Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av Livregementets grenadjärers och Livregementets husarers förutvarande övningsfält Sannahed

1915-02-19 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:42, Angående försäljning av Livregementets grenadjärers och Livregementets husarers förutvarande övningsfält Sannahed

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 42.

1

Nr 42.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

försäljning av Livregementets grenadjärers och Livregementets

husarers förutvarande övningsfält Sannahed; given

Stockholms slott den 19 februari 1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att Livregementets grenadjärers och Livregementets husarers förutvarande

övningsfält Sannahed — med undantag av dels ett område om

14,6080 hektar, omfattande en grusås och sandgropar, dels områden om

0,1950 hektar, innefattande fornlämningar, och dels gemensamma vägar

till en areal av 0,3220 hektar — ävensom den till övningsfältet hörande

skjutbanan må jämte de å övningsfältet och skjutbanan befintliga byggnader

och övriga anläggningar försäljas i enlighet med den i statsrådsprotokollet

angivna, av departementschefen förordade planen för belopp,

som tillhopa ej understiga 95,386 kronor 30 öre; dock att, därest någon

byggnad fortfarande behöver tagas i anspråk för lantförsvarets behov,

nämnda belopp må minskas med vad som motsvarar värdet å sådan

byggnad,

samt att vad genom denna försäljning inflyter må, efter avdrag

av kostnader för uppmätning och värdering av mötesplatsen och för avlösning

av därå vilande betesrättsservitut samt andra kostnader i och för

försäljningen, tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra

försvarsändamål.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke.

Bihang till. riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 34 käft. (Nr 42.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 42.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott

den 19 februari 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Mörcke anförde:

»För utredning angående bland annat den framtida användningen

av sådana mötesplatser, vilka efter genomförandet av 1901 års hårordning

ej bleve för sitt förutvarande ändamål behövliga, tillkallades på sin

tid såsom sakkunniga generallöjtnanten J. G. Björlin samt ledamoten av

riksdagens andra kammare, hemmansägaren Carl Persson i Stallerhult.

Efter verkställd utredning i fråga om den av Livregementets grenadjärer

och Livregementets husarer disponerade mötesplatsen Sannahed hemställde

nämnda sakkunniga, att mötesplatsen, som icke vidare syntes med

fördel kunna användas för militärt eller annat statligt ändamål, måtte

styckas i lämpliga lotter samt försäljas till den högstbjudande, samt att

inflytande köpeskilling måtte få inlevereras till lantförsvarets fond för

byggnader och andra försvarsändamål.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 42.

3

Sedan arméförvaltningens fortifikationsdepartement uti avgivet yttrande

hemställt om bemyndigande att vidtaga erforderliga förberedande

åtgärder för mötesplatsens försäljning samt domänstyrelsen i infordrat

utlåtande framhållit, att det ej syntes lämpligt att lägga platsen, helt

eller delvis, under skogskultur, anbefallde Kungl. Maj:t, med anledning

av vad sålunda förekommit, genom brev den 30 maj 1913 fortifikationsdepartementet

att skyndsamt låta genom sakkunniga personer verkställa

utredning, i vad mån ifrågavarande mötesplats kunde lämpligen uppdelas

till byggnadstomter eller egnahemslägenheter med jordbruk, samt att

efter omständigheterna låta uppmäta och indela området och värdera

de särskilda delarna ävensom avgiva förslag till minimipris, som för

varje del kunde påräknas vid försäljning. I sammanhang härmed skulle

departementet även avgiva förslag till användning av kronan tillhöriga

byggnader å mötesplatsen. Därest det skulle befinnas fördelaktigt för

statsverket att, innan försäljning av marken kunde äga rum, låta

försälja någon av dessa byggnader, skulle särskild framställning därom

göras hos Kungl. Maj:t.

Efter det fortifikationsdepartementet med anledning'' härav hos Kungl.

