Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för kommunerna inom lappmarksfögderiet av Västerbottens län från skyldighet att välja ombud i markegångsnämnd m. m

1915-04-10 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:145, Angående befrielse för kommunerna inom lappmarksfögderiet av Västerbottens län från skyldighet att välja ombud i markegångsnämnd m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

1

Nr 145.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående befrielse

för kommunerna inom lappmarksfögderiet av Västerbottens

län från skyldighet att välja ombud i markegångsnämnd

m. m.; given Stockholms slott den 10 april

1915.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

besluta,

att vad i § 7 mom. 3 i förordningen den 2 juni 1911 angående

grunderna och sättet för markegångsprisens bestämmande stadgas i

fråga om upprättande av priskuranter till ledning vid årsprisets bestämmande

icke vidare skall gälla för lappmarksfögderiet av Västerbottens

län;

samt att i stället skola för sagda fögderi gälla följande bestämmelser

:

Till uppgörande av priskuranter till ledning vid årsprisets bestämmande

skola samtliga kommunalnämnder i fögderiet i slutet av mars

månad varje år var för sin kommuns område meddela uppgifter, särskilt

lör de tre sista månaderna av det nästförflutna och särskilt för de tre

törsta månaderna av det löpande kalenderåret, å därinom gällande pris

på varje under avdelningen B i markegångstaxan ingående persedel.

Dessa prisuppgifter skola av kommunalnämndernas ordförande omedelbart

insändas till vederbörande kronofogde, vilken i överensstämmelse med

medeltalet av de pris, kommunalnämnderna uppgivit, ofördröjligen upprättar

priskuranter för fögderiet — en för vardera av nämnda tider av

tre månader — och insänder dessa tillika med de inkomna prisuppBihang

till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. 130 höft. (Nr 145.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

gifterna och däröver upprättat sammandrag till Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Kronofogden skall därvid anmärka, huruvida han i något fall

anser andra pris, än de uppgivna, hava varit i orten gällande, ävensom

särskilt utsätta de vid marknader eller andra avsättningsställen i fögderiet

gångbara pris, såvitt de avvika från de uppgivna,

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens utskott tillhandahållas;

och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd

och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mapts Nåd. Proposition Nr 145.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 april

1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Vennersten anförde:

I en till Kungl. Maj:t den 19 februari 1912 avlåten skrivelse har

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västerbottens län gjort framställning,

i syfte att den i .§ 7 mom. 3 av förordningen den 2 juni 1911 angående

grunderna och sättet för markegångsprisens bestämmande meddelade

föreskriften, att varje kommun äger i viss^ordning utse ombud

i markegångsnämnd, icke måtte tillämpas beträffande kommunerna inom

Västerbottens läns lappmarksfögderi samt den inom Skellefteå fögderi

av samma län belägna Malå lappmarkssocken.

Innan jag närmare redogör för innehållet i Kung]. Maj:ts befallningshavandes

skrivelse må det tillåtas mig att erinra om vissa be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

stämmelser i förutnämnda förordning, vilka i detta sammanhang kunna

vara av intresse. Sålunda skall enligt förordningens § 6 den för varje

län av särskilda deputerade upprättade markegångstaxan innehålla:

A) den årliga markegången eller gällande pris å löpande årets skörd

samt värdet å alla övriga persedlar och tjänstbarheter, som enligt fastställt

formulär skola utgöra föremål för-denna markegångssättning; B)

årspris å länens en gång för alla i samband med ränteförenklingen bestämda

så kallade huvudpersedlar; samt C) årets medelmarkegångspris eller

medeltalet av de för det löpande och de nästförflutna nio åren upptagna

årsprisen å huvudpersedlarna.

Enligt § 7 skall till ledning vid markegångsprisernas bestämmande

priskuranter upprättas för såväl städerna som landet. För landet upprättas

priskuranterna fögderivis enligt nedanstående i mom. 3 av berörda

paragraf omförmälda grunder.

