Angående uppförande å ordinarie stat av statens veterinärbakteriologiska anstalt m. m
1915-03-26 · 37 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 36 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1915:104, Angående uppförande å ordinarie stat av statens veterinärbakteriologiska anstalt m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 104.
1
Nr 104.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående uppförande
å ordinarie stat av statens veterinärbakteriologiska
anstalt m. m.; given Stockholms slott den 26 mars
1915.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
dels godkänna det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till ordinarie
stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt, att tillämpas från
och med år 1916, ävensom de villkor och bestämmelser, som enligt protokollet
föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningar
upptagna avlöningsförmåner;
dels ock, vid bifall härtill, å ordinarie stat under riksstatens nioude
huvudtitel uppföra ett anslag till nämnda anstalt till belopp av 42,700
kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Johan Beck-Friis.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 92 käft. (Nr 104.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
Inledning.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
mars 1915.
N ärvaran de:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.
Då jag den 14 januari 1915 för Kungl. Maj:t anmälde de till
regleringen av riksstatens nionde huvudtitel för år 1916 hörande frågor,
erinrade jag, att en av medicinalstyrelsen gjord framställning om överförande
till ordinarie stat av statens veterinärbakteriologiska anstalt vore
överlämnad till behandling av löneregleringskommittén, samt anförde, att
kommitténs betänkande, enligt inhämtad upplysning, ansåges kunna
förväntas i så god tid, att proposition i ämnet skulle kunna avlåtas
under den nu pågående riksdagens lopp. På grund härav beslöt Kungl.
Maj:t i enlighet med min hemställan att i statsverkspropositionen allenast
föreslå riksdagen att, i avbidan på blivande proposition, såsom anslag
till nämnda anstalt å ordinarie stat beräkna ett belopp av 47,300 kronor.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104. 3
Detta belopp motsvarade slutsumman av den utav medicinalstyrelsen
föreslagna staten.
Sedan löneregleringskommittén den 13 februari 1915 avgivit betänkande
i detta ärende samt utlåtande däröver inhämtats från medicinalstyrelsen,
anhåller jag nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning
ovanberörda fråga jämte vad därmed sammanhänger.
Jag tillåter ''mig därvid hänvisa till den utförliga framställning,
som lämnats i kommitténs till trycket befordrade betänkande, vilket
torde böra utdelas till riksdagens ledamöter, samt anser mig här endast
behöva redogöra för själva huvuddragen av ärendet.
Till 1907 års riksdag avlät Kungl. Maj:t förslag om inrättande
av en statsmedicinsk anstalt, vilken skulle innefatta, bland annat, ett under
särskild föreståndare ställt laboratorium för veterinärbakteriologiska
arbeten. Riksdagen, som beslöt inrättandet av en statsmedicinsk anstalt
bestående av två avdelningar, en medicinskt bakteriologisk och en rättskemisk,
erinrade däremot beträffande den ifrågaställa veterinärbakteriologiska
avdelningen därom, att, då 1906 års riksdag beviljat medel för
uppförande av nya byggnader för veterinärinstitutet, den föreslagna
paviljongen för patologisk anatomi, bakteriologi m. m. i trots av medicinalstyrelsens
uttalade åsikt, att densamma vore överflödigt rymligt
tilltagen, likväl bibehållits vid sitt från början beräknade utrymme, med
särskilt avseende fästat på de bakteriologiska undersökningarnas vikt
och den alltjämt fortgående utvidgningen av verksamhetsområdet för
dessa undersökningar. Vid sådant förhållande och da därtill komme, att
betänkligheter syntes kunna jtypa sig mot att från undervisningen vid
veterinärinstitutet undandraga det undersökningsmaterial, som då från
landets skilda delar inkomme till institutet, men som enligt förslaget
vore avsett att ingå till den veterinärbakteriologiska avdelningen, hade
riksdagen ansett, att det för denna avdelning avsedda arbetet, däribland
även den viktiga tillverkningen av tuberkulin och sera, borde kunna på
ett tillfredsställande sätt utföras vid veterinärinstitutet. Riksdagen framhöll
vidare, att, även om det skulle visa sig, att med en sådan anordning
institutets lärarpersonal icke mäktade bestrida alla de med den
veterinärbakteriologiska avdelningen förenade göromål och i följd därav
en eller annan för laboratoriet särskilt avsedd tjänsteman skulle behöva
anställas, kostnaden därför i allt fall syntes bliva obetydlig i jämförelse
med den, som skulle betingas av inrättandet av en särskild veterinärbakteriologisk
avdelning.
Sedan ytterligare utredning i ärendet verkställts, föreslog Kungl.
Anstaltens
överflyttande
på ordinarie
stat.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
Maj:t i proposition den 9 april 1908, att riksdagen måtte besluta upprättande
av en veterinärbakteriologisk anstalt i huvudsaklig överensstämmelse
med av vederbörande departementschef angivna grunder
ävensom å extra stat anvisa för ändamålet erforderliga medel. Avsikten
var, att anstalten för att snarast möjligt kunna börja sin verksamhet
skulle provisoriskt anordnas inom veterinärinstitutets dåvarande lokaler
vid Karlavägen. Det för anstalten erforderliga årsanslaget ansågs böra
tills vidare uppföras a extra stat. I detta hänseende hade av departementschefen
anförts, hurusom det lätt läte tänka sig, att man, då anstalten
inom en begränsad tid överflyttades till det nya veterinärinstitutets
rymligare, mera tidsenliga lokaler, angående anstalten och dess verksamhet
vunnit den erfarenhet, som kunde göra vissa förändringar i
dess organisation önskvärda. Och då dessa lättare syntes kunna genomföras,
om anslaget till anstalten utginge å extra stat, ansåg departementschefen
försiktigheten bjuda, att så skedde. Därtill komme, att,
om en omorganisation av medicinalstyrelsen under de närmaste åren
skulle komma att äga rum, därav skulle kunna påkallas mer eller mindre
genomgripande förändringar i den veterinärbakteriologiska anstaltens
organisation.
Då riksdagen i skrivelse den 1 juni 1908 anmälde, att riksdagen
ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en veterinärbakteriologisk
anstalt, uttalade riksdagen tillika, bland annat, att avlöningsbeloppen
vid den veterinärbakteriologiska och den statsmedicinska
anstalten borde stå i så nära överensstämmelse med varandra som möjligt,
samt att jämväl avlönings villkor en borde i största möjliga utsträckning
vara likartade och tillämpas å samma befattningshavare vid de olika
anstalterna.
Den av riksdagen godkända staten för veterinärbakteriologiska
anstalten för år 1909 slutade på en summa av 21,320 kronor.
Det avsedda provisoriska anordnandet av anstalten inom veterinärinstitutets
lokaler vid Karlavägen kom emellertid icke till stånd. Först
från ingången av år 1911 kunde föreståndare för anstalten tillsättas och
först från den 1 november samma år kan anstalten anses hava varit i
full verksamhet. Den var redan då inrymd i de nya lokalerna inom
veterinärinstitutets nybyggnader.
Jämlikt riksdagens förklaranden blev den stat, som för år 1909
godkänts för anstalten, gällande även för år 1910, ehuru den då icke
kom att tillämpas, samt för åren 1911 och 1912.
Sedermera har, med hänsyn till anstaltens alltjämt utvidgade verksamhet,
det ursprungligen för år 1909 beräknade årsanslaget, 21,320
5
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 104.
kronor, måst av riksdagen för vart och ett av åren 1913, 1914 och
1915 höjas, så att detsamma för sistnämnda år är bestämt till 38,520
kronor.
Till grund för bestämmandet av sistnämnda anslagsbelopp låg följande
av depertementschefen den 14 januari 1914 framlagda förslag till
stat för anstalten för år 1915:
arvode till föreståndaren ............................................................ kronor 7,250
» )) laboratorn .................................................................. » 4,000
» » assistenten................................................................ » 3,000
till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar m. m....... )) 4,200
arvode till en vaktmästare......................................................... » 1,470
till beredning av tuberkulin och sera samt nyanskaffning
och ombyte av djur ävensom till instrument, förbrukningsartiklar,
reagentier, emballage, böcker och tidskrifter,
skrivmaterialier, telefon m. m............................ » 14,000
» belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m. ... » 3,500
» fraktkostnad för insända prov, misstänkta för tuberkulos
m. m............................................................................... » 1,100
Summa kronor 38,520
Föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt, professorn
A. M. Bergman, har nu i skrivelse till medicinalstyrelsen den 2 september
1914 gjort framställning därom, att anstalten måtte från och med år
1916 uppföras å ordinarie stat. Till stöd därför har lämnats en översikt
av anstaltens verksamhet och torde jag i fråga härom få hänvisa till
redogörelsen i kommittébetänkandet.
Medicinalstyrelsen, som med skrivelse den 23 september 1914 till
Kungl. Maj:t överlämnat föreståndarens berörda framställning, har uttalat,
att även styrelsen ansåge tiden nu vara inne för den av föreståndaren
föreslagna åtgärden. Enligt styrelsens mening hade nämligen den erfarenhet,
som vunnits under tiden efter anstaltens igångsättande år 1911,
otvetydigt ådagalagt, att anstalten fyllde ett verkligt behov. Verksamheten
vid anstalten hade under de gångna åren och särskilt på sista
tiden alltjämt varit i stigande och resultaten därav framgångsrika. Styrelsen
hölle före, att allt tydde hän på att anstalten numera vore för
sitt ändamål alldeles oumbärlig; någon tvekan borde fördenskull ej råda
om lämpligheten av att giva anstalten en fastare form genom dess uppförande
på ordinarie stat.
6
Laboratorns
vid anstalten
undervisning
sskyldighet
vid veterinärhögskolan.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
Löneregleringskommittén har anfört, att kommittén, i anslutning
till vad medicinalstyrelsen sålunda uttalat, ansåge det vara till fullo
ådagalagt, att ett verkligt och stadigvarande behov av ifrågavarande
institution förefunnes och att det varit en välbetänkt åtgärd, då, efter
förslag av Kungl. Magt och på de av vederbörande departementschef
anförda skäl, riksdagen år 1908 beslutat inrättande av statens veterinärbakteriologiska
anstalt.
Visserligen hade denna anstalt då blivit uppförd allenast på extra
stat och icke på ordinarie såsom skedde med avseende å statsmedicinska
anstalten. Anledningen därtill hade emellertid varit, att man år 1908
tänkt sig den veterinärbakteriologiska anstalten till en början provisoriskt
anordnad inom veterinärinstitutets dåvarande lokaler och att man genom
att uppföra anslaget till anstalten på extra stat ville vid anstaltens överflyttning
till institutets nybyggnader underlätta genomförandet av sådana
ändringar i organisationen, som på grund av vunnen erfarenhet om
anstalten och dess verksamhet kunde befinnas erforderliga. Jämväl med
hänsyn till det förhållandet, att vid nämnda tidpunkt omorganisation av
medicinalstyrelsen särskilt beträffande veterinärärendenas frånskiljande
därifrån varit ifrågasatt, hade det ansetts önskvärt, att frågan om veterinärbakteriologiska
anstaltens definitiva organisation lämnades öppen.
Den avsedda provisoriska anordningen av veterinärbakteriologiska
anstalten hade emellertid icke satts i verket; anstalten hade fördenskull
alltifrån begynnelsen fått arbeta i mera fasta former; och då fullt tillräcklig
erfarenhet numera torde kunna anses föreligga i fråga om anstalten
och dess mer och mer vidgade verksamhet samt den från 1915
års ingång gällande nya organisationen av medicinalstyrelsen icke medfört
veterinärärendenas avskiljande från nämnda styrelse, syntes det kommittén
icke längre förefinnas någon anledning, att veterinärbakteriologiska
anstalten skulle förbliva å extra stat.
