Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt

1915-04-30 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:196, Med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 196.

1

Nr 196.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

förordning om krigskonjunkturskatt; given Stockholms

slott den 30 april 1915.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t- härigenom föreslå riksdagen

att antaga bilagda förslag till förordning om krigskonjunkturskatt.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 177 käft. (Nr 196—197.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Förslag

till

förordning om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Under ett vart av åren 1915 och 1916 skall enligt bestämmelserna

i denna förordning till staten erläggas en särskild skatt, avsedd att

utgå för den ökade inkomst, som tillförts skattskyldig på grund av det

genom närvarande krigstillstånd framkallade läget. Denna skatt benämnes

krigskonj unkturskatt.

2 §•

Skyldig att erlägga krigskonjunkturskatt är, under de i denna förordning

angivna villkor, den som för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt,

dock endast i fråga om sådan inkomst av arbete, som

avses i 7 § 3:o) b), c) och d) förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

3 §.

För inkomst, som i 2 § sägs, utgår krigskonjunkturskatt under

villkor:

a) att samma inkomst enligt årets taxering till inkomst- och

förmögenhetsskatt överstiger medeltalet av motsvarande inkomster, sådana

de blivit beräknade vid taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt

åren 1913 och 1914;

b) att den skattskyldige under året för inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerats till belopp, som, efter avdrag av däri ingående förmögenhetsdel,

uppgår till minst 15,000 kronor; samt

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt

bankbolag, bolagets för inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

dels överstiger 5 procent av bolagets kapital, sådant det vid taxeringen

under året beräknats, och dels, beräknad i procent av bolagets kapital

(inkomstprocenten), överstiger inkomstprocentens medeltal enligt de vid

taxeringarna åren 1913 och 1914 gjorda uträkningar av procentens

storlek.

4 §•

För taxering till krigskonjunkturskatt beräknas inkomst av varje

inkomstkälla för sig och till det belopp, varmed den vid stadgad deklaration

om inkomst och förmögenhet bör angivas under litt. C II, C III och

D i deklarationsformuläret.

Vid taxeringen får hänsyn tagas till särskilda, under nyssberörda

litt. icke gjorda avdrag för värdeminskning, såvitt de beröra hithörande

inkomst, men däremot icke till de i deklarationsformuläret omförmälda

allmänna avdragen i vidare mån än att från inkomst, som

uppstått på grund av det genom krigstillståndet framkallade läget, avdrag

får ske för förlust, som uppkommit å annat företag för utnyttjande

av samma läge.

Därest icke kan utrönas, med vilket belopp inkomst, som här

avses, ingår i det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet,

skall nämnda inkomst upptagas till det belopp, som den med ledning

av den skattskyldiges deklaration och andra handlingar kan beräknas

hava utgjort.

5 §•

I denna förordning kallas det belopp, varmed inkomst, för vilken

krigskonjunkturskatt skall utgöras, överstiger medeltalet av motsvarande,

åren 1913 och 1914 taxerade inkomster, merinkomst och nämnda medeltal

inkomstens medeltal.

6 §■

Om summan av skattskyldigs merinkomster av samtliga inkomstkällor

icke uppgår till 1,000 kronor, äger skattskyldighet icke rum.

Uppgår nämnda summa icke till fulla hundratal kronor, avrundas

densamma vid taxeringen till närmast lägre fulla hundratal kronor.

^ §•

Krigskonjunkturskatt utgår med tolv procent av merinkomstens

taxerade belopp.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

8 §■

Om på grund av efterbeskattning för något av åren 1913 och

1914 skattskyldig påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt, skall

vid beräkning av inkomstens medeltal så anses, som hade det efterbeskattade

beloppet blivit i vanlig ordning till beskattning upptaget.

9 §.

År fråga om äkta makar, som var för sig taxerats till inkomstoch

förmögenhetsskatt, skall till grund för inkomstberäkning i varje fall

läggas makarnas sammanräknade inkomst. Skola båda makarna erlägga

krigskonjunkturskatt, skall följaktligen skatten beräknas å makarnas sammanlagda

merinkomst, men till utgörande fördelas mellan makarna i förhållande

till varderas särskilda merinkomst.

10 §.

Har skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914

varit till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i

2 § sägs, uträknas merinkomsten genom jämförelse med den under det

året taxerade inkomsten av nämnda slag. Har han icke under någotdera

året varit taxerad för dylik inkomst, anses den under löpande året taxerade

inkomsten av ifrågavarande slag i sin helhet såsom merinkomst.

Har inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag endast under

ettdera av åren 1913 och 1914 varit taxerat till inkomstskatt, anses

inkomstprocenten för det året såsom inkomstprocentens medeltal.

11 §-

Krigskonjunkturskatten uppbäres, där ej Konungen för särskild

ort annorledes förordnar, i sammanhang med övriga för året debiterade

kronoutskylder. Dock skall särskild debetsedel utfärdas och i rekommenderat

brev till skattskyldig kostnadsfritt avsändas i god tid före

uppbördsstämm an.

12 §.

Skattskyldig taxeras till krigskonjunkturskatt å den ort, där han

under året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

18 §.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola äga tillämpning även i fråga om krigskonjunkturskatt.

14 §.

Taxering till krigskonjunkturskatt verkställes av en särskild nämnd,

kallad krigskonjunkturskattenämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av

Konungens befallningshavande och skall bestå av minst 4 högst 8

ledamöter. Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till

antal, motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter. Såväl

ordinarie ledamöter som suppleanter utses för län bland ledamöterna

eller suppleanterna i länets prövnings nämnd och för Stockholms stad

bland ledamöterna eller suppleanterna i stadens prövningsnämnd.

Krigskonjunkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden

och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsattes av

Konungens befallningshavande och bestämmes så, att nämndens arbeten

må vara avslutade i länen före den 15 oktober och i Stockholm före

den 15 november. Om tid och ställe för nämndens sammanträde utfärdar

Konungens befallningshavande allmän kungörelse samt underrättar

i god tid dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Möter för ledamot i nämnden hinder att tillstädeskomma, bör anmälan

därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande,

som därefter inkallar vederbörande suppleant.

Den, som blivit utsedd till ledamot i nämnden eller inkallad i

stället för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält förfall

icke infinner sig vid nämndens sammankomst, skall bota tjugufem

kronor.

15 §.

Konungens befallningshavande åligger, att till ledning för krigskonjunkturskattenämndens

arbete upprätta eu särskild längd med förslagtill

de i länet ifrågakommande taxeringar för krigskonjunkturskatt.

I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för

vilken formulär fästställes av Konungen, upptagas den skattskyldiges

namn, hans under åren 1913 och 1914 taxerade inkomst av sådant slag,

som i 2 § här ovan avses, inkomstens medeltal, den för året till inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerade inkomsten i sin helhet och till den del,

som är underkastad krigskonjunkturskatt, merinkomstens taxerade belopp

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

samt skattebeloppet, ävensom, för inländskt aktiebolag och solidariskt

bankbolag, bolagets kapital, inkomstprocent och inkomstprocentens medeltal,

skolande i längden tillika anmärkas kända särskilda förhållanden,

som kunna inverka på taxeringen.

16 §.

Så snart krigskonjunkturskattelängden i enlighet med 15 § upprättats,

skall genom Konungens befallningshavandes försorg till eu var

i densamma upptagen skattskyldig meddelas underrättelse om den föreslagna

taxeringen genom utdrag av längden, i vad honom angår, och

skall därvid underrättelse tillika lämnas om tiden för krigskonjunkturskattenämndens

sammanträde samt om vad skattskyldig, enligt vad härnedan

sägs, har att iakttaga för vinnande av ändring i taxeringsförslaget.

Förmenar skattskyldig, att den för honom uträknade merinkomsten

i sin helhet eller till någon del icke har sin grund i det genom krigstillståndet

framkallade läget, äger han att senast inom 14 dagar före

krigskonjunkturskattenämndens sammanträde till Konungens befallningshavande

inkomma med till nämnden ställda erinringar mot taxeringsförslaget,

såvitt honom rörer.

Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befallniugshavandes

försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt

tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration

uppgivna adress, dä? ej annan adress senare blivit av honom uppgiven,

och skall sådant brev vara till posten avlämnat sist eu månad

före nämndens sammanträde.

17 §•

Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde skola av Konungens

befallningshavande tillhandahållas ej mindre den upprättade krigskonjunkturskattelängden

och de framställningar, som med anledning av denna

inkommit från skattskyldiga, tillika med kronoombudets över framställningarna

avgivna skriftliga yttranden, än även de deklarationer, taxeringslängder,

angivande jämväl av prövningsnämnden beslutade ändringar,

samt övriga handlingar, som för taxeringens verkställande må erfordras.

Framgår av föreliggande handlingar eller är eljest för nämnden

kant, att i längden för viss skattskyldig upptagen merinkomst i sin helhet

eller till någon del uppstått på grund av omständigheter, vilka icke stå

i samband med det av krigstillståndet framkallade läget, äger, i den

man sådant finnes ådagalagt, taxering icke rum.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

7

18 §.

Har skattskyldig under år 1913 eller år 1914 varit till inkomst- och

förmögenhetsskatt taxerad å ort inom annat län än det, inom vilket han

skall taxeras till krigskonjunkturskatt, eller har skattskyldig år 1915

taxerats till krigskonjunkturskatt i annat län än det, inom vilket han

skall för sådan skatt taxeras år 1916, åligger det Konungens vederbörande

befallningshavande att, då framställning därom göres, till Konungens

befallningshavande i det län, där taxering skall ske, översända för taxeringen

erforderliga deklarationer, utdrag av taxeringslängderna och krigskonjunkturskattelängden

samt övriga handlingar angående den skattskjddiges

taxering.

19 §.

Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde föres protokoll

angående de ärenden, där sådant erfordras, börande protokollet justeras

inför nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat

intyg av två ledamöter.

Frångår nämnden taxering, som av Konungens befallningshavande

i krigskonjunkturskattelängden föreslagits, göres anteckning därom i för

ändamålet avsedda kolumner i längden.

Sedan taxeringen avslutats, underskrives längden av nämndens

ordförande och minst två ledamöter.

Anteckningarna i längden verkställas och protokollet föres av den

eller de personer, som Konungens befallningshavande därtill forordnat.

20 §.

Skattskyldig eller den, som i hans ställe är enligt 9 § förordningen

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering uppgiftspliktig,

åligger att på anmaning av Konungens befallningshavande och inom i

anmaningen förelagd tid meddela upplysningar till ledning för taxeringen

till krigskonjunkturskatt, såvitt den skattskyldig^ rörer, envar i övrigt

obetaget att meddela upplysningar, som kunna tjäna till ledning vid

hans taxering; och skall i fråga om sådan anmaning, vad i 15 § 1 mom.

förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering

stadgas om anmaning, som utfärdas av kronans ombud hos prövningsnämnd,

äga motsvarande tillämpning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Hörsammas icke anmaning, förloras rätten att överklaga taxeringen,

och vare därjämte den nppgiftsskyldige förfallen till böter svarande mot

en tiondedel av den krigskonjunkturskatt, som påföres den skattskyldige.

Visas giltig ursäkt för underlåtenhet härutinnan, äge nämnda påföljder

icke rum. ?

Har någon i meddelad upplysning mot bättre vetande uteslutit

eller till för lågt belopp upptagit inkomst, vare påföljd som i 20 §

nyssberörda förordning sägs.

21 §.

Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbete för taxering

till krigskonjunkturskatt, som skall genom Konungens befallningshavandes

försorg utföras, samt övriga av taxeringsarbetet föranledda

kostnader har krigskonjunkturskattenämnden att efter förslag av Konungens

befallningskavande anvisa erforderliga medel.

