Sök i Ratio Lex

Angående hästhållningen för officerare vid armén

1915-04-06 · 67 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 64 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:150, Angående hästhållningen för officerare vid armén

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Klint)fl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

1

Nr 150.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående

hästhållningen för officerare vid armén; given Stockholms

slott den 6 april 1915.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Makt härmed föreslå

riksdagen

dels att, med ändring av vad härutinnan blivit genom 1914 års

härordning bestämt, besluta, att efter genomförd härordning skola

finnas:

vid vart och ett av härens infanteriregementen 1 tjänstehäst

och 28 kronan tillhöriga stamhästar;

vid vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner,

Livregementets husarer, Smålands'' husarregemente, Kronprinsens

husarregemente och Norrlands dragonremente 27 tjänstehästar

och 649 kronan tillhöriga stamhästar, vid vartdera av

Skånska husar- och dragonregementena 45 tjänstehästar och 1,148

kronan tillhöriga stamhästar samt vid Norrbottens kavallerikår

12 tjänstehästar och 252 kronan tillhöriga stamhästar;

vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och Smålands

artilleriregementen 6 tjänstehästar och 446 kronan tillhöriga

stamhästar, vid Vendes artilleriregemente 7 tjänstehästar och

543 kronan tilllhöriga stamhästar, vid Norrlands artilleriregemente

6 tjänstehästar och 486 kronan tillhöriga stamhästar, vid

Gottlands artillerikår 1 tjänstehäst och 86 kronan tillhöriga

stamhästar, vid Bodens artilleriregemente 1 tjänstehäst och 71

kronan tillhöriga stamhästar, vid Positionsartilleriregementet 1

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 135 h/ijt. (Nr 150.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 150.

tjänstehäst och 184 kronan tillhöriga stamhästar samt vid

Karlsborgs artillerikår 62 kronan tillhöriga stamhästar;

vid artilleriets fabriker och tygstater 1 för fälttygmästare

avsedd tjänstehäst;

vid fortifikationen och ingenjörtrupperna 231 stamhästar;

vid träng- och sjukvårdstrupperna för översten 1 tjänstehäst

och 1 kronan tillhörig stamhäst samt vid varje trängkår

55 kronan tillhöriga stamhästar;

vid intendenturkåren och intendentur trupp erna 1 kronan tillhörig

stamhäst vid vart och ett av de fyra förplägnadskompanierna;
vid

generalitetsstaten 12 tjänstehästar och 26 kronan tillhöriga

stamhästar;

vid generalstaben 55 tjänstehästar och 41 kronan tillhöriga

stam hästar;

vid artilleristaben 1 tjänstehäst och 1 kronan tillhörig

stamhäst, båda avsedda för chefen för staben;

vid kommendantsstaten 3 tjänstehästar och 4 kronan tillhöriga

stamhästar;

vid undervisningsverken 4 tjänstehästar och 6 kronan tillhöriga

stamhästar;

vid remonteringsstyrelsen 1 tjänstehäst, avsedd för chefen;

samt

vid var och en av härens sex arméfördelningsstaber 5

kronan tillhöriga stamhästar;

dels besluta, att staten skall, mot nedsättning av lönetillägget för

tjänstehäst till 250 kronor om året och mot indragning av furageersättningen,

övertaga anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering

samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus,

veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörja tjänstehästs

skötsel, under villkor att hästen icke må av ägaren avyttras med

mindre vederbörande myndighet, som har att godkänna densamma,

lämnat sitt medgivande till försäljningen;

dels ock medgiva, att generalstabens stalletablissemang i Stockholm

må, därest överenskommelse därom kan med generalstabens officerare

träffas, för statsverkets räkning inlösas för ett belopp, motsvarande

vad som återstår oguldet å det samma officerare för etablissemangets

uppförande beviljade statslån, ävensom att av fjärde huvud
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

titelns allmänna besparingar må tagas i anspråk, vad som för ifrågavarande

ändamål kan komma att erfordras.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Utdrag av protokollet över l alltför svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 6 april 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Mörcke, anhöll härefter att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning ett av inom lantförsvarsdepartementet

tillkallade sakkunniga avgivet förslag angående hästhållningen för officerare

vid armén samt yttrade därvid följande:

»Innan jag närmare ingår på det föreliggande förslaget, anhåller

jag att i en inledande översikt få redogöra för dels de för närvarande

gällande bestämmelserna angående hästhållningen för officerare vid

armén, dels de förslag till ändrade bestämmelser härutinnan, som under

de senare åren blivit framställda, dels ock för innebörden av 1914 års

härordningsbeslut, i förevarande hänseende.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

5

Inledande översikt.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser äro officerare vid

generalitet^, generalstaben och kavalleriet, regementsofficerare vid

infanteriet, artilleriet, fortifikationen och trängen, regementskvartermästare

och regementsadjutanter vid infanteriet och fästningsartilleriet, adjutanter

vid vissa staber m. fl. officerare skyldiga att hålla visst antal tjänstehästar.

Samma skyldighet tillkommer även regements- och bataljons veterinärer

vid kavalleriet. Ersättning för fullgörandet av denna skyldighet

lämnas i form av lönetillägg för tjänstehästar och furageersättning. Lönet

il lägget, vilket är avsett att utgöra ersättning för officerns skyldighet att

remontera, anskaffa sadelmundering och hästutreduingspersedlar samt hålla

stall och hästskötare m. m., utgår med 400 kronor om året och

furageersättningen med en krona om dagen, allt för varje häst. Enligt

för. armén gällande avlöningsreglemente äger vederbörande officer eller

civilmilitär person att utan avkortning i lönetillägg eller furageersättning

tillgodonjuta 3 månaders vakanstid för anskaffning av häst såväl första

gången som sedermera, när uppsättning av häst erfordras. Det åligger

dock vederbörande att under hästvakans vara beriden enligt föreskrift,

när helst sådant påkallas för tjänstgöringen. Då häst insättes å kronans

stall, skall furage uttagas in natura mot avstående av furageersättning,

varjämte stallhyra skall erläggas.

Såsom ovan nämnts, är lönetillägget för tjänstehästar beräknat

med hänsyn till att vederbörande officer själv skall bekosta skötseln

av hästen. Med anledning härav föreskrevs till en början, att beridna

officerare skulle hålla sig med egen stallbetjäning. Sedermera medgavs

dock, att värnpliktig, som skulle utbildas till hästskötare, fick

på frivillighetens väg anställas såsom hästskötare hos officer vid det

truppförband, han tillhörde. Detta medgivande blev emellertid föga

begagnat, då civil hästskötare i alla händelser måste anställas för den

del av året, då värnpliktiga icke voro i tjänstgöring. Till följd härav

föreslog Kungl. Maj:t vid 1905 års riksdag, att menige måtte efter

vissa grunder få uttagas till skötare av officerares och civilmilitära

personers egna tjänstehästar, men förslaget vann icke riksdagens bifall.

Officer eller veterinär, som icke önskar själv föranstalta om inköp

av egen tjänstehäst, kan härvid erhålla kronans hjälp. Sålunda äger

vederbörande rätt att genom chefen för remonteringsstyrelsen från

någon av statens remontdepåer erhålla tjänstehäst mot erläggande av

dels inköpspriset, dels 40 kronor såsom ersättning för hästens uppkö
-

Gällande

bestämmelser

angående

hästhållningen

för offi-''

cerare vid

armén.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Civilkoramis

eionens framställning
Är

1911.

6 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

pande och transport, dels ock på hästen belöpande gottgörelse för skötsel

och utfodring. Denna rättighet får dock ej begagnas oftare än vart femte

år för varje tjänstehäst enligt stat. Vidare äger vederbörande rätt att

genom chefens för remontera gsstyrelsen försorg få till tjänstebästar

lämpliga remonter inköpta. Slutligen äger officer eller veterinär vid

kavalleriet ävensom regementsofficer vid artilleriet, fortifikationen och

trängen på vederbörande regementschefs ansvar uttaga nummerhäst,

som är minst 8 år gammal (vid Norrlands dragonregemente minst 6 år

gammal), mot utbyte av en remont av minst 4 års ålder, för såvitt ej

någon kostnad därigenom förorsakas statsverket.

Officerare vid beridet truppslag, som icke äro skyldiga att själva

anskaffa tjänstehästar, göras beridna på kronan tillhöriga stamhästar.

Enligt särskilt givna föreskrifter få officerare vid artilleriet, fortifikationen

och trängen efter regementschefs beprövande använda kronans hästar

jämväl vid enskilt anordnade övningar i rekognoscering och dylikt utan

annan ansvarsskyldighet än vid vanlig tjänstgöring. Tillika hava arrnéfördelningscheferna,

militärbefälhavaren på Gottland och kommendanten

i Boden bemyndigats att göra underlydande personal, som icke enligt

stat åtnjuter gottgörelse för egna tjänstehästar, beriden på kronan

tillhöriga hästar från dem underställt beridet truppförband såväl under

taktiska övningsritter, vilka av dem anbefallas, som ock vid de tillfällen

under av dem anbefallda detachements- och fälttjänstövningar,

då så anses erforderligt, dock endast såvida det, efter vederbörande

chefs hörande, anses kunna ske utan hinder för tjänsten vid det beridna

truppförbandet och under villkor, att någon kostnad därigenom

icke förorsakas statsverket. Beträffande den ansvarsskyldighet, som

åligger ifrågavarande personal för hästarnas användande, skall tillämpas,

vad i sådant avseende är stadgat rörande personal, beriden å kronans

hästar. Samma militära myndigheter hava jämväl genom kungl. brev

den 6 november 1914 bemyndigats att tillsvidare, i den mån tjänstgöringsförhållanden

och tillgång på hästar det medgiver, på vissa villkor

gorå dem underlydande militärläkare och intendenter beridna på kronan

tillhöriga hästar från bemälde chefer uuderställda beridna truppförband.

Uti underdånig skrivelse den 11 december 1911 hemställde civilkommissionen,

att enligt stat på egna tjänstehästar beridna officerare

och civilmilitära personer måtte göras beridna å kronans hästar samt

till följd därav till dem nu utgående lönetillägg för tjänstehästar och

furageersättning indragas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

följande ^ ^ ^ iiemetällan anförde kommissionen huvudsakligen

fr ft6r +anUaA .hade förs]ag framställts om rätt för officer att

av iSlf aV t-]an8t(;ha8t fot gotrgörelse i någon form påkalla biträde

av menigt manskap till arbete å fritid. Då emellertid i det lönetillägg,

officer ålnate för egen tjänstehäst, jämväl inginge beräknad kostnad

för skötsel av hasten, hade hinder dittills mött från riksdagens sida

“is de^tn,7 att^f rdT-g- i™ fö]jd MraV Skulle ^rarna vara hänIköfre

M för skotse av sina tjänstehästar anställa civila liäst
skotare.

Men da från militär synpunkt ett dylikt system måste med
den

olägenheten, att inom militära etablissemang inhystes civil

fZZl'' T -1 l0re rderkaStad krigs]agama> både kommissionen

avtal T ro llt8trackning den utvägen tillgripits, att

avtal traffats mellan officerare och menige om skötsel å fritid av

t] an stekastarn a mot gottgorelse för arbetet. En sådan anordning VOre

d?.ck .agnad att: 1Dg™ allvarliga betänkligheter, och åtgärder Syntes

denna tåla"! "" ***** att på ett ^^ställande sätt lösa

Da numera anspråken på avlöning åt civil hästskötare vuxit så

deftf tipetydhgl’ ftea det ,lonfålägget för tjänstehäst fastställdes, att

detta tillagg icke kunde tacka, förutom kostnaderna för remontering och

sadelmundering m. m., jämväl den stegrade utgiften för civil hästskötare,

i ... f°r ?V+r'',gt ?lagenheterna ur disciplinär synpunkt av civila hästskotaies

vistelse inom kasernetabhssemangen icke kunde undanröias

synte» skyldigheten för officer att hälla sädan hästskötare böra npp
iv

rätt för Office tr dock kommissionen icke förorda införande

skötel „ f f 6118 avdnig å löneti|kägget anlita meniga för

k”“ sel av tjanstehastar, sa länge dessa vore att anse såsom privat

egendom. Det läge nämligen enligt kommissionens åsikt alldeles icke

inom området för manskapets uppgifter att i fred fullgöra åligganden

,!ka vore att betrakta såsom enskild tjänst, även om därmed indirekt

tillgodosages försvarets intressen. Vid sådant förhållande återstode icke

annan utväg an att låta statsverket tillhandahålla tjänstehästar åt de

Sr?’- t-80™ 6allgt ftat/k,dle vara beridna på egna hästar. Något

hindei darfor syntes icke forefinnas i fastställda löneregleringar. Teore
nW

Offl 1Ck?-k?r g,'',ra8 någ0n Invändning mot en sådan anordn

ng. Officers tjänstehäst vore nämligen redan nu avsedd att användas

uteslutande for försvarsändamål. Abn icke heller från praktisk synk.

Unl;t..korde avgörande skal kunna anföras mot denna anordning, under

förutsättning att garantier lämnades för att den enskilde officern fino-e

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Yttranden

av militära

myndigheter

över civilkommissionena

framställning.

Tredje försvarsberedningen.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

så länge han det önskade, använda den häst, han dresserat eller eljest

fått åt5 sig utsedd. Under denna förutsättning torde nämligen för officern

föreligga samma intresse som nu att dressera hästen och halla

den i sådan kondition, att den motsvarade hans anspråk. För övrigt

syntes redan nu vara förutsatt, att stamhästen kunde fylla de anspråk,

som ställdes på en officershäst. I tjänstgöringsreglementet för armén

medgåves nämligen officer rätt att mot insättande av remont uttaga

stamhäst. Och i tydlig avsikt att förebygga missbruk av denna förmån

vore detaljerade kontrollföreskrifter meddelade.

Stallbyggnader, tillhöriga statsverket, ansåge kommissionen i regel

förefinnas, så att i detta avseende hinder icke kunde behöva föreligga

för tillhandahållande av officerarnas tjänstehästar.

För tillhandahållande av statens hästar åt officerarna talade även

det skälet, att för officern, särskilt den unge officern, anskaffningen

av tjänstehästar krävde ett ej obetydligt förlagskapital, som icke alltid

vore lätt att åvägabringa. Denna omständighet kunde till och med

verka hinderligt för rekryteringen av kavalleriregementenas officerskårer.

Över civilkommissionens ifrågavarande framställning avgåvos yttranden

av arméförvaltningens intendents- och civila departement samt

sjukvårdsstyrelse ävensom av vederbörande armefördelningschefer samt

regements- och likställda chefer. Av myndigheternas yttranden framgick,

att den föreslagna åtgärden i vissa avseenden skulle medföra

fördelar, men att åtgärdens genomförande i den utsträckning, som civilkornmissionen

föreslagit, skulle kunna medföra fara för sänkande av

kavalleriofficerarnas ryttaranda och ridskicklighet samt olägenheter för

mera till åren komna officerare (regementsofficerare och generalspersoner).

Tredje försvarsberedningen, till vilken ärendet härefter överlämnades,

ägnade detsamma en ingående granskning. Uti ett inom beredningen

uppsatt preliminärt förslag till yttrande i ämnet anfördes huvudsakligen

följande.

Enligt 1914 års stater uppginge sammanlagda antalet egna tjänstehästar

för officerare med vederlikar till 1,045. Statsverkets utgifter för

dessa belöpte sig till 418,000 kronor i lönetillägg och 381,425 kronor

i furage ersättning. En överslagsberäkning angående de årliga utgifterna

för motsvarande antal stamhästar, under förutsättning att remonteringen

hölles vid nuvarande 9 procent av stamhäststyrkan och att

medeltjänstetiden för stamhästen utgjorde elva år, gåve en total års
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 150.

kostnad av 576,139 kronor 85 öre. Ersättandet av samtliga egna

tjänstehästar med stamhästar skulle således innebära en årlig minskning

i kostnaden med 223,285 kronor 15 öre. Det vore dock härvidlag att

märka, att årskostnaden å munderingsanslaget för officershästar kunde

antagas behöva ökas, ävensom att möjligen en höjning av maximiinköpspriset

för upphandling av remonter av högsta klass kunde bliva

erforderlig. Mot de sålunda ökade kostnaderna ställde emellertid beredningen

i utsikt en kostnadsbesparing, därigenom jatt två stamhästar icke

skulle erfordras för samtliga på tvenne egna tjänstehästar nu beridna

officerare.

För ernående av största möjliga fältduglighet måste, fortsatte beredningen,

kavalleriofficern utveckla sig till en verklig hästkarl, den där hölle

hästdressyr och ridning på en hög nivå. Hållandet av egen tjänstehäst

ansåges vara en mycket viktig faktor härutinnan. Anskaffande, dressyr och

vård av egen häst skapade nämligen och vidmakthölle hos officern

intresse för hästvård och hästdressyr. Vidare måste för åstadkommande

hos kavalleriofficerarna, huvudsakligen de yngre, av en god och käck

ryttaranda dessa beredas möjlighet att kunna deltaga i hästtävlingar.

Genom officerarnas deltagande i dylika tävlingar stegrades deras färdighet

i ridning, särskilt över hinder, vilket kunde vara av stor betydelse

för utförande av en framgångsrik patrullverksamhet i fält. Anskaffande

och underhåll av hästar, lämpliga för tävlingar, underlättades

för officern icke obetydligt därigenom, att han mot ersättning själv

finge hålla sig med tjänstehäst. Han insatte då som tjänstehäst häst

av högre kvalitet än den kronan i allmänhet tillhandahölle, och därigenom

tillskyndades försvaret en förstärkning. De fördelar, som systemet

med egna tjänstehästar sålunda medförde, ansåge dock beredningen

förefintliga endast beträffande kavalleriets officerare. Systemets fördel att

för officern underlätta hållandet av för kapplöpningssport lämpade

hästar syntes dessutom hava giltighet endast beträffande de yngre

kavalleriofficerarna, ty i regel vore det endast subalternofficerare, som

ägnade sig åt dylik sport. I några av de över civilkommissionens

förslag avgivna yttrandena hade generalstabens officerare i fråga om

beridenhet likställts med kavalleriets officerare. Detta syntes vara så

att förstå, att geueralstabsofficern för fält-bruk hade behov av särskilt

väl dresserade, snabba och uthålliga hästar. I fråga om generalspersoner

och regementsofficerare hade några av de hörda cheferna framhållit,

att rättigheten för dessa officerare att själva anskaffa tjänstehästar

hade den betydelsen, att de, med hänsyn till att de vore äldre

män och att en del av d<jm kanske ej ens i ungdomen varit ryttare,

kunde förse sig med för sin tjänst fullt lämpliga och pålitliga hästar.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 133 käft. (Nr 150.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Hållandet av egen tjänstehäst mot nu utgående ersättning vore dock,,

såsom flera av de i ärendet hörda myndigheterna framhållit, förenat med

ett flertal icke så oväsentliga olägenheter. Lönetillägget och furageersättningen

vore avsedda att fullt täcka officerns alla utgifter för

tjänstehästen. Med beloppet 765 kronor skulle sålunda årligen för

varje tjänstehäst bestridas alla utgifter för amortering av inköpssumma,

mundering, stallrum, skötsel, utfodring, hovbeslag och veterinärvård.

För de officerare, vilka vore i tillfälle att få sina hästar uppställda och

utfodrade i kronans stall, därvid kronan ombesörjde hästens utfodring,

mot det officern avstode den honom enligt stat tillkommande furageersättningen,

samt officern dessutom för stallrum och vatten m. in.

erlade en avgift av 12 öre om dagen, borde lönetillägget förslå för

övriga av hästhållningen betingade utgifters bestridande. För den

officer åter, vilken icke hade förmånen att få sin tjänstehäst inställd i

kronans stall och där utfodrad, kunde däremot hästhållningen komma att

vålla utgifter, överstigande den ersättning, han av statsverket årligen bekomme.

Så vore förhållandet exempelvis med generalstabens officerare,

för vilka utgifterna för endast vård och underhåll av en häst uppgivits

uppgå till 65 kronor för månad eller 780 kronor för år. Vissa andra

officerare, nämligen adjutanter vid arméfördelningsstaber samt regementskvartermästare

och adjutanter vid infanteriet och fästningsartilleri^,

vore också med avseende å hästhållningen ogynnsamt ställda. De vore

beridna endast för viss tid, högst 5 år, samt måste, ofta för upplånat

kapital, inköpa färdigdresserade hästar, vilka de vid placeringens slut

mången gång nödgades avyttra till ofördelaktigt pris. Den ersättning,

de bekomme för hästhållningen, ansåges sällan förslå att betänka de

därmed förenade utgifterna. Beträffande sistnämnda grupp officerare

hade därför i de berörda yttrandena allmänt förordats, att de skulle

göras beridna på stamhästar. En annan olägenhet av, att för vissa

officerare hästersättningen icke försloge att bestrida samtliga de med

hästhållningen förenade utgifterna, ansåge beredningen vara, att officern

lätt frestades att behålla och utnyttja sin tjänstehäst längre tid än

som kunde anses lämpligt med hänsyn till officerns fullgoda beridenhet.