Kommittén hemställde alltså, att statens veterinärbakteriologiska
anstalt måtte uppföras å ordinarie stat.
Innan kommittén härefter övergått till frågan om de särskilda befattningarna
vid statens veterinärbakteriologiska anstalt, har kommittén
upptagit till behandling spörsmålet om upphörande av det samband
mellan nämnda anstalt och veterinärhögskolan, som förefinnes därigenom,
att laboratorn vid austalten har att bestrida undervisningen i bakteriologi
vid högskolan.
Nämnda samband mellan de bägge institutionerna bär tillkommit
med föranledande av ett utav riksdagen år 1907 gjort uttalande, vilket
7
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 104.
ansetts innebära eu önskan, att man skulle söka draga fördel av det då
föreslagna veterinärbakteriologiska laboratoriet även för undervisningen
vid veterinärinstitutet, i vars lokaler för patologisk anatomi, bakteriologi
m. m. inom de nya byggnaderna plats ansågs kunna beredas för detta
laboratorium.
Vid den sedermera företagna vidare utredningen i fråga om anordnandet
av det veterinärbakteriologiska laboratoriet framställdes av veterinärinstitutets
rektor, professorn J. G. H. Vennerholm, ett förslag, enligt
vilket undervisningen i bakteriologi vid veterinärinstitutet skulle uppdragas
åt en vid veterinär bakteriologiska anstalten anställd laborator.
Den organisation av denna anstalt, som beslutades vid 1908 års riksdag,
förutsatte ock den nu nämnda anordningen.
Då löneregleringskommittén den 26 februari 1913 avgav sitt betänkande
rörande veterinärinstitutet, hade kommittén icke någon särskild
anledning att ifrågasätta ändring i sambandet mellan de nämnda institutionerna.
Sedan kommitténs betänkande remitterats till medicinalstyrelsen
för utlåtande, framkom emellertid från föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska
anstalt förslag, att skyldigheten att undervisa i bakteriologi
vid veterinärinstitutet måtte överflyttas från laboratorn vid anstalten
till professorn i patologisk anatomi vid veterinärinstitutet.
Uti Kungl. Maj:ts vid 1913 års riksdag framlagda och vid 1914
års förra riksdag förnyade framställning om veterinärinstitutets omorganisation
och stat för en veterinärhögskola föreslogs dock icke någon
ändring i fråga om sättet för bakteriologiundervisningens bestridande. I
statsrådsprotokollet lämnades dock en utförlig utredning om vad som
dittills förekommit i ärendet och får jag nu hänvisa härtill samt till den
redogörelse, som jämväl i kommittébetänkandet lämnats i detta afseende.
Frågan kom emellertid till behandling vid sistnämnda riksdag på
grund av en inom andra kammaren väckt motion (nr 280), i vilken
föreslogs, att i staten för veterinärhögskolan måtte upptagas en professor
i patalogisk anatomi och bakteriologi, vilken professor skulle övertaga
den laboratorn vid veterinärbakteriologiska anstalten åliggande
undervisningsskyldigheten i bakteriologi. Det framhölls av motionären,
att, därest den föreslagna förändringen bleve genomförd i samband med
omregleringen av veterinärinstitutets stat, ändringen skulle kunna genomföras
utan kostnad för statsverket.
Då riksdagen i skrivelse den 2 mars 1914 (nr 9) anmälde, bland annat,
sitt beslut om godkännande av stat för veterinärhögskolan att tillämpas
från och med år 1915, yttrade sig riksdagen jämväl uti nu ifrågavar
-
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
ande hänseende. Riksdagen förklarade sig till fullo instämma med motionens
syftemål, men då riksdagen icke hade sig bekant, huruvida den av
motionären föreslagna anordningen läte sig genomföras utan ökade kostnader,
hade riksdagen likväl icke ansett sig lämpligen kunna, såsom i
motionen föreslagits, i den nya staten omedelbart genomföra den föreslagna
förändringen. Riksdagen uttalade emellertid den bestämda förväntan,
att Kungl. Maj:t vid tillsättandet av professuren i patologisk
anatomi måtte tillse, att den blivande innehavaren av denna befattning
jämväl vore kompetent att undervisa i bakteriologi, samt att skyldighet
stadgades för honom att, om så påfordrades, övertaga undervisningen
jämväl i berörda ämne.
I den av riksdagen godkända staten för veterinärhögskolan rubricerades
ämnena för ifrågavarande professur sålunda: »patologisk anatomi
(och bakteriologi)», varjämte ett arvode å 2,500 kronor upptogs för en
assistent »vid patologisk-anatomiska och bakteriologiska avdelningarna»
och under omkostnadsstaten upptogs ett anslag å 1,000 konor för undervisningen
i bakteriologi. ''
1 de av Kungl. Maj:t den 30 oktober 1914 givna stadgar för
veterinärbögskolan föreskrives i § 16, att såsom lärare i bakteriologi
tjänstgör, intill dess annorledes förordnas, laboratorn vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt.
Med åberopande av riksdagens nyssberörda beslut har föreståndaren
för denna anstalt, ovanbemälde Bergman, i skrivelse den 28 mars
1914 till medicinalstyrelsen gjort hemställan om åtgärders vidtagande
för att laboratorn vid anstalten måtte befrias från undervisningsskyldighet
i bakteriologi vid veterinärhögskolan från den dag, professor i patologisk
anatomi och bakteriologi bleve utnämnd vid högskolan. Enligt
Bergmans uppfattning kunde överflyttandet av undervisningsskyldigheten
i bakteriologi ej tänkas medföra den minsta ökning i kostnad. 1 sådant
hänseende har Bergman uppgivit, att veterinärbakteriologiska anstaltens
medel ej använts för uppehållandet av undervisningen i bakteriologi vid
veterinärinstitutet, för vilket ändamål ju i staten för institutet funnits
upptaget ett årsanslag å 1,000 kronor. Därjämte har Bergman anfört,
att veterinärhögskolans patologisk-anatomiska institution vore utrustad för
bakteriologiska arbeten med termostatrum, rum för försöksdjur och stall.
I den skrivelse den 1 april 1914, varmed medicinalstyrelsen till
Kungl. Maj:t överlämnat Bergmans nyssnämnda framställning, har styrelsen
icke gjort något särskilt uttalande beträffande kostnadsfrågan, men
framhållit den enligt styrelsens uppfattning trängande nödvändigheten,
sedd från synpunkten av statens veterinärbakteriologiska anstalts intres
-
9
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
sen och utvecklingsmöjligheter, att laboratorn vid anstalten snarast möjligt
befriades från under visningsskyldigheten vid veterinärhögskolan.
Uti det yttrande i ämnet, som den 29 april 1914 av veterinärinstitutets
lärarkollegium avgivits till direktionen för samma institut, har
kollegiet avstyrkt den ifrågasatta omläggningen av bakteriologiundervisningen.
För den händelse emellertid att nämnda undervisning skulle
varda överflyttad till professorn i patologisk anatomi vid institutet, har
kollegiet dock ansett sig böra på det bestämdaste bestrida, att en dylik
överflyttning kunde ske utan särskilda kostnader. Det vore visserligen
sant, att veterinärbakteriologiska anstaltens medel icke direkt använts
för imdervisningen i bakteriologi, enär särskilt statsanslag å 1,000 kronor
för detta ändamål stått till förfogande, vilket anslag varit tillräckligt
för de direkta utgifterna vid kursen för de studerande vid veterinärinstitutet.
Att anslaget kunnat räcka till, hade emellertid i väsentlig
mån varit beroende därpå, att veterinärbakteriologiska anstaltens utrustning
och medel i vissa avseenden använts. Så hade, bland annat, vid
den nämnda kursen veterinärbakteriologiska anstaltens termostater, sterilisationsskåp
och autoklaver hela tiden använts, nödiga näringssubstrat
hade därstädes framställts, och anstaltens större och dyrbarare försöksoch
serumdjur hade stått till förfogande Överflyttades undervisningen
helt och hållet till veterinärinstitutet, måste »detta bestridas av institutets
medel)).
För att eu tillfredsställande undervisning i bakteriologi under
angivna förhållanden skulle kunna komma till stånd fordrades, enligt
kollegiets mening, nödvändigtvis anställande av en laborator vid den
bakteriologiska avdelningen av institutet, en laborator med minst samma
avlöning som laboratorn vid den veterinärbakteriologiska anstalten,
och, det oaktat, måste den nuvarande assistentbefattningen vid den
patologisk-anatomiska avdelningen fortfarande bibehållas, för så vitt det
förekommande obduktionsmaterialet skulle till fullo kunna utnyttjas för
undervisningen. Vidare krävdes, enligt kollegiets åsikt, ett anslag till
nyanskaffning av apparater för den bakteriologiska undervisningens
bedrivande, vilka saknades på nuvarande bakteriologiska och patologiskanatomiska
avdelningarna. Detta anslag syntes böra beräknas till minst
3,000 kronor. Slutligen komine därtill en förhöjning av årsanslaget för
undervisningen i bakteriologi från 1,000 till omkring 2,000 kronor, en
förhöjning, som företrädesvis betingades av att undervisningen undandroges
det stöd, som den hittills fått åtnjuta från veterinärbakteriologiska
anstalten.
Uti en vid lärarkollegiets yttrande fogad reservation har professorn
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 92 höft. (Nr 104.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
J. P. Lundgren uttryckt den mening, att det skulle vara till fördel för
veterinärhögskolau, om bakteriologien komme »under målsmanskap av
professorn i patologisk anatomi»; i sammanhang därmed borde emellertid
under angiven förutsättning assistentbefattningen vid patologisk-anatomiska
institutionen utbytas mot en mera stadigvarande och bättre avlönad
laboratorsbefattning. Vidkommande det årsanslag, som kunde behövas
vid nämnda institution, sedan undervisningen i bakteriologi överflyttats
dit, har det synts reservanten, att ett belopp av 2,800 kronor kunde anses
vara tillräckligt.
Direktionen för veterinärinstitutet har i utlåtande den 4 juni 1914
tillstyrkt den föreslagna överflyttningen av undervisningen i bakteriologi
från veterinärbakteriologiska anstalten till veterinärhögskolan, att verkställas
i samband därmed, att den nya organisationen av veterinärhögskolan
komme att träda i tillämpning.
Emellertid har direktionen i likhet med lärarkollegiets majoritet
ansett, att ordnandet av undervisningen i bakteriologi, på sätt blivit
ifrågasatt, förutsatte såsom ett oeftergivligt villkor en förstärkning av
lärarkrafterna vid högskolan på patologisk-anatomiska avdelningen; och
har direktionen i detta hänseende anslutit sig till kollegiets förslag om
anställande av ytterligare en lärare vid ifrågavarande institution, nämligen
en laborator med enahanda arvode som övriga dylika lärare vid
veterinärhögskolan, eller 4,000 kronor för år.
Vidkommande lokalfrågan uttalas i direktionens utlåtande, att det
syntes direktionen, som om de på den patologisk-anatomiska avdelningen
befintliga lokalerna i veterinärinstitutet skulle jämväl efter den ifrågasatta
förändringens genomförande vara åtminstone för den närmaste
tiden för ändamålet fullt tillräckliga. Emellertid har direktionen hållit
före, att en eventuell överflyttning av bakteriologiundervisningen skulle
komma att nödvändiggöra nyanskaffning av en del apparater, instrument
och glas in. m., men då, efter vad direktionen ansåg sig hava grundad
anledning antaga, ett icke ringa överskott komme att uppstå å veterinärinstitutets
rörelse under år 1914, syntes genom dessa överskottsmedel
möjlighet förefinnas att även utan det av kollegiet för nyanskaffning
ifrågasatta anslaget förvärva åt avdelningen vad som kunde vara oundgängligen
nödvändigt för bedrivande av undervisningen i bakteriologi
vid patologisk-anatomiska avdelningen.
