Sök i Ratio Lex

Angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) m. m

1915-04-16 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:172, Angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

1

N:r 172.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående reglemente

för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente)

m. m.; given Stockholms slott den 16 april

1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med

de såsom bilagor A och B vid statrådsprotokollet fogade förslag, utfärda

reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente)

samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående

arméns förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kunglig

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. 1 avd. 155 Käft. (År 172). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

Utdrag ur protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 16

april 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér.

Mörcke,

VENNERSTEN,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Mörcke yttrade härefter:

Kung! »Sedan särskilda sakkunniga anmodats att inom lantförsvarsdeparte
MoaJiiontill

mentet biträda med utarbetande av förslag till instruktion för arméförP1914

års valtningens verksamhet i krig samt till bestämmelser för förvaltningen av

riksdag arméns kassaväsende och materiel i krig, avlämnade de sakkunniga den

9'' lö mars 1911 dels förslag till åtskilliga i berörda hänseenden erforderliga

författningar, däribland till reglemente för arméns avlöning under krig

samt till ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 6 i förordningen angående arméns

förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906, dels ock betänkande

(hemligt) med anledning av samtliga ifrågavarande förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

Efter det vederbörande myndigheter avgivit utlåtanden över dessa

förslag, beslöt Kungl. Maj:t den 24 januari 1914 utfärdande av förordning

angående allmänna grunder för förvaltningen vid lantförsvaret på krigsfot,

av reglemente för arméns kassaväsende i krig, av reglemente för underhåll

och vård av arméns krigsmateriel samt av instruktion för arméförvaltningen

i krigstid. Tillika föreskrev Kungl. Maj:t, att ovan omförmälda förslag

till krigsavlöningsreglemente med vissa av arméförvaltningen däri gjorda

ändringar ävensom det av de sakkunniga avgivna förslaget till ändrad

lydelse av förenämnda §§ i förordningen den 16 juli 1906 skulle, sådana

berörda förslag funnes statsrådsprotokollet bifogade, tjäna till ledning vid

uppgörande av kostnadsberäkningar samt vid träffande av avtal med°civil

personal m. m.

Sedan armeförvaltningens intendents- och civila departement i underdåniga

skrivelser den 2 och 3 augusti 1914 anhållit, att sistnämnda båda

förslag omedelbart måtte vinna fastställelse samt att förslaget till reglemente

för arméns avlöning under krig måtte förklaras äga tillämpning å

rikets mobiliserade stridskrafter, föreslog Kungl. Maj:t uti en den 4 augusti

1914 till riksdagen avlåten proposition, nr 265, att riksdagen måtte° bemyndiga

Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med ovan omförmälda

förslag, utfärda reglemente för arméns avlöning under krigstjänstgöringstid

samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 6 i förordningen

angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krio- den 16

juli 1906. ° ö

Uti skrivelse den 19 augusti 1914 (nr 183) anförde riksdagen, att Riksdagens

riksdagen vid granskning av förslaget till reglemente för arméns avlöning heslut

under krigstjänstgöringstid, hyst någon tvekan om, huruvida icke de i § 9

föreslagna avlöningsbeloppen borde i vissa fall undergå någon jämkning.

Likaså hade riksdagen hyst en viss betänksamhet att bestämma avlöning

för personal i olika tjänsteklasser utan att äga kännedom om personalens

antal i tjänsteklasserna. . Riksdagen hade emellertid inhämtat, att proportionen

mellan de olika tjänstegraderna under fred avsåges att i allmänhet

upprätthållas även under krig. På grund härav och då riksdagen under

förhandenvarande förhållanden icke ansett sig med hänsyn till ärendets

brådskande natur medhinna att ingå i en detaljgranskning av förslaget,

hade riksdagen funnit sig böra lämna de av Kungl. Maj:t föreslagna ''avlöningsbeloppen

utan anmärkning. Riksdagen hade dock ansett, att vid

nu angivna förhållanden reglementet borde erhålla en provisorisk karaktär

och utfärdas att gälla endast till och med utgången av år 1915 och att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

tillfälle borde beredas 1915 års riksdag att taga ärendet under förnyad

och definitiv prövning.

I anslutning till vad sålunda anförts, anmälde riksdagen, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, bemyndigat

Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vid skrivelsen fogade0

förslag, utfärda reglemente för arméns avlöning under krigstjänstgöringstid

samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 6 i förordningen

angående arméns förplägnad vid mobilisering och i kiig den 16

juli 1906.

Kungl Vid underdånig anmälan den 22 augusti 1914 av riksdagens före
Maj:ts

be- nämnda skrivelse beslöt Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse med de av

2fLdgZti riksdagen granskade förslagen, utfärda dels reglemente för armens avlö19U.

n}ng under krigstjänstgöringstid (krigsavlömngsreglemente), att gälla till

och med utgången av år 1915, dels ock kungörelse om ändrad, lydelse av

§§ 1, 4 och 6 i förordningen angående arméns förplägnad vid mobilisering

och i krig den 16 juli 1906.

Sakkunni- Med anledning av vad riksdagen i sin förenämnda skrivelse anfört,

gas förslag. bem)7ndigade Kungl. Maj:t genom särskilda beslut den 27 oktober och den

1 december 1914 chefen för ^^försvarsdepartementet att tillkalla högst

fem sakkunniga personer för att inom departementet biträda med revision

av bestämmelserna rörande bland annat arméns avlöning under krigstiänstgöringstid.

De på grund härav tillkallade sakkunniga (ledamoten av riksdagens

första kammare friherre O. H. A. Fleming, marinintendenten S. F. Lager

holm, ledamöterna av riksdagens andra kammare redaktören N. A. Nilsson

och lantbrukaren Carl Persson i Stallerhult samt krigsrådet C. E. T. Steiky)

hava den 27 mars 1915 avgivit betänkande i ämnet samt därvid framlagt

bland annat dels förslag till reglemente för avlöning vid armén på krigsfot

(krio-savlömngsreglernente), dels ock förslag till ändrad lydelse av §§ 1, &

och 4 i förordningen angående arméns förplägnad vid mobilisering och i

krig den 16 juli 1906.

Arméför- Uti avgivet utlåtande den 6 april 1915 har arméförvaltningen an
VvUrandT

malt, att då i förevarande betänkande och förslag dels vederbörlig hänsyn

tagits till sådan sparsamhet med statens medel, som måste anses erforderlig

synnerligast under krigstid, då landets ekonomiska bärkraft helt

naturligt ställdes på ett allvarligt prov, dels ock de ändringar i det nuvarande

reglementet för arméns avlöning under krigstjänstgöringstid blivit

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 172.

iakttagna, vilka erfarenheter under dess tillämpning visat vara nödiga och

önskvärda, arméförvaltningen icke hade något att i huvudsak mot förslagen

erinra.

Vissa smärre jämkningar i förslaget till krigsavlöningsreglemente

syntes dock arméförvaltningen erforderliga. Sålunda borde i de vid förslaget

fogade bilagorna I och II den ändringen göras, att hänvisningen

angående överfältläkarens krigslön hänfördes till fjärde i stället för femte

löneklassen. I bilagan III borde motsvarande uppflyttning av överfältläkarbeställningen

äga rum. Vidare borde rättelse ske* därutinnan, att enligt

förslaget extra bataljonsläkare med löjtnants tjänsteställning och fältiäkarstipendiater

koinme i ogynnsammare ekonomisk ställning i krig än

under fred. Fältläkarstipendiat (på stat) åtnjöte nämligen i fred för tjänstgöring

under 10 dagar 104 kronor 70 öre men enligt förslaget krigsavlöning

med allenast 85 kronor. Enahanda belopp skulle utgå till extra

bataljonsläkare, vilken i fred för tjänstgöring under 10 dagar åtnjöte 121

kronor. Med hänsyn därtill, att den i bilagan III intagna förteckningen

över krigslöneklasser torde höra undergå smärre ändringar, i den mån sådana

genomfördes inom områden, som berörde de i samma förteckning upptagna

personalkategorier, syntes det slutligen arméförvaltningen önskvärt,

att eu blivande framställning till riksdagen rörande ifrågavarande författningsförslag

avfattades så, att dylika konsekvensändringar kunde av Kungl.