Vidare hölle beredningen före, att rätten för officerare att såsom

tjänstehäst insätta oriden remont medförde den olägenheten, att officern,

under den tid dressyren påginge, hade till sitt förfogande endast

en för fältbruk användbar tjänstehäst, samt att begagnandet av tjänstehästarna

till kapplöpningshästar ytterligare nedsatte vederbörande officers

beridenhet under tiden för träningen.

På grund av vad sålunda anförts, hade beredningen kommit

till den uppfattningen, att systemet med egna tjänstehästar visser
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 150.

11

ligen vore ägnat att hos den enskilde officern framkalla håg och intresse

för hästvård och stegra hans ridskicklighet, men att systemet

dock ur försvarets synpunkt medförde en del rätt betydande olägenheter,

vilka undvekes, därest staten hölle officerarna med tjänstehästar.

Beredningen övergick härefter till en undersökning av fördelen av

ett system med officersstamhästar samt anförde därvid till en början,

att uti de i ärendet avgivna yttrandena hade vitsordats, att infanteriets

officerare i regel skulle bliva mera fältmässigt beridna på statens hästar,

om dessa inredes och dresserades vid beridet truppförband, än de nu

vore på egna hästar. Detsamma syntes beredningen kunna med fog

påstås jämväl i fråga om generalitetets officerare samt de av artilleriets,

fortifikationens och trängens officerare, som för närvarande själva ombesörjde

sin beridenhet. Jämväl beträffande kavalleriets officerare syntes

ett tillhandahållande genom statens försorg av tjänstehästar medföra en

jämnare och i genomsnitt bättre beridenhet.

Den förnämsta invändningen mot att göra kavalleriofficern beriden

på kronohäst innebure, att man riskerade, att officerns ridskicklighet

samt intresse för hästsport och hästvård komme på ett lägre plan,

emedan staten icke kunde tillhandahålla honom häst av lika hög klass,

som han nu med hjälp av lönetillägget själv anskaffade, samt officern

i varje fall icke finge lika fri förfoganderätt över stamhästen som över

den egna hästen. Vidare hade chefen för remonteringsstyrelsen såsom

sin åsikt uttalat, att inom landet ännu icke funnes nog tillgång på

hästar av den klass, att de kunde tillfredsställa de anspråk, som måste

ställas på officerns tjänstehäst, ävensom att landets remontavel skulle

komma i tillbakagång, därest uppfödarna av ädla hästar icke såsom

hittills kunde påräkna officerarna såsom avnämare av sina bättre unghästar.

Genom lämpligt anpassande av formerna för tjänstehästens tillhandahållande

åt den beridne officern samt medgivande åt officern av

största möjliga fria förfoganderätt över den honom tilldelade hästen

kunde man emellertid enligt beredningens åsikt utan tvivel skapa betryggande

garantier för, att officerns intresse för hästdressyr, hästvård

och hästsport hölles å hög nivå. I första hand borde officern tillförsäkras

rätt att, så länge han det önskade, såsom tjänstehäst behålla

den häst, han dresserat eller eljest fått åt sig utsedd. Denna regel

borde tillämpas även vid förflyttning av officer från ett truppförband

till ett annat. Skulle en officern tilldelad häst efter någon tids begagnande

visa sig icke passande, borde officern äga rätt till utbyte

av tjänstehäst mot annan häst vid truppförbandet. 1 fråga om beriden

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

officer, som icke vore direkt ansluten till truppförband, borde, därest

så bleve erforderligt, dylikt utbyte kunna verkställas vid det beridna

truppförband, som hade att lämna hästar åt den ifrågavarande staben

eller dylikt. Vidare borde officer hava rätt att få av honom själv

inköpt häst, därest densamma befunnes fullt lämplig, insatt såsom tjänstehäst

mot det att staten till officern erlade medelremontpriset för

hästen. Den beridne officern borde därjämte, såsom för närvarande

vore förhållandet med artilleriets, fortifikationens och trängens å stamhästar

beridna officerare, berättigas att jämväl utom tjänsten begagna sin

tjänstehäst vid sådana av enskilda anordnade jakt-, distans- och tävlingsritter,

som hade betydelse för den militära utbildningen. Genom

införandet av dylika bestämmelser för uttagande och begagnande av

tjänstehästar syntes det beredningen, som de förnämsta invändningarna

mot att göra officerarna beridna å stamhästar förfölle.

Beredningen hade alltså kommit till den övertygelsen, att tillhandahållande

genom statens försorg av tjänstehäst åt officer, som i tjänsten

skulle vara beriden, icke blott vore önskvärt för åstadkommande av en

jämn och fullt fältmässig beridenhet hos officerarna utan även ur försvarsberedskapens

synpunkt nödvändigt. Därtill komme, att ett utbytande

av egna tjänstehästar mot stamhästar ur ekonomisk synpunkt

bleve fördelaktigt för vissa officerare på samma gång som statsverkets

årliga utgifter i berörda hänseende komme att icke oväsentligt minskas.

Beträffande frågan, huruvida vid en övergång från systemet med

egna tjänstehästar till ett system med officersstamhästar det kunde bliva

nödvändigt att avse två stamhästar för de officerare, som för närvarande

åtnjöte hästersättning för två tjänstehästar, ville beredningen framhålla,

att det tydligen vore med hänsyn till tjänsten i fält, som man funnit

dessa officerare hava behov vardera av två hästar. Ur fredsutbildningssynpunkt

kunde det i regel icke anses nödvändigt, att samtliga berörda

officerare förfogade vardera över två tjänstehästar. Det vore endast vid

fält- och fälttjänstövningar, som vissa officerare till sitt förfogande behövde

två hästar. Vid ett system med egna tjänstehästar bleve det

dock ur mobiliseringssynpunkt nödvändigt, att åt de officerare, som

ansåges böra i fält vara beridna å två hästar, utgiva hästersättning för

två hästar. Man hade därmed gjort sig oberoende av de mer eller

mindre säkra utsikter att kunna vid mobiliseringstillfälle anskaffa nödigt

antal fullt dugliga reservridhästar åt sådana officerare. I och med det

att staten övertoge hästhållningen även för dessa officerare, bleve förhållandet

dock ett annat. Då officern under fredstjänsten i regel hade

behov endast av en häst, kudde det icke komma i fråga att för hans

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

uteslutande bruk året runt avse två hästar. Den ena hästen skulle han

i regel icke kunna sysselsätta, utan finge ridningen av densamma överlämnas

åt annan person. Enligt beredningens åsikt borde därför endast

en stamhäst beräknas för varje beriden officer. Från denna regel hade

beredningen dock funnit lämpligen böra göras det undantaget, att för

officerare av generals grad och för truppförbandschefer utom vid ingenjörtrupperna

och trängen beräknades två tjänstehästar. För tillgodoseende

av det förut anmärkta, vid vissa fredsövningar och vid mobilisering

uppstående behovet av två tjänstehästar för en del andra officerare

borde vid varje truppförband eller stab, där sådant behov kunde uppstå,

visst antal reservhästar finnas. Detta antal hade beredningen funnit

lämpligen böra beräknas till hälften av det antal dylika officerare, som

för närvarande uppbure gottgörelse för två tjänstehästar. Det ytterligare

antal reservhästar, som kunde för dessa officerare erfordras under angivna

omständigheter, borde utan olägenhet kunna uttagas från respektive

truppförband, beträffande staber från det truppförband, som försåge

stab med stamhästar.

Under förarbetena till Kungl. Maj:ts proposition angående ny härordning

inhämtades yttrande från den s. k. generalskommissionen i fråga

om sättet för officerarnes beridenhet. Kommissionen uttalade sig för

bibehållandet av systemet med egna tjänstehästar utom för kompanichefer

samt regementskvartermästare och regementsadjutanter vid infanteriet,

vilka borde göras beridna å kronans hästar.

Den genomgripande förändring av hittills tillämpade principer borde

emellertid enligt generalskommissionens mening ske, att statsverket för

de å egna tjänstehästar beridna officerarna skulle fritt ombesörja stallutrymme,

skötsel, furage, vatten, hovbeslag och sjukvård. Till följd

därav borde hittills utgående furageersättning helt och hållet indragas

samt lönetillägget nedsättas från 400 till 300 kronor, varav 250 kronor

beräknades för remontering och 50 kronor för sadelmundering och

hästutredningspersedlar.

Med hänsyn till de olika meningar, som uttalats i frågan, ansågs

tidpunkten för fattandet av definitivt beslut i ämnet icke ännu vara

inne, då Kungl. Maj:t föreslog 1914 års senare riksdag att antaga en

ny härordning. Uti sitt till statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 avgivna

yttrande anförde chefen för lantförsvarsdepartementet, att do hittillsvarande

egna tjänstehästarnas ersättande med stamhästar vore en åtgärd

av genomgripande betydelse. Utom vad anginge regeinents
-

Yttrande av

1914 års generalskommission.

Kungl. Majitfl

proposition

angående ny

härordning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Inom riksdagen

avgivna

motioner.

Riksdagens

beslut.

14 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 150.

kvartermästare och regementsadjutanter vid infanteriet och fästningsartilleriet

kunde frågan icke anses vara i erforderlig grad utredd, särskilt

beträffande stallutrymme. På grund härav ifrågasattes för närvarande

ingen annan ändring i angiven riktning, än att regementskvartermästares

och regementsadjutanters vid infanteriet och fästningsartilleriet. egna

1 jänsteliästar ersattes med stamhästar. Det borde anmärkas, att den

föreslagna åtgärden, om den skulle befinnas önskvärd, sannolikt kunde

genomföras utan ökad kostnad för statsverket eller till och med föranleda

någon besparing. Vid positionsartilleriet hade för närvarande

överstelöjtnanten och majorerna endast en egen tjänstehäst. Deras uppgifter

under övningar och i krig ställde emellertid, såsom erfarenheten

från fälttjänst- och andra övningar ådagalagt, lika stora fordringar på

deras rörlighet, uthållighet och förmåga av hastiga förflyttningar, som

fältartilleriets uppgifter ställde på fältartilleriets officerare. På grund

härav syntes positionsartilleriets regementsofficerare i likhet med fältartilleriets

böra vara beridna på två tjänstehästar.

Uti två särskilda, inom riksdagen avgivna motioner anslöto sig

emellertid motionärerna till det av tredje försvarsberedningen gjorda

uttalandet, att samtliga egna tjänstehästar borde utbytas mot stamhästar.

Remonteringen medelst egna tjänstehästar ställde sig nämligen

särdeles dyrbar för statsverket och kunde understundom äfven

för den enskilde officern vara förenad med avsevärda utgifter. Med

anledning härav hemställde motionärerna, att de till officerare utgående

lönetillägg och furageersättningar måtte uteslutas ur vederbörande stater

och alla officerare göras beridna på kronan tillhöriga stamhästar.

Uti en annan inom riksdagen avgiven motion påyrkades, likaledes

i anslutning till tredje försvarsberedningens ovannämnda yttrande, att

samtliga officerare, som enligt gällande stater uppbure ersättning för

tjänstehästar, hädanefter skulle göras beridna å kronan tillhöriga hästar,

jatt generaler och överstar skulle tilldelas var och en två hästar samt

att alla övriga officerare, som under sin tjänsteutövning skulle vara

beridna, skulle tilldelas en var eu tjänstehäst.

Uti sin skrivelse den 14 september 1914 i fråga om ordnandet av

rikets försvarsväsende anmälde riksdagen, att den vid övervägande av

frågan om officerarnas egna tjänstehästar kommit till den uppfattningen,

att det skulle vara för såväl staten som officerarna fördelaktigt, om

kronan i större utsträckning än för närvarande vore fallet övertoge

remonterings- och underhållsskyldigheten. Riksdagen hade alltså intet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

att erinra mot att, som Kungl. Maj:t föreslagit, infanteriets regementskvartermästare

och regementsadjutanter gjordes beridna å kronan tillhöriga

stamhästar. Därjämte ansåge riksdagen, att såväl infanteriets

som artilleriets och fortifikationens regementsofficerare med undantag

av regemente- och kårchefer, för vilka hästgottgörelse fortfarande

syntes höra beräknas, borde göras beridna genom kronans försorg.

Vad anginge generalitetets officerare ävensom kavalleriets regementsoch

kårchefer, borde desamma fortfarande äga skyldighet att mot gottgörelse

göra sig beridna å egna tjänstehästar. Samma förhållande borde

ock äga rum i fråga om trängens överste och kårchefer, cheferna för

vissa skolor, chefen för remonteringsstyrelsen m. fl. Beträffande det

sätt, varpå övriga kavalleriofficerare samt officerarna vid generalstaben

m. fl. staber borde för framtiden göras beridna, hade riksdagen funnit

tillräcklig utredning för frågans slutgiltiga lösning icke för närvarande

föreligga. Riksdagen ansåge sig därför böra hos Kungl. Maj:t anhålla

om utredning, i vad mån och enligt vilka grunder bemälda

officerare måtte kunna göras beridna, förutom på en egen tjänstehäst,

på kronan tillhöriga stamhästar, jämte de förslag, som av nämnda

utredning föranleddes.

. ur*derdånig anmälan den 17 september 1914 av riksdagens Tillkallande

skrivelse erhöll chefen för lantförsvarsdepartementet nådigt bemyndi- avsakkunnigagande

att tillkalla högst tre sakkunniga personer för att inom departementet

biträda med verkställande av utredning och utarbetande av

förslag, i vad män och enligt vilka grunder officerare, som tillhörde

generalstaben, övriga staber och kavalleriet och som åtnjöte lönetillägg

och furageersättning för tjänstehästar, kunde göras beridna å kronan

tillhöriga stamhästar.

De på grund härav tillkallade sakkunniga (hovstallmästaren G.

Tamm, grosshandlaren E. A. Nilson och översten greve Th. Rudenschöld)

hava den 12 januari 1915 avgivit betänkande och förslag i ämnet.

De sakkunniga hava därvid till en början framhållit, att ehuru

riksdagen för närvarande fattat beslut i fråga om hästhållningen för

alla beridna officerare med undantag av flertalet kavalleriofficerare samt

officerarna vid generalstaben m. fl. staber samt begränsat den begärda

utredningen till allenast de två sistnämnda grupperna, de sakkunniga

under fortgången av sin undersökning kommit till don uppfattningen,

att frågan om officerarnas beridenhet nu borde upptagas i hela sin

vidd. Denna uppfattning hade vunnit stöd i tredje försvarsberedningens

uttalanden i ämnet samt blivit ytterligare styrkt, sedan det be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

De sakkunnigas

förslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

funnits möjligt att komma till en enhetlig och konsekvent lösning av

hästhållningsproblemet i dess helhet. Jämväl hästskötarfrågans ömtåliga

beskaffenhet krävde en för alla beridna officerare likformig behandling.

De sakkunniga hade alltså fattat sitt uppdrag så, att de

gjort till föremål för utredning lämpligaste formen för hästhållningen

beträffande beridna officerare i allmänhet.

Över de sakkunnigas betänkande hava utlåtanden avgivits av

chefen för generalstaben, samtliga truppslagsinspektörer, samtliga arméfördelningschefer,

militärbefälhavaren på Gottland, kommendanten i

Boden, chefen för fortifikationen, generalintendenten, generalfältläkaren

ävensom av arméförvaltningen.

Jag övergår nu till att närmare redogöra för de sakkunnigas

förslag ävensom för de däröver avgivna yttrandena.

1. Tjänstehästar eller stamhästar.

I första hand hava de sakkunniga upptagit till undersökning, huruvida

det med statens intresse är förenligt, att densamma helt övertager

hästanskaffningen. De skäl, som civilkommissionen och tredje

försvarsberedningen anfört för en dylik åtgärd, hava de sakkunniga

funnit tungt vägande. Särskilt vore det obestridligt, att därigenom

eu avsevärd ekonomisk besparing skulle kunna ernås. Då de sakkunniga

likväl icke anslöte sig till förslaget, att staten fullständigt

skulle ombesörja hästhållningen för officerare, berodde detta huvudsakligen

därpå, dels att de sakkunniga ansåge, att man i denna fråga

borde framgå med en viss försiktighet, tills mera erfarenhet kunnat

vinnas, samt dels att man enligt vad chefen för remonteringsstyrelsen

i sitt yttrande över civilkommissionens förslag framhållit, möjligen kunde

befara en sänkning av hästarnas kvalitet. Av en utav de sakkunniga

verkställd undersökning framginge nämligen, att 20 procent av för

närvarande befintliga tjänstehästar vore importerade från utlandet. Om

staten helt och hållet skulle övertaga hästanskaffningen, komme sannolikt

importen att i högst väsentlig grad nedgå och därigenom minskning

av nuvarande antal hästar av denna klass äga rum. Visserligen

syntes det icke vara omöjligt att bland nuvarande stamhästar uttaga

tillräckligt antal tjänstehästar av fullgod klass, men därmed kunde också

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150. 17

följa en nedsättning av kvaliteten på stamhästarna i ledet. Det utvalda

material, som krävdes för underbefäl och för dem av manskapet, som

deltoge i de vittgående spaningspatrullerna, skulle möjligen härigenom

nedgå i antal till men för truppförbandets fältduglighet.

De nu anförda omständigheterna föranledde, att de sakkunniga

icke ansåge sig böra föreslå, att staten helt och hållet borde övertaga

tillhandahållandet av hästar åt beridna officerare, i synnerhet som det

visat sig möjligt, att hästhållningen kunde så ordnas, att de av tredje

försvarsberedningen påvisade obestridliga fördelarna av statens deltagande

däri vunnes i ganska stor utsträckning.

Efter övervägande av alla på frågan inverkande faktorer hava de

sakkunniga funnit sig kunna föreslå,

att officerare och vederlikar, som böra vara beridna å två hästar,

skola själva anskaffa en tjänstehäst och av staten tillhandahållas en stamhäst'',

samt

att officerare och vederlikar, som böra vara beridna ä allenast en häst,

skola utom i särskilda undantagsfall (för generalstabens officerare samt

kommendanterna i Stockholm och ä Karlsborg) få denna häst ställd till

sitt förfogande av staten.

Mot ifrågavarande båda huvudprinciper beträffande hästhållningen Myndigför

beridna officerare hava de i ärendet hörda myndigheterna i allmänhet yttranden,

icke haft något att erinra. Endast militärbefälhavaren på Gottland,

vilken ansett det av 1914 års generalskommission härutinnan avgivna

förslaget vara bättre, har funnit sig böra avstyrka de sakkunnigas

förslag.

I likhet med de sakkunniga håller även jag före, att åtskilliga Departement»*

starka skäl kunna andragas för, att staten själv övertager och ombe- chefensörjer

hästhållningen för arméns beridna officerare. Att statsverkets

årliga utgifter i förevarande hänseende därigenom skulle kunna avsevärt

nedbringas, torde vara uppenbart, likasom ock att en dylik anordning

skulle för den enskilde officern ställa sig ekonomiskt fördelaktigare

än det nuvarande systemet. Tydligt är ock, att vid ett dylikt

system hästskötarfrågan skulle lösas av sig själv.

Å andra sidan låter det sig emellertid icke bestrida, att systemet

med egna tjänstehästar är förenat med vissa beaktansvärda fördelar.

Särskilt är detta system ägnat att hos den enskilde officern framkalla

och vidmakthålla håg och intresse för hästvård samt genom den fria

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 133 höft. (Nr 150.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

De sakkunnigas

förslag.

18 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

dispositionsrätt, han äger över sina tjänstehästar, även öka hans ridskicklighet.

Att helt och hållet övergiva detta system och övergå till

ett annat, om vilket man saknar tillräcklig erfarenhet, synes mig därför

icke tillrådligt. Härtill kommer, såsom de sakkunniga jämväl framhållit,

att man genom en övergång till ett system med enbart stamhästar

kan befara en sänkning av hästmaterialets kvalitet.

Vid nu angivna förhållanden kan jag icke finna annat, än att de

av de sakkunniga uppställda principerna för hästhållningen för arméns

beridna officerare äro väl avvägda. Genom att, med vissa undantag,

tilldela varje beriden officer en stamhäst samt genom att låta officer,

som bör vara beriden å två hästar, själv anskaffa eu tjänstehäst, bär

man, så långt möjligt är, sökt tillgodogöra sig de fördelar, som äro

förenade med de båda nyss angivna systemen. På grund härav och

då den hittills så svårlösta hästskötarfrågan jämväl enligt det av de

sakkunniga förordade systemet synes kunna lösas på ett tillfredsställande

sätt, finner jag mig böra tillstyrka, att hästhållningen för

arméns officerare och vederlikar ordnas enligt förenämnda, av de sakkunniga

föreslagna båda huvudprinciper.

