Sök i Ratio Lex

Angående anslag till elektrisk anläggning vid Ultima

1915-02-26 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:63, Angående anslag till elektrisk anläggning vid Ultima

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.

1

Nr 63.

Kungi. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag

till elektrisk anläggning vid Ultima; given Stockholms

slott den 26 februari 1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

till elektrisk anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom

bevilja ett anslag av 32,000 kronor och därav på extra stat för

år 1916 anvisa 10,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 54 käft. (Nr 63.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

februari 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.

Då jag den 14 januari 1915 anmälde frågorna om regleringen av

riksstatens nionde huvudtitel för år 1916, nämnde jag, att styrelsen för

lantbruksinstitutet vid Ultima gjort framställning om anslag till elektrisk

anläggning vid Ultima med ström från statens kraftverk vid Älvkarleby,

samt att kostnaden beräknats till omkring 37,000 kronor. Då ärendet

vid nämnda tidpunkt icke erhållit erforderlig utredning, men jag hyste

förhoppning, att detta skulle medhinnas inom den närmaste framtiden,

samt det vore av vikt, att beslut så snart som möjligt fattades, huruvida

staten skulle för Ultuna anmäla sig såsom abonnent å elektrisk ström,

ansåg jag visst belopp böra för ändamålet beräknas i förslaget till

riksstat. Det erforderliga anslaget syntes emellertid icke behöva i sin

helhet upptagas å 1916 års stat, utan syntes ett belopp av 10,000 kronor

vara för sistnämnda år tillräckligt. I enlighet härmed föreslog också

Kungl. Maj:t riksdagen att för berörda ändamål å extra stat för år

1916 beräkna ett anslag av 10,000 kronor.

Jag anhåller nu att få ånyo anmäla detta ärende.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.

I skrivelse den 20 oktober 1914 har styrelsen för lantbruksinstitutet

vid Ultima anfört att, sedan svenska staten i allt större utsträckning

börjat utnyttja sina vattenfall för alstrande av elektrisk energi,

även frågan om elektricitetens användning inom jordbruket blivit alltmera

aktuell, och särskilt inom Uppland och angränsande provinser vore

detta fallet, då Ålvkarlebyverken antagligen redan år 1915 bleve färdiga.

Av Uppsala läns hushållningssällskap hade därför åtgärder vidtagits för

spridande av upplysning och verkställande av utredning angående landsbygdens

elektrifiering, och även från vattenfallsstyrelsens sida hade

denna fråga rönt särskild uppmärksamhet, varjämte även från jordbrukarna

själva livligt intresse förspordes.

Under sådana förhållanden syntes det styrelsen så gott som nödvändigt,

att åtgärder snarast vidtoges för anknytande av Ultima lantbruksinstitut

och egendom till det elektriska ledningsnät, som inom kort

komme att sträckas över den uppländska bygden. Förutom de skäl,

som kunde anföras även för andra egendomar, tillkomme ju här, att

såväl högre som lägre undervisningsanstalter vore förlagda till Ultuna,

och för dessas alla lärjungar måste det anses vara av största vikt att

på platsen förskaffa sig närmare kännedom om elektricitetens användningtill

olika ändamål inom jordbruket. 1 sammanhang härmed kunde även

framhållas, att Ultuna årligen besöktes av eu mängd intresserade lantmän,

såväl förutvarande lärjungar som andra. Det syntes styrelsen därför

vara i hög grad lämpligt, att Ultuna med det snaraste elektrifierades,

liksom förut Alnarp, för att i sin mån sprida kännedom om elektricitetens

användbarhet inom jordbruket.

Enär frågan om elektricitetens användning även till plöjning och

annan jordbearbetning sedan längre tid tillbaka livligt debatterats även

i vårt land, skulle det otvivelaktigt vara särdeles lämpligt, att Ultuna

bleve rustat även i detta hänseende, men med hänsyn till de härigenom

högst väsentligt stegrade utgifterna hade styrelsen icke under nuvarande

förhållanden och med hänsyn till anbefalld sparsamhet i äskanden velat

framlägga förslag härom. Styrelsen ville dock såsom sin åsikt framhålla,

att, om och när staten funne lämpligt att låta anställa försök i sådan

riktning, Ultima måste anses vara i synnerligt hög grad lämpat härför.

Till en början syntes därför Ultunajordbrukets elektrifiering böra

genomföras på sådant sätt, att de nuvarande ång- och förbränningsmotorerna

för tröskning, målning, sågning, pumpning o. s. v. utbyttes

mot elektriska, såväl vid Ultima huvudgård som vid åtgärder! Kungsängen,

varjämte mindre motorer för drivande av mjölkningsmaskiner,

magasinsredskap m. m. anskaffades. Elektriciteten borde därjämte an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Haj:ts Nåd. Proposition Nr 63.

vändas för belysning i såväl institutets som egendomens lokaler, vilka

delvis skulle då kunna bättre utnyttjas även under den mörkare årstiden.