Maj:t vidtagas, utan att riksdagen behövde därom höras.

Då de av riksdagen i dess ovannämnda skrivelse framhållna syn- Departepunkterna

blivit i det nu föreliggande förslaget till krigsavlöningsregle-’"6"^''’^”''

mente behörigen beaktade samt förslaget jämväl i övrigt synes mig uppgjort

med vederbörlig omtänksamhet, har jag icke någon erinran av principiell

innebörd att mot detsamma framställa.

Men hänsyn därtill att överfältläkaren jämlikt den nya härordningen

är avsedd att erhålla överstes tjänsteställning, anser jag, i likhet med arméförvaltningen,

att han med avseende å krigslön bör hänföras till fjärde i

stället för till femte löneklassen. Härav betingade jämkningar böra följaktligen

vidtagas i de vid reglementsförslaget fogade bilagorna. Det torde

böra framhållas, att en dylik uppflyttning icke föranleder någon ökning

av överfältläkarens avlöning utan endast en jämkning av det belopp, som

bör för honom avsättas i bank.

Vidare är jag med arméförvaltningen ense därom, att eu höjning

av krigslönen bör äga rum för extra bataljonsläkare med löjtnants tjänsteställning

ävensom för fältläkarstipendiater på aktiv stat. Erforderlig rättelse

härutinnan torde kunna ske på det sättet, att extra bataljonsläkare,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 172.

vare sig han har kaptens eller löjtnants tjänsteställning, hänföres till åttonde

krigslöneklassen samt att i de vid reglementet fogade bilagorna I och II

införes en anmärkning av innehåll, att krigslönen för fältläkarstipendiat,

på aktiv stat skall utgöra 105 kronor respektive 130 kronor.

Vad slutligen angår eventuellt erforderliga konsekvensändringar uti

den i bilagan Ilf intagna förteckningen över krigslöneklasser, anser jag, i

likhet med arméförvaltningen, att dessa böra kunna av Kungl. Maj:t vidtagas

utan riksdagens hörande.. Att sådana ändringar ej höra avse omflyttning

från en till annan löneklass i avsikt att förändra avlöningen vare

sig i ena eller andra riktningen, för såvitt en sådan omflyttning icke grundar

sig på eu av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutad avlöningsförändring,

torde vara självklart.

Det nya krigsavlöningsreglementet synes mig böla träda i tillämpning

redan före innevarande års utgång. Därvid synes tidpunkten för

ikraftträdandet böra väljas så, att till krigstjänstgöring redan inkallad

värnpliktig personal i så liten utsträckning som möjligt blir underkastad

nedsättning i de avlöningsförmåner, 0 som den enligt nu gällande krigsavlöningsreglemente

äger uppbära. Åt Kungl. Maj:t synes böra medgivas

rätt att bestämma dagen för reglementets ikraftträdande.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med

de vid detta protokoll såsom bilagor A och B fogade förslag, utfärda

reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente)

samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående

arméns förplägnad vid'' mobilisering och i krig den 16 juli 1906.»

Till denna departementschefens, av statsrådets

övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t

Konungen lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas

proposition av den lvdelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Harald Wiens.

NORSTEDT STHM 1915

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

7

Bil. A.

Förslag

till reglemente för avlöning vid armén på krigsfot.

(Krigsavlöningsreglemente.)

I. Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Reglementets tillämpning.

Detta reglemente innehåller föreskrifter rörande den avlöning, som,

vid tillämpning av de för förvaltningen vid lantförsvaret på krigsfot gällande

reglementen och eljest i vederbörlig ordning meddelade bestämmelser, skall

utgå till personal vid mobiliserat truppförband, stab, formation, anstalt

styrelse, verk eller inrättning.

I de fall då allmän mobilisering varder anbefalld, gäller reglementet

utan inskränkning vid samtliga mobiliserade förband, så framt icke Kungl.

Maj:t för visst sådant eller i avseende å visst stadgande finner skäl annorlunda

förordna.

Vid partiell mobilisering lämnar Kungl. Maj:t i varje fall föreskrift,

beträffande vilka delar av lantförsvaret och i vilken omfattning reglementet

skall äga tillämpning. ° °

Avlöning enligt detta reglemente träder i stället för i fred utgående

avlöning. °

§ 2.

Under reglementet hänförlig personal.

1. Detta reglemente äger tillämpning å nedannämnda personal, då

densamma tillhör mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. ävensom

då den företager färd för inställelse till eller hemförlovning från krigstjänstgöring,

nämligen:

a) militär och civilinilitär personal å aktiv stat, , •

b) * * » » å reservstat,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

c) militär och civilmilitär personal över stat,

d) » » » » i reserv,

e) i armén kvarstående officerare,

f) officerare vid väg- och vattenbyggnad skåren, som icke på grund

av anställning i reserv äro hänförliga under d) härovan,

g) f. d. militär eller civilmilitär personal, som, utan att tillhöra

arméns reserver, enligt gällande grunder för pensionering av arméns befäl

ä.r tjänstgöringsskyldig i krigstid,

h) värnpliktiga, samt

i) personal, som, utan att på grund av värnpliktslagens föreskrifter

eller eljest vara krigstjänstskyldig, antagits såsom frivillig menig eller

anställts i särskild krigsbefattning.

Officers- och reservofficersaspiranter anses i detta reglemente likställda

med värnpliktiga.

2. Beträffande avlöning till den civila personal i statens tjänst, som

vid mobiliserat förband placeras i samma eller liknande befattning som i

fred (t. ex. personalen å generalstabens civilstat, medelst kontrakt såsom

maskinister, yrkesarbetare el. dyl. vid armén anställda personer, auditörer,

post-, telegraf- och järnvägspersonal m. fl.) skola tillämpas de för personalen

gällande föreskrifter och de särskilda bestämmelser, som för mobi i

sering äro eller varda meddelade.

§ 3.

Krigstjänstgöringstid.

1 Krigstjänstgöringstid enligt detta reglemente omfattar, i den mån

bestämmelserna i mom. 2 och 3 här nedan icke för viss personal föranleda

till annat beräkningssätt, tiden från och med första mobiliseringsdagen för

vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. till och med tionde

dagen efter det demobilisering av detsamma tagit sin början.

2. Där personal senare än första mobiliseringsdagen inträffar å veder

börlig mobiliseringsort (utrustningsort), anses krigstjänstgöringstiden föi

denna personal inträda först med dagen efter inställelsen å nämnda ort.

För personal, som beordras att utan föregående inställelse på mobiliseringsorten

(utrustningsorten) för särskilt tjänsteuppdrag omedelbart infinna sig

å annan ort, räknas krigstjänstgöringstiden från och med dagen etter ankomsten

till sistnämnda ort.

3. För personal, som hemförlovas från krigstjänstgönngen tidigare

än den i mom. 1. sist omförmälda dag, upphör krigstjänstgöringstiden med

den dag, då personalen hemförlovas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

§ 4.

Avlönings- m. fl. förmåner.

1. De olika slag av avlöning och övriga kontanta ersättningar, som

utgå enligt detta reglemente, äro följande:

a) krigslön,

b) krigslönetillägg för egna tjänstehästar,

c) krigsremonteringsersättning,

d) krigsutrustningsbidras:,

O O O7

e) stabskvartersbidrag, samt

f) resekostnads- och traktamentsersättning.

