Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter förre skolläraren Johan Fredrik August Pettersson från Hjelminge i Gåsinge socken m. fl

1915-04-10 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:142, Angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter förre skolläraren Johan Fredrik August Pettersson från Hjelminge i Gåsinge socken m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.

1

Nr 142.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående efterskänkande

av kronans rätt till danaarv efter förre

skolläraren Johan Fredrik August Pettersson från

Hjelminge i Gåsinge socken m. fl.; given Stockholms

slott den 10 april 1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva

1) att kronans rätt till danaarv efter förre skolläraren Johan Fredrik

August Pettersson från Hjelminge i Gåsinge socken må efterskänkas till

förmån för Dillnäs församling; dock att av danaarvsmedlen skall till

kammaradvokatfiskalen utgå aktoratsarvode enligt de för beräkning av

sådant arvode gällande grunder samt att beträffande sättet för de efterskänkta

medlens användning skall gälla vad Kungl. Maj:t härom förordnar;

2) att kronans rätt till de danaarvsmedel efter målaren Anders

Gustaf Höländer från Vaxholm, som inlevererats till statsverket, må,

efter avdrag av det av kammaradvokatfiskalen uppburna alctoratsarvode,

efterskänkas till förmån för Nolanders änka Emma Mathilda Nolander,

född Andersson;

3) att kronans rätt till danaarv efter Olof Nordström från Nyåker

i Ljusdals socken må efterskänkas till förmån för änkan Anna Lindahl

i Sillerbo; dock att av danaarvsmedlen skall till kammaradvokatfiskalen

utgå aktoratsarvode enligt de för beräkning av sådant arvode gällande

grunder;

4) att kronans rätt till de danaarvsmedel efter förre stenarbetaren

Karl Ekström från Uppsala, som inlevererats till statsverket, må, efter

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 127 höft. (Nr 142.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.

avdrag av det av kammaradvokatfiskalen uppburna aktor atsarvode, eiterskänkas

till förmån för Erik Martin Andersson;

5) att den danaarvsrätt, kronan kan äga till den del av kvarlåtenskapen

efter Maria Kristina Hellberg från Saltsjöbadens köping,

som enligt ett av benne den 21 september 1912 upprättat testamentarisk!

förordnande tillerkänts Thora Gabriella Kjellberg i Stockholm, må efterskänkas

till förmån för bemälda Thora Gabriella Kjellberg; dock med

villkor att av de medel, varom nu är fråga, skall till kammaradvokatfiskalen

utgå aktoratsarvode enligt de för beräkning av sådant arvode

gällande grunder samt att anspråk på gottgörelse för kostnader å utav

kammar ad vokatfiskalsämbetet mot Thora Gabriella Kjellberg anhängiggjord

rättegång angående giltigheten av ovannämnda förordnande icke

må av henne göras mot kronan gällande.

De ovannämnda ärenden tillhörande handlingarna skola riksdagens

vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

10 april 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Yennersten anförde härefter:

Till Eders Kungl. Maj:t hava inkommit åtskilliga ansökningar

om efterskänkande av kronans rätt till danaarv. Då vissa av dessa

ärenden numera föreligga i vederbörligen utrett skick, anhåller jag att

nu få redogöra för desamma.

Den 5 november 1911 avled förre skolläraren Johan Fredrik August

Pettersson från Hjelminge i Gåsinge socken. I instrumentet över den

efter honom den 13 i samma månad förrättade bouppteckningen, enligt

vilken behållningen i boet utgjorde 704 kronor 79 öre, uppgavs, att

Pettersson icke efterlämnat kända arvingar.