För institutet skulle även vinnas den fördelen, att dess gasverk, vilket

nu måste anlitas såväl för belysning av undervisnings- och en del andra

lokaler som för laboratoriernas behov, endast skulle behövas för det

sistnämnda ändamålet och sålunda även efter en utvidgning av institutionerna

bliva tillräckligt för en längre tid framåt. Åven till ytterbelysning

syntes endast elektrisk energi böra ifrågakomma, då tillgång

därtill funnes, och likaledes ansåge styrelsen lämpligt, att ledningar

indroges i bostadslägenheterna, vilkas innehavare dock skulle bekosta

armatur och erlägga full avgift för förbrukad ström. I enlighet med

detta program hade styrelsen anmodat allmänna svenska elektriska

aktiebf»laget att uppgöra kostnadsförslag till elektrisk anläggning vid

Ultuna lantbruksinstitut och egendom, däri inberäknad utgården Kungsängen,

och hade bolaget avlämnat ett styrelsens skrivelse bifogat

approximativt anbud. Enär enligt avtal mellan vattenfallsstyrelsen och

Uppsala stad Ultima komrac att tillhöra Uppsala stads fördelningsdistrikt,

hade vid förslagets uppgörande förutsatts, att anknytning skulle ske till

stadens ledningsnät, på grund varav särskild kostnad för huvudledningicke

upptagits. Anbudet slutade å ett belopp av 34,010 kronor. Härtill

komme kostnaden för uppförande av ett transformatorhus, av byggmästaren

C. A. Gustafsson i Uppsala i skrivelsen bifogat anbud beräknad

till 3,100 kronor. Sammanlagda kostnaden skulle alltså bliva

37,110 kronor. Med stöd av vad sålunda anförts har styrelsen för

Ultuna lantbruksinstitut hemställt, att för elektrisk anläggning vid Ultima

i huvudsaklig överensstämmelse med sagda förslag och anbud måtte

anvisas ett belopp av 37,110 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt lantbruksstyrelsen att häröver avgiva

utlåtande, har lantbruksstyrelsen, enär vissa utgifter för den föreslagna

elektricitetsanläggningen vid Ultuna icke beräknats i Ultunastyrelsens

framställning, såsom för anordnande av ledning från Uppsala

till Ultuna, årskostnader för elektrisk ström, m. m., funnit nödigt anmoda

styrelsen för nämnda lantbruksinstitut att inkomma med dylik utredning.

Med anledning härav har lantbruksinstitutets styrelse inkommit

med en den 30 januari 1915 dagtecknad skrivelse, vari styrelsen till en

början meddelat, att orsaken till att den i remissen begärda utredningen

angående driftkostnader in. m. icke lämnats redan i styrelsens förenämnda

framställning varit, att vid tiden för dennas inlämnande Uppsala

stads elektricitetsverk icke ännu fastställt taxor och ledningsnätets sträckning.

Enär sedermera åtminstone preliminära beslut fattats i dessa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 63. 5

hänseenden, vore styrelsen nu i tillfälle meddela följande. Enligt uppgift

från elektricitetsverket skulle den Ultima närmast kommande punkten

av stadens fördelningsnät komma att ligga å artillerikasernområdet, på

4,400 meters avstånd från Ultima. Närmaste förbindelsen för Kungsängen

skulle erhållas från fördelningspunkt i närheten av Kungsängstull,

dit avståndet vore omkring 1,000 meter. Kostnaden för en ledning

Ultima—Uppsala hade av ingenjören G. Kärne beräknats till

12,800 kronor och för Kungsängen—Uppsala till 1,350 kronor. För en

3,500 meter lång ledning Ultima—Kungsängen beräknades kostnaden

till 5,000 kronor och sammanlagda kostnaden för eu ledning Ultima—

Kungsängen—Uppsala skulle sålunda bliva avsevärt lägre än för den

direkta ledningen Ultima—Uppsala, vilken måste till större delen läggas

med kabel.