Till uppgörande av priskurant till ledning vid bestämmandet av

den årliga markegången skola samtliga kommunalnämnder inom fögderi

et senast den 15 oktober varje år var för sin kommuns område meddela

uppgift å därinom gällande pris på varje i taxan ingående persedel

eller tjänstbarhet. Dessa prisuppgifter skola av kommunalnämndernas

ordförande omedelbart insändas till vederbörande kronofogde,

vilken i överensstämmelse med medeltalet av de pris, kommunalnämnderna

uppgivit, upprättar priskuranten för fögderiet och före den 25

oktober insänder denna tillika med de inkomna prisuppgifterna och däröver

upprättat sammandrag till Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Kronofogden skall därvid, för den händelse hans mening skiljer sig

från de i priskuranten angivna pris, i särskilt yttrande avgiva förslagtill

de jämkningar i prisen, vilka av honom finnas skäligen påkallade.

Priskuranter till ledning vid årsprisets bestämmande upprättas av

en för fögderiet i oktober månad varje år utsedd särskild nämnd

(markegångsnämnden), vilken består dels av ombud, ett för varje kommun,

å kommunalstämma valda bland ortens avgäldsgivare, skiftesvis

av det antal kommuner och efter den ordning dem emellan, som Kungl.

Maj:ts befallningshavande årligen bestämmer, med iakttagande dock att

antalet ej må understiga fyra eller överstiga åtta, dels ock av motsvarande

antal ledamöter, som Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnar

bland inom fögderiet bosatta, för oväld och sakkunskap kända män,

helst avgäldstagare. Vid förfall för de ordinarie ledamöterna inträda i

nämnden suppleanter, som i enahanda ordning och till samma antal

utses av såväl kommunalstämman som Kungl. Maj:ts befallningshavande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

Markegångsnämnden sammanträder med kronofogden på dennes

kallelse i slutet av mars månad å lämpligt, av Kungl. Maj:ts befallningshavande

bestämt ställe i fögderiet. Vid sammanträdet uppgöras

priskuranter särskilt för de tre sista månaderna av det nästförflutna ocli

särskilt för de tre första månaderna av det löpande kalenderåret.

Efter sammanträdets slut insändas priskuranterna till Kungl. Maj:ts

befallningshavande av kronofogden, vilken det därjämte åligger att anmärka,

huruvida han i något fall anser andra pris än de uppgivna

hava varit i orten gällande, ävensom att särskilt utsätta de vid marknader

och andra avsättningsställen i fögderiet gångbara pris, såvitt de

avvika från de uppgivna.

I sin omförmälda skrivelse har Kungl. Maj:ts befallningshavande

anfört följande.

I § 2 av nådiga kungörelsen den 11 maj 1855, angående grunderna och sättet

för markegångsprisens bestämmande, hade stadgats att till ledning vid uppgörandet

av års- och medelmarkegångspris skulle upprättas priskuranter å fullgoda och

avradsgilla varor av de persedelslag, som skulle upptagas i markegångstaxorna.

Dessa priskuranter skulle för landet upprättas fögderivis av särskilda nämnder,

vilka skulle utgöras dels av sockneombud, ett för varje socken, årligen vid allmän

kommunalstämma valda bland ortens räntegivare skiftesvis av det antal socknar

och efter den ordning dem emellan, som Kungl. Majrts befallningshavande efter

vederbörandes hörande bestämde, dels ock av ett motsvarande antal ledamöter, som

Kungl. Majrts befallningshavande likaledes årligen förordnade bland inom fögderi

bosatte, för sakkunskap och oväld kända män, helst räntetagare. Nämnderna skulle

sammanträda med kronofogden på dennes kallelse å lämpligaste av Kungl. Majrts

befallningshavande bestämt tingsställe två gånger årligen, nämligen i början av

januari och slutet av mars.

Dessa föreskrifter hade iakttagits beträffande två av Västerbottens läns

fögderier, nämligen Umeå och Skellefteå fögderier, men inom länets tredje fögderi

eller lappmarksfögderiet hade desamma icke tillämpats, utan att, såvitt Kungl. Majrts

befallningshavande kunnat utröna, några undantagsbestämmelser blivit meddelade

angående sistnämnda fögderi eller någon anmärkning däremot från vederbörande

myndighet försports. Icke heller hade från den till Skellefteå fögderi hörande

Malå lappmarkssocken något ombud inkallats i markegångsnämnden för sagda

fögderi.

Bestämmelsen i § 2 mom. 4 av ovan åberopade kungörelse, att på sockenstämma

valda fullmäktige en för varje socken inom varje fögderi skulle jämte kronofogden

i medlet av oktober sammanträda för att stadga det pris på varje i markegångstaxan

ingående persedel, vilket, såsom ortens gångbara, borde till länets

markegångsförrättning uppgivas hade icke heller tillämpats beträffande länets lappmarksfögderi.