Genom en vid bouppteckningen företedd, obevittnad handling av

den 11 september 1911 hade Pettersson, som varit klockare och

organist i Dillnäs församling, förordnat, att av hans kvarlåtenskap

800 kronor skulle tillfalla Dillnäs församlings kyrka, mot villkor

att han bleve begravd på församlingens kyrkogård. Berörda hand
-

Danaarv efter

förre skolläraren

J. F.

A. Pettersson.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 142.

ling bevakades såsom testamente vid lagtima vintertinget med Daga

härad den 1 februari 1912, varefter handlingen den 29 augusti samma

år delgavs Kungl. Maj:t och kronan. Då några arvingar till Pettersson

ej inom natt och år efter dennes död givit sig tillkänna, instämde

kammaradvokatfiskalsämbetet å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar bland

andra Dillnäs församling till 1913 års lagtima hösteting med Daga härad,

under yrkande att testamentet ifråga måtte, såsom ogiltigt, förklaras

icke utgöra hinder för kronan att tillträda kvarlåtenskapen efter Pettersson

samt vederbörande förpliktas att till kronan redovisa kvarlåtenskapen

jämte ränta därå från Petterssons dödsdag. Under rättegången har ingivits

en redovisningsräkning, enligt vilken boets behållning den 31

december 1912 utgjort 701 kronor 49 öre. Genom numera lagakraftvunnet

utslag av den 31 mars 1914 har häradsrätten bifallit den av

ämbetet i målet förda talan.

I en till Kungl. Maj:t den 8 december 1913 inkommen skrift har

nu Dillnäs församling anhållit, att kronans rätt till ifrågavarande kvarlåtenskap

intill ett belopp av 800 kronor måtte till församlingens förmån

efterskänkas. Vid ansökningen hava fogats, bland annat, dels ett av

komministern Emil Rosell utfärdat intyg, att Pettersson blivit den 12

november 1911 begravd å Dillnäs församliDgs kyrkogård, dels ett av

Anna Törner och C. E. Törner i Hjelminge på heder och samvete avgivet

intyg, att Pettersson, som vårdats i intygsgivarnas hem från våren

1911 till sin död, under hela denna tid varit vid sunt förstånd samt

att förberörda testamentshandling påträffats omedelbart efter hans död,

dels ock ett intyg av L. E. Karlson och A. C. Larsson i Dillnäs by,

att de, som varit Petterssons lärjungar, vore övertygade därom att

testamentet i fråga, vilket för dem företetts, vore av Pettersson skrivet

och underskrivet.

Över ifrågavarande ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Södermanlands län den 23 januari 1914 avgivit infordrat utlåtande

samt därvid tillika överlämnat yttranden i ärendet från vederbörande

kontraktsprost ävensom domkapitlet i Strängnäs, vilka tillstyrkt bifall

till ansökningen.

Kungl. Maj:ts befallningshavande förordar jämväl för egen del ansökningen

samt förklarar sig anse, att det belopp, som i händelse av

bifall till densamma kunde komma Dillnäs församlings kyrkokassa till

del, icke borde få användas till bestridande av löpande utgifter, utan

att, sedan beloppet, som kunde kassan tillkomma, blivit till siffran känt

och till kassan utbetalt, det måtte ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag

av domkapitlet i Strängnäs förordna om sättet för medlens användning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Ma) ds Nåd. Proposition Nr 142.

På grund av remiss har kammaradvokatfiskalsämbetet inkommit

med yttrande i ärendet, däri ämbetet hemställer, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen, att kronans rätt till förevarande danaarv finge till

sökandens förmån efterskänkas, dock med ämbetet förbehållen rätt till

aktoratsprovision, varjämte ämbetet ansluter sig till det av Kungl. Maj:ts

befallningskavande framställda förslag beträffande sättet för användningen

av de medel, som Dillnäs församling sålunda kunde komma att uppbära.

Då jag icke har något att erinra mot bifall till ifrågavarande ansökning

och det synes mig välbetänkt, att, på sätt Kungl. Maj:ts befallnmgshavande

och kammaradvokatfiskalsämbetet förordat, särskilda föreskrifter

bliva meddelade angående sättet för användningen av ifrågavarande

medel, därest de bliva till församlingen efterskänkta, får lag

alltså hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att kronans rätt till danaarv efter förre

skolläraren . Johan Fredrik August Pettersson från

Hjelminge i Gåsinge socken må efterskänkas till förmån

för Dillnäs församling; dock att av danaarvsmedlen

skall till kammaradvokatfiskalen utgå aktoratsarvode

enligt de för beräkning av sådant arvode gällande

grunder samt att beträffande sättet för de efterskänkta

medlens användning skall gälla vad Kungl. Maj:t härom

förordnar.