2. De naturaförmåner, vilka under krigstjänstgöringstid tillkomma

personal, som angives i § 2 mom. 1, äro följande:

• krigsportion och krigsration enligt förordningen angående arméns

förplägnad vid mobilisering och i krig,

krigsutrustning m. in. enligt krigsmaterielreglementet,

fri sjukvård enligt förordningen angående arméns sjukvård vid mobilisering

och i krig,

fri veterinärvård m. m. för egna tjänstehästar enligt förordningen

angående arméns veterinärvård vid mobilisering ocli i krig,

tjänstebrevsrått för befordran av meddelande till hemmavarande

enligt förordningen rörande postbehandling vid krig, samt

fri resa å järnväg för inställelse vid mobilisering och vid hemförlovning

samt kostnadsfri tjänstledighetsresa enligt reglementet för militärtransporter

på järnväg.

Angående kvarterförläggning och därmed förenade förmåner under

krigstjänstgöringstid lända till efterrättelse de bestämmelser, som med ledning

av gällande rekvisitionslag samt förordningar rörande inkvartering och

truppers fortskaffande meddelas.

3. Den, som i fred innehar bostad in natura, jämte i förekommande

fall uppvärmning eller belysning av densamma, bibehåller sådan förmån

jämväl under krigstjänstgöringstid; dock med skyldighet att, därest omständigheterna

efter vederbörandes prövning skulle därtill föranleda, frånträda

densamma.

§ 5.

Frånträdande av fredsavlöning och pension m. m.

1. Till personal, som åtnjuter krigslön, utgå icke densamma å stat

eller eljest tillförsäkrade fredsavlöningsförmåner eller pension och fyllnadspension

från arméns pensionskassa.

Bihang till Riksdagens protokoll 1915. 1 saml. 1 avd. 155 höft. (Nr 172). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majrts nåd. proposition nr 172.

Sådan personal tillkommande pension eller fyllnadspension från

arméns pensionskassa ävensom inkvarterings- och servisbidrag av stad uppbäras

för krigstjänstgöringstiden av kronan.

2. För delägare i arméns pensionskassa eller arméns nya änke- och

pupillkassa skall anstå med inbetalning av stadgade avgifter för den tid,

varunder delägare uppbär krigslön. Beträffande erläggande efter krigstjänstgöringstidens

slut av sådana avgifter, för vilka anstånd åtnjutits,

gäller vad därom särskilt stadgas.

§ 6.

Gottgörelse vid förlust av förmåner i fred.

1. Till personal, vilken i fredstid tilldelats bostadsförmån in natura, t

men under krigstjänstgöringstid, med stöd av vad som stadgas i § 4 mom.

3, förpliktas frånträda densamma, utgår gottgörelse för genom frånträdandet

förorsakad kostnad för avflyttning o. dyl. enligt de särskilda föreskrifter,

som av Kungl. Maj:t efter framställning i varje särskilt fall varda

meddelade.

2. Skulle för personal, som enligt bestämmelserna i detta reglemente

frånträder i fred utgående avlöning, dess under krigstjänstgöringstiden

utgående avlöningsförmåner understiga förstnämnda avlöning, förordnar

Kungl. Maj:t, därest omständigheterna därtill föranleda, på förslag av

vederbörande chef eller myndighet om särskild gottgörelse för den uppkomna

minskningen i avlöningen.

n. Krigslön.

§ 7.

Grunder för krigslöns utgående.

Krigslön tillkommer all i § 2 mom. 1 omnämnd personal samt utgår

efter särskilda krig slönetariffer och däri upptagna krigslöneklasser.

§ 8.

Krigslönetariffer.

1. Krigslönens belopp är efter olika förutsättningar upptaget i bifogade

lägre krigslönetariff (Bil. 1) och högre krigslönetariff (Bil. II).

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ta nåd. proposition nr 172.

2. Krigslön enligt den högre krigslönetariffen utgår till all personal,

redovisad vid mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. i följande

fall, nämligen:

då truppförbandet tillhör fälthären,

då detsamma, utan att tillhöra fälthären, befinner sig inom avdelad

krigsskådeplats, eller

då truppförbandet befinner sig i fästning, vilken, även om den

icke ligger inom området för avdelad krigsskådeplats, förklarats i belägringstillstånd.

ö

. .3- Krigslön enligt den lägre krigslönetariffen utgår till all vid

mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. redovisad personal, då

de i mom. 2 angivna tjänstgörings- eller förläggningsförhållandena icke

äro tillämpliga i avseende å truppförbandet o. s. v.

Vid tillämpning av såväl den högre som den lägre krigslönetariffen

iakttages, att krigslönen till officer och underofficer eller likställd

på aktiv stat utgår med belopp enligt tariffernas Tab. A., då sådan personal

under krigstjänstgöringstiden behåller i fred tilldelad bostadsförmån

m natura, men eljest med belopp enligt tariffernas Tab. B.

§ 9-

Krigslöneklasser.

1. De i krigslönetarifferna upptagna krigslöneklasserna äro antingen

sådana, som avses för personal, vilken är krigstjänstskyldig oberoende0 av

värnpliktslagens bestämmelser (1.—20. krigslöneklasserna), eller sådana,

som avses för värnpliktig personal (21.—29. krigslöneklasserna).

2. Till 1.—20. krigslöneklasserna hänföres

dels den personal, som upptages i § 2 mom. 1 a)—g),

dels ock frivillig, under i) uti samma mom. omnämnd personal, då

densamma, antingen överskridit värnpliktsaldern och genom konstruering

anställts i högre krigsbefattning än såsom menig, eller ock, där personalen

befinner sig i eller under värnpliktsåldern, med Kungl. Maj:ts särskilda

medgivande konstitueras till åtnjutande av krigslön i nåo-on av 1.—19.

klasserna.

• fi ^ ^11 21.— 29. krigslöneklasserna hänföres personal, som upptages

l 9 2 mom. 1 h), och frivillig, under i) uti samma mom. omnämnd personal,

då densamma icke, enligt vad i mom. 2 här ovan sägs, skall åtnjuta

krigslön i annan klass.

4/ Utöver vad i inom. 2 och 3 stadgas, skall beträffande personalens

fördelning å de olika krigslöneklasserna iakttagas:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 172.

att personal, som upptages under § 2 mom. 1 a) d), skall, för

såvitt densamma icke genom befordran eller konstituering för krigs tjänstgöringstiden

uppflyttas till annan krigslöneklass, tillhöra den krigslöneklass,

som för envar av denna personal angives i bifogade förteckning {Bil. III),

att den under § 2 mom. 1 e) upptagna personal skall, därest icke

genom konstituering annorlunda bestämmes, hänföras till den. krigslöneklass,

som enligt förteckningen i Bil. III upptager den beställning, personalen

senast innehaft å aktiv stat, å reservstat eller i reserv,

att personal, som avses i § 2 mom. 1 f), skall hänföras till den

krigslöneklass, som enligt förteckningen i Bil. III upptager beställning på

akt?v stat i tjänstegrad, motsvarande vederbörandes grad inom våg- och

vattenbyggnadskåren, med iakttagande att, om sådan beställning hänföres

till två krigslöneklasser, personalen tillhör den lägre avlönade klassen,

att personal, som upptages under § 2 mom. 1 g), skall hänföras till

den krigslöneklass, som vid personalens aterinträde i krigstjänst genom

konstituering bestämmes, samt

att krigslöneklassen för den under § 2 mom. 1 h) i) upptagna

personal skall vara den för meniga värnpliktiga bestämda, utom i de fall

då personalen genom konstituering tillagts annan krigslöneklass.

§ io.

Löneterminer.

1. Krigslön åtnjutes såsom intjånt i förskott för lönetermin. Varje

månad indela! i tre löneterminer, den första från och med den 1, den

andra från och med den 11 samt den tredje från och med den 21 dagen

i månaden.

