts lämpligt

att uppdraga taxeringsarbetet åt taxeringsnämnden, liksom ej heller

åt prövningsnämnden i dess helhet. I stället har en delegation av prövningsnämnden,

bestående av 4—8 ledamöter, ansetts vara för ändamålet

fullt tillräcklig.

Emellertid kan ej förutsättas, att denna delegation — värnskattenämnden

— skulle medhinna att för varje särskilt fall, efter granskning av

deklarationer och övriga taxeringshandlingar, verkställa, de uträkningar,

som erfordras för erhållande av det taxerade beloppet. Det förberedande

arbetet måste vila å länsstyrelserna, och efter vad jag inhämtat är det

ej att befara, att detta arbete skall för dessa myndigheter bliva alltför

betungande, om de till sitt förfogande erhålla erforderliga medel för

anställande av lämpliga arbetskrafter.

Det genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg sålunda

utförda förberedande arbetet bör föreligga i ett fullständigt förslag

till taxeringarna för värnskatt. Detta förslag torde lämpligast framläggas

i form av en värnskattelängd. Det skulle därefter tillkomma

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

värnskattenämnden att för en var skattskyldig fastställa det taxerade

beloppet och skatteprocenten i förekommande fall.

Till huvudsakligen dessa bestyr skulle värnskattenämndens arbeten

inskränkas enligt det inom finansdepartementet utarbetade förslaget till

förordning om värnskatt, sådant detsamma till kammarrätten remitterades.

Efter granskning av förslaget har kammarrätten i förenämnda utlåtande

den 15 innevarande maj anfört, att ämbetsverket, som emot anordnande

av en värnskattenämnd och dess föreslagna sammansättning icke hade

någon erinran att framställa, dock ansåge värnskattenämnden böra

erhålla vidsträcktare befogenhet än vad författningsförslaget avsåge.

Kammarrätten yttrade vidare:

»Enligt förslaget skall nämnden blott hava att på grundval av

den år 1914 till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten

och förmögenheten fastställa ett till värnskatt taxerat belopp, vilket

tillika med skatteprocent och antalet barn, därför nedsättning i taxeringen

till inkomst- och förmögenhetsskatt äger rum, upptages i en

längd, benämnd värnskattelängden. Nämnden skulle således sakna

befogenhet att ingå i någon uppskattning av den inkomst och förmögenhet,

varav värnskatten skall utgå, och vid fastställandet av det

taxerade beloppet allenast hava att följa den redan förut bestämda

taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt. Dess verksamhet komme

således att få beskaffenhet snarare av debitering än av taxering.

Enligt kammarrättens mening bör emellertid värnskattenämnden

tillerkännas befogenhet att själv verkställa uppskattning av ifrågavarande

inkomst och förmögenhet. Goda skäl synas föreligga för att

en sådan saklig prövning må kunna äga rum hos nämnden. Det kan

sålunda antagas att en del skattskyldiga, vilkas taxering till inkomstoch

förmögenhetsskatt avviker från de i deklarationerna lämnade uppgifterna

eller eljest av dem anses oriktig, dock finna de ändringar,

som skulle vinnas i taxeringen, medföra så ringa nedsättning i inkomstoch

förmögenhetsskatten, att de ansett sig kunna underlåta att hos

vederbörande prövningsnämnd överklaga sin taxering. För dessa skattskyldiga,

vilka icke haft kännedom om taxeringens inflytande å värnskatten

och genom sin underlåtenhet att hos prövningsnämnden överklaga

taxeringen förlorat rätt att få densamma ytterligare prövad,

skulle därför en sådan underlåtenhet kunna medföra vida större skattebörda

än de vid tiden för besvärs anförande hos prövningsnänmcfen

kunnat beräkna. Härvid må särskilt märkas, att eu uppskattning av

förmögenhet till högre belopp än det i deklarationen uppgivna kan i

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 85. 47

avseende å förmögenhetsskatten spela jämförelsevis obetydlig roll men

däremot i värnskattea vse ende medföra högst kännbar verkan. Det borde

därför finnas möjlighet för de skattskyldiga att efter värnskatteförordningens

utfärdande — utan hinder därav att de icke hos prövningsnämnden

överklagat sin taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

— få sin inkomst och förmögenhet, såvitt därför värnskatt skall utgå,

ånyo underkastad uppskattning.

