Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse av mark till lantförsvaret att användas till förläggning splats och övningsfält för Fälttelegraf kåren

1915-03-12 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:110, Angående överlåtelse av mark till lantförsvaret att användas till förläggning splats och övningsfält för Fälttelegraf kåren

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.

1

Nr 110.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

överlåtelse av mark till lantförsvaret att användas till

förläggning splats och övningsfält för Fälttelegraf kåren;

given Stockholms slott den 12 mars 1915.

Under åberopande av närlagd a utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att den 14 mars 1916 till lantförsvaret, för att användas till

förläggningsplats och övningsfält för Fälttelegraf kåren, överlåtas dels

från domänstyrelsen de under styrelsens förvaltning varande lotterna

ur 1—4, 7 och 12—21 om tillhopa 38,5390 hektar av norra skiftet

av Uppsala hovstalläng, dels ock från Ultuna lantbruksinstitut den

del av Kungsängen, som faller inom de å en vid statsrådsprotokollet

fogad karta angivna fulldragna blåa linjerna och i areal innehåller

86 hektar,

att, såsom vederlag för sistnämnda överlåtelse, utöver viss gottgörelse

i penningar, till Ultuna lantbruksinstitut den 14 mars 1916 från

domänstyrelsen överlåtes södra skiftet av Uppsala hovstalläng, med undantag

dock tor därå befintliga lägenheten Grönvik, som med en areal

av 50 ar torde för domänfondens räkning få till Kilben Jansson, som äger

därå befintliga byggnader, försäljas för en köpeskilling av 1,000 kronor,

samt att nyssnämnda överlåtelser från domänstyrelsen må ske mot

den ersättning, Kungl. Maj:t kan bestämma, eller efter motsvarande

nedskrivning i statens domäners fond.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

11. B. E. Mörcke.

Bihang till riksdagens protokoll JO lä. I samt. 0S höft. (Kr Ilo.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Ilo.

Utdrag ur protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 mars 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och jordbruksdepartementen

anförde chefen för förstnämnda departement, statsrådet Mörcke,

följ ande:

»Genom brev den 18 juli 1913 förordnade Kungl. Maj:t, att arméförvaltningens

fortifikationsdepartement skulle för en kostnad av högst

19,000 kronor i enlighet med uppgjord beräkning och å plats, som

Kungl. Maj:t förklarade sig vilja framdeles bestämma, låta uppföra

hangarer och förrådsbyggnad för förvaring av arméns flygmateriel, att

arméförvaltningens civila departement skulle av omhänderhavande medel

förskjuta härför erforderligt belopp, högst 19,000 kronor, för att sedermera

hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande från den s. k. Björkqvistska

fonden, såmt att fortifikationsdepartementet skulle snarast möjligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

.3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.

till Kungl. Maj:t inkomma med förslag å plats för den militära flvgskolan,

avseende alternativt provisorisk och definitiv förläggning.

Till åtlydnad härav föreslog fortijikationsdepartementet uti skrivelse

deu 9 augusti 1913, efter verkställd undersökning, att viss del av den

till Ultima kungsladugård upplåtna Kungsängen måtte snarast möjligt i

och för anordnande därstädes av militärt flygskolefält överlämnas till

lånt försvaret, ävensom alternativt, därest Kungl. Maj:t icke skulle finna

sådan överflyttning för det dåvarande böra ske, att den militära flygskolan

måtte provisoriskt förläggas i sydvästra hörnet av Första och

Andra livgrenadjärregementenas övningsfält Malmen.

Såsom motivering för förslaget i fråga om plats för flygskolans

definitiva förläggning framhöll fortifikationsdepartementet i nämnda skrivelse,

att då Uppsala med hänsyn till definitiv förläggning måste anses

vara lämpligaste platsen, hade departementet först undersökt, huruvida

för flygskolan användbart fält funnes att tillgå å där förlagda regementens

övningsfält. Att å dessa avskilja lämplig plats för flygskolan hade

emellertid visat sig vara omöjligt; den enda större, öppna plats, som

funnes, läge omedelbart framför artillerikasernen och utgjorde artilleriregementets

körövningsplats samt kunde ej fråntagas regementet, varförutom

nämnda plats vore för liten att användas såsom flygskolefält,

enär ett sådant borde vara 800—900 meter i kvadrat. Det hade således

ej återstått annat än att gå utanför regementenas övningsfält och hade

härvid först undersökts det söder om infanteriregementets fält belägna

öppna Hammarbyfältet. Detta hade nog kunnat apteras till flygfält,

men dels läge det ur förläggningssynpunkt väl långt från Uppsala och

järnvägen, dels torde förvärvandet av detta fält, som utgjordes av odlad

mark i enskild ägo, bliva mycket dyrbart. Därefter hade fältet vid

Valsätra undersökts, men hade härvid befunnits, att det skulle bliva alldeles

för dyrbart att i lämpligt skick sätta detta fält, som jämväl vore

väl litet. I övrigt gälde även om detta fält, och det i ännu högre grad,

vad nyss sagts om Hammarbyfältet. Då å övriga håll ej i truppövningsfältets

närhet funnes plats för ett flygfälts anordnande, hade undersökningen

fortsatts på östra sidan av Fyrisån och hade därvid befunnits, att

å den till Ultima kungsladugård upplåtna Kungsängen skulle utan nämnvärda

kostnader kunna anordnas ett rent av idealiskt flygfält. För att

haverier och därav föranledda olyckshändelser och kostnader måtte så

mycket som möjligt förebyggas, måste nämligen ett skolflygfält vara så

öppet och jämnt som möjligt; och just så vore här fallet. Härtill

komme, att Kungsängen redan tillhörde staten, och att ett där förlagt

flygfält erhölle lämplig storlek och form samt vid behov utan svårighet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Ilo.

kunde utvidgas, varförutom Kungsängen dels både ett ur förläggningssynpunkt

synnerligen lämpligt läge på lagom avstånd från staden samt

invid en järnvägs- och landsvägsknutpunkt, dels ock såsom gränsande

till Fyrisån med dess ej långt därifrån liggande utvidgningar, Övre och

Nedre Föret, medgåve övningar med hydroaeroplan, vartill även den

närbelägna Mälaren inbjöde. Fortiiikationsdepartementet hade därför

ansett, att någon ytterligare undersökning angående definitiv förläggningsplats

för flygskolan ej erfordrades. Att den intill Fyrisån gränsande

delen av ängen under vissa årstider stundom bleve något sank, medförde

ej heller någon nämnvärd olägenhet, då fältet i övrigt bleve tillräckligt

stort för flygövningar även under sådan tid och då den omgivande trakten

från nordväst (iver norr och öster till sydost i stor utsträckningvore

synnerligen lämplig för upp- och nedstigningar. För flygskolans

byggnader funnes lämplig plats å fältets nordöstra hörn, där grunden

syntes vara god.

