Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909

1914-05-29 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1914 B:97, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 97.

t

Nr 97.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse av 9 § i lagen om val till riksdagen

den 26 maj 1909; given Stockholms slott den 29

maj 1914.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag

om ändrad lydelse av 9 § i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Berndt Hasselrot.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 65 höft. (Nr 97.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 97.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 9 § i lagen om val till riksdagen

den 26 maj 1909.

Härigenom förordnas, att 9 § i lagen om val till riksdagen den

26 maj 1909 skall erhålla följande ändrade lydelse:

Där någon, som blivit vald till riksdagsman, vid valtillfället avsäger

sig uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsammanräkning

inom den valsedelgrupp, för vilken den avgångne blivit vald. Blev den

avgångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske inom den

grupp, från vilken plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva riksdagsmannavalet.

Varje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas

den av de förut ej valde, vilkens namn står främst på sedeln.

Den, som erhållit högsta röstetalet, är vald i den avgångnes ställe.

Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället avsäga

sig uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya röstsammanräkningen

såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, vilka

upptaga den först avgångnes namn för själva riksdagsmannavalet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 97.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914. Skall efter

nämnda dag ske ny röstsammanräkning jämlikt 14 eller 67 § i lagen

om val till riksdagen för utseende av riksdagsman i stället för någon,

som före samma dag blivit vald, varde den röstsammanräkning verkställd

enligt de i nu gällande lag stadgade grunder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 97.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 29 maj 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens hen- ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anförde:

»I skrivelse den 20 maj 1911 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t

på grundvalen av de erfarenheter, som av hittills förrättade val vunnits

eller möjligen kunde av 1911 års val vinnas, täcktes låta utreda, på

vilket sätt de brister, som visat sig vidlåda den nu tillämpade proportionella

valmetoden, kunde avhjälpas, och till riksdagen inkomma med

det förslag, vartill denna utredning kunde giva anledning. Sedan Kungl.

Maj:t med anledning härav bemyndigat chefen för justitiedepartementet

att tillkalla sakkunniga personer att inom departementet biträda med

verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande de ändringar

i gällande bestämmelser om den proportionella valmetoden, som, utan

rubbande av grunderna för metoden, vore ägnade att på lämpligaste

sätt avhjälpa de brister, varav den i tillämpningen befunnits lida, kallade

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 97.

departementschefen bankofnllmäktigen Sixten von Friesen, professorn Ivar

Bendixson och direktören för Allmänna lifförsäkringsbolaget E. Phragmén

att biträda vid nämnda arbete, vari byråchefen för lagärenden i departementet

G. Appelberg jämväl skulle deltaga. De kommitterade avgåvo

den 3 december 1913 betänkande i ämnet jämte förslag till lagändringar.

Häröver infordrade utlåtanden hava sedermera inkommit från överståthållarämbetet

och Konungens befallningshavaude i länen.

Beträffande reglerna i nuvarande metod om valsedlarnas uppdelning

efter partibeteckning och om fördelningen av platserna mellan partigrupperna

hava kommitterade, med hänvisning jämväl till omfattningen

av sitt uppdrag, ej funnit anledning föreslå någon ändring. Däremot

innefattar deras förslag ett upphävande av bestämmelserna om den s. k.

fria gruppen, så att utsättande av partibeteckning skulle hädanefter bliva

obligatoriskt.

I fråga om den del av metoden, som rör fördelningen av platserna

inom partierna, hava kommitterade framhållit, att den viktigaste anmärkningen

emot gällande metod vore den att, då den s. k. rangordningsregeln

ej komme till användning, metoden ofta föranledde att en kandidat,

som ett antal valmän inom partiet önskade se vald framför en annan,

bleve övervunnen av denne senare på grund huvudsakligen av dessa

valmäns röster, med andra ord att dekapitering i detta ords vidsträcktare

bemärkelse inträdde. I viss mån, mena de kommitterade, skulle dylika

resultat hava vid de förrättade valen kunnat undvikas, om valmännen

förskaffat sig bättre insikt i metoden och iakttagit mera omsorg vid

avfattandet av valsedlarna; och kunde det därför ifrågasättas, huruvida

man icke borde låta metoden verka ännu någon tid, för att vinna erfarenhet,

om icke vid fortsatt tillämpning av metoden och då valmännen alltså

bleve mera förtrogna med densamma, resultaten skulle bliva väsentligen

bättre.

