Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:88, Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

1

Nr 88.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till lag

angående ändring i vissa delar av förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20

november 1863; given Stockholms slott den 29 maj 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av

§§ 20, 21, 37 mom. 3, 41, 42 mom. 1, 43 mom. 1 och 44 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november

1863.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

Ö# O

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. G. Westman.

i — Bihang Ull senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 56 höft. (Nr 88.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av §§ 20, 21, 37 mom. 3, 41, 42 mom. 1, 43

mom. 1 och 44 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

i Stockholm den 20 november 1863.

Härigenom förordnas, att §§ 20, 21, 37 mom. 3, 41, 42 mom. 1, 43

mom. 1 och 44 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

i Stockholm den 20 november 1863 skola hava följande ändrade lydelse:

§ 20.

Mom. 1. Fråga, som hör till kyrkostämmas handläggning och är av

den allmänna beskaffenhet, att den angår hela huvudstaden samfällt, så

att för dess avgörande erfordras församlingarnas gemensamma beslut, skall,

sedan ärendet blivit av överståthållarämbetet eller stadens konsistorium

överlämnat till församlingarnas handläggning, i stadens alla territoriella

församlingar på en och samma dag, som av konsistorium bestämmes, behandlas

vid kyrkostämmor med de särskilda församlingarna. Om de sålunda

fattade besluten skall konsistorium underrättas. Hava olika beslut

fattats, skall den fråga, i vilken skiljaktighet förekommit, avgöras av delegerade,

utsedda på sätt och till antal här nedan sägs. Delegerade utses

å kyrkostämma med varje församling bland dess å kyrkostämma röstberättigade

ledamöter till ett antal av en delegerad för varje församling

och därutöver ytterligare en för varje vid nästföregående års utgång påbörjat

tiotusental invånare i församlingen. Suppleanter utses till lika

antal som delegerade.

Val av delegerade och suppleanter sker å dag, som konsistorium bestämmer.

Så snart ske kan efter valet skola delegerade på kallelse av

ordföranden i konsistorium sammanträda å plats, som av denne bestämmes,

för att utöva församlingarnas beslutanderätt i den fråga, för vars av
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

görande de blivit utsedda. Delegerade utse inom sig ordförande. Protokollet

föres av notarien hos konsistorium. I övrigt galle i avseende å

sammanträdet och därvid fattade beslut med nedan angivna undantag i

tillämpliga delar vad i fråga om kyrkostämma finnes i denna förordning

föreskrivet.

Mom. 2. Delegerad eller för delegerad behövlig suppleant, som blivit

kallad till sammanträde men avhåller sig därifrån utan anmält förfall, som

av delegerade godkännes, skall till stadens kassa bota två kronor samt

dubbelt så mycket, om sammanträdet måste, i anseende till de närvarandes

fåtalighet, inställas eller upplösas.

Mom. 3. Vid sammanträde föreliggande fråga avgöres genom öppen

omröstning efter huvudtalet. Finnas därförinnan upplysningar av nöden,

må delegerade till sådana upplysningars erhållande anmäla sig efter ärendets

beskaffenhet hos överståthållarämbetet eller konsistorium. I frågor

om beviljande av nya och ökade avgifter eller besvär erfordras bifall av

två tredjedelar bland dem, vilka deltaga i beslutet; i annat fall anses dylik

fråga avslagen. I alla andra frågor bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet.

Vid lika röstetal för två olika meningar bliver den gällande,

som av ordföranden biträdes. Medhinnes icke ett för dagen till avgörande

förekommande ärende, må delegerade, innan sammankomsten upplöses, bestämma

ny dag för fortsättningen därav utan särskild kallelse till närvarande

delegerade eller suppleanter, av vilka senare de, som då inträtt

i röstägande delegerades ställe, skola, där ej hinder möter, jämväl fortfarande

deltaga uti det sålunda uppskjutna ärendets behandling och avgörande;

dock må dylik sammankomst ej uppskjutas längre än högst fjorton

dagar. Vid sammankomsten frånvarande delegerade och suppleanter

varda om fortsättningen av sammanträdet underrättade för att kunna, i

händelse av behov, inträda såsom röstägande delegerade.

