Sök i Ratio Lex

Angående upptagandet i 1916 års riksstat av medel från statsverkets kassafond

1915-04-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:198, Angående upptagandet i 1916 års riksstat av medel från statsverkets kassafond

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nätt. Proposition Nr 198.

1

Nr 198.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upptagandet

i 1916 års riksstat av medel från statsverkets

kassafond; given Stockholms slott den 30 april 1915.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen

att i riksstaten för 1916 under rubriken »I). I anspråk tagna

kapitaltillgångar: I. Uppkomna av egentliga statsinkomster» upptaga

en inkomsttitel »2. Av statsverkets kassafond» med ett belopp av

27,720,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 178 höft. (Nr 198.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kwngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 198.

Utdrag av protokoll Över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 april

1915.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

friherre Beck-Frus,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman.

Broström.

Departementschefen, statsrådet Vennersten anförde vidare efter

gemensam beredning med cheferna för lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen.

Då jag den 14 januari innevarande år För Eders Kungl. Maj:t

föredrog förslaget till 1916 års riksstat, uppvisade jag, att för rikets

försvarsberedskap under år 1914 utgivits betydande belopp, vilka icke

voro av den natur, att de borde täckas av anslag av värnskattemedel

eller av andra i riksstaten förekommande anslag. Till täckande av

dessa tills vidare förskottsvis gjorda utgifter beräknades i statsverkspropositionen

ett bidrag från 1916 års riksstat av 18,300,000 kronor.

Då emellertid ifrågavarande förskott under den tid, som vid statsverkspropositionens

avlåtande kunde tagas i betraktande, eller tiden intill

den 1 november 1914 uppgått till i runt tal 32 miljoner kronor, hade

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 198.

jag tagit i övervägande, huruvida icke det felande beloppet lämpligen

skulle kunna tagas ur statsverkets kassafond, vilken vid 1913 års slut

uppgick till i runt tal 68,887,000 kronor. Jag anförde, att fonden

obestridligen högst avsevärt överstege den storlek, fonden ansetts böra

liga för att kunna fylla sitt dubbla ändamål att bereda statsverket nödigt

rörelsekapital och att tillhandahålla medel för täckande av uppkommen

brist i en statsreglering. Emellertid stannade jag vid att i sistberörda

hänseende icke framställa något förslag. Jag leddes därvid huvudsakligen

av den tanken, att man under rådande ovissa förhållande?! så vitt möjligt

borde undvika att träffa avgöranden, om vilkas förutsättningar endast

framtiden kunde lämna säker kännedom. Frågan, huruvida den förefintliga

bristen borde täckas ur kassafonden eller på annat sätt, vore i själva

verket beroende ej blott av kassafondens behållning utan även av det

sammanlagda belopp, vartill de ännu fortgående neutralitetsutgifterna

komme att uppgå, samt av den allmänna ekonomiska ställningen. Jag

inskränkte mig därför till att förorda, att av ifrågavarande förskott för

år 1914 ett belopp å 18,300,000 kronor skulle täckas genom särskilt

anslag å 1916 års budget, men att frågan om sättet för täckningen av

den återstående bristen tills vidare finge lämnas oavgjord.

Då denna fråga numera synes mig i flera avseenden hava kommit

i ett klarare läge, anhåller jag, att för Eders Kungl. Maj:t ånyo få föredraga

densamma.

Då 1916 års riksstatsförslag uppgjordes, kunde, såsom jag i mitt

nyssberörda yttrande till statsrådsprotokollet framhöll, icke tagas hänsyn

till de ifrågavarande förskottsutgifterna för försvaret för längre tid än

till den 1 november år 1914. Numera kan ställningen bättre överblickas.