Vad slutligen beträffade den av lärarkollegiet föreslagna höjningen
av årsanslaget för undervisningen i bakteriologi, har direktionen ansett,
att någon förhöjning åtminstone för närvarande ej borde ifrågasättas.
Av direktionens fem medlemmar hava två och två, nämligen dels
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
överdirektören W. Flack och medicinalrådet G. Kjerrulf, dels ordföranden
i direktionen justitierådet P. von Seth och godsägaren J. A. Scharp, i
avgivna reservationer anmält skiljaktiga meningar i vissa angivna hänseenden.
Överdirektören Flack och medicinalrådet Kjerrulf hava ansett det
icke vara erforderligt att, om undervisningen i bakteriologi förlädes till
patologisk-anatomiska avdelningen vid veterinärhögskolan, anställa, förutom
assistenten, eu laborator å avdelningen; de hava, i anslutning till
professor Lundgren, hållit före, att det vore till fyllest, att assistentbefattningen
förändrades till en laboratorsbefattning. Därigenom skulle
hela kostnaden för bakteriologiundervisningens överflyttande bliva allenast
skillnaden mellan en laborators och en assistents avlöning eller
1,500 kronor årligen.
Direktionens ordförande justitierådet von Seth och godsägaren
Scharp hava i sin reservation betonat att, även om, i samband med den
ifrågavarande undervisningsskyldighetens överflyttande, ytterligare en
laboratorsbefattning inrättades vid veterinärhögskolan och undervisningsskyldigheten
inom ämnesgruppen patologisk anatomi och bakteriologi
fördelades mellan professorn i ämnena och laboratorn efter sig företeende
omständigheter, därmed dock enligt reservanternas förmenande ej
alla svårigheter vore avhjälpta.
Då veterinärbakteriologiska anstalten förlagts till veterinärinstitutet
med skyldighet att bestrida undervisningen därstädes i bakteriologi,
hade — yttra reservanterna — följden därav blivit, att den vid institutet
planlagda bakteriologiska avdelningen ansetts kunna undvaras och
att de för densamma avsedda lokalerna överlämnats till veterinärbakteriologiska
anstalten. Det funnes således icke några lokaler tillgängliga
för en blivande bakteriologisk avdelning. Reservanterna ansåge det
emellertid vara klart, att, om eu lärare vid veterinärhögskolan skulle
övertaga representantskapet vid densamma för bakteriologien, han också
måste utrustas med sådana lokaler till laboratorier och plats för försöksdjur
m. m., att han bleve i stånd att intaga en ledande ställninginom
sin vetenskap. Nu vore det väl så, att de för den patologiskanatomiska
avdelningen avsedda lokalerna vore så pass tilltagna, att
man för en kortare tid skulle kunna nödtorftligen reda sig med att låta
den bakteriologiska avdelningen låna ruin hos den förra. Det syntes
likväl reservanterna föga troligt, att en sådan anordning skulle kunna
bibehållas en längre tid. 1 värjo fall bleve därigeuom högskolan i fråga
om lokaler vida sämre ställd, än någonsin varit avsett. Vidare vore
att förutse, att med den snabba tillväxt, som vore att beräkna i den
12 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 104.
veterinärbakteriologiska anstaltens arbete, krav på ökat utrymme snart
no g vore att förvänta från dess sida. Slitningar syntes sålunda vara
att förvänta på åtskilliga håll, om ej åtgärder vidtoges redan nu för
att göra skilsmässan mellan anstalten och högskolan fullständig även i
lokalt hänseende. Att redan nu vidtaga åtgärder i denna riktning ansåge
reservanterna även från ekonomisk synpunkt lämpligt, då därigenom
undvekes att för anstaltens räkning nedlägga vidare kostnader på de
nuvarande lokalerna, vilka den i varje fall inom en överskådlig framtid
måste lämna. Lämplig byggnadsplats för anstalten syntes finnas alldeles
intill högskolans område.
Därest lokalfrågorna ej kunde ordnas på detta sätt, måste reservanterna
fortfarande anse det tvivelaktigt, om tiden ännu vore inne för
de av anstaltens föreståndare ifrågasatta åtgärderna.
Löneregleringskommittén har till en böljan erinrat, hurusom, enligt
vad som framginge av riksdagens ovanberörda skrivelse den 2 mars
1914, frågan om upphörandet av skyldigheten för laboratorn vid veterinärbakteriologiska
anstalten att undervisa i bakteriologi vid veterinärhögskolan
blivit av riksdagen ställd i beroende av utredning, huruvida
den ifrågasatta anorduingen läte sig genomföras utan ökade kostnader.
I avseende härå borde från den åstadkomna utredningen erinras,
att, huru skiljaktiga än åsikterna varit om storleken av den kostnad för
statsverket, som skulle föranledas av omläggningen av bakteriologiundervisningen,
utredningen dock i så måtto varit enstämmig, att den
icke givit motionären och professor Bergman rätt däruti, att omläggningen
skulle kunna ske utan ökad kostnad för statsverket.
Den årliga kostnadsökningen hade beräknats till lägst 1,500 kronor
(skillnaden mellan avlöningen till en laborator 4,000 kronor och en
assistent 2,500 kronor) samt högst 5,000 kronor (avlöningen till en
laborator 4,000 kronor + förhöjt årsanslag för undervisningen i bakteriologi
1,000 kronor).
Vidare hade (av lärarkollegiet vid veterinärhögskolan) beräknats en
utgift för en gång. å minst 3,000 kronor till nyanskaffning av apparater
m. m. för undervisningen i bakteriologi, vare sig nu att utgifter i sådant
hänseende skulle bestridas av särskilt extra anslag eller, såsom direktionen
ansett möjligt, av veterinärhögskolans överskottsmedel.
Därest man emellertid, i likhet med ordföranden i direktionen och
en av ledamöterna i densamma, hölle före att, för den händelse den
föreslagna omläggningen skulle komma till stånd, åtgärder omedelbart
borde vidtagas för beredande av ökat utrymme för veterinärhögskolans
patologisk-anatomiska institution ävensom för anskaffande av nv lokal
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
för veterinärbakteriologiska institutionen, skulle givetvis kostnadsberäkningen
komma att springa upp till högst betydande belopp.
Det borde ock i detta sammanhang uppmärksammas, hurusom
direktionens utlåtande vore beträffande lokalfrågan så avfattat, att det
syntes direktionen »som om de på den patologisk-anatomiska avdelningen
befintliga lokalerna i veterinärinstitutet skulle jämväl efter nu ifrågasatta
förändrings genomförande vara åtminstone för den närmaste tiden för
ändamålet fullt tillräckliga».
Av uttalandena beträffande lokalfrågan syntes man i varje fall
kunna draga den slutsatsen, att, därest den föreslagna omläggningen av
bakteriologiundervisningen komme till stånd, det vore att motse att, om
icke genast, så dock snart nog yrkanden skulle komma att med eftertryck
framställas om utvidgade lokaler för patologisk-anatomiska institutionen;
ocli då en utvidgning av nämnda institutions lokaler antagligen
måste ske på bekostnad av de till veterinärbakteriologiska anstalten
upplåtna lokalerna, skulle därigenom alltså även framtvingas frågan om
beredande av nya lokaler för denna anstalt genom nybyggnad, oavsett
om anstaltens ökade verksamhet i och för sig påkallade en dylik åtgärd.
Att riksdagen emellertid genom sitt meranämnda beslut vid godkännande
av nv stat för veterinärhögskolan berett möjlighet att, om och
när så påfordrades, få skyldigheten att vid veterinärhögskolan undervisa
i bakteriologi överflyttad från laboratorn vid veterinärbakteriologiska
anstalten till professorn i patologisk anatomi vid högskolan, syntes
kommittén välbetänkt. En sådan åtgärd syntes nämligen förr eller
senare kunna bliva önskvärd icke minst med hänsyn till den alltjämt
utvidgade verksamheten vid veterinärbakteriologiska anstalten.
Då likväl den av riksdagen framhållna kostnadssynpunkten särskilt
under förhanden varande, av det inträdda världsläget föranledda förhållanden
måste vara av mycket stor betydelse, hade kommittén icke
ansett sig böra tillstyrka, att den ifrågasatta omläggningen av bakteriologiundervisningen
redan nu komme till stånd. Kommittén hyste nämligen
den bestämda uppfattningen, att eu dylik omläggning skulle komma
att medföra icke blott de relativt måttliga utgifter, som bleve en direkt
följd av överflyttningen, utan även, åtminstone rätt snart, mycket betydande
kostnader för såväl patologisk-anatomiska institutionens som veterinärbakteriologiska
anstaltens förseende med utvidgade eller nya lokaler.
Efter det kommittén, jämväl genom besök på stället och muntliga
förhandlingar i övrigt, sökt bereda sig insikt i de på frågans rätta
bedömande inverkande omständigheter, liar kommittén förklarat sig hava
kommit till den övertygelse, att de anmärkta olägenheterna med den
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
nuvarande anordningen, av bakteriologiundervisningen, vid inbördes tillmötesgående
mellan vederbörande, åtminstone ej vore så avsevärda, att
man under nuvarande, ovan antydda förhållanden borde genom omläggningens
vidtagande riskera, att krav på kostsamma ombyggnads- eller
nybj^ggnadsarbeten komme att göra sig gällande.
Kommittén ville icke heller lämna obemärkt, att enligt kommitténs
mening det nuvarande sambandet mellan verksamheten vid veterinärbakteriologiska
anstalten och undervisningen i bakteriologi vid veterinärhögskolan
innebure sådana fördelar för nämnda undervisning, att fördelarna
borde kunna anses uppväga de anmärkta olägenheterna för
anstalten. Undervisningen i bakteriologi måste tvivelsutan bliva mera
levande och fruktbärande, då den ställdes i omedelbart sammanhang
med arbetena å veterinärbakteriologiska anstalten, än om undervisningen
meddelades huvudsakligen ur teoretisk synpunkt av en professor i patologisk
anatomi, för vilken bakteriologistudiet tilläventyrs endast utgjort
ett biämne.
Jämväl syntes det böra uppmärksammas, att, om det nuvarande
sambandet mellan veterinärbakteriologiska anstalten och veterinärhögskolan
upphävdes, den stora mängden av undersökningsmaterial, som
inströmmade till anstalten, icke skulle kunna i samma omfattning eller
med samma lätthet tillgodogöras för bakteriologiundervisningen.
Kommittén ansåge även ett annat spörsmål böra i detta sammanhang
något beröras. Professuren i patologisk anatomi hade under tiden
närmast före den år 1914 beslutade omorganisationen av veterinärinstitutet
omfattat jämväl ämnet histologi eller mikroskopisk anatomi. Vid omorganisationen
hade histologien överflyttats till professuren i anatomi, som
härigenom kommit att omfatta den normala såväl makroskopiska som
mikroskopiska anatomien. Det hade emellertid satts i fråga, huruvida
ämnet patologisk anatomi vore av den omfattning och betydelse, att
enbart för detta ämne skulle krävas eu särskild professur. I sådant
hänseende ville kommittén hänvisa till vad kommittén uti sitt betänkande,
delen XXX\ 1, angående veterinärinstitutet, yttrat å sid. 223—224.
Kommittén hade nämligen tillstyrkt överflyttandet av ämnet histologi
från professuren i patologisk anatomi, och hade kommittén intagit denna
ståndpunkt med hänsyn därtill, att den patologiska anatomien, som i sig
innefattade både det makroskopiska och det mikroskopiska studiet av
de sjukliga förändringarna i djurkroppen, finge anses från såväl den
vetenskapliga forskningens som undervisningens synpunkt vara till omfattning
och betydelse förtjänt att fullt jämnställas med den normala
makroskopiska och mikroskopiska anatomien.
