Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar m. in

1915-03-05 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:50, Angående anslag till vissa byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 50.

1

Nr 50.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

anslag till vissa byggnader och anläggningar vid statens

trafikerade järnvägar m. in.; given Stockholms slott den

5 mars 1915.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj: t härmed föreslå riksdagen att

dels till vissa byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar för år 1916 anvisa ett belopp av 480,000 kronor;

dels ock besluta, att det i statsverkspropositionen bland inkomsterna

upptagna överskott av statens järnvägar skall höjas med 500,000 kronor

eller till 22,500,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1915, 1 samt. 42 höft. (Nr 50.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 50.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcike,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

I skrivelse den 21 oktober 1914 gjorde järnvägsstyrelsen framställning

om äskande av anslag för år 1916 till nya byggnader och anläggningar

vid statens trafikerade järnvägar till ett sammanlagt belopp

av 4,829,200 kronor. Av detta belopp avsågo 4,099,200 kronor förut

ej beslutade nybyggnader och anläggningar samt återstoden, 730,000

kronor, fortsättning av sådana arbeten, vilkas utförande redan beslutats.

Vid anmälande av dessa anslagskrav den 14 januari 1915 liemställds

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att anvisa visst belopp

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 50.

till utförande av nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar, varemot jag beträffande anslag till fullföljande av redan beslutade

arbeten anmälde min avsikt att under riksdagens lopp hos

Kungl. Maj:t göra särskild framställning därom.

Sedan utredning ägt rum beträffande möjligheten att nedsätta sistberörda

anslagskrav, ber jag att nu få ånyo anmäla detsamma.

Ifrågavarande belopp, 730,000 kronor, skulle enligt, järnvägsstyrelsens

förslag användas till fortsättande av följande redan beslutade

arbeten, nämligen:

vid centralverkstaden i Örebro:

uppförande av spårväxelverkstad, verkstadsbyggnad för vagn verkstad en,

innehållande smedja, fjäderverkstad, babbitsgjuteri, anordningar för

riktning och betoning av vagnbeklädnadsplåt m. m. samt vissa

spåranordningar ......................................................... kronor 230,000: —

vid bangården i Hässleholm:

utvidgning av spårsystemet och uppförande av om
lastningsskjul.

............................................................... » 100,000: —

vid bangården i Norrköping:

ombyggnad och utvidgning av spårsystemet.............. » 400,000: —

Summa kronor 730,000: —

Vidkommande först anläggningarna vid. centralverkstaden i Örebro

begärde järnvägsstyrelsen i skrivelse den 23 oktober 1913, som finnes

återgiven i statsverkspropositionen till 1914 års första riksdag, för år

1915 för detta ändamål ett belopp av 530,000 kronor att användas

sålunda:

till spårväxelverkstaden ................................................. kronor 290,000: —-

3> verkstadsbyggnaden................................................. » 130,000: —

3) spåranordningarna ...................................................... .» 110,000:—-

Summa kronor 530,000: —

1 enlighet med Kungl. Mnj:t,s framställning i ämnet, som förutsatte,

att anslaget skulle fördelas på två år, beviljade 1914 års

senare riksdag för år 1915 endast 300,000 kronor för angivna ändamål.

Återstoden, 230,000 kronor, var alltså avsedd att äskas av innevarande

års riksdag.

Fullföljande

av förut beslutade

arbeten

vid statens

trafikerade

järnvägar.

Centralverkstaden

i

Örebro.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bangården i

Hässleholm.

Bangården i

Norrköping.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 50.

Beträffande det ofrånkomliga behovet av dessa anläggningar tillåter

jag mig hänvisa till vad därom anförts av järnvägsstyrelsen i dess sistberörda

skrivelse och av föredragande departementschefen vid avlåtande

av statsverkspropositionen till 1914 års förra riksdag. Här torde vara

tillfyllest att erinra, att enligt planen ifrågavarande spårväxelverkstad

skulle påbörjas under år 1915 och vara färdig inom sådan tid, att

hela tillverkningen av 1917 års behov av spårväxelmateriel skulle

kunna förläggas till denna centralverkstad. Detta ansågs så mycket

mera angeläget, som de föreslagna stora bangårdsombyggnaderna i

Stockholm, Göteborg och Malmö samt de planerade dubbelspåranläggningarna

komme att framkalla ökat behov av dylik materiel och följaktligen

också kräva ökat utrymme för tillverkningen därav.

Då den sålunda uppgjorda planen icke lärer kunna frångås utan

risk, att tillverkningen av erforderlig spårväxelmateriel försenas, anser

jag mig icke böra föreslå en sådan åtgärd.