Enligt vad chefen för lantförsvarsdepartementet meddelat mig

uppgingo de ifrågavarande förskotten för detta departement intill utgången

av ar 1914 till ett belopp av 39,914,885 kronor 95 öre. Motsvarande

utgifter för sjöförsvarsdepartementet uppgingo enligt meddelande av

chefen för detta departement till 6,106,276 kronor 11 öre. Totalbeloppet

av 1914 års förskottsutgifter av nu ifrågavarande art uppgår alltså till

46,021,162 kronor 06 öre. Givetvis måste det anses vara en stor fördel,

om förhållandena medgiva, att detta betydande förskott redan vid den

statsreglering, som av innevarande riksdag skall uppgöras, finner sin

fullständiga täckning.

Vid anmälandet av statsverkspropositionen var jag ännu, såsom

jag då framhöll, i ovisshet om, huruvida 1914 års statsreglering skulle

komma att visa brist eller icke. Numera kan av det föreliggande räkenskapsmaterialet

med ganska stor visshet slutas till, att ifrågavarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition Nr 198.

statsreglering kommer att lämna ett överskott. Detta överskott anges

preliminärt till 4,400,000 kronor.

Statsverkets kassafond uppgick vid utgången av 1913 till 68,887,660

kronor 89 öre. Till detta belopp kommer nu det nämnda överskottet

på 1914 års statsreglering. Kassafondens behållning vid ingången av

1915 torde med ledning härav kunna beräknas uppgå till i Tunt tal

73,300,000 kronor.

I fråga om 1915 års statsreglering uttalade jag i januari, att det

vore antagligt, att en brist skulle komma att uppstå. Så kommer också

efter all sannolikhet att bli fallet. Emellertid har utvecklingen, sådan

den hittills gestaltat sig, varit så tillvida gynnsam, att den tillåter oss

att, därest icke förhållanden av annan än ekonomisk innebörd komma

emellan, i viss mån begränsa de farhågor, vi tidigare helt naturligt måst

hysa med hänsyn till ifrågavarande brist. Statens affärsverksamhet har

enligt vad numera är känt för år 1914 givit ett nettoöverskott av i runt

tal 48,587,000 kronor, ett överskott som med i runt tal 9,189,000 kronor

överstiger det för samma år beräknade överskottet. Under år 1915 toi''de

omkostnaderna för vissa verk väsentligt ökas. Det oaktat synes man

på grund av goda utsikter i andra avseenden kunna antaga, att nettovinsten

för år 1915, tagen i sin helhet för samtliga affärsdrivande verken,

icke bliver lägre än den var för år 1914. Med hänsyn till den tills

vidare i stort sett relativt gynnsamma ekonomiska konjunkturen inom

landet torde kunna antagas, att även vissa andra inkomsttitlar skola

komma att lämna åtminstone något överskott. Å andra sidan måste

emellertid räknas med en mycket avsevärd brist i tullmedlen, detta särskilt

på grund av suspensionen av spannmålstullarna. Vidare kommer att

uppstå nettobrist i förslagsanslagen, vilken brist icke för närvarande

med säkerhet kan beräknas, men vilken jag här förutsatt på grund av

de under året rådande säregna förhållandena bliva ganska betydande.

Emellertid giva de undersökningar i nu förevarande avseende, som

jag låtit sakkunnig person verkställa, anledning antaga, att nettobristen

i 1915 års statsreglering icke skall komma att överskrida 15 miljoner

kronor.

Osäkerheten i denna beräkning är givetvis mycket stor, men den

synes likväl giva en viss hållpunkt för bedömandet av den blivande

bristens storlek och åtminstone lämna en något så när säker grund för

det antagandet, att bristen i 1915 års statsreglering, därest utvecklingen

icke kommer att gestalta sig väsentligt ogynnsammare än hittills, icke

kommer att uppgå till flere tiotals miljoner kronor.

