Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av Karlbergs kungsgård in. in

1915-03-26 · 36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:106, Angående försäljning av Karlbergs kungsgård in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

1

Nr 106.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

försäljning av Karlbergs kungsgård in. in.; given Stockholms

slott den 26 mars 1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att den nu å Karlbergs kungsgård förlagda krigsskolan må å tid,

som framdeles bestämmes, förläggas till Järvafältet,

att den av krigsskolan nu disponerade marken — Karlbergs kungsgård

och den därunder lydande s. k. Solnaskogen samt det till krigsskolan

upplåtna området av lägenheten Stenbrottet — må, i den ordning

och med de undantag, som framdeles kunna varda av Kungl. Maj:t

och riksdagen bestämda, försäljas,

att av de inflytande försäljningsmedlen må tagas i anspråk dels

1,300,000 kronor för vissa i statsrådsprotokollet närmare angivna markförvärv

till Järvafältet, dels ock det belopp, som framdeles kan av

riksdagen beviljas till uppförande å nämnda fält av nytt etablissemang

för krigsskolan,

att återstående försäljningsmedel må, på sätt Kungl. Majd och

riksdagen framdeles bestämma, disponeras huvudsakligen för lantförsvarets

behov, samt

att, i mån av behov, de medel, som erfordras till gäldande av

kostnaderna för nämnda markförvärv till Järvafältet, högst 1,300,000

kronor, må efter Kungl. Majds beprövande av arméförvaltningen eller

statskontoret förskjutas av tillgängliga medel.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Majd förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 94 höft. (Nr 106.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

Beslut angående

anskaffande

av

nytt övningsfält

för truppförbanden

i

Stockholm.

r

Utdrag av protokollet över lånt för svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 26 mars 1915.

Närvarande:

Hans excellens hen- statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och jordbruksdepartementen

anhöll chefen för förstnämnda departement, statsrådet

Mörcke, att få underställa Kung]. Maj:ts prövning frågan angående

inköp av vissa egendomar i och för utvidgning av det s. k. Järvafältet

ävensom om försäljning av Karlbergs kungsgård samt yttrade

därvid följande:

»Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt eu kommitté att, bland annat,

avgiva förslag å sådan i Stockholms närhet belägen plats, som, under

förutsättning att Ladugårdsgärdet i framtiden icke komme att användas

såsom övningsområde för de i Stockholm förlagda truppförbanden, kunde

anses lämplig såsom övningsfält för desamma, inkom denna kommitté

den 19 maj 1903 med betänkande i ämnet och föreslog därvid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106. 3

■0

såsom lämpligt sådant övningsfält ett område sträckande sig från

Brunnsvikens strand västerut och norrut till sjöarna Ravaln och Översjön.

Vid Brunnsviken och i trakten därintill tänkte kommittén sig

de flesta kasernetablissemangen för stockholmstrupperna förlagda. De

nordvästra delarna av fältet — vilket sedermera blivit kallat Järvafältet

— avsåg kommittén i främsta rummet för artilleriets skjutövningar

samt upplyste, att dessa trakter tillhörde egendomen Säby

och de under Edsberg lydande gårdarna Väsby, Bög och Knista.

Kommittén föreslog, att dessa och andra fastigheter skulle för kronans

räkning inköpas, samt beräknade kostnaderna för Järvafältets anordnande

till övningsfält och anläggande därstädes av skjutbanor till

4,000,000 kronor.

- I proposition (nr 114) till 1905 års lagtima riksdag anslöt Kungl.

Magt sig i huvudsak till kommitténs förslag samt hemställde, bland annat,

om riksdagens medgivande, att två närmare angivna områden av norra

Djurgården måtte få kronan avhändas, att av de genom försäljning inflytande

medlen finge användas högst 4,000,000 kronor till förvärvande av

, den mark, som jämte vissa kronan tillhöriga egendomar av Kungl. Maj:t

ansåges böra ingå i övningsfältet, till ersättningar åt boställshavare,

arrendatorer och andra personer för mistad besittningsrätt till jord,

som för detta ändamål avstodes, m. m., samt till anläggande av skjutbanor,

fältets dränering och ordnande i övrigt, i den mån medel härtill

kunde av nämnda summa erhållas, att vad som efter nämnda 4,000,000

kronor och vissa andra angivna utgifter — däribland för ordnande av

gator och allmänna platser å de till försäljning avsedda områdena —

bleve övrigt av de genom försäljningarna inflytande medlen måtte tillläggas

lantfärsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål, samt

att, i mån av behov, de medel, som i första hand erfordrades för inköp

av mark till övningsfältet m. in., till ersättningar åt enskilde och till

bestridande av kostnaderna för ordnandet av gator och allmänna

platser, finge efter Kungl. Maj:ts beprövande av tillgängliga medel

förskjutas.

Enligt det vid nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

uttalade dock vid ärendets föredragning dåvarande chefen för

lantförsvarsdepartementet tvivel om, huruvida beloppet 4,000,000 kronor

vore för angivna ändamålen tillräckligt, samt förklarade dessutom, att

det ej på förhand borde bestämmas, vilka egendomar, som skulle inköpas,

utan borde Kungl. Maj:t tillerkännas rätt att efter hand besluta

om lämpliga fastigheters inköpande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

Förslag om

inköp av

egendomen

Säby.

Fråga angående

förflyttning

av krigsskolan

å

Karlberg.

Riksdagen förklarade sig icke hava något att erinra mot anordnande

av ett nytt övningsfält på sätt Kungl. Maj:t föreslagit och biföll

Kungl. Maj:ts ovanberörda hemställan.

Redan uti skrivelse den 23 februari 1906 anmälde den s. k. Ladugårdsgärd

eskommissionen, att kommissionen med ägaren av Säby avtalat

om egendomens inköpande för kronans räkning för ett pris av

350,000 kronor. Kommissionen ansåg förvärvandet av denna egendom

vara nödvändigt med hänsyn till artilleriets övningar i fältskjutning

men förklarade däremot, att de under Edsberg lydande gårdarna Väsby,

Bög och Knista kunde för ändamålet undvaras och i allt fall icke

borde ifrågakomma till inköp, förr än det för dem fordrade priset högst

betydligt nedsattes.

Kommissionens förevarande framställning föranledde emellertid icke

till någon Kungl. Majds åtgärd.

Frågan rörande Järvafältets utvidgning enligt den ursprungliga

planen vilade härefter till början av år 1913, då chefen för fjärde

arméfördelningen gjorde framställning om inköp av egendomen Säby, ,

vilken erfordrades för övningsfältets rationella utnyttjande, särskilt för

artilleriet, och kunde förvärvas för jämförelsevis gott pris.

Med anledning härav meddelade arméförvaltningens fortifikationsdepartement

i skrivelse den 19 februari 1913, att då förvärvandet av

ifrågavarande egendom syntes av flera skäl önskvärt, departementet

redan med ägaren inlett underhandlingar därom samt den 31 januari

1913, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 juli

samma år, avslutat kontrakt om inköp av egendomen för 450,000 kronor.

Departementet upplyste därjämte, att den sålunda villkorligt inköpta

egendomen omfattade tillhopa 665,9 hektar, varav 247,7 hektar åker,

18,7 hektar äng och 330,9 hektar skogs- och hagmark. Med hänsyn

till arealen och egendomens läge ansåg departementet den betingade

köpeskillingen ej vara för hög utan skälig och tillstyrkte därför chefens

för fjärde arméfördelningen framställning.

Emellertid hade under tiden fråga uppstått om förflyttning av krigsskolan

från Karlberg till annan plats samt om ändrad disposition av

Karlbergs kungsgård. Frågans upptagande påskyndades av det förhållande,

att mark från kungsgården tid efter annan upplåtits till statens

järnvägar, i följd varav och då även för framtiden sådana markupp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 106.

låtelser för järnvägsdriftens behöriga upprätthållande äro att motse,

återstående område av kungsgården bliver alldeles otillräckligt för krigsskolan.

Redan år 1909 anförde dåvarande chefen för krigsskolan, att

efter överlämnandet till järnvägsstyrelsen av ett då ifrågasatt område

krigsskolans verksamhet ej längre skulle kunna upprätthållas å dess

nuvarande förläggningsplats och att en flyttning av krigsskolan till

annan plats måste bliva följden av realiserandet av järnvägsstyrelsens

planer på den Karlbergs kungsgård tillhörande marken. Och då järnvägsstyrelsen

i underdånig skrivelse den 20 december 1912 gjorde framställning

om viss markupplåtelse från kungsgården för utförandet av

erforderliga utvidgningsarbeten för statens järnvägar samt av en skrivelsen

bilagd karta tillika framgick, att ytterligare mark från kungsgården

komme att tagas i anspråk för framtida bangårdsutvidgning

och spårförbindelse till en godsbangård å Kungsholmen, anförde den

nuvarande chefen för krigsskolan i underdånig skrivelse den 11 februari

1913, att enligt dessa planer skulle omkring hälften av krigsskolans

park och en avsevärd del av exercisplatsen berövas skolan och dessutom

användningen av den nuvarande skjut banan såväl som anläggningen

av en ny bana inom krigsskolans område omöjliggöras, varjämte tillträdet

till och användningen av krigsskolans viktigaste övningsområde,

Solnaskogen, i högst väsentlig grad skulle försvåras, i vissa hänseenden

omöjliggöras. Några nya möjligheter att på ett tillfredsställande sätt

bedriva krigsskolans verksamhet inom det stympade område, som skulle

återstå för densamma, sedan de föreliggande järnvägsplanorna bragts

till utförande, hade icke framträtt. Krigsskolan syntes därför siå inför

utsikten att inom ej långt avlägsen framtid på grund av lokala förhållanden

ej längre kunna fullt motsvara sin uppgift, därest icke i tid

en förflyttning av krigsskolan till en för dess verksamhet i alla hänseenden

lämplig plats verkställdes eller utvidgning av krigsskolans

nuvarande område åt annat håll kunde ske. Chefen för krigsskolan

hemställde därför om vidtagandet av erforderliga åtgärder i angivet syfte.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit, ansåg dåvarande departementschefen

ytterligare utredning i ärendet önskvärd samt anmodade

därför den 22 februari 1913 arméförvaltningens artilleri-, fortifikationsoch

civila departement att inkomma dels med yttrande, huruvida Järvafältet

efter föreslagen utvidgning med egendomen Säby bleve ur alla

synpunkter fullkomligt tillräckligt för samtliga Stockholms garnison

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Artilleri-, fortifikations-och

civila departementens

skrivelse den

8 mars 1913.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

tillhöriga truppförband, så att jämväl Svea artilleriregemente kunde

därstädes bedriva alla sina skjutövningar, samt huruvida det av riksdagen

i skrivelse den 26 april 1911 (nr 58) ifrågasatta avyttrandet av

vissa vid Brunnsviken belägna delar av Järvafältet genom inköpet av

Säby underlättades eller icke, dels ock med yttrande, huruvida krigsskolan

kunde beredas plats inom de föreslagna gränserna för Järvafältet,

och varest i sådant fall område för densamma kunde erhållas.

Härigenom sammanknötos frågorna om Järvafältets utvidgning och

om krigsskolans förflyttning.

Uti skrivelse den 8 mars 1913 besvarade artilleri-, fortifikationsoch

civila departementen förenämnda av departementschefen framställda

frågor. Efter anförandet av vissa yttranden i det den 19 maj

1903 avgivna kommittébetänkandet, enligt vilka trakten Spånga—

Ravaln skulle erbjuda bästa tillfällen till artilleriskjutövningar, framhöll

därvid artilleridepartementet, att så länge de under Edsberg lydande

gårdarna Väsby, Bög och Knista icke inginge i övningsfältet, stode de

såsom de väsentligaste ansedda skjutområdena icke till förfogande.