Hörd över fortifikationsdepartementets förslag framhöll styrelsen för

Ultuna lantbruksinstitut i skrivelse den 23 augusti 1913, att arealen av

den del utav Kungsängen, som enligt fortifikationsdepartementets ovanberörda

förslag skulle överlämnas till lantförsvaret, syntes utgöra omkring

70 hektar, och att marken bestode av lätt och lös lerjord, till allra största

delen åker av yppersta och värdefullaste beskaffenhet. Läget vore sådant,

att täckdikning icke kunde användas. Skulle jordens brukande upphöra

och de öppna dikena igenläggas, komme med all säkerhet, efter vad

erfarenheten från närliggande områden utvisade, marken att försumpas

och stark tuvbildning att inträda. De i framställningen åberopade utvidgningarna

av Fyrisån, nämligen det till Kungsängen men ej till det

ifrågasatta flygfältet gränsande Övre Föret och det på andra sidan

lantbruksinstitutet belägna Nedre Föret, vore båda så igenvuxna, att

knappast någon avsevärd öppen vattenyta funnes utom den sommartiden

mycket livligt trafikerade segelleden. I sin helhet utgjordes Kungsängen

av 124,73 hektar åkerjord och 62,39 hektar ängsmark. Åkerjorden, fruktbar

svämlera, kunde betecknas såsom den bästa i Uppland och lämnade

säkra skördar synnerligast av foderväxter, hö och rotfrukter. Ången

användes på så sätt, att densamma först skördades till hö och därefter

under höstmånaderna lämnade ett värdefullt bete för en större kreatursflock.

Skulle Kungsängen avhändas Ultuna, uppstode rubbningar, som

för egendomen och lantbruksskolan bleve i hög grad menliga. Ultuna

egendom skulle komma att lida stora förluster, dels direkt därigenom att

den avsevärda inkomst, Kungsängen nu lämnade, förlorades, dels indirekt

på så sätt att Ultuna gård, som bestode av en hård, svårbrukad lerjord,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 110. 5

utan Kungsängen med all säkerhet gånge tillbaka i bördighet. Ultima

gård kompletterades nämligen på ett synnerligen lyckligt sätt av Kungsängen.

Under torra år, då grödan vid Ultima i regel bleve dålig, finge

man vid Kungsängen de bästa skördarna. Odlingen av hö vore på

Ultima alltid vansklig, vallarna ginge ofta icke till; Kungsängen vore

däremot en god fodergård. Rotfrukter kunde icke i nämnvärd grad

odlas på Ultuna hårda lerjord, då Kungsängsjorden däremot vore synnerligen

lämplig härför. Vid Ultuna hölles ett mycket större antal djur,

än som svarade mot denna gårds areal, och möjliggjordes detta

endast därigenom, att en stor mängd rotfrukter, stråfoder och säd årligen

fördes från Kungsängen till Ultuna och där utfodrades. I följd härav

erhölle Ultima]orden en rikligare gödsling med kreatursspillning, än som

under andra förhållanden skulle vara möjlig, och vore detta säkraste

sättet att hålla den styva leran i kultur. Skulle Kungsängen förloras,

måste kreatursbesättningen vid Ultima minskas i avsevärd mån, och bleve

följden härav minskad gödseltillgång och så småningom minskad avkastning

av Ultuna styva lera, enär bördigheten på denna jordart icke

kunde uppehållas på annat sätt än genom riklig användning av ladugårdsgödsel,

där inga andra mullbildande ämnen funnes tillgängliga.

Jordbruket vid Ultuna skulle efter Kungsängens frånskiljande bliva i hög

grad vanskligt och för varje år allt mera beroende av väderleksförhållandena.

Undervisningen vid lantbruksskolan komme även att lida betydande

avbräck genom Kungsängens frånskiljande. Elevernas praktiska

utbildning skulle bliva alltför ensidig, då endast kännedom om styv leras

behandling skulle vinnas. Nu däremot förvärvade eleverna under sina

arbeten vid Kungsängen även grundlig erfarenhet i lättare jords bearbetning,

rotfruktsodling i större skala samt ängskultur, vilket för blivande

jordbruksförmän vore ett oeftergivligt villkor. Då det ifrågasatta

flygfältet innefattade ungefär hälften av Kungsängens åkerareal och detta

den bästa delen därav, skulle områdets avstående således medföra, att

Ultuna gård gånge tillbaka i bördighet och avkastning, och att undervisningen

vid lantbruksskolan icke kunde bedrivas i den omfattning och

på det sätt, som överensstämde med vår tids fordringar. Åven för

lantbruksinstitutet skulle genom Kungsängens frånskiljande betydande

olägenheter uppstå av samma slag, som förut anförts beträffande lantbruksskolan,

ty jämväl för institutets elever måste Kungsängen i stor

utsträckning användas såsom demonstrationsmaterial, särskilt beträffande

lättare jords brukningsmetoder, rotfrukts- och foderväxtodling samt ängsskötsel,

och försök på dessa områden vore dit hänvisade. I detta sammanhang

måste även framhållas, att Kungsängen erbjöde de lämpligaste

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lantbruksinstitutets

skrivelse den

8 januari

1914.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Ilo.

förhållandena för provning av en stor mängd lantbruksredskap, vilket

vore ett villkor för framgångsrikt bedrivande av verksamheten vid den

statens redskapsprovningsanstalt, som vore förlagd till Ultuna. Med

åberopande av vad sålunda anförts, ville styrelsen uttala, att bifall till

fortifikationsdepartementets framställning skulle för Ultuna lantbruksinstitut,

lantbruksskola och egendom medföra högst avsevärda olägenheter,

såframt icke fullgod ersättning i annan mark bereddes för det frångångna

området. Med den knappa tid, som stått till styrelsens förfogande,

hade styrelsen icke kunnat verkställa någon utredning om möjligheten

av sådan ersättning och om de kostnader, som därigenom skulle

föranledas.

1 anslutning till vad sålunda av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut

anförts, avstyrkte lantbruksstyrelsen bifall till fortifikationsdepartementets

framställning.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 29 augusti 1913 upptogs

därför till avgörande endast frågan om flygskolans provisoriska förläggning

och bestämdes härför viss del av Malmen.

Omedelbart därefter anmodade dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet

lantbruksstyrelsen att låta genom styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut

verkställa utredning angående möjligheten av att bereda

institutet ersättning för den del av Kungsängen, som enligt fortifikationsdepartementets

förslag skulle överlämnas till lantförsvaret, samt rörande

de kostnader, som därav kunde föranledas, ävensom att, vid berörda

utrednings överlämnande, avgiva det utlåtande, vartill omständigheterna

kunde föranleda.