För att fullständigt förmå täcka 1914 års ovan angivna särskilda

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 198.

förskottsutgifter för försvaret till ett sammanlagt belopp av något över

46 miljoner kronor skulle 1916 års riksstat på inkomstsidan erfordra ett

bidrag från kassafonden av 27,720,162 kronor 06 öre eller i runt tal 27.7

miljoner kronor. Då kassafonden enligt vad jag ovan visat vid ingången

av 1915 uppgick till i runt tal 73.3 miljoner kronor, skulle fonden efter

utbetalande av detta bidrag till 1916 års riksstat komma att uppgå till

i runt tal 45.6 miljoner kronor. Då riksstatskommittén, på vars förslag

kassafonden ursprungligen tillkom, uppskattade den behållning, som

fonden under goda tider borde uppnå, till 40 å 50 miljoner kronor,

måste det anses mycket tillfredsställande, om fonden ännu efter ett

finansiellt krisår sådant som 1914 kan uppehållas vid ett dylikt belopp.

Huvudvikten ligger naturligtvis vid, att den beräknade återstoden i kassafonden

är tillräcklig för täckande av den väntade bristen i 1915 års

statsreglering. Enligt vad ovan visats, måste detta, naturligtvis förutsatt,

att vårt land allt framgent lyckas uppehålla sin neutralitet, efter all

sannolikhet komma att bliva fallet. Ja, kassafonden kommer, så vitt man

nu kan se, även efter täckandet av 1915 års brist att äga en tillgång, som

ungefärligen motsvarar medeltalet för perioden 1910—1913.

Till belysande av sistnämnda påstående och det överhuvud taget

statsfinansiellt, berättigade i att på sätt nu angivits taga kassafonden i

anspråk, torde det vara lämpligt att här giva en översikt av den förkovran,

som kommit de statsverkets tillgångar till del, vilka med 1912

års ingång erhöllo namnet statsverkets kassafond. Berörda tillgångar

uppgingo vid ingången av år 1910, sedan 1910 års anslag tillagts och

vissa avgående poster frånräknats, till i runt tal 5.0 6 miljoner kronor.

Den vidare utvecklingen framgår av följande i runt tal angivna belopp:

vid

ingåugen

av 1910 ........

........ 5.0 6

miljoner kronor

»

slutet av

1910................

........ 16.1

»

y>

»

j>

»

1911................

........ 29.7

»

y>

»

»

1912................

....... 42.7

»

»

1913...............

........ 68.9

»

»

Efter ingången av år 1910 har alltså tillförts fonden ett sammanlagt

belopp av 63.8 miljoner kronor, varav anslag (1911) 4.5 miljoner kronor

och överskott 59.3 miljoner kronor. I genomsnitt för de nämnda fyra

åren har alltså det kassafonden tillförda överskottet per år uppgått till

14.8 miljoner kronor. Det visar sig alltså, att kassafonden under deu

här betraktade perioden vuxit utomordentligt hastigt. En sådan stegring

under en följd av goda år måste emellertid väntas komma att motsvaras

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 198.

av en minskning under dåliga år, och kassafonden fyller endast sin

uppgift, om dess under goda tider samlade behållning får tjäna till

täckande av en under svåra år uppkommen brist. En förbrukning av

kassafonden under nuvarande kristid får alldeles icke uppfattas så, som

om staten nu skulle börja leva på ett samlat kapital. Fondens behållning

är icke ett kapital i egentlig mening. De medel, som tillförts kassafonden,

äro nämligen uteslutande budgetsmedel, alltså löpande statsinkomster,

som icke tagits i anspråk för statsutgifterna. Om sådana

statsinkomster ges ut under ett följande år för täckande av uppkommen

brist, så hava de endast fyllt sin ursprungliga uppgift, nämligen att

täcka statsutgifterna.

Visserligen bör man i allmänhet söka upprätthålla den principen,

att bidrag av kassafonden icke bör påräknas vid uppgörandet av ett

kommande års statsreglering. Men här är i verkligheten icke fråga om

ett bidrag till 1916 års statsreglering. Denna statsreglering behöver

icke för egen räkning något sådant bidrag, utan lämnar tvärtom ett

överskott av 18.3 miljoner kronor, som jämte det nu påräknade bidraget

från kassafonden skulle komma till användning för täckande av en brist,

som i själva verket hänför sig till 1914 års statsreglering.