Enligt de sakkunnigas förslag skola generalstabens officerare samt

kommendanterna i Stockholm och å Karlsborg, vilka skola vara beridna

endast å en häst, icke tillhandahållas stamhästar utan själva anskaffa

tjänstehästar. Jag anser mig böra redan i detta sammanhang omnämna,

att enligt min mening fälttygmästaren och chefen för remonteringsstyrelsen

böra i förevarande hänseende likställas med ifrågavarande

officerare.

2. Hästantalet.

A. I allmänhet.

Beträffande det antal hästar, som må anses vara erforderligt för

att göra officerare med vederlikar av olika tjänstegrader och vid olika

truppslag nöjaktigt beridna, hava de sakkunniga, som utgått från

styrkeförhållandena, sådana de te sig efter genomförd härordning, anfört

följande.

Såsom ovan nämnts, hade tredje försvarsberedningen ansett det

vara tillräckligt att beräkna allenast en stamhäst för varje beriden

officer med undantag av generalspersoner och chefer för truppförband

vid infanteriet, kavalleriet och artilleriet, vilka borde göras beridna å

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 150.

två hästar. Härtill skulle enligt beredningens förslag läggas en reserv,

motsvarande hälften av det antal officerare, vilka för närvarande uppbud

gottgörelse för två tjänstehästar men jämlikt förslaget skulle tilldelas

allenast en stamhäst.

Ehuru visserligen för en del av den personal, som nu skulle vara

beriden å två hästar, tjänstgöringen i fredstid understundom kunde

vara av sådan beskaffenhet, att behov av två hästar icke kunde anses

föreligga, så vore likväl för största delen av dem, som enligt stat skulle

hava två tjänstehästar, förhållandena sådana, att de med nödvändighet

behövde båda två. Detta gällde särskilt kavalleriets officerare. Föreskrifterna

rörande utbildningen krävde numera i övervägande grad

praktisk tillämpning i terrängen. Av officern fordrades därför att

snart sagt dagligen icke blott deltaga i terrängövningar med trupp utan

även i lika stor utsträckning att förbereda sådana. Det gällde då att

omedelbart efter avslutandet av en ansträngande övning ånyo stiga till

häst och planlägga en ny. Skulle detta kunna ske med tillräcklig

hastighet och noggrannhet, erfordrades ovillkorligen, att hästen skulle

vara utvilad. På sådant sätt toges synnerligen ofta båda tjänstehästarna

under samma dag i anspråk för fyllande av tjänstens behov, oavsett

deras användning för officerns egen utbildning.

Emellertid vore det, yttra de sakkunniga, behovet av hästar under

fältförhållandena, som måste, så långt lämpligen ske kunde, läggas till

grund för beräkningen. Vid mobilisering komme under alla förhållanden

att erfordras flera dresserade hästar än som inom landet kunde påräknas,

och varje minskning under fredsförhållanden av antalet hästar

för sådan personal, som i fält måste hava två tjänstehästar till sitt förfogande,

innebure en ovillkorlig nedsättning av härens krigsberedskap.

För de allra flesta av här ifrågavarande officerare torde det vara uteslutet

att kunna erhålla för ridning användbara hästar bland dem, som

utslcreves, enär tillgången av verkligt dresserade fältdugliga hästar vore

försvinnande liten i jämförelse med behovet. Detta vore ett sakförhållande,

som till fullo bestyrkts av erfarenheterna från försöksmobiliseringen

m. fl. tillfällen.

Man skulle således, såsom även av tredje försvarsberedningen antytts,

för anskaffningen av det felande antalet officershästar vara hänvisad

till de beridna truppförbanden, främst kavalleriet. En ytterligare

minskning av antalet dresserade hästar vid kavalleriet under mobilisering,

utöver den ingalunda obetydliga, som ändock vore avsedd att äga

rum, skulle emellertid för truppslagets krigsberedskap, bedömd efter

den mobiliserade styrkan, utöva ett särdeles menligt inflytande. Vårt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 150.

kavalleris linjeskvadroner vore redan nu i avseende på numerären betydligt

underlägsna dem, som de sannolikt finge möta såsom motståndare.

Vid bestämmandet av det antal hästar för här ifrågavarande personal,

som skulle finnas tillgängligt i fred, borde alltså, enligt de sakkunnigas

uppfattning, den grundsats tillämpas,

att för varje beriden officer och vederlike skulle finnas att tillgå det

antal hästar, som krävdes på grund av hans krig stjänstg öring.

Myndig
heternas
yttranden.

Chefen för generalstaben har ansett denna av de sakkunniga uttalade

grundsats alldeles riktig, men samtidigt funnit, att densamma

ej i erforderlig grad tillämpats vid frågans vidare behandling. Framför

allt hade de sakkunniga icke tagit tillbörlig hänsyn till det ökade behov

av för ridbruk fullt användbara hästar, som gjorde sig gällande

vid mobilisering, för så vitt de nya möjligheter till reservformationers

uppsättande, som givits med den nya härordningen, skulle kunna fullt

utnyttjas. Detta ökade behov jämte svårigheten, för att icke säga

omöjligheten, att vid mobilisering anskaffa för ridbruk fullt användbara

hästar krävde med nödvändighet, att man åtminstone icke förminskade

summan av i fred befintliga egna tjänste- och stamhästar.

Jämväl inspektören för kavalleriet har erinrat om, att enligt 1914

års härordning reservformationer skulle uppsättas i mycket stor utsträckning

vid samtliga truppslag. Befälet för dessa formationer, exempelvis

bataljonschefer, regementschefer, brigadchefer samt officerare, tillhörande

högre staber, måste vara beridna, men huru detta skulle äga

rum vore icke alls berört av de sakkunniga. Förslaget att minska

tillgången på ridna hästar vid armén — visserligen endast från 814 till

795 beträffande ifrågavarande kategorier av hästar — syntes icke heller

vara på något sätt motiverat. Dessutom ansåge kavalleriinspektören sig

böra framhålla de ökade krav på remontdressyren vid kavalleriet, som

bleve oskiljaktiga med förslagets genomförande. Dessa krav komme att

ytterligare stegras därigenom, att kavalleriet enligt den nya härordningen

skulle förse jämväl infanteriet med ridna hästar. Redan för närvarande

vållade bristen på goda remontryttare avsevärda svårigheter vid remontdressyren.

Chefen för tredje arméfördelningen har framhållit, hurusom det enligt

de sakkunnigas egen mening redan nu mötte stora svårigheter att vid

mobilisering finna ett tillräckligt stort antal ridhästar av erforderlig

kvalitet för alla de officerare m. fl., som då skulle vara beridna. Ur

denna synpunkt måste det betecknas såsom beklagligt, om antalet officershästar

skulle minskas, varför det syntes honom nödvändigt att här
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

utinnan framgå med stor varsamhet. Åven om således antalet egna

tjänstehästar minskades, borde dessa till fullo ersättas av stamhästar,

så att i allt fall behovet av goda fältridna hästar kunde varda fyllt.

Dessutom borde en stamhäst beräknas även för läkare vid de beridna

vapnen.

Vidare har generalintendenten framhållit nödvändigheten av, att

cheferna för de fyra intendenturkompanierna redan i fredstid gjordes beridna

såväl på grund av svårigheten för nämnda chefer att under fredstid

förbereda och leda övningarna, av vilka särskilt underbefälsutbildningen

krävde tillämpningsövningar i stor omfattning utom förläggningsorten,

som även på grund därav, att cheferna för förplägnadskompanierna

skulle vara beridna vid mobilisering. Härför erforderligt stallutrymme

funnes redan i de uppförda intendenturförråden. Vidare vore det önskvärt,

att bestämmelserna i ovannämnda kungl. brev den 6 november

1914 angående rätt för arméfördelningschef m. fl. att bereda militärläkare

och intendenter tillfälle till ridning även med den föreslagna

lösningen av hästfrågan allt fortfarande måtte förbliva gällande, enär

eljest en hel del intendenturofficerare och läkare, vilka skulle vara beridna

vid mobilisering, icke finge tillfälle att underhålla sin ridfärdighet.

Slutligen har generalfältläkaren anfört, att frågan om militärläkarnas

beridenhet visserligen genom särskilda bestämmelser blivit principiellt

erkänd såsom nödvändig, men att densamma icke kunde i något avseende

anses vara slutgiltigt löst. Fordrades av en läkare, att han i fält skulle

vara beriden, torde med nödvändighet det kravet böra uppställas, att

han under fredliga förhållanden bereddes tillfälle att förvärva sig nödig

färdighet i ridning samt att underhålla densamma. Det vore sålunda

icke nog med att nu gällande medgivanden för militärläkare att göras

beridna bibehölles oförändrade, utan det syntes generalfältläkaren också

vara erforderligt, att kronan tillhöriga hästar ställdes till läkarnas förfogande

även vid infanteriet, vilket skulle kunna genomföras i samband

med att beridna officerare vid detta vapenslag gjordes beridna på

kronans hästar.

Mot den av de sakkunniga uppställda grundsatsen, att för varje Departementaberiden

officer och vederlike skall redan i fredstid finnas att tillgå det chefenantal

hästar, som kräves på grund av hans krigstjänstgöring, har jag

icke något att erinra. I likhet med vissa av de i ärendet hörda myndigheterna

anser jag dock, att denna grundsats icke blivit av de sakkunniga

i erforderlig grad genomförd vid förslagets utarbetande. Såsom

jag får tillfälle att längre fram närmare utveckla, bör enligt min mening

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

det av de sakkunniga för vissa officerskategorier beräknade antalet

hästar ökas. För åskådliggörande av i vad mån en sådan ökning bör

äga rum har jag låtit uppgöra en jämförande beräkning av antalet

hästar vid hären enligt 1914 års härordning, enligt de sakkunnigas

förslag och enligt det förslag, som jag finner mig böra tillstyrka. Av

denna beräkning, vilken torde få biläggas statsrådsprotokollet (Bil.l.),

framgår, att antalet officershästar vid armén, som enligt de sakkunnigas

förslag skulle minskas med 19, i stället bör ökas med 9.

I likhet med generalintendenten håller även jag före, att cheferna

för de fyra intendenturkompanierna böra redan i fredstid göras beridna.

Samma skäl, som föranlett riksdagens beslut, att infanteriets kompanichefer

skola vara beridna, tala för den av generalintendenten föreslagna

anordningen. För en var av ifrågavarande fyra officerare bör följaktligen

beräknas en stamhäst.

Att, såsom chefen för tredje arméfördelningen och generalfältläkaren

föreslagit, beräkna stamhästar jämväl för truppförbandens läkare, finner

jag mig icke kunna tillstyrka, enär eu dylik anordning skulle innebära

en icke obetingat nödvändig ökning av hästantalet utöver det genom

1914 års härordning beslutade.

I anslutning till vad generalintendenten och generalfältläkaren

uttalat, anser även jag, att de uti brevet den 6 november 1914 meddelade

bestämmelserna om rätt för arméfördelningschefer m. fl. att

göra dem underlydande militärläkare och intendenturofficerare beridna

på kronan tillhöriga hästar från bemälda chefer underställda beridna

truppförband allt fortfarande böra bliva i huvudsak gällande. Härvid

är dock att märka, dels att enligt de sakkunnigas, av mig härutinnan

biträdda förslag en särskild grupp hästar, avsedd för bland andra fältläkare,

fördelningsintendent och expeditionsintendent, skall finnas vid

varje arméfördelningsstab, dels ock att läkare och intendenter vid infanteriet

i allmänhet torde kunna, då så erfordras, göras beridna å

någon av de vid regementet befintliga stamhästarna.

B. För olika officerskategorier.

infanteriet. Vid infanteriet äro för närvarande regementschefer, regements1914

års officerare, regementskvartermästare och regementsadjutanter beridna,

härordning. regementsc}ief ^ två och en var av de övriga officerarna å eu egen

tjänstehäst. Enligt 1914 års härordning skall regementschef fortfarande

vara beriden å två egna tjänstehästar, varemot en var av övriga förenämnda

officerare, likasom ock en var av kompanicheferna och office
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

rama vid kulsprutekompanierna skall göras beriden å en kronan tillhörig

stamhäst. Antalet stam hästar vid vart och ett av härens infanteriregementen

skall efter genomförd härordning utgöra 27.

De sakkunniga hava i enlighet med ovannämnda, av dem antagna

princip för hästhållningen föreslagit, att regementscheferna — militärbefälhavaren

på Gottland inberäknad — skola vara beridna var och en

å en tjänstehäst och eu stamhäst.

Mot vad de sakkunniga sålunda föreslagit, har jag icke något att Departementserinra.

'' chefen.

Vid bifall till det föreliggande förslaget skulle följaktligen vid vart

och ett av härens infanteriregementen efter genomförd härordning

komma att finnas 1 tjänstehäst och 28 kronan tillhöriga stamhästar.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser äro vid kavalleriet Kavalleriet,

samtliga officerare beridna å två egna tjänstehästar samt veterinär å 1914 åra

en egen tjänstehäst. Enligt 1914 års härordning skola regemente- lliirordninscheferna

fortfarande vara beridna å två egna tjänstehästar. Beträffande

Övriga officerare har riksdagen ifrågasatt, att dessa skulle kunna göras

beridna, förutom å en egen tjänstehäst, å kronan tillhöriga stamhästar,

Likaledes skulle kronohästar tillhandahållas veterinärerna.

Antalet stamhästar skall efter genomförd härordning utgöra vid

vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets

husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente

och Norrlands dragonregemente 620, vid vartdera av Skånska

husar- och dragonregementena 1,100 och vid Norrbottens kavallerikår 240.

De sakkunniga hava framhållit, att kavalleriets officerare hade De sakvar

och en redan i fredstid — och givetvis i ännu högre grad k"nnieas

under krig -— behov av minst två hästar. För 243 kavalleriofficerare or8lagi

borde alltså beräknas 486 hästar, varjämte var och en av 18 veterinärer

vid kavalleriet borde göras beriden å en stamhäst.

Däremot hava de sakkunniga ansett, att samma hästantal icke borde

beräknas för kavalleriets fänrikar som för övriga kavalleriofficerare. Det

syntes nämligen, vara mindre lämpligt att ålägga militär personal, som

ännu icke erhållit fullmakt å officersbeställning, att i likhet med kavalleriofficerare

på stat hålla sig med egen tjänstehäst, utan syntes staten

böra tillhandahålla fänrik av kavalleriet de hästar, han för sin tjänstgöring

behövde. Härav borde följa, att kavalleriregementenas stamhäst
-

De sakkunnigas

förslag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.

antal ökades så mycket, att tillgång funnes till två hästar för varje

fänrik, enär eljest stamhäststyrkan i ledet komme att nedgå med motsvarande

antal. Vissa olägenheter vore också att befara, om icke sådan

ökning skedde med falla antalet av det för fänrikarna behövliga stamhästantalet.

Emellertid kunde man inskränka sig till en ökning av

allenast en stamhäst för varje fänrik, om kavalleriregementena,, som

hittills måst tillhandahålla hästar för vid arméfördelningsstaberna tjänstgörande

fortifikationsofficerare, läkare och intendenturpersonal, befriades

från denna skyldighet genom uppsättandet, såsom de sakkunniga

ämnade föreslå, av eu reservgrupp stamhästar för ifrågavarande

staber. Därigenom bleve vid kavalleriregementena ett antal stamhastar

disponibelt, som fullt svarade mot ytterligare en häst för varje fänrik.

De sakkunniga både icke förbisett de olägenheter, vilka kun e öja

med den föreslagna anordningen vid den väl i regel under fänriksåren

skeende kommenderingen till ridskolan. För denna kommendering

bleve fänrikarna hänvisade att använda två stamhästar, vilka ej al ti

kunde beräknas vara av den goda klass, som erfordrades för det under

utbildningen vid ridskolan viktiga deltagandet i kapplöpningar. Fa

samma gång borde dock framhållas, hurusom officerare av artilleriet

m 11. truppslag, helt beridna på stamhästar, i regel förtjänstfullt

genomginge ridskolan. Nämnda olägenhet skulle i ej ringa man kunna

hävas, därest fänrik medgåves rätt att själv inköpa och på vissa vilkor

såsom stamhäst i nummer insätta lämplig häst, som han önskade använda

vid ridskolan.

Myndig
heternas
yttranden.

Chefen för generalstaben har framhållit, att uppsättandet av en

eservgrupp stamhästar vid arméfördelningsstaberna icke, såsom de sak:unniga

förutsatte, beredde vid krigstillfälle någon ökning i det för

mvalleriets behov tillgängliga stamhästantalet. Därest fanrikarna vid

kavalleriet vid krigstillfälle skulle kunna göras beridna pa tva stamlästar,

måste redan i fred finnas tillgång på dessa hastar utöver det

or stamstyrkan i ledet beräknade antalet.

Inspektören för kavalleriet har funnit sig böra bestämt avstyrka^tordaget,

att fänrikarna vid kavalleriet skulle vara beridna endast a en

itamhäst. Detta förslag stode i strid med den av de sakkunniga uppställda

grundsatsen, att för varje beriden officer och vederlike skulle

innas att tillgå det antal hästar, som krävdes pa grund av hans

vrigstjänstgöring. Få om ens några officerare inom armén i taft törne

vara mera i behov av två hästar än kavalleriets fanrikar. De komme

timligen att i stor utsträckning användas för svårare patrullritter och tor

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

orderöverföring. Påståendet, att kavalleriet i alla fall genom vissa reservgrupper

(vid arméfördelningsstaberna) av hästar skulle indirekt beredas

ersättning för att fänrikarna endast skulle hava en bäst och sålunda hava

möjlighet att göra dessa beridna på två hästar, vore, därest det avsåge

förhållandet vid mobilisering, vilseledande, enär kavalleriet icke heller

förut gjort denna personal beriden vid mobilisering. För övrigt måste

fänrikarna vid ridskolan vara beridna på minst eu tjänstehäst förutom

stamhästen. Om traditionerna på ridskolan i fråga om den goda ryttaranda,

som nu förefunnes, skulle kunna bibehållas, måste hästmaterialet

hållas uppe i en mycket hög ståndpunkt, och detta kunde endast ske, om

officerarna själva finge anskaffa åtminstone en av hästarna. Jämförelsen

med officerare ur artilleriet och fortifikationen hölle icke streck, ty på

dessa behövde icke samma krav ställas som på kavalleriofficerare i

fråga om deltagande i tävlingsritter, och i de fall, då förstnämnda officerare

mera allmänt deltagit i kapplöpningar, hade det varit på egna

hästar. De skäl, som anförts mot, att fänrik skulle skaffa egen häst,

syntes icke vara tungt vägande. Som det förnämsta syntes hava framhållits,

att det ej vore lämpligt, att eu person, som ej hade fullmakt

på sin plats, skulle tvingas att anskaffa häst. I flera utländska arméer,

där officerarna över huvud taget icke hade några fullmakter, droge man

sig dock ingalunda för att ålägga dem anskaffning av hästar. Det torde

för övrigt bliva undantag, att icke fänriken efter två år erhölle sin

fullmakt, och under sådana förhållanden hade hästanskaffnins:en icke

vållat någon olägenhet. Till de undantagsfall, då fullmakt ej erhölles,

syntes ej skäl att taga hänsyn.

Jämväl chefen för andra arméfördelningen har av huvudsakligen

samma skäl som inspektören för kavalleriet ansett det vara en betänklig

åtgärd att göra kavalleriets fänrikar beridna uteslutande på stamhästar.

Enligt de sakkunnigas förslag skola samtliga officerare vid kavalleriet

med undantag av fänrikar göras beridna en var å två hästar, därav

en egen tjänstehäst. För fänrik däremot har, likasom för veterinär,

beräknats endast en stamhäst.

Mot vad sålunda föreslagits, har jag icke någon annan erinran att

framställa än att jag, i likhet med förenämnda myndigheter anser, att

jämväl fänrik bör göras beriden på två hästar, därav eu egen tjänstehäst.

Det skäl, som av de sakkunniga anförts till stöd för förslaget

att för fänrik beräkna endast en häst, nämligen att det syntes mindre

lämpligt att ålägga militär personal, som ännu icke erhållit fullmakt å

officersbeställning, att i likhet med kavalleriofficerare på stat hålla sig

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 133 käft. (Nr 150.) 4

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Artilleriet.

Nuvarande

bestämmelser.