15
Kungl. Mctj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
Under åberopande av vad sålunda anförts, har kommittén hemställt,
att skyldighet för laboratorn vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt att bestrida undervisning i bakteriologi vid veterinärhögskolan
måtte tills vidare bibehållas.
Kommitténs betänkande i denna del är emellertid icke enhälligt, i
det att dess ledamöter A. Pers och K. Stenström för sin del hemställt
om vidtagande av erforderliga åtgärder för att, med upphävande av
skyldigheten för laboratorn vid statens veterinärbakteriologiska anstalt
att bestrida undervisningen i bakteriologi vid veterinärhögskolan, denna
skyldighet måtte tilläggas blivande professor i patologisk anatomi vid
högskolan, samt att, med avförande från veterinärhögskolans stat av en
assistent vid patologisk-anatomiska och bakteriologiska avdelningarna
med arvode av 2,500 kronor, å nämnda stat måtte uppföras en laborator
vid dessa avdelningar med arvode av 4,000 kronor.
Beträffande reservanternas motivering för detta med professor
Lundgrens, överdirektören Flachs och medicinalrådet Kjerrulfs mening
överensstämmande förslag tillåter jag mig hänvisa till det vid kommitténs
betänkande fogade protokollet vid kommitténs sammanträde den 18
februari 1915. Jag vill nu endast framhålla, att reservanterna ansett,
att fyllandet av veterinärbakteriologiska anstaltens uppgifter kräver, att
dess laborator befrias från undervisningsskyldigheten i bakteriologi vid
veterinärhögskolan, och att de förklarat sig av närmare angivna skäl
icke kunna tro annat, än att den för veterinärutbildningen i vårt land
erforderliga undervisningen i bakteriologi kan utan tvekan tilläggas
professuren i patologisk anatomi vid veterinärhögskolan. Därest, i anslutning
till vad reservanterna vidare hemställt, åtgärd vidtoges för att
bereda innehavaren av denna professur kraftigare biträde i tjänsten än
som för närvarande är honom tillförsäkrat, skulle reservanterna finna
sig så mycket mera övertygade i denna uppfattning. Vad lokalfrågan
beträffar hava reservanterna erinrat, att, enär veterinärbakteriologiska
anstalten saknade undervisningslokaler, undervisningen i bakteriologi
hittills skett inom veterinärhögskolans patologisk-anatomiska institution:
föreläsningarna i dess föreläsningssal, övningarna i dess mikroskoperingssal
samt förberedande arbeten i ett särskilt rum. Nämnda institution
disponerade också stall och andra rum för försöksdjur. Vidare
hava reservanterna framhållit, att alla, som yttrat sig rörande lokalfrågan,
vore eniga därom, att efter överflyttning av undervisningsskyldigheten
i bakteriologi å professorn i patologisk anatomi nämnda
institutions nuvarande lokaler fortfarande för en längre eller kortare tid
framåt medgåve, att sagda undervisningsskyldighet fullgjordes därstädes.
Befattningar
vid anstalten.
16 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 104.
Vad av reservanterna iakttagits vid besök å stället, hade ej heller bibragt
dem annan uppfattning, än att nämnda lokaler tillsvidare borde
anses nöjaktiga för ändamålet i fråga. I de avgivna yttrandena hade
också det framtida behovet av ökat lokalutrymme närmast hänförts till
veterinärbakteriologiska anstalten och framställts såsom beroende av den
snabba tillväxten av denna anstalts arbetsuppgifter, men icke såsom
beroende av en verkställd överflyttning av ifrågavarande undervisningsskyldighet.
Intill den tidpunkt, då tillgodoseendet av ett dylikt behov
för anstaltens egen skull bleve oavvisligt, syntes de förevarande lokalfrågorna
kunna så ordnas, att kraven för den bakteriologiska undervisningen
och vad därtill hörde tillgodosåges inom den patologisk-anatomiska
institutionens utrymme. Då alltså lokalfrågorna icke synts
reservanterna bereda större svårigheter, hade därmed det betydelsefullaste
momentet i den med den ifrågasatta förändringen förknippade
kostnadsfrågan avlägsnats.
Emellertid syntes professorn i patologisk anatomi böra erhålla
kraftigare hjälp vid undervisningen och borde detta, med hänsyn bland
annat till önskvärdheten av sparsamhet, ske genom assistentbefattningens
förändring till eu laboratorstjänst. Någon annan kostnad, som krävde
statsanslag, behövde ej föranledas av förändringen. Hela kostnadsökningen
vore 1,500 kronor om året, vilket ej borde avhålla från
genomförandet av den av 1914 års riksdag såsom önskvärd ansedda
åtgärden.
Yad därefter vidkommer de särskilda befattningarna vid statens
veterinärbakteriologiska anstalt, är först att märka, att föreståndaren,
vilken enligt instruktionen — av den 2 oktober 1908 — benämnes professor,
åtnjuter eu avlöning av 7,250 kronor i form av arvode; 2,500
kronor därav skola anses såsom tjänstgöringspenningar.
Redan vid fattandet av beslutet om inrättandet av veterinärbakteriologiska
anstalten uttalade riksdagen den mening, att avlöningsbeloppen
vid nämnda anstalt och vid den statsmedicinska anstalten borde
stå i så nära överensstämmelse med varandra som möjligt. 1 anslutning
därtill bestämdes ock arvodet till föreståndaren för veterinärbakteriologiska
anstalten till samma belopp, som begynnelseavlöningen för
föreståndare vid statsmedicinska anstalten, minskad med ett, avgift för
egen pensionering motsvarande, avrundat belopp.
Löneregleringskommittén har ansett, att vid uppförande å ordinarie
stat av veterinärbakteriologiska anstalten avlöningen till föreståndaren
för samma anstalt bör bringas till full överensstämmelse med
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
den avlöning, som är å ordinarie stat bestämd för föreståndare vid statsmedicinska
anstalten, och alltså utgå med 7,500 kronor, därav lön 5,000
och tjänstgöringspenningar 2,500 kronor, vartill skulle kunna komma
ett ålderstillägg å lönen med 600 kronor etter fem år.
Laboratorn åtnjuter enligt nu gällande stat ett arvode å 4,000
kronor, därav 1,400 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar.
Enligt det av-, professor Bergman framlagda förslaget skulle laboratorn
bibehållas vid nämnda avlöningsbelopp, fördelat i lön 2,600 och
tjänstgöringspenningar 1,400 kronor.
Medicinalstyrelsen har däremot ansett, att laboratorn utöver berörda
avlöning borde tillerkännas två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor,
efter respektive fem och tio år. Den av medicinalstyrelsen föreslagna
avlöningen för denne laborator överensstämmer alltså — utom i fråga
om fördelningen mellan lön och tjänstgöringspenningar — med den avlöning,
som är bestämd för laboratorer vid farmaceutiska institutet.
Löneregleringskommittén har förklarat, att från kommitténs sida
icke något vore att erinra mot att ordinarie anställning beredes laboratorn
vid statens veterinärbakteriologiska anstalt och att han i avlöningshänseende
jämnställes med laboratorerna vid farmaceutiska institutet.
Avlöningen till nu ifrågavarande laborator skulle alltså enligt kommitténs
förslag utgöra 4,000 kronor, därav lön 2,400 kronor och tjänstgöringspenningar
1,600 kronor, vartill skulle kunna komma två ålderstillägg
till lönen, vartdera med 500 kronor, efter resp. fem och tio år.
Från och med år 1914 utgår ett arvode av 3,000 kronor till en
assistent vid veterinärbakteriologiska anstalten.
Detta arvode har bibehållits i professor Bergmans statförslag.
Däremot har medicinalstyrelsen föreslagit, att avlöningen till assistenten,
3,000 kronor, skulle fördelas i lön och tjänstgöringspenningar samt att
lönen skulle kunna höjas med två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor,
efter resp., fem och tio år.
Vad beträffar frågan om avlöningsförhöjning efter viss tid åt
ifrågavarande assistent, har löneregleringskommittén erinrat, att vederbörande
departementschef vid framläggandet år 1913 av förslag om inrättande
av befattningen, givit uttryck åt den tanken, att framdeles
arvodesförhöjning med 400 kronor borde efter fem års tjänstgöring
kunna komma assistenten till del. Departementschefen hade därvid utgått
från att avlöningen till denne assistent skulle utgå efter samma
grunder som för assistenter vid skogsförsöksanstalten och vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet.
Löneregleringskommittén har nu framhållit, att riksdagen uttalat,
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 92 käft. (Nr 104.) 3
18
, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104. ''
att avlöningsbeloppen vid veterinärbakteriologiska anstalten och vid statsmedicinska
anstalten borde stå i så nära överensstämmelse med varandra
som möjligt. Då nu assistent vid statsmedicinska anstalten fått sin avlöning
bestämd till 3,000 kronor i arvode utan förhöjning efter viss
tids tjänstgöring samt assistentbefattningen vid veterinärbakteriologiska
anstalten, att döma av de täta ombytena av innehavare, hittills haft
karaktären av en övergångsbefattning, hade kommittén icke ansett sig
kunna tillstyrka, att avlöningen för nu ifrågavarande assistent åtminstone
för närvarande måtte sättas annorlunda än till 3,000 kronor i form av
arvode utan bestämmelse om arvodesförhöjning efter viss tid.
Vid veterinärbakteriologiska anstalten finnas vidare anställda tre
kvinnliga biträden, ett för juvertuberkulosundersökningar och annat laboratoriearbete,
ett för kontorsarbeten och serumdistribution ävensom för
kassörsgöromål samt ett för tuberkulinberedning och diskning av glasvaror.
Avlöning till dessa biträden utgå av anslagsposten »till tillfälliga
biträden och vikariatsersättningar m. m.» med för närvarande följande
belopp:
biträdet vid juvertuberkulosundersökningar in. m. 1,400 kronor,
biträdet för kontorsarbeten m. in. »utan full tjänstgöring» omkring
1,100 kronor, samt
biträdet vid tuberkulinberedning m. in. 900 kronor.
Professor Bergman har framhållit, att samtliga ifrågavarande biträdesbefattningar
funnits från anstaltens början och att stadigvarande
behov av desamma alltjämt förelåge. Jämväl biträdet för kontorsarbeten
m. m. behövde numera för serumdistributionens skull vara i
tjänst dagligen så länge, som anstalten hölles öppen. Det arbete, dessa
kvinnliga biträden hade att utföra, krävde, enligt vad Bergman vidare
meddelat, stor noggrannhet och uppmärksamhet och, vad de två förstnämnda
beträffade, omdömesförmåga i icke ringa grad. Arbetet vore också av
den egenartade natur, att det till största delen måste inläras vid anstalten.
Det vore därför av stor betydelse för denna, om den kunde få behålla
de biträden, som en gång blivit inlärda. Under åberopande därav att
kvinnliga biträden med arbete av ungefär samma omfattning som dessas
funnes irpptagna såsom ordinarie i flera statens verk, har Bergman
ansett, att rättvisa och billighet fordrade, att ifrågavarande tre biträden
vid veterinärbakteriologiska anstalten komme i åtnjutande av de fördelar,
framför allt den ökade trygghet, som en ordinarie anställning medförde.
De båda biträdena för juvertuberkulosundersökningar m. m. samt för
kontorsarbeten och serumdistribution har Bergman ansett böra likställas
19
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 104.
i avlöningsbanseende. För dessa biträden har han föreslagit samma
avlöning, som ntgår till kvinnliga biträden i Stockholm å postverkets
stat eller 1,400 kronor jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor,
efter resp. tre och sex år. För biträdet vid tuberkulinberedningen m.m.
har Bergman föreslagit en avlöning av 1,200 kronor jämte två ålderstillägg,
vartdera å 100 kronor, efter resp. tre och sex år.