Mom. 4. Ej må vid sammanträde definitivt beslut om nya eller ökade

avgifters beviljande eller besvärs utgörande kunna fattas, utan att minst

fyra femtedelar av delegerades hela antal äro tillstädes.

Mom. 5. Delegerades beslut skall, efter föregången justering, jämte

meddelad besvärshänvisning genom protokollsutdrag och skrivelse, som

ordföranden på delegerades vägnar undertecknar, tillställas församlingarnas

kyrkoherdar med anmodan att ombesörja dess kungörande från predikstolen,

vilket bör ske på samma dag i alla stadens kyrkor. Denna dag utsättes

av delegerade, som därjämte höra föranstalta om beslutets meddelande

så skyndsamt, att kungörandet därav i kyrkorna må kunna äga

rum senast andra söndagen efter den dag, då beslutet blivit fattat. Om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

delegerades beslut bör ämbetsmyndighet, som äskat ärendets handläggning

av församlingarna, jämväl erhålla underrättelse.

Mom. 6. Delegerades förhandlingar skola vara offentliga; dock kunna

delegerade för någon särskild fråga besluta, att överläggningen skall hållas

inom lyckta dörrar.

§ 21.

Sådant ärende, som rör icke alla utan endast några av huvudstadens

församlingar gemensamt, skall, därest dessa församlingar vid frågans behandling

å kyrkostämma stanna i olika beslut, avgöras vid sammanträde

med delegerade från de församlingar, vilka frågan angår, därvid stadgandena

i § 20 skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

§ 37.

Mom. 3. Ämbets- eller tjänstemän — — — — — — — —--

— — —--—--om vilkas utgörande kyrkostämma beslutar.

§ 41.

Mom. 1. Räkenskaperna — — —

Mom. 2. Revisionsberättelsen--

revisorer.

vidtagas skall.

§ 42.

Mom. 1. För att vinna bindande kraft skola kyrkostämmas beslut underställas

Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då besluten angå:

a) försäljning —---— — —-----— — — —

---------------------äger;

b) upptagande — — — — — —----— — — —--

— — — — — —--— — — —--— — uttaxering; samt

c) påläggande--— —---— — —----— —

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — fem år.

§ 43.

Mom. 1. Den, som åt kyrkostämmas beslut ej nöjes, äger att — —

kungjordes; och åligger det klaganden därjämte såväl att vid besvären foga

bevis om dagen, då beslutet kungjordes, som ock att inom åtta dagar efter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

5

besvärstidens utgång till kyrkostämmans ordförande ingiva diarieutdrag

däröver, att han sina besvär inlämnat å ort, som vederbör..

Försummar--— — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — verkställighet.

§ 44.

Den, som —---— — — — — — — —--— — —

— — — för överklagande av kyrkostämmas beslut; dock att — — —

— —--— — — — — — — —--— — — — — delgivet.

Utan hinder — — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — — förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1915. Ärende, som vid

nämnda tidpunkt må vara hänskjutet till kyrkofullmäktige, men ännu ej

blivit av dem behandlat, avgöres av delegerade, på sätt här ovan stadgas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

Upphävande

av kyrkofullmäktiginstitntionen

i

Stockholm.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 29 maj 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Westman, anförde:

Kyrkofullmäktige i Stockholm hava till uppgift att utöva stadens territoriella

församlingars gemensamma avgöranderätt, då desamma stannat i

olika beslut beträffande frågor, som höra till kyrkostämmas handläggning

och äro av den allmänna beskaffenhet, att de angå hela huvudstaden samfällt,

så att för deras avgörande erfordras församlingarnas gemensamma

beslut. Dessutom skall sådant ärende, som rör endast några av huvudstadens

församlingar gemensamt, avgöras vid sammanträde av kyrkofullmäktige

från de församlingar, vilka frågan angår. Intill dess omvårdnaden om

folkskoleväsendet i Stockholm med 1904 års ingång överflyttades å stadsfullmäktige,

hade kyrkofullmäktige jämväl att besluta angående ansvarsfrihet

för Stockholms folkskolöverstyrelse eller, såsom den numera benämnes,

Stockholms folkskoledirektion, för dess förvaltning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SS.