Sedan kommitterade därefter till granskning upptagit åtskilliga till

metodens förbättrande i berörda hänseende framställda förslag samt undersökt

andra utvägar för vinnande av detta syfte, hava kommitterade slutat

med att förorda ett system med genomförd rangordning mellan namnen å

varje valsedel och med tillämpning i övrigt av en metod, som tidigare

föreslagits av direktören Phragmén. Kommitterade hava emellertid under

framhållande av metodens i viss mån komplicerade beskaffenhet uttalat

att de endast med tvekan beslutat föreslå metoden till antagande; och

två av de kommitterade hava i särskilt yttrande vidare betonat sina

betänkligheter mot metoden ur nu angivna synpunkt samt alternativt

föreslagit en mindre omfattande omläggning av den nuvarande metoden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 97.

Av de hörda myndigheterna har omkring halva antalet tillstyrkt

kommitterades förslag eller förklarat sig ej hava något att erinra mot

detsammas antagande, under det att de övriga mer eller mindre bestämt

avstyrkt förslaget.

Under den korta tid jag innehaft befattningen såsom chef för

justitiedepartementet har jag av andra trängande och viktiga lagstiftningsfrågor

varit hindrad att ägna förevarande synnerligen svårlösta

fråga det övervägande, som erfordras för att kunna bilda mig ett bestämt

omdöme om lämpligaste sättet för densammas lösande. Med hänsyn

härtill och då meningarna i ämnet såväl bland kommitterade själva som

bland de i saken hörda myndigheterna varit så delade som av det

anförda framgår, har jag ansett frågan om upptagande av kommitterades

förslag böra tills vidare anstå. Tilläggas må, att, även om förslag i

ämnet i överensstämmelse med det av kommitterade upprättade framlades

och antoges vid denna riksdag, tiden för den blivande lagens ikraftträdande

icke lämpligen skulle kunna sättas så tidigt, att deti nya

metoden bleve tillämpad vid de allmänna valen till andra kammaren

instundande september. Hänsyn såväl till valmännen som valförrättarna

göra det nämligen nödigt att mellan lagens antagande och dess ikraftträdande

låta så lång tid förflyta, att vederbörande hinna sätta sig fullt

in i den nya metoden och dess verkningssätt.

Om jag alltså nu ej är beredd att tillstyrka framläggande av förslag

i huvudfrågan, anser jag däremot beträffande sättet för utseende av

efterträdare förslag till ändringar i vallagen böra till innevarande riksdag

framställas.

Bestämmelserna om val av suppleanter och efterträdare eller, såsom

de med gemensam benämning kunna kallas, ersättarvalen hava i våra

lagar icke erhållit enhetlig gestaltning. I fråga om valen till riksdagens

utskott samt om de val till utskott etc. inom landsting och stadsfullmäktige,

som äro proportionella, gäller, att sedan valen av ordinarie ledamöter

verkställts, anställes särskilt val för utseende av suppleanter enligt enahanda

regler, som gälla om de förra. De särskilda suppleanterna utses

sålunda ej närmast för att ersätta någon viss ordinarie ledamot utan

hava att inträda till tjänstgöring i den tur, i hvilken de inom sitt parti

erhållit plats i ordningen, därvid naturligtvis i första hand suppleanter

från det parti, den ordinarie tillhör, skola inkallas.

Denna ordning kan av flera skäl ej lämpligen användas vid andra

val, exempelvis riksdagsmannaval, landstingsmannaval etc., utan gäller

därvidlag, att ersättare utses genom samma val som de ordinarie representanterna.

Före den 13 juni 1913 gällde vid alla dessa val att val
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 97. 7

sedel skulle för utseende av ersättare tillgodoräknas samtliga de namn,

som utom de förut valdas stodo uppförda å valsedeln. Namnens ordning

å valsedeln tillädes ingen betydelse. De missförhållanden, som härav

uppstodo, föranledde chefen för civildepartementet att i början av år 1913

anmoda förutnämnda kommitterade att avgiva särskilt yttrande rörande

lämpligaste sättet för avhjälpande av de brister i fråga om val till

suppleanter till landstingsmän samt av efterträdare till stadsfullmäktige,

varmed gällande proportionella metod måste anses behäftad, utan att

ändring vidtoges i valmetoden i övrigt. I anledning härav avgåvo

kommitterade särskilt yttrande, vilket torde få här intag-as:

’I fråga om nu nämnda val liksom om valen av efterträdare till riksdagsman

gäller för närvarande, att vid sammanräkningen för dessa val hänsyn endast

tages till de valsedlar, som upptaga den ordinarie riksdagsmannens, landstingsmannens

etc. namn för huvudvalet; att valsedel beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,

och att detta tillgodoräknas alla förut ej valda, vilkas namn förekomma å sedeln;

samt att den, som erhåller högsta rösttalet, blir vald.