I anledning härav uppgav styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut i

skrivelse den 8 januari 1914, att ersättning för nämnda del av Kungsängen

lämpligen skulle kunna beredas därigenom, att till institutet upplätes

det omedelbart söder om Kungsängen belägna södra skiftet av

Uppsala Hovstallängar i Danmarks socken. Detta skifte vore för närvarande

utarrenderat i smålotter. Arrendetiden utginge visserligen

först den 14 mars 1917, men arrendatorerna vore kontraktsenligt skyldiga

att mot skälig ersättning avstå marken dessförinnan, om så å kronans

vägnar fordrades för allmännyttigt ändamål. Skiftets areal utgjorde

enligt uppgift 97,588 hektar, men jorden å Hovstallängarna vore i avsevärt

sämre hävd än Kungsängsjorden, varjämte avståndet till gårdens

byggnader, vilka skulle komma att ligga i ett hörn av den nya ägofigu
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.

ren, bleve betydligt större, varigenom alla arbeten komme att försvåras

och fördyras. På grund av det stora avståndet till gårdsbyggnaderna

bleve det även nödvändigt att å det nya området uppföra flera lador för

sädens och fodrets bevarande, varjämte vägar behövde anläggas och förbättras,

diken och gravar upprensas och fördjupas; och då en stor del

av ifrågavarande skifte under en lång följd av år burit gräs utan att

erhålla någon gödsling, skiflle även en tid framåt bliva nödvändigt att

inköpa gödselmedel för att återställa jordens växtkraft. De kostnader,

som skulle betingas av ovanstående förbättringars genomförande, kunde

beräknas till omkring 30,000 kronor, och då Ultima egendom saknade

medel för bestridande av desamma, erfordrades ett särskilt statsanslag å

nämnda belopp.

I en den 28 mars 1914 dagtecknad promemoria förklarade chefen

för fortifikationen, att den del av Kungsängen, varom dittills varit fråga

och som å en promemorian bilagd kartskiss utmärkts inom gröna begränsningslinjer,

vore behövlig under förutsättning att endast flygskolan

förlädes till Kungsängen, men att därest såsom dåmera ifrågasatts ett

helt fälttelegrafregemente skulle dit förläggas, eu ännu större del av

Kungsängen behövde tagas i anspråk, vilken del å kartskissen betecknats

med röda begränsningslinjer.

Med anledning härav upplyste styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut

i skrivelse den 3 april 1914, att den förra delen innefattade 85

hektar och den senare 145 hektar samt anförde vidare:

''Alternativ I.

Beträffande detta vill styrelsen till en början framhålla, att de i den

nya promemorian angivna gränserna ställa sig vida ogynnsammare för

Ultuna egendom än de förut ifrågasatta. Dels gäller det nu en avsevärt

större areal än enligt föregående förslag, dels skulle den återstående ägofiguren

bliva ännu olämpligare, och särskilt äro olägenheter att befara

därav, att den nuvarande körvägen från Ultuna till Kungsängen skulle

till eu längd av mera än 700 meter falla inom flygfältets område.

Kunde flygfältet förskjutas längre mot norr, skulle dessa olägenheter i

väsentlig mån minskas. Eu sådan förskjutning synes styrelsen vara genomförbar

utan alltför stora svårigheter. Strax norr om, ehuru icke

omedelbart gränsande intill Kungsängen, finnas nämligen staten tillhöriga

Hovstallängar, av vilka det område, som ligger mellan stora landsvägen

och Fyrisån, utgör omkring 31 hektar. Dessa Hovstallängar äro utarrenderade

i små lotter på samma villkor som de söder om Kungsängen

Chefens för

fortifikationen

promemoria

den 28 mars

1914.

Lantbruksinstitutets

skrivelse den

3 april 1914.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl, Maj. ts Nåd. Proposition Nr 110.

belägna, vilka föreslagits till utbyte mot Kungsängsjorden. De norra

Hovstallängarna skiljas från Kungsängen genom ett mellanliggande område

av cirka 9,4 hektar, därav 7 hektar utgöra Yaksala kyrkoherdeboställes

ängsteg och den återstående delen om 2,4 hektar, benämnd Vaksala

kyrkobys Kungsängsteg, nu befinner sig i enskild ägo, och torde

förvärvandet av nämnda ängslotter genom ägoutbyte eller köp ej behöva

möta större svårigheter.

Då ej obetydligt utrymme torde komma att erfordras för uppförande

av kaserner och andra byggnader, vill det synas styrelsen, som om det

ovan nämnda området skulle lämpa sig vida bättre till detta speciella

ändamål än Kungsängsjorden, då marken å det förstnämnda är av fastare

och torrare beskaffenhet, och då detta område ligger närmare staden

samt omedelbart intill stora landsvägen vid dennas korsning'' med

statsbanan.

Skulle emellertid det egentliga flygfältet, även efter eventuell förskjutning

mot norr, komma att med någon del överskjuta vägen mellan Ultuna

och Kungsängen, bleve det nödvändigt att anlägga ny väg längs

denna vinkel, och torde sådan väganläggning lämpligen utföras i sammanhang

med flygfältets planering samt ingå i kostnaderna härför, på

grund varav styrelsen icke medtagit densamma i nedanstående beräk
Den

ersättning, styrelsen i skrivelse den 8 januari 1914 ifrågasatte

för det då föreslagna områdets avstående, utgjordes dels av mark:

97,588 hektar av de södra Hovstallängarna, dels .av anslag av omkring

30,000 kronor för genomförande av förbättringar å detta område. I bifogade

utredning av godsägaren O. A. Berg och förvaltaren W. Mehn

är detaljerad redogörelse lämnad angående dessa kostnader, och anser

styrelsen, som i huvudsak ansluter sig till nämnda utrednings resultat,

att för de förut anförda förbättringarnas verkställande böra beräknas

följande belopp:

för rensning och fördjupning av avlopps- och mindre diken 3,000: —

för anläggning av vägar ............................................................... 3,000: —

för uppförande av fyra stolplador ............................................. 12,000: —

för konstgödsel till i medeltal 50 hektar per år under 8 år å

30 kronor per hektar ................................................................ 12,000: —

eller tillsammans kronor 30,000: —

Med hänsyn därtill att Kungsängsgården efter det ifrågasatta jordutbytets

verkställande erhåller en synnerligen ofördelaktig ägofigur och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.

till följd härav blir mera svårskött, behöva emellertid jämväl nya arbetarebostäder

uppföras, för vilka kostnaden enligt utredningen skulle belöpa

sig till omkring 12,000 kronor.

Hela behovet av anslag skulle sålunda enligt detta alternativ bliva

42.000 kronor.

Alternativ II.

Den enligt alternativ I ifrågasatta arealen utgör, såsom redan anförts,

omkring 85 hektar, därav cirka 63 hektar åker och 22 hektar äng.