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

med egen tjänstehäst, synes mig icke vara av beskaffenhet att böra föranleda

avsteg från den av de sakkunniga själva uppställda principen,

att för varje beriden officer och vederlike skall redan i fredstid finnas

att tillgå det antal hästar, som kräves på grund av hans krigstjänstgöring.

Såsom inspektören för kavalleriet framhållit, kommer det nämligen

säkerligen att endast i undantagsfall inträffa, att fänrik icke efter de

två årens förlopp får sitt konstitutorial utbytt mot fullmakt. I fråga om

själva tjänstgöringens beskaffenhet förefinnes icke något som helst skäl

att göra fänrik sämre beriden än de andra officerarna. Att fänrik, likaväl

som övriga officerare av kavalleriet, har behov av två hästar såväl

i krig som i fred, hava de sakkunniga även själva medgivit. Såsom

myndigheterna framhållit, kan emellertid detta behov icke behörigen

tillgodoses genom den av de sakkunniga föreslagna anordningen. Antingen

måste man, såsom chefen för generalstaben antytt, beräkna ytterligare

en stamhäst för varje fänrik eller ock, såsom inspektören för

kavalleriet föreslagit, göra honom beriden även på en egen tjänstehäst.

Av dessa båda alternativ anser jag det senare obetingat böra föredragas.

Samma skäl, som tala för att den ena av kavalleriofficerarnas tjänstehästar

skall vara deras egen, nämligen att ryttarskicklighetens och

ryttarandans främjande och bibehållande kräva ädla och för kapplöpningsbruk

lämpade hästar, samma skäl göra sig i hög grad gällande

i fråga om kavalleriets fänrikar, vilka befinna sig i den åldern, då de

kavalleristiska egenskaperna skola grundläggas, och vilka under kommendering

till ridskolan äro för sin utbildning i särskilt behov av förstklassiga

hästar.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit, skulle efter genomförd

härordning komma att finnas vid vart och ett av Livgardet till häst,

Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Smålands husarregemente,

Kronprinsens husarregemente och Norrlands dragonregemente

27 tjänstehästar och 649 stamhästar, vid vartdera av Skånska

husar- och dragonregementena 45 tjänstehästar och 1,148 stamhästar

samt vid Norrbottens kavallerikår 12 tjänstehästar och 252 stamhästar.

Vid artilleriet äro för närvarande samtliga regements- och kårchefer

ävensom regementsofficerarna vid fältartilleriet beridna å två egna tjänstehästar.

Regementsofficerarna vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente

och Positionsartilleriregementet äro däremot beridna endast å en egen

tjänstehäst. Detsamma är förhållandet med regementskvartermästaren

och regementsadjutanten vid förstnämnda regemente.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Enligt 1914 års härordning skola regements- och kårchefer fortfarande

vara beridna å egna tjänstehästar, varemot övriga regementsofficerare

skola göras beridna å kronan tillhöriga stamhästar. Beträffande

det antal hästar, som skulle avses för de särskilda kategorierna

officerare, gjorde riksdagen däremot icke något direkt uttalande. Att

regementscheferna skulle hava två hästar var, framgår emellertid därav,

att riksdagen, i enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag, i

staten för år 1915 för chefen för Boden-Karlsborgs artilleriregemente,

vilken dittills åtnjutit gottgörelse endast för en tjänstehäst, uppförde

gottgörelse för ytterligare eu häst. Likaledes framgår det av de utav

riksdagen gjorda beräkningarna av antalet stamhästar vid de särskilda

truppförbanden, att en var av regementsofficerarna vid fältartilleriet

skulle hava två hästar och en var av regementsofficerarna vid fästningsartilleriet

och positionsartilleriet en häst, d. v. s. samma antal som

för närvarande.

Antalet stamhästar skall efter genomförd härordning utgöra vid

vart och ett av Svea, Göta, Upplands och Smålands artilleriregementen

450, vid Vendes artilleriregemente 548, vid Norrlands artilleriregemente

490, vid Gottlands artillerikår 85, vid Bodens artilleriregemente 70,

vid Positionsartilleriregementet 183 och vid Karlsborgs artillerikår 61.

Beträffande det antal hästar, som bör avses för artilleriets officerare

hava de sakkunniga framhållit, att cheferna för fält- och positionsartilleriet

borde vara beridna å två hästar, varemot cheferna för fästningsartilleriets

båda truppförband (Bodens artilleriregemente och Karlborgs

artillerikår) icke syntes behöva vara beridna på mer än en häst

vardera. I fråga om hästantalet för regementsofficerarna synas de sakkunniga

hava tänkt sig möjligheten, att detta skulle kunna bestämmas

till allenast en häst för varje dylik officer. Något positivt förslag om

ändring i vad riksdagen härutinnan beslutit har emellertid icke blivit

av de sakkunniga framställt, likasom ej heller de vid förslaget fogade

beräkningarna utvisa, att andra grunder i detta hänseende tillämpats, än

riksdagen redan godkänt.

Generalfälttygvnästaren har framhållit, att de sakkunniga icke anfört

något som helst skäl att minska hästantalet för cheferna för fästningsartilleriets

båda truppförband. Dessa chefer, som vardera hade under

sitt befäl, förutom vitt från varandra liggande fort, 2 å 3 auspända

1914 års

härordning.

De sakkunnigas

förslag.

Myndig
heternas
yttranden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. May.ts Nåd. Proposition Nr 150.

divisioner, syntes mer än många andra sådana chefer vara i behov av

två hästar såväl under krigs- som fredstjänstgöring. Att detta behov

redan insetts, framginge därav, att, såsom ovan anförts, riksdagen år

1914 bifallit Kungl. Maj:ts förslag, att chefen för Boden-Karlsborgs

artilleriregemente skulle vara beriden på två tjänstehästar från och

med ingången av innevarande år. Att positionsartilleriets regementsofficerare

numera, sedan nämnda artilleri blivit rörligt, behövde två

hästar, syntes ej tarva någon motivering. Att ej beräkna och redan i

fred anskaffa två hästar för fält- och positionsartilleriets regementsofficerare

skulle medföra, att för desamma vid mobilisering erforderliga

hästar måste tagas från truppförbanden, varigenom med den stora bortkommendering

av stamhästar från desamma, som med nu gällande planer

skulle äga rum, artilleriets krigsduglighet komme att nedsättas. Enligt

generalfälttygmästarens uppfattning funnes icke någon som helst anledning

att på grund av krigsberedskapen vid artilleriet eller vare sig krigseller

fredstjänstgöringen därstädes minska det antal hästar, som 1914

års senare riksdag beslutat skulle finnas för artilleriets regementsofficerare.

Skulle någon ändring vidtagas, borde denna gå i riktning att

öka hästantalet för positionsartilleriets majorer och överstelöjtnant till

två i likhet med vid fältartilleriet.

Enligt chefens för andra arméfördelningen åsikt förelåge behov av

två tjänstehästar för fält- och positionsartilleriets regementsofficerare

såväl med hänsyn till deras uppgift att övervaka och förbereda övningar

till häst som ock på grund av de stora fordringar på rörlighet, uthållighet

och förmåga av hastiga förflyttningar, som ställdes på desamma

under fältmässiga övningar och i krig.

Jämväl chefen för tredje arméfördelningen har ansett, att antalet

officershästar vid artilleriet under inga förhållanden bör minskas.

Chefen för femte arméfördelningen har ävenledes ifrågasatt, huruvida

ej regementsofficerarna vid fältartilleriet genom att icke, såsom de sakkunniga

syntes hava avsett, tilldelas någon tjänstehäst riskerade att ej

bliva beridna på ett för deras tjänst i fält betryggande sätt, en åsikt,

som för övrigt vunne stöd från förebilder i de flesta utländska arméer,

där i detta hänseende en bestämd skillnad gjordes emellan regemente-

och kompaniofficerarna vid fältartilleriet.

Kommendanten i Boden har, i likhet med generalfälttygmästare^

framhållit nödvändigheten av att chefen för det därstädes förlagda

fästningsartilleriregementet är beriden å två hästar för att han på ett

tillfredsställande sätt skall kunna fylla sina tjänståligganden.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Mot de sakkunnigas förslag, att regementscheferna vid fältartilleriet

och positionsartilleriet skola vara beridna på två hästar, därav en egen

tjällstehäst, har jag icke något att erinra. Däremot kan jag icke dela

de sakkunnigas uppfattning, att chefen för Bodens artilleriregemente

icke skulle hava behov av mera än eu häst. Såsom regementschef

åligger honom att inspektera övningar, som ofta äga rum långt

bort från kasernetablissemanget, och såsom artilleribefälhavare måste

han nära nog dagligen företaga förflyttningar till kommendantsexpeditionen

och andra avlägsna platser. Något skäl för att i förevarande

hänseende frångå 1914 års riksdagsbeslut har icke heller blivit av de

sakkunniga förebragt. \ id sådant förhållande och under åberopande av

vad generalfälttygmästaren och kommendanten i Boden härutinnan anfört,

finner jag mig böra tillstyrka, att för ifrågavarande regementschef

fortfarande beräknas två hästar, därav en stamhäst och en tjänstehäst.

Vad chefen för Karlsborgs artillerikår angår, torde denne icke hava

behov av mer än en häst. Vid sina beräkningar av antalet stamhästar

vid fästningeartilleriet har 1914 års senare riksdag jämväl utgått

från, att bemälde chef skulle göras beriden endast å en kronan

tillhörig häst.

Såsom ovan nämnts, har 1914 års senare riksdag för artilleriets

öviiga regementsofficerare beräknat samma hästantal som för närvarande,

d. v. s. två hästar för en var av fältartilleriets och en häst för en var

av positions- och fästningsartilleriets regementsofficerare. Samtliga

dessa hästar skola dock vara stamhästar. I likhet med de i ärendethörda

myndigheterna anser jag, att därest- fältartilleriets överstelöjtnanter

och majorer skola på ett tillfredsställande sätt kunna uppfylla

de fordringar, som ställas på dem i såväl krig som fred, desamma böra

8 Öl as beridna på tva hästar. I enlighet med de av de sakkunniga uppställda

huvudprinciperna för hästhallningen bör den ena av dessa hästar

anskaffas av vederbörande officer och den andra tillhandahållas av staten.

Vad positionsartilleriets regementsofficerare angår, skulle det. jämväl vara

i hög grad önskvärt, att dessa gjordes beridna på två hästar. Deras

uppgifter under övningar och i krig ställa, såsom erfarenheten från

fälttjänst- och andra övningar ådagalagt, lika stora fordringar på deras

rörlighet, uthållighet och förmåga av hastiga förflyttningar, som fältartilleriets

uppgifter ställa på fältartilleriets officerare. Uti 1914 års

härordningsproposition föreslogs också, att positionsartilleriets regementsofficerare

i likhet med fältartilleriets skulle göras beridna på två hästar.

på emellertid riksdagen icke fann sig böra bifalla detta förslag, anser

jag mig icke nu böra föreslå en ökning av hästantalet för ifrågavarande

Departement»

chefen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts Nåd, Proposition Nr 150.

officerare. För dessa likasom för en var av fästningsartilleriets regementsofficerare

bör följaktligen beräknas endast en häst.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits, skulle efter genomförd härordning

komma att finnas vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands

och Smålands artilleriregementen 6 tjänstehästar och 446 stamhästar,

vid Vendes artilleriregemente 7 tjänstehästar och 543 stamhästar, vid

Norrlands artilleriregemente 6 tjänstehästar och 486 stamhästar, vid

Gottlands artillerikår 1 tjänstehäst och 86 stamhästar, _ vid Bodens

artilleriregemente 1 tjänstehäst och 71 stamhästar, vid Positionsartilleriregementet

1 tjänstehäst och 184 stamhästar och vid Karlsborgs artillerikår

62 stamhästar.

Artilleriets

tygstater.

1914 års

härordning.

De sakkunnigas

förslag.

Myndig
heternas
yttranden
-

Enligt 1914 års härordning skall fälttygmästare^ vilken förut varit

regementsofficer på stat vid något artilleriregemente och såsom sådan

beriden å två egna tjänstehästar, upptagas med fasta avlöningsförmåner

å staten för artilleriets fabriker och tygstater. Någon ändring i

fråga om hans beridenhet har icke blivit av riksdagen ifrågasatt.

De sakkunniga hava ansett, att det varken med hänsyn till fälttygmästare^

fredstjänstgöring eller till hans uppgifter efter mobilisering

är nödvändigt för honom att vara beriden.

G ener alfält tyg mästaren har däremot ansett, att fälttygmästare^ bör

vara beriden på två hästar. Visserligen fordrade icke hans krigstjänstgöring,

att han vore beriden, men å andra sidan syntes det vara i hög

oråd olämpligt, att en av artilleriets regementsofficerare under en tid

av 4 å 5 år gjordes oberiden, oaktat han i regel efter denna tids förlopp

åter skulle tjänstgöra vid trupp.

jartements- Av skäl, som generalfälttygmästaren anfört, anser jag mig icke

chefen. kunna biträda de sakkunnigas förslag, att fälttygmästaren skall vara

oberiden. Däremot anser jag det icke nödvändigt, att för honom avses

mer än en häst. Då till fälttygmästare i regel utses eu av artilleriets

regementsofficerare, vilken, för den händelse han tillhör fältaitilleriet,

kan önska behålla den egna tjänstehäst, han enligt mitt förslag

skulle hava, synes den för fälttygmästaren avsedda hästen lämpligen

böra upptagas såsom tjänstehäst och icke såsom stamhäst.

Fortifika
tionen.

1914 års här

ordning.

Enligt 1914 års härordning skola fortifikationens kårchefer såsom

hittills vara beridna eu var å en egen tjänstehäst. Övriga regementsofficerare

skola däremot göras beridna å stamhästar. För var och en

av dessa officerare avses endast en häst.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung.l. Maj.is Nåd. Proposition Nr 150.

Antalet stamhästar vid fortifikationen och ingenjörtrupperna skall

efter genomförd härordning utgöra 226.

Härutinnan hava de sakkunniga icke föreslagit annan ändring, än Da sakatt

de för kårcheferna avsedda fem egna tjänstehästarna skola utbytas k“nnieas

mot stamhästar. förslag.

Mot vad de sakkunniga sålunda föreslagit, har jag icke någon erinran Departementsatt

framställa. Vid fortifikationen och ingenjörtrupperna skulle således chefenefter

genomförd härordning komma att finnas 231 stamhästar.

Trängens regementsofficerare, vilka samtliga tjänstgöra såsom kår- Trängen.

chefer, skola enligt 1914 års härordning såsom hittills vara beridna eu 1914

var å en egen tjänstehäst. h ör översten och chefen för trängen har k‘iror<ämnsdäremot

ersättning beräknats för två tjänstehästar.

\ id varje trängkår skola efter genomförd härordning finnas 54

stamhästar.

De sakkunniga hava ansett, att kårcheferna, liksom nu är fallet, De Bakugn

olägenhet kunna fullgöra sin tjänst med en häst. För inspektören k"nnisas

töi trängen åter, vilken såsom överste vore likställd med regementschef,

borde däremot två hästar beräknas.

Mot vad sålunda föreslagits, har jag icke något att erinra. Vid Departementstrång-

och sjukvårdstrupperna skulle således efter genomförd härordning chefenkomma

att finnas för översten vid trängen 1 tjänstehäst och 1 stamhäst

samt för varje trängkår 55 stamhästar.

Enligt den för innevarande år gällande staten för generalitetsstaten Generali.

utgår ersättning för två tjänstehästar till en var av följande generals- tetsstatenpersoner,

nämligen inspektören för infanteriet, arméfördelningscheferna, härordntng.

generalfälttygmästare^ chefen för fortifikationen och chefen för generalstaben

ävensom till en adjutant hos inspektören för infanteriet och en

var av 6 adjutanter hos arméfördelningscheferna, samt ersättning för eu

tjänstehäst till eu var av likaledes 6 adjutanter hos samma chefer.

Enligt 1914 års härordningsbeslut skola å generalitetsstaten ytterligare

uppföras eu inspektör för militärläroverken och en inspektör för kavalleriet

ävensom lönetillägg och furageersättning för två tjänstehästar åt

en adjutant hos inspektören för militärläroverken.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

De sakkunnigas

förslag.

Departements
chefen.

General
staben.

1914 års

härordning.

De sakkunnigas

förslag.

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 150.

De sakkunniga hava ansett, att inom generalitetsstaten två hästar

borde vara att tillgå för en var av inspektörerna för infanteriet och

militärläroverken, arméfördelningscheferna, general fälttygmästare^ cheferna

för fortifikationen och generalstaben samt inspektören löi kavalleriet,

eller tillsammans tolv personer, samt en häst lör varje av fjorton

adjutanter, nämligen en hos vardera av inspektörerna för infanteriet och

militärläroverken och två i varje arméfördelningsstab.

Beträffande adjutanterna hade de sakkunniga icke förbisett, hurusom

för närvarande för de två adjutanterna i varje arméfördelningsstab

utginge gottgörelse för tre tjänstehästar. Då det vore sannolikt, att

tillfälligt behov av två hästar för adjutant kunde uppstå, oberoende av

hans placering såsom förste eller andre adjutant, och då behov av ridhäst

städse förelåge för i arméfördelningsstab anställd fortifikationsofficer,

fältläkare, fördelningsintendent och expeditionsintendent vilka

personer hittills i regel gjorts beridna från kavalleritruppförband ville

de sakkunniga föreslå, att, utöver det hästantal, som ovan beräknats,

vid varje arméfördelningsstab funnes disponibel en reservgrupp om fem

stamhästar för sistnämnda där tjänstgörande personal.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit, finner jag mig böra tillstyrka.

För generalitetsstaten skulle efter genomförd härordning komma att

finnas 12 tjänstehästar och 26 stamhästar.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser äro officerare _ vid

o-eneralstaben beridna en var å två egna tjänstehästar. Härutinnan har icke

någon ändring skett genom 1914 års härordning. Riksdagen har dock

ifrågasatt, huruvida icke generalstabsofficerarna borde göras bendna,

förutom å en egen tjänstehäst, å kronan tillhöriga stamhästar.

Med hänsjm till de krigsbefattningar, vilka för närvarande lära vara

avsedda att efter skedd mobilisering beklädas av officerare, tillhörande

o-eneralstaben, hava de sakkunniga ansett, att omkring en fjärdedel av

dess på stat befintliga officerare icke hade behov av två hästar, ra

o-rund härav och då fredstjänstgöringen icke sällan torde hindra officer

av generalstaben att rida båda de för honom nu bestämda tjänstehästarna,

syntes det, vad generalstaben vidkomme, vara tillräckligt att beräkna

allenast en häst för varje officer, om därtill lades en hastreserv, beräknad

efter 75 procent av officersantalet. För 55 officerare erfordrades

alltså 96 hästar, vilket innebure en minskning i nuvarande antal tjänstehästar

med 14. Antalet reservhästar vid generalstaben borde alltså ut
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Kårt. Proposition Kr 150. 33

göra 41, av vilka 17 borde vara ständigt fördelade på arméfördelningsm.

fl. staber för att göra där placerade generalstabsofficerare beridna

å två hästar; återstående 24 reservhästar borde tillhöra huvudstationen.

Beträffande generalstabens hästar syntes, med hänsyn till generalstabsofficerns

ofta inträdande förflyttning, den avvikelsen från huvudregeln

höra äga rum, att officerarna själva anskaffade en tjänstehäst,

under det att reservgruppen utgjordes av stamhästar.

De sakkunniga hava framhållit, att reservhästarna vid generalstabens

huvudstation kunde, i den mån de icke erfordrades för dess

fredsbehov, finna lämplig användning dels för att göra personal vid

intendenturstaben samt å arméförvaltningens intendentsdepartement

och sjukvårdsstyrelse beridna, dels för ridundervisningen åt generalstabens

aspiranter och åt intendentsaspiranter. För huvudstadens kavalleriregementen

syntes det innebära en ej oväsentlig lättnad, om de befriades

från sin nuvarande skyldighet att ställa hästar till förfogande

för generalstabsaspiranterna m. fl.