Enligt av elektricitetsverket gjort, skrivelsen bilagt erbjudande

skulle för anläggningen vid Ultuna komma att gälla följande taxa:

per kilowatt och år av maximibelastningen...................... 75 kronor,

» förbrukad kilowattimme med garanti för 1,800 timmars

utnyttjande av maximibelastningen............................ 2 öre,

per kilowattimme för överskjutande förbrukning............. 1.5 »

anslutnings- och mätareavgift för Ultuna......................... 1,000 kronor,

mätareavgift för Kungsängen............................................. 200 » ,

varjämte elektricitetsverket förbehållit sig att utan ersättning få övertaga

huvudledningarna Uppsala—Ultuna och Uppsala—Kungsängen, sedan

dessa blivit av Ultuna färdigbyggda. Med en maximibelastning av 35

kilowatt vid Ultuna och 20 kilowatt vid Kungsängen hade årskostnaden

beräknats bliva för Ultuna 4,885 kronor och för Kungsängen 2,420 kronor

eller sammanlagt 7,305 kronor, varifrån dock inemot 1,000 kronor kunde

beräknas avgå för avgifter för strömförbrukning i familjebostäderna.

De nuvarande kostnaderna för belysning och drift av motorer hade

av institutets rektor och egendomens förvaltare angivits vara följande:

för institutet (medeltal för åren 1910—1913)

gas för belysning..................................................... kronor 675

fotogen ...................................................................... » 75

vattenpumpning........................................................ » 730 1,480

och för egendomen (Ultuna och Kungsängen)

ånglokomobilen vid 100 dagars användning....... kronor 2,000

vattenpumpning ....................................................... » 730

fotogen....................................................................... » 480 3,210

eller tillsammans kronor 4,690.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.

Av denna summa folie på Kungsängens andel ett belopp av 550

kronor, därav 480 kronor för 24 dagars användning av lokomobilen och

70 kronor för lyse. Då årskostnaden vid användning av elektricitet

vid denna gård skulle bliva 2,420 kronor, hade styrelsen funnit frågan

om Kungsängens elektrifiering icke lämpligen kunna lösas på ovan

angivet sätt.

Beträffande åter själva Ultunagården och institutet uppginge nuvarande

årskostnaden för lyse och kraft vid dessa till omkring 4,000

kronor, vilket belopp ungefär skulle komma att motsvaras av kostnaden

för den elektriska energien med beräkning av 35 kilowatts maximibelastning

och efter avdrag för lyse i privatbostäderna. Ehuru styrelsen

ansåge de fördelar, som kunde vinnas genom utsträckt användning inom

jordbruket vid Ultima av lämpliga hjälpmaskiner och dessas demonstrering

för en stor lärjuugekrets samt genom undervisningslokalernas ökade

användbarhet, väl vara värda någon uppoffring, hade styrelsen dock icke

kunnat undgå att finna de avgifter, som enligt elektricitetsverkets anbud

skulle erläggas, medföra alltför höga årskostnader, då tillägg järnväg

måste göras för anläggningens skötsel och underhåll. Enär därjämte

anläggningskapitalet skulle bliva avsevärt större, än vad styrelsen förut

beräknat, hade styrelsen ansett sig böra hos vattenfallsstyrelsen göra

framställning, huruvida icke elektricitet kunde erhållas till Ultuna på

billigare villkor direkt från statens ledningar. Av ett skrivelsen bifogat,

efter samråd med vattenfallsdirektören avgivet yttrande från vattenfallsstyrelsens

elektrotekniska byrå framginge, att vattenfallsstyrelsen, som

funne ett intimt samarbete med Ultuna institut ensidigt för ^provning

av nya arbetsmetoder inom jordbruket, visat största tillmötesgående och

intresse för frågan om Ultimus elektrifiering. Med hänsyn till nämnda

samarbete hade vattenfallsstyrelsen funnit lämpligast, att kraft till Ultuna

levererades direkt från statens ledningar, och hade därjämte erbjudit

sig att på sin bekostnad framdraga en av sina sekundärledningar över

Ultuna och därstädes bekosta anläggningen av en transformatorstation.

Från Ultuna skulle ledning dragas till Kungsängen, där en mindre

transformator bleve erforderlig. Denna ledning och transformator, vilka

icke upptagits i det ursprungliga förslaget, skulle bekostas av Ultuna,

men det oaktat hade vattenfallsstyrelsen funnit, att den på Ultima

belöpande totalkostnaden för elektrifiering av Ultuna med Kungsängen

kunde nedbringas till 32,000 kronor, varav 24,000 kronor för Ultuna

och 8,000 kronor för Kungsängen, vadan alltså eu besparing i den

förut beräknade anläggningskostnaden kunnat göras med i runt tal

5,000 kronor. Angående årsavgifterna hade vattenfallsstyrelsen utgått

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.

