Med förslag till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att under år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning
1915-04-24 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1915:165, Med förslag till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att under år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning
Dokumentets text
Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr l6o.
1
Nr 165.
Kungl. Maj ds nådiga proposition till riksdagen med förslag
till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att under
år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning ; given Stockholms
slott den 24 april 1915.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för _ denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen att antaga bifogade förslag till lag om skyldighet för vissa
värnpliktiga att under år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
B. B. E. Mörcke.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 148 käft. (Nr 165.)
1
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 165.
2
Förslag
till
Lagom
skyldighet för vissa värnpliktiga att under år 1915 undergå
landstormsbefälsutbildning.
Härigenom förordnas som följer:
§ I
•
Värnpliktiga,
som inskrivits under något av aren 1899, 1900, 1901
och 1902, äro skyldiga att, i den utsträckning och på det sätt Konungen
närmare förordnar, under år 1915 för sin utbildning deltaga i en landstormsbefälsövning
om högst fyrtiotvå dagar.
§ 2.
I fråga om tjänstgöring, som i § 1 omförmäles. äga bestämmelserna
i § 37 värnpliktsiagen icke tillämpning.
§ 3.
Beträffande underhåll och förmåner under i § 1 nämnd tjänstgöring
gäller vad därom i § 39 värnpliktslagen stadgas i fråga om tjänstgöring,
som i § 36 mom. 1 samma lag omförmäles.
§ 4-
Till landstormsbefälsövning inkallad värnpliktig må, därest han
styrker, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda honom eller av
3
Kungl. May.ts Nåd. Poposition Nr 165.
hans arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter,
i den ordning, Konungen bestämmer, befrias eller hemförlovas
från sagda tjänstgöring.
§ 5.
Genom fullgörande av här omförmäld landstormsbefälsövning sker
icke ändring av den värnpliktige eljest åliggande tjänstgöringsskyldighet.
Denna lag träder i kraft från och med dagen efter den, då kungörelsen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk
författningssamling.
4
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 165.
Värnplikt filagens
bestämmelser
rörande
landstormens
tjänstgöring.
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 24 april 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Mörcke anförde härefter:
»Enligt 36 § 1 mom. värnpliktslagen är värnpliktig, som tillhör
landstormen, skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar, under
fredstid för sin utbildning deltaga i en landstormsövning om fem dagar.
Av det vid 1914 års härordningsproposition fogade statsrådsprotokollet
framgår, att ifrågavarande övningar avse inkallelse, samling
och utrustning av landstormen, tillämpningsövningar under förhållanden,
vilka så mycket som möjligt ansluta sig till förloppet vid
mobilisering, truppövningar av mera formell natur samt skjutövningar.
5
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 165.
Beträffande landstormens krigstjänstgöring stadgas i 36 § 2 monn
värnpliktslagen, att sedan jämlikt 28 § 1 mom. beslut fattats att för
rikets försvar till tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller
viss del därav, Konungen må i den ordning, som för inkallande av beväringens
andra uppbåd i mom. 2 av samma paragraf är föreskriven,
för hemortens försvar till tjänstgöring inkalla landstormen eller de
större eller mindre delar därav, som finnas behövliga. Sådana delar
av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av beväringens
första uppbåd eller till skydd för särskilt hotade platser, må
ock, sedan beväringens första uppbåd eller del därav inkallats för rikets
försvar eller under tjänstgöring enligt 27 § tagits i anspråk för
dylikt ändamål, efter statsrådets hörande av Konungen inkallas till tjänstgöring.
Sålunda inkallad landstormsavdelning må dock ej hållas samlad
längre än högst femton dagar, såvida ej krig före samma tids utgång
utbrutit.
Slutligen stadgas i 37 § värnpliktslagen, att landstormen icke må
föras utom eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden, dock
att till landstormen hörande värnpliktig, som erhållit sin utbildning vid
marinen, må, även utom sagda inskrivningsområden, användas för det
lokala kustförsvaret.