Maj:ts befallningshavande i Örebro län anhållit, att Kungl. Maj:ts befallningshavande

måtte anmoda lämpliga, om jordbruk och ortsförhållanden

kunniga personer att i samråd med arméförvaltningens domäntjänsteman

verkställa utredning i ovan omnämnt syfte och med angivande av den

uppdelning av mötesplatsen, som syntes lämplig, ävensom framhållit, att

vid förrättningen borde beaktas, om statsverket eller annan tillhörig byggnad

lämpligen kunde för köpare av viss ägolott bliva användbar, i vilket

fall även sådan byggnad borde åsättas ett minimipris, uppdrog Kungl.

Maj:ts befallningshavande åt domänintendenten F. Baeckström, distriktslantmätaren

H. Aspling och jordbrukskonsulenten H. Flodqvist att i

samråd med arméförvaltningens domäntjänsteman verkställa ifrågavarande

utredning.

Efter fullgjort uppdrag hava nämnda utredningsmän den 26 januari

1914 avgivit yttrande och förslag i ämnet ävensom överlämnat två av

Aspling år 1913 upprättade kartor jämte beskrivning över övningsfältet

och tillhörande skjutbana.

Uti sitt förenämnda yttrande hava utredningsmännen till en början

anfört, att ifrågavarande mötesplats består av två delar, nämligen dels

det egentliga övningsfältet, beläget i Kumla och Hallsbergs socknar

av Örebro län på ett avstånd av 5 kilometer från såväl Hallsbergs som

Kumla järnvägsstationer, och dels skjutbanan, belägen i Kumla socken

på Granelunds, Gränby och Blacksta ägor på ett avstånd av 1,5 kilo
-

Utlåtande av

särskilda utredningsmän.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 42.

meter från övningsfältet och 0,5 kilometer från Sannaheds anhaltstation.

Övningsfältets norra del har använts av Livregementets grenadjärer och

södra delen av Livregementets husarer. Områdets sydligaste samt nordvästra

och nordöstra delar äro upplåtna till s. k. kronotorpare, som därå

uppfört egna byggnader. Huvuddelen av övningsfältet förvärvades till

kronan från byarna Hala, Gränby, Norra Sanna, Södra Sanna, Marka och

Norrby genom köpekontrakt den 27 november 1815. Nordligaste delen

förvärvades år 1879 genom expropriation från Gränby och Norra Sanna

byar. Övningsfältets areal uppgår till 142,9630 hektar, vartill komma

allmänna vägar till en areal av 2,0440 hektar. Skjutbanans areal utgör

6,5274 hektar. Härtill kommer ett mindre område vid västra gränsen,

som enligt brev den 1 maj 1896 från förra löjtnantsbostället Rala n:r

1 tillsvidare upplåtits till disposition av husarregementet, vilket område

dock icke beröres av förevarande utredning, då detsamma bör återställas

till domänstyrelsens förvaltning.

Beträffande övningsfältets beskaffenhet hava utredningsmännen meddelat,

att med undantag av området längs östra gränsen, som utgöres av

en rullstensås, en stor del av heden består av mosand, som å områdena

mot Ralagränsen är mer eller mindre lerblandad, samt att särskilt å

den norra delen av fältet sanden flerstädes går upp i dagen, medan den

å andra delar är täckt av ett grunt lager av mylla. Torrläggningen är

i allmänhet tillräcklig för kulturändamål.

I fråga om markens lämplighet för jordbruksändamål eller till byggnadstomter

hava utredningsmännen anfört, att den för jordbruksändamål

mest lämpliga delen vore uppodlad till åker och innehades av de s. k.

kronotorparna. Det ouppodlade området utgjordes till övervägande del

av en mycket svag jord, varav huvudsakligen endast det s. k. infanterilägerområdet

med närmast angränsande mark samt den södra delen av

övningsfältet kunde användas för jordbruksändamål. Den övervägande

delen av övningsfältets norra område vore däremot av så dålig beskaffenhet,

att den icke med fördel kunde användas till jordbruk. Visserligen

syntes det icke vara omöjligt, att även till detta sistnämnda område,

om det indelades i mindre jordlotter, personer, lockade av det relativt

låga priset, skulle komma att anmäla sig som köpare. Men även om

så kunde antagas bliva fallet, kunde utredningsmännen icke förorda, att

staten satte i gång en kolonisation på en så svag och i övrigt till jordbruk

så otjänlig jord, att den icke kunde giva en brukare lön för hans

arbete. Någon nämnvärd efterfrågan å byggnadstomter å den nu obebyggda

delen av heden kunde icke förväntas, i all synnerhet som på

grund av regementets förflyttning anhaltstationen Sannahed torde komma

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 42.