Härtill skulle enligt alternativ II komma omkring 60 hektar, därav inemot

20 hektar åker och 40 hektar äng. Härigenom skulle sålunda,

även med tillägg av de södra Hovstallängarna, en betydlig förminskning

inträda i fråga om Kungsängens ägoareal, och särskilt skulle all

ängsmark borttagas, vilket såväl för Kungsängen som för huvudgården

skulle bliva till allra största olägenhet, enär dessa ängar utgöra den

huvudsakliga betesmarken för ett betydande antal djur från båda gårdarna.

Styrelsen måste på grund härav vara betänkt på att, såvitt möjligt

i närheten av Ultuna, söka bereda ersättning härför i form av annan

ängs- eller betesmark, men på grund av den knappt tillmätta tiden

kan styrelsen icke för närvarande förebringa utredning över, huru och

var sådan mark skulle kunna förvärvas, utan vill inskränka sig till att

hemställa, att ett belopp av 25,000 kronor ställes till styrelsens förfogande

för att användas till sådant inköp. Då kostnaderna i övrigt skulle

bliva desamma som enligt alternativ I, bleve hela behovet av anslag

67.000 kronor.

Åven beträffande detta alternativ vill styrelsen betona nödvändigheten

av att körväg mellan Ultuna och Kungsängen bibehålies. Enär

styrelsen försport, att norra delen av Kungsängsområdet även i detta

fall skulle användas för flygskolans övningar, torde möjlighet förefinnas,

att vägen kan bibehållas huvudsakligen i sin nuvarande sträckning, och

eljest måste körbar väg nyanläggas.

Styrelsen vill till slut framhålla, att även om Hovstallängarna lämnas

i ersättning för mark, som är ifrågasatt att avstås, och även om de

medel, som här ovan blivit upptagna, ställas till styrelsens förfogande,

detta dock icke kan betraktas såsom fullgod ersättning. Såsom närmare

framhållits i styrelsens skrivelser den 23 augusti 1913 och 8 januari

1914, kommer det ömsesidiga stöd, gårdarna Ultuna och Kungsängen

hittills lämnat varandra och som för båda varit av utomordentligt stor

betydelse, efter genomförande av vilket som helst av de föreslagna alternativen

att i väsentlig grad minskas, varigenom förhållandena för båda

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt 98 käft. (Nr 110.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.

gårdarna med nödvändighet bliva så försämrade och försvårade, att det

ekonomiska resultatet måste bliva avsevärt ogynnsammare än det hittills

vant.’

Domänatyrei- Domänstyrelsen upplyste i skrivelse den 7 april 1914, att södra

8den ^aprii*3 skiftet av Uppsala Hovstallängar vore utarrenderat i 35 lotter, nr 22—56,

1914. till den 14 mars 1917 mot sammanlagt arrende av 4,742 kronor årligen

samt att domänstyrelsen låtit domänintendenten friherre E. Gr. Leijonhufvud

efter verkställd utredning i en tablå sammanföra de anspråk,

som av vederbörande arrendatorer framställts för avstående från arrendena

den 14 mars 1915. Domänstyrelsen har vidare anfört följande.

Enligt denna tablå hade arrendatorerna för avstående av själva

marken fordrat 11,848 kronor 22 öre eller i medeltal för hektar och år

56 kronor 95 öre, varjämte arrendatorerna av lotterna nr 22, 23, 27 och

28, Carl Jansson, och av lotterna nr 24, 26 och 29, Ruben Jansson,

fordrat ersättning enligt godemäns värdering för verkställt trädesbruk,

höstsädes- och gräsfrösådd samt höstplöjning. För flyttning av en lada

å arrendelotten nr 29 hade Ruben Jansson fordrat 100 kronor och för

flyttning av en del andra lador hade begärts 4,250 kronor. Arrendatorn

av lotterna nr 47, 48, 49 och 50, Lars Falk, hade gjort anspråk på

ersättning för lösen av lador utan att precisera sina fordringsanspråk.

Samtliga arrendatorer hade för avstående av marken uppställt som

villkor att den avlämnades utan syn.

I anledning av Lars Falks begäran om lösen för lador ville domänstyrelsen

meddela, att enligt instrumentet över år 1908 verkställd arrendeuppskattning

å Uppsala Hovstalläng lotterna nr 47 och 48 saknade

byggnader; att å lotten nr 49 funnes två sammanbyggda lador av stolpar

och bräder, den ena med halmtak och den andra med spillertak; samt

att å lotten nr 50 funnes, förutom en stugubyggnad av timmer, brädfodrad

med tegeltak, en lada av timmer, stolpar och bräder under tegeltak,

samtliga byggnader tillhörande arrendatorn.

Arrendatorn av lotterna nr 24, 26 och 29, Ruben Jansson, hade

vid framställandet av sina fordringsanspråk till domänintendenten inlämnat

en till domänstyrelsen ställd ansökning, däri han anhållit att få

i enlighet med ett vid 1908 års arrendeuppskattning avgivet förslag lösa

en tomt om 50 ar i östra hörnet av lotten nr 26, varå vore uppförda

honom tillhöriga byggnader. Då en sådan tomt syntes kunna avsöndras

och försäljas utan ringaste men för kronan eller Ultuna egendom, om

ifrågavarande skifte bleve tillagt nämnda egendom, finge styrelsen överlämna

denna ansökning med anhållan, att lantbruksstyrelsen ville bilägga

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.

densamma dess utredning i förevarande fråga; och finge styrelsen tillika

meddela, att vid meranämnda arrendeuppskattning förrättningsmännen,

för den händelse att Hovstallängarna komme att försäljas, föreslagit, att

en i östra hörnet av lotten nr 26 befintlig lägenhet, benämnd Grönvik,

måtte med en areal av 50 ar avsöndras och mot en köpeskilling

av 1,000 kronor försäljas till bemälde Ruben Jansson, som ägde å lägenheten

uppförda två bostadshus samt bod och portlider.

Lantbruksstyrelsen har med skrivelse den 8 april 1914 överlämnat

den verkställda utredningen och såsom eget yttrande åberopat innehållet

i densamma.

Arméförvaltningen har i skrivelse den 6 maj 1914 anfört följande.