De grundläggande bestämmelserna angående kyrkofullmäktige i Stockholm

återfinnas i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

i Stockholm den 20 november 1863 §§ 20, 21 och 41 mom. 3. Vidare

gäller enligt §§ 42 och 43 av samma förordning, att vad i dessa §§ stadgas

om underställning av vissa kyrkostämmobeslut samt om anförande av besvär

över kyrkostämmas beslut äger motsvarande tillämpning å kyrkofullmäktiges

beslut. Slutligen omnämnas kyrkofullmäktige även i § 37

mom. 3 och § 44 av ifrågavarande förordning. Jag torde här få återgiva

de tre förstnämnda lagrummen:

§ 20.

Frågor, som till kyrkostämmas handläggning höra och äro av den allmänna beskaffenhet,

att de angå hela huvudstaden samfällt, så att för deras avgörande erfordras

församlingarnas gemensamma beslut, behandlas på följande sätt:

Mom. 1. Sedan så beskaffat ärende av överståthållarämbetet eller stadens konsistorium

blivit till församlingarnas handläggning överlämnat, skall kyrkostämma på

en och samma dag i stadens alla territoriella församlingar hållas. Efter det församlingens

röstägande ledamöter vid detta tillfälle blivit hörda och sina beslut fattat,

hänskjutes ärendet, genom utdrag av kyrkostämmoprotokollet, innefattande beslutet,

till kyrkofullmäktige, vilka, på sätt uti nästföljande moment säges, för varje år bland

församlingarnas vid kyrkostämma röstägande ledamöter utses. Dessa fullmäktige skola

da ofördröjligen sammanträda för att, om församlingarnas avgivna meningar befinnas

skiljaktiga, utöva församlingarnas gemensamma avgöranderätt och, efter sakens noggranna

prövning, beslut i den hänskjutna frågan fatta; men om alla församlingarna

stannat i lika beslut, tillkommer fullmäktige endast att förhållandet anmäla hos den

myndighet, som kyrkostämman äskat, varjämte kyrkofullmäktige, för kungörandet av

detta församlingarnas beslut, böra förfara på sätt i mom. 12 finnes föreskrivet. Kyrkofullmäktige

handla i utövning av församlingarnas gemensamma avgöranderätt efter

bästa förstånd och övertygelse och kunna därvid icke bindas av andra föreskrifter eller

beslut än gällande lagar och författningar.

Mom. 2. I varje av stadens territoriella församlingar väljas vid kyrkostämma

fullmäktige och suppleanter för det nästföljande året till det antal, som här nedan

finnes bestämt, nämligen:

i Nikolai församling

7 fullmäktige och 4 suppleanter,

i Klara

d:o

7

>

» 4

i Jakobs och Johannes

d:o

7

» 4

>

i Maria Magdalena

d:o

7

7>

» 4

>

i Katarina

d:o

7

2>

» 4

i Hedvig Eleonora

d:o

7

» 4

>

i Adolf Fredriks

d:o

5

s> 3

i Ulrika Eleonora

d:o

3

>

> 3

eller tillsammans 50 fullmäktige och 30 suppleanter.

Då under årets lopp ledighet bland fullmäktige eller suppleanter sig yppar, bör

sådan ledighet i mån av behov fyllas genom val å särskild kyrkostämma i den församling,

som vederbör.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SS.

Mom. 3. Avgående fullmäktig eller suppleant kan för det följande året åter
Mom.

4. Den, som till kyrkofullmäktig eller suppleant blivit vald, men vid

valet icke varit närvarande, skall därom skyndsamt av kyrkostämmans ordförande

underrättas. Är lian förhindrad att uppdraget sig åtaga, bör detta inom åtta dagar

efter delfåendet anmälas hos kyrkostämmans ordförande, vilken då förordnar om ny

kyrkostämma till väljande av annan person i den förres ställe. Den välde må kunna

uppdraget sig avsäga, om han icke är i staden eller inom dess område boende; om

han är ätnbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindrad att uppdraget fullgöra;

om han uppnått sextio års ålder, tillförene i fyra år eller längre tid såsom, kyrkofullmäktig

tjänstgjort eller eljest förmår visa hinder, som av flertalet ibland övrige fullmäktige

''godkännes. Kvinna, som blivit till kyrkofullmäktig vald, må när som helst

avsäga sig uppdraget.