2. Från och med första krigstjänstgöringsdagen till början av törsta

löneterminen närmast därefter åtnjutes krigslön med belopp, beräknat för

varje dag till Vio av krigslönen för termin, och utbetalas detta belopp

tillika med krigslönen för nämnda termin.

3. Har före ingången av viss lönetermin meddelats föreskrift, att

personal, som upptages under § 2 mom. 1 b)—i), skall hemförlovas under

löneterminen, utbetalas till sådan personal krigslön allenast för . den

del av löneterminen, som motsvarar tiden till och med hemförlovningsdagen,

och beräknas krigslönen därvid för varje dag till Vio av krigslönen

för en termin.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ls nåd .•proposition nr 172.

§ IL

Krigslöns avsättande i bank.

För personal, som tiger åtnjuta krigslön enligt högre krigslönetariffen

i någon av 1. 28. krigslöneklasserna, uppdelas krigslönen i två sär
skilda

belopp, varav det ena skall tillhandahållas i krigstjänstgöringsorten

och det andra enligt föreskrifterna i krigskassareglementet avsättes

i bank för att för löntagaren besparas eller enligt av honom lämnat uppdrag

i hemorten tillhandahållas hans anhöriga eller annat ombud.

§ 12.

Krigslön vid förändrad krigslönetariff eller krigslöneklass.

1. Vid övergång från sådan krigstjänstgöring, för vilken åtnjutes

krigslön enligt lägre krigslönetariffen, till sådan, som berättigar till krigslön

enligt högre krigslönetariffen, eller tvärtom, tillträdes den högre eller

lägre krigslönen först från och med den efter övergången närmast infallande

löneterminen.

Vad sålunda stadgats, länder jämväl till efterrättelse, då på grund

av förändrade inkvarteringsförhållanden övergång sker från krigslön enligt

Tab. A till sådan enligt Tab. B eller tvärtom inom vederbörlig krigslönetariff.

2. För personal, som genom beslut av vederbörande myndighet

efter krigstjänstgöringstidens början genom konstituering tillägges högre

krigslöneklass ån den, efter vilken krigslön förut åtnjutits, inträder förändring

i lönebelopp först med nästföljande lönetermin.

§ 13.

Förhöjning i krigslön för viss personal med årsarvoden och ålderstillägg.

1. År i fred särskilt årsarvode till förhöjning av fasta lönen förenat

med viss till 2. eller 3. krigslöneklasserna icke hänförlig beställning —

såsom beträffande trängkårchef, fälttygmästare, styresman för artillerifabrik,

artilleristabs- eller fortifikationsstabsofficer, läkare vid garnisonssjukhuset

i Stockholm m. fl. — åtnjuter beställningens innehavare krigslön

med ett belopp, som innefattar dels det enligt vederbörlig krigslönetariff

och krigslöneklass bestämda beloppet, dels ock eu mot arvodet svarande

förhöjning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

Uppflyttas beställningsinnehavaren genom konstituering till högre

krigslöneklass, varder på beslut i samband med konstitueringen beroende,

huruvida och i vad mån nyssnämnda förhöjning skall utgå.

2. Vad under mom. 1 är stadgat skall i tillämpliga delar lända

till efterrättelse i fråga om beloppet av den krigslön, som tillkommer personal,

vilken intjänat med innehavande beställning förenat ålderstillägg.

3. Den förhöjning i krigslönen, som på grund av bestämmelserna

i inom. 1—2 tillkommer däri avsedd personal, utgår för lönetermin med

belopp, uträknat enligt bifogade tabell (Bil. JV). För den, som åtnjuter

krigslön enligt högre krigslönetariffen, avsättes förhöjningen i bank jämlikt"

§ 11.

§ 14.

Krigslön för sjuka, tjänstlediga, tillfångatagna m. fl.

1. Krigslön bibehålies av sjuka och sårade, så länge krigstjänstgöringstiden

för dem fortfar. Beträffande personal med krigslön enligt

högre krigslönetariffen iakttages, att, därest densamma avpolletteras för

vård i hemorten, krigslönen därefter utgår allenast efter lägre krigslönetariffen,

skolande i avseende å övergången till sistnämnda tariff föreskriften

i § 12 mom. 1 lända till efterrättelse.

2. Under all tjänstledighet, som på grund av i kommandoväg meddelade

föreskrifter beviljas personal, berättigad till krigslön, bibehålies,

därest icke Kungl. Maj:t beträffande viss tjänstledighet annorlunda förordnar,

den för personalen bestämda krigslön. Den tid, då till landstormen

hörande värnpliktig ingår i avlösning, som befriats från tjänstgöring,

räknas icke såsom tjänstledighet, utan anses personalen under

sådan tid såsom från krigstjänstgöringen heinförlovad.

3. Varder till krigslön berättigad tagen i häkte eller ålagd arreststraff,

bibehålies krigslönen oavkortad under häktnings- eller strafftiden. Den,

som undergår fängelsestraff, åtnjuter av den under strafftiden förfallande

krigslön allenast ett belopp, motsvarande det, som enligt den högre krigslönetariffen

skall för personal i löntagarens krigslöneklass avsättas i bank.

Den, som undergår straffarbete, äger icke åtnjuta under strafftiden till

betalning förfallen krigslön.

4. Den, som tillfångatages, äger av sin under fångenskapen till betalning

förfallna krigslön åtnjuta allenast ett belopp, motsvarande det,

som enligt högre krigslönetariffen skall för personal i löntagarens krigslöneklass

avsättas i bank. Beloppet tillhandahålles löntagaren genom vederbörlig

insättning i bank.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majtfs nåd. proposition nr 172.

5. Utan känd anledning frånvarande är icke berättigad till kria-slön,

som under frånvaron förfaller till betalning. Vid återinträde i tjänstgöring

återvinnes dock rätt till hel eller jämlikt bestämmelserna i denna

| reducerad krigslön för sådan termin eller del därav, för vilken visas

törlall, som vederbörande chef godkänner.

§ 15.

Avdrag å krigslön vid ersättningsskyldighet till kronan.

Genom avdrag å krigslönen äger statsverket uttaga ersättning för sådana

förluster, för vilka personal på grund av felaktigt förhållande i tjänsten

eller av annan orsak i vederbörlig ordning förklarats ersättningsskyldig.

III. Ersättning för tjänstehästar, för krigsutrustning m. m.

§ 16.

Krigslönetillägg för egna tjänstehästar.

1. Officer eller likställd, som i fred innehar beställning'', för vilken

lönetillägg för egen tjänstehäst finnes å stat uppfört, åtnjuter för varje

ehntlig dylik tjänstehäst lcrigslönetHVigg med 15 kronor för lönetermin.

■ Beträffande åtnjutande av krigslönetillägg skola de rörande krmslön

i sådant hänseende i § 10 meddelade föreskrifter äga motsvarande

tillämpning. Krigslönetillägg utgår vid det truppförband, där hästen redovisas,

och utbetalas i krigstjänstgöringsorten. Utgår krigslönen för den

till nyssnämnda ersättning berättigade vid annat truppförband, avsättes

dock ersättningen för vederbörandes räkning i bank.

3. Personal, som tagits till fånga, bibehåller under tiden för fångenskapen

krigslönetillägg, och avsättes detsamma i bank för vederbörandes

räkning.

4. Har till krigslönetillägg berättigad personal varit tillika med

tjänstehäst utan känd . anledning frånvarande och återinträder personalen

med tjänstehästen i tjänstgöring, må för lönetermin, för vilken sådan

personal jämlikt § 14 mom. 5 återvinner rätt till krigslön, utgå jämväl

krigslönetillägg. ° J

§ 17.

Krigsremonteringsersättning.