I fråga om det av fortifikationsdepartementet och chefen för fortifikationen

till överlämnande åt lantförsvaret föreslagna området hade styrelsen

för Ultima lantbruksinstitut, till vilken lantbruksstyrelsen anslutit

sig, gjort gällande, att avträdandet av den för flygfält avsedda Kungsängsmarken

med de av fortifikationschefen angivna gränserna skulle

vara ogynnsamt för lantbruksinstitutet. Såsom befarade olägenheter hade

styrelsen särskilt framhållit, att den nuvarande körvägen från Ultuna till

Kungsängen skulle till en längd av mer än 700 meter falla inom flygfältets

område, men skulle dock olägenheterna enligt styrelsens åsikt i

väsentlig män minskas, om flygfältet kunde förskjutas längre mot norr;

och hade styrelsen ansett sådan förskjutning utförbar genom att till flygfältet

lades dels ett område av de norr om Kungsängen, ehuru icke

omedelbart till denna gränsande Hovstallängarna, som vore staten tillhöriga

och av vilka det område, som läge emellan stora landsvägen och

Fyrisån, omfattade 31 hektar, dels ock det emellan nämnda mark och

Kungsängen befintliga området, omfattande 9,4 hektar, varav 7 hektar

utgjorde Vaksala kyrkoherdeboställes ängsteg och 2,4 hektar vore i enskild

ägo.

Med anmärkning, att markens användning såsom flygfält, vare sig

därför toges i anspråk eu större eller mindre del av det område, som å

den vid chefens för fortifikationen promemoria den 28 mars 1914 fogade

kartskiss utmärkts med gröna linjer, icke behövde föranleda flyttning av

vägen eller annan åtgärd med densamma än igenfyllning av möjligen

befintliga öppna diken och dessas förändring till täckdiken, ville arméförvaltningen

meddela, att arméförvaltningen ej hade något att erinra

mot den förskjutning av flygfältets läge, som styrelsen för lantbruksinstitutet

föreslagit, under förutsättning att ifrågavarande områden av

Lantbruks
styrelsens
yttrande.

Arméförvaltningena

framställning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.

Hovstallängarna och Vaksala kyrkoherdeboställes ängsteg samt det enskilda

ägoområdet därför kunde förvärvas. Det enskilda ägoområdet

emellan Kungsängen och Hovstallängarna vore, såsom arméförvaltningen

inhämtat, beläget närmast Fyrisån, varför marken kunde antagas vara

sank och ej lämplig såsom byggnadsplats. Fördenskull vore detta område,

som, därest icke även den bredvid liggande kyrkoherdeboställets

ängsteg åtkommes, endast kunde komma till användning som byggnadsplats,

ensamt av mindre gagn. Men om mark omedelbart norr om Kungsängen

till hela bredden emellan Fyrisån och stora landsvägen kunde

erhållas, kunde det föreslagna området av Kungsängen minskas med

ungefär motsvarande areal.

Någon utredning om kostnaderna för genomförandet av det nu utav

styrelsen för lantbruksinstitutet framställda förslag förelåge icke. Men

på grund därav att några byggnader, såsom arméförvaltningen inhämtat,

ej förefunnes vare sig å det enskild person tillhöriga området eller å

prästgårdsj ord en och att, enligt vad av sistnämnda styrelses yttrande

framginge, marken norr om Kungsängen vore mindre värdefull än Kungsängsmarken,

torde kunna antagas, att kostnaderna ej skulle uppgå till

de belopp, som lantbruksinstitutets styrelse och domänstyrelsen uppgivit

för avstående utav den i chefens för fortifikationen promemoria omförmälda

mark.

Därest Kungl. Maj:t skulle finna skäligt bestämma, att det av styrelsen

för lantbruksinstitutet föreslagna område norr om Kungsängen

skulle förvärvas för lantförsvaret, skulle sålunda antingen, för den händelse

endast flygskolan skulle förläggas till Uppsala, det med gröna

linjer omslutna områdets södra gräns kunna få motsvarande förflyttning

norrut, eller, om det föreslagna fälttelegrafregementet i sin helhet skulle

dit förläggas, det med röda linjer omslutna områdets södra gräns kunna

få liknande förflyttning norrut. Under nämnda förutsättning föresloge

därför arméförvaltningen, det Kungl. Maj:t täcktes dels, efter riksdagens

medgivande, föreskriva, att ifrågavarande område om 31 hektar av Hovstallängarna

skulle jämte erforderliga delar av Kungsängen överlämnas

till lantförsvaret, dels ock förordna, att jämväl skulle till lantförsvaret,

för att användas till flygfält och plats för därför erforderliga hangarer

samt förråds- och verkstadsbyggnader eller ock därjämte till kasernplats

och övningsfält för fälttelegrafregementet, avträdas den emellan Kungsängen

och berörda Hovstallängar befintliga mark om 9,4 hektar, varav

7 hektar utgjorde Vaksala kyrkoherdeboställes ängsteg och 2,4 hektar tillhörde

enskild person, mot ersättning, som finge bestämmas på sätt i förordningen

den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 110.

13

för allmänt behov stadgades, varvid Kungl. Maj:t torde vilja framdeles

förordna angående dispositionen av det belopp, som kunde varda bestämt

såsom lösen för berörda ängsteg.

Om åter Kungl. Maj:t funne det förut föreslagna och å förberörda

kartskiss utmärkta området, varom utredning nu förelåge och vilket för

det ena och andra ändamålet vore synnerligen lämpligt, böra tagas i

anspråk såsom flygfält eller såsom flygfält samt kasernplats och övningsfält

för fälttelegrafregementet, torde Kungl. Maj:t om detta områdes

överlämnande till lantförsvaret vilja avlåta nådig proposition till riksdagen.

I varje fall ville arméförvaltningen föreslå, att tillträdesdagen för

lantförsvaret bestämdes till den 14 mars 1915. Det vore nämligen av

vikt, att åtgärder snarast möjligt kunde vidtagas för markens iordningställande

och flygskolebyggnaders uppförande.

Vidkommande de av styrelsen för lantbruksinstitutet och domänstyrelsen

uppgivna ersättningsbelopp för överlämnandet av mark utav Kungsängen

till flygfält eller till flygfält och område för fälttelegrafregementet,

ansåge sig arméförvaltningen, ehuru beloppen vore oförutsett höga, ej

kunna däremot framställa någon anmärkning, då beloppen vore bestämda

efter sakkunnig utredning. Som större delen av marken även efter dess

överlämnande till lantförsvaret kunde giva avkastning, som då komme

att ingå till fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel,

ansåge arméförvaltningen ersättningsbeloppen kunna gäldas av nämnda

medel, vilka därtill lämnade tillgång, vadan något särskilt anslag för

ändamålet icke syntes behöva äskas av riksdagen.