Å nämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter äga åtnjuta

resekostnads- och traktamentsersättning såsom för ledamot i prövningsnämnd

är stadgat.

Här omförmälda ersättningar avföras å anslaget till kostnader för

taxering till skatt å inkomst och förmögenhet.

22 §.

Inom en vecka efter krigskonjunkturskattenämndens sista sammanträde

skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigskonjunkturskattelängden

översändas till vederbörande häradsskrivare och magistrat.

Efter slutad debitering av skatten åligger det häradsskrivaren

och magistraten att till Konungens befallningshavande återställa utdragen.

Krigskon juktur skattelängden skall biläggas kronoräkenskaperna

för året.

23 §.

Över krigskonjunkturskattenämnds beslut må besvär anföras av

kronans ombud, så ock av vederbörande skattskyldig, därest han ej,

enligt bestämmelserna i 20 §, förlorat rätten därtill.

Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen skett, före klockan tolv på

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

sista helgfria dagen i mars månad året efter det, då taxeringen ägt rum,

vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning.

Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av krigskonjunkturskattelängden

och av taxeringslängderna, såvitt den överklagade

taxeringen angår, samt förklaring över besvären infordrats från

vederbörande, insänder Konungens befallningskavande skyndsamt till

kammarrätten samtliga handlingarna med de upplysningar och erinringar,

som besvären anses påkalla.

Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder

Konungens befallningshavande till kammarrätten förteckning å anförda

besvär.

24 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1915

eller år 1916 ändras eller sådan taxering bliver någon åsatt, skall samtidigt

vidtagas den ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt eller

verkställas den taxering till sådan skatt, som därav må föranledas.

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till

kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1915 och år 1916 i erforderliga fall foga utdrag av krigskonjunkturskattelängden.

25 §.

Om någon på grund av efterbeskattniug påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt för något av åren 1915 och 1916, skall, därest

efterbeskattningen därtill föranleder, krigskonjunkturskatt särskilt påföras

honom till behörigt belopp. Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga

om krigskonjunkturskatt, som särskilt påföres, vad i 22 § förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt för sådant fall stadgas beträffande

sistnämnda skatt.

Efterbeskattning till krigskonjunkturskatt sker i sammanhang med

efterbeskattningen till inkomst- och förmögenhetsskatt och gäller i fråga

om klagan däröver vad som stadgas rörande överklagande av taxering

till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Om efterbeskattning till krigskonjunkturskatt göres anteckning i

särskild krigskonjunkturskättelängd, som bilägges inkomstlängden.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 177 käft. (Nr 196—197.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

26 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 inom., 43, 44, 48, 51, 52, 53, 56,

57, 58 §§, 59 § 2 mom. samt 60 och 61 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar gälla

jämväl i fråga om taxering till krigskonjunkturskatt.

27 §.

Därest kammarrätten vid prövning av anmärkning, som framställts

av dess revisionsavdelning, finner att krigskonjunkturskatt till följd av

skrivfel, felaktig uträkning eller förbiseende icke påförts eller påförts till

lägre belopp än som vederbort, äger kammarrätten, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderlig ''rättelse i skattepåföringen; skolande till

ledning vid här omförmälda granskning samtliga till grund för taxering

enligt denna förordning liggande deklarationshandlingar i förseglade

konvolut åtfölja kronoräkenskaperna vid deras insändande till kammarrätten.

28 §.

Sammandrag av krigskonjunkturskattelängderna, angivande för

varje fögderi och stad påförd krigskonjunkturskatt, skall i enlighet med

formulär, som fastställes av statskontoret, genom Konungens beiällningshavandes

försorg upprättas och till statskontoret insändas senast den

31 december.

Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit därstädes

granskas, skall ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret

upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket

och utdelas med allmänna tidningarna.

29 §.

Krigskonjunkturskatten redovisas såsom inkomst i kronoräkenskaperna

för år 1916. Skattebelopp, som debiteras under år 1915, upptagas

i räkenskaperna för nämnda år såsom förskottsvis uppdebiterade

enligt de närmare bestämmelser, statskontoret äger utfärda.

Denna förordning träder i kraft från och med dagen efter den,

då förordningen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit

i Svensk författningssamling.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

11

Utdrag av protokoll över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 april

1915.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning med cheferna för lantförsvars-, sjöförsvars-

och civildepartementen anförde härefter föredragande departementschefen,

statsrådet Vennersten, följande:

Vid underdånig föredragning den 14 sistlidna januari av de till

statsregleringen för år 1916 hörande frågor hemställde jag, bland annat,

att det belopp, vartill telegrafverkets inkomster för år 1916 borde beräknas,

måtte upptagas till 22,050,000 kronor. Till denna siffra hade

jag kommit på följande sätt. Ifrågavarande inkomster hade av telegrafstyrelsen

i skrivelse den 23 september 1914 och jämväl av statskontoret

beräknats till 20,000,000 kronor. Emellertid hade chefen för civildepartementet

meddelat mig, att han anmodat telegrafstyrelsen att taga

i övervägande möjligheten att åvägabringa någon höjning av de nu

gällande abonnemangs- och samtalsavgifterna inom rikstelefonnätet samt

att telegrafstyrelsen med anledning därav inkommit med nytt förslag till

Uppskov med

särskilda åtgärder

för

uttagande av

ökade inkomster

från

telefonverksamheten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 196.

beräkning av inkomsterna från telefonrörelsen, enligt vilket dessa skulle

kunna ökas med 2,050,000 kronor till 19,350,000 kronor. Med hänsyn

till vad chefen för civildepartementet sålunda meddelat fann jag ifrågavarande

inkomstbelopp kunna upptagas till 22,050,000 kronor.