Kammarrätten vill jämväl fästa uppmärksamheten därå, att efter

vad erfarenheten givit vid handen ej sällan inträffar, att till följd av

bristande eller ofullständiga anteckningar uppstår svårighet att bedöma,

på vad sätt en beskattningsnämnd beräknat ett till inkomst- och

förmögenhetsskatt taxerat belopp, huruvida däri ingår blott inkomst

eller endast förmögenhetsdel eller bådadera och i sistnämnda fall till

huru stora belopp inkomsten och förmögenhetsdelen upptagits. Denna

svårighet torde än mer framträda under innevarande år därigenom att

å det senast fastställda deklarationsformuläret lämnats, uppenbarligen

av förbiseende, sådan anvisning för antecknande å deklaration av

taxeringsnämndens beslut, att vederbörande kunna antaga anteckningen

skola avse endast den taxerade inkomsten och icke förmögenheten och

att i allt fall formuläret i nu avsedda del icke, såsom förut, upptager

det taxerade beloppet fördelat i taxerad inkomst och taxerad förmögenhetsdel.

Även ur nu antydda synpunkt framgår behovet att

utrusta värnskattenämnden med rätt att själv göra uppskattning av

inkomst och förmögenhet för värnskattens bestämmande.

Om således en saklig prövningsrätt anförtros åt värnskattenämnden,

torde det böra lämnas de skattskyldiga öppet att inom viss tid före

värnskattenämndens sammanträde dit inkomma med den framställning

rörande inkomstens och förmögenhetens beräkning, vartill de kunna

finna sig befogade; och skulle värnskattenämnden hava att efter enahanda

grunder, som gälla för taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt,

verkställa ny uppskattning av inkomsten och förmögenheten samt

i enlighet därmed åsätta taxering till värnskatt. Jämväl beträffande

de skattskyldiga, vilka icke till nämnden inkommit med framställning,

torde sådan taxering åtminstone formellt böra ske, så att nämnden för

varje skattskyldig fastställer särskild taxering till värnskatt. Besvär

över värnskattenämndens beslut böra få hos kammarrätten anföras av

eu var skattskyldig, oavsett om han till nämnden ingivit framställning

eller ej.»

Vad kammarrätten sålunda anfört har synts mig vara värt beaktande.

Givetvis skulle värnskattenämnden, som genom befogenheten

s. 48 Kontrollera mot PDF

Speciaimoti
vering.

48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

att verkställa ny uppskattning av inkomsten och förmögenheten i högre

grad erhåller karaktären av verklig beskattningsnämnd, härigenom få

en något ökad arbetsbörda, men densamma synes icke vara ägnad att

avsevärt förlänga tiden för nämndens sammanträde. Det bör naturligtvis

icke förutsättas, att värnskattenämnden skulle i varje fall företaga ny

uppskattning av inkomst och förmögenhet, utan synes nämnden böra

i regel fastställa taxeringen till värnskatt med ledning av de förut,

utav de ordinarie beskattningsnämnderna gjorda uppskattningarna.

Endast i speciella fall, där särskilda skäl sådant föranleda, böra dessa

uppskattningar frångås. En anvisning härom har jag ansett böra intagas

i 2 § av värnskatteförordningen.

Ovannämnda förslag till förordning om värnskatt har i anledning

av kammarrättens erinringar underkastats vissa ändringar och

ytterligare översetts.

Då den huvudsakliga motiveringen framgår av vad jag förut yttrat,

torde jag här icke behöva lämna redogörelse för nyssnämnda författningsförslag

i andra delar än som innefattas under nedannämnda

paragrafer.

2 §•

I denna paragraf anknytes, såsom ovan är antytt, den såväl subjektiva

som objektiva skattskyldigheten till värnskatt vid skattskyldigheten

till inkomst- och förmögenhetsskatt. Det har under förslagets behandling

ifrågasatts, bland annat, huruvida ej från skattskyldighet

från värnskatt borde undantagas avliden persons (icke stärbhusets)

förmögenhet och inkomst. Ehuru vissa principiella skäl möjligen kunna

åberopas till stöd för sådan befrielse, har jag dock ansett mig icke

böra föreslå någon avvikelse från vad som härutinnan gäller beträffande

inkomst- och förmögenhetsskatten. Förmögenhet synes nämligen böra,

oberoende av vem som vid värnskattetaxeringen eller värnskattens erläggande

är ägare av densamma, vara underkastad värnskatt, och att

härvid ställa stärbliuset eller den, till vilken förmögenheten eljest

övergått, i gynnsammare ställning än den avlidne, om han levat, lärer

icke vara riktigt. Detsamma gäller med avseende å inkomst av kapital

eller annan inkomst, som oberoende av frånfället fortfarande inflyter.

Däremot kan i nu berörda hänseende större tvekan råda beträffande

inkomst, som härflutit av den avlidnes personliga arbete eller eljest

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

av inkomstkälla, som med hans frånfälle upphört. Att från värnskatt

för sådan inkomst befria stärbhus, som utan svårighet kunna erlägga

skatten, synes mig dock föga påkallat; och där för stärbhus svårighet

härutinnan skulle mota, gives enligt 24 § i förslaget utväg för stärbhuset

att få skatten eftergiven.