5

att indragas. Någon industri funnes icke i närheten av heden, varför

tomtinköp av industriarbetare icke kunde beräknas, och hantverkare,

som önskade förvärva byggnadstomter, föredroge i allmänhet tomter,

belägna närmare större järnvägsstation. Icke heller kunde av byggnadsyrkesmän,

såsom snickare och timmermän, murare, grundläggare o. s. v.,

någon nämnvärd efterfrågan å byggnadstomter förväntas, enär Hallsbergs

stationssamhälles och traktens i övrigt behov av sådana yrkesmän

torde för närvarande vara fyllt. Ett flertal av de s. k. kronotorparna

vore nämligen dylika yrkesmän med arbete i grannskapet. Då den heden

omgivande trakten vore flack och besvärad av dimmor, kunde icke

heller förväntas inköp av tomter för sommarvillor.

Utredningsmännen hava vidare erinrat, att enligt ovan omförmälda

köpekontrakt den 27 november 1815, varigenom kronan förvärvade äganderätten

till större delen av fältet, byamännen förbehållit sig rätt dels till

bete för sina kreatur å exercisfältet under den tid, exercis ej ägde rum,

dels ock till grustäkt i de vid fältets rågångar belägna sandgroparna.

Dessa rättigheter vilade således på marken i egenskap av servitut.

Vad betesrätten anginge, kunde för närvarande beräknas, att 60 nötkreatur

hade nödtorftigt bete å fältet under sommaren. Efter ett pris

för betet av 10 kronor för djur motsvarade detta efter 5 procent ett

kapital av 12,000 kronor. För detta belopp borde ifrågavarande servitut

inlösas. En inlösen av rätten till grustäkt komme däremot att medföra

för stor kostnad i förhållande till grusåsens värde och vore dessutom

förenad med åtskilliga svårigheter. Grusåsen och sandgroparna borde

därför tills vidare bibehållas i statens ägo.

Under utredningsmännens arbete hava inkommit åtskilliga ansökningar

att få förvärva delar av övningsfältet, nämligen dels från Rumla

kommun, som för anläggande av en fattiggård önskar förvärva större

delen av fältet jämte ett par av de därå uppförda byggnaderna, dels

från officers- och underofficerskårerna vid Livregementets grenadjärer,

och dels från ett större antal kronotorpare, vi]ka alla äga å fältet uppförda

byggnader. Samtliga dessa anbud äro avgivna under förutsättning,

att områdena försäljas fria från servitut och andra gravationer.

Då för den händelse de bebyggda områdena skulle försäljas å

auktion till den högstbjudande, husägarna möjligen skulle komma att lida

förlust, hava utredningsmännen föreslagit, att de ingivna ansökningarna

om markinköp — med några av särskilda skäl gjorda undantag — måtte

bifallas samt försäljningspriset för varje till försäljning föreslaget område

bestämmas enligt en av utredningsmännen gjord uppskattning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 42.

Det sålunda tillstyrkta, av Rumla kommun avgivna anbudet innefattar

större delen av övningsplatsen jämte sjukhuset och officersbyggnaden

samt lyder på ett -belopp av 40,000 kronor, varav 9,500 kronor

avse byggnaderna och återstoden, 30,500 kronor, själva marken. Detta

pris hava utredningsmännen ansett motsvara ett fullt tillfredsställande

saluvärde. Någon utsikt att genom försäljning på annat sätt, t. ex. efter

styckning i mindre lotter, uppnå högre belopp funnes nämligen icke.