Chefen för generalstaben har, under hänvisning till vederbörliga mobiliseringsplaners

bestämmelser, på det bestämdaste bestritt de sakkunnigas

påstående, att omkring en fjärdedel av generalstabens på stat

befintliga officerare icke hade behov av två hästar. Varje generalstabsofficer

hade i krig behov av två tjänstehästar. Härav följde också

enligt de sakkunnigas eget förslag, att dylik officer redan i fred måste

hava detta hästantal. Personalplaceringarna vid mobilisering konime

givetvis på grund av förluster, befordringar och dylikt att väsentligt

förändras under fortgången av ett krig. Varje generalstabsofficer måste

därför, liksom i fred, kunna förflyttas från en befattning till en annan,

vilket sålunda skulle nödvändiggöra, att varje dylik officer — även om

han till synes skulle kunna göras beriden på ett mindre antal hästar —

i såväl fred som krig måste förfoga över tvenne tjänstehästar, av vilka

en skulle anskaffas av officern. Härigenom bortfölle de sakkunnigas

s. k. reservhästar vid generalstaben. Icke minst med hänsyn till en

rationell hästvård borde stamhästarna, såsom de sakkunniga själva framhållit,

tilldelas bestämd officer, med rätt naturligtvis för chefen för

generalstaben att, när tjänsten så fordrade, göra den förändring i den

fasta hästfördelningen, som förhållandena påkallade. Under inga förhållanden

kunde chefen för generalstaben därför biträda de sakkunnigas

förslag att generalstabsofficerarnas tjänstehästar skulle användas för att

göra personal vid intendenturstaben samt å arméförvaltningens intenBihang

till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 135 höft. (Nr 150.) 5

Myndig
heternas
yttranden.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

34 Kungl. May.ts Nåd. ''Proposition Nr 150.

dentsdepartement och sjukvårdsstyrelse ävensom intendentsaspiranter

beridna. Däremot hade chefen för generalstaben intet att erinra mot

att nämnda stamhästar tills vidare och på försök toges i anspråk för

ridundervisningen åt generalstabens aspiranter, under förutsättning,

att varje generalstabsofficer tilldelades dylik häst. Av generalstabens

blivande 55 officerare komme 37 å 38 st. att vara placerade vid huvudstationen

och lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition. Samtliga

dessa officerares stamhästar kunde emellertid icke beräknas samtidigt

disponibla för aspiranternas — till antalet 20 — ridning. Man

måste nämligen räkna med, dels att några av dessa hästar vore sjuka,

dels att ett icke så ringa antal komme att tagas i anspråk av vederbörande

genera]stabsofficerare vid eventuell vakans å egen tjänstehäst

eller då dylik bäst på grund av sjukdom icke kunde ridas eller, något,

som också borde tagas i beaktande, i och för dressyr kunde vara

överlämnad till annan person.

Jämväl chefen för tredje arméfördelningen har ansett, att de föreslagna

reservhästarna vid generalstabens huvudstation skulle kunna användas

för ridundervisning åt allenast generalstabsaspiranter och möjligen

även åt intendentsaspiranter. Då generalstabens egna officerare

måste hava möjlighet att göra sig beridna, icke blott vid all tjänstgöring

utan även däremellan vid tillfällen, då den egna tjänstehästen

eventuellt vore otjänstbar, måste reservhästarna i första hand användas

för generalstabens egna officerares räkning. Då arméfördelningschefen

väl insåge behovet av, att även den av de sakkunniga angivna personalen

vid intendenturstaben samt å arméförvaltningens intendentsdepartement

och sjukvårdsstyrelse finge tillfälle till övning i ridning, ansåge

han, att detta borde möjliggöras antingen genom eu egen uppsättning

av stamhästar för nämnda personal eller genom ökning av generalstabens

reservhästar eller ock genom ökning av hästantalet vid några

av de beridna trupp förban den i Stockholm. Därigenom skulle också

all denna personals beridenhet vid mobilisering lättare säkerställas.

I fråga om användning av reservhästar vid generalstabens huvudstation

har generalfältläkaren framhållit önskvärdheten därav, att dessa

hästar finge tagas i anspråk även för militärläkaraspiranters räkning.

Såsom förut nämnts, skall enligt de sakkunnigas, av mig härutinnan

biträdda förslag vid bestämmandet av det antal hästar, som för

olika officersgrupper skola redan i fred finnas tillgängliga, tillämpas den

grundsatsen, att för varje officer skall finnas att tillgå det antal hästar,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150. 35

som kräves på grund av hans krigs tjänstgöring. På grund av vissa

upplysningar, som jag i anledning av generalstabschefens uttalande

inhämtat, anser jag mig kunna antaga, att det av de sakkunniga

för generalstabens officerare beräknade hästantalet motsvarar vad som

kräves, för att dessa skola under krigstjänstgöring bliva på ett

tillfredsställande sätt beridna. Att, såsom chefen för generalstaben

synes vilja göra gällande, beräkna hästantalet med hänsyn till

under krig inträffande förluster, befordringar och dylikt, skulle

innebära införandet av en helt ny princip i fråga om hästhållningen

i fred.

Mot de sakkunnigas förslag, att officer vid generalstaben skall,

ehuru beriden endast å en häst, själv anskaffa denna, har jag icke något

att erinra.

Enligt de sakkunnigas mening borde de vid generalstabens huvudstation

uppställda 24 reservhästarna kunna, i den mån de icke erfordrades

för generalstabens fredsbehov, tagas i anspråk för att göra personal

vid intendenturstaben samt å arméförvaltningens intendentsdepartement

och sjukvårdsstyrelse beriden ävensom för ridundervisning

åt generalstabens aspiranter och åt iutendentsaspiranter. Ur principiell

synpunkt har jag visserligen icke något att häremot erinra, men jag

anser mig böra framhålla, att antalet reservhästar enligt min mening

är allt för ringa, för att det skall kunna tagas i anspråk för samtliga

de ändamål, de sakkunniga ifrågasatt. Man får nämligen icke lämna ur

sikte, att huvudändamålet med dessa hästar är, att de skola utgöra en

reserv för generalstabsofficerarna, då deras tjänstehästar av en eller

annan anledning icke äro tjänstbara. Jag håller därför före, att man

åtminstone tillsvidare, till dess erfarenhet härutinnan vunnits, bör begränsa

sig till hästarnas användning för generalstabsaspiranternas ridundervisning.

Vid bifall till det föreliggande förslaget skulle efter genomförd härordning

för generalstaben komma att finnas 55 tjänstehästar och 41

stamhästar.

•

Enligt 1914 års härordning skall chefen för artilleristaben, vilken

förut varit officer på stat vid något artilleritruppförband, uppföras å

staten för artilleristaben med fasta avlöningsförmåner, motsvarande

majors. Beträffande hans beridenhet gjorde riksdagen icke något särskilt

uttalande, och torde man vara berättigad antaga, att han skulle göras

beriden på samma sätt som artilleriets regementsofficerare.

Artilleristaben.

1914 års

hofordning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kurujl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

De sakkunniga»

förslag.

Myndig
heternas
yttranden
-

Departements
chefen.

De sakkunniga hava ansett, att chefen för artilleristaben, likasom

regementsofficerarna av artilleriet, med vilka han vore likställd, icke

hade permanent behov av mer än en häst.

Generalfälttygmästaren har framhållit, att chefen för artilleristaben

hittills varit beordrad till krigstjänstgöring vid kvarter med skyldighet

att vid inställelsen medföra två anskaffade egna tjänstehästar. Med

all sannolikhet komme han även för framtiden att beordras till sådan

krigstjänstgöring och syntes därför, i likhet med till motsvarande krigstjänstgöring

beordrade generalstabsofficerare, hava behov av två hästar.

I detta sammanhang har generalfälttygmästaren ansett sig böra

beröra frågan angående hästhåliningen för artilleristabens officerare.

För närvarande vore ifrågavarande officerare beridna på stamhästar från

de regementen, de tillhörde, och dessa hästar uppställdes, sköttes och

utfodrades vid Svea artilleriregemente. Detta vållade ombyte av hästar,

då officerare beordrades till och ur staben, vårtöra tom, sedan Svea

artilleriregementes kasernetablissemang flyttats till Järvafältet, hästarna

ej längre lämpligen borde uppställas så långt från artilleristabens tjänstgöringsstation.

Efter genomförd härordning komme antalet artilleristabsofficerare

— chefen ej medräknad — att bliva nio. Av dessa vore

sex ej i behov av hästar för deras krigstjänstgöring, under det att de

återstående tre, i likhet med en del generalstabsofficerare, vore i behov

av två hästar vardera. Under fredstjänstgöring borde var och en av

artilleristabens officerare, i likhet med fält- och positionsartilleriets övriga

officerare, vara beriden på en häst. För att fylla detta behov

borde artilleristaben under fredstjänstgöring disponera de tre stamhästar,

som vore avsedda såsom andra häst vid mobilisering för chefen för

artilleristaben, chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan och fälttygmästaren,

varförutom en häst från varje fältartilleriregemente borde

uppställas i huvudstaden, för att såväl under freds- som krigstjänstgöring

disponeras av artilleristaben.

Att chefen för artilleristaben är i behov av två hästar, synes mig

uppenbart. För honom bör därför, likasom för fältartilleriets regementsofficerare,

med vilka han är likställd, beräknas eu tjänstehäst och en

stamhäst.

Vad generalfälttygmästaren anfört beträffande hästhållningen för

artilleristabens officerare, synes mig vara värt beaktande. Då emellertid

denna fråga kan ordnas utan någon ökning av hästantalet, torde det

icke vara nödigt att nu upptaga densamma till avgörande i vidare män,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