3 §•

Såsom framgår av bestämmelserna i 3 § sista stycket och 13 §

föreslås i avseende å äkta makars taxering till värnskatt och skattens

beräkning samma förfarande som härutinnan gäller beträffande inkomstoch

förmögenhetsskatt. Anledning har nämligen icke ansetts föreligga

att i fråga om värnskatten frångå den eljest fastslagna principen, att

äkta makar skola i beskattningsavseende icke betraktas såsom från

varandra fristående skattesubjekt utan att vid vardera makens taxering

hänsyn skall tagas till den andres inkomst och förmögenhet.

4 §■

I 3 mom. av denna paragraf föreligger åter ett uttryck av nyss

antydda princip.

Vid beräkning av det belopp, varmed inkomst skall ingå i det

taxerade beloppet, skall inkomsten utgöra makarnas sammanlagda inkomst.

Uppgår den sammanlagda inkomsten till minst 5,000 kronor,

skall i vardera makens taxerade belopp hans inkomst ingå med hela

sitt belopp. Understiger åter den sammanlagda inkomsten 5,000 kronor,

skall det belopp, varmed denna sammanlagda inkomst skulle hava

ingått i ett för båda makarna gemensamt taxerat belopp, fördelas å

vardera maken så, att av samma belopp ingår i varderas taxerade

belopp så stor del, som motsvarar förhållandet mellan dennes inkomst

och den sammanlagda inkomsten. Ett exempel skall belysa detta. Av

två makar äger den ene 3,000 kronors inkomst samt den andre förmögenhet

till belopp av 20,000 kronor ävensom 1,000 kronors inkomst.

Den sammanlagda inkomsten 4,000 kronor skall enligt 4 § 2 mom.

vid beräkning av de taxerade beloppen upptagas till 3,000 kronor.

Då detta belopp jämte Vio av förmögenheten utgör 5,000 kronor, föreligger

enligt 3 § skattskyldighet för vardera maken. Beloppet 3,000

kronor skall nu fördelas å makarna efter de verkliga inkomstbeloppens

storlek, så att åU eller 2,250 kronor faller å den av makarna, vilkens

inkomst utgjorde 3,000 kronor, och Va eller 750 kronor å den andre

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 53 höft. (Nr 85.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. ''Majds Nåd. Proposition ''Nr 85.

maken, vilkens inkomst uppgick till 1,000 kronor. För den förre maken

blir alltså det taxerade beloppet 2,200 kronor och för den senare 2,700

kronor, motsvarande i avjämnat tal nyssnämnda belopp 750 kronor

och Vio av förmögenheten.

9 §•

Då det ligger i det allmännas intresse, att så stor del av värnskatten

som möjligt inflyter redan år 1915, och på det att de skattskyldiga

icke för att undvika ränteförlust skola föranledas att begagna

sig av anstånd med erläggande av de delar av värnskatten, som icke

ovillkorligen skola inbetalas under år 1915, har i förslaget upptagits

bestämmelse om avdrag med fem procent av värnskattens hela belopp

för skattskyldig, som i behörig tid och ordning nämnda år erlägger

honom påförd värnskatt i dess helhet. Avdraget motsvarar fem procents

ränta om året på de två tredjedelar av skatten, för vilka anstånd är

medgivet men ej tages i anspråk. För skattskyldig, som år 1916 inbetalar

de båda då resterande två tredjedelarna av skatten, har motsvarande

rabatt ansetts icke behöva ifrågakomma.

14 §.

Det har under utarbetandet av värnskatteförordningen varit ifrågasatt,

att värnskattenämndens ledamöter skulle till det antal av minst

fyra och högst åtta, som Kungl. Majtts befallningshavande ägde närmare

bestämma, utses av vederbörande prövningsnämnd. Då det emellertid

torde vara föga troligt, att värnskatteförordningen hinner utfärdas,

innan prövningsnämnderna för länen avslutat sina arbeten innevarande

år, diar man måst övergiva tanken på en dylik anordning för utseende

av värnskattenämndens ledamöter. I stället har nu föreslagits, att

Kungl. Maj:ts befallningshavande skulle åläggas att icke blott bestämma

antalet ledamöter utan även utse dessa. Detta har ansetts så mycket

mindre möta betänklighet, som ju Kungl. Maj:ts befallningshavande

tiar att utse ledamöterna i prövningsnämnden, vars funktion är av icke

ringare vikt än värnskattenämndens.

Den krets, inom vilken ledamöterna i värnskattenämnden skola

få utses, har ansetts böra inskränkas till ledamöterna och suppleanterna

i prövningsnämnden.

Motsvarande bestämmelser synas böra gälla för utseende av suppleanter

för de ordinarie ledamöterna i värnskattenämnden.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nådi Proposition Nr 85.-

51

15 §.