Ytterligare skäl för antagandet av detta anbud vore, att hela den till

jordbruk otjänliga delen av övningsfältet avsåges i anbudet, varigenom

alla svårigheter för realiserandet av denna del undginges, samt att det

ur allmän synpunkt måste synas tilltalande, att ifrågavarande två byggnader

komme till nyttig användning. Såsom villkor för försäljningen

borde föreskrivas, bland annat, att en å det fordom till Södra Sanna

hörande området befintlig källa skulle vidmakthållas av köparen, med

rätt för ägare och brukare i nämnda by att använda densamma, samt

att kronans å det upplåtna området befintliga byggnader, som ej inginge

i köpet, skulle, om så erfordrades, få kvarstå på platsen utan avgift.

Såsom ovan anmärkts, hava utredningsmännen avstyrkt antagande

av en del av de inkomna anbuden. Av de sålunda avstyrkta anbuden

avse de flesta delar av grusåsarna, vilka föreslagits skola tills vidare

bibehållas i kronans ägo. Några anbud avstyrkas, enär andra anbud å

samma områden förordats, och ett anbud avstyrkes till följd av å området

befintliga fornlämningar.

Vad slcjutbaneomrädet angår, hava utredningsmännen meddelat, att

detta är delvis avröjt och planerat samt i övrigt bevuxet med 20-årig,

rätt jämn ungskog. Jordmånen är grund lermylla på ler- och sandbotten.

Då områdets användande till skjutbana är förenat med mycket

stor risk — statsverket har de senare åren måst erlägga avsevärda

ersättningar för banans begagnande — hava utredningsmännen ansett

dess upplåtande för detta ändamål icke böra ifrågakomma, utan hava de

föreslagit, att detsamma försäljes såsom en jordbrukslägenhet. Området

har av utredningsmännen åsätta ett värde av 1,600 kronor. Något

köpeanbud å detsamma föreligger icke.

I fråga om kronans ä mötesplatsen befintliga byggnader hava utredningsmännen

ansett, att försäljningen av desamma borde äga rum först

efter överlåtandet av jordlotterna, då en del av de nya jordägarna

kunde antagas bliva spekulanter, varigenom ett högre salupris borde

kunna ernås. Utredningsmännen hava dock ansett sig böra framhålla,

att många av trähusen, särskilt stallskjul, mathallar och lägerhyddor,

gå eu hastig försämring och värdeminskning till mötes genom fukt och röta.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 42.

Utredningsmännen hava sammanfattat sitt förslag i fråga om Sannaheds

användning i följande tablå.

Areal

hektar.

V ärde

kronor.

Försäljning till Humla kommun........................................................

90.8670

40,000

> > officerskåren vid Livregementets grenadjärer..............

0.7 7 SO

773

—

s j underofficerskåren vid d:o..........................................

0.537 0

322

20

j » 8. k. kronotorpare m. fl..............................................

35.6610

19,406

10

> av skjutbanan ............................................................

6.5274

1,600

—

Healisations värdet av staten tillhöriga, till försäljning avsedda bygg- nader, med undantag av officerspaviljongen och sjukhuset, som ingå

i den föreslagna försäljningen till Humla kommun........................

33,510

—

—

Värdet av grusåsen och sandgroparna, som föreslagits att tills vidare

bibehållas i statens ägo, 14,608 har å i medeltal 1,000 kr. pr har...

14.6080

14,608

—

Områden innehållande fornlämningar, föreslagna" att bibehållas i statens

ägo .....................................................................................

0.1950

—

—

Gemensamma mindre vägar, föreslagna att bibehållas i statens ägo ..

0.3220

—

—

Summa

149.4904

110,219 |30

Härifrån avgår värdet av två servitut, rätt till mulbete och grustäkt, varav det förstnämnda

eller betesrätten uppskattats till ett värde av 12,000 kronor.