Medicinalstyrelsen har icke haft annat att erinra mot de av Bergman
föreslagna begynnelseavlöningarna för ifrågavarande biträden, än
att fördelningen i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg för de två
förstnämnda biträdena enligt styrelsens mening borde något jämkas.
Beträffande ålderstilläggen har medicinalstyrelsen ifrågasatt, dels att
desamma borde jämväl för biträdet vid tuberkulinberedningen m. m. utgöra
vartdera 200 kronor, dels ock att ålderstilläggen borde för samtliga
biträden inträda efter fem och tio års tjänstgöring.
Vad beträffar biträdet för juvertuberkulosundersökningar m. in.
samt biträdet för kontorsarbeten och serumdistribution, har löneregleringskommittén,
med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst samt efter
tagen kännedom om beskaffenheten av det arbete, som utföres av ifrågavarande
biträden, icke funnit något vara att erinra mot att ordinarie
anställning beredes dem. Att för dessa biträden bestämma avlöningen
efter andra grunder än som gällde för kvinnliga biträden i normalgrad
vid centrala ämbetsverk i allmänhet, kunde kommittén däremot icke
tillstyrka. Kommittén ansåg alltså avlöningen böra bestämmas till 1,200
kronor, därav lön 700, tjänstgöringspenningar 350 och ortstillägg 150
kronor, järnte två ålderstillägg till lönen, vartdera å 200 kronor, efter
resp. fem och tio år. Kommittén har erinrat, att till det biträde, som
nu åtnjuter ett arvode av 1,400 kronor, fyllnad i avlöningen för dess
uppbringande till nämnda belopp bör enligt de för ordinarie biträdesbefattningar
i allmänhet jämlikt kungörelsen den 10 juni 1912 gällande
bestämmelser kunna beredas biträdet, i den mån ej biträdet genom intjänande
av ålderstillägg kommer i åtnjutande av motsvarande eller
högre avlöning.
För det tredje av ifrågavarande kvinnliga biträden, vilket har till
åliggande att tillreda den för tuberkulinberedning erforderliga buljong
samt verkställa diskning av de provrör, skålar och andra glasvaror, som
användas vid laboratoriearbetena, har kommittén ansett, att den nu utgående
avlöningen å 900 kronor borde kunna anses tillfyllest, åtminstone tills
vidare. Enligt kommitténs mening bör denna avlöning utgå i form av
arvode från anslaget till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar, i
avvaktan på resultatet av en inom kommittén pågående utredning be
-
20
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 104.
träffande vissa vaktmästares och därmed jämförliga befattningshavares
avlöningsförhållanden, vid vilken utredning jämväl frågan om en del
kvinnliga befattningshavares ställning i avlöningshänseende till äventyrs
torde komma att upptagas till behandling.
Vaktmästaren vid veterinärbakteriologiska anstalten åtnjuter ett
arvode av 1,470 kronor, motsvarande beg}mnelseavlöningen till förste
vaktmästare i allmänhet vid centrala ämbetsverk, 1,500 kronor, efter
avdrag av sådan ordinarie befattningshavare åliggande pensionsavgift,
avrundad till 30 kronor.
Professor Bergman har föreslagit, att vid uppförande å ordinarie
stat av vaktmästarbefattningen begynnelseavlöningen måtte sättas till
1,500 kronor, samt att därtill skulle kunna komma två ålders tillägg,
vartdera å 100 kronor, efter resp. fem och tio år. Medicinalstyrelsen
har instämt häri.
Löneregleringskommittén har anfört, att från dess sida icke något
vore att erinra mot att vaktmästaren vid veterinärbakteriologiska anstalten,
med hänsyn till vad som ålåge honom, fortfarande såsom hittills
jämnställdes med förste vaktmästare, samt att fördenskull begynnelseavlöningen
sattes till 1,500 kronor, därav lön 900, tjänstgörings penningar
450 och ortstillägg 150 kronor. Att, såsom ifrågasatt blivit, honom
skulle tillerkännas mer än ett ålderstillägg till lönen å 100 kronor efter
fem år, kunde kommittén icke tillstyrka i betraktande av vad i sådant
hänseende i allmänhet gällde för förste vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare (t. ex. vid veterinärhögskolan) med en begynnelseavlöning
av 1,500 kronor.
Bland de såsom »anmärkningar» under gällande stat för veterinärbakteriologiska
anstalten upptagna bestämmelser har »Anm. 2.» följande
lydelse: »Därest föreståndaren, laboratorn eller assistenten åtnjuter fri
bostad eller vaktmästaren åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall avdrag
göras å arvodet, för föreståndaren och laboratorn med 500 kronor, för
assistenten med 200 kronor och för vaktmästaren med 250 kronor, allt
för år räknat.»
För närvarande finnes emellertid tillgång till bostadslägenhet allenast
för vaktmästaren, vilken åtnjuter sådan jämte bränsle.
Beträffande vaktmästaren har löneregleringskommittén ansett böra
meddelas vanlig föreskrift om avdrag å avlöningen till sammanlagt
belopp av 250 kronor, därest han i sådan egenskap åtnjuter fri bostad
jämte bränsle. Vad beträffar föreståndaren, laboratorn och assistenten vid
veterinärbakteriologiska anstalten, har kommittén ansett någon anledning
21
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 104.
för närvarande ej förefinnas att meddela bestämmelser i fråga om avdrag*
å avlöning för bostad in natura, utan borde framdeles, lör den händelse
dylika bostäder för ifrågavarande tjänstemän kunde bliva att tillgå,
föreskrifter meddelas i angivna hänseende.
Vidare har löneregleringskommittén hemställt, att såsom förutsättning
för godkännande av ordinarie stat för statens veterinärbakteriologiska
anstalt måtte uppställas, att, för så vitt tjänstgöringen är förlagd till
anstaltens lokaler vid Stockholm, ordinarie tjänstinnehavare skola, i den
mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter
prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar
varje söckendag, dock att arbetstiden för kvinnlig befattningshavare
icke må i något fall utsträckas med mer än en timme.
Enligt 11 § i gällande instruktion för veterinärbakteriologiska
anstalten äga föreståndaren och laboratorn årligen, när sådant kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under eu
och en halv månad å tid, som bestämmes av medicinalstyrelsen, vad
laboratorn beträffar dock först efter »direktionens för veterinärinstitutet»
hörande.
Löneregleringskommittén har ansett, att semestertiden för föreståndaren
borde i överensstämmelse med vad i allmänhet gäller för
andra tjänstemän i motsvarande ställning fortfarande utgöra en och en
halv månad.
Vad laboratorn beträffar, hade kommittén uppmärksammat, att
tjänstemän vid centrala ämbetsverk i första normalgraden, vilkas begynnelseavlöning
utgjorde 4,000 kronor och slutavlöning 5,500 kronor, i
allmänhet ägde åtnjuta semester allenast under en månad, och då enligt
kommitténs förslag ifrågavarande laborator skulle erhålla en begynnelseavlöning
av 4,000 och en slutavlöning av 5,000 kronor, hade kommittén
ansett sig icke kunna för laboratorn föreslå längre semester än en manad.
Vidkommande kostnadsfri ledighet åt assistenten vid veterinärbakteriologiska
anstalten ansåge kommittén, i anslutning till den uppfattning,
som kommit till uttryck i vederbörande departementschefs
yttrande den 14 januari 1913 vid framläggandet av förslag om inrättande
av assistentbefattningen i fråga, att hinder icke borde möta mot att
högst en månads ledighet årligen beviljades assistenten, under förutsättning
att detta kunde ske utan särskild kostnad för statsverket.
1 sammanhang med beredande av ordinarie anställning åt kvinnliga
biträden samt vaktmästaren vid nu ifrågavarande anstalt borde
Övriga anslag
å anstaltens
stat.
22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
semesterförmån tillerkännas jämväl dessa befattningshavare i överensstämmelse
med vad i nyreglerade verk i allmänhet medgivits motsvarande
tjänstinnehavare. Semestertiden skulle alltså bestämmas till
en månad lör kvinnligt biträde samt 15 dagar för vaktmästaren.
Vad kommittén i nu anförda hänseende ifrågasatt beträffande de
befattningar, som skulle uppföras såsom ordinarie å den nya staten,
både av kommittén iakttagits vid framläggandet av förslag till avlöningsvillkor
för ordinarie befattningshavare vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt.
Enligt de vid 1908 års riksdag godkända villkor och bestämmelser
lör åtnjutande av avlöningsförmånerna för föreståndare och vaktmästare
vid veterinärbakteriologiska anstalten (anmärkning 3 under staten) äger
föreståndaren icke att utan medicinalstyrelsens medgivande utöva enskild
praktik. I sammanhang därmed att kommittén bland de nu föreslagna
avlöningsvillkoren upptagit bestämmelse i sistberörda hänseende, har
kommittén ansett att, i anslutning till vad som gäller beträffande skogsförsöksanstalten
och centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
det bör jämväl föreskrivas, att ordinarie befattningshavare vid
veterinärbakteriologiska anstalten icke må, utan vederbörligt tillstånd,
mot betalning åtaga sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom
anstaltens verksamhetsområde.
Till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar m. m. är i den
för år 1915 godkända staten för veterinärbakteriologiska anstalten uppfört
ett belopp av 4,200 kronor. Från detta anslag bestridas för närvarande
avlöningar till biträdet för juvertuberkulosundersökningar m. m.
med 1,400 kronor, till biträdet för kontorsarbeten och serumdistribution
med 900 kronor (ytterligare omkring 200 kronor till detta biträde utgå
av andra tillgängliga medel) samt till biträdet Aud tuberkulinberedning
m. m. med 900 kronor eller sammanlagt från detta anslag 3,200 kronor.
Enligt kommitténs förslag skulle emellertid ordinarie anställningberedas
de två förstnämnda av dessa biträden, till följd varav de nu till
dem från detta anslag utgående avlöningar, tillhopa 2,300 kronor, icke
vidare skulle behöva beräknas falla på detsamma. Däremot skulle arvode
till biträdet vid tuberkulinberedning in. m. fortfarande tills vidare utgå
under ifrågavarande anslagsrubrik med 900 kronor.
Redan i det av medicinalstyrelsen för år 1914 framlagda förslaget
till stat upptogs ett belopp av 1,200 kronor till arvode åt en stalldräng
i stället för den dittills i anslagsposten till tillfälliga biträden m. m. ingående
gottgörelsen för extra hjälp i stallet. Då vederbörande departements
-
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
chef inför Kungl. Maj:t föredrog medicinalstyrelsens berörda statförslag
för år 1914, framhöll han, att vaktmästaren icke kunde ensam fullgöra
vården av de för anstaltens behov erforderliga djuren tillsammans med
sina övriga mångahanda sysslor. Dock ansåg departementschefen det
åtminstone tills vidare onödigt, att en särskild person anställdes enbart
för nämnda ändamål, och i varje fall kunde han ej förorda, att en
särskild befattning därför uppfördes i anstaltens stat. Det syntes honom
tillräckligt, att under anslaget till tillfälliga biträden ett belopp av 700
kronor avsåges för ifrågavarande ändamål. I enlighet därmed beräknades
ock denna ersättning, då anslagsposten till tillfälliga biträden och
vikariatsersättningar m. m. upptogs till 4,200 kronor i staten för år
1914. Aven uti den för år 1915 antagna staten för anstalten har,
såsom redan är nämnt, ifrågavarande anslagspost uppförts med 4,200
kronor. Medicinalstyrelsen hade visserligen vid framläggandet av sitt
statförslag för sistnämnda år ifrågasatt, att ersättningen till djurskötare
skulle höjas till 1,000 kronor, men vederbörande departementschef ansåg
tillräckliga skäl ej vara anförda för vidtagande i nämnda syfte av en
höjning av ifrågavarande anslagspost.
