Angående beviljande av lån av statsmedel för understödjande av behövande konstidkare
1915-02-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1915:57, Angående beviljande av lån av statsmedel för understödjande av behövande konstidkare
Dokumentets text
Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 57.
1
Nr 57.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
beviljande av lån av statsmedel för understödjande av
behövande konstidkare; given Stockholms slott den 26
februari 1915.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att för anordnande av ett konstlotteri till understödjande av behövande
konstidkare för en tid av högst tre år och mot säkerhet, som
av Kungl. Maj:t godkännes, bevilja ett räntefritt lån av statsmedel å
100,000 kronor, att av statskontoret utbetalas under förskottstitel.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Oscar von Sydow.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 49 höft. (Nr 57.)
2
Kungl. Maj:ts Nåd,. Proposition Nr 57.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
februari 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde efter gemensam
beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:
Den med anledning av rådande krisförhållanden tillsatta statens
arbets!öshetskommission har till en av sina främsta uppgifter att medverka
vid strävandena att åt de många kategorier av arbetstagare, som
genom den inträdda krisen förlorat sin anställning och utkomst, söka
bereda nya arbetstillfällen och utkomstmöjligheter. Kommissionen har
därvid haft tillfälle konstatera, hurusom även många andra grupper av
själv försörj are än de i andras tjänst anställda på grund av krisen kommit
i ett ekonomiskt bekymmersamt läge. Detta gäller icke minst om
en mängd utövare av de bildande konsterna och av olika grenar av
konstindustri, beroende därpå, såsom från olika håll sammanstämmande
vitsordats, att snart sagt all avsättning av dessa yrkesutövares alster
upphört. För att bilda sig en närmare uppfattning i denna fråga inbjöd
arbetslöshetskommissionen till sitt sammanträde den 24 september
1914 ett antal för konst och konstindustri intresserade, representativa
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 57. 3
personer att överlägga om saken. Dessa vitsordade därvid enstämmigt,
hurusom många konst- och konstindustriidkare till följd av den rådande
situationen kommit i ett verkligt nödläge, som innebure allvarliga risker
för dem personligen och jämväl för landets konstnärliga produktion.
Med styrka framhölls därför angelägenheten att söka finna lämpliga
medel att bringa konstidkarna verksam hjälp. För att närmare överväga
och vidare utföra en del under överläggningen framkomna uppslag
fillsattes vid nämnda sammanträde två kommittéer, som sedermera
verkställt en del förberedande utredningar rörande de olika utvägarna
för målets uppnående och vidtagit vissa åtgärder i angivet syfte.
Sedan de förberedande arbetena avslutats och man därvid kommit
till det resultat, att den lämpligaste formen för konst- och konstindustriidkarnas
bispringande vore att genom anordnande av ett konstlotteri
söka bereda avsättning av deras alster, hava de för ändamålet utsedda
kommitterade, herrar Josef Sachs, Richard Bergh, Carl G. Laurin,
Thorsten Laurin, Teodor Lundberg och Erik Wettergren hos Kungl.
Maj:t gjort följande framställning:
»Kommitterade härå funnit klart ådagalagt, att den nuvarande krisen synnerligen
kännbart drabbat de bildande konsternas idkare. Penningknappheten
och det rådande ekonomiska osäkerhetstillståndet hava tvingat även den mest
burgna delen av allmänheten att ålägga sig stor försiktighet beträffande sådana
utgifter, som icke kunna anses strängt nödvändiga, och främst beträffande inköp
eller beställningar av konstverk av olika slag. På detta område har därför uppkommit
en nästan fullständig stagnation, så att med ett slag så gott som all avsättning
av konstföremål upphört. Då nu de bildande konsternas idkare i vårt
land — även de främste — nästan undantagslöst äro för sin utkomst beroende
av att kunna få försälja sina alster, allt efter som de producera sådana, måste
avsättningens upphörande för dem innebära ett svårt ekonomiskt trångmål. Till
kommitterades kännedom bär ock kommit, att åtskilliga konstnärer redan råkat
i ett bekymmersamt läge. Därest krisen får längre varaktighet, te sig utsikterna
mycket dystra för ett stort antal personer, som genom sin produktion framgångsrikt
verkat för konstnärliga syften samt för tillgodoseendet av allmänhetens kulturella
intressen.
Det har då synts oss vara eu angelägenhet av stor vikt för bevarandet av
vår andliga nivå såväl som för konstnärerna själva, att åt dessa beredas hjälp
och stöd till fortsatt konstnärlig verksamhet. Ur alla synpunkter bäst och värdigast
är uppenbarligen, att denna hjälp bringas dem i form av tillfälle till avsättning
av deras egna alster. Rörande olika utvägar för detta syftes ernående
hava kommitterade verkställt åtskilliga utredningar, vilka resulterat däri, att endast
ett konstlotteri synes kunna erbjuda en verksam och genomförbar lösning
av frågan.