Med underdånig skrivelse den 28 februari 1914 har arméförvaltningens

fortifikationsdepartement överlämnat förenämnda utredning och

därvid anfört huvudsakligen följande:

Vad de å mötesplatsen vilande servituten anginge, syntes det av

utredningsmännen angivna värdet av betesrätten väl högt. Byamännens

rätt borde nämligen bedömas efter förhållanden, som skulle råda,

därest den servitutsbelastade marken fortfarande begagnades såsom

övningsfält. För att komma i tillfälle att framhålla och utveckla de skäl,

som förelåge för lösesummans bestämmande till ett mindre samt på

samma gång rimligt och skäligt belopp, borde frågan om betesrättsservitutets

avlösande lämpligen göras till föremål för domstols prövning

enligt 7 § i lagen den 14 juni 1907 om servitut. Sådant förfarande

vore även att förorda med hänsyn till mängden av rättsägare, med

vilka underhandlingar i syfte att åstadkomma frivillig överenskommelse

skulle bliva alltför långvariga och besvärliga, utan att kanske syftet

ändå skulle uppnås. Det i nämnda lagrum angivna skäl för servitutets

avlösning, eller att nyttan därav vore ringa i förhållande till den tunga,

Yttrande av

armé förvaltningens

fortifikationsdepartement.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 42.

som därav vid fastighetens bruk uppkomme, kunde dock näppeligen

anses föreligga, förr än någon förändring i dispositionen av den servitutsbesvärade

fastigheten inträtt. Frågan syntes därför ej lämpligen böra

anhängiggöras, förr än fastigheten eller åtminstone någon del därav

försålts. Emellertid vore de anbud, som å delar av mötesplatsen nu

förelåge, avgivna under förbehåll, att anbudsgivarna erhölle marken fri

från servitutet. Denna fordran syntes lämpligen kunna, i den mån

servitutet icke vid försäljning blivit inlöst, uppfyllas genom villkor i

blivande köpekontrakt om skyldighet för säljaren att frigöra den försålda

fastigheten från servitutet eller ersätta köparen kostnaden därför. De

kostnader, som föranleddes av servitutsavlösningen, borde gäldas av

försäljningsbeloppen.

1 fråga om den byamännen förbehållna rätten till grustäkt ansåge sig

fortifikationsdepartementet böra biträda utredningsmännens förslag, att den

egentliga grusåsen och sandgroparna tillsvidare bibehölles i statens ägo.

Om emellertid tillfälle skulle yppa sig att på ett för Kungl. Maj:t och

kronan förmånligt sätt försälja jämväl sistnämnda ägoområden, av vilka

för närvarande genom grusförsäljning någon inkomst tillkomme arrende-,

jordskylds- och tomtöresmedlen, torde nådigt bemyndigande till försäljning

redan nu meddelas fortifikationsdepartementet under förbehåll av

Kungl. Maj:ts godkännande av blivande köpeavtal.

Ännu ett servitut ledde sitt ursprung från 1815 års kontrakt, nämligen

den i 9 punkten »Jan Larsson i Södra Sanna och hans efterkommande

tillerkända rättighet till begagnande av eu källa, som aldrig skall

igenfyllas, utan ständigt vidmakthållas». Denna rätt skulle, enligt utredningsmännens

förslag, tillgodoses genom förbehåll i köpekontrakt,

varigenom marken, där källan funnes, försåldes. Denna mark innefattades

i ett av Kumla kommun avgivet köpeanbud. Fortifikationsdepartementet

ansåge sig böra biträda utredningsmännens förslag såväl härutinnan

som i avseende å uttryckligt omnämnande i blivande köpekontrakt, att

det från f. d. löjtnantsbostället 1 mantal Rala n:r 1 undantagna, till Livregementets

husarers disposition ställda området icke inginge i köpet.

Enligt utredningsmännens förslag skulle vissa delar av övningsfältet

undantagas från försäljning, nämligen dels områden om tillhopa 1,950

kvadratmeter, omfattande fornlämningar, dels ock 3,220 kvadratmeter,

utgörande gemensamma mindre vägar. Häremot hade fortifikationsdepartementet

icke något att erinra. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

hade av Kungl. Majrts befallningshavande blivit underrättad

om befintligheten av ifrågavarande fornlämningar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung1. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 42.

Den uppmätning och indelning av mötesplatsen, som av utredningsmännen

verkställts, vore enligt fortifikationsdepartementets mening desto

mera beaktansvärd, som den kunnat företagas i sammanhang med

underhandlingar om försäljning, vilka medfört fullt antagliga och för

Kungl. Maj:t och kronan förmånliga köpeanbud. Att, såsom nu genom

Rumla kommuns anbud, kunna på eu gång till skäligt pris avyttra

största delen av mötesplatsen och därtill de områden, som eljest med

hänsyn till markens beskaffenhet skulle för spekulanter i allmänhet vara

minst begärliga, syntes fortifikationsdepartementet synnerligen fördelaktigt.