än att man tillser, att nödigt stallutrymme för dessa officerares hästar

finnes att tillgå, då Svea artilleriregementes kasernetablissemang inom

~~~ v---t-]| Järyafältet. m''" 1 “ ’ 1

en nära framtid förflyttas

jag längre fram

annat sammanhansr.

O

Till denna fråga återkommer

Enligt för närvarande gällande stater åtnjuter kommendanten i KommenBoden

ersättning för två tjänstehästar och vardera av kommendanterna dantsstateni

Stockholm och å Karlsborg samt en adjutant vid varje av dessa tre härordning,

kommendantskap ersättning för en tjänstehäst. Härutinnan har icke

någon ändring vidtagits genom 1914 års härordning.

De sakkunniga hava ansett, att kommendanten i Boden, såsom i

det väsentliga likställd med arméfördelningsclief, borde vara beriden å

två hästar. Kommendanterna i Stockholm och å Karlsborg däremot

vore ej i behov av mer än en häst vardera, men med hänsyn därtill,

att ifrågavarande personer, som i allmänhet torde komma att vara mera

till åren komna, sannolikt önskade själva anskaffa för dem fullt lämpliga

hästar eller bibehålla redan innehavda tjänstehästar, borde hästgottgörelse

för dem i stat upptagas. Adjutanterna hos de tre kommendanterna

borde en var göras beridna å en häst.

Kommendanten i Boden har erinrat därom, att Kung!. Maj:t genom

brev den 7 april 1911 medgivit, att den vid kommendantskapet i Boden

beordrade adjutanten av artilleriet finge göras beriden å stamhäst vid

Norrlands artilleriregementes därvarande division. Då några ändrade

tjänstgöringsförhållanden för bemälde adjutant icke inträffat, vore det

eu oavvislig nödvändighet, att denne jämväl framdeles gjordes beriden

å en häst.

De sakkunnigas

förslag.

Myndig
heternas
yttranden.

Mot de sakkunnigas förslag i förevarande hänseende nar jag icke Dcpartementanågon

erinran att framställa. Vid kommendantsstaten skulle alltså komma cheren

att finnas 3 tjänstehästar och 4 stamhästar.

Med anledning av vad kommendanten i Boden anfört, torde böra

framhållas, att sedan genom 1914 års härordning jämväl fästningsartilleriet

fått sig tilldelat visst antal stamhästar, den vid kommendantskapet,

beordrade adjutanten av artilleriet bör göras beriden å stamhäst

vid det truppförband, han tillhör.

Enligt de för närvarande gällande stater åtnjuta cheferna för krigs- lT

kolan, ridskolan samt krigsskolan ersättning för två tjänstehästar 1

högskolan

nderrisntngs
•

-__ „ verken.

samt chefen för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet ävensom 1914 är,

adjutanten vid krigsskolan ersättning för eu tjänstehäst. Chefen f *Ör härordning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

De sakkunnigas

förslag.

Myndig
heternas
yttranden.

Departementschefen.

Remonte

rings
styrelsen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr löO.

artilleri- och ingenjörhögskolan uppbär avlöning för innehavande tjänst

vid truppförband men skall enligt 1914 års härordning uppföras å

skolans stat med fasta avlöningsförmåner, motsvarande majors avlöning.

Beträffande ifrågavarande officerares beridenhet gjorde 1914 års senare

riksdag intet annat uttalande än att »cheferna för vissa skolor» fortfarande

borde vara skyldiga att mot gottgörelse göra sig beridna å

egna tjänstehästar.

De sakkunniga hava ansett, att vid undervisningsverken kraven på

beridenheten stälde sig ganska olika. Chefen för krigshögskolan, vilkens

tjänstgöring i mångt och mycket vore jämförlig med regementschefernas

och som i regel torde förflyttas till dylik beställning, borde vara beriden

å två hästar. Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan syntes däremot

av skäl, som förut anförts angående chefen för artilleristaben, icke

behöva vara beriden å mer än eu häst. För den ur kavalleristisk

synpunkt särdeles krävande post, som beklädes av chefen för ridskolan,

förelåge ett givet behov av minst två hästar. Chefen för infanteriskjutskolan,

närmast likställd med regementsofficer av infanteriet, borde

liksom dylik vara beriden å en häst. Av samma skäl, som ovan anförts

beträffande chefen för krigshögskolan, borde krigsskolans chef disponera

två hästar, varjämte en häst borde beräknas för adjutanten vid denna

skola.

Av enahanda skäl, som anförts beträffande chefen för artilleristaben,

har general fälttygmästare!! ansett, att chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan

bör vara beriden å två hästar.

Chefen för andra arméfördelningen har framhållit, att de sakkunniga

icke ådagalagt, varför cheferna för artilleri- och ingenjörhögskolan samt

infanteriskjutskolan skulle vara mindre i behov av två hästar än chefen

för krigshögskolan. Dessa tre chefer syntes i berörda avseende böra

vara likställda och i behov av två tjänstehästar.

Mot vad de sakkunniga i förevarande hänseende föreslagit, har jag

icke någon annan erinran att framställa, än att chefen för artilleri- och

ingenjörhögskolan, såsom närmast likställd med regementsofficerare vid

fä! t artilleriet, bör göras beriden å två hästar, därav en tjänstehäst och

en stamhäst. Vid undervisningsverken skulle följaktligen komma att

finnas 4 tjänstehästar och 6 stamhästar.

Chefen för remonteringsstyrelsen är för närvarande beriden å två

egna tjänstehästar. I fråga om dennes beridenhet uttalade 1914 års senare

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 9

Kungl. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

riksdag endast, att han fortfarande borde vara skyldig att göra sig

beriden å egna tjänstehästar.

De sakkunniga hava ansett, att chefen för remonteringsstyrelsen

såsom likställd med regementsofficer vid kavalleriet hör vara beriden å

två hästar.

Chefen för första arméfördelningen har funnit chefen för remonteringsstyrelsen

icke böra tilldelas tjänstehästar, och chefen för andra

arméfördelningen bär ansett honom icke vara i behov av mer än en tjänstehäst,

vilken lämpligen borde vara hans egen.

Med hänsyn till chefens för remonteringsstyrelsen åligganden såväl

i krig som i fred anser jag honom icke vara i behov av mer än en

häst. I)å till chef för remonteringsstyrelsen utses officer av kavalleriet,

vilken såsom sådan redan innehar en egen tjänstehäst, synes den för

honom avsedda hästen lämpligen böra upptagas såsom tjänstehäst.

3. Hästs ko t ar fr ägan.

I likhet med civilkommissionen och tredje försvarsberedningen hava

de sakkunniga ansett, att hästskötarfrågan måste erhålla en snar lösning.

Med hänsyn till såväl statens och den enskildes ekonomiska intressen

som de disciplinära olägenheterna av civila hästskötares vistande inom

kasernerna, syntes annan utväg ej föreligga, än att staten helt övertoge

skötseln av officershästarna. Att så borde ske beträffande de för officerarna

avsedda stamhästarna vore uppenbart, och frågan kunde endast

röra sig om de av officerarna själva anskaffade tjänstehästarna.

Det huvudsakliga skäl, som förut åberopats mot att staten skulle

övertaga skötseln av officerarnas hästar, hade varit, att dessa utgjorde

enskild egendom och att alltså personal ur truppen icke borde få

taga befattning med deras vård. Utan att bestrida officerarnas äganderätt

till sina tjänstehästar villo dock de sakkunniga framhålla, att

denna äganderätt vore synnerligen begränsad, då hästen utan någon

som helst inskränkning disponerades för ett statens ändamål. Den å

tjänstehäst beridne kunde nämligen beordras till all slags tjänst å densamma,

och hans äganderätt till hästen uteslöte icke statens rätt att

fordra hästens användning i tjänst av vad natur den vara månde utan

skyldighet att ersätta skada eller förlust i tjänsten. Härtill komme,

att tjänstehäst skulle godkännas av vederbörande chef och kunde av

honom kasseras utan ägarens hörande. Det vore tydligt, att tjänste
-

De sakkunnigas

förslag.

Myndig
heternas
yttranden.

Departements
chefen.

De sakkunnigas

förslag,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

hästarna, om än enskild egendom, vore på särdeles bindande villkor

ställda till statens förfogande. Denna statens förfoganderätt över officerarnas

tjänstehästar vore vida större än exempelvis över de lejda

hästarna, som dock sköttes av militärt manskap.

Talande skäl kunde alltså redan nu anföras för statens övertagande

av tjänstehästar nas skötsel. Ägarens dispositionsrätt över desamma

vore under nuvarande förhållanden — med frånseende av rätten att

utan annan inskränkning än tjänstens krav använda dem i tävlingar,

varvid han själv stode risken — endast att finna i hans rättighet att

självständigt försälja hästen. Härvid borde dock erinras, att vederbörande,

som efter försäljning eller annan avgång av hästen åtnjöte stadgad

vakanstid, vore ovillkorligen skyldig att, då så påfordrades, hålla

sig reglementsenligt beriden.

Det syntes därför de sakkunniga, som om även under nuvarande förhållanden

betänkligheterna mot statens övertagande av skötseln av tjänstehästarna

borde helt försvinna, därest stadgande meddelades, att för tjänstehästs

försäljning erfordrades vederbörligt medgivande. Då därtill komme,

att, enligt de sakkunnigas förslag, staten skulle tillhandahålla en stamhäst

vid sidan av tjänstehästen, och olika tillvägagångssätt i fråga om

dessa hästars skötsel endast skulle föranleda olägenheter av många slag,

ansåge de sakkunniga sig böra föreslå, att staten övcrtoge skötseln av

tjänstehästarna och att i sammanhang härmed föreskrift meddelades därom,

att tjänstehäst icke finge av ägaren avyttras, med mindre vederbörande

myndighet, som hade att godkänna hästen, lämnat sitt medgivande till försäljningen.

De sakkunniga hade jämväl till prövning upptagit frågan, huruvida

statsverkets övertagande av officershästarnas skötsel kunde ske utan

ökade kostnader. Av verkställd utredning hade framgått, att skötseln

av tjänste- och stamhästar, som komme att uppställas i truppförbandens

stall, borde kunna ombesörjas av truppförbandens personal, utan att

denna behövde ökas eller menligt inflytande å annan utbildning befaras.

Större svårigheter mötte att på ett tillfredsställande sätt ordna

hästskötseln vid generalstabens nuvarande stall i Stockholm, vilket

borde av staten inlösas. Emellertid synles för detta ändamål kunna

från beridet truppförband i huvudstaden avdelas en kommendering av

erforderligt antal underbefäl och icke vapenföra hästskötare, eller med

andra ord hästskötseln därstädes anordnas efter huvudsakligen samma

grunder som för närvarande vid ridskolan. Visserligen hade icke förbisetts

de härmed sammanhängande olägenheterna, att hästskötarna

sannolikt varje halvår måste ombytas, samt att de i regel icke torde

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maf.ts Nåd. Proposition Nr 150.

vara ridkunniga, men syntes dessa olägenheter delvis kunna motvägas

genom kommendering av vapenför menig att tjänstgöra, då officer, som

eljest hade sina hästar uppställda i ifrågavarande stall, kommenderades

att beriden tjänstgöra utom huvudstaden. Om någon del av den för

närvarande vid stallet anställda personalen komme att övergå i kronans

tjänst, torde dessutom tillsvidare stalltjänsten i motsvarande mån

komma att uppehållas av denna personal.

Mot de sakkunnigas förslag, att staten skulle övertaga skötseln av

tjänstehästarna, har chefen för generalstaben förklarat sig icke hava något

att erinra. Däremot kunde han ej gilla förslaget, att tjänstehäst icke

skulle av ägaren kunna avyttras, med mindre vederbörande myndigheter,

som hade att godkänna hästen, lämnade sitt medgivande till försäljningen.

Genom att fråntaga officerarna deras rättighet att självständigt försälja

sina hästar, förminskade man även i hög grad möjligheterna för dem

att anskaffa goda hästar, vilket måste bliva menligt för deras tjänstbarhet.

Bibehölles bestämmelsen, att vederbörande, som efter försäljning

eller annan avgång av häst åtnjöte stadgad vakanstid, vore ovillkorligen

skyldig att, då så påfordrades, hålla sig reglementsenligt beriden,

förelåge ingen fara, att statens intressen icke skulle bliva fullt

tillgodosedda.

Statens övertagande av skötseln utav generalstabsofficerarnas tjänstehästar

vore icke såsom vid truppförbanden en uteslutande hästskötartråga.

Vid generalstaben tillkomme nämligen även stallets ledning, förvaltning

m. m. Härför kunde och borde icke någon av generalstabens

personal tagas i anspråk. Ej heller syntes det vara förenat med eu

rationell hästvård in. m. att låta dessa uppgifter övertagas av något i

huvudstaden förlagt regemente, vilket utöver själva hästvården icke

skulle hava något att skaffa med generalstabens hästar. För ifrågavarande

ändamål måste alltså särskild personal ställas till chefens för

generalstaben förfogande. Fn rationell ledning av ett stall på över

70 hästar skulle givetvis kräva, förutom hästskötare, en officer såsom

stallföreståndare (stallofficer) samt ett visst antal underbefäl. Såväl

officern som underbefälet borde under flera år vara fäst placerade vid

stallet. Officern borde, förutom stallets ledning, förvaltning in. m., även

eventuellt handhava generalstabsaspiranternas ridutbildning. Underbefälen

vore nödvändiga dels för hästskötarnas utbildning i hästskötsel

och hästvård, dels för övervakande av fodring, rykt, persedelvård,

stallvård, stallvakternas tjänstgöring m. in., dels slutligen såsom uppbördsmän

under stallföreståndaren för utlämnat furage, persedlar in. m.,

Bihang till riksdagens protokoll 1015. 1 saml. 1HH käft (Nr 150.) t;

Myndig
heternas
yttranden
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 150.

allt i huvudsaklig överensstämmelse med förhållandena vid truppförbanden.

Statens övertagaude av skötseln av generalstabsofficerarnas tjänstehästar

krävde sålunda ganska omfattande åtgärder, vilka icke blivit

av de sakkunniga närmare utredda. Chefen för generalstaben hade med

det ovan sagda blott velat beröra de allra viktigaste synpunkterna.

Långt mer omfattande syntes denna fråga bliva, om i generalstabens

nuvarande stalletablissemang — efter en eventuell inlösen av kronan

och utvidgning — skulle, såsom de sakkunniga föresloge, komma att

uppställas tjänstehästar tillhörande andra än generalstabsofficerare. En

sådan anordning ansåge generalstabschefen mindre lämplig, då exempelvis

till Stockholm förlagd arméfördelningsstabs eller kavalleriinspektionens

hästar lämpligast kunde uppställas vid något truppförband i huvudstaden.

Icke minst ur ordningens och disciplinens synpunkt måste emellertid

med ett ökat hästantal en ökning av stallbefälet ske. Innan slutliga

bestämmelser rörande ledningen in. m. av generalstabens stalletablissemang

bleve utfärdade, måste således en noggrann och allsidig utredning

av denna fråga med nödvändighet utföras. Härvid borde särskilt

hästsko tar frågan beaktas. De sakkunnigas förslag skulle medföra täta,

för hästarnas skötsel och vård m. m. synnerligen ofördelaktiga, och

därmed även indirekt mycket dyrbara ombyten av hästskötare. Dessa

hästskötare vore ej ridkunniga och kunde således endast tagas i anspråk

för uppgifter i stallet, som icke krävde ridkunnighet.

De sakkunniga hade tänkt sig möjligheten av, att någon del av

den för närvarande vid stallet anställda personalen skulle komma att

övergå i kronans tjänst. Ur billighetens synpunkt torde väl ett dylikt

medgivande för all vid generalstabens stall anställd personal vara självfallet,

såframt icke staten på annat sätt kunde omhändertaga denna

personal. Ur hästvårdens synpunkt vore det emellertid nödvändigt, att

ridkunnig och för längre tid anställd personal funnes vid stallet. Skulle

förutom stallofficern och underbefälet endast värnpliktiga, ej ridkunniga

hästskötare där tjänstgöra, vore därför anställandet av ridkunnig personal

eu nödvändighet icke blott för tillfället utan allt framgent. Då

den vid generalstabens stall för närvarande anställda personalen besutte

den ridkunnighet, som för hästvård m. m. kunde anses erforderlig,

torde denna personal i första hand vara berättigad att träda i kronans

tjänst. Härigenom skulle vid generalstabens stall komma att finnas

såväl civila — i kronans tjänst stående — som militära hästskötare. I

detta avseende skulle således förhållandena komma att gestalta sig såsom

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 150. 43

exempelvis vid ridskolan, till vilken de sakkunniga för övrigt hänvisade.

ö

Jämväl cheferna för första, andra och tredje arméfördelningarna samt

kommendanten i Boden hava framhållit, att hästskötarfrågans lösning

kunde vinnas utan det föreslagna villkoret om tillstånd att sälja tjänstehäst,

då dessa båda frågor icke alls syntes stå i något beroende av

varandra.

Chefen för första arméfördelningen har därjämte framhållit, att

det vid ordnandet av hästskötarfrågan måste tillses, att fullt ridkunnig

och hästvan personal disponerades för ifrågavarande tjänst. De särskilda

i arméfördelningsstaberna ofta återkommande resorna och förflyttningarna,

varunder hästskötarna ofta måste helt överlämnas åt sig själva,

ställde stora krav på dessa hästskötare.

Tanken att ombestyra vården av hästarna i generalstabens stall

med icke vapenföra har chefen för tredje arméfördelningen ansett vara

ett farligt experiment. Förhållandena vid detta stall kunde ej jämföras

med förhållandena vid ridskolan, där officerarna på grund av

skolans natur och uppgift själva så gott som hela dagen uppehälle sig

vid hästarna och kunde ägna dem vård och översikt, något som för

generalstabsofficerarna, som både sin verksamhet långt borta och endast

en kort stund på dagen kunde få se sina hästar, vore en omöjlighet.

Behovet av ridkunnigt folk vid stallet, som vid tjänstledighet, vederbörandes

kommendering oberidna o. s. v. kunde motionsrida hästarna,

kvarstode därjämte alltid.

I sammanhang med lösandet av frågan om hästskötarna för de i

generalstabens stall uppställda hästar borde det enligt chefens för fjärde

arméfördelningen förmenande länge kända behovet av en särskild »ordonnansavdelning»

i huvudstaden förverkligas. I denna avdelning, vilken

under en särskild chef (underlöjtnant i armön) borde lyda under en

regementschef i huvudstaden, skulle ingå uttjänt manskap ur beridet

truppslag jämte förutvarande vid generalstabens stalletablissemang anställd

personal. Detta bleve sålunda en motsvarighet till »civilanställning»,

ehuru med militärtjänstgöring men med de friheter i fråga om

bostad m. in., som nu vore medgivna den vid generalstabens stall anställda

personalen. Större delen av de nu utgående ordonnanserna

inom huvudstaden skulle därvid utgöras från denna nybildade kår,

vilken skulle åstadkomma eu betydande lättnad för de med extra kommonderingar

så över hövan betungade Stockholmsregementena, i all

synnerhet när dessa utflyttats till Järvafältet. Fn sådan anordning

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Departements
chefen.

skulle säkerligen kunna åstadkommas utan överskridande av det nu

beviljade anslaget. Vid mobilisering skulle ifrågavarande officerares i

ordonnansavdelningen ingående hästskötare fortfarande tjänstgöra såsom

sådana, vilket särskilt för de högre officerarna, som icke själva

kunde ägna sina hästar erforderlig tillsyn, vore av stor och påtaglig

fördel.

Mot statens övertagande av skötseln av samtliga officershästar har

jag givetvis icke något att erinra. Genom en dylik anordning komma

de med det nuvarande hästskötarsystemet förbundna stora olägenheterna

att försvinna till båtnad för ordning och disciplin inom kasernetablissemangen.

För att ernå dessa fördelar anser jag, oaktat de av myndigheterna

anförda betänkligheterna mot förbud för officern att utan

vederbörligt medgivande avyttra sin tjänstehäst, möjligt att biträda

de sakkunnigas förslag jämväl i denna del.

Att staten icke kan utan ökade kostnader övertaga officershästarnas

skötsel, synes mig uppenbart, även om jag för närvarande icke kan

närmare yttra mig angående dessa kostnaders belopp. Frågan härom

synes mig nämligen icke vara tillräckligt utredd. I den mån hästarna

uppställas i beridet truppförbands stall, torde några ökade kostnader

dock icke behöva uppstå, då hästarnas skötsel kan ombesörjas av den

nuvarande personalen. Däremot torde vid infanteriregementena en

personalökning näppeligen kunna undvikas. Att, såsom de sakkunniga

tänkt sig, överlämna skötseln av ett 30-tal hästar åt till hästskötare

uttagen personal, går tydligen icke utan vidare för sig. För handhavande

av hästskötarnas utbildning i hästskötsel och hästvård samt

för övervakande av fodring, rykt, persedelvård m. m. måste någon

förman finnas. Redan nu finnes vid de flesta regementen en av vederbörande

officerare anställd och avlönad stallförman, som utövar uppsikt

över stallet och handhaver hästskötarnas utbildning. Då något i liästskötsel

och hästvård kunnigt underbefäl endast undantagsvis torde vara

att påräkna och i varje fall icke är för ändamålet i vederbörande

stat beräknat, torde det bliva nödigt att på det ena eller andra sättet

sörja för detta behovs tillgodoseende.

Att, såsom de sakkunniga föreslagit, överlämna hästskötseln vid

generalstabens stall åt en från beridet truppförband i huvudstaden avdelad

kommendering av erforderligt antal underbefäl och icke vapenföra

hästskötare, kan jag däremot icke tillstyrka. Frånsett den omständigheten,

att antalet underbefäl vid de beridna truppförbanden icke är

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 150.

större, än som erfordras för tjänsten därstädes, skulle, såsom myndigheterna

jämväl framhållit, eu tillfredsställande hästskötsel icke kunna

på^ detta sätt åstadkommas. För ombesörjande av hästskötseln vid

ifrågavarande stall, som enligt de sakkunnigas förslag skulle inrymma

118 spiltor och enligt det av mig förordade 130, måste otvivelaktigt

särskild personal avses. 1 vilken omfattning sådan personal bör anställas

och huru saken i övrigt skall på lämpligaste och för statsverket billigaste

sätt kunna ordnas, bör givetvis göras till föremål för en ingående

undersökning. Därvid synes mig det av chefen för fjärde arméfördelningen

framställda förslaget, såsom ur åtskilliga synpunkter beaktansvärt,

även böra tagas under omprövning. Att den vid generalstabens

stall för närvarande anställda personalen bör, så långt förhållandena

det medgiva, beredas tillfälle att övergå i kronans tjänst, synes miesjälvfallet.

’ J 6

Även om det således kan med säkerhet förutses, att statens övertagande

av officershästarnas skötsel kommer att medföra en del kostnader,

torde dock^ dessa icke komma att uppgå till så stort belopp,

att. de i någon mån böra lägga hinder i vägen för frågans lösnino- i

övrigt enligt de sakkunnigas förslag.

4. Mundering, stallrum och utfodring in. in.

De sakkunniga hava härefter till behandling upptagit frågan angående

storleken av det lönetillägg, som bör utgå för hållande av

egen tjänstehäst, samt hava därvid anfört följande.

Såsom förut framhållits, vore lönetillägget för tjänstehästar avsett

att innebära gottgörelse för den på egen tjänstehäst beridne officerns

skyldighet att icke blott remontera utan även att hålla sig med hästmundering

och hästutredningspersedlar, stallrum, hästskötare m. m.

Da tjänstehästen helt och hållet stode till statens förfogande, vore

det endast en enkel billighetskänsla, som krävde, att lönetillägget skulle

till fullo täcka prestationernas värde. Att så dock icke numera vore

förhållandet, vore sa allmänt känt, att det icke behövde närmare

utvecklas. Skulle alltså det nuvarande systemet bibehållas, vore det

nödvändigt, att den mot nämnda prestationer svarande ersättningen i

icke oväsentlig mån höjdes.

Då det emellertid uppenbarligen måste ställa sig för staten vida

billigare att tillhandahålla mundering, hästutredningspersedlar, stallrum

De sakkunnigas

förslag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 150.

och utfodring in natura än att lämna den enskilde löntagaren fullt tillräcklig

ersättning för de kostnader, som ådroges honom, om han skulle

ombesörja underhållet av sin tjänstehäst, så visade detta, att det nuvarande

systemet måste bliva ekonomiskt ofördelaktigt för staten, ifall

det icke fortfarande såsom hittills skulle vara ekonomiskt ofördelaktigt

för den enskilde.