®en 19 oktober 1911 avled målaren Anders Gustaf Nolander från Danaarf efter

Vaxholm. I instrumentet över den efter honom den 19 januari 1912 målaren A-<?.

förrättade bouppteckningen, vilken upptog en behållning i''boet av 123 Solander''

kronor 33 öre, antecknades änkan Emma Mathilda Nolander, född

Andersson, såsom enda stärbhusdelägare.

Inför Vaxholms rådhusrätt anställdes den 14 oktober 1912 vittnesförhör

för dödsfalls skull med änkan Karolina Lovisa Nordquist, född

Norr, angående tillkomsten av ett av Nolander muntligen gjort testamentariskt

förordnande. Härvid berättade vittnet: En daggört före

Nolanders frånfälle hade vittnet på uppdrag av hustru Nolander, vilken

av någon anledning måst större delen av dagen vara borta från hemmet,

uppehållit sig i makarnas bostad för att vårda Nolander, vilken varit sängliggande

illa sjuk. Härunder hade denne till vittnet yttrat, att han kände

döden nära förestående, samt i sammanhang därmed förklarat, att hans

yttersta vilja vore, att hans hustru skulle efter hans död bekomma allt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 142.

vad han ägde. Nolander hade flera gånger bett vittnet att noga lägga

på minnet, vad han sagt, samt att inför Gud lova honom att tillse, att

hans sålunda uttalade vilja bleve respekterad, vilket vittnet också lovat

och med handslag bekräftat. Vid det omvittnade tillfället, då ej någon

annan än vittnet varit tillstädes, hade Nolander visserligen varit svårt

sjuk men ändock fullt redig och klar samt handlat fullt irivilligt.

Då inom natt och år efter Nolanders död icke någon arvinge efter

honom givit sig tillkänna, framställde kammaradvokatfiskalsämbetet å

kronans vägnar anspråk på hälften av behållningen i boet såsom danaarv.

Med anledning härav blevo av Nolanders i postsparbanken innestående

medel 61 kronor 66 öre till advokatfiskalsämbetet såsom danaarv utbetalade

och därefter till statsverket inlevererade. Av berörda belopp har advokatfiskalsämbetet

i aktoratsarvode uppburit tio procent eller 6 kronor 17 öre.

Uti en den 5 augusti 1913 till Kungl. Maj:t ingiven skrift har

nu änkan Nolander anhållit, att kronans rätt till ifrågavarande danaarvsmedel

måtte till hennes förmån efterskänkas.

Över ifrågavarande ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Stockholms län avgivit infordrat utlåtande, däri bemälde befallningshavande

med hänsyn till sökandens knappa ekonomiska omständigheter

och då det syntes hava varit den avlidnes vilja, att sökanden efter hans

död skulle bekomma hela kvarlåtenskapen, förordat bifall till ansökningen.

Vid berörda utlåtande fanns fogat utdrag av protokoll, fört hos

magistraten i Vaxholm den 9 februari 1914, utvisande, att magistraten,

som inhämtat, att änkan Nolander vore född år 1848 samt befunne sig

i mycket torftiga omständigheter, på det livligaste tillstyrkte hennes

förevarande ansökan.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som på grund av nådig remiss jämväl

yttrat sig över ansökningen, har med hänsyn till vad i ärendet

förekommit funnit ansökningen vara förtjänt av bifall samt tillstyrker, att

proposition måtte avlåtas till riksdagen, i syfte att kronans rätt till ifrågavarande

danaarvsmedel, vilka efter avdrag av förberörda aktoratsprovision

utgjorde 55 kronor 49 öre, måtte efterskänkas till förman för sökanden.