En självklar förutsättning för den ifrågasatta höjningen av rikstelefonavgifterna

ansåg jag dock vara, att även från de enskilda telefonföretagen

lämnades ett fullt motsvarande bidrag till statskassan, men syntes

på grund av särskilda förhållanden detta bidrag icke kunna uttagas på

annan väg än genom en skatt, vilken lämpligast borde utgå såsom en

stämpelskatt. De närmare bestämmelserna för en sådan skatt var jag

då icke beredd att definitivt framlägga, men som vidtagna undersökningar

givit vid handen, att skatten kunde beräknas inbringa omkring

1.100.000 kronor, hemställde jag vidare, att även sistnämnda belopp

inräknades på inkomstsidan i 1916 års budget genom att den av statskontoret

föreslagna beräkningen av stämpelmedlen höjdes från 19,000,000

kronor till 20,100,000 kronor.

Enligt vad chefen för civildepartementet nu meddelat mig, har

emellertid förslaget till omreglering av rikstelefonavgifterna i flera hänseenden

ansetts böra underkastas ytterligare granskning och bearbetning,

vilka arbeten icke inom den närmaste framtiden hinna avslutas. Under

sådana förhållanden kan icke heller den till 2,050,000 kronor beräknade

ökningen av telegrafverkets inkomster påräknas såsom en tillgång i 1916

års riksstat.

Enligt vad jag från telegrafstyrelsen under hand inhämtat lära

dock, oberoende av den på grund av telefonavgifteruas höjning beräknade

ökningen av telegrafverkets inkomster, desamma kunna beräknas 500,000

kronor högre än vad statskontoret föreslagit och således upptagas med

ett belopp av 20,500,000 kronor, i följd varav och då driftkostnaderna

av riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag fastställts till

13.830.000 kronor, överskottet torde få beräknas till 6,670,000 kronor.

Då en höjning av rikstelefonavgifterna sålunda ansetts icke för

närvarande böra ifrågakomma, kan uppenbarligen icke heller det i samband

därmed under form av stämpelskatt ifrågasatta bidraget från de

enskilda telefonföretagen upptagas såsom tillgång i 1916 års riksstat

utan torde beräkningen av stämpelmedlen böra nedsättas till 19,000,000

kronor.

Av det anförda torde framgå, att i förhållande till vad som beräknats

vid framläggandet av riksstaten dennas inkomstsida i närvarande

stund utvisar en minskning, uppgående till 2,650,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Vid förut omnämnda tillfälle uttalade jag den mening, att under

nuvarande tider man borde i det längsta undvika skatter, som kunde

befaras ytterligare trycka den enskilde, betunga näringarna eller hämma

kapitalbildningen; och erinrade jag i detta sammanhang, att de närmaste

åren vore belastade med en alldeles särskild extra ordinär börda, nämligen

värnskatten.

Vad jag sålunda vid nyssnämnda tillfälle uttalade synes mig fortfarande

äga giltighet i fråga om en allmän skatteförhöjning. Det lärer

nämligen icke kunna bestridas, att en ytterligare belastning av förmögenheten

och de normala inkomsterna skulle kunna framkalla rubbningar i

det allmänna ekonomiska livet, som kunde medföra fara för näringarnas

utveckling. Ty givet är, att den pågående världskrisen för ett stort

antal skattskyldiga inom landet medfört väsentliga ekonomiska svårigheter

dels genom minskade inkomster dels och framför allt genom i

allmänhet avsevärt stegrade omkostnader för produktionen och växande

levnadskostnader för den enskilde.

Å andra sidan torde det vara känt, hurusom kriget och det därav

framkallade läget skapat konjunkturer, vilka berett många av dem,

som varit i tillfälle att därav begagna sig, högst avsevärda extraordinära

inkomster. Det måste under sådana förhållanden anses så mycket

mera befogat, att staten genom eu särskild skatt å dylika extraordinära

inkomster hämtar bidrag till täckande av sina utgifter, som åtskilliga

statsinkomster gått ned till följd av samma omvälvningar, vilka möjliggjort

konjunkturvinsterna. Min uppfattning om lämpligheten av eu

dylik skatt har ytterligare stärkts av erfarenheten från de senaste

månaderna. Det har nämligen blivit alltmer känt, hurusom genom de

av kriget framkallade, säregna förhållandena vinstgivande affärer av

tillfällig art kunnat inledas och fullföljas i betydande omfattning. Detta

bekräftas ock av upplysningar, som lämnats rörande dylik verksamhet

på vissa områden, och genom vilka jag blivit i tillfälle att bilda mig en,

låt vara ofullständig uppfattning om vad i detta avseende förekommit.

Då jag med hänsyn till statens skattebeliov och rättvisan i att särskilt

beskatta vissa genom de uppkomna konjunkturerna möjliggjorda extraordinära

vinster, beslutat mig för att framlägga ett förslag till sådan

beskattning, anmodade jag en särskild person, landskamreraren O. Landén,

att utarbeta förslag till de närmare bestämmelser, som för beskattningens

genomförande krävdes. Det av denne utarbetade förslaget till förordning

om krigskonjunkturskatt blev underkastat granskning av kammarrätten

och, i ett särskilt avseende, av statskontoret. Sedan dessa ämbetsverk

nu avgivit anbefallda utlåtanden i frågan, statskontoret den 13

Införandet a/v

en krigskonjunkturskatt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

och kammarrätten den 28 innevarande månad, får jag underställa ärendet

Eders Kungl. Maj:ts prövning.

Till en början får jag då meddela, att fråga om en extraordinär

beskattning av krigskonjunkturvinster även i utlandet bragts på tal. I

vårt grannland Danmark har saken upptagits av regeringen, som till

den danska riksdagen avlämnat förslag till lag om en extraordinär inkomstskatt

till staten år 1915, avsedd att träffa den ökade inkomst, som antingen

på grund av i allmänhet gynnsamma omständigheter eller ock

till följd av de genom världskriget skapade konjunkturerna förvärvats

av åtskilliga personer. Enligt nämnda förslag skall skatten träffa allt

slags merinkomst utan närmare undersökning om dess ursprung.