Genom inköpet av Säby möjliggjordes otvivelaktigt artilleriskjutövningar

av olika slag på övningsfältet, under förutsättning likväl att ännu ej

inköpta delar av Hästaområdet ävensom nordöstra delen av Barkarbyområdet

förvärvades. Så länge emellertid kronan ej vore tillförsäkrad

de från början avsedda skjutriktningarna i nordlig riktning från artilleriställningar

i trakterna Spånga—Järfälla och Hästa—Järfälla, kunde departementet

ej anse, att Svea artilleriregementes alla skjutövningar skulle

kunna verkställas på Järvafältet, utan måsto fortfarande, ehuru i mindre

utsträckning än förut, anlitas såväl Marma skjutfält som annan, mot ersättning

tillfälligtvis upplåten, mark. Ehuru Positionsartilleriregementets

skjutövningar icke berörts i den till departementen ställda skrivelsen,

ansåge sig artilleridepartementet dock böra framhålla, att dessa övningar

medförde större risk än fältartilleriets för kringliggande trakt på grund

därav, att projektilerna innehölle ganska stora brisanta sprängladdningar,

varför ock särskilt stor försiktighet med dem måste iakttagas. Med angivna

förbehåll ansåge sig artilleri- och fortifikationsdepartementen kunna

jakande besvara frågan, huruvida övningsfältet efter inköp av egendomen

Säby bleve tillräckligt för samtliga Stockholms garnison tillhörande

truppförband.

Beträffande frågan, huruvida avyttrandet av vissa vid Brunnsviken

belägna delar av övningsfältet genom inköpet av Säby underlättades

eller icke, förklarade sig samtliga departementen, under åberopande av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

särskilda skäl, icke kunna annat än på det allvarligaste avstyrka avyttrandet

av några dylika områden.

Vidkommande frågan om plats för krigsskolan å Järvafältet anförde

departementen, att inköpet av egendomen Säby möjliggjorde beredandet

därav, dock icke å någon del av egendomens område, enär krigsskolans

förläggning därstädes skulle verka binderligt för artilleriövningar. Men

fältets tillökning med nämnda område gjorde, att en del av det övriga

fältet, så belägen, att den ej berördes av vare sig artilleri- eller andra

truppförbands skjutövningar, skulle kunna för krigsskolan avstås. En

så belägen plats hade departementen och arméfördelningsehefen funnit

å det öster om järnvägen till Uppsala belägna och till en del av Edsviken

norr om Ulriksdal gränsande området. Där kunde de för krigsskolan

erforderliga byggnaderna få ett lämpligt läge med tillgång till

Edsviken och åt krigsskolans elever beredas ett lämpligt övningsområde,

varöver krigsskolan kunde få ensam förfoga, jämte det skolan

naturligtvis skulle äga att för övningar begagna det stora fältet.

Frågan om Säbyköpet, som nu ytterligare utvidgats genom det av

artilleridepartementet uttryckta behovot av jämväl egendomarna Väsby,

Bög och Ivnista, blev emellertid icke avgjord inom den för köpekontraktets

bestånd bestämda tiden, den 1 juli 1913. Härom gjorde fortifikationsdepartementet

anmälan i underdånig skrivelse den 22 november

1913, därvid departementet tillika meddelade, att departementet inlett

förnyade underhandlingar med ägaren till Säby och jämväl med särskilda

representanter för ägaren till gårdarna Väsby, Bög och Knista,

vilka underhandlingar lett därtill, att nytt köpeavtal, under förbehåll av

Kungl. Maj:ts godkännande, avslutats den 21 april 1913 om inköp av

Säby med underlydande fastigheter för 464,937 kronor 50 öre, samt att

under enahanda förbehåll avtal ingåtts den 28 juli 1913 med Edsbergs

fastighetsäktiebolag om köp av egendomarna Bög, Knista med däri inbegripna

lägenheten Bornera och Väsby för 530,000 kronor med tillträdesrätt

för kronan av samtliga egendomarna den 14 mars 1914, men

skulle kontrakten återgå, om ej Kungl. Maj:ts godkännande då vunnits;

dock hade nämnda fastighetsbolag förklarat sig villigt vidhålla försäljningen

till den 14 juli 1914 mot erhållande av ränta å köpeskillingen

från den 14 nämnda mars, varemot kronan skulle åtnjuta inkomsterna

av fastigheterna under motsvarande tid.

Enligt uppgift av arbetschefen vid rikets allmänna kartverk innehölle

fastigheterna Väsby, Bög och Knista tillhopa 554,7 hektar eller

Fortifikationsdepartementets

skrivelse

den 22 november

1913.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

1tungt Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

Infordrande

av ytterligare

utredning.

i åker, äng, trädgård och tomter 151,3 hektar, skogsmark, backar,

mossar, vägar m. m. 388,4 hektar samt del av sjön Ravaln 15 hektar.

Under framhållande därav, att behovet av omförmälda egendomar

för Järvafältets utökning vore ådagalagt redan av kommittébetänkandet

den 19 maj 1903 och vidare genom artilleri-, fortifikations- och civila

departementens ovannämnda skrivelse den 8 mars 1913, och efter att

ytterligare hava framhållit samma behov, numera ökat genom krigsskolans

förflyttning till Järvafältet, hemställde fortifikationsdepartementet,

att Kungl. Maj:t måtte dels vidtaga åtgärder för beredandet av

tillgångar till belopp av 1,250,000 kronor för inköp av nämnda fastigheter

och annan till desamma och till förut av kronan inköpta områden gränsande

mark (varmed avsågs områden vid Barkarby och Kyrkbyn samt

ännu icke inköpta, från Hästa nr 1 och 2 avsöndrade tomter) för att

tilläggas övningsfältet, varvid fortifikationsdepartementet ville till Kungl.

Maj:ts bedömande framställa, huruvida icke erforderliga tillgångar kunde

beredas genom vederlag för mark vid Karlberg, som komme att fråntagas

krigsskolan, dels godkänna berörda köpekontrakt samt benryndiga

fortifikationsdepartementet att fullfölja köpeavtalen, dels ock förordna, att

de inköpta fastigheterna skulle tilläggas Järvafältet.

Då ytterligare utredning i ärendet ansågs erforderlig, anmodade

dåvarande departementschefen i särskilda skrivelser den 27 december 1913

dels inspektören för artilleriet att avgiva yttrande, huruvida genom

ifrågavarande markförvärv de till fjärde arméfördelningen hörande

artilleritruppförbandens ävensom Upplands artilleriregementes skjutövningar

över huvud kunde förläggas till Järvafältet, samt, för den

händelse så skulle vara förhållandet, huruvida artilleriets nuvarande

skjutfält vid Marma vidare behövde tagas i anspråk för artilleriets

räkning,

dels ock fortifikationsdepartementet att, efter inhämtande av yttrande

från inspektören för militärläroverken angående behovet av att

till annan plats förflytta krigsskolan å Karlberg ävensom beträffande

omfattningen av de vid en dylik förflyttning för krigsskolan erforderliga

markförvärv och byggnader, inkomma med utredning, huruvida de

medel, som vid en upplåtelse för annat statsändamål, respektive försäljning

av krigsskolans nuvarande områden vid Karlberg, kunde beräknas

inflyta, komme att bliva tillräckliga icke blott för nödiga markförvärv

för krigsskolan å dess nya förläggningsort utan jämväl för

uppförandet därstädes av de för skolan erforderliga byggnader.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

9

Uti skrivelse den 3 januari 1914 anförde inspektören för artilleriet,

att genom förvärvandet av egendomen Säby och gårdarna Knista,

Bög och Väsby samt, såsom vore föreslaget, vissa delar, som söderifrån

sköte in mellan Säby och det nuvarande övningsfältet, ävensom

av de inom detta belägna, ännu icke inköpta Hästatomterna,

övningsfältet kunde utnyttjas såsom skjutfält för artilleriet. Markförvärvet

i fråga vore emellertid alldeles nödvändigt härför, tv områdena

öster om Barkarby samt öster och norr om Kyrkbyn vid

Järfälla ävensom Hästatomterna ginge så långt in i övningsfältet, att

man icke kunde undvika att skjuta över desamma, om skjutning skulle

äga rum norrut från höjderna vid Barkarby och Hjulsta eller från

övningsfältets östra delar mot Säby. Utan möjligheter att utföra

skjutningar från dessa platser i angivna riktningar kunde övningsfältet

ej lämpligen utnyttjas såsom skjutfält för artilleriet. Förvärvades

däremot dessa områden, ansåge inspektören, att man med fältartilleriets

truppförband kunde utföra alla de skjutningar, som erfordrades. Vad

positionsartilleriets skjutövningar beträffade, utfördes dessa ofta på så

stora avstånd och under sådana förhållanden, att de icke alla lämpligen

kunde förläggas till Järvafältet, utan måste försiggå å Marma, som vore

det enda skjutfält, där skjutningar kunde utföras på en skottlinie av

9,000 meter, vilket avstånd vore ovillkorligen nödvändigt för inskjutning

av kanoner, under det man såväl å Järvafältet som å övriga skjutfält

vore begränsad till skottvidder på omkring 3,500 meter eller undantagsvis

något mera. Marma skjutfält behövde därför allt framgent

tagas i anspråk för artilleriets räkning, och positionsartilleriets skjutningar

borde till stor del fortfarande förläggas dit, även om vissa av

desamma kunde äga rum å Järvafältet. Inspektören ansåge alltså, att

om Järvafältet utvidgades enligt det föreliggande förslaget, Svea artilleriregemente

skulle där kunna utföra alla sina skjutningar, vilket naturligtvis

även skulle vara fallet med Upplands artilleriregemente, för så

vitt tiderna för skjutningarnas utförande kunde på lämpligt sätt fördelas

mellan regementena, ty man kunde ej förutsätta, att bägge regementena

samtidigt skulle kunna utföra sina skjutningar därstädes. Men

genom en dylik tidsindelning korame regementena att inkräkta på

varandras övningstider, vilket särskilt under repetition sövningarna vore

menligt. Härtill komme, att för Upplands artilleriregemente fordrades

förläggning till Järvafältet under skjutningsperioden. Inspektören ansåge

därför fördelaktigast, att endast en del av Upplands artilleriregementes

skjutningar beräknades framdeles bliva förlagda till Järvafältet,

under det att de (ivriga fortfarande förbleve å Manna.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 94 käft. (Nr 106.)

Artilleriinspektörens

skrivelse den

3 januari 1914.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Inspektören

för militärläroverken

om

behovet av

krigsskolans

förflyttning.

Fortifikationsdepar

t em entets

skrivelse

den 22 januari

1914.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

Med skrivelse den 22 januari 1914 överlämnade fortifikationsdepartementet

ett av inspektören för militärläroverken den 13 i samma månad

avgivet yttrande, däruti nämnde inspektör förklarade, att något omedelbart

förestående behov att flytta krigsskolan från Karlberg ej förelåge,

men att sådant dock snart nog kunde uppstå. Det vore ej heller uteslutet,

utan fastmer torde det böra förutses, att statens järnvägar framdeles

komme att göra större intrång på krigsskolans område ävensom

att stadens utveckling åt detta håll säkerligen komme att giva krigsskolans

områden vid Karlberg så stort värde, att en förflyttning även

av detta skäl kunde bliva önskvärd. Inspektören för militärläroverken

ansåge således, att inom en ej alltför avlägsen framtid det kunde bliva

erforderligt att flytta krigsskolan från Karlberg och att i sådant fall

förflyttningen närmast borde tänkas äga rum till Järvafältet, närmare

angivet till den del av övningsfältet, som läge norr om Ulriksdal.

Detta borde redan nu beaktas, då möjlighet till utvidgning av övningsfältet

på rimliga villkor förefunnes, vilken utvidgning i händelse av

krigsskolans förflyttning bleve synnerligen önskvärd och med hänsyn

till skolans behov av plats för sina särskilda övningar nödvändig. Ett

enligt nuvarande plan utvidgat övningsfält komme dock att lämna

erforderligt utrymme även för dessa övningar. I avseende å behovet

av byggnader komme att erfordras först minst lika mycket av bostadsoch

undervisningslokaler, som krigsskolan för närvarande disponerade,

men därutöver även bostadslokaler för den lärår- och befälspersonal,

som på grund av det avlägsna läget ej längre lämpligen skulle kunna

bo i Stockholm.