1. Därest under krigstjänstgöring vid truppförband, stab, formation

o. s. v., vars förläggnings- eller tjänstgöringsförhållanden äro av den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

beskaffenhet, som omförmäles i § 8 mom. 2, tjänstehäst utan ägarens förvållande

gått förlorad eller blivit otjänstbar, överlämnas till ägaren, efter

föregången av förbandets chef anordnad undersökning, med full äganderätt

en kronan tillhörig häst. Atager sig hästägaren att själv omedelbart

fylla den uppkomna hästvakansen med häst, som av nämnda chef go

kännes, ä<mr han för dess anskaffande uppbära kontant krigare,nontenncjser

sätt ning °med belopp, som av Kungl. Maj:t fastställes med hänsyn till

gängse pris. . , , ... .,

2 Hästäo-ares rätt till förlorad eller otjänstbar häst, som blivit

ersatt, övergår till kronan; dock att förlorad häst, som tillrättakommit må

av ägaren återtagas mot överlämnande till kronan av mottaget vederlag.

§ 18.

Kngsutrustningsbidrag.

1. Kria sutrustning sbidrag avser att utgöra bidrag till fullständigande

vid mobilisering av egen personlig krigsutrustning ävensom till kngsutrustnino-spersedlarnas

underhåll och ersättande i mån av förslitning.

° 2. Krio-sutrustningsbidrag åtnjutes av sådan i $ 2 mom. .1 a; tf,

upptao-en personal av officers eller underofficers tjänsteställning, som

redan° före mobiliseringen varit skyldig att hålla sig med uniform. Bidraget

utgår vid krigstjänstgöringstidens början med 200 kronor för of cer

och likställd samt med 100 kronor för underofficer och likställd samt utbetalas

samtidigt med krigslönen för första löneterminen Överflyttas

löntagare för krigstjänstgöring från ett truppförband till ett annat e er

inträder tillfälligt avbrott i krigstjänstgörmgen, medför överflyttningen eller

avbrottet icke rätt för löntagare att ånyo uppbära kngsutrustningsbidrag.

3. Därest krigstjänstgörmgen för i mom. 2 nämnd personal utan

avbrott fortgår över 3 månader eller, då avbrott ägt rum, sammanlagt far

en motsvarande utsträckning, kan personalen, då förhållandena dartil giva

anledning, i enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter, komma

i åtnjutande av förnyat krigsutrustning sbidrag med högst hälften av det

belopp, som vid krigstjänstgöringstidens början utbekommits. bådant törnyat

bidrag kan sedermera tillerkännas berörda personal etter varje y er

Körare period av 3 månader. , ,

4. Underofficer eller likställd, vilken, efter att såsom sådan hava

uppburit kngsutrustningsbidrag enligt mom. 2, under krigstjanstgörmgstid

uppflyttas till officers krigslöneklass, utbekommer skillnaden mellan

underofficers och officers enligt samma inom. utgående krigsutrustningsbidrag

vid den efter uppflyttningen närmast följande utbetalningen av krigslön.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:t8 nåd. proposition nr 172.

§ 19.

Stabskvartersbidrag.

Stabskvartersbidrag avser att vara en ersättning åt högre befälhavare

för bestridande av sådana till egentliga krigskostnader icke hänförliga

utgifter, som äro av beskaffenhet att icke kunna i vanlig ordning redovisas,

t. ex. kostnader för underhåll åt personal, som tillfälligtvis måste tilldelas

förplägnad i vederbörandes kvarter, representationskostnader o. dyl.

Stabskvartersbidrag tillkommer högste befälhavaren för fälthären,

armechef, chef för självständig häravdelning, generalstabschef i högkvarteret,

arméfördelningschef, kavallerifördelningschef, chef för självständig brigad,

etappchef samt likställda chefer och utgår för tid samt med belopp, som

Kungl. Maj:t för varje säi’skild befattningsinnehavare bestämmer.

IV. Resekostnads- och traktamentsersättning m. m.

§ 20.

Resekostnadsersättnings beräknande.

1. Resekostnadsersättning enligt detta reglemente omfattar gottgörelse

för nödigt transportmedel för egen person, för betjänt åt personal, som

enligt i fred gällande resereglemente äger medföra sådan, för hästskötare

samt för egna tjänstehästar och medförda utrustningseffekter.

2. Kommer vid färd eller resa något av de i resereglementet angivna

fortskaffningsmedel till användning, skola vid bedömande av vad som är

att anse såsom nödigt transportmedel resereglementets bestämmelser tjäna

till ledning, med särskilt iakttagande att någon gottgörelse för biljett å

järnväg ej utgår till den, som vid inställelse till eller hemförlovning från

krigs tjänstgöring icke begagnat sig av fri resa å järnväg oaktat sådan enligt bestämmelserna

i reglementet för militärtransporter å järnväg stått till buds.

3. Resekostnadsersättning utgår med de verkliga utgifternas belopp

enligt såvitt möjligt verifierad och, vad beträffar under krigstjänstgöringstid

anbefalld färd eller resa, av vederbörande chef godkänd räkning.

§ 21.

Traktamentsersättnings belopp.

Traktamentsersättning beräknas, då det enligt detta reglemente utgår,

föi varje från midnatt räknat kalenderdygn, som för förrättning helt eller

delvis användes.

Bihang till Riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 1 avd. 155 höft. (Nr 172). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

Föi'' officer, underofficer och likställd utgår sådan ersättning såsom

lägre eller högre krig straktamente med belopp, som för personal i de olika

krigslöneklasserna upptages i bifogade traktamentstarif (Bil. V).

För manskap och därmed likställda utgår ersättningen i varje tall

med belopp av 1 krona 50 öre för dygn; dock att till den, som icke genom

kronans försorg beredes inkvartering, dessutom utgår nattkvarterseisättning

med 1 krona 50 öre för varje erforderligt nattkvarter.

§ 22.

Ersättningar för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring.

1. Vid armén tjänstgörande personal äger för inställelse till kiigs

tjänstgöring åtnjuta resekostnadsersättning enligt § 20 för färd från fredstiänstcröringsorten

till vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort) ellei,

där inställelsen skall ske å annan ort, till den sålunda bestämda, oiten.

Till krigstjänstgöring särskilt inkallad personal åtnjuter på angivna

sätt bestämd resekostnadsersättning för färd från hemvistet i kyrkobokförino-sorten

till mobiliseringsorten (utrustningsorten),; dock att den, som

styrker, att han vid färdens anträdande uppehållit sig å annan än förstnämnda

ort, äger utbekomma ersättning för färd från dåvarande vistelseorten

inom riket eller, vid vistelse utom riket, från den plats inom riket,

å vilken han vid färden först inträffar.

2. Vid avslutande av eller hemförloming från krigstjänstgöring uto-år

resekostnadsersättning enligt § 20 till den personal, som, skall kvarstå

? tjänstgöring vid armén, för färd från den ort, där krigstjänstgöringen

upphör, till fredstjänstgöringsorten, och till övrig personal för färd från

förstnämnda ort till hemvistet i kyrkobokföringsorten.

3. För färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt till

resekostnadsersättning, utgår därjämte till officerare, underofficerare och

likställda bland den under § 2 mom. 1 a)—g) upptagna personal högre

krigs traktan! ente, då fården sker såsom enskild resa, men allenast lägie

krigstraktamente, då färden sker i trupp.

4. Företages färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt

till resekostnadsersättning, såsom enskild resa, åtnjuter manskap bland den

under § 2 mom. 1 a) och d) upptagna personal ävensom all under h) och

i) i samma mom. hänförlig personal traktaments- och i förekommande fall

nattkvartersersättning enligt § 21. För dylik färd, vare sig den företages

såsom enskild resa eller i trupp, utgår dessutom till den under § 2 mom. 1 h)

och i) upptagna personal särskild färdavlöning med 50 öre för dag, dock

icke för dag då krigslön utgår.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ta nåd. proposition nr 172. 19

§ 23.

Resekostnads- och traktamentsersättning till personal med högre krigslön.