För detta lotteri skulle omedelbart inköpas vinster, företrädesvis konstverk
och konstindustriella föremål, till ett uppskattat marknadsvärde av c:a 200,000
Framställning
av kommitterade
föranordnande
av ett
konstidkarnas
lotteri.
4
Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 57.
Yttrande av
statens arbetalöshetskommission.
kronor. Av detta värde skulle dock endast 50 % genast utbetalas till resp. konstnärer;
i den mån lotteriet lämnade gynnsamt resultat skulle emellertid försäljarna
sedermera utfå ytterligare del av värdet, dock icke dess hela belopp. På detta
sätt få konstnärerna själva vidkännas en av de nuvarande tryckta förhållandena
motiverad uppoffring, genom vilken lotteriets ekonomiska grund starkes. Ytterligare
garanti härför hava kommitterade försäkrat sig om genom utfästelser från
några av landets allra främsta konstnärer att till lotteriet såsom gåva överlämna
egna konstverk. Samtidigt härmed ingives till överståthållarämbetet ansökan
om koncession å ett i överensstämmelse med nu angivna synpunkter planerat
lotteri.
Kommitterade hava dock funnit ur många synpunkter lämpligast att icke
nu anordna lotteriet utan uppskjuta detta till en lämpligare tidpunkt. Då uppkommer
emellertid spörsmålet, huru de 100,000 kronor, som avses skola omedelbart
användas till vinstinköp, skola kunna anskaffas. Ehuru den uppgjorda
lotteriplanen synes kommitterade vara fullt betryggande, lärer det under nuvarande
förhållanden vara synnerligen vanskligt att åvägabringa dessa medel.
Kommitterade hava under hand hänvänt sig till ett antal konstens främjare och
lyckats erhålla deras garanti för det erforderliga beloppet, vars återbetalande sålunda
är fullt säkerställt. Det gäller emellertid nu att kunna erhålla ett lån att
återbetalas vid tidpunkten för lotteriets avhållande. Inför de svårigheter, som
härvid mött, hava kommitterade sett sig nödsakade att anhålla om statens mellankomst.
Vi hava nämligen vågat förutsätta, att den konstnärliga produktionens
•vidmakthållande samt ett stort antal konstnärers stödjande i deras oförvållade
nödläge få anses vara en angelägenhet av allmänt samhällelig betydelse. I förhoppning
att dessa våra synpunkter skola befinnas värda beaktande, tillåta vi
oss sålunda hos Kung! Maj:t hemställa, att för ovan angivet ändamål måtte
beviljas ett räntefritt, eventuellt mot låg ränta löpande statslån å 100,000 kronor
att återbetalas vid den tidpunkt, då lotteriets ekonomiska ställning det medgiver,
dock senast inom tre år.»
Statens arbetslöshetskommission, som till Knngl. Maj:t överlämnat
den av förenämnda kommitterade sålunda gjorda framställning, har
i sammanhang därmed anfört följande.
Kommissionen anser sig till en början böra betona, att densamma såväl
ur principiell som praktisk synpunkt finner synnerligen lyckligt, att kommitterade
inriktat sin strävan på att bispringa konstnärer genom att bereda dem tillfälle
till fortsatt konstnärlig produktion. Att för detta ändamåls vinnande anordna
ett lotteri har visserligen synts kommissionen mindre tilltalande, men den har
i likhet med kommitterade icke kunnat finna något annat verksamt medel.
Kommissionen har emellertid ansett det vara av särskild vikt att undersöka,
huruvida det planerade lotteriet kan bereda avsättning åt ett större antal
konstnärer. På framställd förfrågan härom hade från kommitterades sida meddelats,
att man beräknat kunna inköpa vinstföremål från omkring 150 konstnärer och
omkring 50 kikare av konstindustriell verksamhet, att från samma person skulle
inköpas flera konstalster, allenast när dessa var för sig hade ett lägre penningvärde,
samt att sålunda det för vinstinköp av konstalster avsedda beloppet av
100,000 kronor avsågs skola komma att någorlunda jämnt fördelas på omkring
200 olika konstnärligt producerande personer. Då härav framgår, att genom
Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 57. 5
lotteriets anordnande på föreslaget sätt tillfälle till försäljning skulle beredas ett
mycket stort antal konstnärer ocli sålunda bjälp bringas flertalet av dem, som
därav äro i behov och vilka äro av betydelse för vår konstnärliga kultur, finner
arbetslöshetskommissionen synnerligen önskvärt, att kommitterade må bliva i stånd
att förverkliga sin plan.