På srrund ''av vad sålunda förekommit hemställer jag,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att kronans rätt till de danaarvsmedel efter

målaren Anders Gustaf Nolander från Vaxholm, som

inlevererats till statsverket, må, efter avdrag av det av

kammaradvokatfiskalen uppburna aktoratsarvode efterskänkas

till förmån för Nolanders änka Emma Mathilda

Nolander, född Andersson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 142.

Den 13 maj 1899 avled Olof Nordström från Nyåker i Ljusdals Danaarv efter

socken av Gävleborgs län. I instrumentet över den efter honom den °- Hordström.

15 juli samma år upprättade bouppteckningen antecknades såsom stärbhusdelägare

endast den avlidnes änka Anna Kristina Nordström, född

Hallqvist. En fastighet med ett värde av 800 kronor ingick bland tillgångarna

i boet. Behållningen i boet uppgick till 3,611 kronor.

Vid Ljusdals tingslags häradsrätt lät änkan Nordström den 31

oktober 1899 såsom testamente bevaka vissa av Olof Nordström fällda

yttranden angående dispositionen av hans kvarlåtenskap, vilka yttranden

emellertid, enligt vad som upplystes vid ett beträffande desamma inför

häradsrätten sistnämnda dag anställt vittnesförhör för dödsfalls skull,

endast inneburit, att makarna Nordström haft för avsikt att upprätta ett

inbördes testamente, samt att mannen Nordström anmodat handlanden

Johan Sköld att avfatta skriftligt förslag till ett dylikt. Ankan Nordström,

som suttit i orubbat bo, avled den 27 juni 1907, efter det hon

genom ett den 6 februari 1907 upprättat testamente förorduat, att all

hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla hennes kusin änkan Anna Lindahl

i Sillerbo. Ankan Lindahl kom jämväl i besittning av makarna Nordströms

hela kvarlåtenskap.

Enligt den efter änkan Nordström upprättade bouppteckningen

uppgick behållningen i boet till ett belopp av 2,656 kronor 23 öre; och

bland tillgångarna i boet återfanns ovannämnda fastighet.

Under åberopande av att Olof Nordströms förut omförmälda, såsom

muntligt testamente bevakade uttalanden icke kunde anses innefatta ett

i laga ordning upprättat testamente, att någon arvinge efter honom icke

anmält sig inom föreskriven tid av natt och år efter hans död, samt att

hans kvarlåtenskap förty såsom danaarv borde tillfalla kronan, uttog

kammaradvokatfiskalsämbetet stämning å änkan Lindahl till Ljusdals

tingslags häradsrätt med yrkande, dels att ifrågakomna såsom muntligt

testamente bevakade yttranden av Olof Nordström ävensom änkan Nordströms

testamente måtte förklaras icke utgöra hinder för kronan att

tillträda den del av makarna Nordströms bo, som finge anses såsom

mannens kvarlåtenskap, dels ock att änkan Lindahl måtte åläggas att

till kronan redovisa densamma.

Genom utslag den 1 november 1909 ogillade häradsrätten kronans

i målet gjorda yrkanden, enär det icke visats, att Olof Nordström förlorat

sin rätt att vara norsk medborgare och vid sådant förhållande

kronan icke kunde anses behörig att föra talan om utbekommande av

danaarv efter bemälde Nordström. Det slut, vartill häradsrätten kommit,

fastställdes av Svea hovrätt genom dom den 2 december 1910.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.

Sedan advokatfiskalsämbetet sökt ändring i hovrättens dom, prövade

emellertid Kungl. Maj:t uti dom den 18 juni 1914 rättvist att, med upphävande

av hovrättens dom, dels lörklara kronan äga att utan hinder

av mannen Nordströms såsom testamente bevakade yttranden tillträda

kvarlåtenskapen efter honom, dels ock förplikta änkan Lindahl, som

tagit kvarlåtenskapen i besittning, att till kronan redovisa densamma.

Uti en den 6 juli 1914 till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu

änkan Lindahl anhållit, att Kungl. Maj:t och kronan måtte till hennes

förmån efterskänka sin rätt till danaarv efter Olof Nordström. Till

stöd för framställningen har anförts huvudsakligen följande.