Professor Bergman har nu ansett sig böra begära 1,200 kronor
till avlönande av en stalldräng, eu är vaktmästaren vid anstalten alltmer
behövdes till hjälp på laboratorierna och vid skötsel av kylmaskinen,
till följd varav han icke hunne med göromålen i stallet. Medicinalstyrelsen
har i anslutning därtill uttalat, att behovet av en stalldräng
för anstalten med dess alltfort ökade djuruppsättning kvarstode alltjämt,
samt att en sådan dräng syntes numera icke kunna erhållas för mindre
årlig lön än den av Bergman föreslagna, 1,200 kronor.
Enligt vad löneregleringskommittén inhämtat, har under år 1914
särskilt biträde i stallet icke tagits i anspråk mer än under vissa delar
av året, och ersättningen för sådant biträde har icke uppgått till det
beräknade beloppet, 700 kronor. Vid nu angivna förhållande har
kommittén ansett anledning saknas att tillstyrka någon förhöjning åtminstone
för närvarande av det för ifrågavarande biträde beräknade
ersättningsbelopp, utan borde fortfarande för ändamålet avses 700 kronor.
Till extra hjälp vid diskning har Bergman beräknat ett belopp av
360 kronor. Biträdet vid tuberkulinberedning m. m. hade hittills ensamt
skött all diskning av glasvaror, men genom den betydande ökningen
av insänt material måste dagligen ett så stort antal glaskärl användas,
att rengöringen av desamma icke längre kunde medhinnas av samma
person, som hade att huvudsakligen ägna sig åt tuberkulinberedningen.
Den sålunda ifrågasatta utgiftsposten har medicinalstyrelsen ansett skälig,
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
särskilt i betraktande av den oupphörligen ökade mängden av till
anstalten insända undersökningsprov.
På de av Bergman och medicinalstyrelsen anförda skäl har löneregleringskommittén
funnit sig böra vid beräkningen av nu ifrågavarande
anslag avse ett belopp av 360 kronor till tillfälligt biträde vid
diskning.
För uppehållande av vederbörande ordinarie befattningar under
semester och i vissa fall sjukledighet erfordras medel till vikariatsersättningar.
Kommittén har härom anfört följande.
Berörda ersättning skulle till vikarie under semester för föreståndaren
och för laboratorn utgå med belopp, motsvarande nämnda
befattningshavare under semestertiden tillkommande tjänstgöringspenningar.
För vikarie för semesterledigt kvinnligt biträde hade, i enlighet
med vad förut blivit i dylika fall godkänt, beräknats 75 kronor. Åt
vikarie för semesterledig vaktmästare hade, likaledes i överensstämmelse
med förut godkända beräkningar, ansetts böra utgå ersättning av högst
3 kronor om dagen. Utöver nämnda belopp borde även en mindre
summa beräknas till eventuellt erforderliga fyllnadsbelopp för ersättande
av vikarier för de kvinnliga biträdena och vaktmästaren under sjukdomsförfall.
Såsom ersättning till den person, som kunde komma att uppehålla
assistentens befattning under de tider denne för beredande av
semester åt föreståndaren och laboratorn bestrede laboratorsbefattningen,
borde visserligen någon del av assistentens arvode bliva disponibel, men
då det näppeligen kunde förväntas, att kompetent person skulle kunna
erhållas för allenast denna ersättning, hade kommittén jämväl beräknat
ett belopp för uppbringande av ifrågavarande ersättning till såsom
skäligt ansett belopp av 250 kronor för månad.
Med iakttagande härav hade av kommittén för vikariatsersättningar
uti ifrågavarande hänseenden beräknats tillhopa 1,300 kronor.
Sammanlagda beloppet av de utav kommittén sålunda beräknade
posterna uppgår till 3,260 kronor. För att emellertid bereda möjlighet
att vid behov kunna anlita extra arbetskraft utöver vad förut angivits
har kommittén ansett anslaget till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar^
m. m. böra avrundas till 3,500 kronor.
Å den för år 1915 fastställda staten för veterinärbakteriologiska
anstalten är vidare uppfört ett anslag till beredning av tuberkulin och
sera samt nyanskaffning och ombyte av djur ävensom till instrument,
förbrukningsartiklar, reagentier, emballage, böcker och tidskrifter, skrivmaterialier,
telefon in. m. Denna anslagsrubrik är sammanförd av två
i tidigare stater förekommande rubriker, den ena till beredning av
25
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
tuberkulin och sera, nyanskaffning och ombyte av djur m. m. samt den
andra till instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage, böcker
och tidskrifter, skrivmaterialier, telefon m. m.
Under de bägge särskilda anslagsrubrikerna voro i staten för år
1909 upptagna anslag å resp. 2,400 och 2,000 kronor, men dessa anslag
hava sedermera höjts, så att de i staten för år 1914 uppgingo till resp.
10,000 och 4,000 kronor. I staten för år 1915 beräknades det sammanförda
anslaget till 14,000 kronor eller sålunda samma belopp som summan
av de bägge särskilda anslagen i 1914 års stat.
Professor Bergman har nu föreslagit, att den uti anslaget i fråga
ingående posten »beredning av tuberkulin och sera, nyanskaffning och
ombyte av djur m. m.» måtte höjas från 10,000 till 12,000 kronor, samt
posten »instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage, böcker
och tidskrifter, skrivmaterialier, telefon m. m.» från 4,000 till 7,500
kronor. Hela det nu ifrågavarande anslaget skulle alltså enligt Bergmans
mening böra sättas till 19,500 kronor, alltså en höjning av 5,500
kronor. Vad Bergman sålunda föreslagit har av medicinalstyrelsen tillstyrkts.
Då de anslagsposter, som ingå uti nu ifrågavarande anslag, så
sent som vid 1913 års riksdag blivit bestämda till nuvarande belopp,
bär det synts löneregleringskommittén, som borde för närvarande anslagsförhöjningen
kunna begränsas till 2,000 kronor och sålunda anslaget
bestämmas till 16,000 kronor. Kommittén har ansett så mycket större
skäl föreligga härtill, som kommittén funnit det kunna sättas i fråga,
om det vid anstalten beredda tuberkulinet alltjämt skulle utan någon
som helst ersättning till anstalten tillhandahållas för undersökningar av
enskilda tillhöriga kreatursbesättningar. Kommittén har i sådant hänseende
erinrat, att vid denna anstalt framställda skyddssera mot vissa
djursjukdomar — i enlighet med vad som vore fallet beträffande vid
statsmedicinska anstalten tillverkad animal koppvaccin — endast mot
avgift, avsedd att åtminstone i viss mån täcka tillverkningskostnaden,
utlämnades till bruk för allmänheten.
Till belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m. är därjämte
i staten för år 1915 uppfört ett anslag av 3,500 kronor. Någon ändring
av detta anslags belopp har nu icke föreslagits vare sig av Bergman,
medicinalstyrelsen eller kommittén.
Till fraktkostnad för insända prov, misstänkta för tuberkulos in. m.
finnes slutligen i nu gällande stat ett anslag å 1,100 kronor. Professor
Bergman har hemställt om höjning av detta anslag till 1,300 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 92 höft. (Nr 104.) 4
Medicinalstyrelsen.
26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
vilket av medicinalstyrelsen tillstyrkts. Löneregleringskommittén tiar
meddelat, att från dess sida icke något vore att erinra häremot.
Med hänsyn till beskaffenheten av vissa utav de utgifter, som
skola bestridas från ovanberörda anslag till beredning av tuberkulin och
sera samt nyanskaffning och ombyte av djur ävensom till instrument,
förbrukningsartiklar, reagentier, emballage, böcker och tidskrifter, skrivmaterialier,
telefon m. m., har kommittén ansett det kunna ifrågasättas,
huruvida ej detta anslag lämpligen borde erhålla karaktären av reservationsanslag,
varigenom eventuella besparingar under ett eller flera år
skulle kunna användas till utjämning av ökade kostnader under ett annat
år t. ex. till följd av nyanskaffning av djur eller inköp av dyrbarare
instrument.
Under åberopande av vad sålunda anförts bär löneregleringskommittén
framlagt förslag till ordinarie stat för statens veterinärbakteriologiska
anstalt, slutande på 42,700 kronor och innebärande en ökning
från 1915 års anslag med 4,180 kronor. Ehuru medicinalstyrelsen ifrågasatt,
att anslag till anstalten borde uppföras under anslagen till medicinalstyrelsen
med dithörande stater, alltså under sjätte huvudtiteln, har
kommittén ansett anledning näppeligen föreligga att nu vidtaga någon
överflyttning av anslaget från nionde huvudtiteln.
Medicinalstyrelsen har den 19 mars 1915 avgivit utlåtande över
löneregleringskommitténs nu ifrågavarande betänkande.
Därvid har styrelsen, med anledning av kommitténs uttalande angående
eventuellt nödvändiga betydande kostnader för beredande av
ökat utrymme för högskolans patologisk-anatomiska institution ävensom
för anskaffande av ny lokal för veterinärbakteriologiska anstalten i samband
med omläggning av undervisningsskyldigheten i bakteriologi vid
högskolan, anfört följande. Styrelsen ville häremot invända, att varken
från anstaltens eller medicinalstyrelsens sida för närvarande ifrågasatts
att, för den händelse en omläggning av bakteriologiundervisningen
komme till stånd, åtgärder skulle vidtagas för anskaffande av ny lokal
för den veterinärbakteriologiska anstalten. Att behovet av nya lokaler
för ifrågavarande anstalt inom en närmare framtid (8—10 år), huru än
bakteriologiundervisningen bleve ordnad, kunde komma att göra sig gällande,
syntes vara sannolikt. Huruvida från medicinalstyrelsens sida i
antydda svfte förslag komme att göras, måste emellertid naturligtvis
uteslutande bliva beroende av den utveckling nämnda anstalts verksamhet
komme att få. Och i all synnerhet ansåge medicinalstyrelsen det
27
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 104.
böra betonas, att frågan om nya och utvidgade lokaler för merberörda
anstalt till sist bleve beroende av beslut utav statsmakterna, som icke
torde underlåta att därvid noggrant taga under omprövning, huruvida
resultatet av anstaltens verksamhet varit sådant, att denna kunde anses
vara förtjänt av ytterligare ekonomiskt understöd från statens sida.
Aven löneregleringskommittén syntes giva sitt gillande åt det av
riksdagen vid godkännande av staten för veterinärhögskolan fasta villkoret,
att professorn i patologisk anatomi vid högskolan skulle, om och
när så påfordrades, övertaga jämväl undervisningen i bakteriologi. Vid
sådant förhållande syntes det rätt egendomligt, att kommittén ej funnit
den nuvarande tidpunkten för den föreslagna omorganisationen lämplig,
och detta så mycket mera som icke blott professuren i patologisk anatomi
vid veterinärhögskolan utan jämväl laboratorsbefattningen vid statens
veterinärbakteriologiska anstalt för närvarande vore vakant. Ett så
gynnsamt tillfälle till överflyttande av nämnda undervisning som det,
vilket nu erbjöde sig, syntes därför aldrig återkomma, åtminstone icke
till att verkställa överflyttningen med en så ringa årlig kostnad som 1,500
kronor, vilket belopp skulle bliva det enda som erfordrades, om den av
direktionsledamöterna Flach och Kjerrulf avgivna reservationen bifölles.