Statsverkets kassafond har vid sidan av sin uppgift att reglera

överskott och brist i statsregleringarna också den uppgiften att tjäna

till förstärkning av statsverkets kassa. I detta hänseende har kassafonden

emellertid under den gångna kristiden visat sin nytta. De

anspråk, som ställts på statsverkets kassa, hava nämligen varit så

betydande, att de medfört en fullständig förbrukning av kassafonden,

ja därutöver som bekant även nödvändiggjort ett anlitande av försträckningar

från riksgäldskontoret. Då nu för 1916 års riksstat begäres ett

bidrag från kassafonden till täckande av 1914 års särskilda utgifter för

krigsberedskap, så innebär detta alltså ingenting annat än ett budgetmässigt

erkännande och fastställande av en medelsanvändning, som

kassamässigt redan ägt rum. För statskassans ställning och förmåga

att möta de anspråk, som ställas på densamma, är detta anlitande av

kassafonden utan betydelse. Visserligen skulle kassafonden bokföringsmässigt

komma att minskas med ett belopp av 27.7 miljoner kronor;

men å andra sidan skulle också totalbeloppet av de förskott, som statskontoret

ligger ute med och som närmast kunna anses belasta kassafonden,

minskas med samma summa 27.7 miljoner kronor.

Däremot kommer givetvis det bidrag av 18.3 miljoner kronor, som

1916 års statsreglering enligt statsverkspropositionen skulle Jämna till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196. 7

täckande av 1914 års här ifrågavarande förskottsutgifter för försvaret,

att innebära en direkt förstärkning av statsverkets kassa.

Det bidrag till 1916 års statsreglering, som enligt vad jag nu

anfört skulle lämnas av kassafonden, bör tydligen upptagas i riksstaten

under rubriken »D. I anspråk tagna kapitaltillgångar: 1. Uppkomna

av egentliga statsinkomster.» Under denna rubrik synes en titel

»2. Av statsverkets kassafond» böra upptagas med ett till 27,720,000

kronor utjämnat belopp, varemot den i statsverkspropositionen upptagna

titeln »2. Av särskilt avsatta medel» nu borde få numret 3.

Vid. ett genomförande av det här framställda förslaget böra tydligen

de ifrågavarande förskottsutgifterna, såsom jag redan i mitt uttalande

till statsrådsprotokollet av den 14 januari 1915 antydde, upptagas

på sina särskilda huvudtitlar. På fjärde huvudtiteln skulle då tillkomma

ett extra anslag å 39,914,886 kronor till täckande av under år 1914

förskjutna kostnader, som avses i § 63 regeringsformen. Ett liknande

anslag skulle på femte huvudtiteln uppföras med 6,106,277 kronor. Om

dessa anslag lära vederbörande departementschefer komma att framställa

särskilda förslag. En given följd är att den i statsverkspropositionen

under »verkliga utgifter» upptagna huvudtiteln »XIV. Kostnader enligt

§ 63 regeringsformen» kommer att uteslutas samt de följande huvudtitlarna

att erhålla i enlighet därmed förändrade nummer.

På de grunder jag nu anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att i riksstaten för år 1916 under rubriken »D. I

anspråk tagna kapitaltillgångar: I. Uppkomna av egentliga statsinkomster»

upptaga en inkomsttitel »2. Av statsverkets kassafond» med ett

belopp av 27,720,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

i ärendet av den lydelse, bilagan litt, . . . till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:225 Skrivelse till Konungen, angående statsreglering en för år 1916. s. 2 i texten
  2. SU 1915:120 Memorial angående st åt sr egleringen för år 1916. s. 2 i texten
  3. BevU 1915:36 Bevillningsutskottet* betänkande Nr 36 s. 1 i texten