Av erfarenheten från redan förrättade val framgår, att valmännen i regel ej

visa något större intresse för valen till suppleanter eller efterträdare. Ofta använda

sig alla valmännen av den inom vederbörande parti uppgjorda listan oförändrad, och

då måste för avgörande lottning tillgripas. Då olikhet i rösttal ägt rum, har den

oftast varit synnerligen liten, vadan avgörandet berott av ett fåtals vilja eller intresse.

Enligt den företagna undersökningen rörande 1910 års landstingsmannaval

tillsattes sålunda av de 955 suppleantplatserna å landsbygden 271 medelst lottning

och 423 med en skillnad i rösttal av högst 40 röster mellan den valde och den

honom i rösttal närmaste. I viss mån torde det nu antydda förhållandet vara föranlett

av den missuppfattning, att ifråga om suppleant- och efterträdar valen rangordningen

liksom vid huvudvalen spelar eu viss roll.

Om än de nu angivna missförhållandena i fråga om dessa val, såsom redan

antytts, till viss grad bero därav, att valmännen ej förstå eller intressera sig för

att riktigt begagna den nu gällande metoden, kan å andra sidan ej förnekas, att

det måste betecknas såsom en verklig olägenhet, att valmännen ej äga möjlighet

att uttrycka, vem de i första rummet önska vald till suppleant eller efterträdare.

Till avhjälpande härav ligger då närmast till hands att även vid ersättarevalen

låta namnens ordning å valsedlarna inverka, det vill säga medräkna å varje

valsedel endast det namn, som av de förut ej valda står främst. Enligt vår mening

låter detta sig också utan vidare väl göra. De anmärkningar, som i fråga om

huvudvalen kunna göras gällande mot ett fullständigt genomförande av rangordningsprincipen

under bibehållande av gällande reduktionsmetod, äga ej giltighet här, där

fråga ju icke är om utdelning av flera mandat. Eu förändring av bestämmelserna

om suppleant- och efterträdare valen i enlighet härmed föreslogs i motion till 1912

års riksdag av herr Petersson i Lidingö villastad.

Ett annat sätt för anordnande av dessa val med användande jämväl av rangordningsprincipen

föreslogs i motion till samma riksdag av herr Nilsson i Örebro.

Enligt detta förslag skulle man vid ersättareval företaga en ny sammanräkning enligt

samma grunder som ifråga om huvudvalet gälla och därvid betrakta den avgångnes

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 97.

namn såsom obefintligt. Meningen synes vara, att den nya sammanräkningen skulle

företagas icke endast inom den samling sedlar, som upptager den avgångnes namn,

utan inom hela gruppen. Förslaget liar sin särskilda betydelse och torde utöva en

viss större rättvisa för det fall, att den avgångne fått röster från två särskilda

fraktioner inom partiet, av vilka den större på grund av reduktionsregolns verkan

bidragit i mindre mån till hans val än den mindre fraktionen. -

Ännu ett tredje sätt att anordna ersättarevalen har offentligen föreslagits,

nämligen att låta efterträdare och suppleant utses icke närmast för att ersätta någon

viss ordinarie utan för hela partiet, såsom förste, andre etc. ersättare. Otvivelaktigt

är, att en sådan anordning skulle innebära åtskilliga fördelar, särskilt genom att

bringa större reda i hithörande regler.

Mot de båda sistnämnda förslagen är emellertid särskilt att anmärka, att

enligt desamma lätteligen kan inträffa, att en ordinarie, som valts för en viss fraktion

inom partigruppen, blir ersatt genom en person, utsedd från en annan fraktion, som

röstat under samma partibeteckning, och torde fördenskull med den frihet ifraga

om partibeteckningens användande, som gällande metod innebär, det näppeligen vara

med denna förenligt att övergiva nuvarande regeln om att vid ersättareval hänsyn

skall tagas endast till sedlar, innehållande den ordinaries namn.

I fråga om det tredje av de nu berörda förslagen är vidare att märka, att

det innebär en betydande omkastning av nuvarande systemet och skulle medföra

omarbetning helt och hållet av reglerna rörande ersättarevalen.

Med hänsyn till det sagda anse vi oss vid den partiella reform, varom nu är

fråga, böra förorda antagande av det först upptagna förslaget såsom innebärande

minsta avvikelse från vad nu gäller och utgörande enligt vår mening en naturlig

konsekvens av den ändring i det genom 1907 års proposition framlagda förslaget,

vilken av konstitutionsutskottet vidtogs genom införande av den nuvarande rangordningsregeln

i fråga om huvudvalen.