Denna reservation ansåge medicinalstyrelsen sig kunna tillstyrka.
I detta sammanhang ansåge medicinalstyrelsen det böra ännu en
gång framhållas, att såväl föreläsningar som övningar i bakteriologi med
veterinärhögskolans studerande alltjämt hållits i högskolans och icke i
veterinärbakteriologiska anstaltens lokaler, och att därför talet om, att
nya lokaler skulle erfordras härför, om denna undervisning anförtroddes
åt lärare vid högskolan, enligt styrelsens förmenande helt och hållet
saknade giltigt skäl.
Beträffande den av kommittén i dess betänkande framhållna åsikten,
att undervisningen i bakteriologi måste bliva mera levande och
fruktbärande, om den nu förefintliga kombinationen med statens veterinärbakteriologiska
anstalt bibehölles, ville medicinalstyrelsen ännu en
gång framhålla, att ett dylikt samband mellan undervisningen i bakteriologi
vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet och den statsmedicinska
anstalten av vederbörande där icke ansetts varken lämpligt eller önskvärt.
Statens veterinärbakteriologiska anstalts laboratorier skulle för övrigt
framdeles som hittills stå till förfogande för de veterinärstuderande, som
under föreståndarens ledning önskade vid anstalten förkovra sig i bakteriologiska
studier.
Med anledning av löneregleringskommitténs uttalanden angående
frågan, huruvida särskild professur vid veterinär högskolan krävdes enbart
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
för ämnet patologisk anatomi, har medicinalstyrelsen erinrat, hurusom
styrelsen i föregående utlåtanden alltid hävdat den ståndpunkten, att
histologien eller den mikroskopiska anatomien borde överföras till professuren
i anatomi, dit den jämlikt sin natur otvivelaktigt hörde, och
dit den nu jämväl blivit överförd, men att styrelsen av skäl, som förut
anförts, funne det lika naturligt, att bakteriologien hänfördes till professuren
i patologisk anatomi, med vilket ämne bakteriologien hade ett fullt
lika nära samband som histologien med anatomien. Denna åsikt syntes
kommittén även dela. Men om kommittén visserligen för sin del funne,
att den patologiska anatomien till sin omfattning vore ett så stort ämne,
att professuren häri icke borde belastas med undervisning i bakteriologi, så
borde erinras om, att lärarkollegiet vid veterinärhögskolan alltid förfäktat
den åsikten, att histologien, som till sitt väsen stode mycket
mera fjärran från den patologiska anatomien än bakteriologien gjorde,
och som för övrigt enligt gällande läroplan medförde mera arbete för
vederbörande lärare än bakteriologien, även framdeles bort tillhöra professuren
i patologisk anatomi.
Det borde även framhållas, att jämväl 1914 års riksdag i princip
uttalat sig för, att bakteriologien borde sammanföras med den patologiska
anatomien.
Vidkommande semestern för laboratorn vid anstalten ville medicinalstyrelsen
bestämt frånråda, att denna förmån minskades från sex
veckor till en månad, och detta så mycket mera som det redan nu visat
sig medföra avsevärda svårigheter att få denna befattning tillsatt. Dessa
svårigheter hade visat sig så stora, att nämnda laboratorstjänst, ehuru
ledigförklarad, icke kunnat tillsättas i brist på kompetent sökande.
Beträffande assistentens avlöningsförmåner erinrade medicinalstyrelsen,
att styrelsen föreslagit, att dessa skulle utgöras av 3,000 kronor i
begynnelseavlöning samt 2 ålder stillägg efter resp. 5 och 10 år, vartdera
å 500 kronor. Löneregleringskommittén hade emellertid ansett sig lika
litet kunna biträda denna hemställan som vederbörande departementschefs
år 1913 framställda förslag om en arvodesförhöjning av 400 kronor
efter 5 års tjänstgöring. Såsom skäl för sin ståndpunkt hade kommittén
framhållit, att de täta ombytena av innehavare tycktes visa, att
platsen i fråga haft karaktären av en övergångsbefattning. Detta kommitténs
skäl syntes medicinalstyrelsen tvärtom tala för att assistentens
avlöning varit för knappt tillmätt. Medicinalstyrelsen, som helst
skulle velat vidhålla sitt ursprungliga förslag om två ålderstillägg åt
assistenten, ansåge sig emellertid böra nu hemställa om bifall till vederbörande
departementschefs ovan angivna förslag av år 1913. Styrelsen
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
ansåge nämligen, att svårigheter skulle komma att uppstå att fä denna
assistentbefattning, som för närvarande i brist på kompetent sökande
vore vakant, varaktigt tillsatt, om icke åtminstone någon förbättring i
avlöningsförmånerna för densamma vidtoges.
Den avknappning, som kommittén föreslagit med avseende å stalldrängens
avlöningsförmåner, ansåge styrelsen icke heller vara lämplig.
Om anstalten under senare år genom vidtagande av långt gående sparsamhet
sökt hjälpa sig fram med ett ganska litet belopp till stallbiträde,
så hade detta i alla händelser icke kunnat ske, utan att arbetet vid anstalten
därigenom blivit lidande. Att nu, då anstalten skulle uppföras
på ordinarie stat, avknappa stalldrängens avlöning, såsom av kommittén
föreslagits, kunde, som sagt, icke anses välbetänkt, då verksamheten vid
anstalten, om denna för övrigt skulle kunna fylla sin uppgift, icke kunde
på ett tillfredsställande sätt uppehållas med alltför knappt tillmätta
arbetskrafter.
Styrelsen kunde ej heller dela kommitténs åsikt, att anslaget för
»beredning av tuberkulin och sera, nyanskaffning och ombyte av djur
m. m.» kunde och borde nedsättas från av styrelsen föreslagna 19,500
kronor till 16,000 kronor. Det vid anstalten tillverkade och till lantbruksstyrelsen
gratis levererade tuberkulinet — omkring 45,000 gram årligen — hade,
lågt beräknade till 60 öre per gram, ett värde av omkring 27,000 kronor.
Tillverkningen av tuberkulin syntes för övrigt under de närmaste åren
behöva ökas, om Kungl. Maj:t komme att bifalla 3 antbruksstyrelsens
nyligen gjorda hemställan om bemyndigande för lantbruksstyrelsen att
låta veterinär i diagnostiskt syfte använda tuberkulin även vid så kallade
lokala reaktionsmetoder. Enligt medicinalstyrelsens förmenande vore
tiden åtminstone ännu icke inne att låta vederbörande djurägare ersätta
kostnaden för det vid ifrågavarande undersökningar använda tuberkulinet,
enär genom en dylik åtgärd arbetet med nötkreaturstuberkulosens bekämpande
helt säkert skulle bliva i hög grad förvanskat.
I likhet med medicinalstyrelsen och löneregleringskommittén anser Departements.
jag tiden nu vara inne att xippföra statens veterinärbakteriologiska d,efenanstalt
å ordinarie stat och tillstyrker därför, att framställning till riksdagen
måtte göras i dylikt syfte.
Frågan om lämpligaste sättet att ordna undervisningen i bakteriologi
vid veterinärhögskolan, vilken undervisning nu uppehälles av laboratorn
vid veterinärbakteriologiska anstalten, har, såsom av den ovan
lämnade redogörelsen framgår, varit föremål för vitt skilda meningar.
Det är uppenbart, att bägge de ifrågasatta sätten för ordnandet av denna
30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
fråga — elidera bibehållandet av det nuvarande systemet eller ock laboratorns
befriande från sagda undervisningsskyldighet, vilken i stället
skulle åläggas befattningshavare vid högskolan — innebära fördelar i
olika hänseenden. Dessa fördelar torde vid det nuvarande systemet
huvudsakligen komma högskolan till godo, under det att ändringen
väsentligen motiverats av anstaltens intressen. Att det nuvarande systemet
i någon mer avsevärd grad verkat hämmande på anstaltens verksamhet,
kan jag dock icke anse vara ådagalagt. Laboratorns undervisningsskyldighet
synes icke vara av så stor omfattning, att den bör kunna
i större grad inkräkta på hans arbete vid anstalten. Principiellt taget
skulle det visserligen vara mest tilltalande, att vardera institutionen
finge arbeta oberoende av den andra, och denna åskådning torde få
anses hava legat till grund för riksdagens beslut och uttalande i
frågan vid 1914 års första riksdag. Emellertid har riksdagen själv
ställt frågan i direkt beroende av de kostnader, en lösning på den i
riksdagens skrivelse antydda vägen skulle medföra. Under de tidigare
förhandlingarna i detta ämne hade det uppgivits, att en sådan förändring
borde kunna ske utan ökade kostnader vare sig för lärarkrafter vid högskolan
eller för undervisningsmateriel och byggnader m. m. I detta
hänseende torde av de senare utredningarna i varje fall få anses framgå,
att alldeles utan kostnadsökningar låter sig förändringen icke genomföras.
I avseende på lärarkrafter bleve visserligen ökningen icke särdeles
betydande, ifall densamma kunde inskränkas till att en assistenttjänst
vid högskolan förändrades till en laboratorsbefattning, vilket ju
blott skulle innebära en årlig kostnadsökning av 1,500 kronor, men i fråga
om utrustning och byggnader synes förändringen lätt kunna medföra
ganska kostsamma följder. Det kan visserligen mycket väl hända, att
veterinärbakteriologiska anstaltens verksamhet kommer att utveckla sig
därhän, att det för anstaltens egen skull blir synnerligen svårt, för att
icke säga omöjligt, att fortfarande lämna högskolan samma hjälp vid
undervisningen samt tillgång till en del utrustning m. m. som nu, och
att det då blir nödvändigt icke blott att uppdraga undervisningen i
bakteriologi åt befattningshavare vid högskolan utan även att utrusta
dennas patologisk-anatomiska institution på sådant sätt, att densamma
kan självständigt tillgodose undervisningen i bakteriologi. Härmed skulle
väl också förr eller senare följa, att veterinärbakteriologiska anstaltens nuvarande
lokaler måste överlåtas till nämnda institution, vilket i sin tur
skulle medföra nybyggnadsbehov för sagda anstalt. Men det synes
mig vara påtagligt, att en sådan nödvändighet för anstaltens skull
alldeles icke för närvarande föreligger. Genom den ifrågasatta omlägg
-
31
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
ningen av undervisningen skulle emellertid antagligen nödvändigheten
av utvidgning inträda tidigare och motiveras för högskolans skull. Det
lärer då, särskilt med hänsyn till önskvärdheten av att under nuvarande
förhållanden icke vidtaga någon anordning, varigenom betydande utgifter
för statsverket lätteligen skulle kunna förorsakas tidigare, än eljest
skulle bliva fallet, vara lämpligast, att nu taga hänsyn allenast till de
nuvarande förhållandena, vilka icke synas göra en sådan omläggningav
undervisningen, som ifrågasatts, absolut oeftergivlig, om än onekligen
på grund av vakanser å de av förändringen berörda befattningarna den
nu skulle kunna jämförelsevis lätt genomföras. Det bör även beaktas,
att om än en dylik omläggning skulle medföra fördelar för anstaltens
arbeten, den å andra sidan synes kunna medföra icke obetydliga olägenheter
för undervisningen vid högskolan genom försvårad tillgång till
de prov å sjukligt förändrade djurdelar m. m., vilka inkomma till anstalten
för undersökning, och detta även om anstaltens lokaler tillsvidare
förbleve å sin nuvarande plats inom högskolans område. Att till en
självständig bakteriologisk institution vid högskolan anskaffa särskilt
material av nyssnämnda slag skulle måhända ej heller falla sig så lätt,
särskilt beträffande sådana djurslag som icke i större antal förekomma i
huvudstaden eller dess omedelbara närhet, framförallt nötkreatur och svin.