1. Personal, som uppbär krigslön enligt högre krigslönetariffen,

äger att för tjänsteresa åtnjuta resekostnadsersättning enligt, § 20 ävensom,

vad beträffar officer, underofficer och likställd, lägre krigstraktamente

eller, vad beträffar manskap och därmed likställda, traktaments- och

i förekommande fall nattkvartersersättning enligt § 21. Återvänder personalen

inom 10 timmar till den ort, varifrån tjänsteresan anträtts, utgår

dock icke krigstraktamente eller därmed jämnställd ersättning.

2. Vid färd i och tjänstgöring med trupp utgår för i mom. 1

nämnd personal i intet fall särkild ersättning.

3. Har enskild löntagare av i mom. 1 nämnd personal att verkställa

tjänsteförrättning å annan ort än den, där vederbörligt truppförband,

stab, formation o. s. v. befinner sig, eller där han har sin vanliga krigstjänstgöring,

åtnjuter han för sådan tjänstgöring krigstraktamente eller

därmed jämnställd ersättning icke i annan mån än som jämlikt mom. 1

tillkommer honom för resa till eller från tjänstgöringsorten.

§ 24.

Resekostnads- och traktamentsersättning till personal med lägre krigslön.

1. Personal, som uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen,

äger att för tjänsteresa, som icke är hänförlig till färd i trupp, åtnjuta

resekostnadsersättning enligt § 20 ävensom, vad beträffar officer, underofficer

och likställd, högre krigstraktamente eller, vad beträffar manskap

och därmed likställda, traktaments- och i förekommande fall nattkvartersersättning

enligt § 21. Återvänder personalen inom 10 timmar till den

ort, varifrån tjänsteresan anträtts, utgår dock icke krigstraktamente eller

därmed jämnställd ersättning.

2. Har officer, underofficer eller likställd på aktiv stat, vilken uppbär

krigslön enligt lägre krigslönetariffen, sin tjänstgöring förlagd till

annan ort än den, där han har sin förläggningsort i fredstid, åtnjuter han

för sådan tjänstgöring lägre krigstraktamente; dock att dylik ersättning

icke utgår, då nämnda personal för tjänstgöring med eller färd i trupp

har att avlägsna sig från sin fredsförläggningsort allenast för kortare tid

än två dygn.

3. Har enskild löntagare, vilken uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen

och icke redan p| grund av mom. 2 äger åtnjuta krigstrak
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 172.

tamente, att verkställa tjänsteför rättning å annan ort än den, där vederbörligt

truppförband, stab, formation o. s. v. befinner sig, eller där löntagaren

har sin vanliga krigstjänstgöring, utgår för sådan förrättning till officer,

underofficer och likställd lägre krigstraktamente samt till manskap och därmed

likställda traktamentsersättning och i förekommande fall nattkvartersersättning

enligt § 21.

4. Vid färd i och tjänstgöring med trupp utgår för personal, som

uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen och icke på grund av mom. 2

äger åtnjuta krigstraktamente, i intet fall särskild ersättning.

V. Åtgärder vid övergång till krigsfot och återgång till fredsfot.

§ 25.

Avräkning mellan freds- och krigsavlöning.

1. I fred intjänta avlöningsförmåner från fjärde huvudtiteln förfalla

till betalning dagen före krigstjänstgöringstidens inträde.

2. Har personal, å vilken detta reglemente äger tillämpning, vid

krigstjänstgöringstidens början redan för löpande månad uppburit lön på

aktiv stat eller reservstat jämte andra i förskott utgående kontanta förmåner

eller ock pension och fyllnadspension från arméns pensionskassa,

ifrågakommer under krigstjänstgöringstiden icke någon återbetalning av

nämnda fredsavlönings- eller pensionsförmåner, i den mån desamma belöpa

sig på den del av sagda månad, för vilken åtnjutits krigslön eller

annan efter samma grunder som krigslön utgående ersättning enligt detta

reglemente.

Återinträder personalen efter krigstjänstgöringstidens slut i beställning

på aktiv stat eller reservstat eller tillträder densamma ånyo pension,

skall emellertid sådan återbetalning ske genom avdrag från fredsavlöningseller

pensionsförmånerna vid löne- och pensionsutbetalningarna under närmaste

kvartal.

Omförmälda avdrag beräknas efter det antal dagar av första krigstjänstgöringsmånaden,

som återstodo, då krigslön och annan ersättning

enligt detta reglemente tillträddes, och utgår med ett belopp för dag, som

motsvarar V30 av summan av de i förskott uppburna fredsavlönings- eller

pensionsförmånerna för månaden.

Har löntagare avlidit, skall återbetalning, varom i detta mom. sägs,

icke ifrågakomma.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

3. Efter krigstjänstgöringstidens utgång äger personal, som frånträda’

avlöningsförmåner enligt detta reglemente och tillträder lön på aktiv

stat eller reservstat under fjärde huvudtiteln, att från och med dagen

efter det nämnda frånträdande skett uppbära sina i förskott utgående

kontanta fredsavlöningsförmåner efter i mom. 2 angiven beräkning för

återstående del av löpande månad.

VI. Avlöning åt krigsfångar från fientlig armé.

§ 26.

Förskjutande av avlöning.

Fientlig armé tillhörande officer eller likställd från land, med vilket

överenskommelse träffats om ersättning för förskjuten avlöning åt krigsfångar,

åtnjuter under fångenskap avlöning för lönetermin med belopp, som

motsvarar den del av krigslönen enligt högre krigslönetariffen, vilken enligt

§ 11 personal i jämförlig krigslöneklass äger uppbära i krigstjänstgöringsorten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts nåd. propostion nr 112.

Lägre krigslönetariff.

Bil. I.

Tab. A.

I. Personal, krigstjänstskyldig oberoende

av värnpliktslagens bestämmelser.

Officerare.

Generalsperson

Överste

Major . .

Kapten 1.

Kapten 2.

klass .

klass.

Löjtnant 2. klass

Underofficerare.

Sergeant 1.

Sergeant 2.

Manskap.

Furir 1. klass........

Furir 2. klass........

Korpral...........

Vice korpral.........

Menig beställningsman . . . .

Menig volontär........

II. Värnpliktig personal.

Officerare.

Konstituerad kapten.........

Konstituerad löjtnant.........

Konstituerad underlöjtnant (fänrik) . .

Underofficerare.

Konstituerad sergeant

Manskap.

Konstituerad furir......

Konstituerad korpral.....

Konstituerad vice korpral . . .

Menig värnpliktig.......

1

li

Krigslöneklasser. I

Krigslön för

ermin till så- dan officers- och underof- äcerspersonal,

som bibehåller

i fred tillde- lad bostads- förmån in

natura.

Tab. B.

Krigslön för

termin till

övrig (i

Tab. A icke

upptagen)

personal.

Kronor.

Kronor.

1. krigslöneklassen !

300

_

335

—

2. >

260

i

—

'') 290

245

_

275

4.

230

-|

*) 265

— I

5.

») 180

- |

205

6.

165

H

190

|

7.

140

_

150

— 1

8.

‘)110

—

125

—

0.

75

—

*) 85

—

10.

65

—

75

—

11.

65

—

75

—

12. krigslöneklassen

65

_

75

_

13.

55

—

60

— j

14.

50

—

55

15. krigslöneklassen

•) 22

16.

—

15

50

17.

—

12

50

18.

—

—

10

—

19.

—

—

8

10

20.

7

10

21. krigslöneklassen

40

22.

—

—

30

23.

~~

25

—

24. krigslöneklassen

-

20

—

25. »

15

26. krigslöneklassen

_

__

12

50

27.

—

—

10

i -

28.

—

—

7

50

29.

—

—

5

1 -

’) För generalfältläkare skall krigslönen utgöra 310 kronor.

»1 För överfältläktre > > > 230 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majsts nåd. proposition nr 172.