Det har ifrågasatts, huruvida icke med fasthållande i huvudsak av nu nämnda

synpunkter lämpligt vore att stadga sådan uppställning av valsedlarna, att endast

de namn, som stode under strecket, finge tagas i betraktande vid ersättarevalen,

vadan, om man vide, att ovan strecket förekommande namn skulle eventuellt komma

i betraktande vid ersätta revalen, dessa namn skulle upprepas under strecket. Vid

övervägande av skälen för och emot en sådan anordning hava vi stannat vid att

förorda, att frågan om ändring av bestämmelserna i denna riktning i alla händelser

ej nu upptages, då eu dylik ändring, formellt sett, maste anses innebära en sa betydande

avvikelse från nuvarande stadganden, att den först i samband med lösningen

av andra frågor rörande den proportionella valmetoden bör upptagas till avgörande.

De lagändringar, som vi alltså anse oss böra förorda, synas lämpligen kunna

ske sålunda, att i 8 § av förordningen om landsting den 21 mars 1862 samt motsvarande

stadganden i övriga ifrågavarande författningar orden »alla förut ej valda,

vilkas namn förekomma å sedeln» utbytas mot »den av de förut ej valda, vilkens

namn står främst å sedeln’.

I enlighet med denna kommitterades tillstyrkan upptogos i de

förslag till ändringar i kommunallagarna, som genom proposition nr 185

förelädes 1913 års riksdag, jämväl ändringar i nu förevarande avseende.

Sedan riksdagen godtagit förslagen i denna del samt de antagna lagarna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 97.

av Kungl. Maj:t utfärdats den 13 juni 1913, gäller alltså för samtliga

kommunala val rangordningsprincipen i fråga om utseende av ersättare.

Anledningen varför ej samtidigt enahanda ändring vidtogs i vallagen

torde hava varit den, att man utgick från att till 1914 års riksdag

och sålunda i allt fall före de allmänna valen till andra kammaren

samma år skulle hinna framläggas förslag angående den proportionella

metodens förbättrande i frågans hela vidd. Då nu enligt vad jag ovan

anfört detta icke blir förhållandet, men det synes angeläget att icke

vidare dröja med ändring av vallagen i förevarande avseende till överensstämmelse

med de i kommunallagarna upptagna bestämmelserna

rörande ersättarval, har jag ansett förslag till dylik ändring i vallagen

böra föreläggas innevarande riksdag.

Något föregripande av en mera ingående reform torde icke kunna

anses ske härigenom lika litet som genom lagändringarna 1913. Att

rangordningsprincipen bör införas för ersättarvalen har från intet håll

bestritts. Frågan är endast huruvida ej härutöver ytterligare ändringar

i reglerna för dessa val böra göras. Men denna fråga är tydligen av

beskaffenhet att lämpligen böra upptagas först i samband med frågan

om omläggning av metoden i övrigt.

Att märka är för övrigt, att kommitterade med sitt i betänkandet

upptagna förslag till förändrad metod i fråga om huvudvalen förenat

regler angående ersättarvalen av i huvudsak enahanda innehåll, som

genom lagändringarna 1913 givits bestämmelserna härutinnan i kommunallagarna.

Kommitterade hava medgivit att den föreslagna metoden

i denna del icke är i allo tillfredsställande. De hava likväl ansett sig

böra stanna vid den ändring, som där föreslagits, under framhållande i

huvudsak av enahanda synpunkter, som framförts i det ovan intagna

yttrandet, särskilt önskvärdheten att undvika onödig komplikation av

metoden.

I enlighet med vad jag nu anfört har jag låtit inom justitiedepartementet

utarbeta förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § i lagen

om val till riksdagen den 26 maj 1909.

Då i fråga om utseende av efterträdare till riksdagsman, som valts

innan de nya bestämmelserna hunnit träda i kraft, äldre regler synas böra

gälla, har en övergångsbestämmelse av sådant innehåll tillagts förslaget.

Det ovan omnämnda betänkandet torde böra i erforderligt antal

exemplar tillställas lagutskottet samt på begäran tillhandahållas riksdagens

ledamöter genom kamrarnas sekreterare.»

Sedan föredraganden uppläst omförmälda förslag, hemställde han

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 65 höft. (Nr 97.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

att detsamma

tagande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 97.

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till an
Till

denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Fogelmarck.

STOCKHOLM, I8AAC MAKCUS’ BOKTfiYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909. s. 5 i texten