Rätten att till värnskattenämnden inkomma med framställning

om ny uppskattning av inkomsten och förmögenheten har ansetts icke

böra tillkomma dem, som antingen försummat fullgöra sin deklarationsplikt

eller ock fått sina i deklarationerna lämnade uppgifter följda vid

taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Såsom jag förut påpekat, bör värnskattenämnden i regel följa-de

förut bestämda taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt och

endast i undantagsfall, där särskilda skäl föranleda till avvikelse från

dessa taxeringar, frångå desamma.

A andra sidan synes dock värnskattenämndens befogenhet att

ingå i saklig uppskattning av inkomsten och förmögenheten icke böra

göras absolut beroende på inkomna framställningar från de skattskyldiga.

Särskilt i fall, där på sätt kammarrätten erinrat det icke

kan utrönas, på vad sätt en taxeringsnämnd eller prövningsnämnd

beräknat det taxerade beloppet, bör värnskattenämnden icke vara bunden

i sin rätt att självständigt uppskatta inkomsten och förmögenheten.

19 §•

Om värnskattenämnden, såsom förslaget numera förutsätter,

erhåller befogenhet att verkställa uppskattning av den inkomst- och

förmögenhet, som skall ligga till grund för taxeringen till värnskatt,

kunna besvär över värnskattenämndens beslut komma att avse inkomstens

eller förmögenhetens beräkning eller således samma ämne som eventuellt

hos kammarrätten fullföljda mål angående taxering år 1914 till inkomstoch

förmögenhetsskatt. Sådana anordningar böra därför träffas, att

kammarrätten, därest skattskyldig anför besvär över både sin taxering

till inkomst- och förmögenhetsskatt och sin taxering till värnskatt,

icke skall två gånger pröva samma material. Enligt vad jag inhämtat,

kan på grund av den i kammarrätten befintliga balansen å

oavgjorda beskattningsmål antagas, att ämbetsverket icke förr än i

maj eller juni månad 1915 blir i tillfälle att påbörja handläggningen

av mål angående 1914 års allmänna taxering. Begränsas därför tiden

för anförande av besvär över värnskattenämndens beslut till den 30

april 1915, böra sådana besvär kunna vara till kammarrätten inkomna

vid den tid, då handläggningen därstädes av nyssnämnda taxerings
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

mål begynner. De särskilda mål, som böra bedömas i ett sammanhang,

kunna då lätt sammanföras.

Besvärstidens begränsande till den 30 april 1915 förutsätter, att

de skattskyldiga i god tid dessförinnan erhållit del av värnskattenämndens

beslut. Delgivningen torde, på sätt kammarrätten förordat,

lämpligen böra ske därigenom, att särskilda debetsedlar å värnskatten

bliva i början av år 1915 de skattskyldiga genom posten eller annorledes

tillställda. Härom böra närmare bestämmelser inflyta i den förordning

angående debitering, uppbörd och redovisning av värnskatt,

som det enligt 9 § i förslaget skall tillkomma Kungl. Maj:t att

utfärda.

Då det emellertid kan förutsättas, att debetsedlar, som sålunda

utsändas, icke alltid framkomma till vederbörande, torde det vanliga

tillhandahållandet av längdavskrift jämväl böra äga rum beträffande

värnskattetaxeringen.

21 §.

Billigheten synes kräva, att en skattskyldig, som av kammarrätten

eller regeringsrätten får sin taxering år 1914 till inkomst- och

förmögenhetsskatt upphävd eller nedsatt, också vinner motsvarande

ändring i taxeringen till värnskatt, ehuru han icke över värnskattenämndens

beslut anfört besvär. Å andra sidan bör ett i motsatt

riktning gående beslut beträffande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

medföra motsvarande resultat i fråga om taxeringen till

värnskatt.

24 §.

Med hänsyn huvudsakligen till värnskattebeloppens relativa storlek

har utväg ansetts böra finnas för helt eller delvis eftergivande av

värnskatten i de fall, då förmågan att gälda densamma väsentligen

försvagats. I anledning av kammarrättens erinran har i förslaget

stadgandet om värnskattens eftergivande erhållit sådan lydelse, att

eftergivandet kan äga rum redan beträffande den tredjedel av värnskatten,

som eljest ovillkorligen skall erläggas år 1915.