Redan detta skäl ansåge de sakkunniga tala för, att tillhandahållandet

av mundering, stallrum, skoning och sjukvård m. m. övertoges av staten

mot minskning av lönetillägget i däremot svarande grad. Vidkommande

särskilt munderingen talade ännu ett annat skäl härtör. Då nämligen

staten otvivelaktigt borde bekosta munderingarna för de stamhästar,

som tillhandahölles officerarna, skulle det leda allenast till förväxlingar

och ofrivilliga missbruk, i fall officerarna själva skulle hålla munderingarna

för tjänstehästen.

Vad beträffade utfodringen av officershästarna, vore redan föieskrivet,

att om tjänstehäst insattes å kronans stall, officern skulle vara

skyldig att mot avstående av furageersättningen låta hästen utfodras

in natura. Då numera i de allra flesta fall officershästarna hade stallrum

vid vederbörande truppförband, samt enligt de sakkunnigas förslag

så för framtiden alltid borde bliva förhållandet, vore det en följd redan

av nu gällande bestämmelser, att staten helt och hållet övertoge utfodringen

av tjänstehästarna mot indragning av furageersättningen.

De sakkunniga funne sig alltså böra föreslå, att staten hädanefter

mot minskning av lönetillägget och indragning av furageersättningen för

tjänstehäst övertoge anskaffning och underhåll av tjänstehästarnas munderingar

samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus,

veterinärvård och skoning för dem.

Statsverkets kostnader för anskaffning och underhåll av officerarnas

tjänstehästar utgjorde, fortsatte de sakkunniga, för närvarande 765

kronor för häst och år. Enligt 1914 års härordning skulle antalet

tjänstehästar komma att uppgå till 814. Totalsumman av statens bidra

o- till officerarnas hästhållning komme alltså att efter denna härordnings

genomförande belöpa sig till 622,710 kronor om året.

Om härmed skulle kunna jämföras motsvarande kostnader enligt de

sakkunnigas förslag, måste man till en början undersöka, med vilket

belopp lönetillägget skäligen borde utgå, under förutsättning att staten

direkt ombesörjde hästarnas utfodring, skötsel och uppställande samt

anskaffade mundering, och att alltså lönetillägget hädanefter komme att

avse allenast bidrag till remonteringen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150. 47

Till grund för denna undersökning hade lagts en inom 1914 års

general skommission verkställd utredning rörande kostnaderna för inköp

transporter och underhåll m. m. av en remont, intill dess han blivit så

in nden och exercisvan, att han kunde tagas i anspråk för verklig trupptianstgönng.

Om remontens inköpspris beräknades till 850 kronor,

8 ii?en? V1<^ ^em års ålder och fullt inriden representera ett värde

av 1,759 kronor 50 öre. Härvid hade dock varken spiltkostnader eller

riskpremier tagits 1 beräkning. Tillämpade man resultatet av denna

utredning vid= undersökningen av värdet å en fullt dresserad officersiiast

vid tern urs ålder, måste man emellertid korrigera inköpspriset till

större överensstämmelse med det verkliga. Det torde nämligen kunna

tagas för givet,^ att genomsnittspriset å de remonter, vilka inköptes för

att anvandas såsom officerares tjänstehästar, betydligt överstege 850

cronor. Maximipriset för remont, som inköptes av remonteringsstyrelsen

vore för närvarande 1,200 kronor, och lägre pris torde endast mycket

undantagsvis en till officershäst avsedd remont betinga. Ovannämnda

värde av 1,759 kronor 50 öre borde alltså enligt de sakkunnigas

mening ökas med 350 kronor för att motsvara det värde, som en

femårig, fullt dresserad officershäst kunde anses i medeltal äga, och

man hade da nått till ett belopp av i runt tal 2,100 kronor

Den tid, under vilken en dylik häst vore fullt tjänstduglig, ansåge

de sakkunniga icke kunna beräknas till mer än i genomsnitt nio år.

tjänstetiden för stamhastarna vore visserligen i medeltal elva år, men

da större fordringar måste ställas å konditionen hos en officershäst än

hos en hast 1 nummer, samt i regeln officershästarna något hastigare förbrukades

an stamhästarna, vore nämnda tid av nio år för en officershästs

tjenstbarhet icke för lågt beräknad. Till grund för generalskommissionens

kalkyler både till och med lagts antagandet, att en officershäst icke

skulle vara fullt tjänstduglig längre än åtta år, men denna tid ansåge

de sakkunniga vara väl knappt tillmätt. Sannolikt finge man å andra

sidan förutsatta, att det pris, för vilket en utrangerad officershäst kunde

forsaljas, överstege det belopp av 100 kronor, som antagits vara medeltal

det av en utrangerad stamhäst. Ökades detta värde för officershasfarna

med 300 kronor, uppstode såsom resultat av undersökningen

??t det belopp, som en officer, vilken vore skyldig hålla egen tjänstehast,

maste tor behövlig remontering förränta och amortera under loppet

av nio ar, utgjorde 1 medeltal 1,800 kronor.

• r F«r amortering och förräntning av detta kapital erfordrades ett

ärligt tillskott av omkring 250 kronor. Med en nioårig amorteringstid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Myndig
heternas
yttranden.

4g Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

och en räntefot av 6 % motsvarade denna annuitet i själva verket ett

kapital av 1,755 kronor G9 öre.

De sakkunniga funne sig därför böra föreslå, att lönetillägget för

tjänstehäst bestämdes till 250 kronor om aret.

Vid bifall till de sakkunnigas förslag i övrigt komme antalet egna

tiänstebästar vid armén att utgöra 354, vadan alltså totalsumman av

lönetillägget skulle uppgå till 88,500 kronor. Härtill borde läggas dels

kostnaderna för utfodring, hästutredning, belysning och vatten i stallarna

samt sjukvård för tjänstehästarna, vilka kostnader beräknats utgöra 424

kronor 50 öre för bäst och år eller alltså sammanlagt 150,273 kronor,

dels ock kostnaderna för remontering och underhall av de för ofhcerarna

avsedda stamhästarna, vilkas antal angivits till 441 och som av

de sakkunniga beräknats kräva en kostnad av 240,604 kronor 50 öre

om året. Sammanlagt skulle alltså statsverkets kostnader för officershästarna

enligt de sakkunnigas förslag uppgå till 479,377 kronor 50'' öre.

Detta innebure således en kostnadsminskning av 143,332 kronor oO ore

om året.

Chefen för generalstaben har ansett, att det av de sakkunniga till

250 kronor beräknade lönetillägget borde ökas till 300 kronor, alldenstund

de sakkunniga icke beräknat premie — i medeltal sannolikt inemot 50

kronor — för den försäkring, som vore nödvändig för att säkerställa

officern mot alltför stora förluster i händelse av olycksfall.

Vidare har inspektören för kavalleriet anfört, att även om regeln borde

vara, att officer hade sina hästar uppställda i kronans stall, det dock

icke syntes böra vara officer förvägrat att hålla eget stall och där hava

även "den av honom tillhandahållna hästen uppställd. Officern skulle i

så fall givetvis förlora all rätt till ersättning för stallrum, ljus och

vatten, men syntes dock böra kunna medgivas kontant rationsersättning

efter gällande rationspris. .

Jämväl generalfälttygmästaren har framhållit önskvärdheten av, att

regementsofficer finge hava häst uppställd utom kronans stall och därvid

åtnjuta ration kontant. . . ,

Cliefen för sjätte arméfördelningen har gjort den erinran mot de sakkunnigas

förslag, att officer, som vore beriden å en egen tjanstehast,

borde ä°-a rättighet att, mot åtnjutande av fastställd ersättning, själv

övertaga*3anskaffning och underhåll av såväl den egna tjänstehästens som

den eventuellt honom tilldelade stamhästens mundering. _

Generaljältläkaren har ansett sig höra framhålla, att fastän de

större fordringar, som måste ställas på hästar, a\ sedda att tagas i an

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

språk av officerare i jämförelse med av manskapet använda, med skäl

kunde antagas medföra hastigare förbrukning av hästmaterialet och i följd

därav ökat krav på annat anslag, detta förhållande likväl icke i nämnvärd

grad behövde inverka på kostnaden för deras veterinärvård, varför det härför

avsedda anslaget i detta avseende torde kunna beräknas enligt hittills

för stamhäst gällande grunder. I denna kostnad finge dock icke

inbegripas utgifter för anlitande av veterinär till officerarnes egna

tjänstehästar eller dem tilldelade hästar vid de truppförband, där veterinär

icke vore anställd. Kostnad för veterinärvård under sistnämnda

förhållanden syntes icke kunna på förhand beräknas.

Slutligen har armé/orv ältning en framhållit, att beträffande officershästs

utrustning med hästutrednings- och sadelmunderingspersedlar för

statens räkning de årliga underhålls- och omsättningskostnaderna borde

beräknas till 50 kronor för varje häst, då dylik hästs utrustning vore

dyrbarare och föreslagits fullständigare än andra stamhästars.

Mot de sakkunnigas förslag, att staten skall mot minskning av

lönetillägget och indragning av furageersättningen för tjänstehäst övertaga

anskaffning och underhåll av tjänstehästar nas munderingar samt

tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård

och skoning för dem, har jag icke något att erinra. Då det

emellertid icke sällan torde inträffa, att officer håller eget stall, synes

det, i enlighet med vad inspektören för kavalleriet föreslagit, böra

medgivas honom att därstädes uppställa jämväl tjänstehäst mot åtnjutande

av furageersättning efter gällande rationspris. Däremot bör han

i dylikt fall givetvis avstå från all ersättning för stallrum, ljus och

vatten ävensom själv ombesörja hästens skötsel och vård. Att låta

officer mot åtnjutande av fastställd ersättning själv ombesörja tjänstehästs

och stamhästs mundering, synes mig icke lämpligt.

I likhet med de sakkunniga anser även jag, att det för tjänstehäst

utgående lönetillägget, som hädanefter endast skulle utgöra ersättning

för remontering, bör bestämmas till 250 kronor om året.

Såsom ovan nämnts, hava de sakkunniga beräknat kostnaderna för

utfodring, hästutredning, belysning och vatten samt sjukvård till 424

kronor 50 öre för häst och år. Härav utgöra 36 kronor 50 öre utgifter

för utrednings- och munderingspersedlar. Detta belopp har

arméförvaltningen ansett böra höjas till 50 kronor. Då emellertid de

för officershästarna avsedda persedlarna, om än dragande högre inköpspris

än de för stamhästar i allmänhet avsedda, kunna antagas vara

Bikung till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 133 häjt. (Nr 150.) 7

Departements
chefen.

s. 50 Kontrollera mot PDF

De sakkunnigas

förelag.

r

50 Kungl. Maj:te Nåd. Proposition Nr 150.

längre, torde det av de sakkunniga upptagna beloppet få anses vara

tillräckligt.

Jag bär låtit uppgöra en beräkning av de årliga kostnaderna för

anskaffning av hästar för officerare och vederlikar vid armén enligt det

av mig förordade förslaget, vilken beräkning torde få biläggas statsrådsprotokollet

(Bil. 2). Av denna framgår, att kostnaderna för officerarnas

egna tjänstehästar, vilka skulle utgöra 410, komma att belöpa sig till

276,545 kronor och för de för officerare och vederlikar avsedda stamhästarna,

vilka skulle utgöra 409, till 223,015 kronor 50 öre. Statsverkets

årliga utgifter för officershästarna skulle således uppgå till

499,560 kronor 50 öre. Detta innebär i jämförelse med 1914 års härordning

en kostnadsminskning av 123,149 kronor 50 öre eller 20,183

kronor mindre än enligt de sakkunnigas förslag.

5. Beredande av stallutrymme.

De sakkunniga hava härefter till behandling upptagit frågan angående

den tillökning som enligt deras förslag erfordrades i nu tillgängligt

och enligt 1914 års härordning ytterligare beräknat stallutrymme.

Utgångspunkten för den av de sakkunniga härutinnan verkställda

undersökningen hade varit, att beriden personal, som icke tillhörde

visst truppförband, skulle så långt möjligt hava tjänstehästar

eller tilldelade stamhästar uppställda vid närbeläget beridet truppförband.

Av undersökningen hade framgått, att det vid kavalleriet enligt de

sakkunnigas förslag erforderliga antalet spiltor vore något mindre än

enligt 1914 års härordning. Förslaget krävde alltså icke något ökat

stallutrymme vid detta truppslag. Ej heller beträffande övriga truppslag

innebure de sakkunnigas förslag någon sådan ändring i det .av

1914 års senare riksdag beslutade hästantalet, att behovet av spiltutrymme

ökades.

Vad härefter anginge frågan om beredande av stallplats för hästar,

vilka tillhörde eller vore ställda till förfogande för personal, som icke

tjänstgjorde vid truppförband, måste i första hand beaktas förhållandena

i Stockholm. Det enligt de sakkunnigas förslag för dylik personal

därstädes erforderliga antalet hästar utgjorde 118. Det vore tydligt,

att plats inom de i Stockholm förlagda beridna truppförbandens stallar

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

skulle kunna beredas allenast för en ringa del av detta antal hästar.

Den lämpligaste utväg för anskaffande av stallutrymme syntes därför

vara, att ifall uppgörelse därom kunde träffas, staten inlöste generalstabens

stalletablissemang, något som även ur andra synpunkter vore att förorda.

Fråga härom hade redan förut varit föremål för behandling. I

underdånig skrivelse den 21 december 1901 hade nämligen dåvarande

chefen för generalstaben gjort framställning därom, att kronan skulle

såsom sin egendom övertaga generalstabsofficerarnas stalletablissemang

med hägnader och alla till detsamma hörande byggnader mot befrielse

för nämnda officerare att vidare ansvara för amortering och förräntning

av de lån, som av statsmedel bekommits för uppförande av ifrågavarande

etablissemang och vara den då oguldna återstoden utgjorde

73,379 kronor 23 öre, samt mot rättighet för officerarna att fortfarande

disponera etablissemanget, varvid i avlöningsreglementet för armén bestämd

stallhyra skulle av dem erläggas. Därest denna framställning

icke skulle kunna bifallas, hade generalstabschefen alternativt hemställt,

att kronan måtte inlösa det till etablissemanget hörande ridhuset mot

avskrivande av den därå belöpande andelen i omförmälda lån, eller

20,843 kronor 2 öre.

Av den i detta ärende förebragta utredningen inhämtades, att den

plats, varå etablissemanget vore uppförd, utgjorde en del av Norra Djurgården,

samt att nyttjanderätt till området upplåtits till generalstaben

genom nådig resolution den 1 februari 1886. För stallbyggnadernas

uppförande hade generalstabsotficerarna enligt kung!, brev den 25

juni 1886 erhållit ett lån ur den av statskontoret förvaltade s. k. gemensamma

fonden å 66,000 kronor samt enligt kungl. brev den 4 maj

1888 ytterligare ett å 25,000 kronor. Dessutom både generalstaben

enligt kungl. brev den 27 januari 1888 tilldelats ett anslag från fjärde

huvudtiteln av 10,000 kronor såsom bidrag till etablissemangets fullbordande.

Generalstabschefen hade vidare meddelat, att sammanlagda lånebeloppet,

91,000 kronor, amorterades och förräntades årligen med ett belopp

av 4,715 kronor, som generalstabsofficerarna sammansköte. Härtill komme

kostnaderna för byggnadernas underhåll, som endast i ringa mån kunnat

ersättas genom uthyrning av lediga spiltrum. För täckande av ifrågavarande

utgifter uttaxerades av officerarna 8 kronor i månaden för

värjo använd spilta. Då motsvarande avgift för officerare, som hade

sina hästar uppställda i kronans stall, utgjorde 1 krona 80 öre i månaden

för spilta, funne man, att generalstabsofficerarnas ställning uti

ifrågavarande avseende vore synnerligen ogynnsam i jämförelse med

andra beridna officerares.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majits Nåd, Proposition Nr 150.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement, som den 28 december

1901 avgivit yttrande över generalstabschefens ifrågavarande framställning,

hade funnit densamma synnerligen behjärtansvärd, men då departementet

icke disponerade medel för inlösen av hela etablissementet för

statens räkning, tillstyrktes allenast det av generalstabschefen alternativt

framställda förslaget om inlösen av ridhuset. Kungl. Maj:t hade ock

enligt beslut den 13 juni 1902 funnit skäl att bifalla framställningen

på sätt arméförvaltningen tillstyrkt. Det till etablissementet hörande

ridhuset vore alltså numera kronans egendom, men tillsvidare upplåtet

till generalstabsofficerarna m. fl.

Då fråga nu förelåge om inlösen av återstående delar av etablissemanget,

syntes man, yttra de sakkunniga, kunna ställa sig på samma

ståndpunkt, som chefen för generalstaben i hans omförmälda framställning,

och alltså utgå från, att lösenbeloppet borde sammanfalla med

oguldna återstoden av statslånet. Denna återstod utgjorde den 31 december

1914 37,502 kronor 72 öre. Då ifrågavarande del av etablissemanget

i uppförande kostat omkring 75,000 kronor, samt detsamma,

ehuru numera 28 år förflutit från dess anläggning, likväl fortfarande

vore i jämförelsevis gott skick, syntes lösesumraan icke kunna anses ur

statens synpunkt obillig. I sammanhang härmed borde anmärkas, att

principen att såsom lösen för officerskårer tillhöriga byggnader efterskänka

oguldna belopp av statslån, som erhållits såsom bidrag till byggnadernas

uppförande, vid flera föregående tillfällen tillämpats av Kung!.

Maj:t och i särskilda fall godkänts av riksdagen.

Därest generalstabens stall bleve inlöst av kronan, kunde plats därstädes

beredas för 90 hästar. För återstående 28 av ovan omförmälda

118 hästar, som vore avsedda för i huvudstaden placerad beriden militär

personal, vilken ej tjänstgjorde vid truppförband, syntes utrymme

kunna beredas genom erforderlig utvidgning av generalstabens stall.

Om statsverket komme att övertaga generalstabens stall, syntes billigheten

kräva, att de skyldigheter, vilka generalstabens officerare iklätt

sig gentemot den sedan ett flertal år därstädes anställda personalen,

övertoges av kronan.

Att bereda stallplats för hästar, tillhörande officerare utom huvudstaden,

vilka ej vore placerade å truppförband, mötte icke heller, enligt

de sakkunnigas mening, några nämnvärda svårigheter. Härför erfordrades

allenast utvidgning dels av stallarna vid ettdera utav livgreuadjärregementenas

etablissemang i Linköping med utrymme för 13 hästar

för andra arméfördelningens stab utöver av annan anledning beslutad

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

sådan utvidgning dels ock av stallutrymmet vid Jämtlands fältjägarregementes

etablissemang i Östersund för likaledes 13 hästar för sjätte

arméfördelningens stab. Kostnaderna härför torde i likhet med vad

som beräknats för stallbyggnader i allmänhet vid armén kunde anslås

till 800 kronor för spilta eller alltså sammanlagt till 20,800 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts, föreslogo de sakkunniga, att

för beredande av utrymme ät vissa officerares hästar dels, ifall uppgörelse

därom kunde träffas, generalstabens etablissemang i Stockholm inlöstes för

statsverkets räkning mot en lösesumma, motsvarande oguldna beloppet av

det statslån, generalstabsofficerarna erhållit för etablissemangets uppförande,

dels nänmda stall utvidgades med minst 28 spilt or, dels ock stallet vid ettdera

av de i Linköping förlagda livgrenadjärregementena ävensom stallet

vid Jämtlands fältjägarregementes etablissemang i Östersund utvidgades

med 13 spiltor vartdera.

Beträffande frågan angående statens inlösande av generalstabsoffi- Myndigcerarnas

nuvarande stalletablissemang har chefen för generalstaben, utan Randen

att närmare ingå på denna fråga, vilken vore en ekonomisk angelägenhet

mellan staten och generalstabens officerskår, ansett sig böra

framhålla., att vid eventuell beräkning av lösesumma för etablissemangets

övertagande även andra faktorer måste tagas i betraktande

än de av de sakkunniga anförda.

Vidare har generalfälttygmästaren framhållit, att därest generalstabens

stall inköptes och utvidgades, plats därstädes borde beredas

för av honom föreslaget ökat antal hästar för cheferna för artilleristaben

och artilleri- och ingenjörhögskolan samt för hästar åt fälttygmästaren

och artilleristabens officerare.

Slutligen har chefen för första arméfördelningen framhållit, att vid

beräknande av stallutrymme för nämnda arméfördelnings stabs hästar

borde beaktas, att frågan om Skånska husarregementets slutliga förläggning

vore under utredning, samt att, därest regementet i sin helhet

förlädes till Hälsingborg, särskilt stallutrymme måste där reserveras för

arméfördelningsstabens hästar.

Enligt den av de sakkunniga verkställda utredningen skulle ett Departementsgenomförande

av deras förslag icke vid do särskilda truppslagen medföra chefen,

något ökat behov av stallutrymmo utöver det enligt 1914 års härordning

beräknade. Detta är icke heller fallet mod det av mig förordade

förslaget. För de fyra stamhästar, som skulle tillkomma vid inten
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

denturtrupperna, kan, enligt vad jag inhämtat, erforderligt stallutrymme

beredas utan några särskilda kostnader.

För beredande av erforderligt stallutrymme i Stockholm åt hästar,

vilka tillhörde eller vore ställda till förfogande för personal, som icke

tjänstgjorde vid truppförband, hava de sakkunniga föreslagit, dels att

statsverket skulle, därest överenskommelse med vederbörande därom

kunde träffas, inlösa generalstabens stalletablissemang mot en lösesumma

motsvarande oguldna beloppet av det statslån, generalstabsofficerarna

erhållit för etablissemangets uppförande, dels ock att samma stall,

där för närvarande plats kunde beredas för 90 hästar, skulle utvidgas

med minst 28 spiltor.

Mot förslaget att på angivet sätt inlösa generalstabens stalletablissemang

har jag icke något att erinra. I likhet med vad 1911 års

riksdag beslutit i fråga om understöd åt officers- och underofficerskårer,

vilka åsamkas förlust i avseende å en del dem tillhöriga byggnader

å mötesplatser, torde kostnaderna för etablissemangets inlösen

lämpligen kunna gäldas från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar,

vilka därtill lämna tillgång. ''På grund av de utav mig föreslagna

ändringarna i de sakkunnigas förslag bör emellertid stallet utvidgas

med 40 spiltor i stället för 28. Ytterligare stallutrymme måste nämligen

beredas för en häst åt chefen för artilleristaben, en häst åt chefen

för artilleri- och ingenjörhögskolan och en häst åt fälttygmästaren. Därjämte

bör, i anslutning till vad jag förut anfört, beräknas nio spiltrum

för artilleristabsofficerarnas hästar. Med anledning därav, att chefen för

remonteringsstyrelsen enligt förslaget skall hava endast en häst, skulle

visserligen en minskning kunna äga rum, men synes detta ej böra ske

med hänsyn till lämpligheten av att någon reservplats finnes. Under

antagande av en kostnad av 800 kronor för spilta, eller samma belopp,

som 1914 års senare riksdag utgått från vid sina beräkningar av kostnaderna

för beredande av stallutrymme vid kavalleriet, skulle kostnaderna

för stallets utvidgning komma att belöpa sig till 32,000 kronor.

Härför torde särskilt anslag framdeles böra av riksdagen begäras i

samband med äskande av medel till de av den nya härordningen föranledda

byggnadsarbetena vid armén.

Den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen av stallen vid ettdera

av de båda livgrenadjärregementena samt vid Jämtlands fältjägarregementc

finner jag mig böra tillstyrka. Några särskilda medel härför

torde icke komma att erfordras, enär kostnaderna lära kunna be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

oo

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

stridas av de medel för beredande av ökat stallutrymme vid infanteriet,

som äskats uii den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen

(nr 117) angående anvisande av medel till vissa byggnadsföretag vid

armén.

Vad slutligen angår den av chefen för första arméfördelningen

framställda erinran, är det tydligt, att därest Skånska husarregementet

i sin helhet kommer att förläggas till Hälsingborg, erforderligt stallutrymme

för fördelningsstabens hästar kommer att beredas vid etablissemanget

därstädes.

6. Särskilda bestämmelser.

Vid tillämpningen av de i det föregående angivna grundlinjerna i

fråga om ordnandet av hästhållningen för officerare komma givetvis en

del reglerande bestämmelser att bliva erforderliga, De sakkunniga hava