Sökanden, som vore änkan Nordströms kusin, hade under omkring^ fyra års

tid vårdat och skött bemälda änka, vilken på grund av »reumatism med åtföljande

förlamning» varit oförmögen att röra sig. Att denna skötsel och vård varit till

änkan Nordströms fulla belåtenhet, framginge tydligt av den omständigheten, att

hon kort före sin död till sökanden testamenterat all sin kvarlåtenskap, vari då

ansetts ingå även mannen Nordströms efterlämnade egendom. Sökanden, som även

delvis bekostat änkan Nordströms uppehälle, hade i förlitande på detta testamente

uraktlåtit att vid bouppteckningen efter henne såsom en sin fordran uppgiva, vad

sökanden för arbete och utlägg skäligen kunnat begära. Då sökanden vore gammal,

fattig och orkeslös, vore det ej mer än billigt, att hon för sitt framtida underhåll

finge behålla makarna Nordströms hela kvarlåtenskap.

Över ifrågavarande ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Gävleborgs län avgivit infordrat utlåtande, däri nämnda myndighet,

under hänvisning till tvenne bilagda yttranden av kronofogden i orten

och vederbörande länsman, tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.

Kronolänsmämnen har i berörda yttrande vitsordat, såväl att sökanden

under omkring 4 års tid skött änkan Nordström, vilken på grund av

sjukdom varit urståndsatt att vårda sig själv, som ock att hon vore

fullständigt medellös och så gott som oförmögen att genom arbete förskaffa

sig sin utkomst.

På grund av remiss har jämväl kammaradvokatfiskalsämbetet yttrat

sig i ärendet och därvid med hänsyn till förekomna omständigheter tillstyrkt

bifall till ansökningen samt förty hemställt, det täcktes Kung!.

Maj:t till riksdagen avlåta proposition i syfte, att kronans rätt till danaarv

efter Olof Nordström måtte till sökandens förmån efterskänkas, dock

med förbehåll om rätt för advokatfiskalsämbetet till aktoratsprovision å

de efterskänkta danaarvsmedlen, vilka torde böra anses uppgå till hälften

av det i bouppteckningen efter bemälde Nordström såsom boets

behållning uppgivna beloppet 3,611 kronor.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att kronans rätt till danaarv efter Olof Nordström

från Njåker i Ljusdals socken må efterskänkas

till förmån för änkan Anna Lindahl i Sillerbo; dock

att av danaarvsmedlen skall till kammaradvokatfiskalen

utgå aktoratsarvode enligt de för beräkning av sådant

arvode gällande grunder.

Den 15 maj 1912 avled förre stenarbetaren Karl Ekström från

Uppsala. I instrumentet över den efter honom den 26 juli samma år

upprättade bouppteckningen uppgavs, att den avlidne ej efterlämnade kända

stärbhusdelägare. Behållningen i boet uppgick till 902 kronor 46 öre.

Vid Uppsala rådhusrätt lät Erik Martin Andersson den 1 september

1913 såsom testamente bevaka ett av Ekström gjort muntligt förordnande,

angående vars tillkomst den 25 augusti samma år vittnesförhör

hållits vid rådhusrätten. Därvid hade två vittnen hörts, som intygat,

att Ekström vid enskilda samtal med vittnena, vid vilka tillfällen

vittnena icke på en gång närvarit, vid sunt och fullt förstånd samt av

fri vilja förklarat, att hans yttersta vilja vore, att bemälde Andersson

skulle bekomma hela hans kvarlåtenskap, varjämte det ena vittnet

intygat, att han blivit anmodad att skriftligen avfatta ett testamente

av berörda innehåll. Då emellertid ifrågavarande förordnande icke utgjorde

något i laga ordning tillkommet testamente samt i allt fall detsamma

icke blivit inom föreskriven tid bevakat, uppbar kammaradvokatfiskalsämbetet,

sedan vederbörande rörande kvarlåtenskapens förvaltning

avfordrats redovisning, för Kungl. Maj:ts och kronans räkning såsom

danaarv ett belopp av 853 kronor 6 öre, vilka medel, efter avdrag av

ämbetet tillkommande aktoratsarvode 85 kronor 31 öre, för Kungl. Maj:ts

och kronans räkning innestå å giroräkning i riksbanken.