För egen del anförde fortifikationsdepartementet i sin förenämnda

skrivelse den 22 januari 1914, att det nu till skolans förfogande befintliga

området torde vara för litet och i allt fall det minsta möjliga.

Det syntes icke lämpligt, att krigsskoleelevernas övningar på grund av

ett redan nu synnerligen knappt utrymme icke skulle kunna bedrivas

på ett fullt rationellt sätt. De av inspektören för militärläroverken berörda

förhållanden komme otvivelaktigt snart nog och tidigare än inspektören

möjligen tänkt att verka därhän, att krigsskolans fortsatta

förläggning å Karlberg vore både oklok och från statssynpunkt i dubbelt

avseende ändamålslös. Om nämligen krigsskolan och statens järnvägar

fortfarande skulle konkurrera om mark och trängas med varandra å

Karlbergs begränsade område, bleve båda lidande och varken skolans

eller järnvägarnas intressen kunde fullt tillgodoses. Därför ansåge ock

fortifikationsdepartementet det vara av synnerlig vikt att icke lämna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

obegagnat det gynnsamma tillfälle, som nu erbjöde sig att kunna tillgodose

krigsskolans behov av annan lämplig förläggningsplats och ett

tillräckligt övningsområde. Det område, delvis gränsande till Edsviken

vid Ulriksdal, som enligt fortifikationsdepartementets förslag skulle

tillkomma krigsskolan ensamt såsom handövningsfält och som icke inskränktes

av någon skjutbaneanläggning, kunde utsträckas till omkring

120 hektar, vartill sedan komme den för skolan beaktansvärda fördelen

att dessutom hava tillgång till Stockholmsgarnisonens _ gemensamma

övningsfält och skjutbanor; detta allt under förutsättning, att de av

fortifikationsdepartemeutet i dess underdåniga skrivelse den J2 november

1913 anmälda fastighetsköpen godkändes.

Uppförandet av ett nytt etablissemang för krigsskolan hade av

arkitekten Erik Josephson, som tagit del av vad inspektören för militärläroverken

anfört i fråga om erforderligt utrymme för undervismngsocli

bostadslokaler, beräknats till en kostnad av omkring 2,500,000

kronor. I sin förberörda skrivelse den 22 november 1913 hade forhfikationsdepartementet

beräknat för markförvärv 1,250,000 kronor. Lades

härtill den av arkitekten Josephson beräknade byggnadskostnaden, bleve

det belopp, som erfordrades, 3,750,000 kronor.

För att utröna, huruvida för gäldandet av nämnda belopp de medel,

som kunde beräknas inflyta för krigsskolans nuvarande områden

vid Karlberg, komme att bliva tillräckliga, hade fortifikationsdepartementet

låtit genom sakkunniga, majoren vid fortifikationen A. G. Norinder,

kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren Ingemar Peterson

och byggmästaren N. P. Althin, värdera nämnda områden. Enligt deras

utlåtande hade ifrågavarande områden ett värde av 9,475,000 kronor,

sålunda vida överstigande det belopp, som för egendomsköpen och ett

nytt krigsskoleetablissemang erfordrades. Mot värderingsmännens utlåtande

hade fortifikationsdepartementet icke något att erinra, och ansåge

departementet på anförda skäl det ej kunna befaras, att väideiingsmännens

slutsumma voro för hög. Fastmera kunde antagas, att vid

försäljning ett högre belopp skulle erhållas.

I)å frågan om inköpet av egendomen Säby enligt det villkorliga

köpeavtalet av den 21 april 1913 icke blev avgjord inom den i kontraktet

för köpets giltighet bestämda tiden, underhandlade fortifikationsdepartementet

om förlängning av giltighetstiden; och medgav

säljaren densammas framflyttning till den 1 juli 1914 mot erhållande av

5 ''% årlig ränta under den förlängda tiden a köpeskillingen, vilken sålunda

ökades till 471,718 kronor 75 öre. Härom avslöts kontrakt deu

5 mars 1914. Sedan fortifikationsdepartementet härom gjort anmälan

Giltighetstiden

för kontraktet

ang.

egendomen

Säby

utstriickes;

ytterligare

utredning ang.

försäljning

av Karlberg

infordras.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

till chefen för lantförsvarsdepartementet, anmodade denne i skrivelse

den 31 i samma månad arméförvaltningens fortifikations- och civila

departement att, därest departementen ansåge Karlbergs kungsgård

böra kronan avhändas, inkomma med utredning och förslag i ämnet.

Arméförvait- Till åtlydnad härav inkommo nämnda departement den 7 april 1914

fortifikations- me^ ^en begärda utredningen. Under åberopande av vad fortifikationsoch

civila departementet uti förenämnda skrivelse den 22 januari 1914 anfört i

yttrande"delf fråSa om krigsskolans förflyttning, förklarade sig därvid departementen

7 april 1914 anse, at,t om krigsskolau flyttades från Karlbergs kungsgård, den av

^ning^av^" skolan disponerade marken, nämligen utom själva kungsgården jämväl

Karlberg, den därunder lydande s. k. Solnaskogen samt det område av lägenheten

Stenbrottet, som genom kungl. brev den 12 december 1913 upplåtits

till krigsskolan såsom ersättning för beredandet av byggnadsplats

för statens järnvägars kontorsbyggnad vid Tomteboda, borde av Kungl.

Maj:t och kronan försäljas. Från försäljningen syntes böra undantagas

de delar av marken, vilka kunde erfordras för statens järnvägar, som

dock borde därför utgiva skälig ersättning till lantförsvaret. I vad

män jämväl befintliga byggnader skulle försäljas, ansåge departementen

icke nu kunna avgöras. I varje fall syntes själva slottsbyggnaden,

även om densamma icke komme att användas för något särskilt statsbehof

icke böra avyttras utan jämte lämpligt tomtområde bibehållas

såsom ett historiskt minnesmärke. Av de övriga byggnaderna borde

de, som ej komme till användning för statens räkning, försäljas under

villkor, att de bortflyttades från bj^ggnadsplatsen. Det syntes nämligen departementen

vara i ekonomiskt avseende mera fördelaktigt att försälja

marken såsom tomter för bostadshus än att fästa huvudvikten vid befintliga,

»för annat ändamål avsedda byggnader. Men med sådan dispositionsplan

kunde något avsevärt pris ej beräknas för byggnaderna. I

det av de utav fortifikationsdepartementet anlitade sakkunniga beräknade

saluvärdet å kungsgårdens mark, 9,475,000 kronor, både icke inräknats

förberörda till krigsskolan upplåtna del av lägenheten Stenbrottet,

men väl däremot byggnadsplatsen för statens järnvägars kontorsbyggnad

vid Tomteboda. Även om nämnda del av Stenbrottet icke

både samma värde som berörda byggnadsplats, ansåge departementen,

som funne de av de sakkunniga angivna värdena snarare för låga än

för höga, att det av de sakkunniga angivna pris borde vid beslut om

försäljning bestämmas såsom minimipris.

Försäljningen av kungsgårdens områden borde, fortsatte departementen,

taga sin början omedelbart efter det flyttningen av krigsskolan

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

försiggått, så att de stora värden, som skolans nuvarande områden

representerade, ej måtte ligga såsom dött kapital utan på ett ekonomiskt

fördelaktigt sätt tillgodogöras. För den skull borde förberedande

åtgärder härför i tid vidtagas, så att formella hinder för försäljningens

igångsättande, så snart skolan flyttats, ej måtte förefinnas. Departementen

ville därför underställa Kungl. Maj:ts prövning, huruvida icke

frågan om krigsskolans förläggning till annan plats och i sammanhang

därmed frågan om försäljning av de till Karlbergs kungsgård hörande

områden redan nu borde upptagas.

Mot det av fortifikationsdepartementet förut under förutsättning av

inköp utav Säby med flera egendomar avgivna förslag till skolans förläggning

å Järvafältet å det norr om Ulriksdals kungsgård med gräns

mot Edsviken belägna området förklarade sig civila departementet ej

hava något att erinra.

Såsom förberedande åtgärd för försäljning av Karlbergsområdena

ansåge departementen, att proposition därom borde till riksdagen avlåtas.

Beträffande dispositionen av de belopp, som genom försäljningen

inflöte, ansåge departementen, att därav borde, på sätt i chefens för

lantförsvarsdepartementet skrivelse den 27 december 1913 förutsatts och

i fortifikationsdepartementets skrivelse den 22 januari 1914 omförmälts,

få användas vad som erfordrades för ytterligare markförvärv för Järvafältet

och för uppförandet av erforderliga byggnader för krigsskolan,

tillsammans beräknat till 3,750,000 kronor, samt att därutöver inflytande

försäljningsmedel borde efter avdrag av försäljningskostnader

ingå till den under statskontorets förvaltning ställda fond, benämnd

lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål. De medel,

som erfordrades för nyssberörda markförvärv, borde förskjutas av statskontoret

för att framdeles ersättas av försäljningsmedlen.

Departementen, som förutsatte, att Kungl. Maj:t, sedan frågan om

försäljningen blivit avgjord, ville om utförandet därav särskilt förordna,

ansåge sig dock redan nu böra såsom sin mening uttala, att stadsplan

och tomtindelning av områdena borde förut uppgöras, samt att försäljningen

borde ske tomtvis och anförtros antingen åt Djurgårdskommissionen

eller under fortifikationsdepartementets överinseende åt särskild

försäljningsman.

Vad anginge uppförandet å Järvafältet av nytt etablissemang för

krigsskolan, ansåge departementen denna fråga böra framdeles underställas

Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning, sedan definitivt beslut

om skolans flyttning från Karlberg blivit fattat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Domänstyrelsena

yttrande

den 22 april

1914.

Proposition

till 1914 års

senare

riksdag.

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 106.

I anslutning till vad sålunda anförts, hemställde fortifikations- och

civila departementen, att proposition måtte avlåtas till riksdagen.

Uti infordrat underdånigt utlåtande den 22 april 1914 förklarade

sig domänstyrelsen icke hava något att erinra mot den ifrågasatta försäljningen

av Karlberg, men ansåg, att köpeskillingarna för de delar

av den s. k. Solnaskogen och lägenheten Stenbrottet, som komme att

försäljas, borde tillgodoföras domänfonden.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 maj 1914

anslöt sig föredragande departementschefen i huvudsak till vad myndigheterna

anfört rörande såväl de ifrågasatta markförvärven som krigsskolans

förflyttning till Järvafältet och försäljning av de för närvarande

åt skolan upplåtna markområdena. Beträffande dispositionen av de

köpeskillingar, vilka komme att inflyta för de delar av Solnaskogen

och lägenheten Stenbrottet, som skulle försäljas, förklarade departementschefen

sig hava, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet,

kommit till den åsikten, att med hänsyn till de stora krav,

som lantförsvaret för närvarande ställde på statsverket, domänfonden

icke lämpligen borde tillgodoföras mera av ifrågavarande försäljningsmedel

än som utgjorde det kapitaliserade värdet av de inkomster, som

domänfonden hittills årligen haft av nyssnämnda delar av Solnaskogen

och lägenheten Stenbrottet. Då dessa inkomster utgjort 1,435 kronor

för år 1912 och 1,730 kronor för år 1913, skulle således domänfonden,

om hänsyn toges till sistnämnda inkomstbelopp, ej tillgodoföras mera

än 43,250 kronor.