Efter vad jag av järnvägsstyrelsen inhämtat, kan emellertid anslagsbeloppet

för år 1916 nedbringas till 130,000 kronor, utan att förenämnda

plan rubbas. Med anläggande av spår för uppställning av

vagnar jämte en del andra i samband med ifrågavarande anläggningar

stående arbeten skulle nämligen utan olägenhet kunna anstå till år 1917,

för vilket år återstående 100,000 kronor alltså torde böra anvisas.

Vad därefter angår utvidgning av sparsystemet och uppförande av

omlastning sskjul vid hangården i Hässleholm, gjorde järnvägsstyrelsen i

skrivelsen den 23 oktober 1913 framställning om anvisande för år 1915

av hela det därför erforderliga beloppet, 429,000 kronor.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t, som fann, att anslaget

utan olägenhet för arbetenas fullföljande kunde för år 1915 begränsas

till 329,000 kronor, beviljade emellertid 1914 års senare riksdag allenast

sistnämnda belopp för ändamålet.

På sätt järnvägsstyrelsen i nyssnämnda skrivelse framhållit, är behovet

av ifrågavarande utvidgning av Hässleholms bangård, där bristen

på utrymme i hög grad gör sig gällande, samt av omlastningsanordningarna

därstädes synnerligen trängande. Med hänsyn härtill torde ett

uppskov med dessa arbeten lämpligen icke kunna ifrågasättas, varför

jag anser mig böra tillstyrka, att förenämnda, för dessa arbeten ytterligare

behövliga belopp, 100,000 kronor, äskas av nu pågående riksdag.

Vidkommande slutligen ombyggnad och utvidgning av sparsystemet

vid hangården i Norrköping anhöll järnvägsstyrelsen i nämnda skrivelse

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 50.

den 23 oktober 1913 jämväl om äskande av medel till detta ändamål.

Järnvägsstyrelsen anförde därvid följande:

»Sedan under år 1907 beslut angående anläggande av eu ny statsbana från

Järna över Nyköping till Norrköping blivit fattat, upptog styrelsen samma år

underhandlingar med Norrköpings stadsfullmäktige rörande den ombyggnad och

utvidgning av dervarande bangård, som kunde bliva erforderlig i samband med

den nya järnvägens inledande till stationen. Dessa förhandlingar ledde år 1909

till framläggandet av ett förslag till utvidgade och delvis nya bangårdsanordningar

i Norrköping med person- och godsbangårdarna bibehållna å nuvarande

platser, men med ranger- och uppställningsbangardarna utflyttade till ett område,

beläget utefter huvudspåret å sträckan mellan huvudbangården och Ingelstads

hållplats. Detta bangårdsförslag bearbetades inom styrelsen, varefter underhandlingar

år 1911 ånyo upptogos med Norrköpings stadsfullmäktige rörande

det sålunda omarbetade förslaget. Yid dessa förhandlingar, som avslutades i

början av år 1913, har full enighet uppnåtts mellan representanterna för statens

järnvägar och de för Norrköpings stad utsedda delegerade beträffande såväl de

i styrelsens förslag angivna bangårdsanordningarna som de i sammanhang därmed

ifrågasatta markupplåtelserna.

Omfattningen av det spårsystem och övriga anordningar å bangarden, som

nu föreslås till utförande, har bestämts med hänsyn ej allenast till den ökade

rörelse, som förväntas uppkomma efter Järna—Nyköping—Norrköpings-banans

fullbordan, utan även till den stegring i trafiken, som under senaste år ägt rum

och allt fortfarande torde komma att fortgå, särskilt sedan Norrköpings nya

hamnanläggningar söder om Motala ström blivit färdiga och det nya anslutningsspåret

till dessa tagits i bruk. Sedan år 1906 har någon utvidgning av spårsystemet

å bangården icke verkställts, vadan redan för nuvarande förhållanden

bangårdens utrymmen äro alltför knappa. Särskilt kräves utvidgning av det för

vagnrangering och vagnuppställning avsedda spårutrymmet. Antalet till- och avkopplade

vagnar utgjorde i medeltal per dag år 1906 — 253 stycken och år 1911

— 301 stycken. Härförutom har bangårdsförslaget upprättats med fästat avseende

å möjliggörandet av obehindrad anslutning till stationen av dubbelspår

söderifrån, då styrelsen, på sätt närmare framgår av samtidigt härmed avgiven

framställning härom, föreslår, att sådan dubbelspårsanordning måtte komma till

stånd inom de närmaste åren. .