Vid övervägande av allt vad i detta ärende förekommit finner jag
mig därför böra ansluta mig till den mening, som omfattats av löneregleringskommitténs
majoritet. För underlättande av en förändring, som
framdeles kan finnas lämplig, lärer emellertid, på sätt riksdagen erinrat,
böra tillses, att blivande innehavare av ifrågavarande professur vid
veterinärhögskolan jämväl innehar bakteriologisk kompetens.
\ ad därefter angår de å statförslaget upptagna befattningshavare
vid veterinärbakteriologiska anstalten har jag icke någonting att erinra
mot vad löneregleringskommittén föreslagit ifråga om föreståndaren och
laboratorn. Mer än en månads semester torde icke kunna medgivas
den sistnämnde.
Vad beträffar assistentbefattningen, för vilken medicinalstyrelsen
föreslagit begynnelseavlöning å 3,000 kronor jämte två ålderstillägg å
500 kronor vardera, har löneregleringskommittén under åberopande av
riksdagens uttalande år 1908, att avlöningsbelöppen vid den veterinärbakteriologiska
och den statsmedicinska anstalten borde stå i så nära
överensstämmelse med varandra som möjligt, för densamma föreslagit
ett arvode av 3,000 kronor utan arvodesförhöjning efter viss tids tjänstgöring.
I utlåtandet över kommitténs förslag har medicinalstyrelsen
tillstyrkt dylik förhöjning med 400 kronor efter fem år.
32
Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 104.
Ifrågavarande befattning inrättades från och med år 1914 på grund
av beslut av 1913 års riksdag. Vid motiverandet den 14 januari 1913
av anslag till detta ändamål meddelade dåvarande departementschefen,
att medicinalstyrelsen för denne assistent, vilken skulle förnämligast handhava
serumberedningen samt måste äga en god specialutbildning därutinnan,
föreslagit ett arvode av 3,500 kronor. Detta belopp syntes
emellertid departementschefen väl högt och han erinrade, att assistenterna
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och
skogsförsöksanstalten åtnjöte arvode av 3,000 kronor, de sistnämnda
därjämte arvodesförhöjning med 400 kronor efter fem års tjänstgöring,
vilken förmån samtidigt tillstyrktes även för assistenterna vid omförmälda
centralanstalt. Assistenten vid veterinärbakteriologiska anstalten
skulle få en mycket maktpåliggande verksamhet, som krävde särskild
utbildning. Enligt vad anstaltens föreståndare framhållit vore det ytterst
få, som lämpade sig för befattningen, och det vore av vikt att den,
som antagits, stannade så länge som möjligt på platsen. Departementschefen
ansåge detta tala för att avlöningen åtminstone icke sattes lägre
än för assistenterna vid nämnda bägge försöksanstalter, och arvodesförhöjning
efter fem år borde därför komma denne assistent till del. Förslaget
om arvodesförhöjning med 400 kronor efter fem år till centralanstaltens
assistenter blev av riksdagen bifallet. Riksdagen beviljade även den
för anställandet av en assistent med 3,000 kronors arvode erforderliga
höjningen i anslaget å extra stat till veterinärbakteriologiska anstalten,
men yttrade sig icke angående framtida arvodesförhöjning för honom.
Vid dessa förhållanden synas mig särdeles starka skäl böra föreligga
för att icke åt assistenten nu bereda den avlöning, som år 1913
ställdes i utsikt, utan att riksdagen då gjorde någon erinran däremot.
Löneregleringskommittén har såsom sådant skäl anfört riksdagens uttalande
år 1908 angående likställighet med stats medicinsk a anstalten.
Det kan dock först och främst ifrågasättas, i vad mån detta uttalande
numera må kunna anses bindande i förevarande avseende med hänsyn till
vad som förekommit vid 1913 års riksdag. Det är även att märka, att,
då uttalandet gjordes år 1908, icke någon assistentbefattning var ifrågasatt
vid anstalten. Vidare bör observeras, att avlöningarna för statsmedicinska
anstalten fastställdes av riksdagen år 1907, innan ännu arvodesförhöjningar
tillerkänts assistenterna vid skogsförsöksanstalten och centralanstalten,
vilket skedde först åren 1912 och 1913. Avlöningarna till sistnämnda
assistenter äro alltså reglerade efter en typ, vilken år 1908 ännu icke
var använd beträffande sådana tjänstemän. Att å nu ifrågavarande assistentbefattning
vid veterinärbakteriologiska anstalten hittills täta ombyten av
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Pröposition Nr 104.
innehavare förekommit, bör enligt min mening icke kunna åberopas som
skäl till att icke arvodesförhöjning bör medges, snarare tvärtom. Denna
befattning är nämligen nyinrättad från och med 1914 års ingång och
det är givet, att viss svårighet gärna möter att genast erhålla en för
densamma fullt lämplig innehavare. Utsikten att efter några år erhålla
arvodesförhöjning bör i sin mån bidraga till att förmå en person, som
är lämplig för platsen, att kvarstanna å densamma, under det att han
eljest torde hava större benägenhet att söka sig bort, när ett fördelaktigt
tillfälle erbjudes. Denna assistentbefattning är uppenbarligen av
den speciella art, att det, såsom år 1913 framhölls, är önskligt, att dess
innehavare en längre tid kvarstannar på platsen. Slutligen bör observeras,
att det synes möta vida större svårigheter att inom veterinärläkarkåren
finna kompetenta personer, som äro benägna att antaga denna
plats, än att besätta assistentbefattningarna vid statsmedicinska anstalten.
Detta sammanhänger med att utkomstmöjligheterna inom veterinärläkarkåren
för närvarande synas vara, åtminstone för de mer kompetenta,
osedvanligt goda till följd av inrättandet av ett flertal jämförelsevis väl
avlönade befattningar, särskilt i kommuners tjänst.
Av dessa skäl anser jag mig böra ansluta mig till den av min
företrädare i ämbetet uttalade mening, att arvodesförhöjning med 400
kronor efter fem år bör beviljas denne assistent. Denna förhöjning bör
utgå från nionde huvudtitelns anslag till ålderstillägg.
Vad löneregleringskommittén föreslagit såväl beträffande kvinnliga
biträdesbefattningar och vaktmästaren som i fråga om avlöningsvillkor
ävensom övriga anslag å anstaltens stat m. m. giver icke anledning till
någon erinran från min sida. I avlönings villkoren har jag emellertid
ansett det tillägg böra göras, att lägre befattningshavares skyldighet
att bestrida högre befattning avser även det fall, att sådan anordning
kräves av ämbetsresor.
Den av kommittén ifrågasatta anordningen, att det å staten uppförda
beloppet till beredning av tuberkulin och sera med flera ändamål
skulle behandlas såsom reservationsanslag, synes mig lämplig.
Bestämmelser angående viss arbetstid å tjänsterummet böra, därest
förslaget om anstaltens överförande å ordinarie stat gillas, införas i
anstaltens instruktion i överensstämmelse med vad löneregleringskommittén
härutinnan föreslagit.
Jag tillåter mig nu framlägga följande förslag till ordinarie stat
för statens veterinärbakteriologiska anstalt, att tillämpas från och med
år 1916.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 92 käft. (Nr 104.)
5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104.
Lön.
Kr.
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
Kr.
Orts-
tiU-
lägg-
Kr.
Summa.
Kr.
1 föreståndare ..............................
5,000
2,500
—
7,500
(Efter fem år kan lönen
\ höjas med 600 kronor.
1 laborator....................................
2,400
1,600
—
4,000
< Efter fem år kan lönen
höjas med 500 kronor
| och efter tio år med
{ ytterligare 500 kronor.
3,000
f Efter fem år kan arvodet
( höjas med 400 kronor.
1 kvinnligt biträde ........................
1 d:o d:o ........................
700
700
350
350
150
150
1,200]
l,200j
i Efter fem år kan lönen
| höjas med 200 kronor
] och efter tio år med
1 ytterligare 200 kronor.
1 vaktmästare ..............................
900
450
150
1,500
(Efter fem år kan lönen
| höjas med 100 kronor.
Till tillfälliga biträden och vikariats- ersättningar ..............................
—
_
—
3,500
Till belysning, bränsle, gas, vatten,
3,500
Till fraktkostnad för insända prov,
misstänkta för tuberkulos, m. in....
1,300
Till beredning av tuberkulin och sera
samt nyanskaffning och ombyte av
djur ävensom till instrument, för- brukningsartiklar, reagentier, em- ballage, böcker och tidskrifter, skriv- materialier, telefon m. m., reserva- tionsanslag ..............................
16,000
Summa
—
—
—
42,700
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
För åtnjutande av de i denna stat för ordinarie befattningar upptagna
avlöningsförmåner får jag i överensstämmelse med löneregleringskommittén
föreslå följande villkor och bestämmelser, nämligen:
att innehavare av ordinarie befattning vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation av anstalten eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest anstaltens ställning
så förändras, att densamma ej längre kan anses såsom självständig
35
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 104.
institution, eller därest vissa ifrågavarande institution tillhörande göromål
överflyttas till annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av
den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad
arbetsordning sköta de göromål, som anförtros honom, eller, efter Kungl.
Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen
överlämnas;
att med ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt icke må
förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid anstalten ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej,
vad angår föreståndaren, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av
annan befattning vid anstalten, medicinalstyrelsen, uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten,
finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare
bibehållas;
att innehavare av ordinarie befattning vid anstalten icke äger att
utan medgivande av den myndighet, varunder anstalten lyder, mot betalning
åtaga sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom anstaltens
verksamhetsområde, eller utöva annan enskild veterinärpraktik;
att laboratorn vid anstalten skall vara skyldig att tills vidare och
intill dess annorledes må varda i vederbörlig ordning bestämt bestrida
jämväl undervisningen i bakteriologi vid veterinärhögskolan;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som
uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att
den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket
av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
36
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 104.
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
tagen i häkte, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor
eller för beredande av semester, befattningshavare av lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid anstalten,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader under
ett och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna
tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar men eljest däremot svarande belopp;
att i fråga om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss
tids fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av
värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem
år, på samma villkor;
under iakttagande vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit
uppnådd; börande föreståndare, laborator och vaktmästare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen;
att, därest kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande
är anställt vid ifrågavarande anstalt och befordras till ordinarie biträde
vid anstalten från samma tidpunkt, omedelbart före sin befordran mot
fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet
därstädes, biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna
sig till godo den tid, biträdet utfört sådant arbete vid anstalten;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänsteålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göro
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 104. Öl
målens behöriga gång, åtnjutas av föreståndaren under en och en halv
månad, av laboratorn och de kvinnliga bitädena en var under en manad
samt av vaktmästaren under femton dagar;
att vid avgång fråu tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg, där sådant förekommer,
utgå till månadens slut; . „
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i tråg»
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden lör den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat;
att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr
i sammanhang därmed; samt . ,
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare
skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla
för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar.
På grund av vad ]ag nu anfört hemställer jag, att itders Kungl.
Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att .
dels godkänna det av mig framlagda förslaget till ordmane stat för
•statens veterinärbakteriologiska anstalt, att tillämpas från och med år
1916, ävensom de villkor och bestämmelser, som av mig föreslagits för
åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningar upptagna avlöningsförmåner;
1 . .
dels ock, vid bifall härtill, å ordinarie stat under nksstatens nionde
huvudtitel uppföra ett anslag till nämnda anstalt till belopp av 42,700
kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet skulle
med den Hädelse, bil. . . . till detta protokoll utvisai,
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Curt Rohtlieb.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 92 höft. (Nr 104.) 6
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- JoU 1915:53 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande å ordinarie stat av statens veterinärbakteriologiska anstalt m. m. ävensom tvenne i ämne s. 1 i texten