I anslutning till departementschefens, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan föreslog Kungl. Maj:t uti proposition den 14

maj 1914 (nr 75) riksdagen medgiva,

- att den nu å Karlbergs kungsgård förlagda krigsskolan finge å tid,

som framdeles bestämdes, förläggas till Järvafältet,

att den av krigsskolan nu disponerade marken — Karlbergs kungsgård

och den därunder lydande s. k. Solnaskogen samt det till krigsskolan

upplåtna området av lägenheten Stenbrottet — finge — med

undantag av de delar därav, vilka med därå befintliga byggnader borde

enligt Kungl. Maj ds beprövande bibehållas för visst ändamål eller som

funnes böra överlåtas till statens järnvägar — kronan på det sätt avhändas,

att därav kostnadsfritt upplätes de delar, som enligt en blivande

stadsplan erfordrades till gator, torg och allmänna platser även
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

som angränsande vattenområde, samt att de återstående delarna försåldes

i den ordning, Kungl. Maj:t bestämde,

att av de inflytande försäljningsmedlen finge icke blott gäldas kostnaderna

för själva försäljningen och utgifterna för ordnandet av gator,

torg och allmänna platser utan även tagas i anspråk dels 1,275,000

kronor för vissa i statsrådsprotokollet närmare angivna markförvärv till

Järvafältet, dels ock det belopp, som framdeles kunde av riksdagen beviljas

till uppförande av nytt etablissemang för krigsskolan,

att återstående försäljningsmedel finge, sedan 43,250 kronor tillgodoförts

domänfonden, ingå till lantförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål, samt

att, i mån av behov, de medel, som erfordrades till gäldande av

kostnaderna för nämnda markförvärv till Järvafältet, högst 1,275,000

kronor, ävensom till bestridande av kostnaderna för ordnande av gator,

torg och allmänna platser, finge efter Kungl. Maj:ts beprövande av statskontoret

förskjutas av tillgängliga medel.

Uti sitt med anledning av nämnda proposition den 12 juni 1914

avgivna utlåtande (nr 10) anförde statsutskottet följande:

’I samma mån som Stockholms stads bebyggande fortskrider till

Karlbergsområdenas omedelbara närhet, erhålla dessa områden såsom

byggnadsplats^ ett så betydande värde, att det utan tvivel kommer

att framstå såsom alltmera oförenligt med god ekonomi att fortfarande

använda större delen av desamma till övningsfält. Detta övningsfält

torde också, därest byggnadsverksamheten utsträckes omedelbart intill

detsamma och ytterligare mark tages i anspråk därifrån för statens

järnvägars räkning, efter hand bliva allt för knappt för krigsskolans

behov. Helt säkert kommer det därför i en snar framtid att befinnas

nödvändigt att förflytta krigsskolan från Karlberg; och finner utskottet

det vara förestavat av klokt förutseende att redan nu vidtaga förberedande

åtgärder för en annan förläggning av densamma. Emot förslaget

att framdeles förlägga krigsskolan inom Järvafältet har utskottet

icke haft något att erinra.

Beträffande den framtida användningen av de områden, som för

närvarande disponeras av krigsskolan, böra dessa givetvis till ojämförligt

största delen avses för försäljning, och får utskottet därför i

princip tillstyrka det av Kungl. Magt i sådant avseende begärda medgivandet.

Emellertid anser utskottet angeläget, att icke blott — såsom

jämväl Kung!. Maj:t synes hava avsett — det historiskt intressanta

slottet kvarstannar i statens ägo, utan även att åtminstone någon del

Statsutskottets

utlåtande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

av parken norr om slottet bibehålies såsom sådan. Då dessutom enligt

Kungl. Maj:ts förslag vissa andra områden böra undantagas från försäljning

dels för att användas till gator och öppna platser, dels ock

för att överlåtas till statens järnvägar, har utskottet ansett, att, innan

riksdagen närmare beslutar i ämnet, ett mera detaljerat förslag bör

framläggas, i fråga om vilka områden skola undantagas från försäljning,

därvid jämväl torde böra angivas den ungefärliga ordningsföljd, i vilken

försäljning av de olika områdena anses böra företagas.

Med det ifrågasatta inköpet av egendomen Säby samt gårdarna

Knista, Bög och Väsby avses i främsta rummet att vinna möjlighet att

på Järvafältet utföra alla de skjutningar med fältartilleriets truppförband,

som äro erforderliga. De föreslagna markförvärven hava jämväl

ställts i samband därmed, att krigsskolan kommer att inkräkta på

Järvafältets nuvarande område, sedan den blivit förlagd till den därför

avsedda platsen och fått ett exercisfält för sin räkning reserverat.

Utskottet har funnit det välbetänkt att redan nu göra de ifrågasatta

egendomsköpen, men förutsätter utskottet, att i detta liksom i

andra fall, där övningsfält hava en särdeles stor omfattning, vissa delar

av övningsfältet komma att, i den män det är möjligt utan åsidosättande

av det militära ändamålet, användas på ekonomiskt fördelaktigt sätt,

särskilt genom upplåtande till jordbruk.’

På grund av vad sålunda anförts, hemställde utskottet, att riksdagen

måtte *

I. medgiva,

a) att den nu å Karlbergs kungsgård förlagda krigsskolan finge å

tid, som framdeles bestämdes, förläggas till Järvafältet;

b) att den av krigsskolan nu disponerade marken — Karlbergs

kungsgård och den därunder lydande s. k. Solnaskogen samt det till

krigsskolan upplåtna området av lägenheten Stenbrottet — finge i den

ordning och med de undantag, som framdeles kunde varda av Kungl.

Maj:t och riksdagen bestämda, försäljas;

c) att av de inflytande försäljningsmedlen finge tagas i anspråk

dels 1,275,000 kronor för i statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

den 14 maj 1914 angivna markförvärv till Järvafältet, dels

ock det belopp, som framdeles kunde av riksdagen beviljas till uppförande

av nytt etablissemang för krigsskolan, samt återstoden disponeras

huvudsakligen för lantförsvarets behov, på sätt av Kungl. Maj:t

och riksdagen framdeles bestämdes;

d) att, i män av behov, de medel, som erfordrades till gäldande av

kostnaderna för nämnda markförvärv, högst 1,275,000 kronor, finge

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106. 17

efter Kungl. Maj:ts beprövande av statskontoret förskjutas av tillgängliga

medel;

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kung]. Maj:t

låta utarbeta och för riksdagen framlägga en så vitt möjligt fullständig

plan för den framtida användningen av de utav krigsskolan disponerade

områdena, upptagande ej mindre uppgift å de delar av desamma,

som skulle från försäljning undantagas, än även den ungefärliga ordningsföljd,

i vilken försäljningen av de olika områdena vore avsedd

att äga rum.

Mot utskottets yttrande reserverade sig två av dess ledamöter

vilka ansågo, att med beslut om ett bättre tillgodogörande av Karlbergs

kungsgårds mark borde anstå, till dess efter utredning visats, dels vilka

områden av kungsgården, som fortfarande borde av staten uteslutande

disponeras för det ena eller andra ändamålet, dels ock huruvida ej annan

upplåtelseform än försäljning kunde visa sig vara i ekonomiskt och socialt

avseende lika eller mera fördelaktigt. Frågan om krigsskolans förflyttning

från Karlberg till plats å Järvafältet syntes ej heller vara av beskaffenhet

att kräva omedelbart avgörande, och även härvidlag borde

en utredning vidtagas ej mindre angående den för krigsskolans förläggning

lämpligaste platsen än även för erhållande av en mera preciserad

och överskådlig plan för den ifrågasatta förflyttningen.

I fråga om inköp av de i propositionen omnämnda egendomarna

hade reservanternas uppmärksamhet fästs vid att Järvafältet redan nu

utgjorde ett så betydande område, att för den föreslagna stora utökningen

av fältet bort förebringas synnerligen starka skäl. Av vad i

propositionen anförts för påvisande av nödvändigheten av att förvärva

de ifrågavarande stora områdena hade de emellertid icke känt sig övertygade,

och särskilt hade de fäst sig vid den tvekan, med vilken vederbörande

besvarat frågan, huruvida alla artilleriets strids- och skjutövningar

kunde efter nu ifrågasatta utvidgning bedrivas å Järvafältet.

Då de dessutom inhämtat, att redan nu vissa ganska krävande artilleriskjutövningar

kunde å Järvafältat utföras, och då en stor del av skjutningarna

å långa distanser även efter nu begärda högst avsevärda utvidgning

av Järvafältet alltfort måste bedrivas vid Marma skjutfält,

samt nuvarande områden vid Järva borde vara för andra slags övningar

fullt tillräckliga, syntes det obehövligt att nu inköpa egendomarna

i fråga.

Dessutom ville reservanterna framhålla det nationalekonomiska

intresset av att icke mera av landets uppodlade jord, än som vore

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 94 höft. (Nr 106). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens

beslut.

Ytterligare

utredning

infordras.

Arméförvaltningens

fortifikationsdepartements

skrivelse den

17 februari

1915.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

absolut ofrånkomligt, utlades till militära övningsfält, då ju all hittills

vunnen erfarenhet torde hava ådagalagt, att den avkastning, som öppen

jord lämnade, sedan den upplåtits till övningsfält, vore synnerligen ringa.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde reservanterna, att

riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta

och för riksdagen framlägga dels förslag å den plats å Järvafältet,

som befunnes lämpligast för förläggning av krigsskolan, samt plan för

den ifrågasatta förflyttningen, dels ock en så vitt möjligt fullständig

plan för den framtida användningen av de utav krigsskolan nu disponerade

områdena.

Vid ärendets behandling i kamrarna biföll första kammaren statsutskottets

hemställan, varemot andra kammaren, med avslag å utskottets

hemställan, biföll den vid utlåtandet fogade reservationen. Då de olika

beslut, vari kamrarna sålunda stannat, icke syntes kunna sammanjämkas,

hade frågan således för den riksdagen förfallit.

Sedan riksdagen till följd härav i skrivelse den 31 juli 1914 anmält,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke av riksdagen bifallits,

anbefallde Kungl. Maj:t genom brev den 21 november 1914

arméförvaltningens fortifikationsdepartement att, efter det erforderliga

åtgärder vidtagits, inkomma med förnyat förslag i ämnet samt

att därvid taga i övervägande och avgiva en så vitt möjligt fullständig

utredning i fråga om krigsskolans förflyttning och användningen av de

utav krigsskolan nu disponerade delar av Karlbergs kungsgård med

särskilt fästat avseende å vad statsutskottet i sitt utlåtande den 12 juni

1914 anfört.

Uti underdånig skrivelse den 17 februari 1915 har fortifikationsdepartementet

framlagt den infordrade utredningen samt därvid anfört

följande:

Alla syntes hava varit ense därom, att eu förflyttning av krigsskolan

från Karlberg i anledning av de inskränkningar av kungsgårdens

till skolans förfogande ställda område, som för tillgodoseendet av

statens järnvägars markbehov ägt rum och vore ytterligare att motse,

borde ske, ävensom att skolan efter flyttningen från Karlberg borde

förläggas till plats å Järvafältet. Beträffande den för krigsskolan lämpligaste

platsen ä Järvafältet hade emellertid riksdagens andra kammare,

i anslutning till vad reservanterna inom statsutskottet hemställt, ansett

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

ytterligare utredning erforderlig. Då vad som härutinnan redan vidtagits

måhända ej vore tillräckligt framhållet i föregående skrivelser,

ansåge sig fortifikationsdepartementet till fullständigande härav böra

meddela, att det av departementet framställda förslaget om krigsskolans

förläggning till ett å en vid fortifikations- och civila departementens

underdåniga skrivelse den 7 april 1914 fogad karta med röda begränsningslinjer

utmärkt område norr om Ulriksdals kungsgård tillkommit

efter noggrann undersökning, varunder även andra platser med hänsyn

till lämpligheten tagits under omprövning. Då Järvafältets utökning

med de villkorligt inköpta egendomarna möjliggjorde upplåtande av

plats för kasernetablissemang och övningsområde å Järvafältet för krigsskolan,

hade första tanken varit, att skolan skulle kunna förläggas till

något dessa egendomar tillhörande område. Denna tanke hade dock

snart måst övergivas på grund därav, att skolan skulle kunna utgöra

hinder för det ändamål, för vilket inköpet av just dessa egendomar i

främsta rummet skett, nämligen artilleriskjutningars övande å fältet. A

andra platser än den föreslagna åter skulle krigsskolans etablissemang

vara till hinder antingen för truppernas gevärsskjutövningar eller för

fältövningar. Ullen även rent positiva skälo förelåge för skolans förläggande

just till den föreslagna platsen. Å ena sidan erhölle skolan

här på grund av platsens läge, så att säga vid sidan av det stora

gemensamma övningsfältet, ett till beskaffenhet och omfattning lämpligt

övningsområde, som densamma kunde begagna för sina speciella övningar,

oberoende av övriga truppers övningar, och å andra sidan

kunde på grund av områdets omedelbara anslutning till det stora fältet

samövningar med garnisonstrupperna av olika vapenslag med lätthet

anordnas för krigsskolans elever. Platsen tillgodosåge jämväl önskemålet

av krigsskolans tillgång till vatten för såväl övningsändamål

som delvis även förbrukning. Tillika syntes det fortifikationsdepartementet

fördelaktigt, att krigsskolans etablissemang icke förlädes allt

för avlägset från huvudstaden, detta ej blott av hänsyn för eleverna

utan även och än mera med hänsyn till den militära administrationen, som

ofta krävde skolchefens eller annan vid skolan anställd persons inställelse

för muntliga förhandlingar med de centrala förvaltningsmyndigheterna.