De för den ifrågasatta bangårdsomändringens utförande behövliga markområdena

skola kostnadsfritt tillhandahållas statens järnvägar dels på grund av

Norrköpings stads och Östergötlands läns landstings åtaganden genom beslut år

1907 för Järna—Norrköping-banan och dess inledande å Norrköpings station,

dels på grund av Norrköpings stadsfullmäktiges beslut av den 24-november 1904

och den 7 september 1905, enligt vilka sistnämnda beslut vissa staden tillhöriga,

öster om nuvarande bangården belägna områden om sammanlagt cirka 35,000

kv.-meter skulle upplåtas till statens järnvägar under villkor, att statens järnvägar

bekostade uppförandet av en gatubro över järnvägen i Norra Kungsgatans förlängning.

För angivna gatubros uppförande beviljade redan 1906 års riksdag

erforderliga medel, 50,000 kronor, men har härmed hittills fått anstå i avvaktan

på bangårdsfrågans lösning.

Genomförandet av det föreliggande bangårdsförslaget, oberaknat kostnader

för sagda vägbro, för vilken anslag redan finnes, har beräknats draga eu kostnad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 50.

av 1,025,000 kronor. Av denna summa bör för förändring av befintliga anläggningar

och utförande av sådana arbeten, som ej öka statsbanans kapitalvärde,

av underhållsmedel utgå 160,000 kronor. För bestridande av nybyggnadskostnaden,

865,000 kronor, finnas tillgängliga 465,000 kronor, utgörande den för bangårdens

utvidgning i samband med statsbanans Järna—Nyköping—Norrköping indragande

till stationen beräknade kostnaden och vilket belopp intagits i det för

nämnda statsbanebyggnad beviljade anslaget. Återstående kostnad, 400,000 kronor,

erfordras sålunda som anslag för förslagets genomförande.»

Anslag till ifrågavarande företag, som, på sätt av denna järnvägsstyrelsens

skrivelse framgår, måste anses i hög grad av behovet påkallat,

äskades emellertid icke av Kungl. Maj:t hos 1914 års riksdag,

men detta berodde, enligt vad föredragande departementschefen vid

statsverkspropositionen avlåtande till årets förra riksdag anförde, allenast

därpå, att, då av den beräknade kostnaden för arbetet, 1,025,000

kronor, tillhopa 625,000 kronor av underhållsmedel och anslag till statsbanan

Järna—Norrköping redan funnos tillgängliga, arbetena syntes i

betydande utsträckning kunna igångsättas, utan att något anslag för

ändamålet behövde upptagas i 1915 års riksstat.

Enär arbetet emellertid nu fortskridit så lånad, att anslag-et i fråa:a

av järnvägsstyrelsen ansetts erforderligt år 1916, har styrelsen i förberörda

skrivelse den 21 oktober 1914 anhållit, att det under år 1916

måtte ställas till styrelsens förfogande.

Då ombyggnaden och utvidgningen av spårsystemet å ifrågavarande

bangård delvis utföres i samband med inledandet å bangården

av den under byggnad varande statsbanan Järna—Norrköping, lärer

det icke lämpligen kunna ifrågasättas — därest arbetena skola kunna

bed rivas i ett sammanhang — att beviljandet av anslaget i sin helhet

framskjutes ännu ett år. Efter samråd med chefen för järnvägsstyrelsen

har jag emellertid kommit till det resultat, att möjlighet förefinnes

att i viss mån framflytta slutförandet av dessa bangårdsarbeten och

till n ågon del förskottsvis bestrida utgifterna för desamma med de till

styrelsens förfogande ställda, för ovannämnda statsbanebyggnad avsedda

medel. Det för år 1916 för ändamålet erforderliga beloppet skulle på

grund härav kunna begränsas till 250,000 kronor. Under förutsättning

att detta belopp nu beviljas, skulle alltså 150,000 kronor återstå att

anvisa för år 1917.

I händelse av bifall till vad jag härovan föreslagit, skulle alltså

för fullfölj ande av redan beslutade arbeten, vilka äro av natur att böra

hänföras under anslagstiteln »nya byggnader och anläggningar vid statens

trafikerade järnvägar», för år 1916 erfordras ett belopp av sam
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 50. 7

manlagt 480,000 kronor eller 250,000 kronor mindre än järnvägsstyrelsen

föreslagit.

I detta sammanhang tillåter jag mig här till behandling upptaga en

annan fråga.