Beträffande landstormsbefälets utbildning innehåller värnpliktslagen
inga särskilda bestämmelser. Alltsedan 1906 hava emellertid under anslaget
till landstormen medel av riksdagen beviljats för anordnande av
frivilliga landstormsbefälsövningar. Dessa övningar hava haft en varaktighet
av högst 10 dagar.
Vid utarbetandet av grunderna till 1914 års härordning avsågs, att
landstormsbefälets behov av övning utöver den lagstadgade landstormsövmngen
skulle fortfarande tillgodoses på frivillighetens väg. Härvid
räknade man på värdefull medverkan av den redan bestående organisationen
för frivilliga landstormsövningar, vilken nått en ganska stor fasthet
och genom det nyligen bildade landstormsföreningarnas centralförbund
fått en för hela riket gemensam målsman.
Den under nästlidet år anbefallda mobiliseringen av landstormen
uppvisade emellertid i fråga om landstormsbefälets förmåga att fylla
sina uppgifter så avsevärda brister, att desamma icke kunde genom den
i sammanhang'' med mobiliseringen anordnade tjänstgöringen avhjälpas.
för att i möjligaste mån råda bot på detta missförhållande hava jämlikt
kung], brev den 6 november 1914 frivilliga kurser för utbildning
av landstormsbefäl under vintern 1914—1915 varit anordnade inom
Landsiorms
befälets
utbildning.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 165.
samtliga arméfördelningsområden samt Gottlands militärområde. Dessa
kurser, i vilka omkring 2,000 landstormsmän deltagit och som haft en
varaktighet av sex veckor, hava lämnat ett i stort sett tillfredsställande
resultat.
Framställ- Den anslutning, som de ifrågavarande kurserna vunnit, har dock
ning av che- var^ tillräcklig för att fylla behovet av utbildat landstormsbefäl.
generalstaben. Med anledning härav har obeden lör generalstaben i särskild skrivelse
den 6 mars 1915 hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för anordnande
under instundande vår av obligatoriska övningar för landstormens befäl.
Övningarna borde bestå i dels befälskurser med 42 dagars varaktighet
för utbildning av landstormsmän för befattningar av officers tjänstegrad
(utom adjutants- och intendentsbefattningar), dels kurser med 21 dagars
varaktighet för adjutanter, intendenter och kommissarier vid landstormstrupperna.
Till kurserna borde ur landstormens fyra yngsta årsklasser
inbeordras för ifrågavarande befattningar avsedda eller eljest lämpliga
landstormsmän. Från inkallelse borde befrias dels de landstormsmän,
som genomgått någon av de under vintern 1914 15 anbefallda befäls
kurserna,
dels sådana landstormsmän, vilka under sin tjänstetid i beväringen
jämlikt § 81 mom. 1 c inskrivningsförordningen tillhört klassen
A, dels slutligen i övrigt sådana, som före 1915 års ingång fullgjort två
frivilliga landstormsbefälskurser, så framt de ej själva gjorde framställning
om deltagande.
Myndigheter- Över chefens för generalstaben ifrågavarande framställning hava
nas yttranden. arméförvaltningen, inspektören för infanteriet, samtliga arméfördelningschefer,
kommendanten i Boden samt militärbefälhavaren på Gottland
avgivit infordrade utlåtanden.
Behovet av den ifrågasatta utbildningen bar erkänts av samtliga de
hörda myndigheterna.
Beträffande möjligheten att redan nu samtidigt med det vid regementena
pågående, mer än vanligt maktpåliggande arbetet för rekrytutbildmngen
av två bovänngsklasser anordna landstormsbofälsutbildning
bar chefen för andra arméfördelningen framhållit, att landstormsbefälskurser
med hänsyn till befälstillgången vid infanteriregementena
icke kunde anordnas under instundande vår utan att utbildningen
av övriga värnpliktiga äventyrades. För den händelse, de föreslagna
kurserna dock skulle komma till stånd, borde befälstillgången
ökas genom inbeordrande! av officerare och underofficerare i reserven.