I avseende å platsens lämplighet ville departementet även framhålla,

att såväl chefen för fjärde arméfördelningen som inspektören för militärläroverken

vitsordat denna och biträtt det framställda förslaget.

Fortifikationsdepartementet ansåge sig därför böra vidhålla sitt av civila

departementet och förenämnda myndigheter biträdda förslag i fråga om

plats för krigsskolans förläggning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

Vad anginge behovet av krigsskolans förflyttning, vore väl frågan

härom ej omedelbart för dagen brännande, men detsamma gjorde sig

i allt fall mer och mer gällande genom de inskränkningar av krigsskolans

nuvarande områden, som för tillgodoseendet av statens järnvägsdrift

då och då förekomme. Under den korta tid, som förflutit,

sedan riksdagen den 31 juli 1914 avslagit Kung!. Maj:ts i syfte

av krigsskolans förflyttning gjorda framställning, hade riksdagen den

22 september 1914 beslutat och Kungl. Maj:t den 1 oktober samma år

förordnat, att visst område av Karlbergs kungsgård och den därunder

lydande s. k. Solnaskogen skulle överlåtas till statens järnvägar.

Varje sådan inskränkning av krigsskolans redan nu för densamma synnerligen

knappa område vore från skolans synpunkt betänklig; och som

det från allmän statsförvaltningssynpunkt icke kunde ifrågakomma att

motsätta sig överlåtelse till statens järnvägar av krigsskolan tillhörig

mark, som för järnvägsdriftens behöriga gång erfordrades, återstode

för de militära förvaltningsmyndigheterna ej annat än att förbereda

skolans förflyttning till annan plats samt tillhandahållande av ett för uppfyllande

av det med densamma avsedda statsändamål lämpligt och tillräckligt

område. Icke utan avsevärd betydelse för avgörandet av frågan

om krigsskolans förflyttning från Karlberg borde väl ock anses huvudstadens

utvidgning åt detta håll, varigenom den till Karlbergs kungsgård

hörande marken erhållit så stort värde, att dess fortfarande användning

såsom övningsområde näppeligen kunde vara förenlig med

en god statshushållning. Uteslutet vore ej heller, att ensamt detta förhållande

— huvudstadens utvidning åt detta håll, som efter förläggandet

till Kungsholmen av stadens byggnader för lagskipning och administration

komme att påskyndas -— kunde snart nog framtvinga krigsskolans

förflyttning. Sådant förhållande vore ägnat att än mer stärka

fortifikationsdepartementets åsikt, att då nu i sammanhang med genomförandet

av den nya härordningen nya byggnader skulle uppföras för

krigsskolan, dessa bj^ggnader ej borde få sin plats vid skolans nuvarande

etablissemang, varest deras tjänst för lantförsvaret otvivelaktigt skulle

bliva av kort varaktighet. Mera omtänksamt och ekonomiskt vore att

uppföra dessa byggnader i sammanhang med övriga byggnader för

krigsskolans etablissemang å den nya plats, som för detsamma bleve

bestämd.

Om Kungl. Maj:t och riksdagen i enlighet med fortifikationsdepartementets

förslag beslöte krigsskolans förflyttning, komme departementet

att ofördröjligen ombesörja upprättandet av ett för det nya etablissemangets

uppförande fullständigt detaljerat byggnadsförslag med situa
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106. 21

tionsplan för att underställas Kungl. Maj:ts prövning, samt efter Kungl.

Maj:ts godkännande därav och, sedan nödiga medel anvisats, gå i

författning om byggnadernas uppförande. Sedan byggnadsarbetet

slutförts, kunde krigsskolan med alla sina tillhörigheter inflytta i det

nya etablissemanget. Det bleve, med andra ord, enahanda förfarande

som vid uppförandet av nytt kasernetablissemang för ett regemente.

Om tilläventyrs någon byggnad förr än andra skulle behöva tagas i

anspråk, borde härför ej möta hinder. I sådant fall finge man flaga

efter lägenheterna’ och tillse, att allt ordnades på det för staten billigaste

och fördelaktigaste sätt, så att ej några för lantförsvaret onödiga

kostnader nedlades för byggnader vid det gamla etablissemanget.

I anledning av det departementet givna uppdraget att avgiva en

så vitt möjligt fullständig utredning, utom angående krigsskolans förflyttning,

jämväl om användningen av de utav krigsskolan nu disponerade

delar av Karlbergs kungsgård ville fortifikationsdepartementet till en

början meddela, att icke några av de till kungsgården hörande byggnader

å deras nuvarande plats och ej heller några delar av marken

bleve efter skolans förflyttning behövliga för lantförsvaret. Uti sin

skrivelse den 7 april 1914 hade arméförvaltningens fortifikations- och

civila departement, med anslutning till utlåtande av särskilda för värdering

av kungsgården anmodade ''sakkunniga, föreslagit, att, med

undantag av slottsbyggnaden, vilken jämte tillhörande tomtområde

borde bibehållas i kronans ägo, övriga byggnader, vilka ej kunde

annorstädes eller för annat statens ändamål användas, måtte försäljas.

Departementen, som inhämtat, att kommitterade för avgivande av förslag

till inhysande av särskilda statsinstitutioner hade för avsikt föreslå,

att slottsbyggnaden och tilläventyrs några andra byggnader måtte

reserveras för visst ändamål, hade ansett, att de byggnader, som komme

att försäljas, skulle bortföras från byggnadsplatsen. Såsom fortifikationsdepartementet

nu inhämtat, hade nämnda kommitterade numera

för avsikt föreslå, att slottet och samtliga vid detsamma nu befintliga

byggnader måtte bibehållas i statens ägo och upplåtas för riksarkivet,

varvid de torde hava avsett, att sistnämnda byggnader skulle inredas

för äldre arkivalier. Fortifikationsdepartementet hade icke något att

erinra mot sådan disposition av byggnaderna eller deras användande

för annat statens ändamål. Om det emellertid skulle befinnas, att

några byggnader bleve obehövliga, ansåge departementet fortfarande,

att sådana borde försäljas, under villkor att de bortfiyttades från byggnadsplatsen.

Under alla förhållanden borde själva slottsbyggnaden

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

kvarstanna i kronans ägo, varom ock alla, som hittills yttrat sig i

ärendet, varit ense.

1 sitt utlåtande hade statsutskottet framhållit, att även åtminstone

någon del av parken norr om slottet borde bibehållas. Fortifikationsdepartementet

delade till fullo denna åsikt; och även de av departementet

anlitade värderingsmännen, vilka i sitt utlåtande anfört, att de

ej upptagit slottet till något värde samt ansett sig böra sänka medelpriset

för den omkringliggande marken (området rf), hade på förfrågan

av föredraganden förklarat, att de med anförda yttrande avsett, att en

stor del av parken icke skulle komma att försäljas och att de med

hänsyn därtill, då de likväl ansett sig böra värdera hela parkområdet,

satt medelpriset så lågt, att summan av det för hela området (d) utförda

värdet skulle komma att fullständigt täckas av köpeskillingen för

den del av området, som utan att estetiska eller historiska hänsyn förnärmades

kunde avyttras, varjämte de såsom ytterligare förklaring

erinrat därom, att de vid värderingen beräknat, att ej blott viss areal

till gator utan ock annan areal (speciellt natursköna delar) till öppna

platser och andra allmänna ändamål skulle avsättas, varför de icke för

sådan mark beräknat någon försäljningsinkomst. Såsom allmän plats

hade de tänkt sig en stor del av parken utöver den del, som befunnes

omedelbart intill det gamla slottet. Det åsätta värdet vore emellertid

så lågt beräknat, att totalbeloppet skulle enligt värderingsmännen kunna

vid försäljning erhållas, även om ej mera än omkring hälften såldes och

den återstående delen behölles dels såsom slottspark och dels såsom

allmän plats. Värderingsmännen ansåge sålunda, att även om hälften

av det å den till deras utlåtande hörande kartan med rf betecknade området

undantoges från försäljning samt även annan för gator och andra

allmänna ändamål erforderlig mark av Karlbergsområdet i dess helhet

ej medräknades, de återstående delarna av området skulle vid försäljning

såsom byggnadstomter inbringa den av dem uppgivna summan av

9,475,000 kronor. Sedan fortifikationsdepartementet uppdragit åt krigsrådet

M. Morton, sin domäntjänsteman ryttmästaren B. Grill och arkitekten

E. Josephson, vilken sistnämnde biträdde ovannämnda kommitterade,

att efter besiktning yttra sig i förevarande ärende, hade de i

avgivet utlåtande kommit till en uppfattning, som ej strede mot de

förut anlitade värderingsmännens i avseende å den inkomst, som vid

den föreslagna dispositionen av Karlbergs markområde kunde förväntas.

Då statsutskottet, vid vars utlåtande fortifikationsdepartementet,

jämlikt Kungl. Maj:ts föreskrift, särskilt fästat avseende, ansett, att,

innan riksdagen närmare beslutade om den framtida användningen av

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 106.

krigsskolans nuvarande områden, ett mera detaljerat förslag borde

framläggas i fråga om de områden, som borde undantagas från försäljningen

med angivande tillika av den ordningsföljd, i vilken försäljningen

av de olika områdena ansåges böra företagas, ville fortifikationsdepartementet

meddela, att departementet ansåge sig icke för närvarande,

innan det blivit bestämt om eller i vad mån Karlbergs slott och övriga

byggnader komme att för något visst statens behov användas, kunna

avgiva ett bestämt förslag till mark, som borde bibehållas i statens

ägo. För de byggnader, som komme till användning för statens räkning,

borde, enligt fortifikationsdepartementets åsikt, bibehållas ett visst område,

som med hänsyn till byggnadernas blivande ändamål kunde behöva

tagas till sådan omfattning, att plats funnes jämväl för möjligen i

framtiden erforderlig tillbyggnad. Om alla byggnaderna sålunda skulle

tagas i anspråk, exempelvis såsom annex till riksarkivet för förvaring

av arkivalier m. m., hölle fortifikationsdepartementet — utan att vilja

föregripa utredning i ärendet av särskilt nu eller framdeles tillkallade

sakkunniga — före, att hela det område, som begränsades i söder av

Karlbergssjön, i väster av ägofigurernas 183 och 192 enligt värderingsmännens

karta västra gränslinje, i norr av gången, betecknad med 166

och 163, och dess utdragning åt väster till området C1 samt i öster av

en sned linje utmed ägofiguren 205 till järnvägen och av denna, borde

bibehållas. Skulle åter endast den gamla slottsbyggnaden, möjligen ej för

annat än dess bibehållande såsom historiskt minnesmärke, undantagas från

försäljningen, syntes det omkringliggande området, begränsat i norr av

gången (ägofigurerna 166 och 163) i öster och väster av de å kartan

nu med bläck prickade linjerna a—b och c—d samt i söder av Karlbergssjön,

böra åtfölja densamma. Sist angivna område skulle sålunda,

enligt fortifikationsdepartementets mening, vara det minsta, som kunde

ifrågakomma att bibehållas.