Genom antagandet av officers- och underofficerskårernas anbud

å de områden, varå kårerna tillhöriga byggnader vore uppförda, undginge

kronan risken att nödgas till dessa kårer utgiva ersättning för förlust

vid byggnadernas försäljning under villkor, att desamma skulle från

byggnadsplats^} bortföras; och ej annat än tillfredsställande vore, att de

nuvarande arrendatorerna kunnat avgiva antagliga anbud å de områden,

de nu brukade, med tillägg av annan mark, så att de var för sig kunde

erhålla ett eget hem med jordbruk av lämplig omfattning. Med hänsyn

härtill och på grund av vad utredningsmännen anfört, ansåge sig fortifikationsdepartementet

böra på det livligaste tillstyrka de föreliggande

anbudens antagande.

Vad skjutbaneområdet anginge, ansåge fortifikationsdepartementet,

att då detta område, vilket icke berördes av något servitut och varå

Kungl. Maj:t och kronan hade lagfart, enligt utredningsmännens utlåtande

vore odlingsbart och lämpligt till en jordbrukslägenhet, detsamma

borde försäljas och minimipriset bestämmas till det av utredningsmännen

föreslagna beloppet, 1,600 kronor. Självfallet borde, därest

försäljning bestämdes, från området bortföras där befintliga skjutskärmar

och dylik material. 1 särskild skrivelse den 13 februari 1914 hade

också sekundchefen för Livregementets grenadjärer gjort framställning

om försäljning härav, nämligen 2 makadamskärmar, blindering, rikochettskärmar,

4 stycken bländningår och ett staket, varmed banan vore inhägnad.

Arméfördelningschefen hade tillstyrkt framställningen och tilllika

angivit försäljningsvärdet av omförmälda föremål till minst 1,000

kronor. Åven om ej detta pris kunde erhållas, ansåge fortifikationsdepartementet

försäljning böra ske å offentlig auktion, som i förevarande

fall syntes bäst ägnad att åstadkomma högsta möjliga anbud.

Vidkommande slutligen ä mötesplatsen befintliga, Kungl. Maj:t och

kronan tillhöriga byggnader, som av utredningsmännen förtecknats och

värderats, syntes nådigt bemyndigande även till dessas försäljning böra

fortifikationsdepartementet meddelas. Två av dessa byggnader, nämligen

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. M höft. (Nr 4.2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 42.

sjukhuset, värderat till 4,500 kronor, och oflicerspaviljongen, värderad

till 5,000 kronor, innefattades i det av Rumla kommun avgivna köpeanbudet.

Uti särskilda skrivelser av den 30 januari och den 25 februari

1914 hade sekundchefen för Livregementets grenadjärer föreslagit,

att följande byggnader, vilka för vidmakthållande fordrade ganska avsevärda

och dyrbara reparationer och vilka icke syntes kunna få vidare

användning för kronans räkning, måtte försäljas till minst nedanangivna

pris, nämligen:

3 mathallar ................................................

2 latrinbyggnader ..................................

5 tvättställ..................................................

1 gymnastikställning ...............................

2 vedbodar...................................................

3 proviantbodar, den ena med källare

1 persedelbod .........................................

2 ammunitionsbodar................................

5 stallar i husarlägret..........................

kronor 1,200: —

» 200: —

)> 100: —

» 75: —

» 200: —

» 200: —

» 100: —

» 40: —

» 1,250: —

I sistnämnda belopp hade ej inräknats värdet av 425 i stallarna befintliga

järnkrubbor, vilka enligt sekundchefens mening borde särskilt

försäljas och betinga ett lägsta pris av en krona stycket. De av utredningsmännen

å omförmälta byggnader satta försäljningsvärden sammanstämde

i huvudsak med de av sekundchefen föreslagna minimipris med

undantag likväl för mathallarna och stallarna, som av utredningsmännen

upptagits till respektive 1,500 kronor och 2,000 kronor, vilket sistnämnda

belopp dock omfattade jämväl värdet av järnkrubborna.