Uti en den 21 november 1913 dagtecknad ansökning har nu förutnämnde

Erik Martin Andersson anhållit, att Kungl. Maj:t och kronan

måtte till Anderssons förmån efterskänka sin rätt till danaarv efter

Ekström. Till stöd för framställningen har anförts huvudsakligen

följande.

Sökanden vore den avlidnes fosterson. Även om den avlidnes i livstiden givna,

av sökanden såsom testamente bevakade muntliga förordnande icke kunde anses

uppfylla de fordringar i formellt hänseende, som lag för testamentes giltighet uppställde,

så hade likväl Ekströms uttryckliga vilja och önskan varit, att sökanden

skulle erhålla hans egendom. Då sökanden, som vore besättningskarl å en Stockholm

trafikerande ångare, befunne sig i knappa och bekymmersamma omständigheter,

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 127 höft. (Nr 142.) 2

Danaarv efter

förre stenarbetaren

K. Ekström.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition Nr 142.

vore sökanden i största behov av den hjälp, som kunde skänkas honom genom

erhållandet av fosterfaderns kvarlåtenskap.

Över ansökningen har överståthållareämbetet avgivit infordrat

yttrande, däri ämbetet under hänvisning till en bilagd polisrapport,

innefattande utredning angående sökandens person, och under åberopande

av såväl innehållet i de vittnesmål, som avlagts rörande den

avlidnes förberörda i livstiden havda yttranden i fråga om sin kvarlåtenskap,

som ock sökandens mindre goda ekonomiska ställning, för sin

del tillstyrkt, att kronans rätt till danaarv efter Ekström måtte varda

till sökandens förmån efterskänkt.

Av nyssberörda polisrapport inhämtas, bland annat, att sökanden,

som vore född 1887, vid späd ålder upptagits såsom fosterson av Ekström

och dennes hustru och vistats hos fosterföräldrarna till 14 års

ålder, att han icke ägde några tillgångar utöver sin arbetsförtjänst, att

han icke varit för brott straffad eller tilltalad samt att, såvitt kunnat

utrönas, intet ofördelaktigt vore om honom känt.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som på grund av remiss jämväl

yttrat sig över ansökningen, har på de av överståthållareämbetet uppgivna

skäl tillstyrkt bifall till ansökningen samt förty hemställt, det täcktes

kungl. Maj:t till riksdagen avlåta proposition, i syfte att kronans rätt

till ifrågavarande danaarvsmedel, som, efter avdrag av aktoratsprovisionen,

uppginge till 767 kronor 75 öre, måtte till sökandens förmån

efterskänkas.

På grund av vad sålunda förekommit, hemställer jag,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att kronans rätt till de danaarvsmedel efter

förre stenarbetaren Karl Ekström från Uppsala, som

inlevererats till statsverket, må, efter avdrag av det av

kaminaradvokatfiskalen uppburna aktoratsarvode, efterskänkas

till förmån för Erik Martin Andersson.

Vanaarv efter Den 1 oktober 1912 avled Maria Kristina Hellberg från Saltsjö
Maria

Kristi- pa(}ens köping. I instrumentet över den bouppteckning, som den 30

na Hellberg. noyemper 1912 upprättats efter henne, uppgavs, att den avlidna veterligen

ej efterlämnat kända arvingar, men att hon den 21 september

1912 upprättat ett testamente, som i avskrift bifogades bouppteckningen.