Såsom i deras framställning betonats, kunna, fortsätter arbetslöshetskommissionen,
vinstinköpen omedelbart företagas endast under förutsättning, att medel
härför bliva tillgängliga redan nu och före försäljningen av lotterna. Ehuru
kommittén lyckats uppbringa en garantisumma för ändamålet, har den inför svårigheten
att under nuvarande tryckta ekonomiska förhållanden anskaffa penningmedel
på rimliga villkor varit nödsakad att vända sig till Kungl. Maj:t. Då
arbetslöshetskommissionen icke ser sig i stånd anvisa någon annan utväg och
den skulle anse synnerligen beklagligt, om den uppgjorda planen skulle stranda
på omöjligheten att bereda tillgång till det erforderliga kontanta beloppet av
100.000 kronor, tillstyrker kommissionen bifall till kommitterades framställning
om lån av statsmedel för ändamålet.
Till följd av nådig remiss bär statskontoret den 4 februari 1915
avgivit utlåtande över ansökningen och därvid anfört:
»Något statslån för det ändamål och mot den säkerhet, som i ansökningen
omförmäles, torde icke kunna utlämnas från någon av de under statskontorets
förvaltning ställda fonder. Ej heller lärer det belopp av 5 miljoner kronor,
som Kungl. Maj:t enligt riksdagens underdåniga skrivelse den 25 september
1914 äger använda till bidrag till understödjande av arbetslösa, kunna för ändamålet
anlitas.
Då emellertid statskontoret, med avseende å vad i ärendet förekommit, för
sin del finner det rimligt, om staten skulle genom utlämnande av ett räntefritt
lån medverka till det behjärtansvärda syftemålet med ifrågavarande konstlotteri,
får statskontoret i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig
proposition föreslå riksdagen medgiva, att till vederbörande må för en tid av
högst tre år, mot säkerhet, som av Kungl. Maj:t godkännes, av statsmedel utgå
ett räntefritt lån för ifrågavarande ändamål å 100,000 kronor att av statskontoret
utbetalas under förskottstitel.»
På ansökning av förenämnda kommitterade har överståthållarämbetet
den 19 januari 1915 lämnat dem tillstånd att för ifrågavarande
ändamål anordna ett lotteri i två dragningar, av vilka den första skulle
äga rum före 1915 års och den andra före 1916 års utgång.
För vardera dragningen skulle i övrigt gälla följande plan:
»Lotternas antal 75.000 stycken. — Lotternas pris 2 kronor.
Vinsternas värde minst 140,000 kronor. — Högsta vinstens värde
10.000 kronor.
Lägsta vinstens värde 10 kronor. — Vinsternas antal 1,200 stycken.
Vinsterna må till ett värde av högst 30,000 kronor utgöras av industriföremål,
tillverkade i Sverige. I övrigt skola vinsterna bestå av
konstalster och, frånsett de konstföremål, som kunna komma att såsom
Utlåtande av
statskontoret.
Överståthållarämbetets
tillstånd
till lotteriet.
Departements
chefen.
6 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 57.
gåva överlämnas till lotteriet, inköpas från svenska konstnärer och
konstindustriidkare.
Uppstår behållning å lotteriet, skall densamma användas till understöd
åt nödställda svenska konstidkare.
De vinster, som ej två månader efter verkställd dragning blivit
avhämtade, må tillfalla lotteriet och för dess räkning avyttras; skolande
underrättelse härom finnas tryckt å varje lottsedel.»
Den rådande krisen har otvivelaktigt bragt en stor del av de
svenska konstidkarna i synnerligen bekymmersamt läge. Penningknappheten
och det ekonomiska osäkerhetstillståndet hava nämligen medfört,
att inköp eller beställningar av konstverk så gott som alldeles upphört.
Med hänsyn till dessa förhållanden finner jag de framkomna planerna
att på ett eller annat sätt bispringa konstidkarna vara i hög grad
behjärtansvärda och i viss mån en samhällelig uppgift. Olika utvägar
hava därvid varit på tal, men såväl de särskilt utsedda kornmitterade
som statens arbetslöshetskommission hava kommit till det resultat, att
det föresätta målet icke kan nås på annan väg än genom anordnande av
ett konstlotteri. För att omedelbart kunna bispringa konstidkarna erfordras
emellertid att redan nu inköpa åtminstone en del av de blivande vinsterna
i lotteriet, som med hänsyn till lotteriets ändamål böra utgöras av
svenska konstverk och i Sverige tillverkade konstindustriella föremål. Man
har därvidlag tänkt sig, att inköp av vinster inalles skulle ske till ett
uppskattat marknadsvärde av omkring 200,000 kronor. Av inköpsbeloppen
skulle dock endast 50 procent genast utbetalas till vederbörande konstidkare.