Mom. 5. Över val till kyrkofullmäktige och suppleanter meddelar kyrkostämmas

ordförande sist inom fjorton dagar därefter behörigt kyrkostämmoprotokoll första

gången till överståthållarämbetet, men sedermera årligen till ordföranden för kyrkofullmäktige.

Mom. 6. Sä snart fullständiga underrättelser oni valen av fullmäktige och suppleanter

ingått, sammankallar första gången överståthållaren, men därefter kyrkofullmäktiges

dåvarande ordförande, de för nästföljande år invalda ledamöter till sammanträde

för att inom sig med slutna sedlar välja ordförande och vice ordförande för samma

år. Vid detta tillfälle utses även en tjänlig person för att i egenskap av sekreterare

föra protokollet vid fullmäktiges sammanträden.

Mom. 7. Sedan kyrkofullmäktige för det nästföljande året blivit organiserade,

skall uppgift å deras ordförande, vice ordförande, ledamöter och suppleanter meddelas

ej allenast överståthållaren till kännedom, utau även församlingarnas kyrkoherdar, för

att genom deras försorg uppläsas från predikstolarna i stadens kyrkor. En sådan uppgift

skall även allmängöras genom den tidning, i vilken överståthållarämbetets kungörelser

vanligen intagas.

Mom. 8. Kyrkofullmäktige sammanträda, på ordföraudens kallelse, så ofta ärende,

som fordrar fullmäktiges behandling, till ordföranden blivit i fullständigt skick överlämnat.

Till sammanträde böra ej allenast fullmäktige utan även suppleanter kallas

att sig inställa, på det att, om ledamot från någon församling skulle utebliva, den

suppleant må ingå, som i samma församling blivit vald och enligt vallistan år bland

de närvarande närmast i ordningen att företräda den frånvarandes ställe.

Mom. 9. Fullmäktig eller suppleant, som blivit till sammanträde kallad, men

därifrån utan anmält förfall, som av fullmäktige godkännes, sig avhåller, skall bota

till stadens kassa två riksdaler riksmynt samt dubbelt så mycket, om sammanträdet

måste, i anseende till de närvarandes fåtalighet, inställas eller upplösas.

Mom. 10. Ordföranden skall vid kyrkofullmäktiges sammanträde föredraga ärende,

som till behandling bör företagas, och leda överläggningen; varefter, och sedan densamma

förklarats slutad samt ordföranden framställt proposition, så avfattad, att den

må kunna med ja eller nej besvaras, fullmäktige, med iakttagande av vad i mom. 1

finnes föreskrivet, avgöra frågan genom öppen omröstning efter huvudtalet. Finnas

därförinnan upplysningar av nöden, må fullmäktige till sådana upplysningars erhållande

sig hos överståthållarämbetet eller konsistorium anmäla. I frågor om beviljande av

nya och ökade avgifter eller besvär erfordras bifall av två tredjedelar bland dem, vilka

i beslutet deltaga; i annat fall anses en dylik fråga avslagen. I alla andra frågor be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

stämmes utgången genom enkel röstpluralitet. Utfalla rösterna till samma belopp för

tvenne olika meningar, kommer den att bliva gällande, som av ordföranden biträdes.

För varje votering tillkännagiver ordföranden sättet för densamma och huru rösterna

komma att beräknas. Medkinnes icke ett för dagen till avgörande förekommande

ärende, må kyrkofullmäktige, innan sammankomsten upplöses, bestämma ny dag för

fortsättningen därav utan särskild kallelse till närvarande fullmäktige eller suppleanter,

av vilka senare de, som då inträtt i röstägande ledamöters ställe, skola, där ej. hinder

möter, jämväl fortfarande deltaga uti det sålunda uppskjutna ärendets behandling och

avgörande; dock må dylik sammankomst ej uppskjutas längre än högst fjorton dagar.

De vid sammankomsten frånvarande fullmäktige och suppleauter varda om fortsättningen

av sammanträdet underrättade i den ordning, som antagen är, för att kunna, i

händelse av behov, såsom röstägande ledamöter inträda.