Enligt 20 § av lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension

för tjänstemän vid statens järn vägai- och 22 § i nådiga kungörelsen

samma dag med övergångsbestämmelser till lagen skall av statens järnvägars

trafikmedel årligen gäldas så stor del av utgående pensioner,

som den i 19 § av lagen omförmälda fond enligt matematisk utredning

ej är i stånd till att bestrida.

I skrivelse den 28 november 1914 med förslag till beräkningav

den behållna inkomst av statens järnvägar, som borde upptagas i riksstaten

för år 1916, har järnvägsstyrelsen hemställt, att utöver det

belopp, som enligt av styrelsen föranstaltad utredning i detta hänseende

skulle av trafikmedel utbetalas för år 1916, eller 1,632,000 kronor,

ytterligare ett belopp av 500,000 kronor måtte för samma år av trafikmedel

överföras till nämnda pensionsfond, vilket belopp skulle inräknas

bland statens järnvägars driftkostnader.

Med avseende å denna fråga ber jag få erinra, att riksdagen

i skrivelse den 31 maj 1910 anmärkt, att det belopp, vartill samtliga

pensionskostnader framdeles skulle komma att uppgå, därest ej åtgärder

vidtoges att låta den närvarande tiden bestrida mer än de faktiskt utgående

pensionerna, skulle bliva så stort, att riksdagen ansett sig böra

hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag i ärendet, omfattande

all statens järnvägars ordinarie personal, såväl den nu anställda

som den, vilken efter den ifrågavarande pensionslagens trädande

i kraft vinner anställning vid statsbanorna.

Riksdagen ansåg sig dock härvid böra skilja mellan, å ena sidan,

de statens pensionskostnader, som kunna anses vara en naturlig följd

av personalens pensionering enligt den vid bestämmandet av storleken

av personalens pensionsavgifter antagna principen, att staten vid normal

pensionering skulle betala ungefär det dubbla av personalens bidrag,

och, å andra sidan, den brist i pensionsfondens tillgodohavande,

som med nämnda utgångspunkt enligt gjorda beräkningar torde förefiunas.

Under det att riksdagen ej ansett sig böra föreslå några åtgärder

med avseende på den förra delen av pensionskostnaden, fann

Ifrågasatt

överförande

av trafikmedel

till staten i

järnvägars

pensionsfond.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 60.

riksdagen den senast angivna bristen vara av sådan natur, att någon

tvekan ej torde förefinnas rörande olämpligheten av, att den kastades på

framtiden, utan att densamma småningom borde avbetalas.

En sådan avbetalning kunde enligt riksdagens mening äga rum

på olika sätt, och även i detta avseende ansåge riksdagen, att eii utredning

lämpligen borde verkställas av Kungl. Maj:t och förslag i ämnet

framläggas för riksdagen. Dock var riksdagen av den åsikten,

att början av bristens amortering ej längre kunde uppskjutas.

Enligt approximativa beräkningar, som riksdagen låtit verkställa,

hade befunnits, att för avamortering av den beräknade bristen lämpligen

borde för år 1911 av trafikmedel såsom ytterligare bidrag till pensionskostnaderna

avsättas ett belopp av 500,000 kronor. Riksdagen

beslöt därför, att till den i 19 § av lagen angående rätt till pension

för tjänstemän vid statens järnvägar omförmälda fond skulle, utöver

vad som enligt 20 § i lagen kunde komma att till bestridande av pensioneringskostnaden

utgå av trafikmedel, för år 1911 av sådana medel

överföras ett belopp av 500,000 kronor. Därjämte anhöll riksdagen,

att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning, i vad mån åtgärder lämpligen

borde vidtagas för åvägabringande av eu jämnare fördelning av

utgifterna dels för täckande av den del av pensioneringskostnaden, för

vilken nyssnämnda fond enligt av riksdagen angivna grunder borde

anses svara, dels och eventuellt för bestridande av ifrågavarande pensionering

i övrigt, samt till riksdagen inkomma med de förslag, vartill ifrågavarande

utredning kunde föranleda.

Sedermera har Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 16 december

1910 anbefallt statskontoret att med biträde av högst två sakkunniga,

dem statskontoret skulle äga tillkalla, verkställa den i riksdagens skrivelse

avsedda utredning samt att därefter, sedan fullmäktige i riksgäldskontor

beretts tillfälle att yttra sig i ärendet, till Kungl. Maj:t inkomma

med yttrande och förslag i ämnet.