Chefen för fjärde arméfördelningen hade tillstyrkt försäljning av

ovan uppräknade byggnader samt icke haft något att erinra mot de

angivna, av sekundchefen föreslagna minimiprisen. Jämväl fortifikationsdepartementet

ansåge sig böra tillstyrka försäljning av dessa byggnader.

Beträffande övriga i utredningsmännens förteckning upptagna byggnader

hade fortifikationsdepartementet beslutat flytta ett av kokhusen

till Svea livgardes kasernetablissemang. Enligt departementets beslut

den 22 mars 1913 användes för närvarande gevärsförrådsbyggnaden till

förvaring av sjukvårdsmateriel. Under det att de övriga byggnaderna,

vilka icke syntes kunna komma till användning för Kung]. Maj:t och

kronans räkning, enligt fortifikationsdepartementets mening snarast möjligt

borde till undvikande av underhållskostnader försäljas, syntes med försäljning

av gevärs förrådet böra tillsvidare anstå, inen likväl redan nu

nådigt bemyndigande till försäljningen erhållas, på det att sådan måtte

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 42.

kunna löretagas omedelbart efter det behovet av byggnaden för sjukvård

smaterielens förvarande upphört.

\ ärdet å kronan tillhöriga, till försäljning avsedda byggnader, med

undantag av officerspaviljongen och sjukhuset, vilket värde av utredningsmännen

satts till 33,510 kronor, ansåge fortifikationsdepartementet böra

minskas till 32,785 kronor.

Försäljningssummorna för mark och byggnader efter avdrag av kostnader

för servitutsavlösning och andra försäljningskostnader, däri inberäknade

utgifter för den nu verkställda utredningen, ansåge fortifikationsdepartementet

böra tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål.

Uti infordrat underdånigt utlåtande den 6 mars 1914 har domän- Domänstyrelsen

meddelat, _ att sedan den del av förra löjtnantsbostället Raja

n:r 1, som förut disponerats av Livregementets husarer, genom Kungl. " * an 6

Maj:ts beslut den 18 juli 1912 återställts till vård och förvaltning av

domänstyrelsen efter slutet av 1912 års vapenövningar, samma område

övertagits av egendomens arrendator till brukning.

Det föreliggande förslaget till användning av Sannahed svnes Departementsmig

innebära en lycklig lösning av denna fråga, i det därigenom" be- chefenhörig

hänsyn tagits till statsverkets intresse att återfå så mycket som

möjligt av sina på platsen nedlagda kostnader, på samma gång som de

enskilda personer, vilka med vederbörligt tillstånd å övningsfältet uppfört

byggnader, i största möjliga utsträckning beredes tillfälle att erhålla

egna hem.

Då emellertid all exploatering av större delen utav övningsfältet

för närvarande hindras genom det därå vilande betesrättsservitutet,

måste givetvis detta avlyftas från marken. Kostnaderna härför hava av

utredningsmännen beräknats till 12,000 kronor. Då fortifikationsdepartementet

ansett detta belopp väl högt tilltaget, torde man kunna motse,

att berörda kostnader åtminstone icke komma att överstiga nämnda

belopp. Det synes bliva nödvändigt, att kronan, innan marken förpjes,

föranstaltar om servitutets avlösning. Fortifikationsdepartementet

torde erhålla uppdrag att vidtaga härför erforderliga åtgärder, eventuellt

att mot ägarna av de servitutsberättigade fastigheterna anhängiggöra

talan om avlösningen under åberopande av den förändring i fråga om

markens användande, som det nu framställda förslaget innebär. Kostnaderna

för servitutets avlösande torde kunna förskjutas för att sedermera

ersättas av inflytande försäljningsmedel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 42.