Ån}m hörd i ärendet har domänstyrelsen den 26 maj 1914 meddelat,

att utav norra skiftet av Uppsala hovstalläng, som varit utarrenderad

i 21 lotter, numera endast lotterna n:ris 1—4 och 7 med undantag av

vissa för dubbelspåret Uppsala—Järva exproprierade områden samt n:ris

12—21 med en areal av tillhopa 38 hektar 53,90 ar tillhöra domänfonden,

att dessa lotter nu äro utarrenderade till den 14 mars 1915, att

åtgärder för deras disposition efter nämnda den 14 mars icke vidtagits,

att lotterna n:ris 2, 13, 14 samt 17—19 äro obebyggda, att följande

enskilde tillhöriga hus finnas, nämligen: å lotten nr 1 en lada, å nr 3

en lada, å nr 4 boningshus, fähus, lider, svinhus och vedbod, å nr 7

en lada, å nr 12 fähus med slakteri, två lider och cn lada, å nr 15 en

loge, å nr 16 loge och foderhus samt mindre bod, å nr 20 en mindre

bod och å nr 21 en loge, samt att vid år 1908 verkställd uppskattning

av Uppsala hovstalläng lotterna n:ris 1—4 och 7 med nämnda undan
-

DomänRtyi

elsenö

yttrande den

26 maj 1914.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Infordrande

av förslag till

förläggning av

Fälttelegrafkåren.

Arméförvaltningens

fortifikationsdepartements

skrivelse den

16 december

1914.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.

tag samt n:ris 12—21, efter ett pris av 3,600 kronor för hektar, saluvärderats

till i runt tal 138,750 kronor och lotterna n:ris 22—56 eller

hovstallängens södra skifte såsom jordbruksegendom åsatts ett försäljningsvärde

av 173,700 kronor.

Mot förslaget att upplåta Uppsala hovstall äng eller delar därav till

lantförsvaret och Ultima lantbruksinstitut från och med den 14 mars 1915

har domänstyrelsen icke funnit något att erinra under förutsättning att

utan kostnad för domänfonden uppgörelse träffades med arrendatorerna av

södra skiftet om avstående av marken vid nämnda tidpunkt och att

domänfonden bereddes ersättning med det belopp, som kunde anses motsvara

värdet av den mark, som överlämnades; dock har styrelsen ånyo

framhållit, att vid eventuell upplåtelse av södra skiftet till lantbruksinstitutet

den å östra hörnet av lotten nr 26 befintliga lägenheten Grönvik

torde kunna utan olägenhet för lantbruksinstitutet avskiljas med en

areal av 50 ar och för domänfondens räkning hembjudas nuvarande

innehavaren Ruben Jansson, som ägde därå varande bostadshus, till inlösen

mot lägenheten åsatt försäljningsvärde, 1,000 kronor, i enlighet

med nådiga kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar.

Sedan 1914 års senare riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts därom

framställda förslag, dels besluta, att Fälttelegrafkåren skall utvidgas,

så att den kommer att bestå av stab, två fälttelegrafkompanier, ett

radiotelegrafkompani, ett ballongkompani, ett flygmaskinskompani samt

ett park- och ett tygkompani ävensom ett detachement i Boden, dels

ock för uppförande av nytt kasernetablissemang för kåren, då densamma

inom den närmaste tiden måste förflyttas från sin nuvarande förläggningsplats

på det s. k. Mariebergsområdet invid Stockholm, beräknat

ett belopp av 1,774,000 kronor, att utgå under åren 1916—1918, anmodade

jag den 6 november 1914 arméförvaltningens fortifikationsdepartement

att låta utarbeta och till lantförsvarsdepartementet inkomma

med förslag till förläggning av Fälttelegrafkåren.

Med anledning härav har fortifikationsdepartementet uti skrivelse

den 16 december 1914 anfört följande:

Av de undersökningar, som verkställts angående den lämpligaste

platsen för flygskolans förläggning, hade framgått, att denna skola

eller den del av Fälttelegrafkåren, som omfattade flygmaskinskompaniet,

borde förläggas till Uppsala. Fråga uppstode då, om Fälttelegrafkåren

i dess helhet — frånsett detachementet i Boden — skulle förläggas

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Ilo.

till samma plats eller om förläggningen skulle delas, så att flygskolan

skulle förläggas till Uppsala och kåren i övrigt å annan plats, närmare

bestämt å ifrågasatt plats å Järvafältet, väster om landsvägen till Uppsala

å det område, som nu upptoges av Lilla Frösunda gård.

Det syntes forfitikationsdepartementet vara självfallet, att flygskolan

icke borde skiljas från flygmaskinskompaniet i övrigt. Uti en tidigare

framställning rörande upprättandet av en luftflotta hade jämväl chefen

för generalstaben framhållit Uppsala, men ej Stockholm, såsom förläggningsort

för luftskeppshall och luftskepp, hangarer samt flygmaskiner.

Därav torde framgå, att bemälde chef ansåge flygmaskinskompaniet

böra förläggas till Uppsala.

Om det således finge anses uppenbart, att flygmaskinskompaniet

borde förläggas till Uppsala, återstode emellertid att avgöra, om även

övriga delar av Fälttelegrafkåren — oavsett detachementet i Boden —

skulle förläggas till Uppsala eller till Stockholm (Järvafältet). För den

sistnämnda förläggningen, som tidigare varit avsedd, kunde otvivelaktigt

talande skäl anföras, och chefen för kåren hade jämväl ansett, att denna

borde förläggas till Stockholm. Departementet ansåge sig emellertid

böra framhålla, att de av riksdagen beräknade medlen till kasernetablissemang

för kåren, 1,774,000 kronor, vore beräknade under förutsättningav

hela kårens — undantagande Bodendetachementet — förläggande å

en och samma plats. Ehuru beräkningarna vore gjorda under antagande,

att denna plats skulle bliva å Järvafältet, kunde de dock gälla

även för förläggningen av hela kåren till Uppsala. Visserligen hade

ej några grundundersökningar därstädes vidtagits och möjligen kunde

befaras, att byggnadsgrunden där skulle kräva högre kostnader än å

Järvafältet, men motsvarande besparingar kunde utan tvivel göras å

planering m. m. Då således byggnadskostnaden vid hela kårens förläggning

till Uppsala skulle uppgå till det för kasernetablissemang beräknade

beloppet, vore att tillse, i vad mån nämnda belopp kunde vara

tillräckligt även för de byggnader, som erfordrades, därest förläggningen

delades mellan Järvafältet och Uppsala.