I detta testamente, som var bevittnat av konsul Robert Biinsow i Saltsjöbaden

och sjuksköterskan Sigrid Pehrsson å Sophiahemmet i Stockholm,

förklarade den avlidna, att de kontanta penningar, som hon hade

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.

innestående i Stockholms stads sparbank, skulle, efter avdrag av eventuella

skulder, tillfalla Thora Gabriella Kjellberg i Stockholm, samt att

återstoden av kvarlåtenskapen skulle tillkomma Hillevi Möllersvärd i

Saltsjöbaden. Förhör med förutnämnda testamentsvittnen anställdes inför

Stockholms rådhusrätts femte avdelning den 26 oktober 1912, och den

28 december samma år blev testamentet vid Svartlösa häradsrätt bevakat

för Thora Gabriella Kjellbergs räkning.

Tillgångarna i boet utgjorde enligt bouppteckningen 5,107 kronor

50 öre, därav innestående i Stockholms stads sparbank 4,052 kronor 50

öre, och skulderna 1,029 kronor 55 öre, vadan behållningen uppgick

till 4,077 kronor 95 öre.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som erhållit vetskap om att det ena

testamentsvittnet, konsul Bunsow, stode i sådant släktskapsförhållande

till en av testamentstagarna, Hillevi Möllersvärd, att han vore jävig

som testamentsvittne, uttog, då inom uatt och år efter Maria Kristina

Hellbergs död någon arvinge efter henne icke givit sig tillkänna, stämning

å förutnämnda Thora Gabriella Kjellberg till 1914 års sommarting

med Svartlösa häradsrätt under yrkande, att det av Maria Kristina Hellberg

upprättade testamentet »måtte, såsom ogiltigt, förklaras icke utgöra

hinder för Kungl. Maj:t och kronan att tillträda kvarlåtenskapen» samt

»vederbörande förpliktas att till Kungl. Makt och kronan redovisa kvarlåtenskapen

jämte ränta därå från dödsdagen, den 1 oktober 1912».

Uti en den 10 februari 1914 till Kungl. Maj:t ingiven skrift har

nu förutnämnda Thora Gabriella Kjellberg anhållit, att kronan måtte till

hennes förmån avstå från sina anspråk på den del av kvarlåtenskapen,

som i testamentet tillerkänts henne, samt därvid anfört bl. a, följande.

Testamentet hade icke blivit bevakat för Hillevi Möllersvärds räkning och

kunde därför icke heller berättiga henne till någon del av kvarlåtenskapen, vadan,

enligt sökandens uppfattning, konsul Bunsow, på den grund att han vore svåger

med Hillevi Möllersvärd, icke kunde anses jävig som testamentsvittne. Då emellertid

en rättegång skulle ställa sig dyrbar i förhållande till sökandens mycket begränsade

tillgångar, och någon tvekan icke syntes råda om den avlidnas yttersta vilja, hade

sökanden beslutat sig för att utan att avbida utfallet av rättegången göra ansökning

om efterskänkande av kronans eventuella rätt.

Vid ansökningen hava fogats tvenne intyg angående sökandens

ekonomiska ställning m. m., av vilka det ena, utfärdat den 5 februari

1914 av legitimerade läkaren T. Schneider, utvisar, att sökanden,

med vilken intygsgivaren sedan barndomen vore bekant, och med

vars ekonomiska ställning han vore fullt förtrogen, »är för sin existens

huvudsakligen hänvisad till sitt arbete, att hon därjämte måste i väsentlig

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kung!. Maj:ts Nåd. Preposition Nr 142.

grad sörja för en 83 år gammal moder utan några som helst tillgångar,

och att hon under de senare åren tidtals på grund av sjuklighet varit

arbetsoförmögen under ganska långvariga perioder».

över ifrågavarande ansökning har överståthållarämbetet avgivit infordrat

utlåtande, däri ämbetet under hänvisning till en bilagd polisrapport,

innefattande utredning rörande sökandens person och hennes ekonomiska

ställning, och med åberopande av Maria Kristina Hellbergs i testamentet

uttryckligen givna förordnande angående hennes kvarlåtenskap, för sin

del tillstyrkt, att kronans rätt till danaarv efter Maria Kristina Hellberg

måtte, i vad angår den del av kvarlåtenskapen, som genom testamentet

tillerkänts sökanden, till hennes förmån efterskänkas.