Mom. 11. Ej må vid sammanträde definitivt beslut om nya eller ökade avgifters

beviljande eller besvärs utgörande kunna fattas, utan att minst fyratio röstägande äro

tillstädes.

Mom. 12. Fullmäktiges beslut eller anmälan i frågor, vilka från församlingarna

till fullmäktige blivit överlämnade, skall, efter föregången justering, järnte^ meddelad

besvärshänvisning, genom protokollsutdrag och skrivelse, som ordföranden på fullmäktiges

vägnar undertecknar, tillställas församlingarnas kyrkoherdar med anmodan att

besörja om dess kungörande från predikstolen, vilket bör ske pa samma dag i alla

stadens kyrkor. Denna dag utsättes av fullmäktige, som därjämte böra föranstalta om

beslutets meddelande så skyndsamt, att kungörandet därav i kyrkorna ma kunna äga

rum senast andra söndagen efter den dag, da beslutet blivit fattat. Om fullmäktiges

beslut bör den ämbetsmyndighet, som ärendets handläggning äskat, jämväl erhålla

underrättelse. _

Mom. 13. Fullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock kunna fullmäktige

för någon särskild fråga besluta, att överläggningen skall inom lyckta dörrar

hållas.

§ 21.

Sådant ärende, som rörer icke alla, utan endast några av huvudstadens församlingar

gemensamt, avgöres vid sammanträde av kyrkofullmäktige från de församlingar,

vilka frågan angår. Ordförande vid sådant sammanträde vare den av ifrågavarande

församlingars kyrkoherdar, som inom Stockholms stads konsistorium äger främsta platsen,

eller, i händelse av förfall för honom, den kyrkoherde, som honom i ordningen

närmast är.

§ 41.

Mom. 3. Den slutliga åtgärd i avseende på folkskoleräkenskaper, som enligt

kungl. stadgan den 27 september 1861 ålegat sockenstämmonämnden, tillkommer hädanefter

kyrkofullmäktige.

Beträffande kyrkofullmäktiginstitutionen i Stockholm har riksdagen i

skrivelse den 13 mars 1913 anfört:

Vid 1913 års riksdag hade enskild motionär framställt förslag, att §§ 20 och 21

i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 novem
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1914. 1 sand.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

ber 1863 matte upphöra att gälla ävensom att orden i § 42 mom. 1 av samma förordning

»och kyrkofullmäktige» samt orden »eller kyrkofullmäktige» i § 43 mom. 1 av

samma förordning måtte utgå.

Riksdagen delade motionärens mening, att kyrkofullmäktiginstitutionen i Stockholm

såsom numera överflödig borde upphävas. Då emellertid institutionens upphävande

till äventyrs skulle kunna påkalla förändringar jämväl i andra författningar än förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm och riksdagen ansett

det lämpligt, att frågan härom undersöktes samt att de eventuella förändringarna

gjordes samtidigt med att definitivt beslut i ämnet fattades, hemställde riksdagen,

som funne denna prövning lämpligen böra genom Kungl. Maj:ts försorg åvägabringas,

det Kungl. Maj: t täcktes för riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar i gällande

författningar, att kyrkofullmäktiginstitutionen i Stockholm upphörde.

Redan före riksdagens omförmälda framställning hade emellertid kyrkofullmäktige

själva i skrivelse den 29 december 1910 hemställt om kyrkofullmäktiginstitutionens

upphävande och därvid anfört:

.Genom lag den 15 maj 1903, varigenom kyrkostämmornas och därmed även kyrkofullmäktiges

beslutanderätt beträffande folkskoleväsendet i Stockholm från den 1 januari

1904 överflyttades på stadsfullmäktige, hade kyrkofullmäktige mistat sin ojämförligt

viktigaste uppgift.