Vid sådan fördelning kunde kostnaderna för underofficers- och kasernbyggnader

å Järvafältet nedbringas med 60,000 kronor, varjämte för

hangarer beräknade 35,000 kronor bortfölle. Med motsvarande minskning

av posten »oförutsedda utgifter» skulle kostnaden för etablissemanget

å Järvafältet bliva 1,670,000 kronor, vilket belopp kunde genom

användandet av redan nu å fältet befintliga byggnader ytterligare nedbringas

med omkring 26,000 kronor till 1,644,000 kronor. För flygmaskinskompaniet

i Uppsala måste uppföras underofficersbyggnad, ka
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Chefen för

generalstaben.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr Ilo.

sernbyggnad, byggnad för 3 spiltor, 2 fordon, 6 automobiler och 9

motorcyklar, verkstadsbyggnad, hangarer, avträden och uthusbyggnader,

vartill komme planering och stängsel, yttre rörledningar och elektrisk

belysning. Sammanlagda kostnaderna härför hade beräknats till 242,000

kronor. Kårens mellan Järvafältet och Uppsala delade etablissemang

skulle således betinga en kostnad av tillhopa (1,644,000 + 242,000 =)

1,886,000 kronor eller (1,886,000 — 1,774,000 =) 112,000 kronor mera,

än riksdagen för kasernetablissemang beräknat. Om Kungl. Maj:t beslöte

den nu omhandlade delade förläggningen, syntes sistnämnda belopp

kunna, efter riksdagens medgivande, anvisas från lantförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Vid beräkning av kostnaderna i ena och andra fallet hade hänsyn

icke tagits till kostnader för mark. De utgifter härför, som för förläggningen

till Uppsala vare sig av hela kåren eller endast av flygmaskinskompaniet

erfordrades, kunde, såsom arméförvaltningen i sin

förutnämnda skrivelse den 6 maj 1914 framhållit, i sin helhet gäldas

av Ijärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel.

Vidkommande omfattningen av den erforderliga marken åberopade

fortilikationsdepartementet arméförvaltningens nyssnämnda skrivelse samt

förordade, att, i enlighet med vad jämväl styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut

och lantbruksstyrelsen uttalat, norra skiftet av Uppsala hovstalläng

och den söder därom befintliga dels enskild person och dels

Vaksala kyrkoherdeboställe tillhöriga mark jämte delar av Ultuna kungsäng

för lantförsvaret förvärvades. Departementet vidhölle sålunda sin

förut gjorda anhållan i fråga om markförvärvet.

Beträffande utarbetandet av förslag till förläggning ansåge sig

fortifikationsdepartementet icke för närvarande kunna därom vidtaga

mera utredning, än vad enligt det ovan anförda åstadkommits, utan

avvaktade departementet Kungl. Maj:ts beslut i förläggningsfrågan.

Sedan bestämt blivit, om hela Fälttelegrafkåren, utom Bodendetachementet,

skulle förläggas till Uppsala eller om endast flygmaskinskompaniet

skulle dit förläggas och för övriga delar byggas å Järvafältet,

komme departementet att efter omständigheterna utarbeta fullständigt

förslag.

Uti infordrat yttrande den 18 februari 1915 har chefen för generalstaben

förklarat sig icke kunna förorda den ifrågasatta förflyttningen

av Fälttelegrafkåren till Uppsala, enär eu förläggning dit vore förenad

med alla de olägenheter, som kårens nuvarande förläggning till Stock
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.

holm innebure, utan att medföra denna förläggnings — särskilt i utbildningshänseende

— högst betydande fördelar. Fälttelegraf kårens

huvuddel borde fortfarande såsom hittills vara förlagd till Stockholm.

De med kåren tillsvidare förenade ballong- och flygmaskinskompanierna

kunde däremot utan olägenhet förläggas till annan ort än kårens huvuddel.

Uti särskild skrivelse av samma dag har chefen för generalstaben

närmare utvecklat skälen för denna sin uppfattning.

Chefen för fortifikationen har härefter i särskild skrivelse den 22 chefen för

februari 1915 avgivit infordrat yttrande i ärendet samt därvid upptagit ^Yonen*

till bemötande de särskilda invändningar, som blivit framställda mot att

förlägga Fälttelegrafkåren i dess helhet till Uppsala. De olägenheter,

som ansåges vara förenade med eu sådan förläggning, syntes chefen

för fortifikationen böra och kunna ej oväsentligen reduceras. Därmed

ville dock bemälde chef ej hava sagt, att det ej syntes även honom

vara i vissa avseenden fördelaktigast, om hela kåren kunnat förläggas

till Järvafältet. Då emellertid, enligt chefens för generalstaben förut

uttalade mening, ffygväsendets lämpligaste förläggningsort vore Uppsala,

och då för övrigt ett fullgott flygfält ej kunde erhållas inom Järvafältet,

borde ju flygmaskinskompaniet förläggas till Uppsala. Att dit

även förlägga ballongkompaniet, som chefen för generalstaben syntes

förutsätta vara meningen, hade hittills ej varit på tal och torde ej

heller böra ske annat än i samband med hela kårens ditförläggning.

Då emellertid bemälde chef motsatte sig detta senare alternativ, komme

det för förläggningsortens slutgiltiga bestämmande att bero på, huruvida

Kungl. Maj it ansåge de anförda skälen mot hela kårens förläggning

till Uppsala väga mera, än den med delad förläggning ovillkorligen

förenade ökade kostnaden.

I särskild skrivelse den 5 juni 1913 har chefen för generalstaben nepartement»- förklarat, att Uppsala av vissa skäl bör utgöra centralpunkten för chefen,

arméns flygväsende i vad det avser södra Sverige. Vid sådant förhållande

torde avgörande betydelse icke böra tillmätas de betänkligheter,

som av styrelsen för Ultima lantbruksinstitut uttalats mot upplåtande

till flygfält av viss mark, som av sakkunnig myndighet anses

vara därtill synnerligen lämplig. Jag anser mig aliså böra förorda, att

Fälttelegrafkårens flygmaskinskompani förlägges till närheten av Uppsala.

Då Fälttelegrafkårens kasernetablissemang inom de närmaste åren

måste förflyttas från dess nuvarande plats å det s. k. Mariebergsområdet,

invid Stockholm, har emellertid fråga uppstått, huruvida icke

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 93 höft. (Nr Ilo.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 110.

kåren i dess helhet lämpligen borde förläggas till Uppsala i stället för,

såsom förut varit avsett, till Järvafältet. Enligt vad fortifikationsdepartementet

uppgivit, skulle i dylikt fall nytt kasernetablissemang för kåren

kunna uppföras för den av riksdagen härför beräknade kostnaden,

1,774,000 kronor, medan däremot en delad förläggning av kåren skulle

medföra en ökning av byggnadskostnaden med 112,000 kronor.

Såsom ovan nämnts, bar chefen för generalstaben, med hänsyn till

därmed förenade olägenheter, icke ansett sig kunna förorda en förläggning

till Uppsala av kåren i dess helhet. Chefen för fortifikationen

åter har ansett, att de framhållna olägenheterna både böra och kunna

icke oväsentligen reduceras. Vid övervägande av de olika skäl, som

kunna andragas till förmån för det ena eller andra alternativet, har

jag emellertid kommit till den uppfattningen, att Stockholm och Uppsala

torde såsom förläggningsorter i stort sett få anses vara fullt likvärdiga.