På grund av den i nådiga brevet den 26 februari 1864, angående prästrättigheters

utgörande av lappallmogen, givna bestämmelse, att persedeln renkött skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

införas i markegångstaxorna för Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län,

hade kronofogden i lappmarksfögderiet haft att årligen inkomma med uppgift å

det i orten gällande pris å renkött. Någon annan uppgift eller priskurant till ledning

för markegångssättningen inom länet syntes icke hava inkommit eller infordrats

från lappmarksfögderiet.

Sedan nya bestämmelser angående grunderna och sättet för markegångsprisens

bestämmande meddelats i förordningen den 2 juni 1911 samt trätt i kraft

med 1912 års ingång och då av denna förordning icke framginge, att några undantagsbestämmelser

för lappmarken rörande upprättande av priskuranter å de i inarkegångstaxan

ingående persedlar och tjänstbarheter funnes, hade Kungl. Maj:ts befallningshavande

ansett, att förordningens bestämmelser i § 7 om upprättande av

priskuranter till ledning vid årsprisets bestämmande skulle äga tillämpning jämväl

inom länets lappmarkskommuner och av denna anledning, efter bestämmande av

vilka kommuner inom lappmarksfögderiet skulle utse ombud uti markegångsnämnden

för år.,1912 genom vederbörande kronofogde anmodat dessa kommuner, nämligen

Lycksele, Örträsk, Stensele och Sorsele, att välja berörda ombud. Emellertid hade

kommunerna, enligt vad Kungl. Maj:ts befallningshavandes skrivelse bifogade kommunalstämmoprotokoll

utvisade, förklarat sig icke vilja utse ombud, och en av

kommunerna hade jämväl hemställt, att upprättandet av priskuranter till ledning

för markegångsprisens bestämmande inom länet måtte få fortgå såsom hittills.

På grund av de stora avstånden inom Västerbottens läns lappmark och då

därinom icke heller funnes järnvägskommunikationer, uppstode icke oväsentliga

kostnader för de jämförelsevis mycket fattiga kommunerna att genom ombud deltaga

i markegångsnämnden, på vilket ställe inom lappmarksfögderiet nämndens sammanträde

än utsattes. Till en av kommunerna, nämligen Tärna, funnes ej ens landsväg

på en sträcka av omkring 14 mil och Örträsks kommun stode icke ännu genom

landsväg i direkt förbindelse med övriga kommuner inom fögderiet. En markegångsnämnd

inom lappmarksfögderiet torde icke heller hava så stor betydelse, att

den kunde anses motsvara de med dylik nämnds sammanträde förenade ekonomiska

uppoffringar. Det förhållande, att hittills ej funnits någon markegångsnämnd inom

lappmarksfögderiet, utan att någon olägenhet därav eller anmärkning däremot försports,

torde jämväl tala för, att en dylik nämnd icke vore av behovet påkallad.

På grund härav hemställde Kungl. Maj:ts befallningshavande, att Kungl. Maj:t

täcktes vidtaga sådan åtgärd, att bestämmelserna i § 7 av förutnämnda förordning

den 2 juni 1911 rörande markegångsnämnd icke behövde tillämpas beträffande

kommunerna inom Västerbottens läns lappmark, omfattande såväl länets lappmarksfögderi,

som ock Malå lappmarkssocken, inom Skellefteå fögderi.

Vidkommande däremot den i förenämnda § 7 jämväl meddelade nya bestämmelse,

rörande uppgörande av priskurant till ledning vid bestämmandet av den årliga

markegången, enligt vilken bestämmelse det ålåge samtliga kommunalnämnder inom

fögderiet att inom viss tid till vederbörande kronofogde insända uppgift å det inom

kommun gällande pris på varje i markegångstaxan ingående persedel eller tjänstbarhet,

syntes det Kungl. Maj:ts befallningshavande, att iakttagandet av denna

bestämmelse icke kunde förorsaka lappmarkskommunerna någon olägenhet eller

ekonomisk uppoffring, vadan någon undantagsbestämmelse i detta hänseende för

lappmarkskommunerna icke torde erfordras.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

I en den 27 mars 1913 avlåten skrivelse har Knngl. Maj:ts

béfallningshavande förnyat sin förberörda framställning under åberopande

av dels skrivelsen bifogade kommunalstämmoprotokoll, utvisande,

att Åsele, Fredrika, Dorotea och Vilhelmina kommuner, vilka

utsetts att välja ombud i markegångsnämnd för år 1913, sökt bliva

härifrån befriade, dels ock ett av vederbörande kronofogde avgivet

yttrande i ämnet, däri denne, under framhållande bland annat, att

huvudräntepersedlarne inom lappmarksfögderiet frambringades i jämförelsevis

ringa mängd, förordat, att kommunerna i lappmarksfögderiet

frikallades från skyldigheten att ombesörja uppgörandet av priskurant,

varom nu vore fråga.