Emellertid erfordrades många tidskrävande och jämväl kostsamma

åtgärder, innan någon försäljning kunde företagas, åtgärder, vilka fortifikationsdepartementet

ansett sig icke böra igångsätta, förrän slutgiltigt

beslut fattats, att försäljning skulle ske. Väl kunde redan nu ett utkast

till stadsplan framläggas, men därmed syntes föga vara vunnet, då

departementet kunde på goda grunder antaga, att sådant utkast icke

skulle vinna gillande hos alla dem, som, innan stadsplan fastställdes,

skulle yttra sig om förslag därtill. En annan angelägenhet vore, att

området i fråga med hänsyn till sättet för och ändamålet med försäljningen

borde införlivas med Stockholms stad, vartill någon anledning

från statens synpunkt icke förelåge, så länge området användes för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

krigsskolan ock innan statsmyndigheterna beslutat om försäljningen.

Därefter måste följa överläggningar och underhandlingar med representanter

för staden om förslaget till stadsplan samt villkoren för anordnande

av gator och andra allmänna platser samt statsmyndigheternas

godkännande av dessa underhandlingars resultat, innan stadsplanen

slutligen i föreskriven ordning underställdes Kungl. Maj:ts prövning och

godkännande. Dessförinnan kunde utan tvivel så anordnas, att riksdagen

bleve i tillfälle att yttra sig om densamma; och skulle i sådant fall ett

detaljerat och preciserat förslag framläggas i avseende å såväl de områden,

som skulle försäljas, som ock den ordningsföljd, i vilken försäljning

av de olika områdena borde ske. I sistberörda hänseende

kuude fortifikationsdepartementet nu inskränka sig till det uttalande,

att närmast den nuvarande planlagda stadsmarken befintliga delar syntes

böra först ifrågakomma till försäljning och att försäljningen sedan borde

bedrivas i ordning västerut i mån av stadens utvidgning och efterfrågan

å tomter. Därigenom torde det bästa ekonomiska resultatet av försäljningen

vara att förvänta. Och ville fortifikationsdepartementet i detta

sammanhang meddela, att departementet ansåge, att även om alla till

krigsskolan hörande byggnader och i följd därav ett större område av

parken undantoges från försäljning, återstående delar skulle inbringa

minst det av värderingsmännen angivna totalbeloppet, 9,475,000 kronor,

som alltså vore ett belopp att räkna med såsom tillgång för anskaffandet

för krigsskolan av nytt etablissemang och annat övningsområde

eller, såsom frågan nu ställts, för inköp av ytterligare mark till Järvafältet,

mot det att övningsområde där ställdes till krigsskolans förfogande.

Men denna tillgång kunde icke bliva tillgänglig så snart, som

krigsskolans förflyttning, enligt fortifikationsdepartementets åsikt, borde

ske, och ännu mindre före de förberedelser, som för möjliggörandet av

flyttningen till Järvafältet måste vidtagas.

Såsom förut framhållits, fortsatte fortifikationsdepartementet, hade

krigsskolans flyttning till den föreslagna platsen satts i samband med

förslag till inköp av ytterligare mark för att tilläggas Järvafältet, nämligen

egendomen Säby samt gårdarna Kuista, Bög och Väsby jämte en

mindre del mark, liggande emellan Säby gränser och kronans nuvarande

områden; och hade därvid gjorts gällande, att upplåtelse av mark

å Järvafältet för krigsskolan möjliggjordes endast genom ytterligare

egendomsförvärv. Krigsskolans etablissemang och särskilda övningsområde

samt tillträde till Järvafältet i övrigt komme nämligen att så

mycket inkräkta på det för hela Stockholmsgarnisonen gemensamma

övningsfältet, att detta, om ej avsevärdare utökning skedde, skulle

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

25

bliva alldeles otillräckligt. Men även om krigsskolan icke flyttades till

Järvafältet, borde i allt fall berörda fastigheter tilläggas fältet för att

detta skulle vara tillräckligt för alla Stockholmsgarnisonen tillhörande

trupper av de olika vapenslagen.

Då frågan om inköp av egendomarna under nästlidet år förelegat

inför riksdagen, hade statsutskottet funnit det välbetänkt att redan nu

göra de ifrågasatta egendomsköpen, varmed i främsta rummet avsetts

att vinna möjlighet att på Järvafältet utföra alla de skjutövningar med

fältartilleriets truppförband, som vore erforderliga. De båda reservanterna

i utskottet, enligt vilkas yttrande andra kammarens beslut fattades,

hade ej funnit tillräckligt starka skäl vara förebragta för den föreslagna

utökningen.

Fortifikationsdepartementet ville nu ytterligare framhålla, hurusom

förvärvandet av egendomarna i fråga ingått redan i det förslag, som

framlagts i 1903 års kommittébetänkande, vars huvudsakliga innehåll i

hithörande delar funnes anfört i artilleri-, fortifikations- och civila departementens

underdåniga skrivelse den 8 mars 1913. Någon annan

mark i stället för den, som kommittén föreslagit, men icke blivit inköpt,

hade ej för övningsfältet förvärvats. Kommittén hade såsom genom

avfattningen av dess utlåtande skönjdes, varit angelägen att icke

föreslå mera mark till inköp för övningsfält än som varit nödvändig.

Men av skäl, som kommittén anfört, och vilka avsåge tillgodoseende av

fältartilleriets skjutövningar, hade kommittén sett sig nödsakad att föreslå

intagande i övningsområdet jämväl av trakterna öster och norr om

Säbysjön, varigenom erhölles det ur alla synpunkter synnerligen fördelaktiga

skjutfältet Spånga—Kavaln, varest i trakterna Spånga—Järfälla,

Hästa—Järfälla samt Igelbäcken—Säby förefunnes ett antal goda artilleriställningar.

Härstädes, yttrade kommittén vidare, kunde såväl enstaka

batterier avgiva eld, som ock större artilleristyrkor taktiskt samverka

antingen med varandra eller med i förterrängen uppträdande infanteri.

Vidare vore vid skjutning i nämnda riktning eu mängd lämpliga taktiska

måluppställningsplatser att tillgå inom området Åkalla—Skogsbrynet

nordost om Hägerstalund—översten—Ålsta. De längsta skottlinjerna

uppginge här i det närmaste till omkring 4,000 meter, och elden kunde

från de flesta batteriplatserna hållas ganska rörlig åt sidorna.

Då övningsfältet icke ens erhållit deri omfattning, som kommittén

föreslagit och ansett vara den minsta, som behövdes för de Stockholms

garnison tillhörande trupper, syntes det fortifikationsdepartementet uppenbart,

att övningsfältet, om 120 hektar av detsamma helt undantoges för

krigsskolan, måste utökas åtminstone med nu ifrågavarande, i kommitBihang

till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 94 höft. (Nr 106.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl, Maj.ts Nåd. Proposition Nr 106.

téns förslag ingående egendomar, för att det ej skulle bliva alldeles för

litet och för trångt för de truppers övningar, för vilka det ursprungligen

avsetts — detta så mycket mera, som dels berörda truppers behov

av övningsfältet numera ökats och dels övningsfältet även i andra avseenden

reducerats till omfattningen.

Efter ett tiotal års erfarenhet om Järvafältet hade, fortsatte departementet,

chefen för fjärde arméfördelningen ansett sig böra göra

framställning om dess utvidgning. Därvid hade till en början ifrågasatts

inköp endast av Säbyegendomen. Den utredning, som i anledning

härav verkställts, hade föranlett villkorligt inköp jämväl av egendomarna

Ivnista, Bög och Väsby. Inspektören för artilleriet hade funnit

förvärvandet av dessa egendomar jämte Säby nödvändigt för artilleriets

skjutövningar, av vilka alla fältartilleriets skjutövningar, som

erfordrades, och jämväl vissa positionsartilleriets övningar i sådant fall

kunde utföras å Järvafältet. Enahanda uttalande hade gjorts av artilleridepartementet.

Härtill hade ock arméfördelningschefen anslutit sig.

Sedan frågan om krigsskolans förflyttning från Karlberg uppkommit

och det vid undersökning för val av plats för densamma framgått, att

skolan lämpligast borde förläggas till Järvafältet, hade samtliga nämnda

myndigheter i likhet med fortifikations- och civila departementen ansett

det vara än mera angeläget att förvärva ifrågavarande egendomar. De

avtal, som härom emellan fortifikationsdepartementet och vederbörande

ägare avslutits, hade tillkommit efter samråd med dåvarande statsrådet

och chefen för lantförsvarsdepartementet.

Någon anledning att förminska det övningsområde, som av komnhtterade

efter sakkunnig utredning år 1903 föreslagits, hade, enligt

fortifikationsdepartementets uppfattning, för visso icke förekommit efter

nämnda år. Med större skäl kunde påstås, att anledning till utökning

av detsammas omfattning enligt deras förslag — oavsett det genom

krigsskolans förflyttning till Järvafältet uppkommande behovet av ökat

område — under tiden uppkommit. Departementet tänkte härvid på

dels den omständigheten, att vissa områden inom fältet av kostnadshänsyn

icke kunde förvärvas, exempelvis vid Ursvik och Spånga, dels ock det

förhållande, att även av den för övningsfältet förvärvade marken stora

avträdelser vid flera tillfällen måst göras till statens järnvägar. Då nu

i anledning av ärendets utgång i riksdagen fortifikationsdepartementet

genom förfrågningar hos de militära cheferna och annorledes undersökt

möjligheten att för truppernas övningar undvara ifrågavarande egendomar

Säby, Knista, Bög och Väsby, hade departementet blivit ytterligare

styrkt i sin uppfattning om nämnda egendomars behövlighet, särskilt

med hänsyn till bedrivandet av artilleriets skjutövningar, men även

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

27

för infanteriets, kavalleriets och ingenjörtruppernas övningar samt isynnerhet

för samövningar med trupper av olika vapenslag. Vid bedömande av behovet

av Järvafältets utökning utöver vad som ansetts erforderligt vid

genomförandet av 1901 års härordning måste ock hänsyn tagas därtill, att

med genomförandet av 1914 års härordning övningstiden bleve längre och

att i följd härav trupper till större antal under den största delen av året

komme att samtidigt övas på fältet. Ej heller att förbise vore det förhållandet,

att garnisonstrupperna hittills haft tillgång till sitt gamla

övningsområde å Ladugårdsgärdet och att de å Järvafältet kunnat disponera

även den mark, som framdeles komme att upptagas av kasernetablissemang.

År efter år komme Ladugårdsgärdet i allt mindre omfattning

att stå till förfogande för att slutligen helt och hållet bortfalla

såsom övningsfält, och i samma mån som kasernetablissemang å Järvafältet

uppfördes för de särskilda regementen och kårer, som vore bestämda

att dit förläggas, minskades det område, som nu stode till förfogande

för övningar.

I detta sammanhang ansåge sig fortifikationsdepartementet även böra

omförmäla, hurusom genom möjligheten av alla fältartilleriets och en

del av positionsartilleriets skjutövningars förläggande till Järvafältet

avsevärda besparingar av transportkostnader uppkomme. Sådana kostnader

för förflyttning till Marma uppginge för det i huvudstaden förlagda

artilleriet till i medeltal 6,000 kronor årligen.