Det har tagits i övervägande, huruvida icke prövningsnämnden

vid fråga om värnskattens eftergivande borde hava någon i författningen

angiven objektiv grund till ledning för sitt beslut. Att binda

prövningsnämnden allenast vid dess uppfattning av svårigheten att

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 85.

betala skatten på grund av försämrad ekonomisk ställning kunde nämligen

tänkas föranleda till olikartat och ojämnt förfarande, de särskilda

prövningsnämnderna emellan. Därför kunde — i analogi med bestämmelserna

i den tyska värnskattelagen — såsom villkor för värnskattens

eftergivande stadgas, att inkomsten skall hava under det år, vars förhållanden

i avseende å taxeringen för inkomst- och förmögenhetsskatt

prövningsnämnden hade att bedöma, upphört eller åtminstone nedgått

med vissa procent under den inkomst, som utgjort föremål för taxeringen

till värnskatt. Då emellertid prövningsnämnden vid behandling av

fråga om värnskattens eftergivande bör bedöma betalningsförmågan

efter förhållandena vid tiden för nämndens sammanträde och icke efter

ställningen under nästföregående år, har jag ansett det icke böra för

eftergivandet uppställas något villkor, som förutsätter jämförelse mellan

vissa årsresultat i inkomstavseende. Skulle eu prövningsnämnd anses

överskrida gränsen för ett behörigt eftergivande av värnskatten, torde

korrektivet häremot ligga i befogenhet för kronoombudet, som skall

iakttaga det allmännas intresse, att överklaga nämndens beslut.

25 §.

De belopp, som erfordras för de i denna paragraf angivna ersättningar,

torde böra utgå direkt av värnskattemedlen, i den mån dessa

inflyta.

Då införandet av värnskatten givetvis förutsätter, att erforderliga

åtgärder för ett effektivt avhjälpande av de förefintliga stora bristerna

i rikets försvarsväsen samtidigt vidtagas, har det synts riktigt, att

denna förutsättning får komma till uttryck i bestämmelsen om värnskatteförordningens

ikraftträdande.

Då värnskatten såsom engångsskatt torde böra i sin helhet upptagas

bland statsverkets inkomster för år 1915, medan de utgifter,

som därmed skola bestridas, fördelas på minst tre år, synes den del av

skatten, som icke disponeras för 1915 års utgifter, böra föras till en

särskild fond. Denna fond bör få namnet statsverkets värnskattefond

och torde lämpligen kunna underkastas bestämmelser likartade med

Värnskattefonden.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

(lem, som gälla för statsverkets fond av rusdrycksmedel. I överensstämmelse

härmed har ett förslag till stadganden uppgjorts, mot vilket

förslag statskontoret i förenämnt utlåtande förklarat sig icke hava

något att erinra. Sedermera har emellertid förslaget något omarbetats

i redaktionellt avseende.

Sedan departementschefen härefter uppläst förslag till

förordning om värnskatt och

förordning angående statsverkets värnskattefond,

hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte förelägga

riksdagen samma förslag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t

Konungen förordna, att till riksdagen skulle avlåtas

nådig proposition av den lydelse, bilagan litt. . . . vid.

detta protokoll utvisar. Härefter behagade Hans Maj:t

Konungen yttra:

I detta sammanhang önskar Jag till protokollet

uttala, att Jag ävensom övriga medlemmar

av det Kungliga huset äro med hänsyn

till det med värnskatten åsyftade stora fosterländska

målet sinnade att bidraga till denna

skatt med belopp, motsvarande vad som skulle

utgått, därest Yi hade varit underkastade allmänna

bestämmelser om skattskyldighet.

Ur protokollet:

Olof Ljungberg.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 85.

55

Bilaga 1.

Tab. 1. Värnskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag: taxerade belopp

(inkomst + Vio av förmögenhet) från och med 5,000

till och med 1,000,000 kronor.

Taxerat belopp,

kr.

Värnskatt,

kr.

Taxerat belopp,

kr.

Värnskatt,

kr.

Taxerat belopp,

kr.

Värnskatt,!

kr.

5,000...............

75

40,000 ..............

1,845

75,000........

4 945

6,000..............

100

41,000...............

1,925

76/X10..............

5,045

7,000...............

125

42,000...............

2,005

77,000...............

5,145

8,000...............

150

43,000...............

2,085

78,000...............

5,245

9,000...............

180

44,000............

2,165

79,000..............

5,345

10,000...............

210

45,000...............

2,245

80,000...............

5,445

11,000...............

240

46,000...

2,325

81,000...............

12,000...............

270

47000...............

2405

824XJ0...............

5,645

13,000...............

305

48,000...............

2,485

83,0(X)...............

5,745

14,000...............

340

49,000

2,565

84,000...............

5,845

15,000...............

380

50,000

2,645

5.945

16,000...............

420

51 OOO

2,735

86/>00...............

6,045

17,000.............

460

52,000

2,825

87/100..............

6.145

18,000...............

505

53O00...............

2,915

88,000...............

6,245

19,000...............

550

64,000...............

3,005

89,000...............

6,345

20,000...............

595

55,000...............

3,095

90,000...............

6,445

21,000...............

645

56,000 ...........

3,185

91,000...............

i 22,000...............

695

57,000............

3’275

92,000...............

6,645

23,000...............

745

3,365

93,000...............