Övriga arméfördelningschefer hava ansett, att möjlighet funnes att anordna
landstormsbefälets utbildning på föreslaget sätt, under förut
-
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 165. 7
sättning att åtgärder vidtoges för att så långt ske kunde nedbringa befälsbehovet
genom en efter växlande förhållanden avpassad organisation
(cheferna för första, fjärde, femte och sjätte arméfördelningarna) ävensoin
för att öka tillgången av befäl under den tid landstormskurserna
påginge (cheferna för första, tredje, fjärde och femte arméfördelningarna).
Inspektören för infanteriet, cheferna för tredje och fjärde arméfördelningarna
samt kommendanten i Boden hava uttalat sig för utbildningens
avslutande före midsommar, med hänsyn till den vid nämnda tidpunkt
börjande utbildningen av studenter och likställda.
Beträffande de kategorier landstormsmän, som borde befrias från
inkallelse, har slutligen chefen för tredje arméfördelningen, under förmälan
att inom arméfördelningsområdet under vintern 1914_15 å
vissa orter på enskilt initiativ anordnats frivilliga landstormskurser av
sådan varaktighet, att de syntes kunna motsvara två vanliga frivilliga
landstormsbefälskurser, hemställt om bemyndigande att från den nu
ifrågasatta inkallelsen befria de landstormsmän, som med gott resultat
deltagit i sagda kurser.
AY 5^ anförda framgår, att en mycket avsevärd del av landstor- Departementsmens
befälsposter fortfarande måste besättas med personal, som erhållit chefen''
ingen eller otillräcklig befälsutbildning. Först med år 1929 inträder
den första enligt den nu gällande värnpliktslagens bestämmelser utbildade
årsklassen av värnpliktiga studenter och likställda i landstormen.
Å andra sidan kommer på grund av värnpliktslagens övergångsbestämmelser
redan från och med 1917 årligen en del av dem, som frivilligt utbildats
under vintern 1914 15, att utträda ur landstormsåldern. Det
5T-,11?8 knappast sannolikt, att anslutningen till de frivilliga landstormsbefälskurserna
under de närmaste åren skall bliva så stor, att densamma
medger både att täcka avgången bland det utbildade landstormsbefälet
och att därutöver öka tillgången av sådant befäl. Därest man vill förebygga,
att landstormens befäl vid ännu en mobilisering skall befinnas i
avsevärd utsträckning sakna de för befälsutövningen oundgängligen erforderliga
förutsättningarna, torde det bliva nödvändigt att genom lagstadgade
befälsövningar nödtorftigt utbilda det för mobiliseringsbehovets
täckande erforderliga antalet landstormsmän.
. Med hänsyn till det för handenvarande läget ansluter jag mig
till chefens för generalstaben förslag även därutinnan, att den ifrågasatta
utbildningen sa långt ske kan bör anordnas redan innevarande
vår. Jag förbiser härvid icke, att mycket betydande svårigheter
möta en sådan anordning tillföljd av den vid infanteriregementena
8 Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 165.
rådande knappheten å befäl. Vikten av att så snart som möjligt effektiva
åtgärder vidtagas för landstormsbefälets utbildning^ sj nes mig
emellertid så stor, att de berörda svårigheterna icke böra få utgöra hinder
för den ifrågavarande utbildningens snara anordnande. För att
möjliggöra detta erfordras dock oundgängligen inbeordrandet av befäl,
tillhörande arméns reserver av officerare och underofficerare, till minst
samma antal som det för landstormsbefälets utbildning erforderliga.
Jämväl inkallandet av vissa årsklasser f. d. fast anställda vid infanteriet
torde bliva för ändamålet nödvändigt.