Om ifrågavarande egendomar komme i lantförsvarets ägo, skulle

det bliva fortifikationsdepartementet angeläget att, såsom statsutskottet

förutsatt, ombesörja, att delar av övningsfältet, i den mån det vore

möjligt utan åsidosättande av det militära ändamålet, användas på ekonomiskt

fördelaktigt sätt. Vad i berörda avseende särskilt anginge de

ifrågavarande egendomarna, hölle fortifikationsdepartementet före, att

dessa, även efter deras införlivande med övningsfältet, skulle kunna i huvudsak

brukas på samma sätt som hittills, så att någon avsevärdare minskning

av uppodlad mark icke genom den ändrade dispositionen skulle

uppkomma. Artilleriets skjutövningar hindrade icke, att det område,

som erfordrades för deras utövande, till sina väsentligaste delar kunde

brukas såsom odlad mark; och andra övningar på dessa områden kunde

i allmänhet till tid och rum så anordnas, att jordbrukande i vanlig ordning

ej behövde i avsevärd grad hindras. Uteslutet vore icke, att genom

egendomarnas förvärvande så kunde ordnas, att av den mark i dess

helhet, som i sådant fall komme att ingå i övningsfältet, en större areal

än arealen av den nu odlade till berörda egendomar hörande marken

skulle kunna göras bärande; och vissa delar kunde till och med bliva

föremål för eu mera intensiv och givande odling än vanligt jordbruk.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

Fortifikationsdepartementet vore ingalunda likgiltigt för de nationalekonomiska

intressen, som hänförde sig till jordbruks- och skogsskötsel,

utan ville, att sådana intressen i möjligaste mån tillgodosåges. Det hade

också varit därför, som fortifikationsdepartementet på sin tid gjort framställning

om erhållande av sakkunnigt biträde. På Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning hade riksdagen även beviljat medel för anställandet

av såväl en domäntjänsteman hos arméförvaltningen som en tillsyningsman

(domänofficer) för Järvafältet. Såsom ett allmänt nationalekonomiskt.

intresse vågade fortifikationsdepartementet ock anse, att

staten, så snart kunde ske, på antagliga villkor förvärvade mark till så

stor omfattning som möjligt särskilt i huvudstadens närhet, oavsett det

för visst ändamål omedelbart föreliggande behovet.

Övertygat om behovet av ifrågavarande egendomar för övningsfältet,

hade fortifikationsdepartementet inlett förnyade lcöpeunderhandlingar

med ägarna av desamma, omedelbart efter det ärendets utgång

hos riksdagen blivit känd. Departementet hade nämligen ansett sig

böra förekomma, att egendomarna försåldes till annan, såsom det särskilt

kunde vara att befara vidkommande Säby. Då ägarna därvid framställt

såsom villkor, att köpeskillingen skulle ökas med ränta å det

belopp, vartill den förut varit bestämd, hade fortifikationsdepartementet

väl ansett sig kunna principiellt gilla sådan uppgörelse, dock endast

under förutsättning, att avdrag å det avsedda räntebeloppet gjordes för

arrendeinkomster av egendomarna samt att någon skogsavverkning utöver

det nödvändiga husbehovet icke gjordes. Det hade nämligen

kommit till departementets kännedom, att avverkning till försäljning av

virke vore avsedd att företagas, om icke försäljning av egendomarna

komme till stånd. Slutligen hade, sedan Kungl. Maj:t anbefallt fortifikationsdepartementet

att inkomma med förnyat förslag i ämnet, köpekontrakt

den 28 november 1914 avslutats dels om inköp av frälsesäteriet

Säby 2 mantal med därunder lydande frälsehemmanen Åhlsta nr

1, s/8 mantal, Åhlsta nr 2, 3 och 4, vartdera Va mantal jämte utjord,

samt skattehemmanet Kalvshälla, ett mantal, med undantag av eu till

skolhustomt avsöndrad lägenhet om 38,6 ar i Järfälla socken, för 482,000

kronor, dels ock om inköp för 550,000 kronor av Bög nr 1, ett mantal,

Knista nr 1 och 2, vartdera ett mantal, med däri inbegripna lägenheten

Pomern, samt Väsby nr 1 och 2, vartdera ett mantal, allt frälse i

Sollentuna socken. Kontrakten vore avslutade under förutsättning av

Kungl. Maj:ts godkännande före tillträdesdagen, som vore bestämd till

den 14 mars 1915. Emellertid hade säljarna, på uttryckt önskan av

departementet, som på grund av andra brådskande göromål ej förr kunnat

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

29

medhinna utredning i ärendet, förklarat sig villiga att på oförändrade

villkor vidhålla kontrakten till den 1 april 1915. Enligt vad departementet

inhämtat, motsvarade ökningen av köpeskillingarna ungefär

medelinkomsten av skog för år. Beträffande egendomarnas omfattning

och beskaffenhet åberopade departementet den utredning, som förut

förebragts. (Se propositionen nr 75 till 1914 års senare riksdag.)

Den del av föreliggande ärende, som avsåge inköpet av merberörda

egendomar, syntes fortifikationsdepartementet vara för stunden

mest angelägen. Sedan dessa egendomar förvärvats, syntes omedelbart

åtgärder böra vidtagas för krigsskolans förflyttning till Järvalaltet

och uppförandet därstädes av byggnader för densamma. Under tiden

kunde fortsatt utredning pågå och erforderliga åtgärder vidtagas för

den framtida dispositionen av Karlbergs kungsgård och försäljning av

de krigsskolan nu tillhörande områden, som icke komme att fortfarande

kvarbliva i kronans ägo.

För inköp av mark beräknades enligt 1914 års proposition 1,275,000

kronor. Ökningen av köpeskillingarna belöpte sig till (482,000+550,000

— [471,718 + 530,000]=) 30,282 kronor, varför det nu erforderliga

beloppet även ökats. Dock torde detsamma för närvarande kunna begränsas

till ett jämnat tal av 1,300,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde fortifikationsdepartementet

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att för inköp av egendomarna Säby, Bög, Knista och Väsby

med underlydande fastigheter jämte annan mark för utökning av Järvafältet

på extra stat anvisa 1,300,000 kronor,

dels ock medgiva,

a) att den nu å Karlbergs kungsgård förlagda krigsskolan finge å

tid, som av Kungl. Maj:t framdeles bestämdes, förläggas till Järvafältet,

b) att den av krigsskolan nu disponerade marken — Karlbergs

kungsgård och den därunder lydande s. k. Solnaskogen samt det till

krigsskolan upplåtna området av lägenheten Stenbrottet — finge, i den

ordning och med de undantag, som framdeles kunde varda av Kungl.

Maj:t och riksdagen bestämda, försäljas, samt

c) att av de inflytande försäljningsmedlen finge till statsverkets

allmänna behov ingå ett belopp av 1,300,000 kronor såsom ersättning

för vad som utbetalts för förberörda markförvärv till Järvafältet samt

av återstoden dels gäldas det belopp, som framdeles kunde av riksdagen

beviljas till uppförande av nytt etablissemang för krigsskolan,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

Arméförvaltningens

civila

departements

yttrande den

8 mars 1915.

Arméförvaltningens

artilleri-

och fortifikationsdepartementa

yttrande

den 15

mars 1915.

dels ock vad övrigt bleve disponeras för lantförsvarets behov, på sätt

av Kungl. Maj:t och riksdagen framdeles bestämdes.

Därjämte hemställde departementet, att Kungl. Maj:t, sedan erforderliga

medel anslagits, måtte godkänna de av departementet med

ägarna till ifrågavarande egendomar den 28 november 1914 avslutade

köpekontrakt ävensom bemyndiga departementet eller arméförvaltningens

civila departement att av tillgängliga medel förskjuta därför erforderliga

belopp, för att framdeles ersättas av de medel, som kunde av

riksdagen för ändamålet anslås.

Uti infordrat underdånigt yttrande den 8 mars 1915 har arméförvaltningens

civila departement förklarat sig icke hava annat att mot

det föreliggande förslaget erinra, än att de för de ifrågasatta fastighetsköpen

erforderliga medlen borde förskjutas av civila departementet

eller, om dess behållna tillgångar därtill ej försloge, av statskontoret.

Sedan arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement

härefter anbefallts att inkomma med yttrande, huruvida de ifrågasatta

markförvärven kunde anses erforderliga även under förutsättning, att

Positionsartilleriregementet icke, såsom hittills avsetts, förlädes till

Järvafältet, hava artilleri- och fortifikationsdepartementen, till åtlydnad

härav, i underdånig skrivelse den 15 mars 1915 anfört följande:

Uti underdånigt utlåtande den 8 mars 1913 hade artilleridepartementet

anfört, att Positionsartilleriregementets skjutövningar medförde

större risk än fältartilleriets på grund därav, att positionsartilleriets

projektiler ofta inneslöte ganska stora brisanta sprängladdningar, varför

ock särskilt stor försiktighet med dem måste iakttagas. Vidare

hade inspektören för artilleriet i sin förut omförmälda skrivelse den

3 januari 1914 framhållit, att om nu ifrågavarande egendomar förvärvades

för Järvafältet, därstädes kunde med fältartilleriets truppförband

utföras alla de skjutövningar, som erfordrades, men att positionsartilleriets

skjutövningar ofta utfördes på så stora avstånd och

under sådana förhållanden, att de icke alla lämpligen kunde förläggas

till Järvafältet utan måste försiggå å Marma, som vore det enda skjutfält,

där skjutövningar kunde utföras på en skottlinie av erforderlig

längd å 9,000 meter. Positionsartilleriets skjutningar borde därför till

stor del fortfarande förläggas till Marma, även om vissa av desamma

kunde äga rum å Järvafältet.

Av det anförda framginge, att inspektören för artilleriet ansåge

förvärvandet av ifrågavarande egendomar vara av mindre betydelse för

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 106.

31

Positionsartilleriregementet, men av så mycket större för fältartilleriet.

Denna åsikt delades av artilleri- och fortifikationsdepartementen, som

ytterligare ville framhålla, att inköpet av egendomarna föreslagits i

huvudsak för tillgodoseendet av fältartilleriets men jämväl av övriga

garnisonstruppers behov, vilket sistnämnda behov trätt längre fram i

förgrunden genom den uppkomna frågan om krigsskolans förflyttning

och förläggning till Järvafältet. Om positionsartilleriet, vars övningar

fortfarande till stor del måste förläggas annorstädes, undantoges från

Stockholms garnison, inverkade detta icke avsevärt på föreliggande

fråga. Departementen ansåge därför, att de ifrågavarande markförvärven

vore erforderliga, även om Positionsartilleriregementet icke förlädes

till Järvafältet.

Såsom ovan nämnts, hava säljarna förklarat sig villiga att på

oförändrade villkor till den 1 april 1915 vidhålla kontrakten, vilka avslutats

under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande före tillträdesdagen

den 14 mars 1915. Det är emellertid att märka, att Edsbergs

fastighetsaktiebolag, i anslutning till det mellan bolaget och kronan

den 28 november 1914 upprättade köpekontraktet angående egendomarna

Dög, Knista och Väsby, förbundit sig, att även om Kungl.

Maj:ts godkännande av köpet ej skulle kunna utverkas till den i kontraktet

bestämda tillträdesdagen, under en tid av fyra månader därefter

eller till den 14 juli 1915 vidhålla försäljningen i enlighet med kontraktets

bestämmelser i övrigt, dock att i sådant fall kronan skulle vara

skyldig att å köpesumman erlägga 5 procent årlig ränta från den 14

mars 1915, till dess, efter det Kungl. Maj:ts beslut tillkännagivits, köpeskillingen

erlades, med rätt för kronan att åtnjuta inkomsterna av

fastigheterna under motsvarande tid. Vidare har ägaren av Säby uti

en den 20 mars 1915 avgiven förbindelse medgivit, att det mellan

honom och kronan den 28 november 1914 avslutade köpekontraktet

finge på oförändrade villkor gälla intill den 1 juli 1915, inom vilken

tid arméförvaltningen alltså vore berättigad att övertaga egendomen

mot den avtalade köpeskillingen, å vilken likvid skulle erläggas 5

procent ränta, räknat från den 1 april 1915, tills likvid skedde.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, innefattar förevarande

ärende två särskilda frågor, vilka under utredningens fortgång

blivit ställda i samband med varandra, nämligen dels frågan om förvärvande

av vissa markområden i och för utvidgning av Järvafältet och

dels frågan om krigsskolans förflyttning från Karlberg till Järvafältet

Giltighetstiden

för de

avslutade

köpekontrakten.