I den man lotteriet lämnar gynnsamt resultat, skulle de säljande konstidkarna
sedermera utfå ytterligare en del av värdet, dock icke dess
hela belopp. På detta sätt skulle konstidkarna själva få vidkännas en
av de nuvarande tryckta förhållandena betingad uppoffring, genom vilken
lotteriets ekonomiska grund stärkes. Därtill skulle ock bidraga,
att några av vårt lands främsta konstnärer utfäst sig att till lotteriet
såsom gåvor överlämna egna konstverk. Enligt den av överståthållarämbetet,
för lotteriet fastställda planen skulle två dragningar äga rum,
den ena under år 1915 och den andra under år 1916. Vid varje
dragning skulle lotternas antal vara 75,000 och varje lott betinga ett
pris av 2 kronor. I den mån lotter i vardera dragningen kunna
försäljas till antal över 50,000, kan å lotteriet väntas behållning,
som avses att användas till understöd åt nödställda svenska konstidkare
på annat sätt än genom inköp av deras alster. Enär till följd
av de nuvarande tryckta tiderna försäljningen av lotterna anses tillsvidare
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 57. 7
kunna äga rum endast i ringa omfattning, har det emellertid ansetts
vara en ofrånkomlig nödvändighet, därest man vill vinna syftemålet
att omedelbart bringa hjälp, att genom upplåning anskaffa de
100,000 kronor, som för inköp av konstverk genast böra vara disponibla.
Då det visat sig svårt att utan betungande villkor för ändamålet erhålla
banklån till detta belopp, hava kommitterade för lotteriet nu anhållit, att
staten måtte för ifrågavarande ändamål bevilja ett lån å 100,000 kronor
att återbetalas vid den tidpunkt, då lotteriets ekonomiska ställning
det medgiver, dock senast inom tre år.
Det bistånd från statens sida, som sålunda ifrågasättes, anser jag mig
böra tillstyrka, särskilt med avseende fästat därå, att full trygghet finnes
för lånets återbetalande, även om mot förmodan försäljning av erforderligt
antal lotter icke skulle komma att äga rum. Såsom framgår av
ett utav Stockholms enskilda banks notariatavdelning utfärdat intyg,
som bifogats kommitterades framställning i ämnet, har nämligen en
var av 21 personer i egenskap av garantiteckuare för anordnandet av
ifrågavarande lotteri hos banken deponerat en till innehavaren ställd
revers å 5,000 kronor. Var och en av dessa personer är fullt vederhäftig
för den sålunda ingångna förbindelsen.
Ehuru full säkerhet alltså finnes för lånets återbetalning, torde
dock medgivande till detsamma böra begäras hos riksdagen, då, såsom
statskontoret framhållit, det icke enligt gällande bestämmelser kan utlämnas
från någon befintlig statens fond, utan måste utanordnas under
förskottstitel. Därest riksdagens medgivande härtill erhålles, torde statskontoret
böra anbefallas att under sådan titel till kommitterade för
lotteriet såsom lån utbetala 100,000 kronor mot kommitterades förbindelse
att vid den tidpunkt, då lotteriets ekonomiska ställning det medgiver,
dock senast inom tre år, återbetala beloppet och mot det att
ovannämnda 21 förbindelser å var och en 5,000 kronor deponeras såsom
säkerhet för lånets återbetalning till staten.
Lotterikommitterade hava hemställt, att lånet måtte beviljas räntefritt
eller eventuellt mot låg ränta, ''bill följd av det behjärtansvärda
ändamål, lånet avser, finner jag mig i likhet med statskontoret böra
tillstyrka, det förra alternativet.
Därest lånet av staten beviljas, bör givetvis tillses, att konstalster
till lotteriet inköpas endast från konstidkare, som, på samma gång de fylla
det konstnärliga måttet, äro behövande, och att inköp sker från så stort
antal sådana som möjligt.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kung]. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
8
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 57.
att för anordnande av ett konstlotten till understödjande
av behövande konstidkare för en tid av
högst tre år och mot säkerhet, som av Kungl. Maj:t
godkännes, bevilja ett räntefritt lån av statsmedel
å 100,000 kronor, att av statskontoret utbetalas under
förskottstitel.
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Hugo Landelius.
Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 191 T).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1915:71 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av lån av statsmedel för understödjande av behövande konstidkare. s. 1 i texten
- SU 1915:34 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av lån av statsmedel för understödjande av behövande konstidkare. a1 i texten