För min del har jag ansett det oriktigt att låta den särskilda

skatten träffa inkomstökning, som ej står i något samband med det

genom världskriget skapade läget. I princip har jag ställt mig på

den ståndpunkt, att endast merinkomst, som kan tillskrivas krigskonjunkturerna,

bör bliva föremål för den extra beskattningen. Med

hänsyn härtill och för att underlätta själva taxeringsarbetet har jag

kunnat se bort från sådan inkomst, som enligt inkomstskatteförordningen

liänföres till inkomst av fast egendom, inkomst av kapital och sådan

inkomst av arbete, som upptages såsom inkomst av arbetsanställning,

tjänst eller pension. De inkomstgrupper, som böra bliva föremål för nu

ifrågavarande beskattning, äro sådana, beträffande vilka man kan förutsätta,

att de särskilda konjunkturerna väsentligen kunnat göra sig gällande

till åstadkommande av höjda vinster. Gruppen omfattar nämligen

inkomsterna av yrkesmässig verksamhet, vinsterna av tillfällig natur och

all annan skattepliktig intäkt, so in ej hänföres till någon av de från

beskattningen undantagna inkomstgrupperna, vare sig den inkomstgivande

verksamheten bedrivits såsom företagarens självständiga verksamhet

eller i bolag. Genom att sålunda anordna skatten, torde man säkrast

nå det för skatten satta syftet, att träffa vinster, som uppstått på grund

av det abnorma läget på affärslivets område över huvud taget.

Då enligt min mening krigskonjunkturskatten bör drabba vinsten

ur vissa inkomstkällor och icke hänföra sig till resultatet av den

skattskyldiges verksamhet i dess hela omfattning, erhåller skatten härigenom

karaktären av eu avkastningsskatt. Den inkomst, som göres

till föremål för skatten, bör sålunda ses fristående för sig och utan

egentligt sammanhang med utfallet av den skattskyldiges övriga verksamhet

och avkastningen av hans övriga inkomstkällor. Endast förlust, som

kan hava uppstått på någon del av den skattskyldiges av krigskonjunkturen

föranledda rörelse, bör få avdragas på den taxerade vinsten. Däremot

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition Nr 196.

synes icke något särskiljande av spekulationsaffärer böra ske, av den anledning

att de avse olika varor eller transaktioner utan vinster eller förluster

beräknas för den extraordinära verksamheten i dess helhet. Jag har

således icke kunnat biträda det av kammarrätten framlagda förslaget

därom, att vid taxering till krigskonjunkturskatt hänsyn skall tagas till

varje förlust, som står i samband med det av krigstillståndet framkallade

läget; tv, jag upprepar det, eu fristående beskattning av vinsten

från vissa inkomstkällor, utesluter enligt sitt väsen en vidräkning med

resultatet av andra inkomstkällor, och krigskonjunkturskattens väsen och

ändamål skulle förryckas, om en sådan vidräkning finge äga rum.

Emellertid är det omöjligt att helt bortse från den skattskyldiges

ekonomiska ställning över huvud taget. En sådan avsevärd extra beskattning

som den ifrågasatta måste förutsätta ett visst minimum av ekonomisk

bärkraft, för att kunna utan alltför kännbar uppoffring bäras av den

skattskyldige. .Jag har med hänsyn härtill ansett det nödvändigt, att

en viss minimiinkomst föreskrives såsom gräns för skattskyldighetens

inträde, och har trott mig finna ett lämpligt minimibelopp vid en taxerad

totalinkomst av 15,000 kronor. I fråga om aktiebolag och solidariska

bankbolag torde därutöver böra stadgas förekomsten av en viss inkomstprocent,

föreslagen till lägst 5 procent. Genom en begränsning av

skattskyldigheten på detta sätt kommer antalet skattskyldiga, vilkas

inkomster behöver undersökas för utrönande av förekomsten av extraordinära

inkomster, att högst avsevärt reduceras utan att utbytet av

skatten i väsentlig mån därav påverkas.

De konjunkturvinster, om vilka här är fråga, hava antingen uppkommit

under de första månaderna av krigets skede d. v. s. under

hösten 1914 eller också intjänas de under innevarande år. I förra fallet

synas de i likhet med övriga under år 1914 uppburna inkomster böra

taxeras redan i år, varemot de under innevarande år förvärvade inkomsterna

självfallet kunna taxeras först nästkommande år. Då det

uppenbarligen måste vara ganska svårt att i varje konkret fall konstatera,

i vad mån skattskyldigs ifrågavarande inkomst utgör här avsedd

konjunkturvinst, har man ansett sig böra till grund för beräkningarna

lägga de vid årets taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade

beloppen. För att utröna befintligheten av ökad inkomst av hithörande

slag över huvud taget har det synts erforderligt att jämföra

sistnämnda belopp med motsvarande inkomstbelopp under något eller

några år, som icke haft känning av krigsläget. Jag har i sådant avseende

tänkt mig en jämförelse med de imder åren 1913 och 1914 taxerade

inkomsterna. Visar det sig därvid, att förstberörda inkomst överstiger

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 196.

medeltalet av de båda sistnämnda årens taxerade inkomstsiffror, kan man

i första hand presumera, att överskottet (merinkomsten) motsvarar sådan

vinst, som man avser att träffa med ifrågavarande beskattning.

Emellertid kan man icke stanna härvid. En sådan vid matematisk

uträkning konstaterad merinkomst kan uppenbarligen hava sin orsak i

något förhållande, som icke alls hänger samman med världskriget och

det av detta framkallade läget. Det är fördenskull nödvändigt att underkasta

den rent matematiska beräkningen av merinkomsten en saklig

granskning för att kunna renodla densamma till sådan merinkomst, som

enligt författningsförslagets principer är underkastad krigskonjunkturskatt.