Departements
chefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

och i samband därmed försäljning av de utav skolan för närvarande

disponerade områdena.

Vad först beträffar de ifrågasatta markförvärven skulle enligt föreliggande

förslag av kronan inköpas dels egendomen Säby om 665,9

hektar, dels de under Edsberg lydande fastigheterna Bög, Knista och

Väsby om tillhopa 554,7 hektar, dels ock en del områden vid Barkarby

och Kyrkbyn samt från Hästa nr 1 och 2 avsöndrade tomter. Rörande

sistnämnda områdens och tomters försäljning till kronan finnes

icke något köpekontrakt upprättat, utan är meningen att söka förvärva

dem under hand eller eventuellt genom expropriation. Kostnaderna

härför hava uppskattats till 250,000 kronor. Däremot har enligt preliminärt

köpekontrakt, som är för säljaren bindande till den 1 juli 1914,

egendomen Säby till kronan försålts för en köpeskilling av 482,000

kronor, ränta oberäknad, och enligt preliminärt köpekontrakt, som är

för säljaren bindande till den 14 juli 1915, hava fastigheterna Bög,

Knista och Väsby till kronan försålts för 550,000 kronor, ränta oberäknad.

Sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande markförvärv skulle

följaktligen uppgå till 1,282,000 kronor, utom viss ränta, eller lämpligen

avrundat till 1,300,000 kronor.

Att förvärvandet av ifrågavarande markområden är av behovet

påkallat, synes mig genom den i ärendet förebragta utredningen vara

till fullo ådagalagt. Redan uti 1903 års kommittébetänkande framhölls

angelägenheten av, att dessa områden komme att ingå i det nya övningsfältet.

Under den tid, som därefter förflutit, har icke någon omständighet

tillkommit, som jävat denna kommitténs uppfattning. Tvärtom

har all erfarenhet givit vid handen, att därest övningsfältet skall

kunna till fullo utnyttjas, detsamma måste utökas med ifrågavarande

områden. Särskilt är detta av nöden för att fältartilleriet därstädes

skall kunna utföra samtliga erforderliga skjutövningar. Härtill kommer,

såsom fortifikationsdepartementet jämväl framhållit, att med genomförandet

av 1914 års härordning en större truppstyrka än hittills

kommer att under större delen av året samtidigt övas å Järvafältet, att

i samma mån som kasernetablissemang därstädes uppföras för de särskilda

truppförbanden, det för övningar nu tillgängliga området kommer

att minskas, samt att Ladugårdsgärde år efter år kommer att i

allt mindre omfattning stå till förfogande för att slutligen helt och

hållet bortfalla såsom övningsfält. Vid nu angivna förhållanden och

då genom ifrågavarande markförvärv möjlighet beredes att inom Järvafältets

gränser rymma jämväl etablissemang och övningsfält för krigsskolan,

kan jag icke finna annat än att alla skäl tala för att ifråga
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

varande områden snarast möjligt av kronan förvärvas. Att ytterligare

uppskjuta frågan härom torde med all säkerhet endast komma att medföra

ökade utgifter för områdenas förvärvande.

Vad härefter angår frågan om krigsskolans förflyttning från Karlberg

och försäljning av de utav skolan för närvarande disponerade

områdena, torde den i ärendet förebragta utredningen jämväl giva vid

handen, att en dylik anordning är både av behovet påkallad och ur

ekonomisk synpunkt välbetänkt. I den mån Stockholms stads bebyggande

fortskrider omedelbart intill krigsskolans område och ytterligare

delar därav tagas i anspråk för statens järnvägars räkning, komma de

med den nuvarande förläggningen förenade olägenheterna att bliva så

stora, att en förflyttning av skolan till annan plats icke torde kunna

undvikas. Härtill kommer, att skolans etablissemang är icke blott i

åtskilliga avseenden mycket bristfälligt utan jämväl efter antagandet

av den nya härordningen otillräckligt för sitt ändamål. Därest skolan

fortfarande skall förbliva å Karlberg, måste därför ändrings- och

nybyggnadsarbeten för betydande kostnader verkställas. Uti underdånig

skrivelse den 4 mars 1915 har också skolans chef gjort framställning

om uppförande av en ny logemangsbyggnad för 150 kadetter jämte

erforderliga mäss-, föreläsnings-, expeditions- och bostadsutrymmen.

Att märka är, att denna framställning avser endast ett provisoriskt

ordnande av inkvarteringen och undervisningen å Karlberg i avvaktan

på det nya etablissemangets uppförande. Åven om det icke torde kunna

undvikas att för beredande av ökat utrymme för kadetternas förläggning

vidtaga en del byggnadsarbeten, måste man dock givetvis härvid

inskränka sig så långt omständigheterna medgiva. Skall skolan någon

längre tid framåt kvarbliva å Karlberg, torde vida större krav på etablissemangets

utvidgande komma att framställas. Vid nu angivna förhållanden

och då det måste framstå såsom oförenligt med god ekonomi

att fortfarande såsom övningsfält använda de av krigsskolan nu disponerade

områdena, vilka såsom byggnadsplatser kunna inbringa betydande

belopp, anser jag, att man redan nu bör begära riksdagens medgivande

till krigsskolans förflyttande till annan plats och till försäljning

av den åt skolan för närvarande upplåtna marken.

Enligt det föreliggande förslaget skulle krigsskolan förläggas till

Järvafältet å ett norr om Ulriksdals kungsgård invid Edsviken beläget

område med en areal av omkring 120 hektar. Då samtliga i ärendet

hörda myndigheter ansett detta område vara det ur alla synpunkter för

ändamålet lämpligaste, har jag icke något att erinra mot, att krigsskolan

dit förlägges.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. / samt. 94 höft. (Nr 106.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

Den av krigsskolan för närvarande disponerade marken utgöres av

Karlbergs kungsgård och den därunder lydande s. k. Solnaskogen samt

ett till krigsskolan upplåtet område av lägenheten Stenbrottet. Enligt

det föreliggande förslaget skulle samtliga dessa områden med vissa

undantag försäljas. Sålunda skulle från försäljning undantagas de delar

av områdena, vilka med därå befintliga byggnader finnas böra för visst

ändamål bibehållas. Härvid avses givetvis i första hand slottsbyggnaden

jämte erforderlig del av parken. Vidare skulle undantagas de

delar, som äro för statens järnvägar erforderliga. Slutligen skulle

av den återstående marken utan ersättning upplåtas allt vad som därav

enligt en blivande stadsplan kan komma att erfordras till gator, torg

och allmänna platser ävensom angränsande vattenområde. Då emellertid

fortifikationsdepartementet icke ansett sig kunna framlägga ett mera

detaljerat förslag i fråga om de områden, som böra undantagas från

försäljningen, förrän det blivit bestämt, om och i vad mån Karlbergs

slott och övriga byggnader komma att för något visst statens behov

användas, samt förslag till stadsplan blivit upprättat, har departementet

ansett, att man för närvarande bör inskränka sig till att utverka

riksdagens medgivande att försälja ifrågavarande områden i den ordning

och med de undantag, som framdeles kunna varda av Kungl. Maj:t och

riksdagen bestämda.

Vad sålunda föreslagits finner jag mig böra tillstyrka. Jag tillåter

mig erinra, att fortifikationsdepartementets förevarande förslag står i

full överensstämmelse med vad riksdagens statsutskott härom uttalat

i sitt utlåtande över den till nästlidet års riksdag i ämnet avlåtna

propositionen.

Med beaktande av nödvändigheten att med hänsyn till en blivande

stadsplan avsätta vissa arealer ej blott till gator utan även till öppna

platser och andra allmänna ändamål hava särskilda för ändamålet tillkallade

sakkunniga åsatt ifrågavarande markområden ett försäljningsvärde

av 9,475,000 kronor. Härvid har emellertid förutsatts, att statens

järnvägar skulle efter tomtpris ersätta den mark, som komme att till

statens järnvägar överlåtas. Ehuru frågan om dessa områden icke i

detta sammanhang skulle bliva föremål för något positivt beslut, anser

jag mig dock böra framhålla, att även om ersättning enligt denna

grund icke skulle komma att av statens järnvägar utgivas och även

om en avsevärd del av det nuvarande parkområdet undantages från

försäljning, de sakkunnigas värdering synes mig så låg, att försäljningen

under alla omständigheter kan beräknas inbringa det av dem angivna

beloppet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

35

I enlighet med vad arméförvaltningens fortifikations- och civila

departement föreslagit, torde de för ifrågavarande markområden inflytande

försäljningsmedlen böra tagas i anspråk för gäldande av dels

kostnaderna för ovannämnda markinköp till Järvafältet, 1,300,000

kronor, dels ock det belopp, som framdeles kan av riksdagen komma

att beviljas till uppförande av nytt etablissemang för krigsskolan.

Kostnaderna härför hava av fortifikationsdepartementet approximativt

beräknats till 2,500,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat, behöver detta

belopp icke ökas med hänsyn till den utvidgning av krigsskolan, som

bliver en följd av den nya härordningens antagande. Av försäljningsmedlen

böra vidare givetvis gäldas omkostnaderna för själva försäljningen

ävensom utgifterna för ordnandet av gator, torg och allmänna

platser. Slutligen torde, på sätt i den till 1914 års senare riksdag

avlåtna propositionen föreslogs, domänfonden böra av försäljningsmedlen

tillgodoföras ett belopp, motsvarande det kapitaliserade värdet av de

inkomster, som nämnda fond hittills årligen haft av de delar av Solnaskogen

och lägenheten Stenbrottet, som komma att försäljas. Vad som

därefter kan komma att återstå synes mig lämpligen böra tillgodoföras

lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål. I avvaktan

på vad framdeles kan varda av Kungl. Maj:t och riksdagen

bestämt rörande den ordning, vari ifrågavarande markförsäljning bör

äga rum, torde emellertid, i enlighet med vad statsutskottet uti sitt

förenämnda utlåtande hemställde, beträffande dispositionen av de inflytande

försäljningsmedlen för närvarande icke böra beslutas i vidare

mån, än att av desamma må tagas i anspråk dels vad som erfordras

för merberörda markförvärv till Järvafältet, dels ock det belopp, som

framdeles kan varda av riksdagen beviljat till uppförande av nytt

etablissemang för krigsskolan, samt att återstoden skall disponeras

huvudsakligen för lantförsvarets behov, på sätt av Kungl. Maj:t och

riksdagen framdeles bestämmes.

I avvaktan på att försäljningsmedlen skola bliva för Kungl. Maj:t

tillgängliga, torde, i anslutning till vad arméförvaltningens civila departement

föreslagit, kostnaderna för markinköpen till Järvafältet böra,

efter Kungl. Maj:ts beprövande, förskjutas av arméförvaltningen eller

statskontoret för att framdeles ersättas av berörda medel.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

att den nu å Karlbergs kungsgård förlagda krigsskolan må å tid,

som framdeles bestämmes, förläggas till Järvafältet,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 106.

att den av krigsskolan nu disponerade marken — Karlbergs kungsgård

och den därunder lydande s. k. Solnaskogen samt det till krigsskolan

upplåtna området av lägenheten Stenbrottet — må, i den ordning

och med de undantag, som framdeles kunna varda av Kungl.

Maj:t och riksdagen bestämda, försäljas,

att av de inflytande försäljningsmedlen må tagas i anspråk dels

1,300,000 kronor för här ovan närmare angivna markförvärv till Järvafältet,

dels ock det belopp, som framdeles kan av riksdagen beviljas

till uppförande å nämnda fält av nytt etablissemang för krigsskolan,

att återstående försäljningsmedel må, på sätt Kungl. Maj:t och

riksdagen framdeles bestämma, disponeras huvudsakligen för lantförsvarets

behov, samt

att, i mån av behov, de medel, som erfordras till gäldande av

kostnaderna för nämnda markförvärv till Järvafältet, högst 1,300,000

kronor, må efter Kungl. Maj:ts beprövande av arméförvaltningen eller

statskontoret förskjutas av tillgängliga medel.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Harald Wiens.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.