Jämväl riksdagarna 1911 —1913 samt 1914 års senare riksdag hava

beslutat, att till omförmälda fond, utöver vad som enligt § 20 av ovannämnda

lag kunde komma att till bestridande av pensioneringskostnaden

utgå av trafikmedel, av sådana medel överföra för vart och ett av

åren 1912, 1913, 1914 och 1915 ett belopp av 500,000 kronor.

Den i ärendet anbefallda utredningen har numera verkställts av

statskontoret. Enligt dess i ämnet utarbetade förslag skulle betydande

belopp årligen avsättas av trafikmedel och ingå uti ifrågavarande

pensionsfond för amortering av brist i fonden. . Statskontorets

förslag har remitterats till järnvägsstyrelsen för avgivande av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 50.

utlåtande, vilket dock, enligt vad jag inhämtat, ej är att förvänta under

nu pågående riksdag.

Vid tidigare beräkningar i ämnet har man utgått från, att ur nämnda

fond skulle kunna bestridas 22,i % av hela kostnaden för pensionering av

statens järnvägars ordinarie personal, ävensom att de uti 1910 års pensionslag

bestämda pensionsavgifterna skulle, i likhet med vad som i

allmänhet beräknats vid ordnandet av det övriga civila pensionsväsendet,

täcka ungefär en tredjedel av berörda kostnad.

En utav sakkunnig person, filosofie doktorn E. Fagerholm, på uppdrag

av järnvägsstyrelsen nyligen verkställd utredning har emellertid,

enligt vad som meddelats mig, givit till resultat, att fonden kan bestrida

27 % av hela pensionskostnaden i stället för de i sådant hänseende

förut beräknade" 22,i %. Samtidigt har man dock funnit, att de nu

utgående pensionsavgifterna i verkligheten kunna täcka allenast 27,4 %

av denna kostnad i stället för, såsom förut antagits, 33,3 %.

Jag har mig bekant, att man inom järnvägsstyrelsen anser det

kunna ifrågasättas, huruvida tillräckliga skäl föreligga att fortgå på den

inslagna vägen att genom årliga avsättningar stärka pensionsfonden,

eller om man ej bör ordna saken på annat sätt. För egen del är jag

för närvarande icke beredd att uttala någon mening härom. Emellertid

synes det mig lämpligen icke böra ifrågakomma att i sådana tider av

synnerlig penningknapphet som de nuvarande, då samtidigt stora krav

ställas på statsverkets kassa, göra en betydande avsättning till en fond

med det ändamål, varom här är fråga. De redan skedda avsättningarna

liksom den nu ifrågasatta avse ju att lätta bördan av pensionskostnaderna

för en kommande generation och hava givetvis icke något inflytande

på statens förpliktelser i avseende å pensioneringen. Vid sådant

förhållande synes mig undanskjutande av ett års avsättning — det

skulle såsom nämnt röra sig om ett belopp av 500,000 kronor — låta

väl försvara sig. Verkningarna därav måste i alla händelser vara av underordnad

betydelse i förhållande till fördelen av att nu kunna göra motsvarande

belopp disponibelt för annat ändamål. Jag anser mig följaktligen

icke böra förorda den ifrågasatta avsättningen.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har bland

statsverkets inkomster för år 1916 upptagits överskott av statens järnvägars

verksamhet med 22,000,000 kronor. Därvid hava inkomsterna

beräknats till 99,690,000 kronor och driftkostnaderna till 77,690,000

kronor. Bland driftkostnaderna är inberäknat det belopp av 500,000

kronor, som järnvägsstyrelsen föreslagit skola avsättas till pensionsfonden.

Vinner emellertid min mening, att dylik avsättning icke skall

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 42 käft. (Nr 50.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 50.

äga rum år 1916, Kung]. Maj:ts och riksdagens bifall, följer därav, att

statens järnvägars driftkostnader böra minskas med 500,000 kronor och

det beräknade överskottet upptagas till ett med motsvarande summa

förhöjt belopp, eller 22,500,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, i samråd

med chefen för finansdepartementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels till vissa byggnader och anläggningar vid

statens trafikerade järnvägar för år 1916 anvisa ett

belopp av 480,000 kronor;

dels ock besluta, att det i statsverkspropositionen

bland inkomsterna upptagna överskott av statens järnvägar

skall höjas med 500,000 kronor eller till

22,500,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:225 Skrivelse till Konungen, angående statsreglering en för år 1916. s. 2 i texten
  2. SU 1915:120 Memorial angående st åt sr egleringen för år 1916. s. 2 i texten
  3. SU 1915:24 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till vissa byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar in. in. s. 1 i texten