Häri ligger en stor svårighet, vilken för en tillfredsställande

lösning kräver eu ansvarsmedveten medverkan av den skattskyldige

själv. Det är omöjligt för vederbörande myndigheter att utan sådan

medverkan i varje fall avgöra, huruvida och till vilken del konstaterad

merinkomst är av beskaffenhet, som för taxering till krigskonjunkturskatt

förutsättes. Den skattskyldiges medverkan måste fördenskull påkallas,

och jag har funnit det av kammarrätten föreslagna sättet att

åstadkomma sådan medverkan, varom närmare förmäles i det utdrag av

utlåtandet, som jag strax ämnar föredraga, vara ändamålsenligt. Lika

med kammarrätten anser jag även, att skattenämnden skall hava full

frihet att oberoende av, huruvida framställning från den skattskyldige

inkommit eller icke, verkställa taxeringen i enlighet med för nämnden

kända förhållanden. En dylik befogenhet följer dock, enligt min mening,

av sig själv, därest icke annorlunda stadgas. Med anledning därav har

jag ansett obehövligt att i författningen lämnas särskild föreskrift härom.

Om jag sålunda finner det vara önskvärt, att de skattskyldiges

medverkan för taxeringen i största omfattning lämnas och, i den mån

lagstiftningen det förmår, uppmuntras, har jag å andra sidan intet att

erinra mot vad kammarrätten föreslagit därom, att en skattskyldig skall

hava obegränsad rätt att klaga över skattenämndens beslut, såvitt honom

rörer, även om han icke gjort någon erinran mot det taxeringsförslag,

som genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg delgivits honom.

I fråga om den merinkomst, som avses skola tagas till beskattning,

har kammarrätten såsom minimigräns för, under i övrigt givna

förutsättningar, beskattningsbar merinkomst föreslagit ett belopp av

1,000 kronor och anför kammarrätten härom vidare:

»Om ifrågavarande skatt närmast avses skola träffa affärsvinster, som under

närvarande säregna konjukturer kommit att överstiga den normala handelsvinsten

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

synes det vara lämpligt att med en dylik mycket måttlig gräns redan från början

avskilja sådana fall, i vilka just merinkomstens ringa belopp i regel torde utmärka,

att fallet icke tillhör nyssberörda slag. Då därtill kommer, att en dylik begränsning

icke lärer kunna nämnvärt minska den väntade skatteintäkten, men däremot

komme att bereda avsevärd lättnad i taxeringsarbetet och förhindra uppkomsten

av en hel del besvärsmål av bagatellnatur, synas goda skäl tala för den föreslagna

begränsningen.»

Vad kammarrätten i nu omförmälda avseende föreslagit har jag

på de av ämbetsverket anförda skäl ansett mig böra biträda.

Beträffande härefter själva skattesatsen kunna givetvis olika procenttal

ifrågasättas. Med hänsyn till skattens natur och dess ändamål

synes det vara nödigt att fastställa en jämförelsevis hög procent och

har jag därvid stannat vid att föreslå, såsom en enligt min mening

efter omständigheterna lämplig procentsats, 12 procent av merinkomstens

taxerade belopp.

Vidkommande härefter själva taxeringsförfarandet lärer det, åtminstone

vad angår innevarande år, icke låta sig göra att för ändamålet

anlita taxeringsnämnderna, vilka vid tiden för nu ifrågavarande

taxering redan torde avslutat sina arbeten. Däremot möter i och för

sig intet hinder att för ändamålet anlita prövningsnämnderna. Emellertid

har kammarrätten ansett det icke vara lämpligt, att taxeringsarbetet

lägges på dem, åtminstone icke på nämnden i dess helhet, utan syntes

det enligt kammarrättens mening för ändamålet vara mest praktiskt att

taxeringsbestyret uppdrages åt en särskild nämnd, efter mönstret av värnskattenämnden

organiserad som en delegation av prövningsnämnden.

I avseende å taxeringsförfarandet och vad därmed står i samband

anför kammarrätten i sitt förenämnda underdåniga utlåtande följande:

»Uppenbarligen skulle det i praktiken möta oöverstigliga svårigheter att,

även under den skattskyldiges medverkan, reda ut det verkliga beloppet av skattskyldigs

extraordinära inkomst genom de av krigstillståndet uppkomna konjunkturerna.

Insikten härom har tydligen föranlett upptagande i remitterade förslaget av

ett mera schematiskt tillvägagångssätt härutinnan och uppställandet av en presurntion

för att det sålunda vunna resultatet täcker den verkliga skattskyldigheten.

Denna presumtion synes, enligt förslaget, kunna rubbas allenast genom tillfyllestgörande

motbevisning från den skattskyldiges sida. I frånvaro av initiativ från

denne skulle beskattningsmyndigheten vara betagen möjlighet att, även i fullt klara

fall, frångå de schematiska reglerna. Med bestämmelserna i 14 § tredje och fjärde

styckena torde dessutom hava varit avsett att den skattskyldige själv, om han icke

anmält sig hos beskattningsnämnden, skulle vara utesluten från möjlighet att i

besvärsväg vinna rättelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1015. 1 sand. 117 höft. (Nr 106—107.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 196.

För ett sådant summariskt förfarande synas, efter kammarrättens åsikt,

några giltiga skäl icke vara att åberopa. Fastmera lärer den nya beskattningens

beskaffenhet i särskild grad motivera å ena sidan, att beskattningsmyndigheten här

som eljest får fri och självständig prövningsrätt av alla på skattskyldigheten inverkande

förhållanden, och å andra sidan, att den skattskyldig^, i hithörande säkerligen

ofta nog tvivelaktiga fall, icke hindras att göra sin rätt gällande. Då dessa

syften torde kunna beaktas, utan att taxeringsarbetet som helhet sett förlänges,

eller statens åtkomst av skattemedlen undanskjutes, kan någon praktisk invändning

ej heller vara att befara mot ett bättre tillgodoseende av desamma.