från betalning per förbrukad kilowattimme, och erbjudit sig- att lämna

den behövliga energien till ett pris av 10 öre per kilowattimme under

spärrfri tid och 25 öre under spärrtid, vilken under den mörkaste årstiden

utgjorde högst 0 timmar per dygn. För Ultuna och Kungsängen

tillsammans hade förbrukningen beräknats under spärrfri tid

till 14,000 kilowattimmar och under spärrtid till 10,400 kilowatttimmar,

på grund varav årskostnaden för båda gårdarna tillsammans

skulle bliva omkring 4,000 kronor, vilket belopp vattenfallsstyrelsen

fordrat garanterat såsom minimiårsavgift. Då häri även inginge förbrukningsavgifter

från familjerna, skulle årliga kostnaden för institutet

och egendomen bliva så mycket lägre än de nuvarande, att med skillnaden

skulle kunna bestridas, förutom skötseln av anläggningen, även

underhåll och någon förräntning av det däri nedlagda kapitalet. Ur

alla synpunkter syntes därför vattenfallsstyrelsens förslag erbjuda väsentliga

fördelar. Styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut har därför hemställt,

att lantbruksstyrelsen måtte tillstyrka styrelsens förslag om elektrisk

anläggning vid Ultuna med de modifikationer, som föranleddes av vattenfallsstyrelsens

yttrande, samt att för sagda ändamål ett belopp av 32,000

kronor måtte beviljas.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 6 februari 1915 anfört, att,

då styrelsen ansåge det vara av stor betydelse, att eleverna vid såväl

institutet som lantbruksskolan vid Ultuna bleve satta i tillfälle att få

kännedom om användningen av elektriciteten i jordbrukets tjänst och

göras förtrogna med skötseln av med elektricitet drivna maskiner och

då styrelsen för sin del icke hade något att erinra mot vare sig vattenfallsstyrelsens

förberörda förslag eller institutsstyrelsens hemställan i dess

skrivelse den 30 januari 1915, ville lantbruksstyrelsen förorda bifall till

sagda hemställan.

Förevarande framställning vill jag gärna understödja. I de trakter,

som beröras av distributionsnätet från Älvkarleby, förspörjes redan ett

livligt intresse bland lantbrukarna för användande av elektrisk kraft inom

jordbruket. Den nationalekonomiska betydelsen av en sådan användningar

uppenbar. Det är då önskligt, att statens lantbruksinstitut och den egendom,

där denna undervisningsanstalt är förlagd, genom att själva använda

nämnda kraftkälla visa förtroende för densamma och praktiskt gå i spetsen

vid dess nyttiggörande för jordbruksändamål av olika slag. Vattenfallsstyrelsen

har, såsom av redogörelsen här ovan framgår, på ett erkännansvärt

sätt visat sig inse betydelsen av att just Ultuna elektrifieras.

Samma styrelse har därjämte förklarat sig kunna dit leverera kraft på sär
-

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.

skilt gynnsajnma undantagsvillkor, i den mån kraften användes för banbrytande

ändamål inom jordbruket, varav vattenfallsstyrelsen givetvis

indirekt kan hava väsentliga fördelar. Härmed avses visserligen närmast

provningar av elektriska jordbearbetningsmaskiner och liknande anordningar,

vilka ju icke omedelbart åsyftas med den nu föreliggande framställningen

från Ultunastyrelsen. Men tillgång till elektrisk kraftledning

är i varje fall ett oundgängligt villkor för dylika provningar.

Dessas betydelse för vårt jordbruk kan först framtiden utvisa, men den

kan tilläventyrs bliva mycket stor.

Genom vattenfallsstyrelsens nu gjorda erbjudande kan elektricitetsanläggningen

för såväl Ultima som Kungsängen erhållas för ett belopp,

som avsevärt understiger det i statsverkspropositionen förutsatta, och

årskostnaden synes bliva lägre än vad som för närvarande utgår till

sådana ändamål, som elektriciteten är avsedd att tillgodose. Då härtill

komma de utvecklingsmöjligheter, en dylik anläggning medför, samt i

betraktande även tages, att det andra lantbruksinstitutet, Alnarp, redan

är försett med elektrisk anläggning, synas mig alla skäl tala till förmån

för förslaget.

Något bidrag från institutsegendomen till anläggningskostnaderna

kan icke påräknas vid Ultima, vilket däremot var fallet vid Alnarp.

För ändamålet synes alltså böra av riksdagen begäras ett anslag

av 32,000 kronor, varav 10,000 kronor torde böra anvisas för år 1910.

Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition

föreslå riksdagen

att till elektrisk anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom

bevilja, ett anslag av 32,000 kronor och därav på extra stat för

år 1916 anvisa 10,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

med den lydelse, bil. . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lelcander.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1915:52 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till elektrisk anläggning vid Ultima. s. 11 i texten