Med Kungl. Maj:ts befallningshavandes sistnämnda skrivelse har

tillika överlämnats en av Åsele kommun i ämnet gjord underdånig

framställning.

I anledning av Kungl. Maj:ts befallningshavandes nu omförmälda

skrivelser har kammarkollegium på grund av nådiga remisser den 31

december 1913 avgivit utlåtande och därvid överlämnat ett av kammaradvokatfiskalsämbetet

avgivet yttrande i ärendet, däri ämbetet hemställt,

att kollegium måtte biträda Kungl. Maj:ts befallningshavandes

ifrågavarande hemställan.

För egen del anför kammarkollegium:

»De huvudpersedlar, å vilka årspris sattes enligt föreskrifterna i nådiga kungörelsen

den 11 maj 1855 och numera skola bestämmas jämlikt nådiga förordningen

angående grunderna och sättet för markegångsprisens bestämmande den 2 juni 1911.

utgöras enligt nådiga kungörelsen angående de uti ordinarie räntan ingående persedlars

omsättning och förenkling den 11 maj 1855 inom Västerbottens län av råg.

korn och smör. Härjämte skall, såsom Eders Kungl. Maj:ts béfallningshavande

omförmält, enligt nådigt brev den 26 februari 1864 årspris inom länet sättas å

persedeln renkött.

Då dessa årspris, enligt vad upplyst blivit, hittills bestämts utan medverkan

av länets lappmarkssocknar, och några olägenheter härav kollegium veterligen icke

förekommit, har kollegium med avseende å de svårigheter, som enligt vad i ärendet

upplysts möta för dessa socknar att sända ombud i markegångsnämnd, icke något

att erinra mot^ deras fortsatta befriande från skyldigheten att utse sådana ombud.

Vad angår Malå till Skellefteå fögderi hörande lappmarkssocken lärer något

särskilt stadgande härom icke vara erforderligt vid det förhållande att Eders Kungl.

Maj:ts béfallningshavande jämlikt 3 mom. i § 7 av gällande markegångsförordning

torde vara oförhindrad att vid det årligen återkommande bestämmandet av de kommuner,

vilka skola utse ombud i markegangsnämnden för fögderiet, utesluta nämnda

socken.

Da det däremot icke lärer kunna anses överensstämma mod grunderna för

markegangssättningen, att prisbestämning äger rum utan att några primäruppgifter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

föreligga från ett helt fögderi, håller kollegium före, att den sökta befrielsen för

kommunerna inom lappmarksfögderiet bör medgivas allenast under förbehåll att

sådana uppgifter av dem tillhandahållas i annan betryggande ordning. I sådant

avseende synes lämpligt att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller i

fråga om den årliga markegången, kommunalnämnderna inom fögderiet få sig ålagt

att insända prisuppgifter å de under avdelningen B i taxan ingående persedlar till

vederbörande kronofogde, vilken det skulle tillkomma att i överensstämmelse med

medeltalet av dessa prisuppgifter upprätta en priskurant för fögderiet.

Kollegium får alltså i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes förevarande framställningar

föreslå riksdagen besluta,

att vad i 3 mom. av § 7 nådiga förordningen angående grunderna och sättet

för markegångsprisens bestämmande den 2 juni 1911 stadgas i fråga om upprättande

av priskuranter till ledning vid årsprisets bestämmande icke vidare skall gälla för

lappmarksfögderiet av Västerbottens län; samt

att i stället skola för sagda fögderi gälla följande bestämmelser:

Till uppgörande av priskurant till ledning vid årsprisets^ bestämmande skola

samtliga kommunalnämnder inom fögderiet i slutet av mars månad varje ar var för

sin kommuns område meddela uppgifter, särskilt för de tre sista manadema av det

nästförflutna och särskilt för de tre första manaderna av det löpande kalenderaret,