J anledning härav hade också kort efter utfärdandet av nämnda lag inom kyrkofullmäktige

väckts eu motion, att framställning matte göras hos Kungl. Maj:t om åtgärders

vidtagande för avskaffande av kyrkofullmäktiginstitutionen i Stockholm. Denna

motion både dock icke vunnit kyrkofullmäktiges bifall, utan hade desamma i stället,

i anledning av en något senare väckt motion, i december 1905 till Kungl. Maj:t avlatit

en skrivelse, innehållande förslag dels om överflyttande av kyrkostämmas beslutanderätt

a särskilt valda församlingsfullmäktige, dels ock i samband därmed om införande

av förändrade bestämmelser angående kyrkofullmäktiges kompetens och organisation.

*

0 På emellertid denna framställning icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd och

någon sådan sannolikt ej heller torde vara att förvänta, sedan frågan om införande av

församlingsfullmäktige genom 1910 års kyrkomötes skrivelse därom övergått till att

bliva en hela riket rörande angelägenhet, ansåge kyrkofullmäktige det med fullt skäl

kunna lfragasättas, huruvida kyrkofullmäktiginstitutionen i Stockholm under dessa förhallanden

längre borde bibehållas.

•«. -^er den 1 januari 1904 både nämligen kyrkofullmäktige icke haft andra uppgiftei

än att, förutom behandlingen av ovannämnda två motioner, sammanträda en

gång om aret för att välja ordförande, vice ordförande och sekreterare samt besluta

angående vissa med institutionens uppehållande förenade utgifter. Ej heller torde med

nu gällande bestämmelser hädanefter någon uppgift av avsevärd betydelse kunna tänkas

uppstå för kyrkofullmäktige, allrahelst som, i samband med några av de äldre församlingarnas

delning i flera församlingar, andra former bestämts för avgörandet av i

samband med delningarna möjligen uppstående tvister.

På grund härav och då det synts olämpligt att under ytterligare ett antal år

upprätthålla en institution, vars verksamhet icke längre torde komma att tagas i anspråk

för något viktigare allmänt ändamål, hemställde kyrkofullmäktige om åtgärders

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

vidtagande, i syfte att de i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd ock skolråd

i Stockholm den 20 november 1863 förefintliga stadganden angående kyrkofullmäktige

måtte, såsom numera faktiskt obehövliga, utgå ur denna förordning.

Den i kyrkofullmäktiges skrivelse berörda frågan om införande av

församlingsfullmäktige är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Efter erhållen remiss hörde överståthållarämbetet över kyrkofullmäktiges

skrivelse kyrkostämmorna i Stockholms stads territoriella församlingar

samt inhämtade yttrande i ärendet av Stockholms stads konsistorium, varefter

överståthållarämbetet den 7 september 1911 avgav eget utlåtande i

ämnet.

Johannes församling uttalade sig å kyrkostämma sålunda:

På de av kyrkofullmäktige anförda skäl hemställde kyrkostämman, att den^nu

gällande förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm måtte

varda sålunda ändrad, att §§ 20 och 21, § 41 mom. 3 samt vad §§ 42, 43 och 44 innehölle

i avseende å kyrkofullmäktiges beslut måtte uteslutas ur förordningen. För den

händelse någon ny fråga skulle komma att bliva eu de kyrkliga kommunernas gemensamma

angelägenhet, föreställde sig kyrkostämman, att Kungl. Magt vidtoge åtgärder,

varigenom för sådan frågas behandling tillfredsställande former utfunnes. Ln dylik

gemensam angelägenhet syntes den om särskild barnavårdsnämnd kunna bliva.

Katarina församlings kyrkoråd och skolråd yttrade:

Kyrkorådet och skolrådet tillstyrkte kyrkofullmäktiges förslag, likväl med den

erinran, att då ärenden av vikt rörande kyrkans och skolans angelägenheter framdeles

såsom hittills kunde förekomma, vilkas avgörande förut tillkommit kyrkofullmäktige,

det fortfarande borde finnas en korporation, som ägde befogenhet att härvid^ bestämma;

och ville kyrkorådet och skolrådet härutinnan hemställa, att för sådana frågors avgörande

vid varje särskilt tillfälle inom varje församling skulle tillsättas en delegation,

så att för ärenden angående kyrkans angelägenheter församlingens kyrkoråd utsåge

inom sig fem ledamöter och för ärenden rörande skolans angelägenheter skolrådet utsåge

inom sig fem ledamöter, varefter alla församlingarnas sålunda utsedda kyrkorådseller

skolrådsledamöter hade att sammanträda för det ifrågavarande ärendets behandling

och avgörande.