23

3) För chefen för krigsskolan

*) För tyg- eller fabriksingenjör

6) För fältläkarstipendiat pil aktiv stat

8) För förrådsvaktmästaro

skall krigslönen utgöra 195 kronor.

» > » 130 kronor.

> > > 105 kronor.

> > >32 kronor 50 öre.

Anm. Angående förhöjning i krigslönen för innehavare av beställning, med vilken är förenat

särskilt årsarvode, ävensom för personal, berättigad till ålderstillägg, är stadgat i krigsavlöningsreglementet

§ 13.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•24

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

Bil II.

Högre krigslönetariff.

Krigslöneklasser.

Tab. A.

! Krigslön för termin till sådan oft

ficers- och underofflcerspersonal,

1 som bibehåller i fred tilldelad

bostadsförmån in natura.

I. Personal, krigstjänstskyldig

oberoende av

värnpliktslagens bestämmelser.

Officerare.

Generalsperson . . . . j

lätt uppbäras

i krigstjänstgö
-

att av- I

sättas i

bank.

Summa.

Tab. B.

Krigslön för termin till övrig

(i Tab. A icke upptagen)

personal.

att uppbäras

i krigstjänstgöringsorten.

att av- I

sättas i j!

bank.

Överste . . .

Överstelöjtnant

Major ....

Kapten 1. klass

Kapten 2. klass

Löjtnant 1. klass

Löjtnant 2. klass

Underlöjtnant (fänrik)

1. krigslöneklassen

2.

3.

4.

5. >

6. >

: 7.

8.

9.

i 10.

; 11.

Underofficerare.

Fanjunkare.......j 12.

Sergeant 1. klass . .

Sergeant 2. klass . .

I 13.

14.

krigslöneklassen

Manskap.

Furir 1. klass . . . .

Furir 2. klass ....

Korpral.......

Vicekorpral.....

Menig beställningsman

Menig volontär . . . .

II. Värnpliktig personal.

Officerare.

Konstituerad kapten . .

Konstituerad löjtnant . .

Konst, underlöjtn. (fänrik)

Underofficerare.

Konstituerad fanjunkare .

Konstituerad sergeant . .

Manskap.

! Konstituerad furir . . .

Konstituerad korpral . .

| Konstituerad vice korpral

Menig värnpliktig . . .

15. krigslöneklassen

16.

17.

18.

19.

20.

21. krigslöneklassen

22.

23.

j 24. krigslöneklassen |

25. >

26.

27.

28.

29.

krigslöneklassen i —

i —

Kronor.

Kronor, j

Kronor.

Kronor.

Kronor, jj

Kronor.

150

235

385

150

270

II

420 -

140

—

205

—

345

—

140

—

ö 235

—

>) 375 -

120

190

_

310

_

120

_

220

_

340 —

120 1

_

175

—

295

—

120

—

2) 210

—

2) 330 1 —

100

_

=) 135

—

») 235

—

100

—

160

—

260 —

90

—

120

—

210

—

90

—

145

—

235 —

60

115

_

175

_

60

125

—

1S5 1 -

60

_

*) 85

60

—

*) 145

—

60

—

100

—

160 —

40

_

—

100

—

40

_

6) 70

—

5)110 j —

40

_

50

—

90

—

40

60

—

100 -

40

—

45

—

85

—

40

—

55

—

95 —

30

55

85

30

65

95 -

20

_

50

—

70

—

20

—

55

—

75 —

20

—

45

—

05

20

—

50

—

70 —

10

«) 12

«) 22; —

_

_

_

—

10

_

5

50

15 | 60

_

_

_

_

8

_

4

50

12 50

_

_

_

_

—

6

—

4

—

10 —

_

_

_

_

5

_

3

10

8 lo

''

—

5

2

10

7 io

60

20

1

80 -

_

_

__

—

40

_

20

j —

60 -

—

—

—

—

j -

—

40

—

15

i—

55 -

1

30

15

i_

45 -

—

: —

—

j -

—

—

20

--

15

1 —

! 35 -

1

i

10

2

! 50

12! 50

_

i -

_

—

8

—

2

—

10 —

_

6

_

1

50

7 50

—

—

—

j —

—

—

5

—

—

—

5 —

i) För generalfältläkare skall krigslönen utgöra 395 kronor, varav avsättes i bank 255 kronor.

a) För överfältläkare > • . 295 kronor, > > » » 1/5 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

25

*) För chefen för krigsskolan skall krigslönen utgöra 250 kronor, varav avsättes i bank 150 kronor.

4) För tyg- och fahriksingenjör > > >160 kronor. > > > > 100 kronor.

s) För fältläkarstipend. på aktiv stat > > > 130 kronor, > > » > 90 kronor.

*) För förrådsvaktmästarc > > >32 kr. 50 öre, > > > > 22 kronor 50 öre.

Anm. Angående förhöjning i krigslönen för innehavare av beställning, med vilken är förenat särskilt årsarvode,

ävensom för personal, berättigad till ålderstillägg, är stadgat i krigsavlöningsreglementet § 13.

Bihang till Riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 1 avd. 166 käft. (AV 172).

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

Bil. in.

Förteckning,

utvisande till vilka krigslöneklasser den vid arme''n i fred anställda personalen

å aktiv stat, å reservstat, över stat eller i reserv är att hänföra (i de fall

då samma personal icke genom konstituering uppflyttats till annan krigs
löneklass).

1. krigslöneklassen.

Arméfördelningschef; chefen för generalstaben; generalfälttygmästaren; chefen

för fortifikationen; generalintendenten; inspektören för infanteriet; inspektören för

militärläroverken; generalsperson å reservstat, över stat eller i reserv, som förut

å aktiv stat varit i åtnjutande av den lön, som medföljer förenämnda beställningar.

2. krigslöneklassen.

Kommendanten i Boden; militärbefälhavaren å Gottland; inspektören för

kavalleriet; annan generalsperson, som icke innehar eller innehaft den lön, som

medföljer arméfördelningschefs eller likställd beställning; generalfältläkare.

3. krigslöneklassen.

Överste, förordnad såsom brigadchef.1

4. krigslöneklassen.

överste och regementschef, icke förordnad såsom brigadchef;1 annan överste,

som icke erhållit denna grad endast »i armén»;1 överfältläkare.

5. krigslöneklassen.

Chefen för krigshögskolan; chefen för krigsskolan; fälttygmästaren; överstelöjtnant

och trängkårchef; annan överstelöjtnant, som icke erhållit denna grad

endast »i armén»; fältläkare.

6. krigslöneklassen.

Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan; chefen för ridskolan; chefen för

infanteriskjutskolan; chefen för artilleristaben; major och trängkårchef; annan

major, som icke erhållit denna grad endast »i armén»; tygmästare av 1. klassen;

regementsläkare; fältveterinär.

1 Den, som innehar översteheställning å aktiv stat eller reservstat och tilldelats generalmajors

grad, hänföres till 2. krigslöneklassen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:t$ nåd. proposition nr 172.

7. krigslöneklassen.

Kapten (ryttmästare) av 1. klassen; kapten (ryttmästare) å reservstat, över

stat eller i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av kaptens av 1. klassen

lön; styresman vid artilleriets fabriker och tygstater; tygmästare av 2. klassen;

bataljonsläkare med kaptens av 1. klassen lön; bataljonsläkare å reservstat eller

i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av kaptens av 1. klassen lön.

8. krigslöneklassen.

Kapten, (ryttmästare) av 2. klassen; annan kapten (ryttmästare), som icke

innebar eller innehaft kaptens av 1. klassen lön och icke erhållit sin grad endast

n armén»; garnisonspastor; regementspastor; bataljonsläkare med kaptens tjänsteställning,

vilken icke innehar eller innehaft kaptens av 1. klassen lön; extra

bataljonsläkare; regementsveterinär; tyg- eller fabriksingenjör.

9. krigslöneklassen.