Vid sådant förhållande och då en förläggning av enbart fiygmaskinskompaniet

till Uppsala skulle medföra avsevärt ökade kostnader,

finner jag mig böra tillstyrka, att kåren i dess helhet förlägges till Uppsala.

Jag tillåter mig i detta sammanhang meddela, att Uppsala stad

förklarat sig villig att kostnadsfritt för kronan till gränsen för kasernetablissemanget

framdraga ledningar för vatten, avlopp, gas och elektriskt

ljus ävensom att för Fälttelegrafkårens räkning tillhandahålla vatten, gas

och elektrisk ström till pris, ej överstigande vad staden betingade sig

av andra större avnämare.

över de områden, vilka ifrågasatts såsom flygfält, respektive

övningsfält, för kåren, har jag låtit uppgöra karta, som torde få

bifogas statsrådsprotokollet för denna dag. A kartan hava med fulldragna

gröna, respektive röda, linjer utmärkts de av chefen för fortifikationen

i promemorian den 28 mars 1914 angivna områden. Det

synes mig emellertid lämpligt, att övningsfältet i enlighet med styrelsens

för Ultunas lantbruksinstitut önskan, mot vilken arméförvaltningen

icke haft något att erinra, förskjutes norrut in på norra skiftet av

Uppsala hovstalläng. Det läge, övningsfältet härvid skulle erhålla,

har, efter överläggning med chefen för fortifikationen, å kartan angivits

med fulldragna blåa begränsningslinjer.

Såsom av kartan framgår, skulle vid nämnda förskjutning norrut

komma att av hovstallängens norra skifte tagas i anspråk för övningsfältet

de under domänstyrelsens förvaltning stående lotterna nr 1—4,

7 och 12—21 med en areal av tillhopa 38,5390 hektar. Som förut

nämnts, tilländagår arrendetiden för dessa lotter den 14 innevarande

månad. Emellertid har Kungl. Maj:t den 5 nästlidna februari anbefallt

domänstyrelsen att på de för kronan förmånligaste villkor, som kunna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 110.

19

betingas, ombesörja ifrågavarande ägolotters skötsel och vård under ett

år till den 14 mars 1916. Vid denna tidpunkt torde lotterna lämpligen

böra överflyttas till lantförsvaret. 1 enlighet med vad riksdagen

förut i liknande fall medgivit, torde överflyttandet böra ske mot den ersättning

Kungl. Maj:t kan bestämma eller efter motsvarande nedskrivning

i statens domäners fond.

För att erhålla det nu av mig förordade övningsfältet måste emellertid

ytterligare dels exproprieras Vaksala kyrkoherdeboställes ängsteg

och Vaksala kyrkobys Kungsängsteg dels ock till lantförsvaret — lämpligen

den 14 mars 1916 — överflyttas den del av den under Ultuna lantbruksinstitut

lydande Kungsängen, som faller inom de fulldragna blåa

begränsningslinjerna å kartan och som enligt verkställd beräkning utgör

86 hektar.

Sistnämnda areal skiljer sig föga från den, som i chefens för fortifikationen

promemoria den 28 mars 1914 avsetts i alternativ I, och

billigheten synes därför kräva, att styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut,

på sätt arméförvaltningen, i händelse av nyssnämnda alternativs godkännande,

tillstyrkt, i vederlag för området ej mindre tillerkännes en

kontant ersättning av 42,000 kronor än även får åt sig överlämnat södra

skiftet av Uppsala hovstalläng. Härvid torde dock, såsom domänstyrelsen

framhållit, lägenheten Grönvik om 50 ar böra undantagas och mot

eu köpeskilling av 1,000 kronor försäljas till Ruben Jansson, som äger

å lägenheten varande bostadshus.

Åven nyssnämnda skiftes överlämnande torde böra ske den 14

mars 1916 och mot den ersättning Kungl. Maj:t kan bestämma eller

efter motsvarande nedskrivning i statens domäners fond. Då emellertid

detta skifte är utarrenderat till den 14 mars 1917, måste arrendatorerna

hållas skadeslösa, för det de innan arrendetidens utgång avträda

arrendet. Kostnaderna härför torde enligt verkställd beräkning

komma att uppgå till omkring 10,300 kronor.

De av mig tillstyrkta ersättningsbeloppen kunna gäldas av arrende-,

jordskylds- och tomtöresmedlen, från vilka medel jämväl torde kunna

utgå expropriationslösen för nämnda båda ängstegar. Något anslag för

dessa ändamål skulle således icke behöva äskas av riksdagen. Däremot

bör den av mig föreslagna ändringen i fråga om användningen av

vissa staten tillhöriga jordar icke äga rum utan riksdagens samtycke.

I anslutning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes förslå riksdagen medgiva,

att den 14 mars 1916 till lantförsvaret, för att användas till förläggningsplats

och övningsfält för Fälttelegrafkåren, överlåtas dels från

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.

domänstyrelsen de under styrelsens förvaltning varande lotterna nr 1—4,

7 och 12—21 om tillhopa 38,5390 hektar av norra skiftet av Uppsala hovstalläng,

dels ock från Ultima lantbruksinstitut den del av Kungsängen,

som faller inom de å omförmälda, vid statsrådsprotokollet fogade karta

angivna fulldragna blåa linjerna och i areal innehåller 86 hektar,

att, såsom vederlag för sistnämnda överlåtelse, utöver viss gottgörelse

i penningar, till Ultuna lantbruksinstitut den 14 mars 1916

från domänstyrelsen överlåtes södra skiftet av Uppsala hovstalläng,

med undantag dock för därå befintliga lägenheten Grön vik, som med

en areal av 50 ar torde för domänfondens räkning få till Ruben

Jansson, som äger därå befintliga byggnader, försäljas för en köpeskilling

av 1,000 kronor,

samt att nyssnämnda överlåtelser från domänstyrelsen må ske mot

den ersättning, Kungl. Maj:t kan bestämma, eller efter motsvarande nedskrivning

i statens domäners fond.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

t

H. J. Th. Beskow.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1915*

opaginerad Kontrollera mot PDF

KARTA

öfver

UPPSALA HOFSTALLÄNG, ULTUNA KUNGSÄNG

SAMT VAKSALA KYRKBY ÄNG

I DANMARKS SOCKEN, VAKSALA HÄRAD, UPPSALA LÄN

Förminskad efter en år 1914 af distriktslandtm. i.Hj.Schönström upprättad karta.

Uppso/a

stads ägor.

Uppsala

bangård.

Uppsala

\ stods

Uppsa/a

Färgernas Detydelse
H9

Tomt

I i Åker

GEN STAB Irr Anst

SKALA 1=20,000

500 in

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:120 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av mark till lantförsvaret att användas till förläggningsplats och övning s. 1 i texten
  2. SJoU 1915:1 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av mark till lantförsvaret att användas till förläggning splats och övningsfält för Fäl s. 1 i texten