Katarina församling beslöt på kyrkostämma biträda kyrkofullmäktiges

förslag utan det av kyrko- och skolråden gjorda tillägget.

Oscars församling anförde:

Församlingen hade visserligen ingenting att invända mot de åsyftade stadgandenas

borttagande ur kyrkostämmoförorduingen, men syntes det böra påpekas, att sådana

ärenden fortfarande kunde förekomma, som skulle kräva fullmäktiginstitutionens

ingripande, och syntes det på grund härav, att i händelse av bifall till framställningen

föreskrifter borde inflyta i förordningen om huru i sådana fall skulle förfaras.

Såsom exempel på dylikt ärende tilläte sig församlingen erinra om det av särskilda

sakkunniga uppgjorda förslaget till kyrkobokföring i Stockholm, vilket ärende

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

ännu vore beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Med avseende å detta förslags ekonomiska

sida bördes huvudstadens församlingar, vilka alla utom en hade godtagit förslaget.

Skulle efter den omarbetning av ifrågavarande förslag, som för närvarande

pagmge, detsamma anses böra ånyo underställas församlingarnas prövning och enighet då

ej kunde uppnås, syntes ett fall föreligga, där fullmäktiges åtgärder skulle komma att

tagas i anspråk.

o . Emellertid syntes, i händelse stadgandena om kyrkofullmäktige borttoges, nåo-on

svårighet icke möta att genom andra bestämmelser få hithörande frågor avgjorda. Så

till exempel skulle kunna föreskrivas, att avgörandet av dylika frågor, om församlingarna

stannade i olika beslut, skulle ankomma på överståthållarämbetet eller Stockholms

stads konsistorium, beroende på ärendets art efter den grund, som gällde för

besvärs anförande över kyrkostämmas beslut. Naturligtvis skulle därefter finnas klaeorätt

till Kungl. Maj:t. 5

På grund av. vad sålunda anförts förklarade församlingen sig icke hava något

att för sin del erinra mot att stadgandena om kyrkofullmäktige utginge ur kyrkostämmoförordningen

för Stockholm, under villkor dock att nya bestämmelser infördes

rörande formen för avgörande av församlingarna i huvudstaden samfällt angående

frågor.

De övriga territoriella församlingarna i Stockholm biträdde kyrkofullmäktiges

förslag.

Stockholms stads konsistorium yttrade:

Konsistoriet hade visserligen intet att invända mot de åsyftade stadgandenas

borttagande ur kyrkostämmoförordningen men ville påpeka, att sådana ärenden fortfarande

kunde förekomma, vilka krävde kyrkofullmäktiginstitutionens behandling. I

händelse av bifall till ifrågavarande framställning syntes därför föreskrifter höra inflyta

i nämnda förordning om huru i sådant fall skulle förfaras. Något förslag i detta

avseende hade konsistoriet emellertid icke att framställa men ansåge sig dock böra

fästa ^ uppmärksamheten på de olika förslag, som i ämnet framställts av kyrko- och

skolråden i Katarina församling samt av Oscars församling.

Överståthållarämbetet utlät sm:

„ O

Överståthållarämbetet erinrade därom, att ämbetet den 6 augusti 1906 vid avgivande

av yttrande angående ändring av ifrågavarande förordning anfört: »Sedan

kyrkostämmornas beslutanderätt över folkskolebudgeten överflyttats till stadsfullmäktige,

lärer för övrigt kyrkofullmäktiges åtgärd endast i få och helt sällan förekommande

fall. erfordras. Åtminstone lärer, enligt vad .överståthållarämbetet varit i tillfälle att

inhämta, intet sådant fall under de senaste tjugu åren inträffat. Det synes överståthallarämbetet

onödigt att för något så sällan inträffande behov hava en ständig korporation,

som i sin helhet eller delvis förnyas varje år och som väljer ordförande, utser

och avlönar sekreterare och vaktmästare samt åtminstone för avlönande av dessa befattningshavare

° samt för bestridande av expensutgifter har medelförvaltning. Avgörandet

av en fråga, däri enligt § 20 eller § 21 av ifrågavarande förordning gemensamt

beslut erfordras, torde kunna ske genom personer, som församlingsfullmäktige för tillfället

utse och vilka sammanträda inför konsistorii ordförande, biträdd av dess sekreterare.