Alldenstund med den utbildning av studenter och likställda, som
tager sin början i slutet av juni månad, ett väsentligt ökat behov av
befäl gör sig gällande vid infanteriet, anser jag i likhet med inspektören
för infanteriet in. fl., att den ifrågavarande landstormsbefälsutbildningen
bör så vitt möjligt avslutas före studenternas inryckning. Då
emellertid omständigheterna kunna göra det önskligt, att utbildningen i
vissa fall, särskilt beträffande adjutants-, intendents- och kommissariekurserna,
anordnas i två eller flera omgångar och enär vid sådant förhållande
utbildningen eventuellt icke hunne avslutas före den angivna
tidpunkten, torde möjlighet böra hållas öppen att anordna viss del a\
sagda utbildning även senare under instundande sommar.
Med tillämpandet av de utav chefen för generalstaben angivna
grunderna kan antalet landstormsbefäl, som bör utbildas för samtliga
landstormsområden, beräknas till sammanlagt omkring 4,300, därav
omkring 2,100 skulle deltaga i de längre befälskurserna och omkring
2,200 i de kortare kurserna. I likhet med chefen för generalstaben
anser jag ändamålsenligt, att det erforderliga antalet uttages ur landstormens
fyra yngsta årsklasser. Därigenom kommer någon avgång
på grund av ålder bland de landstormsmän, som nu skulle utbildas,
icke att äga rum före år 1921. Mot de föreslagna grunderna för
vissa kategoriers befriande från inkallelse har jag i huvudsak intet att
erinra. I vad mån fullgörandet av frivillig landstormsbefälsövning,
vilken icke anbefallts av Kungl. Maj:t, må berättiga^till frihet från inkallelse,
torde i varje särskilt fall böra ankomma på Kungl. Maj:ts provning.
Befrielse (hemförlovning) synes vidare böra medgivas landstormsman,
som styrker, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda honom
eller av hans arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller
olägenheter. I fråga om sättet för sådan befrielses (hemförlovnings)
utverkande, torde böra förfaras på enahanda sätt som ägde rum beträffande
befrielse från den under innevarande år anordnade obligatoriska
reservbefälsutbildningen.
9
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 165.
Till obligatorisk befälsutbildning inkallad landstormsman synes
under tjänstgöringen i fråga om beklädnad eller beklädnadsersättning
samt penningbidrag böra likställas med landstormsman, inkallad enligt
§ 36 mom. 1 värnpliktslagen. Penningbidraget torde i överensstämmelse
härmed böra utgå med en krona om dagen.
Enär utbildningens ändamålsenliga anordnande nödvändigtvis kräver
en viss valfrihet i fråga om de olika utbildningskursernas förläggning,
böra bestämmelserna i § 37 värnpliktslagen icke äga tillämpning beträffande
här föreslagen tjänstgöring.
I fråga om utbildningens varaktighet ansluter jag mig till chefens
för generalstaben förslag, dock under framhållande att de respektive
kursernas längd i vissa fall torde böra i någon mån rättas efter förhandenvarande
omständigheter. Längre tid än 42 dagar torde dock i
intet fall böra anslås för ändamålet.
Kostnaderna för ifrågavarande kursers anordnande hava approximativt
beräknats till 425,000 kronor. De för ändamålet erforderliga
medlen torde få av Kungl. Maj:t förskjutas för att sedermera anmälas
till ersättande.
Det synes mig icke lämpligt att till statsrådsprotokollet vidare än
som nu skett redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott
torde därom erhålla närmare upplysningar genom de handlingar,
som tillhandahållas utskottet.»
Departementschefen uppläste härefter ett inom departementet i enlighet
med förenämnda grunder uppgjort förslag till lag om skyldighet
för vissa värnpliktiga att under år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning
samt hemställde, att detta förslag måtte genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
o
Gunnar Åkerman.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 148 käft. (Nr 165.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- 2SLU 1915:4 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut angående skrivelse till Kungl. Maj.t i fråga om utbildning av land stormsbefäl. s. 1 i texten
- Rskr. 1915:177 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att under år 1915 undergå landstormsb s. 1 i texten
- 2SLU 1915:1 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att under år 1915 undergå landstormshefälsuthi s. 1 i texten