Av nyssnämnda polisrapport inhämtas bland annat, att sökanden,

som är född 1857 och sedan barndomen varit bekant med Maria Kristina

Hellberg, har anställning hos bokförläggarfirman Bonnier; att hennes

sammanlagda årsinkomst uppgår till ett belopp av 3,435 kronor, nämligen

2,700 kronor från nämnda firma, 500 kronor från Eva Bonniers

donationsfond, 200 kronor från pensionsinrättningen för lärarinnor vid

högre flickskolor samt 35 kronor från rånte- och kapitalförsäkringsanstalten

i Göteborg; att hon har ett kapital av 3,300 kronor innestående

i bank; samt att hon med tillhjälp av sina syskon försörjer sin 83 Vä

år gamla moder, som är boende hos henne.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har i infordrat yttrande anfört följande.

Ehuru sökanden, enligt vad av den förebragta utredningen framginge, icke

egentligen kunde anses befinna sig i knappa ekonomiska omständigheter, finge

advokatfiskalsämbetet, på grund av vad i ärendet förekommit och särskilt med

hänsyn tagen till den omständigheten, att det icke syntes råda någon tvekan om

att det varit den avlidnas vilja, det sökanden skulle bekomma större delen av

hennes efterlämnade kvarlåtenskap, tillstyrka, att ansökningen måtte vinna bifall,

samt att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition, i syfte att kronans

rätt till danaarv efter Maria Kristina Hellberg måtte, i vad anginge den del av

kvarlåtenskapen, som genom den avlidnas testamente tillerkänts sökanden, till

hennes förmän efterskänkas, dock med förbehåll om rätt för advokatfiskalsämbetet

till aktoratsarvode å de efterskänkta danaarvsmedlen.

Aven om den mot sökanden anhängiggjorda rättegången angående

giltigheten av Maria Kristina Hellbergs testamente skulle komma att

avgöras till kronans förmån och alltså kronans danaarvsrätt till den egendom,

varom nu är fråga, bleve fastslagen, anser jag i allt fall med hänsyn

till i ärendet förekomna omständigheter, att kronan bör till sökandens

förmån efterskänka sin rätt till omförmälda egendom. Godkännes denna

min uppfattning, synes mig onödigt att avvakta utgången av förevarande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 142.

rättegång, utan torde fast hellre kostnader och besvär undvikas genom

att redan nu fatta beslut om efterskänkande av ifrågavarande danaarvsmedel.

Emellertid synes böra såsom villkor för ett medgivande om

efterskänkande av danaarvsmedlen bestämmas, att anspråk på gottgörelse

lör kostnader å omförmälda rättegång icke må av sökanden göras mot

kronan gällande.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört får jag alltså hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att den danaarvsrätt, kronan kan äga till den

del av kvarlåtenskapen efter Maria Kristina Hellberg

från Saltsjöbadens köping, som enligt ett av henne

den 21 september 1912 upprättat testamentariskt förordnande

tillerkänts Thora Gabriella Kjellberg i Stockholm,

må efterskänkas till förmån för bemälda Thora

Gabriella Kjellberg; dock med villkor, att av de medel,

varom nu är fråga, skall till kammaradvokatfiskalen utgå

aktoratsarvode enligt de för beräkning av sådant arvode

gällande grunder samt att anspråk på gottgörelse för

kostnader å utav kammaradvokatfiskalsämbetet mot

Thora Gabriella Kjellberg anhängiggjord rättegång

angående giltigheten av förutnämnda förordnande

icke må av henne göras mot kronan gällande.

Vad föredragande departementschefen i förestående

fem danaarvsärenden hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t

Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen

avlåtas av lydelse bil. litt. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 127 käft. (Nr 142.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:94 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter förre skolläraren Johan Fredrik Aug s. 2 i texten
  2. SU 1915:63 Utlåtande, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter förre skolläraren Johan Fredrik August Pettersson s. 1 i texten