»

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

På de skäl, som sålunda blivit anförda, tillstyrkte överståthållarämbetet i likhet

med de i ärendet hörda myndigheterna bifall till framställningen. Såsom överståthållarämbetet

i sitt ovan angivna yttrande antagit samt konsistorium, kyrkostämmorna

i Johannes och Oscars församlingar ävensom kyrkorådet i Katarina församling framhållit,

torde det emellertid kunna tänkas, att något ärende kunde förekomma av beskaffenhet

att kräva församlingarnas gemensamma beslut. Möjligen kunde även gemensamt

beslut av vissa församlingar erfordras. För sådana fall borde lämpligen i §§ 20

och 21 av förordningen intagas stadgande därom, att då församlingarnas kyrkostämmor

i fråga av nyss angivna art stannade i skiljaktiga beslut, ärendet skulle överlämnas

till kyrkostämmornas delegerade, vilka skulle hava att sammanträda inför konsistoriets

ordförande och besluta i ärendet. Sådana delegerade skulle först utses, då behov av

deras sammankallande förelåge. Lämpligen kunde varje församling utse en delegerad

och därutöver en delegerad för varje påbörjat nytt tiotusental invånare.

Av i ärendet gjorda uttalanden framgår, att kyrkofullmäktige i Stock- ^Depart«-^

holm icke sedan många år tillbaka haft någon till dem hänskj uten fråga men 85

att behandla; och anser jag i likhet med vad 1913 års riksdag uttalat,

att denna institution, såsom numera överflödig, bör upphävas.

Emellertid är det tänkbart, att något ärende kan förekomma av beskaffenhet

att kräva gemensamt beslut av samtliga territoriella församlingar

i Stockholm eller av några bland dem; och synas bestämmelser för sådant

fall böra meddelas i §§ 20 och 21 av förordningen. I likhet med överståthållarämbetet

anser jag, att dylikt ärende bör, därest församlingarna

stanna i olika beslut, överlämnas till delegerade från vederbörande kyrkostämmor,

utsedda först när sådan fråga föreligger, som kräver deras avgörande.

Vad överståthållarämbetet föreslagit beträffande antalet delegerade

för varje församling anser jag mig kunna godtaga. Dock torde även

suppleanter för de delegerade böra utses. Vidare torde vad som för närvarande

är stadgat om kyrkofullmäktiges sammanträden i huvudsak kunna

tillämpas å de delegerades. Slutligen lärer böra föreskrivas, att vad i

övrigt gäller om kyrkostämma skall i tillämpliga delar gälla även om delegerades

sammanträden och därvid fattade beslut. Att besvär över de

delegerades beslut kunna anföras i samma ordning, som gäller beträffande

besvär över kyrkostämmas beslut, torde därmed utan vidare vara tydligt.

Sedan stadsfullmäktige numera övertagit folkskolebudgeten, bör stadgandet

i § 41 mom. 3 helt och hållet utgå.

Slutligen bör vad § 37 mom. 3, § 42 mom. 1, § 43 mom. 1 och §

44 innehålla om kyrkofullmäktige borttagas. Dessa ändringar äro endast

av formell natur.

Att i anledning av kyrkofullmäktiginstitutionens upphävande vidtaga

ändring i annan författning än kyrkostämmoförordningen har ej befunnits

erforderligt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

Departementschefen uppläste härefter ett i enlighet med det avgivna

yttrandet inom ecklesiastikdepartementet utarbetat förslag till lag angående

ändrad lydelse av §§ 20, 21, 37 mom. 3, 41, 42 mom. 1, 43 mom. 1 och

44 av förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863 och hemställde, att förslaget måtte framläggas

för riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

i nåder lämna bifall; och skulle till riksdagen

avlåtas proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Holmström.

Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B., 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1914 B:76 Skrivelse till Ronungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av förordningen om kyrkostämma samt kyrkorå s. 1 i texten
  2. KU 1914 B:5 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5 s. 1 i texten