6,745

! 24,000...............

795

59 000

3,455

94000...............

6,845

25,000...............

845

60 000

3,545

95/100...............

6,945

26,000..............

905

61.000...............

3,635

96,(Klo.............

7,045

27,000...............

965

62,000 ..............

3,725

97,000...............

7,145

28,000................

1,025

63,000...............

3,815

98,000...............

7,245

29,000...............

1,085

64,000...............

3,905

99,000...............

7,345

30.000...............

1,145

65,000...............

3,995

100,00(1...............

7,445

31,000...............

1,215

66,000...............

4,085

125,000...............

10,195

32,000...............

1,285

67,000..............

4,175

150,000...............

12,945

33,000 ..............

1,355

68,000...............

4,265

175,000...............

16,070

34,000...............

1,425

69,000...............

4,355

200,000...............

19,195

35,000..............

1,495

70,000..............

4,445

250,000...............

25,445

36,000...............

1,565

71,000...............

4,545

300,000...............

32,195

37,000...............

1,635

72,000...............

4,645

500,000...............

59,195

38,000............

1,705

73,000...............

4,745

750,000...............

90,000

39,000...............

1,775

74,000...............

4,845

1,000,000..............

120,000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

Bilaga 2.

Tab. 2. Värnskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag: inkomst av olika

sammansättning från och med 1,500 till och med 1,000,000 kronor.

Inkomst.1)

Ken arbetsinkomst (;= in- komst utan förmögenhet).

Ken förmögenhets- inkomst *).

Hälften arbetsinkomst

och hälften förmögen- hetsinkomst*).

2/3 arbetsinkomst, 1/a lör- mögenhetsinkomst1).

Taxerat

belopp.

Skatt.

Skatt

i %

av in- komst.

Taxerat

belopp.

Skatt.

Skatt

i %

av in- komst.

Taxerat

belopp.

Skatt.

Skatt

i %

av in- komst.

Taxerat

belopp.

Skatt.

Skatt

i °/

1 So

av in- komst.

1,500

3,000

45

3.o(>

2,000

—

—

—

4,000

60

3.oo

—

—

—

—

—

—

3,000

—

—

.—

7,000

125

4.17

4,000

60

2.o«

—

—

—

4,000

—

—

—

11,000

240

6.oo

7,000

125

3.1 3

5,667

91.67

2.3 9

5,000

5,000

75

1.50

15,000

380

7.60

10,000

210

4.2 0

8,333

160

3.20

10,000

10,000

210

2.10

30,000

1,145

11.45

20,000

595

5.95

16,667

446.6 7

4.47

15,000

15,000

380

2.53

45,000

2,245

14.9 7

30,000

1,145

7.G3

25,000

845

5.6 3

20,000

20,000

595

2.98

60,000

3,545

17.73

40,000

1,845

9.2 8

33,333

1,378.33

6.89

25,000

25,000

845

3.38

75,000

4,945

19.78

50,000

2,645

10.58

41,667

1,978.33

7.91

30,000

30,000

1.145

3.8 2

90,000

6,445

21.51

60,000

3,545

11.82

50,000

2,645

8.8 2

40,000

40,000

1,845

4.ei

120,000

9,645

24.11

80,000

5,445

13.61

66,667

4,145

10.36

50,000

50,000

2,645

5.29

150,000

12,945

25.89

100,000

7,445

14.89

83,333

5,778.33

11. se

00,000

60,000

3,545

5.91

180,000

16,695

27.8 3

120,000

9,645

16.08

100,000

7,445

12.41

70,000

70,000

4,445

6.3 5

210,000

20,445

29.21

140,000

11,845

16.92

116,667

9,278.3 3

13.25

80,000

80,000

5,445

6.81

240,000

24,195

30.2 4

160,000

14,195

17.71

133,333

11,111.07

13.89

90,000

90,000

6,445

7.17

270,000

28,145

31.2 7

180,000

16,695

18.5 5

150,000

12,945

14.38

100,000

100,000

7,445

7.45

300,000

32,195

32.19

200,000

19,195

19.20

166,667

15,028.3 3

15.03

! 125,000

125,000

10,195

8.16

375,000

42,320

33.8 7

250,000

25,445

20.::.;