Löjtnant av 1. klassen; löjtnant å reservstat, över stat eller i reserv, som

förut a aktiv stat varit i åtnjutande av löjtnants av 1. klassen lön; bataljonsläkare

i reserv med löjtnants tjänsteställning; fältläkarstipendiat; bataljonsveterinär

med löjtnants, av 1. klassen lön; bataljonsveterinär i reserv, som förut

å aktiv stat varit i åtnjutande av löjtnants av i. klassen lön; tyg- eller fabriksförvaltare

av 1. klassen; öververkmästare; fortifikationskassör; departementsskrivare.

10. krigslöneklassen.

Löjtnant av 2. klassen; annan löjtnant, som icke innehar eller innehaft

löjtnants av 1. klassen lön och icke erhållit sin grad endast »i armén»; bataljonsveterinär,

som icke innehar eller innehaft löjtnants av 1. klassen lön; fältvetermärstipendiat

med löjtnants tjänsteställning.

11. krigslöneklassen.

Underlöjtnant (fänrik), som icke erhållit denna grad endast »i armén»; fältveterinärstipendiat

med underlöjtnants tjänsteställning.

12. krigslöneklassen.

Fanjunkare (styckjunkare, förvaltare vid intendenturkåren); tygförvaltare

av 2. klassen; tygunderofficer; besiktningsrustmästare; tygverkmästare; verkmästare

av 1. klassen vid artilleriets fabriker och tygstater.

13. krigslöneklassen.

Sergeant av 1. klassen; sergeant å reservstat, över stat eller i reserv, som

förut å aktiv stat varit i åtnjutande av sergeants av 1. klassen lön; gevärshantverkare.

; tyghantverkare; hantverkare vid trängen; verkmästare av 2. klassen

vid artilleriets fabriker och tygstater; tyg- eller fäbriksskrivare; fortmaskinister,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 172.

14. krigslöneklassen.

Sergeant av 2. klassen; annan sergeant, som icke innehar eller innehaft

sergeants av 1. klassen lön; radiotelegrafist.

15. krigslöneklassen.

Furir av 1. klassen; furir i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande

av furirs av 1. klassen lön; förrådsvaktmästare.

16. krigslöneklassen.

Furir av 2. klassen; furir i reserv, som icke förut å aktiv stat varit i åtnjutande

av furirs av 1. klassen lön.

17. krigslöneklassen.

Korpral (konstapel); korpral (konstapel) i reserv.

18. krigslöneklassen.

Vice korpral; vice korpral i reserv.

19. krigslöneklassen.

Menig beställningsman.

20. krigslöneklassen.

Menig volontär.

Anm. Den, som innehar beställning över stot i regemente eller kår av högre tjänstegrad

(tiänsteklass) än den, för vilken lön på stat nppbäres, hänföres till den mot den högre beställningen

svarande krigslöneklassen. Därest den högre tjänstegraden (tjänsteklassen) motsvaras av två krigslöneklasser,

hänföres han till den lägre avlönade av dessa klasser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

20

Bil. IV.

Tabell

till ledning för uträkningen av de belopp, med vilka förhöjning i krig,slön

till vissa innehavare av årsarvoden och ålderstillägg utgår enligt bestämmelserna

i krigsavlöningsreglementet § 13.

Förhöjning i krigslön utgår för lönetermin med ‘/sedel av arvodets eller

ålderstilläggets årsbelopp, avrundat uppåt till närmaste hela tiotal ören och utgör

alltså förhöjningen exempelvis för:

\

årsbelopp av 2 400 kronor................... 66: 70 kronor

» » 2 000 » ................... 55:60 »

1 » 1500 » ...................41: 70 »

» 1200 ...................33:40

» 1 1000 » ...................27:80 >

» » 900 » ...................25:

5 800 5 22:30

* 700 » 19:50 »

ä * 600 5 ...................16: 70

5t,0 51 ...................13:90 »

s * 400 * ................... 11:20

5 » 300 » ...................8:40 >

’ 200 1 ................... 5:60

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

Bil. V.

Traktamentstariff,

utvisande med vilka belopp lägre och högre lerigstraJctamente skall utgå

till personal i olika krigslöneklasser.

Lägre

krigstrakta-

mente.

Högre

krigstrakta-

mente.

Kronor

Kronor

Personal:

tillhörande 1. och 2. krigslöneklasserna..................

8

—

15

— j

. 3. > 4. • ..................

—

13

> 5. krigslöneklassen......................

6

—

11

_ i

5

—

10

> 7., 8. och 21. krigslöneklasserna................

4

—

8

—

> 9., 10., 11., 22. och 23. krigslöneklasserna...........

3

—

7

—

> 12. och 24. krigslöneklasserna.................

2

50

6

—!

> 13., 14. och 25. • .................

i 2

—

5

—

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 172.

31

Bil. B.

Förslagtill

ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns

förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.

§ i
V

• ^var> sora> efter det order om allmän mobilisering utfärdats, åtnjuter

krigslön, äger rätt att från och med den dag, då tjänstgöringen tager

sin början, för varje dag bekomma en tillagad portion.

. Skulle endast en del av krigsmakten ställas på krigsfot, tillkommer

portion enligt denna förordning allenast dem, vilka under tjänsto-örino-vid

denna del åtnjuta krigslön. °

2. Under tjänstledighet och permission upphör all rätt till förplägnad.

, '' krigsfångar åtnjuta portion i enlighet med bestämmelserna för

armens manskap.

. C''1V.11 personal vid mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v.

som icke åtnjuter krigslön (t. ex. auditörer, post-, telegraf- och järnvägspersonal

in. fl.) ägor att mot ersättning utfå portion. Ersättningens belopp

bestämmes av vederbörlig central krigsförvaltningsmyndighet.

§ 3.

1. Portion utbekommes vid det truppförband, stab, formation o. s. v.

där den till portion berättigade är ständigt eller tillfälligt tjänstgörande

Kan vid stab, formation o. s. v. portion icke lämpligen tillhandahållas på

sätt i s 2 förutsattes, hänvisas personalen vid densamma för erhållande

härav till annat förband eller anordnas eljest förplägnaden genom vederbörlig

krigsförvaltningsmyndighet på för kronan billigaste sätt. Vad sålunda

stadgats galler jämväl beträffande personal, som av tjänsteförrättning

förhindras att vid eget truppförband utbekomma sin förplägnad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 112.

2. Avdelning eller enskild person, som blivit skild från sitt föi

band och icke inom närmaste tiden kan återvända till detsamma, må, där

så kan ske, erhålla förplägnad från annat förband.

3. Sjuk eller sårad, som avpoletterats till eller eljest upptagits av

sjukvårdsformation eller intagits å sjukvårdsanstalt, förplägas vid densamma.

§ 4.

1. För den, vilken icke begagnar sig av förplägnad, som enligt bestämmelserna

i § 3 blivit för honom anordnad, utgår icke någon ersättning

för portion. . .

2. Den, som råkat i krigsfångenskap eller avvikit från sitt truppförband,

äger icke heller rätt till ersättning för portion under tiden för

uteblivaudet. „ . . , , ,

3. Har personal, som avses i § 3, mom. 2, nödgats på egen be
kostnad

förskaffa sig förplägnad, kan dock enligt vederbörlig krigsförvaltningsmyndighets

bestämmande ersättning utbetalas för vad personalen sålunda

oundgängligen utgivit. . . . ,

4. Angående rätt för landstormsman att utfå ersättning för föda

varmed han måst förse sig vid inkallandet, är stadgat i värnpliktslagen.

Stockholm 1915. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt k Söner

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:170 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot {krigs avlöning sreglemente) m. m. a1 i texten
  2. Rskr. 1915:171 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. in. vid marinen p a2 i texten
  3. SU 1915:102 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot s. 1 i texten
  4. SU 1915:103 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m. vid marinen på krigsfot, jäm s. 3 i texten