I fråga om den byamännen förbehållna rätten till grustäkt bär

fortifikationsdepartementet visserligen biträtt utredningsmännens förslag,

att den egentliga grusåsen och sandgroparna tills vidare skola bibehållas

i statens ägo, men samtidigt hemställt, att bemyndigande redan

nu skulle lämnas att försälja ifrågavarande områden under förbehåll av

Kungl. Maj:ts godkännande, därest lämpligt tillfälle därtill skulle yppa

sig. Sistnämnda hemställan kan jag dock icke biträda, utan anser jag

frågan om eventuell försäljning av berörda områden för närvarande icke

böra upptagas till prövning.

Värdet av de å mötesplatsen befintliga, kronan tillhöriga byggnader,

vilka icke äro avsedda att försäljas samtidigt med marken, har

av utredningsmännen uppskattats till 33,510 kronor. Fortifikationsdepartementet

har däremot, i likhet med de militära myndigheterna, ansett

värdet av dessa byggnader, vilka måste rivas och bortflyttas från

platsen, böra upptagas till ett något lägre belopp, nämligen sammanlagt

32,785 kronor. Försiktigheten torde bjuda, att minimipriset bestämmes

till sistnämnda belopp, som ju endast obetydligt understiger

utredningsmännens värdering, i synnerhet som den möjligheten ej är

utesluten, att byggnaderna komma att något minskas i värde, innan en

försäljning kommer till stånd. Självfallet bör försäljning ske endast i

den mån, byggnaderna ej behöva tagas i anspråk för lantförsvarets

behov. Härtill kommer det belopp, som kan komma att inflyta genom

försäljning av anläggningarna på skjutbanan. Detta har av militärmyndigheterna

beräknats till 1,000 kronor, medan fortifikationsdepartementet

ansett det ovisst, om detta pris kan erhållas, och föreslagit anläggningarnas

försäljning å offentlig auktion utan fastslående av visst nnnimipris.

Emellertid anser jag, att försäljningen av berörda anläggningar

med säkerhet kan beräknas inbringa ett belopp av åtminstone 500 kronor.

I övrigt har utredningsmännens förslag eller fortifikationsdepartementets

yttrande däröver icke synts mig giva anledning till erinran.

De belopp, som, enligt vad jag här anfört, kunna beräknas komma

att inflyta genom den nu ifrågasatta försäljningen, äro följande:

för försäljning av mark och byggnader till Rumla

kommun....................................... kronor 40,000: —

» o )) mark till officers- och under
officerskårerna

vid Livregementets

grenadjärer ............... » 1,095: 20

» » » mark till s. k. kronotorpare » 19,406: 10

Transport kronor 60,501: 30

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 42.

Transport kronor 60,501:30

för försäljning av skjutbanan .......................................... » 1,600: —

» » » staten tillhöriga byggnader utom

dem, som skulle säljas till

Kumla kommun ........................ » • 32,785: —

» » » anläggningarna å skjutbanan......... »_500: —

Summa kronor 95,386: 30

Härifrån avgå dock kostnaderna för avlösande av omförmälda betesrättsservitut,

vilka beräknats till högst 12,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det Eders Kungl.

Magt täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att Livregementets grenadjärers och Livregementets husarers förutvarande

övningsfält Sannahed — med undantag av dels ett område om

14.6080 hektar, omfattande en grusås och sandgropar, dels områden om

0.1950 hektar, innefattande fornlämningar, och dels gemensamma vägar

till en areal av 0.3220 hektar — ävensom den till övningsfältet hörande

skjutbanan må jämte de å övningsfältet och skjutbanan befintliga byggnader

och övriga anläggningar försäljas i enlighet med den av mig förordade

planen för belopp, som tillhopa ej understiga 95,386 kronor

30 öre; dock att, därest någon byggnad fortfarande behöver tagas i

anspråk för lantförsvarets behov, nämnda belopp må minskas med vad

som motsvarar värdet å sådan byggnad,

samt att vad genom denna försäljning inflyter må, efter avdragav

kostnader för uppmätning och värdering av mötesplatsen och för

avlösning av därå vilande betesrättsservitut samt andra kostnader i och

för försäljningen, tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Magt Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Harald Wiens.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:80 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Livregementets grenadjärers och Livregementets husarers förutvarande ö a1 i texten
  2. JoU 1915:27 Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående försäljning av Livregementets grenadjärers och Livregementets husarers förutvarande övningsfält S a1 i texten