208,333

20,236.6 7

16.19

i 150,000

150,000

12,945

8.03

450,000

52,445

34.9 5

300,000

32,195

21.10

250,000

25,445

16.97

175,000

175,000

16,070

9.18

525,000

62,570

35.7 5

350,000

38,945

22.2 5

291,667

31,070

17.7 5

200,000

200,000

19,195

9.60

600,000

72,000

36.00

400,000

45,695

22.8 5

333,333

36,795

18.40

j 225,000

225,000

22,320

9.9 2

675,000

81,000

30.oo

450,000

52,445

23.31

375,000

42,320

18.31

i 250,000

250,000

25,445

10.18

750,000

90,000

36.0 0

500,000

59,195

23.0 8

416,667

47,945

19.18

| 275,000

275,000

28,820

10.4 S

825,000

99,000

36.oo

550,000

65,945

23.98

458,333

53,570

19.48

! 300,000

300,000

32,195

10.7 3

900,000

108,000

36.0 0

600,000

72,000

24.00

500,000

59,195

19.7 3

1 325,000

825,000

35,570

10.94

975,000

117,000

36.oo

650,000

78,000

24.00

541,667

64,820

19.94

350,000

350,000

38,945

11.13

1,050,000

126,000

36.oo

700,000

84,000

24.00

583,333

70,000

20.oo

375,000

375,000

42,320

11.2 9

1,125,000

135,000

36.0 0

750,000

90,000

24.oo

625,000

75,000

20. oo

400,000

400,000

45,695

11.42

1,200,000

144,000

36.oo

800,000

96,000

24.00

666,667

80,000

20, oo

425,000

425,000

49,070

11.55

1,275,000

153,000

36.oo

850,000

102,000

24.oo

708,333

85,000

20. oo

450,000

450,000

52,445

11.05

1,350,000

162,000

36.00

900,000

108,000

24.oo

750,000

90,000

20.oo

475,000

475,000

55,820

11.7 5

1,425,000

171,000

36.oo

950,000

114,000

24.oo

791,667

95,000

20. oii

500,000

500,000

59,195

11.84

1,500,000

180,000

36.oo

1,000,000

120,000

24.oo

833,333

100,000

20. oo

550,000

550,000

65,945

11.99

1,650,000

198,000

36.00

1,100,000

132,000

24.oo

916,667

110,000

20.oo

000,000

600,000

72,000

12.oo

1,800,000

216,000

36.oo

1,200,000

144,000

24.oo

1,000,000

120,000

20. oo

650,000

650,000

78,000

12.00

1,950,000

234,000

36.oo

1,300,000

156,000

24.oo

1,083,333

130,000

20.00

| 700,000

700,000

81,000

12.oo

2,100,000

252,000

36.oo

1,400,000

168,000

24.oo

1,166,667

140,000

20. oo

750,000

750,000

90,000

12.00

2,250,000

270,000

36.oo

1,500,000

180,000

24.oo

1,250,000

150,000

20.oo

800,000

800,000

96,000

12.00

2,400,000

288,000

36.oo

1,600,000

192,000

24.oo

1,333,333

160,000

20. oo

850,000

850,000

102,000

12.oo

2,550,000

306,000

36.oo

1,700,000

204,000

24.oo

1,416,667

170,000

20. oo

900,000

900,000

108,000

12.00

2,700,000

324,000

3ö.oo

1,800,000

216,000

24.oo

1,500,000

180,000

20. oo

i 950,000

950,000

114,000

12.oo

2,850,000

342,000

36.00

1,900,000

228,000

24.oo

1,583,333

190,000

20. oo

1,000,000

1,000,000

120,000

12.oo

3,000,000

360,000

36.00

2,000.000

240.000

24.00

1,666,667

200,000

20.oo

'') En avkastning av fem procent på förmögenhetsvärdet förutsattes.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

57

Bil. 3.

Tab. 3. Värnskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag:

olika kombinationer av inkomst och förmögenhet.

Inkomst

kr. (mark)

Förmögenhet

kr. (mark)

Svenska förslaget

Tyska värn- skatten

mark

Svenska

inkomst- och

förmögenhets- skatten

kr.

Taxerat

belopp

kr.

Värnskatt

kr.

1,500

10,000

16.—

20,000

—

—

—

21.60

30,000

3,000

45

—

24 —

2,500

10,000

_

_

_

41.60

20,000

—

—

—

44.80

30,000

3,000

45

45

48.—

40,000

4,000

60

60

55.80

3,000

10,000

_

_

_

55.80

1

20,000

—

—

—

59.4 0

1

30,000

4,000

60

45

63.—

40,000

5,000

75

60

64.8 0

50,000

6,000

00

75

76.—

4,000

10,000

_

_

82.—

20,000

5,000

75

—

86—

30,000

6,000

100

45

90.—

40,000

7,000

125

60

101.20

50,000

8,000

150

75

105.60

60,000

9,000

180

no

no—

5,000

_

5,000

75

50

no.—

30,000

8,000

150

80

121—

40,000

9,000

180

90

123.20

50,000

10,000

210

100

127.60

75,000

12,500

287

175

141—

100,000

15,000

380

250

153—

6,000

—

6,000

100

60

135—

7,000

—

7,000

125

70

165—

8,000

_

8,000

150

80

195—

30,000

11,000

240

no

212—

40,000

12,000

270

120

216—

50,000

13,000

305

130

223—

75,000

15,500

400

205

237—

100,000

18,000

505

280

251—

160,000

24,000

795

550

286—

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 53 käft. (Nr 85.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 85.