jämväl ansett sig böra till sina huvuddrag angiva innebörden av dessa

bestämmelser. Ehuru det torde ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

de i förevarande hänseende erforderliga föreskrifterna, anser jag mig

dock böra för sammanhangets skull här något beröra desamma.

Såsom förut nämnts, hava de sakkunniga ansett, att fänrik vid Rätt för

kavalleriet borde medgivas rätt att själv inköpa och på vissa villkor

såsom stamhäst i nummer insätta lämplig häst, som han önskade an- skaffaVstamvända

vid ridskolan. Då det, enligt de sakkunnigas förmenande, utan kast.

tvivel skulle även i andra fall vara högst önskvärt, att officer, som

skulle vara beriden å stamhäst, erhölle rätt att själv anskaffa denna,

hava de sakkunniga funnit sig böra föreslå, att officer och vederlike, beriden

pa stamhäst, ma äga rätt att själv, på vissa angivna villkor, anskaffa

densamma.

Då jag finner en dylik anordning ur flera synpunkter synnerligen Departementslämplig,

har jag givetvis icke något att erinra mot vad de sakkunniga cheftnhärutinnan

föreslagit.

Förslaget, att officer eller vederlike, som göres beriden å stam- Värdering;»- häst, skulle äga rätt att själv inköpa och på vissa villkor i nummer ^”nei-8"

insätta häst, hava de sakkunniga ansett kräva bestämmelser om, huru

sålunda inköpt häst skall godkännas, värderas och inlösas för statens

räkning, ävensom vissa föreskrifter om hästens användning. Godkännandet

och värderandet borde verkställas av särskilda kommissioner,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Myndig
heternas
yttranden,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

en eller flera för varje arméfördelning (kommendantskapet i Boden,

militärbefälet på Gottland) jämte därtill lämpligen anslutna personalgrupper,

vilka icke tillhörde arméfördelning. Denna kommission, förordnad av

vederbörande arméfördelnings- eller likställd chef, syntes böra utgöras

av en regementsofficer tillhörande beridet truppslag, eu officer från intendenturkåren

och en veterinär. Kommissionen borde äga godkänna häst, som

fyllde de för stamhäst fastställda fordringarna. Det belopp, varmed

sådan häst borde inlösas av staten, ansåge de sakkunniga icke böra

sättas högre än till medelinköpspriset för remonter under nästföreende

år. Sålunda inköpt och av staten inlöst häst borde icke utan

vederbörande inköpares medgivande, så länge den vore för sitt ändamål

användbar, få till tjänstebruk tilldelas annan person.

Tydligt vore, att truppförband genom dylika inköp möjligen kunde

erhålla en oberäknad extra remontering under tiden mellan de ordinarie

remontutdelningarna, och att till följd härav övertaliga stamhästar kunde

komma att förefinnas, innan reglering skett i samband med nästa remontutdelning.

Då emellertid utan allt tvivel avgång i stamhäststyrkan på

grund av olycksfall och sjukdom m. m. samtidigt komme att äga rum,

skulle den påvisade eventualiteten icke innebära några olägenheter utan

snarare tvärtom kunna bliva till fördel för staten.

På grund av vad sålunda anförts, hava de sakkunniga föreslagit,

att för godkännande, värdering och inlösen för statens räkning av

häst, som officer eller vederlike inköpt för att insättas i nummer, tillsättas

särskilda kommissioner, en eller flera för varje arméfördelning (kommendantskapet

i Boden, militärbefälet pa Gottland) jämte därtill lämpligen

anslutna personalgrupper, vilka icke tillhöra arméfördelning.

Inspektören för kavalleriet har ansett det obilligt, att det pris, för

vilket staten skulle inlösa en av officer inköpt häst, icke skulle kunna

sättas högre än medelinköpspriset för remonter under nästföregående

år. Åven om staten icke ville betala hästen med det verkliga värde,

hästen — kanske fullt inriden och användbar — hade, syntes dock

billigheten tala för, att priset kunde få uppgå till det högsta remontpriset

med tillägg av depåkostnaden. Vanligen torde nämligen en av

officer inköpt häst komma att bliva likvärdig eller mervärdig än de

bästa av kronan inköpta remonterna. Likaledes syntes ersättning motsvarande

depåkostnaden böra utbetalas, då staten i det omvända fallet

— att officer mot insättande av remont uttoge stamhäst — skulle taga

betalt för depåkostnaden. Slutligen syntes billigheten tala för, att

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

officer, vilken på detta sätt försålt häst till kronan, hade rätt att för

samma pris återköpa densamma.

Vad de i detta sammanhang föreslagna värderingskommissionerna

beträffade, syntes dessa vara en onödigt tung och kostsam apparat.

Deras åligganden syntes utan minsta olägenhet kunna ombestyras av

regementschefen med biträde av regementsveterinären eller, om dylik

ej funnes, av annan veterinär ävensom, därest så syntes nödigt, av

regementsintendenten.

Chefen för första arméfördelningen har, i likhet med kavalleriinspektören

föreslagit, att för godkännande och värdering av hästar,

som skulle inlösas för statens räkning, en värderingskommission borde

finnas vid varje regemente eller kår, då den stora apparat, de sakkunniga

i detta hänseende ifrågasatt, syntes obehövlig och alltför kostsam

för staten.

Såväl chefen för första som chefen för andra arméfördelningen hava

framhållit, att beloppet för inlösen för statens räkning av fullt dresserad häst

borde kunna sättas högre än till medelinköpspriset för remont under

nästföregående år. Chefen för sistnämnda arméfördelning har erinrat,

att enligt de sakkunnigas betänkande medelinköpspriset för en remont

beräknats till 850 kronor, medan en fullt dresserad remont ansetts

representera i genomsnitt eu kostnad av 1,759 kronor 50 öre. Maximiinlösningspriset

syntes därför böra höjas åtminstone till medelkostnaden

för inköp och underhåll m. m. av en remont, intill dess han insattes i

nummer, utgörande enligt de sakkunnigas beräkning 1,435 kronor.

Givet är, att därest officer skall äga rätt att själv inköpa och i Departementsnummer

insätta stamhäst, reglerande bestämmelser erfordras angående chefen''

hästens godkännande, värdering och inlösen m. m. Lämpligheten av

de utav de sakkunniga föreslagna värderingskommissionerna synes mig

dock kunna med skäl ifrågasättas. I likhet med inspektören för kavalleriet

och chefen för första arméfördelningen håller jag nämligen

före, att dessa kommissioner komma att vålla statsverket stora kostnader

utan att medföra däremot svarande fördelar. Jag anser därför, att

godkännandet och värderingen av hästarna lämpligen bör ske på sätt,

inspektören för kavalleriet föreslagit.

Att, såsom de sakkunniga föreslagit, bestämma maximibeloppet, för

vilket en av officer inköpt häst bör av staten inlösas, så lågt som

medelinköpspriset för remont under nästföregående år, synes mig icke

vara med billighet överensstämmande. I likhet med chefen för andra

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. 133 käft. (Nr 150.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

Rätt att

behålla

tilldelad

stamhäst
-

Myndig
heternas
yttranden.

Departements
chefen.

58 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

arméfördelningen anser jag, att inlösningspriset bör för fullt dresserad

häst kunna höjas till medelkostnaden för inköp och underhåll m. m. av

en remont, intill dess han insattes i nummer.

Med den ovan föreslagna rätten för officer och vederlike att själv

i nummer insätta den stamhäst, han skulle använda, hava de sakkunniga

ansett även böra följa rätt för officer och vederlike, som fått stamhäst

sig tilldelad, att behålla densamma, så länge han det önskade och

hästen av vederbörande chef ansåges fullt tjänstbar för sitt ändamål.

En konsekvens av sådant medgivande vore, att den, som befordrades

eller förflyttades till annan beställning eller tjänstgöring, där han

likaledes skulle vara beriden å stamhäst, borde äga rätt att medföra

honom redan tilldelad häst. Härav kunde åter följa, att något överskott

å stamhästar kunde uppstå å den plats dit förflyttningen skett,

men detta läte sig regleras på enahanda sätt som nyss framhållits i

sammanhang med frågan om insättande i nummer av inköpt häst.

Då det givetvis kunde förekomma, att officer, beriden å tjänstehäst,

förflyttades till beställning, där han skulle vara beriden endast å

stamhäst, syntes billigheten kräva, att han då berättigas medföra och

såsom stamhäst insätta tjänstehästen. Härvid borde enahanda bestämmelser

tillämpas, som ovan föreslagits för stamhästs värdering och insättande

i nummer.

På grund av vad sålunda anförts, hava de sakkunniga föreslagit,

att officer eller vederlike, som fått stamhäst sig tilldelad, må äga behålla

densamma — även vid förflyttning till annat truppförband — så länge

han det önskar och hästen av vederbörande chef anses fullt tjänstbar för

sitt ändamål.

Inspektören för kavalleriet har ansett, att bestämmelserna om rätt

att behålla tilldelad stamhäst borde kompletteras med bestämmelser om

rätt att utbyta stamhäst mot annan. Avgörandet härom borde läggas i

regementschefens hand.

Arméförvaltningen har anfört, att, för att så vitt möjligt betrygga

en god hushållning med statens hästmateriel, med rätten för officerare

vid kavalleriet och beridna officerare vid artilleriet att bibehålla till

deras användning utlämnad stamhäst syntes också böra följa skyldigheten

att bibehålla sådan häst, intill dess den funnes för vidare tjänstgöring

oduglig.

Vad de sakkunniga i förevarande hänseende föreslagit, finner jag

mig böra tillstyrka. I likhet med inspektören för kavalleriet anser jag

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

59

dock, att bestämmelserna om rätt att bibehålla tilldelad stamhäst böra

kompletteras med bestämmelser om rätt att utbyta sådan häst mot

annan stamhäst.

De sakkunniga hava vidare ansett, att för officerare, vilka vore

skyldiga hålla tjänstehäst, borde rätten att uttaga remont och dresserad

stamhäst fortfarande vara medgiven. Föreskrifterna om uttagande av

remont från statens depå syntes kunna bibehållas oförändrade. Bestämmelserna

om utbyte av dresserad stamhäst mot remont borde åter

modifieras därhän, att den nu endast för Norrlands dragonregemente

gällande rätten att uttaga sex-års häst komme att tillämpas över hela

armén för den personal, som skulle hålla tjänstehäst. För att förebygga

missbruk syntes även här, liksom vid uttagning från remontdepå,

böra föreskrivas, att rätt till uttagning av dresserad stamhäst,

som under året fyllde sex år, medgåves samma officer endast vart femte

år, så framt ej sådan uttagen häst blivit kasserad, störtat i tjänsten

eller där ådragit sig sådan skada, att den blivit till tjänstehäst oduglig.

I anslutning till vad sålunda anförts, hava de sakkunniga föreslagit,

att officer eller vederlike, som skall hålla egen tjänstehäst, rnä vara berättigad

att uttaga dresserad stamhäst, som under året fyller sex år, dock

att sådan uttagning medgives samma officer endast vart femte år, så framt

ej sådan uttagen häst blivit kasserad, störtat i tjänsten eller där ådragit sig

sådan skada, att den blivit till tjänstehäst oduglig.

Chefen för generalstaben har anfört, att rättigheten för officer eller

vederlike, som skulle hålla egen tjänstehäst, att uttaga dresserad stamhäst,

vore enligt förslagets ordalydelse dels inskränkt till stamhäst, som

under året fyllde 6 år, dels medgiven samma officer endast vart femte

år utom i vissa angivna fall. Meningen vore väl dock, att även äldre

häst än en 6-åring borde kunna få uttagas. Därjämte syntes det chefen

för generalstaben, att även i andra fall än de angivna rättighet

att oftare än vart femte år få uttaga stamhäst borde medgivas. Officer,

som uti innehavd beställning vore sk}ddig hålla sig med tjänstehäst

och som förflyttats till annan beställning, där dylik skyldighet ej ålåge

honom, borde givetvis, om han ånyo befordrades eller transporterades

till beställning, som medförde skyldighet att hålla tjänstehäst, hava

rättighet att uttaga stamhäst, även om kortare tid än fem år förflutit,

sedan han begagnade sig av sagda rätt. Framför allt komme generalstabens

officerare att bliva lidande, därest ej nyssnämnda rättighet skulle

medgivas.

Uttagande

ar remont

eller stamhäst.

Myndig
heternas
yttranden.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Departements

chefen.

Departements
chefens
hemställan.

Inspektören för kavalleriet har funnit reglerandet av sätten för officer

att uttaga stamhäst lämpligt avvägd, men ansett dessa bestämmelser

böra kompletteras med ett förbud, att — såvida icke hästen bleve oanvändbar

— utom regementet försälja dylik häst förr än efter 3 år.

För att underlätta anskaffandet av häst för officerarna syntes kronan

böra medgiva, att vid uttagning av stamhäst ersättning för remonten

kunde få gäldas i terminer samt att vid inköp av häst kronan — i likhet

med vad som skedde i Tyskland — kunde lämna förskott å hästersättningsmedlen.

Mot de av de sakkunniga i förvarande hänseende föreslagna bestämmelserna

har jag icke annat att erinra, än att desamma synas böra

undergå erforderlig jämkning med hänsyn till vad chefen för generalstaben

anfört ävensom, i enlighet med vad inspektören för kavalleriet

föreslagit, kompletteras med ett förbud att utom vederbörande regemente

eller kår försälja den uttagna hästen förrän efter viss tids förlopp.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

dels att, med ändring av vad härutinnan blivit genom 1914 års

härordning bestämt, besluta, att efter genomförd härordning skola

finnas:

vid vart och ett av härens infanteriregementen 1 tjänstehäst

och 28 kronan tillhöriga stamhästar;

vid vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner,

Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens

husarregemente och Norrlands dragonregemente 27 tjänstehästar

och 649 kronan tillhöriga stamhästar, vid vartdera av

Skånska husar- och dragonregementena 45 tjänstehästar och 1,148

kronan tillhöriga stamhästar samt vid Norrbottens kavallerikår

12 tjänstehästar och 252 kronan tillhöriga stamhästar;

vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och Smålands

artilleriregementen 6 tjänstehästar och 446 kronan tillhöriga

stamhästar, vid Vendes artilleriregemente 7 tjänstehästar och

543 kronan tillhöriga stamhästar, vid Norrlands artilleriregemente

6 tjänstehästar och 486 kronan tillhöriga stamhästar, vid Gottlands

artillerikår 1 tjänstehäst och 86 kronan tillhöriga stam
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

hästar, vid Bodens artilleriregemente 1 tjänstehäst och 71 kronan

tillhöriga stamhästar, vid Positionsartilleriregementet 1 tjänstehäst

och 184 kronan tillhöriga stamhästar samt vid Karlsborgs artillerikår

62 kronan tillhöriga stamhästar;

vid artilleriets fabriker och tygstater 1 för fälttygmästaren

avsedd tjänstehäst;

vid fortifikationen och ingenjörtrupperna 231 stamhästar;

vid träng- och sjukvårdstrupperna för översten 1 tjänstehäst

och 1 kronan tillhörig stamhäst samt vid varje trängkår 55

kronan tillhöriga stamhästar;

vid intendenturkåren och intendenturtrupperna 1 kronan tillhörig

stamhäst vid vart och ett av de fyra förplägnadskompanierna;
_

vid generalitetsstaten 12 tjänstehästar och 26 kronan tillhöriga

stamhästar;

vid generalstaben 55 tjänstehästar och 41 kronan tillhöriga

stamhästar;

vid artilleristaben 1 tjänstehäst och 1 kronan tillhörig

stamhäst, båda avsedda för chefen för staben;

_ vid kommendantsstaten 3 tjänstehästar och 4 kronan tillhöriga

stamhästar;

vid undervisningsverken 4 tjänstehästar och 6 kronan tillhöriga

stamhästar;

vid remontering sstyrelsen 1 tjänstehäst, avsedd för chefen; samt

vid var och en av härens sex arméfördelningsstaber 5 kronan

tillhöriga stamhästar;

dels besluta, att staten skall, mot nedsättning av lönetillägget för

tjänstehäst till 250 kronor om året och mot indragning av furageersättningen,

övertaga anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering

samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus,

veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörja tjänstehästs

skötsel, under villkor att hästen icke må av ägaren avyttras med

mindre vederbörande myndighet, scm har att godkänna densamma,

lämnat sitt medgivande till försäljningen;

dels ock medgiva, att generalstabens stalletablissemang i Stockholm

må, därest överenskommelse därom kan med generalstabens officerare

träffas, för statsverkets räkning inlösas för ett belopp, motsvarande vad

som återstår oguldet å det samma officerare för etablissemangets uppförande

beviljade statslån, ävensom att av fjärde huvudtitelns allmänna

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

besparingar må tagas i anspråk, vad som för ifrågavarande ändamål

kan komma att erfordras».

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Westin.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

63

Bil. 1.

Beräkning

av antalet hästar vid hären enligt 1914 års härordning, enligt de sakkunnigas

förslag och enligt Kungl. Maj:ts förslag.

1

Antal

Enligt 1914 års

Enligt de sak-

Enligt Kungl. Maj:ts

office-

härordning.

kunnigas förslag.

proposition.

(veder-

Antal

Antal

Antal

Antal

II

Antal

Antal

j

likar)

tjänste-

stam-

Summa

tjänste-

stam-

Summ?

tjänste-

stam-

Summa

hästar

hästar

hästar

hästar

hästar

hästar

Generalitetsstaten.

Generalspersoner m. fl.......

12

24

24

12

12

24

12

12

24

Adjutanter ......................

14

22

22

—

14

14

14

14

Generalstaben.

Huvudstationen m. m.

38

76

—

76

38

24

62

38

24

62

Arméfördelningarnas m. fl.

staber........................

17

34

—

34

17

17

34

17

17

34

Artilleristaben

Chefen ..........................

1

2

—

2

—

1

1

1

1

2

Konimendantsstaten.

Kommendanterna............

3

4

—

4

3

1

4

3

1

4

Adjutanterna ..................

3

3

—

3

—

3

3

3

3

''Undervisningsverken.

Krigshögskolan ...........

1

2

—

2

1

1

2

1

1

2

Artilleri- och ingenjörhög-

skolan .....................

1

2

—

2

—

1

1

1

1

2

Ridskolan .......................

1

2

—

2

1

1

2

1

1

2

Skjutskolan ....................

1

1

—

1

_

1

1

1

1

Krigsskolan ......

2

3

—

3

1

2

3

1

2

3

Infanteriet.

Ett infanteriregemente.

;!

! Regementschefen

1

2

—

2

1

1

2

1

1|

2

Transport 1

-1

177

-1

177|

741

7fl|

153|

76

79!

lön

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Transport

Begementsofficerare, Begementskvartermästare

ock

adjutanter..................

Kompanicliefer m. fl..........

27 infanteriregementen......

Kavalleriet.

Ett fördelningskavalleriregemente.

Officerare ........................

Veterinärer ....................

Övriga ...........................

5 fördelningskavalleriregementen

.....................

Skånska husarregementet.

Officerare .......................

Veterinärer ....................

Övriga ..........................

Skånska dragonregementet.

Norrbottens kavallerikår

Officerare .................

Övriga ...................

Artilleriet.

Fälttygmästaren .............

Svea artilleriregemente.

Begementschefen.............

Begementsofficerare..........

Övriga ........................

lands

menten

Vendes artilleriregemente

Begementschefen.............

Transport

Antal

office-

Enligt 1914 års

härordning.

Enligt de sak- 1

kunnigas förslag.

lifligt Kungl. Maj:ts

proposition.

rare

Antal

Antal

Antal

Antal

Summa

(veder- ,

likar)

änste-

lästar

stam- hästar |

Summa

jänste-

hästar

stam-

hästar

summa

jänste-

hästar

stam-

hästar

-|

177

4

177

74

79

153

76

79

155

9

9

9

_

9

9

—

9

9

_

_

18

18

—

18

18

—

18

18

—

54

729

783

27

756

783

27

756

783

27

54

54

25

27

52

27

27

54

2

2

—

2

—

2

2

—

2

2

—

—

620

620

-

620

620

—

620

620

—

280

3,100

3,380

125

3,245

3,370

135

3,245

3,380

45

90

90

41

45

86

45

45

90

3

3

—

3

—

3

3

—

3

3

_

_

1,100

1,100

—

1,100

1,100

—

1,100

1,100

—

93

1.100

1,193

41

1,148

1,189

45

1,148

1,193

12

24

24

11

12

23

12

12

24

—

240

240

—

240

240

—

240

240

1

-

i

_

I

1

1

-

i

1

• 1

1

2

P

1(

It

1(

) 1(

> 10

441

) 44(

44(

44(

440

440

i-

S 1,35(

) 1,35<

5 1,351

1,35

lf

1,33*

1,356

l

2

1

1

L

2

L

L 2

— 789| 8,716|| 9,5

349| 9,109|| 9,358) 393| 9,1

9,482

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

65

■■

Antal

Enligt 1914 års

Enligt de sak-

Enligt Kungl. Maj:ts

office-

härordning.

kunnigas förslag.

proposition.

(veder-

likar)

Antal

tjänste-

Antal

stam-

Summa

Antal

tjänste-

Antal

stam-

Summa

Antal

tjänste-

I Antal

stam-

Summa

hästar

hästar

hästar

hästar

hästar

| hästar

Transport

_

789

8,716

9,505

349

9,10£

9,358

393

9,089

9,482

Regementsofficerare............

6

12

12

12

12

6

6

12

Övriga ...........................

—

—

536

536

—

536

536

—

536

536

Norrlands artillerirege-

mente.

Regementschefen...............

i

2

—

2

1

1

2

1

1

2

Regementsofficerare............

5

—

10

10

—

10

10

5

5

10

Övriga ...........................

—

—

480

480

—

480

480

—

480

480

Gottlands artillerikår.

Kårchefen........................

1

2

—

2

1

1

2

1

1

2

Övriga ...........................

—

—

85

85

—

85

85

—

85

85

Bodens artilleriregemente.

Regementschefen...............

1

2

2

1

1

1

1

2

Övriga ...........................

—

-

70

70

—

70

70

—

70

70

Positionsartilleri regementet.

Regementschefen...............

1

2

2

1

1

2

1

1

2

Övriga ...........................

—

—

183

183

—

183

183

—

183

183

Karlsborgs artillerikår.

Kårchefen.......................

1

2

2

1

1

1

1

Övriga ...........................

—

—

61

61

—

61

61

—

61

61

Fortifikationen...............

—

5

226

231

—

231

231

—

231

231

Triingen.

Översten ........................

1

2

—

2

1

1

2

1

1

2

Svea trängkår ..................

—

1

54

55

—

55

55

—

55

55

5 trängkårer....................

—

5

270

275

—

275

275

—

275

275

Intendenturtrupperna ...

—

—

—

—

—

—

—

—

1

4

Remonteringsstyrelsen

1

2

—

2

1

1

2

1

-

1

Reservgrupp vid (i armé-

fördelningsstaber ...

—

—

—

—

—

30

30

—

3oj

30

Summa

—

814

10,703

11,517|

854

11,144

11.498)

410 11,116

11,52g)

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 133 höft. (Nr 150.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 150-

Anm. 1. Enligt de sakkunnigas förslag är, såsom av Bil. 2 i deras betänkande av den 12 januari

1915 framgår, totala hästantalet minskat med 19, jämfört med det enligt 1914 ars härordning

upptagna.

Kungl. Maj:ts proposition upptager ett totalt hästantal av 9 utöver det enligt 1914 års härordning

upptagna och således 28 utöver vad de sakkunniga i sitt nämnda betänkande föreslagit.

Anm. 2. Ovan upptagna dels 18 hästar vid varje infanteriregemente dels 4 hästar vid intendenturtrupperna

lära komma att utgöras av från kavalleriet överförda hästar, å vilka anskaffningskostnad

alltså ej behöver beräknas.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 150.

67

Bil 2.

Beräkning

av de årliga kostnaderna för anskaffning av hästar för vissa officerare och

vederlikar, dels enligt 1914 års härordning, dels enligt Kuugl. Maj:ts

proposition.

Kronor.

A. Enligt 1914 års härordning.

814 tjänstehästar å 765 kronor .......................................................

622,710

—

B. Enligt Knngl. Maj:ts proposition.

410 tjänstehästar å (250 + 424: 50)...................... ... kr. 276,545-

409 stamhästar å kr. 424: 50 ...........................kr. 173,620:50

37 remontera » 1,335:- .......................... » 49,395:- , 223 015.50

499,560

50

Kostnadsminskning enligt Kungl. Maj:ts proposition

123,149

50

Anm. I ovanstående beräkning hava icke upptagits kostnaderna för dels 18 stamhästar för

kompanichefer m. fl. vid varje infanteriregemente, dels en stamhäst vid vartdera av de 4 förplägnnadskompanierna,

enär ifrågavarande hästar lära komma att utgöras av från kavalleriet överförda hästar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.