Emellertid har kammarrätten funnit ändamålet kräva en omläggning av själva

taxeringsförfarandet, bland annat däruti att taxeringsbestyret uppdrages åt en särskild

nämnd, efter mönstret av värnskattenämnden organiserad som en delegation

av prövningsnämnden. Kammarrätten har tänkt sig följande ordning för taxeringsförfarandet.

På sätt redan det remitterade förslaget innehåller, skall det åligga Eders

Kung!. Maj:ts befallningshavande att upprätta ett preliminärt förslag till taxering.

Härvid har Eders Kungl. Majrts befallningshavande att i ett vederbörligen fastställt

formulär till krigskonjunkturskattelängd upptaga en var av de under året inom länet

för inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade, som efter de i författningen givna

reglerna kan komma i fråga till taxering för krigskonjunkturskatt. Av den sålunda

upprättade längden göres för varje däri såsom skattskyldig upptagen person utdrag

genom ifyllande av lämplig blankett. Detta utdrag, jämte underrättelse om tiden

för krig-skonjunkturskattenämndens sammanträde och om den skattskyldiges rätt att

inom viss tid dessförinnan inkomma med erinringar mot den föreslagna taxeringen,

låter Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i rekommenderat brev översända till

den skattskyldige i så god tid, att denne beredes rådrum för eventuell framställning.

Kammarrätten har föreslagit vissa tidsbestämmelser härutinnan.

Då nämnden sammanträder, överlämnar Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

till densamma den förslagsvis upprättade skattelängden, de från skattskyldiga

inkomna framställningar ävensom i övrigt erforderligt och tillgängligt material

för taxeringen.

Nämnden skall i sitt bedömande av föreliggande omständigheter rörande viss

taxering äga full frihet, vare sig den skattskyldige gjort egen framställning eller

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes förslag föreligger till synes obestritt.

Vidare har kammarrätten ansett billigheten kräva, att skattskyldigs uraktlåtenhet

i fråga om framställning hos nämnden icke må hava annan påföljd än risken

att sent inkommen framställning icke hinner bliva beaktad av nämnden. Skattskyldig

synes således, oavsett om laga förfall visas, icke böra betagas rätten att i besvärsyäg

föra den talan, som förutsättes i regel kunna ske i nyssberörda ordning hos nämnden.

A andra sidan har det ansetts, att den underrättelse skattskyldig fått om Eders

Kungl. Maj:ts befallningshavandes förslag, gör det obehövligt att sedermera lämna

särskilt meddelande för det fall, att skattskyldigs framställning icke av nämnden

bifallits, eller att nämnden vid sin taxering frångått Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes

förslag. Tillräckligt besked synes vederbörande skattskyldig få genom

att särskild debetsedel i rekommenderat brev tillställes honom. För att säkerställa

den skattskyldiges möjlighet till talan mot nämndens beslut har kammarrätten jämväl

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

funnit sig böra utsträcka tiden för besvärs anförande hos kammarrätten till utgången

av mars månad nästpåföljande år.»

Det egentliga taxeringsarbetet kommer enligt förslaget att huvudsakligen

vila på länsstyrelserna och taxeringens pålitlighet blir i högsta

grad beroende av den noggrannhet, varmed för merinkomsters beräknande

grundläggande uppgifter ur deklarationer och taxeringskandlingar

bliva rätt avskrivna i krigskonjunkturskattelängden, likasom av de verkställda

sifferuträkningarnas tillförlitlighet. Det kan icke ifrågasättas, att

skattenämnden skall hinna utförligt granska alla här ifrågavarande uppgifter

och uträkningar. Men någon garanti mot att kronan blir lidande

genom felräkningar o. d. vid det förberedande arbetet måste dock enligt

min mening beredas. Sådan garanti kan lämpligast vinnas, om kammarrättens

revisionsavdelning ålägges att granska Konungens befallningskavandes

taxeringsförslag i dessa delar och har jag för vinnande av detta

syfte föreslagit särskilda bestämmelser, inrymda i 27 § av författningsförslaget.

Uppbörden av skatten synes mig böra i regel ske i samband med

den allmänna kronouppbörden på hösten samma år taxeringen äger ruin.

Då skatten är avsedd att upptagas såsom inkomst i 1916 års riksstat,

synes densamma till den del, som redan under innevarande år debiteras,

böra i räkenskaperna för samma år redovisas allenast såsom förskott.

Emot denna anordning har statskontoret för sin del icke haft något

att erinra.

De kostnader, som erfordras för det förberedande arbetet med taxeringen

ävensom övriga av taxeringsarbetet föranledda kostnader torde

böra ersättas efter grunder, som gälla för den allmänna taxeringen.

Ifrågavarande ersättningsbelopp synas därför lämpligen böra utgå av

anslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet.

Att lämna någon specialmotivering till särskilda stadganden i förslaget

torde ej vara nödigt, helst de föreslagna bestämmelserna i icke

här ovan berörda delar väsentligen äro sådana, som ansluta sig till föreskrifterna

angående det normala taxeringsförfarandet.

Den omläggning av det ursprungliga förslaget, som påkallats

av de utav kammarrätten föreslagna ändringar i här ovan berörda och

andra mindre väsentliga eller rent formella avseenden, har föranlett kammarrätten

att utarbeta ett på grundval av det remitterade förslaget

i åtskilliga avseenden omredigerat författningsförslag i ämnet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Utbytet av

krig skönj tinktur

skatten.

Dispositionen

av skattemedlen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Det av kammarrätten således överlämnade förslaget kar jag, efter

vidtagande däri av de av mig förordade ändringarna och vissa mindre jämkningar

av övervägande formell art, ansett kunna läggas till grund för

proposition i ämnet.