Svenska förslaget

Svenska

inkomst- och

Inkomst

Förmögenhet

Taxerat

belopp

Värnskatt

Tyska värn- skatten

förmögenhets-

skatten

kr. (mark)

kr. (mark)

kr.

kr.

mark

kr.

9,000

9,000

180

90

230

10,000

_

10,000

210

100

265

30,000

13,000

305

130

282

40,000

14,000

340

140

286

50,000

15,000

380

150

293

75,000

17,500

482

225

307

100,000

20,000

595

300

321

150,000

25,000

845

525

355

200,000

30,000

1,145

750

387

11,000

—

11,000

240

132

300

12,000

_

12,000

270

144

335

30,000

15,000

380

171

355

40,000

16,000

420

160

359

50,000

17,000

460

170

367

75,000

19,500

572

245

383

100,000

22,000

695

320

399

150,000

27,000

965

545

435

200,000

32,000

1,285

770

467

240,000

36,000

1,565

1,030

495

13,000

—

13,000

305

156

375

14,000

—

14,000

340

168

415

15,000

_

15,000

380

180

455

50,000

20,000

595

225

487

100,000

25,000

845

350

519

200,000

35,000

1,495

800

587

300,000

45,000

2,245

1,450

655

350,000

50,000

2,645

1,800

691

20,000

_

20,000

595

280

655

50,000

25,000

845

320

691

100,000

30,000

1,145

430

727

200,000

40,000

1,845

850

803

300,000

50,000

2,645

1,500

880

400,000

60,000

3,545

2,150

952

500,000

70,000

4,445

2,850

1,028

30,000

—

30,000

1,145

540

1,105

40,000

—

40,000

1,845

1,000

1,605

50,000

_

50,000

2,645

1,500

2,105

100,000

60,000

3,545

1,600

2,193

200,000

70,000

4,445

1,750

2,286

500,000

100,000

7,445

3,250

2,561

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 85.

59

Inkomst

kr. (mark)

Förmögenhet

kr. (mark)

Svenska förslaget

Taxerat -rr„ , ,,

, , Värnskatt

belopp

kr. j kr.

Tyska värn- skatten

mark

Svenska

inkomst- och

förmögenhets- skatten

kr.

1,000,000

150,000

12,945

7,100

i

3,018

1,500,000

200,000

19,195

12,600

3,480

60,000

—

60,000

3,545

2,100

2,655

70,000

—

70,000

4,445

2,800

3,205

75,000

_

75,000

4,945

3,375

3.480

100,000

85,000

5,945

3,050

3,568

200,000

95,000

6,945

3,350

3,661

500,000

125,000

10,195

4,350

3,953

1,000,000

175,000

16,070

7,500

4,451

1,500,000

225,000

22,320

12,600

4,955

2,000,000

275,000

28,820

18,100

5,415

2,500,000

325,000

35,570

24,600

5,830

80,000

—

80,000

5,445

3,600

3, / oo

90,000

—

90,000

6,445

4,500

4,355

100,000

_

100,000

7,445

5,000

4,955

200,000

120,000

9,645

5,250

5,153

500,000

150,000

12,945

6,225

5,415

1,000,000

200,000

19,195

8,600

5,830

1,500,000

250,000

25,445

13,000

6,250

2,000,000

300,000

32,195

18,100

6,665

2,500,000

350,000

38,945

24,600

7,080

3,000,000

400,000

45,695

31,100

7,500

150,000

—

150,000

12,945

9,000

7,500

200,000

_

200,000

19,195

12,000

10,000

500,000

250,000

25,445

13,350

10,415

1,000,000

300,000

32,195

16,100

10,830

2,000,000

400,000

45,695

23,100

11,665

3,000,000

500,000

59,195

32,600

12,500

4,000,000

600,000

72,000

44,100

13,330

5,000,000

700,000

84,000

57,100

14,165

6,000,000

800,000

96,000

71,100

15,000

500,000

—

500,000

59,195

35,000

25,000

750,000

_

750,000

90,000

60,000

37,500

5,000,000

1,250,000

150,000

92,100

41,665 1

10,000,000

1,750,000

210,000

144,600

45,830

15,000,000

2,250,000

270,000

202,100

50,000 ]

20,000,000

2,750,000

330,000

277,100

54,165

1,000,000

_

1,000,000

120,000

80,000

50,000

5,000,000

1,500,000

180,000

117,100

54,165

10,000,000

2,000,000

240,000

162,100

58,330

15,000,000

2,500,000

300,000

219,600

62,500

20,000,000

3,000,000

360,000

277,100

66,665 I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.