å därinom gällande pris på varje under avdelningen B i markegangstaxan ingående

persedel. Dessa prisuppgifter skola av kommunalnämndernas ordförande omedelbart

insändas till vederbörande kronofogde, vilken i överensstämmelse med medeltalet av

de pris, kommunalnämnderna uppgivit, ofördröjligen upprättar priskuranten för

fögderiet och insänder denna tillika med de inkomna prisuppgifterna och däröver

upprättat sammandrag till Kungl. Maj:ts befallningshavande. Kronofogden skall

därvid anmärka, huruvida han i något fall anser andra pris, än de uppgivna, hava

varit i orten gällande, ävensom särskilt utsätta de vid marknader eller, andra avsättningsställen

i fögderiet gångbara pris, såvitt de avvika från de uppgivna.»

Med bifogande av kommunalstämmoprotokoll, varav framginge,

att Lycksele, Stensele och Sorsele kommuner, vilka utsetts att välja

ombud i markegångsnämnd för år 1914, beslutat anhålla om befrielse

från utseende av dylika ombud, har Kungl. Maj:ts befallningshavande i

skrivelse den 21 januari 1914 ånyo gjort framställning i fråga om fritagande

av vissa kommuner inom Västerbottens län från tillämpningen

av gällande bestämmelser rörande markegångsnämnd.

Tillika har Kungl. Maj:ts befallningshavande med sin berörda

skrivelse överlämnat särskilda av Lycksele och Sorsele kommuner gjorda

underdåniga framställningar i ämnet.

I förnyat utlåtande den 13 februari 1914 har kammarkollegium

allenast åberopat vad kollegium i sitt utlåtande av den 31 december

1913 i ämnet anfört.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

Av den förebragta utredningen i ärendet framgår, att bibehållandet

av kommunerna inom lappmarksfögderiet vid skyldigheten

att utse ombud i markegångsnämnd torde för dem medföra avsevärda

olägenheter. För dessa kommuner torde därför böra meddelas bestämmelse,

som fritager dem från skyldigheten att utse sådana ombud,

därvid dock samtidigt bör stadgas, att den av kammarkollegium föreslagna

anordningen skall beträffande de till nämnda fögderi hörande

kommuner träda i stället för de i fråga om markegångsnämnd gällande

föreskrifterna.

På grund av vad sålunda anförts får jag alltså hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta

att vad i § 7 mom. 3 i förordningen den 2 juni 1911 angående

grunderna och sättet för markegångsprisens bestämmande stadgas i fråga

om upprättande av priskuranter till ledning vid årsprisets bestämmande

icke vidare skall gälla för lappmarksfögderiet av Västerbottens län; samt

att i stället skola för sagda fögderi gälla följande bestämmelser:

Till uppgörande av priskuranter till ledning vid årsprisets bestämmande

skola samtliga kommunalnämnder inom fögderiet i slutet av mars månad

varje år var för sin kommuns område meddela uppgifter, särskilt för

de tre sista månaderna av det nästförflutna och särskilt för de tre första

månaderna av det löpande kalenderåret, å därinom gällande pris på

varje under avdelningen B i markegångstaxan ingående persedel. Dessa

prisuppgifter skola av kommunalnämndernas ordförande omedelbart insändas

till vederbörande kronofogde, vilken i överensstämmelse med

medeltalet, av de pris, kommunalnämnderna uppgivit, ofördröjligen upprättar

priskuranter för fögderiet — en för vardera av nämnda tider av

tre månader — och insänder dessa tillika med de inkomna prisuppgifterna

och däröver upprättat sammandrag till Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Kronofogden skall därvid anmärka, huruvida han i något fall

anser andra pris, än de uppgivna, hava varit i orten gällande, ävensom

särskilt utsätta de vid marknader eller andra avsättningsställen i fögderiet

gångbara pris, såvitt de avvika från de uppgivna.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition till riksdagen avlåtas

av den lydelse, bilagan litt. ... vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

Departementschefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 130 käft. (Nr 145.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:98 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition angående befrielse för kommunerna inom lappmarksfögderiet av Västerbottens län frän skyldighet a1 i texten
  2. SU 1915:71 Utlåtande, i anledning av Rungl. Maj:ts proposition angående befrielse för kommunerna inom lappmarksfögderiet av Västerbottens län från skyldighet att välja omb s. 1 i texten