Det är uppenbarligen icke möjligt att angiva några detaljerade

siffror rörande omfattningen av den verksamhet, som det nu ifrågasättes

att beskatta. Följaktligen är det ock synnerligen vanskligt att

verkställa några exakta beräkningar ifråga om resultatet av eu beskattning

av de extraordinära vinsterna; och man måste i förevarande

avseende nöja sig med rena sannolikhetsberäkningar. Emellertid hava

de undersökningar, jag verkställt, givit stöd för det antagandet, att

sammanlagda beloppet av de krigskonjunkturvinster, som i vårt land

intjänas, säkerligen icke understiger 50,000,000 kronor utan med större

sannolikhet uppgår till en väsentligt högre summa. Ett belopp av

80,000,000 kronor torde ingalunda vara uteslutet. Men hänsyn till

dels den av mig förordade anordningen av krigskonjunkturskatten, varigenom

en del, huvudsakligen smärre krigskonjunkturvinster, skulle undantagas

från beskattning, dels ock den omständigheten, att själva

taxerings resultatet är svårberäkneligt, torde försiktigheten bjuda att

beräkna det belopp, som kommer att bliva föremål för verklig effektiv

beskattning, rätt nära den nyss angivna minimisumman. 1 anslutning

härtill och med iakttagande av den av mig föreslagna skattesatsen av

tolv procent har jag trott mig kunna uppskatta utbytet av krigskonjunkturskatten

för båda beskattningsåren 1914 och 1915 till sammanlagt

7,200,000 kronor.

Rörande dispositionen av sistnämnda belopp torde jag få anföra

följande.

Till en början torde här ifrågavarande skattemedel böra avses till

motvägande av den förut omförmälda minskningen å 2,650,000 kronor,

som uppkommit å inkomstsidan i budgetsförslaget för år 1916 genom

uppskjutandet av de tilltänkta särskilda åtgärderna för uttagandet av

större statsinkomster från telefonverksamheten.

R idare erfordras ett belopp, som torde kunna beräknas till 1,200,000

kronor, för att täcka räntorna å den ökade upplåning för produktiva

ändamål, som Kungl. Maj:t sedan statsverkspropositionens framläggande

föreslagit riksdagen att besluta. Jag erinrar i avseende härå om de

äskade anslagen av lånemedel till tobaksmonopolets införande å 20,200,000

kronor, till anskaffande av rullande materiel för statens järnvägar å

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

2,500,000 kronor och till järnvägsbyggnaderna vid Torne älv å 1,000,000

kronor. På grund härav torde det i statsverkspropositionen upptagna

förslagsanslaget till betalning av räntor å statsskulden m. m. böra böjas

från 32,377,200 kronor till 33,577,200 kronor.

Vad som återstår av krigskonjunkturskattemedlen, sedan nu angivna

belopp å 2,650,000 kronor och 1,200,000 kronor fråndragits, eller, enligt

min beräkning av skattens avkastning, 3,350,000 kronor anser jag böra

tillföras statsverkets värnskattefond. Enligt vad cheferna för lantförsvars-

och sjöförsvarsdepartementen meddelat mig, hava nämligen på

grund av nu rådande extraordinära förhållanden prisen stigit å en del

av den materiel, som enligt redan fattade beslut skall anskaffas för värnskattemedel;

och det synes mig då vara riktigt, att för mötande av

donna prisstegring användas just de skattemedel, som äro avsedda

att utgå från vinster, som av kriget vållad prisstegring tillfört de

enskilda. Jag har sålunda för avsikt att föreslå, att statsverkets inkomster

av krigskonjunkturskatten skola till den del, varmed de överskjuta

eu summa av 3,850,000 kronor, tillföras värnskattefonden.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst förslaget

till förordning om krigskonjunkturskatt, sådant det lydde i sin slutliga

avfattning, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i särskilda

propositioner föreslå riksdagen att

l:o antaga det upplästa förslaget; samt

2:o dels, under förutsättning av bifall till vad under l:o här ovan

hemställts, besluta,

a) att å inkomstsidan i 1916 års riksstat skall omedelbart efter

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter uppföras under

titeln »krigskonjunkturskatt, bevillning», ett belopp av 7,200,000 kronor;

samt

b) att statsverkets inkomster av krigskonjunkturskatten skola till

den del, varmed de överskjuta en summa av 3,850,000 kronor, tillföras

statsverkets värnskattefond; ävensom i sammanhang därmed till förstärkande

av nyssnämnda fond å 1916 års riksstat anvisa ett förslagsanslag,

att utgå av krigskonjunkturskattemedel, å kronor 3,350,000;

dels besluta, att i 1916 års riksstat skola, i stället för vad i innevarande

års statsverksproposition i sådant avseende föreslagits,

a) stämpelmedlen beräknas till ett belopp av ... kronor 19,000,000;

samt

b) uppgifterna å inkomstsidan för telegrafverket upptagas sålunda:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kuiigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

inkomster ............................................. kronor 20,500,000

driftkostnader....................................... » 18,830,000

överskott ............................................. s> 6,670,000;

dels ock för betalning av räntor å statsskulden m. m. för år 1916

anvisa, utöver det i innevarande års statsverksproposition såsom förslagsanslag

upptagna beloppet å .................. kronor 32,377,200,

37tterligare ett belopp å .................. » 1,200,000

eller ett förslagsanslag å tillhopa » 33,577,200.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas propositioner

i ärendet av den lydelse, bilagorna litt. . . . och

litt. . . . till detta protokoll utvisa.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:167 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 197 gjorda framställning angående överförande till statsverkets värnskattefond av viss de s. 3 i texten
  2. Rskr. 1915:190 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till förordning om krig skönj unkturskatt. s. 4 i texten
  3. BevU 1915:40 Memorial, angående ersättning åt av utskottet vid handläggning av vissa ärenden anlitade biträden. s. 1 i texten
  4. BevU 1915:35 Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om krig skönj unliturskatt, dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  5. BevU 1915:36 Bevillningsutskottet* betänkande Nr 36 s. 2 i texten

Visa alla 7